Sänkt skatt på alkylatbensin, m.m.

Sammanfattning

Utskottet  tillstyrker  regeringens förslag om sänkt
energiskatt  på  alkylatbensin   och  avstyrker  den
motion som väckts med anledning av  förslaget. Detta
innebär att skattesänkningen träder i  kraft den dag
regeringen bestämmer.

Utskottet tillstyrker även regeringens  förslag om
att  genomföra  vissa  ändringar  i  rådets direktiv
76/308/EEG (indrivningsdirektivet) genom  att  det i
lagen  (1969:200)  om  uttagande  av  utländsk tull,
annan   skatt,   avgift  eller  pålaga  tas  in   en
bestämmelse om att  ändringsdirektivet  skall  gälla
som   svensk   lag.   Utskottet  föreslår  dock  att
lagändringen  såvitt  gäller   indrivningsdirektivet
skall träda i kraft den 30 juni  2002 och inte - som
föreslås  i  propositionen  -  den  dag   regeringen
bestämmer.
I betänkandet finns en reservation (m).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Sänkt energiskatt på alkylatbensin

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i lagen (1994:1776) om skatt på  energi.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:177
och avslår motion 2001/02:Sk40.
Reservation (m)

2. Genomförande av ändringar i
indrivningsdirektivet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i   lagen  (1969:200)  om  uttagande  av
utländsk tull,  annan  skatt, avgift eller pålaga
med  den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen
får följande  lydelse:  "Denna lag träder i kraft
den 30 juni 2002."
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:127
i denna del.

Stockholm den 28 maj 2002


På skatteutskottets vägnar


Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit  i  beslutet: Arne
Kjörnsberg  (s),  Carl  Fredrik  Graf  (m),  Lisbeth
Staaf-Igelström  (s),  Per  Rosengren  (v),  Kenneth
Lantz   (kd),   Carl  Erik  Hedlund  (m),  Per  Erik
Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla
Wester (s), Marie  Engström  (v),  Sven  Brus  (kd),
Catharina  Hagen  (m),  Gudrun  Lindvall  (mp), Rolf
Kenneryd   (c),   Lennart  Kollmats  (fp),  Per-Olof
Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).

2001/02

SkU26

(prop. 2001/02:177, prop. 2001/02:127 i
viss del)


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

I  betänkandet  behandlas   regeringens  proposition
2001/02:177  om sänkt energiskatt  på  alkylatbensin
och ett förslag  i  proposition  2001/02:127  Punkt-
skatternas infogning i skattekontosystemet, m.m. som
gäller  genomförandet  av  vissa  ändringar i rådets
direktiv 76/308/EEG, det s.k. indrivningsdirektivet.
Ändringarna  i direktivet föreslås genomföras  genom
en  ändring  i  lagen  (1969:200)  om  uttagande  av
utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga.

Regeringens förslag  till  riksdagsbeslut  och den
motion  som  har väckts med anledning av proposition
2001/02:177 framgår av bilaga 1 till betänkandet. De
lagändringar  som  regeringen  föreslår  framgår  av
bilaga 2.
Såväl   när  det   gäller   förslaget   om   sänkt
energiskatt   på   alkylatbensin  som  förslaget  om
genomförandet av ändringarna i indrivningsdirektivet
har   regeringen  föreslagit   att   de   nödvändiga
lagändringarna   skall   träda   i   kraft  den  dag
regeringen   bestämmer.  Med  anledning  härav   har
skatteutskottet    inhämtat    ett   yttrande   från
konstitutionsutskottet          såvitt         avser
ikraftträdandebestämmelserna. Yttrandet 2001/02:KU4y
bifogas som bilaga 3.

Propositionernas huvudsakliga
innehåll


Proposition 2001/02:177 Sänkt skatt på
alkylatbensin


I   propositionen  föreslås  att  energiskatten   på
alkylatbensin  sänks  med  1,50  kr  per  liter.  Av
miljöskäl  är det enligt propositionen motiverat att
öka använd-ningen av sådan bensin i tvåtaktsmotorer.
Detta  gäller   inte   minst   det   stora   antalet
utombordsmotorer som är försedda med tvåtaktsteknik.
Avgaserna  från  dessa  motorer  löser sig delvis  i
vattnet i sjöar, vattendrag och hav och påverkar där
vattenfloran och vattenfaunan. Vidare  föreslås  att
den  erforderliga  lagändringen  skall träda i kraft
den dag regeringen bestämmer så snart  de nödvändiga
EG-besluten föreligger.


Proposition 2001/02:127 Punktskatternas
infogning i skattekontosystemet, m.m. (i viss
del)


I propositionen föreslås att de ändringar  i  rådets
direktiv   76/308/EEG   om  ömsesidigt  bistånd  för
indrivning  av fordringar  uppkomna  till  följd  av
verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet
för Europeiska  utvecklings-  och  garantifonden för
jordbruket och jordbruksavgifter och tullar samt med
avseende  på  mervärdesskatt och vissa  punktskatter
(indrivningsdirektivet)     som    beslutades    vid
Ekofinrådets möte den 15 juni  2001 skall genomföras
genom  att det i lagen (1969:200)  om  uttagande  av
utländsk  tull, annan skatt, avgift eller pålaga tas
in  en  bestämmelse   om   att   ändringsdirektivet,
2001/44/EG, gäller som svensk lag.  Vidare  föreslås
att  lagen  skall  träda  i kraft den dag regeringen
bestämmer.

Övriga  förslag  i  proposition   2001/02:127  har
tillstyrkts     av     utskottet    i    betänkandet
2001/02:SkU27.

Yttrande från konstitutionsutskottet


2001/02:KU4y


Konstitutionsutskottet anför i sitt yttrande att det
självfallet  är  av  grundläggande   betydelse   att
riksdagen  när  den  beslutar en lag också bestämmer
den  dag  lagen  skall  träda   i   kraft.  Det  kan
emellertid  inte  bortses  från att det  ibland  kan
finnas starka skäl för en annan ordning. Som exempel
nämns lagstiftning som är beroende  av  konventioner
eller när det av tidsskäl är angeläget att riksdagen
kan  besluta  lag  trots  att det inte framstår  som
klart   när   en   organisation   som    krävs   för
lagtillämpningen är uppbyggd.

Konstitutionsutskottet         framhåller        att
informationsbehovet  är  ett viktigt  skäl  för  att
riksdagen när den antar en  lag också skall bestämma
tidpunkten  för  ikraftträdandet.   När  allmänheten
informeras om att en lag beslutats av  riksdagen bör
det  endast  i  undantagsfall få förekomma  att  det
fortfarande kvarstår en osäkerhet om när lagen skall
börja gälla. Det  är  därför  enligt  konstitutions-
utskottet  angeläget  att möjligheten att  bemyndiga
regeringen   att   bestämma    dagen    för   lagens
ikraftträdande    används   restriktivt   och   inte
tillämpas annat än  undantagsvis när det av alldeles
speciella skäl är motiverat.  En  utveckling  mot en
vanligare    förekommande   användning   av   sådana
bemyndiganden bör enligt utskottets mening undvikas.

Utskottets överväganden


Sänkt energiskatt på alkylatbensin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om sänkt
energiskatt  på   alkylatbensin   samt  antar
förslaget  om  ändring  i  lagen om skatt  på
energi. Vidare avslår riksdagen  en motion om
avslag på propositionen.
Jfr reservation (m).

Propositionen

Regeringen    föreslår    att    energiskatten    på
alkylatbensin   sänks   med   1,50  kr  per   liter.
Sänkningen av skatten skall göras genom en ändring i
2  kap. 1 § lagen (1994:1776) om  skatt  på  energi.
Skälet   till   regeringens   förslag   är  att  öka
användningen  av  alkylatbensin  i  tvåtaktsmotorer,
bl.a.   utombordsmotorer  med  tvåtaktsteknik,   och
därigenom    minska    utsläppen   av   miljö-   och
hälsofarliga ämnen.

Med  hänsyn  till  den  miljö-   och  hälsomässiga
betydelsen  av  en ökad användning av  alkylatbensin
samt med beaktande  av de miljömål som har beslutats
av riksdagen är det enligt  regeringen angeläget med
en snabb introduktion av sådan bensin.
En sänkning av skatten på alkylatbensin innebär en
differentiering som inte är tillåten  enligt  rådets
direktiv  92/81/EEG om harmonisering av strukturerna
för       punktskatter        på        mineraloljor
(mineraloljedirektivet). I mineraloljedirektivet ges
dock    möjlighet    till   undantag   i   form   av
skattebefrielse eller  skattenedsättning  enligt ett
särskilt förfarande som innebär att rådet kan  medge
undantag  för  att differentiera skatten efter t.ex.
miljöegenskaper (s.k. 8.4-undantag). I propositionen
nämns  att  Sverige  tidigare  av  rådet  har  getts
tillstånd till skattedifferentiering av bensin efter
miljöklasser   och  att  detta  beslut  gäller  till
utgången av 2006.
En lägre skattesats  för  alkylatbensin än vad som
gäller  enligt  gällande  svenska  miljöklasser  kan
således inte träda i kraft förrän rådet beslutat att
ge  Sverige tillstånd att ytterligare  differentiera
skatten   på   bensin   och   kommissionen   godkänt
skattedifferentieringen  enligt  statsstödsreglerna.
Dessa medgivanden föreligger ännu  inte.  Regeringen
föreslår  därför  att  riksdagen  skall besluta  att
lagändringen skall träda i kraft den  dag regeringen
bestämmer.

Motionen

I motion Sk40 av Carl-Fredrik Graf m.fl.  (m) begärs
avslag  på  propositionen.  Motionärerna  har  ingen
invändning i sak mot den föreslagna skattesänkningen
men       anser       att       den       föreslagna
ikraftträdandebestämmelsen     strider    mot    den
grundläggande  principen att det  är  riksdagen  som
beslutar om lagändringar och skatter. Regeringen bör
därför återkomma  till  riksdagen  med  förslag till
lagändring när erforderliga EG-beslut föreligger.

Övrigt

Enligt artikel 8.4 mineraloljedirektivet (92/81/EEG)
får  rådet  genom  enhälligt beslut på kommissionens
förslag   tillåta   en   medlemsstat    att   införa
ytterligare    regler   om   skattebefrielse   eller
nedsättning av skatten  som  motiveras  av speciella
hänsyn.

En  medlemsstat som önskar införa en sådan  åtgärd
skall meddela  kommissionen  härom  och  även  förse
kommissionen  med  alla  relevanta  eller nödvändiga
uppgifter.   Kommissionen   skall   inom  en   månad
underrätta   de   övriga  medlemsstaterna   om   den
föreslagna åtgärden.
Rådet  skall  anses   ha  godkänt  den  föreslagna
skattebefrielsen  eller skattereduktionen  om,  inom
två månader efter det  att de övriga medlemsstaterna
underrättats    enligt   andra    stycket,    varken
kommissionen eller  någon medlemsstat har begärt att
ärendet skall behandlas av rådet.

Enligt uppgift från Finansdepartementet har ansvarig
enhetschef  vid  kommissionen   den   22   maj  2002
undertecknat  en  missivskrivelse  om  att  Sveriges
ansökan  skall  skickas ut till medlemsstaterna  för
synpunkter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i  likhet  med  regeringen  att  det
finns  starka  miljöskäl  att  öka  användningen  av
alkylatbensin i tvåtaktsmotorer och har därför ingen
erinran  mot  förslaget  att  sänka energiskatten på
sådan bensin.

När   det   gäller   själva  författningsförslaget
föreslås  att  regeringen   skall  få  bestämma  när
ikraftträdandet  skall  ske.  Konstitutionsutskottet
som  har  yttrat sig över ikraftträdandebestämmelsen
framhåller  att  det  från informationssynpunkt inte
kan anses tillfredsställande  att  det  kvarstår  en
osäkerhet  om  när en lag som beslutats av riksdagen
skall  börja  gälla.  Konstitutionsutskottet  under-
stryker vikten  av  att  möjligheten  att  bemyndiga
regeringen    att    bestämma   dagen   för   lagens
ikraftträdande används restriktivt och inte annat än
i undantagsfall när det  av  alldeles speciella skäl
är motiverat.
Skatteutskottet, som delar konstitutionsutskottets
uppfattning, konstaterar att det  i  nuläget inte är
möjligt    att   ange   en   tidpunkt   för   lagens
ikraftträdande.   Skattesänkningen   kan  emellertid
träda  i  kraft  redan  under  sommaren  2002  under
förutsättning  att  varken kommissionen eller  någon
medlemsstat  kommer  med   några   invändningar  mot
Sveriges ansökan. Med hänsyn härtill  och  då det av
miljö-  och  hälsomässiga  skäl är angeläget med  en
snabb introduktion av alkylatbensin  anser utskottet
att det i förevarande fall är motiverat att överlåta
åt   regeringen   att   bestämma  dagen  för  lagens
ikraftträdande.
Med    det    anförda    tillstyrker     utskottet
propositionen och avstyrker motion Sk40.

Genomförande av ändringar i
indrivningsdirektivet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   antar  regeringens  förslag  till
ändring  i lagen  om  uttagande  av  utländsk
tull, annan  skatt,  avgift  eller pålaga med
den ändringen att lagen skall  träda  i kraft
den 30 juni 2002.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att  de  ändringar  i   rådets
direktiv   76/308/EEG   (indrivningsdirektivet)  som
beslutades vid Ekofinrådets  möte  i Göteborg den 15
juni  2001 skall genomföras genom att  det  i  lagen
(1969:200)  om  uttagande  av  utländsk  tull, annan
skatt, avgift eller pålaga tas in en bestämmelse  om
att   ändringsdirektivet,   2001/44/EG,  gäller  som
svensk lag. Texten till ändringsdirektivet fogas som
en bilaga till nämnda lag.

Ändringarna i indrivningsdirektivet,  som reglerar
det  bistånd  som  medlemsstaterna  är skyldiga  att
lämna  varandra  med  indrivning  av  fordringar  på
skatte-   och   tullområdet,   innebär   bl.a.   att
direktivets  tillämpningsområde  utvidgas  från  att
bara omfatta indirekta skatter till att omfatta även
direkt skatt på inkomst och förmögenhet. Vidare görs
ett   antal  ändringar  i  syfte  att  effektivisera
indrivningssamarbetet,  bl.a.  genom att tidsfrister
förkortas och att det görs till  huvudregel  att  en
utländsk  exekutionstitel  skall  erkännas och verk-
ställas  direkt  i stället för att ersättas  med  en
inhemsk exekutionstitel eller kompletteras.
Kommissionen har  vid  EG-domstolen väckt talan om
ogiltigförklaring av ändringsdirektivet  och  anfört
att  detta  har  beslutats  med  stöd av en rättslig
grund som inte är korrekt. Samtidigt  har emellertid
kommissionen  yrkat  att  ändringsdirektivet   skall
tillämpas på det sätt som rådet avsett i avvaktan på
att  ett  nytt beslut kan fattas med stöd av korrekt
rättslig grund.  Regeringen anser att det därför får
antas att indrivningsdirektivet  kommer  att gälla i
sin     lydelse     enligt     det    nu    aktuella
ändringsdirektivet fr.o.m. den 1 juli 2002.
Regeringen föreslår att lagändringen skall träda i
kraft  den  dag  regeringen bestämmer  eftersom  det
åtminstone teoretiskt  kan råda tvekan om ikraftträ-
dandedagen för ändringsdirektivet.

Utskottets ställningstagande


Utskottet har i sak ingen  erinran  mot  regeringens
förslag.

Enligt  artikel 2 i rådets direktiv 2001/44/EG  av
den   15  juni   2001   (ändringsdirektivet)   skall
medlemsstaterna  sätta  i  kraft  de lagar och andra
författningar  som  är  nödvändiga  för   att  följa
direktivet senast den 30 juni 2002. EG-domstolen har
ännu  inte  fattat  något  beslut  med anledning  av
kommissionens   yrkande   om  ogiltigförklaring   av
ändringsdirektivet.  Enligt  vad  utskottet  erfarit
väntas heller inte något  beslut från domstolen före
halvårsskiftet.   Med  anledning   härav   och   med
beaktande  av  konstitutionsutskottets   yttrande  i
ärendet  föreslår  utskottet att den i propositionen
föreslagna lagändringen  skall  träda i kraft den 30
juni 2002.
Utskottet    tillstyrker    med   denna    ändring
propositionen i nu behandlad del.


Reservation


Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Sänkt energiskatt på alkylatbensin (punkt 1) -
m
av Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund,
Marietta de Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen
(alla m).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Sk40.
Ställningstagande

Vi har i sak inte något att invända mot förslaget om
att sänka energiskatten på alkylatbensin med 1,50 kr
per liter. Tvärtom anser vi att en  sådan  åtgärd är
bra,  inte minst från miljösynpunkt. Däremot  vänder
vi  oss   mot  förslaget  att  regeringen  skall  få
bestämma när  ikraftträdandet  skall ske. Enligt vår
uppfattning  är det av grundläggande  betydelse  att
det inte kvarstår  en  osäkerhet  om  när en lag som
beslutats av riksdagen skall börja gälla. Vi vill, i
likhet   med   konstitutionsutskottet,   understryka
vikten  av att  möjligheten att bemyndiga regeringen
att bestämma dagen för lagens ikraftträdande används
restriktivt  och  inte  annat än i undantagsfall när
det av speciella skäl är motiverat.

Vi vill inte värdera om  en fråga är av stor eller
liten vikt. För oss handlar det om den grundläggande
principen  att  det  är riksdagen  som  beslutar  om
lagändringar och skatter.
Eftersom rådet ännu  inte  gett  Sverige tillstånd
att  sänka  skatten  på  alkylatbensin är  det  inte
möjligt för riksdagen att  bestämma  ett  datum  för
ikraftträdandet. Dessutom råder det osäkerhet om när
de erforderliga EG-besluten kan förväntas komma. Med
hänsyn  härtill och då vi inte kunnat  finna att det
i förevarande  fall  är  motiverat  att  överlåta åt
regeringen    att    bestämma   dagen   för   lagens
ikraftträdande bör propositionen  avslås. Regeringen
får  återkomma i frågan så snart rådet  har  godkänt
den  föreslagna  skattesänkningen  och  kommissionen
godkänt åtgärden enligt EG:s regler om statsstöd.
Med  det  anförda  tillstyrker  vi  motion Sk40 om
avslag på propositionen.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Proposition 2001/02:177

Regeringen    (Finansdepartementet)    föreslår    i
proposition  2001/02:177 att riksdagen antar  det  i
propositionen   framlagda   förslaget  till  lag  om
ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Följdmotion


2001/02:Sk40 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

Riksdagen avslår regeringens  förslag i enlighet med
vad som anförs i motionen.


Proposition 2001/02:127


Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 2001/02:127
att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget
2.3 lag om ändring i lagen
(1969:200) om uttagande av utländsk
tull, annan skatt, avgift eller
pålaga.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag


Proposition 2001/02:177


Proposition 2001/02:127 i viss del



Bilaga 3

Konstitutionsutskottets yttrande 2001/02:KU4y
------------------------------
Ikraftträdande av lag
---------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------
Till skatteutskottet

Skatteutskottet  har den 16 april 2002  och
den      24      april     2002      berett
konstitutionsutskottet  tillfälle att yttra
sig över proposition 2001/02:177 respektive
proposition   2001/02:127   såvitt    avser
ikraftträdandebestämmelser    till    vissa
lagar,  jämte eventuella motionsyrkanden  i
denna  fråga.  Enligt  regeringens  förslag
skall de aktuella lagarna träda i kraft den
dag regeringen bestämmer.


Utskottet


Propositionerna

I proposition  2001/02:177  Sänkt  skatt på
alkylatbensin    föreslår   regeringen   en
ändring  i lagen (1994:1776)  om  skatt  på
energi med  innebörd  att  energiskatten på
alkylatbensin  sänks  med 1,50  kronor  per
liter.   Av   miljöskäl   är   det   enligt
propositionen     motiverat     att     öka
användningen     av    sådan    bensin    i
tvåtaktsmotorer. Detta  gäller  inte  minst
det  stora antalet utombordsmotorer som  är
försedda med tvåtaktsteknik. Avgaserna från
dessa  motorer löser sig delvis i vattnet i
sjöar,  vattendrag  och  hav  och  påverkar
vattenfloran och vattenfaunan.

En sänkning  av skatten på alkylatbensin,
som är blyfri, innebär  en  differentiering
som inte är tillåten enligt rådets direktiv
92/81/EEG   av  den  19  oktober  1992   om
harmonisering     av    strukturerna    för
punktskatter        på        mineraloljor,
mineraloljedirektivet, senast ändrad  genom
direktiv  94/74/EEG.  Mineraloljedirektivet
ger dock möjlighet till  undantag i form av
skattebefrielse   eller   skattenedsättning
enligt ett särskilt förfarande  som innebär
att  rådet  kan  medge  undantag  för   att
differentiera   skatten   efter  exempelvis
miljöegenskaper.  En förutsättning  för  en
lägre skattesats på  alkylatbensin  än  vad
som    gäller    enligt    dagens   svenska
miljöklasser  är  således  att  Sverige  av
rådet tillåts att differentiera  skatten på
bensin ytterligare.
En   ytterligare  förutsättning  är   att
kommissionen godkänner åtgärden enligt EG:s
regler om statligt stöd.
Enligt  regeringen är det med hänsyn till
den miljö-  och  hälsomässiga betydelsen av
en ökad användning av alkylatbensin och med
beaktande av de miljömål  som  beslutats av
riksdagen    angeläget    med    en   snabb
introduktion av sådan bensin. De prövningar
som krävs när det gäller undantaget  enligt
mineraloljedirektivet    och    godkännande
enligt      statsstödsreglerna      bedömer
regeringen  vara av enkel beskaffenhet  och
kan därför förväntas ske relativt snabbt.
I  dagsläget  är  det  enligt  regeringen
omöjligt     att     ange     datum     för
ikraftträdandet. Regeringen föreslår därför
att   riksdagen   skall   besluta   om  att
lagändringen  skall  träda i kraft den  dag
regeringen bestämmer.

I  proposition 2001/02:127  Punktskatternas
infogning    i   skattekontosystemet   m.m.
föreslås   att  skattekontosystemet   skall
utvidgas till  att även omfatta punktskatt.
Ändringar  i  40 lagar  föreslås,  bl.a.  i
sekretesslagen    (1980:100)    och   lagen
(1992:72)     om    koncessionsavgift    på
televisionens och radions område.

Ett av lagförslagen  gäller  ändringar  i
lagen  (1969:200)  om uttagande av utländsk
tull,  annan  skatt, avgift  eller  pålaga.
Regeringen föreslår  en  ändring  i 1 § som
innebär  att  uppräkningen i första stycket
av   rådets   direktiv   kompletteras   med
direktivet 2001/44/EG  av  den 15 juni 2001
om   ändring  av  direktiv  76/308/EEG   om
ömsesidigt   bistånd   för   indrivning  av
fordringar    uppkomna   till   följd    av
verksamhet   som    utgör    en    del   av
finansieringssystemet     för    Europeiska
utvecklings-    och    garantifonden    för
jordbruket  och  av  jordbruksavgifter  och
tullar samt med avseende  på mervärdesskatt
och   vissa   punktskatter.   Eftersom   de
ändringar  som gjorts genom detta  direktiv
inte inarbetats  i grunddirektivet föreslås
också  ändringar  i   andra   stycket   som
hänvisar  till  att den svenska texten till
rättsakten finns i bilaga.
Ändringarna i rådets direktiv 76/308/EEG,
som     reglerar    det     bistånd     som
medlemsstaterna   är   skyldiga  att  lämna
varandra med indrivning  av  fordringar  på
skatte-  och  tullområdet,  beslutades  vid
Ekofinrådets  möte  i Göteborg. Ändringarna
innebär      bl.a.      att     direktivets
tillämpningsområde utvidgas  från  att bara
omfatta  indirekta skatter till att omfatta
även   direkt    skatt   på   inkomst   och
förmögenhet.   Vidare    görs   ett   antal
ändringar i syfte att effektivisera indriv-
ningssamarbetet,     bl.a.    genom     att
tidsfrister förkortas och att det görs till
huvudregel att en utländsk  exekutionstitel
skall  erkännas  och verkställas  direkt  i
stället  för att ersättas  med  en  inhemsk
exekutionstitel eller kompletteras.
Ändringsdirektivet  träder  enligt rådets
beslut   i   kraft   den   1   juli   2002.
Kommissionen   har   emellertid   vid   EG-
domstolen väckt talan om ogiltig-förklaring
av  ändringsdirektivet med motiveringen att
ändringsdirektivet beslutats med stöd av en
rättslig   grund   som   inte  är  korrekt.
Samtidigt har kommissionen   dock yrkat att
ändringsdirektivet skall tillämpas  på  det
sätt som rådet avsett från den 1 juli 2002,
i  avvaktan  på  att  ett  nytt  beslut kan
fattas med stöd av korrekt rättslig  grund.
Det får därför enligt regeringen antas  att
indrivningsdirektivet  kommer  att  gälla i
sin   lydelse   enligt   det   nu  aktuella
ändringsdirektivet  fr.  o. m. den  1  juli
2002.
Med   hänsyn  till  att  det   åtminstone
teoretiskt     kan     råda    tvekan    om
ikraftträdandedagen för  ändringsdirektivet
anser regeringen att lagändringen bör träda
i kraft den dag regeringen bestämmer.
Regeringen aviserar också  sin avsikt att
på sikt efter en noggrann analys  återkomma
till    riksdagen    med    förslag    till
lagändringar som behövs för en ny metod för
att     genomföra     grunddirektiv     och
ändringsdirektiv.

Lagrådet  har  inte  beretts  tillfälle att
yttra   sig   över   de  båda  nu  aktuella
lagförslagen.    Enligt    regeringen    är
förslagen   av   sådan   lagteknisk   enkel
beskaffenhet att Lagrådets  yttrande skulle
sakna betydelse.

Motionen

Med  anledning  av proposition  2001/02:177
har Carl Fredrik  Graf  m.fl.  (m) väckt en
motion (2001/02:Sk40) vari begärs avslag på
propositionen. Enligt motionärerna  strider
den  föreslagna  ikraftträdandebestämmelsen
mot den grundläggande  principen att det är
riksdagen som beslutar om  lagändringar och
skatter.  Regeringen  bör  återkomma   till
riksdagen med förslag till lagändringar när
erforderliga EG-beslut föreligger.

Bakgrund

Av  8  kap. 3 § regeringsformen framgår att
föreskrifter  om  skatt  till  staten skall
meddelas    genom   lag.   Regeringsformens
bestämmelser    i    8    kap.    7-10   §§
regeringsformen    om   bemyndigande   till
regeringen omfattar inte skatt.

Regeringen  får  enligt   8   kap.  13  §
regeringsformen utöver vad som följer  av 7
-10  §§  genom  förordning besluta om bl.a.
föreskrifter om verkställighet av lag.
Enligt   13   §   lagen   (1976:633)   om
kungörande av lagar och andra författningar
skall  det  framgå av författning  när  den
träder i kraft.  Det  normala är att en lag
själv anger när den skall  träda  i  kraft.
Ibland anges tidpunkten för ikraftträdandet
i särskild promulgationslag.
Det  förekommer också att det i lag anges
att lagen träder i kraft den dag regeringen
bestämmer.   Tidpunkten   kommer   då   att
bestämmas genom förordning.
Bemyndiganden för regeringen att bestämma
tidpunkten för en lags ikraftträdande har i
överensstämmelse   med   tidigare  utbildad
praxis   förekommit  alltsedan   den    nya
regeringsformen   trädde  i  kraft.  Sådana
bemyndiganden har lämnats  också  inom  det
obligatoriska  lagområdet.  Som  framgår av
Gröna     boken     -     Riktlinjer    för
författningsskrivning  (Ds 1998:66  s.  77)
kan  det  t.ex.  vara  fråga  om  fall  där
ikraftträdandet är beroende av konventioner
eller då lagen förutsätter  en organisation
och det är osäkert när denna är uppbyggd.
Grundlagsenligheten    av   ett    sådant
bemyndigande  i  en  lag av privaträttsligt
innehåll diskuterades  av  Lagrådet vid ett
förslag   till   ändring  i  luftfartslagen
(prop.   1985/86:119   s.   50).   Lagrådet
förklarade    att   förslaget   visserligen
innebar   en   delegation   av   riksdagens
normgivningskompetens      som      saknade
uttryckligt stöd i regeringsformen, men att
det   hade  utvecklats  en  konstitutionell
praxis som tillät denna form av delegation.
Regeringens  föreskrifter om tidpunkten för
lagens    ikraftträdande    kunde    enligt
Lagrådets     mening     accepteras     som
verkställighetsföreskrifter  enligt  8 kap.
13 § regeringsformen. Även vid behandlingen
av förslaget till ny tullag godtog Lagrådet
ett  sådant  bemyndigande  under hänvisning
till   sambandet   med   en  internationell
konvention       och      till      rådande
konstitutionella praxis  (prop. 1986/87:166
s.  238 f.). Håkan Strömberg  har  i  boken
Normgivningsmakten    enligt    1974    års
regeringsform    anfört    att    Lagrådets
ståndpunkt    sålunda   innebär   att   ett
bemyndigande för  regeringen  att  bestämma
tidpunkten  för ikraftträdande av lag  inom
det obligatoriska lagområdet bör accepteras
under förutsättning  att  lagmotiven  anger
under  vilka  förutsättningar bemyndigandet
får utnyttjas. Regeringens föreskrifter kan
då godtas som verkställig-hetsföreskrifter,
trots  att  själva   lagen   formellt   ger
regeringen obegränsad handlingsfrihet.

Tidigare riksdagsbehandling

I  konstitutionsutskottets granskning våren
1977    tog   utskottet   upp   frågan   om
bemyndigande  till  regeringen att förordna
om ikraftträdande av  lag  (bet. 1976/77:44
s.  21). Sådana bemyndiganden  hade  enligt
utskottet     ansetts     möjligt     genom
bestämmelsen i 8 kap. 13 § regeringsformen.
Bestämmelsen i 13 §  lagen om kungörande av
lagar och andra författningar om att det av
författning  skall  framgå  när  den  skall
träda  i  kraft  hade  inte  heller ansetts
hindra  ett sådant bemyndigande.  Utskottet
var medvetet  om  att  det i särskilda fall
kan föreligga svårigheter  att  ange  exakt
ikraftträdandetid,   när   lagar  antas  av
riksdagen. Det gäller t.ex.  lagstiftning i
anledning  av  att  Sverige  tillträtt   en
konvention  som skall tillämpas först sedan
ett visst antal länder anslutit sig. Vidare
kan ibland ikraftträdandet vara beroende av
annan      lagstiftning       eller      av
svåröverskådligt   följdarbete.   En   till
innehållet   så   obestämd  ikraftträdande-
bestämmelse som att  frågan överlämnas till
regeringens avgörande  är emellertid enligt
utskottets  mening  inte tillfredsställande
från informations-synpunkt.  Det var därför
enligt konstitutionsutskottet angeläget att
en sådan ordning inte användes  annat  än i
undantagsfall   och  när  det  av  alldeles
speciella skäl är motiverat.

I ett yttrande till skatteutskottet våren
1982   över  proposition   1981/82:131   om
återvinning   av   dryckesförpackningar  av
aluminium hänvisade konsti-tutionsutskottet
till  detta uttalande  (yttr.  1981/82:9y).
Regeringen  hade  ansett  att  det inte var
möjligt  att  ange  den  tidpunkt  då   ett
pantsystem     skulle     kunna    införas.
Skatteutskottet                 tillstyrkte
regeringsförslaget.

En  genomgång  av  de  senaste  åtta  årens
propositioner  visar  att  det  under denna
period    lagts    fram    ett    nittiotal
propositioner med lagförslag som innehåller
bemyndigande  till  regeringen att bestämma
dag  för  ikraftträdande.   Huvud-delen  av
dessa  propositioner gäller internationella
överenskommelser,     bl.a.     26     s.k.
dubbelbeskattningsavtal    och    en    rad
ändringar  i  lagen (1976:661) om immunitet
och    privilegier     i     vissa    fall.
Ikraftträdande  av  överenskommelserna  har
varit  beroende  t.ex.   av  deponering  av
dokument   från  de  inblandade   staterna,
vilket fört  med  sig  att  det  inte varit
möjligt    för   riksdagen   att   bestämma
ikraftträdandet av de lagar som föranleddes
av överens-kommelserna.

I några fall  har  propositionerna  gällt
försöksverksamhet.       I      proposition
1993/94:184  föreslogs  en lagstiftning  om
att      en      försöksverksamhet      med
intensivövervakning     med     elektronisk
kontroll skulle införas som alternativ till
fängelse och att ikraftträdandet skulle ske
den      dag      regeringen      bestämde.
Justitieutskottet   ansåg   att  dagen  för
ikraftträdandet  borde  vara  bestämd   och
föreslog  en tidpunkt (bet. 1993/94:JuU28),
vilket riksdagen  ställde  sig bakom (rskr.
1993/94:322).

I  några  fall  har  regeringen  föreslagit
bemyndigande          att          bestämma
ikraftträdandetidpunkt mot bakgrund  av att
viss  ADB-utbyggnad  m.m.  borde  avvaktas.
Lagutskottet  ansåg  vid  behandlingen   av
prop.      1994/95:49     om     reformerad
löneexekution    och    målhantering    hos
kronofogdemyndigheten  att tidpunkten borde
bestämmas av riksdagen. Utskottet förordade
att  denna tidpunkt bestämdes  till  den  1
april  1998  (bet.  1994/95:LU6). Riksdagen
beslutade i enlighet  med  förslaget (rskr.
1994/95:172). Justitieutskottet tillstyrkte
däremot regeringens förslag  i  proposition
1994/95:23      om      ett     effektivare
brottmålsförfarande  att  lagändringar   om
strafföreläggande  skulle träda i kraft den
dag regeringen bestämde,  dvs. när den ADB-
baserade strafförelägganderutinen anpassats
till de nya reglerna (bet. 1994/95:JuU2).

I  prop. 1997/98:124 Ny körkortslag  m.m.
föreslogs  ett bemyndigande till regeringen
när    det   gällde    ikraftträdande    av
bestämmelser   om   försöks-verksamhet  med
villkorlig körkortsåterkallelse. Regeringen
ville  avvakta  resultatet  av  studier  om
tillförlitligheten    i   utrustning   m.m.
Lagrådet   hade  anfört  att   det   syntes
önskvärt att regeringen i propositionen för
riksdagen   närmare   angav   under   vilka
förutsättningar  den  avser att begagna sig
av   bemyndigandet   och   hänvisade   till
Strömberg, Normgivningsmakten  enligt  1974
års  regeringsform.  Riksdagen  beslutade i
enlighet     med     regeringens    förslag
(prop.1997/98:TU11, rskr. 1997/98:259-260).
Jordbruksutskottet behandlade  våren 1998
en  proposition  om  ändringar i foderlagen
m.m.      (prop.      1997/98:92,      bet.
1997/98:JoU22). Jordbruksutskottet  anförde
att  ändringarna  föreslagits träda i kraft
den 1 juni 1998 med  undantag för ändringen
av  3  a § lagen (1985:295)  om  foder  som
innebär  ändring  av  en teknisk föreskrift
och    därför   förutsätter    ett    visst
anmälningsförfarande    enligt   EG-rätten.
Utskottet  föreslog  att  behandlingen   av
detta     lagförslag     samt     de    tre
motionsyrkanden  som  väckts  med anledning
därav   skulle  uppskjutas  till  riksmötet
1998/99.  Förslaget tillstyrktes oförändrat
i november 1998 sedan anmälningsförfarandet
avslutats   (bet.    1998/99:MjU5,    rskr.
1998/99:52).
Hösten   1996   föreslog   regeringen  en
dubblering    av    koldioxidskatten    för
industrin   i   kombination    med    vissa
nedsättningsmöjligheter  för energiintensiv
verksamhet  (prop.  1996/97:29).   För  att
genomföra  dessa  åtgärder  krävdes dispens
från    EU:s    mineraloljedirektiv     och
godkännande     i     fråga     om     EU:s
statsstödsregler,  vilket  inte  förelåg då
propositionen    lades   fram.   Regeringen
föreslog  ändå  att  lagändringarna  skulle
träda  i  kraft  den  1  januari  1997  men
förklarade samtidigt att den var beredd att
återkalla propositionen om EU:s beslut inte
förelåg  i  tid.  Eftersom  något  slutligt
beslut  ännu  inte  hade   fattats  av  EU-
institutionerna   beslutade  utskottet    i
november 1996 att bordlägga  frågan.  Sedan
EU-institutionerna  i april 1997 lämnat  de
nödvändiga       beskeden       tillstyrkte
finansutskottet propositionens förslag  med
den  ändringen  att  lagändringarna  skulle
träda   i  kraft  den  1  juli  1997  (bet.
1996/97:FiU20  s. 247 f.). Riksdagen beslöt
i    enlighet    med    förslaget    (rskr.
1996/97:284).

I budgetpropositionen för  år 2000 föreslog
regeringen   vissa   ändringar   i    lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter
som innebar att de geografiska områdena och
de  verksamheter  som kunde bli föremål för
nedsatta    avgifter   skulle    begränsas.
Kommissionen  har  inte  godkänt stödformen
och  har dittills sagt sig  förutsätta  att
den  upphör   vid   utgången  av  år  1999.
Regeringen ansåg att  det var angeläget att
behålla stödformen. För  att  detta  skulle
vara möjligt måste den vara utformad så att
den   kan   rymmas   inom  ramen  för  EG:s
riktlinjer.   Regeringen    föreslog    att
ändringen   skulle  träda  i  kraft  den  1
januari  2000.  Även  i  den  nya  lydelsen
krävdes godkännande  av stödformen på grund
av EU:s statsstödsregler.  Regeringen ville
framhålla     att    lagändringen    krävde
godkännande  av   EG-kommissionen  och  att
överläggningar  med   kommissionen  pågick.
Regeringen  avsåg att som  ett  led  i  det
utvidgade  samarbetet   på   lämpligt  sätt
underrätta riksdagen om utfallet  av dessa.
Om  EG-kommissionen  inte, före årsskiftet,
skulle godkänna det nya lagförslaget, kunde
inte heller den dåvarande  lagen  fortsätta
att  tillämpas i oförändrad form efter  den
31  december  1999.  Riksdagens  beslut  om
lagändring för att säkerställa detta skulle
då komma att behövas.

Sent på hösten 1999 lade näringsutskottet
fram  ett  modifierat  förslag till lagtext
som enligt utskottets bedömning borde kunna
accepteras av kommissionen. Med hänsyn till
att  det  skulle  ta  några   månader   för
kommissionen   att  ta  ställning  föreslog
näringsutskottet  att de nya bestämmelserna
skulle  träda i kraft  den  dag  regeringen
bestämde. De äldre bestämmelserna föreslogs
upphöra att  gälla  vid utgången av år 1999
(prop.   1999/2000:1  utg.omr.   19,   bet.
1999/2000:NU2).  Lagändringarna  utfärdades
(SFS 1999:1379) men sattes aldrig  i  kraft
av    regeringen.   I   stället   beslutade
riksdagen       efter       förslag       i
budgetpropositionen  för  år  2002 att hela
lagen skulle upphöra att gälla vid utgången
av  år  2001 (prop. 2001/02:1 utg.omr.  19,
bet. 2001/02:NU2, SFS 2001:1261).

Under hösten  2001  beslutade  riksdagen om
ett   nytt  sjöfartsstöd  i  form  av   att
arbetsgivarens      skattekonto      skulle
krediteras  ett  belopp motsvarande skatte-
avdrag    och    arbetsgivaravgifter     på
sjöinkomst    (prop.    2000/01:127,   bet.
2001/02:TU3). Syftet med  stödet var att ge
svensk   sjöfartsnäring   konkurrensvillkor
likvärdiga   med  konkurrensvillkoren   för
andra    EU-länders    handelsflottor.    I
propositionen,  som  lades fram våren 2001,
förutsattes  att  de  nya  reglerna  skulle
börja  tillämpas  den  1 oktober  2001.  En
stödordning  måste dock både  anmälas  till
och godkännas  av  Europeiska  kommissionen
innan   den   kan   träda  i  kraft.  Detta
förutsätts kunna ske  i sådan tid att lagen
kan träda i kraft den 1  oktober  2001. Det
gick  dock  inte med säkerhet att förutsäga
när  ett godkännande  kunde  föreligga  och
regeringen  ansåg  med  hänsyn  till  denna
osäkerhetsfaktor det lämpligast att i lagen
bemyndiga regeringen att bestämma dagen för
ikraftträdandet.            Trafikutskottet
tillstyrkte   propositionen   strax    före
sommaruppehållet  men något beslut fattades
inte  av riksdagen förrän  den  24  oktober
2001    (rskr.    2001/02:2).    Regeringen
beslutade  senare  att lagen skulle träda i
kraft den 1 december 2001 (SFS 2001:769).

Konstitutionsutskottets
ställningstagande

Ett    uttryckligt    grundlagsstöd     för
bemyndiganden  till regeringen att bestämma
dagen för ikraftträdande  av  lag  inom det
obligatoriska    lagområdet    saknas.   En
konstitutionell praxis har dock utbildats i
detta avseende. Enligt utskottets mening är
det självfallet av grundläggande  betydelse
att riksdagen när den beslutar en lag också
bestämmer  den  dag  lagen  skall  träda  i
kraft.  Emellertid  kan  det  inte  bortses
ifrån att det ibland kan finnas starka skäl
för  en  annan ordning. Till exempel gäller
detta  lagstiftning   som  är  beroende  av
konventioner eller när  det  av tidsskäl är
angeläget  att  riksdagen  kan besluta  lag
trots att det inte framstår  som  klart när
en     organisation     som    krävs    för
lagtillämpningen är uppbyggd.

Ett  viktigt skäl för att  riksdagen  när
den  antar  en  lag  också  skall  bestämma
tidpunkten     för    ikraftträdandet    är
informationsbehovet.     När    allmänheten
informeras  om  att  en  lag  beslutats  av
riksdagen bör det endast i undantagsfall få
förekomma  att det fortfarande kvarstår  en
osäkerhet om  när  lagen skall börja gälla.
Konstitutionsutskottet  underströk redan år
1977  att  en till innehållet  så  obestämd
ikraftträdandebestämmelse  som  att  frågan
överlämnas till regeringens avgörande  inte
är          tillfredsställande         från
informationssynpunkt. Det var därför enligt
konstitutionsutskottet   angeläget  att  en
sådan  ordning  inte användes  annat  än  i
undantagsfall när det av alldeles speciella
skäl var motiverat.
Konstitutionsutskottet      vill     åter
understryka  detta.  Det  är angeläget  att
möjligheten  att  bemyndiga regeringen  att
bestämma  dagen för  lagens  ikraftträdande
används  restriktivt   och  inte  tillämpas
annat  än undantagsvis. Alldeles  speciella
skäl måste  motivera  en sådan lagstiftning
och noga anges i förarbetena. En utveckling
mot en vanligare förekommande användning av
sådana     bemyndiganden     bör     enligt
konstitutionsutskottets mening undvikas.
Enligt konstitutionsutskottets mening får
det  lämnas  till skatteutskottet  att  med
denna   utgångspunkt   göra   den   närmare
bedömningen  av  om de skäl som åberopats i
det nu aktuella fallen  är så starka att de
motiverar de föreslagna bemyndigandena.

Stockholm den 16 maj 2002

På konstitutionsutskottets vägnar


Per Unckel


Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Per Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro
Hietala  Nordlund  (s), Pär  Axel  Sahlberg
(s),  Kenneth  Kvist (v),  Ingvar  Svensson
(kd), Inger René  (m),  Mats  Berglind (s),
Lars   Hjertén  (m),  Kerstin  Kristiansson
Karlstedt  (s),  Kenth  Högström  (s), Mats
Einarsson  (v),  Björn  von  der Esch (kd),
Nils Fredrik Aurelius (m), Per  Lager (mp),
Åsa  Torstensson  (c)  och Helena Bargholtz
(fp).