Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till vår reservation i detta ärende. Det gäller reservation 1, yrkandena 1 och 2.

Fru talman! EU:s medborgarinitiativ är ett viktigt instrument i deltagandedemokratin inom EU. Det möjliggör för EU-medborgarna att gå samman och samla ihop namnunderskrifter om en fråga blir tillräckligt stor och engagerar väldigt många. Uppnås ett erforderligt antal namnunderskrifter från ett tillräckligt stort antal länder kan man direkt till kommissionen begära att kommissionen ska återkomma med ett lagförslag i ärendet.

Detta är ett sätt att få en direktkontakt med kommissionen och slippa gå igenom de parlamentariska procedurerna. Man kan lägga fram ett initiativ till kommissionen på samma sätt som EU-parlamentet och rådet kan göra. Detta tycker vi är bra. Det är ett steg i rätt riktning - vi gillar ju direktdemokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet

Men vi tycker också att det är viktigt att alla de förslag som läggs fram i våra parlamentariska församlingar har en avsändare. Utöver själva initiativet som väcks är det också viktigt att veta vem eller vilka som står bakom det. Är det en viss geografisk, socioekonomisk eller religiös grupp? Även på individnivå kan det vara intressant att veta vilka enskilda personer det rör sig om. Är det en företrädare för näringslivet, eller är det en religiös företrädare?

För att få en bredare insyn i vad initiativet handlar om kan det vara viktigt att veta vem som driver det. Just av den anledningen har vi inte sekretess på den typen av medborgarinitiativ i Sverige. I Sverige har vi någonting som kallas för folkinitiativ och medborgarförslag, och det är öppet och transparent vilka som skriver under dem.

Jag kan förstå argumenten för att man ibland vill ha sekretess. Det har jag upplevt inte minst som sverigedemokrat för tio år sedan, när det var farligt att vara sverigedemokrat. När jag valde att gå med i partiet stod jag verkligen i valet och kvalet om jag skulle våga utsätta mig för faran.

Visst, sekretess kan vara bra om det råder en väldigt stor rädsla och det finns en politisk diskriminering. Men jag tror ändå att det är att börja i fel ände att sekretessbelägga vilka som lägger fram förslag i våra församlingar.

Om man väger de här två argumenten mot varandra tror jag ändå att öppenhet och transparens vinner i längden.

Det finns även ett annat skäl. Vi tycker att det är bra om medborgarna i efterhand faktiskt kan kontrollera att ett antal underskrifter har inkommit. Om man sekretessbelägger dem i 70 år försvårar man det väldigt mycket. Även om vi i dag naturligtvis litar på våra myndigheter tycker vi att det är fel väg att gå att bygga in det här i systemet. Vi står för öppenhet och transparens.

Vi yrkar avslag på regeringens förslag och begär att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa den befintliga sekretessbestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen för enskilda. De lämnade stödförklaringarna gäller även i dag.

Fru talman! Titeln på det här betänkandet är inte särskilt förklarande, men det handlar alltså om att det ska fortsätta vara sekretess på vilka som har undertecknat europeiska medborgarinitiativ, som är ungefär som medborgarförslag fast på EU-nivå.

För att sådana här initiativ ska tas vidare inom EU-systemet och utredas krävs att ett visst antal personer i ett visst antal länder skriver under. Underskrifterna ska sedan kollas och godkännas av en myndighet, så att man vet att det är verkliga personer med förslagsrätt som har skrivit på. I Sverige är det Valmyndigheten som har den uppgiften.

Vilka som har skrivit under är sekretessbelagt. Att vi nu ska fatta ett nytt beslut om att det ska vara sekretessbelagt också fortsättningsvis beror på att EU har antagit en ny förordning om medborgarinitiativet. Men vi i Vänsterpartiet tycker fortfarande att det är helt rimligt att det ska vara offentligt vilka som lägger fram olika förslag i EU-systemet. Det är också rimligt att det ska gå att följa upp att myndigheterna som godkänner underskrifterna gör det på ett riktigt sätt, och då kan det inte vara hemligt vilka som har skrivit under.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet

Det är inte sekretess för personer som undertecknar medborgarförslag i kommuner och regioner. Vi har en ordning där det är självklart att det är offentligt vilka som företräder de partier som kommer med förslag till politiska förändringar. Det är offentligt vilka som har politiska uppdrag och som alltså kan komma med förslag. Man ska kunna se vilka som företräder olika uppfattningar, och Vänsterpartiet tycker att det är självklart att det ska vara så även i EU-systemet.

Medborgarinitiativen ska vara enkla att skriva under, och de kan undertecknas digitalt. De problem med dataintrång som finns är ytterligare ett skäl till att uppgifterna om vilka som undertecknar medborgarinitiativen ska vara offentliga. Det kan finnas goda skäl för olika intressen att driva fram medborgarinitiativ, och då måste det gå att kolla att de som står som undertecknare är rätt bedömda och att de verkligen har valt att vara det.

Var och en av oss bör kunna se att ingen har använt våra namn som undertecknare av något som vi inte står för. Därmed yrkar jag bifall till reservation nr 2.

Fru talman! Det här betänkandet handlar om sekretess kring europeiska medborgarinitiativ, och det är såklart inte en helt enkel nöt att knäcka. Det finns många intressen som ställs mot varandra: Ska vi fokusera på den personliga integriteten och rätten att undvika åsiktsregistrering, eller ska vi fokusera på öppenheten och transparensen i våra processer? Jag tror, fru talman, att vi måste landa någonstans däremellan.

Låt mig först säga att det finns några viktiga skillnader mot till exempel våra kommunala medborgarförslag, där det räcker att en person undertecknar för att det ska bli ett medborgarförslag - i vissa kommuner har man satt en något högre gräns. Men man hamnar inte på tillnärmelsevis den höga nivå som i Europeiska unionen, där det krävs att 1 miljon personer skriver under och man då helt plötsligt har ett ganska brett register över åsikter som människor går och bär på. Då kan man argumentera att vid initiativ till en folkomröstning på kommunal nivå måste flera personer ange att de vill ha folkomröstningen.

Det kan finnas olika anledningar till att man vill att en folkomröstning ska äga rum. Det är inte detsamma som att skriva under ett tydligt och specifikt förslag som man står bakom, utan man kan ha olika bevekelsegrunder för att man tycker att en folkomröstning ska få äga rum - kanske något så enkelt och rättframt som att man tycker att det är bra att folk får rösta och säga vad de tycker i en kontroversiell fråga, även om man inte delar deras uppfattningar.

Det är risken för att kunna skapa stora och i praktiken fullt offentliggjorda register över folks åsikter som jag tror är en av de tyngst vägande anledningarna till att den här sortens information inte ska vara helt öppen.

Det är dessutom så att förslaget i sin detaljerade utformning stöts och blöts genom de europeiska institutionerna. Man kan inte lägga ett försåtligt formulerat förslag i ett medborgarinitiativ som sedan kan råka åka igenom EU-systemet, utan det är i huvudsak kommissionen som uppmanas att lägga fram ett sådant här förslag. Då är det också kommissionen som har privilegiet att formulera förslaget i alla dess olika detaljer. Därför vill jag mena att poängen med att se exakt vem som har skrivit under och vad man kan ha för bevekelsegrunder försvagas något av just detta, eftersom det är kommissionen som är den som lägger fram det formella förslaget i EU-systemet, även om initiativet tas av en stor mängd medborgare i EU-länderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet

Bland annat mot bakgrund av detta, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Konstitutionsutskottet har i betänkandet behandlat en proposition från regeringen om att göra en uppdatering i offentlighets- och sekretesslagen.

Beslutet innebär inte en egentlig förändring i sak, utan det beror på att det sedan den 1 januari finns en ny förordning om europeiska medborgarinitiativ som handlar om att göra dem mer lättillgängliga. Därför behöver lagrummet i vår offentlighets- och sekretesslagstiftning knyta an till den nya förordningen och inte till den gamla.

Man kan vara förvånad över att det ska vara skyddat vem som lämnar stöd till medborgarinitiativ inom EU, att man alltså inte får veta vem det är som har skrivit under. Det skiljer sig från den tradition av öppenhet som vi är vana vid kring folkinitiativ och medborgarförslag i våra kommuner och regioner. Utskottet gör ändå ställningstagandet att det finns en betydelse i att villkoren för att skriva under medborgarinitiativ är lika i de olika EU-länderna.

I Sverige är det Valmyndigheten som kontrollerar och intygar att en undertecknare uppfyller kraven för att få underteckna medborgarinitiativ, till exempel att man är tillräckligt gammal.

För att initiativen ska behandlas av kommissionen ska de undertecknas av 1 miljon EU-medborgare som representerar minst 24 länder. Det finns även kvotregler när det gäller hur många från varje land som måste vara representerade. Det behövs också en redovisning av eventuella ekonomiska stöd som man har fått till medborgarinitiativet.

Detta ärende handlar alltså om Valmyndighetens verksamhet att kontrollera och intyga antalet giltiga stödförklaringar som omfattas av sekretess. När det gäller denna fråga gör konstitutionsutskottet samma ställningstagande som när frågan om offentlighets- och sekretesslagen behandlades senast. KU understryker i sitt betänkande vikten av att regeringen noga bevakar de svenska principerna om öppenhet, insyn och transparens i EU-arbetet.

Med detta yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 24.)