Konstitutionsutskottets betänkande

2005/06:KU35

Sekretessfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet propositionerna 2005/06:161 Sekretessfrågor - skyddade adresser m.m. och 2005/06:156 Sekretess i Donationsregistret samt två motioner som väckts med anledning av proposition 2005/06:161 och några motioner från allmänna motionstiden 2005.

I proposition 2005/06:161 lämnar regeringen förslag till stärkt sekretesskydd i fråga om känsliga uppgifter om enskilda och till vidgade möjligheter för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid misstanke om brott m.m.

I proposition 2005/06:156 föreslår regeringen förtydligat sekretesskydd för uppgifter i det donationsregister som förs av Socialstyrelsen.

Vidare behandlas propositionerna 2005/06:129 Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier, 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle, 2005/06:138 Personsäkerhet och 2005/06:149 Kvalificerad skyddsidentitet i de delar de avser förslag till ändringar i 16 kap. 1 § sekretesslagen. Dessa förslag har överlämnats till konstitutionsutskottet från respektive socialförsäkringsutskottet, försvarsutskottet och justitieutskottet för samordning med de ändringsförslag som läggs fram i propositionerna 2005/06:156 och 2005/06:161. De övriga förslagen i propositionerna har beretts i respektive utskott, som tillstyrkt förslagen.

Utskottet tillstyrker förslagen i här behandlade delar. Såvitt gäller främst ändringar i 16 kap. 1 § sekretesslagen lägger dock utskottet av lagtekniska skäl fram egna lagförslag.

Två reservationer (kd respektive v, mp) och två särskilda yttranden finns i betänkandet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Sekretessbrytande regel vid misstanke om brott m.m.

 

Riksdagen antar

a) 14 kap. 2 § femte och sjätte styckena regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

b) med ändring av beslutet med anledning av justitieutskottets betänkande 2005/06:JuU31 förslagspunkt 3 utskottets i bilaga 3 som förslag 1 framlagda förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,

c) 12 kap. 10 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

d) 5 § regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:161 i denna del och avslår motion 2005/06:K24.

2.

Tillkännagivande om sekretess vid misstanke om brott

 

Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K23 och 2005/06:K361.

Reservation 1 (kd)

3.

Tillkännagivanden om uppgiftslämnande i övrigt

 

Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K210, 2005/06:K238, 2005/06:K407, 2005/06:Ju306 yrkande 8 och 2005/06:Ju332 yrkande 19.

4.

Sekretess i Donationsregistret

 

Riksdagen antar 7 kap. 50 § regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att paragrafen skall betecknas 7 kap. 51 § och att orden "närstående till denne" skall bytas ut mot "honom eller henne närstående".

Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:156 i denna del.

5.

Tystnadsplikt och meddelarfrihet

 

Riksdagen antar - i stället för regeringens förslag till dels lagar om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 16 kap. 1 §, dels lagar om ändring i lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100) - de av utskottet i bilaga 3 som förslag 2-4 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100),

b) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

c) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Därmed bifaller riksdagen delvis propositionerna 2005/06:129 i denna del, 2005/06:133 i denna del, 2005/06:138 i denna del, 2005/06:149 i denna del, 2005/06:156 i denna del och 2005/06:161 i denna del.

Reservation 2 (v, mp) - villkorad

6.

Lagförslagen i övrigt

 

Riksdagen antar

dels regeringens i proposition 2005/06:156 framlagda förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dels regeringens i proposition 2005/06:161 framlagda förslag till

a) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

b) lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

c) lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott,

i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan under punkterna 1, 4 och 5 samt med de ändringar i ingresserna som föranleds av utskottets förslag under punkterna 4 och 5.

Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2005/06:156 i denna del och 2005/06:161 i denna del.

Stockholm den 18 maj 2006

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp), Inger Jarl Beck (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Anders Bengtsson (s), Henrik S Järrel (m), Helene Petersson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Billy Gustafsson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Karin Åström (s), Gustav Fridolin (mp) och Yoomi Renström (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Ärendet har väckts genom två propositioner, 2005/06:161 och 2005/06:156, som remitterats till konstitutionsutskottet. Till konstitutionsutskottet har också från andra utskott överlämnats förslag i andra propositioner (prop. 2005/06:129, 2005/06:133, 2005/06:138 och 2005/06:149) som avser ändringar i 16 kap. 1 § sekretesslagen för samordning av dessa förslag.

Beredningen av propositionerna fram till dess de lades fram för riksdagen redovisas i propositionerna.

Förslagen i proposition 2005/06:161 bygger på förslag som lagts fram av Offentlighets- och sekretesskommittén (Osek) i dess huvudbetänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99). Propositionen omfattar dock endast vissa delar av förslagen i kommittébetänkandet, medan övriga förslag i betänkandet fortfarande bereds i Justitiedepartementet.

Samtliga de regeringsförslag som behandlas i detta betänkande har granskats av Lagrådet innan propositionerna överlämnades till riksdagen.

I ärendet finns också två följdmotioner till proposition 2005/06:161 och sex motioner från allmänna motionstiden 2005.

En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

Propositionernas huvudsakliga innehåll

I proposition 2005/06:161 föreslås vissa ändringar i sekretesslagen (1980:100). Det föreslås bl.a. att det skall införas nya sekretessbestämmelser som skall gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De nya bestämmelserna skall gälla som ett komplement till de sekretessbestämmelser som redan finns, så om det hos en myndighet gäller sekretessbestämmelser som ger ett starkare skydd för uppgifterna skall de bestämmelserna tillämpas i stället. De uppgifter som skall skyddas med stöd av de nya bestämmelserna är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om adress, telefonnummer och andra jämförbara uppgifter hänförliga till enskilda personer som är utsatta för personförföljelse samt motsvarande uppgifter hänförliga till deras närstående.

Det föreslås vidare att den sekretess som i dag gäller för uppgifter om en elevs identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden inom bl.a. förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs, skall utsträckas till att även gälla inom utbildningsväsendet i övrigt samt hos Verket för högskoleservice i verksamhet som avser biträde vid antagning av studenter. Det föreslås även att sekretess skall gälla i Statens skolverks tillsynsverksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs.

Vissa myndigheter, bl.a. hälso- och sjukvården och socialtjänsten, har mer begränsade möjligheter än andra myndigheter att utan hinder av sekretess lämna uppgifter som angår misstanke om brott till de brottsutredande myndigheterna. Det föreslås att dessa möjligheter skall öka så att nämnda myndigheter som huvudregel kan lämna uppgifter som angår misstanke om brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i ett år eller försök till brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år. När det gäller brott mot underåriga föreslås att uppgifter som angår misstanke om könsstympningsbrott skall kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad.

Det föreslås vidare att socialtjänsten skall ges vissa utökade möjligheter att lämna uppgifter som rör ungdomar till polis och åklagare. Om socialtjänstpersonalen påträffar någon som kan antas vara under 18 år under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes hälsa eller utveckling, eller under utövande av brott, skall socialtjänstpersonalen utan hinder av sekretess kunna lämna sådana uppgifter som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande. Socialtjänsten skall också kunna lämna uppgifter som angår misstanke om olovlig överlåtelse av narkotika, alkohol eller dopningsmedel till underåriga till polis eller åklagarmyndighet utan hinder av sekretess.

Flera av de tystnadsplikter som föreslås avses få företräde framför meddelarfriheten. Det gäller sekretessen inom den offentliga förvaltningen för känsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv och för uppgifter om enskildas bostadsadresser m.m., den s.k. folkbokföringssekretessen, uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden om fingerade personupppgifter, sekretessen inom högskoleområdet och vuxenutbildningen om elevers identitet m.m. samt sekretessen för kopplingen mellan en enskilds verkliga och fingerade identitet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2006.

I proposition 2005/06:156 föreslås att det i sekretesslagen (1980:100) skall införas en ny bestämmelse med innebörden att uppgifterna i det donationsregister som förs av Socialstyrelsen skall omfattas av samma slags sekretess som gäller för uppgifter som omfattas av hälso- och sjukvårdssekretessen. I likhet med vad som gäller inom hälso- och sjukvården skall sekretess enligt den nya bestämmelsen ha företräde framför meddelarfriheten.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.

De delar av övriga propositioner som lämnats över till konstitutionsutskottet avser förslag som ger tystnadsplikten företräde framför meddelarfriheten. Ändringarna föreslås träda i kraft vid olika tidpunkter, varierande mellan den 1 juli, den 1 september och den 1 oktober 2006.

Utskottets överväganden

Gällande sekretessbestämmelser

Sekretessens innebörd

Av 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) framgår att varje svensk medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt 2 kap. 2 § TF begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till vissa intressen, bl.a. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Varje inskränkning i rätten att ta del av allmänna handlingar skall enligt TF anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om så i visst fall anses lämpligare, i annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i en sådan bestämmelse får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet. Den särskilda lag som avses är sekretesslagen (1980:100), och kompletterande bestämmelser i vissa avseenden finns i sekretessförordningen (1980:657).

Sekretesslagen innehåller en reglering, inte bara av begränsningarna av rätten att ta del av allmänna handlingar, utan också av den tystnadsplikt som gäller i det allmännas verksamhet. Sekretess innebär således förbud att röja en uppgift, oavsett om det sker genom utlämnande av en allmän handling eller genom att röja uppgifter muntligt eller på något annat sätt (1 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen). I och med att bestämmelserna om sekretess även utgör tystnadspliktsbestämmelser innebär de också en begränsning av den i regeringsformen fastlagda yttrandefriheten.

Bestämmelser om tystnadsplikt finns också för viss privat verksamhet. Sådana bestämmelser redovisas nedan vad avser hälso- och sjukvårdsområdet.

Primär och sekundär sekretess

De olika sekretessbestämmelserna är som huvudregel inte generellt tillämpliga hos alla myndigheter, utan sekretessen regleras normalt område för område.

Det finns dock några sekretessbestämmelser som har ett generellt tillämpningsområde, dvs. som är tillämpliga hos alla myndigheter. Av de primära sekretessbestämmelserna till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i 7-9 kap. sekretesslagen är det endast den s.k. utlänningssekretessen (7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen), den sekretess som gäller för personuppgifter om de kan antas bli behandlade i strid med personuppgiftslagen (1998:204) efter utlämnandet (7 kap. 16 § sekretesslagen), sekretessen för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som inhämtats genom allmän kameraövervakning (7 kap. 32 § sekretesslagen) och sekretessen för upphovsrättsligt skyddade verk (8 kap. 27 §) som är tillämpliga hos alla myndigheter.

I regel har således de olika sekretessbestämmelserna ett snävt avgränsat tillämpningsområde och gäller för vissa angivna uppgifter i en viss typ av ärenden, i en viss typ av verksamhet eller hos en viss myndighet (s.k. primär sekretess). Om en sekretessbelagd uppgift lämnas utanför det primära sekretessområdet följer sekretessen inte med uppgiften, om det inte finns en särskild regel om överföring av sekretess (s.k. sekundär sekretess). Skäl till detta är bl.a. att frågan om huruvida sekretess skall gälla för en uppgift inte bara kan bestämmas med hänsyn till sekretessintresset. Detta intresse måste i varje sammanhang vägas mot intresset av insyn i myndighetens verksamhet. Denna avvägning kan mycket väl tänkas utfalla olika på olika områden. Offentlighetsintresset kan kräva att en uppgift som behandlas som hemlig hos den ena myndigheten är offentlig hos en annan myndighet som inhämtat den hos den förstnämnda myndigheten.

För vissa särskilt angivna myndigheter eller inom vissa särskilt angivna områden finns det regler om överföring av sekretess. Dessa regler gäller för myndigheter som regelmässigt tar del av information från ett större antal myndigheter med sinsemellan olikartade uppgifter. I 11-13 kap. sekretesslagen finns således regler om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen, Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och domstolarna. Det finns vidare regler om överföring av sekretess till myndigheter när de ägnar sig åt vissa särskilt angivna verksamheter, t.ex. tillsyn, revision och forskning. I vissa fall har bestämmelser om överföring av sekretess även förts in i enskilda sekretessbestämmelser (se t.ex. 3 kap. 1 § första stycket, 6 kap. 1 § andra stycket, 7 kap. 15 § andra stycket, 8 kap. 8 § fjärde stycket och 8 kap. 10 § andra stycket sekretesslagen).

Bestämmelser om överföring av sekretess är bara tillämpliga på sådana uppgifter som lämnas från den myndighet där den primära sekretessen gäller. Sådana bestämmelser kan inte tillämpas på en uppgift som lämnas direkt från en enskild till den mottagande myndigheten.

Sekretessbrytande regler

Sekretess gäller som huvudregel inte bara i förhållande till enskilda utan också mellan myndigheter och, i den utsträckning olika verksamhetsgrenar inom en myndighet uppträder självständigt i förhållande till varandra, även mellan sådana verksamhetsgrenar inom en myndighet (1 kap. 3 § första och andra styckena sekretesslagen). Myndigheter måste dock i vissa fall kunna utbyta uppgifter för att kunna utföra sina uppgifter. Sekretessregleringen innehåller därför särskilda sekretessbrytande regler som har utformats efter en intresseavvägning mellan myndigheternas behov av att utbyta uppgifter och det intresse den aktuella sekretessbestämmelsen avser att skydda.

En sådan regel finns i 1 kap. 5 § sekretesslagen. Enligt denna paragraf utgör sekretess inte hinder mot att uppgift lämnas ut om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Sekretessen får endast efterges i sådana fall då ett utlämnande av sekretessbelagda uppgifter är en nödvändig förutsättning för att myndigheten skall kunna fullgöra ett visst åliggande.

Sekretessbrytande regler som gäller mellan myndigheter finns i 14 kap. sekretesslagen. Enligt 14 kap. 1 § hindrar sekretess inte att uppgift lämnas till annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Detta innebär att det finns sekretessbrytande regler även i andra lagar än sekretesslagen samt i förordningar.

Om en uppgift inte kan lämnas med stöd av en preciserad sekretessbrytande regel kan den i vissa fall lämnas med stöd av den s.k. generalklausulen (14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen). Enligt den bestämmelsen får en uppgift som omfattas av sekretess lämnas till en annan myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. I andra stycket av paragrafen anges dock undantag från generalklausulens tillämpningsområde, bl.a. får uppgifter som omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess eller socialtjänstsekretess inte utbytas med stöd av generalklausulen.

Bestämmelser som bryter sekretess vid misstanke om brott finns i 14 kap. 2 § sekretesslagen. Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och det kan antas föranleda annan påföljd än böter. För uppgifter som omfattas av bl.a. hälso- och sjukvårdssekretess och socialtjänstsekretess gäller detta dock endast såvitt angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.

Även från denna s.k. tvåårsregel finns undantag, bl.a. i fråga om misstanke om vissa brott mot någon som inte har fyllt 18 år.

Enligt 15 kap. 5 § sekretesslagen skall en myndighet på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över i den mån hinder inte möter på grund av sekretess eller arbetets behöriga gång.

Konkurrens mellan flera sekretessbestämmelser

I vissa fall kan flera olika sekretessbestämmelser vara tillämpliga på samma uppgift. Uppgiften kan t.ex. omfattas av sekretess både enligt en primär sekretessbestämmelse till skydd för ett allmänt intresse och av en primär sekretessbestämmelse till skydd för enskilda intressen. Uppgiften kan därutöver omfattas av sekretess enligt en särskild bestämmelse om överföring av sekretess. När flera sekretessbestämmelser är tillämpliga på samma uppgift är det den strängaste sekretessbestämmelsen som skall fälla utslaget (prop. 1979/80:2 Del A s. 70). När det gäller viss sekundär sekretess finns det dock undantagsbestämmelser från denna huvudprincip. Den sekundära sekretess som gäller för en uppgift hos en domstol enligt 12 kap. 1-2 §§ sekretesslagen eller i vissa verksamheter enligt 13 kap. sekretesslagen skall således inte tillämpas, om uppgiften omfattas av sekretess enligt en eller flera primära sekretessbestämmelser som gäller hos domstolen eller i verksamheten (12  kap. 1 § andra stycket och 13 kap. 6 § sekretesslagen).

Skyddade personuppgifter m.m.

Uppgift om enskildas personnummer, adress och andra liknande uppgifter förekommer bl.a. i folkbokföringen och anses normalt sett vara harmlösa uppgifter. Om sådana uppgifter begärs ut från en myndighet lämnas de därför också i regel ut, såvida det inte gäller en extra stark sekretess i myndighetens verksamhet, som t.ex. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I vissa fall används emellertid adressuppgifter och liknande uppgifter som begärs ut för att förfölja och hota en person. Olika åtgärder kan vidtas för att skydda en person som är utsatt för personförföljelse. "Skyddade personuppgifter" är Skatteverkets samlingsrubrik för de olika skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter inom folkbokföringen.

Omfattningen och utformningen av det nuvarande skyddet för adressuppgifter och andra liknande uppgifter redovisas i propositionen, liksom de problem som är förknippade med denna reglering.

Sekretessen inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten

Sekretesslagen (1980:100) gäller för myndigheter och vissa organ som enligt 1 kap. 8 och 9 §§ sekretesslagen är att jämställa med myndigheter vid tillämpningen av den lagen. Inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten gäller som huvudregel sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men (7 kap. 1-6 §§ sekretesslagen).

Hälso- och sjukvårdssekretessen (7 kap. 1-3 och 6 §§ sekretesslagen) är omfattande och avser i princip alla uppgifter som rör en patient inom det allmännas hälso- och sjukvård liksom den som är föremål för annan medicinsk verksamhet i det allmännas regi. Hälso- och sjukvård som tillhandahålls av privata vårdinrättningar m.m. omfattas däremot inte, utan då gäller i stället tystnadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Sekretessen inom socialtjänsten (7 kap. 4-6 §§ sekretesslagen) gäller dock inte beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård.

Sekretess vid brottsmisstankar m.m. och skyddade adresser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 2005/06:161 om sekretess för känsliga uppgifter om enskilda, s.k. skyddade personuppgifter m.m., uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och socialtjänsten vid misstanke om brott m.m. Utskottet avstyrker en motion om avslag i viss del och motioner om tillkännagivanden i olika avseenden, som utskottet anser i huvudsak tillgodosedda genom propositionen. Propositionen såvitt avser förhållandet mellan tystnadsplikt och meddelarfrihet behandlas i ett följande avsnitt.

Jämför reservation 1 (kd).

Proposition 2005/06:161

Sekretess för känsliga uppgifter om enskilda

Regeringen föreslår att en ny sekretessbestämmelse införs som skall ge ett minimiskydd för känsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv inom hela den offentliga förvaltningen. Sekretess skall gälla om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde kommer att lida betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen skall inte gälla för uppgifter i beslut. Om en uppgift som omfattas av sekretess enligt den nya bestämmelsen omfattas av sekretess även enligt en annan paragraf i sekretesslagen och uppgiften enligt en bestämmelse i sistnämnda paragraf i vissa fall får lämnas ut till myndigheter eller till enskilda, skall den bestämmelsen gälla.

Bestämmelsen föreslås bli införd som ny 1 § i 7 kap. sekretesslagen.

Skyddade personuppgifter m.m.

Regeringen föreslår att en ny sekretessbestämmelse införs som skall gälla inom hela den offentliga förvaltningen för uppgifter om enskilds bostadsadress, telefonnummer och andra jämförbara uppgifter som kan lämna upplysning om var den enskilde bor eller som kan användas för att komma i kontakt med den enskilde samt motsvarande uppgifter om närstående till den enskilde, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom eller henne närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Sekretessen skall inte omfatta uppgift om beteckning på fastighet eller tomträtt. Sekretessen skall inte heller omfatta uppgift i aktiebolagsregistret eller handelsregistret eller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annat liknande register. Utan hinder av sekretessen skall uppgift kunna lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.

Den nya bestämmelsen om sekretess skall inte tillämpas om någon annan sekretessbestämmelse som ger ett starkare skydd för uppgiften är tillämplig hos myndigheten.

Bestämmelsen föreslås tas in i en ny paragraf, 7 kap. 1 a § sekretesslagen.

Regeringen föreslår också att motsvarande sekretess som i dag gäller för uppgifter om en elevs identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden inom förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan, sameskolan och kommunal riksinternatskola skall gälla även inom utbildningsväsendet i övrigt samt hos Verket för högskoleservice i verksamhet som avser biträde vid antagning av studenter. Sekretess skall även gälla i Statens skolverks tillsynsverksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs. Sekretessen skall inte gälla beslut i ett ärende.

Bestämmelserna föreslås införda i 7 kap. 9 och 36 §§ sekretesslagen.

Regeringen föreslår vidare att en ny sekretessbestämmelse skall införas som skall gälla hos alla myndigheter för uppgift om kopplingen mellan de fingerade personuppgifter en enskild har medgivande att använda enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men.

Bestämmelsen föreslås införd i en ny 7 kap. 1 b § sekretesslagen.

Uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och socialtjänsten vid misstanke om brott m.m.

"Tvåårsregeln"

Regeringen föreslår att den s.k. tvåårsregeln, dvs. huvudregeln att uppgifter som omfattas av bl.a. hälso- och sjukvårdssekretess och socialtjänstsekretess endast får lämnas till de brottsutredande myndigheterna om de angår misstanke om brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, ändras så att sådana uppgifter som huvudregel får lämnas utan hinder av sekretess, om de angår misstanke om brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i ett år eller misstanke om försök till brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år.

Oavsett brottets svårhetsgrad skall sekretess inte hindra att misstankar om könsstympning av underårig lämnas från hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller Barnombudsmannen till de brottsutredande myndigheterna. Även uppgift om försök, förberedelse och stämpling till könsstympningsbrott mot underårig samt underlåtenhet att avslöja sådant brott skall få lämnas.

En ändring görs i det s.k. frågeförbudet i rättegångsbalken så att undantagen från frågeförbudet överensstämmer med de föreslagna sekretessbrytande bestämmelserna, dvs. så att hälso- och sjukvårdspersonalen och familjerådgivare får lämna uppgifter under en rättegång i samma utsträckning som de får göra det i förhållande till de brottsutredande myndigheterna under förundersökningen.

I sina skäl för förslaget om uppgiftslämnande i denna del påpekar regeringen att det är mycket viktigt att den enskildes förtroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan upprätthållas och att vård och andra stödåtgärder därför i största möjliga utsträckning måste utformas i samarbete med den enskilde. Den enskilde måste våga lämna uppgifter om sina personliga förhållanden till dessa myndigheter. Vid misstanke om att en vuxen person t.ex. regelbundet utsätts för misshandel av sin partner eller av någon annan i sin närhet bör personalen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som huvudregel arbeta för att motivera personen att anmäla brotten och stödja honom eller henne att fullfölja anmälan. Som huvudregel bör myndigheterna respektera om den våldsutsatta personen inte vill att en polisanmälan görs.

När det gäller grova misshandelsbrott pekar regeringen dock också bl.a. på att det kan vara så att en misshandlad person egentligen vill att en gärningsman skall ställas till svars för vad han eller hon gjort men personen inte vågar stå för en sådan anmälan själv och inte heller vill att det skall framgå av en polisanmälan att han eller hon har samtyckt till uppgiftslämnandet. Om hälso- och sjukvården eller socialtjänsten i en sådan situation kan stå som ensam anmälare kan det enligt regeringens bedömning uppfattas som en lättnad för offret och som ett påtagligt stöd från samhällets sida. Det skall vidare enligt regeringen beaktas att det inte är fråga om att införa en skydlighet för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att göra anmälan utan bara om att utvidga dessa myndigheters möjligheter att lämna uppgifter i sådana fall då det är fråga om grova våldsbrott och det med hänsyn till samtliga omständigheter framstår som lämpligt. Härvidlag bör bl.a. den enskildes inställning beaktas.

Regeringens förslag i denna del innebär ändringar i 14 kap. 2 § (femte och sjätte styckena) sekretesslagen, i 36 kap. 5 § rättegångsbalken, i 12 kap. 10 § socialtjänstlagen (första stycket) och i 5 § lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott.

Langning till ungdom m.m.

Regeringen föreslår att, då socialtjänstpersonal i tjänsten anträffar någon som kan antas vara under 18 år under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling eller under begående av brott, socialtjänstsekretessen inte skall hindra att personalen lämnar sådana uppgifter till polisen som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande.

Vidare föreslås att socialtjänstsekretessen inte skall inte hindra att uppgift som angår misstanke om

-     överlåtelse av narkotika i strid med narkotikastrafflagen (1968:64),

-     överlåtelse av dopningsmedel i strid med lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller

-     icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker enligt alkohollagen (1994:1738)

till den som inte fyllt 18 år lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet.

Skyldigheten enligt socialtjänstlagen att till bl.a. polisen lämna uppgift om att någon vistas i ett hem för vård eller boende föreslås utökas till att även omfatta uppgift om att någon vistas i ett familjehem.

Bestämmelserna föreslås införda i 14 kap. 2 § sekretesslagen (nya sjunde och åttonde styckena) och i 12 kap. 10 § socialtjänstlagen (andra stycket).

Motionerna

Följdmotioner

Två motioner har väckts med anledning av proposition 2005/06:161. Båda motionerna avser förslaget till ändring av reglerna om uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och socialtjänsten om brott.

I motion 2005/06:K24 av Ingrid Burman och Elina Linna (v) yrkas avslag på proposition 2005/06:161 vad avser ändring i 14 kap. 2 § sekretesslagen. Motionärerna framhåller att varje inskränkning av sekretessen inom hälso- och sjukvården kan försämra och förhindra en förtroendefull relation mellan patient och vårdgivare. I vissa fall kan det innebära att en patient inte söker nödvändig vård på grund av rädsla för att känsliga uppgifter kan komma att röjas. En otydlig och alltför uppluckrad sekretesslagstiftning kan innebära orimliga ställningstaganden för vårdpersonalen. Regeringens förslag om att inskränka sekretessen vid brottsmisstanke riskerar enligt motionärerna att undergräva den viktiga tillit som måste finnas mellan personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten och deras vårdtagare. Motionärerna anser att resurser i stället skall ges så att en misshandlad kvinna själv kan anmäla misshandeln.

I motion 2005/06:K23 välkomnar Magdalena Andersson (m) förslaget såvitt avser uppgiftslämnande om könsstympningsbrott men anser att förslaget om en ettårsregel inte är tillräckligt. Hon föreslår därför ett tillkännagivande för regeringen om en annan huvudregel för hälso- och sjukvården.

Motioner från allmänna motionstiden 2005

Från allmänna motionstiden 2005 finns motioner om frågor som behandlas i proposition 2005/06:161.

En av motionerna, motion 2005/06:K361 av Ingvar Svensson m.fl. (kd), gäller samma fråga som tas upp i följdmotionerna. Motionärerna kritiserar den stränga socialtjänstsekretessen och begär att regeringen skall lägga fram förslag om ändring i sekretesslagen så att misstänkta personer inte kan skyddas från polisiära ingripanden på grund av sekretess.

Tre motioner avser sekretess för skyddade personuppgifter.

I motion 2005/06:K210 av Ulf Sjösten och Cecilia Magnusson (m) föreslås förändringar i sekretesslagen som innebär att Skatteverket inte tvingas lämna sekretesskyddade uppgifter vidare utan särskild kontroll och prövning av orsaken till att uppgifterna begärs.

I motion 2005/06:Ju306 av Maria Larsson m.fl. (kd)yrkande 8 föreslås att en översyn skall göras av reglerna kring skyddade adressuppgifter. Motionärerna anför att det ur ett brottsoffers eller ett vittnes perspektiv är helt orimligt att sekretessen kring en skyddad adressuppgift upphör om adressen lämnas till domstol i samband med ett åtal. De regler som leder till en ökad otrygghet för våldsutsatta och hotade kvinnor behöver ses över och förändras så att skyddade adressuppgifter inte skall kunna röjas i en rättsprocess.

I motion 2005/06:K407 av Mikael Damberg och Cinnika Beiming (s) föreslås en översyn av sekretesslagen för att kunna skydda uppgifter om enskilda studenters personliga förhållanden. Motionärerna kritiserar att sekretessen inom utbildningsväsendet enligt 7 kap. 9 § sekretesslagen inte är lika omfattande för studenter vid högskolan som för elever i ungdomsskolan och inte omfattar adressuppgifter och liknande.

Två motioner rör särskilt möjligheterna för socialtjänsten att lämna uppgifter till skydd för ungdomar.

Torkild Strandberg m.fl. (fp) begär i motion 2005/06:Ju332 yrkande 19 att polisen skall få vidgade möjligheter att få information från socialtjänsten om langning till ungdomar.

Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (m) föreslår i motion 2005/06:K238 en översyn av sekretesslagen. De hänvisar till den ändring som tidigare gjorts i 14 kap. 2 § sekretesslagen och som förbättrat möjligheterna till samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården och anser att en motsvarande ändring bör göras vad gäller socialtjänstens möjligheter att samverka med bl.a. skolan. De anser att en genomgripande belysning av sekretesslagens möjligheter och svårigheter bör göras så att de olika aktörer som finns omkring ett barn eller en vuxen kan samordna sina insatser för bästa möjliga resultat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömningar i fråga om sekretess i de avseenden som behandlats ovan. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag såvitt avser sekretess för känsliga uppgifter om enskilda, inklusive skyddet för adressuppgifter, uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och socialtjänsten vid misstanke om brott och socialtjänstens möjligheter att lämna uppgifter som rör ungdomar till polisen.

Utskottets ställningstagande såvitt avser utvidgning av möjligheten för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att lämna uppgifter till polisen vid misstanke om brott innebär att utskottet avstyrker motionerna 2005/06:K23 (m) och 2005/06:K24 (v). Motion 2005/06:K361 (kd) finner utskottet i huvudsak tillgodosedd med regeringens förslag i nu berörd del, och utskottet avstyrker motionen.

Det intresse av skydd för personuppgifter i form av adresser m.m. som tas upp i motionerna 2005/06:K210 (m), 2005/06:K407 (s) och 2005/06:Ju306 (kd) yrkande 8 tillgodoses enligt utskottets uppfattning genom de tillstyrkta förslagen i propositionen. Utskottet avstyrker därför de nämnda motionerna.

Utskottet delar vidare regeringens bedömning i fråga om möjlighet för socialtjänsten att lämna information till polisen vid misstanke om langning till ungdomar. Genom förslaget i denna del tillgodoses motion 2005/06:Ju332 (fp) yrkande 19. Utskottet tillstyrker propositionen i berörd del och avstyrker motionen.

Offentlighets- och sekretesskommittén (Osek) har gjort en översyn av sekretesslagen i dess helhet. De delar av kommitténs betänkande som inte behandlas i proposition 2005/06:161 bereds alltjämt inom Justitiedepartementet. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka någon ytterligare inskränkning av sekretessen utöver den som föreslås i propositionen, och utskottet avstyrker därmed motion 2005/06:K238 (m).

Utskottet återkommer nedan till utformningen av vissa delar av lagförslagen.

Sekretess i Donationsregistret

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 2005/06:156 om en förtydligad sekretess för uppgifter i Donationsregistret. Propositionen såvitt avser förhållandet mellan tystnadsplikt behandlas i följande avsnitt.

Bakgrund

Socialstyrelsen har inrättat ett datoriserat donationsregister för att enskilda skall kunna ge till känna sin inställning till donation av organ och vävnader. Enskilda kan anmäla till Donationsregistret sin inställning till att efter döden bli donator av biologiskt material.

I förarbetena till lagen (1995:831) om transplantation m.m. anförde regeringen beträffande sekretess för uppgifter om en donator att ett ingrepp i donationssyfte inte är sjukvård i gängse mening. Däremot ansåg regeringen att ingreppet borde betraktas som en sådan annan medicinsk verksamhet som avses i 7 kap. 1 § sekretesslagen. Enligt regeringen var därmed behovet av sekretess för donatorns personliga förhållanden tillgodosett (prop. 1994/95:148 s. 52 f.).

Proposition 2005/06:156

I proposition 2005/06:156föreslår regeringen att det skall införas en ny bestämmelse i sekretesslagen (1980:100), 7 kap. 50 §, med innebörden att sekretess skall gälla i verksamhet som avser förande av eller uttag ur donationsregister som förs av Socialstyrelsen för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men.

Den föreslagna lagändringen skall enligt propositionen ses som ett förtydligande, eftersom det har satts i fråga om en enskild persons viljeyttring manifesterad genom en registrering utgör en sådan annan medicinsk verksamhet som avses i 7 kap. 1 § sekretesslagen.

Regeringens förslag har inte föranlett någon motion.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och tillstyrker propositionen i berörd del. Utskottet återkommer nedan under rubriken Lagförslagen i övrigt till förslag om utformning av lagtexten.

Tystnadsplikt och meddelarfrihet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionerna om förhållandet mellan föreslagna tystnadsplikter och meddelarfriheten. Av lagtekniska skäl lägger utskottet dock fram egna lagförslag i detta avseende.

Jämför reservation 2 (v, mp) och särskilda yttrandena 1 (v, mp) och 2 (kd).

Gällande ordning

Den s.k. meddelarfriheten, dvs. rätten enligt 1 kap. 3 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att lämna uppgift i vilket ämne som helst för publicering i de medier som de båda grundlagarna omfattar, har vissa begränsningar. Viss tystnadsplikt som har företräde framför meddelarfriheten anges i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I övrigt räknas de tystnadsplikter som har företräde framför meddelarfriheten upp i 16 kap. 1 § sekretesslagen.

Tystnadsplikten har företräde framför meddelarfriheten på vissa områden. Bland annat gäller detta för uppgifter i förundersökning om de avser kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare (se 16 kap. 1 § första stycket 3 sekretesslagen). För uppgifter som omfattas av försvarssekretess är meddelarfriheten starkt begränsad. De fall där denna tystnadsplikt har företräde framför meddelarfriheten anges direkt i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen (se 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1-8 tryckfrihetsförordningen, 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen samt prop. 1979/80:2 Del A s. 369 f.).

I 16 kap. 1 § sekretesslagen finns bestämmelser som i vissa fall inskränker meddelarfriheten. Sekretessen inom den allmänna hälso- och sjukvården har, liksom tystnadsplikten enligt 2 kap. 8-10 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, företräde framför meddelarfriheten.

Propositionerna

I proposition 2005/06:161 föreslås att den nya sekretessbestämmelsen i 7 kap. 1 § sekretesslagen, som är tänkt att fungera som ett minimiskydd för integritetskänsliga uppgifter, skall ha företräde framför meddelarfriheten.

I skälen för sitt förslag påpekar regeringen att bestämmelsen är försedd med ett rakt kvalificerat skaderekvisit, vilket enligt förarbetena till 16 kap. 1 § är en omständighet som talar för att meddelarfriheten inte skall inskränkas, att det inte går att säga i vilken situation - förtroendesituationer, vid myndighetsutövning eller i något annat sammanhang - som uppgifterna kan förväntas förekomma samt att regeringen inte föreslår att sekretessbestämmelsen skall undantas från generalklausulens tillämpningsområde. Om man enbart utgår från bestämmelsens konstruktion är det således, enligt propositionen, inte mycket som talar för att den tystnadsplikt som följer av bestämmelsen bör ha företräde framför meddelarfriheten. Sekretessbestämmelsen omfattar dock enbart integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv och dessa får bara hemlighållas om det får anses stå klart att den enskilde eller någon närstående till den enskilde kommer att lida betydande men om uppgifterna röjs. Detta innebär att det rör sig om ett starkt sekretessintresse. Med hänsyn till uppgifternas karaktär kan det antas att det måste vara sällsynt att det finns ett starkt allmänintresse av insyn beträffande uppgifterna. Med hänsyn till dessa omständigheter finner regeringen att den tystnadsplikt som följer av den föreslagna sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför meddelarfriheten.

Även den sekretess som föreslås i 7 kap. 1 a § sekretesslagen och som avser ett generellt sekretesskydd för adressuppgifter m.m. vid förföljelse föreslås få företräde framför meddelarfriheten. Detsamma gäller den sekretess som föreslås i 7 kap. 1 b § sekretesslagen om kopplingen mellan verkliga och fingerade personuppgifter. Regeringen anför följande (prop. s. 59).

Den nya sekretessbestämmelsen är försedd med ett rakt kvalificerat skaderekvisit, dvs. det råder en extra stark presumtion för offentlighet. Detta är en omständighet som enligt förarbetena till 16 kap. 1 § sekretesslagen kan tala för att den tystnadsplikt som följer av den nya bestämmelsen inte bör tillåtas inskränka meddelarfriheten (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 111 f). Å andra sidan kan det få förödande effekt för de relativt få enskilda som den föreslagna bestämmelsen avser att skydda om uppgifter som omfattas av sekretess enligt bestämmelsen röjs eller publiceras.

Regeringen anser att sekretessintresset i detta fall väger tyngst. Den tystnadsplikt som följer av den föreslagna sekretessbestämmelsen bör således ha företräde framför meddelarfriheten.

Det har i lagstiftningsärendet uppmärksammats att meddelarfriheten inte är inskränkt för uppgifter som omfattas av folkbokföringssekretessen enligt 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen eller av sekretess i ärenden om fingerade personuppgifter enligt 7 kap. 15 § tredje stycket sekretesslagen. Frågan har inte heller närmare berörts i förarbetena till sekretesslagen eller till den ändring i 7 kap. 15 § sekretesslagen som vidtogs i samband med att lagen om fingerade personuppgifter infördes.

Den enskildes intresse av sekretess i dessa fall väger mycket tungt. Regeringen anser att det inte bör vara möjligt att med stöd av meddelarfriheten lämna ut sekretessbelagda uppgifter som kan riskera den enskildes personliga säkerhet. Även den tystnadsplikt som följer av 7 kap. 15 § första och tredje styckena bör därför ha företräde framför meddelarfriheten.

Även den utvidgade sekretess som föreslås i 7 kap. 9 § och som avser sekretess inom högskoleområdet och vuxenutbildningen i övrigt föreslås få företräde framför meddelarfriheten. I denna del anför regeringen följande (prop. s. 61).

Den tystnadsplikt som följer av 7 kap. 9 § har företräde framför meddelarfriheten, utom när det gäller uppgifter som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier. Den nya sekretessbestämmelsen förslås i syfte att stärka skyddet för den enskilde i de fall den enskilde är utsatt för personförföljelse. Regeringen anser att det inte bör vara möjligt att med stöd av meddelarfriheten lämna ut sekretessbelagda uppgifter som kan riskera den enskildes personliga säkerhet. Den tystnadsplikt som följer av den nya bestämmelsen bör därför, i likhet med den tystnadsplikt som följer av 7 kap. 9 §, ha företräde framför meddelarfriheten.

Ändringarna enligt proposition 2005/06:161 föreslås träda i kraft den 1 oktober 2006. Det gäller även den lag om ändring i sekretesslagen som föreslogs i propositionen (2004/05:131) En modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol och som har beslutats av riksdagen men som enligt riksdagens beslut skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen anför i denna del följande (prop. s. 95 f.).

Nämnda lagstiftningsärende inkluderade bl.a. en ändring i 16 kap. 1 § sekretesslagen. I bestämmelsen regleras frågan i vilken utsträckning den tystnadsplikt som följer av de olika sekretessbestämmelserna i sekretesslagen skall ha företräde framför meddelarfriheten. Varje gång en ändring görs i en sekretessbestämmelse eller en ny sekretessbestämmelse förs in i sekretesslagen måste således också frågan om lagändringen bör föranleda någon ändring i 16 kap. 1 § sekretesslagen behandlas.

I propositionen (2004/05:131) En modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol föreslog regeringen bl.a. att berättelser som vittnen och andra lämnar i bevissyfte skall dokumenteras med videoteknik. Regeringen föreslog även att en ny sekretessbestämmelse skall införas för uppgift i bild som ingår i en ljud- och bildupptagning av ett förhör som hållits i domstol (7 kap. 48 § sekretesslagen) samt att 16 kap. 1 § sekretesslagen skall ändras så att den tystnadsplikt som följer av den nya sekretessbestämmelsen ges företräde framför meddelarfriheten. Då det förelåg svårigheter med att avgöra när nödvändig teknisk utrustning för inspelning av bild och ljud kunde vara på plats föreslogs att lagändringarna skulle träda i kraft den dag regeringen bestämmer (aa s.219). Justitieutskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ikraftträdandebestämmelse och riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2004/05:JuU29). Den 15 september 2005 utfärdades bl.a. lag (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Därefter har ytterligare ändringar i 16 kap. 1 § föreslagits av regeringen. I proposition (2004/05:163) Ny vallag föreslogs bl.a. en ny sekretessbestämmelse till skydd för uppgift om hur enskild röstat vid val enligt vallagen (2005:837). Den tystnadsplikt som följer av den nya bestämmelsen (7 kap. 49 §) föreslogs få företräde framför meddelarfriheten genom en ändring i 16 kap. 1 § sekretesslagen. Dessa ändringar, som föreslogs träda i kraft den 1 januari 2006, antogs av riksdagen den 23 november 2005. För att åstadkomma en författningsteknisk samordning mellan den ändring i 16 kap. 1 § som hade antagits genom lag (2005:699) och som ännu inte har trätt i kraft, och det då föreliggande förslaget, föreslog konstitutionsutskottet två lagar, vilka antogs av riksdagen, dels lagen (2005:838) om ändring i sekretesslagen (1980:100), dels lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100), (prop. 2004/05:163, bet. 2005/06:KU9 s. 10 och bilaga 3, rskr. 2005/06:33). Genom den förstnämnda lagändringen fördes 7 kap. 49 § in i uppräkningen i 16 kap. 1 § över de meddelarfrihetsbrytande tystnadsplikterna med ett ikraftträdande den 1 januari 2006. Den andra lagändringen innebar att lagändringen avseende 7 kap. 48 §, som ännu inte har trätt i kraft, uppdaterades på så sätt att 7 kap. 49 § fördes in i nämnda uppräkning efter 7 kap. 48 §.

Därefter har ytterligare ändringar i 16 kap. 1 § föreslagits i propositionerna Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier (prop. 2005/06:129), Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle (prop. 2005/06:133), Personsäkerhet (prop. 2005/06:138), Sekretess i Donationsregistret (prop. 2005/06:156) samt Hemlig rumsavlyssning (prop. 2005/06:178). Samtliga förslag har, på motsvarande sätt som skett i bet. 2005/06:KU9, utformats som två lagar, dels en lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med en bestämd ikraftträdandetidpunkt, dels en lag om ändring i lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Även denna proposition innehåller ett förslag till ändring i 16 kap. 1 §.

Den valda lösningen, dvs. att avvakta med ikraftträdandet av de av riksdagen genom lag (2005:699) antagna ändringarna i sekretesslagen till dess de regler i rättegångsbalken som reglerar skyldigheten att ta upp förhörsutsagor på ljud och bandupptagningar kan träda i kraft, har medfört att det blivit lagtekniskt komplicerat att göra ändringar i sekretesslagen i andra sammanhang. Den komplicerade lagstiftningstekniken medför vidare större risk för att det uppstår fel i lagen. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de nämnda ändringarna i sekretesslagen skall träda i kraft tidigare än de nämnda reglerna i rättegångsbalken. Att det i praktiken inte kommer att finnas några bildupptagningar som dessa bestämmelser i sekretesslagen kommer att kunna tillämpas på förrän de nämnda bestämmelserna i rättegångsbalken träder i kraft får enligt regeringen anses vara ett mindre men än de lagtekniska problem som uppstått. De lagändringar som beslutades genom lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100) bör därför lämpligen träda i kraft samtidigt som övriga lagförslag i denna proposition.

I proposition 2005/06:156 föreslår regeringen att sekretessen enligt den nya bestämmelsen om sekretess för uppgifterna i Donationsregistret, i likhet med vad som i övrigt gäller inom hälso- och sjukvården, skall ha företräde framför meddelarfriheten.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.

I proposition 2005/06:129 Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier behandlas bl.a. genomförandet i svensk rätt av rådets direktiv 2004/82/EG av den 29 april 2004 om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare. I utlänningslagen införs bestämmelser som innebär att transportörer som luftvägen transporterar passagerare till Sverige från en stat som inte tillhör Europeiska unionen och som inte heller har slutit avtal om samarbete enligt Schengenkonventionen med konventionsstaterna på begäran av polismyndighet skall föra över information om de ankommande passagerarna så snart incheckningen har avslutats. Rikspolisstyrelsen skall spara de uppgifter som transportörerna har överfört till styrelsen i ett register (passagerarregister). För detta ändamål föreslås en ny registerförfattning som behandlar passagerarregistret. Sekretess föreslås gälla i verksamheten som gäller förande av och uttag ur passagerarregistret för uppgift om nummer på resehandling som används, enskilds namn och födelsedatum.

Sekretessen för enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling föreslås få företräde framför meddelarfriheten. Regeringen anför som skäl för förslaget i denna del att - som utvecklats i propositionen - skyddsbehovet är stort såvitt avser uppgifter om enskilds namn och födelsedatum, eftersom dessa uppgifter kan användas till att kartlägga enskildas förflyttningar ut ur tredje land och in i Schengenområdet. Vid en vägning av detta skyddsbehov mot intresset av insyn i polismyndighetens sätt att fullgöra sina uppgifter bedöms skyddsbehovet vara starkare än intresset av insyn. Regeringen hänvisar till att samma bedömning gjordes i lagstiftningen rörande uppgifter om trängselskatt.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2006.

Propositionen i alla delar utom såvitt avser förhållandet mellan sekretessen och meddelarfriheten behandlas av socialförsäkringsutskottet i betänkande 2005/06:SfU14. I betänkandet finns en reservation (v, mp) för avslag på regeringens förslag i de delar som behandlas i betänkandet.

I proposition 2005/06:133Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle redovisar regeringen en strategi för samhällets säkerhet samt föreslår en ny lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap som syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Det föreslås att sekretess med hänsyn till skyddet för enskildas ekonomiska förhållanden m.m. i 8 kap. 23 § sekretesslagen skall gälla även i kommunernas och landstingens verksamhet med framtida krishantering. Den tystnadsplikt som följer av punkten 2 i paragrafens första stycke föreslås få företräde framför meddelarfriheten. Tystnadsplikt föreslås gälla för enskilda som deltar eller har deltagit i en kommuns eller ett landstings verksamhet med beredskap för uppgifter av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, uppgift av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden eller ett företags affärs- eller driftsförhållanden. Denna tystnadsplikt skall, såvitt avser uppgifter av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, få företräde framför meddelarfriheten.

Regeringen påpekar i denna del att den tystnadsplikt som följer av 5 kap. 8 § sekretesslagen i sin helhet har givits företräde framför meddelarfriheten och att skälet för denna inskränkning av meddelarfriheten är att om uppgifter om t.ex. allvarliga sårbarheter i myndigheternas processer blir allmänt kända och utnyttjas för angrepp mot myndigheterna skulle det kunna leda till stora skador för myndigheterna, enskilda och samhället i stort (prop. 2004/05:5 s. 265). Regeringen påpekar vidare att tystnadsplikt enligt 8 kap. 23 § första stycket 2 sekretesslagen i dag har företräde framför meddelarfriheten. Det är enligt regeringens bedömning av lika stor vikt att uppnå ett kvalificerat skydd för verksamheten med fredstida krishantering som för verksamheten med beredskapsförberedelser för höjd beredskap på detta område. Tystnadspliktens företräde framför meddelarfriheten enligt 8 kap. 23 § första stycket 2 och 16 kap. 1 § 3 bör därför fortsätta att gälla även efter den utökning av tillämpningsområdet till att även omfatta verksamhet som avser beredskap för extraordinära händelser som föreslås i propositionen.

Regeringen anser att de skäl som motiverar att tystnadsplikt enligt 5 kap. 8 § och 8 kap. 23 § första stycket 2 sekretesslagen har, respektive föreslås få, företräde framför meddelarfriheten gör sig gällande även för den tystnadsplikt som föreslås gälla för enskilda enligt 7 kap. 1 § i den föreslagna lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2006.

Propositionen i alla delar utom såvitt avser förhållandet mellan sekretessen och meddelarfriheten behandlas av försvarsutskottet i betänkande 2005/06:FöU9.

I proposition 2005/06:138Personsäkerhet föreslås att en ny bestämmelse införs i polislagen om att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och andra hotade personer och att föreskrifter om sådant säkerhetsarbete får meddelas av regeringen. Särskilt personsäkerhetsarbete avses att bedrivas av bl.a. polisen för att skydda i första hand personer som lämnar uppgifter i samband med utredningar om allvarlig brottslighet. Det föreslås att sekretess skall gälla för uppgifter som hänför sig till verksamhet som avser särskilt personsäkerhetsarbete och för uppgifter om enskilds personliga förhållanden hänförliga till sådan verksamhet. Tystnadsplikten som följer av sekretessbestämmelserna föreslås dessutom ges företräde framför meddelarfriheten.

Regeringen framhåller i denna del att uppgifter hänförliga till verksamhet som avser särskilt personsäkerhetsarbete samt uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden som hänför sig till ett sådant arbete är mycket skyddsvärda. Röjandet av sådana uppgifter skulle kunna leda till allvarlig skada för själva verksamheten, både i ett konkret ärende och när det gäller framtida säkerhetsarbete. Det kan vidare komma att utsätta de personer som är föremål för särskilda säkerhetsåtgärder och de personer som arbetar i verksamheten för allvarlig fara. Enligt regeringens bedömning får sekretessintresset i dessa fall anses vara starkare än ett önskemål om insyn i den verksamhet som bedrivs inom de berörda myndigheterna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.

Propositionen i alla delar utom såvitt avser förhållandet mellan sekretessen och meddelarfriheten behandlas av justitieutskottet i betänkande 2005/06:JuU36.

I proposition 2005/06:149Kvalificerad skyddsidentitet föreslås en lag om kvalificerade skyddsidentiteter för tjänstemän inom polisen och Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet. Den föreslagna lagen innebär att en sådan tjänsteman skall kunna tilldelas en kvalificerad skyddsidentitet som består av andra personuppgifter än de verkliga, när det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. En kvalificerad skyddsidentitet skall kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar som statliga myndigheter utfärdar eller, i vissa fall, registreras i folkbokföringen. Uppgifter i ett ärende om en kvalificerad skyddsidentitet skall omfattas av sekretess. Tjänstemannen skall i rättegång kunna höras i den kvalificerade skyddsidentitetens namn.

Regeringen framhåller i propositionen att uppgifter som rör ärenden om kvalificerade skyddsidentiteter kommer att angå den mest känsliga brottsbekämpningen och underrättelseverksamheten. Röjandet av kvalificerade skyddsidentiteter skulle kunna leda till allvarlig skada för den operativa verksamheten och utsätta de tjänstemän som deltar i verksamheten eller dem som berörs av verksamheten för allvarlig fara. Regeringen anser att detta talar för att den tystnadsplikt som följer av den föreslagna bestämmelsen bör ha företräde framför meddelarfriheten.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2006.

Propositionen i alla delar utom såvitt avser förhållandet mellan sekretessen och meddelarfriheten behandlas av justitieutskottet i betänkande 2005/06:JuU31.

Samtliga förslag som avses här är granskade av Lagrådet som i dessa delar har lämnat dem utan erinran.

Utskottets ställningstagande

Offentlighets- och sekretesskommittén (Osek) gjorde i sitt betänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99) en studie av praxis av hur meddelarfriheten fungerat. Osek ansåg att det inte kommit fram skäl för att göra en generell översyn i syfte att utvidga eller inskränka meddelarfriheten. Utskottet vill för egen del betona vikten av att meddelarfriheten begränsas endast när det finns tungt vägande skäl.

De nu aktuella förslagen till tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten har granskats och lämnats utan erinran av Lagrådet.

Av de nämnda samordningsskälen lägger utskottet fram egna förslag till lagändringar i det nu berörda avseendet. I proposition 2005/06:161 redovisas de lagtekniska komplikationer som hänger samman med att en antagen lag om ändring i sekretesslagen inte har trätt i kraft. Regeringen föreslår med hänsyn till de redovisade komplikationerna att ändringslagen skall sättas i kraft, och regeringen föreslår som datum den 1 oktober 2006. Enligt utskottets uppfattning bör ikraftträdandet av de lagtekniska skälen ske redan den 1 juli 2006.

Lagförslagen i övrigt

De lagförslag som regeringen lagt fram i här behandlade och i andra propositioner kräver samordning och viss redigering. Utöver de förslag som nämnts under rubriken Tystnadsplikt och meddelarfrihet gäller det lagförslagen 3 och 4 i proposition 2005/06:161.

Lagförslag 3, förslag till lag om ändring i rättegångsbalken, berörs av förslag till ändring i samma paragraf i propositionerna 2005/06:138 Personsäkerhet med föreslaget ikraftträdande den 1 juli 2006 och 2005/06:149 Kvalificerad skyddsidentitet med föreslaget ikraftträdande den 1 oktober 2006. Båda dessa propositioner har beretts av justitieutskottet. Utskottet lägger av lagtekniska skäl fram ett eget förslag till lag om ändring i rättegångsbalken, vari de i de nämnda propositionerna föreslagna och av justitieutskottet tillstyrkta ändringarna beaktas.

Lagförslag 4, förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), berörs av ett förslag till ändring i samma paragraf i proposition 2005/06:200 En kronofogdemyndighet i tiden, som bereds i skatteutskottet. Den ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2006, dvs. tidigare än ändringen enligt den här behandlade propositionen. Kollisionen beaktas vid skatteutskottets beredning av den nämnda propositionen.

Härutöver läggs i proposition 2005/06:138 fram förslag till en ny paragraf i 7 kap. sekretesslagen (1980:100) med beteckningen 50 §. Till följd härav bör den nya 7 kap. 50 § som föreslås i proposition 2005/06:156 ges beteckningen 51 §. Paragrafen bör också enligt utskottets uppfattning ges en mer könsneutral utformning.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Tillkännagivande om sekretess vid misstanke om brott, punkt 2 (kd)

 

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K361 och bifaller delvis motion 2005/06:K23.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2005/06:K361 (kd) kan den stränga socialtjänstsekretessen hindra polis och åklagare från att utreda brott. Det förslag som regeringen nu lagt fram är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte. Polis och åklagare måste kunna utföra sitt arbete på ett effektivt sätt, och den processen skall inte hindras på grund av sekretess mellan myndigheter. Ytterligare lagförslag som tillgodoser detta intresse behövs alltså.

Riksdagen bör med bifall till den nämnda motionen ge regeringen det anförda till känna som sin mening. Härigenom tillgodoses också delvis motion 2005/06:K23 (m).

2.

Tystnadsplikt och meddelarfrihet, punkt 5 (v, mp)

 

av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

- vid bifall till reservation 1 i betänkande 2005/06:JuU31 -

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar - i stället för regeringens förslag till dels lagar om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 16 kap. 1 §, dels lagar om ändring i lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100) - de av utskottet i bilaga 3 som förslag 2-4 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100),

b) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

c) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att 16 kap. 1 § skall ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2005/06:129 i denna del, 2005/06:133 i denna del, 2005/06:138 i denna del, 2005/06:156 i denna del och 2005/06:161 i denna del och avslår proposition 2005/06:149 i denna del.

Ställningstagande

Vänsterpartiets och Miljöpartiets företrädare i justitieutskottet har vid behandlingen av proposition 2005/06:149 om kvalificerad skyddsidentitet reserverat sig för avslag på propositionen. I linje med detta reserverar vi oss för avslag på den propositionen även vad avser här behandlade lagförslag.

Särskilda yttranden

1.

Tystnadsplikt och meddelarfrihet, punkt 5 (v, mp)

 

Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp) anför:

Proposition 2005/06:129 om bl.a. genomförande av EG-direktivet om överföring av passageraruppgifter har behandlats i socialförsäkringsutskottet, och utskottet har i sitt betänkande 2005/06:SfU14 föreslagit riksdagen att anta förslagen i propositionen. Företrädarna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet i utskottet reserverade sig i denna del (reservation 2). Riksdagen har emellertid beslutat i enlighet med socialförsäkringsutskottets förslag. Vi står givetvis bakom uppfattningen i den nämnda reservationen men har med anledning av riksdagens beslut inte anledning att reservera oss mot det förslag i den nämnda propositionen som nu behandlas i konstitutionsutskottet.

2.

Tystnadsplikt och meddelarfrihet, punkt 5 (kd)

 

Ingvar Svensson (kd) anför:

Kristdemokraterna har i en tidigare under riksmötet behandlad motion kritiserat förekomsten av läckor från förundersökningar och vid polisingripanden och begärt att regeringen bör göra en översyn av meddelarskyddet i dessa sammanhang. Jag stöder givetvis fortfarande den åsikten men har nu inget yrkande i denna sak.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2005/06:129

Proposition 2005/06:129 Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier:

Riksdagen antar regeringens förslag till

2.    lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 16 kap. 1 §,

3.    lag om ändring i lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Proposition 2005/06:133

Proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle:

Riksdagen antar regeringens förslag till

4.    lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 16 kap. 1 §,

5.    lag om ändring i lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Proposition 2005/06:138

Proposition 2005/06:138 Personsäkerhet:

Riksdagen antar regeringens förslag till

2.    lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 16 kap. 1 §,

3.    lag om ändring i lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (180:100).

Proposition 2005/06:149

Proposition 2005/06:149 Kvalificerad skyddsidentitet:

Riksdagen antar regeringens förslag till

4.    lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 16 kap. 1 §,

5.    lag om ändring i lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Proposition 2005/06:156

Proposition 2005/06:156 Sekretess i Donationsregistret:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2.    lag om ändring i lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Proposition 2005/06:161

Proposition 2005/06:161 Sekretessfrågor - Skyddade adresser, m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2.    lag om ändring i lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3.    lag om ändring i rättegångsbalken,

4.    lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

5.    lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott.

Följdmotioner med anledning av prop. 2005/06:161

2005/06:K23 av Magdalena Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om huvudregel för hälso- och sjukvården.

2005/06:K24 av Ingrid Burman och Elina Linna (båda v):

Riksdagen avslår förslag till ändring i 14 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100).

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005

2005/06:K210 av Ulf Sjösten och Cecilia Magnusson (båda m):

Riksdagen beslutar om förändringar i sekretesslagen i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:K238 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av sekretesslagen.

2005/06:K361 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en ändring i sekretesslagen så att misstänkta personer inte kan skyddas från polisiära ingripanden på grund av sekretess.

2005/06:K407 av Mikael Damberg och Cinnika Beiming (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för en översyn av sekretesslagen för att kunna skydda uppgifter om enskilda studenters personliga förhållanden.

2005/06:Ju306 av Maria Larsson m.fl. (kd):

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av reglerna kring skyddade adressuppgifter.

2005/06:Ju332 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):

19.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvidgade möjligheter för polisen att få information från socialtjänsten om langning till ungdomar.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Proposition 2005/06:129

Bild

Bild

Bild

Bild

Proposition 2005/06:133

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Proposition 2005/06:138

Bild

Bild

Bild

Bild

Proposition 2005/06:149

Bild

Bild

Bild

Bild

Proposition 2005/06:156

Bild

Bild

Bild

Bild

Proposition 2005/06:161

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt bet. 2005/06:JuU31

Utskottets förslag

36 kap.

5 §1[Senaste lydelse 2001:455.]

Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 §, 3 kap. 1 § eller 5 kap. 9 § eller 10 § sekretesslagen (1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.

Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 §, 3 kap. 1 § eller 5 kap. 9 eller 10 § sekretesslagen (1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.

Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.

Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för

1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 14 kap. 2 § femte stycket sekretesslagen (1980:100) och

1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 14 kap. 2 § femte och sjätte styckena sekretesslagen (1980:100) och

2. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.

Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.

Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

___________________

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)1[Lagen omtryckt 1992:1474.]

dels att 16 kap. 1 § i stället för dess lydelse enligt lagen (2005:839) om ändring i lagen (2005:699) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2005:699) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2005:839

16 kap.

1 §2[Senaste lydelse 2005:838.]

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- - - - - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 kap. 8 §

 

7 kap. 1 §

såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 kap. 40 §

såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om vård utan samtycke

7 kap. 48 §

 

7 kap. 49 §

 

8 kap. 3 §, 4 § andra stycket första meningen, 5 § första stycket 2 eller 6 § första stycket 2

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Föreslagen lydelse

16 kap.

1 §

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 kap. 8 §

 

5 kap. 9 §

 

7 kap. 1 §

såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 kap. 40 §

såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om vård utan samtycke

7 kap. 48 §

 

7 kap. 49 §

 

7 kap. 50 §

 

7 kap. 51 §

 

8 kap. 3 §, 4 § andra stycket första meningen, 5 § första stycket 2 eller 6 § första stycket 2

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)1[Lagen omtryckt 1992:1474.] skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt utskottets lagförslag 2

16 kap.

1 §2[Senaste lydelse 2005:838.]

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

9 kap. 26 § första stycket 1

såvitt avser uppgift om enskilds personliga förhållanden

12 kap. 5 eller 7 §

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

12. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet

 

Föreslagen lydelse

16 kap.

1 §

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

9 kap. 26 § första stycket 1

såvitt avser uppgift om enskilds personliga förhållanden

9 kap. 31 §

såvitt avser uppgift om enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling

12 kap. 5 eller 7 §

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

12. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet

 

13. 7 kap. 1 § 1 lagen (0000:000) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

 

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)1[Lagen omtryckt 1992:1474.] skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt utskottets lagförslag 3

16 kap.

1 §2[Senaste lydelse 2005:838.]

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 kap. 9 §

 

7 kap. 1 §

såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke

7 kap. 2 §

såvitt avser uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 kap. 9 §

såvitt avser uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier

7 kap. 11 § första eller andra stycket samt femte stycket, så vitt avser tillämpning av första eller andra stycket, 12 § andra stycket eller 14 § första stycket

 

7 kap. 21 §

såvitt avser uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Föreslagen lydelse

16 kap.

1 §

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 kap. 9 §

 

5 kap. 10 §

 

7 kap. 1 §

 

7 kap. 1 a §

 

7 kap. 1 b §

 

7 kap. 1 c §

såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke

7 kap. 2 §

såvitt avser uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 kap. 9 §

såvitt avser uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier

7 kap. 11 § första eller andra stycket samt femte stycket, i den del det avser tillämpning av första eller andra stycket

 

7 kap. 12 § andra stycket

 

7 kap. 14 § första stycket

 

7 kap. 15 § första eller tredje stycket

 

7 kap. 21 §

såvitt avser uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________                  

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

Bilaga 4

Reservanternas lagförslag

Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Reservation 2

Utskottets förslag

16 kap.

1 §

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 kap. 9 §

 

5 kap. 10 §

 

7 kap. 1 §

 

7 kap. 1 a §

 

7 kap. 1 b §

 

7 kap. 1 c §

såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke

7 kap. 2 §

såvitt avser uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 kap. 9 §

såvitt avser uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier

7 kap. 11 § första eller andra stycket samt femte stycket, i den del det avser tillämpning av första eller andra stycket

 

7 kap. 12 § andra stycket

 

7 kap. 14 § första stycket

 

7 kap. 15 § första eller tredje stycket

 

7 kap. 21 §

såvitt avser uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Reservanternas förslag

16 kap.

1 §

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 kap. 9 §

 

7 kap. 1 §

 

7 kap. 1 a §

 

7 kap. 1 b §

 

7 kap. 1 c §

såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke

7 kap. 2 §

såvitt avser uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 kap. 9 §

såvitt avser uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier

7 kap. 11 § första eller andra stycket samt femte stycket, i den del det avser tillämpning av första eller andra stycket

 

7 kap. 12 § andra stycket

 

7 kap. 14 § första stycket

 

7 kap. 15 § första eller tredje stycket

 

7 kap. 21 §

såvitt avser uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -