Sjöfart

Trafikutskottets betänkande 2009/10:TU13

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 3 mars 2010

Beslut

Nej till motioner om sjöfart (TU13)

Riksdagen sa nej till motioner om sjöfart från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna handlar bland annat om sjöfartens utveckling, säkerhet och miljö samt fritidsbåtar. Trafikutskottet menar att det pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att stärka svensk kvalitetssjöfart och konkurrenskraften för svensk sjöfartsnäring. Vid sidan om detta pågår arbete både nationellt och internationellt för att utveckla en mer miljöanpassad och säker sjöfart. Med hänvisning till detta pågående arbete och till tidigare ställningstaganden under mandatperioden avslog riksdagen samtliga motionsförslag.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2009/10:TU13 (pdf, 402 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

30 motioner

Motioner från ledamöterna

Åtgärder mot övergödning i Östersjön Motion 2009/10:MJ340 av Eva Bengtson Skogsberg (M)
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Motion 2009/10:MJ473 av Anders Ygeman m.fl. (S)
Obligatoriskt båtregister Motion 2009/10:T212 av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (S)
Isbrytning Motion 2009/10:T253 av Lars Gustafsson och Lennart Sacrédeus (KD)
Den svenska inlandssjöfarten Motion 2009/10:T254 av Lars Gustafsson (KD)
Finansieringen av farleder Motion 2009/10:T255 av Lars Gustafsson och Lennart Sacrédeus (KD)
Obligatoriskt båtregister Motion 2009/10:T278 av Peter Jeppsson m.fl. (S)
Utbildning av fartygsbefäl på svenskflaggade fartyg Motion 2009/10:T292 av Annelie Enochson (KD)
Sjöfart i stället för väg Motion 2009/10:T297 av Lars Tysklind och Anita Brodén (FP)
Effektivisering av lotsverksamheten Motion 2009/10:T306 av Betty Malmberg (M)
Katalytisk avgasrening på fartyg som trafikerar svenska hamnar Motion 2009/10:T318 av Anders Hansson (M)
RIB-charterverksamhet Motion 2009/10:T319 av Tina Ehn och Jan Lindholm (MP)
Vänersjöfarten Motion 2009/10:T324 av Peter Jonsson m.fl. (S)
Vänersjöfarten Motion 2009/10:T326 av Carina Ohlsson m.fl. (S)
Elanslutning för sjöfarten i hamn som standard Motion 2009/10:T330 av Birgitta Eriksson m.fl. (S, V, MP)
Införande av ett särskilt regelverk för mindre fartyg Motion 2009/10:T349 av Lars Hjälmered och Lars-Arne Staxäng (M)
Sjöfartsverkets monopolställning på lotsmarknaden Motion 2009/10:T352 av Staffan Anger (M)
Sjöfartsstöd till skolfartyg Motion 2009/10:T383 av Isabella Jernbeck och Björn Hamilton (M)
Blidösund Motion 2009/10:T411 av Gunnar Andrén och Barbro Westerholm (FP)
Trafik och miljö Motion 2009/10:T426 av Lars Ohly m.fl. (V)
Lika spelregler för aktörer på våra farvatten Motion 2009/10:T437 av Christian Holm (M)
Båtavgift och båtregister Motion 2009/10:T438 av Ann-Christin Ahlberg (S)
Vänersjöfarten Motion 2009/10:T463 av Peter Jonsson m.fl. (S)
Estoniakatastrofen Motion 2009/10:T494 av Jan Erik Ågren m.fl. (KD, MP, S)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer Motion 2009/10:T501 av Lena Hallengren m.fl. (S)
Vänersjöfarten Motion 2009/10:T515 av Christer Winbäck m.fl. (FP, M, C, KD)
Mindre båtar och kanotisters synlighet på sjöar och hav Motion 2009/10:T518 av Christina Oskarsson (S)
Klimat och sjöfart Motion 2009/10:T532 av Karin Svensson Smith m.fl. (MP)
Trafik och social hållbarhet Motion 2009/10:T534 av Peter Pedersen m.fl. (V)
Trafik och jämställdhet Motion 2009/10:T535 av Peter Pedersen m.fl. (V)

Beredning

Beredning i utskottet: 2010-02-16
Justering: 2010-02-18
Betänkande publicerat: 2010-02-24
Trycklov: 2010-02-24

Reservationer 12
Betänkande 2009/10:TU13

Nej till motioner om sjöfart (TU13)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om sjöfart från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna handlar bland annat om sjöfartens utveckling, säkerhet och miljö samt fritidsbåtar. Utskottet påpekar att det pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att stärka svensk kvalitetssjöfart och konkurrenskraften för svensk sjöfartsnäring.

Vid sidan om detta pågår arbete både nationellt och internationellt för att utveckla en mer miljöanpassad och säker sjöfart. Med hänvisning till detta pågående arbete och till tidigare ställningstaganden under mandatperioden avstyrks enligt förslaget samtliga motionsförslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2010-03-03

Webb-tv Debatt om förslag: Sjöfart

10 augusti 2022
Debatt om förslag 2009/10:TU13

Dokument från debatten

2010-03-03

Protokoll för debatten

Lars-Axel Nordell (Kd)

Anf. 54 Lars-Axel Nordell (Kd)

Fru talman och ledamöter! Vi ska nu debattera trafikutskottets betänkande 2009/10:13 med rubriken Sjöfart. I betänkandet behandlar trafikutskottet frågor om sjöfart i 55 yrkanden i sammanlagt 30 motioner från allmänna motionstiden 2009. När det gäller sjöfartens omfattning framgår av betänkandets inledning att omkring 90 procent av de gränsöverskridande internationella godstransporterna utförs med fartyg. Även EU:s motsvarande andel av import och export är omkring 90 procent, medan handeln mellan medlemsländerna till 40 procent sker till sjöss. Den svenska kusten är ca 270 mil lång och utgör därmed den längsta kuststräckan i EU. Det innebär att Sverige är ett av EU:s mest sjöfartsberoende länder där mer än 90 procent av gränshandeln går sjövägen. Dessutom kan nämnas att uppemot 30 miljoner personer reser till och från Sverige med färja varje år, vilket är nästan dubbelt så många som antalet flygresenärer. Detta är omfattande, och det är en viktig fråga att debattera och diskutera. I ett av betänkandets 16 avsnitt rubricerat Utveckling av sjöfarten behandlas förslag från flera motionärer om att inre vattenvägar, som Göta älv och Trollhätte kanal samt Vänern och Mälaren, ska införlivas i EU:s gemenskapslagstiftning som rör inre sjöfart. För övrigt rör motionsförslagen sjöfartens finansiering, miljö- och säkerhetsrelaterade sjöfartsfrågor, sjöfart i Östersjöområdet samt fritidsbåtsverksamheten, för att nu nämna några områden. I betänkandet finns tolv reservationer från de tre partierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Dessutom finns ett särskilt yttrande från dessa tre partier. Fru talman! Med detta överlämnar jag ärendet till debattörerna.

Claes-Göran Brandin (S)

Anf. 55 Claes-Göran Brandin (S)

Fru talman! Vi socialdemokrater har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet fyra reservationer i betänkandet. Vi står givetvis bakom alla fyra, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 1 och 7. Sverige är ett av Europas mest sjöfartsberoende länder. Runt 90 procent av vår utrikeshandel sker sjövägen. Sveriges långa kust och många hamnar gör att transporter via sjöfart lönar sig väl. Denna resurs borde kunna utnyttjas mycket bättre. Sjöfarten är ett miljövänligt sätt att transportera gods på. En betydelsefull del av godset som i dag transporteras på våra vägar skulle i stället kunna ta sjövägen - längs våra kuster samt i de större sjöarna och kanalsystemen. Det skulle gynna miljön och klimatet samt minska trängseln på våra vägar. Dessutom skulle det omfattande vägslitage som orsakas av de tunga fordonen kunna reduceras. Vid sidan av miljöargumenten skulle en ökad sjöfart också generera nya jobb inom sjöfartsnäringen och angränsande branscher. Enligt en rapport från Handelshögskolan i Jönköping är omkring 25 000 jobb bara i Göteborgsregionen direkt eller indirekt kopplade till sjöfarten. Totalt sysselsätter det svenska sjöfartsklustret i dag över 200 000 personer. I juni 2006 tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen en utredning med uppdraget att identifiera hamnar av särskilt stor betydelse för det svenska godstransportsystemet. De hamnar som pekades ut skulle ges prioritet i förhållande till övriga hamnar när det gäller statligt finansierad infrastruktur. Syftet med utredningen var utmärkt: att få en samlad syn på infrastrukturen till och från Sveriges mest strategiska hamnar. Detta är oerhört angeläget. Sverige är ett litet, utrikeshandelsberoende land, och som jag sade tidigare sker runt 90 procent av Sveriges utrikeshandel sjövägen. Om det uppstår brister i hamnanläggningarna eller i den anslutande infrastrukturen till dessa anläggningar slår det hårt mot den svenska ekonomin. Utredaren Bengt Owe Birgersson gjorde ett fantastiskt jobb. Regionala företrädare, näringslivsfolk och berörda myndigheter vittnar om en utredare som lyssnade, tog allas synpunkter i beaktande, lyssnade en gång till för att sedan skriva ihop ett förslag som i princip gjorde alla nöjda. Sällan ser man en statlig utredning som får så mycket beröm av remissinstanserna. Birgerssons utredning möttes, bildligt talat, av stående ovationer. Vad gör då regeringen med ett så utomordentligt beslutsunderlag? Givetvis ingenting. Det duger inte. En regering måste ha kraften att prioritera. En regering måste ta ansvar. Fru talman! Den svenska rederinäringen har bekymmer. I två års tid har finansminister Anders Borg inte lyft ett finger för att ta fram en lag om så kallad tonnageskatt. Eftersom Sverige har avstått från denna möjlighet utflaggas nu befintliga och nybeställda fartyg till andra länder i Europa. Anders Borgs passivitet sätter tusentals jobb på spel och minskar Sveriges möjligheter att gå i bräschen för en säker och miljövänlig sjöfart. Vi socialdemokrater inser vikten av en konkurrenskraftig svensk rederinäring. Vi vill skyndsamt ta fram en lag om tonnageskatt. Det handlar om att ta ansvar för både jobben och miljön. Den så kallade tonnageskatten innebär en fast beskattning och ersätter framför allt reavinstbeskattning. Poängen för ett litet rederi är att det inte behöver skatteplanera för att undvika att skatta bort vinsten vid en försäljning. För de större rederierna är det nödvändigt att kunna visa på konkurrensneutrala kostnader för investerare. Samtliga sjöfartsländer inom EU har nu infört tonnageskatt. Tydligen är Österrike kvar, men det är ingen stor sjöfartsnation. Sverige är ett undantag. Detta förhållande leder till att Sverige förlorar fartyg till andra flaggor och att fler fartyg flaggas ut. Enligt fartygsregistret består den svenska handelsflottan av 594 fartyg, och i fjol ökade antalet fartyg i denna under utländsk flagg med 24 till 354. Vi vet att det pågår förhandlingar kring ytterligare utflaggning - en utflaggning som drivs på genom finansministerns märkliga motstånd mot att ta fram ett förslag om tonnageskatt. Risken är uppenbar att vi får se fler utflaggningar inom något år. Den kraftiga lågkonjunkturen förstärker den utvecklingen. Resultatet blir att tusentals jobb går förlorade och att Sverige riskerar att förlora sin tätposition när det gäller utvecklingen av en modern och miljövänlig handelsflotta. Det finns också en risk för att haven alltmer kommer att befraktas av fartyg under mindre nogräknade flaggor - flaggor under vilka fartygen inte bara är mindre miljövänliga utan ibland också tveksamt sjödugliga. Angående sjöfartens miljöpåverkan vill jag särskilt peka på Sjöfartsverkets rapport om konsekvenserna av de nya svavelreglerna inom SECA-området. Rapporten visar tydligt att regeringen måste börja agera inom IMO för ett regelverk som ger minskad miljöpåverkan från sjöfarten och som samtidigt undviker att ge svensk industri och sjöfart sämre konkurrensförutsättningar än andra länder. Detta beslut kommer att få helt oacceptabla konsekvenser för svensk industri. Regeringen har hittills varit anmärkningsvärt passiv i denna fråga. Regeringen måste agera både för miljön och för sysselsättningen. Sverige är ett av Europas mest sjöfartsberoende länder, sade jag i min inledning. Om detta får fortsätta kommer Sverige att ligga långt ned på den listan framöver. Fru talman! Sverige är ett av världens båttätaste länder, och många utländska turister söker sig till våra vackra kuster och skärgårdar. Därför är det tragiskt att det sker så många olyckor med fritidsbåtar varje år. Ofta finns det alkohol med i bilden. Utvecklingen är långt ifrån det trafiksäkerhetsmål vi satt upp här i riksdagen, och vi bör göra ännu mer för att vända utvecklingen. Svenska Sjöräddningssällskapet, polisen, Kustbevakningen och tullen återkommer till behovet av ett nationellt register för fritidsbåtar. Ett register skulle underlätta för polisen och tullen i deras övervakningsarbete. När det sker olyckor är ett registreringsnummer ett enkelt sätt att slå fast vem båtägaren är. Detsamma gäller för det ökande antalet båtstölder. Det är betydligt krångligare för en person att hävda att båten är hans om man måste ändra registreringsnumret på båten. Finland har redan ett nationellt fritidsbåtsregister, och det fungerar utmärkt. Jag har svårt att förstå det motstånd som den här diskussionen orsakar bland alliansens företrädare, särskilt med tanke på att vinsterna är så givna. Var står alliansen i den här frågan i dag? Vart tog alliansens vilja att bekämpa brott vägen? En mycket trolig förklaring till motståndet är att man ser ett fritidsbåtsregister som ett första steg mot att införa båtskatt. Då klarnar bilden av den borgerliga regeringen. Rädslan för skatter är en betydligt starkare drivkraft än värnet av rättsstaten. (Applåder) I detta anförande instämde Karin Svensson Smith (mp).

Peter Pedersen (V)

Anf. 56 Peter Pedersen (V)

Fru talman! Jag kan också instämma i föregående anförande, fast jag glömde att trycka på knappen. Vi har nu en borgerlig regering som brukar lägga stor energi på att prata om att man är för en arbetslinje och om sänkta skatter. Men när det kommer till sjöfart verkar det vara omvända världen. Vi hörde av Lars-Axel Nordell, och det står också i betänkandet, att 90 procent av de gränsöverskridande internationella godstransporterna utförs med fartyg. Det är alltså ingen liten struntmarknad vi talar om, utan det är en avgörande faktor för den svenska möjligheten att exportera viktiga varor till andra länder. Det är fullständigt ofattbart att den regering som brukar tala om hur viktigt det är att skapa och behålla arbetstillfällen i landet behandlar hela sjöfartsnäringen på ett så uppenbart nonchalant sätt. Den kritiken är det inte bara vi i oppositionen som har, utan även representanter från arbetsgivarna, redarna och olika fackliga företrädare är djupt oroade för att den politik som förs i dag kommer att försvåra möjligheten att bedriva sjöfart på ett sätt som skapar någon typ av avkastning för ägarna. Vi riskerar att ännu fler fartyg flaggas ut till andra länder, och vi tappar arbetstillfällen och skatteinkomster. Fru talman! Jag skulle vilja få ett svar på en fråga. Regeringen vill ju sänka snart sagt varje skatt som finns - hela ert upplägg går ju ut på att sänkt skatt ger bättre verksamhet, något som vi inte håller med om - men här finns det en skatt där vi i oppositionen tycker att det skulle finnas en vits med att ändra systemet. En enig näring tycker det också, såvitt jag förstår, från arbetsgivare till arbetstagare. Men då är Anders Borg, finansministern jättetrilsk och säger: Nej, det ska vi minsann inte göra! Vi ska inte ha några konstiga förmåner för sjöfartsnäringen. Jag kan se stora skillnader bland alliansens företrädare. Enskilda företrädare för alliansen pratar sig ibland varma för detta, men man verkar ha svårt att få med sig den som bestämmer i alliansen i de här frågorna, nämligen Anders Borg. Det skulle vara bra om ni ville förklara: Varför vill ni inte ha en tonnageskatt? Vilket är det huvudsakliga argumentet? Det är inte bara jag som är intresserad av detta utan hela sjöfartsnäringen. Fru talman! I övrigt försöker vi från oppositionens sida gemensamt trycka på att sjötransporter är förhållandevis miljövänliga jämfört med andra transporter, framför allt vägtransporter med lastbil. Vi riskerar nu att få en utveckling som tvingar fram fler landtransporter. Då tänker jag på det som vi tar upp i reservation 7. Det är jättebra att man ställer tuffa krav på alla transporter, men det är inte kostnadseffektivt eller bra för miljön om man vidtar åtgärder som leder till att transporter som i dag sker till sjöss flyttas till landsväg. Jag ser inga egentliga svar på varför. Detta är också en fråga där regeringen har tänkt sig att man ska ha hög miljöprofil. Leder detta till ett bra miljöutfall? Jag vill göra tydligt att vi ska försöka påverka alla transporter och deras miljöpåverkan, men det ska göras på ett sätt så att vi inte får en transportorganisation som i själva verket ökar utsläppen, det vill säga genom att vi får mindre sjöfart och mer landsvägstransporter. Här skulle man vilja ha lite utförligare svar. Även om alliansen nu i sista stund efter reservation 7 har försökt ändra majoritetstexten är jag inte säker på att de som bedriver sjöfart är särskilt nöjda med svaret. Man är djupt orolig för att det som nu pågår kommer att leda till att allt fler kommer att transportera sina produkter på land i stället. Det drabbar svensk basindustri och svenska löntagare. Vad är syftet med detta? Hur har ni tänkt jobba vidare? Man ska kunna konkurrera på lika villkor, tycker vi. Det är jättebra med tuffa miljökrav, men det är rimligt att resten av EU-området och övrig sjöfart har liknande krav. Vi har fortfarande inte riktigt förstått hur det gick till när man tog detta beslut. Det verkar inte vara någon som riktigt känner till hur man tänkte och vilket beslutsunderlag man hade. Det är något märkligt att man gör konsekvensanalysen efter att beslutet har tagits. Vad avser ni från alliansens sida att göra, så att detta inte ska leda till fortsatt utflaggning eller till att man väljer att flytta över transporter på land, med ökade utsläpp som följd? En annan sak som är helt obegriplig är det massiva motståndet mot någon typ av registrering av fritidsbåtar, vilket har funnits tidigare. Jag skulle vilja ha ett argument. Varför ska man registrera en EU-moppe för 15 000-20 000 kronor, medan en båt som kostar mellan 50 000 och 2 miljoner kronor inte ska registreras? Varför är det intressant att eventuellt återfinna en stulen EU-moppe medan det inte är intressant att ha ett system som skulle möjliggöra och underlätta för polisen att hitta stulna båtar? Vad är det huvudsakliga skälet till att ni inte vill ha ett sådant register? Är i så fall det långsiktiga målet att vi ska avskaffa alla register över alla fordon? Varför ska just båtar ha denna specialbehandling? Jag förstår inte det, och jag skulle vara tacksam om någon kunde förklara vad som är syftet. En annan märklighet som drabbar sjöfarten är att man ska finansiera sin verksamhet via avgifter. Det innebär i princip att handelssjöfarten ska finansiera sjöräddning och så vidare för fritidsbåtar. Varför ska vi ha den ordningen? Menar ni på fullt allvar att det underlättar och förbättrar sjöfartens möjligheter i förhållande till andra transportslag? Vad är syftet med att just sjöfarten ska ha en särlagstiftning till skillnad från andra transportslag. Det är lätt att prata om att man ska behålla jobb, skapa jobb, att exportindustrin är viktig och så vidare och att vi ska vara miljövänliga, men om man de facto vidtar åtgärder och fattar beslut som drabbar en näring på ett hårt och brutalt sätt och riskerar att skapa färre jobb, vad är då syftet med det? Varför denna njugghet mot sjöfarten? Vi ställer mycket krav vad gäller svavel, kväve, olja och tekniska konstruktioner för att man inte ska släppa ut oönskade ämnen i havet. Vår poäng är dock att vi ska hitta en ordning som inte snedvrider konkurrensen. Det kan inte vara ett självändamål att sätta åt den sjöfart som finns i närheten av Sveriges 270 mil långa kust medan andra länders sjöfart gynnas av dessa ojämna konkurrensvillkor. Vi ska komma till rätta med de miljöproblem som finns inom sjöfarten. De ska åtgärdas, men det får inte leda till ökade landsvägstransporter. Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 7. I detta anförande instämde Claes-Göran Brandin (s) och Karin Svensson Smith (mp).

Karin Svensson Smith (Mp)

Anf. 57 Karin Svensson Smith (Mp)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 7. Klimatet är en utgångspunkt för de allra flesta transportpolitiska avvägningar som vi gör i Miljöpartiet. I ljuset av det misslyckade klimatmötet i Köpenhamn i december förra året är det viktigt att fundera på vad vi kan göra. På vilket sätt kan Sveriges riksdag bidra till att minska klimatpåverkan i Sverige och världen? Det gäller att vända på alla stenar. Egentligen är det väldigt lyckosamt att vi har den längsta kuststräckan i hela EU och att vi har moderna hamnar och bra infrastruktur till de flesta av dem. Det är ett oerhört gynnsamt läge. Vi har också en proaktiv sjöfartsnäring med rätt bra miljöprestanda jämfört med många andra länders flottor. Då är frågan: Hur ser vi till att godstransporterna får en bättre fördelning? Fortfarande är energin i den svenska transportnäringen till 95 procent härrörande från fossila bränslen. Då borde det vara intressant att både byta ut fossila bränslen och ha så energieffektiva transporter som möjligt. Rent fysikaliskt sett är friktionen liten mellan fartygsskrovet och vattnet. Därför är sjöfarten mycket lämpad för transporter av stora gods. Då är frågan: Vad är det som händer i Sverige just nu? Förra året flaggades inte mindre än 30 handelsfartyg ut från Sverige. Den tidigare positiva trenden av inflaggning har vänt till dess motsats, och det är förstås otroligt bekymmersamt. Vad gör då alliansregeringen i det här sammanhanget? Åsa Torstensson har huvudansvaret. Hon är inte här i dag, men jag tror nog inte att vi i allmänhet kan klaga på hennes närvaro här. Hon är här ganska ofta. Men jag ser att Fredrik Reinfeldts trafikpolitiska talesperson är här, så det vore ju en poäng att ni gemensamt från alliansen förklarar vad ni egentligen vill ha gjort när det gäller sjöfarten. Hur slår man vakt om den här näringen och möjligheterna till klimatomställning av godstransporterna? Det är ett antal saker som står på dagordningen, till att börja med tonnageskatten som har utvecklats av mina kompisar i det rödgröna gänget tidigare. Här kan man undra var Kristdemokraterna är. Det här var ju en jätteviktig fråga för dem. Sedan 1998 när jag har debatterat de här frågorna för trafikutskottets räkning i kammaren har Kristdemokraterna varit de som väldigt hårt har gått in för sjöfart och att man ska införa tonnageskatt. Vad har det blivit av det kravet? Man sade ju mycket tydligt före valet att det var en de viktigaste sakerna som skulle genomföras ifall vi fick en alliansregering. Jag förstår inte riktigt vart det har tagit vägen. Jag kan sakna civilkuraget i vårt utskott, att vi inte vågar tala om det som vi borde kunna vara överens om. Regelförenklingar var också något som alliansen pratade mycket om före valet. De gick till val på att det skulle bli enklare för små och medelstora företag. Särskilt Centerpartiet utmärkte sig och gjorde ett stort nummer av detta i valrörelsen 2006. Efter valet, när Centern nu har både Olofsson, Torstensson och flera andra i Näringsdepartementet, kan man inte riktigt se att det handlande som man skulle kunna förvänta sig har lyst med sin närvaro. Om jag förstår rederinäringen rätt har tillkomsten av den byråkratiska Transportstyrelsen lett till både fördyring och förvirring. Det är ganska många redare som berättar att de inte riktigt vet vad som gäller. Det är också krångel i hamnarna med hur olika regler ska tolkas. Det har inte blivit enklare sedan Sverige bytte regering. Sjöfartsstödet är en annan sak som vi rödgröna införde 2001. Då protesterade Moderaterna. De kanske inte gör det nu. Men frågan är vad som egentligen händer på det området. Ett högteknologiskt rederiföretag i Göteborgstrakten som bland annat sysslar med sjömärkning har på några år vuxit från ett till fem fartyg med 200 anställda. De vann en tvist i kammarrätten mot Rederinämnden, som hade nekat företaget sjöfartsstöd som de för övrigt skulle erhålla i alla andra jämförbara europeiska länder. Efter domen ändrade regeringen vid förra halvårsskiftet i rederistödsförordningen så att det klart framgår att denna typ av verksamhet inte är stödberättigad, vilket får till följd att rederiet flyttar, en framtidsbransch för Sverige. 200 arbetstillfällen försvinner. Var är arbetslinjen där? Ja, man skulle kunna fylla på listan med ännu mer. Men jag förstår liksom inte riktigt om den här regeringen inte tycker att sjöfarten ingår i svenskt näringsliv. Jag tycker att man visar sig osedvanligt tondöv inför de nödsignaler som branschen skickar. Nu har Åsa Torstensson kanske uppfattat någon sorts signal i alla fall, för hon har tillsatt två utredningar. Den ena utredningen ska göra en analys av det svenska maritima klustret och den andra ska se över konkurrensförutsättningarna för fartyg under svensk flagg. Enligt utredningsdirektivet ska den andra utredningen särskilt beakta möjligheten att införa ett svenskt internationellt fartygsregister. För mig som har facklig bakgrund ringer då larmklockan rätt så kraftigt. Vi trodde att den här idén var död och begraven sedan början av 1990-talet, då Bildtregeringen gjorde ett halvhjärtat försök att lyfta fram frågan. Alla andra register som finns i vår omvärld skapades för att införa bekvämlighetsflaggsliknande förhållanden under nationell flagg för att därigenom sänka bemanningskostnaderna. Bildtregeringens förslag innehåller tre element: Metoder för inskränkningar för de nationella facken i rätten att teckna kollektivavtal, delar av den nationella arbetsrätten gäller inte i registret och det är en diskriminerande sociallagstiftning för de lågavlönade icke-européer som är anställda enligt registret. Tror Åsa Torstensson eller någon av hennes kompisar här i kammaren att man kan rädda svensk sjöfart på det sättet? Vi förstår inte riktigt detta. Jag förutsätter att vi från de rödgröna unisont säger nej till införandet av ett sådant internationellt svenskt register och till inskränkningar i fackliga rättigheter. Det här är inte sättet att vara proaktiv när det gäller att rädda svensk sjöfart. Det som vi i stället behöver göra är att bejaka sjöfartens möjligheter, att bejaka att det ställs högre miljökrav och att möta dem på ett konstruktivt sätt. Men det är inte det man gör i dag. Staten är sällsynt passiv. Man tror tydligen att marknaden klarar det här själv. Vi rödgröna förespråkar en aktiv näringspolitik där staten tillsammans med näringen tar ansvar för den omställning som måste ske till följd av att vi måste möta framtidens miljökrav. Så gjorde vi till exempel när vi införde ett bidrag för att införa katalysatorer samtidigt som farledsavgifterna differentierades. Det är rimligt att möta omställningen tillsammans. Så gjorde den svenska staten när Sverige omvandlades från ett jordbruksland till ett industriland. Man ställde krav, men man var också proaktiv och underlättade för det näringsliv som tillhörde framtiden. Vi rödgröna tror på att sjöfarten i allra högsta grad tillhör framtiden, särskilt vad gäller godstransporter. Det är rimligt att fundera på vad vi nu kan göra för att IMO-reglerna ska mötas på ett bra sätt. Till att börja med borde man verka för att reglerna gäller i alla farvatten. Försurande utsläpp och andra miljöföroreningar är ju för det mesta gränsöverskridande. Då ska det inte vara en konkurrensnackdel att vi har högre miljökrav hos oss. Det måste ju gälla överallt. Där borde Sverige vara aktivare i IMO. Vi borde också, rimligen tillsammans med sjöfarten, se över vad det är för teknikutveckling som måste ske och vad vi har för förutsättningar att skaffa nytt tonnage som passar de nya reglerna och underlättar för staten. Vi borde sätta oss ned tillsammans med näringen och fundera ut vad som är ett konstruktivt samarbete mellan stat och näringsliv. Jag tycker att det är så konstigt att man bara ger upp på något sätt. Vem är det som ska sköta godstransporterna? Eller ska vi inte ha några godstransporter mellan Sverige och resten av världen i framtiden? I detta anförande instämde Claes-Göran Brandin (s) och Peter Pedersen (v).

Sven Bergström (C)

Anf. 58 Sven Bergström (C)

Fru talman! Jag kan instämma i det som flera av mina föregångare här i talarstolen har sagt. Sjöfarten är mycket viktig för Sverige, och sjöfarten har framtiden för sig när klimat och miljöhänsyn ställer allt större krav på transporter och logistik. Men det har på sistone varit omvälvande tider för sjöfarten. Under lågkonjunkturens 2009 har vi exempelvis sett priserna på bulkfrakt rasa, och vi har sett bilder på hur allt fler fartyg lagts upp på grund av för låg efterfrågan på fartygstransporter. Som om inte detta vore nog har vi också den senaste månaden haft en sällsynt besvärlig isvinter för sjöfarten. Isbrytarna jobbar dygnet runt, för isutbredningen i Östersjön och Bottenhavet är just nu nära 200 000 kvadratkilometer. Ni hörde rätt - 200 000 kvadratkilometer! Vi får läsa om hur färjor och lastfartyg kör fast i ismassorna. Nu kan vi dock skymta en islossning, om uttrycket tillåts, både när det gäller konjunkturen och när det gäller vargavintern. Detta tillsammans med att det just nu är mycket på gång inom sjöfartspolitiken gör att vi kan se framtiden an med tillförsikt för svensk sjöfartsnäring. När Socialdemokraternas talesman Claes-Göran Brandin säger att det inte händer någonting, kan jag bara konstatera att det hade varit väldigt överraskande om Claes-Göran Brandin hade berömt regeringen för handlingskraft och aktivitet. Men sedan alliansregeringen tillträdde 2006 har ett arbete bedrivits för att förbättra näringsklimatet, göra det mer lönsamt att arbeta och förenkla regelverk. Det har givetvis även stor betydelse för att hjälpa sjöfartsnäringen på fötter igen. Men mycket vill ha mer; det kan jag förstå. Alla vi som jobbar med transportsektorn är otåliga och vill att det ska hända ännu mycket mer. Det krävs insatser för att svensk sjöfartsnäring ska få bättre konkurrenskraft på den globala marknaden. Det tror jag att vi är överens om. Därför har regeringen beslutat att uppdra åt Transportstyrelsen att effektivisera och skapa större flexibilitet för besiktning av fartyg som för svensk flagg. Målsättningen är att arbetet ska förenkla ytterligare och skapa bättre näringspolitiska förutsättningar för rederier som har svensk flagg. Fru talman! Många av motionerna i detta betänkande om utvecklingen av sjöfarten innehåller den viktiga infallsvinkeln hur vi i Sverige ska bedriva en politik där svensk sjöfartsnäring ges förutsättningar som är likvärdiga med dem som internationella konkurrenter har. Annars är risken uppenbar att svenska rederier av lönsamhetsskäl väljer att flagga ut sina fartyg till andra länder och andra register. Valet av flaggstat är den stora frågan för många rederier. En huvudfråga för oss som politiker med ansvar och intresse för transportfrågorna i Sverige bör vara att förhindra utflaggningen av de svenska fartygen. För att svensk industri ska kunna vara konkurrenskraftig krävs att vi fortsättningsvis har en livaktig svensk sjöfartsnäring som kan förse industrin med effektiva logistiklösningar. Kopplat till svensk sjöfart finns många jobb, även på land, som hotas om svenska fartyg flaggas ut. Det är med andra ord stora värden som står på spel. Infrastrukturminister Åsa Torstensson har bland annat därför nyligen gett generaldirektör Jonas Bjelfvenstam vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i uppdrag att ta sig an frågan om hur konkurrenskraften för den svenska sjöfartsnäringen kan stärkas. I detta arbete ingår framför allt att se över om vi i likhet med flera av våra grannländer kan införa ett svenskt internationellt register vilket skulle kunna stärka konkurrenskraften. Sverige har helt enkelt inte råd att låta de svenska fartygen försvinna från svensk flagg. Här vill jag fråga Karin Svensson Smith, Peter Pedersen och Claes-Göran Brandin vad alternativet för dem är. Ska vi stillatigande se på när svensk rederinäring flaggar ut fartyg efter fartyg och jobb går förlorade? Är det bättre med andra internationella register än att vi ser över möjligheterna att få svenskt internationellt register där svenska lagar ska tillämpas? Det borde vara ett bättre alternativ också för er. Fru talman! Det finns få frågor som är av sådan internationell karaktär som sjöfarten. Därför är det viktigt att de frågor som rör sjöfarten diskuteras inom IMO, andra organ och tillsammans med alla olika aktörer som trafikerar haven, i synnerhet i vår närhet. I motionerna i detta betänkande täcks allt från den svenska sjöfartens konkurrenskraft internationellt till kraven på konkurrensneutralitet mellan transportslagen in. Som utskottet konstaterar i betänkandet händer det en hel del på sjöfartsområdet just nu såväl på EU-nivå som på nationell nivå. Under 2009 har man inom EU fattat olika beslut om en rad initiativ: den europeiska sjöfartspolitiken fram till 2018, ett europeiskt område för sjötransport utan hinder, EU:s havspolitik och en integrerad sjöövervakning. Vad gäller den svenska sjöfartsnäringen kan utskottet konstatera att regeringen nyligen har tagit initiativ till ett stort åtgärdspaket som ska resultera i förslag till olika slags insatser för fortsatt utveckling. Andra uppdrag i regeringens åtgärdspaket gäller också effektiviserad besiktning av fartyg, analys av det maritima klustret, regelförenkling för minskade administrativa kostnader och bättre förutsättningar för rekrytering av kompetent personal till sjöfartssektorn. Vad gäller förslaget om överföring av godstrafik från väg till fartyg, bland annat genom kustsjöfart, hänvisar utskottet till att Sverige driver frågan aktivt inom EU för att attraktiva transportlösningar ska utvecklas som förmår ta till vara sjöfartens fördelar, till exempel i konceptet med sjömotorvägar. Detta syftar till att effektivisera transportsystemen inom EU genom utveckling av bland annat hamninfrastruktur och infrastruktur i anslutning till hamnar från både land- och sjösidan. Utskottet har tidigare uttryckt vikten av att sjömotorvägarna även fortsättningsvis ses som prioriterade initiativ inom ramen för TEN-T-projektet. Fru talman! Min sammanfattning är att det just nu pågår ett omfattande arbete inom såväl EU som Sverige för att sjöfarten ska utvecklas och stärka sin konkurrenskraft på en internationell marknad och i förhållande till övriga transportslag. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna. Jag ser att några av mina meddebattörer vill fortsätta debatten i replikväxlingar. Då tänker jag bland annat ta upp IMO och vad oppositionens alternativ när det gäller svavel och gränserna på detta område är.

Claes-Göran Brandin (S)

Anf. 59 Claes-Göran Brandin (S)

Fru talman! Jag ska tala om en sak för Sven Bergström. Jag är lika stor motståndare till införandet av ett svensk internationellt register nu som jag var i början av 90-talet när vi hade en parentes i svensk politik med en borgerlig regering. Vi bör inte förändra sjöfarten eller lägga dessa bitar på de anställda. Alla sjöfackliga organisationer är totalt motståndare till det, och det är vad den nu sittande regeringen vill göra för svensk sjöfart. Ni borde skämmas. Jag vill fråga Sven Bergström som representant för Centerpartiet om tonnageskatten. Jag kan inte fråga Annelie Enochson som inte är här i dag, men hon säger att hon är för. Var står Sven Bergström och Centerpartiet när det gäller att införa tonnageskatt i Sverige? Är man precis som Moderaterna motståndare till det? Vi socialdemokrater - och jag tror att jag kan tala för Vänsterpartiet och Miljöpartiet också även om de säkert kan tala för sig själva - vill helt klart minska utsläppen i Östersjön. Vi kan dock inte fatta beslut i IMO om att kraftigt minska utsläppen, för det vi då gör mot sjöfarten kommer att gynna långtradarna som spyr ut mer avgaser och skit i vår natur. Man flyttar över det till någon annan. Jag är inte emot att man fattar bra beslut, men man kan inte gå från 1,0 till 0,1. Det borde Sven veta som kommer från en sådan känslig industri som skogsnäringen. Om de fraktar sitt gods på bilar till Norge och skeppar ut det där, vad vinner miljön på det?

Sven Bergström (C)

Anf. 60 Sven Bergström (C)

Fru talman! Jag håller med Claes-Göran Brandin om att det är viktigt att höga miljöambitioner inte leder till att det blir kontraproduktivt så att man för över sjötransporter till väg. Det intressanta är dock hur en rödgrön regering skulle hantera frågan. Ni har en enig reservation i utskottet, men vad betyder den i praktiken? Menar Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern att Sverige ska försöka skjuta upp ambitionerna att 2015 införa hårdare krav på 0,1 viktprocent när det gäller svavel och gå några år före övriga världen? Beslutet togs med enhällighet i IMO, och det är en stor framgång att man ska sänka svavelhalten i bunkerolja. I dag är det tillåtet med 4,5 procent, det ska ned till 3,5 procent 2012 och det ska ned till 0,5 procent 2020 över hela världen. Vi får erinra oss att varje år beräknas 26 000-27 000 människor i Europa dö i förtid på grund av utsläpp från fartygen. Vi vet också att Östersjön och Nordsjön är särskilt känsliga hav. Självfallet måste detta vara en avvägning så att det inte blir kontraproduktivt, precis som vi sade. Vi hade en diskussion med skogsnäringen i dag på morgonen. Där är man väldigt bekymrad över denna fråga. Som engagerad skogsbrukare, skogsägare och supporter av skogsindustrin kan jag lite grann aga den jag älskar. Skogsindustrin har inte alltid varit sanningsvittne när det gällt miljö och utveckling. Jag minns när vi slogs mot klorblekningen i skogsindustrin. De sade att det var alldeles omöjligt att upphöra med klorblekning när vi i miljörörelsen krävde detta, men när beslutet väl var fattat kunde man snabbt som ögat anpassa sig. Jag hoppas verkligen att man är mer påläst i den här frågan och att man inte driver den så hårt att det blir alldeles fel i debatten. Min talartid är ute, så jag får återkomma till tonnageskatten i nästa replik.

Claes-Göran Brandin (S)

Anf. 61 Claes-Göran Brandin (S)

Fru talman! Det är klart att jag håller med Sven Bergström om att vi måste se till att miljön blir vinnare på detta, men som det ser ut i det här beslutet är miljön inte någon vinnare, eftersom man flyttar över till lastbilarna som kommer att köra och släppa ut mer. Jag håller med om att vi måste göra någonting för Östersjön, men man kan inte ta ett sådant drastiskt beslut som att gå ned till 0,1 procent. I och för sig protesterar väl näringen också lite grann om man skulle gå ned till 0,5 procent. Men det är jag ändå helt övertygad om att näringen skulle acceptera. Jag hoppas att jag ska få svar av Sven Bergström även när det gäller tonnageskatten. Sven krävde besked av mig om var vi står när det gäller register. Det beskedet har du fått, och jag hoppas innerligt väl att ni lägger detta förslag så långt ned ni kan i byrålådan, för ni kommer att få motstånd från alla de sjöfackliga organisationerna. Det är inte något vi behöver i dag när vi nu håller på att brottas med helt andra frågor. Sven Bergström sade också i sin inledning att regeringen driver en sådan sjöfartspolitik att sjöfarten bör tycka att det är bra, men det är fortfarande på det viset att man håller på att flagga ut fartyg. De svenska rederierna trodde på att regeringen som satt innan ni tog över skulle genomföra något av detta med tonnageskatt, och vi hade också en utredning på det. Ni har nu haft fyra år på er sedan ni tog över och har inte lyckats göra någonting av detta.

Sven Bergström (C)

Anf. 62 Sven Bergström (C)

Fru talman! Jag noterar Claes-Göran Brandins våldsamma kritik mot tanken på ett internationellt register, men vad är alternativet från den rödgröna sidan? För svenskt vidkommande är det så att till skillnad från när fartyg flaggas i utländska register så skulle svenska lagar gälla för fartyg flaggade i ett svenskt internationellt register. Om ett sådant register skapas skulle vi kunna tillförsäkra att arbetsmiljön blir bra, fartygen håller hög säkerhet och miljöpåverkan minimeras. Varför är det bättre med ett internationellt register i Danmark eller i något annat av våra grannländer än att vi har ett svenskt register där vi faktiskt har kontroll på läget? Det är alldeles obegripligt att ni är sådana bastanta motståndare till att ens pröva den tanken. När det gäller tonnageskatten vet Claes-Göran Brandin mycket väl vad Centerpartiet har motionerat genom åren och vad jag tycker i den frågan. Jag är positiv till att vi ska införa tonnageskatt i Sverige precis som i alla andra länder utom möjligen Österrike. Men Brandin vet också att det här inte har kommit loss från Finansdepartementet ännu. Jag väntar på det, och jag utgår från att man bereder frågan med så hög fart som man förmår. Det finns nämligen en majoritet i riksdagen för den som princip. Sedan behöver man naturligtvis diskuteras hur den ska utformas för att bli korrekt så att man inte kastar en massa miljarder till näringen hur som helst. Vi vet att det finns ett gammalt tonnage för vilket man kanske inte ska tillämpa tonnageskatten på samma sätt som för nytt tonnage. Men den frågan får beredas. När det gäller svavelhalten skulle jag gärna vilja ha ett besked. Claes-Göran Brandin har inte några fler repliker, men från Peter och Karin i deras repliker. Vill man att Sverige ska backa från de höga miljöambitionerna, eller hur ser man på IMO-beslutet? Jag håller med om att vi ska säkra svensk konkurrenskraft och självfallet ställa krav på att det ska tillämpas samma regler också i andra farvatten, men vi ska inte backa från höga miljöambitioner.

Peter Pedersen (V)

Anf. 63 Peter Pedersen (V)

Fru talman! På den direkta frågan om IMO kan man om man jämför den justerade majoritetstext som blev efter att vi filade på vår reservation konstatera att vi båda i princip säger att vi bör jobba för ett system som inte negativt drabbar svensk sjöfart. Det vi säger är att om ett beslut är taget i IMO så är det väldigt svårt att upphäva det. Vi skriver inte att vi ska upphäva det, men vi säger att till att börja med bör EU:s farvatten omfattas av samma regler och på inte alltför lång sikt ska all sjöfart omfattas om det inte ska snedvridas. Östersjön i all ära - det är en ganska liten pöl i jämförelse med världshaven. Det är alltså en del som kan göras. Om vi vidtar samma åtgärder överallt skulle det kunna få väldigt stor effekt. Sammantaget får detta inte leda till att sjöfarten slås ut och vi flyttar över på land i stället. Fru talman! Jag skulle bara vilja veta varför den borgerliga sidan är så pigg på att införa ett internationellt fartygsregister men är kategoriska motståndare till ett nationellt båtregister. Den stora skillnad som jag ser är att ett nationellt båtregister får praktiska fördelar när det gäller att beivra olika överträdelser till sjöss eller till havs. Det blir lättare att hitta stulna båtar, och man kan också, om man vill, införa en skatt på större båtar. Det är inte optimalt och inget tvång, men man kan göra det om man vill. När det gäller ett internationellt fartygsregister säger Sven Bergström att det är väl inga problem att införa det. Vi ska ha svenska lagar som styr det. Frågan är hur dessa svenska lagar kommer att se ut. Vi hade en interpellationsdebatt med infrastrukturminister Torstensson för några veckor sedan, och hon svarade inte på dessa frågor. Hur ska i så fall den svenska lagstiftningen se ut? Om allting är lika och ingenting händer i övrigt, på vilket sätt gynnas då svensk sjöfart av att man inför ett internationellt båtregister?

Sven Bergström (C)

Anf. 64 Sven Bergström (C)

Fru talman! Det är precis den frågan som Peter var inne på sist som utredaren ska ge svar på. Det är därför vi har tillsatt en utredning. Frågan tillbaka till den rödgröna oppositionen är: Vad är det som är så acceptabelt med andra länders internationella register med svenska fartyg som flaggas ut eller bekvämlighetsflaggor, Gud förbjude? Det är ju den utvecklingen vi har sett. Om vi gemensamt är överens om att vi ska värna svensk sjöfartsnäring borde vi väl ganska förbehållslöst pröva olika möjliga lösningar för att se till att ha kvar svenska fartyg under svensk flagg. Det borde vi kunna vara överens om, vi som vill värna utvecklingen av svensk sjöfartsnäring. När det gäller båtregister var Peter Pedersen där: Det är ändå under ytan så att den rödgröna oppositionen gärna vill ha ett underlag för en ny skatt. Det är därför man vill ha ett båtregister även för de riktigt små båtarna. Det är en helt annan fråga med ett internationellt register för de stora lastfartygen. Jag medger att det kanske kan finnas argument för ett register, men redan i dag har vi ju väldigt bra koll på även de små båtarna genom försäkringsbolagens förteckning och register över dem som finns. Det måste kanske inte vara ett statligt register med risk för att ni också så småningom inför en beskattning av de mindre båtarna. När det gäller IMO och svavelhalten noterar jag att vi är överens om att vi självklart ska se till att ställa krav på höga miljöambitioner på alla aktörer i alla vatten och inte sänka ambitionerna för svensk del. Jag välkomnar att vi på den punkten tycks eniga. Lyssnar man på andra företrädare för inte minst Socialdemokraterna låter det som att här ska vi backa ur och sänka miljöambitionerna - inte vara offensiva och jobba för att andra också ska anpassa sig till högt ställda miljökrav.

Peter Pedersen (V)

Anf. 65 Peter Pedersen (V)

Fru talman! Jag kan bara konstatera att Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet faktiskt har en gemensam reservation, så vi är totalt eniga i den här frågan. Vi kanske uttrycker oss med någon variation, men det förekommer även hos alliansen. Vi i oppositionen är helt eniga i den här frågan. Jag kan konstatera att det framgick tydligt i interpellationsdebatten mellan Åsa Torstensson och några från oppositionen om ett internationellt fartygsregister att hon hade uppenbara problem att förklara. Om man inte avser att gå in och ändra i några svenska lagar, till exempel kollektivavtalsmodeller och så vidare och försämra arbetsvillkoren, vad är man då ute efter? Vad ska man göra för något? Att enbart skriva in fartyget i registret kan ju inte lösa några problem. Någonting måste ske. Vi är inte positiva till att andra länder har vidtagit denna typ av åtgärder som gör att man i princip anställer gästarbetare från andra länder som har mycket sämre arbetsvillkor än de arbetare som råkar vara födda i det egna landet. Vi tycker att det är helt oacceptabelt, och vi tycker inte att Sverige ska ingå i den ordningen. Däremot uppfattar vi att både facken och företrädarna för arbetsgivarna tycker att tonnageskatt är någonting som är viktigt för att vi ska stoppa inriktningen mot att allt fler svenska fartyg flaggas ut. Det är en viktig åtgärd. Vi uppfattar den som den viktigaste åtgärden. När det gäller skatt och båtregister förstod jag att det stora problemet är att man absolut inte vill ge någon som helst möjlighet till detta. Vi kan konstatera att det svenska sjöräddningssällskapet, polisen, Kustbevakningen och tullen ser klara fördelar med ett båtregister. Om man har husvagn, EU-moppe, bil eller andra fordon ska det vara ett register som kan möjliggöra en skatt. Men i fråga om båtar gäller inte det. Oavsett om man ska införa någon båtskatt eller inte är detta inte rimligt. Vad är argumentet för att detta speciella undantag ska gälla just för båtar? Det framgår inte i texten här, och det framgår aldrig i någon argumentation. Det handlar i så fall om att vi inte ska möjliggöra någon ny skatt. Men det är inte det som beslutet om att införa ett register handlar om.

Sven Bergström (C)

Anf. 66 Sven Bergström (C)

Fru talman! Jag funderar än en gång på följande: Vad är oppositionens alternativ till att skapa bättre förutsättningar och förhindra den pågående utflaggningen av svenska fartyg? Jag vet att Peter Pedersen inte har några fler repliker. Ni kritiserar tanken på ett internationellt register, ni kritiserar att tonnageskatten inte har kommit och så vidare. Men vad är ert alternativ? Är det tonnageskatten som skulle kunna rädda kvar den svenska flottan fullt ut? Jag är inte säker på det. När Peter Pedersen ställer krav när det gäller vad som ska förändras med ett internationellt register vill jag säga: Låt nu utredningsmannen komma med sin utredning och belysa vad man kan göra och vad som är fördelar och nackdelar med det ena eller det andra förslaget så ska vi återigen titta på den frågan. Peter Pedersen vet att Centerpartiet och jag är mycket positiva till tonnageskatten. Men vi, liksom ni, väntar otåligt på att detta ska beredas färdigt så att det kan komma ett förslag. Jag ska än en gång säga något om en båtskatt och ett båtregister. Det är lite skillnader i fråga om detta. Vi har en skatt på EU-moppar. På en del andra fordon har vi också skatter. Men på båtar har vi inte skatt. Därför tycker vi inte att det är nödvändigt med ett register heller. Peter Pedersen antydde själv i sin första replik att just beskattning är en möjlighet på sikt, även om Socialdemokraterna inte vill höra talas om detta. Vi tycker att det nu är ett läge då det inte behövs ett nytt register. Vi vet att försäkringsbolagen har förteckningar över de båtar som finns och att de kan användas om det behövs till exempelvis polisiära insatser. Vi tycker inte att det finns skäl att i dagens läge införa ett nytt statligt register.

Karin Svensson Smith (Mp)

Anf. 67 Karin Svensson Smith (Mp)

Fru talman! Sven Bergström spekulerar i en eventuell oenighet eller nyansskillnader bland oss i de tre partierna i det rödgröna laget. Jag kan konstatera att vi är eniga om våra reservationer. Vi deltar alla tre aktivt. Hur ser det ut på er sida? Ni är fyra partier. Jag ser bara att två är anmälda i debatten. Men det kanske är fritt fram även för det största partiet att yttra sin mening om detta. Jag måste säga att jag saknar Johnny Gylling i denna diskussion. Han kunde ta upp och hade kontakter och en dialog med svensk sjöfart och kunde företräda dess intressen. Så är inte fallet nu. Jag konstaterar också att det är självklart för mig som miljöpartist att hälsa högre miljöambitioner välkomna. Försurande utsläpp är gränsöverskridande och ska bekämpas överallt. Det som jag saknar är en viljeyttring från regeringen att också se till att detta gäller alla farvatten eftersom försurande utsläpp inte bryr sig om några nationella gränser eller vad det ena eller andra havet heter. Jag är också intresserad av att man bemöter detta tillsammans med näringen. Det är fossila bränslen i sjöfarten. Förr eller senare måste vi ställa om till andra bränslen. Biogas är det som ser ut att vara närmast för handen. Men det är en mycket kostsam utveckling. Då är det rimligt att vi tillsammans med branschen tar ansvar för den teknikutveckling som måste ske och underlätta för införande av ny teknik på det sätt som vi rödgröna gjorde när katalytisk avgasrening infördes. Då fick man 30 procent i statsbidrag för att göra det. Vi vill alltså möta miljökraven proaktivt. När det gäller relationerna till andra länder måste jag konstatera att skogen växer snabbare i Latinamerika. Om allt annat är lika blir detta en nackdel för skogsindustrin. Det är viktigt att vi möter kraven aktivt i stället för att försämra arbetsförhållandena för dem som arbetar inom sjöfarten på det sätt som ni vill göra.

Sven Bergström (C)

Anf. 68 Sven Bergström (C)

Fru talman! Jag noterar en viss nyansskillnad när Karin Svensson Smith beskriver frågan om svavlet. Det ligger snarast närmare vad vi säger i betänkandet. Vi måste ställa om, vi måste underlätta för ny teknik, och vi ska vara föregångare. Jag är dessutom personligen övertygad om att det är till gagn för svensk industri om vi kan ha en hög profil på miljöteknikområdet. Det är exportmöjligheter som öppnar sig. I betänkandet på s. 42 skriver vi: "EU-kommissionen utfärdade den 21 december 2009 en rekommendation om lättnader i införandet av EG-direktiv 2005/33. Denna rekommendation är riktad till EU-medlemsstaternas regeringar och innebär en möjlighet för länderna att inte verkställa kravet på 0,10 viktprocent svavel i hamn under en övergångsperiod." Jag undrar hur det är med Miljöpartiet. Tycker Miljöpartiet att den svenska regeringen skulle be att få slippa detta lite högre krav? Vi är överens om att vi ska ha konkurrensneutralitet och att vi ska ställa krav på att andra hav och länder ska tillämpa hårda regler. Men tycker Miljöpartiet att vägen framåt är att begära lättnader och undantag från höga miljöambitioner? Det vore väldigt intressant att få besked om detta här och nu.

Karin Svensson Smith (Mp)

Anf. 69 Karin Svensson Smith (Mp)

Fru talman! Vi är överens om det som står i reservationen. Där står ingenting om några sådana undantag. Däremot har vi aktivt verkat för tonnageskatt i enlighet med sjöfartsnäringens egna synpunkter. Vi verkar för kilometerskatt för lastbilar för att vi inte ska få en övervältring av transporter från havet till vägarna. Men vi måste också notera att skogsindustrin och dess arbetstillfällen och de exportintäkter som vi har är viktiga att värna om. Därför måste man jobba internationellt för att skogsnäringen och sjöfartsnäringen i nordiska förhållanden inte ska få en konkurrensnackdel gentemot Latinamerika där skogen växer snabbare och miljöambitionerna i sjöfarten är lägre. Vi måste se till att få internationella spelregler för detta. Då konstaterar jag att det enda som regeringen här hittills har gjort är att öppna för en utredning om internationellt register och försämrade arbetsvillkor för de anställda. Det är knappast ett bra sätt att möta framtiden. Här finns oändliga möjligheter. Man skulle till exempel kunna samla in hushållsavfallet i den största tätorten i Sverige, i Stockholm, och använda den organiska delen för att göra biogas av den. Har det borgerliga styret här i Stockholm varit intresserat av det? Nej, det har man inte. Har man försökt bygga upp en infrastruktur för biogas i resten av landet så att man inte ska behöva förflytta den med lastbil som sker nu i den del av landet där jag bor? Nej, det har man inte. Man förhåller sig väldigt passiv. Det enda initiativ som man har tagit är utredningar för att försämra villkoren för sjöfartens anställda. Det är inget bra sätt att möta framtiden, Sven Bergström.

Sven Bergström (C)

Anf. 70 Sven Bergström (C)

Fru talman! Vi kommer möjligen från ämnet lite grann om vi pratar om biogas och avfall. Men jag gläder mig åt att Miljöpartiet tar ansvar för att vara den gröna rösten i den rödgröna röran, precis som vi i Centerpartiet försöker vara det inom alliansen. Skogsindustrin är viktig. Jag är själv skogsbrukare och känner mycket starkt för den svenska skogsindustrin. Vi måste gemensamt se till att den har en god konkurrenskraft. Då är metoden inte att sänka miljöambitionerna och möjligheterna för svensk miljöteknikindustri utan naturligtvis att ställa samma krav på andra länder och andra vatten. När jag läser oppositionens reservation 7 noterar jag att det egentligen inte finns några substantiella krav som avviker från majoritetens skrivning i betänkandet. Man skriver i reservationen: "Det är nödvändigt att regeringen med kraft agerar inom IMO för ett regelverk som ger minskad miljöpåverkan från sjöfarten och samtidigt undviker att ge svensk industri och svensk sjöfart sämre konkurrensförutsättningar." Ja, det kan jag också skriva under på. Det är ungefär det som majoriteten skriver i betänkandet. Jag förstår därför inte riktigt substansen och vad man skulle vilja göra ett tillkännagivande om i reservation 7. Fru talman! Summa summarum tror jag att vi är ense om att svensk skogsindustri och sjöfartsnäring ska ha goda konkurrensvillkor. Vi ska vara offensiva på miljöområdet. De utredningar som vi nu har tillsatt kommer så småningom med sina förslag. Då kan vi värdera både det internationella registret och andra åtgärder för att faktiskt säkra svensk sjöfart och förhindra en fortsatt utflaggning av fartyg till andra länder.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 71 Lars Tysklind (Fp)

Fru talman! När man kommer upp så här sent i debatten har man hunnit lyssna en del. Det kan väl konstateras att det i grunden finns en stor enighet om att sjöfarten är väldigt viktig. Som Claes-Göran Brandin inledningsvis konstaterade går 90 procent av exporten och importen på sjön. Vidare är vi eniga om att sjöfarten har en stor framtid både när det gäller närtrafiken och den inre trafiken och när det gäller fjärrtrafiken. För att inte glömma yrkar jag redan nu bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. I betänkandet behandlas ett stort antal motioner från allmänna motionstiden. Av behandlingen i betänkandet framgår det klart, tycker jag, att alliansregeringen fäster mycket stor vikt vid sjöfartsfrågorna, vid utvecklingen av den svenska sjöfarten och vid densammas konkurrenskraft. Det sker ett arbete på nationell nivå, på EU-nivå och också på global nivå när det gäller IMO som det varit en hel del diskussioner om. Det är ändå ett FN-organ som har fattat beslut om svavelhalterna i bränsle. Trots att mycket arbete pågår - ett arbete som är initierat av alliansregeringen - för att stärka svensk kvalitetssjöfart och dess konkurrenskraft innehåller betänkandet tolv reservationer. Det speglar väl inte riktigt den bild man får här i debatten av att det finns en stor oenighet. Fru talman! Genomgående för regeringens utvecklingsarbete gäller att sjöfarten präglas av en helhetssyn och av att miljön står i centrum, vilket tidigare framgått här. Bra exempel på det är den Östersjöstrategi som antogs under det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009 liksom arbetet inom Helcom och handlingsplanen för Östersjön där miljön står i centrum. Men det handlar inte bara om miljön. Att miljön ska bevaras samtidigt som man låter maritima näringar kunna utvecklas är i allra högsta grad knutet till sjöfartens utveckling. Fru talman! Som jag tidigare sagt anser Folkpartiet och alliansregeringen att det som tas upp här är viktigt och att det skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk sjöfart. Det handlar dock inte bara om tonnageskatt. Man ska nog inte stirra sig blind på den. Trots allt löser den kanske inte alla problem, som Sven Bergström sade. Det är tillfredsställande att se att regeringen jobbar väldigt brett med de här frågorna. Här har den utredning nämnts som är tillsatt. En särskild utredare ska se över möjligheterna att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft. I det sammanhanget finns det med i direktiven att man ska redovisa förutsättningarna för ett svenskt internationellt register men också regelförenklingar i övrigt för fartyg under svensk flagg. Som tidigare också sagts handlar det om väldigt många jobb så frågan är mycket viktig. Utredaren ska även titta på frågan om att säkra transporter till och från våra hamnar. Här har framställts farhågor kring det fackliga inflytandet när det gäller ett internationellt register. Vi får väl se var utredaren hamnar. Det står att arbetet ska ske i samråd med branschorganisationer, arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter. Förhoppningsvis landar det i förslag med bred förankring - förslag på vilka även de fackliga organisationerna har kunnat ha synpunkter som kan beaktas just för att vi ska få en bra lösning. Man kan säga att vi inte ska ha något internationellt register. Men de facto finns det internationella register som man beträffande svenska fartyg ändå kommer att gå till. Därför är det kanske trots allt bättre att ha ett eget internationellt register. Vi får, som sagt, avvakta utredningen och vad den landar i. Regeringens åtgärdspaket i övrigt avseende den svenska sjöfarten innehåller också ett flertal andra punkter. För att ta några exempel kan jag säga att Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har i uppdrag att genomlysa det svenska maritima klustret med inriktning på att identifiera åtgärder som kan vidtas för att minska kostnader och för att stärka konkurrenskraften. Det är ett underlag som det är viktigt att ha inte minst då Sverige aktivt jobbar inom EU med den europeiska sjöfartsstrategin så att vi liksom vet var vi själva står i sammanhanget. Som tidigare nämnts här har Transportstyrelsen i uppdrag att se över förutsättningarna för en ökad flexibilitet vid besiktning av fartyg under svensk flagg som en del i förenklingsarbetet. Det pågår alltså mycket arbete. Fru talman! En fråga som vi i Folkpartiet tycker är central och som vi har motionerat om är den om att bättre utnyttja våra möjligheter till inre sjöfart. Naturligtvis tycker vi att det är väldigt bra att regeringen utreder hur EU:s regelverk för inre vattenvägar kan införas i Sverige. Sedan 1995 då Sverige gick med i EU har vi haft ett undantag från regelverket för inre vattenvägar. Egentligen handlar det således inte om att ta bort ett undantag, så det här kan nog vara relativt enkelt. Utredningar har gjorts på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Vänerregionens näringslivsråd som visar att det företagsekonomiskt skulle vara lönsamt med containerälvspendel från Göteborg via Göta älv, Trollhätte kanal och upp till Vänern, tur och retur. Det är en lönsam affär om det går att utnyttja de regelverk som finns när det gäller EU:s system för inre vattenvägar. Här handlar det om Vänersjöfarten. Men jag är helt övertygad om att liknande förutsättningar skulle kunna tas fram för Mälaren. I grunden handlar det om att skapa förutsättningar för miljömässigt effektiva transporter. Där kan den inre sjöfarten ha en stor potential och spela en avgörande roll. När det gäller energieffektivitet är sjöfarten otvivelaktigt överlägsen. Om transporter flyttas över från väg och järnväg till sjöfart där det är möjligt innebär det naturligtvis en stor vinst. Jag skulle kunna ge ytterligare exempel på att alliansregeringen brett jobbar med ett framåtsyftande arbete för att ge förutsättningar för en ökad konkurrenskraft för den svenska sjöfartsnäringen, men tills vidare stannar jag här på just den punkten. I stället vill jag passa på att lyfta fram sjöfartsnäringens eget arbete. Den svenska sjöfartsnäringen jobbar väldigt framåtsyftande och ligger i framkant när det gäller miljövänlig sjöfart och kvalitetssjöfart. Man vill säkra kompetensen och nyrekryteringen. Dessutom stöder man forskningen. Ett omfattande arbete pågår i ett stort samarbete mellan högskolor, rederinäring och, naturligtvis, myndigheter. Fru talman! Till sist vill jag göra en liten kommentar till detta med ett fritidsbåtsregister. Jag kan mycket väl se att argument kan lyftas fram för att det i vissa situationer kan vara bra att använda sig av ett sådant. Jag är inte förvånad över att vissa myndigheter kan tycka att det i vissa situationer är väldigt bra med ett fritidsbåtsregister. Jag uppskattar att man i reservationen i klartext skriver - förut tycker jag inte att det varit klartext - att det här ger en möjlighet att införa en beskattning. Det är ett av huvudargumenten. I övrigt kan jag inte se att det finns argument som vi kan ställa oss bakom när det gäller att återinföra ett fritidsbåtsregister. Farhågan att det hela har med beskattning att göra är väl inte helt ogrundad om man säger så.

Karin Svensson Smith (Mp)

Anf. 72 Karin Svensson Smith (Mp)

Fru talman! Heder åt Lars Tysklind och Sven Bergström som deltar i debatten och talar för hela allianssidan! Det är starkt gjort. Många frågor står på dagordningen. Lars Tysklind sade att man slår vakt om den svenska sjöfartsnäringen. Frågan är om man är lyckosam i detta. Har alliansregeringen varit bättre än det rödgröna laget på att slå vakt om sjöfartsnäringen? En väldigt bra mätare är att titta på flaggorna - man kan säga att de röstar med fötterna. Förra året flaggades 30 fartyg ut. Vi lyckades vända en utflaggning till en inflaggning. Det är en rätt så bra mätare på om fartygen trivs i svensk sjöfart eller inte. Jag skulle rekommendera Lars Tysklind att tala med dem. Det går alldeles utmärkt att prata med Redareföreningen - för min del pratar jag också gärna med Seko sjöfolk, och det finns sjöfartsforum - och höra vad de tycker är viktigt. De är ganska entydiga med att tonnageskatt är viktigt för dem om de ska ha rättvisa spelregler. Vi gillar svensk sjöfart, men vi gillar också svensk skogsindustri. Jag brukar ibland bråka med dem om längd och vikt på lastbilar, men jag tycker att det är väldigt viktigt att skogsindustrin finns kvar i Sverige. Det betyder mycket för jobben, för ett hållbart utnyttjande av svenska råvaror och för exportintäkterna. Nu råkar det vara så att skogen växer snabbare i Latinamerika, och många gånger tror jag inte att lastbilar är ett alternativ i skogsindustrin. Man måste ha rättvisa spelregler. Jag undrar: På vilket sätt har Lars Tysklind tänkt möta denna situation för att möta både miljökrav och rimliga krav på näringen så att man klarar av konkurrensen i ett internationellt system?

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 73 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Jag börjar med den sista frågan, om svensk skogsindustri. Jag utgår ifrån att Karin Svensson Smith syftar på diskussionen om SECA-området och kraven på svavelinnehåll i bränslet. Vi fick så sent som i morse en väldigt tydlig signal från skogsindustrin - man beskrev ganska katastrofala följder. Det är klart att den bilden måste tas på allvar, och det skriver vi också i betänkandet. Man får naturligtvis följa detta och se att det inte får orimliga konsekvenser. Jag tycker att det när man räknar ut sådant här blir mycket att man räknar med allt annat lika i sammanhanget. Ibland kan vi tala om hönan och ägget i dessa sammanhang. Jag har också mycket kontakt med Redareföreningen och även med anställda, så det är inte så att jag inte talar med dem. Det syns också en tydlig attitydförändring inom redarkretsar - från början såg man det orimliga, men i dag jobbar man trots allt aktivt med lösningar. Jag tror alltså inte att det ska underskattas att ett krav driver fram ny teknik. Om det sedan räcker är en annan fråga, och det är därför vi skriver att man kanske kommer att inse att det krävs andra åtgärder i sammanhanget. Jag tror att man även på EU-nivå kommer att följa frågan, och Sverige har tillskrivit EU-kommissionen just för att påpeka att det ska vara lika villkor åtminstone över hela Europa. Det finns naturligtvis ett skäl till att vi har ett SECA-område här uppe, och det är att vi är ett känsligare område. Det är inte en slump att Nordsjön och Östersjön är ett SECA-område.

Karin Svensson Smith (Mp)

Anf. 74 Karin Svensson Smith (Mp)

Herr talman! Jag har i denna kammare varit med och argumenterat för att Östersjön skulle få stämpeln PSSA så att vi skulle kunna införa krav som värnar Östersjöns miljö. Självklart är jag positiv till detta. Försurande utsläpp är som sagt gränsöverskridande. De känner inga nationsgränser. Det duger inte att som Lars Tysklind säger följa utvecklingen. Man vill ju få väljarnas förtroende att sitta i regeringen för att genomföra något. Ni har inte fått väljarnas förtroende för att följa utvecklingen, utan ni ska genomföra saker och ta initiativ. Det är vad det handlar om, och det är det vi från den rödgröna oppositionen efterfrågar. Om man tittar på Sjöfartsverkets analys av konsekvenserna av detta ser man att de menar att det allt annat lika kan bli en överflyttning av transporter till landbacken. Det är nämligen inte rättvisa villkor. Är Lars Tysklind beredd att verka för kilometerskatt för lastbilar? Man kan inte säga att det är rättvisa spelregler om inte lastbilstrafiken tar kostnaderna för de miljöeffekter den ger upphov till. Det är en skarp fråga. Finansministern har sagt att han inte är intresserad av detta, trots att en enig klimatberedning vill införa kilometerskatt. Är Lars Tysklind beredd att ta initiativ till någonting som underlättar för teknikförändring? Om man tittar historiskt ser man att det när Sverige gick från att vara ett jordbruksland till att vara ett industriland var stat och näringsliv som tillsammans, under regeringens ledning, byggde ut elnät, telefonnät och järnvägar som gynnade både näringsliv och befolkning. Biogasen utvecklas inte av sig själv, utan man måste vara proaktiv i sammanhanget och arbeta tillsammans med näringslivet. Det skulle man kunna förvänta sig av en regering som säger sig stå näringslivet nära. Den ska inte bara följa utvecklingen utan göra något proaktivt för att gynna framtiden.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 75 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Jag får väl säga att jag nog uttrycker mig lite oklart, eller så vill Karin Svensson Smith spetsa till det lite. Det är hennes rättighet att göra det. Jag menar dock naturligtvis, vilket jag nämnde, att Sverige har tillskrivit EU-kommissionen om att uppmärksamma det förhållande som faktiskt gäller. Att följa utvecklingen betyder inte att man sitter passiv utan att man faktiskt arbetar med frågan. När det gäller teknikutveckling vet jag inte hur Karin Svensson Smith i den kontakt hon haft med rederinäringen har upplevt den anda som gäller, men jag upplever att det är en stor aktivitet i teknikutvecklingen. Bland annat handlar det om bränslet LNG, som är en flytande naturgas och som ger noll svavel. Om det räcker eller om man behöver vidta ytterligare åtgärder kan jag dock inte säga i dag. Jag kan nog tänka mig att denna fråga kanske måste lösas också på annat sätt. Det ställdes även några andra frågor i början, om huruvida jag tycker att vi har en lyckosam politik. Jag tycker inte alls att den är lyckosam så länge det flaggas ut fartyg från Sverige. Det är därför det just nu pågår ett så brett arbete för att se på möjligheterna att skapa en konkurrenskraftig svensk sjöfart så att utflaggningen stoppas. Tonnageskatten är en del av det, och Folkpartiet står bakom att vi ska införa en tonnageskatt i Sverige. Jag tycker dock inte att man ska stirra sig blind på detta och tro att det är hela lösningen, för allt det andra arbetet är också viktigt. Då kan till exempel ett internationellt register vara någonting att titta på.

Claes-Göran Brandin (S)

Anf. 76 Claes-Göran Brandin (S)

Herr talman! Är inte Lars Tysklind och Folkpartiet oroliga över den utflaggning som sker i dag, när vi har haft en borgerlig regering under fyra år? Bevisar det inte att man har haft ett dåligt företagsklimat under dessa fyra år? Nu säger både Sven Bergström och Lars Tysklind att de står bakom tonnageskatter. Tänk vad enkelt det skulle vara om vi hade kunnat göra ett gemensamt tillkännagivande i denna fråga. Det gjorde vi faktiskt i en del frågor när den tidigare regeringen satt. Vi var inte alls oävna när det gällde att göra gemensamma tillkännagivanden, men det verkar precis som att locket är på här. Det visar än en gång att det inte är Folkpartiet, Centerpartiet eller Kristdemokraterna som har någonting med denna fråga att göra. Det är Moderaterna som helt och hållet styr den, och vi ska inte införa någon tonnageskatt. När man ser på sjöfartsnäringen, på deras utflaggningar och allting som sker nu kan jag inte se detta på annat sätt än att den gamla regeringen hade en mycket bättre sjöfartspolitik än den nuvarande regeringen. Tillbaka till detta med ett svenskt register: Som jag har sagt tidigare är vi motståndare till ett svenskt register. Det man nu vill göra i denna utredning förändrar nämligen ingenting annat än att de fackliga rättigheterna förändras och försvagas när det gäller det som ska göras från redarens sida och när det ska göras. Det är just därför de fackliga organisationerna är totala motståndare till detta. Ta ett helhetsgrepp över sjöfarten! Börja inte med dem som står längst ned på skalan! Det är en typiskt borgerlig politik att börja med dem som står längst ned. Dem ska man klämma åt i stället för att ta det där problemen ligger.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 77 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! När det gäller gemensamma tillkännagivanden kanske man ska ha lite historiskt perspektiv. Beträffande tonnageskatt gjorde vi ett gemensamt tillkännagivande 2004. Det var ett enigt utskott som tillkännagav regeringen att man ville ha införande av tonnageskatt. Innan dess hade socialdemokratiska regeringar sagt nej, men då fanns det en motion från övriga sex partier. I den situationen valde Socialdemokraterna att gå med på detta tillkännagivande. Jag tycker därför att det kan finnas anledning till viss ödmjukhet i just den frågan. Det finns en historia bakom, Claes-Göran Brandin. Socialdemokraterna var inte kända för att driva frågan om tonnageskatt under förra mandatperioden. Det är klart att jag och Folkpartiet är oroliga för utflaggningen av svenska fartyg. Som jag sade tidigare är vi därför nöjda med att regeringen jobbar brett med frågorna. Tonnageskatten är en del i dessa frågor, och eftersom den bereds i Finansdepartementet behöver det inte ges något tillkännagivande. Vi utgår från att den i sinom tid kommer att landa i riksdagen. Man prioriterar alltid olika frågor. Som finansministern sagt kommer frågan att komma fram. När det gäller motståndet mot ett svenskt internationellt register vill jag uppmana oppositionen att vänta på resultatet. Man behöver ju inte måla vissa potentater på väggen.

Claes-Göran Brandin (S)

Anf. 78 Claes-Göran Brandin (S)

Herr talman! När en borgerlig regering klampar in på avtalsområdena blir jag orolig. Jag vet var det kommer att bära hän. Vi kan nästan se var det kommer att landa. Sjöfartsnäringen är inte orolig för en socialdemokratisk regering. Det var vi som i denna kammare genomförde sjöfartsstödet. Då var Folkpartiet i och för sig med på det, men Moderaterna protesterade högljutt. Tom Heyman, Per-Richard Molén och ett antal andra protesterade högljutt mot det. I dag vågar inte Centerpartiet, Folkpartiet eller Kristdemokraterna protestera mot Anders Borg för att genomföra tonnageskatten. Det var dessutom en socialdemokratisk regering som år 2006 tillsatte en utredning som sedan kom med ett positivt besked, nämligen att det inte fanns några hinder att genomföra tonnageskatten. Om man nu tyckte att utredningen var dålig för att den tillsatts av en socialdemokratisk regering kunde man väl ha ändrat det som var dåligt och sedan genomfört den. Nej, Lars Tysklind, den borgerliga regeringen ledd av Moderaterna vill inte ha något sjöfartsstöd, utan näringen ska klara sig själv. Man ska inte ge några stöd över huvud taget. Min kritik mot utredningen, när man ska titta över sjömännens avtal och allt sådant, är att det är det lilla, lilla man tar upp. Är det inte bättre att börja i den andra ändan för att få till stånd en bättre sjöfartspolitik i Sverige?

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 79 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Det blir mycket fokusering på enskilda frågor och jag tycker att vi tappar bort helheten. Nu talar vi om tonnageskatt och ett svenskt internationellt register, men det finns också många andra frågor när man vill genomlysa hela det maritima klustret och vilka förutsättningar det finns till att öka konkurrenskraften. Det gäller att inte glömma bort att man måste jobba med många saker samtidigt. Jag vill protestera mot att vi inte vill göra något. Det här är en komplicerad process. Jag har aldrig uppfattat tonnageskatten som ett stöd, eller någon typ av skattesänkning, som Peter Pedersen sade tidigare. Det är en neutral sak. Även redarnäringen hävdar att den är neutral. Det handlar om en regelomläggning för att framför allt kunna förenkla en förnyelse av fartygsflottan. Det gäller att hitta nyckeln till hur man klarar övergången och verkligen får det neutralt. Det är alltså inte fråga om något stöd, och inte heller redarnäringen hävdar att de vill ha ett stöd, utan de vill ha ett nytt system för beskattning. Det har Folkpartiet ställt sig bakom bland annat genom den motion som väcktes 2003 och som var orsaken till det tillkännagivande som resulterade i en utredning. Visserligen var regeringen då socialdemokratisk, men vi var många partier som den gången drev på för att få fram utredningen.

Peter Pedersen (V)

Anf. 80 Peter Pedersen (V)

Herr talman! Det var då för väl att Folkpartiet kunde rätta till det jag sade; den bilden stämmer. Om det jag sade uppfattades som någonting annat var det förstås fel. Det handlar om ett nytt system, ökad förutsägbarhet för branschen. Det jag avsåg var att det är märkligt att man är beredd att gå fram med åtgärder på andra områden, men just på detta område är det väldigt trögt. Det håller inte att olika företrädare för den borgerliga alliansen går upp i talarstolen och säger att man egentligen är mycket positiv till tonnageskatt. Av ett protokoll för något eller ett par år sedan - jag minns inte exakt när det var - framgår hur Anders Borg i en interpellationsdebatt kategoriskt avvisar tonnageskatten. Han ansåg då att det redan fanns så mycket subventioner och åtgärder för sjöfartsnäringen att det inte fanns någon anledning att införa en tonnageskatt. Där har alliansen alltså lite grann att jobba med. Nu försöker man slå in kilar mellan oss i oppositionen trots att vi har gemensamma reservationer i olika frågor. Man försöker hitta nyanser i orden när vi säger att vi står för en viss ståndpunkt. Det som står i våra reservationer är det som gäller. Alliansen å sin sida säger att de är positiva till åtgärder, men frågan är varför den borgerliga regeringen i så fall inte genomför dem. Det tyder på att det någonstans finns ett motstånd. Sedan är det bra, herr talman, om man är uppriktig i diskussionen. När Lars Tysklind tog upp fritidsbåtsregistret sade han att vårt huvudsyfte - eller någonting sådant - är att införa en båtskatt. Så står det inte alls! Vi räknar upp tre fyra olika argument för att införa ett fritidsbåtsregister. Som sista punkt säger vi att det även möjliggör beskattning av fritidsbåtar. Det är alltså ingenting som automatiskt bör falla ut. Däremot finns det en rad andra skäl till registret. Det finns ingen anledning att inte fartyg, eller båtar, ska kunna omfattas av ett register på samma sätt som alla andra fordon som åker omkring. Man försöker också ge sken av att vi ska beskatta små ekor och liknande. Det handlar inte om det. Det finns faktiskt båtar för miljonbelopp som far omkring i vissa farvatten men har helt andra regler än övriga fordon. Varför ska det vara på det sättet?

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 81 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Frågan varför man ska beskatta fritidsbåtar av olika storlek kanske vi får lämna därhän så länge eftersom den inte är aktuell just nu. Jag sade nog "ett av huvudargumenten" och räknade också upp de andra argumenten. Jag kan ha förståelse för det som Peter Pedersen hänvisar till, att myndigheterna tycker att ett fritidsbåtsregister vore bra att ha vid vissa tillfällen, men jag tycker inte att det totalt sett finns argument för att införa ett sådant register igen. När det gäller försäkringar, att återfinna stora båtar som är stulna och liknande vill jag säga att båtar märks redan i dag, utan detta register. Man ska alltså inte överdriva den problematiken. Som jag sade i mitt huvudanförande uppskattar jag att oppositionen nu i klartext talar om att en av de saker registret skulle kunna användas till är beskattning. Det har inte framgått tidigare, åtminstone inte från alla. Vad gäller tonnageskatten blir det nästan lite rundgång i debatten. Nu har vi nog klargjort vad vi tycker i den frågan. Från Folkpartiets sida är vi beredda att trycka på för att få igenom detta.

Peter Pedersen (V)

Anf. 82 Peter Pedersen (V)

Herr talman! Det är ganska intressant när det uttrycks så att det "vid vissa tillfällen" är bra med ett register medan det i andra fall inte behövs. Det kunde gälla i en värld där det inte sker några incidenter till sjöss, där det inte förekommer båtstölder, där det inte finns några konstigheter. Om allt detta sköttes optimalt skulle vi inte behöva ha register i några sammanhang. När det inträffar saker, när någon inte sköter sig enligt de föreskrifter som finns, då är det rimligt att kunna beivra detta, oavsett om det sker på land eller till sjöss. Jag har svårt att förstå Lars Tysklinds argumentation. I så fall borde man verka för att alla register, inte minst de som gäller den personliga integriteten, upphävs, men där går man snarare i motsatt riktning. Om nu ett internationellt fartygsregister inte ska innebära några inskränkningar i löne- och arbetsvillkoren, inga försämringar för dem som i dag jobbar på svenskregistrerade båtar, vad ska det då innehålla? Det skulle vara intressant att höra. Jag försökte förtvivlat att få ett svar av infrastrukturminister Åsa Torstensson på vad det i så fall kan vara om det inte är den typen av åtgärder. Kan Lars Tysklind kortfattat nämna några exempel på vad det skulle innehålla för ändringar i svenska lagar som i sig skulle stärka den svenska konkurrenskraften, om man inte tänker sig några åtgärder vad gäller kollektivavtal, löne- och arbetsvillkor? Kan vi få något exempel på vad det kan tänkas vara?

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 83 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Jag får tacka för förtroendet att få den frågan. När man ska införa ett internationellt eller ett svenskt register måste det per automatik innebära någonting. Frågan är inte om båtarna ska vara i ett svenskt eller ett internationellt register, utan frågan är att man flaggar ut till andra internationella register. Därför är det viktigt att vi tittar på om vi kan skapa en egen typ av register där de svenska lagarna och reglerna kan väga tyngre än reglerna i ett utländskt register. Vad exakt det skulle innebära har jag naturligtvis svårt att säga, utan det får utredningen visa. Det är viktigt, som påpekats, att detta ska ske i samråd med branschorganisationerna, arbetsmarknadens parter och myndigheter för att man ska kunna se till att det är rimliga förändringar som sker. Om alternativet är att fartyget flaggas ut från Sverige helt kanske man ändå är beredd att acceptera vissa förändringar. Jag tror inte att det går att skapa ett sådant register om man inte har en bred förankring hos alla parter. Jag tror att det kommer att vara målet i arbetet.

Hans Stenberg (S)

Anf. 84 Hans Stenberg (S)

Herr talman! Jag hade inte tänkt lägga mig i debatten, för den har skötts på ett utmärkt sätt från vår sida av Claes-Göran Brandin, Karin Svensson Smith och Peter Pedersen. Men jag blev väldigt upprörd när jag hörde Sven Bergström påstå att vi inte står upp för miljöambitionerna när vi kritiserar regeringens otroligt flata agerande i den här frågan. Vi socialdemokrater har tillsammans med övriga i den nuvarande rödgröna oppositionen varit pådrivande för att bilda SECA-området för att kunna förbättra miljön i Östersjön. Men det är värt att hålla i minnet att det stora bekymret när det gäller Östersjön inte är försurningen utan övergödningen. Det är kväve- och fosforutsläppen som är det riktigt stora bekymret. Sedan är det jättebra att man får ned svavelutsläppen, för svavelutsläppen är ett stort bekymmer. Svavelutsläppen går nu snabbt ned. Däremot kan man fundera om det inte borde ha varit en tankeställare när den övriga världen är väldigt tveksam till att kunna klara av att nå målet om 0,5 procent i utsläpp 2020 utan menar att det förmodligen kommer att bli 0,5 procent 2025. Hur kan man så självklart säga att man kan införa 0,1 procent för Östersjön utan att det får några konsekvenser för industrin? Här har regeringen brustit allvarligt. Man borde ha tänkt igenom det. Nu är vi på väg att införa ett regelverk som gör det billigare att transportera massa och papper från Brasilien till Rotterdam och släppa ut hundra gånger så mycket svavel som om man transporterade samma mängd papper och massa från Sundsvall till Rotterdam. Det gynnar inte miljön. Vi kan inte säga att vi gör avkall på miljökraven för att vi är kritiska till den ordningen. Vi har en gemensam reservation där vi menar att regeringen med kraft måste agera inom IMO för att få ett regelverk som dels ger minskad miljöpåverkan från sjöfarten, dels inte ger svensk industri och sjöfart sämre konkurrensförutsättningar. Det är vi överens om. Vi är väldigt kritiska till att regeringen inte agerat. Estlands regering agerar, Finlands regering agerar, Sveriges regering avvaktar och väntar på att EU ska ta initiativ i denna fråga. Det ser vi inte som en vettig väg att gå. Om vi dessutom får betydligt mer av svenskt gods flyttat från sjön till lastbil ger det inte någon miljöeffekt. I detta anförande instämde Claes-Göran Brandin och Lars Mejern Larsson (båda s) samt Peter Pedersen (v).

Sven Bergström (C)

Anf. 85 Sven Bergström (C)

Herr talman! Ju längre den här debatten fortgår desto mer överens blir vi i sak, även om retoriken låter lite annorlunda. Vi ska ha väldigt höga ambitioner när det gäller sjöfarten och miljön. Vi ska lägga ribban högt, vi ska vara i frontlinjen. Samtidigt håller jag med om det som står i de reservationer som Hans Stenberg, Brandin och andra har pratat om här tidigare. Vi får passa oss så att det inte blir kontraproduktivt. Jag utgår verkligen från att regeringen har frågan under bevakning så att effekten inte blir den och att man ställer, precis som flera har varit inne på tidigare, samma höga krav på andra farvatten och andra länder på att lägga ribban högt. Då ska man inte slira och försöka skjuta fram målet om 0,5 viktprocent år 2020, som Stenberg nu senast var inne på, utan snarast se till att andra länder följer oss och om möjligt ännu snabbare. Det är viktigt. Sjöfart och tågtrafik har en väldig potential, det är vi överens om, i ett läge där miljö- och klimathänsynen väger allt tyngre. Då är det naturligtvis en grannlaga avvägning hur snabbt man går fram och var man lägger ribban. Men vi måste vara överens om att det är bra att Sverige är i frontlinjen och driver de här frågorna offensivt. Inte minst regeringens Östersjömiljard är ett tecken på att man prioriterar frågorna om Östersjön och miljöhänsynen. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Hans Stenberg (S)

Anf. 86 Hans Stenberg (S)

Herr talman! Det är det här som är fullkomligt absurt: Vi säger att vi är överens om att man måste hantera det här på ett vettigt sätt. Det absurda ligger i att regeringen vägrar att agera. När man försöker ta upp det med berörd minister är det enda hon envetet säger i de sammanhangen att vi inte skulle stå upp för miljökraven i fråga om Östersjön. Det är ni som har regeringsmakten. Det har snart gått fyra år av mandatperioden, ni borde börja inse det och särskilt de i Regeringskansliet. Här krävs det ett ordentligt agerande snabbt. Vi kan inte sitta och vänta; tiden går. Vi talar om att införa ett bränsle av en helt annan sort. Det är inget fartygsbränsle som ska användas i fartygen i Östersjön efter 2015, och det är om fyra år. Vi har brist på diesel i Europa i dag. Vi vet att prisbilden kan skena i väg väldigt fort. Det kan mycket väl visa sig att de beräkningar som Sjöfartsverket har gjort och som pekar på en kostnad på runt 28 miljarder för svensk industri kan vara oerhört fel, alltså alldeles för lågt ställda. Det beror alldeles på hur utvecklingen blir när det gäller hur många dieselbilar vi får i Europa under den tiden. Att vi skulle hinna bygga om raffinaderikapaciteten i någon större utsträckning fram till 2015 kan man nästan glömma. Man kommer inte ens att hinna klara miljöprövningarna för den delen. Därför måste regeringen agera med kraft i den här frågan. Kommer man inte fram med IMO måste man fundera över hur man gör annars för att säkra svensk industris konkurrenskraft. Man kan inte fortsätta att avvakta, fundera och se vad som händer. Nu måste man agera.

Beslut

Beslut: 2010-03-03

16 förslagspunkter, 14 acklamationer, 2 voteringar

Webb-tv: Beslut

3 mars 2010

Protokoll med beslut

2010-03-03

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Utveckling av sjöfarten

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2009/10:T254 av Lars Gustafsson (kd) yrkandena 1 och 2,
2009/10:T297 av Lars Tysklind och Anita Brodén (båda fp) yrkandena 1-4,
2009/10:T324 av Peter Jonsson m.fl. (s),
2009/10:T326 av Carina Ohlsson m.fl. (s),
2009/10:T437 av Christian Holm (m),
2009/10:T463 av Peter Jonsson m.fl. (s),
2009/10:T501 av Lena Hallengren m.fl. (s) yrkande 11 i denna del,
2009/10:T515 av Christer Winbäck m.fl. (fp, m, c, kd),
2009/10:T532 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkandena 5 och 6, båda i denna del, och
2009/10:T534 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkande 24.

Reservation 1 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
s	0	101	0	29
m	80	0	0	16
c	22	0	0	7
fp	21	0	0	7
kd	19	0	0	5
v	0	19	0	3
mp	0	15	0	4
-	1	0	0	0
Totalt	143	135	0	71
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Sjöfartsverkets finansiering

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2009/10:T253 av Lars Gustafsson och Lennart Sacrédeus (båda kd),
2009/10:T255 av Lars Gustafsson och Lennart Sacrédeus (båda kd),
2009/10:T426 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 74 och
2009/10:T532 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkande 3.

Reservation 2 (v, mp)

3. Lotsning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2009/10:T306 av Betty Malmberg (m) och
2009/10:T352 av Staffan Anger (m).

4. Bemannings- och utbildningsfrågor inom sjöfarten

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2009/10:T292 av Annelie Enochson (kd) och
2009/10:T534 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkande 26.

Reservation 3 (v)

5. Jämställdhet inom sjöfarten

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2009/10:T535 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkande 14.

Reservation 4 (v, mp)

6. Allmänt om sjöfartens miljö- och säkerhetsfrågor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2009/10:T501 av Lena Hallengren m.fl. (s) yrkande 11 i denna del,
2009/10:T532 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkande 10 och
2009/10:MJ473 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande 12.

Reservation 5 (s, v, mp)

7. Miljödifferentierade avgifter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2009/10:T426 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 80 och 81 samt
2009/10:T532 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkande 9.

Reservation 6 (v, mp)

8. Utsläpp av svavel- och kväveoxider m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2009/10:T318 av Anders Hansson (m),
2009/10:T330 av Birgitta Eriksson m.fl. (s, v, mp) yrkandena 1 och 2 samt
2009/10:T532 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkandena 2 och 12-14.

Reservation 7 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 7 (s, v, mp)
s	0	102	0	28
m	80	0	0	16
c	22	0	0	7
fp	21	0	0	7
kd	19	0	0	5
v	0	19	0	3
mp	0	15	0	4
-	1	0	0	0
Totalt	143	136	0	70
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

9. Utsläpp av olja

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2009/10:T426 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 70.

Reservation 8 (v, mp)

10. Sjöfart i Östersjöområdet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2009/10:T426 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 71 och 72,
2009/10:T532 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkande 11 och
2009/10:MJ473 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande 13.

Reservation 9 (s, v, mp)

11. Regelverk för mindre fartyg

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2009/10:T349 av Lars Hjälmered och Lars-Arne Staxäng (båda m),
2009/10:T383 av Isabella Jernbeck och Björn Hamilton (båda m) och
2009/10:T411 av Gunnar Andrén och Barbro Westerholm (båda fp).

12. Hantering av avfall från fritidsbåtar m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2009/10:T426 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 86,
2009/10:MJ340 av Eva Bengtson Skogsberg (m) yrkandena 2 och 3 samt
2009/10:MJ473 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande 14.

13. Register för fritidsbåtar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2009/10:T212 av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (båda s),
2009/10:T278 av Peter Jeppsson m.fl. (s) och
2009/10:T438 av Ann-Christin Ahlberg (s) yrkandena 1 och 2.

Reservation 10 (s, v, mp)

14. Charterverksamhet med RIB-båtar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2009/10:T319 av Tina Ehn och Jan Lindholm (båda mp).

Reservation 11 (mp)

15. Krav på flytväst

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2009/10:T518 av Christina Oskarsson (s).

Reservation 12 (s, mp)

16. M/S Estonia

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2009/10:T494 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd, mp, s).

Var är ärendet nu?

Beslut

Nej till motioner om sjöfart (TU13)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Nej till motioner om sjöfart (TU13)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Utveckling av sjöfarten

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Sjöfartsverkets finansiering

3. Lotsning

4. Bemannings- och utbildningsfrågor inom sjöfarten

5. Jämställdhet inom sjöfarten

6. Allmänt om sjöfartens miljö- och säkerhetsfrågor

7. Miljödifferentierade avgifter

8. Utsläpp av svavel- och kväveoxider m.m.

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

9. Utsläpp av olja

10. Sjöfart i Östersjöområdet

11. Regelverk för mindre fartyg

12. Hantering av avfall från fritidsbåtar m.m.

13. Register för fritidsbåtar

14. Charterverksamhet med RIB-båtar

15. Krav på flytväst

16. M/S Estonia