Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Fru talman! Vad roligt att få stå här i talarstolen igen, och vad roligt att äntligen få debattera immaterialrätt! Det gör vi alldeles för sällan, tycker jag.

Ibland får jag frågan: Vad är immaterialrätt egentligen? Det enkla svaret på det är egentligen: Alla tillgångar som företag har som inte är materiella. Immateriella tillgångar utgör ungefär 80 procent av företagens värde. Det handlar om patent, varumärkesskydd, mönsterskydd - vilket den här tapeten är ett exempel på - och så vidare.

Eftersom immaterialrätt är en växande del av företagens värde och något som man måste lägga alltmer fokus på att skydda är det väldigt välkommet med den nya brottsrubriceringen grovt immaterialrättsintrång. Som exempel kan man säga att ett företag betalade inte mindre än 40 miljarder för varumärket Greta Gris. Det säger en hel del om hur viktiga varumärken och andra immateriella värden är.

Jag hävdar att en god immaterialrätt är en grundförutsättning för fortsatt tillväxt och stark konkurrenskraft i Sverige. Därför är det viktigt att vi gör de här skärpningarna för dem som systematiskt och planerat utnyttjar immateriella tillgångar på ett sätt som är olagligt.

De nuvarande straffskalorna för immaterialrättsintrång löper från som lägst böter till högst fängelse i två år. Det är ungefär 35-40 år sedan vi satte dessa straffskalor, och det har hänt väldigt mycket sedan dess. Tyvärr har det utvecklats en storskalig och industriellt driven intrångsproblematik, som leder till stora skador för hela samhället.

Fru talman! För att mota denna utveckling och för att skapa utrymme för proportionerlig straffmätning också för de allra allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång föreslår nu regeringen särskilda straffskalor för uppsåtliga grova brott och att de ska införas i samtliga immaterialrättsliga lagar.

Här är förslaget att straffet ska vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år, och lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 september i år.

Det verkar som om en majoritet av riksdagen står bakom förslagen, och det välkomnar jag.

Sverigedemokraterna har dock en reservation om att de vill att man ska utvärdera den föreslagna lagändringen så att den inte riktar sig mot privatpersoner. Men reservationen är ett tydligt slag i luften, för det framgår flera gånger i propositionen att detta gäller uppsåtligt planerat intrång av industriell karaktär. Alltså riktar det sig inte mot privatpersoner. Jag yrkar därför avslag på den reservationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Tyvärr riktar en majoritet i näringsutskottet ett tillkännagivande till regeringen om ett annat immaterialrättsdirektiv, copyrightdirektivet, ett EU-direktiv. Detta direktiv var väldigt omdiskuterat innan det förhandlades och beslutades i Bryssel. Samtliga partier i Sveriges riksdag utom Socialdemokraterna röstade emot det i EU-nämnden. Sveriges linje i rådet blev förstås då att rösta nej. Sverige var dock bara ett av sex länder som gjorde det, så direktivet gick igenom.

Vi socialdemokrater är stolta över att stå upp för upphovspersonernas rättigheter även på nätet, och DSM-direktivet handlar om just det - att implementera de lagar och regler vi har i övriga samhället även på nätet. Man ska inte kunna få fria luncher och utnyttja människors verk utan att betala för det bara för att det sker digitalt.

Vi älskar inte alla delar i DSM-direktivet. Vi jobbade hårt för att få igenom förändringar i framför allt artikel 15, så nu ser den mycket bättre ut, tycker vi. Men vi följde givetvis riksdagens vilja och röstade som sagt nej i rådet.

Nu pågår ett stort och unikt arbete med att implementera detta i svensk rätt. Eftersom debatten var polariserad och det förekom många överdrifter och felaktigheter har Justitiedepartementet påbörjat en process som man kallar lagstiftning i storgrupp. Här deltar alla som vill, mer än hundra intressenter från olika håll, för att vi ska få en så klok och bra implementering som möjligt av direktivet. Detta välkomnar jag verkligen.

Ni känner säkert till att alla medlemsstater måste implementera direktivet i sin rätt senast den 7 juni 2021. Den motion som en majoritet av näringsutskottet har ställt sig bakom i form av ett tillkännagivande till regeringen kommer att försvåra detta arbete å det grövsta.

I Moderaternas motion framhålls att man vill att Sverige ska försöka få till en ändring av direktivet i Bryssel. För det första finns det felaktigheter i motionen. Man säger att det ger osäkerhet för mindre aktörer, och man vill att det i stället ska vara skrivningar i direktivet om proportionalitet utifrån tekniska plattformars storlek. Detta är dock redan inskrivet, så det är ett slag i luften.

Det är dock glädjande att Moderaterna i sin motion ser framför sig att man ska ha licensavtal med organisationer som företräder kulturskapare. Det är något som regeringen har jobbat hårt för och även fått in i direktivet. Jag är glad över att vi är överens åtminstone på denna punkt.

Jag är dock mycket bekymrad över det tillkännagivande som utskottsmajoriteten ställt sig bakom. Det är osakligt eftersom det innehåller rena felaktigheter. Det är orealistiskt eftersom jag inte har hittat ett enda exempel på ett direktiv som man har lyckats förändra innan det ens har implementerats i medlemsstaternas rättssystem. Det är dessutom oartigt, för att inte säga respektlöst, mot alla dem som just nu försöker implementera detta direktiv så klokt och så bra som möjligt i vår svenska lagstiftning.

Fru talman! Immaterialrätt är som sagt oerhört viktigt, och det sker mycket på området. Låt mig avslutningsvis yrka bifall till reservation nr 2 och tacka Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att de har avstått från att ställa sig bakom tillkännagivandet, trots att de också röstade nej till direktivet i EU-nämnden. Det ska de ha all heder av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Fru talman! För oss moderater är detta ett viktigt betänkande utifrån regeringens proposition om att skärpa straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång.

Vi har också fått majoritet för ett tillkännagivande till regeringen om en revidering av EU:s upphovsrättsdirektiv, en fråga som Regeringskansliet nu måste ta tag i.

Jag börjar med att yrka bifall till reservation 3, då vi ser möjligheten att starka patent är byggstenar för företagsamhet och entreprenörskap samt vidare att en modernisering av regelverket sker utifrån nya medier.

Fru talman! I ett modernt samhälle ändras inte bara produkter och tjänster. Många av dagens stora värden finns i idéer och kunskap. Det är en utveckling som har pågått under lång tid och som nu i och med globalisering och digitalisering har ökat värdet på immateriella tillgångar. Det är i dag i olika nättjänster, funktioner och system som de stora utvecklingsstegen tas och de stora förmögenheterna skapas.

Det är en utveckling som går snabbt och en utveckling där lagstiftningen inte hängt med. Vi behöver både en förbättrad lagstiftning med straffsatser som höjs utifrån den förlust av värde det faktiskt är att förlora en immateriell tillgång. Lagstiftningen är fortfarande anpassad efter att stölder av tillgångar innebär att man per definition tar en fysisk vara.

Fru talman! Det finns i dag en strukturerad och organiserad brottslighet inom området. På samma sätt som i andra branscher skapar det skuggekonomier som ger en osund konkurrens för dem som följer regelverk och kreerar immateriella produkter. Dessutom kan detta innebära en säkerhetsrisk för ett öppet demokratiskt samhälle och den öppna handeln.

Att det nu finns en stark majoritet för att skärpa straffskalan för uppsåtliga materialrättsbrott är bra. Straffet föreslås nu bli mellan minst sex månaders och högst sex års fängelse. Det är rimligt att en grov stöld av en immateriell tillgång, det vill säga en stöld som planerats och planlagts på samma sätt som andra grova planerade brott, ska straffas hårt. Bara så kan vi skydda tillgångar och därmed också skydda dem som köpt eller skapat detta värde.

Fru talman! Världen behöver fler kreatörer av immateriella värden, och vi måste värna dem och ägandet av värden de skapar.

Politikens dilemma är att hinna med att skapa bra, tillämpbar lagstiftning utifrån den samhällsutveckling som sker. Detta är ett sådant område, ett område som dessutom har stort behov av att vara integrerat med lagstiftning inom EU.

Vi reserverar oss också vad gäller behovet av att driva de immateriella frågorna starkare i EU. Inte bara programvaror och idéer är en del av de immateriella värdena. Bland annat behöver systemet med länkskatter ses över. Sverige är också ledande inom form och design. Här finns många av framtidens produkter och värden. Enligt OECD omsätter piratkopieringen av svenska produkter mer än 28 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar 2 procent av värdet inom detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Fru talman! Vi hoppas att det med skärpta straff inom området inte bara ska ske en minskning av antalet brott utan också en attitydförändring. Stöld inom det immateriella området är ett lika stort brott som andra brott och enorma värden kommer här i orätta händer.

Även om det nu blir en del arbete på Regeringskansliet hoppas vi att innehållet i vårt tillkännagivande så småningom vinner laga kraft.

Fru talman! Tack, Lotta Olsson! Det var roligt att höra att Lotta Olsson och Moderaterna framhåller att vi ska värna dem som skapar olika former av värden. Där är vi helt överens.

När det gäller att så här snart efter det att omröstningen om DSM-direktivet genomförts och innan det ens har implementerats i nationell lagstiftning kräva att det ska revideras undrar jag dock hur Moderaterna tänker. På vilket sätt, menar ni, ska ett direktiv som ännu inte är implementerat revideras? Det är min första fråga.

Min andra fråga gäller det som ledamoten Olsson sa om länkskatt. Vad menar ledamoten där? Det finns nämligen ingen länkskatt. Vad är det som ledamoten vänder sig emot, och vad vill ledamoten se i stället?

Fru talman! Nu måste jag se på mitt syfte som politiker. Det är definitivt inte att göra jobbet i Regeringskansliet eller jobbet för de tjänstemän som jobbar för att göra lagförbättringar enklare. Jag tycker att Åsa Eriksson nästan framhärdar i att det nu kommer att bli besvärligt.

Det är ofta så att när en ny förordning har implementerats och satt sig är det mycket svårare att förändra. Om man vill ha förändring måste man driva det tidigt och vara progressiv. Vi tycker inte att regeringen har varit tillräckligt progressiv i dessa frågor. Detta rör faktiskt en del av våra stora värden, precis som jord och skog, i Sverige. En stor del av vår ekonomi de senaste åren har kommit till inom detta område, så det är enormt viktiga värden.

När det gäller länkskatt är många av systemen gammaldags. Skattesystemet och lagstiftningen är inte gjorda utifrån hur vi jobbar i dag. Vi ser den enorma förändring som har skett nu i och med coronakrisen. Vi jobbar hemifrån och går in och använder länkar på ett helt annat. Hur ska lagstiftningen utformas så att vi får tillgång till mycket utan att det hamnar bakom lås och bom? Och hur gör vi detta på ett smart sätt så att man samtidigt kan få access till det man har skapat i den andra änden?

Det måste naturligtvis löna sig att producera både kunskap och ny design och teknik på nätet.

Fru talman! Jag blev inte ett dugg klokare. Jag menar att ledamoten Olsson säger emot sig själv i sitt inlägg. Jag håller med om att precis som när det gäller jord och skog och annan form av äganderätt är upphovsrätten jätteviktig. Men genom de förändringar som Moderaterna föreslår i sin motion om DSM-direktivet försämras äganderätten och villkoren för upphovspersoner. Hur i hela friden menar ledamoten Olsson att äganderätten skulle stärkas av att DSM-direktivet revideras så som Moderaterna vill? Det är det ena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Det andra är att det som sagt inte finns någon länkskatt. Det som DSM-direktivet och vi socialdemokrater vill är att upphovspersoner ska ges rätt att ta betalt för sitt arbete även på nätet. Jag som privatperson betalar ingenting när jag klickar på en länk, men däremot ska den plattform som tillhandahåller material kunna sluta avtal med den som har producerat något så att den får betalt. Det är detta det handlar om, ingenting annat.

Det finns ingen skatt. Det finns heller inget krav på betalning, men DSM-direktivet möjliggör att man kan sluta avtal. Dessutom gör det att personer som upplever att deras material blivit stoppat vid uppladdning på en plattform får möjlighet att snabbare ifrågasätta detta och få upp sitt material.

Jag vill fråga ledamoten Olsson: Hur i hela friden kan er motion stärka upphovspersonerna?

Fru talman! Det jag säger kan tyckas lite motsägelsefullt. Det som det handlar om är att skapa nya system för hur man kan tillgodoräkna sig det man har skapat men ändå få access till det. Många av systemen är enormt gammalmodiga och inte anpassade.

Åsa Eriksson kan ha en poäng i det hon säger om vad man kan få. Man kanske inte kan komma åt, och detta kanske kommer att gynna de stora plattformarna då det kan vara svårt för mindre aktörer att ta sig fram. Det behövs en genomgång. Precis som med allt annat finns mycket lagstiftning i övrigt i samhället som är betydligt enklare och som revideras hela tiden.

Jag förstår inte varför Åsa Eriksson inte ser det som vi ser, att det verkligen behövs. Detta är något som Sverige har god nytta av, för vi är väldigt duktiga på att göra produkter. Om man på ett enkelt sätt kan saluföra sina produkter på nätet har man ett stort värde i det, till skillnad från om systemen är krångliga, svåra och otillgängliga. En översyn behövs.

Fru talman! I dag debatterar vi immaterialrättsliga frågor med utgångspunkt i propositionen med namnet Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång.

I betänkandet har Sverigedemokraterna två reservationer, nämligen reservation 1 och reservation 4. Mer om dessa snart, men jag vill redan nu passa på att yrka bifall till reservation 1.

Tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna riktar vi ett tillkännagivande till regeringen som handlar om revidering av EU:s nya upphovsrättsdirektiv, där vi menar att de bestämmelser som rör uppladdningsfilter och den så kallade länkskatten bör avskaffas.

Länkskatten innebär att digitala plattformar, som de flesta av oss använder dagligen, måste betala en licens för länkat material som vi användare lägger upp. Exakt var gränserna kommer att gå vet ingen riktigt i dag eftersom det inte finns några domstolsutfall. En rimlig farhåga är att möjligheterna att bedriva satir, opinionsbildning och samhällskritik inskränks.

I sammanhanget vill jag belysa att just detta är något som vi i Sverigedemokraterna särskilt lyfter fram i reservation 4, nämligen att Sverige ska motverka regler på upphovsrättsområdet som står i konflikt med intresset av ett fritt internet och en fri åsiktsbildning. Utvecklingen i och med EU:s upphovsrättsdirektiv i denna del är bekymmersam och går tyvärr, menar jag, i antidemokratisk riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Frågan om så kallade uppladdningsfilter är central utifrån en demokratisk aspekt. Med uppladdningsfilter åsyftas digitala redskap som automatiskt ska sålla bort sådant som misstänks vara skyddat av upphovsrätt. För att de digitala plattformarna ska slippa böter är det rimligt att tro att algoritmerna ibland kommer att ta bort sådant om inte är upphovsrättsskyddat. Det är det ena.

Det andra är att nödvändigheten av uppladdningsfilter riskerar att bli en enorm konkurrensfördel för jättar som till exempel Google, Facebook och Youtube, då mindre uppstickare inte kommer att ha råd att betala för dessa funktioner. Jag tycker att politiker, oavsett partifärg, borde se med oro på att Facebooks och Youtubes monopolliknande ställning stärks ytterligare och att de med små justeringar i sina algoritmer kan påverka demokratiska val genom att deplattformera eller pusha för vissa personer eller budskap.

Fru talman! Nu till Sverigedemokraternas reservation 1, som härrör från en följdmotion på propositionen Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång.

Sverigedemokraterna har ställt sig bakom propositionen, där man föreslår att straffskalorna för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång skärps i samtliga immaterialrättsliga lagar.

Vi har dock två tydliga tilläggsyrkanden. Först och främst vill vi redan nu besluta om att lagstiftningen ska utvärderas tre år efter införandet, detta för att säkerställa att lagen kommer att tillämpas på ett rimligt sätt och användas mot just omfattande organiserad brottslighet, inte mot enskilda individer.

Utöver detta vill vi på ett övergripande plan framhålla att straffrättsliga avvägningar när det gäller påföljder måste härledas ur principerna om proportionalitet och ekvivalens. Straffskalan i den nya föreslagna lagstiftningen tillåter straff som motsvarar till exempel påföljderna för allvarliga sexualbrott. De nu reviderade straffskalorna i immaterialrätten bör därför åter ses över för att i ett större sammanhang tillgodose principerna om proportionalitet och ekvivalens.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag på en punkt faktiskt är överens med ledamoten Fransson, och det gäller problemet med de stora techplattformarnas dominans och att de är mycket problematiska ur ett demokratiskt perspektiv.

Däremot kan jag inte på något sätt förstå hur ledamoten får ihop detta med DSM-direktivet. Det finns nämligen ingenting i DSM-direktivet som gör plattformarna större eller mer monopolistiska - tvärtom. DSM-direktivet ställer krav på att plattformarna måste sluta avtal med upphovsrättsorganisationer om betalning och stärker dessutom våra - medborgarnas - möjligheter att få rätt om eventuella filter stoppar lagligt material. Där håller jag alltså inte alls med ledamoten.

Men jag vill ställa samma fråga till ledamoten Fransson som jag ställde till ledamoten Olsson. Vad menar ni med länkskatt? Det finns nämligen ingen länkskatt. Förklara gärna detta begrepp för mig.

Jag undrar också varför vissa personer, till exempel tidningsprenumeranter eller vi som har löst avgift till Spotify, ska betala för skyddat material men inte andra. Är det inte så att vi alla behöver betala på något sätt, eller att någon betalar - till exempel en plattform - när upphovsrättsskyddat material används? Eller är det så att Sverigedemokraterna helt enkelt tycker att allt ska vara fritt? Det är min fråga till ledamoten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Sedan måste jag också säga att den följdmotion där ni vill se en utvärdering inom tre år verkar helt orimlig när det redan är fastslaget i direktivet att EU-kommissionen senast den 7 juni 2026 ska komma med en rapport om hur direktivet fungerar och efterlevs. Jag påstår att Sverigedemokraterna inte ens har läst underlaget.

Fru talman! Jag tror att jag i mitt anförande sa vad den så kallade länkskatten är. Men jag kan läsa innantill en gång till: Den så kallade länkskatten innebär att digitala plattformar som vi använder ska betala licenser.

Det är detta det handlar om. Och jag tror inte att ledamoten Åsa Eriksson inte förstår vad jag syftar på. Den heter inte länkskatten, men det är det namn som man använder när man talar om den.

Det är absolut inte så att vi från Sverigedemokraternas sida anser att allt på nätet ska vara gratis och att man inte ska bekämpa till exempel spridning av upphovsrättsskyddat material, framför allt inte i syfte att tjäna pengar på andras verk och så vidare. Därför har vi också ställt oss bakom denna proposition i det stora hela.

Men farhågan för hur detta kan komma att användas handlar om att det kan bli svårare att bedriva opinionsbildning och satir. Nu säger man från EU att det absolut inte är syftet. Men det är fortfarande ett sluttande plan som vi är på. Det menar åtminstone jag. Om man då länkar texter kanske de stora jättarna helt plötsligt använder dem för en egen politisk agenda och hänvisar till EU-lagstiftningen. Vi ser till exempel hur Facebook på goda grunder anklagas för att ha påverkat det senaste presidentvalet i USA.

Fru talman! Jag är glad över beskedet att Sverigedemokraterna inte heller tycker att allt ska vara fritt på nätet utan att de som har skapat saker faktiskt måste få betalt för sitt arbete.

Jag vill också tydliggöra att det som ledamoten Fransson kallar för länkskatt alltså är en möjlighet för plattformar att sluta avtal med till exempel tidningsutgivare om betalning. Det finns inget tvång; det är en möjlighet som finns i DSM-direktivet.

Sedan vill jag passa på att tydliggöra att ledamoten inte behöver vara särskilt rädd för att yttrandefriheten ska begränsas. Det framgår mycket tydligt. Om man har läst DSM-direktivet ser man att det tydligt står att det finns undantag för citaträtt, för kritik, för parodi och så vidare.

Sedan är det så att de plattformar som ingår avtal med till exempel Stim, Sami, Ifpi eller vilka organisationer som det kan vara laddar upp allt skyddat material och använder det fritt. Det är det som är hela poängen, alltså att det ska bli bättre för oss användare och att det ska bli bättre för upphovsrättsinnehavarna. Dem som det inte kommer att bli bättre för är till exempel Alphabet, som gjorde en vinst på omkring 34 miljarder US-dollar förra året, mest bestående av annonsintäkter. De kommer att få betala en större del till upphovsrättsinnehavarna. Det tycker jag är jättebra. Håller ledamoten Fransson med om det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Fru talman! Det är upplyftande att se att det kommer nya lagliga alternativ som fungerar med framför allt de nya generationernas sätt att använda internet och digitala tjänster, till exempel Spotify, Netflix och så vidare. På sikt hoppas jag att det kanske dyker upp någon motsvarighet till Spotify för nyheter, så att man inte måste betala för varenda tidning. Då skulle det naturligtvis vara mycket mer lockande att betala för en sådan tjänst för att kunna ta del av alla nyheter och så vidare. Det är en utveckling som jag absolut välkomnar. Jag tror inte att vi står jättelångt från varandra i just denna fråga.

Men jag tror ändå att vi kan få anledning att återkomma till dessa frågor när vi ser hur detta tillämpas. Det är också därför som vi bland andra anser att vi ska göra en svensk utvärdering av detta om tre år.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag på grund av den rådande situationen har hoppat in här för att ta en debatt i en fråga som jag inte arbetar med till vardags.

Fru talman! Vi i Centerpartiet har länge varit starka förespråkare av upphovsrätten, som är en del av äganderätten. Det är viktigt att kulturskapare som skapar bilder, filmer, musik etcetera får tillräckligt betalt för sina produkter. Med detta förslag svarar regeringen på det förslag som Centerpartiet har lagt fram om just ett införande av det som benämns som grova brott i upphovsrättslagstiftningen. Det är mycket positivt.

Hos marknadsledande företag är ofta mer än 80 procent av företagens värde baserat på immateriella värden och utgör 80-90 procent av EU:s export. Då ligger Sverige dessutom över genomsnittet i EU. Innovation, export och jobb i Sverige - allt är beroende av immateriella rättigheter. Samtidigt är Sverige i topp när det gäller brott mot upphovsrätten i olika former.

Att uppdatera lagstiftningen så att den fungerar tillsammans med den digitala utvecklingen är helt avgörande för kreatörer och för Sverige.

Därför har Centerpartiet, som sagt, pressat på för skärpta straff för de grövsta brotten mot immateriella rättigheter. Det finns i dag aktörer på den digitala arenan som agerar systematiskt, internationellt och sammankopplat med annan grov brottslighet i sina brott mot upphovsrätten. Nivån på denna brottsliga verksamhet är i vissa sammanhang så djup och öppen att den är svår att skilja från legitim verksamhet. Detta måste stoppas, och införandet av en ny brottsrubricering är ett viktigt steg på vägen.

Samtidigt är det också viktigt att den ungdom som delar upphovsrättsskyddat material till sina kompisar inte drabbas av drakoniska straff. För att ett brott ska bedömas som grovt ska det vara ett organiserat brott till stor skada för samhället. Vi ska inte jaga individer som inte känner till gränserna för vad som är lagligt att dela och vad som inte är det. Vi ska jaga den organiserade kriminaliteten.

Upphovsrätten står över huvud taget inför stora förändringar efter EU:s upphovsrättsdirektiv. Vi väntar nu med spänning på att få se regeringens tolkning av direktivet till svensk lag. Från Centerpartiets sida är vi oroliga för hur denna tolkning kan komma att se ut, inte minst för att regeringen har varit så otydlig genom processen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Fru talman! Vi har från Centerpartiets sida återkommande gånger frågat justitieminister Morgan Johansson om han kan garantera att enbart innehåll som bryter mot upphovsrätten kommer att stoppas med det nya direktivet och om han kan garantera att svenska medborgares yttrandefrihet på nätet inte kommer att begränsas. Vi har aldrig fått något svar i denna fråga, och det gör oss genuint oroliga. Den välbehövliga uppdateringen av upphovsrättsdirektivet har nämligen inte landat helt rätt. Det kan i slutändan leda till en försämrad yttrandefrihet för medborgarna och sämre förutsättningar för en öppen demokratisk debatt. Därför är det helt avgörande med en öppen debatt om direktivets konsekvenser när det nu ska bli svensk lag.

Centerpartiet anser också att det är viktigt att skicka en signal till EU att vi från Sveriges riksdag inte är nöjda med upphovsrättsdirektivet, och Centerpartiet anser därför att det är lämpligt att Sverige arbetar för en revidering av direktivet - en revidering som garanterar ett skydd av både kreatörernas intäkter och medborgarnas yttrandefrihet.

Fru talman! Slutligen vill jag understryka behovet av att regeringen återkommer med den utredning om privatkopieringsersättningen som riksdagen redan har beslutat om. Det är en föråldrad ersättning som hindrar och fördyrar innovation. Regeringen lovade att återkomma med en utredning under våren 2020, men inget sådant har ännu skett.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservation 5.

Fru talman! Sverige har under många år rankats som ett av världens mest innovativa länder, och de immaterialrättsintensiva företagen bidrar med vart tredje arbetstillfälle i Sverige. Det är alltså viktigt att modernisera immaterialrättsliga skydd och anpassa dem till dagens verklighet - i det här fallet för att döma de allvarligaste fallen.

Vänsterpartiet har i det föregående ställt sig bakom utskottets ställningstagande att dels tillstyrka regeringens proposition, dels avstyrka motionsyrkanden som rör sanktioner på immaterialrättens område. Mot bakgrund av utskottets resonemang i den sista delen har vi ett särskilt yttrande för att tydliggöra vår ståndpunkt.

Vänsterpartiet har inget att invända mot propositionen och anser att förslaget i grunden är bra och att lagstiftningen har utformats för att vara funktionell. Jag vill särskilt framhålla att regeringen har gjort en korrekt bedömning när den har utformat förslagen, så att lagändringarna tar sikte på grova, uppsåtliga brott och inte på oaktsamma gärningar, vilket den bakomliggande utredningen först föreslog. Detta är väldigt viktigt för oss och något vi har påpekat under ärendets gång.

I dag finns en organiserad intrångsverksamhet som leder till stora skador för hela samhället, vilket riskerar att slå undan benen för enskilda kreatörer, kulturskapare och småföretag. Den påverkar hela branscher, där vi förlorar enorma skatteintäkter. Jag vill betona att det är viktigt att den föreslagna lagstiftningen får avsedd verkan och i förlängningen leder till att den stora organiserade intrångsverksamheten bekämpas. Jag ser fram emot en uppföljning av lagstiftningen och att riksdagen får möjlighet att utvärdera den efter en lämplig tid.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Fru talman! Liberalerna tycker att regeringens proposition om skärpta straff för de allvarligaste fallen av upphovsrätts- och varumärkesintrång i stora drag är bra. Det är helt enkelt på tiden att vi får till ett starkare skydd.

Det finns dock framför allt en del där vi inte delar regeringens syn, och det gäller EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Visserligen är förhandlingarna i EU avslutade, men vi anser att regeringen inom ramen för EU-samarbetet bör verka för att de nya upphovsrättsdirektiven revideras. Det är ingen fel med att göra en översyn, och det är mycket lättare att göra det innan direktiven har implementerats helt och hållet.

Det finns stora problem med direktivet, som riskerar att begränsa informationsfriheten på internet. Det handlar bland annat om utgivarens rätt att få ersättning när någon länkar till material man har publicerat, vilket i folkmun kallas länkskatt. Liberalerna har motsatt sig detta under hela processen, och vi motsätter oss ett sådant system. Vi ser också stora risker med att direktivet hämmar en fri debatt och åsiktsbildning. Internet kommer helt enkelt inte att vara det vi är vana vid eller se ut som i dag.

Därför är det mycket bra att en majoritet av utskottet vill rikta ett tillkännagivande till regeringen om att inom ramen för EU-samarbetet verka för att de nya upphovsrättsdirektiven revideras.

Fru talman! Jag hade inte tänkt begära någon mer replik, men jag blev så nyfiken på det ledamoten Teimouri sa.

Det kom en lite mer balanserad beskrivning av det som ibland kallas länkskatt, men jag undrar: Varför vill inte Liberalerna att de som har skrivit och givit ut texter ska kunna sluta avtal med plattformar om att få betalt när plattformarna länkar till texterna? Det är min första fråga.

Det andra som gjorde att jag tryckte på knappen för att begära replik är att ledamoten sa att internet inte kommer att se ut som vi känner det eller är vana vid - någonting ditåt sa ledamoten. På vilket sätt? Vad är det ledamoten menar kommer att förändras på internet när DSM-direktivet är infört?

Fru talman! Tack för frågorna, Åsa Eriksson!

Först och främst anser vi att det kommer att vara svårt för de mindre aktörerna att sluta avtal. Hos de stora aktörerna, som Google, Facebook etcetera, finns ett helt annat maskineri som kan göra det jobbet. Jag tycker att det är minst lika viktigt att titta på de små aktörerna som att titta på dem som har upphovsrätten. Där tror vi alltså att det kommer att bli problem, och det behövs helt enkelt en översyn. Direktivet är inte skrivet för den tid vi i dag lever i.

Då kommer jag till min andra del, när det gäller det vi ser som censur eller som en risk att få problem med yttrandefriheten. Det är där jag tycker att det internet vi ser i dag inte kommer att se likadant ut i morgon. Det är klart att det kommer att finnas problem - inget system i hela världen kommer att kunna säga om något är satir och humor eller inte, och då kommer huvudregeln bli att man tar bort det. Sedan får du som har lagt upp vad det nu kan vara begära att få det publicerat därför att det är satir eller humor. Det tycker jag inte är rätt väg att gå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Fru talman! Så bra med ett tydliggörande - tack, ledamoten Teimouri!

Då vill jag bara upplysa om att det är väldigt tydligt i DSM-direktivet att plattformarna ska vidta åtgärder som står i proportion till deras storlek, både vad gäller kostnad och vad gäller insats. Jag tror alltså inte att ledamoten behöver vara så orolig för små plattformar. Dessutom finns det ju inget tvång att sluta avtal, utan det är en möjlighet. Det är också så, vilket jag hoppas att ledamoten är väl medveten om, att nya företag - startup-företag - är undantagna. Startup-företag i Europa har också ställt sig bakom direktivet.

Att det inte finns något system i världen som är perfekt håller jag verkligen med om. Så är det också redan i dag - till exempel Youtube använder filter för uppladdning, och redan i dag stoppas tyvärr en massa material som borde få komma upp. Skillnaden är att jag i dag inte har någon som helst möjlighet att vända mig till Youtube och be dem att lägga upp mitt material. Det får jag i och med DSM-direktivet. Ingen kan alltså garantera att material inte kommer att stoppas i onödan; så långt håller jag med. Det kan hända. Skillnaden blir nu följande:

Man ställer krav på plattformar att lösa licensavtal, vilket gör att allt skyddat material som inte är olagligt kan laddas upp.

Om ett material som är lagligt stoppas får jag som privatperson större möjligheter att få igenom en ändring.

På vilket sätt är Liberalerna emot detta?

Fru talman! Jag är fortfarande orolig för de små aktörerna. Även om det ska vara proportionerligt är det fortfarande så att det kommer att finnas problem för de små aktörerna. Precis som vi har en massa människor som har upphovsrätt finns det aktörer som ska ha möjlighet att implementera direktiven om de nya lagarna.

Dessutom är jag fortfarande orolig för att huvudregeln kommer att bli att man censurerar först, och sedan får den som har lagt upp någonting på internet möjligheten att be om att materialet ska tas upp igen. Det tycker jag är helt fel väg att gå. Direktivet är skrivet för en tid som vi redan passerat. Därför måste vi göra en översyn av det. Jag tycker inte att detta är så mycket begärt. Det är bättre att vi gör denna översyn nu, innan detta har implementerats. Därefter kommer det att bli mycket svårare.

Fru talman! Vi debatterar de viktiga immaterialrättsfrågorna. Miljöpartiet ställer sig bakom reservation 2 i betänkandet.

Jag ska kortfattat kommentera det som har varit den stora debatten i detta betänkande, nämligen EU:s nya upphovsrättsdirektiv. I grund och botten är detta ett bra och viktigt direktiv. Det handlar mycket om upphovsrättspersoners rätt till sitt arbete och sin produkt. Ett exempel på det är att man har med frågan om skälig ersättning för kulturarbetare, vilket är någonting som Miljöpartiet tycker är bra.

Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Vi har däremot varit motståndare till hela direktivet eftersom det innehåller delar som vi helt enkelt inte tycker är bra. Det gäller framför allt det som kallas länkskatten och det som kallas uppladdningsfilter. Skälet till det är att dessa delar är alldeles för långtgående. De riskerar att innebära censur, och de riskerar friheten på nätet. Det var därför vi röstade nej när detta kom upp i EU-nämnden.

Men Sverige blev ju nedröstat, och därför ser vi inte någon poäng med att nu komma och försöka att förstöra och obstruera implementeringen av direktivet. Det finns helt enkelt en majoritet för detta, så nu ska det implementeras.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 juni.)