Skatteförfarande och folkbokföring

Anf. 16 Niklas Wykman (M)

Herr talman! Vi ska nu debattera och diskutera ett betänkande som berör många av statens allra viktigaste frågor: rättssäkerhet, villkor för företag, villkor för privatpersoner, möjligheter för den enskilde att stå upp mot staten när så krävs, statens möjlighet att ta ut skatt på ett rättvist sätt och bekämpa fusk samt hela vårt samhälles möjlighet till transparens och insyn i det som styr en så central del av statens verksamhet som beskattningsrätten utgör.

Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga av Moderaternas yrkanden i betänkandet men yrkar bifall till reservation 23. Detta gör jag mot bakgrund av att det bland alla dessa väsentliga ärenden är ett ärende som sticker ut mer och som är mer påkallat än de andra att diskutera givet Sveriges samhällsutveckling.

Socialdemokraterna gick till val på att någonting håller på att gå sönder i det svenska samhället. Sedan tog de makten, och då hände det. Det är så mycket i Sverige som inte längre fungerar som det ska. Tilliten mellan medborgare och tilliten mellan medborgare och stat har om inte gått sönder så åtminstone fått sig inte bara en utan flera allvarliga törnar. I större utsträckning tittar medmänniskor misstänksamt på varandra, i större utsträckning känner människor en otrygghet och i större utsträckning är människor skeptiska till att det som en gång var ett pålitligt samhälle och en trygg stat alltid är i deras tjänst.

Herr talman! Svenska staten har utfärdat nästan 900 000 samordningsnummer - många av dessa på oklar grund och utan att möjlighet finns att stärka den bakomliggande identiteten.

Många personer har flera samordningsnummer, och flera samordningsnummer tillhör personer som staten inte vet vilka de är. Det är inte ett sätt att skapa trygghet och tillit i samhället. Att kunna säkerställa identitet, att veta vem någon är, är grundläggande i ett välfärdssamhälle och i en marknadsekonomi för att bidragsutbetalningar och skatteinbetalningar ska kunna ske på rätt sätt, för att brottsbekämpning ska kunna ske på ett effektivt sätt och för att människor emellan ska kunna göra affärer med varandra och kunna umgås på ett fungerande och civiliserat sätt.

Säpo, polisen, Skatteverket och många andra institutioner och myndigheter har länge slagit larm om att detta är något som har slutat fungera i det svenska samhället.

Moderaterna har, inte utan framgång, drivit regeringen framför sig i frågan om samordningsnummer, och förbättringar har gjorts. Vi är tydliga med att dessa förbättringar inte i tillräcklig utsträckning möter de problem som det svenska samhället har. Det behövs inställelse hos skattemyndigheten för att bekräfta identitet. Det behövs biometriska data för att verkligen kunna fastställa att ett nummer och en person hör samman. Så sker inte i dag.

Herr talman! Det är vår förhoppning att regeringen ska fortsätta att ta steg i rätt riktning i detta.

Herr talman! Otryggheten i vårt samhälle har många orsaker: brottslighet, känslan av en närvarande kriminalitet och otillräckliga befogenheter och resurser i de brottsbekämpande myndigheterna. Det handlar också om den grova och organiserade brottsligheten, som inte bara skapar brottsoffer genom sina direkta handlingar utan också otrygghet brett i samhället för alla de människor som indirekt blir berörda genom att de blir fråntagna sin trygghet i vardagen.

Folkbokföringsproblematiken är en viktig del i den organiserade brottslighetens verksamhet. När staten inte vet vem som bor var och det handlas med adresser blir det enklare för brottslingar att gömma sig undan rättvisan och på så sätt fortsätta sin destruktiva verksamhet.

De brister vi har i folkbokföringen är också i sig själva en källa till brottslighet. Man använder falsk adress för att tillskansa sig bidrag och välfärdstjänster som man egentligen inte har rätt till. Kanske bor man inte ens i landet längre men kan ändå tillskansa sig välfärdsförmåner, hela tiden eller när det passar.

Vi har sett exempel på svenska städer där det till och med finns nätverk av personer inne i det som borde vara myndighetsutövning på korrekt sätt som verkar för att betala ut bidrag på ett sätt som inte är förenligt med svenska lagar och regler.

Men falska folkbokföringsuppgifter används inte bara för att begå brott. Människor kan också vara skrivna på fel adress av ren nöd och tvång. De utnyttjas hänsynslöst av andra som olagligt säljer adresser till dem för att de över huvud taget ska kunna fortsätta att existera och fungera i vårt samhälle. Polisen bedömer att i våra utsatta områden är ungefär 6 procent folkbokförda på fel adress.

Det är lätt att förstå vad detta skapar för typ av problem för de myndigheter som ska bekämpa brott och för de myndigheter som ska möta människor i vardagen, till exempel socialtjänsten eller Arbetsförmedlingen. Det går inte att på ett korrekt sätt få kontakt med människor, betala ut bidrag eller rikta stödinsatser när det är oklart vem som är vem och vem som bor var.

Man måste också ställa sig frågan hur det är för de människor som drabbas av detta. Om 30 personer är skrivna i en liten lägenhet, hur många bor där egentligen, hur har de det och vad har deras barn för möjligheter? Hur kan samhället rikta insatser till de människor som är mest utsatta när vi inte ens vet på vilket sätt de är utsatta eller drabbade?

Vad blir det för resurser kvar till alla hederliga människor som varje dag går upp, arbetar och sliter och somnar trötta om kvällarna när så många människor kan utsätta våra gemensamma välfärdssystem för bedrägeri, fusk och hänsynslöst utnyttjande?

Regeringen saknar inte förtjänster på detta område. Det har tillsatts utredningar och vidtagits vissa åtgärder. Det har dock varit senfärdigt, och mycket arbete kvarstår.

Med våra motioner på området och den reservation 23 jag redan har yrkat bifall till anmodar vi regeringen att ta tag i dessa problem och återskapa ordning och reda, inte bara i samordningsnumren utan i hela folkbokföringen.

Om Sverige vill vara en välfungerande välfärdsstat, en högfungerande marknadsekonomi och ett samhälle präglat av nit, slit, redighet, produktivitet och arbetsamhet med tillgång till välfärd och hjälp och stöd för dem som behöver måste vi ha god ordning och reda.

Herr talman! Jag önskar alla närvarande och alla som lyssnar en glad sommar trots det jobbiga läge som vårt land och vår värld befinner sig i. Jag vill också skicka en önskan till vår regering om att snarast ta tag i den oordning och oreda som har brett ut sig i vårt samhälle.

(Applåder)

Anf. 17 David Lång (SD)

Herr talman! Sverige ska ta ut skatter för att finansiera bland annat välfärd, trygghet och investeringar i tillväxt. Samtidigt måste vi också på skatteområdet vara konkurrenskraftiga gentemot vår omvärld. Det gäller både i fråga om skattesatser och i fråga om skatteavtal.

Skatteavtalen fyller flera viktiga funktioner. Dess viktigaste funktion är att undanröja dubbelbeskattning och främja svenska investeringar utomlands. Skatteavtalen ska också förhindra skatteflykt.

Regeringens mål på skatteavtalsområdet är ett modernt och uppdaterat skatteavtalsnät med goda konkurrensvillkor för svenska företag, men detta mål är inte uppnått.

År 2010 konstaterade Riksrevisionen i en rapport att Sverige låg efter med uppdateringen av skatteavtalen. Denna eftersläpning har fortsatt sedan dess. Vi har vid ett flertal tillfällen argumenterat för att detta behöver åtgärdas. Dessvärre har det inte snabbats upp på det sätt som vi hade hoppats.

Beträffande folkbokföring, som föregående talare var inne på en del, har Sverige haft bristfälliga rutiner under en längre tid. Problemen eskalerade i samband med den så kallade flyktingkrisen 2015, vilket har resulterat i att vi har mycket dålig kontroll över var folk bor och vilka personer som finns i landet. Detta gäller särskilt illegala migranter, som i vissa fall är folkbokförda på adresser där fler är skrivna än vad som rimligtvis borde få plats i lägenheten. I andra fall bor folk här utan att vara skrivna över huvud taget trots att de inte ens har rätt att vistas i landet.

Riksrevisionens granskning RiR 2017:23 visar att Skatteverkets arbete för att upprätthålla kvaliteten i folkbokföringen inte bedrivs på ett effektivt sätt. Denna brist på kontroll har sänkt förtroendet för Sverige i våra grannländer. Redan 2016 sa Norges statsminister Erna Solberg att man var beredd att stänga gränsen mot Sverige om det svenska systemet skulle kollapsa. Och redan 2014, alltså ännu tidigare, reagerade den danska gränspolisen på hur lättvindigt Sverige beviljar inresetillstånd och delar ut svenska pass till män som utgör kända hot mot säkerheten.

När sedan corona började spridas tog Sverige in folk i landet som bara klev in utan minsta restriktioner och utan minsta kontroll, vilket nu har fått till följd att vår omvärld faktiskt har stängt gränserna. Och när dessa gränser nu öppnas upp öppnas de inte mot Sverige. Det vi kan lära oss av detta, herr talman, är att den som har alltför vidöppna gränser snart får sina gränser stängda utifrån. Det är ganska ironiskt att inga murar-strategin skulle leda till murar mot Sverige.

Jag delar för övrigt föregående talares synpunkter på problematiken med samordningsnummer. Vi måste, herr talman, återta kontrollen över vilka som vistas i Sverige om våra grannländer ska vilja öppna sina gränser mot Sverige igen, annat än motvilligt.

Sverigedemokraterna står bakom våra sex reservationer i detta betänkande. Inför voteringen yrkar jag bifall till reservation nr 24.

Anf. 18 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman, ledamöter och åhörare! Jag vill börja med att särskilt tacka talmannen för en mycket värdig, stillsam, ödmjuk och fin minnesceremoni för pandemins offer.

Det svenska skattesystemet ska bidra till en finansiering av våra gemensamma offentliga utgifter. Skattesystemet måste vara rättvist, förutsägbart och långsiktigt. Människor och företag ska känna att skattesystemet har en legitimitet, och de ska känna en tillit till det.

Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas, och regelförenklingar och lägre skatter måste till.

Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks. Det är grunden i vår välfärd, och våra företag mår bra om vi kan locka investeringar till Sverige.

Herr talman! Efter denna programförklaring kan man fråga sig om det fungerar så här i dag. Nja, mycket fungerar bra, men mycket kan också bli bättre. Det är rent av nödvändigt att det blir bättre, vilket Centerpartiet ger sin syn på i de olika reservationerna. Det gäller bland annat regler om företrädaransvar i bolag, systemet med personalliggare och avsaknad av proportionalitet mellan företag och Skatteverket vid skattetvister och skattemål. Jag ska fokusera på några av dessa reservationer.

Skatterna måste som sagt utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. I dag finns det regler som faktiskt motverkar detta. Ett exempel är det så kallade företrädaransvaret - regler om personligt betalningsansvar i skatteförfarandelagen.

Kunskapen om reglerna om företrädaransvar är bristfällig, och reglerna har dessutom kommit att tillämpas mycket strängt. Detta kan få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin hos styrelseledamöter i små företag. Företag riskerar också att läggas ned, kanske i förtid eller i onödan. Det riskerar även att inverka negativt på möjligheterna att rekrytera styrelseledamöter.

Företrädaransvaret bör därför utredas i sin helhet, vilket är på gång. Vi ser fram emot den utredning som ska komma i oktober i år.

Men frågan om företrädaransvar har blivit särskilt brådskande i den pågående krisen. Blotta risken att Skatteverket ansöker om företrädaransvar gentemot en företagare eller styrelsemedlem kan tvinga företag till förtida nedläggning av rädsla för att göra fel.

Herr talman! Systemet med personalliggare har sedan det infördes utvidgats vid ett flertal tillfällen. Senast 2018 infördes exempelvis bestämmelser som innebär att alla personer som bor under samma tak där det bedrivs näringsverksamhet måste registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten.

Om ett företag har missat att skriva in någon i personalliggaren blir det skyldigt att betala en kontrollavgift till Skatteverket. Och apropå kontrollavgifter: Skatteverket verkar dessutom ha en förkärlek för att ta ut osedvanligt höga sådana.

Nåväl, att en ägare av en verksamhet och dennes familj omfattas av kravet på att skriva in sig i personalliggare visar på att lagen inte riktigt har förståelse för hur ett litet familjeföretag fungerar, där man lever och verkar i företaget dygnet runt.

Herr talman! Byggbranschen omfattas sedan 2016 av lagen om personalliggare, vilket är bra eftersom delar av byggbranschen tyvärr fortfarande har problem med oseriösa företagare som anställer svart arbetskraft.

Systemet infördes för att stävja svartarbete i olika branscher och därmed skapa rättvisa förutsättningar på marknaden. Lagstiftningens utformning har dock visat sig få konsekvenser som är svårhanterliga och direkt oönskade, inte minst för lantbruksföretag, eftersom bestämmelsen om personalliggare gäller även när det blir aktuellt med byggverksamhet på lantbruk. På vintern kan det vara si och så med just lantbruksverksamhet, och då är det vanligt att de anställda i lantbruksföretaget jobbar med att exempelvis rusta byggnader. Men om man då byter från en grep eller en högaffel till en hammare måste man först gå och skriva in sig i personalliggaren. Det är orimliga regler!

Detta är en orimlig konsekvens av systemet med personalliggare som knappast gagnar syftet med bestämmelsen, det vill säga minskad andel svartarbete och bättre konkurrensneutralitet. Det torde bli ytterligare ett exempel på krångliga regler som drabbar en redan ansträngd näring.

Jag och Centerpartiet menar att systemet med personalliggare ska omfatta företag vars huvudsakliga näringsverksamhet består av de områden som ingår i lagen om personalliggare. Företag där exempelvis byggverksamhet inte är den egentliga verksamheten utan snarare en bieffekt bör undantas kravet på personalliggare, särskilt i fall när arbeten utförs av företagaren själv, dennes familj eller företagets anställda personal.

Herr talman! Den tekniska utvecklingen har gått framåt. Lagen om kassaregister och ordningen med individuella arbetsgivardeklarationer har båda lett till att förutsättningarna är annorlunda i dag jämfört med när systemet med personalliggare infördes.

Centerpartiet menar att systemet måste ses över igen med huvudsyfte att minska krånglet och få ett enklare system. Detta är viktigt för de småföretagare som vill utveckla och investera i sin verksamhet. Särskilt bör man bör se över personalliggare i besöksnäringen och se till att undanta ägaren och dennes familj från kravet att skriva in sig i en personalliggare.

Fru talman! När det gäller rättssäkerhet i skattemål finns det historiskt liksom i närtid alltför många exempel på att företagare kommer i kläm som en konsekvens av Skatteverkets administrativa rutiner liksom av omtolkningar av lagar och regler - ibland mitt under pågående verksamhetsår.

Några avskräckande exempel är Skatteverkets tolkningar av förmånsvärde på fyrhjulingar och ändrade förutsättningar för energiskatt för liftar i slalombackar. Detta är exempel från det senaste verksamhetsåret.

För företag med stora juridiska och ekonomiska avdelningar är problem och svårigheter ofta hanterbara vad gäller personalresurser, men även för dessa kan processer och handläggning i sig skapa stora problem. För de mindre företagen, som ska göra samma jobb men med mindre resurser, kan även det som ter sig som mindre förändringar, framför allt när det sker hastigt, hota själva företagets existens. Det måste därför genomföras en översyn av proportionaliteten i skattetvister mellan näringsidkare och Skatteverket.

Fru talman! Det viktigaste vi ser är att upprätthålla förtroendet för skattesystemet. Det är avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna, speciellt i dessa tider när vi går mot en postcoronaperiod. Vi har sagt det förr, och vi säger det igen: Krisen har lett till att många regler och bestämmelser hastigt har ändrats för att underlätta för företag. Det är nu vi ska ta på oss förenklingsglasögonen och verkligen ta chansen: Återinför inte onödiga regler!

Jag yrkar bifall till reservation 15.

Anf. 19 Tony Haddou (V)

Fru talman! Varje år som går blir Sverige mer och mer ojämlikt. Värdet av mångas arbete hamnar i ett fåtal fickor, medan välfärden går på knäna. Förmögenheter och kapital koncentreras till dem som har mest och lämnar väldigt många efter. Medan vanligt folk har halkat efter har de rikaste kunnat dra ifrån kraftigt, inte minst på grund av låg skatt på kapitalinkomster. Dessutom har det blivit allt tydligare att decennier av nedskärningar i välfärden och nedmontering av trygghetssystemen har försämrat våra förutsättningar att möta en kris.

Om vi ska stoppa den här utvecklingen och öka jämlikheten måste de rika börja bidra, kris eller inte. För Vänsterpartiet är det självklart att omfördela resurser och satsa på den generella välfärden. För oss är det självklart att minska de ekonomiska klyftorna och prioritera de ekonomiskt utsatta.

Jag tror nämligen knappast att det är miljardärer, vd:ar och rika aktieägare som räddar oss ur krisen. Det är välfärdsarbetare, vårdpersonal, busschaufförer och så vidare som gör det. Där borde allt större satsningar göras, och där borde arbetsvillkoren stärkas.

Jag yrkar bifall till reservation 30 från Vänsterpartiet.

Anf. 20 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Det måste bli enklare att driva företag i Sverige. Att företag startas och att företagare anställer människor är grunden för vårt välstånd och vår välfärd. Vi har allt att vinna på att fler startar företag och på att förenkla för dem som driver företag.

Regelförenklingar för företag kommer ofta upp i debatten, och det finns väldigt goda skäl till det. Regelkrånglet måste minska så att företagare kan lägga mindre av sin tid, sin energi och sina pengar på administration och fokusera på det viktigaste: att driva sin verksamhet.

När företagare får frågan vilka regler som är mest prioriterade att förenkla brukar skatteregler komma högt upp i prioriteringsordningen. Några av dessa skatteregler debatterar vi här i dag.

Fru talman! Alla som arbetar eller har arbetat på exempelvis en restaurang känner till personalliggaren. Det är den bok som alla som är verksamma i restaurangen ska skriva in och ut sig i. Om personalliggaren vid en inspektion inte har förts på rätt sätt innebär det böter för arbetsgivaren. Om det finns ett uppsåt att göra fel eller om det bara blivit fel spelar ingen roll. För många företagare innebär detta en ständig oro för att små misstag ska leda till stora bötesbelopp.

Systemet med personalliggare infördes 2007, och syftet var i grunden gott: att motverka osund konkurrens och svartarbete. Det är fortfarande viktigt, men vi måste fråga oss om de verktyg vi använder är de bästa och mest effektiva. I takt med att tiderna förändras måste också verktygen förändras. I takt med att tiden har gått har det också tillkommit nya regler som företagaren ska förhålla sig till. Om man ser till dessa regler var och en för sig kan många av dem framstå som rimliga och motiverade, men tillsammans utgör alla regler en enorm börda för företagaren. Då måste vi politiker rensa i regeldjungeln.

Vi kristdemokrater tycker att det är uppenbart att personalliggaren i dag inte ger önskad effekt. Det är alldeles för enkelt att lura systemet, och de fel som upptäcks kan lika gärna handla om misstag som om fusk. När systemet dessutom för med sig stora problem för arbetsgivarna kan det bara leda till en slutsats: Det är hög tid att avveckla personalliggaren i dess nuvarande form.

Fru talman! Det är en grundläggande princip i vårt rättssystem att man är oskyldig till dess att man är bevisat skyldig. Man har också rätt att överklaga en dom och få den prövad i åtminstone en högre instans, och domar verkställs inte förrän de vunnit laga kraft. Detta är viktiga principer i vårt rättssystem, men ändå gäller de inte alltid.

I skattemål är ordningen sådan att företagare måste betala en utdömd skuld även när man väntar på ett avgörande från förvaltningsdomstolarna. En företagare kan alltså få huset utmätt för att sedan frikännas i högre instans. Det finns anståndsregler, men de är begränsade och tillämpas mycket restriktivt.

Det behöver införas mer generösa anståndsregler för skatteskulder under den tid en juridisk process pågår. Det måste finnas synnerliga skäl att inte bevilja anstånd, och därför anser Kristdemokraterna att anståndsreglerna måste ses över.

Fru talman! Skatteverket bedömer att det finns ungefär 200 000 fel i det svenska folkbokföringsregistret. Det är en bedömning; det verkliga antalet kan vara större och det kan vara mindre. Ingen vet riktigt säkert, men det finns väldigt många fel och vi måste komma till rätta med detta. Att vara folkbokförd på en adress i Sverige är ofta en förutsättning för att få ta del av bidrag och ersättningar. Av den anledningen är just folkbokföringsbrott grunden för många andra typer av brott, som bidragsbrott.

Att fuska med bidrag och ersättningar är att begå brott mot hela vårt samhälle, mot skattebetalarna och mot dem som verkligen behöver samhällets stöd. Därför föreslog Kristdemokraterna under våren att en folkräkning ska göras så att vi kan starta om folkbokföringen, rätta till felen och förhindra bidragsbrotten. Tyvärr sa januaripartierna och Vänsterpartiet nej till detta. Det visar, återigen, att det behövs en ny regering - en regering som med handlingskraft kan ta sig an dessa problem.

Avslutningsvis, fru talman: Kristdemokraterna står givetvis bakom alla sina reservationer i ärendet, men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag bifall enbart till reservation l.

Anf. 21 Joar Forssell (L)

Fru talman! Så här i en av de sista debatterna före sommaren kanske det inte är så konstigt att det inte är jättemånga i salen. Kanske är det inte heller jättemånga som lyssnar, vad vet jag. Jag tycker dock att folk borde göra det. Detta, fru talman, är nämligen en av de viktigare debatterna i Sveriges riksdag under året.

Om man tycker att någon utgift staten har är viktig - om man tycker att det är viktigt med rättsväsen, med polis, med välfärd och med skola - borde man också tycka att det är viktigt att skattesystemet fungerar. Det är faktiskt grunden för precis all annan verksamhet som vi ägnar oss åt här i riksdagen.

Om man tycker att det är viktigt att staten får in skatt borde man också tycka att det är viktigt att det sker på ett rättssäkert och rättvist sätt, att det sker på ett sätt som skapar legitimitet för staten och för systemet i sin helhet och att det sker på ett sätt som behandlar dem som betalar skatt på ett sjyst sätt, helt enkelt.

Fru talman! Det är precis de problemen som vi behandlar här i dag. Det handlar om när staten med sitt skatteförfarande inte i tillräckligt hög grad tar hänsyn till rättssäkerhet, till rättvisa och till att ha regleringar som är på en rimlig nivå och inte betungar företagare, de som skapar jobb, på ett alltför svårt sätt. Vill vi ha en välfärd och skatteintäkter även i morgon behöver vi inte bara ha skattenivåer som är på en konkurrenskraftig nivå utan också ett skattesystem och ett skatteförfarande som lockar till företagande och till att arbeta snarare än att vara betungande för företagare och göra det svårare att vara arbetstagare.

Jag tänker på att likvärdigheten och enkelheten i systemet måste bli bättre. Det måste vara lättare att begripa hur systemet funkar. Det ska inte vara så att man som skattebetalare, vare sig man är företagare eller arbetstagare, ska känna sig betungad av sina kontakter med Skatteverket och att man ska tycka att det är jobbigt med skatteförfarande. Så får det inte vara, men det vittnar många om att det är.

Det handlar till exempel om den abnorma regelbörda som medborgare utsätts för i Sverige. Personalliggarsystemet har tagits upp här, och jag måste instämma med tidigare talare om att det är ett problem att personalliggarsystemet ser ut som det gör. Varje enskild, betungande regel som vi lägger på axlarna till dem som skapar välståndet i det här landet, alltså företagarna, kanske man kan tycka är rimlig, men helheten blir helt orimlig. Helheten gör att vi kväver den kreativitet och det entreprenörskap som verkligen hade kunnat lyfta oss ur den ekonomiska kris som vi kommer att hamna i nu. Personalliggarsystemet är ett exempel på detta. Systemet funkar inte som det ser ut i dag. Vi har utvärderat det tidigare från skatteutskottet och hittat en hel del brister som faktiskt på totalen visar att systemet i sin nuvarande form inte fungerar.

Fru talman! Jag tänker också på hur Skatteverket och vi som skattepolitiker ser på vår roll. Jag kan tycka att det ibland är lite för mycket så att vi ser på vår roll som att vi ska vara nitiska och försöka sätta dit folk så mycket som möjligt. Jag tänker att det borde vara tvärtom, att vi ska se det som att vi ägnar oss åt service och att vi som håller på med skattepolitik ska se det som att vi ska ägna oss åt att förenkla för människor.

Vi ska göra systemen lättbegripliga och trovärdiga över tid. Då är det ett problem när vi har ett system som i dag där skattebeslut ofta kan omprövas vid senare tillfälle på ett sätt som kan vara oförutsägbart. Vi är från statens sida för restriktiva med anstånd, och vi kräver in pengar innan saker har överklagats och beslut vunnit laga kraft. Det är ett problem. Då ser vi som är skattepolitiker och vi som jobbar med skatter i det här landet inte oss själva som en serviceinstans. Om man inte gör det och hela tiden försöker jaga människor så mycket som möjligt, försöker vara så nitisk som möjligt och försöker bygga upp nya, krångliga system som är svåra att begripa minskar legitimiteten för systemet därför att tilltron minskar. Och det, fru talman, är väldigt farligt.

Om tilltron till skattesystemet minskar, om företagare inte känner att de kan lita på beslut som de får och om medborgare upplever det som att regelbördan är för stor kommer det att innebära att fler personer kommer att försöka smita undan på olika sätt. Det kommer att innebära att färre personer vågar börja företaga och göra verklighet av sitt entreprenörskap. Det kommer i slutändan att innebära att vi får mindre skatteintäkter trots att ambitionen var att få mer.

Fru talman! Det är uppenbart att vi behöver se till att göra systemet enklare, lätta på regelbördan och göra det mer rättvist och rättssäkert med till exempel ett generösare användande av anstånd.

Fru talman! En sak som jag inte tycker att man kan missa att ta upp i en sådan här debatt är de problem som finns med skattesmitande. En sak som leder till att människor väljer att försöka smita undan skatten är krångliga regelverk, betungande byråkrati och rättsosäkra processer från statens sida. Men arbetet med att stoppa skattesmitande behöver också prioriteras. Vi måste se till att agerandet hos dem som inte ställer upp på vårt gemensamma system beivras. Det är inte okej att försöka smita undan skatten.

Det här måste vara just ett samarbete där vi ser till att ägna oss mer åt service och hjälpa människor med ett enkelt system samtidigt som de som fuskar ska klämmas åt med hjälp av lagens långa arm.

Fru talman! Till sist vill jag yrka bifall till vår reservation 26 som handlar om folkbokföring och om att vi behöver bli bättre på det. Flera problem som finns med detta har tagits upp här tidigare i debatten. Vi har också en reservation, och det är reservation 26.

Jag tänkte avsluta med att önska alla en trevlig sommar. Jag vill önska både miljardärer och busschaufförer, som man från Vänsterpartiet talade om, en trevlig sommar. Jag vill önska både börsjättarnas vd:ar och de lokala handlarna en trevlig sommar. Tillsammans bygger vi det här landet. Vi betalar alla skatt, vi behöver alla ett rättssäkert system och vi är alla bärare av Sverige ut ur coronakrisen.

Anf. 22 Anna Vikström (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Det vi i diskuterar i dag och har diskuterat är skatteförfarandelagen och folkbokföringslagen. Skatteförfarandelagen tillkom den 1 januari 2012 och ersatte då ett tiotal lagar. Folkbokföringslagen fick vi den 1 juli 1991 och handlar om att fastställa personers bosättningar och även att registrera uppgifter såsom identitet, familj och andra förhållanden.

Riksdagsledamöterna har skrivit många motioner om detta under den allmänna motionstiden, och det är detta vi diskuterar i dag.

Ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för den svenska modellen. Och de allra flesta gör rätt. Skatteflykt och skatteundandragande förekommer dock och innebär mycket stora kostnader för Sverige och andra länder, och det drar undan resurser från vår gemensamma välfärd.

Att bekämpa skatteflykt är därför ett prioriterat område för oss socialdemokrater. Regeringen arbetade intensivt under hela förra mandatperioden med ett program mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Vissa åtgärder följer internationella direktiv som Sverige har varit med om att ta fram, och andra är inhemska och har genomförts på eget initiativ av regeringen.

Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt måste fortsätta på såväl internationell som på nationell nivå. Ett aktuellt exempel är att vi nu genomför en enorm ekonomisk räddningsaktion för att värna jobb och företag i spåren av coronapandemin, men vi gör det inte utan villkor. Detta debatterade finansutskottet tidigare här i kammaren. För en hjälpande hand i form av omställningsstöd krävs det att företaget inte placerat sig i ett skatteparadis, och vi vill ha en särskild brottsrubricering för den som fuskar med fängelse i straffskalan.

Tillväxtverket och Skatteverket får flera nya möjligheter att kontrollera företag som använder korttidspermittering. Syftet är att motverka fusk.

Fru talman! Det är vidare av stor vikt, ur ett samhällsperspektiv, att folkbokföringsverksamheten kan fullgöra sin uppgift att se till att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden. På det sättet kan olika samhällsfunktioner få ett korrekt underlag för beslut och åtgärder.

Det finns dock ett folkbokföringsfel, som beräknas till ca 1,9 procent. Åtgärder som redan vidtagits av regeringen är bland annat en möjlighet för Skatteverket att kontrollera bosättning. Det är också verkställt ett återinförande av folkbokföringsbrott. Regeringen har även tillsatt en folkbokföringsutredning som ska vara klar i april 2021. Den ska bland annat föreslå åtgärder som gör att folkbokföringen i största möjliga utsträckning innehåller korrekta uppgifter och förhindrar att en person blir folkbokförd där den inte är bosatt. Utredningen ska även föreslå åtgärder som rör samordningsnummer.

När det gäller samordningsnummer, som har debatterats en tid, har regeringen, i väntan på folkbokföringsutredningen, lagt fram ett förslag på ett snabbspår av åtgärder. Snabbspåret innebär bland annat fler krav på den som begär tilldelning av samordningsnummer: Identifieringskravet blir tydligare. Det finns ett adresskrav och automatisk avregistrering efter fem år. Skatteverket kan också göra en avregistrering om de upptäcker fel.

Ett annat område som tas upp i betänkandet är personalliggare, som finns i olika branscher, till exempel byggverksamhet. Syftet med personalliggare är att minska förekomsten av svartarbete och att skapa sundare konkurrensförhållanden. Personalliggare bidrar till Skatteverkets möjlighet till fysiska besök hos olika verksamheter, till exempel byggbranschen. Fysiska besök är ett viktigt inslag för verkets möjlighet att arbeta mot förekomsten av svartarbete. Hur det görs i praktiken visar bland annat en myndighetsgemensam rapport om svartarbete som kom 2019.

När det gäller att betala skatt ska det vara lätt att göra rätt, både för privatpersoner och för företag. Om detta är vi helt eniga. Skatteverket har arbetat länge med detta, utvecklar ständigt sina metoder och digitala verktyg och har uppnått ett högt förtroende både hos privatpersoner och hos företag.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

Jag vill också rikta ett stort tack till utskottets ledamöter som vi har samarbetat med under året, till kansliet, till personal på skattekontoret och till fru talmannen och all personal på riksdagen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)