Socialutskottets betänkande2003/04:SOU5

Socialtjänstpolitik

Sammanfattning
I betänkandet behandlas drygt etthundrasextio motionsyrkanden från de
allmänna motionstiderna 2002 och 2003.
Ett enigt utskott föreslår med anledning av motioner två tillkännagivanden
till regeringen.
För det första skall regeringen återkomma till riksdagen med ett konkret
förslag till lösning av problemet med att kommuner gör olika bedömningar
när det gäller hur stora inkomster från eget arbete ett barn tillåts ha
utan att detta påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för
barnet. Förslaget bör också beakta hur det belopp som skall undantas
vid biståndsberäkningen skall bestämmas. Vad utskottet anfört med delvis
bifall till motioner från (m, fp, kd, c, v, mp), (fp), (v) och (c) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
För det andra bör den särskilda utredare som tillkallats under hösten
2003 med uppdrag att följa upp och ur ett könsmaktsperspektiv utvärdera
de myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till enskilda myndigheter
som gavs i samband med propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55) genom
tilläggsdirektiv få i uppdrag att överväga hur önskemålet att varje
kommun bör ha en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor
skall uppnås. Vad utskottet anfört med delvis bifall till motioner från
(s), (m), (fp), (v) och (mp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till
utskottets tidigare ställningstaganden och mot bakgrund av pågående
arbete på området.
I betänkandet finns 65 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Utskottet har tillsammans med företrädare för Statens institutionsstyrelse
den 2 och 3 februari 2004 besökt behandlingshemmen Granhult och Runnagården.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 6, 2002/03:Sf332
yrkandena 21 och 23, 2002/03:So339 yrkande 1, 2002/03:So488, 2003/04:Sf325
yrkandena 20, 21 och 23, 2003/04:Sf326 yrkande 6 och 2003/04:So413
yrkandena 1-3 och 8.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)

2.      Privatisering av socialtjänsten
Riksdagen avslår motion 2003/04:So635 yrkandena 1, 2 och 7.
Reservation 4 (fp)

3.      Frivilligorganisationer
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So455 yrkande 8, 2003/04:So413
yrkande 4 och 2003/04:So645 yrkande 16.
Reservation 5 (fp, kd, c, mp)
Reservation 6 (m)

4.      Riksnormen
Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkandena 5 och 6.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (c)

5.      Ersätta socialbidrag med lån
Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkande 7.
Reservation 9 (m)

6.      Barns inkomster av feriearbete m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet
anfört. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:So235,
2002/03:So243, 2002/03:So399 yrkande 2, 2002/03:So511 yrkande 6,
2002/03:So516 yrkande 1, 2003/04:So373, 2003/04:So417 yrkande 5 och
2003/04:So504 yrkande 21.

7.      Barnbidrag och försörjningsstöd
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So399 yrkande 1 och 2003/04:So417
yrkande 4.
Reservation 10 (v)

8.      Bistånd till studenter
Riksdagen avslår motion 2002/03:So335.

9.      Bistånd till konstnärer
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr264 yrkande 11 och 2003/04:Kr254
yrkande 11.
Reservation 11 (m)

10.     Ideella skadestånd
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So372, 2003/04:So254 och 2003/04:So533.

Reservation 12 (m, c)

11.     Stödformers inverkan på varandra
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So334 och 2002/03:So489.
Reservation 13 (kd)

12.     Försörjningsstöd till misshandlade kvinnor
Riksdagen avslår motion 2002/03:So374.

13.     Villkor för försörjningsstöd
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf396 yrkande 2.

14.     Samverkan
Riksdagen avslår motion 2003/04:So376.
Reservation 14 (kd)

15.     Handlingsplaner
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet
anfört. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:So451 yrkande
6, 2003/04:Ju443 yrkande 9, 2003/04:Ju478 yrkande 7, 2003/04:Ju479
yrkande 33 och 2003/04:So396.

16.     Stöd till brottsoffer
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So350 yrkande 9, 2002/03:So427,
2002/03:So510 yrkande 1, 2003/04:Ju262 yrkande 7, 2003/04:Ju444 yrkande
1 och 2003/04:Ju478 yrkande 1.
Reservation 15 (kd, c, mp)
Reservation 16 (fp)
Reservation 17 (v)

17.     Förebyggande arbete m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So360 yrkandena 10 och 11,
2002/03:So384, 2003/04:Ju443 yrkande 4, 2003/04:Ju479 yrkandena 4, 31 och
36 och 2003/04:So271 yrkandena 9 och 10.
Reservation 18 (m)
Reservation 19 (fp)
Reservation 20 (kd)

18.     Möjlighet att utdöma vite
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju479 yrkande 34.
Reservation 21 (fp)

19.     Myndighetsuppdrag
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju250 yrkande 9.
Reservation 22 (m)

20.     Tandvård och kvinnomisshandel
Riksdagen avslår motion 2002/03:So420 yrkande 1.
Reservation 23 (mp)

21.     Offer för människohandel
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So451 yrkande 4 och 2003/04:Ju447
yrkande 5.
Reservation 24 (fp)
Reservation 25 (v)

22.     Prostitution
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju284 yrkande 3, 2002/03:So451
yrkande 3, 2003/04:Ju313 yrkande 5, 2003/04:Ju314 yrkande 2, 2003/04:Ju452
yrkande 2 och 2003/04:So635 yrkande 10.
Reservation 26 (fp)
Reservation 27 (v, mp)
Reservation 28 (kd)

23.     Förstärkning av missbrukarvården
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So422 yrkande 6 och 2003/04:So637
yrkande 4.
Reservation 29 (m)

24.     Finansiering av missbrukarvården
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So345 yrkandena 14 och 15 och
2003/04:So504 yrkande 2.
Reservation 30 (fp)

25.     Frivilligorganisationerna och missbrukarvården
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So290 yrkandena 1 och 2 och
2003/04:So523 yrkandena 1 och 2.
Reservation 31 (kd)

26.     Genusperspektiv
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So370, 2002/03:So447 yrkande 10,
2003/04:So276 och 2003/04:So345 yrkande 17.
Reservation 32 (v)

27.     Tillämpningen av LVM
Riksdagen avslår motion 2003/04:So323.
Reservation 33 (kd)

28.     Tvångsvård för narkotikamissbrukare
Riksdagen avslår motion 2002/03:So317.
Reservation 34 (m)

29.     Kvalitetskontroller m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So447 yrkande 7, 2003/04:So345
yrkande 13 och 2003/04:So395 yrkande 7.
Reservation 35 (m, fp, kd, c)
Reservation 36 (v, mp)

30.     Öppna alkoholrådgivningar
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So447 yrkande 8 och 2003/04:So395
yrkande 8.
Reservation 37 (v, mp)

31.     Stöd till anhöriga
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So354, 2002/03:So392 och 2003/04:So426.

Reservation 38 (fp)

32.     Psykisk ohälsa och missbruk
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So447 yrkande 9 och 2002/03:So449
yrkande 1.

33.     4 kap. 26 § barnavårdslagen
Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkande 9.
Reservation 39 (m, fp, kd, c)

34.     Vilande övervakning m.m.
Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkandena 10 och 11.
Reservation 40 (m)

35.     Barn i riskzon
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr232 yrkande 12.
Reservation 41 (m)

36.     Försörjning för familjehemsplacerade barn
Riksdagen avslår motion 2002/03:L317 yrkande 2.

37.     Institutionsvårdens kvalitet
Riksdagen avslår motion 2003/04:So314 yrkandena 1 och 2.
Reservation 42 (m)
Reservation 43 (c)

38.     Tillsynen över familjehem
Riksdagen avslår motion 2003/04:So296.
Reservation 44 (fp)

39.     Kvardröjande ansvar
Riksdagen avslår motion 2003/04:So324.

40.     Legitimation för socionomer
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So332 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So413
yrkande 14 och 2003/04:So643 yrkande 4.
Reservation 45 (m, kd)

41.     En särskild statlig tillsynsmyndighet
Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkande 17.
Reservation 46 (m)

42.     Tillsynen över socialtjänsten
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So350 yrkande 5, 2003/04:So635
yrkande 5 och 2003/04:So637 yrkande 5.
Reservation 47 (fp)
Reservation 48 (mp)

43.     Rätten att överklaga biståndsbeslut
Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkande 15.
Reservation 49 (m)

44.     Verkställighet av beslut
Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkande 16.

45.     Behandling av personuppgifter
Riksdagen avslår motion 2003/04:So413 yrkande 18.
Reservation 50 (m)

46.     Åtgärdsgaranti inom socialtjänsten
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju280 yrkande 5 och 2003/04:Ju394
yrkande 6.
Reservation 51 (m)

47.     Bemötandet inom socialtjänsten
Riksdagen avslår motion 2003/04:So635 yrkande 6.
Reservation 52 (fp)

48.     HBT-kompetens
Riksdagen avslår motion 2002/03:So512 yrkande 2.
Reservation 53 (fp, v, c, mp)

49.     FoU-enheter
Riksdagen avslår motion 2003/04:So643 yrkande 2.
Reservation 54 (kd)

50.     Prioriteringsutredning på socialtjänstens område
Riksdagen avslår motion 2003/04:So643 yrkande 5.
Reservation 55 (kd, c)

51.     Kompetens och kvalitet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So350 yrkandena 1, 3, 4 och 6-8
och 2003/04:So407 yrkande 5.
Reservation 56 (v)
Reservation 57 (mp)

52.     Underrättelse enligt 11 kap. 2 § sista stycket socialtjänstlagen
Riksdagen
avslår motionerna 2003/04:Ju479 yrkande 10, 2003/04:Sf326 yrkande 18,
2003/04:So413 yrkande 13, 2003/04:So474 yrkande 2, 2003/04:So504 yrkande
35 och 2003/04:Ub394 yrkande 5.
Reservation 58 (m, fp, kd)

53.     Skyldighet för socialnämnden att polisanmäla misstanke om våld eller
hot mot hjälpsökande
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju479 yrkande 35 och 2003/04:So474
yrkande 3.
Reservation 59 (m, fp)

54.     Anmälningsplikten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L319 yrkande 9, 2003/04:So465
yrkandena 1 och 2 och 2003/04:So474 yrkande 4.
Reservation 60 (m)
Reservation 61 (fp)
Reservation 62 (mp)

55.     Ändring av reglerna för tvångsomhändertagande
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So425 och 2003/04:So359.
Reservation 63 (kd)

56.     Husrannsakan i vissa fall
Riksdagen avslår motion 2003/04:So219.
Reservation 64 (m)

57.     Svenska barn i utsatthet utomlands
Riksdagen avslår motion 2003/04:So222 yrkandena 1-5.
Reservation 65 (m)

58.     Andra motionsyrkanden
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju363 yrkande 6, 2002/03:So339
yrkande 3, 2002/03:So350 yrkande 10, 2002/03:A323 yrkande 2, 2003/04:Ju453
yrkande 5, 2003/04:L319 yrkande 15, 2003/04:So271 yrkande 2, 2003/04:So431,
2003/04:So474 yrkande 1, 2003/04:So504 yrkande 3, 2003/04:So635 yrkande
4, 2003/04:So639 yrkande 4 och 2003/04:So643 yrkandena 6, 11 och
12.
Stockholm den 19 februari 2004
På socialutskottets vägnar
Chatrine Pålsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Chatrine Pålsson (kd),
Kristina Zakrisson (s), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann
(fp), Conny Öhman (s), Catherine Persson (s), Carl-Axel Johansson (m),
Marina Pettersson (s), Kenneth Johansson (c), Christer Engelhardt (s),
Elina Linna (v), Martin Nilsson (s), Jan Emanuel Johansson (s), Magdalena
Andersson (m), Gunilla Wahlén (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och
Marita Aronson (fp).

Utskottets överväganden
Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om annan inriktning av socialpolitiken m.
m. Utskottet vidhåller bl.a. den inställning som intogs när socialtjänstfrågor
senast behandlades våren 2002. Riksdagen bör också avslå motioner rörande
privatisering av socialtjänsten. Utskottet utgår från att regeringen
följer utvecklingen på området. Dessutom bör riksdagen, med hänvisning
till tidigare ställningstagande, avslå motioner rörande
frivilligorganisationerna.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (fp), 5 (fp, kd, c, mp)
och 6 (m).
Motioner
I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om att socialpolitiken skall vara ett instrument
för att bryta utanförskap och bidragsberoende (yrkande 1). Enligt
motionärerna måste åtgärder för att reducera behovet av bidrag vara det
centrala i socialpolitiken. Vidare begärs att regeringen återkommer
dels med förslag om kommunens skyldighet att utan dröjsmål erbjuda arbete
eller kompletterande åtgärder som underlättar inträde i arbetslivet
(yrkande 2), dels med förslag om den enskildes rättighet till och
skyldighet att delta i kompletterande åtgärder som underlättar inträde i
arbetslivet (yrkande 3). I motionen begärs också tillkännagivanden om
att familjens egna resurser bör stärkas (yrkande 8).
I motion 2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande
om barnfattigdom och bidragsberoende (yrkande 21). Motionärerna anför
att de problem som drabbar barn och ungdomar inte kan lösas om de inte
ses i sitt sammanhang. Barn som lever i fattigdom och utanförskap har
i själva verket drabbats av arbetsmarknads-, bidrags- och integrationspolitikens
misslyckanden, anförs det. Socialbidraget, som är tänkt att vara en
tillfällig hjälp, har i stället för många blivit en permanent försörjning,
vari barn och familjer låses in i bidragsberoende och i utanförskap.
Vidare begärs ett tillkännagivande om användningen av socialbidrag som
ersättning för deltagande i praktik eller undervisning (yrkande 23).
Motionärerna anför att bidrag och andra former av ekonomiskt stöd skall
utformas så att de stimulerar människor till att aktivt söka förbättra
sin situation. Därför bör den som behöver socialbidrag för sin försörjning,
men som kan arbeta, kunna få ersättning för att delta i praktik eller
utbildning för att möjliggöra ett arbete. Två likalydande yrkanden förs
fram i motion 2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkandena 21 och
23.
I motion 2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande
om hur skatte- och bidragssystem tillsammans skapar fastlåsningseffekter
som leder till utanförskap (yrkande 20). Enligt motionärerna måste det
löna sig att arbeta, att utbilda sig och att ta risker i form av
företagande. Fastlåsnings-effekter som hindrar social rörlighet måste tas
bort, anförs det.
I motion 2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om åtgärder för att minska bidragsberoende (yrkande 6).
Motionärerna anser att det är mycket destruktivt att socialbidragen är
konstruerade så att det inte lönar sig att arbeta för dem som har det
allra svårast i samhället. Om en socialbidragstagare tar ett deltidsarbete
eller hoppar in och vikarierar några timmar får hon eller han ofta inte
behålla en krona av lönen. Enligt motionärerna bör socialbidraget
avtrappas successivt om personens inkomster blir bestående. Ett likalydande
yrkande förs fram i motion 2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 6.
I motion 2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om problemen med socialtjänstens dubbla roller och hur
upphandling kan minska problemen (yrkande 1). Motionärerna anför att
det sociala arbetets stödjande respektive kontrollerande funktioner bör
skiljas tydligare åt. Genom upphandling av tjänster kan den egna personalen
få tydligare uppdrag som t.ex. kan skiljas från behandlingsarbetet. I
motionen begärs vidare ett tillkännagivande om en ökad mångfald i
socialtjänsten (yrkande 2). Motionärerna är positiva till att utvecklingen
mot flera aktörer inom socialtjänsten fortskrider. Fler aktörer innebär
förtjänster i form av att hjälp tillhandahålls där kommunen inte hinner
med, anförs det. Dessutom begärs ett tillkännagivande om ökad rättssäkerhet
i socialtjänsten (yrkande 7). Enligt motionärerna bör reglerna kring
sekretesskydd förstärkas genom att de i enskild verksamhet ersätts med
den strängare regleringen av tystnadsplikt. Även offentlighetsprincipen
samt yttrande- och meddelarfrihet bör det gå att träffa avtal om. Enligt
motionärerna kan genom dessa åtgärder ett fullgott skydd uppnås, och
det är då fullt möjligt att ta in privata aktörer i utredningar m.m.
inom socialtjänstens område.
I motion 2002/03:So339 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson (båda kd)
begärs att regeringen lägger fram en handlingsplan för att åtgärda
ensamstående föräldrars situation (yrkande 1). Ensamståendes ansträngda
ekonomi med psykisk press och känsla av otillräcklighet riskerar att
påverka barnen, anförs det.
I motion 2002/03:So488 av Lena Sandlin-Hedman och Karl Gustav Abramsson
(båda s) begärs ett tillkännagivande om framtidens socialbidragssystem.
Motionärerna anför att ett förstatligande av socialbidragen, omfattande
såväl administration som finansiering, bör prövas som ett sätt att
åstadkomma ett effektivare, rättvisare och tryggare system.
I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs
att regeringen tillsätter en utredning med syfte att lägga fram förslag
som stärker frivilligorganisationer och volontärer (yrkande 4).
Motionärerna anför att det offentliga måste uppvärdera det arbete som utförs
av frivilligorganisationer.
I motion 2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c mp)
begärs ett tillkännagivande om kommunalt och frivilligt ungdomsarbete
(yrkande 16). Motionärerna anför att ett ökat obundet stöd är ett inslag
i arbetet för att engagera flera i frivilligarbete och att stärka
organisationerna i deras utvecklingsarbete för demokrati och för de frågor
som är deras grundfrågor. Ett likalydande yrkande framförs i motion
2002/03:So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp) (yrkande
8).
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Enligt 1 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) skall samhällets socialtjänst
på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Vidare anförs i paragrafen att socialtjänsten under hänsynstagande till
människans ansvar för sin och andras sociala situation skall inriktas
på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall vidare bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt
och integritet.
Enligt 4 kap. 1 § SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov
eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av
socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring
i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig
levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller
hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.
Enligt 2 kap. 5 § SoL får kommunen sluta avtal med annan om att utföra
kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en
kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar
myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas
till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en
enskild individ.
Den 1 januari 2002 trädde en ny socialtjänstlag i kraft (SFS 2001:453).
I det av riksdagen godkända betänkande 2000/01:SoU18 med anledning av
regeringens proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. behandlades
under rubriken Allmänna utgångspunkter bl.a. motioner med liknande
innehåll som nu ifrågavarande motioner 2002/03:Sf226 (m) yrkande 6,
2002/03:Sf332 (m) yrkandena 21 och 23, 2003/04:Sf 325(m) yrkandena 20,
21 och 23, 2003/04:Sf326 (m) yrkande 6 och 2003/04:So 413 (m) yrkandena
1 och 2. Utskottet avstyrkte yrkandena med följande motivering (s. 19
f., res. m):
Utskottet delar regeringens uppfattning att socialtjänsten utgör en
central del av välfärdspolitiken och ett viktigt komplement till de
generella ekonomiska stödsystemen. I likhet med regeringen anser utskottet
vidare att de övergripande målsättningarna och grundläggande värderingarna
för verksamheten inom socialtjänsten skall stå fast. Till 1 kap. 1 § i
förslaget till ny socialtjänstlag överförs oförändrad den nu gällande
portalparagrafen med innebörd att socialtjänsten på demokratins och
solidaritetens grund skall främja människornas ekonomiska och sociala
trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.
Under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala
situation skall socialtjänsten inriktas på att frigöra och utveckla
enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall vidare bygga
på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.
Utskottet vidhåller att det inte finns någon anledning att frångå de
principer som enligt förarbetena till den nuvarande socialtjänstlagen
skall vara vägledande för det individinriktade arbetet inom socialtjänsten,
nämligen principerna om helhetssyn, frivillighet och självbestämmande,
kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet.
Socialtjänsten skall arbeta förebyggande och ta till vara den enskildes
egna resurser samt beakta den enskildes delaktighet och egna ansvar.
Principerna ger också uttryck för den människosyn som alltjämt skall
prägla reformarbetet inom socialtjänsten.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är ett kompromisslöst
mål att välfärden skall omfatta samtliga medborgare. Socialtjänstens
insatser ger de människor som av olika anledningar utsätts för ekonomiska
eller sociala påfrestningar möjlighet att leva ett värdigt och självständigt
liv. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att
nu stärka detta skyddsnät.
Utskottet vidhåller dock att socialbidraget skall vara ett yttersta
skyddsnät för tillfälliga ekonomiska behov och inte fungera som en
långsiktig försörjningskälla. Familjeutredningen har analyserat de samlade
effekterna av skatter, bidrag och avgifter för barnfamiljerna samt därvid
bl.a. belyst marginaleffekterna. Riksdagen bör inte föregripa kommande
förslag på området.
Liknande motionsyrkanden har därefter även behandlats av utskottet i
det av riksdagen godkända betänkande 2001/02:SoU11 Socialtjänstfrågor.
Utskottet avstyrkte yrkandena även denna gång (s. 8 f., res. m).
Regeringen har i juni 2003 (dir. 2003:76 ) tillkallat en parlamentarisk
kommitté med uppdrag att ta fram underlag till en nationell handlingsplan
för den sociala barn- och ungdomsvården. Av direktiven för utredningen
framgår bl.a. att särskild fokus bör läggas vid familjehemsvården i
enlighet med socialutskottets betänkande 2002/03:SoU10 Familjehemsvård
samt vid privatiseringens omfattning, villkor och effekter.
Från Socialdepartementet har inhämtats att Familjeutredningens slutbetänkande
Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24) alltjämt bereds inom Regeringskansliet.
Utredningen föreslår (s. 267) en omläggning av det ekonomiska familjestödet
så att det blir mera generellt, i syfte att minska marginaleffekter och
på så sätt motverka fattigdomsfällor. Inkomstprövningen bör, enligt
utredningen, minskas och konsumtionsstyrande inslag så långt som möjligt
undvikas.
I det av riksdagen godkända betänkande 2001/02:SoU23 med anledning av
regeringens skrivelse 2001/02:166 Barnpolitiken - arbetet med strategin
för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter  behandlade
utskottet bl.a. ett likalydande yrkande som yrkande 1 i motion So339
(kd) (s. 14 f., res. kd). I sin bedömning anförde utskottet följande:
Många
barnfamiljer har svårt att få vardagen att gå ihop ekonomiskt.
Ensamföräldrarnas ekonomiska situation och dess konsekvenser för barnen är
en fråga som enligt skrivelsen blivit alltmer angelägen för regeringen
att belysa. I årets ekonomiska vårproposition betonar regeringen att
det förutom en tillväxtfrämjande ekonomisk politik även krävs en aktiv
rättvisepolitik för att minska klyftorna i samhället. Regeringen påtalar
bl.a. vikten av att minska marginaleffekterna, vilka är högst bland
ensamhushåll med ett eller flera barn och med låga inkomster.
Familjeutredningens slutbetänkande, som rör dessa frågor, är under beredning
inom Regeringskansliet. Utskottet kan vidare konstatera att ett antal
förändringar har gjorts sedan 1999 för att förbättra barnfamiljernas
ekonomiska situation, bl.a. höjningarna av barnbidraget och flerbarnstillägget
samt införandet av maxtaxan inom barnomsorgen. När det gäller barn i
familjer som uppbär ekonomiskt bistånd för sin försörjning kan utskottet
konstatera att regeringen har ställt upp som mål att halvera antalet
socialbidragstagare mellan åren 1999 och 2004, vilket mål riksdagen
ställt sig bakom. Utgångspunkten i detta arbete är att skapa trygghet
och rättvisa samtidigt som fattigdomsfällor och marginaleffekter görs
så små som möjligt. Ytterst handlar det om att alla i arbetsför ålder
skall ges möjligheter till en egen försörjning. Mot bakgrund av det
anförda avstyrker utskottet motionerna - - -.
I 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100) föreslog
regeringen ett rättvisemål, att halvera antalet socialbidragstagare mellan
åren 1999 och 2004. Riksdagen ställde sig i juni 2001 bakom detta mål
(bet. 2000/01: FiU20, rskr. 2000/01:288). Regeringen har därefter årligen
redovisat en avstämning av målet. Den senaste finns redovisad i
budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, bil. 3 till finansplanen s.
26 f.). Regeringen anför där bl.a. att inriktningen på arbetet med att
bryta socialbidragsberoendet ligger fast. Socialbidragstagandet skall
minska genom att alla individer i arbetsför ålder ges möjligheter till
egen försörjning. Insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden
är härvid prioriterade. Vidare anförs att marginaleffekterna successivt
har minskat under senare delen av 1990-talet, bl.a. som en följd av
reformer i skatte- och bidragssystemen. Regeringen pekar dock på att
marginaleffekterna fortfarande är alltför höga för många hushåll, och
regeringen avser därför inom kort att påbörja ett utredningsarbete i
syfte att se över de samlade marginaleffekterna och hur bl.a. skatte-
och bidragssystemen kan utformas för att stärka de ekonomiska drivkrafterna
för arbete.
Från Finansdepartementet  har, vad beträffar det ovan beskrivna
utredningsarbetet, inhämtats att en kartläggningsfas har ägt rum och
publicerats i form av en bilaga till Långtidsutredningen 2003 (bilaga 14).
I bilagan har man redovisat drivkrafter för arbete på ett relativt
detaljerat sätt. Något åtgärdsinriktat utredningsarbete har ännu inte
påbörjats, men frågan bereds internt.
Motioner rörande privatisering av socialtjänsten behandlades senast i
betänkande 2001/02:SoU11, vartill hänvisas för en bakgrundsbeskrivning.
Utskottet som avstyrkte motionerna anförde följande i sin bedömning (s.
9 res. m resp. v):
I motionerna So358 (m) yrkande 4 och So456 (v) begärs tydligare
lagstiftning när det gäller socialtjänstens möjligheter att lägga ut uppdrag
på entreprenad. Utskottet kan konstatera att JO har beslutat i ett ärende
angående användningen av privata rättssubjekt som utredare inom
socialtjänsten samt att förvaltningsdomstolarna har att handlägga mål rörande
lagligheten i kommunala beslut att lägga ut socialtjänsten på entreprenad.
Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen och återkommer
till riksdagen med förslag till lagstiftning om det blir nödvändigt.
Motionerna avstyrks.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin inställning gällande målen och de grundläggande
principerna för socialtjänsten såsom den redovisats i betänkande
2000/01:SoU18. Detta ställningstagande har utskottet även gjort i betänkande
2001/02:SoU11. Utskottet vidhåller vidare i enlighet med vad som anförts
i det sistnämnda betänkandet att socialbidraget skall vara ett yttersta
skyddsnät för tillfälliga ekonomiska behov och inte fungera som en
långsiktig försörjningskälla. Utskottet konstaterar vidare att regeringens
arbete med att halvera antalet socialbidragstagare fortgår med oförändrad
inriktning och att regeringen då man anser att marginaleffekterna
alltjämt är för höga för många hushåll har gjort en kartläggning och avser
att påbörja ett utredningsarbete i syfte att se över bl.a. de samlade
marginaleffekterna för att stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbete.
Vidare vidhåller utskottet att vissa av förslagen som Familjeutredningen
har lämnat bör kunna leda till ett minskat socialbidragsberoende.
Dessutom finns det anledning att anta att det arbete med kunskapsutveckling
inom socialtjänsten som bedrivs av Socialstyrelsen kommer att ha en
positiv inverkan på arbetet med att minska antalet socialbidragstagare.
Utskottet anser sammanfattningsvis att ett omfattande arbete pågår på
området. Riksdagen bör inte föregripa kommande förslag. Motionerna
2002/03:So488 (s), 2002/03:Sf226 (fp) yrkande 6, 2002/03:Sf332 (m)
yrkandena 21 och 23, 2003/04:So413 (m) yrkandena 1-3 och 8, 2003/04:Sf325
(m) yrkandena 20, 21 och 23 och 2003/04:Sf326 (fp) yrkande 6 avstyrks
därför. Mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår för att minska
socialbidragsberoendet anser utskottet inte att det föreligger ett behov
av handlingsplan för att åtgärda ensamstående föräldrars situation.
Även motion So339 (kd) yrkande 1 avstyrks därför.
I motion So635 (fp) yrkandena 1, 2 och 7 framförs synpunkter på hur
privata aktörer kan förmås att arbeta i större utsträckning inom
socialtjänsten och hur detta, när det gäller utredningar o.d. kan ske utan
att rättssäkerheten äventyras. Utskottet konstaterar att en förvaltningsuppgift
enligt regeringsformen kan överlämnas till ett privat rättssubjekt. Om
uppgiften innefattar myndighetsutövning måste det emellertid ske med
stöd av lag. Socialtjänstlagen ger inte kommunerna utrymme att anlita
privata rättssubjekt för myndighetsutövning. Med det förbehållet att
det inte är fråga om myndighetsutövning föreligger det således redan i
dag möjligheter för socialtjänsten att anlita privata rättssubjekt.
Utskottet anser därför inte att det föreligger behov av ett tillkännagivande
härom till regeringen. Motion So635 yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.
Utskottet är inte heller berett att föreslå ett tillkännagivande om
ökad rättssäkerhet i socialtjänsten på de grunder som föreslås i yrkande
7 i motionen. Utskottet utgår dock alltjämt från att regeringen följer
utvecklingen och återkommer till riksdagen med förslag till lagstiftning
om det blir nödvändigt. Utskottet avstyrker således även detta motionsyrkande.

Utskottet vill nu i likhet med tidigare betona att frivilligorganisationerna
har en stor betydelse när det gäller att komplettera samhällets insatser
på det sociala området. Något tillkännagivande härom behövs dock inte.
Motionerna 2002/03:So455 (s, fp, kd, v, c, mp) yrkande 8, 2003/04:So413
(m) yrkande 4 och 2003/04:So645 (s, fp, kd, v, c, mp) yrkande 16 avstyrks.

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med delvis bifall till motionsyrkanden som sin mening ge
regeringen till känna att den bör återkomma till riksdagen med ett
konkret förslag till lösning av problemet med att kommuner gör olika
bedömningar när det gäller hur stora inkomster från eget arbete ett
barn tillåts ha utan att detta påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt
bistånd för barnet. Ett sådant förslag bör också beakta hur det belopp
som skall undantas vid biståndsberäkningen skall bestämmas. Riksdagen
bör vidare, främst med hänvisning till tidigare uttalanden, avslå
motioner om bl.a. riksnormen, om vilka inkomster och tillgångar, bortsett
från vad gäller barns inkomster, som bör ingå i beräkningsunderlaget
för ekonomiskt bistånd samt om kraven för bistånd enligt socialtjänstlagen.

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (c), 9 (m), 10 (v), 11 (m), 12 (m, c),
13 (kd) och 14 (kd).
Motioner
I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs
att riksdagen beslutar dels att den s.k. riksnormen avvecklas till förmån
för att skäliga bidragsnivåer fastställs av kommunerna (yrkande 5),
dels att posten medlemskap i fackförening i försörjningsstödet skall
utgå (yrkande 6). Motionärerna pekar på att enligt Kommunförbundets
bedömningar har riksnormen haft mycket liten inverkan på
socialbidragskostnaderna
men däremot minskat möjligheterna för kommunerna att hitta egna lösningar.
Vidare anför motionärerna att det saknas skäl för att medlemsavgifter
i fackföreningar skall bekostas av skattemedel. Vidare begärs ett
tillkännagivande om att möjlighet för kommuner att ersätta kortvarigt
socialbidrag med lån bör införas (yrkande 7). Motionärerna pekar på att
ett lånealternativ skulle kunna innebära en viss "tröskel" i systemet
som motverkar att personer lätt fastnar i bidragsberoende. Regeringen
bör därför återkomma till riksdagen med förslag om en möjlighet för
kommuner att ersätta kortvarigt socialbidrag med lån.
Ett stort antal motioner berör frågan om vilka inkomster som skall ingå
i beräkningsunderlaget för ekonomiskt bistånd.
I motion 2003/04:So373 av Hillevi Engström m.fl. (m, fp, kd, c, v, mp)
begärs ett tillkännagivande om att utreda möjligheten att införa en
regel avseende barns egna inkomster liknande de regler som gäller för
underhållsskyldighet. Motionärerna pekar på att när det gäller föräldrarnas
underhållsskyldighet påverkas denna vanligtvis inte av mindre inkomster
av feriearbete och liknande.
I motion 2002/03:So243 av Hans Backman (fp) begärs att regeringen lägger
fram förslag till sådana ändringar i socialtjänstlagen att möjligheten
upphör för kommunerna att reducera en familjs socialbidrag när barnen
sommarjobbar. Även i motion 2002/03:So235 av Birgitta Carlsson och Jan
Andersson (c) framförs ett yrkande med denna innebörd.
I motion 2002/03:So511 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs att
regeringen återkommer med förslag till ändring i socialtjänstlagen såvitt
gäller att barns feriearbete upp till visst belopp inte skall påverka
föräldrars försörjningsstöd (yrkande 6). Motionärerna pekar på att ett
ökande antal barn under det gångna årtiondet har fått växa upp i familjer
med relativ fattigdom. Enligt motionärerna är det angeläget att dessa
barn själva får lära sig att det lönar sig att arbeta och att de får
möjlighet att förbättra sin egen ekonomi, genom t.ex. feriearbete.
I motion 2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om att undanta barns inkomst av eget arbete och förmögenhet
vid bestämmande av bostadsbidrag och socialbidrag (yrkande 21).
I motion 2003/04:So417 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande
om barnbidrag och försörjningsstöd (yrkande 4). Motionärerna kräver en
lagändring för att säkerställa att barnbidraget inte skall ingå i
beräkningsunderlaget för socialbidrag. Vidare begärs i motionen ett
tillkännagivande om försörjningsstöd och möjligheten till fribelopp för
feriearbetande ungdomar (yrkande 5). Enligt motionärerna bör lön som
barn i familjen tjänar undantas, förslagsvis upp till gränsen för
skatteplikt. Motionsyrkanden av denna innebörd framförs även i motion
2002/03:So399 av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkandena 1 och 2.
I motion 2002/03:So516 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs att
regeringen lägger fram förslag till ändring i lag så att inkomster från
ungdomars sommararbete, barnbidrag, barnpension och förmögenhet ställd
under förmyndare inte påverkar familjers socialbidrag (yrkande 1).
Motionärerna anser att kommunerna utifrån FN:s barnkonvention bör göra
bedömningar av vad som är skälig levnadsnivå ur ett barnperspektiv och
låta ungdomar i bidragsfamiljer behålla sina tillfälliga arbetsinkomster.

I motion 2002/03:So335 av Yvonne Andersson (kd) begärs ett tillkännagivande
om försörjningsstöd till studenter. Motionären anför att det inte är
rimligt att studenter behandlas annorlunda än andra medborgare när det
gäller rätten till försörjningsstöd. Regeringen bör därför se över
socialtjänstlagens regler för bidragsnormen för studenterna och föreslå
behövliga ändringar.
I motion 2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande
om vad i motionen anförs om konstnärerna och socialbidragen (yrkande
11). Enligt motionärerna finns inga generella regler för hur stipendier
som skall finansiera kostnader för material, ateljé, resor m.m. skall
bedömas vid beräkningen av socialbidrag. Praxisen varierar mellan
kommunerna. Motionärerna anser att kraven på konstnärer bör vara samma
som för alla andra samt att samma regler bör gälla i hela landet. Ett
likalydande yrkande framförs i motion 2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl.
(m) (yrkande 11).
Några motioner rör ideella skadestånds påverkan på rätten till
försörjningsstöd.
I motion 2003/04:So254 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) begärs ett
tillkännagivande om skadeståndsersättning. Motionären anför att
skadeståndsersättningen, vid kvinnomisshandel, skall kompensera kvinnan för
hennes lidande och ge henne upprättelse för den förnedring och kränkande
behandling hon varit utsatt för. Ersättningen skall därför inte ligga
till grund för beräkningen av kvinnans inkomst i samband med ansökan om
försörjningsstöd från socialtjänsten.
I motion 2003/04:So533 av Lena Ek och Eskil Erlandsson (båda c) begärs
ett tillkännagivande om att erhållet skadestånd på grund av brott inte
skall räknas som inkomst vid utredning om eventuellt försörjningsstöd.
Motionärerna pekar på att skadeståndet skall kompensera brottsoffret
och ge henne eller honom upprättelse för den förnedrande och kränkande
behandling som hon eller han varit utsatt för. Det är därför orimligt
att skadeståndet skall räknas som inkomst vid utredning om eventuellt
försörjningsstöd.
Även i motion 2002/03:So372 av Håkan Juholt (s) begärs ett tillkännagivande
av innebör att det är orimligt att skadeståndsersättning betraktas som
inkomst vid utredning om försörjningsstöd.
I motion 2002/03:So334 av Yvonne Andersson (kd) begärs ett tillkännagivande
om behovet av en översyn av hur speciella stödinsatser påverkar storleken
på ekonomiskt bistånd. Motionären anför att ett bidrag som ges för att
möta ett behov inte får neutraliseras genom att det tar bort annat stöd
som avses möta annat behov.
I motion 2002/03:So489 av Maria Öberg (s) begärs ett tillkännagivande
om olika stödformers anknytning till tjänsteinkomsten. Motionären pekar
på att det finns en rad tydliga motsättningar på grund av att vissa
ersättningar betraktas som inkomst av tjänst och påverkar andra stödsystem
i samhället. Enligt motionären vore det bra med en genomgång av hur man
kan slippa dessa tveksamma verkningar av ett i övrigt bra system.
I motion 2002/03:So374 av Margareta Sandgren (s) begärs ett tillkännagivande
om att uppmärksamma den ekonomiska situationen för kvinnor som flytt
sitt hem på grund av misshandel. Motionären pekar på den svåra ekonomiska
situation en kvinna kan hamna i tillfälligt eller under längre tid på
grund av att hon fått lämna sitt hem i hast.
I motion 2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om att socialtjänstlagen bör ändras så att kommuner får
rätt att ställa krav på motprestationer av bidragstagare (yrkande 2).
Motionärerna anför att den som kommer till Sverige skall stimuleras att
ta erbjuden sysselsättning i form av praktik- eller introduktionsplats.
Socialtjänstlagstiftningen bör därför ändras så att kommunerna får
rätt att ställa krav på motprestationer från bidragsmottagarnas sida.
I
motion 2003/04:So376 av Ingemar Vänerlöv (kd) begärs ett tillkännagivande
om nödvändigheten av bättre samverkansregler mellan socialtjänst och
försäkringskassa för att inte utsatta biståndstagare skall komma i kläm.

Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Enligt 4 kap. 3 § socialtjänstlagen får försörjningsstöd lämnas för
skäliga kostnader för:
1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa
och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift,
2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i
fackförening och arbetslöshetskassa.
Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad
regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande
norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika
hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda
skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre
nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en
lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.
I det tidigare nämnda betänkande 2001/02:SoU11 behandlades senast en
motion med krav på att riksnormen skall avskaffas och att kommunerna
skall bestämma socialbidragsnormerna. Utskottet avstyrkte motionen med
följande motivering (s. 12 f., res. m):
Utskottet har inte ändrat inställning när det gäller riksnormen utan
vidhåller att det är angeläget att nivån på det ekonomiska stödet till
försörjning inte varierar alltför mycket mellan kommunerna samt att
staten bör ha ansvaret för att den enskilde garanteras en miniminivå
för de mest grundläggande behoven. Utskottet vill dock åter påpeka att
det är kommunerna som bestämmer nivån på biståndet till den enskildes
livsföring med undantag endast för de poster som ingår i riksnormen.
Socialnämnden kan för övrigt också frångå riksnormen om särskilda skäl
föreligger i ett enskilt fall.
I det nämnda betänkandet behandlades också motioner innefattande dels
kritik mot att barns tillgångar och inkomster ingår i beräkningsunderlaget
för ekonomiskt bistånd, dels ideella skadestånds påverkan på socialbidragen
och dels frågan om bistånd till konstnärer. Utskottet avstyrkte motionerna
med följande motivering (s. 13 res., vad betr. barns tillgångar och
inkomster, dels v, kd, c, fp, dels mp och vad betr. ideella skadestånd
v):
Utskottet konstaterar för det första att barn aldrig är underhållsskyldiga
gentemot sina föräldrar. Däremot kan förekomsten av tillgångar hos ett
barn beaktas när det gäller barnets del av det försörjningsstöd som
betalas ut. Tillgångar som i realiteten inte kan disponeras bör inte
tas med vid bedömningen. När det gäller ungdomars inkomster från
feriearbete vidhåller utskottet att det är olyckligt om kommunerna tolkar
Socialstyrelsens rekommendationer så snävt att ungdomar avstår från att
t.ex. sommarjobba. Riksdagen bör dock inte ta något initiativ. Motionerna
avstyrks därmed.
Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd bör stipendier
som är avsedda för ett visst ändamål, t.ex. en resa, i normalfallet
inte medföra en reducering av försörjningsstödet. Utskottet anser inte
att något sådant initiativ som begärs i motion Kr227 (m) yrkande 11 är
nödvändigt. Motionen avstyrks.
När det gäller ideella skadestånds påverkan på socialbidrag har regeringen
uttalat att det vid biståndsbedömningen rimligtvis bör beaktas att den
enskilde har fått ett sådant skadestånd efter att ha blivit utsatt för
ett brott och till följd härav t.ex. har behov av långvariga och kostsamma
behandlingar. Utskottet utgår från att regeringen följer frågan även
utan något initiativ från riksdagen.
Motionsyrkanden om att ersätta kortvarigt behov av socialbidrag med lån
behandlades senast av utskottet i betänkande 2000/01:SoU18. Utskottet
anförde att det saknades anledning att ytterligare frångå huvudprincipen
att bistånd som den enskilde har rätt till inte skall var återbetalningspliktigt
eller att utöka möjligheterna för socialnämnden att återkräva utgiven
ekonomisk hjälp (s. 32 res. m).
Studiesociala utredningen  har den 19 januari 2004 lämnat sitt betänkande
Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130). Utredningen har haft
i uppdrag att göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala
situationen för studerande på olika utbildningsnivåer under den samlade
studietiden. Härvid har ingått att göra en kartläggning av samspelet
mellan studiestödssystemet och andra offentliga förmånssystem.
I Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:5)
anförs följande beträffande barns inkomster och tillgångar:
Eftersom barn aldrig är underhållsskyldiga gentemot sina föräldrar eller
eventuella syskon kan barnets egen inkomst bara ligga till grund för
den del av det ekonomiska biståndet som gäller barnet. Ett barn bör
alltid få disponera en del av sina inkomster för egen räkning utan att
det påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för barnet. Detta
gäller särskilt inkomster från feriearbete. Hur stor denna del bör vara
får bedömas från fall till fall och utifrån barnets behov. Eventuell
inkomst utöver vad barnet självt bör få disponera, bör socialnämnden
kunna räkna av mot barnets del i familjens kostnader inklusive
boendekostnaden.
Om ett barn har tillgångar som föräldrarna inte kan förfoga över, bör
det inte påverka föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för barnet.
Detta gäller t.ex. bankmedel som står under överförmyndarens kontroll,
om överförmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag.
Socialstyrelsen anför vidare i de ovan angivna allmänna råden att
socialnämnden i regel inte bör räkna med vissa faktiska inkomster. Som
exempel på sådana inkomster anges bl.a. dels skadestånd som den enskilde
fått för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning
för inkomstförlust, dels stipendier och fondmedel som är avsedda för
ett visst ändamål, t.ex. en resa. Dessutom anför Socialstyrelsen att
det när det gäller t.ex. den som varit utsatt för brott och till följd
av detta måste flytta kan vara befogat att ge bistånd beräknat på en ny
högre boendekostnad. Detta under förutsättning att flyttningen är
nödvändig för att den enskilde skall uppnå en skälig levnadsnivå. Dessutom
anför Socialstyrelsen att om den enskilde genom socialförsäkringsförmåner
och andra ersättningar helt eller delvis kan tillgodose sitt behov, bör
socialnämnden hänvisa honom eller henne till att ansöka om dessa. Sådana
förmåner och ersättningar kan vara t.ex. bostadsbidrag, underhållsstöd,
sjukpenning, föräldrapenning, äldreförsörjningsstöd samt sjukersättning
och aktivitetsersättning.
Enligt regleringsbrevet för Socialstyrelsen  för år 2004 skall styrelsen
senast den 31 maj 2005 redovisa hur bestämmelsen i 4 kap. 4 §
socialtjänstlagen tillämpas. Det aktuella lagrummet avser möjligheten att
ställa krav på att den som uppbär försörjningsstöd under vissa angivna
omständigheter och under viss tid skall delta i anvisad praktik m.m.
Enligt 3 kap. 5 § socialtjänstlagen skall socialnämndens insatser för
den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne
och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer
och andra föreningar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte ändrat uppfattning utan anser alltjämt att en riksnorm
bör föreligga. Inte heller anser utskottet att det finns skäl att föreslå
någon ändring vad beträffar vilka poster som riksnormen skall omfatta.
Motion 2003/04:So413 (m) yrkandena 5 och 6 avstyrks därför.
Utskottet vidhåller att det saknas anledning att ytterligare frångå
huvudprincipen att bistånd som den enskilde har rätt till inte skall
var återbetalningspliktigt eller att utöka möjligheterna för socialnämnden
att återkräva utgiven ekonomisk hjälp. Utskottet avstyrker därför motion
2003/04:So413 (m) yrkande 7.
Det varierar från en kommun till en annan hur stora inkomster från eget
arbete ett barn tillåts ha utan att detta påverkar föräldrarnas rätt
till ekonomiskt bistånd för barnet. På grund härav har utskottet förståelse
för de krav som framförs i ett antal motioner om att barns inkomster
från feriearbete m.m., upp till en viss nivå, inte skall påverka familjens
samlade rätt till försörjningsstöd. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett konkret förslag till lösning av problemet med att
kommuner gör olika bedömningar när det gäller hur stora inkomster från
eget arbete ett barn tillåts ha utan att detta påverkar föräldrarnas
rätt till ekonomiskt bistånd för barnet. Ett sådant förslag bör också
beakta hur det belopp som skall undantas vid biståndsberäkningen skall
bestämmas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med delvis bifall till
motionerna 2002/03:So235 (c), 2002/03:So243 (fp), 2002/03:So399 (v)
yrkande 2, 2002/03:So511 (fp) yrkande 6, 2002/03:So516 (mp) yrkande 1,
2003/04:So373 (m, fp, kd, c, v, mp) och 2003/04:So417 (v) yrkande 5
som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet är inte berett att föreslå ett initiativ av innebörd att
barnbidraget skall undantas från beräkningsunderlaget för försörjningsstöd.
Motionerna 2002/03:So399 (v) yrkande 1 och 2003/04:So417 (v) yrkande
4 avstyrks.
Utskottet konstaterar att ett utredningsbetänkande nyligen har lämnats
till regeringen som rör den ekonomiska situationen för studenter.
Regeringens arbete på detta område bör inte föregripas. Motion 2002/03:So335
(kd) avstyrks därför.
Av Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd framgår att stipendier
som är avsedda för ett visst ändamål, t.ex. en resa, i regel inte bör
medföra en reducering av försörjningsstödet. Utskottet anser inte att
något sådant initiativ som begärs i motionerna 2002/03:Kr264 (m) yrkande
11 och 2003/04:Kr254 (m) yrkande 11är nödvändigt. Motionerna avstyrks.

Utskottet vidhåller med hänvisning till regeringens tidigare uttalanden
härom samt vad som anförs i Socialstyrelsens allmänna råd att det inte
behövs något tillkännagivande när det gäller frågan om ideella skadestånds
påverkan på rätten till socialbidrag. Utskottet utgår dock alltjämt
från att regeringen följer frågan. Motionerna 2002/03:So372 (s),
2003/04:So254 (m) och 2003/04:So533 (c) avstyrks.
Som tidigare beskrivits pågår det ett omfattande arbete för att minska
socialbidragsberoendet i samhället. Utskottet utgår från att detta arbete
även innefattar en översyn av hur olika stödformer påverkar varandra.
Motionerna 2002/03:So334 (kd) och 2002/03:So489 (s) avstyrks.
Av Socialstyrelsens allmänna råd framgår att det när det gäller t.ex.
den som varit utsatt för brott och till följd av detta måste flytta kan
vara befogat att ge bistånd beräknat på en ny högre boendekostnad. Motion
2002/03:So374 (s) får härigenom anses i huvudsak tillgodosedd.
Socialtjänsten har redan i dag genom 4 kap. 4 § socialtjänstlagen
möjligheter att ställa krav på motprestationer från den som uppbär
socialbidrag. Motion 2003/04:Sf396 (c) yrkande 2 får därför anses i huvudsak
tillgodosedd.
Utskottet anser att gällande regler i socialtjänstlagen ger tillfredsställande
möjligheter till samverkan mellan socialtjänsten och andra samhällsorgan.
Motion 2003/04:So376 (kd) avstyrks därför.
Våld mot kvinnor m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med delvis bifall till motionsyrkanden som sin mening ge
regeringen till känna att den särskilda utredare (dir. 2003:112) som
tillkallats under hösten 2003 med uppdrag att följa upp och ur ett
könsmaktsperspektiv utvärdera de myndighetsgemensamma uppdrag och de
uppdrag till enskilda myndigheter, som gavs i samband med propositionen
Kvinnofrid (prop. 1997/98:55) genom tilläggsdirektiv bör få i uppdrag
att överväga hur önskemålet att varje kommun bör ha en handlingsplan
för arbetet med våldsutsatta kvinnor skall uppnås. Riksdagen bör vidare,
främst mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår på området,
avslå motioner dels om förslag till ändring av socialtjänstlagen för
att förbättra stödet till brottsoffer, dels om det förebyggande arbetet
på området m.m. Riksdagen bör vidare, mot bakgrund av det arbete som
pågår på området, avslå motionsyrkanden rörande offer för trafficking.
Avslutningsvis bör riksdagen, bl.a. med hänsyn till Socialstyrelsens
uppdrag på området, avslå motionsyrkanden rörande vård och rehabilitering
m.m. av prostituerade.
Jämför reservationerna 15 (kd, c, mp), 16 (fp), 17 (v), 18 (m), 19 (fp),
20 (kd), 21 (fp), 22 (m) 23 (mp), 24 (fp), 25 (v), 26 (fp), 27 (v, mp)
och 28 (kd).
Motioner
I fem motioner framförs yrkanden om att kommunerna bör åläggas att
upprätta handlingsplaner när det gäller bemötandet av misshandlade och
hotade kvinnor.
I motion 2003/04:Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) begärs att
riksdagen beslutar om att kommunerna skall åläggas att upprätta
handlingsplaner för bemötandet av misshandlade kvinnor och barn (yrkande 9).

I motion 2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om att alla kommuner bör ha en handlingsplan för arbetet med
våldsutsatta kvinnor (yrkande 33).
I motion 2002/03:So451 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande
om en skärpning av kommunernas arbete med handlingsplaner mot sexualiserat
våld (yrkande 6).
I motion 2003/04:Ju478 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om vikten av att kommunerna tar ansvar för
kvinnomisshandelsproblematiken (yrkande 7). Motionärerna anför att det i varje
kommun bör finnas en skriftlig handlingsplan för bemötande av misshandlade
kvinnor inklusive handläggningsrutiner.
I motion 2003/04:So396 av Luciano Astudillo (s) begärs ett tillkännagivande
om att kommuner lagstiftningsvägen bör åläggas att ta fram handlingsplaner
för bemötande och omhändertagande i samband med hot och kvinnomisshandel.

Sex motioner rör ändringar i alternativt en översyn av hur socialtjänstlagen
fungerar när det gäller socialnämndens stöd till brottsoffer.
I motion 2003/04:Ju444 av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om att kommunerna bör ta det ansvar för brottsoffer som åläggs
dem i socialtjänstlagen (yrkande 1). Motionärerna anför att stödet till
brottsoffer i dag i praktiken fungerar tveksamt i alltför många kommuner.
Om kommunerna inte lever upp till sin lagstadgade skyldighet bör ordet
"bör" bytas ut mot "skall", anförs det.
I motion 2002/03:So350 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om att ersätta ordet bör med skall i 5 kap. 11 §
socialtjänstlagen (yrkande 9). Motionärerna anför att det är befogat och
nödvändigt att det stadgas att socialnämnden skall, och inte endast bör,
verka för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller
andra övergrepp i hemmet får stöd och hjälp för att förändra sin situation.
Även i motionerna 2002/03:So427 av Inger Davidson (kd), 2003/04:Ju478
av Mikaela Valtersson m.fl. (mp) (yrkande 1) och 2002/03:So510 av Viviann
Gerdin och Birgitta Sellén (båda c) (yrkande 1) framförs yrkanden av
innebörd att ordalydelsen i 5 kap. 11 § socialtjänstlagen bör ändras
från bör till skall.
I motion 2003/04:Ju262 av Rolf Olsson m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande
om att utreda hur kommunerna efterlever intentionerna i socialtjänstlagen
att ge stöd och hjälp åt brottsoffer i allmänhet och i synnerhet vad
gäller kvinnor som utsatts för våld (yrkande 7). Motionärerna anför att
frågan om ansvaret för brottsoffer och då särskilt socialtjänstens ansvar
måste uppmärksammas särskilt. Det finns anledning att göra en nationell
översyn av hur intentionerna i socialtjänstlagen 5 kap. 11 § efterlevs,
anförs det.
I motion 2003/04:Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) begärs att
riksdagen beslutar om boendemöjligheter för misshandlade kvinnor när de
flyttar från kvinnojourerna (yrkande 4). Motionärerna pekar på att det
underlättar för misshandlade kvinnor att åter integreras i samhället om
de har en lägenhet dit de kan flytta när de lämnar jourerna.
I motion 2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om opinionsarbetet gällande våld mot kvinnor i nära relationer.
Motionärerna anför att vi i opinionsarbetet en gång för alla måste slå
fast att hot, misshandel, ofredande, våldtäkt och kvinnofridskränkning
är brott som samhället ser allvarligt på och att det aldrig är kvinnans
eget "fel" att mannen utsätter henne för övergrepp (yrkande 4). Vidare
begärs i motionen ett tillkännagivande om erbjudande av vård och behandling
till kvinnor som har utsatts för våld och sexuella övergrepp (yrkande
31). Motionärerna anser att det är av yttersta vikt att lagstiftningen
och de berörda myndigheterna inte sviker kvinnor som har utsatts för
våld i nära relationer och för sexuella övergrepp utan erbjuder stöd
genom snabb och professionell vård och behandling, anpassad efter
individuella behov. I motionen begärs också ett tillkännagivande av
innebörd att länsstyrelsen i sin roll som tillsynsmyndighet bör kunna
utdöma vite till de kommuner som inte uppfyller socialtjänstlagens
bestämmelse gällande stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor (yrkande
34). Avslutningsvis begärs ett tillkännagivande om att kommunerna måste
bistå med skyddat boende för våldsutsatta kvinnor (yrkande 36).
I motion 2002/03:Ju250 av Catharina Elmsäter Svärd m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om att en myndighet bör få i uppdrag att definiera de
fysiska, psykiska och ekonomiska effekterna av misshandel och våldtäkt
(yrkande 9). Motionärerna pekar på att utbildning, fortbildning och
handledning är en förutsättning för ett korrekt omhändertagande av en
misshandlad kvinna. Det är därför viktigt att någon myndighet, förslagsvis
Socialstyrelsen, får i uppdrag att definiera de fysiska, psykiska och
ekonomiska effekterna av våldtäkt och misshandel.
I motion 2003/04:So271 av Annelie Enochson (kd) begärs ett tillkännagivande
om att skapa ett centrum mot sexuella övergrepp i varje region i Sverige
(yrkande 9). Motionären pekar på att det med den tilltagande sexualisering
av vårt samhälle som framför allt medierna bidrar till finns en stor
risk att de sexuella övergreppen kommer att öka i framtiden. Det bör
därför finnas ett centrum mot sexuella övergrepp i varje region där
verksamheten bedrivs med statliga medel. I motionen begärs vidare ett
tillkännagivande om att möjliggöra skyddat boende för kvinnor och barn
i hela Sverige (yrkande 10). Yrkanden likalydande med de två sistnämnda
framförs av samma motionär även i motion 2002/03:So360 (yrkandena 10
och 11).
I motion 2002/03:384 av Carina Ohlsson och Elisebeht Markström (båda s)
begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör följa upp riksdagens
"kvinnofridsbeslut" från 1998 och vidta de åtgärder som behövs för att
beslutet skall genomföras.
I motion 2002/03:So420 av Kerstin-Maria Stalin (mp) begärs ett
tillkännagivande om behovet av utredning och statistik om tandvård och
kvinnomisshandel (yrkande 1). Motionären anser att Socialstyrelsen i
samarbete med socialförvaltningarna bör få i uppdrag att sammanställa
statistik angående de dolda kostnader som kan finnas på socialförvaltningar
angående tandvård som man bedömer har eller kan ha sitt ursprung i
misshandelsproblematik.
Ett antal motioner rör vård och rehabilitering m.m. av prostituerade.
I
motion 2003/04:Ju447 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om ett tydligt uppdrag till socialtjänsten (yrkande 5).
Motionärerna anför, när det gäller offer för människohandel för sexuella
ändamål, att det måste bli ett stopp för återsändandet av offren under
utredningens gång. Socialtjänstens uppdrag bör förtydligas till att ta
ansvar för offren under utredningen eller tills permanent boende och
uppehälle är ordnat, anförs det.
I motion 2002/03:So451 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs att regeringen
arbetar fram direktiv till berörda myndigheter angående ansvar för
kvinnor som utsatts för trafficking (yrkande 4). Motionärerna anför att
varje instans som kommer i kontakt med kvinnor som utsatts för trafficking
måste få tydliga direktiv som klargör vilket ansvar och utrymme man har.

I motion 2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om bättre samverkan för att motverka prostitution (yrkande
10). Motionärerna anför att det samlade arbetet mot prostitutionen många
gånger skulle bli mer effektivt med en smidigare samverkan mellan
polismyndigheter, socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra berörda
myndigheter och organisationer.
I motion 2002/03:So451 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs att regeringen
tillsätter en utredning om inrättande av ett nationellt resurscentrum
mot prostitution (yrkande 3). Motionärerna anser att detta centrum bör
ha till uppgift att arbeta med att stötta dem som söker vägar ut ur
prostitution. Det bör även arbeta med information till institutioner
och yrkesgrupper vilka i sin verksamhet möter prostituerade samt samverka
med berörda myndigheter och organisationer. Ett likalydande yrkande
framförs även i motion 2003/04:Ju452 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v)
yrkande 2.
I motion 2003/04:Ju314 av Tina Acketoft (fp) begärs ett tillkännagivande
om att öka samhällets stödinsatser för integrationen av prostituerade
(yrkande 2). Motionären anför att de flesta prostituerade har en bakgrund
som inte gett dem en reell möjlighet att utvecklas och kunna skapa sig
möjligheter till ett mer normalt liv. Precis samma regler och insatser
som gäller för integrationen av andra kriminella till ett icke kriminellt
liv bör gälla för denna grupp.
I motion 2003/04:Ju313 av Ingemar Vänerlöv och Tuve Skånberg (båda kd)
begärs ett tillkännagivande om behovet av ett utbyggt system för vård-
och rehabiliteringsinsatser för prostituerade som är i behov därav
(yrkande 5). Motionärerna, som anser att ett förbud för försäljning av
sexuella tjänster skall införas, anför att det är synnerligen angeläget
att, innan ett sådant förbud införs, ett utbyggt system för adekvata
rehabiliterings- och vårdinsatser föreligger för dem som kan vara i
behov därav. Dessutom behövs det ett nytt påföljdssystem för brottet,
anförs det. Motionärerna anser det högst olämpligt med traditionella
fängelsestraff, utan anser att påföljderna skall ta sikte på rehabilitering
och vård i ändamålsenliga inrättningar. I motion 2002/03:Ju284 yrkande
3 framför samma motionärer ett likalydande yrkande.
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Enligt 5 kap. 11 § socialtjänstlagen bör socialnämnden verka för att
den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp.
Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har
varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov
av stöd och hjälp för att förändra sin situation.
Utskottet behandlade senast frågor om våld mot kvinnor i de av riksdagen
godkända betänkandena 2001/02:SoU11 och 2003/04:SoU1, till vilka hänvisas
för en bakgrundsredovisning. I det förstnämnda betänkandet avstyrkte
utskottet motionerna med följande motivering (s. 17 f. ej res.):
Utskottet vill åter framhålla vikten av att förebygga våld och hot mot
kvinnor och av att ge utsatta kvinnor adekvat vård och stöd. Utskottet
konstaterar med tillfredsställelse att det har genomförts en rad åtgärder
och fortfarande pågår ett omfattande arbete på olika nivåer med frågor
som rör mäns våld mot kvinnor. Utskottet ser bl.a. mycket positivt på
att utsatta flickor och unga kvinnor i s.k. patriarkala familjer
uppmärksammas alltmer. Såväl socialtjänstlagstiftningen som den straffrättsliga
lagstiftningen har nyligen setts över och ändrats i syfte att öka skyddet
för och stödet till utsatta kvinnor. Socialstyrelsen och andra myndigheter
arbetar fortfarande med de regeringsuppdrag som gavs i samband med
kvinnofridsreformen 1998. Brottsförebyggande rådet har intensifierat sin
forskning på området. Även inom Regeringskansliet, inte minst i Nationella
rådet för kvinnofrid, pågår ett aktivt arbete. Vidare är förslag om
utökade möjligheter till besöksförbud under beredning i Regeringskansliet.
Socialstyrelsen kommer inom kort att slutredovisa sitt uppdrag med
anledning av kvinnofridsreformen. Utskottet utgår från att regeringen
därefter överväger behovet av ytterligare åtgärder. Mot bakgrund av de
omfattande insatserna på området får motionerna - - - anses i huvudsak
tillgodosedda.
I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 9 ) anförs bl.
a. följande (s. 130 f.):
Socialstyrelsen har, tillsammans med andra berörda myndigheter, genomfört
uppdrag som den fick i samband med Kvinnofridsreformen 1998. Uppdragen
avslutades 2002. Inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag har åtta olika
rapporter publicerats, bland annat innehållande redovisningar av
metodutvecklingsprojekt. Resultaten från projekten genomförs gradvis.
Myndigheternas arbete med anledning av uppdragen kommer att följas upp
av en särskild utredare under 2003-2004. Utredaren skall också lägga
förslag om finansiering och drift av en nationell kristelefon för kvinnor
som utsätts för hot eller våld. Staten stöder ekonomiskt kvinnojourer
och andra organisationer som arbetar för att motverka våld mot kvinnor,
främst kvinnojourernas två riksorganisationer. Under 2002 har 7 miljoner
kronor i engångsanslag fördelats till kvinnojourer för projekt riktade
till kvinnor med invandrarbakgrund, kvinnor med missbruksproblem och
kvinnor med funktionshinder. Regeringen beslutade våren 2003 om ekonomiskt
stöd till ett projekt inom handikapprörelsen för att öka kunskapen och
medvetenheten om våld mot kvinnor och män med funktionshinder. Regeringen
har sedan tillkomsten av Rikskvinnocentrum lämnat stöd till verksamheten
där. År 2003 uppgick stödet till sammanlagt 3,2 miljoner kronor.
I Socialstyrelsens uppdrag ligger också att följa prostitutionens
omfattning och utveckling samt att ge stöd till utveckling och förbättring.
Socialstyrelsen genomförde 1999, ett år efter lagen om förbud mot köp
av sexuella tjänster, en kartläggning av prostitutionens omfattning i
Sverige. Arbetet med en uppföljning av kartläggningen pågår för närvarande.

I budgetpropositionen för 2004  anförs dessutom följande (utg.omr. 9,
s. 138):
Insatser för att bekämpa hot och våld mot kvinnor måste kontinuerligt
utvecklas. Socialstyrelsens uppdrag med anledning av Kvinnofridsreformen
är avslutat, men arbetet med att förstärka insatserna måste fortsätta.
Det kan bland annat ske inom ramen för den myndighetssamverkan för
kvinnofrid som Socialstyrelsen initierat. Den webbplats som har utvecklats
inom ramen för myndighetssamarbetet har en viktig funktion att fylla
vad gäller det fortsatta samarbetet och spridning av goda exempel. Enligt
regeringens bedömning behövs ytterligare fokus på, och insatser för,
kvinnor som är dubbelt utsatta, till exempel kvinnor med missbruksproblem
och funktionshindrade kvinnor. För att långsiktigt förebygga mäns våld
mot kvinnor behövs förebyggande och rehabiliterande insatser också för
män som slår. Frivilligorganisationer har en viktig uppgift att fylla
både när det gäller att förebygga våld och att skydda utsatta kvinnor.
Regeringen avsätter ytterligare 9 miljoner kronor till kvinno- och
mansjourernas verksamhet fr.o.m. 2004. Den utvärdering som skall göras
av myndighetsuppdragen i samband med Kvinnofridsreformen kommer enligt
regeringens bedömning att utgöra ett viktigt underlag för fortsatta
överväganden om åtgärder för att ytterligare stärka insatserna för
utsatta kvinnor. Under budgetåret skall den långsiktiga finansieringen
av en nationell kristelefon för utsatta kvinnor utredas. Regeringen
aviserade i sin skrivelse om jämställdhetspolitik med handlingsplan för
mandatperioden (2002/03:140) att en utredare skall se över formerna för
en ombildning av Rikskvinnocentrum till ett nationellt institut för att
sprida kunskap och utveckla metoder när det gäller att motverka våld
mot kvinnor. Regeringen avsätter för budgetåret 2004 9,2 miljoner kronor
till Rikskvinnocentrums verksamhet. Utredningen skall bedrivas med
målsättningen att Rikskvinnocentrum skall kunna omvandlas till ett
institut under budgetåret 2004. Ytterligare insatser kan behöva genomföras
för att stimulera och intensifiera kommunernas arbete för våldsutsatta
kvinnor.
I betänkande 2003/04:SoU1 anförde utskottet under rubriken bidrag till
utveckling av socialt arbete m.m. följande i sin bedömning (s. 99, res.
vad beträffar stöd till kvinnojourer m.m. dels fp, dels v, mp):
Utskottet, som med tillfredsställelse noterar att regeringen avsätter
ytterligare 9 miljoner kronor till kvinno- och mansjourernas verksamhet
fr.o.m. 2004, har inget att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen.
Motionerna - - - avstyrks därmed.
Såsom utskottet framhållit vid upprepade tillfällen utför kvinnojourerna
ett mycket värdefullt arbete med stor betydelse som komplement till
socialtjänstens verksamhet på området. Utskottet vill också åter betona
att den omständigheten att det statliga stödet till kvinnojourerna ökat
under de senaste åren inte får leda till att kommunernas ekonomiska
engagemang minskar. Det är kommunerna som även i fortsättningen bör ha
det primära ansvaret för att stödja kvinnojourerna. Utskottet vidhåller
också att det självklart är positivt att kommunerna ger stöd även till
mansjourer. Motionerna - - - får anses i huvudsak tillgodosedda.
Utskottet vidhåller att Rikskvinnocentrum fyller en viktig funktion när
det gäller att motverka våld mot kvinnor och ser positivt på att medel
inom anslaget bidrar till finansieringen av verksamheten. Utskottet kan
konstatera att regeringen avsätter ytterligare 6 miljoner kronor till
Rikskvinnocentrum i syfte att under 2004 omvandla centrumet till ett
nationellt institut för att sprida kunskap och utveckla metoder när det
gäller att motverka våld mot kvinnor. Motion - - - får därmed anses i
huvudsak tillgodosedd.
Riksdagen har i juni 2003 (prop. 2002/03:70, bet. 2002/03:JuU17, rskr.
2002/03:224) beslutat ett antal lagändringar som i första hand syftar
till att motverka våld mellan personer som är eller har varit närstående.
Därvid har bl.a. beslutats att ett besöksförbud skall kunna utvidgas
till större geografiska områden än vad tidigare varit fallet och att
ett besöksförbud skall kunna avse den gemensamma bostaden om det på
grund av särskilda omständigheter finns en påtaglig risk för att den
person förbudet riktar sig mot kommer att begå brott mot en sammanboendes
liv, hälsa, frihet eller frid. Lagändringarna har trätt i kraft den 1
september 2003.
Frågan om stöd till våldsutsatta kvinnor och flickor har i november
2003 berörts av statsrådet Morgan Johansson i fråga för skriftligt svar
(2003/04:227). I svaret har statsrådet anfört bl.a. följande:
Ytterligare en åtgärd i arbetet mot våld mot kvinnor och flickor är att
låta en utredare se över formerna för en ombildning av Rikskvinnocentrum
till ett nationellt institut. Institutets uppgift ska vara att sprida
kunskap och utveckla metoder när det gäller att motverka våld mot kvinnor.
Regeringen avsätter 9,2 miljoner kronor för budgetåret 2004 till
Rikskvinnocentrums verksamhet.
Utredaren ska dessutom överväga förutsättningarna för att inrätta en
nationell kristelefon för kvinnor som utsatts för mäns våld.
Utbildning och kompetensutveckling är viktigt för att öka kunskapen hos
personalen i kommuner och landsting om våld i nära relationer och hur
man bemöter kvinnor som behöver stöd. En uppföljning av Socialstyrelsens
fortbildningssatsning för personal inom socialtjänst och hälso- och
sjukvård visar att ett stort antal anställda har genomgått utbildning
samt att personalen genomgående tycks ha fått större kunskap, ökad
kompetens och bättre beredskap att möta problemen. Utbildningen har på
många håll i landet resulterat i nätverk, handlingsplaner och bättre
rutiner. I över en tredjedel av länen finns länsövergripande samverkansgrupper.
Många kommuner har tagit fram strategier och/eller handlingsplaner för
arbetet med våldsutsatta kvinnor. I flera kommuner finns också lokala
samverkansgrupper. Fortfarande kvarstår dock brister inom flera områden.

I betänkande 2001/02:SoU1 behandlades senast ett motionsyrkande om att
regeringen skall tillsätta en utredning om inrättande av ett nationellt
resurscentrum mot prostitution. Utskottet anförde följande i sin bedömning
(s. 109, res. v):
Vänsterpartiet begär i motion Ju323 yrkande 3 att en utredning tillsätts
om ett nationellt resurscentrum mot prostitution. Utskottet vidhåller
sin tidigare redovisade uppfattning att samhället på olika sätt och i
olika sammanhang bör motverka prostitutionens skadeverkningar och
konsekvenser. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att
samla kunskap om prostitutionens omfattning och utveckling, sammanställa
kunskap om de sociala insatserna på lokal nivå samt ge stöd till utveckling
och förbättring av dessa insatser. Utskottet förutsätter att regeringen
och ansvariga myndigheter följer utvecklingen och vidtar de åtgärder
som kan behövas. Motionen får anses delvis tillgodosedd med det anförda.

Situationen för offer för människohandel har berörts av statsrådet Jan
O Karlsson i en interpellationsdebatt den 13 maj 2003. I debatten
(snabbprotokoll 2002/03:102) anförde statsrådet bl.a. följande:
Regeringen gav redan i november 2000 Anhörigkommittén i uppdrag att
utreda hur vi kan ge offren för människohandel rättsligt och annat stöd
så att de kan bistå i utredningar. Anhörigkommitténs betänkande har
remissbehandlats och är för närvarande under beredning i Regeringskansliet.
Kommittén föreslår bland annat att offer för människohandel ska kunna
ges tidsbegränsade uppehållstillstånd för att närvara vid brottsutredning
och rättegång och då ha rätt till hälso- och sjukvård och annat socialt
bistånd. Detta gäller naturligtvis alla offer för människohandel, såväl
kvinnor och flickor som män och pojkar. Det är också viktigt att påpeka
att offer för människohandel redan i dag kan ansöka om asyl och har
rätt till en individuell bedömning av skyddsbehov eller humanitära skäl.

Min ambition är att så snart som möjligt kunna lägga fram ett lagförslag
som stärker skyddet för offren. Det kommer att förbättra möjligheterna
att lagföra den här typen av brott. De som utsatts för brott ska ha
rätt till nödvändigt socialt och psykologiskt stöd förutom det rättsliga
stöd som kan ges under rättsprocessen i form av målsägandebiträde och
stödpersoner.
Regeringen  har i november 2003 till riksdagen lämnat propositionen
2003/04:35 Människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för
målsägande och vittnen m.m. Propositionen bereds för närvarande i
riksdagen.
Frågan om uppehållstillstånd för brottsoffer för människohandel har
därefter även berörts av statsrådet Barbro Holmberg i januari 2004 i
interpellation 2003/04:182. I debatten (snabbprotokoll 2003/04:58)
anförde statsrådet bl.a. följande:
Enligt socialtjänstlagen är det kommunerna som har det yttersta ansvaret
för att de som vistas i en kommun får det stöd och den hjälp de behöver.
Det åligger således socialtjänsten att verka för att de personer som
det här är fråga om får det skydd och den hjälp de kan behöva. Det kan
till exempel bli aktuellt att dessa personer erbjuds skyddat boende
under vistelsen i Sverige.
I propositionen om människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd
för målsägande och vittnen föreslås även att en utlänning som har
beviljats ett uppehållstillstånd på ansökan av en förundersökningsledare
själv kan ansöka om uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder. Vid
Migrationsverkets prövning av en sådan ansökan kommer en sammantagen
bedömning av alla relevanta omständigheter i det enskilda fallet att
göras. Något generellt svar på om en person som mot sin vilja blivit
offer för människohandel kan anses ha tillräckliga skäl för att beviljas
permanent uppehållstillstånd av humanitära skäl kan jag inte ge.
Jag vill också nämna att utarbetandet av en nationell handlingsplan för
arbetet med att bekämpa prostitution och handel med människor, särskilt
kvinnor och barn, nyligen har påbörjats. Handlingsplanen inbegriper
åtgärder för förebyggande av prostitution och människohandel samt
insatser för skydd och bistånd till offren. Arbetet kommer att drivas
inom berörda politikområden och ske i samråd med ansvariga myndigheter
och frivilligorganisationer och kommer att inkludera insatser både på
nationell och på internationell nivå.
Enligt Statsrådsberedningens propositionsförteckning  från den 20 januari
2004 avser Justitiedepartementet att lämna en proposition om människohandel
till riksdagen i mars 2004.
Utskottets ställningstagande
Enligt 5 kap. 11 § socialtjänstlagen bör socialnämnden verka för att
den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp.
Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har
varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov
av stöd och hjälp för att förändra sin situation.
Flera motionärer tar upp behovet av att alla kommuner bör ha en
handlingsplan för arbetet med våldutsatta kvinnor.
Utskottet konstaterar att ett omfattande arbete pågår i kommunerna för
att öka kunskapen om våld i nära relationer och hur man bemöter kvinnor
som behöver stöd. Utskottet konstaterar också att många kommuner har
tagit fram handlingsplaner eller motsvarande för hur detta arbete skall
bedrivas. Utskottet vill vidare erinra om att ytterligare medel avsatts
till Rikskvinnocentrum för innevarande år, bl.a. för att avhjälpa de
brister som föreligger på området. Utskottet noterar dessutom att en
särskild utredare (dir. 2003:112) tillkallats under hösten 2003 med
uppdrag att följa upp och ur ett könsmaktsperspektiv utvärdera de
myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till enskilda myndigheter,
som gavs i samband med propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55).
Utredaren skall göra en samlad analys av eventuella hinder och strukturer
som motverkar ett könsmedvetet arbete på de områden som dessa uppdrag
gällde. Uppdraget skall redovisas senast den 30 september 2004. Utskottet
anser det lämpligt att den särskilde utredaren genom tilläggsdirektiv
får i uppdrag att överväga hur önskemålet att varje kommun bör ha en
handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor skall uppnås. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med delvis bifall till motionerna
2002/03:So451 (v) yrkande 6, 2003/04:So396 (s), 2003/04:Ju443 (m) yrkande
9, 2003/04:Ju478 (mp) yrkande 7 och 2003/04:Ju479 (fp) yrkande 33 som
sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet anser det utomordentligt angeläget att kommunerna ger stöd åt
brottsoffer i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelse härom. Utskottet
utgår därför från att regeringen noga följer frågan. Utskottet delar
inte bedömningen att ordet bör skall bytas ut mot skall i det aktuella
lagrummet. Motionerna 2002/03:So350 (mp) yrkande 9, 2002/03:So427 (kd)
2002/03: So510 (c) yrkande 1, 2003/04:Ju262 (v) yrkande 7, 2003/04:Ju444
(fp) yrkande 1 och 2003/04:Ju478 (mp) yrkande 1 avstyrks.
Liksom tidigare vill utskottet framhålla vikten av att på alla sätt
förebygga våld och hot mot kvinnor och att ge utsatta kvinnor adekvat
vård och stöd. Utskottet konstaterar vidare att det alltjämt pågår ett
omfattande arbete på olika nivåer när det gäller mäns våld mot kvinnor.
Härvid vill utskottet särskilt peka på det arbete som skall ske för
att genomföra resultatet av Socialstyrelsens uppdrag med anledning av
Kvinnofridsreformen. Utskottet ser vidare mycket positivt på regeringens
avsikt att låta utreda möjligheterna att låta ett ombildat Rikskvinnocentrum
sprida kunskap om och utveckla metoder när det gäller att motverka våld
mot kvinnor. Dessutom har ändringar gjorts i reglerna för besöksförbud
som innebär ett ökat skydd för utsatta kvinnor. Mot bakgrund av de
omfattande åtgärderna på området anser utskottet att motionerna 2002/03:So360
(kd) yrkandena 10 och 11, 2002/03:So384 (s), 2003/04:So271 (kd) yrkandena
9 och 10, 2003/04:Ju443 (m) yrkande 4 och 2003/04:Ju479 (fp) yrkandena
4, 31 och 36 får anses i huvudsak tillgodosedda.
Länsstyrelsen har en viktig roll när det gäller att följa upp att
kommunerna uppfyller socialtjänslagens regler om stöd och hjälp till den
som utsatts för brott. Utskottet anser dock inte att det är nödvändigt
med ett tillkännagivande om att länsstyrelsen i denna roll skall ges
möjlighet att utdöma vite. Motion 2003/04:Ju479 (fp) yrkande 34 avstyrks.

Utskottet anser det angeläget att misshandlade kvinnor får ett korrekt
omhändertagande. Utbildning, fortbildning och handledning av berörd
personal är som anförs i motion 2002/03:Ju250 (m) yrkande 9 av stor
vikt i detta sammanhang. Ett tillkännagivande om att en myndighet bör
ges i uppdrag att definiera de fysiska, psykiska och ekonomiska effekterna
av misshandel och våldtäkt är dock inte nödvändigt enligt utskottets
mening. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet anser inte att riksdagen bör ta initiativ till en utredning
och att statistik om tandvård och kvinnomisshandel tas fram. Motion
2002/03:So420 (mp) yrkande 1 avstyrks därför.
Utskottet anser det utomordentligt viktigt att offer för människohandel,
inom ramen för gällande lagstiftning, får det stöd och den hjälp de
behöver. En proposition med anledning av bl.a. Anhörigkommitténs betänkande
Människosmuggling och offer för människohandel bereds för närvarande i
riksdagen. Detta arbete bör inte föregripas. Motionerna 2002/03:So451
(v) yrkande 4 och 2003/04:Ju447 (fp) yrkande 5 avstyrks.
Socialstyrelsen har ett uppdrag att följa prostitutionens omfattning
samt att ge stöd till utveckling och förbättring. Dessutom har arbetet
med en nationell handlingsplan för att bl.a. bekämpa prostitution nyligen
inletts. Mot denna bakgrund anser utskottet att prostitutionen följs
och bekämpas på ett godtagbart sätt. Utskottet delar dock inte uppfattningen
i motionerna 2002/03:Ju284 (kd) yrkande 3 och 2003/4:Ju313 (kd) yrkande
5 om att ett förbud avseende försäljning av sexuella tjänster bör införas.
Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna 2002/03:So451 (v)
yrkande 3, 2002/03:Ju284 (kd) yrkande 3, 2003/04:So635 (fp) yrkande 10,
2003/04:Ju313 (kd) yrkande 5, 2003/04:Ju314 (fp) yrkande 2 och
2003/04:Ju452 (v) yrkande 2.
Vård av missbrukare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå olika motioner om vård av missbrukare. Utskottet
hänvisar till sina tidigare uttalanden samt de omfattande insatser som
pågår på området. Bland annat bedriver Socialstyrelsen ett omfattande
utvecklingsarbete för att stärka missbrukarvården. En nationell
psykiatrisamordnare har vidare tillsatts. Dessutom har LVM-utredningen
nyligen redovisat sitt uppdrag.
Jämför reservationerna 29 (m), 30 (fp), 31 (kd), 32 (v), 33 (kd), 34
(m), 35 (m, fp, kd, c), 36 (v, mp), 37 (v, mp) och 38 (fp).
Motioner
I motion 2003/04:So422 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om missbruksvården (yrkande 6). Enligt motionärerna
måste missbruksvården stärkas och psykiatrins och socialtjänstens
ansvarsområden ses över. Vidare anförs att Statens beredning för medicinsk
utvärdering har visat att miljarder kronor "slängs" bort i missbrukarvården
genom att endast allmän stödbehandling ges.
I motion 2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om personalförsörjningen inom socialtjänst, missbrukarvård
och psykiatri (yrkande 4). Motionärerna pekar på att mer personal kommer
att behövas för att långsiktigt genomföra en nödvändig förstärkning av
missbrukarvård och psykiatri.
Två motioner avser att staten bör ta på sig det finansiella ansvaret
för all missbrukarvård på institution.
I motion 2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs att
regeringen återkommer med förslag till sådana lagändringar som innebär
att staten tar på sig det finansiella ansvaret för all missbrukarvård
på institution, under förutsättning att kommunerna redovisar att de
åtgärder de utfört och planerat för de berörda missbrukarna uppfyller
vissa krav (yrkande 15). Vidare begärs ett tillkännagivande om skärpt
tillsyn av missbrukarärenden i kommunerna (yrkande 14). Motionärerna
anser att med en statlig finansiering av tvångsvården bör följa vissa
krav på kommunerna. Kommunen bör visa att man har följt alla tillämpliga
bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL. Även i motion 2003/04:So504 av
Marita Aronson m.fl. (fp) begärs att regeringen återkommer med förslag
till sådan lagändring att staten tar på sig det finansiella ansvaret
för all missbrukarvård på institution (yrkande 2). Enligt motionärerna
skall statens kostnad sedan enligt finansieringsprincipen neutraliseras
genom en ändring av de allmänna statsbidragen till kommunerna.
I motion 2003/04:So523 av Dan Kihlström m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om frivilliga organisationers insatser i missbrukarvården
(yrkande 1). Motionärerna pekar på att stat, landsting och kommuner är
i mycket stort behov av alla ideella insatser inom missbrukarvården.
Motionärerna anför att man kan fråga sig om inte detta frivilliga arbete
är en förutsättning för att missbrukarvården inte helt skall haverera.
Vidare begärs ett tillkännagivande om tillsättandet av en nationell
kommitté med inriktning mot ideell missbrukarvård (yrkande 2). Motionärerna
anför att regeringen för några år sedan tillsatte en parlamentarisk
kommitté vars uppgift är att föreslå och initiera åtgärder för att
förbättra situationen för hemlösa och förhindra att fler drabbas av
hemlöshet. En liknande kommitté borde kunna tillsättas och få i uppdrag
att leta efter goda exempel samt stödja ideell missbrukarvård på olika
sätt på nationell nivå, anförs det. Två likalydande yrkanden som de två
ovan beskrivna framförs i motion 2002/03:So290 av Dan Kihlström m.fl.
(kd).
Fyra motioner rör behovet av särskilda insatser för missbrukande kvinnor
samt förekomsten av ett genusperspektiv.
I motion 2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om att könsskillnader bör uppmärksammas i riktlinjer och
utbildning i alkoholistvården (yrkande 17). Motionärerna pekar på att
det finns ett stort behov av att man inom hälso- och sjukvården lägger
upp ett särskilt program för hur man kan hjälpa kvinnliga alkoholister.
Ett tillkännagivande om att det behövs särskilda insatser för att hjälpa
kvinnliga alkoholister begärs även i motion 2003/04:So276 av Helena
Bargholtz (fp).
I motion 2002/03:So370 av Carina Hägg (s) begärs ett tillkännagivande
om behovet av åtgärder för missbrukande kvinnor. Motionären anför att
behandlingen av kvinnor som missbrukar mer bör inriktas på kvinnornas
speciella situation och behov.
I motion 2002/03:So447 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om utvecklad forskning, uppföljning och analys av LVM och
LVU samt att dessa analyser skall bedrivas med ett genusperspektiv
(yrkande 10). Motionärerna konstaterar att det saknas ett genusperspektiv
i de analyser som gjorts av tvångsvården, vilket är allvarligt. Kvinnor
som har ett så avancerat missbruk att de blir föremål för tvångsvård
lever ofta mycket destruktivt och utsätts många gånger för våld och
sexuella övergrepp.
I motion 2003/04:So323 av Kenneth Lantz (kd) begärs ett tillkännagivande
om nyttan av att utreda möjligheterna till lika tillämpning av LVM i
hela landet. Motionären anser att det krävs samma regler i hela landet
för att missbrukarvården skall komma fram till optimala resultat med
sin verksamhet.
I motion 2002/03:So317 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begärs ett
tillkännagivande om behovet av en utredning om tillämpningen av
tvångsvården för narkotikamissbrukare. Motionären anför att inslaget av
tvångsåtgärder gentemot illegal hantering, missbrukare och missbruk av
narkotika bör öka och skärpas. Riksdagen bör ge regeringen till känna
att en utredning om tillämpningen av tvångsvården för narkotikamissbrukare
bör syfta till att skärpa och utöka möjligheterna till tvångsåtgärder
vid fara för liv och hälsa för den enskilde eller dennes omgivning.
I motion 2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om mångfald, frivilligorganisationer, utvärdering och
kvalitetskontroll av missbrukarvården (yrkande 13). Motionärerna anför
att det är ett problem för kommunerna att resultaten av missbrukarvården
är så dåligt utvärderade. Kommunalt samarbete krävs i syfte att bättre
utvärdera och mäta resultaten i missbrukarvården.
I motion 2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande
om den institutionella missbruksvårdens behov av metodutveckling (yrkande
7). Motionärerna anför att delar av beroendevården har blivit eftersatt,
både resursmässigt och ur ett metodutvecklingshänseende. Motionärerna
anser att det nu krävs en satsning i hela landet på beroendevården för
att bevara och utveckla kvaliteten. Det gäller hela vårdkedjan - från
institutionsvård via öppenvård till arbetsmarknadsinsatser. Ett yrkande
med detta innehåll framförs även i motion 2002/03:So447 av Gudrun Schyman
m.fl. (v) (yrkande 7).
I motion 2003/04:So395 (v) begärs vidare ett tillkännagivande om
alkoholrådgivning i kommunerna (yrkande 8). Motionärerna anser att det bör
utredas om kommunerna i socialtjänstlagen, eller på annat sätt, kan
åläggas att tillhandahålla öppna alkoholrådgivningar, på liknande sätt
som i dag gäller för familjerådgivning. Ett yrkande av denna innebörd
framställs även i motion 2002/03:So447 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
(yrkande 8).
I motion 2002/03:So392 av Gunnar Nordmark (fp) begärs ett tillkännagivande
om att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda behovet av ett
ökat stöd till anhöriga till brottslingar och missbrukare.
I motion 2002/03:So354 av Claes-Göran Brandin och Christina Nenes (båda
s) begärs ett tillkännagivande om stöd till anhöriga inom missbrukarvården.
Motionärerna anför att det för anhöriga som har lång resväg och som är
tvungna att ta ledigt från sina arbeten kan bli svårt att medverka vid
anhörigveckor. Motionärerna anser därför att möjligheterna för anhöriga
att få rätt till ledighet från anställning och ekonomiskt stöd för
förlorad arbetsinkomst bör undersökas. Ett yrkande med denna innebörd
framförs även i motion 2003/04:So426 av samma motionärer.
Två motioner avlämnade under allmänna motionstiden 2002 berör kombinationen
drogmissbruk och psykisk sjukdom.
I motion 2002/03:So447 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om att genomföra en fördjupad analys av de undersökningar
som gjorts om drogmissbruk i kombination med psykisk sjukdom (yrkande
9). Motionärerna anför att människor med missbruksproblem och psykisk
sjukdom är en av de mest utsatta grupperna i samhället. Regeringen bör
därför ge Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en fördjupad analys
av de undersökningar som gjorts för att utifrån dessa utforma förslag
till åtgärder.
I motion 2002/03:So449 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om inriktningen av missbruksvården (yrkande 1). Motionärerna
anser att den psykiska ohälsan och missbruksproblemen måste behandlas
samtidigt och att vård och behandling även måste bli mer lättillgänglig.
Dessutom krävs en bättre resurssamordning för att den hjälp som finns
skall bli mer effektiv.
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Enligt 5 kap. 9 § socialtjänstlagen skall socialnämnden aktivt sörja
för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller
hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd
med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen
fullföljs.
Regler om tvångsvård av missbrukare finns i lag (1988:870) om vård av
missbrukare i vissa fall (LVM). I 2 § LVM anförs följande:
Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom
enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). En missbrukare
skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de förutsättningar
som anges i denna lag (tvångsvård).
Motioner om missbrukarvård behandlades av utskottet senast i betänkande
2001/02:SoU11, vartill hänvisas för en utförlig bakgrundsredovisning (s.
18 f.). I betänkandet behandlades två motionsyrkanden om att det bör
utredas om kommunerna skall åläggas att tillhandahålla öppna
alkoholmottagningar. Utskottet konstaterade i sin bedömning att
Alkoholkommittén,
som årligen skall redovisa sin verksamhet till regeringen, bl.a. har
i uppgift att stimulera vård- och behandlingsinsatser på kommunal nivå.
Utskottet ansåg att utfallet av kommitténs arbete borde avvaktas.
Alkoholkommitténs arbete skall slutföras senast den 31 december 2005.
Motionerna avstyrktes (s. 27 res. v).
I betänkande 2003/04:SoU1  behandlade utskottet ett stort antal
motionsyrkanden rörande psykiatrifrågor, bl.a. två med samma innehåll som
i de här aktuella motionerna So447 (v) yrkande 9 och So449 (v) yrkande
1 från allmänna motionstiden 2002. Motionerna avstyrktes med hänvisning
till det mycket omfattande uppdrag som den nyligen tillsatta nationella
psykiatrisamordnaren fått (s. 43 f., ej res.).
I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 9) anförs bl.
a. följande (s. 130):
Inom Socialstyrelsen pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att
stärka missbrukarvården. Som ett led i detta utarbetar Socialstyrelsen
nationella riktlinjer för missbrukarvården. Riktlinjerna baseras på
vetenskapligt grundad kunskap. Arbetet, som sker utifrån de principer
för riktlinjearbete som Socialstyrelsen tillämpar inom hälso- och
sjukvårdsområdet, bygger på olika kunskapsöversikter inom området. Ett
huvuddokument är den rapport som publicerades av Statens Beredning för
Medicinsk Utvärdering (SBU) 2001 rörande behandling av personer med
alkohol- och narkotikaproblem.
Parallellt med riktlinjearbetet pågår ett projekt för att utveckla
kvalitetsindikatorer som gör det möjligt att följa, stödja och utveckla
kvaliteten i missbrukarvården. Vid Socialstyrelsen pågår vidare
utvecklingen av ett nationellt informationssystem med basuppgifter om
personer påbörjar behandling för alkohol- eller narkotikaproblem. Arbetet
är initierat av Sveriges åtaganden i EU att årligen rapportera in
(anonyma) mängduppgifter om missbrukare som söker vård. Dessa data är en
av fem indikatorer som används inom EU för att följa utvecklingen inom
narkotikaområdet. Socialstyrelsen har under året fortsatt att stödja
införandet av den strukturerade intervjumetodiken Addiction Severity
Index (ASI), som ett led i arbetet med att systematiskt samla in data
rörande klienter i behandling. Stöd har också lämnats till ett tiotal
andra metodutvecklingsprojekt som stödjer en kunskapsbaserad utveckling
av socialtjänsten. På initiativ av Mobilisering mot narkotika genomförde
Socialstyrelsen under 2003 en närmare granskning av missbrukarvården ur
ett nationellt perspektiv. Granskningen består bl.a. av en undersökning
av missbrukarvårdens organisation, resurser och insatser samt en
brukarundersökning.
Förstärkning av missbrukarvården är också en viktig utgångspunkt för
regeringens narkotikapolitiske samordnare Mobilisering mot narkotika,
som har i uppdrag att genomföra den narkotikapolitiska handlingsplan
som riksdagen beslutade 2002. Det är bland annat fråga om att höja
kompetensen och kvaliteten i vården. Sammanlagt 20 miljoner kronor har
avsatts under perioden 2002-2004 för att förstärka metodutveckling,
nätverksuppbyggnad samt utveckling av ett rapporteringssystem inom vården.
En satsning på vården görs också inom ramen för den storstadssatsning
som Mobilisering mot narkotika genomför i partnerskap med Stockholm,
Göteborg och Malmö. Inom olika delprojekt skall verksamma metoder
utvecklas, prövas och utvärderas. Regeringen har avsatt 40 miljoner kronor
för projektet mellan 2002 och 2004. De tre städerna bidrar därutöver
till finansieringen inom respektive stad.
Regeringen utsåg i januari 2002 en särskild utredare med uppdrag att se
över tillämpningen av LVM (dir. 2002:10). Utredaren skulle bl.a. analysera
hur lagen har kommit att användas under 1990-talet samt bedöma orsakerna
till nedgången i antalet beslut om LVM i dag jämfört med vad som var
fallet vid införandet av lagen. Utredaren skulle vidare belysa hur
utvecklingen påverkat de socialt mest utsatta missbrukarna. Analysen
skulle göras mot bakgrund av missbruket och missbrukarvårdens utveckling
under perioden. Av särskilt intresse var socialtjänstens bedömning av
missbrukarens vårdbehov, vårdens innehåll och förväntade resultat samt
de ekonomiska prioriteringar som ligger bakom valet av vårdform.
Utredningen skulle även omfatta vissa frågor om rättssäkerhet m.m. Utredningen
som antog namnet LVM-utredningen överlämnades den 13 januari 2004
betänkandet Tvång och förändring - rättssäkerhet, vårdens innehåll och
eftervård (SOU 2004:3). Betänkandet kommer att remissbehandlas under
våren.
Riksdagens revisorer har på socialutskottets initiativ granskat Statens
institutionsstyrelse. Granskningen har resulterat i ett förslag till
riksdagen Med tvång och god vilja - vad gör Statens institutionsstyrelse
(2002/03:RR9). Granskningen har inriktats på tre övergripande och
sinsemellan sammanhängande områden nämligen kvaliteten i behandlingen,
forskning och utvecklingsarbete samt uppföljning och kontroll av
verksamheten Förslaget har behandlats av socialutskottet i betänkande
2002/03:SoU13 med samma namn som förslaget. Av betänkandets sammanfattning
framgår bl.a. följande:
Utskottet ställer sig i princip bakom Riksdagens revisorers förslag.
Ett enigt utskott delar bl.a. revisorernas uppfattning att SiS övergripande
ansvar för behandlingen vid institutionerna bör förtydligas. Utskottet
anser vidare att SiS bör fortsätta att utveckla sina insatser för att
underlätta för institutionerna att implementera metoder som har
vetenskapligt stöd. Utskottet delar revisorernas bedömning att SiS bör
konkretisera målen för sin verksamhet och tydliggöra kriterier för när
målen skall anses uppfyllda. Det är också angeläget att SiS prioriterar
och utvecklar uppföljningen av vårdresultat. SiS bör redovisa resultatet
av den bedrivna vården till regeringen. Åtgärder bör också vidtas när
det gäller SiS möjligheter att inhämta personuppgifter från andra
myndigheter i uppföljningssyfte. Vidare bör regeringen utreda hur tillsynen
av SiS kan göras organisatoriskt och ekonomiskt oberoende av SiS.
Slutligen bör SiS förtydliga de riktlinjer och normer som skall gälla för
institutionsbehandling i syfte att möjliggöra tillsyn av behandlingskvaliteten.
Utskottet ställer sig också bakom ett motionsyrkande såvitt avser vikten
av ett genusperspektiv vid styrning av behandling och vid implementering
av forskningsresultat. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till
regeringen i samtliga dessa delar.
Av regleringsbrevet för Statens institutionsstyrelse  för 2004 framgår
beträffande verksamhetsområdet statligt bedriven ungdoms- och missbrukarvård
att myndigheten skall återrapportera
hur myndigheten utvecklat sina insatser för att underlätta för att
implementera metoder som har vetenskapligt stöd vid SiS institutioner,
hur
SiS konkretiserat målen för sin verksamhet och tydliggjort kriterierna
för när målen skall anses uppfyllda,
hur SiS utvecklar uppföljningen av vårdresultat och redovisar dessa,
hur SiS avser att förtydliga de riktlinjer och normer som skall gälla
för institutionsbehandlingen i syfte att möjliggöra tillsyn av
behandlingskvaliteten,
vilka åtgärder som vidtagits för att ett genusperspektiv anläggs vid
styrning av behandling och vid implementering av forskningsresultat,
vilka åtgärder som vidtagits i syfte att öka kunskapen om SiS verksamhet
inom socialtjänsten.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med
sjukvårdshuvudmännen och berörda myndigheter analysera och redovisa
könsskillnader inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens
verksamhetsområden. I uppdraget ingår bl.a. att sammanställa och analysera
könsspecifika uppgifter om hälso- och sjukvårdens kvalitet och tillgänglighet
samt se hur dessa påverkar vården för kvinnor och män, respektive flickor
och pojkar. Slutredovisning av uppdraget skall ske senast den 31 mars
2004.
I oktober 2003 tillsatte regeringen (dir. 2003:133) en nationell
psykiatrisamordnare med uppgift att se över frågor som rör arbetsformer,
samverkan, samordning, resurser, personal och kompetens inom vård, social
omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade.
Samordnaren skall fortlöpande informera regeringen om resultatet av
arbetet och vid behov ge förslag till författningsändringar och
förtydliganden av gällande regelverk. Samordnaren ges vidare i uppdrag att
tillsammans med kommuner, landsting och berörda statliga myndigheter
formulera strategier för kvalitetsutveckling för att samordna och stärka
utvecklingsarbetet. Psykiatrisamordnarens uppdrag upphör senast den 1
november 2006.
Utskottet behandlade senast i det av riksdagen godkända betänkande
2001/02:SoU15  med anledning av regeringens proposition 2001/02:91
Nationell narkotikahandlingsplan en motion om att finansieringen av
missbrukarvården bör åvila staten. Utskottet anförde därvid i sin bedömning
(s. 37) att det delade regeringens uppfattning att det övergripande
ansvaret för missbrukarvården, således även tvångsvården, också i
fortsättningen skall åvila socialtjänsten. Aktuell motion avstyrktes (res.
fp).
I betänkande 2001/02:SoU11  behandlade utskottet senast en motion om
att göra en översyn av de anhörigas situation som i huvudsak överensstämmer
med de här aktuella motionerna 2002/03:So354 och 2003/04:So426. Utskottet
anförde i sin bedömning (s. 27) att det inte heller nu var berett att
föreslå en sådan översyn. Yrkandet avstyrktes (ej res.).
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden rörande
frivilligorganisationernas insatser inom missbruksvården, senast i
betänkande 1999/2000:SoU6 Socialtjänstfrågor. Utskottet vidhöll i sin
bedömning (s. 25) att frivilligorganisationerna har en stor betydelse
när det gäller att komplettera samhällets insatser på det sociala området.
Enligt 5 § socialtjänstlagen har socialnämnden redan i uppgift att
samarbeta med bl.a. andra samhällsorgan organisationer och föreningar,
anfördes det. Motionen ansågs i någon mån tillgodosedd och avstyrktes
(ej res.).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att det pågår ett omfattande arbete
för att stärka missbrukarvården. Socialstyrelsen arbetar för närvarande
såväl med nationella riktlinjer för missbrukarvården som med ett projekt
för att utveckla kvalitetsindikatorer som gör det möjligt att följa,
stödja och utveckla kvaliteten i missbrukarvården. Även regeringens
narkotikapolitiska samordnare arbetar för en förstärkt missbrukarvård.
Utskottet utgår från att detta arbete även innefattar en översyn av
personalbehovet inom missbrukarvården. Mot denna bakgrund anser utskottet
att motionerna 2003/04:So422 (m) yrkande 6 och 2003/04:So637 (c) yrkande
4 får anses i huvudsak tillgodosedda.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan om finansieringen av
missbrukarvården. Utskottet anser således alltjämt att det övergripande
ansvaret för missbrukarvården, således också tvångsvården, också i
fortsättningen skall åvila socialtjänsten. Utskottet avstyrker därför
motionerna 2003/04:So345 (fp) yrkandena 14 och 15 och 2003/04:So504
(fp) yrkande 2.
Utskottet vidhåller att frivilligorganisationer har en stor betydelse
när det gäller att komplettera samhällets insatser på det sociala området.
Något tillkännagivande härom är dock inte nödvändigt. Utskottet anser
inte heller att riksdagen bör ta något initiativ för att regeringen
skall tillsätta en nationell kommitté med inriktning mot ideell
missbrukarvård. Motionerna 2002/03:So290 (kd) yrkandena 1 och 2 och
2003/04:So523 (kd) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.
Utskottet delar uppfattningen i motionerna 2003/04:So276 (fp) och
2003/04:So345 (fp) yrkande 17 att könsskillnader bör uppmärksammas i
riktlinjer och utbildning i alkoholistvården. Socialstyrelsen har fått
i uppdrag av regeringen att i samverkan med sjukvårdshuvudmännen och
berörda myndigheter analysera och redovisa könsskillnader inom bl.a.
hälso- och sjukvården. Motionerna som härigenom får sägas vara i någon
mån tillgodosedda avstyrks. Utskottet konstaterar vidare att LVM-utredningens
nyligen lämnade betänkande Tvång och förändring - rättssäkerhet, vårdens
innehåll och eftervård (SOU 2004:3) innefattar ett avsnitt om missbruk
och LVM-vård ur ett genusperspektiv. Motionerna 2002/03:So370 (s) och
2002/03:So447 (v) yrkande 10 får härigenom anses tillgodosedda.
I motion 2003/04:So323 (kd) aktualiseras frågeställningen om huruvida
LVM tillämpas lika över hela landet. Utskottet utgår från att regeringen
vid beredningen av LVM-utredningens betänkande beaktar frågeställningen.
Regeringens beredning bör dock inte föregripas varför motionsyrkandet
avstyrks.
I motion 2002/03:So317 (m) begärs ett tillkännagivande om behovet av en
utredning om tvångsvården för narkotikamissbrukare. Även här anser
utskottet att regeringens beredning av LVM-utredningens betänkande bör
avvaktas. Motionen avstyrks.
I motionerna 2002/03:So447 (v) yrkande 7, 2003/04:So345 (fp) yrkande 13
och 2003/04:So395 (v) yrkande 7 framförs krav på bl.a. kvalitetskontroll
och metodutveckling inom missbrukarvården. Som redovisats ovan arbetar
Socialstyrelsen för närvarande såväl med nationella riktlinjer för
missbrukarvården som med ett projekt för att utveckla kvalitetsindikatorer
som gör det möjligt att följa, stödja och utveckla kvaliteten i
missbrukarvården. Dessutom pågår det ett utvecklingsarbete inom Statens
institutionsstyrelse. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna
får anses i huvudsak tillgodosedda.
När det gäller spörsmålet om huruvida kommunerna bör åläggas att
tillhandahålla öppna alkoholrådgivningar vill utskottet ånyo peka på att
Alkoholkommittén, som årligen skall redovisa sin verksamhet till regeringen,
bl.a. har i uppgift att stimulera vård- och behandlingsinsatser på
kommunal nivå. Utskottet är alltjämt av uppfattningen att utfallet av
kommitténs arbete bör avvaktas. Alkoholkommitténs arbete skall slutföras
senast den 31 december 2005. Motionerna 2002/03:So447 (v) yrkande 8 och
2003/04:So395 (v) yrkande 8 avstyrks.
I motionerna 2002/03:So354 (s), 2002/03:So392 (fp) och 2003/04:So426
(s) begärs ökat stöd till anhöriga till missbrukare. Utskottet anser
självfallet att anhöriga är i behov av ett bra stöd. Några tillkännagivanden
i enlighet med vad som begärs i motionerna är utskottet dock inte berett
att ställa sig bakom. Motionerna avstyrks.
Utskottet vidhåller sin uppfattning vad beträffar det som tas upp i
motionerna 2002/03:So447 (v) yrkande 9 och 2002/03:So449 (v) yrkande 1.
Motionerna är i stor utsträckning tillgodosedda med hänvisning till
det mycket omfattande uppdrag som den nyligen tillsatta nationella
psykiatrisamordnaren fått.
Vård av ungdomar m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden dels om att återinföra en viss
paragraf från den tidigare barnavårdslagen till socialtjänstlagen, dels
om att komplettera socialtjänstlagen med övervakning och vilande LVU-vård.
Riksdagen bör vidare, då lagen nyligen varit föremål för en översyn,
avslå ett motionsyrkande om en översyn av LVU. Dessutom bör riksdagen,
främst med hänvisning till att de får anses tillgodosedda, avslå
motionsyrkanden om barn i riskzon, om familjehemsplacerade barns rätt
till försörjning och om vårdmålen m.m. på behandlingshem för unga.
Jämför reservationerna 39 (m, fp, kd, c), 40 (m), 41 (m), 42 (m), 43
(c) och 44 (fp).
Motionerna
I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs
att riksdagen beslutar om att införa 4 kap. 26 § i den tidigare
barnavårdslagen i socialtjänstlagen (yrkande 9). Paragrafen innebar att
sociala myndigheter i samverkan med familjen och på ett tidigt stadium
kunde inrikta sitt arbete på att hjälpa och stötta, ofta i förebyggande
syfte. Åtgärder vidtogs sedan stegvis i samråd med familjen, och först
som en sista utväg kunde övervakning och ett omhändertagande bli aktuellt.
I motionen begärs vidare ett tillkännagivande av innebörd att systemet
med kontaktperson på frivillig basis enligt socialtjänstlagen bör
kompletteras med förslag om övervakning och vilande LVU-vård. (yrkande
10). Dessutom begärs ett tillkännagivande om en översyn av lagen om
vård av unga (yrkande 11).
I motion 2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande
om unga i riskzonen (yrkande 12). Motionärerna pekar på att tidig
upptäckt, och därmed möjligheter att sätta in resurser, är avgörande för
möjligheterna till ett liv i frihet, utan droger.
I motion 2002/03:L317 av Gunilla Wahlén (v) begärs ett tillkännagivande
om att regeringen låter utreda möjligheten att jämställa fosterbarns
rätt till försörjning med biologiska barns i enlighet med 7 kap. 1 §
föräldrabalken (yrkande 2). Motionären anför att då samhället påtagit
sig föräldraansvaret och skyldigheten skall fosterföräldrar åläggas
samma försörjningsansvar som övriga föräldrar. Familjehemsplacerade
ungdomar bör ha samma ekonomiska rättigheter som sina jämnåriga kamrater.

I motion 2003/04:So314 av Jörgen Johansson (c) begärs ett tillkännagivande
om behovet av att utarbeta ett program för uppföljning av vårdmålen på
behandlingshem för unga (yrkande 1). Motionären anför att samhällets
oförmåga att utvärdera vårdens effektivitet är påtaglig. Även
Socialstyrelsens förmåga att utvärdera vården utifrån begreppet "vetenskap
och beprövad erfarenhet" kan ifrågasättas, anförs det. Vidare begärs i
motionen ett tillkännagivande om behovet av program för vårdinriktning
vid behandlingshem innefattande s.k. § 12-hem (yrkande 2). Motionären
anför att brister i såväl vårdkvalitet som tillsyn finns inom Statens
institutionsstyrelse (SiS). Ett program bör utarbetas i syfte att ge
riktlinjer för en vård där individens behov skall vara normerande.
I motion 2003/04:So296 av Liselott Hagberg (fp) begärs ett tillkännagivande
om att ansvaret för tillsynen av familjehem överförs från placerande
kommuner till de kommuner där familjehemmen är belägna. Motionären pekar
på att det inte är ovanligt att barn vårdas på långt avstånd ifrån
hemkommunen och att det därför finns risk för att ansvarig socialnämnd
brister i ansvaret när det gäller familjehemmens rätt till råd, stöd
och hjälp.
I motion 2003/04:So324 av Johan Andersson (s) begärs ett tillkännagivande
om att ursprungskommunen bör ansvara för nya utredningar gällande barn
och ungdomar enligt socialtjänstlagen under en period av åtta månader
efter avslutad utredning, även då familjen flyttat från kommunen.
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) skall socialnämnden
verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden,

i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling
och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom,
med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som
har visat tecken till en ogynnsam utveckling,
aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och
ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller
beroendeframkallande medel samt dopningsmedel,
i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar
att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om
hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför
det egna hemmet,
i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd
och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende,
umgänge eller adoption har avgjorts.
Enligt 6 kap. 1 § SoL 1 § skall socialnämnden sörja för att den som
behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett
familjehem eller i ett hem för vård eller boende.
Regler om tvångsvård av unga finns i lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga (LVU). I lagens 2 och 3 §§ regleras
förutsättningarna för när vård kan beredas med stöd av lagen. I 12 § stadgas
att det för vård av unga som på någon grund som anges i 3 § behöver stå
under särskilt noggrann tillsyn skall finnas särskilda ungdomshem.
Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkandet 2002/03:SoU15
med anledning av regeringens proposition 2002/03:53 Stärkt skydd för
barn i utsatta situationer m.m. (s. 39 f.), behandlat motionsyrkanden
om att återinföra 26 § barnavårdslagen i socialtjänstlagen. Utskottet
avstyrkte motionsyrkandet med följande motivering (s. 29, res. m):
Utskottet har inte ändrat inställning när det gäller begäran i motion
So42 (m) yrkande 4 om att återinföra 4 kap. 26 § barnavårdslagen i
socialtjänstlagen. De åtgärder som var möjliga att vidta enligt det nämnda
lagrummet hade kommit att sakna betydelse långt innan barnavårdslagen
upphörde att gälla 1982. Enligt utskottets mening får vidare de möjligheter
till förebyggande åtgärder som LVU ger anses tillräckliga. Motionen
avstyrks.
I de tidigare nämnda betänkandena 2001/02:SoU23 och 2002/03:SoU15
behandlade utskottet senast motioner om utsatta barn. I det förstnämnda
betänkandet (s. 61) vidhöll utskottet, när det gällde arbetet för utsatta
barn i allmänhet, sin tidigare redovisade inställning att det är viktigt
att dessa barn tidigt uppmärksammas och erhåller stöd. Vidare anfördes
att det är nödvändigt att de personalgrupper som kommer i kontakt med
barn har kunskap om hur man upptäcker barn i riskzon och om
anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. Utskottet framhöll vidare åter
att en fungerande samverkan mellan de personalgrupper som kommer i
kontakt med barn som far illa är av största värde. Utskottet såg vidare
positivt på Socialstyrelsens arbete med kunskapsutveckling inom
socialtjänsten. Genom riksdagens godkännande av det sistnämnda betänkandet
infördes vidare från den 1 juli 2003 en lagstadgad skyldighet ( 5 kap.
1 a § SoL) för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt förskolan,
skolan och skolbarnsomsorgen att samverka med samhällsorgan, organisationer
och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar
att fara illa.
Från Svenska Kommunförbundet  har inhämtats att förbundet har utfärdat
rekommendationer rörande ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga
och vid förälder/barnplaceringar (cirkulär 2002:98). Av cirkuläret
framgår bl.a. följande:
Många ungdomar är kvar i familjehemmet till dess de avslutat sin skolgång
vid ca 19 års ålder. Våra rekommenderade ersättningar har anpassats
till detta förhållande och omfattar ungdomar t.o.m. 19 år. Ungdomar som
går i särgymnasium eller motsvarande avslutar många gånger sin skolgång
först vid 21 till 23 års ålder och stannar ofta kvar i familjehemmet
under denna tid. För dessa placeringar föreslås att rekommendationerna
tillämpas under hela familjehemstiden.
I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 9) anförs bl.
a. följande (s. 131):
I Statens institutionsstyrelses (SiS) uppdrag ingår satsningar på
forskning och utveckling av ungdoms- och missbrukarvården och cirka 30
miljoner kronor har årligen använts i detta syfte. En prioriterad uppgift
har varit att genomföra strukturerade klientintervjuer som i dag utgör
viktiga instrument för behandlings- och uppföljningsarbetet.
Därutöver anförs i budgetpropositionen för innevarande år (utg.omr. 9
s. 139) att den statligt bedrivna ungdoms- och missbrukarvården i ökad
utsträckning skall utgå från kunskap och beprövad erfarenhet. Något som
enligt regeringen ställer krav på bl.a. SiS styrning av verksamheten,
på kompetens- och metodutveckling samt på utveckling av mått för mål-
och resultatbedömning inom vården. Regeringen anser att detta område
bör bli föremål för särskilda insatser under 2004. Bland annat bör SiS
på ett tydligare sätt redovisa vilka insatser och åtgärder man vidtar
inom området.
Enligt 6 kap. 7 § socialtjänstlagen (SoL) skall socialnämnden beträffande
de barn som placerats i familjehem dels medverka till att de får god
vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, dels verka
för att de får lämplig utbildning, dels ock lämna vårdnadshavarna och
dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver.
Enligt 16 kap. 2 § SoL behåller den kommun som fattat beslut om vistelse
i familjehem ansvaret för biståndsinsatser och vissa stöd och serviceinsatser
under placeringstiden. Av Handläggning inom socialtjänsten, Clevesköld,
Lundgren, Thunved (7 uppl. s. 47) framgår vidare att vistelsekommunen
bör ställa upp med samråd och biträde. Detta förutsätts bli reglerat
genom frivilliga överenskommelser mellan kommunerna, eftersom det inte
ansetts möjligt att i detalj lagreglera saken.
Som tidigare anförts har en parlamentarisk kommitté (dir. 2003:76)
tillkallats med uppdrag att ta fram underlag till en nationell handlingsplan
för den sociala barn- och ungdomsvården. Utredningen skall genomföra en
samlad analys av den nuvarande sociala barn- och ungdomsvårdens mål,
innehåll, resultat och organisation. Utifrån denna analys skall utredningen
eventuellt föreslå förändringar i målens innehåll och utformning samt
hur den sociala barn- och ungdomsvården bäst bör organiseras för att
kunna uppnå dessa mål. Utifrån dessa förslag skall utredningen även
ange hur kompetens och kvalitet inom området skall bibehållas och
utvecklas. Utredningen skall redovisa uppdraget till regeringen senast
den 1 juli 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte ändrat inställning när det gäller begäran i motion
2003/04:So413 (m) yrkande 9 om att återinföra bestämmelsen 4 kap. 26 §
barnavårdslagen i nuvarande socialtjänstlagen. De åtgärder som var
möjliga att vidta enligt det nämnda lagrummet hade kommit att sakna
betydelse långt innan barnavårdslagen upphörde att gälla 1982. Enligt
utskottets mening får vidare de möjligheter till förebyggande åtgärder
som LVU ger anses tillräckliga. Dessutom finns det anledning att avvakta
utfallet av det uppdrag att ta fram underlag till en nationell handlingsplan
för den sociala barn- och ungdomsvården som givits till en parlamentarisk
kommitté (dir. 2003:76). Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet anser inte att systemet med kontaktperson på frivillig basis
enligt socialtjänstlagen bör kompletteras med förslag om övervakning
och vilande LVU-vård. Vidare har LVU nyligen varit föremål för en översyn
varför utskottet anser att ett tillkännagivande om en översyn av lagen
är obehövligt. Utskottet avstyrker därför motion 2003/04:So413 (m)
yrkandena 10 och 11.
Utskottet vidhåller, när det gäller utsatta barn, att det är viktigt
att dessa uppmärksammas tidigt och erhåller stöd. Utskottet vill vidare
ånyo betona att det är nödvändigt att de personalgrupper som kommer i
kontakt med barn har kunskap om hur man upptäcker barn i riskzon och om
anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. Utskottet vill också
åter framhålla att det är av största värde med en fungerande samverkan
mellan de personalgrupper som kommer i kontakt med barn som far illa.
Dessutom konstaterar utskottet att det numera föreligger en lagstadgad
skyldighet för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt förskolan,
skolan och skolbarnsomsorgen att samverka med samhällsorgan, organisationer
och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar
att fara illa. Mot bakgrund av det anförda saknas det enligt utskottets
mening anledning att göra något tillkännagivande med anledning av motion
2003/04:Kr232 (m) yrkande 12.
I motion 2002/03:L317 (v) yrkande 2 aktualiseras problemet med att
familjehemsplacerade barns rätt till försörjning bortfaller när placeringen
upphör när barnet fyller 18 år. Utskottet har erfarit att Svenska
Kommunförbundet i sina rekommendationer rörande ersättningar för
familjehemsvård av barn rekommenderar att familjehemsplacerade barn skall
ges rätt till ersättning i en omfattning som överensstämmer med föräldrars
underhållskyldighet mot biologiska barn. Det normala förhållandet är
således att en familjemsplacering inte avbryts för att barnet fyller 18
år utan att den fortsätter till dess att barnet avslutar sin skolgång.
Motionen får härigenom anses i huvudsak tillgodosedd.
Regeringen har i budgetpropositionen för innevarande år framfört att
den statligt bedrivna ungdoms- och missbruksvården i ökad utsträckning
skall utgå från kunskap och beprövad erfarenhet. Detta ställer krav på
Statens institutionsstyrelse att se över verksamheten i ett antal
avseenden som i huvudsak överensstämmer med vad som efterfrågas i motion
2003/04:So314 (c) yrkandena 1 och 2. Motionen får anses i huvudsak
tillgodosedd.
I motion 2003/04:So296 (fp) begärs att ansvaret för tillsynen av familjehem
överförs från placerande kommuner till de kommuner där familjehemmen är
belägna. Utskottet, som konstaterar att vistelsekommunen med stöd av
frivilliga överenskommelser kan bistå den placerande kommunen, anser
inte att det finns skäl till något initiativ från riksdagens sida.
Motionen avstyrks.
Utskottet kan inte ställa sig bakom kravet i motion 2003/04:So324 (s)
på ett kvardröjande ansvar för ursprungskommunen i de fall då en familj
som varit föremål för utredningsåtgärder flyttar. Motionen avstyrks.
Kompetens och kvalitet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör, främst med hänvisning till tidigare uttalanden, avslå
motioner om bl.a. legitimering av socionomer, HBT-kompetens inom
socialtjänsten, en särskild statlig tillsynsmyndighet och rätten att
överklaga biståndsbeslut. Vidare bör riksdagen, med hänsyn till pågående
utredningsuppdrag, avslå motioner rörande tillsynen över socialtjänsten
och underlåtenhet att verkställa beslut om bistånd.
Jämför reservationerna 45 (m, kd), 46 (m), 47 (fp), 48 (mp), 49 (m), 50
(m), 51 (m), 52 (fp), 53 (fp, v, c, mp), 54 (kd), 55 (kd, c), 56 (v)
och 57 (mp).
Motioner
Tre motioner rör införandet av en legitimation för socionomer.
I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om legitimation för socionomer (yrkande 14). Enligt
motionärerna är en legitimation en viktig kvalitetssäkring för de
medborgare som kommer i kontakt med socionomer, vare sig dessa är verksamma
som socialsekreterare i kommunerna eller som kuratorer inom hälso- och
sjukvården.
I motion 2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om legitimering av socionomer (yrkande 4).
I motion 2003/04:So332 av Ulla Wester (s) begärs tillkännagivanden dels
om vikten av att införa statlig socionomlegitimation i syfte att
kvalitetssäkra det psykosociala arbetet (yrkande 1), dels om att aktivt
motverka de skillnader i krav på vårdkvalitet och säkerhet som råder
mellan sjukvårdens patienter och socialtjänstens klienter (yrkande 2).
Enligt motionären innebär en statlig reglering av socionomernas kompetens
ett stort steg på vägen till likställande av sjukvårdens patienter och
socialtjänstens klienter.
Fyra motionsyrkanden rör tillsynen över socialtjänsten.
I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om förstärkning och samordning av tillsynen av
socialtjänsten (yrkande 17). Enligt motionärerna bör det skapas en
fristående tillsynsmyndighet som handhar tillsynen över såväl sjukvården
som socialtjänsten. Länsstyrelsernas och Socialstyrelsens tillsynsverksamheter
bör bilda en ny myndighet som bedriver tillsyn inom vårdens och
socialtjänstens hela område. Med ett samlat tillsynsansvar ges bättre
förutsättningar för ett koncentrerat metod- och kompetenshöjande arbete
som främjar tillsynsverksamhetens utveckling, anförs det.
I motion 2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om tillsynen av socialtjänsten (yrkande 5). Motionärerna
anför att länsstyrelserna i högre grad än nu borde kunna samverka med
andra tillsynsmyndigheter, t.ex. Socialstyrelsen när det gäller psykiskt
störda missbrukare och Skolverket när det gäller barn som misstänks
fara illa. Enligt motionärerna är det också viktigt att länsstyrelsens
tillsyn utvärderas.
I motion 2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om att förstärka Socialstyrelsens och länsstyrelsernas
tillsynsansvar (yrkande 5). Motionärerna anför att det är viktigt att
Socialstyrelsens tillsynsansvar respekteras och leder till åtgärder.
Formerna för tillsynen skulle kunna förstärkas med mer publika jämförelser
av de olika huvudmännens resultat, t.ex. genom s.k. benchmarking.
Motionärerna anför vidare att även länsstyrelserna har ett tillsynsansvar,
bl.a. när det gäller bostadssituationen, som borde kunna förstärkas.
I
motion 2002/03:So350 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om att utvärdera resultatet av länsstyrelsens riktade
kritik mot socialnämnder (yrkande 5). Enligt motionärerna är det angeläget
att länsstyrelserna eller någon annan får i uppdrag att undersöka i
vilken utsträckning deras kritik leder till positiva förändringar.
Därefter bör man överväga om sanktionsmöjligheter behöver införas.
I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om återinförande av besvärsrätten för alla former
av biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (yrkande 15).  Motionärerna
anser att det finns risk för att den nu föreslagna ändringen av
överklagandebe-stämmelserna är kostnadsdrivande och att utvecklingen därför
måste följas noga. Den återinförda besvärsrätten måste enligt motionärerna
följas av preciserade anvisningar så att domstolsprövningarna uppfattas
som rimliga av såväl medborgarna som socialnämnderna. Lokala förhållanden
skall vara utgångspunkten för prövningarna, anförs det. Motionärerna
begär dessutom ett tillkännagivande om beviljat men ej verkställt beslut
om bistånd (yrkande 16). Motionärerna anser att regeringen bör återkomma
med förslag om hur man kan komma till rätta med problemet med beviljade
men ej verkställda beslut om bistånd. Avslutningsvis begärs ett
tillkännagivande om att bestämmelser om behandling av personuppgifter bör
beslutas av riksdagen genom lag i stället för genom föreskrifter (yrkande
18).
I motion 2003/04:Ju394 av Beatrice Ask m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande
om en åtgärdsgaranti inom socialtjänsten (yrkande 6). Motionärerna anser
att en åtgärdsgaranti skall införas för socialtjänsten. Enligt denna
garanti skall en anmälan från förälder, skola eller polis om upprepade,
konstaterade problem hos en ung person leda till ett individuellt
åtgärdsprogram inom fem arbetsdagar. Programmet skall innehålla målsättningar,
tidsgräns för resultatuppfyllelse och metod för uppföljning. Programmet
skall också kunna innehålla olika former av stöd för föräldrar eller
vårdnadshavare som känner att de tappat kontrollen över den unge. Ett
likalydande yrkande framförs i motion 2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.
fl. (m) yrkande 5.
I motion 2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om respekt och valfrihet (yrkande 6). Enligt motionärerna
skall alla ha rätt att bli bemötta med respekt. Socialtjänsten skall
garantera den enskildes rättssäkerhet, delaktighet, inflytande och
kontinuitet, anförs det.
I motion 2002/03:So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v, c, mp)
begärs ett tillkännagivande om att höja HBT-kompetensen inom socialtjänsten
(yrkande 2). Motionärerna pekar på att socialtjänsten i dag ofta bygger
på en heterosexuell norm. Exempelvis kan samkönade par inte alltid räkna
med att kommunala familjerådgivningar har kompetens att ge hjälp vid
samlevnadsproblem, något som däremot heterosexuella par kan. Motionärerna
anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att se till att de som
verkar inom socialtjänsten har HBT-kompetens och att Socialstyrelsen i
sina allmänna råd för handläggning av adoptionsansökningar ger adekvata
upplysningar om HBT-frågor.
I motion 2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om behovet av utvärdering och uppföljning genom FoU-enheterna
(yrkande 2). Motionärerna anför att utvärdering och uppföljning har
möjliggjorts genom de s.k. FoU-enheterna som har byggts upp runtom i
landet genom stöd från Socialstyrelsen. Dessa enheter är mycket viktiga
för att säkra kvaliteten och göra insatserna mer träffsäkra. Om
socialtjänsten skall utvecklas mot mer evidensbaserat arbete krävs, enligt
motionärerna, fortsatt och långsiktigt stöd till FoU-enheterna. Vidare
begärs i motionen ett tillkännagivande om behovet av en prioriteringsutredning
inom socialtjänstområdet (yrkande 5). Motionärerna anser att en
prioriteringsutredning för socialtjänstområdet med utgångspunkt i de principer
som styrde den parlamentariska prioriteringsutredningen för hälso- och
sjukvården (SOU 1995:5) bör tillsättas. Motionärerna pekar på att nämnda
utrednings betänkande har haft stor betydelse för fördelningen av
begränsade resurser inom sjukvården.
I motion 2003/04:So407 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande
om kvalitetssystem inom socialtjänsten (yrkande 5). Motionärerna anser
att det av rättssäkerhetsskäl och demokratiska skäl är viktigt att
socialtjänsten utvecklar system för kvalitet och uppföljning med
brukarmedverkan. De föreslår att regeringen överväger att ändra i
socialtjänstlagen så att socialtjänsten åläggs att upprätta ett kvalitetssystem
motsvarande vad som i dag finns inom äldreomsorgen.
I motion 2002/03:So350 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om en tydlig lagstiftning som reglerar utredningsförfarandet
i socialtjänsten (yrkande 1). Motionärerna anför att det måste vara
mycket hög kvalitet på utredningar som drastiskt kan förändra människors
hela liv. I motionen begärs vidare ett tillkännagivande om lagstadgad
rätt till medborgarvittne eller stödperson vid kontakt med socialtjänsten
samt vid rättsliga förhandlingar (yrkande 3). I yrkande 4 begärs ett
tillkännagivande om att inrätta sociala förtroendenämnder där enskilda
kan framföra klagomål eller få information. Motionärerna begär vidare
ett tillkännagivande om att det bör inrättas en social ansvarsnämnd där
fel och försummelser inom socialtjänsten kan anmälas (yrkande 6). I
motionen begärs också tillkännagivanden dels om att regeringen bör
tillsätta en tvärpolitisk kommitté med uppdrag att utveckla socialtjänsten
(yrkande 7), dels om att den enskilde skall ha rätt att välja eller
byta socialsekreterare (yrkande 8).
Bakgrund och tidigare behandling
Av 3 kap. 3 § socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten
skall vara av god kvalitet. Vidare framgår att det för utförande av
socialnämndens uppgifter skall finnas personal med lämplig utbildning
och erfarenhet. Dessutom anförs i lagrummet att kvaliteten i verksamheten
systematiskt och fortlöpande skall utvecklas och säkras.
I proposition 2000/01:80 med förslag till ny socialtjänstlag (s. 111-115)
förklarade regeringen sin avsikt att ge Socialstyrelsen i uppdrag att
påbörja genomförandet av en strategi för nationellt stöd till
kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten samt att avsätta sammanlagt 50
miljoner kronor för detta ändamål under treårsperioden 2001-2003. Regeringen
anförde i propositionen att det bör tas ett samlat grepp kring kunskapsläget
inom socialtjänsten samt att det ytterst är en rättvise- och
rättssäkerhetsfråga för de mest utsatta grupperna i samhället.
Socialstyrelsen skall avrapportera uppdraget senast den 1 april
2004.
Frågor om kompetens och kvalitet inom socialtjänsten behandlades senast
av utskottet i betänkandena 2001/02:SoU11 och 2002/03:SoU15. I det
förstnämnda betänkandet behandlades motionsyrkanden med liknande innehåll
som de nu aktuella motionerna 2002/03:So350 (mp) yrkandena 1, 3, 4 och
6-8 och 2002/03:So512 (fp) yrkande 2. Utskottet avstyrkte motionerna
med följande motivering (s. 39, res. mp och v, v endast vad beträffar
HBT-kompetens):
Socialstyrelsen arbetar för närvarande med att genomföra den strategi
för kunskapsutveckling inom socialtjänsten som finns redovisad i
proposition 2000/01:80 med förslag till ny socialtjänstlag. Även inom ramen
för Socialstyrelsens och länsstyrelsernas tillsynsarbete vidtas åtgärder
för att stärka rättssäkerheten och utveckla kvaliteten i socialtjänsten.
Utskottet anser att utfallet av det pågående arbetet på området bör
avvaktas och avstyrker därmed motionerna So424 (mp) yrkandena 1-7 och
So510 (s).
Utskottet vidhåller att det behövs kraftfulla åtgärder för att på alla
områden motarbeta fördomar, okunskap och olika former av diskriminering
på grund av sexuell läggning. Utskottet delar uppfattningen i motion
L371 (v, s, c, fp, mp) yrkande 28 att det är viktigt att de som arbetar
inom socialtjänsten har kompetens i HBT-frågor. Mot bakgrund av det
arbete som pågår för att bl.a. öka kompetensen inom socialtjänsten bör
dock riksdagen inte ta något initiativ på området. Motionen
avstyrks.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motionskrav från
Moderata samlingspartiet om en ny fristående statlig myndighet med
uppgift att utöva tillsyn över hela socialtjänstens och hälso- och
sjukvårdens område. Senast avstyrktes ett sådant yrkande i betänkande
2002/03:SoU15 (s. 58, res. m).
Motionsyrkanden om att det bör införas ett system för legitimering av
socionomer behandlades senast av utskottet i betänkande 2002/03:SoU15,
vartill hänvisas för en bakgrundsbeskrivning. I sin bedömning anförde
utskottet följande (s. 58, res. m, mp):
Utskottet delar uppfattningen i motionerna - - - att det är angeläget
med en hög kvalitet i socialtjänstens insatser, inte minst i ärenden
där barn far illa eller riskerar att fara illa. Utskottet kan däremot
inte ställa sig bakom kraven i motionerna på att införa ett system med
legitimering av socionomer. Enligt utskottets mening medför ett sådant
system i sig inte någon höjning av kvaliteten i socionomernas insatser.
För att åstadkomma detta krävs i stället främst en bättre grundutbildning
samt satsningar på kompetensutveckling. Utskottet kan konstatera att
det pågår ett aktivt arbete på området. Socialstyrelsen har i uppdrag
att genomföra en strategi för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Även Högskoleverket har uppdrag på området, dels att se över
socionomutbildningen och det sociala omsorgsprogrammet, dels när det gäller
integreringen av barnkonventionen i högskoleundervisningen. Utskottet
vill också erinra om det tidigare nämnda nationella riskbarncentrumet
som planeras för att förstärka och förbättra kvaliteten i framtida
insatser för barn i utsatta situationer. Utskottet anser att resultatet
av detta arbete bör avvaktas. Vissa motionärer har även framfört argumentet
att ett system med legitimering av socionomer skulle öka möjligheten
att utkräva ansvar. Utskottet vill i det sammanhanget hänvisa till
bestämmelserna om tjänstefel i brottsbalken och om disciplinpåföljd i
lagen (1994:260) om offentlig anställning samt till de möjligheter till
sanktioner som kan finnas i kollektivavtal. Sammanfattningsvis anser
utskottet att motionerna bör avslås.
I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 9) anförs bl.
a. följande när det gäller socialtjänstens kunskapsutveckling (s. 128
f.):
Socialtjänstens insatser bör i betydligt högre utsträckning än idag
vara baserade på kunskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen har
därför regeringens uppdrag att ge nationellt stöd till kunskapsutvecklingen
inom socialtjänsten. Socialstyrelsen har under året fortsatt arbetet i
ett antal delprojekt inom ramen för detta stöd. Det är bland annat fråga
om stöd till forskning, försök med systematisk koppling mellan socialtjänsten,
lärosäten och forskning, utveckling av organisation och ledarskap samt
utveckling av instrument för att bedöma brukarnas behov och insatsernas
effekt. Under 2002 har Socialstyrelsen dessutom publicerat ett antal
kartläggningar, rapporter, utbildningsmaterial och andra skrifter för
att bidra till utvecklingen inom individ- och familjeomsorgen. På flera
områden saknas det dock betydelsefull kunskap om medborgarnas välfärd,
trots en väl utbyggd verksamhetsstatistik, befolkningsregister samt
regelbundna stora intervjubaserade undersökningar om människors
levnads-förhållanden. Det gäller t.ex. välfärdens fördelning bland kvinnor
och män, flickor och pojkar. Ett arbete med att utveckla statistiken
samt andra instrument för att följa upp samhällets insatser pågår därför
i Regeringskansliet.
Socialstyrelsen arbetar kontinuerligt för att stimulera och stödja
socialtjänstens arbete. En utgångspunkt för Socialstyrelsens insatser är
resultatet av länsstyrelsernas tillsyn. Tillsynen skall bidra till att
lagar inom socialtjänstens område och intentionerna i dessa efterlevs
av kommuner, entreprenörer och enskilda som driver tillståndspliktig
verksamhet. Tillsynen skall även stimulera planering samt vidare- och
metodutveckling av socialtjänsten. Under 2002 har länsstyrelserna
granskat delar av socialtjänsten i samtliga kommuner och omkring en
fjärdedel av de enskilda (tillståndspliktiga) verksamheterna. Länsstyrelserna
har också granskat och bedömt klagomål från enskilda individer. Ansvaret
för förbättringar av socialtjänstens verksamhet vilar främst på kommunerna.
Socialstyrelsen och länsstyrelserna har emellertid också ett ansvar
för att bidra till att kvaliteten förbättras. För att avhjälpa iakttagna
brister har olika åtgärder vidtagits. Dessa gäller såväl normering som
kunskapsutveckling och andra myndighetsuppgifter. Som exempel kan nämnas
Socialstyrelsens och länsstyrelsernas särskilda satsning inom
kvalitetsområdet, som bidragit till att öka kommunernas intresse för
kvalitetsarbetet. Regionala FoU-enheter har spelat en pådrivande roll i många
kvalitetsutvecklingsprojekt. Enheterna har med något undantag etablerats
med ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen under de tre första åren.
Högskoleverket  har under hösten 2003 (rapportserie 2003:29) redovisat
sitt uppdrag att göra en översyn av den sociala omsorgsutbildningen och
socionomutbildningen. Högskoleverket föreslår att de två yrkesexamina
social omsorg och socionom sammanförs till en. Den nya yrkesexamen får
beteckningen socionom, vilket är en etablerad yrkestitel. Samtidigt är
det viktigt att perspektiv, kunskaper och erfarenheter från de sociala
omsorgsutbildningarna tas till vara vid en sammanslagning. De lärosäten
som i dag har rätt att utfärda social omsorgs-examen skall genomgå en
examensrättsprövning innan de kan examinera socionomer i enlighet med
de nya målen. Examensrättsprövningar av dagens socionomutbildningar
fordras inte. Däremot bör lärosätena i samband med Högskoleverkets
uppföljning av samtliga socionomutbildningar 2005 redovisa vilka
förändringar som vidtagits för att anpassa innehållet till de nya examensmålen.
Rapporten avses att remissbehandlas.
Riksdagen beslutade i juni 2001 en ny socialtjänstlag (prop. 2000/01:80,
bet. 2000/01:SoU18, rskr. 2000/01:259). Härigenom blev det åter möjligt
att genom förvaltningsbesvär överklaga i princip alla biståndsbeslut.
Utskottet avstyrkte i det aktuella betänkandet ett likalydande motionsyrkande
som det i motion So413 (m) yrkande 15. Utskottet anförde i sin bedömning
(s. 31, res. m) att ändringen i överklagandebestämmelserna visserligen
innebär en inskränkning i det kommunala självstyret men att hänsynen
till den enskildes rättssäkerhet i detta fall väger tyngre.
Regeringen har den 24 juli 2003 (dir. 2003:93) beslutat tillkalla en
utredare som skall analysera varför det förekommer att kommunala och
landstingskommunala beslut inte verkställs och varför det förekommer
beslut om avslag trots bedömt behov enligt socialtjänstlagen (2001:453)
och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS). Med utgångspunkt i denna analys skall utredaren föreslå åtgärder
som kan bidra till en förbättrad rättssäkerhet för enskilda i förhållande
till de rättigheter aktuell lagstiftning ger. I den utsträckning de
föreslagna åtgärderna kräver ny eller förändrad lagstiftning skall
utredaren lämna förslag på sådan. Utredarens uppdrag skall vara avslutat
senast den 1 september 2004.
I september 2000 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag att utreda hur den statliga tillsynen kan göras till ett
tydligare och effektivare förvaltningspolitiskt instrument som bättre
bidrar till kontrollen och genomförandet av demokratiskt fattade beslut
(dir. 2000:62). Tilläggsdirektiv för utredningen, som antagit namnet
Tillsynsutredningen, har därefter lämnats i juni 2002 (dir. 2002:84)
och i maj 2003 (dir. 2003:70). Av det senaste direktivets sammanfattning
av utredningens uppdrag framgår bl.a. att utredaren skall lämna förslag
om hur samverkan och samordning mellan tillsynsmyndigheter kan utvecklas
vidare. Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den
15 september 2004.
I samband med riksdagens behandling av regeringens proposition 2002/03:36
Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten behandlade utskottet
i betänkande 2002/03:SoU14  med samma namn som propositionen motionsyrkanden,
överensstämmande med So413 (m) yrkande 18, om att bestämmelser om
behandling av personuppgifter endast bör kunna beslutas genom lag.
Utskottet (s. 8) delade inte motionärernas uppfattning utan avstyrkte
motionerna (res. m, fp).
Från Socialdepartementet  har inhämtats att Socialstyrelsen i den
kommande rapporten om nationellt stöd till kunskapsutveckling inom
socialtjänsten torde komma att lämna förslag om hur ett eventuellt framtida
stöd till FoU-enheter bör utformas inom ramen för arbetet med
kunskapsutveckling. Rapporten skall redovisas senast den 1 april 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar uppfattningen i motionerna 2003/04:So332 (s) yrkandena
1 och 2, 2003/04:So413 (m) yrkande 14 och 2003/04:So643 (kd) yrkande 4
att det är viktigt att det arbete som utförs av socionomer är av hög
kvalitet. Utskottet vidhåller dock att det inte kan ställa sig bakom
kraven i motionerna på att införa ett system med legitimering av socionomer.
Utskottet har uppfattningen att ett sådant system i sig inte medför
någon höjning av kvaliteten i socionomernas insatser. I detta sammanhang
finns det skäl att peka på att Socialstyrelsen sedan 2001 arbetar med
en strategi för nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 april 2004. Utskottet avstyrker
motionerna.
Utskottet har inte ändrat inställning när det gäller begäran om en
särskild statlig tillsynsmyndighet. Motion 2003/04:So413 (m) yrkande 17
avstyrks därför.
Att det finns en väl fungerande tillsyn över socialtjänsten är mycket
angeläget enligt utskottets mening. Utskottet ser därför positivt på
att frågan om hur den statliga tillsynen kan göras bl.a. effektivare
och hur samverkan och samordning kan vidareutvecklas för närvarande är
föremål för utredning. Något initiativ med anledning motionerna
2002/03:So350 (mp) yrkande 5, 2003/04:So635 (fp) yrkande 5 och 2003/04:So637
(c) yrkande 5 är dock inte nödvändigt. Motionerna avstyrks.
I motion 2003/04:So413 (m) yrkande 15 framförs kritik mot att en utökad
besvärsrätt införts för biståndsbeslut. Utskottet vidhåller att ändringen
i överklagandebestämmelserna visserligen innebär en inskränkning i det
kommunala självstyret men att hänsynen till den enskildes rättssäkerhet
i detta fall väger tyngre. Motionsyrkandet avstyrks.
Att kommunala och landstingskommunala beslut verkställs är naturligtvis
av största vikt. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att
regeringen tillkallat en utredare att se över varför så inte alltid är
fallet. Motion 2003/04:So413 (m) yrkande 16 får mot bakgrund av detta
utredningsuppdrag anses tillgodosedd.
Utskottet har inte ändrat uppfattning när det gäller frågan om behandling
av personuppgifter inom socialtjänsten. Utskottet delar således inte
motionärernas uppfattning i motion 2003/04:So413 (m) yrkande 18.
Motionsyrkandet avstyrks.
Socialtjänsten har enligt socialtjänstlagen en skyldighet att med
särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som har
visat tecken till en ogynnsam utveckling. Utskottet anser att det
beträffande dessa barn och ungdomar ligger i sakens natur att agera med
viss skyndsamhet. Utskottet anser dock inte att någon åtgärdsgaranti
bör införas på det sätt som anförs i motionerna 2002/03:Ju280 (m) yrkande
5 och 2003/04:Ju394 (m) yrkande 6. Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet delar uppfattningen i motion 2003/04:So635 (fp) yrkande 6 att
alla skall ha rätt att bli bemötta med respekt inom socialtjänsten.
Utskottet utgår från att denna frågeställning berörs inom det arbete
som bedrivs för att öka kompetensen inom socialtjänsten. Något
tillkännagivande är därför inte nödvändigt. Motionen avstyrks.
Utskottet vidhåller att det behövs kraftfulla åtgärder för att på alla
områden motarbeta fördomar, okunskap och olika former av diskriminering
på grund av sexuell läggning. Utskottet delar uppfattningen i motion
2002/03:So512 (fp, s, v, c, mp) yrkande 2 att det är viktigt att de som
arbetar inom socialtjänsten har kompetens i HBT-frågor. Mot bakgrund av
Socialstyrelsens arbete med kunskapsutveckling inom socialtjänsten bör
dock riksdagen inte ta något initiativ på detta område. Motionen avstyrks.

Utskottet anser att de forsknings- och utvecklingsenheter som etablerats
lokalt och regionalt är mycket värdefulla för utvecklingen av kunskap
och kompetens inom socialtjänstens område. Riksdagen bör dock inte ta
något initiativ i frågan om dessa myndigheter skall erhålla ett fortsatt
statligt stöd eller inte. Motion 2003/04:So643 (kd) yrkande 2 avstyrks.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom kravet på en
prioriteringsutredning
på socialtjänstens område. Motion 2003/04:So643 (kd) yrkande 5 avstyrks.

I motionerna 2002/03:So350 (mp) yrkandena 1, 3, 4, 6-8 och 2003/04:So407
(v) yrkande 5 framförs synpunkter på hur socialtjänstens verksamhet kan
förbättras genom kvalitetssystem och andra åtgärder. Även här anser
utskottet att utfallet av Socialstyrelsens arbete med kunskapsutveckling
bör avvaktas, varför motionerna avstyrks.
Socialtjänstens handläggning av ärenden m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om att möjliggöra för socialtjänsten att
utreda barns situation utan vårdnadshavarnas kännedom. Utskottet anser
att det av rättssäkerhetsskäl inte bör göras avsteg från principen att
familjen alltid skall underrättas om att en utredning pågår. Utskottet
pekar dock på att det finns möjligheter att skydda det enskilda barnet
om så behövs. Riksdagen bör även, främst med hänvisning till att gällande
regelverk är ändamålsenligt, avslå motioner om att socialtjänsten skall
ges utökade möjligheter att polisanmäla brott mot hjälpsökande och om
att anmälningskyldigheten gällande barn som kan behöva skydd enligt 14
kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) skall ses över.
Jämför reservationerna 58 (m, fp, kd), 59 (m, fp), 60 (m), 61, (fp) och
62 (mp).
Motioner
Sex motionsyrkanden rör socialtjänstens skyldighet att informera en
underårigs vårdnadshavare om att en utredning inletts.
I motion 2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om en förändring i socialtjänstlagen vad gäller
informationsplikten (yrkande 13). Motionärerna pekar på att det i vissa
särskilda fall bör vara möjligt för socialtjänsten att underlåta att
informera vårdnadshavaren om att en utredning har inletts.
I motion 2003/04:So474 av Hillevi Engström (m) begärs ett tillkännagivande
om behovet av en översyn av socialtjänstlagen avseende sekretess kring
uppgiften att utredning inletts (yrkande 2). Motionären anser att det
bör kunna råda sekretess för uppgifter i fall där information om att en
utredning inletts skulle kunna leda till risker för den hjälpsökande
att skadas fysiskt eller psykiskt.
I motion 2003/04:Ub394 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp) begärs ett
tillkännagivande om att socialtjänstlagen behöver förändras så att det
blir möjligt att utreda barn och ungdomar under 18 år under sekretess
(yrkande 5). Motionärerna anför att lagen har kommit att bli ett hinder
för att ungdomar skall våga vända sig till socialtjänsten och be om
hjälp när de hotas av sina egna familjer.
I motion 2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
till ändringar av socialtjänstlagen så att socialnämnden kan utreda ett
utsatt barns situation utan att en för barnet potentiellt farlig
vårdnadshavare får information om det (yrkande 35). Yrkanden av denna
innebörd framförs även i motionerna 2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl.
(fp) yrkande 10 och 2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
18.
Två motionsyrkanden rör socialtjänstens möjligheter att göra polisanmälan
vid misstanke om att hjälpsökande har utsatts för våld eller hot.
I motion 2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs vidare ett
tillkännagivande om att reglerna gällande socialtjänstens möjligheter
att anmäla misstänkta brott mot kvinnor bör ändras (yrkande 35). Enligt
motionärerna bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett
förslag till ändrad lagstiftning på detta område.
I motion 2003/04:So474 av Hillevi Engström (m) begärs vidare ett
tillkännagivande om socialtjänstens skyldighet att alltid anmäla till
polis/åklagare om misstanke finns att en hjälpsökande utsatts för våld/hot
mot person (yrkande 3).
Fyra motionsyrkanden rör skyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen
att till socialnämnden anmäla misstanke om att barn far illa.
I motion 2003/04:L319 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om anmälningsplikt och förtroende (yrkande 9).
Motionärerna pekar på den svåra avvägningen mellan att bevara ett förtroende
från ett barn och att följa stadgandet om anmälningsplikt i 14 kap. 1
§ socialtjänstlagen.
I motion 2003/04:So474 av Hillevi Engström (m) begärs ett tillkännagivande
om anmälningsobenägenheten inom socialtjänst, skola och sjukvård
(yrkande 4).
I motion 2003/04:So465 av Solveig Hellquist (fp) begärs tillkännagivanden
om en översyn av anmälningsskyldigheten i socialtjänstlagen (yrkande 1)
och om att socialtjänsten bör hitta former för stöd i föräldraskapet
utan anmälan och utredningsförfarande (yrkande 2). Motionären anför att
det inte räcker med förändringar i lagtexten utan att man också bör
analysera varför anmälningsskyldigheten inte fungerar. Dessutom bör
socialtjänsten få ett tydligt uppdrag att öppna sig för föräldrar som
behöver råd och stöd i föräldraskapet.
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
I betänkande 2002/03:SoU15 behandlade utskottet motionsyrkanden om
möjligheten för socialtjänsten att utreda barns och ungdomars situation
utan vårdnadshavarens kännedom. För en utförlig bakgrundsredovisning av
denna frågeställning hänvisas till detta betänkande (s. 58 f.). I sin
bedömning anförde utskottet bl.a. följande (s. 61 f., res. m, fp):
I flera motioner anförs att socialtjänsten i vissa fall bör ges möjlighet
att bedriva en utredning i fråga om ingripande till ett barns skydd
eller stöd utan att informera vårdnadshavarna härom. Utskottet kan
konstatera att bestämmelsen i socialtjänstlagen om att socialtjänsten
skall underrätta den som berörs om att en sådan utredning inleds tillkom
just efter kritik mot att socialtjänsten bedrev utredningsarbete bakom
ryggen på enskilda. Enligt utskottets mening bör det av rättssäkerhetsskäl
inte göras några avsteg från principen att familjen alltid skall informeras
om att en utredning pågår. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att
det enskilda barnet skyddas. Utskottet kan konstatera att socialtjänsten
har möjlighet att genom rådgivande samtal tala med barnet i fråga utan
att blanda in vårdnadshavarna och därigenom skaffa underlag för om en
formell utredning bör inledas. För det fall barnet skulle riskera att
fara illa om vårdnadshavaren underrättas om att en utredning påbörjas,
finns möjlighet att omhänderta barnet med stöd av LVU eller, i fråga
om äldre flickor, erbjuda skyddat boende redan innan utredningen inleds.
Såsom tidigare nämnts har en flerårig satsning, bl.a. i form av skyddat
boende, nyligen inletts för flickor som riskerar att utsättas för
hedersrelaterat våld.
Sammanfattningsvis anser utskottet att motionerna - - - bör avslås.
Regler om sekretess inom socialtjänsten finns främst i 7 kap. 4 och 6
§§ sekretesslagen (1980:100). Sekretess gäller, enligt 4 §, för uppgift
om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
Av 14 kap. 2 § sekretesslagen följer vidare att sekretessen enligt 7
kap. 4 och 6 §§ får efterges när fråga är om misstanke om brott för
vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.
I betänkande 2002/03:SoU15  behandlade utskottet även motionsyrkanden
om att öka benägenheten att anmäla missförhållanden till socialtjänsten
(s. 36 f.), vartill hänvisas. I sin bedömning anförde utskottet följande
(s. 39, res. m, fp, kd):
I motionerna - - - begärs olika åtgärder i syfte att öka benägenheten
att anmäla till socialtjänsten. Utskottet kan konstatera att regeringen
i propositionen framhåller behovet av bl.a. utökad information och
utbildning om anmälningsskyldigheten samt av tydligare rutiner på
arbetsplatserna. Det framgår också att regeringen, efter en utvärdering av
hur de föreslagna lagändringarna påverkar benägenheten att anmäla till
socialtjänsten, kommer att överväga en vidare utredning av möjligheten
att införa någon form av påföljd för den som underlåter att anmäla.
Enligt utskottets mening får motionsyrkandena därmed anses i huvudsak
tillgodosedda.
Enligt 3 kap. 1 § socialtjänstlagen hör det till socialnämndens uppgifter
att bl.a. svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och
vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som
behöver det.
Utskottets ställningstagande
I motionerna 2003/04:So413 (m) yrkande 13, 2003/04:So474 (m) yrkande 2,
2003/04:So504 (fp) yrkande 35, 2003/04:Ju479 (fp) yrkande 10, 2003/04:Sf326
(fp) yrkande 18 och 2003/04:Ub394 (c, fp) yrkande 5 anförs att socialtjänsten,
i vissa situationer, bör ges möjlighet att bedriva en utredning i fråga
om ingripande till ett barns skydd eller stöd utan att informera
vårdnadshavarna härom. Utskottet har förståelse för den problematik som
beskrivs i motionerna men anser att det av rättssäkerhetsskäl i nuläget
inte bör göras avsteg från principen att familjen alltid skall informeras
om att en utredning pågår. Som utskottet tidigare uttalat finns det
dock i detta sammanhang ett antal åtgärder som socialnämnden kan vidta
för att förhindra att barn riskerar att fara illa med anledning av att
föräldrarna informeras. Utskottet avser att följa utvecklingen på området
och vid behov återkomma till frågan. Motionerna avstyrks dock.
I motionerna 2003/04:So474 (m) yrkande 3 och 2003/04:Ju479 (fp) yrkande
35 begärs att socialtjänsten skall ges utökade möjligheter att anmäla
misstänkta brott mot hjälpsökande till polisen. Utskottet har förståelse
för de framförda synpunkterna men anser att förtroendet mellan
socialtjänstens handläggare och den hjälpsökande kan skadas av en regel som
den föreslagna. Det normala bör i de aktuella situationerna vara att
socialtjänsten eftersträvar att förmå den enskilde att antingen själv
anmäla det inträffade eller ge sitt samtycke till att socialtjänsten
gör en anmälan. Motionerna avstyrks.
Utskottet anser att reglerna om anmälningsskyldighet i 14 kap. 1 §
socialtjänstlagen, som ändrades så sent som den 1 juli 2003, är ändamålsenliga
och har en viktig funktion att fylla. Utskottet utgår från att regeringen
följer hur anmälningsskyldigheten efterlevs och om så bedöms nödvändigt
återkommer med förslag till komplettering av lagstiftningen. Socialtjänsten
har redan i dag goda möjligheter att stödja föräldrar, förutsatt att
dessa är intresserade härav, utan att en anmälan enligt socialtjänstlagen
behöver göras. Huvudregeln att vad som kommer fram i dessa möten mellan
socialtjänsten och klienten skall dokumenteras, främst av rättssäkerhetsskäl,
är utskottet inte berett att föreslå någon ändring av. Motionerna
2003/04:So465 (fp) yrkandena 1 och 2 och 2003/04:So474 (m) yrkande 4
avstyrks. Utskottet avstyrker även motion 2003/04:L319 (mp) yrkande 9.

Övriga socialtjänstfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör, med hänvisning till pågående utredningsarbete, avslå en
motion om att beslut om tvångsomhändertagande inom socialtjänsten skall
fattas av tjänstemän och inte av politiker. Vidare bör riksdagen, med
hänvisning till tidigare uttalande i saken, avslå en motion om att införa
fängelse i straffskalan för överträdelse av förbud meddelade med stöd
av 5 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453). Avslutningsvis bör riksdagen,
med hänvisning till att regeringen får antas följa frågan, avslå en
motion om att barn sänds till utsatthet utomlands.
Jämför reservationerna 63 (kd), 64 (m) och 65 (m).
Motioner
I motion 2003/04:So359 av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson (båda kd)
begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör se över och lägga
fram förslag till ändring av tvångslagstiftningen inom socialtjänsten
på så sätt att tvångsomhändertagande i väntan på rättens beslut inte
beslutas av socialnämndspolitiker utan av tjänstemän. Ett i allt väsentligt
likalydande motionsyrkande av samma motionärer framförs även i motion
2002/03:So425.
I motion 2003/04:So219 av Ulf Sjösten (m) begärs en översyn av det
omvända besöksförbudet. Motionären anser att bestämmelsen i 27 §
socialtjänstlagen (numera 5 kap. 2 §) som ger socialnämnden möjlighet att
förbjuda någon att låta andras underåriga barn vistas i sitt hem, bör
ses över så att skyddet av de unga ökar och möjligheterna att beivra
brott stärks. I motionen pekas på att om polisen misstänker överträdelse
av det beslutade besöksförbudet får de inte utan misstanke om annan
grövre brottslighet ta sig in i den berörda bostaden eftersom påföljden
för brott mot 27 § SoL är böter.
I motion 2003/04:So222 av Sten Tolgfors (m) begärs att regeringen låter
utreda hur vanligt det är att svenska barn sänds till utsatthet utomlands
samt de omständigheter som barnen hamnar i (yrkande 1). Vidare begärs
att regeringen låter utreda vad kommunernas socialförvaltningar känner
till om placering av barn i koranskolor utomlands, om socialtjänsten
medverkat i finansiering av detta samt vilket ansvar kommunerna tar för
att följa upp den situation barnen hamnar i (yrkande 2). I motionen
begärs vidare att regeringen låter se över den samlade lagstiftning som
gäller vid barns resor till forna hemländer, dvs. bl.a. skollagen,
socialtjänstlagen och LVU (yrkande 3). I motionen begärs också
tillkännagivanden dels om förslag för att förebygga att barn hamnar i
fundamentalistiska koranskolor där deras rättigheter kränks (yrkande 4),
dels om stöd för barn som har befunnit sig i vanmakt i uppfostringsanstalter
och sedan kommit till Sverige (yrkande 5).
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Enligt 5 kap. 2 § SoL (tidigare 27 §) får, när ett barns bästa kräver
det, socialnämnden förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person
som har sitt hem inom kommunen att ta emot andras barn. Bestämmelsen
möjliggör för socialnämnden att ingripa mot att barn vistas i olämpliga
hemmiljöer. Enligt 16 kap. 6 § SoL döms den till böter som överträder
ett förbud eller en begränsning som meddelats med stöd av lagrummet.
Regeringsrätten har i ett avgörande, R2001:26, funnit att bestämmelsen
är tillämplig även beträffande kortvariga besök utan samband med vård
och fostran. I sammanhanget kan nämnas att det, enligt 28 kap. 1 §
rättegångsbalken, för att husrannsakan skall få företas fordras att det
förekommer anledning att brott förövats på vilket fängelse kan följa.
Ett motionsyrkande med samma innebörd som det i motion 2003/04:So219
(m) behandlades av utskottet i betänkande 2002/03:SoU15. Utskottet
anförde därvid följande i sin bedömning (s. 65 f., res. m):
I motion - - - anförs att fängelse bör ingå i straffskalan när det gäller
brott mot 5 kap. 2 § socialtjänstlagen. Därmed skulle polisen kunna
ingripa genom husrannsakan i fall där vuxna, i strid mot förbud enligt
nämnda paragraf, bjuder ungdomar på sprit i sin bostad. Socialutskottet
konstaterar att husrannsakan i dessa situationer i stället kan ske på
den grunden att det föreligger misstanke om brott mot alkohollagen, för
vilket kan följa fängelse. Utskottet finner därmed inte någon anledning
att bifalla motionsyrkandet.
Enligt 6 § andra stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga (LVU) får, om socialnämndens beslut om omhändertagande
inte kan avvaktas, nämndens ordförande eller någon annan ledamot som
nämnden har förordnat besluta om ett omedelbart omhändertagande.
Motsvarande bestämmelse finns i 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare
i vissa fall (LVM). Frågan om vem som skall ha rätt att fatta beslut om
ett omedelbart omhändertagande berörs av LVM-utredningen i det nyligen
avlämnade betänkandet Tvång och förändring - rättssäkerhet, vårdens
innehåll och eftervård (SOU 2004:3). I betänkandet (s. 304 f.) föreslås
att befogenheten att besluta om omedelbart omhändertagande enligt 13 §
LVM skall ankomma enbart på socialnämnden och rätten. Polismyndighetens
hittillsvarande befogenhet föreslås upphöra.
Frågan om barns resor till koranskolor och om barn i koranskolor har i
april 2003 berörts av statsrådet Morgan Johansson i frågor för skriftligt
svar (2002/03:827 och 828). I svaret har statsrådet anfört bl.a.
följande:
Inledningsvis vill jag hänvisa till det svar jag gav Sten Tolgfors den
19 februari i år då han ställde en fråga om hur barn kunde skyddas från
att sändas ut i vanmäktiga situationer när de med stöd av svenska
myndigheter reser utomlands. Där beskriver jag de grundregler som finns
i föräldrabalken om föräldrars ansvar för sina barn och om samhällets
ansvar i socialtjänstlagen och i LVU för att skydda barn från att fara
illa. Jag svarade också att jag utgick från att ökade kunskaper inom
socialtjänsten om vad som kan hända barn som sänds utomlands bör leda
till att beslut fattas utifrån vad som är bäst för varje enskilt barn.
Min uppfattning har inte ändrats sedan dess.
Varken socialtjänstlagen eller LVU gäller utanför Sverige. Därför är
det viktigt att den utredning som socialtjänsten genomför innan den
fattar beslut om en insats för ett barn är tillräckligt omfattande så
att beslutet grundas på väl genomtänkta bedömningar. Socialtjänsten har
inte befogenhet att fatta beslut om att placera barn utomlands eftersom
det inte är möjligt att vare sig kontrollera placeringsalternativet
eller att följa upp placeringen på det sätt som föreskrivs i socialtjänstlagen
och LVU. Däremot är det möjligt att bevilja ekonomiskt bistånd för en
resa till ett annat land om det bedöms som en lösning som bidrar till
en positiv utveckling och främjar ett barns bästa.
Det är allvarligt när barn skickas till sina hemländer och överges där.
Huvudproblemet är dock inte en fråga om brister i lagstiftningen, utan
snarare en fråga om hur de lagregler som finns tillämpas. Jag kommer
dock att följa utvecklingen inom området.
Utskottets ställningstagande
LVM-utredningens betänkande är föremål för beredning för närvarande. I
betänkandet behandlas bl.a. frågan om vilka som skall ha befogenhet att
besluta om omedelbara omhändertaganden. Utskottet, som inte anser att
detta arbete bör föregripas, avstyrker motionerna 2002/03:So425 (kd)
och 2003/04:So359 (kd).
Utskottet har inte ändrat uppfattning rörande den frågeställning som
aktualiseras i motion 2003/04:So219 (m). Socialutskottet vill därför
ånyo peka på att husrannsakan i dessa situationer i stället kan ske på
den grunden att det föreligger misstanke om brott mot alkohollagen, för
vilket kan följa fängelse. Motionen avstyrks.
I motion 2003/04:So222 (m) yrkandena 1-5 aktualiseras ett antal
frågeställningar rörande det faktum att barn sänds till utsatthet utomlands,
t.ex. i s.k. koranskolor. Utskottet anser att frågeställningarna är
utomordentligt viktiga och utgår från att regeringen följer frågan.
Något initiativ från riksdagens sida är dock inte nödvändigt. Motionen
avstyrks.
Andra motionsyrkanden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett femtontal motionsyrkanden som utskottet behandlat
i förenklad ordning. Utskottet hänvisar till gällande ansvarsfördelning
på främst socialtjänstens område.
Enligt gällande styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om
övergripande och nationella frågor. I de centrala lagarna inom utskottets
beredningsområde finns ofta bestämmelser som innebär delegation av
detaljbestämmelser till regering och/eller myndigheter. Utskottet finner
också anledning att erinra om den kompetensfördelning som finns mellan
staten och kommuner och landsting, vilken bl.a. innebär att ramlagstiftningen
för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ligger inom utskottets
beredningsområde. Den konkreta utformningen av verksamheten liksom
finansieringsansvaret ligger dock på kommun- och landstingsnivå.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet med hänvisning till gällande
ansvarsfördelning att följande motionsyrkanden avslås:
I motion 2002/03:So339 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson (båda kd)
begärs ett tillkännagivande om att som förebyggande insats initiera
gruppverksamheter för unga, lågutbildade och arbetslösa mödrar till
hjälp för återuppbyggnad av självförtroende och att utarbeta individuella
framtidsplaner där studie- och yrkesinriktning ingår (yrkande 3).
I motion 2002/03:So350 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om socialsekreterares arbetsförhållanden (yrkande 10).
Enligt motionärerna bidrar en engagerad och positiv atmosfär till färre
sjukskrivningar och bättre kontinuitet bland personalen.
I motion 2002/03:A323 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande
om vidareutbildning och handledning av personal för att kunna hantera
och fånga upp utsatta kvinnors särskilda behov och signaler (yrkande 2).
Motionärerna pekar på att socialtjänstens personal i dag inte har
redskapen för att fånga upp de erfarenheter som kvinnor som utsätts för
våld har. Därför bör bl.a. denna personalgrupp ges vidareutbildning och
handledning för att kunna hantera och fånga upp dessa kvinnors särskilda
behov och signaler.
I motion 2003/04:Ju453 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om att kvinnor skall erbjudas professionell psykolog-
eller kuratorshjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser efter
våldtäkt eller misshandel (yrkande 5). Motionärerna anför att våldet mot
kvinnor har blivit allt grövre och att nästan allt fysiskt våld i dag
innehåller någon typ av sexuellt tvång. Ett likalydande yrkande framförs
i motion 2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) yrkande 6.
I motion 2003/04:L319 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om behovet av kulturkompetens på socialförvaltningarna
(yrkande 15). Motionärerna anför att det för att stötta familjer med
barn som är adopterade från utlandet är viktigt att socialförvaltningarna
har anställda med kulturkompetens.
I motion 2003/04:So271 av Annelie Enochson (kd) begärs ett tillkännagivande
om att forskning bör bedrivas om sexuellt utsatta brottsoffer med
fokusering på socialt stöd, behandling och bearbetning av traumat (yrkande
2). Motionären pekar på att det i Socialstyrelsens expertrapporter kring
sexuella övergrepp mot barn saknas beskrivningar rörande forskning om
socialt stöd i samband med övergreppen. Enligt motionären har inte heller
någon expertrapport eller kunskapsöversikt publicerats över de vuxna
brottsoffrens erfarenheter och behov i samband med bearbetning, behandling
och socialt stöd.
I motion 2003/04:So431 av Mona Jönsson (mp) begärs ett tillkännagivande
om lika möjligheter till avgiftningsplatser för kvinnor i hela landet.
Motionären anför att det måste bli en rättighet, i landets alla delar,
att ha tillgång till avgiftningsplatser för enbart kvinnor.
I motion 2003/04:So474 av Hillevi Engström (m) begärs ett tillkännagivande
om kommunernas stöd till kvinnojourer och brottsofferstödjande verksamhet
(yrkande 1). Motionären anför att det är väsentligt att såväl kvinnojourer
som brottsofferjourer får ett reellt stöd till sin verksamhet.
I motion 2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om att försök med medlevarverksamhet bör uppmuntras i fler
av landets kommuner (yrkande 3). Motionärerna pekar på att försök med
medlevarverksamheten har visat att man i vissa fall kan slippa
institutionsplacering och att institutionsplaceringen i andra fall blir
kortare.
I motion 2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om karriärmöjligheter i socialtjänsten (yrkande 4).
Motionärerna anför att det är fullt rimligt att den som satsar på
vidareutveckling av sin kunskap skall ersättas för detta genom högre lön.
Karriärtjänster kan skapas genom utbildningsprogram, satsningar på
utvecklingsprojekt m.m.
I motion 2003/04:So639 av Christer Adelsbo m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att få till stånd ett ökat fokus på eftervård och
avgiftning i den tyngre missbrukarvården (yrkande 4). Motionärerna efterlyser
en förkortning av väntetiderna för såväl avgiftning som möjligheterna
att få tillgång till metadon och subutex. Dessutom behövs, beträffande
dem som lyckats besegra sitt missbruk, en prioritering av mer uppsökande
verksamhet samt en översyn av eftervårdssituationen innefattande en
prioritering av bostadssituationen och andra former av socialt stöd.
I motion 2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden
om modellen med familjerådslag och om utbildning av blivande familjehem
(yrkandena 6 och 11). Motionärerna pekar på att projekt med familjerådslag
varit framgångsrika och att modellen därför bör införas i fler kommuner.
Vidare anförs att utbildningen av familjehemmen ofta är bristfällig
och att utbildningskrav därför snarast bör fastställas för verksamheten.
Dessa krav bör utarbetas i samarbete med Svenska Kommunförbundet.
Avslutningsvis begärs ett tillkännagivande om metodutveckling för
stödfamiljer, kontaktpersoner, nätverksarbete och gruppverksamheter (yrkande
12).

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten, punkt 1 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sf332
yrkandena 21 och 23, 2003/04:Sf325 yrkandena 20, 21 och 23 och 2003/04:So413
yrkandena 1-3 och 8 och avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 6,
2002/03:So339 yrkande 1, 2002/03:So488 och 2003/04:Sf326 yrkande 6.

Ställningstagande
Vi anser att socialpolitiken skall vara ett instrument för att bryta
utanförskap och bidragsberoende. Åtgärder för att reducera behovet av
bidrag måste därför vara det centrala i socialpolitiken. Det måste löna
sig att arbeta, att utbilda sig och att ta risker i form av företagande.
Fastlåsningseffekter som hindrar social rörlighet måste tas bort. Vidare
anser vi att de problem som drabbar barn och ungdomar inte kan lösas om
de inte ses i sitt sammanhang. Barn som lever i fattigdom och utanförskap
har i själva verket drabbats av arbetsmarknads-, bidrags- och
integrationspolitikens misslyckanden. Socialbidraget, som är tänkt att vara
en tillfällig hjälp, har i stället för många blivit en permanent
försörjning. Barn och familjer låses in i bidragsberoende. Vi anser att
bidrag och andra former av ekonomiskt stöd skall utformas så att de
stimulerar människor till att aktivt söka förbättra sin situation. Varje
kommun bör åläggas att inom en viss tid garantera alla arbetsföra
personer tillgång till sysselsättning. Kan inte arbete erbjudas på den
reguljära arbetsmarknaden skall sysselsättningen vara en kombination av
praktik och kompetensutveckling för att underlätta övergången till denna.
Den som behöver socialbidrag för sin försörjning, men som kan arbeta,
bör kunna få ersättning för att delta i praktik eller utbildning för
att möjliggöra ett arbete. Vi anser även att den enskilde inte bara
skall ha rätt att delta i kompletterande åtgärder som underlättar inträde
i arbetslivet utan även ha en skyldighet härtill. Avslutningsvis anser
vi att familjens egna resurser bör stärkas.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


2.      Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten, punkt 1 (fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sf226
yrkande 6 och 2003/04:Sf326 yrkande 6 och avslår motionerna 2002/03:Sf332
yrkandena 21 och 23, 2002/03:So339 yrkande 1, 2002/03:So488, 2003/04:Sf325
yrkandena 20, 21 och 23 och 2003/04:So413 yrkandena 1-3 och 8.

Ställningstagande
Vi anser att de marginaleffekter som är förknippade med socialbidragen
och andra behovsprövade bidragssystem är ett stort problem. Det bör
finnas vissa möjligheter att öka incitamenten till arbete i bidragssystemen
utan att det omedelbart utlöser kompensationskrav eller protester från
andra. Det är dessutom destruktivt att socialbidragen är konstruerade
så att det inte lönar sig att arbeta för dem som har det allra svårast
i samhället. Om en socialbidragstagare tar ett deltidsarbete eller
vikarierar några timmar får hon eller han ofta inte behålla något av
lönen. Vi anser att socialbidraget bör avtrappas successivt om personens
inkomster blir bestående.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.      Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten, punkt 1 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So339
yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 6, 2002/03:Sf332
yrkandena 21 och 23, 2002/03:So488, 2003/04:Sf325 yrkandena 20, 21 och
23, 2003/04:Sf326 yrkande 6 och 2003/04:So413 yrkandena 1-3 och 8.

Ställningstagande
Ensamstående mödrar har det sämre än ensamstående fäder och de mest
utsatta är yngre, lågutbildade mödrar. Dessa har drabbats särskilt hårt
av den ekonomiska krisen enligt samtliga bedömare. Jag anser att det är
hög tid att regeringen tar till sig vad som står i SCB:s statistik,
Folkhälsoinstitutets rapport, LO:s rapport, Barnombudsmannens rapport
samt Välfärdsprojektets kunskaps- och faktaskrift om ensamföräldrarna
som en utsatt grupp och tar fram en handlingsplan för att åtgärda de
ensamstående föräldrarnas situation.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4.      Privatisering av socialtjänsten, punkt 2 (fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So635
yrkandena 1, 2 och 7.
Ställningstagande
Vi anser att det sociala arbetets stödjande respektive kontrollerande
funktioner bör skiljas tydligare åt. Genom upphandling av tjänster kan
den egna personalen få tydligare uppdrag som t.ex. kan skiljas från
behandlingsarbetet. Vi anser det positivt att utvecklingen mot flera
aktörer inom socialtjänsten fortskrider. Fler aktörer innebär förtjänster
i form av att hjälp tillhandahålls där kommunen inte hinner med. Vi
anser vidare att reglerna kring sekretesskydd bör förstärkas genom att
de i enskild verksamhet ersätts med den strängare regleringen av
tystnadsplikt. Även offentlighetsprincipen samt yttrande- och meddelarfrihet
bör det vara möjligt att träffa avtal om. Genom dessa åtgärder kan ett
fullgott skydd uppnås och det är då fullt möjligt att ta in privata
aktörer i utredningar m.m. inom socialtjänstens område.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.      Frivilligorganisationer, punkt 3 (fp, kd, c, mp)
av Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson
(c), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So455
yrkande 8 och 2003/04:So645 yrkande 16 och avslår motion 2003/04:So413
yrkande 4.
Ställningstagande
Det har blivit svårare att engagera ledare. När samhällets stöd enbart
blir moraliskt och verbalt utan ekonomisk uppföljning, sviktar engagemanget
hos många. Vi anser att det finns goda skäl för samhället att stötta
frivilligorganisationerna också i tider av nedgång. Ett ökat obundet
stöd är ett viktigt inslag i arbetet för att engagera flera i frivilligarbete
och att stärka organisationerna i deras utvecklingsarbete för demokrati
och för de frågor som är deras grundfrågor. Vi anser även att ett allmänt
verksamhetsstöd för att stödja föreningsverksamheten och upprusta
samlingslokaler är angeläget.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6.      Frivilligorganisationer, punkt 3 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413
yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:So455 yrkande 8 och 2003/04:So645
yrkande 16.
Ställningstagande
Vi anser att det arbete som utförs av frivilliga, volontärer, inte nog
kan uppskattas. Men det handlar inte bara om att det finns ett par extra
händer där det behövs, det handlar även om en attityd till medborgarskapet,
ett deltagande i samhället och ett ansvarstagande - både för sig själv
och för andra. Att ta ansvar, inte bara för sin egen familj, gör skillnad.
Det gör att egenvärdet ökar samtidigt som man känner att man gör något
värdefullt och är delaktig. Vi anser därför att det offentliga måste
uppvärdera det arbete som utförs av frivilligorganisationer. En särskild
utredning bör tillsättas som gör en genomgripande genomlysning av
frivilligorganisationernas betydelse och lägger fram förslag till åtgärder
som stärker både organisationerna och volontärerna.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7.      Riksnormen, punkt 4 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413
yrkandena 5 och 6.
Ställningstagande
Vi anser att kommunerna själva bör få fastställa nivåerna på socialbidraget
med utgångspunkt i allmänna principer i socialtjänstlagen. Med en
riksnorm finns det en uppenbar risk att det går slentrian i bedömningen
av det ekonomiska biståndet och att detta inte prövas mot andra åtgärder
i den omfattning som är lämpligt. Det är viktigt att lokala bedömningar
utifrån bl.a. löneläge och kostnadsbild finns med då nivåerna fastställs
och att denna del av socialtjänsten är förankrad i det allmänna
rättsmedvetandet på orten. Enligt Svenska Kommunförbundets bedömningar har
vidare riksnormen haft mycket liten inverkan på socialbidragskostnaderna
men däremot minskat möjligheterna för kommunerna att hitta egna lösningar.
Vi anser dessutom att det saknas skäl för att medlemsavgifter i
fackföreningar skall bekostas av skattemedel.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8.      Riksnormen, punkt 4 (c)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413
yrkande 5 och avslår motion 2003/04:So413 yrkande 6.
Ställningstagande
Jag anser att kommunerna själva bör få fastställa nivåerna på socialbidraget
med utgångspunkt i allmänna principer i socialtjänstlagen. Med en
riksnorm finns det en uppenbar risk att det går slentrian i bedömningen
av det ekonomiska biståndet och att detta inte prövas mot andra åtgärder
i den omfattning som är lämplig. Det är viktigt att lokala bedömningar
utifrån bl.a. löneläge och kostnadsbild finns med då nivåerna fastställs
och att denna del av socialtjänsten är förankrad i det allmänna
rättsmedvetandet på orten. Enligt Svenska Kommunförbundets bedömningar har
vidare riksnormen haft mycket liten inverkan på socialbidragskostnaderna
men däremot minskat möjligheterna för kommunerna att hitta egna lösningar.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9.      Ersätta socialbidrag med lån, punkt 5 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413
yrkande 7.
Ställningstagande
Vi anser att socialbidrag bör kunna lämnas som lån i betydligt större
utsträckning än vad som sker i dag. Lånemöjligheten bör i första hand
kunna användas då en person tillfälligt hamnat i ekonomiska svårigheter
men som däremellan har normala inkomstmöjligheter. Om personen i fråga
sedan passerar ett bestämt lånebelopp och fortfarande behöver stöd bör
han eller hon i stället kunna få bidrag. Lånealternativet skulle dessutom
innebära en viss "tröskel" i systemet som motverkar att personer lätt
fastnar i bidragsberoende. Vi anser att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om en möjlighet för kommuner att ersätta kortvarigt
socialbidrag med lån.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10.     Barnbidrag och försörjningsstöd, punkt 7 (v)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So399
yrkande 1 och 2003/04:So417 yrkande 4.
Ställningstagande
I dag minskar föräldrarnas försörjningsstöd när barnbidraget höjs. Det
betyder att redan utsatta barn inte får del av den ökade välfärden på
samma sätt som andra barn. Vi anser att det är av yttersta vikt att
säkerställa att också de allra fattigaste får ta del av barnbidragshöjningar.
Vi kräver därför en lagändring för att säkerställa att barnbidraget
inte skall ingå i beräkningsunderlaget för socialbidrag.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

11.     Bistånd till konstnärer, punkt 9 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr264
yrkande 11 och 2003/04:Kr254 yrkande 11.
Ställningstagande
Enligt socialtjänstlagen utgår socialbidrag efter ansökan till den som
ej kan tillgodose sin försörjning på annat sätt. Socialbidraget prövas
individuellt. För konstnärliga utövare, inklusive författare, görs vissa
särskilda bedömningar. Alla stipendier räknas som inkomst. Det finns
inga generella regler för hur stipendier som skall finansiera kostnader
för material, ateljé, resor m.m. skall bedömas vid beräkningen av
socialbidrag. Praxisen varierar mellan kommunerna. Vi anser att kraven på
konstnärer bör vara samma som för alla andra samt att samma regler bör
gälla i hela landet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12.     Ideella skadestånd, punkt 10 (m, c)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth
Johansson (c) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So254
och 2003/04:So533 och avslår motion 2002/03:So372.
Ställningstagande
Skadeståndet skall kompensera brottsoffret och ge henne eller honom
upprättelse för den förnedrande och kränkande behandling som hon eller
han varit utsatt för. Vi anser därför att det är orimligt att skadeståndet
skall ligga till grund för beräkningen av kvinnans eller mannens inkomst
i samband med ansökan om försörjningsstöd från socialtjänsten.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

13.     Stödformers inverkan på varandra, punkt 11 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So334
och avslår motion 2002/03:So489.
Ställningstagande
När vårdbidrag beviljas, barnbidraget ökar och andra stöd ges är det
viktigt för den enskilda familjen hur dessa system interagerar med
varandra. Ett bidrag som ges för att möta ett behov får inte neutraliseras
genom att det tar bort annat stöd som avses möta annat behov. Jag anser
att en översyn behövs för att klarlägga hur olika bidrag påverkar
varandra utifrån enskildas eller familjens perspektiv.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

14.     Samverkan, punkt 14 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So376.

Ställningstagande
Jag anser att det måste skapas bättre samverkansregler mellan
försäkringskassan och socialtjänsten än de som finns i dag. Detta för att
inte utsatta biståndstagare skall komma i kläm.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

15.     Stöd till brottsoffer, punkt 16 (kd, c, mp)
av Chatrine Pålsson (kd), Kenneth Johansson (c) och Helena Hillar
Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So350
yrkande 9, 2002/03:So427, 2002/03:So510 yrkande 1 och 2003/04:Ju478
yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:Ju262 yrkande 7 och 2003/04:Ju444
yrkande 1.
Ställningstagande
Lagstiftningen som handlar om hur samhället skall stödja kvinnor som
utsätts för våld måste vara så tydlig och precis som möjligt. I
socialtjänstlagen (2001:453) finns sedan 2001 en paragraf (5 kap. 11 §) som
ger kommunens socialnämnd ett ansvar för att ge utsatta kvinnor stöd.
Paragrafen är dock inte tillräckligt tydlig i sin nuvarande utformning.
Den ger utrymme för tolkningar som kan leda till att kvinnan inte får
den hjälp som lagen syftar till att ge henne. Vi anser därför att lagen
skall ändras så att ordet bör  byts mot skall  i berörd paragraf. Om så
sker kan det inte längre råda någon tveksamhet om socialnämndens skyldighet
att ge kvinnorna den hjälp de behöver för att kunna förändra sin situation.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

16.     Stöd till brottsoffer, punkt 16 (fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju444
yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:So350 yrkande 9, 2002/03:So427,
2002/03:So510 yrkande 1, 2003/04:Ju262 yrkande 7 och 2003/04:Ju478
yrkande 1.
Ställningstagande
Stödet till brottsoffer åligger i enlighet med socialtjänstlagen ytterst
kommunerna. Detta fungerar i dag i praktiken tveksamt i alltför många
kommuner. Kommunernas bidrag till lokala brottsofferstödjande organisationer,
såsom brottsofferjourer och kvinnojourer, varierar kraftigt, inte minst
mellan åren. I vissa kommuner finns knappt något brottsofferstödjande
arbete alls. Om kommunerna inte lever upp till denna lagstadgade skyldighet
anser vi att ordalydelsen i paragrafen om brottsoffer i socialtjänstlagen
måste ändras från "bör" till "skall". Vi anser också att det bör undersökas
vilka möjligheter som finns för staten att åta sig stödet till brottsoffer.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

17.     Stöd till brottsoffer, punkt 16 (v)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju262
yrkande 7 och avslår motionerna 2002/03:So350 yrkande 9, 2002/03:So427,
2002/03:So510 yrkande 1, 2003/04:Ju444 yrkande 1 och 2003/04:Ju478
yrkande 1.
Ställningstagande
Det primära ansvaret för brottsoffer har socialnämnderna i enlighet med
5 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453). Hur socialtjänsten lever upp
till detta ansvar ser mycket olika ut runtom i landet. I vissa kommuner
fungerar det mycket bra men det finns tyvärr också exempel på att
socialtjänsten inte alls lever upp till intentionerna i lagstiftningen.
Frågan om ansvaret för brottsoffer och då särskilt socialtjänstens ansvar
måste därför uppmärksammas. I paragrafen stadgas att särskilt beakta
stödinsatser till kvinnor som utsätts för våld. Vi anser att det finns
anledning att göra en nationell översyn av hur intentionerna i
socialtjänstlagen 5 kap. 11 § efterlevs.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

18.     Förebyggande arbete m.m., punkt 17 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju443
yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:So360 yrkandena 10 och 11,
2002/03:So384, 2003/04:Ju479 yrkandena 4, 31 och 36 och 2003/04:So271
yrkandena 9 och 10.
Ställningstagande
I London finns fastigheter med smålägenheter dit kvinnor kan flytta in
när de lämnar kvinnojourerna. Detta förfarande underlättar för misshandlade
kvinnor att åter integreras i samhället. En bostad gör det möjligt att
komma tillbaka till ett värdigt liv. Vi anser att denna lösning borde
finnas även i Sverige. Vid sidan av detta bör misshandlade kvinnor ges
förtur i de kommunala bostadsbolagens köer.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

19.     Förebyggande arbete m.m., punkt 17 (fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju479
yrkandena 4, 31 och 36 och avslår motionerna 2002/03:So360 yrkandena 10
och 11, 2002/03:So384, 2003/04:Ju443 yrkande 4 och 2003/04:So271 yrkandena
9 och 10.
Ställningstagande
I opinionsarbetet måste vi en gång för alla slå fast att hot, misshandel,
ofredande, våldtäkt och kvinnofridskränkning är brott som samhället
ser allvarligt på och att det aldrig är kvinnans eget "fel" att mannen
utsätter henne för övergrepp. Många kvinnor som har levt med våld i en
nära relation har vidare bittra erfarenheter av hur svårt det är att
kunna leva ett normalt liv efter många år av hot, våld och trakasserier.
Vi anser därför att det är av yttersta vikt att lagstiftningen och de
berörda myndigheterna inte sviker kvinnor som har utsatts för våld i
nära relationer och för sexuella övergrepp utan erbjuder stöd genom
snabb och professionell vård och behandling, anpassad efter individuella
behov. Vi har erfarit att det ofta är svårt att ordna skyddat boende
för hjälpsökande kvinnor och deras barn. De ideella kvinnojourerna är
hårt belastade och i den mån de över huvud taget kan erbjuda bostad,
har de ett mycket begränsat antal rum och lägenheter som ofta redan är
upptagna. Vi anser därför att kommunerna bör kunna bistå med skyddat
boende i högre grad än i dag. Socialtjänsten kan vanligen endast ansöka
om social förtur hos bostadsbolagen inom den egna kommunen. Vi anser
dock att våldsutsatta kvinnor bör få möjlighet till social förtur
gällande bostad över hela landet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

20.     Förebyggande arbete m.m., punkt 17 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So360
yrkandena 10 och 11 och 2003/04:So271 yrkandena 9 och 10 och avslår
motionerna 2002/03:So384, 2003/04:Ju443 yrkande 4 och 2003/04:Ju479
yrkandena 4, 31 och 36.
Ställningstagande
Jag anser att det bör finnas centrum mot sexuella övergrepp i varje
region, där verksamheten bedrivs med statliga medel. Den verksamhet som
detta centrum skall bedriva är: telefonjour, stödgrupp, stödsamtal,
stöd vid myndighetsbesök, olika skapande verksamheter, utåtriktad
verksamhet, utbildning m.m. Varje centrum bör kunna erbjuda de utsatta
möjlighet till alla de kontakter som hon eller han behöver så att den
enskilde hjälpsökande inte behöver besöka olika instanser. Jag anser
även att det bör möjliggöras skyddat boende för kvinnor och barn i hela
Sverige.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

21.     Möjlighet att utdöma vite, punkt 18 (fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju479
yrkande 34.
Ställningstagande
Vi anser att länsstyrelsen måste utnyttja sin tillsynsskyldighet gentemot
kommunerna och att vite bör kunna utdömas till de kommuner som inte
uppfyller socialtjänstlagens bestämmelse gällande stöd och hjälp till
våldsutsatta kvinnor.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

22.     Myndighetsuppdrag, punkt 19 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ju250
yrkande 9.
Ställningstagande
Utbildning, fortbildning och handledning är en förutsättning för ett
korrekt omhändertagande av en misshandlad kvinna. En tidigare inte
uppmärksammad grupp är invandrarkvinnorna. Vi anser därför att de olika
myndigheterna måste se till att utarbeta rutiner och handlingsplaner
som inkluderar kvinnor inklusive invandrarkvinnor och deras behov. Om
detta förhållande råder i dag bristande kunskap hos polis, åklagare,
domstolar, socialtjänst och sjukvård. Vi anser därför att det också är
viktigt att någon myndighet, förslagsvis Socialstyrelsen, får i uppdrag
att definiera de fysiska, psykiska och ekonomiska effekterna av våldtäkt
och misshandel.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

23.     Tandvård och kvinnomisshandel, punkt 20 (mp)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So420
yrkande 1.
Ställningstagande
Att bli misshandlad av en närstående är en grov kränkning och de psykiska
men som följer är ofta stora och svåra att bli av med. Det kräver ofta
ett långsiktigt arbete med stöd och hjälp både från anhöriga och
professionella terapeuter. Men även fysiskt kan kvinnan bli skadad för
livet. Många skadas så illa av misshandeln att de förlorar sina tänder
eller blir vanställda. Jag anser att Socialstyrelsen i samarbete med
socialförvaltningarna bör få i uppdrag att sammanställa statistik
angående de dolda kostnader som i dag finns på socialförvaltningar angående
tandvård som man bedömer har eller kan ha sitt ursprung i
misshandelsproblematik.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

24.     Offer för människohandel, punkt 21 (fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju447
yrkande 5 och avslår motion 2002/03:So451 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att det måste bli ett stopp för återsändandet av offer för
människohandel under utredningens gång. Socialtjänstens uppdrag bör
förtydligas till att ta ansvar för offren under utredningen eller tills
permanent boende och uppehälle är ordnat. Formellt sett är det
socialtjänstens ansvar att se till dessa kvinnors situation. Utöver att
socialtjänsten inte säger sig ha ekonomiska resurser för att betala
kvinnornas uppehälle råder det en brist på lägenheter och rum för kvinnor
i behov av skyddat boende. Detta bidrar till att kvinnorna i många fall
skickas tillbaka till sina hemländer för att där invänta ett fortsatt
rättegångsförfarande. Att kvinnorna tvingas tillbaka till sina hemländer
är också problematiskt för svenska myndigheter då rättegångspersonal
och polis måste flygas till kvinnans hemland för att där fortsätta förhör
med kvinnan. Detta är kostsamt och riskerar också att förlänga hela
rättsprocessen.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

25.     Offer för människohandel, punkt 21 (v)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So451
yrkande 4 och avslår motion 2003/04:Ju447 yrkande 5.
Ställningstagande
Kvinnor som utsatts för trafficking befinner sig i en svår situation.
Dessa kvinnor hamnar ofta i ett vakuum när det gäller samhällets olika
stödinsatser. Från rättsväsendet påtalas behovet av tydligt utkrävande
av ansvar för dessa kvinnor samt att det ges möjlighet för kvinnorna
att känna trygghet och stabilitet i mötet med polis, åklagare och övriga
myndigheter. Det får inte bli en slump som avgör vilket bemötande och
vilka möjligheter som erbjuds. Vi vill understryka samhällets ansvar i
denna fråga. Varje instans som kommer i kontakt med kvinnor som utsatts
för trafficking måste få tydliga direktiv som klargör vilket ansvar och
utrymme man har. Det är också av stor vikt att denna fråga behandlas
skyndsamt för att kunna hjälpa de utsatta kvinnorna.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

26.     Prostitution, punkt 22 (fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ju314
yrkande 2 och 2003/04:So635 yrkande 10 och avslår motionerna 2002/03:Ju284
yrkande 3, 2002/03:So451 yrkande 3, 2003/04:Ju313 yrkande 5 och
2003/04:Ju452 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att det samlade arbetet mot prostitutionen skulle bli mer
effektivt om samverkan mellan polismyndigheter, socialtjänst, hälso- och
sjukvården och andra berörda myndigheter och organisationer blev smidigare.
Vi anser att regeringen bör låta utreda hur en sådan samverkan skall
kunna komma till stånd. Vi anser vidare att de flesta prostituerade har
en bakgrund som inte har gett dem en reell möjlighet att utvecklas och
kunna skapa sig möjligheter för ett mer "normalt" liv. För att återkomma
efter prostitution krävs därför en stor insats från samhället oavsett
om man anses kriminell eller inte.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

27.     Prostitution, punkt 22 (v, mp)
av Elina Linna (v), Gunilla Wahlén (v) och Helena Hillar Rosenqvist
(mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So451
yrkande 3 och 2003/04:Ju452 yrkande 2 och avslår motionerna 2002/03:Ju284
yrkande 3, 2003/04:Ju313 yrkande 5, 2003/04:Ju314 yrkande 2 och
2003/04:So635 yrkande 10.
Ställningstagande
Vi ser förbudet mot köp av sexuella tjänster som ett avgörande verktyg
för att bekämpa prostitution utan att skuldbelägga den prostituerade.
Det är dock avgörande att de sociala insatserna nu stärks för att öka
möjligheterna att ta sig ur prostitutionen. Vi anser därför att riksdagen
bör ge regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning om inrättande av
ett nationellt resurscentrum mot prostitution, med uppgift att arbeta
med att stötta dem som söker vägar ut ur prostitution. Detta centrum
bör även arbeta med information gentemot institutioner och yrkesgrupper,
vilka i sin verksamhet möter prostituerade samt samverka med berörda
myndigheter och organisationer. Utredningen bör även beakta vilka riktade
anslag som krävs till kommuner för att stödja dem som vill ta sig ur
prostitutionen.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

28.     Prostitution, punkt 22 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ju284
yrkande 3 och 2003/04:Ju313 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:So451
yrkande 3, 2003/04:Ju314 yrkande 2, 2003/04:Ju452 yrkande 2 och
2003/04:So635 yrkande 10.
Ställningstagande
Det är synnerligen angeläget att det finns ett utbyggt system för
adekvata rehabiliterings- och vårdinsatser för prostituerade som är i
behov därav. För att rätt bistå den prostituerade krävs förstärkta
insatser mot drogmissbruket, inom psykiatrin och inom rättsväsendet.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

29.     Förstärkning av missbrukarvården, punkt 23 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So422
yrkande 6 och avslår motion 2003/04:So637 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att missbrukarvården bör förstärkas och psykiatrins och
socialtjänstens ansvarsområden ses över.
Vidare anser vi att Statens beredning för medicinsk utvärdering har
visat att miljarder kronor "slängs" bort i missbrukarvården genom att
endast allmän stödbehandling ges.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

30.     Finansiering av missbrukarvården, punkt 24 (fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So345
yrkandena 14 och 15 och 2003/04:So504 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att staten bör garantera de huvudsakliga kostnaderna för
tvångsvård och annan missbrukarvård som kräver institutionsplacering.
Statens kostnad bör sedan enligt finansieringsprincipen neutraliseras
genom en ändring av de allmänna statsbidragen till kommunerna. En sådan
modell kan vara utgångspunkten även för annan missbrukar- och ungdomsvård
där statens och kommunernas ekonomiska ansvar skall förändras.
Med statens finansiering bör vidare följa vissa krav på kommunerna. Vi
anser att kommunerna bör visa att de har följt alla tillämpliga
bestämmelser i socialtjänstlagen. Vidare måste kommunen ha en plan för hela
vårdkedjan, från akut avgiftning till en integrering i samhället.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

31.     Frivilligorganisationerna och missbrukarvården, punkt 25 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So290
yrkande 1 och 2003/04:So523 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:So290
yrkande 2 och 2003/04:So523 yrkande 2.
Ställningstagande
När nu åtgärder inom psykvården diskuteras är det viktigt att också
alkohol- och narkotikamissbruket diskuteras och att kraftfulla åtgärder
sätts in även på detta område. Det behövs en kraftsamling där vi alla
hjälps åt med att komma till rätta med de stora utmaningarna på detta
område. Det handlar om staten, landstingen och kommunerna. Men här är
även de ideella organisationerna som arbetar med missbrukare en stor
tillgång. Man kan fråga sig om inte detta frivilliga arbete är en
förutsättning för att missbrukarvården inte helt skall haverera.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

32.     Genusperspektiv, punkt 26 (v)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So447
yrkande 10 och avslår motionerna 2002/03:So370, 2003/04:So276 och
2003/04:So345 yrkande 17.
Ställningstagande
Det saknas ett genusperspektiv i de analyser som har gjorts av tvångsvården,
vilket är allvarligt. Kvinnor som har ett så avancerat missbruk att de
blir föremål för tvångsvård lever ofta mycket destruktivt och utsätts
många gånger för våld och sexuella övergrepp. Detta är viktigt att
uppmärksamma i all vård och behandling. Vi anser därför att det är viktigt
med en utvecklad forskning, uppföljning och analys av LVM och LVU samt
att dessa analyser skall förses med ett genusperspektiv.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

33.     Tillämpningen av LVM, punkt 27 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So323.

Ställningstagande
Lagen om vård av missbrukare har blivit till hjälp för många människor.
Den har möjliggjort ett liv i frihet och återkomst till ett mer normalt
liv. Men eftersom det är kommunernas socialtjänst som beslutar om
tilldelning av medel och insatser kan det skilja påtagligt mellan olika
kommuner i vårt land. För att missbrukarvården skall komma fram till
optimala resultat med sin verksamhet anser jag att det krävs lika regler
i hela landet.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

34.     Tvångsvård för narkotikamissbrukare, punkt 28 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So317.

Ställningstagande
Vi anser att fler och mer ingripande tvångsåtgärder bör tas fram när
det gäller hanteringen och missbruket av narkotika. En utredning om
tillämpningen av tvångsvården för narkotikamissbrukare bör tillsättas.
Denna bör syfta till att skärpa och utöka möjligheterna till tvångsåtgärder
vid fara för liv och hälsa för den enskilde eller dennes omgivning.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

35.     Kvalitetskontroller m.m., punkt 29 (m, fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena
Andersson (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So345
yrkande 13 och avslår motionerna 2002/03:So447 yrkande 7 och 2003/04:So395
yrkande 7.
Ställningstagande
Det är ett problem för kommunerna att resultaten av missbrukarvården är
så dåligt utvärderade. Det finns få undersökningar som visar om individen
blir fri från missbruk, och det är inte alltid så att ett projekts
kostnader har ett övertygande samband med den behandlingseffekt som uppnås.
Vi anser därför att det krävs kommunalt samarbete i syfte att bättre
utvärdera och mäta resultaten i missbrukarvården. Kommunerna bör, när
de upphandlar tjänsterna, alltid kvalitetsgranska de tjänster som erbjuds.
Precis som i frågan om offentlig upphandling av äldreomsorg måste det
finnas en fungerande kvalitetskontroll av den verksamhet som upphandlas
för att få kontroll över kostnaderna samtidigt som vårdkvaliteten kan
förbättras.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

36.     Kvalitetskontroller m.m., punkt 29 (v, mp)
av Elina Linna (v), Gunilla Wahlén (v) och Helena Hillar Rosenqvist
(mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So447
yrkande 7 och 2003/04:So395 yrkande 7 och avslår motion 2003/04:So345
yrkande 13.
Ställningstagande
Vi anser att delar av beroendevården har blivit eftersatta, både
resursmässigt och ur ett metodutvecklingshänseende. Detta har inte minst
varit en följd av kommunernas svåra ekonomiska situation. En alltför
ensidig satsning på öppenvård som inte bygger på behov utan på ekonomiska
överväganden är katastrofal. Vi anser att det nu krävs en satsning i
hela landet på beroendevården för att bevara och utveckla kvaliteten.
Det gäller hela vårdkedjan - från institutionsvård via öppenvård till
arbetsmarknadsinsatser.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

37.     Öppna alkoholrådgivningar, punkt 30 (v, mp)
av Elina Linna (v), Gunilla Wahlén (v) och Helena Hillar Rosenqvist
(mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So447
yrkande 8 och 2003/04:So395 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att det bör utredas om kommunerna i socialtjänstlagen, eller
på annat sätt, kan åläggas att tillhandahålla öppna alkoholrådgivningar,
på liknande sätt som i dag gäller för familjerådgivning. Det finns
goda exempel från en del kommuner, men alkoholrådgivningen är otillräckligt
utbyggd i dag. Eftersom förutsättningarna skiftar och regionala skillnader
finns mellan kommunerna bör utredningen beakta möjligheten att mindre
kommuner kan satsa på en gemensam mottagning.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

38.     Stöd till anhöriga, punkt 31 (fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So392
och avslår motionerna 2002/03:So354 och 2003/04:So426.
Ställningstagande
Möjligheterna för nära anhöriga till missbrukare och brottslingar att
erhålla kvalificerat stöd och professionell hjälp är dock i dag begränsade.
Det är vidare svårt att få fram uppgifter på om det stöd som i dag
erbjuds är tillräckligt och om det är rätt utformat. Vi anser att ett
utökat professionellt stöd till de anhöriga både kan lindra mänskligt
lidande och samtidigt spara offentliga kostnader genom att undvika
socialt destruktiva beteenden i framtiden. En utredning bör därför
tillsättas med syfte att undersöka behovet av ett utökat stöd till
missbrukares och brottslingars nära anhöriga och föreslå behövliga
förändringar i stödet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

39.     4 kap. 26 § barnavårdslagen, punkt 33 (m, fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena
Andersson (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 33
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413
yrkande 9.
Ställningstagande
Med stöd av 26 § i 4 kap. barnavårdslagen kunde sociala myndigheter
tidigare i samverkan med familjen och på ett tidigt stadium inrikta
sitt arbete på att hjälpa och stötta, ofta i förebyggande syfte. Åtgärder
vidtogs sedan stegvis i samråd med familjen och först som en sista utväg
kunde övervakning och ett omhändertagande bli aktuellt. Genom denna
bestämmelse bevarades och respekterades familjen som en enhet som själv,
med viss stöttning, skulle kunna förbättra sin situation. I dag kommer
dessvärre socialnämndens åtgärder ofta överraskande och inte sällan för
sent. Vi anser därför att ovannämnda paragraf skall införas i
socialtjänstlagen.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

40.     Vilande övervakning m.m., punkt 34 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413
yrkandena 10 och 11.
Ställningstagande
Socialtjänstens sista möjlighet att gripa in för unga människor är LVU,
lagen om vård av unga. Dock finns det ingen möjlighet att ha en LVU-dom
vilande, dvs. avvaktande. Att ha den möjligheten skulle vara ytterligare
ett sätt att kunna hjälpa den unge att själv rätta till sitt beteende
och sin situation. Vi anser därför att socialtjänstlagen bör kompletteras
med förslag om övervakning och vilande LVU. Vi anser vidare att LVU
behöver ses över.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

41.     Barn i riskzon, punkt 35 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr232
yrkande 12.
Ställningstagande
Felaktig eller dålig information, minskad respekt för lagar och regler
och bristen på goda föredömen i vuxenvärlden är viktiga orsaker till
att drogerna fått ett hårdnande grepp om den unga generationen. Vi anser
att tidig upptäckt, och därmed möjligheter att sätta in resurser, är
avgörande för möjligheterna till ett liv i frihet, utan droger. För
missbruk av alkohol och droger leder ofrånkomligt till ofrihet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

42.     Institutionsvårdens kvalitet, punkt 37 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So314
yrkande 1 och avslår motion 2003/04:So314 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att samhällets oförmåga att utvärdera vårdens effektivitet är
påtaglig. Även Socialstyrelsens förmåga att utvärdera vården utifrån
begreppet "vetenskap och beprövad erfarenhet" kan ifrågasättas. Vi anser
därför att ett program för utvärdering av vårdens effektivitet på
behandlingshem för ungdomar bör utarbetas.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

43.     Institutionsvårdens kvalitet, punkt 37 (c)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So314
yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Jag anser att samhällets oförmåga att utvärdera vårdens effektivitet är
påtaglig. Ett program för utvärdering av vårdens effektivitet på
behandlingshem för ungdomar bör därför utarbetas. Vidare kan jag konstatera
att brister i såväl vårdkvalitet som tillsyn finns inom Statens
institutionsstyrelse. Detta är besvärande då staten bör vara en föregångare
i vården på det här området. Ett program bör utarbetas i syfte att ge
riktlinjer för vården där individens behov skall vara normerande.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

44.     Tillsynen över familjehem, punkt 38 (fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 38
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So296.

Ställningstagande
Det är inte ovanligt att barn vårdas på långt avstånd ifrån hemkommunen.
I dessa fall är risken stor att ansvarig socialnämnd brister i ansvaret
gällande familjehemmens rätt till råd, stöd och den hjälp de så väl
behöver. Det finns även en risk att oseriösa hem kommer undan kontroll.
Ytterst drabbar detta barnen. Vi anser därför att det är naturligt att
tillsynen över familjehemmen, i likhet med tillsynen över hem för vård
eller boende, överförs till de kommuner där familjehemmen är belägna.
Vad
vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

45.     Legitimation för socionomer, punkt 40 (m, kd)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 40
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So332
yrkande 1, 2003/04:So413 yrkande 14 och 2003/04:So643 yrkande 4 och
avslår motion 2003/04:So332 yrkande 2.
Ställningstagande
Att arbeta som socialsekreterare innebär ett stort ansvar. Svåra
avvägningar och viktiga beslut som påverkar enskilda människor tillhör
vardagen. Bristen på socionomer är stor och många kommuner tvingas
anställa socialsekreterare utan tillräcklig utbildning. Det behöver därför
utbildas fler socionomer. Därtill krävs, enligt vår mening, en
kvalitetssäkring av yrkestiteln genom en för socionomer särskild legitimation.
Detta är viktigt för de medborgare som kommer i kontakt med socionomer,
vare sig de är verksamma som socialsekreterare i kommunerna eller som
kuratorer i hälso- och sjukvården.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

46.     En särskild statlig tillsynsmyndighet, punkt 41 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413
yrkande 17.
Ställningstagande
Vi anser att länsstyrelsernas och Socialstyrelsens tillsynsverksamheter
bör bilda en statlig fristående tillsynsmyndighet som bedriver tillsyn
inom vårdens och socialtjänstens hela område. En sådan lösning skulle
kunna avhjälpa problemen med Socialstyrelsens i dag dubbla roller och
gränsdragningen mellan Socialstyrelsens och länsstyrelsernas verksamheter.
Med ett samlat tillsynsansvar ges också bättre förutsättningar för ett
koncentrerat metod- och kompetenshöjande arbete som främjar
tillsynsverksamhetens utveckling. Vi vill betona att tillsyn skall ske på lika
villkor, oavsett om verksamheten bedrivs i privat eller offentlig regi.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

47.     Tillsynen över socialtjänsten, punkt 42 (fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So635
yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:So350 yrkande 5 och 2003/04:So637
yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att länsstyrelsen i högre grad än nu bör kunna samverka med
andra tillsynsmyndigheter, t.ex. Socialstyrelsen när det gäller psykiskt
störda missbrukare och Skolverket när det gäller barn som misstänks
fara illa. En sådan gemensam tillsyn innebär en strävan att undvika att
enskilda faller mellan stolarna. Det skulle också bringa större klarhet
i respektive huvudmans och verksamhets kompetens och ansvarsområde samt
skapa nya infallsvinklar och ett mer samlat grepp i tillsynen.
Vi anser vidare att det är viktigt att länsstyrelsens tillsyn utvärderas.
I dag gör länsstyrelsen ibland egna bedömningar av effekterna av sin
tillsyn. Rimligen bör socialnämnderna och allmänheten göra denna bedömning.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

48.     Tillsynen över socialtjänsten, punkt 42 (mp)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So350
yrkande 5 och avslår motionerna 2003/04:So635 yrkande 5 och 2003/04:So637
yrkande 5.
Ställningstagande
Länsstyrelsen har enligt den nya socialtjänstlagen en utvidgad
tillsynsfunktion. Jag är dock tveksam till hur den fungerar på området individ
och familjeomsorg. Vidare saknas det sanktionsmöjligheter på detta område,
till skillnad från andra. Jag anser därför att det är angeläget att
länsstyrelserna eller någon annan får i uppdrag att undersöka i vilken
utsträckning deras kritik leder till positiva förändringar. Därefter
bör det övervägas om sanktionsmöjligheter behöver införas eller
inte.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

49.     Rätten att överklaga biståndsbeslut, punkt 43 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 43
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413
yrkande 15.
Ställningstagande
Rättssäkerhetsskäl talar för att alla former av biståndsbeslut skall
kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Samtidigt finns det risk för
att de nu genomförda ändringarna är kostnadsdrivande, och utvecklingen
måste därför följas noga. Bestämmelserna bör inte heller ge utrymme för
så vida tolkningar av domstolarna som tidigare var fallet. Vi anser att
den återinförda besvärsrätten för alla former av biståndsbeslut måste
följas av preciserade anvisningar så att domstolsprövningar av besvär
kan utfalla så att de uppfattas som rimliga av såväl medborgare som
landets socialnämnder. Vidare anser vi att lokala förhållanden bör vara
utgångspunkten för prövningen.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

50.     Behandling av personuppgifter, punkt 45 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 45
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So413
yrkande 18.
Ställningstagande
Vi har vid upprepade tillfällen framfört synpunkten att bestämmelser
som rör integritetskänsliga uppgifter skall regleras i lag och inte
genom föreskrifter meddelade av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer. Den förändring av personuppgiftslagen som beslutats i
proposition 2002/03:36 är fortfarande alltför löslig. Vi anser således att
fler bestämmelser om behandling av personuppgifter bör beslutas av
riksdagen genom lag. Vidare bör möjligheten för regeringen, eller myndighet
som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter gällande ändamålen
med behandling av personuppgifter, begränsningar i sökbegrepp, samkörning
och direktåtkomst av personuppgifter som behandlas automatiserat tas
bort.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

51.     Åtgärdsgaranti inom socialtjänsten, punkt 46 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 46
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ju280
yrkande 5 och 2003/04:Ju394 yrkande 6.
Ställningstagande
En åtgärdsgaranti bör införas för socialtjänsten. Enligt garantin skall
en anmälan från förälder, skola eller polis om upprepade, konstaterade
problem hos en ung person leda till ett individuellt åtgärdsprogram
inom fem arbetsdagar. Programmet skall innehålla målsättningar, tidsgräns
för resultatuppfyllelse och metod för uppföljning. Programmet skall
också kunna innehålla olika former av stöd för föräldrar eller vårdnadshavare
som känner att de tappat kontrollen över den unge.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

52.     Bemötandet inom socialtjänsten, punkt 47 (fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 47
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So635
yrkande 6.
Ställningstagande
Få uppgifter är viktigare än att värna den enskilda människans rätt
till integritet och värdighet i utsatta livssituationer. Socialtjänsten
bör därför så långt det är möjligt ge den enskilde inflytande över
behandlingsmetoder och åtgärder. Ytterst handlar det om att socialtjänsten
måste reformeras så att den enskildes valfrihet, integritet och
rättssäkerhet blir större. Vi anser att alla skall ha rätt att bli bemötta
med respekt och att socialtjänsten skall garantera den enskildes
rättssäkerhet, delaktighet, inflytande och kontinuitet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

53.     HBT-kompetens, punkt 48 (fp, v, c, mp)
av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c), Elina Linna (v),
Gunilla Wahlén (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Marita Aronson
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 48
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So512
yrkande 2.
Ställningstagande

Socialtjänsten bygger i dag ofta på en heterosexuell norm. Därför kan
exempelvis samkönade par inte alltid räkna med att kommunala
familjerådgivningar har kompetens att ge hjälp vid samlevnadsproblem. Den av
riksdagen beslutade adoptionsreformen ställer också nya krav på
HBT-kompetens inom familjerätten. Mot bakgrund av det anförda anser vi att
riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att se till att de som verkar
inom socialtjänsten har HBT-kompetens och att Socialstyrelsen i sina
allmänna råd för handläggning av adoptionsansökningar ger adekvata
upplysningar om HBT-frågor.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

54.     FoU-enheter, punkt 49 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 49
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So643
yrkande 2.
Ställningstagande
Utvärdering och uppföljning har möjliggjorts genom de s.k. FoU-enheterna
som har byggts upp runtom i landet genom stöd från Socialstyrelsen.
Forsknings- och utvecklingsenheter är mycket viktiga för att säkra
kvaliteten och göra insatserna mer träffsäkra. I dag har dessa enheter
emellertid en mycket osäker situation eftersom den framtida finansieringen
är oklar. Enligt vår uppfattning behövs det ett fortsatt och långsiktigt
stöd till FoU-enheterna för att socialtjänsten skall utvecklas mot mer
av evidensbaserat arbete.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

55.     Prioriteringsutredning på socialtjänstens område, punkt 50 (kd,
c)
av Chatrine Pålsson (kd) och Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 50
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So643
yrkande 5.
Ställningstagande
Betänkandet av den parlamentariska prioriteringsutredningen för hälso-
och sjukvården har haft stor betydelse för fördelningen av begränsade
resurser inom sjukvården. Vårdpersonalen fick en enklare arbetssituation,
och utvärderingen av verksamheten har underlättats. Vi anser därför
att en prioriteringsutredning även bör tillsättas när det gäller
socialtjänstområdet. Den bör ha sin utgångspunkt i de principer som styrde
Prioriteringsutredningen för hälso- och sjukvården.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

56.     Kompetens och kvalitet, punkt 51 (v)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 51
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So407
yrkande 5 och avslår motion 2002/03:So350 yrkandena 1, 3, 4 och 6-8.

Ställningstagande
Den del av det offentliga samhället som möter de mest utsatta är
socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Den har en viktig roll att i
ett utsatt läge skapa kontakt och förtroende samtidigt som det av olika
skäl kan bli fråga om insatser mot den enskildes vilja. Det kräver även
kompetens och insikt hos medarbetare och beslutsfattare. Vi anser därför
att det av rättssäkerhetsskäl och demokratiska skäl är viktigt att
socialtjänsten utvecklar system för kvalitet och uppföljning med
brukarmedverkan.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

57.     Kompetens och kvalitet, punkt 51 (mp)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 51
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:So350
yrkandena 1, 3, 4 och 6-8 och avslår motion 2003/04:So407 yrkande 5.

Ställningstagande
Det är viktigt att socialtjänsten på samma sätt som polisen har en
lagstiftning som reglerar hur en utredning skall gå till och vad den
skall innehålla. Det måste vara mycket hög kvalitet på de utredningar
som drastiskt kan förändra människors hela liv.
Den som kallas till ett sammanträde hos en socialförvaltning och ställs
inför en grupp socialtjänstemän känner sig många gånger liten, svag och
utlämnad. Därför måste den som är kallad till ett sammanträde hos
socialförvaltning, länsrätt eller kammarrätt alltid ha rätt att förutom
advokat ha stöd av ett medborgarvittne eller annan stödperson. Rätten
skall tydligt framgå av lagstiftningen.
Inom vården har det länge funnits förtroendenämnder, numera patientnämnder.
Jag anser att det behövs liknande nämnder när det gäller socialtjänstfrågor.
De hjälpsökande eller de som av någon annan anledning har kontakt med
socialtjänsten har i dag ingen instans dit de enkelt kan vända sig för
att få information om sina rättigheter eller för att framföra sina
klagomål. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma till
riksdagen med ett förslag om att inrätta sociala förtroendenämnder.
Inom det sociala området behövs det i likhet med inom hälso- och sjukvården
även en ansvarsnämnd, dit den som anser att någon inom socialtjänsten
har gjort sig skyldig till fel eller försummelse i sin yrkesutövning
kan vända sig med sin anmälan. Jag anser därför att det bör inrättas en
social ansvarsnämnd.
Enligt min mening behövs det omfattande förändringar för att utveckla
socialtjänsten, så att kvaliteten förbättras och inflytandet ökar för
alla som berörs av socialtjänstens tjänsteutövning. Jag föreslår att
regeringen snarast tillsätter en parlamentarisk kommitté med uppdrag
att utveckla socialtjänsten.
En förtroendeingivande kontakt mellan socialsekreterare och dem som är
föremål för socialtjänstens ingripande eller i behov av socialtjänstens
stöd och hjälp är nödvändig för att resultatet av en insats skall bli
godtagbar för alla parter. Det är inte rimligt att man när man är som
mest utsatt och sårbar inte skall ha möjlighet att välja eller byta
socialsekreterare.
Vad jag nu anfört bör ges regeringen till känna.

58.     Underrättelse enligt 11 kap. 2 § sista stycket socialtjänstlagen,
punkt 52 (m, fp, kd)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Magdalena Andersson (m) och Marita
Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 52
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ju479
yrkande 10, 2003/04:Sf326 yrkande 18, 2003/04:So413 yrkande 13,
2003/04:So474 yrkande 2, 2003/04:So504 yrkande 35 och 2003/04:Ub394 yrkande
5.
Ställningstagande
Av socialtjänstlagen framgår att myndigheten skall informera "den det
berör" om att en utredning inletts. Flera fall har uppmärksammats när
unga kvinnor från s.k. patriarkala miljöer söker hjälp hos socialtjänsten
för att de är utsatta för hot eller våld från nära anhöriga. För en ung
person, under 18 år, uttalar socialtjänstlagen uttryckligen att myndigheten
då den gör en utredning skall "informera den det berör". En informerad
vårdnadshavare kan i ett sådant fall vara rent förödande. Vi anser därför
att socialtjänstlagen bör förändras på så sätt att det anges att det i
vissa särskilda fall, t.ex. där det föreligger risk för att den unge
skadas fysiskt eller psykiskt, skall kunna underlåtas att meddela
vårdnadshavaren. Ett sådant ärende bör behandlas med kvalificerad sekretess
och t.ex. via dispens från länsrätten.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

59.     Skyldighet för socialnämnden att polisanmäla misstanke om våld eller
hot mot hjälpsökande, punkt 53 (m, fp)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel
Johansson (m), Magdalena Andersson (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 53
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ju479
yrkande 35 och 2003/04:So474 yrkande 3.
Ställningstagande
I dag finns ingen skyldighet för socialtjänsten att polisanmäla brott
som kommer till deras kännedom om inte minst två års fängelse är
föreskrivet i straffskalan. Det betyder att flera fall av t.ex. kvinnomisshandel
som socialtjänsten får kännedom om aldrig blir ett ärende hos polisen.
Med en tvingande bestämmelse att anmäla alla våldsbrott till polisen
förbättras möjligheten att farliga gärningsmän kan lagföras för brott,
att våldsbrott kan förhindras och att brottsoffret kan få upprättelse,
hjälp och stöd.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

60.     Anmälningsplikten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen, punkt 54
(m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 54
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So474
yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:L319 yrkande 9 och 2003/04:So465
yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Det är viktigt att poängtera att en anmälan är just en anmälan och inte
med automatik innebär att ett brott har begåtts. Det är den behöriga
myndigheten (åklagare och polis) som har befogenhet och kompetens att
avgöra om förundersökning skall inledas eller ej. Vi anser att det senare
resonemanget behöver förtydligas för sjukvård och förskola/skola. Alltför
sällan anmäler dessa myndigheter till socialtjänsten att man misstänker
att ett barn eller en ungdom misstänks fara illa, eller vara utsatt för
brott.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

61.     Anmälningsplikten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen, punkt 54
(fp)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 54
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So465
yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna 2003/04:L319 yrkande 9 och
2003/04:So474 yrkande 4.
Ställningstagande
Om vi menar allvar med barnkonventionen och allt tal om barns bästa
anser vi inte att det räcker med förändringar i lagtexten när det gäller
anmälningsskyldigheten. Vi måste också analysera varför denna skyldighet
inte fungerar. Vi anser dessutom att socialtjänsten bör få ett tydligt
uppdrag att öppna sig för föräldrar som behöver råd och stöd i föräldraskapet.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

62.     Anmälningsplikten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen, punkt 54
(mp)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 54
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:L319
yrkande 9 och avslår motionerna 2003/04:So465 yrkandena 1 och 2 och
2003/04:So474 yrkande 4.
Ställningstagande
Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden
behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. I
detta läge kan det dock uppstå en konflikt mellan skyldigheten att anmäla
och det lämnade förtroendet. Jag anser därför att det bör föras in ett
tillägg både i socialtjänstlagen och i skollagen om att förtroenden
från barn bör hanteras med största aktsamhet så att inte barnet i
förlängningen skadas än mer.
Vad jag nu anfört bör ges regeringen till känna.

63.     Ändring av reglerna för tvångsomhändertagande, punkt 55 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 55
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:So425
och 2003/04:So359.
Ställningstagande
Jag kan inte se att det är skäligt att tvångsbeslut fattas av enskilda
politiker. I praktiken är det ofta en enskild tjänsteman som fattar
beslutet och politikern är helt beroende av den föredragning som ges.
Tvångsbeslut inom sjukvården och polisen fattas inte av politiker.
Systemet med att politiker skall fatta beslut ger vidare upphov till
praktiska problem, t.ex. med att söka beslutande politiker i en akut
situation. Jag anser därför att tiden är inne för en översyn och förändring
av tvångslagstiftningen inom socialtjänsten så att den i likhet med
övrig tvångslagstiftning inte innehåller politikerbeslut.
Vad jag nu anfört bör ges regeringen till känna.

64.     Husrannsakan i vissa fall, punkt 56 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 56
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So219.

Ställningstagande
En vuxen person kan enligt 27 § socialtjänstlagen (2001:453) förbjudas
att låta andras underåriga barn vistas i sitt hem, om det t.ex. har
kommit fram att den vuxne brukar bjuda underåriga på alkohol. Om polisen
misstänker överträdelse av det beslutade besöksförbudet får de emellertid
inte utan misstanke om annan grövre brottslighet ta sig in i den berörda
bostaden eftersom påföljden för brott mot 27 § socialtjänstlagen är
böter. Vi anser att lagen bör ses över så att skyddet av de unga ökar
och möjligheterna att beivra brott mot det omvända besöksförbudet stärks.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

65.     Svenska barn i utsatthet utomlands, punkt 57 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 57
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So222
yrkande 1 och avslår motion 2003/04:So222 yrkandena 2-5.
Ställningstagande
Det har inte gjorts någon undersökning av svenska myndigheter om hur
vanligt det är att svenska barn sänds till koranskolor i Somalia, eller
andra afrikanska länder. Vi anser därför att kunskapen om hur vanligt
det är att svenska barn sänds utomlands till utsatthet, samt de
omständigheter som barnen hamnar i, måste inventeras av regeringen.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.
Särskilda yttranden

1.      Ideella skadestånd, punkt 10 (v)
Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v) anför:
Ideellt skadestånd ges till kvinnor och män som utsatts för kränkande
och förnedrande handlingar. Skadeståndet kan inte mildra konsekvenserna
av det som den enskilde utsatts för men kan utgöra ett värdefullt bidrag
till t.ex. psykoterapi. Det finns dock en ojämlikhet när det gäller
kvinnor och män som samtidigt uppbär försörjningsstöd som vi anser är
oacceptabel. Vid erhållande av ideellt skadestånd kan försörjningsstödet
reduceras, varför den som utsatts för kränkning i praktiken inte får
något skadestånd. Regeringen har tidigare uttalat att det i samband med
biståndsbedömning rimligtvis bör beaktas att den enskilde fått sitt
skadestånd på grund av att han eller hon utsatts för brott. Vänsterpartiet
har erfarit att Socialstyrelsen arbetar med metodutveckling inom
socialtjänsten i hela landet och utgår ifrån att även denna fråga behandlas.
Vänsterpartiet avser dock att återkomma i frågan om inte reella
förändringar kommer till stånd.

2.      Underrättelse enligt 11 kap. 2 § sista stycket socialtjänstlagen,
punkt 52 (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp) anför:
Jag anser den problemställning som aktualiserats i att antal motioner
och som rör huruvida socialtjänsten skall kunna underlåta att informera
en vårdnadshavare om att en utredning rörande en underårig har inletts
är utomordentligt viktig. Jag finner dock för närvarande inte tillräckliga
skäl att reservera mig. Jag kommer emellertid att följa frågan noga och
förbehåller mig rätten att återkomma.

3.      Andra motionsyrkanden, punkt 58 (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp) anför:
Jag delar uppfattningen i motion 2003/04:So431 att det borde vara en
rättighet, i landets alla delar, att ha tillgång till avgiftningsplatser
för enbart kvinnor. Frågan bör kunna lösas av de olika landstingen i
landet. Jag avstår därför från att reservera mig. Jag kommer emellertid
att följa frågan och förbehåller mig rätten att återkomma.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:Ju250 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en myndighet bör få i uppdrag att definiera de
fysiska, psykiska och ekonomiska effekterna av misshandel och våldtäkt.

2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärdsgaranti inom socialtjänsten.
2002/03:Ju284 av Ingemar Vänerlöv och Tuve Skånberg (båda kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behov av ett utbyggt system för vård- och
rehabiliteringsinsatser för prostituerade som är i behov därav.
2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kvinnor skall erbjudas professionell psykolog-
eller kuratorshjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser efter
våldtäkt eller misshandel.
2002/03:L317 av Gunilla Wahlén (v):

2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda möjligheten att
jämställa fosterbarns rätt till försörjning med biologiska barns i
enlighet med 7 kap. 1 § föräldrabalken.
2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för att minska bidragsberoende.
2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om barnfattigdom och bidragsberoende.
23.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om användning av socialbidrag som ersättning för deltagande
i praktik eller undervisning.
2002/03:So235 av Birgitta Carlsson och Jan Andersson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att socialtjänstlagen bör ändras så att ungdomars inkomster
från sommarjobb inte sänker familjens socialbidrag.
2002/03:So243 av Hans Backman (fp):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring
i socialtjänstlagen att möjligheten upphör för kommunerna att reducera
en familjs socialbidrag när barnen sommarjobbar.
2002/03:So290 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om frivilliga organisationers insatser i missbrukarvården.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tillsättandet av en nationell kommitté med inriktning
mot ideell missbrukarvård.
2002/03:So317 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en utredning om tillämpningen av tvångsvården för
narkotikamissbrukare.
2002/03:So334 av Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen ger regeringen som sin mening till känna vad i motionen anförs
om behovet av en översyn av hur speciella stödinsatser påverkar storleken
på ekonomiskt bistånd.
2002/03:So335 av Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om försörjningsstöd till studenterna.
2002/03:So339 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson (båda kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en
handlingsplan för att åtgärda de ensamstående föräldrarnas situation.
3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att som förebyggande insats initiera gruppverksamheter
för unga, lågutbildade och arbetslösa mödrar till hjälp för återuppbyggnad
av självförtroende och att utarbeta individuella framtidsplaner där
studie- och yrkesinriktning ingår.
2002/03:So350 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en tydlig lagstiftning som reglerar utredningsförfarandet
i socialtjänsten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om rätt till medborgarvittne eller stödperson vid kontakt
med socialtjänsten samt vid rättsliga förhandlingar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inrätta sociala förtroendenämnder.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utvärdera resultatet av länsstyrelsens riktade
kritik mot socialnämnder.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inrätta en social ansvarsnämnd.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillsätta en kommitté för att utveckla socialtjänsten.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om rätten att välja eller byta socialsekreterare.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ersätta ordet bör med skall i 5 kap. 11 §
socialtjänstlagen.
10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om socialsekreterares arbetsförhållanden.
2002/03:So354 av Claes-Göran Brandin och Christina Nenes (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stöd till anhöriga inom missbrukarvården.
2002/03:So360 av Annelie Enochson (kd):

10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skapa ett centrum mot sexuella övergrepp i varje
region i Sverige.
11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att möjliggöra skyddat boende för kvinnor och barn
i hela Sverige.
2002/03:So370 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av speciella åtgärder för missbrukande kvinnor.
2002/03:So372 av Håkan Juholt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skadestånd till misshandlade kvinnor.
2002/03:So374 av Margareta Sandgren (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att uppmärksamma den ekonomiska situationen för kvinnor som
flytt sitt hem på grund av misshandel.
2002/03:So384 av Carina Ohlsson och Elisebeht Markström (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om en uppföljning av riksdagens "kvinnofridsbeslut".
2002/03:So392 av Gunnar Nordmark (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda behovet av
ett ökat stöd till anhöriga till brottslingar och missbrukare.
2002/03:So399 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en lagändring för att säkerställa att barnbidraget
inte skall ingå i beräkningsunderlaget för socialbidrag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att lön som barn tjänar, i familjer som uppbär
försörjningsstöd, undantas upp till ett angivet belopp vid beräkningen av
försörjningsstödet.
2002/03:So420 av Kerstin-Maria Stalin (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om behovet av utredning och statistik om tandvård och
kvinnomisshandel.
2002/03:So425 av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson (båda kd):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
tvångslagstiftningen inom socialtjänsten på så sätt att tvångsomhändertagande
i väntan på rättens beslut inte längre beslutas av socialnämndspolitiker
utan av tjänsteman.
2002/03:So427 av Inger Davidson (kd):
Riksdagen begär att regeringen inför en ändring i 5 kap. 11 §
socialtjänstlagen enligt följande: Socialnämnden skall ge stöd åt brottsoffer
och dess anhöriga med särskild inriktning på kvinnor utsatta för våld
i nära relationer.
2002/03:So447 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om metodutveckling inom den institutionella vården.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om alkoholrådgivning i kommunerna.
9. Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag
att genomföra en fördjupad analys av de undersökningar som gjorts om
drogmissbruk i kombination med psykisk sjukdom.
10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utvecklad forskning, uppföljning och analys av
LVM och LVU samt att dessa analyser skall bedrivas med ett genusperspektiv.

2002/03:So449 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inriktningen av missbruksvården.
2002/03:So451 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om
inrättande av ett nationellt resurscentrum mot prostitution enligt vad i
motionen anförs.
4. Riksdagen begär att regeringen arbetar fram direktiv till berörda
myndigheter angående ansvar för kvinnor som utsatts för trafficking
enligt vad i motionen anförs.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skärpning av kommunernas arbete med handlingsplaner
mot sexualiserat våld.
2002/03:So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om kommunalt och frivilligt ungdomsarbete.
2002/03:So488 av Lena Sandlin-Hedman och Karl Gustav Abramsson (båda
s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om framtidens socialbidragssystem.
2002/03:So489 av Maria Öberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om olika stödformers anknytning till tjänsteinkomsten.
2002/03:So510 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att socialtjänstlagstiftningen tydligt anger att
kommunerna skall ge stöd och hjälp till kvinnor utsatta för våld i nära
relationer.
2002/03:So511 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
ändring i socialtjänstlagen såvitt gäller att barns feriearbete upp till
visst belopp inte skall påverka föräldrars försörjningsstöd.
2002/03:So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v, c, mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att höja HBT-kompetensen inom socialtjänsten.
2002/03:So516 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
i lag så att inkomster från ungdomars sommararbete, barnbidrag, barnpension
och förmögenhet ställd under förmyndare inte påverkar familjers
socialbidrag.
2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m):

11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om konstnärerna och socialbidragen.
2002/03:A323 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vidareutbildning och handledning av personal för att
kunna hantera och fånga upp utsatta kvinnors särskilda behov och signaler.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Ju262 av Rolf Olsson m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda hur kommunerna efterlever intentionerna i
socialtjänstlagen att ge stöd och hjälp åt brottsoffer i allmänhet och
i synnerhet vad gäller kvinnor som utsatts för våld.
2003/04:Ju313 av Ingemar Vänerlöv och Tuve Skånberg (båda kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett utbyggt system för vård- och rehabiliteringsinsatser
för prostituerade som är i behov därav.
2003/04:Ju314 av Tina Acketoft (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att öka samhällets stödinsatser för integrationen av
prostituerade.
2003/04:Ju394 av Beatrice Ask m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärdsgaranti inom socialtjänsten.
2003/04:Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

4. Riksdagen beslutar om boendemöjligheter för misshandlade kvinnor
när de flyttar från kvinnojourerna i enlighet med vad som anförs i
motionen.
9. Riksdagen beslutar om att kommunerna åläggs upprätta en
handlingsplan för bemötandet av misshandlade kvinnor och barn i enlighet
med vad som anförs i motionen.
2003/04:Ju444 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kommunerna tar det ansvar som åläggs dem i
socialtjänstlagen om brottsoffer.
2003/04:Ju447 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett tydligt uppdrag till socialtjänsten.
2003/04:Ju452 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om
inrättande av ett nationellt resurscentrum mot prostitution i enlighet
med vad i motionen anförs.
2003/04:Ju453 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kvinnor skall erbjudas professionell psykolog-
eller kuratorshjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser efter
våldtäkt eller misshandel.
2003/04:Ju478 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
i 8 § socialtjänstlagen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att kommunerna tar ansvar för
kvinnomisshandelsproblematiken.
2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om opinionsarbetet gällande våld mot kvinnor i nära
relationer.
10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om socialtjänstens möjlighet att utreda ett utsatt barns
situation utan en potentiellt farlig vårdnadshavares vetskap.
31.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om erbjudande av vård och behandling till kvinnor som
har utsatts för våld och sexuella övergrepp.
33.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att alla kommuner bör ha en handlingsplan för arbetet
med våldsutsatta kvinnor.
34.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om länsstyrelsens tillsynsansvar och möjligheten att
förelägga vite till kommuner.
35.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ändrade regler gällande socialtjänstens möjligheter
att anmäla misstänkta brott mot kvinnor.
36.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kommunerna måste bistå med skyddat boende för
våldsutsatta kvinnor.
2003/04:L319 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anmälningsplikt och förtroende.
15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av kulturkompetens på socialförvaltningarna.

2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

20.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om hur skatte- och bidragssystem tillsammans skapar
fastlåsningseffekter som leder till utanförskap.
21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om barnfattigdom och bidragsberoende.
23.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om användning av socialbidrag som ersättning för deltagande
i praktik eller undervisning.
2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för att minska bidragsberoende.
18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det bör bli möjligt för socialtjänsten att i
extrema fall agera för en minderårig utan vårdnadshavarens
kännedom.
2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att socialtjänstlagen bör ändras så att kommuner får
rätt att ställa krav på motprestationer av bidragstagare.
2003/04:So219 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behov av översyn av omvänt besöksförbud.
2003/04:So222 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur vanligt det är
att svenska barn sänds till utsatthet utomlands samt de omständigheter
som barnen hamnar i.
2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda vad kommunernas
socialförvaltningar känner till om placering av barn i koranskolor
utomlands, om socialtjänsten medverkat i finansiering av detta, samt
vilket ansvar kommunerna tar för att följa upp den situation barnen
hamnar i.
3. Riksdagen begär att regeringen låter se över den samlade
lagstiftning som gäller vid barns resor till forna hemländer, dvs. bl.a.
skollagen, socialtjänstlagen och LVU.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förslag för att förebygga att barn hamnar i
fundamentalistiska koranskolor, där deras rättigheter kränks.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd för barn som har befunnit sig i vanmakt i
uppfostringsanstalter och sedan kommit till Sverige.
2003/04:So254 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skadeståndsersättning.
2003/04:So271 av Annelie Enochson (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att forskning bedrivs för sexuellt utsatta brottsoffer
med fokusering på socialt stöd, behandling och bearbetning av traumat.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skapa ett centrum mot sexuella övergrepp i varje
region i Sverige.
10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att möjliggöra skyddat boende för kvinnor och barn
i hela Sverige.
2003/04:So276 av Helena Bargholtz (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om särskilda insatser för att hjälpa kvinnliga alkoholister.
2003/04:So296 av Liselott Hagberg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ansvaret för tillsynen av familjehem överförs från placerande
kommuner till de kommuner där familjehemmen är belägna.
2003/04:So314 av Jörgen Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att utarbeta ett program för uppföljning
av vårdmålen på behandlingshem för unga.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av program för vårdinriktning vid behandlingshem
innefattande s.k. §12-hem.
2003/04:So323 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nyttan av att utreda möjligheterna till lika tillämpning av
LVM i hela landet.
2003/04:So324 av Johan Andersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ursprungskommunen ansvarar för nya utredningar gällande
barn och ungdomar enligt socialtjänstlagen under en period av åtta
månader efter avslutad utredning, även då familjen flyttat från kommunen.

2003/04:So332 av Ulla Wester (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vikten av
att införa statlig socionomlegitimation i syfte att kvalitetssäkra det
psykosociala arbetet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att aktivt motverka de skillnader i krav på vårdkvalitet
och säkerhet som råder mellan sjukvårdens patienter och socialtjänstens
klienter.
2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om mångfald, frivilligorganisationer, utvärdering och
kvalitetskontroll av missbrukarvården.
14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skärpt tillsyn av missbrukarärenden i kommunerna.
15. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till sådana
lagändringar som innebär att staten tar på sig det finansiella ansvaret
för all missbrukarvård på institution, under förutsättning att kommunerna
redovisar att de åtgärder de utfört och planerat för de berörda
missbrukarna uppfyller vissa krav enligt vad som anförs i motionen.
17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om könsskillnader som bör uppmärksammas i riktlinjer
och utbildning i alkoholistvården.
2003/04:So359 av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson (båda kd):
Riksdagen begär att regeringen ser över och lägger fram förslag till
ändring av tvångslagstiftningen inom socialtjänsten på så sätt att
tvångsomhändertagande i väntan på rättens beslut inte beslutas av
socialnämndspolitiker utan av tjänstemän.
2003/04:So373 av Hillevi Engström m.fl. (m, fp, kd, c, v, mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda möjligheten att införa en regel avseende barns
egna inkomster liknande de regler som gäller för underhållsskyldighet.

2003/04:So376 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nödvändigheten av bättre samverkansregler mellan socialtjänst
och försäkringskassa för att inte utsatta biståndstagare skall komma i
kläm.
2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om den institutionella missbruksvårdens behov av
metodutveckling.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om alkoholrådgivning i kommunerna.
2003/04:So396 av Luciano Astudillo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kommuner lagstiftningsvägen åläggs ta fram handlingsplaner
för bemötande och omhändertagande i samband med hot och kvinnomisshandel.

2003/04:So407 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kvalitetssystem inom socialtjänsten.
2003/04:So413 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att socialpolitiken skall vara ett instrument för att
bryta utanförskap och bidragsberoende.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om kommunens
skyldighet att utan dröjsmål erbjuda arbete eller kompletterande åtgärder
som underlättar inträde i arbetslivet.
3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om den
enskildes rättighet till och skyldighet att delta i kompletterande
åtgärder som underlättar inträde i arbetslivet.
4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med syfte
att lägga förslag som stärker frivilligorganisationer och volontärer.
5.  Riksdagen beslutar att den s.k. riksnormen avvecklas till förmån
för att skäliga bidragsnivåer fastställs av kommunerna.
6. Riksdagen beslutar att i posten medlemskap i fackförening
försörjningsstödet skall utgå.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att möjlighet för kommuner att ersätta kortvarigt
socialbidrag med lån införs.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att stärka familjens egna resurser.
9. Riksdagen beslutar att införa 4 kap. 26 § i den tidigare
barnavårdslagen i socialtjänstlagen.
10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förändringar i socialtjänstlagen vad gäller övervakning.
11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om översyn av lagen om vård av unga.
13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förändringar i socialtjänstlagen vad gäller
informationsplikt.
14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om legitimation av socionomer.
15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om återinförande av besvärsrätten för alla former av
biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen.
16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om beviljat men ej verkställt beslut om bistånd.
17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förstärkning och samordning av tillsynen av socialtjänsten.
18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bestämmelser om behandling av personuppgifter
bör beslutas av riksdagen genom lag i stället för genom
föreskrifter.
2003/04:So417 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om barnbidrag och försörjningsstöd.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om försörjningsstöd och möjligheten till fribelopp för
feriearbetande ungdomar.
2003/04:So422 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om missbruksvården.
2003/04:So426 av Claes-Göran Brandin och Christina Nenes (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om vikten av stöd till anhöriga inom missbrukarvården.
2003/04:So431 av Mona Jönsson (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lika möjlighet till avgiftningsplatser för kvinnor i hela
landet.
2003/04:So465 av Solveig Hellquist (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en översyn av anmälningsskyldigheten i
socialtjänstlagen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att socialtjänsten hittar former för stöd i föräldraskapet
utan anmälan och utredningsförfarande.
2003/04:So474 av Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kommunernas stöd till kvinnojourer och brottsofferstödjande
verksamhet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en översyn av socialtjänstlagen avseende
sekretess kring uppgiften att utredning inletts.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om socialtjänstens skyldighet att alltid anmäla till
polis/åklagare om misstanke finns att en hjälpsökande utsatts för
våld/hot mot person.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anmälningsobenägenheten inom socialtjänst, skola och
sjukvård.
2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag till sådan lagändring att staten tar på sig det finansiella
ansvaret för all missbrukarvård på institution.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att försök med medlevarverksamhet uppmuntras i fler
av landets kommuner.
21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att undanta barns inkomst av eget arbete och förmögenhet
vid bestämmande av bostadsbidrag och socialbidrag.
35.        Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag till ändringar av socialtjänstlagen så att socialnämnden kan
utreda ett utsatt barns situation utan att en för barnet potentiellt
farlig vårdnadshavare får information om det i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2003/04:So523 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om frivilliga organisationers insatser i missbrukarvården.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tillsättandet av en nationell kommitté med inriktning
mot ideell missbrukarvård.
2003/04:So533 av Lena Ek och Eskil Erlandsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att erhållet skadestånd på grund av brott inte skall räknas
som inkomst vid utredning om eventuellt försörjningsstöd.
2003/04:So635 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om problemen med socialtjänstens dubbla roller och
hur upphandling kan minska problemen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om en ökad mångfald i socialtjänsten.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om karriärmöjligheter i socialtjänsten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om tillsynen av socialtjänsten.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om respekt och valfrihet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om ökad rättssäkerhet i socialtjänsten.
10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om bättre samverkan för att motverka
prostitution.
2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om personalförsörjningen inom socialtjänst, missbrukarvård
och psykiatri.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förstärka Socialstyrelsens och länsstyrelsernas
tillsynsansvar.
2003/04:So639 av Christer Adelsbo m.fl. (s):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att få till stånd ett ökat fokus på eftervård och
avgiftning i den tyngre missbrukarvården.
2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av utvärdering och uppföljning genom FoU-enheterna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om legitimering av socionomer.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en prioriteringsutredning inom
socialtjänstområdet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om modellen med familjerådslag.
11.        Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om
utbildning av blivande familjehem.
12.        Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om
metodutveckling för stödfamiljer, kontaktpersoner, nätverksarbete och
gruppverksamheter.
2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):

16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om kommunalt och frivilligt ungdomsarbete.
2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):

12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om unga i riskzonen.
2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):

11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om konstnärerna och socialbidragen.
2003/04:Ub394 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att socialtjänstlagen behöver förändras så att det
blir möjligt att utreda barn och ungdomar under 18 år under sekretess.