Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

Anf. 215 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Staten och kapitalet - det skulle man kunna säga mycket om. Man skulle till exempel kunna säga att det borde vara mindre stat och mer kapital. Det vore helt och kapitalt korrekt, för det är det vi vill åt. Vi vill få fram mer kapital som kan vara med och investera i våra framtidsnäringar.

Herr talman! För att främja utveckling, företagande och innovation bör statens roll vara att undanröja hinder, att agera där marknadsmisslyckanden råder men också att kunna smörja fungerande system. Förutsättningarna för att utvecklas varierar mycket mellan olika branscher. Innovationspolitiken och behoven av riskkapitalförsörjning måste därför anpassas utifrån branschhänsyn, mognadsgrad och tillväxtförutsättningar med ett individuellt underifrånperspektiv som tar hänsyn till de variationer som olika branscher, geografi och marknadsstrukturer har.

Vi kan ta life science som ett exempel. Det kräver väldigt mycket tid och pengar i tidiga skeden, i grundforskningen. Det är långa processer, det kostar mycket och det är osäkert. En 15-årig utvecklingsprocess kan stupa på det sista halvåret.

Sedan har vi företag som verkar i branscher som kommer in i nya och riskfyllda faser. De kan vara etablerade sedan decennier tillbaka, men teknikutvecklingen och marknadsutvecklingen gör att de måste förnya sig. Till det behövs kapital.

Det är också en betydande skillnad i förutsättningar för unga innovativa bolag jämfört med bolag som expanderar. Båda kan vara innovativa men i olika skeden. Då har de också olika behov av utomstående stöd.

I dag görs den största delen av risktagandet och investeringarna av privata aktörer, och det är bra. Men regeringens proposition tar sikte på statens roll för kapitalet, vilket givetvis kan tjäna ett syfte. Man har föreslagit en fond-i-fond-lösning som allianspartierna tidigare presenterat. Men det är bara en pusselbit i sammanhanget. Mer behöver göras för att stärka och uppmuntra det privata riskkapitalet att investera - även utan statlig inblandning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Regeringens ensidiga fokus på statens aktiva roll för riskkapitalet kan bli en kraftig begränsning för merparten av de investeringar som görs. Därför menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur det privata riskkapitalet kan stimuleras utan direkta insatser från staten.

Herr talman! Vi i Alliansen och Moderaterna ställer oss bakom regeringens förslag att inrätta ett nationellt utvecklingsbolag. Det ska investera i privata fonder som i sin tur ska investera i företag i utvecklingsfaser. Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning. Dock är det vår mening att regeringens förslag att inskränka detta enbart till mycket tidiga faser är en för stor begränsning. Man borde göra mer för att locka fram det privata kapitalet.

En proposition som heter Staten och kapitalet åsyftar någonstans den gamla refrängen: Sida vid sida, tillsammans hjälps de åt. Staten och kapitalet, de sitter i samma båt. Då måste man fråga sig: Men vem är det som ror? Ror man åt samma håll? Och hur är det med ekan - läcker det in vatten, eller är den rank? Man får också se upp för strömmar som kan ta farkosten i en helt annan riktning, oavsett hur man ror och vad man bestämmer sig för.

Det är ett steg i rätt riktning, men det är viktigt att man i de här sammanhangen också har perspektivet att när det är ett marknadsmisslyckande, det vill säga när det privata kapitalet inte ställer upp utan hjälp, då ska man se efter: Kan man få det privata kapitalet att komma upp till ytan av sig självt, ska staten vidta stimulansåtgärder för att locka fram det eller behöver staten själv gå in med pengar och satsa direkt?

Ja, kapital och finansiering är avgörande för företag. Statens ingångsvärde bör vara att det är privat kapital som ska vara utgångspunkten för företagsfinansiering. Grundprincipen för statligt riskkapital i innovationssystemet måste vara att det är motiverat endast vid skeden av marknadsmisslyckanden och riskfyllda nya faser för företag.

Det förslag som nu har lagts fram om att inrätta Fondinvest innebär att det är två bolag som kommer att uppgå i Fondinvest och sedermera avvecklas. De här bolagen aktiverades under alliansregeringens åtta år vid makten.

Det ena bolaget är Fouriertransform, som först var inriktat på fordonsindustri och mekanisk verkstadsindustri men sedermera fick ett utökat uppdrag att omfatta branscherna life science och ren teknik - det som på riktig svenska kallas cleantech.

Det andra bolaget är Inlandsinnovation, som fick ett uppdrag att verka i Norrlands inland. Det var alltså en geografisk uppgift. Det kan finnas symbolik i att den rödgröna regeringen nu tycker att det är lämpligt att ta bort dessa bolag. Det må så vara, men det vi vill uppmärksamma är vikten av att de uppgifter som Fouriertransform och Inlandsinnovation har haft finns kvar i det nya Fondinvest, det vill säga att kompetensen följer med.

Man brukar tala om intelligent kapital. Vad är då det? Jo, det är när det följer med andra tjänster än bara rena pengar, alltså att man får med sig mentorer, rådgivare och kapacitet som kan hjälpa företagen. Det handlar inte bara om att få balans i balansräkningen eller se till att kassaflödet fungerar utan även om att vara bidragande till att strukturera en framtida affär. Den kompetensen finns i dag i bolaget Fouriertransform, och den finns i bolaget Inlandsinnovation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Vi vill att den ska finnas kvar, och därför vill vi att regeringen ska återkomma med en återrapport om hur den kompetensen kan fortsätta att finnas med i sammanhanget. Det är nämligen viktigt. Det är viktigt för många av de småföretag som finns i Sveriges inland. Även de många mindre företag som växer men känner sig ensamma på den stora marknaden ska ha det intelligenta kapitalet att hålla i handen.

Herr talman! Det är ett fantastiskt spännande ämne, det här med riskkapital. Apropå riskkapital, hur var det nu?

Sida vid sida, tillsammans stryker de framStaten och kapitalet, två vargar fromma som lamm

Det är väl trevligt att man i alla fall betraktar riskkapitalet som inte enbart ondskefullt utan kanske även, i det här sammanhanget, lite mer fromt.

Herr talman! Det finns mycket mer att säga om riskkapital och statens engagemang i detsamma. Vår kritik sammanfattas i de enkla teserna att de kvaliteter som finns inom bolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation måste säkras för framtiden och att regeringen borde komma tillbaka till riksdagen och ha idéer om hur man ska stimulera fram det privata kapitalet.

Jag yrkar härmed bifall till reservationerna 2 och 3.

(Applåder)

Anf. 216 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Vi debatterar alltså näringsutskottets betänkande nr 23 Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt. Det är en lång titel.

I betänkandet har Sverigedemokraterna en reservation, nr 4, som jag naturligtvis yrkar bifall till.

Herr talman! Det privata riskkapitalet tenderar att riktas mot investeringar i senare faser. Samtidigt uppstår det för många företag ett gap i de förkommersiella stadierna. Det kan alltså finnas mycket goda grunder för att man från statens sida kompletterar marknaden med statligt riskkapital som primärt riktar in sig på just förkommersiella faser. Det finns många goda exempel på att sådant stöd har varit avgörande för en kommersialisering av goda idéer, bland annat inom fordonsbranschen.

Det finns givetvis fler områden man kan och bör jobba med för att göra klimatet mer attraktivt för att högteknologiska och innovativa idéer, produkter och företag ska kunna bildas, växa och frodas i Sverige. Det behöver inte bara handla om riskkapital utan kan till exempel handla om skatteregler - vi talade i en tidigare debatt om personaloptioner. Det kan också handla om sådana saker som så kallade science parks och innovationskontor.

Propositionen vi i dag debatterar innehåller förslag om att ändra i organisationsstrukturen för statens riskkapitalinsatser för företag genom inrättande av ett nytt nationellt utvecklingsbolag. Detta bolag ska i sin tur, i alla fall primärt, investera indirekt i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. Det är alltså tanken.

Från Sverigedemokraternas sida har vi i det stora hela ställt oss bakom regeringens proposition, då vi ser positivt på en sammanslagning av många av de statliga aktörer som har funnits. Man skapar helt enkelt ett större helhetsansvar för statens riskkapitalinsatser i hela landet. Dock menar vi att det finns flera oklarheter i propositionen när det gäller styrningen av det nationella utvecklingsbolaget och hur förslaget påverkar företag i olika delar av landet, till exempel i glesbygd och på avfolkningsorter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Vi konstaterar att propositionen lämnar en hel del luckor när det gäller hur genomförandet i detalj ska gå till. Vi ställer oss till exempel frågande till vilken styrning regeringen egentligen kommer att ge till det nationella utvecklingsbolaget, vilka fonder som kommer att finansieras av bolaget och vilka typer av företag dessa privata fonder i sin tur kommer att investera i. Vi tycker också att det finns vissa oklarheter när det gäller bolagets framtida kapitalbehov, de geografiska prioriteringarna samt branschprioriteringar.

Det är enligt oss anmärkningsvärt att regeringen är så otydlig i dessa frågor. Vi menar att riksdagen bör tillkännage för regeringen att regeringen i ett senare skede bör återkomma till riksdagen med ett förtydligat inriktningsbeslut för bolaget, så att partierna i riksdagen har möjlighet att tycka till och kanske komma med förbättringsförslag.

För oss är det angeläget att bolaget används för att stärka svensk till-växt och det ekonomiska välståndet på affärsmässiga grunder, men det finns en farhåga att klåfingriga politiker i stället styr verksamheten för att uppfylla mål av mer ideologisk karaktär. Bland annat nämns i propositionen ambitionen att inrätta en så kallad grön investeringsfond, och vad detta i detalj är tänkt att innebära vet vi inte ännu.

Jag är tveksam till om den typen av bolagsstyrning ligger i medborgarnas intresse då risken ökar att pengarna slukas i ett svart hål. Utifrån erfarenheter av denna och tidigare regeringar ligger det nära till hands att tro att det blir nya dolda, ideologiskt motiverade subventioner där man placerar en gökunge mitt i boet.

Herr talman! En farhåga vi i Sverigedemokraterna tar upp i vår reservation är att den geografiska fördelningen av insatserna riskerar att centraliseras till storstadsområdena, på bekostnad av gles- och landsbygd. Vi ser det som centralt att det redan vid starten av det nya nationella utvecklingsbolaget ska tydliggöras att hela landet, särskilt glesbygd och avfolkningsorter, behöver ges tillgång till kapital.

Likaså behöver det i ett tidigt skede utvärderas hur denna förändring av statens finansieringsinsatser påverkar den geografiska fördelningen av kapital till olika företag. Vi menar att det ligger i statens uppdrag att se till att man ska kunna bo, verka och utveckla företag i hela Sverige.

Vi ser i dag en generell trend att bankerna tar mindre risker vid företagslån, vilket drabbar inte minst företag i avfolkningskommuner. Till exempel kan det vara svårare att få lån för att bygga industrifastigheter om en etablering sker en bit utanför tillväxtorterna, vilket tenderar att bli en förstärkande effekt för en ofrivillig och ovälkommen centralisering av näringsverksamheterna och tenderar att ytterligare förstärka utflyttningen från många kommuner.

För att komma till rätta med denna snedvridning i villigheten att låna ut i stad kontra i landsbygd vill vi införa, eller i alla fall se över om vi kan införa, någon form av marknadskompletterande fondlösning med lägre avkastningskrav. Syftet ska vara att kapitalet riktas mot investeringar i avfolkningskommuner eftersom det är där riskerna är extra stora vid fastighetsinvesteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Ett annat kriterium bör vara att kapitalet riktas till fastighetsexpansion kopplad till primärt industriell verksamhet där det finns en stor arbetslöshet och samhällsvinsterna är extra stora. Vi menar därför att regeringen bör utreda möjligheten att införa en statlig fondlösning för expansionslån just i avfolkningsorter.

Herr talman! Jag överskrider talartiden lite nu. Men det kan i sammanhanget också vara värt att ta upp frågan om det så kallade investeringsavdraget, som är ett avdrag som syftar till att just öka tillgången på det privata kapitalet.

Vi anser att investeraravdraget kan vara ett mycket bra verktyg för att styra riskkapitalet mot mindre företag som annars förmodligen hade varit mindre intressanta för investerare. Men vi kan samtidigt konstatera att avdraget inte nyttjas i någon jättestor omfattning och i den omfattning som kanske ursprungligen var tänkt.

Med anledning av detta ser vi skäl att se över hur man kan göra det mer attraktivt att locka fler till att utnyttja avdraget. Det kan givetvis ske på olika sätt, men vi ser en möjlighet genom att låta det statligt ägda företaget Almi bjuda in allmänheten att investera i företag som Almi avser att investera i och som därmed medför rätt till investeraravdrag. Det finns också andra lösningar för hur man kan göra det mer attraktivt, men det får vi återkomma till i någon annan debatt.

Anf. 217 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Efter Hans Rothenbergs litterära odyssé är det kanske inte ens lönt att jag börjar med att försöka citera Ebba Gröns fantastiska låt Staten och kapitalet. Jag måste ändock hålla med om att det är en ganska finurlig titel på propositionen.

Jag går i stället direkt in på pudelns kärna.

Regeringen har gjort en utredning och en översyn av det statliga kapitalet, och det är väldigt bra. Det initierades av alliansregeringen förra mandatperioden, för det är aldrig fel att se över hur det statliga riskkapitalet används, om det används effektivt och så vidare. Det finns därför en hel del i propositionen som Centerpartiet håller med om. Men det finns också en del som vi absolut inte håller med om, och det kommer jag att gå in på.

Förslaget är att bilda ett nationellt riskkapitalbolag, Fondinvest AB. Meningen är att man ska förmera de statliga pengarna genom att investera dem i olika privata fonder som i sin tur investerar i olika företag. Det är ett väldigt bra sätt, eftersom man på det sättet får mer pengar i pengapåsen.

Samtidigt är det bra att man fokuserar på företag i begynnelseskeden och deras behov av såddkapital, för det är oftast i början som det är tuffast för företagen att få någon att tro på ens idé. Därför är det särskilt bra att man fokuserar just på detta.

Dessutom välkomnar jag och Centerpartiet att man tar till vara detta med tilläggskassor. Tilläggskassor är också någonting som Inlandsinnovation har jobbat framgångsrikt med och där det statliga kapitalet går ihop med privat lokalt kapital för att bilda mindre riskkapitalbolag som fokuserar på närområdet. Det har varit framgångsrikt i de områden där man har provat detta. Jag ser fram emot att man fortsätter med det.

Jag hoppas också en del på bankgarantier. Även om det inte finns något förslag i propositionen kommer man att tillsätta en utredning för att utforma ett bankgarantisystem. Särskilt i vissa områden i Sverige i dag är det, precis som några talare tidigare har nämnt, väldigt svårt att låna pengar från bankerna. Om staten gick in som garant vid lån skulle det underlätta betydligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Herr talman! Fondinvest ska satsa på en demonstrationsfond. Det välkomnas, för det är väldigt få företag, speciellt i begynnelsen, som har råd att testa sina innovationer. Det kräver kanske också kapital som de faktiskt inte har. Då är det bra att staten hjälper till. Men det jag och en del andra av oss i Alliansen är oroliga för är hur man ska säkra de här pengarna på sikt, för det är ju ofta ganska kapitalkrävande med demonstrationsanläggningar. Därför undrar vi hur man säkerställer att det finns tillräcklig avkastning för att hålla kapitalet intakt över tid. Det är frågetecken som behöver rätas ut.

Jag vill återigen betona att jag tycker att det är bra att staten går samman med privat riskkapital, inte bara för att man förmerar pengarna utan för att det också är ett sätt att sprida riskerna.

Jag kommer själv från norra Sverige och kan intyga att den delen av landet står inför stora utmaningar, inte minst för att det är väldigt långa avstånd och en befolkningsutveckling som i vissa fall tenderar att peka åt fel håll. Glesheten är en utmaning i många fall. Samtidigt har det här området enormt mycket naturresurser, inte minst malm och skog, som kommer hela Sverige till gagn. Det är positivt, inte bara för norra Sverige utan för hela Sveriges ekonomi. Det finns potential att förädla dessa råvaror ännu mer på plats för att på så sätt i ännu högre grad bidra till ett hållbart samhälle.

Problemet här är att riskkapitalet många gånger lyser med sin frånvaro. Och bankerna blir som sagt allt mer ovilliga att låna ut pengar, inte minst i inlandet.

Alliansregeringen bildade 2010 Inlandsinnovation för att norra Sverige och senare också Dalarna och Värmland skulle omfattas av riskkapital, eftersom det helt enkelt nästan inte fanns något annat att tillgå. Jag tycker att det är rätt att staten ska finnas där när ingen annan finns där. Som ni vet vimlar det ju inte direkt av riskkapitalister i de här områdena, och då är det jättesvårt om bankerna säger nej. Därför såg vi det som väldigt positivt att Inlandsinnovation kom till. Och det är därför som vi inte kan acceptera förslaget i propositionen, det vill säga att på sikt lägga ned Inlandsinvasion och att nästan 2 000 miljoner kronor ska införlivas i det nya riskkapitalbolaget Fondinvest AB.

Tro mig, jag har ingenting emot Fondinvest AB. Problemet är bara att man tar pengar från de mest sårbara delarna av landet för att smeta ut dem över resten av landet. Och vi vet att det mesta av de här pengarna går till större städer.

Tillväxtanalys, som är statens egen myndighet, har gjort en rapport om hur riskkapitalet fördelas i Sverige och konstaterar där att 80 procent av allt riskkapital hamnar i de tre stora städerna Malmö, Göteborg och Stockholm, varav 50 procent i Stockholm. Mina vänner, jag tycker att det redan finns tillräckligt med riskkapitalister och riskkapital i de här områdena. Varför ska man då ta från områden där det är betydligt magrare? För mig är det jättesvårt att acceptera, och jag kan inte för mitt liv förstå det.

Jag hade en debatt på Radio Västerbotten i morse med en av mina socialdemokratiska kollegor, som jag för övrigt tycker väldigt mycket om, som är väldigt klok och som ju är tvungen att försvara regeringens förslag - det förstår jag, för det är ju så det är. Den socialdemokratiska kollegan säger att projektet Inlandsinovation inte riktigt har fyllt galoscherna. Då säger jag så här: Hur kan man då tycka att det är okej att ta 2 000 miljoner från de här områdena och slänga in dem till resten av landet eller till storstäderna, i stället för att strukturera om och titta på vad man skulle ha kunnat göra bättre och om pengarna hade kunnat hanteras på ett annat sätt? Det är faktiskt en stor skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Herr talman! För ett par månader sedan, närmare bestämt den 9 februari, läste jag en intervju med näringsminister Mikael Damberg på Västerbottensnytts hemsida. Där uttalar han sig om företagens möjligheter i Norrland. Han säger: De fem Norrlandslänen vittnar om att det är längre till kapitalet i form av att det är längre till banker och bra erbjudanden. Därmed har det blivit svårare för dem att expandera sin verksamhet.

I artikeln kan man också läsa att det nu har slutits ett tvåårigt garantiavtal mellan Europeiska investeringsfonden och Norrlandsfonden. Ni kanske känner till Norrlandsfonden. Det är en stiftelse vars uppgift är att främja utvecklingen för företag i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Avtalet innebär att Europeiska investeringsfonden inte sätter in några pengar över huvud taget i Norrlandsfonden utan står som garant för 50 procent av kreditförlusten om låntagaren inte kan betala tillbaka sina lån, och det under två år. Men det är inga riktiga pengar. Damberg är lyrisk över det här och säger, vilket jag noterade speciellt: "Jag är särskilt lycklig i dag för det är här det här kapitalet behövs mest i hela Sverige."

Men om det nu är så, varför tar samma Damberg 2 miljarder från de här områdena med andra handen utan att blinka? Är det här socialdemokratisk centraliseringspolitik i ett nötskal?

(Applåder)

Anf. 218 Said Abdu (L)

Herr talman! Företagandets förutsättningar är naturligtvis avgörande för våra framtida möjligheter att ha ett gott välstånd men också för att människor ska kunna förverkliga sina drömmar och sina idéer. Landets företagare och entreprenörer behöver således goda förutsättningar för att omsätta sina innovativa idéer och för att utveckla växande företag. Häri ligger betydelsen av ett gott företagsklimat i meningen att det ska löna sig att driva företag och ta risker. Häri ligger konkurrenskraftiga skatteregler och fungerande finansiella marknader.

Just det senare, företagens möjligheter att hitta riskvilligt kapital till goda marknadsmässiga villkor, är en nyckelfaktor för att trygga näringslivets möjligheter att utvecklas och skapa nya jobb. För att avgränsa det något ligger utmaningen i ett fungerande finansieringssystem för små och medelstora företag som står inför en expansion eller behöver stöttning förbi Dödens dal eller Valley of Death, som man säger ibland.

Vår utgångspunkt är att företag i första hand ska finansieras på marknaden med privat kapital men att det statliga riskkapitalet kan komplettera det privata om särskilda behov föreligger. Det statliga riskkapitalet bör i sådana fall huvudsakligen arbeta för att stimulera fram det privata riskkapitalet på marknaden. Här är det viktigt att parera så att de statliga insatserna på riskkapitalmarknaden inte tränger undan det privata riskkapitalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Herr talman! Liberalerna ser positivt på ett ökat samarbete mellan privat och statligt riskkapital, och vi har också delvis ställt oss bakom regeringens proposition om att inrätta ett nationellt utvecklingsbolag som ska investera i privata fonder som i sin tur givetvis ska investera i företag i tidiga skeden och i utvecklingsfaser.

Därmed avslutas strukturerna Inlandsinnovation och Fouriertransform. Jag vill tacka dessa båda strukturer men framför allt Fouriertransform för de insatser man har bidragit med i Trollhättan vid omställningen efter Saab där man framgångsrikt har hjälpt ett företag, Leannova, att ställa om. Det är mycket framgångsrikt i dag och jobbar intensivt med både Combitech och Nevs. Tack för det!

Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning och i linje med vad Liberalerna och allianspartierna tidigare förespråkat. Men vi behöver fortsätta utveckla och effektivisera det statliga riskkapitalet för att ännu bättre utforma insatser som är samhällsekonomiskt motiverade.

Vi behöver dessutom göra mer för att stärka det privata riskkapitalet och uppmuntra till att investera i tidigare skeden. Ett exempel skulle vara att införa ett system med skattemässiga incitament som skulle kunna öka tillgången på riskkapital. Ett land som gjort detta med mycket intressanta resultat är Storbritannien, där fysiska personer erbjuds olika skattelättnader om de investerar i onoterade eller mindre företag. Alternativt skulle man kunna utveckla investeraravdraget så att fler vanliga löntagare kan vara med och äga företag. I ett sådant förslag finns mervärden som sundare ägarspridning.

Herr talman! Om vi ska få ett gott företagsklimat i Sverige med många människor som vill driva företag eller vara med och äga andras företag är fundamentet att vi förbättrar de generella villkoren och förutsättningarna. Det är därför beklagligt att Sverige har en administration, en regering, som leder vårt land på fel väg genom att just försämra dessa generella villkor och förutsättningar för ett gott näringsklimat.

Exempelvis har man gjort det genom att försämra RUT och ROT, höja arbetsgivaravgifter för yngre och äldre, äventyra flygtransporter och försvåra för entreprenörer i välfärdssektorn samt genom sin diskurs om personaloptioner där man näst intill håller på att tvinga techbolag att emigrera. Och då ska vi inte prata om planerna på att stänga ute en majoritet av landets företagare från offentlig upphandling eller för den delen det helt absurda förslaget om att vältra över sjuklönekostnaderna för långtidssjukskrivna på företagaren. Företagaren ska dessutom få ett personligt betalningsansvar för den sjuka medarbetaren. Det kommer att leda till helt förödande konsekvenser för såväl den långtidssjukskrivna som för företagaren.

Min poäng med detta är att näringspolitikens förutsättningar inte är ett isolerat beredningsområde eller ett specifikt betänkande. Det är snarare helheten och symbiosen av den sammanlagda och ackumulerade politiken som har påverkan för de generella förutsättningarna och villkoren i näringslivet.

Herr talman! "Den ena handen vet vad den andra gör", för att än en gång citera det gamla proggbandet Blå Tåget och inte Ebba Grön.

Slutligen, herr talman, är det är ändå alltid så att riskkapital är kapital som kan riskeras, och det är alltid bäst att det är den som äger pengarna som också bedömer om risken är värd att ta. Det är därför vitalt att människor i allmänhet har mer egna pengar i plånboken att riskera. I det avseendet är vi svenskar det högst beskattade folket i världen. Inte någon annanstans på moder jord får människan behålla en så liten del av sin lön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Jag vill slutligen yrka bifall till reservation 2 och fullfölja motivreservationen i reservation 7.

(Applåder)

Anf. 219 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Företagens möjligheter att hitta riskvilligt kapital till goda marknadsmässiga villkor är en nyckelfaktor för att trygga näringslivets möjlighet att utvecklas, växa och skapa nya jobb.

Kristdemokraterna anser att det huvudsakligen är privat kapital som ska riskeras när företag startas och utvecklas, oavsett om det rör sig om börsnoterade koncerner, medelstora företag i tillväxtfas eller affärsidéer i tidiga skeden. Men vi förstår naturligtvis att behov också finns av statliga marknadskompletterande insatser.

Staten bör främja nyföretagande genom att skapa ett gott klimat för innovationer och produkt- och marknadsutveckling. De offentliga organen bör medverka till att nödvändigt riskkapital finns tillgängligt, inte minst för mindre företag och i regioner med svag kapitalbildning och sysselsättningsproblem. Vi anser också att särskilda insatser bör göras för att stimulera kvinnligt företagande och inte minst för våra nya svenskar.

Att få fler i Sverige att våga starta och driva företag är en förutsättning inte bara för den ekonomiska tillväxten utan också en viktig del för människor när det gäller att få vara medskapare i samhället och inte bara medborgare.

Det handlar om att få fler att känna att det är mödan värt att behålla och driva vidare en verksamhet inom familjen, på den lilla orten och på landsbygden och om hur tillgång till kapital, engagemang, mentorskap och kompetenshöjning för alla tre samhällssektorerna - den ideella, privata och offentliga - ska kunna komplettera varandra lokalt, regionalt och nationellt. Det behövs insatser för det.

Herr talman! Sverige har en väl utbyggd sektor för riskkapitalförsörjning för företag, som dock behöver omstruktureras eller utvecklas. Tillgången till kapital för företag i tidiga skeden är ett ofta omvittnat problem. Få privatpersoner och institutioner vill riskera pengar i företag som ännu inte etablerat en fullskalig affärsverksamhet. Det finns därför en marknadskompletterande roll för staten att fylla.

Vi kristdemokrater vill egentligen strama upp hela det statliga riskkapitalet - kanske ännu mer än i den här propositionen - inklusive det som placeras i AP-fonderna så att det alltid investeras parallellt med privat kapital och i syfte att generera mer privat kapital.

Propositionen handlar bland annat om att göra om det statliga riskkapitalet just för insatser i tidiga skeden. Riksrevisionen har pekat på att de saknas. Därför välkomnar vi naturligtvis att det ska göras en fond-i-fond, vilket Kristdemokraterna och Alliansen också har pläderat för tidigare.

Flera av mina kollegor har talat här tidigare om att när det gäller just Fouriertransform och Inlandsinnovation föreslås att de ska läggas in i en gemensam koncern. Jag tror att det är helt nödvändigt att vi samlar de statliga aktörerna på området. Men de verksamhetsråd och arbetssätt som Fouriertransform och Inlandsinnovation har haft bör också ingå i det fortsatta arbetet för det utvecklingsbolaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Som min kollega Said Abdu mycket riktigt påpekade har Trollhättan, som jag också kommer från, dragit nytta av Fouriertransform för just bilindustrins räkning. Och vi vet att Inlandsinnovation har haft och har stor inverkan på det område som man är tillsatt att ge kapital till. Därför är det viktigt att just verksamhetsområdena prioriteras i arbetet i fortsättningen.

För att såväl det offentliga som det privata riskkapitalet ska ge bästa möjliga effekt för investeringar krävs inte minst att de som är uppfinnare, innovatörer och entreprenörer i olika skeden ska hitta medel som finns tillgängliga. Då krävs det tydligare organisering av aktörerna i hela innovationssystemet.

Några av oss var med på en stor samling under förmiddagen. För första gången på mycket länge eller kanske över huvud taget presenterades en bok på svenska om det svenska innovationssystemet, som vi brukar kalla det. Vi ser att vi behöver en översyn av processkedjan för de flesta som är beroende av offentliga medel på lokal, regional och nationell nivå. Det gäller från uppfinnarstadiet med företagsrådgivare, forskning och utveckling i inkubatorer, till science center och så vidare. Vi måste komma fram till skedena där det handlar om att finansiera kommersialisering av produkter och tjänster, för att förtydliga deras respektive kompetenser på olika områden och i olika branscher.

Jag vill påstå att det är en knut som inte täcks av eller kan lösas med hjälp av den här propositionen, utan det handlar om en fortsättning av det arbetet.

Som kristdemokrat kan jag inte låta bli att nämna, vilket jag har gjort tidigare i olika sammanhang, att vi anser att kapitalförsörjning ska kunna ske oavsett vilken associationsform man använder. Det är ganska märkligt att vi tillåter kooperativ i Sverige. Vi tillåter att ekonomiska föreningar och ideella föreningar startar företag. Men vi tycker uppenbarligen inte att de ska få kapital som hjälper dem att växa och utvecklas. Det vill vi verkligen trycka på.

Det är med tillfredsställelse som jag ändå noterar att det nämns i regeringens proposition: "Även aktörer som arbetar med ett brett spektrum av företag, t.ex. inom ideella sektorn och socialt företagande, kan komma i fråga." Det gäller alltså kapital. Det står också: "Fonder av lokal karaktär och sammanslutningar av affärsänglar, exempelvis tillväxtkassor eller andra mindre investmentbolag, kan finansieras."

Det är bra. Det är en framgång. Även om det inte räcker är det en framgång att det nämns. Vi vill att det ska startas fler företag, och vi pratar om att det är intressant med nya typer av företag inom delningsekonomi och annat. Man pratar om att det finns en stor intressesfär, inte minst att alla ska kunna vara delaktiga och vara ägare i företag, genom till exempel crowdfunding.

Man brukar prata om tre f - friends, fools and families. De är så att säga de närmast sörjande för att investera. Crowdfunding ger också vem som helst möjligheten att vara intresserad av att - och kunna - investera med en liten summa, och där fler är engagerade.

Vi har fått ny lagstiftning från EU när det gäller det. Man har vad jag förstår enats om beskattning och så vidare. Vi ska inte gå in på det här. Men det viktiga med crowdfunding är att det måste kunna kompletteras med offentligt riskkapital. Jag hoppas att man inte stannar vid de tankar som enbart den här propositionen visar på, utan att vi kan fortsätta utveckla det statliga riskkapitalets möjligheter att tillgodose nya och växande företag på alla nivåer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

(Applåder)

Anf. 220 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! När vi nu ska debattera en proposition och ett betänkande med den fyndiga titeln Staten och kapitalet önskar jag att jag kunde sjunga. Nu kan jag inte det. Men jag övervägde på allvar att göra det ändå.

Det finns en strof i låten som jag tycker bör poängteras. Det var det som gjorde att jag ville sjunga; det är att staten och kapitalet går sida vid sida. Jag hade gärna sett att propositionen och betänkandet hade haft hela den titeln. Det är nämligen precis det betänkandet handlar om.

Jag känner mig också glad och skulle nästan kunna sjunga - om jag nu hade kunnat det - av den anledningen att vi i dag har möjlighet att äntligen debattera och sedan fatta beslut om denna viktiga finansieringsfråga här i kammaren. Det har varit ett ämne för debatt så länge jag har sysslat med näringspolitik i Sveriges riksdag.

Jag tänker börja med lite historik. Det har funnits kritik under lång tid, från samtliga partier i kammaren - tror jag - men också från näringslivet i stort och från de finansiella instituten. Kritiken har handlat om att det har funnits ganska betydande problem med hur kapitalförsörjningen har fungerat i vissa segment på den svenska marknaden.

Man har kunnat konstatera att även om mycket av det privata kapitalet fungerar bra - det är i första hand det privata kapitalet som ska fungera på den marknaden - finns det både marknadsmisslyckanden och finansieringsgap som är betydande. Det gäller inte minst i de riktigt tidiga skedena, alltså det som kallas såddfinansiering, och utvecklingsfaser i vissa regioner och så vidare. Man har kunnat lista ett antal olika problem på det området.

I det sammanhanget blir statens insats i detta - det här med sida vid sida, att gå hand i hand - avgörande och viktig. Vår roll är inte att ersätta det statliga kapitalet. Där det fungerar väl, fungerar det ju väl. Men när det inte fungerar har vi som politiker ett ansvar för att se till att göra vad vi kan för att få till grundläggande förutsättningar för ett fungerande näringslivsklimat i Sverige. Kapitalförsörjning är precis en sådan grundläggande förutsättning.

Man kan också konstatera att utvecklingen inte har blivit bättre utan snarare tvärtom. Det har blivit allt sämre. Det finns tydliga tendenser till att investeringar med riskkapital kommer in i allt senare skeden, i allt mognare företag. Riskviljan minskar tydligt, hos riskkapitalet, vilket man kan tycka är något ironiskt givet benämningen, men också hos bankerna för vanlig utlåning.

Riksrevisionen gjorde, vilket har nämnts tidigare i debatten, en granskning. Resultatet kom 2014, och man kom med svidande kritik mot hur staten har valt att organisera sin del av detta, alltså det statliga riskkapitalet.

Kritiken bestod av flera delar. Det handlade om att mycket av det statliga riskkapitalet, trots stora behov på de områden som jag har nämnt, var oanvänt. Mer än hälften av kapitalet var inaktivt och jobbade alltså inte så som det var tänkt när vi politiker i denna kammare beslutade om att det här skulle genomföras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Man konstaterade också att trots att man från politiskt håll ofta sa sig vilja investera i tidiga faser, i utvecklingsfaser och i innovationer, såg det inte ut så. Det statliga kapitalet, precis som det privata kapitalet, kom in i senare och senare skede av processerna. Effekten av detta blev att det har förts en ständig diskussion om undanträngningseffekter som givetvis är väldigt olyckliga och som man bör göra allt för att se till att få bort.

Bankernas centralisering gjorde att det blev svårare och svårare att få ett banklån, som är det som de flesta företagare faktiskt vill ha när de bygger upp sitt företag. Det är inte riskkapital som man i första hand efterfrågar.

Med facit i hand har man - efter det att vi tillträdde - från regeringspartierna intensifierat arbetet med att lösa det problemet. Trots att samtliga oppositionspartiers företrädare före mig har konstaterat i talarstolen att de har velat göra detta länge gjorde man de facto ingenting på det området, utan det var ju en fråga som lämnades över utan någon lösning.

En av de första saker som Mikael Damberg gjorde var att tillsätta en utredning som fick väldigt kort tid på sig att leverera förslag till lösningar, eftersom man ansåg att det här var bråttom och skyndsamt.

Förslaget som nu ligger på bordet och som vi debatterar bygger på den kritik som har funnits. Det innebär en omstrukturering av det befintliga riskkapitalet. Man slår samman de två fonder som har fått mest kritik för att de inte har varit effektiva. Riksrevisionen beskrev det som att geografi eller bransch var dåliga kriterier för den här typen av verksamhet. Man lägger samman Fouriertransform och Inlandsinnovation till ett utvecklingsbolag.

Det betyder inte att man tar några pengar från någonting, utan det betyder att man omstöper det kapital som finns för att det ska fungera effektivare och användas till det som vi gemensamt vill använda det till.

Effektivare, enklare och tydligare är målsättningen. Dessutom vill man ha ett system som tydligare stöder innovation och hållbar tillväxt. Det är någonting som jag tror att alla politiska partier ställer upp på.

Man är också väldigt tydligt med att man, för att undvika undanträngningseffekter och för att växla upp volym, inte minst utanför tillväxtregionerna, går över till ett system med fond-i-fond, vilket har beskrivits tidigare i debatten, men det innebär i princip att staten tillsammans med det privata kapitalet gör investeringar. På så sätt drar man nytta av den kompetens, den kunskap och den expertis som finns hos det privata kapitalet.

Genom att risken delas kan man också öka riskbenägenheten för riskkapital på det sätt som vi vill. Staten är alltså med och styr dit där det är marknadskompletterande och där det finns ett behov av kapital, inte till storstadsregionerna som exempelvis Helena Lindahl pratade om i sitt anförande. Där finns det kapital. I branscher där det finns kapital ska det statliga kapitalet givetvis inte vara, utan det ska vara där det finns brist. Det här sättet har alla som jag har talat med förordat, så jag tycker att det är en väldigt god idé. Jag uppfattar också att det finns ett brett stöd för det här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Man adresserar också låneperspektivet. Det är minst lika betydelsefullt. Framför allt ger man Almi i uppdrag att återkomma till riksdagen med en analys och ett förslag om vilka verktyg som behövs. Samtidigt kan man konstatera att regeringen redan har växlat upp Almis möjligheter att låna ut pengar inom den här sektorn. Almi har fått ett tillskott på 1,2 miljarder i så kallade innovationslån, något som så här långt har varit en jättesuccé, såvitt jag kan förstå.

Norrlandsfonden har fått ett slutligt garantiavtal om en halv miljard. Det är också ett sätt att öka den ordinarie bankutlåningen i en sektor som bankerna drar sig ur. Jag tycker att det är beklagligt att Helena Lindahl anser det vara en dålig idé. Hon borde tycka att det är en god idé givet det som hon säger ska vara ambitionen för hur man driver den här frågan.

Det finns i princip ytterligare två delar som jag vill nämna. Den ena är att man har två tydliga spår. Till att börja med har man såddfonder, alltså investeringar i tidiga skeden och utvecklingsfaser. Det kan vara universitets- eller högskolenära investeringar. Inkubatorerna spelar en naturlig och viktig roll kopplat till dessa. Men det ska också vara affärsängelsnätverk och lokala tillväxtkassor - vilket också uttrycks tydligt i propositionen - som inrättades under Inlandsinnovation och som har varit en god idé. De har fungerat väl, och nu bygger man vidare på dem.

Det kan också handla om ideell sektor eller socialt företagande. Poängen är att det ska ha tillväxtpotential för framtiden inom områden där det inte finns externt privat kapital att tillgå på annat sätt.

Man inrättar också en demofond. Poängen är att man ska investera i demonstrationsanläggningar. Inriktningen ska vara mindre företag inom framför allt material-, energi- och miljöteknik. Man bedömer det som att det här finns en tydlig brist.

Det har rests frågetecken inför hur man ska kunna behålla den här delen av kapitalet intakt. När man sysslar med finans och utlåning är det alltid en förutsättning att man hela tiden jobbar för att hålla kapitalet intakt. Det är ingen skillnad i det här fallet.

Avslutningsvis vill jag ändå konstatera att när man lyssnar på den här debatten och läser reservationerna är det en väldigt stor samsyn kring allt som är i grunden viktigt i det förslag som vi nu debatterar, och det är jag glad över.

För syns skull finns det antal tillkännagivanden, i första hand om sådant som vi redan gör eller som är på väg att göras. Man slår in en eller annan öppen dörr. I vissa fall vill man ha kvar kakan och samtidigt äta den. Jag misstänker att det kommer upp i replikskiftena.

Sammantaget finns det en väldigt bred samsyn, och det är en god sak för långsiktigt stabila spelregler på det här området som jag tror är en grundförutsättning för hållbar tillväxt över tid i Sverige för fler jobb och för bättre välfärd, och det välkomnar jag.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mattias Jonsson, Anna-Caren Sätherberg och Hanna Westerén (alla S).

Anf. 221 Hans Rothenberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Herr talman! Under de två senaste mandatperioderna aktiverade Alliansregeringen Fouriertransform för att tillföra kapital till verkstadsindustrin. Sedermera övergick Fouriertransform till life science och cleantech. Vi aktiverade också Inlandsinnovation som skulle arbeta specifikt med investeringar i Norrlands inland. Detta fanns inte tidigare, och det var reformer som Alliansen genomförde.

Nu stöper regeringen om det här och placerar det i ett nytt bolag. Jag säger inte att det är fel, men det är inte direkt någon stor revolution.

Men man behöver göra mer än att utveckla Fouriertransform och Inlandsinnovation till Fondinvest. Man behöver också gå vidare och se vad det är för kapital som ska kunna lockas fram utanför de statliga insatserna för att det ska bli mer kapital och mindre stat.

Inom life science-sektorn har det skett en stor omstrukturering under det senaste decenniet. Ny struktur innebär att de globala life science-företagen förvärvar en stor del av sina utvecklingsprojekt från mindre life science-företag som verkar runt om i världen. Investeringar i dessa bolag görs ofta av högspecialiserade investerare eftersom förutsättningarna skiljer sig från många andra branscher.

Ska life science-sektorn få extra växtkraft är det viktigt att det kapitalet är marknadskompletterande. Det fungerar som en hävstång för ökade privata investeringar och lockar hit mer internationellt kapital som bidrar affärsmässigt och genom kompetens till företagen.

Min fråga till Jennie Nilsson är: Hur kommer denna kompetens att kunna säkras inom Fondinvest? Min andra fråga är: Vilka övriga näringsvillkor är regeringen beredd att införa mer än expertskatten, investeraravdraget, personaloptioner etcetera?

Anf. 222 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Jag tackar Hans Rothenberg för frågorna. Det gläder mig mycket att det finns en sådan önskan att få utveckla det här området, som för mig är centralt när det gäller att skapa goda företagsvillkor i Sverige.

Fond-i-fond-varianten, eller valet av fond-i-fond-lösning för fonden, är delvis ett svar på den första frågan. Genom att man investerar tillsammans med det privata säkerställer man att man använder den kompetens som finns inom det privata näringslivet. Vi förväntar oss i normalfallet att de privata investerarna väljer de goda tillväxtobjekten att investera i. Det man gör när man investerar i fond-i-fond är att man trycker ned riskobenägen-heten i systemet och därmed kan få ut mer pengar på den sidan.

Sedan är det givetvis så - det står också skrivet i propositionen - att det finns ett antal olika kompetenser som man behöver ta till vara för att hela tiden säkerställa att de finns på plats. Det kan vara branschspecifikt, men det kan också vara annat. Det som är viktigt och centralt är att man inser att behovet kommer att förändras över tid. Problemet med det gamla systemet är att det har varit statiskt. Därmed har kapitalet inte jobbat maximalt.

Med det i åtanke är det givetvis så att man ska ta till vara den stora kompetens som finns, inte minst inom life science, fordonsindustrin och så vidare. Men det behöver också finnas en beredskap för att hela tiden möta det behov som finns och säkerställa att man har den kompetens som behövs för stunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

De andra frågorna hann jag inte svara på, men jag får en chans till alldeles strax.

Anf. 223 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Andra chansen kommer här!

Det är mycket riktigt så att kapitalet måste vara intelligent. Det är där bolaget Fouriertransform har spelat en speciell roll. Vi som har följt det här bolaget under de närmare åtta år det varit aktivt vet att det inom bolaget finns personal som har kompetens att vara en behjälplig kraft hand i hand med företagaren. Det har varit en av de unika fördelarna med Fouriertransform.

Fond-i-fond verkar vara lösningen på alla problem i detta sammanhang. Men fond-i-fond är egentligen bara ett sätt att placera pengar. Vad jag är ute efter är hur man inom nya Fondinvest säkrar att det finns kompetens att bidra med andra resurser än bara de rent monetära, det vill säga pengarna.

Det gick lite snabbt i förra replikomgången, så jag upprepar frågorna. Det handlar om hur det ska komma kapital till långsiktiga investeringar inom till exempel life science-branschen, som är global. Det är inte specifikt i Sverige som man utvecklar saker och ting, utan det är ett globalt nätverk av utveckling. Då behövs det också ett perspektiv som är globalt. Hur ska man locka hit internationellt kapital som kan gå hand i hand?

Expertskatten är en viktig faktor för att attrahera utländska bolag. Är regeringen beredd till en utveckling av expertskatten? Är regeringen beredd att utveckla investeraravdraget? Det skulle vara alldeles utmärkt i sammanhanget. Är regeringen beredd att införa personaloptioner?

Anf. 224 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Jag tackar Hans Rothenberg för frågorna.

När det gäller att säkerställa kompetens tror jag att det är ohyggligt viktigt att man inser att detta är flexibelt över tid. Staten har i varje läge i de här sammanhangen att säkerställa att man har den kompetens som behövs för att leverera i enlighet med uppdraget till bolaget. För mig är det ganska självklart.

Det Hans Rothenberg indirekt säger och det man också skriver i den här kallelsen är att man vill både ha kakan kvar och äta den. Man är jättepositiv till fond-i-fond-lösningar, för det är det som marknaden vill ha, och det är det experterna säger är framgångsrikt. Men samtidigt klamrar man sig fast vid de lösningar som funnits sedan tidigare och säger att de i princip helst ska gå intakta in i det nya systemet och aldrig få avvecklas. Jag tror att det är en olycklig tanke.

Samtidigt är regeringen väldigt tydlig med att det som fungerar bra och är effektivt ska fortsätta. Pengarna, personalen och kompetensen följer med över. Man kommer att fullfölja de investeringar som är bra och till och med följdinvestera. Det finns väldigt mycket onödig oro över de effekterna, tror jag.

När det gäller den större bilden av vad som är ohyggligt viktigt för att attrahera kompetens i Sverige tror jag att långsiktiga spelregler är en sak. Stabila system är en annan. Tydlighet och transparens är en tredje. Samtliga de sakerna blir bättre med regeringens förslag till förändringar på det här området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Sedan finns det all anledning att ständigt titta över vad vi behöver göra för att hålla oss konkurrenskraftiga. Det finns väldigt lite som talar för att det vore en klok idé att utveckla investeraravdraget, som inte har varit någon succé över huvud taget. Men det finns en utredning som exempelvis tittar på gräsrotsinvesteringar och crowdfunding. Regeringens ambition är att hela tiden vara beredd att göra de förändringar som krävs för att vi ska ha så hög effektivitet som möjligt.

Anf. 225 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jo, Jennie Nilsson, jag anser faktiskt att Socialdemokraterna och regeringen tar drygt 2 000 miljoner från de mest sårbara områdena, som Inlandsinnovation omfattar. Jag måste upprepa det. Det svar jag får av Jennie Nilsson är: Vi omstöper det kapital som finns - vi tar inget kapital.

För mig känns detta som ett politruksvar, Jennie Nilsson. Det kan ses som en omskrivning av något slags omvänd Robin Hood-politik, där man tar pengar från de mindre bemedlade och ger till dem som är mer bemedlade, det vill säga till städerna. Faktum är att det är precis det som sker. De här pengarna från Inlandsinnovation snöts ju inte fram bara för att det var kul att slänga ut dem till Norrlandslänen, Värmland och Dalarna. Det fanns en orsak till att de gavs dit. De här områdena är enormt sårbara. Det säger Mikael Damberg själv, fast han tar tillbaka 2 000 miljoner och delar ut småsmulor i stället.

Det finns ingen som helst geografisk inriktning i den här propositionen. För mig är det väldigt underligt att Jennie Nilsson står och säger att det här riskkapitalet inte kommer att gå till städerna utan till dem som behöver det och till områden som behöver det. Det står ingenstans i propositionen att det finns en geografisk inriktning. När jag har haft möten med Mikael Damberg har han också avvisat att det över huvud taget skulle finnas någon som helst geografisk inriktning. Jag skulle hemskt gärna vilja ha en förklaring till detta. Hur kommer Socialdemokraterna att se till att de här områdena får samma förutsättningar som tidigare?

Anf. 226 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Jag tackar Helena Lindahl för frågan.

Det mest komiska i det här replikskiftet är väl att mitt "politruksvar", som Helena Lindahl kallar det, i princip är detsamma som expertsvaret från dem som sysslar med de här sakerna. Utredaren, Riksrevisionen, Riskkapitalföreningen, Bankföreningen och så vidare har en sak gemensamt i sin kritik av hur det gamla systemet fungerade: Den tuffaste och mest svidande kritiken riktades mot Fouriertransform och Inlandsinnovation. Det är därför vårt förslag till förändring ser ut som det gör. Geografi och bransch ansågs vara dåliga kriterier för hur man skulle kunna få riskkapital i Sverige. Det som behövdes var system som investerade i fond-i-fond, tog till vara den privata kompetensen, såg till att styra mot de tidiga skedena där bristerna fanns och var marknadskompletterande för att undvika undanträngningseffekter.

Helena Lindahl försöker göra ett nummer av att man skulle ta pengar från en viss region. Hon säger att 80 procent av det som är privat finns i städerna, vilket är en korrekt beskrivning. Därför är regeringen så ohyggligt noga med att trycka så hårt på att poängen med att staten över huvud taget ska syssla med riskkapital eller finansieringsfrågor är att man ska komplettera där det finns marknadsmisslyckanden eller finansieringskrav. Det är exempelvis i Norrlands inland, i vissa branscher och så vidare. Det är ingen - och det hävdar jag med bestämdhet, Helena Lindahl - som tar några pengar från Norrland eller någon annanstans ifrån. Rätt utformat ger det här bättre förutsättningar också för Norrlands inland än vad det gamla systemet gav. Det borde Helena Lindahl välkomna.

Anf. 227 Helena Lindahl (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Herr talman! Jennie Nilsson glömmer att nämna att det finns en mängd andra remissinstanser som tycker helt tvärtom. De tycker att Inlandsinnovation är väldigt bra av den orsak som jag tidigare nämnde. Men det har Jennie Nilsson antingen inte läst om eller kanske glömt att nämna här. Det kanske inte passade inlägget.

Jag vet att det fanns en mängd riskkapitalister som var vansinniga, speciellt här i Stockholmstrakten, när Inlandsinnovation infördes. Det skulle bli 2 000 miljoner till Norrlands inland. Vad var det för någonting? Var det någonting att satsa statligt kapital på, och dessutom 2 miljarder?

Ja, skulle jag vilja säga. Det är det definitivt. Jag är väldigt stolt att Alliansen och framför allt Centerpartiet var drivande i att förse dessa områden där det knappt finns något riskkapital att få med de 2 000 miljonerna.

Det finns ingen som kan lura mig att tro att 2 000 miljoner mindre i dessa områden skulle vara bättre för områdena. Hör Jennie Nilsson vad Jennie Nilsson säger? Det är bättre att ta 2 000 miljoner från de områdena och placera dem i resten av Sverige, för det kommer att gynna Norrlands inland. Det finns väl ingen som går på det. Jag tycker att Jennie Nilsson blandar bort korten här. Det är väldigt många som berörs av den så kallade omstruktureringen. Har Socialdemokraterna över huvud taget talat med dem?

Man hänvisar till exempel till Riksrevisionen och annan expertis. De är rådgivande. Det är vi som politiker som fattar beslut i Sveriges riksdag. Jag är här för att jag har en egen åsikt och kan bilda mig egna uppfattningar. Jag behöver inte alltid följa experternas råd. De är rådgivande och inte beslutande. I annat fall skulle inte vi behövas.

Anf. 228 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Tack, Helena Lindahl! Den sista delen av inlägget är helt logisk, att Helena Lindahl och Centerpartiet inte följer experterna utan har sin egen uppfattning. De går bevisligen emot det som också den absoluta merparten av remissinstanserna säger. Det fanns två remissinstanser som tyckte att detta var en dålig idé. En av dem var Inlandsinnovation. Övriga var neutrala eller positiva. Det säger jag bara för att rätt ska vara rätt i debatten, Helena Lindahl.

Jag kan bara konstatera att vi inte tar 2 000 miljoner, och 2 000 miljoner är inte mer än 2 miljarder, som är det som alla andra säger i debatten. Det är också bara ett sätt att blanda bort korten och försöka förvilla. Vi tar inte 2 miljarder utan lägger samman pengarna i två fonder till en större fond för att skapa bättre förutsättningar.

I stället för att man är utlämnad till att söka pengar ur 2 miljarder har man nu tillgång till 5 miljarder för allt det som ska vara marknadskompletterande där det privata kapitalet ändå inte finns. Det finns exempelvis i storstadsregionerna eller för tillfället i gamingbranschen, eller vad det nu är nu är för bransch som är "it" för tillfället och som alltid kan få kapital.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Detta ska vara kompletterande exempelvis till Norrlands inland. Det som Centerpartiet försöker sig på att göra i debatten är rent förvanskande. Jag kan möjligen förstå det, för det var Maud Olofssons baby. Den ska väl värnas till vilket pris som helst.

Helena Lindahls bekymmer blir att hon någonstans har stickat sig - ett uttryck som hon själv använt i en debatt med Mikael Damberg - ett par jävligt stickiga lovikkavantar. Jag tycker att det är dags att Helena Lindahl och Centern tar av dem nu, för de är självgjorda.

Anf. 229 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Jag lyssnade naturligtvis på Jennie Nilssons anförande. Det är väl inga jättestora konflikter oss emellan om det som sas i just anförandet. Det är kanske snarare någonting som Jennie Nilsson inte nämner som jag skulle vilja prata om.

Det kanske är lite talande. Det gäller de gröna investeringsfonderna som utannonseras i propositionen men där det är ganska svagt definierat vad de egentligen ska göra. Det tycker jag kan vara ganska intressant.

Egentligen menar jag att hela propositionen känns lite grann framhastad. På område efter område är det inte några jättetydliga visioner. Därför har Sverigedemokraterna önskat att riksdagen ska få chansen att tycka till om inriktningsbeslutet innan det sjösätts på allvar.

Just när det gäller de gröna investeringsfonderna är min fråga: Finns det någon tanke om hur man ska undvika att det bara blir nya dolda subventioner? Finns det någon tanke om hur man ska undvika att det blir någon ny ideologisk lekstuga där den för stunden sittande regeringen strösslar pengar på sådant som kanske låter fint och gott men som i verkligheten både minskar resurseffektiviteten och kanske ökar miljöbelastningen?

Anf. 230 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Tack, Josef Fransson, för frågan! Den är jättesvår att svara på i någon mening. Det är klart att allting som varje regering gör givetvis måste utvärderas. Självklart går det inte att garantera att allting alltid blir rätt i alla lägen.

Om vi tittar på just exemplet med grön investeringsfond kan vi konstatera att det är ett förslag där regeringen avser att återkomma mer detaljerat och preciserat med hur det ska se ut. Det är också en anpassning till att man inom ramen för Europeiska investeringsfonden har identifierat två områden där det kommer att vara möjligt för exempelvis staten att haka på.

En av våra stora ambitioner med propositionen är att man ska växla upp det kapital som finns tillgängligt och vara smart i det man gör. Det handlar exempelvis om att haka på de saker som sker i EU med direktiv och de pengar som lösgörs där och där vi behöver matcha med egna pengar. Det är smart och någonting som vi har varit väldigt dåliga på i Sverige sedan tidigare. Det borde i min värld Sverigedemokraterna välkomna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Att tänka sig att man hela tiden ska gå till riksdagen med frågorna för att den ska få tycka till om inriktningsbesluten eller utvärdera varje år tror jag vore djupt olyckligt. Det finns en rapport som kommer varje år om de statliga bolagen som redovisar utvecklingen i samtliga statliga bolag. Det kommer varje år att på naturlig väg finnas tillfälle att debattera detta, tycka till och följa utvecklingen.

Att kräva att man innan man gör någonting hela tiden ska hit till riksdagen och vända gör att man förlorar en av de andra viktiga sakerna i propositionen, nämligen effektivitet.

Anf. 231 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Tack för svaret, Jennie Nilsson! Av erfarenhet känner jag att vi vet ganska väl vilka typer av branscher som de rödgröna partierna, Centerpartiet och så vidare, vill favorisera. Jag tycker mig ha sett en viss röd tråd. Detta är produkter som marknaden egentligen inte efterfrågar. De får rejäla subventioner som vanligtvis fungerar betydligt sämre än originalet.

Ytterligare en röd tråd som jag tycker mig skönja är att det ska vara till företag som vill bidra till att minska koldioxidutsläppen. En annan röd tråd i mycket av den gröna politiken är att koldioxidutsläppen tenderar att öka snarare än att minska. Det gäller såväl många av biodrivmedlen som mycket inom energipolitiken, till exempel vindkraft och solkraft som är väldigt resursineffektiva.

Därför skulle det vara väldigt intressant att få veta mer om den gröna investeringsfonden, hur den ska arbeta, vad den förväntas åstadkomma, och så vidare. Det vore rimligt att åtminstone i den här delen återkomma till riksdagen så att vi får en reell möjlighet att tycka till. Är det riksdagens uppfattning eller är det den för stunden sittande regeringens uppfattning att man ska ha en viss inriktning?

Anf. 232 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Tack, Josef Fransson! Jag tyckte att jag i den första rundan svarade ganska väl på hur jag såg på detta, men jag kan återupprepa mig själv lite grann.

Jag kan bara konstatera att Josef Fransson givetvis har helt rätt. Det är klart att det finns en stor skiljelinje mellan den politik som Josef Fransson och Sverigedemokraterna står för och den politik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringsställning står för. Det gör det på en rad olika områden. Det gäller också synen på huruvida man ska satsa på klimatsmart teknik och teknikomställning för framtiden. Det har vi sett i väldigt många andra debatter. Vi skiljer oss åt där.

Det betyder inte att jag tror att det är en smart sak att man varje gång som man vill göra ett inriktningsbeslut eller bestämma detaljerna om någonting som regeringen gör ska gå till Sveriges riksdag och fråga riksdagens kammare. Man ska fråga om de övergripande frågorna och den övergripande inriktningen. Det ska en majoritet i riksdagen ge sitt godkännande.

Men när det gäller hur man sköter det dagliga arbetet och hur man råddar systemen och om detta ska kunna vara effektivt och ge resultat måste regeringen ha visst handlingsutrymme.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Sedan kommer detta att ständigt utvärderas, för det ligger i sakens natur. Det kommer rapporter till riksdagen, och Josef Fransson kommer att ha alla möjligheter i världen att läsa dessa rapporter. I samband med att vi debatterar de statliga bolagen här i kammaren har han också möjligheter att ha synpunkter på hur det hela utvecklar sig. Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om vi kommer att ha olika synpunkter på om utvecklingen är god eller dålig, för vi har i grunden olika syn i frågan.

Anf. 233 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Sverige är beroende av en livskraftig miljö för företag och företagande att växa och utvecklas i. För att få företag att etablera sig och växa behövs en lång rad olika ingredienser. Det behövs en innovation som går att utveckla och kommersialisera. Det krävs tillgång på medarbetare med rätt kompetens som känner delaktighet och ansvar för att driva verksamheten framåt. Det krävs möjlighet att skaffa en lokal som går att anpassa för den tänkta verksamheten och en infrastruktur som fungerar, och det handlar då både om en faktisk och om en digital infrastruktur. För att få hela denna organism att bli verklighet behövs riskvilligt kapital. Utan kapital blir den tänkta verksamheten bara tänkt.

Herr talman! I dag är vi här för att debattera riskkapital, närmare bestämt det statliga riskkapitalet med utgångspunkt i regeringens proposition Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt.

Låt oss titta lite i backspegeln för att se vad det är som föranleder propositionen. Som det är nu är det svårt att hitta rätt i djungeln och mängden av olika typer av statligt riskkapital. Det statliga riskkapitalet går till relativt stor del till företag som redan har kommit igång och etablerat sig och som finns i utpekade regioner och branscher. När Riksrevisionen granskade verksamheten visade det sig att regeringens styrning av det statliga riskkapitalet inte har varit inriktad på att öka utbudet av riskkapital för företag som är i sin linda, utan nästan tvärtom.

De aktörer som begränsar sin verksamhet till vissa regioner eller branscher, främst Inlandsinnovation, Fouriertransform och Almi Invest, får nära 60 procent av det statliga utbudet av ett riskkapital på cirka 10 miljarder kronor. Företag i startup-fasen fick endast 27 procent av de statliga nyinvesteringarna. Granskningen visar också att över 40 procent av det statliga riskkapitalet investeras i skeden där de privata aktörerna redan är verksamma och i företag som har kommit en bra bit i sin utveckling.

Enligt Riksrevisionen är det svårt att stimulera investeringar i tidiga skeden genom att saminvestera med privata aktörer. Det finns en målkonflikt i att statliga aktörer ska ha låga avkastningskrav samtidigt som de ska samarbeta på lika villkor som de privata aktörerna.

Herr talman! Den proposition som vi i dag har att besluta om har som syfte att tydliggöra och förenkla dagens system för statliga finansieringsinsatser. Den ska vara marknadskompletterande och gå in i tidiga skeden när företag är på väg att etablera sig och verkligen behöver kapital för att kunna få fart på sina affärsidéer. Detta kommer att öka viljan och möjligheten för nya entreprenörer att förverkliga sina affärsidéer.

Många är de projekt som har stagnerat i sin utveckling eller till och med stupat på att de inte har tillgång till kapital - ofta beroende på att det inte finns tillräckligt med säkerhet. En del goda idéer kommer kanske aldrig till start utan hamnar i någon byrålåda någonstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Det finns de som har satsat allt de äger och har och nått nästan ända fram men tvingats till konkurs på grund av brist på kapital. Därför är det många företag som välkomnar regeringens förslag på en ny struktur för de statliga riskkapitalsatsningarna genom Fondinvest AB, som kommer att vara en så kallad fond-i-fond-investeringsstruktur. Här blir det en ökad flexibilitet där olika fonder kan bildas beroende på hur behoven ser ut för tillfället.

Det statliga kapitalet ska i så stor utsträckning som möjligt vara i aktivitet för att bidra till utveckling i hela landet. Det ska vara enkelt att få möjlighet att söka, och pengar ska inte bli liggande obrukade därför att företaget inte uppfyller specifika krav på stationering eller bransch. När det statliga kapitalet samarbetar med det privata kan det bli en katalysator för att aktivera det privata kapitalet till sektorer som inte är så attraktiva för det i dag.

En annan del av propositionen jag gärna lyfter fram är demofonden, som jag ser som otroligt viktig. Här ska innovatörer som behöver hjälp med investeringar i demoanläggningar få testa ny teknologi, och man ska kunna finna investeringsvilligt kapital till processer. Genom fler demonstrationsanläggningar kan det bland annat utvecklas nya förnybara bränslen, biobaserade material och uppkopplade produkter. Man kan också testa helt ny teknik inom miljöteknik.

En flexibel och modern struktur för riskkapitalshantering ger goda förutsättningar för en hållbar utveckling.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Anf. 234 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! "Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt, staten och kapitalet sitter i samma båt". Dagens proposition heter Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt. Den handlar om statlig kapitalförsörjning, men det var troligtvis inte den betydelsen som Blå tåget tänkte sig när låten skrevs 1972 och inte heller Ebba Grön när de senare spelade in den. Det är ändå detta det handlar om: hur staten på bästa sätt ska kunna stödja och komplettera för att vi ska få fler och växande företag i Sverige.

Propositionen är framtagen efter förhandlingar mellan Vänsterpartiet och regeringen. Det finns i dag för många statliga aktörer för att uppnå effektivitet. För att det ska funka bra är det viktigt att ha en bra politisk styrning på det statliga riskkapitalet. När politiken vill skapa nya uppdrag ska det inte behöva innebära att man måste skapa ett nytt organ, utan man ska kunna förverkliga nya idéer inom befintliga strukturer.

I dag fungerar statens riskkapital dåligt, främst därför att alltför mycket av statens riskkapital sitter på kontot utan att göra nytta i något bolag. Statens insatser ska vara kompletterande till marknadens finansiering och framför allt stödja innovation och utveckling. Därför behövs denna proposition om staten och kapitalet.

För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att jämställdhet lyfts fram. Privat riskkapital tenderar att strukturellt röra sig till det som passar in i de rådande normerna. Det gör att kvinnor får en mindre andel. Därför är det viktigt att det nya bolaget jobbar för att fler kvinnor ska få möjlighet att förverkliga sina idéer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att man i denna proposition ser hela landet. Inlandsinnovation har haft ett geografiskt uppdrag som handlar om sju län i Sverige. Det kan ibland vara motiverat att samma strukturer och regler inte gäller i hela landet, men då måste det ge konkret nytta. I dagens Inlandsinnovation har för mycket av det statliga riskkapitalet blivit inlåst utan att göra nytta. De satsningar som har gjorts har haft en begränsad geografisk spridning. I Värmland, till exempel, har bara en satsning gjorts. Frågan är om det har varit marknadskompletterande i den utsträckning som man kan kräva. Vi kan se att det statliga riskkapitalet har gått till redan etablerade aktörer som vill fortsätta att växa snarare än till de små som vill diversifiera näringslivet och öka konkurrensen.

Med den nya strukturen tror jag att vi kan få hela statens riskkapital att börja jobba och samtidigt se möjligheter i hela landet.

Vi behöver flytta fokus till såddfinansiering, så att så många som möjligt får möjlighet att pröva sin idé, och till tidiga skeden, där pengarna gör mest nytta och behoven är som störst.

Något som lyfts upp i propositionen är möjligheten till så kallade fond-i-fond-investeringar eller fond-i-fond-lösningar, alltså att staten investerar i en fond, som i nästa skede investerar i ett bolag. På detta sätt kan staten samarbeta med annat kapital och flytta makten över besluten närmare dem som berörs. Vi ser till exempel nu hur flera regionala fonder växer upp för att stödja företag, verksamheter och projekt inom social ekonomi och lokal utveckling.

Det kan handla om företag som har en bra idé men som inte har en tillräcklig säkerhet för att få ett viktigt banklån eller en kontokredit. Det kan vara ett kooperativ som har hittat en alldeles utmärkt lokal, men hyresvärden vill ha en hyresgaranti för ett år. Det kan vara en förening som har EU-finansierade projekt och som behöver låna för att kunna betala ut löner innan projektmedlen kommer. Här ser vi att mikrofonderna kan gå in med garantier och täcka upp bristfälliga säkerheter utifrån sedvanlig kredithandläggning. Det här är ändå delar som marknaden ensam aldrig skulle klara av. Därför behövs dessa kompletterande initiativ.

Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 235 Peter Helander (C)

Herr talman! Nu ska riksdagen besluta om hur investeringar från det statliga riskkapitalet ska fördelas. Norrland, Värmland och Dalarna riskerar att förlora miljarder i satsningar med det förslag som ligger framför oss.

Men jag vill också säga att det finns en hel del bra i det förslag som vi diskuterar i dag. Det har länge varit tydligt att det statliga riskkapitalet behöver effektiviseras och moderniseras och samordnas bättre. Det är därför positivt att regeringen i sin proposition går vidare med det förslag om en fond-i-fond-lösning för det statliga riskkapitalet som Centerpartiet och Alliansen har förordat.

Vad jag vänder mig mot är att regeringen avser att även inordna och över tid avveckla Inlandsinnovation. Inlandsinnovation, med ett kapital på 2 000 miljoner kronor, eller 2 miljarder, omfattar Norrlandslänen samt Dalarnas och Värmlands län. Syftet är att stärka och ta till vara den tillväxtpotential som finns och att komplettera en i princip obefintlig riskkapitalmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

Regeringen väljer nu den motsatta vägen och föreslår att de pengar som förvaltas av Inlandsinnovation ska flyttas till ett nationellt riskkapitalbolag. Jag, liksom många av oss som är här, hörde näringsminister Mikael Damberg säga på ett besök i näringsutskottet i mars att Inlandsinnovation har haft vissa geografiska begränsningar. Det kan jag hålla med om, men det var ju det som var hela idén med Inlandsinnovation.

Att leva och verka utanför storstadsregionerna som innovatör och företagare innebär en ständig kamp för att få tag i kapital för att kunna utveckla sin verksamhet och skapa nya jobb. Jag har varit i Vansbro, som ligger i västra Dalarna, och besökt ett företag som heter Lyko. Det har på några år har gått från en omsättning på noll kronor till att vara på väg att spränga miljardvallen. Det är ett företag som har skapat massor av jobb för ungdomar ute på landsbygden. Nu behöver man bygga ut sin verksamhet, men man har svårt att få tag i kapital, eftersom bankerna värderar industrifastigheter på landsbygden mycket lågt. Måste företag på landsbygden flytta sin verksamhet till Stockholm för att kunna expandera?

Förslaget vi ska rösta om innebär att Innlandsinnovations geografiskt inriktade uppdrag ersätts av ett system som riktar sig mot investeringar ur ett nationellt perspektiv, och detta utan att regeringen vet vilka konsekvenser ett sådant förslag kommer att få för investeringarnas geografiska fördelning. Tillväxtanalys visade redan 2013 att riskkapitalinvesteringar i onoterade bolag i tidiga faser och tillväxtfaser är starkt koncentrerade till storstadsregionerna. Stockholm stod ensamt för hälften av volymen, och de tre storstadsregionerna tillsammans stod för över 80 procent av investeringarna.

Herr talman! Det är för mig och Centerpartiet inte acceptabelt att ett av de mest sårbara områdena i landet i fråga om riskkapital ska avvara investeringskapital till förmån för de större städerna. Att regeringen nu väljer att inte särskilt stödja de delar av landet som behöver statligt riskkapital mest och i stället ska smeta ut det över hela landet och även till storstadsregionerna, som är i mindre behov av statligt kapital, är en gåta för mig. Jag undrar hur de ledamöter som sitter i riksdagen och som är valda av folket i Norrland, Värmland och Dalarna kan rösta för att Inlandsinnovation över tid ska avvecklas, som det står i texten.

Små och växande företag är Sveriges jobbskapare. Den svenska politiken måste se till att driftiga företagare har möjlighet att få kapital för att kunna växa och anställa oavsett var i landet de verkar. Om regeringen menar allvar med att hela landet ska växa borde Inlandsinnovation behållas och fortsätta verka inom Norrlandslänen, Värmland och Dalarna.

Herr talman! Jag står förstås bakom Centerpartiets alla reservationer, men för att spara en del tid yrkar jag bifall endast till Centerpartiets reservation nr 1 och till alliansreservationen nr 2.

Staten och kapitalet - struktur för finansie-ring av innovation och hållbar tillväxt

I detta anförande instämde Helena Lindahl (C).

Anf. 236 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jag har i flera inlägg tänkt att jag ska yrka bifall till reservationerna 1 och 2. Nu gör jag det, så att det är noterat i protokollet.

Sedan kan jag inte låta blir att kommentera det som Jennie Nilsson sa om att jag skulle ta av mig de hemstickade vantarna. Det är ju så att vi i Centerpartiet gillar närodlade produkter. Sedan gillar man faktiskt också att ha på sig hemstickade vantar, särskilt i Norrland. Som bekant kan det vara väldigt kallt där. Ni vet också att det på vintern kan blåsa ganska häftigt. Då kan hemstickade vantar, även stickiga sådana, vara väldigt bra att ha.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)