Statlig förvaltning och statistikfrågor

Anf. 143 Anette Åkesson (M)

Herr talman! I detta betänkande behandlas olika motioner som berör den statliga myndighetsstrukturen, hur effektiviteten hos de statliga myndigheterna kan förbättras samt staten som arbetsgivare respektive ägare av fastigheter och mark.

De senaste åren har flera frågor varit uppe som ryms inom detta område. Som exempel kan nämnas frågan om var Skatteverket eller Arbetsförmedlingen ska ha sina kontor, möjligheten att effektivisera statlig verksamhet genom digitalisering och hur staten egentligen sköter sina fastigheter, inte minst efter granskningen av vad som har hänt på Statens fastighetsverk. Mot denna bakgrund, som alltså har potential till politiska konflikter, är betänkandet ändå relativt ospektakulärt.

Jag tänkte gå närmare in på den moderata motionen som rör studentbostäder i uppdraget för Akademiska Hus som jag härmed yrkar bifall till.

Bostadsbyggandet har äntligen kommit igång i Sverige. Det är nödvändigt med tanke på befolkningsutvecklingen, och det är verkligen hög tid för detta. Vi ska tacka Alliansen för de reformer som togs fram och genomfördes och som nu har börjat leverera resultat, även om naturligtvis både konjunkturläge och den starka efterfrågan i och med ökande befolkning spelar roll.

Samtidigt är det värt att notera att det fortfarande är allianspartier som lägger fram konkreta förslag till fortsatta reformer. Gällande studentbostäder vill vi moderater konkret att uppdraget till statliga Akademiska Hus kompletteras med volymmål för bostadsbyggande så att de har ännu bättre förutsättningar att öka bolagets byggande och ägande av studentbostäder.

Enligt Studentbostadsföretagen uppskattas bristen på studentbostäder till 19 000. Det är visserligen bara en liten del av det totalt bedömda behovet av nya bostäder. Enligt Boverket behövs ca 440 000 nya bostäder fram till år 2020. Men studentbostäder genom Akademiska Hus är en del som vi från nationellt håll har en direkt påverkan på. I övrigt är företag, kommuner och privatpersoner aktörer på bostadsmarknaden. Därför har vi moderater ett mål om att 20 000 studentbostäder ska byggas till år 2020. Det är angeläget att studenter inte tvingas tacka nej till en utbildningsplats för att de saknar bostad.

De konkreta förslag som Moderaterna lägger fram är för det första att skynda på byggandet av studentbostäder genom ett särskilt förkortat förfarande för plan- och bygglovsprocesser med tidsgränser på max nio månader gällande den kommunala delen, och det ska vara kopplat till ekonomiska sanktioner.

Vi vill för det andra förenkla reglerna exempelvis gällande bullerregler. Det är angeläget att kunna nyttja attraktiv mark nära kollektivtrafik mer än vad som är möjligt i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statlig förvaltning och statistikfrågor

Vi vill för det tredje stärka högskolornas och universitetens roll när det gäller att öka antalet studentbostäder genom att hinder som kvarstår för att äga och bygga dem tas bort.

Vi vill för det fjärde att det ska göras en översyn av marktillgången nära universitet och högskolor för att kunna bygga fler bostäder.

Som tidigare har nämnts vill vi också att Akademiska Hus får ett tydligare bostadsuppdrag med ett volymmål för att kvantifiera och därmed öka hastigheten i deras byggande och ägande av studentbostäder.

Anf. 144 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Den statliga arbetsgivarpolitiken måste kännetecknas av att statliga myndigheter är föredömliga arbetsgivare. Det innebär till exempel att statliga myndigheter har ett särskilt ansvar att motverka diskriminering i rekryteringsprocesserna. För att minimera risken för godtyckliga utestängningar av arbetssökande med utländsk bakgrund bör regeringen återkomma med förslag på hur obligatoriska kravprofiler vid offentliga anställningar bör utformas.

Regeringen bör också arbeta för att det blir obligatoriskt för statliga myndigheter att upprätta handlingsplaner för etnisk mångfald vid rekrytering.

Vänsterpartiet anser att positiv särbehandling på grund av etnicitet ska vara möjlig inom arbetslivet. Statliga arbetsgivare bör aktivt kunna söka upp nya medarbetare i underrepresenterade grupper för anställning genom att särskilt efterfråga personer med utländsk bakgrund. Exempelvis bör det vara obligatoriskt att man upprättar just en handlingsplan för detta.

I dagens debatt reduceras de som kommer till Sverige oftast till flyktingar. Deras kompetens och kunskap osynliggörs därmed. Samtidigt ställer en ökad internationalisering ökade krav på tvärkulturell kompetens inom arbetslivet. Den som talar ett ytterligare språk utöver majoritetsspråket har stora fördelar av det i sitt arbete, och det blir allt viktigare för företag och myndigheter att ha flerspråkiga anställda.

Som exempel har jag en kompis som arbetar på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som talar persiska. Hennes kompetens stärker myndigheten i dess arbete med internationella insatser i Mellanöstern. Därför ska tvärkulturell kompetens liksom flerspråkighet räknas som meriter vid alla offentliga anställningar.

Undersökningar visar också att våra statliga myndigheter i allt större utsträckning anlitar bemanningsföretag både i myndigheternas stödfunktioner och vid myndighetsutövning. Det mest uppenbara problemet är att privaträttsliga organ därmed blir en del av myndighetens kärnverksamhet, men vid sidan av det finns det ytterligare problem i att man anlitar bemanningsföretag för myndighetsutövning.

För det första skapar det en uppdelning mellan personalen. Inhyrda får en högre tröskel till delaktighet och inflytande på jobbet.

För det andra innebär det en stor kostnad för staten.

Det finns också fall där det inte har funnits krav på kollektivavtalsliknande villkor i statens upphandlingar.

Vi anser alltså att statens användning av bemanningsföretag bör avvecklas i förlängningen. Som ett första steg bör regeringen verka för att tydliggöra detta i statliga myndigheters arbetsgivarpolicy. Genom att staten går före agerar man som ett föredöme. Det kan i sin tur få spridning till andra parter på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statlig förvaltning och statistikfrågor

Jag yrkar bifall till reservation 2.

Anf. 145 Adnan Dibrani (S)

Herr talman! Vi debatterar finansutskottets betänkande FiU25 Statlig förvaltning och statistikfrågor. Där behandlas olika motioner, bland annat om staten som arbetsgivare och statens fastigheter, vilket de båda tidigare talarna har tagit hand om.

Statlig förvaltning är en viktig fråga för oss socialdemokrater. Det är viktigt att staten tar ansvar för hela Sverige och att Sverige håller ihop. Då är statens lokala närvaro A och O. Människor, orter och hela bygder ska inte lämnas så att de känner sig övergivna.

Under lång tid har människor i vårt land upplevt urbaniseringens starka kraft. I samband med det har många verksamheter försvunnit från landsbygden och även från allt större orter, ibland till och med hela kommuner. Även boende i förorterna runt om i Sverige upplever att servicen försvinner i centrumbildningarna. Samhällelig service men också den kommersiella servicen i form av affärer och andra småbutiker försvinner.

Också själva upplevelsen av utarmning är viktig. En undersökning gjord av Statskontoret visar att medborgarna är nästan dubbelt så nöjda med servicen när man har Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och polisen i bygden. Att myndigheter finns i närheten av där man bor är viktigt för många medborgare, särskilt för dem som bor på landsbygden.

Den geografiska närheten är dock inte den viktigaste faktorn i kontakten med myndigheter. Att man får svar på frågor och att handläggningen går snabbt är viktigare - oavsett vilken typ av område man bor i.

Mellan 2006 och 2014 skedde det inte några större reformer vad gäller utlokalisering och omlokalisering av statliga verk. Den borgerliga regeringen struntade i hur myndigheterna omstrukturerade sin geografiska närvaro, och det gjordes inga försök att ta ett samlat grepp om den statliga förvaltningen. Anders Borg och Moderaterna var helt ointresserade av frågan, och från Centern hördes det egentligen ingenting.

Utifrån mitt engagemang i skatteutskottet vet jag att till exempel Tullverket avsåg att i princip överge hela norra Sverige, vilket bland annat stoppades genom tuffa interpellationer till Anders Borg.

När dagens centrala skatteverk skapades utifrån de tidigare regionala skattemyndigheterna var det tydligt i den dåvarande S-regeringens proposition att regionala hänsyn skulle tas i fråga om service och kontor. Det glömdes bort under borgerligt styre, och Skatteverket var plötsligt på gång med kontorsnedläggningar och utarmning av arbetsuppgifterna för vissa mindre kontor. Den nuvarande regeringen fick stopp på detta, och i opposition strömmade bland andra borgerliga riksdagsledamöter in under fanorna för att rädda landsbygden.

När man tittar på myndigheternas placering i vårt land kan man se att det är stor skillnad på fördelningen. Drygt hälften av landets myndigheter finns i Stockholm. Det finns fyra, snart fem, i Göteborg. Det finns två i Malmö, två i Halmstad och noll i Varberg. Jag har försökt få en myndighet till Varberg, som är min kommun. Men ministern är inte särskilt på G just nu när det gäller den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statlig förvaltning och statistikfrågor

Herr talman! Det finns flera vinster med att ha statlig närvaro i hela landet. Demokratin stärks med utökad statlig närvaro. Man kan se att medborgarna ute i landet är gladare över att myndigheterna finns på just deras ort än vad till exempel stockholmarna är. Jag tror att det handlar om att stockholmare är så vana vid närvaro att de inte uppskattar den, eller de ser rättare sagt myndigheterna som en självklar del av staden. Det är inte många i Stockholm som går runt och är oroliga över att till exempel Försäkringskassan ska lämna staden helt.

Landets ekonomiska tillväxt gynnas också. Visst säger Statskontorets utredning att man inte kan se några direkta dynamiska effekter. Men jag kan lova att på platser ute i landet där myndigheten är en stor arbetsgivare är folket väldigt nöjda med att de har jobb, och de är inte särskilt oroliga över eventuell brist på dynamiska effekter.

För oss socialdemokrater är myndigheterna ett viktigt tillskott till den lokala arbetsmarknaden, inte minst genom att de erbjuder intressanta karriärvägar. Vi tror definitivt att de bidrar till att stärka regional och lokal dynamik.

Regeringen arbetar med frågorna på flera fronter. Vi har till exempel aviserat att E-hälsomyndigheten ska omlokaliseras från Stockholm till Kalmar. Dessutom kommer den nya jämställdhetsmyndigheten att placeras i Göteborg. Det är mycket glädjande.

Allt handlar dock inte bara om fysisk och geografisk närvaro. I den digitala värld som vi lever och verkar i är det viktigt att våra företag och medborgare kan ta del av myndigheternas information via deras hemsidor. Därför har regeringen höjt Sveriges digitala ambitioner så att över en halv miljon fler svenskar ska få tillgång till snabbt bredband inom fyra år.

Herr talman! Den svenska modellen bygger på en gemensam idé om det kloka i att hålla ihop. Alliansen svek landsbygden under åtta års regerande. Nu har regeringen gjort en tydlig kursändring i svensk förvaltningspolitik där vi bygger vidare på gemenskapens och sammanhållningens idé.

Under decennier har utvecklingen och politiska beslut lett till att villkoren mellan stad och land blivit alltför olika. Vi socialdemokrater är givetvis inte helt utan skuld i detta. Men nu tar vi ut en ny kurs utifrån denna utmaning och ser till att förbättra förutsättningarna för att kunna leva och arbeta i hela vårt avlånga land.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 mars.)