Statligt ägda bolag i omvandling

Anf. 183 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Detta betänkande är ett svar på en begäran som kommit från regeringen om bemyndigande att avyttra bolag som finns i statens ägo. Regeringen ska begära tillåtelse av riksdagen för att detta ska vara möjligt och kan alltså inte agera på egen hand. Därför ska vi debattera denna begäran om att avyttra hela eller delar av bolag.

Grundprincipen för statligt ägande av bolag anser Moderaterna och även Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna ska vara att staten inte ska bedriva verksamhet på områden där det finns en marknad och därmed konkurrera med företag i olika branscher som arbetar med att leverera tjänster och produkter, förse människor med jobb och generera tillväxt för landet. Därför ställer vi oss bakom begäran att helt eller delvis avyttra följande bolag från statens ägo.

Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, som var en del i övergången efter att apoteken lämnade det statliga bolaget. I dag har det spelat ut sin roll, och därför ska det avyttras.

Det handlar om Metria AB, ett helägt bolag som tillhandahåller tjänster och produkter inom områdena geografisk information, fastighetsinformation, geografisk informationsteknik, plan och mättjänster och konsult och produktverksamhet. Bolaget har inget samhällsuppdrag och inga av de delar som gör det önskvärt att ha det kvar i statlig regi. Därför yrkar vi bifall till avyttring.

Det handlar om Swedish National Roads, ett helägt bolag som sorterat under Vägverket, nu Trafikverket. Bolaget bedöms få bättre förutsättningar med en annan ägare, och då är det givet att också det ska lämna statens ägo.

AB Göta kanalbolag vill regeringen få mandat att avstycka helt eller delvis för att avyttra de delar som inte behöver ägas av bolaget. Detta för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och turistattraktion. Det handlar om till exempel mark och byggnader som i framtiden kan kosta pengar för bolaget. Det blir en sidoverksamhet som tar resurser från huvuduppdraget. Därför yrkar vi bifall till detta.

Swedesurvey AB sorterar under Lantmäteriet men har internationell verksamhet. Företaget beskrivs ha minskat sitt område och verka på ett nytt sätt. Det innebär att det inte behöver vara i statens ägo.

Herr talman! Det är en grundläggande del av att vara bolagsägare att staten är aktiv och professionell i sitt ägarskap genom att hela tiden fundera på vad som sker i omvärlden och ständigt pröva skälen för fortsatt statligt ägande. I det ingår att se om nya överväganden gör att inriktningen av bolagen bör ändras. Detta är en ståndpunkt som vi tydligt vill understryka, då statens bolagsägande i många fall har sin grund i affärsdrivande verk. Mycket vatten har runnit under broarna och fortsätter göra så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statligt ägda bolag i omvandling

Som exempel kan nämnas Telia och den tid då det var Televerket, då vi alla bara fick ha en sorts telefoner: svarta. Den tiden är svår att tänka sig i dag med vår tidsanda och vårt stora utbud av telefoner, som dessutom långt ifrån nödvändigtvis är för fast telefoni.

Det finns tre skäl till att äga bolag - även om jag i grunden tycker att ägande och drivande av bolag ligger på en annan marknad, som är privat. Som vi ser det är skälen att det föreligger samhällsuppdrag som är svåra att klara på annat sätt, att det är strategiskt befogat eller att det är säkerhetspolitiskt befogat. Inget av dessa skäl föreligger för dessa bolag.

Det som står i den följdmotion vi skrivit i detta ärende är att vi ser att det är angeläget med en process som gör att de 180 småföretag som äger och driver apotek runt om i landet bereds goda möjligheter till medinflytande och att processen blir så transparent som möjligt när det gäller avvecklingen av Apoteksgruppen i Sverige Holding AB. Detta är också ett av våra yrkanden.

Dessutom har vi ett yrkande om att regeringen så snart som möjligt ska agera för att sälja de statliga bolag som inte har just ett samhällsuppdrag eller ett strategiskt eller säkerhetspolitiskt uppdrag, förutom dem som vi i dag tar beslut om.

Från Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna har vi också sagt att intäkter från försäljning av statliga bolag ska användas för att amortera av på statsskulden. Detta står i vår gemensamma kommittémotion 3739, och jag vill därför yrka bifall till reservationerna 2 och 3.

(Applåder)

I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M).

Anf. 184 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3, så har jag det gjort.

Vi har ju diskuterat detta med statliga företag ganska många gånger tidigare, men för dem som eventuellt läser protokollet eller lyssnar på detta och inte ingår i näringsutskottet kan det vara bra att upprepa denna information. Det är nämligen en ganska imponerande samling bolag som staten äger, delvis eller helt: 49 stycken, varav 2 är börsnoterade. De representerar tillsammans stora värden: 460 miljarder kronor. Det är enormt mycket pengar. De har 163 000 anställda, läste jag senast på regeringens hemsida. Det är fantastiskt!

Men jag vill också säga att vi i Centerpartiet och övriga Alliansen är lite otåliga; vi har inte riktigt samma åsikt om statliga bolag. Vi tycker inte att det är statens uppgift att äga och driva bolag - det är inte det vi huvudsakligen ska ägna oss åt. Det finns nämligen en inbyggd problematik i att vi å ena sidan stiftar lagar på en marknad där vi sedan å andra sidan driver bolag. Det är lite problemartat, skulle jag vilja säga.

Men eftersom vi är en stor bolagsägare och kommer att vara det under ganska lång tid är det ändå viktigt att vi driver bolagen på ett långsiktigt, professionellt och värdeskapande sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statligt ägda bolag i omvandling

Herr talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson gick ju igenom dessa bolag, och jag kanske inte behöver göra det en gång till eftersom det finns en del som behöver snabba sig till sina tåg eller resa hem på andra sätt.

Den proposition som läggs fram i dag är oppositionspartierna och regeringspartierna överens om i stort. Det handlar egentligen om avyttring av bolag som på ett eller annat sätt funkar bättre om de ägs av någon annan. Det kan också vara så att det redan finns många bolag på marknaden i fråga och det därför inte är nödvändigt att staten verkar där.

Jag vill dock lägga till en sak; det handlar om Apoteksgruppen i Sverige. Detta bolag grundades 2010 när staten sålde 150 bolag till mindre företagare. Det tycker jag var väldigt bra, för annars blir det lätt stora apotekskedjor som tar över verksamheten. Man bildade sedan ett paraply för att hjälpa till med service till bolagen och med it samt med att samordna större inköp för att få ned priserna.

I dag fungerar det bolaget som ett serviceorgan, och nu har företagen dessa bolag i sin hand. Därför är statens uppdrag färdigt, och man kommer nu att avyttra paraplyorganet. Det tycker jag är bra, men jag tycker att staten i denna särskilda situation borde låta dessa företagare få lite större insyn och visa lite mer transparens i försäljningsprocessen. Det är väl egentligen där vi skiljer oss åt.

Jag tror att jag stannar där, för enkelhetens skull. Jag ser att det är många som är glada i regeringspartierna, och det är ju inte dåligt det!

Jag vill nu när jag ändå är här passa på - även om vi kanske träffas en gång till - att önska er en supertrevlig sommar! Den är faktiskt på ingående, govänner, även i norra Sverige.

(Applåder)

Anf. 185 Birger Lahti (V)

Herr talman! Statligt ägda bolag i omvandling är rubriken för betänkande NU24. Det är många som vet vad det handlar om: avyttring av några bolag som staten vill göra sig av med. Men när det gäller de statliga företagen vill jag inledningsvis understryka att ägarna av dessa bolag är alla svenska medborgare, inte regeringen.

Staten bör därför, enligt min mening, använda sitt ägande för att tillgodose samhällsnyttiga ändamål. Ägandet ska användas aktivt för att bygga Sverige tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart, öka konkurrenskraften samt jämna ut orättvisa skillnader mellan stad och landsbygd.

Det statliga ägandet bör följaktligen utvecklas, inte avvecklas. Ägardirektiven till flera av de statliga bolagen behöver skrivas om. Samhällsnyttan ska alltid stå i fokus för ägarstrategin, samtidigt som företagen bedrivs ekonomiskt effektivt. I de fall viktiga samhällsintressen står i konflikt med de statliga bolagens vinstkrav ska målsättningen i ägarstrategin ses över.

Jag och Vänsterpartiet motsätter oss generellt utförsäljningar av statliga företag. Vi vill i stället bygga en framtida innovationsstruktur som behåller tillverkning, forskning och utveckling och huvudkontor i Sverige.

Staten behöver därför vara en stark och aktiv ägare och genom ägardirektiv säkerställa att bolagen används för att stödja teknikutveckling, driva på miljö- och klimatarbete och skapa sysselsättning. Detta är avgörande inte minst inom vissa samhällsviktiga områden där statligt företagsägande är nödvändigt som en motvikt till spekulation, kapitalism och kortsiktig vinstjakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statligt ägda bolag i omvandling

Nu senast är det statliga Vattenfall som stått för rubrikerna i mitt hemlän, i Jokkmokk. Det gäller arbetstillfällen som går förlorade i små inlandskommuner, till förmån för multinationella företag som ska sköta till exempel fakturering. Här talar man om teknikgrenar där vi brukar stå högt i kunskap och teknikutveckling.

Detta får i alla fall mig att undra och reagera. Är det nödvändigt för ett miljardföretag som har sitt säte här i Sverige och ägs av oss medborgare att göra denna omflyttning av arbetsuppgifter? Jag är tvungen att nämna detta när ni vill veta hur jag ser på statliga bolag, även om det inte handlar om en omvandling. Om Vattenfall skulle göra detta av teknik- eller säkerhetsskäl skulle jag ha lättare att smälta det, men som jag ser det är det endast lönekostnaden som är orsaken.

Då blir frågan om vi som ett statligt bolag ska vara pådrivande i utvecklingen att verksamheter och arbetsuppgifter flyttas utomlands, bort från Sverige, för att tjäna lite mer.

Herr talman! Det jag försöker säga är att det blir fel att efter det som statliga bolag håller på med kritisera multiföretag som flyttar sin verksamhet bort från oss. Vi är ju med och visar vägen för dem. Utarmning och kontroll- och utvecklingsdränering är vad denna styrning leder till.

Nej, jag vill med bestämdhet hävda att vi ska se till samhällsnyttan när det gäller att se om vårt eget hus.

Med detta sagt anser jag att regeringen kan börja med att inte avyttra det statliga ägandet i Metria på det sätt som föreslås i den aktuella propositionen. Metria AB är ett statligt helägt bolag som tillhandahåller tjänster och produkter inom områdena geografisk information, fastighetsinformation och geografisk informationsteknik.

Jag menar att bolaget fyller en viktig funktion i utvecklingen av det moderna Sverige. Infrastruktur, bostadsbyggande och energi är viktiga områden där staten via sitt bolagsägande kan och bör driva samhällsutvecklingen framåt. Metria bedriver i dag en väl fungerande verksamhet och tillåts genom det statliga ägandet att ha en syn på hållbarhetsfrågor som är viktig för att Sverige ska kunna bygga hållbara samhällen för framtiden. Mot denna bakgrund anser jag att bolaget inte bör säljas.

Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 1.

Anf. 186 Said Abdu (L)

Herr talman! Liberalerna är Sveriges liberala parti. Vårt partis inställning till företagsamhet är tydlig. Vi tror på människans inneboende potential, och vi tror att företagandet är en av de främsta formerna för individens självförverkligande. Företag ska kunna drivas av starka individer och verka på en tydlig marknad. Här har staten ett ansvar för att upprätthålla en tydlighet och samtidigt garantera kontrollmekanismerna för att ska marknaden fungera.

Vi ser värdet i en stark offentlig sektor. Men i vårt perspektiv kan det inte vara statens uppgift att äga och driva företag. Vi anser att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att själv äga och driva de bolagen. Vi ser till exempel det kommersiella flygbolaget SAS eller bemanningsföretaget Lernia AB. Företag ska ägas och drivas av människor som vågar ta risker och förverkliga sina drömmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statligt ägda bolag i omvandling

Staten ska finnas där som ett skyddsnät om entreprenörens drömmar inte skulle slå in. Samhället ska hjälpa upp den som har snubblat på sin resa. Staten ska inte lägga krokben för företag och inte använda sina omfattande resurser för att driva företag eller för att konkurrera med det privata näringslivet. Staten ska inte heller använda de statliga företagen som kassako när man har tömt ladorna för att bekosta en industrikansler eller diskussionsklubbar.

Vi har samlats här för att diskutera förändringar i statens bolagsportfölj. När detta nu görs är det fullständigt centralt att förändringarna sker på ett transparent och tydligt sätt för att underlätta för de aktörer som vid sidan av det offentliga verkar på den öppna marknaden.

Förändringen består av en försäljning eller avyttring av Apoteksgruppen, där vi har ett ansvar gentemot de dussintals näringsidkare som på ett eller annat sätt påverkas av affären. Här krävs ett medinflytande över försäljningsprocessen på det sätt som vi i Alliansen har fört fram i motion 3739.

Jag vill passa på att yrka bifall till reservation 3, om principerna för statens ägande av företag, och tillkännage den, ihop med motionen i sin helhet, för regeringen.

Från Liberalernas sida är vi delvis besvikna. Vi är besvikna i den meningen att vi gärna hade sett fler bolag på listan med bolag som är uppe för avyttring eller försäljning. Det är fortfarande obegripligt varför vi äger SAS, som flyger charterresenärer, bemanningsföretaget Lernia eller Telia Sonera. Sedan finns det en hel del andra bolag i den statliga portföljen som är starkt ifrågasatta. Den danska verksamheten i Postnord är ett av dessa bolag.

Med detta sagt välkomnar Liberalerna givetvis regeringens förslag om att minska statens bolagsportfölj, även om det inte är tillräckligt. Vi är förmodligen mer nöjda än regeringens samarbetsparti Vänsterpartiet.

Kanske vore det bättre att regeringen fick fortsätta tänka själv, som man har gjort i detta fall, i stället för att hela tiden behöva följa Vänsterpartiet med stoppultimatum, vinstbegränsningar och ändlösa utredningar - fram till dess det blir maktskifte nästa år, vill säga. Det är ett skifte som jag som liberal och gammal företagare hoppas kommer förr eller senare. Förhoppningsvis har vi i dag i finansutskottet tagit ett steg närmare.

Anf. 187 Birger Lahti (V)

Herr talman! Du nämnde Vänsterpartiet, Said. Du har helt rätt i att vi inte har samma syn när det gäller bolagen. Jag håller med om att staten inte ska äga bolag där det inte finns en samhällsnytta.

Du nämnde Postnord. Du är väl medveten om vilken regering det var som gjorde rockaden där man privatiserade posten och slog ihop den med den danska? Du är nog medveten om vilken regering det var.

Jag vill fråga dig en sak. Du nämner att du gärna hade sett fler bolag på försäljningslistan. Vad tror du skulle ha hänt om till exempel LKAB hade varit ett privatägt gruvbolag i början av 80-talet, när det gick riktigt dåligt? Då var staten tvungen att lägga in ett par hundra miljoner i bolaget för att det skulle kunna överleva. Om det hade varit privatägt hade jag varit övertygad om att gruvhålen i Kiruna skulle ha varit vattenfyllda i dag, och de skulle aldrig ha öppnats mer. Man skulle ha kunnat stryka Malmberget, Gällivare och Kiruna från kartan. Det är inte många som skulle ha blivit kvar där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statligt ägda bolag i omvandling

Tycker inte du, Said, att det finns fog för att staten äger vissa bolag? Man har gjort det duktigt och bra. Eller har du en annan bild när det gäller vem som ska äga dessa bolag som har naturresurser bakom sig?

Anf. 188 Said Abdu (L)

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för en bra fråga! Givetvis finns det undantag för det statliga ägandet. Från Liberalernas sida har vi uttryckt att det är en anomali när staten äger företag, men precis som du nämner finns det undantag som är befogade. LKAB är ett av dem. Både LKAB och Systembolaget nämns i vår motion som exempel på bolag som vi inte avser att avyttra, utan vi inser att det finns en samhällsnytta i att äga dem.

Ett av de bolag vi diskuterar i dag är Apoteksgruppen. Jag skulle vilja fråga Birger Lahti vad man anser om detta. Det var ju en del av ett monopol tidigare. Riksrevisionen har kommit fram till att privatiseringen har gått väldigt bra.

Jag skulle vilja höra: Om Vänsterpartiet kom till makten efter nästa val, hur skulle man då se på dessa frågor? Är det kanske några företag som man skulle vilja återförstatliga?

Anf. 189 Birger Lahti (V)

Fru talman! Du vet väl också, Said, att apoteket var privatägt fram till 1971, tror jag. Det var privatägt. Sedan tog staten över. Vet du vad de som hade apotek sa då? De sa: Äntligen! Äntligen blev det statligt, så att alla fick samma service.

Du säger att privatiseringen har varit lyckad. Ja, här i Stockholm har det blivit lyckat. Inom en radie av en kilometer hittar du fler apotek i dag. Men tror du att det har blivit fler apotek i glesbygd eller landsbygd? Hade det blivit samma sak om vi hade sagt att vi skulle privatisera alla apotek på en gång? Tror du att vi skulle ha fått några mediciner i till exempel min hemkommun då? Nej, det är ingen som gör vinst på de mediciner som skyfflas över till min kommun eller andra inlandskommuner där det är glest med folk.

Man gör en sådan här halvmesyr för att man vet att man kan tjäna pengar när det blir ett apotek till. Men att privatisera alla apotek är ingen väg framåt. Då skulle alla glesbefolkade kommuner bli utan mediciner.

Jag har inte svaret på vad jag skulle göra om jag fick regeringsmakten. Men en sak är jag övertygad om: Inte ens du skulle kunna komma med idén att privatisera alla apotek i Sverige och göra det på marknadsmässiga grunder. Jag tror inte det.

Anf. 190 Said Abdu (L)

Fru talman! Birger Lahti! Jag förstår. Riksrevision har i sin rapport uttryckt just att det har varit en lyckad privatisering. Jag tycker att det har varit en väldigt bra modell, där staten successivt har minskat ägandet. Man har låtit mindre aktörer komma till tals och bli en del av apoteksverksamheten och ha egna apotek.

Antalet apotek är givetvis något man kan diskutera. Men jag tror inte att man ska stirra sig blind på just antalet apotek. Jag tror på tekniken. Jag vet att det finns väldigt många bolag som hittar andra former för att distribuera. Varför har vi ett apotek? Det finns många anledningar till att Djurfarmacia går jättebra. Det finns många anledningar till att bolag som Apotea går väldigt bra. Då handlar det snarare om distribution.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statligt ägda bolag i omvandling

Jag skulle inte stirra mig blind på just apoteket som en fysisk plats. Dock håller jag med om att det är väldigt viktigt att alla nås av den nytta som apoteket tillhandahåller.

Jag välkomnar regeringens förslag.

Anf. 191 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Det är 5 av 49 bolag som är berörda i detta betänkande. Ett av dem tänkte jag särskilt nämna några ord om, eftersom det berör min hemkommun. Göta älv och Göta kanalbolag är inte till salu. Men det är en försäljning av viss mark som är ägd av Göta kanalbolag. Det säger jag för att förtydliga det hela, ifall någon har varit orolig för att vi på något sätt ska göra oss av med ett av Sveriges finaste, tycker jag, industriella verk. Det är otroligt viktigt för besöksnäringen och med tanke på kulturhistoriska byggnadsverk att verkligen ta till vara det som Göta kanal har att erbjuda. I min kommun, Trollhättan, finns det även ett litet kanalmuseum som jag gärna gör reklam för. Det kan man besöka om man är i närheten.

Av de andra fyra bolagen vill jag särskilt nämna Apoteksgruppen, som mina kollegor i Alliansen tidigare har talat om. När apoteksreformen skulle genomföras jobbade jag som företagsrådgivare. Jag fick i uppdrag att bland annat ta kontakt med Farmacevtförbundet och höra om det fanns befintlig personal i apoteken som kunde tänka sig att starta och själva driva kooperativa verksamheter, ekonomiska föreningar eller andra typer av företag som då skulle bli en del av Apoteksgruppen. Jag tror att det är viktigt att vi ser behovet även i dag av små företag som drivs lokalt av en eller flera personer som kan ta till vara det intresse som finns på just den orten. Det gäller i den här typen av verksamheter, liksom i många andra.

Apotek är viktigt för oss alla. Vi har diskuterat detta med en fungerande postgång och så vidare. Och min kollega från Liberalerna nämnde Apotea och andra nätapotek som kan tillhandahålla produkter. Det handlar alltså mycket om distributionsmöjligheterna.

Men när det gäller att omvandla statligt ägda bolag tycker jag att det som vi i Alliansen har tryckt på är viktigt. Det finns ingen poäng i att sälja statliga bolag som har ett viktigt samhällsuppdrag. Självklart är det någonting som den svenska staten kanske även fortsättningsvis behöver. Däremot kan man verkligen titta på den lista som sedan är kvar - det är 49 minus 5. Det är då 44 kvar. Kanske skulle några av dem kunna vara föremål för försäljning framöver.

Det handlar inte om att vi på något sätt vill föra fram behovet av pengar. Ja, vi tycker att det är viktigt att intäkterna från den försäljning som ändå görs tas till vara genom att man amorterar på statsskulden - absolut. Men som kristdemokrat vill jag poängtera att det inte finns något självändamål i att sälja statligt ägda bolag om de har ett viktigt samhällsuppdrag. Jag kan också tycka att den säkerhetspolitiska aspekten har blivit ännu mer viktig. Det kan vara bra att se över infrastrukturellt viktiga bolag som är i statens ägo just för att de inte ska hamna i utländska ägares makt och händer, så att säga, som kanske inte gynnar svenska intressen.

Jag yrkar bifall till den alliansreservation som finns under punkt 2.

(Applåder)

Anf. 192 Per-Arne Håkansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statligt ägda bolag i omvandling

Fru talman! I det betänkande vi i dag behandlar om propositionen Statligt ägda bolag i omvandling står utveckling och konkurrenskraft i fokus. Det är det som ligger till grund för de förändringar som föreslås.

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och således avslag på motionerna. Men jag noterar att man i motionerna, med undantag av Vänsterpartiets, inte motsätter sig förändringarna som sådana utan har andra specifika utgångspunkter för sina ställningstaganden. Då handlar det om statligt ägande i stort. Jag vill därför, fru talman, betona att de statliga företagen är viktiga för Sverige ur många aspekter. Det räcker att lyfta fram en del tydliga fakta. Ett femtiotal bolag har en sammanlagd nettoomsättning kring 350 miljarder kronor och över 150 000 anställda.

I dagens betänkande föreslås olika åtgärder när det gäller en handfull av de statliga bolagen. Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB, Swedish National Road Consulting AB, AB Göta kanalbolag och Swedesurvey Aktiebolag.

När det gäller Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har regeringens analysarbete genomförts med hjälp av extern expertis. Utgångspunkten är att företaget bör ha bättre förutsättningar för långsiktigt värdeskapande i en annan ägarstruktur. Apoteksgruppen får anses som ett stabilt företag. Men det bör också påpekas att det är en rest av den avreglering som gjordes, som vi från Socialdemokraterna hårt kritiserade.

Regeringens bedömning är att det statliga ägandet i Apoteksgruppen i Sverige Holding till skillnad från det viktiga ägandet i Apoteket AB inte är ett effektivt verktyg i syfte att förbättra apoteksmarknaden. Därför blir det naturligt att utifrån den situation som råder avyttra ägandet i holdingbolaget. Det hör också till saken att staten på detta vis äger två bolag i samma bransch, både Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och Apoteket AB. Med detta förslag blir inriktningen för staten att äga och driva enbart Apoteket AB och göra det på ett kraftfullt och bra sätt.

I motionen, som Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna och Liberalerna har väckt, förordar man två tillkännagivanden. Det finns anledning att resonera en del kring den andra att-satsen. Här går motionärerna in på det statliga ägandet i stort och vill med sin motion öppna för försäljning eller avyttring av alla bolag som för tillfället saknar särskilda samhällsuppdrag. Det är en omfattande affär att genomföra, även om man säger att det ska ske stegvis. Det handlar i så fall om ett tjugotal välskötta och för nationen viktiga företag. Det handlar till exempel om Vattenfall, LKAB, SJ, Bilprovningen, Apoteket, som vi nämnde, SBAB och andra med en rad anställda och med viktiga uppgifter för nationen.

Staten är som jag ser det en god ägare till dessa företag, och i likhet med utskottets majoritet ser jag inga skäl att gå vidare i den frågan.

Vänsterpartiet har invändningar mot försäljningen av Metria och Swedish National Road Consulting. Om detta kan sägas att regeringen i sin proposition anger flera goda skäl till varför försäljningen bör ske. När det gäller Metria noterar utskottet också att bedömningen är att konkurrenssituationen på marknaden där bolaget agerar inte kommer att försämras vid förändrat statligt ägande och att bolaget till och med bedöms ha bättre utvecklingsmöjligheter utan staten som ägare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statligt ägda bolag i omvandling

Jag noterar dock att det finns en stark majoritet i utskottet kring det förslag och den proposition som ligger. Med detta tackar jag för ordet.

Anf. 193 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag kände att jag tappade konceptet lite grann under mitt huvudanförande, så då tänkte jag passa på att fråga min socialdemokratiske kollega om SBAB när jag ändå har honom här i talarstolen.

Jag tycker att det är lite märkligt att vi äger en statlig bank som är så ointresserad av stora delar av landet. Man kan fråga sig varför staten i så fall ska äga SBAB. Behövs det en statlig bank när den ändå bara finns på fungerande marknader?

Den frågan får Per-Arne Håkansson gärna svara på.

Anf. 194 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! Jag tackar Helena Lindahl för frågan. När det gäller SBAB anser jag till skillnad från henne att SBAB har en viktig roll och att det är av stor vikt att staten har ägaransvaret för den typen av verksamhet.

SBAB har ju funnits under lång tid, och jag noterar att man inte heller under den tid då Helena Lindahls parti satt i regeringsställning kom till skott med det som hon nu framför. Jag anser i och för sig att det hade varit olyckligt, för SBAB har en viktig funktion att fylla som statligt företag.

Anf. 195 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Att SBAB numera bara finns söder om Uppsala är också ett aktivt beslut som togs för inte så länge sedan, och då ledde Socialdemokraterna Sverige. Det var för ett par år sedan, och Mikael Damberg hade då ingenting att invända.

Det jag menar är att vi under en lång tid har sett en avveckling av service och arbetstillfällen på landsbygden. Här bär faktiskt staten ett stort ansvar liksom flera regeringar, kan jag i så fall säga.

Jag tycker ändå att det är märkligt att den nuvarande regeringen, som samtidigt har en väldigt hög svansföring och säger att hela Sverige ska leva, inte använder sig av en del av de statliga bolagen för att komplettera svagare marknader. Staten har ju stora möjligheter att genom sina bolag bedriva en regionalpolitik som man genom svag ägarstyrning faktiskt missar.

Som exempel nämnde jag just SBAB Bank, ett helägt statligt aktiebolag som konkurrerar med andra banker. Nu har man bara beslutat att man ska lämna företagskunderna norr om Dalälven åt sitt öde. SBAB vill med andra ord inte ha några företagskunder på landsbygden eller i småstäder; nu är det Stockholm, Göteborg och Malmö och större tillväxt- eller högskoleorter som gäller. Näringsminister Mikael Damberg har ingenting att invända. Det är precis vad han svarade medierna, och det kan man lätt leta upp på nätet.

Då undrar jag: Är det här verkligen någonting som Per-Arne Håkansson ställer sig bakom?

Anf. 196 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! SBAB är en bank som i huvudsak agerar för bostadslån men som också har en funktion som bank för hela Sverige, vill jag påstå.

Vi lever i en tid där bankerna finns på nätet i en väldigt hög utsträckning, och de enskilda beslut som banken tar utifrån var man ska vara lokaliserad och hur man ska agera lägger vi inga synpunkter på utifrån de aspekterna. Det handlar om att banken ska jobba utifrån sin verksamhet och det som är bäst ur konkurrenssynvinkel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statligt ägda bolag i omvandling

Att alla människor i Sverige har möjlighet att vara kunder i banken råder det inget tvivel om.

Anf. 197 Jonas Eriksson (MP)

Fru talman! Tidigare anföranden har väl redogjort för vad vi debatterar i det här betänkandet. Regeringen söker mandat att helt eller delvis avyttra statens ägande i ett antal bolag samt att AB Göta kanalbolag medges pantsätta, utarrendera, avstycka eller avyttra mark. Regeringen söker också stöd för att avveckla Swedesurvey Aktiebolag.

Med dessa beslut behöver även ett antal följdbeslut fattas. Jag behöver inte räkna upp dem; det är logiska följdbeslut. Jag kan konstatera att det finns en mycket stor samsyn i att det här är bolag som kan säljas.

Av de tre motioner som lagts fram med anledning av regeringens proposition ser jag att de två från de borgerliga partierna i stort slår in öppna dörrar. Det statliga företagsägandet behöver kontinuerligt ses över och utvecklas. Det är någonting som nämns i motionen, och det är också någonting som det råder samsyn om och som båda regeringspartierna står bakom. Det är viktigt att de utvecklas för att skapa värden för ägaren, i det här fallet staten, och i förlängningen svenska folket.

Att däremot dra så långt som de borgerliga partierna gör i en av sina motioner att i ett enda slag fatta beslut om att så snart som möjligt, som det står i reservationen, sälja alla statliga bolag som i dag inte har ett samhällsuppdrag, det tycker jag inte är att sätta svenska folkets intresse i första rummet.

Jag går tillbaka till ursprungsmotionen som är bättre skriven än reservationen, om jag ska säga något gott om den ändå, men det är ju reservationen som vi tar ställning till här.

När det gäller motionen angående Apoteksgruppen är det för mig självklart att regeringen agerar som den gör i alla sammanhang när det gäller förändringar av bolagsägande, det vill säga man anpassar varje försäljning efter respektive bolags förutsättningar. Precis som de borgerliga partierna skriver i sin motion: ingenting nytt, ingenting konstigt.

I den tredje motionen som har lagts fram vill Vänsterpartiet undanta två bolag från försäljning och avveckling, och jag kan bara respektfullt konstatera att vi gör olika bedömningar. Det är det politik handlar om.

Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag och önska talmannen med medhjälpare, riksdagskollegor och åhörare som kanske ser oss på tv eller hör oss i radio eller i efterhand via webben en glad sommar, för det här är i alla fall näringsutskottets sista debatt före sommaruppehållet.

Anf. 198 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik, men jag kunde inte låta bli eftersom jag tycker att min kollega från Miljöpartiet behandlar sanningen på ett lite vårdslöst sätt och säger att Alliansen vill sälja alla bolag så snabbt som möjligt. Då tror jag att Jonas Eriksson har förvanskat sanningen lite grann.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statligt ägda bolag i omvandling

Rent principiellt tycker vi inte att staten ska äga bolag, eftersom vi är både domare och spelare på samma marknad. Det finns ett principiellt inbyggt problem där. Vi säger dock att vi kommer att vara bolagsägare under lång tid, och då måste vi förvalta ägandet på ett professionellt och aktivt sätt. Man kan inte bara sälja saker och ting så fort som möjligt, utan det sker när marknaden tillåter det. Det är klart att vi är måna om att man ska få en bra avkastning, för det är ändå till syvende och sist skattebetalarnas pengar.

Vi tycker även att det finns vissa bolag som är viktiga att behålla och som av säkerhetspolitiska skäl är viktiga för Sverige eller viktiga för Sverige som nation. Sådana delar tycker jag också är viktiga att framföra i det här sammanhanget.

Jag vill ställa en fråga till Jonas Eriksson. Tycker Jonas Eriksson att det är viktigt att vi styr de statliga bolagen på ett sådant sätt att det också gynnar regional utveckling?

Anf. 199 Jonas Eriksson (MP)

Fru talman! Ja.

Anf. 200 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Bra!

Eftersom Jonas Eriksson verkar hålla med mig funderar jag över varför regeringen inte agerar i fråga om SBAB. Norrlänningarna ska gå in på internet fick vi höra nyss medan kontoren ska finnas söder om Uppsala. Jag vet inte riktigt om jag tycker att det är så mycket regional utveckling.

Sedan var det frågan om statliga Vattenfall. Jag får ont i magen när Vattenfall "outsourcar" 31 arbetstillfällen från Jokkmokk till utlandet. Det är absolut inte regional styrning. Samtidigt säger regeringen att flera jobb som staten förfogar över ska flyttas ut från städerna och Stockholm till hela Sverige. Är det meningen att de jobben ska flyttas utomlands? Jag tror knappast att det var tanken bakom Landsbygdskommitténs arbete.

Det är provocerande att staten anser att vattenkraftskommuner, till exempel Jokkmokk som innehar elva vattenkraftsanläggningar och bidrar med enormt stora värden till landet Sverige, inte ska få tillbaka ens en del av den vinst de producerar. Det är provocerande. I dagsläget är det Centerpartiet och Vänsterpartiet som stöder tanken att återföring av en del av vinsterna till de kommuner som faktiskt producerar de enorma vinsterna och energin åt landet Sverige.

Anf. 201 Jonas Eriksson (MP)

Fru talman! Det var många aspekter som lyftes fram här.

Jag tror att om Centerpartiet skulle vända sig till regeringen och visa att man är intresserad av att diskutera ägardirektiv och samhällsuppdrag till flera av de bolag som finns i den statliga bolagsportföljen skulle dörren stå öppen. Däremot tror jag inte att Centerpartiets kollegor i Alliansen till fullo skulle vilja följa med in genom den dörren. Jag tycker att Helena Lindahl ska prova att knacka på och se vad som händer.

Detta är något annat än vad som hände under Centerpartiets agerande i regeringen förra mandatperioden när det gäller Nuonaffären, Vattenfall samt sammanslagningen och omstruktureringen av Postnord. Jag tänker på hur mycket pengar och resurser som försvann från svenska folket under de omstruktureringarna och förvandlingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statligt ägda bolag i omvandling

Den typen av förändringar hoppas jag att vi ska kunna undvika framöver. I stället ska vi titta på hur vi kan använda den statliga bolagsportföljen till att bättre gynna hela landet i alla delar.

(Applåder)

Anf. 202 Said Abdu (L)

Fru talman! Även jag känner mig lite apostroferad, och jag tänkte ge en kort kommentar. Jag vet att min kollega Helena Lindahl har försökt reda ut missförstånden och förtydliga att vi ser på de statliga bolagen som en anomali - om de inte har ett samhällsuppdrag, givetvis. Vi anser att det är ett undantag att driva statliga bolag. Jag anser inte att man ska vara både domare och spelare på den öppna marknaden.

Jag tänkte passa på att fråga ledamot Jonas Eriksson hur Miljöpartiet ser på de statliga bolagen. Hur ser man på att staten äger ett kommersiellt charterbolag som SAS? Hur ser man på att staten driver ett bemanningsföretag på den öppna marknaden? Varför ska vi som statlig aktör driva ett sådant bolag?

Anf. 203 Jonas Eriksson (MP)

Fru talman! Tack för frågan, och tack för ett försökt till förtydligande om vad Alliansen menar med sin motion. I mitt anförande, eller i mitt första replikskifte, nämnde jag att det är en viss skillnad i hur ni uttrycker er i motionen kontra hur ni uttrycker er i reservationen. Reservationen är mycket striktare i fråga om att alla bolag som inte har samhällsuppdrag ska avyttras "så snart som möjligt".

Där kommer inte nyanseringen in. I Said Abdus tidigare replikskifte nämnde han plötsligt LKAB. LKAB nämns inte i motionen som ett företag som skulle ha några särskilda förutsättningar, trots att det finns på en konkurrensutsatt marknad där det finns andra privata aktörer.

Vattenfall diskuterades under förra mandatperioden. Jag vet att några av Alliansens partier var inne på att Vattenfall borde säljas.

Det skulle vara intressant om representanterna från allianspartierna kunde mer specifikt tala om vad man menar när man talar om alla statliga bolag som inte har ett tydligt utpekat samhällsintresse. Vilka anomalier - företag - vill ni plocka bort, så att vi vet vilka bolag vi egentligen pratar om? Nu ger ni lite dubbla signaler. Det är svårt att förstå vad ni menar.

Vad gäller SAS har Miljöpartiet länge sagt att det ska säljas så fort det finns ett sätt för svenska folket att sälja det och få ut någon form av värde. Vi vill inte sätta in mer pengar i SAS. Det finns egentligen inget skäl för staten att äga bolaget, men statens ägarandel måste säljas på ett ansvarsfullt sätt.

Anf. 204 Said Abdu (L)

Fru talman! I anförandet sa ledamoten att Miljöpartiet vill sälja alla bolag. Det var en av anledningarna till att vi kände oss apostroferade. Vi vill inte sälja alla bolag. Liberalerna har både i alliansformat och som eget parti specificerat vilka bolag vi skulle vilja se avyttras. Det gäller Telia Sonera, SAS, Lernia med flera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statligt ägda bolag i omvandling

När det gäller Vattenfall har vi en tydlig överenskommelse om att i den mån det är möjligt avyttra den verksamhet som inte är förknippad med den nordiska verksamheten. Alliansen har varit tydlig.

Jag vill hoppa över till en annan närliggande fråga. Den rör inte det statliga bolaget men näringslivet generellt. Frågan gäller regeringens retorik. Ledamot Jonas Eriksson hör till regeringen i någon form.

Hur ser Jonas Eriksson på att man från högsta politiska ledningen, statsminister och finansminister, använder sig av en retorik som enligt mig segmenterar viljan att över huvud taget starta företag. Man säger att företag på något sätt är skattesmitare. Man säger vidare att barn säljs på börsen och att vinst är stöld från folket.

Vad tror Jonas Eriksson konsekvenserna blir för det generella näringsklimatet? Gagnas näringsklimatet eller inte? Det var en allmän nyfiken fråga.

Anf. 205 Jonas Eriksson (MP)

Fru talman! Det är en mycket intressant fråga, men det är faktiskt en helt annan debatt. Jag är inte så säker på att fru talmannen vill att vi ska gå in på en generell näringslivspolitisk debatt här. Jag skulle älska den! Men i dag talar vi om statliga bolag i omvandling. Jag hoppas att vi får tillfälle att komma tillbaka till frågan, men på annan plats.

Said Abdu pratade om Telia Sonera, Lernia och Vattenfall. Mitt parti och jag anser att det fortfarande finns möjligheter att använda dessa bolag. När det gäller Vattenfall är det tydligt. Det bolaget hanterar otroligt värdefull infrastruktur i Sverige som kan användas för många samhällsmål, till exempel att vara drivande i klimatomställningen.

Det finns även samhällsuppdrag som man mycket väl kan tänkas lägga på Lernia som aktörer på den privata marknaden inte fullt klarar av i dag. Telia Sonera med sina dotterbolag hanterar också väsentlig infrastruktur.

Det här är inte en fråga som jag har diskuterat med vårt regeringsparti. Jag vet inte hur diskussionerna i regeringen har gått i just den frågan.

Men om det var Alliansens ambition att sälja Telia Sonera och Lernia hade ni åtta år på er. Jag minns inte att ni lade fram någon proposition om att få ett bemyndigande i den frågan. Det är helt okej. Det var kanske andra tider då.

Vad gäller Vattenfall gjorde den borgerliga regeringen inte så att ägandet minskades utanför Norden utan man valde till och med att expandera i en affär som var så katastrofalt dålig för svenska folket.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 juni.)