Statligt tandvårdsstöd

Socialutskottets betänkande 2007/08:SoU9

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 2 april 2008

Beslut

Nytt tandvårdsstöd och skärpt sekretess för tandhälsoregister (SoU9)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt statligt tandvårdsstöd, men med en ändring. Efter kritik från Datainspektionen skärper riksdagen sekretesskyddet för uppgifter till det planerade tandhälsoregistret. Registret ska omfatta alla patienter som är 20 år och äldre och innehålla uppgifter om patienternas tandhälsa. Syftet är att följa upp effekterna av det nya tandvårdsstödet. Riksdagens beslut innebär att registeruppgifterna ska lämnas direkt till Socialstyrelsen, och inte gå via Försäkringskassan som regeringen hade föreslagit. Försäkringskassan ska endast hantera den tekniska insamlingen för Socialstyrelsens räkning. Uppgifterna får därmed ett starkare sekretesskydd. Det nya tandvårdsstödet innebär att ett allmänt tandvårdsbidrag och en tandvårdsersättning införs den 1 juli 2008. Tandvårdsbidraget betalas ut vartannat år till alla personer över 20 år. Tandvårdsersättningen är ett högkostnadsskydd, som ersätter tandvårdskostnader över ett visst belopp. Tandvårdsbidragets storlek och nivåerna för högkostnadsskyddet bestäms av regeringen.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på propositionens förslag till lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration. I övrigt delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2007/08:SoU9 (pdf, 3 MB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

5 motioner, 1 proposition

Från regeringen

proposition 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd

Motioner från ledamöterna

Statligt tandvårdsstöd Motion 2007/08:So10 av Ylva Johansson m.fl. (S)
Statligt tandvårdsstöd Motion 2007/08:So11 av Elina Linna m.fl. (V)
Statligt tandvårdsstöd Motion 2007/08:So12 av Thomas Nihlén m.fl. (MP)
Ett nytt tandvårdsstöd Motion 2007/08:So380 av Lars Ohly m.fl. (V)
Amalgamets påverkan på människor Motion 2007/08:So554 av Anita Brodén (FP)

Beredning

Beredning i utskottet: 2008-02-21
Justering: 2008-03-25
Betänkande publicerat: 2008-03-26
Trycklov: 2008-03-26

Reservationer 11
Betänkande 2007/08:SoU9

Nytt tandvårdsstöd och skärpt sekretess för tandhälsoregister (SoU9)

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ett nytt statligt tandvårdsstöd, men med en ändring. Utskottet vill efter kritik från Datainspektionen att riksdagen skärper sekretesskyddet för uppgifter till det planerade tandhälsoregistret. Registret ska omfatta alla patienter som är 20 år och äldre och innehålla uppgifter om patienternas tandhälsa. Syftet är att följa upp effekterna av det nya tandvårdsstödet. Utskottet föreslår att registeruppgifterna ska lämnas direkt till Socialstyrelsen, och inte gå via Försäkringskassan som regeringen har föreslagit. Försäkringskassan ska endast hantera den tekniska insamlingen för Socialstyrelsens räkning. Därmed kommer uppgifterna att få ett starkare sekretesskydd.

Det nya tandvårdsstödet innebär att ett allmänt tandvårdsbidrag och en tandvårdsersättning införs den 1 juli 2008. Tandvårdsbidraget ska betalas ut vartannat år till alla personer över 20 år. Tandvårdsersättningen är ett högkostnadsskydd, som ska ersätta tandvårdskostnader över ett visst belopp. Regeringen kommer senare att bestämma tandvårdsbidragets storlek och nivåerna för högkostnadsskyddet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2008-04-02

Webb-tv Debatt om förslag: Statligt tandvårdsstöd

25 augusti 2022
Debatt om förslag 2007/08:SoU9

Dokument från debatten

2008-04-02

Protokoll för debatten

Finn Bengtsson (M)

Anf. 19 Finn Bengtsson (M)

Herr talman! Tänder - snart i var medborgares mun! Ja, så skulle man kunna inleda dagens debatt eftersom socialutskottets betänkande, SoU9, behandlar en efterlängtad proposition från regeringen om statligt tandvårdsstöd. I Sverige har vi sedan 1974 en allmän tandvårdsförsäkring, som omfattar i princip alla typer av behandlingar. Inför beslut om ett nytt tandvårdsstöd tillsatte den förra regeringen Tandvårdsutredningen, som lämnade två delbetänkanden, i mars och i juni 2006. I november 2006 beslutade den nya regeringen att ge utredningen tilläggsdirektiv som ersatte de ursprungliga direktiven, och i mars 2007 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Friskare tänder - till rimliga kostnader , som i sin tur ledde till regeringens proposition Statligt tandvårdsstöd , 2007/08:49, som nu har behandlats av socialutskottet. I regeringens proposition föreslås i korthet en ny lag om statligt tandvårdsstöd, där stödet består av ett allmänt tandvårdsbidrag och tandvårdsersättning. Tandvårdsbidraget består kortfattat av ett fast årligt belopp för betalning av tandvård för samtliga berättigade till statligt tandvårdsstöd, medan tandvårdsersättningen är avsedd som ett skydd mot höga kostnader för alla ersättningsberättigade i samband med tandvård. För att bredda sitt kunskapsunderlag inom tandvårdens område genomförde utskottet bland annat den 24 maj 2007 en sluten utfrågning med företrädare för Sveriges Tandläkarförbund, Svenska Tandsköterskeförbundet och Sveriges Tandhygienistförening. Förutom regeringens proposition har utskottet i sitt betänkande behandlat tre motioner med sammanlagt 17 yrkanden som väckts med anledning av propositionen samt fyra motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2007. Socialutskottets betänkande har mynnat ut i ett förslag till lagändring att träda i kraft den 1 juli 2008. I betänkandet finns elva reservationer och två särskilda yttranden. Med detta, herr talman, önskar jag utskottets ledamöter lycka till i debatten om den aktuella propositionen och utskottets betänkande.

Lennart Axelsson (S)

Anf. 20 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Jag vill påstå att frågan om hur dyrt det blivit att gå till tandläkaren är en av de välfärdsfrågor som mest berört och upprört människor under 2000-talet. I dag gör det ofta mer ont i plånboken än i tänderna när man går till tandläkaren. Som riksdagsledamot träffar jag människor i många olika sammanhang, och när jag ställt frågan vad de tyckt varit det viktigaste att arbeta för har just tandvården stått högt på önskelistan. Jag kommer särskilt ihåg Karl-Erik, fackligt förtroendevald på Samhall, och Ann-Britt, sekreterare i socialnämnden i min hemkommun Nora. Båda talade varmt för att vi måste göra något åt det faktum att allt fler väljer att inte gå till tandläkaren av det enkla skälet att de inte har råd. Jag vill påstå att deras och många andras engagemang lett fram till att vi i dag debatterar behovet av en tandvårdsreform. Många med mig välkomnade att Socialdemokraterna fattade beslut om att försöka få igenom en reform som skulle göra det ekonomiskt möjligt för alla att ta hand om sina tänder. Den förra socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning som skulle ta fram ett förslag till reform. Bland annat skulle ingen behöva betala mer än 200 kronor för en undersökning och alla upp till 24 år skulle få fri tandvård. Tyvärr förlorade vi valet, vilket knappast har undgått någon, och den borgerliga regeringen tog över. Utredningen som vi hade tillsatt fick dock fortsätta, men nu med helt andra förutsättningar. Herr talman! Maktskiftet skedde i ett läge när den svenska ekonomin var väldigt stark. Utrymmet för välfärdsreformer var större än på mycket länge. Och vad valde den moderatledda regeringen att använda de goda tiderna till? Jo, de började med att genom skattesänkningar på närmare 70 miljarder se till att de välbärgade blev ännu mer välbärgade. Samtidigt startade de jakten på arbetslösa, sjuka, föräldralediga och pensionärer genom att försämra deras ekonomi. Nu, ett år försenat, kommer så äntligen - ett klockrent vallöfte, som K.G. Bergström uttryckte det - den första riktiga välfärdssatsningen, en satsning som fördubblar statens kostnader för tandvården; de stiger från 3 till 6 miljarder. Det är mycket pengar, men satt i relation till de 70 miljarderna i skattesänkningar bleknar de en aning. Politik handlar ofta om att prioritera, och här har man utan tvekan satt skattesänkningar före både tandhälsan och andra angelägna behov. Om man i stället hade valt att inte sänka skatterna så mycket skulle utrymmet för att göra en riktigt bra reform ha varit betydligt större. Tvärtemot vad många borgerliga debattörer nu vill få oss att tro kommer nämligen endast ett fåtal att få lägre tandvårdskostnader med detta förslag. Tandvårdsutredningen och flera remissinstanser, framför allt folktandvårdscheferna, konstaterar att bara två av tio som besöker tandvården kommer att gynnas av förslaget. Många kommer i stället att få betala mer när de nuvarande subventionerna tas bort. Vidare menar de att den förebyggande vården riskerar att bli lidande. Herr talman! Flera undersökningar pekar på att tandhälsan i dag riskerar att försämras i de yngre åldrarna och bland människor med små ekonomiska resurser. Enligt Folkhälsoinstitutet är det fem gånger vanligare med dålig tandhälsa bland människor med dålig ekonomi, och det är väl kanske inte så konstigt. I gruppen ensamstående mödrar och personer i åldrarna 20-25 år avstår varannan från regelbundna tandvårdsbesök. Den samlade borgerliga politiken har ytterligare försämrat ekonomin för dessa grupper, och en tandvårdsreform som bara gynnar ett fåtal kommer med all säkerhet att innebära ännu färre tandläkarbesök för de grupper som bäst skulle behöva det. Vi socialdemokrater tycker dock att regeringens satsning på ett skydd mot höga kostnader trots allt är ett steg i rätt riktning, men vi är kritiska till de uteblivna satsningarna på förebyggande tandvård. Vårt alternativa förslag innebär nästan en fördubbling av regeringens satsning på just den förebyggande vården. Vi höjer gränsen för den fria tandvården med fem årsklasser, från dagens 19 till 24 år. Det betyder att många fler unga hinner avsluta sina studier och skaffa sig ett arbete innan de själva behöver bekymra sig för tandläkarräkningen. Vi ökar också det årliga stödet framför allt till pensionärsgrupperna men även till åldersgruppen 30-64 år. Vi menar att ingen ska behöva betala mer för en undersökning av tänderna än för ett besök i sjukvården. På sikt menar vi dessutom att tänderna måste betraktas som den del av kroppen de ju är och därmed ingå i ett högkostnadsskydd liknande det som i dag finns inom sjukvården. Herr talman! Dagens äldre har betydligt bättre tandstatus än tidigare generationer. Allt fler har kvar sina egna tänder långt upp i åren. Det är en fantastisk utveckling, men det kräver också en del nytänkande eftersom bibehållna egna tänder leder till att de behöver skötas extra noga, även när vi inte längre själva klarar av det. Många som hela sitt liv skött sina tänder på ett bra sätt kan under de sista åren behöva hjälp med att behålla en god munhälsa. Vi vet att vård- och omsorgspersonalen i många fall tycker att det är svårt att ta hand om patienters munhygien på ett bra sätt. Jag har som vårdare egen erfarenhet av det. Dessutom är arbetsbelastningen på personalen ofta så stor att tiden inte räcker till för att säkerställa en god munhygien hos de äldre. Tillräcklig bemanning i omsorgen är därför grundläggande, men omsorgspersonalen behöver också stöd och utbildning i hur man genomför tandrengöring på en patient som kanske på grund av demens eller av någon annan orsak är oförstående eller ovillig inför situationen. Problematiken gäller även vissa andra omsorgsgrupper, till exempel en del funktionshindrade. De som av denna anledning kan få en försämrad munhälsa riskerar dessutom att drabbas av följdsjukdomar och därmed nedsatt hälsa. Vi anser att det behövs en tioårig handlingsplan för stöd och utbildning i att sköta andras munhygien, riktad till de personalgrupper som berörs, och avsätter därför 50 miljoner per år till denna satsning. Herr talman! Sedan 1999 gäller att landstingen har ett ansvar för att ge en uppsökande och avgiftsfri munhälsoundersökning till äldre och funktionshindrade med stora omsorgsbehov. Efter att bedömningen är gjord ska nödvändig tandvård enligt sjukvårdstaxa erbjudas. Det finns emellertid stora variationer mellan landstingen när det gäller hur stor andel av befolkningen som får del av reformen. Kommunernas uppgift är att leta upp dem som ska ingå i personkretsen och överlämna erbjudandet. Tyvärr nås långt ifrån alla berörda av denna möjlighet. Socialstyrelsens senaste uppföljning 2005 visar att ungefär 40 procent av personkretsen över huvud taget inte fått något erbjudande. En förklaring, menar Socialstyrelsen, är att förmånerna inte är tillräckligt kända bland dem som ingår i personkretsen. Inte heller bland anhöriga, vänner, intresseföreningar eller den stora allmänheten är kunskapen särskilt stor. I budgetförslaget för 2008 redovisar regeringen att situationen i stort sett är oförändrad. Trots det föreslås inga åtgärder. Vi socialdemokrater anser att regeringen nu bör ta initiativ till statliga informationsinsatser eller andra åtgärder så att alla berörda får den uppsökande och nödvändiga tandvård som de har rätt till. Herr talman! Slutligen vill jag beröra frågan om inrättandet av ett tandhälsoregister. Regeringen skriver i sin proposition att de bedömer att Socialstyrelsen bör ansvara för att det inrättas ett tandhälsoregister med uppgifter om den vuxna befolkningens tandhälsa. Regeringen pekar på att det råder stor brist på uppgifter om tandhälsan hos den vuxna befolkningen, och för att förbättra kunskapen om hur den utvecklas bör ett register över tandhälsan skapas. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att förbereda inrättandet av ett sådant. Så långt är allt väl. Det kan säkert finnas skäl för ett sådant register. I samband med utskottets beredning av ärendet visade det sig dock finnas stora brister i regeringens handläggning av propositionen i denna del. Det gäller misstaget att vid remisshanteringen inte bereda Datainspektionen möjlighet att ha synpunkter på registret. Datainspektionens roll i beredningsprocessen har alltså inte varit den som myndigheten ska ha när det gäller lagförslag som aktualiserar dataskyddsfrågor. De har inte hörts i enlighet med vad som föreskrivs i dataskyddsdirektivet. När så Datainspektionen genom utskottets försorg ges möjlighet att yttra sig konstaterar de att de utifrån integritetsintressen inte kan tillstyrka förslagen i propositionen. Herr talman! Remissförfarandet är ett mycket viktigt led i beredningen av lagstiftningsärenden, och utskottet anser därför att Datainspektionen i det här fallet borde ha beretts tillfälle till yttrande. Socialutskottet har förstått att underlåtenheten att höra Datainspektionen som remissinstans beror på ett förbiseende. Det är naturligtvis beklagligt, men icke desto mindre allvarligt. Det är en styrka att det är ett enigt utskott som framfört denna i sammanhanget hårda kritik mot regeringens handlande, eller kanske snarare brist på handlande. Trots denna enighet har en samlad opposition ansett det finnas behov av ett särskilt yttrande i frågan. Det är ganska kort, så jag tänkte läsa det. "Propositionen om ett nytt statligt tandvårdsstöd har varit försenad, och reformen kommer nu att genomföras ett år senare än vad som utlovades i valrörelsen. Förseningen berodde enligt ansvarig minister på att man ville ha tid för en väl genomförd beredning av reformen. Trots gott om tid gjorde regeringen ett misstag när man underlät att remittera förslaget till Datainspektionen. Utskottet och dess kansli har därför ägnat mycket tid och arbete åt förslaget om ett tandhälsoregister som kan komma att omfatta hela befolkningen. Tack vare konstruktivt arbete i utskottet och med hjälp av kreativt arbete från departementets tjänstemän har regeringens misstag kunnat hanteras på ett acceptabelt sätt. Vi står bakom de förslag som nu presenteras i betänkandet i denna del men anser att regeringens bristande beredning av ärendet bör granskas av konstitutionsutskottet." En anmälan till konstitutionsutskottet är sedan tidigare inlämnad. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2, 6 och 9.

Elina Linna (V)

Anf. 21 Elina Linna (V)

Herr talman! I en debattartikel i Dagens Nyheter för exakt två år sedan presenterade en enig högerallians sitt förslag till tandvårdsreform. Senare under valrörelsen samma sommar lovade de borgerliga partierna att en tandvårdsreform skulle inledas med en satsning på 1,5 miljarder kronor från den 1 juli 2007. Denna utfästelse infriades inte, utan först nu i sommar träder reformen i kraft. Trots den massiva kritiken mot dagens tandvårdssystem och de fagra löftena i valrörelsen har alltså regeringspartierna inte satt införandet av en tandvårdsreform särskilt högt upp på dagordningen. I stället har man till exempel prioriterat skattesänkningar. Självklart är det ändå bra att regeringen nu försöker att åtminstone delvis infria sitt vallöfte beträffande tandvården. Vänsterpartiet kritiserade också dagens tandvårdssystem under valrörelsen, och vi håller vårt vallöfte. Vi har sedan valförlusten och sedan vi funnits i opposition i våra budgetalternativ finansierat en tandvårdsreform. Vi har rejäla satsningar på tandvården. Vi menar att regeringens tandvårdssatsning är alldeles för liten. Regeringens totala tandvårdssubvention blir ca 6 miljarder kronor, medan Vänsterpartiets blir 13 miljarder. Regeringens förslag innebär ingen lättnad för dem som har det sämst. Vårt mål är en bättre tandhälsa för hela befolkningen. Regeringen verkar ha gett upp det målet. Till skillnad från regeringen vill Vänsterpartiet att förslaget från Tandvårdsutredningen om subventionerade tandhälsobesök var 18:e månad ska genomföras. Detta innebär att patienten betalar maximalt 200 kronor, alltså en avgift som kan jämföras med en avgift inom primärvården. Regeringen inför i stället en "tandvårdscheck" på 300 kronor vartannat år. Vårt förslag innebär en satsning på förebyggande insatser i jämförelse med regeringens check, som fungerar som delbetalning på tandvårdsbehandling. Det är märkligt att regeringen struntar i de förebyggande insatserna fastän flertalet remissinstanser också har påtalat behovet av förebyggande insatser. Herr talman! Vänsterpartiets förslag innebär ett rejält högkostnadsskydd för patienten. Även om vi inte når ända fram till en tandvård under sjukvårdens högkostnadsskydd innebär ändå Vänsterpartiets förslag ett stort kliv mot en tandvård som alla kan ha råd med. Patienten betalar själv upp till 900 kronor, det vill säga lika mycket som med sjukvårdens högkostnadsskydd. Regeringens högkostnadsskydd träder däremot i kraft först när den egna kostnaden har uppgått till 3 000 kronor. Detta är alldeles för högt. För många arbetslösa, studerande, låginkomsttagare med mera är 3 000 kronor en stor summa pengar som man har svårt att klara sig utan. Regeringen skriver också själv i sin proposition att 80 procent av dem som i dag utnyttjar tandvården inte kommer upp till en kostnad av 3 000 kronor. Regeringen vet alltså att majoriteten av befolkningen inte kommer att ha någon nytta av reformen. Tvärtom kommer antagligen en del att få högre tandvårdskostnader. Den tandvårdsreform som nu debatteras verkar alltså inte vara för flertalet utan för ett fåtal med höga tandvårdskostnader. Herr talman! Regeringens förslag om ett tandhälsoregister och beredningen av den frågan tog Lennart Axelsson upp här tidigare, men jag vill ändå upprepa att det är anmärkningsvärt att en proposition lämnas till riksdagen utan att samtliga relevanta sakkunniga har getts möjlighet att yttra sig. Ledamöter i socialutskottet tar för givet att regeringen har lyssnat på experterna, speciellt när det gäller så känsliga frågor som ett register med uppgifter om den vuxna befolkningens tandstatus, såsom kvarvarande och intakta tänder. Och inte blir regeringen mer trovärdig i mina ögon när regeringen sedan vid utskottshearingen försvarar sitt "förbiseende" med konstaterandet att synpunkter från Datainspektionen dock hade välkomnats om sådana lämnats till Socialdepartementet! Är det Datainspektionens fel nu att inte Socialdepartementet lyssnade på Datainspektionen? Alla som nyttjar tandvårdschecken hamnar i registret. Regeringens ursprungliga förslag garanterade inte patientsäkerheten och saknade också analys av förslagets effekter för patientens integritetsskydd. Det är bra att socialutskottet nu har enats om ett annat förslag, som förhoppningsvis kommer att garantera integritetsskyddet för patienten. Lennart Axelsson läste upp den samlade oppositionens särskilda yttrande och nämnde också att vi sedan tidigare har anmält ärendet till granskning i konstitutionsutskottet. Jag ska inte upprepa det, utan det kommer upp där så småningom. Herr talman! Det är nu antagligen glasklart för alla här i kammaren att jag och Vänsterpartiet inte står bakom regeringens förslag till statligt tandvårdsstöd. Som jag har beskrivit har Vänsterpartiet föreslagit ett annat system med mer förebyggande insatser och betydligt lägre kostnader för flertalet. Herr talman! Jag vill alltså yrka avslag på propositionen och bifall till reservation nr 1. I betänkandet behandlas också motioner från den allmänna motionstiden. Vänsterpartiet har reserverat sig till förmån för våra yrkanden beträffande biverkningar av dentala materia och bristen på genusperspektiv. Självklart står jag bakom reservationerna till dessa förslag, men för tids vinnande yrkar jag inte på dessa reservationer nu. Jag vill ändå påminna kammaren om att det är märkligt att det fortfarande förekommer att barn med funktionsnedsättning får fyllningar med amalgam trots att det egentligen råder totalförbud mot amalgamfyllningar just för barn. Jag anser att det är oerhört cyniskt att ett skadligt tandfyllningsmaterial ska kunna användas för att laga tänderna på barn som inte sällan saknar möjlighet att själva uttrycka sin vilja. Vänsterpartiet anser att det är självklart att ett förbud mot dispenser borde införas. Kvaliteten inom barntandvården har under de senaste dagarna ifrågasatts i medierna generellt också. Jag förmodar att socialministern kommer att verka för att kvaliteten på tandvården för barn kommer att säkras på ett bättre sätt. Då tycker jag att man skulle kunna ta itu med problemet med amalgam också. Herr talman! För ett par veckor sedan deltog flera av oss här i kammaren i debatten om jämställd vård. Socialministern medverkade då också, och många av oss tog upp behovet av könsperspektiv och statistik i olika vårdsammanhang. Beträffande tandvård och skillnader mellan könen konstaterar den statliga utredningen Tandvården till 2010 att några större skillnader mellan kvinnor och män inte fanns men att det fanns ett undantag. Det gäller ökat tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Sjukdomar som nämns är bland annat reumatiska sjukdomar och ätstörningar som oftare drabbar kvinnor. Herr talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att ställa en fråga till socialministern. Kan socialministern se någon anledning till att tandvården också utvärderas ur ett genusperspektiv?

Thomas Nihlén (Mp)

Anf. 22 Thomas Nihlén (Mp)

Herr talman! Till det här betänkandet har Miljöpartiet fem reservationer. Vi står självklart bakom samtliga våra reservationer men yrkar för tids vinning endast bifall till reservation nr 5. I vår motion framför vi kritik mot regeringens förslag till ett nytt tandvårdsstöd samt lyfter fram och argumenterar för Miljöpartiets eget förslag till en ny tandvårdsförsäkring. Miljöpartiet delar regeringens två mål vad gäller ett nytt tandvårdsstöd. Däremot menar vi att de förslag som anges i propositionen inte svarar upp mot framför allt det första målet: att bibehålla en god tandhälsa hos individer med inga eller små tandvårdsbehov. Miljöpartiet menar att för att uppnå detta mål måste ett ekonomiskt stöd ges till förebyggande insatser, och det måste finnas tydliga incitament som stimulerar till regelbundna tandvårdsbesök. Vår bedömning är att förslaget om ett allmänt tandvårdsbidrag inte skulle ge den ekonomiska avlastning som avses. För det stora flertalet försämras det ekonomiska stödet, vilket ger en dyrare tandvård än i dag. Det riskerar i sin tur att öka tandohälsan på lång sikt. Regeringen skriver förtjänstfullt om förebyggande tandvård i propositionen att det bästa skyddet mot höga tandvårdskostnader både för individen och för samhället är att kontinuerligt vidta förebyggande åtgärder så att den goda tandhälsan bevaras. Samtidigt saknas det en klar strategi för hur det ska uppnås. Vi menar att de förslag som lämnats inte har några incitament för förebyggande tandvård. Såsom vi ser det riskerar förslagen att leda till en kraftig försämring av det förebyggande tandhälsoarbetet. I slutbetänkandet Friskare tänder - till rimliga kostnader skriver man att rapporter visar att de som inte besöker tandvården minst vartannat år löper en större risk att få tandhälsoproblem. De som inte besöker tandvården regelbundet tillhör i stor utsträckning socioekonomiska grupper för vilka det föreslagna karensbeloppet på 3 000 kronor kommer att vara en för tung ekonomisk utgift. Att enbart erhålla ett bidrag på antingen 300 eller 600 kronor vartannat år kommer inte att lätta den ekonomiska bördan nämnvärt. Med det föreslagna alltför höga karensbeloppet finns risken att många avstår från att besöka tandläkaren av rädsla för att kostnaderna ska bli för höga och inte förutsägbara. Vi håller med om vikten av att det ska finnas ett skydd för individen mot alltför höga kostnader men menar att de förslag som lämnas i propositionen inte ger ett tillräckligt bra skydd. Regeringens förslag utgår från ett karensbelopp på 3 000 kronor under vilket ingen ersättning utgår. Det medför att tandvården i de lägre kostnadsområdena blir dyrare än i det nuvarande systemet. I dagens system subventionerar staten all tandvård från den första kronan. Flera av remissinstanserna anser också att detta karensbelopp är för högt satt då många patienter inte kommer att få del av skyddet mot höga kostnader då de inte kommer att ha årliga tandvårdskostnader som överstiger 3 000 kronor. Tjänstetandläkarna skriver i sitt remissvar att man bedömer att utredningens förslag som helhet kommer att innebära icke obetydliga kostnadsökningar för mer än 90 procent av patienterna. Enligt slutbetänkandet Friskare tänder - till rimliga kostnader stiger den genomsnittliga tandvårdskostnaden från ca 1 500 kronor per år för patienter som är 20 år till ca 3 500 kronor för patienter som är 60 år. 80 procent av patienterna betalade mindre än 3 000 kronor för sin tandvård under det år som avses i slutbetänkandets analys. De flesta patienter har höga tandvårdskostnader endast vid enstaka tillfällen i livet. Mycket få har det under flera år i sträck. Med hänvisning till detta och övriga fakta som presenteras i slutbetänkandet menar Miljöpartiet att den modell som regeringen presenterar inte kommer att ge ett fullgott skydd mot höga tandvårdskostnader. Regeringens tandvårdsreform som i sin konstruktion bygger på det man kallar styckeprisersättning anser vi riskerar att bli kostnadsdrivande för staten och dyrare för alla medborgare utom för dem med mycket stora tandvårdsbehov. Herr talman! Miljöpartiet vill införa en ny nationell tandvårdsförsäkring som ger människor råd med tandvård och som främjar förebyggande åtgärder. Vi vill införa ett system med frisktandvård till fast pris. Vi anser även att åldersgränsen för gratis tandvård ska höjas till 25 års ålder. Den lägsta besöksfrekvensen för tandvårdsbesök finns i åldersgruppen 20-34 år, där endast drygt hälften besöker tandvården årligen enligt Ulfundersökningen. Flera andra undersökningar pekar också på att tandhälsan riskerar att försämras i yngre åldrar och bland personer med små ekonomiska resurser. Allt fler unga studerar längre i dag än tidigare, och få har egen inkomst vid 20 års ålder. Därför menar Miljöpartiet att för att bibehålla en god tandhälsa hos unga och investera i en framtida tandhälsa ska den avgiftsfria tandvården inte upphöra vid 20 års ålder utan förlängas till 25 år. Herr talman! Miljöpartiets förslag till en ny nationell tandvårdsförsäkring har vi valt att kalla Frisktandvård till fast pris. Förslaget innebär att det vid det första besöket görs en bedömning av en persons tandstatus och framtida vårdbehov, och utifrån detta placeras man i en viss riskklass. Den som blir placerad i lägsta klass, med betydelsen liten risk för tandohälsa, betalar en låg egenavgift, till exempel 40 kronor i månaden. Den som placeras i en högre riskklass får högre egenavgift. Vid en viss nivå går staten in och subventionerar kostnaden enligt en successiv upptrappning som ett slags högkostnadsskydd. Placeringen av en patient i en viss riskgrupp omprövas regelbundet, vilket innebär att patienten får kvitto på vad olika förebyggande åtgärder - eller frånvaron av förebyggande åtgärder - förväntas leda till i framtiden. Vi menar att det ska vara samma riskklassgruppering och samma avgiftsklasser oavsett var man bor i Sverige. Därför vill vi införa ett nationellt system. Exakt hur dessa riskklasser ska utformas och vilka indikationsnivåer som ska gälla behöver utredas vidare. Detta skulle kunna ske i ett samarbete mellan Tjänstetandläkarna, Privattandläkarna och Sveriges Kommuner och Landsting. Herr talman! Frisktandvårdsmodellen leder till regelbundenhet i kontakten mellan den enskilde och tandvården och skapar incitament för såväl patienten som vårdgivaren att ha ett förebyggande förhållningssätt. Tandvård till fast pris gör att patienterna vet vad tandvården kostar och man försäkrar sig mot obehagliga överraskningar i form av alltför höga tandvårdskostnader. De skilda avgiftsklasserna motiverar till egenvård och förebyggande åtgärder eftersom patienten vill undvika att hamna i en högre riskklass. Även vårdgivaren får incitament att prioritera förebyggande åtgärder för att minska risken för kostnadskrävande behandlingar i framtiden. I slutbetänkandet Friskare tänder - till rimliga kostnader beskrivs på ett mycket bra sätt ett system med tandvård till fast pris. Tyvärr gav den nuvarande regeringen ett tilläggsdirektiv till utredningen där man angav att det nya tandvårdsstödet skulle ge ersättning per utförd åtgärd, så kallad styckeprisersättning. Därför fick inte utredningen möjlighet att slutföra arbetet med ett förslag till tandvård till fast pris och därför saknas beräkningar på vad detta skulle kosta. En del andra frågor lämnades också olösta. Dock skriver man i slutbetänkandet att ett system med tandvård till fast pris är ett intressant alternativ till styckeprisbaserad finansiering av tandvård. Man gör bedömningen att förslaget om tandvård till fast pris är välfärdshöjande då patienternas risktagande minskar, och den ekonomiska osäkerheten minskar för både individen och staten. Vår bedömning är, trots att det i dagsläget inte finns några exakta ekonomiska beräkningar, att vårt förslag troligtvis skulle bli ekonomiskt mer fördelaktigt för både individen och staten. Därför vill vi att regeringen får i uppdrag att fortsätta att utreda förslaget med tandvård till fast pris och återkomma med ett förslag utifrån de riktlinjer som angavs i slutbetänkandet och i Miljöpartiets motion om tandvård till fast pris.

Herr talman! Vad man skulle göra efter det att man har fyllt 20 år - det är ju precis det vi föreslår. De här tandvårdscheckarna är en puff i ryggen. Om man från det att tandvårdsstödet tar slut när man är 20 år fortsätter att använda tandvårdschecken och går till tandläkaren och får tänderna undersökta och, som jag sade i mitt anförande, sköter om sina tänder under tiden däremellan är jag helt övertygad om att man kommer att fortsätta att ha en god tandhälsa. Det är inte heller alla ungdomar som är under 20 år och har fri tandvård som alltid går till tandläkaren. Det beror möjligen på att föräldrarna inte puffar på dem - jag vet inte vilken anledningen är. Jag tror att tandvårdschecken kommer att bli en väldigt bra puff i ryggen. Man pratar om de 53 miljarder i överskott som inte fanns tidigare. Nej, utan att dra in någonting annat i den här debatten kan jag säga att det finns en anledning till det, och det är alliansregeringens politik för att fler ska arbeta.

Lennart Axelsson (S)

Anf. 35 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Nu fick vi höra det också - det ska vara alla i arbete, oavsett om man är sjuk eller någonting annat. Jag funderar lite: Är inte Marianne Kierkemann något bekymrad över kritiken mot förslaget för att det är bara två av tio som kommer att gynnas? Det borde leda till några tankar om att man kanske skulle ha koncentrerat förslaget mer till den del som handlar om just förebyggande. Men så är det tydligen inte. När det handlar om prioriteringarna må 53 miljarder vara en sak. Det blir också 55 miljarder från försäljningen av Vin & Sprit. Det är väldigt mycket pengar som man kan använda på olika sätt. Som jag sade i mitt inledningsanförande handlar politik om att prioritera, och jag tycker att majoriteten i det här sammanhanget har prioriterat felaktigt. Det är det vi försöker opponera mot.

Marianne Kierkemann (M)

Anf. 36 Marianne Kierkemann (M)

Herr talman! Vi kanske inte ska ge oss in i någon arbetsmarknadspolitisk debatt. Men kort kan jag säga att den prioritering som man gör med de 55 miljarderna är att betala av på statsskulden, vilket innebär 2 miljarder mer i statskassan i form av minskade räntor. När det gäller dem som ligger under det karensbelopp som nu sätts måste vi bara konstatera att den avvägning som är gjord i utredningen innebär att vi vill satsa på att folk ska gå till tandläkaren och att de som har stora tandvårdsbehov ska få hjälp och stöd att åtgärda detta. Det är från 20 års ålder. Om man ligger under karensbeloppet har man inte så stora problem med tänderna. Det är ju dem som har riktigt stora problem med tänderna som vi vill försöka stötta i den här reformen. (Applåder)

Tobias Krantz (Fp)

Anf. 37 Tobias Krantz (Fp)

Herr talman! Vi står i dag inför ett historiskt beslut. Efter år av debatt och utredningar sjösätts äntligen en genomgripande och av många människor mycket efterlängtad tandvårdsreform. Det Socialdemokraterna inte klarade av under tolv år trots ständiga löften genomför nu alliansregeringen efter bara knappt två år vid makten. Politik är att vilja, sade en gång Olof Palme. Ja, det är det sannerligen. Det är en glädjens dag i dag. Nu kan fattiga studenter och fattiga äldre som tidigare inte har haft möjlighet att gå till tandläkaren äntligen boka in det efterlängtade tandvårdsbesöket. Nu kan alla de som i dag dignar under digra tandläkarräkningar äntligen se ljuset i tunneln. Herr talman! 20 procent av den vuxna befolkningen i Sverige i dag uppger att de inte har råd att gå till tandläkaren trots att de har ett behov av det. Vi har väldigt höga tandvårdspriser i Sverige. Vi har haft en av de största ökningarna i EU-området under 2000-talet. Det finns flera anledningar till att tandvården är dyr. En är att tandvård till sin natur är rätt kostsamt att producera. En annan är att tandvårdsmarknaden ofta har fungerat dåligt och fungerar dåligt. En tredje faktor är att det statliga stödet till tandvården inte har hängt med i utvecklingen. Alliansen lovade i valrörelsen att vi skulle genomföra en stor, omfattande tandvårdsreform. Vi pekade ut riktlinjerna för hur den skulle se ut. Nu infriar vi löftet. Det är en reform i två delar. Den första handlar om det förebyggande arbetet - tandvårdscheck, tandvårdsbidrag, kärt barn har många namn. Varje enskild individ kommer att få 300 kronor vartannat år att gå till tandläkaren för. De grupper som hittills har gått till tandläkaren i alldeles för liten utsträckning - unga mellan 20 och 29 och äldre över 75 år - får det dubbla beloppet. Den andra delen handlar om ett högkostnadsskydd. Under 3 000 kronor får man betala kostnaden själv. Mellan 3 000 och 15 000 kronor betalar man hälften, och över 15 000 kronor betalar man 15 procent. Sammantaget innebär detta rätt så rejäla lindringar när det gäller tandvårdskostnader för dem som har de allra största problemen med sina tänder. Vi ska också komma ihåg att detta innebär att det tidigare misslyckade socialdemokratiska högkostnadsskyddet för äldre avvecklas. Med det gamla tandvårdsstödet och högkostnadsskyddet lönade det sig inte att göra behandlingar när man var i en viss ålder, eftersom högkostnadsskyddet trädde in först ett eller kanske två år senare. Det ledde till en försämrad tandhälsa för många äldre. Det är bra att vi avvecklar det systemet. Sammantaget tycker jag att det här har en mycket stark socialliberal profil. Vi satsar starkt på det förebyggande arbetet, som vi vet är väldigt viktigt. Vi satsar på de grupper som har det allra tuffast ekonomiskt och som verkligen har de stora tandvårdsbehoven. Jag kan inte låta bli att göra reflexionen att det för oppositionspartierna verkar vara ett problem att 90-95 procent av den svenska befolkningen inte kommer upp i tandvårdskostnader på 3 000 kronor eller mer. Det ska vi väl vara jätteglada för? Elina Linna berättade om hur fantastiskt det ser ut i Sörmland. Där kommer de allra flesta inte upp i kostnader över 3 000 kronor. Det är väl jättebra? Det är fantastiskt kul att människor slipper betala höga tandläkarräkningar och att staten slipper subventionera höga tandläkarräkningar. Jag trodde att hela syftet med den politik vi bedriver skulle vara att undvika kostnader och mänskligt lidande. Här verkar debatten gå åt rakt motsatt håll: Största möjliga bidrag till alla, verkar vara den genomgripande politiken från oppositionen. Herr talman! Mot det förslag som regeringen i dag lägger fram och som vi i majoriteten står bakom står en hopplöst splittrad opposition. Socialdemokraterna säger ja till delar av förslaget men nej till andra. Miljöpartiet vill, som Thomas Nihlén framhöll, ha ett helt annat system. Vänsterpartiet vill avslå propositionen. Om deras reservation gick igenom skulle det leda till att alla de förbättringar som människor nu har sett fram emot skulle ske den 1 juli inte kommer att inträffa. Alla de som har höga tandläkarräkningar - kanske studenter som har följt debatten och tänkt att de äntligen skulle få råd att gå till tandläkaren - kommer med Vänsterpartiets förslag inte att få denna lindring i sin ekonomiska situation. Låt oss inte glömma det. Sammantaget ger det en bild av en opposition som inte är regeringsfähig och inte har möjligheter att driva en samlad politik. Jag kan inte heller underlåta att reflektera lite över tonen från oppositionspartierna i debatten. Man skulle nästan kunna tro att man var på årsmöte med gnällspikarnas riksförbund. Det blir ingen hejd på eländet om regeringens förslag genomförs. Det är fel på nivåerna. Det är fel på beredningen. Just när det gäller beredningen har vi ju i utskottet, i konstruktiv dialog med departementet, rättat till de problem som fanns med Datainspektionen och det nya tandhälsoregistret. Jag tycker att det är bra. Vi har haft en bra dialog och diskussion med departementet om detta. Men snälla nån, ni har berett den här frågan i tolv år! Det är väl ändå att ta i? Socialdemokraterna och oppositionen säger att vi satsar för lite pengar och att det är fel profil. Men oavsett hur länge de partier som i dag sitter i opposition satt vid maktens köttgrytor - om det var tolv år eller åtta år - är det ett faktum att ni inte gjorde något. Under dessa tolv eller åtta år avsatte ni inga pengar för att människor skulle få en lindring i sina tandvårdskostnader. De pengarna uteblev. Nu avsätter vi i alliansen pengar, men under den tid som ni hade chansen blev det inga nya pengar till den svenska tandvården. Den kritik som nu kommer från ert håll, om att nivåerna är otillräckliga och att vi inte satsar tillräckligt, finns det skäl att ta väldigt lätt på. Den är inte alls trovärdig. Den slutsats som jag drar av oppositionens inlägg i den här debatten är att det är bäst att alliansen regerar. Äntligen får Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna möjlighet att prioritera tandvården. Ni säger ju att ni lägger mer pengar till den. Så bra att ni nu äntligen kan prioritera tandvården i era budgetar, för under den tid ni hade chansen att göra det i regeringsställning fanns det ingen sådan prioritering. Avslutningsvis, herr talman, vill jag rikta uppmaningen till oppositionen: Upp med mungiporna! Det som ni under alla år har lovat genomför vi nu. (Applåder)

Fru talman! Det är naturligtvis en väldigt viktig och grundläggande fråga för hela det system som ska sjösättas. Först och främst är det inte så att alla tandläkare inom Folktandvården hävdar att det borde vara på det viset. Det finns många som gör det, men långt ifrån alla. Det finns vissa som hävdar att det borde vara på det sätt som Thomas Nihlén beskriver. Men Folktandvården har inte varit vår utgångspunkt. Vi har försökt att utforma ett system som ger bästa möjliga grund för den enskilda patienten att överblicka system, att kunna jämföra prisuppgifter och för att kunna ha en fungerande konkurrens. Det är inte någon prisreglering på annat sätt än det som kallas för referenspriser som du och jag som patienter ska kunna ha tillgång till för att kunna göra jämförelser själva för att få en grund till en väl fungerande konkurrens. Vi vet precis som på bankområdet att vår trohet mot nuvarande leverantör ibland är överdrivet stor. Vi borde ibland rösta med fötterna och byta tandläkare, bank eller vad det nu kan vara. Det som vi har gjort vid en samlad avvägning är att landa på att den här modellen är den bästa. Den kommer att motsvara patienternas, kundernas, behov på bästa möjliga sätt.

Thomas Nihlén (Mp)

Anf. 58 Thomas Nihlén (Mp)

Fru talman! Jag uppfattade inte att jag fick något väldigt tydligt svar av Göran Hägglund på min fråga. Det är ändå värt att notera att man i propositionen i slutet på avsnitt 11 skriver: Det finns fördelar med tandvårdstöd som bygger på tandvård till fast pris, främst för att det ger förutsägbara kostnader för patienterna och staten samt incitament till förebyggande insatser snarare än reparativ vård. Det uppfattar vi i Miljöpartiet som ett stöd för vårt förslag. I slutbetänkandet Friskare tänder till rimligare kostnad drog man också slutsatsen att tandvård till fast kostnad, kapitation, är att föredra framför ett styckeprisbaserat system. Enligt slutbetänkandet innebär systemet med kapitation att vårdgivaren inte har några ekonomiska incitament att överbehandla patienten, vilket är risken med ett styckeprisbaserat system. Miljöpartiet menar att vägen till att nå en kostnadseffektiv tandvård med starka incitament för förebyggande tandhälsovård samt ett skydd för högre kostnader är just en tandvård till fast pris. Jag ska ge socialminister Göran Hägglund ytterligare en chans att för oss här i kammaren försöka förklara varför man har valt det styckeprisbaserade ersättningssystemet.

Göran Hägglund (Kd)

Anf. 59 Göran Hägglund (Kd)

Fru talman! Det finns i vissa landsting ett sådant system med fast pris. Det finns ingenting som hindrar att man bibehåller det systemet. Vill man bygga upp sådana system i landstingen är man oförhindrad att göra det. Vi har följt det som varit utredningens förslag, och det har remissbehandlats. Det har varit det som de allra flesta - det finns alltid olika uppfattningar om saker och ting - har upplevt vara den bästa modellen för att genomföra en förändring. Den innebär att vi lägger mer makt hos den enskilde patienten att kunna jämföra, välja och på det sättet få bästa möjliga tandvård.

Beslut

Beslut: 2008-04-02

13 förslagspunkter, 8 acklamationer, 5 voteringar

Webb-tv: Beslut

2 april 2008

Protokoll med beslut

2008-04-02

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2007/08:145

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Avslag på propositionen m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:So11 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (v)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (v)
s	116	1	0	13
m	88	0	0	9
c	26	0	0	3
fp	24	0	0	4
kd	18	0	0	6
v	0	19	0	3
mp	13	1	0	5
Totalt	285	21	0	43
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Statligt tandvårdsstöd

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen antar
1. 1 kap. 4-6 §§ regeringens förslag till lag om statligt tandvårdsstöd,
2. regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:49 i denna del och avslår motionerna
2007/08:So10 av Ylva Johansson m.fl. (s) yrkande 1 och
2007/08:So12 av Thomas Nihlén m.fl. (mp) yrkandena 1-3.

Reservation 2 (s)
Reservation 3 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (s)
s	0	118	0	12
m	88	0	0	9
c	26	0	0	3
fp	25	0	0	3
kd	19	0	0	5
v	0	0	19	3
mp	0	0	14	5
Totalt	158	118	33	40
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Tandvård för gömda och papperslösa

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2007/08:So12 av Thomas Nihlén m.fl. (mp) yrkande 4.

Reservation 4 (v, mp)

4. Allmänt tandvårdsbidrag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen antar 2 kap. 1 och 3 §§ regeringens förslag till lag om statligt tandvårdsstöd.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:49 i denna del och avslår motion
2007/08:So12 av Thomas Nihlén m.fl. (mp) yrkandena 5 och 6.

Reservation 5 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 (mp)
s	117	1	0	12
m	88	0	0	9
c	26	0	0	3
fp	25	0	0	3
kd	19	0	0	5
v	0	0	19	3
mp	0	14	0	5
Totalt	275	15	19	40
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Höjt tandvårdsbidrag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2007/08:So10 av Ylva Johansson m.fl. (s) yrkande 2.

Reservation 6 (s)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 6 (s)
s	0	118	0	12
m	88	0	0	9
c	26	0	0	3
fp	25	0	0	3
kd	19	0	0	5
v	0	0	19	3
mp	1	0	12	6
Totalt	159	118	31	41
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Abonnemangstandvård m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar 2 kap. 2 § regeringens förslag till lag om statligt tandvårdsstöd.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:49 i denna del och avslår motion
2007/08:So12 av Thomas Nihlén m.fl. (mp) yrkandena 7-9.

Reservation 7 (mp)

7. Tandvårdsersättning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar 2 kap. 4-6 §§ regeringens förslag till lag om statligt tandvårdsstöd.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:49 i denna del och avslår motion
2007/08:So12 av Thomas Nihlén m.fl. (mp) yrkandena 10 och 11.

Reservation 8 (mp)

8. Vårdgivarens uppgiftsskyldighet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar 3 kap. 3 § regeringens förslag till lag om statligt tandvårdsstöd med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2007/08:49 i denna del.

9. Lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration.
Därmed avslår riksdagen proposition 2007/08:49 i denna del.

10. Lagförslagen i övrigt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om statligt tandvårdsstöd,
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
5. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),
6. lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning
vid sjukresor,
7. lag om ändring i lagen (1993:332) om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa hiv-smittade, i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit under punkterna 2, 4, 6, 7 och 8.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:49 i denna del.

11. Förbättring av tandhälsan hos vissa grupper m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2007/08:So10 av Ylva Johansson m.fl. (s) yrkandena 3 och 4.

Reservation 9 (s)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 9 (s)
s	0	118	0	12
m	88	0	0	9
c	26	0	0	3
fp	25	0	0	3
kd	19	0	0	5
v	0	0	19	3
mp	14	0	0	5
Totalt	172	118	19	40
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

12. Biverkningar av dentala material m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2007/08:So380 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4 och
2007/08:So554 av Anita Brodén (fp) yrkandena 1 och 2.

Reservation 10 (v)

13. Genusperspektiv

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2007/08:So380 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 5.

Reservation 11 (v)

Var är ärendet nu?

Beslut

Nytt tandvårdsstöd och skärpt sekretess för tandhälsoregister (SoU9)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Nytt tandvårdsstöd och skärpt sekretess för tandhälsoregister (SoU9)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Avslag på propositionen m.m.

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Statligt tandvårdsstöd

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Tandvård för gömda och papperslösa

4. Allmänt tandvårdsbidrag

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Höjt tandvårdsbidrag

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Abonnemangstandvård m.m.

7. Tandvårdsersättning

8. Vårdgivarens uppgiftsskyldighet

9. Lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration

10. Lagförslagen i övrigt

11. Förbättring av tandhälsan hos vissa grupper m.m.

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

12. Biverkningar av dentala material m.m.

13. Genusperspektiv