Stöd till personer med funktionsnedsättning

Betänkande 2019/20:SoU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 april 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU8)

Riksdagen sa nej till ett hundratal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om stöd till personer med funktionsnedsättning, framför allt eftersom arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om tillgänglighetsanpassning, LSS och assistansersättning, föräldraansvar, ledsagarservice enligt LSS, habiliteringsersättning och LSS-insatser vid flytt mellan kommuner.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 34

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-03-10
Justering: 2020-04-16
Trycklov: 2020-04-23
Reservationer: 16
Betänkande 2019/20:SoU8

Alla beredningar i utskottet

2020-03-10

Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU8)

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett hundratal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om stöd till personer med funktionsnedsättning, framför allt eftersom arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om tillgänglighetsanpassning, LSS och assistansersättning, föräldraansvar, ledsagarservice enligt LSS, habiliteringsersättning och LSS-insatser vid flytt mellan kommuner.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-04-28
Debatt i kammaren: 2020-04-29
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:SoU8, Stöd till personer med funktionsnedsättning

Debatt om förslag 2019/20:SoU8

Webb-tv: Stöd till personer med funktionsnedsättning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 23 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att riksdagens arbetssätt i coronatider innebär att så få som möjligt ska resa till och från Stockholm. Det innebär att vi har en bemanning i Stockholm som får sköta det som våra ledamöter runt om i landet vanligtvis sköter. Därför kan Carina Ståhl Herrstedt tyvärr inte själv ta den här debatten i dag, även om hon säkert väldigt gärna hade velat det. Jag kommer därför efter bästa förmåga att framföra vår ståndpunkt i de här frågorna även om det inte är mitt ansvarsområde.

Fru talman! För att inte missa det vill jag börja med att yrka bifall till reservation nr 4 i socialutskottets betänkande 8, men vi står självklart bakom samtliga våra reservationer.

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Redan före coronakrisen var funktionsnedsatta en grupp som var extra utsatt. Det är en grupp som legat oss sverigedemokrater varmt om hjärtat och som vi alltid värnat starkt om. Även nu i kristider värnar vi extra mycket om denna grupp. Den verkar tyvärr vara än mer bortglömd i dessa tider. I varje fall hörs det inte mycket om hur tankarna går för att minska smittspridning och öka säkerheten för den gruppen. Här hoppas vi såklart på en snabb förändring så att alla kan känna sig så trygga som möjligt.

Alla människor ska ges möjlighet att fungera på lika villkor i det svenska samhället. Staten, regionerna och kommunen har ett gemensamt ansvar att erbjuda metoder och lösningar som gör funktionsnedsättningar möjliga att övervinna oavsett var i landet man bor. För Sverigedemokraterna är det viktigt att det är behovet som styr och inte bostadsorten.

Fru talman! Lagen om stöd och service, LSS, är en rättighetslag och har blivit en frihetsreform som förbättrat livskvaliteten för många människor med olika funktionsnedsättningar. Det måste den fortsätta att göra, och för oss är det viktigt att lagens ursprungliga intentioner upprätthålls och inte i smyg avvecklas eller urholkas.

Låt oss tala om behov. Personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till olika former av samhällsservice som ger ett nödvändigt stöd för att förhindra utanförskap och avskildhet från samhället. Det står i FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Trots detta nekas i dag allt fler personer med funktionsnedsättning rätt till stöd på grund av de regler och riktlinjer som nu blivit praxis. Vi anser att människor i behov av assistans ska få det, och personkretsarna bör därför utgå från behov och inte diagnoser. Vad som är goda levnadsvillkor är individuellt, och insatserna bör inte standardiseras på det sätt som sker i dag.

Ett annat exempel när det handlar om behov: När assistansberättigade vårdas på sjukhus är huvudregeln att de inte kan få assistansersättning, enligt Försäkringskassans vägledning.

Men sjukhuspersonal har ofta alldeles för många patienter och för mycket att göra. Det är inte alltid så att de har tid att hjälpa till med till exempel måltider, toalettbesök, förflyttningar eller i övrigt tidskrävande behov som kan finnas. Det behov som faktiskt finns blir svårt att tillgodose.

När det gäller assistansberättigade barn som blir inlagda på sjukhus gäller samma sak. De får som regel inte heller assistansersättning och blir då utan sina assistenter. Här hänvisas det inte sällan till föräldraansvaret.

Barn har behov av att ha sina föräldrars stöd, omvårdnad, tröst och kärlek även under en sjukhusvistelse. Att de blir av med sin assistent innebär i stället att föräldrarna får ta ett större vårdande ansvar snarare än att finnas till hands i sin vanliga föräldraroll.

Därför behövs det skyndsamt en översyn av systemet med assistansersättning vid sjukhusvistelse. Det är viktigt att en assistansberättigad ska kunna ha med sin assistans vid sjukhusvistelse om behov föreligger och ersättas för detta av Försäkringskassan.

När det gäller föräldraansvaret förnekar vi inte att ett sådant givetvis finns. Men vi ställer oss frågande till hur långt det sträcker sig och vad som innefattas. Detta måste också förtydligas i hela regelverket.

Fru talman! Vi anser att det är oerhört viktigt med likvärdighet. När det kommer till funktionshinderspolitiken är det tyvärr inte så det ser ut i dag. Det är något som måste åtgärdas. Det är som jag sagt tidigare inte acceptabelt att bostadsorten spelar alltför stor roll när det kommer till vilken hjälp och ersättning man får.

Som exempel kan jag ta ledsagarservice. I vissa kommuner tillhandahålls ledsagarservice endast i den egna kommunen eller i närliggande kommuner. I vissa kommuner får personer med en funktionsnedsättning själva stå för extrakostnader i samband med ledsagarservicen medan andra beviljas sådan ersättning. Det är inte likvärdigt och därför inte heller acceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Ytterligare ett exempel på när det saknas likvärdighet är daglig verksamhet. Här får funktionsnedsatta olika lön, det vill säga habiliteringsersättning, inte bara beroende på var i landet de bor utan också på samma arbetsplats beroende på om de deltar via socialtjänstlagen eller via lagen om stöd och service. Så vill inte vi att det ska se ut. Så kan vi inte ha det. Målgruppen för regeringens satsning på habiliteringsersättning borde utökas till att även omfatta personer som deltar i verksamheten via socialtjänstlagen.

Fru talman! Gemensamhetsytor i LSS-boenden är viktiga för de boende och är till för umgänge i syfte att bryta isolering. Det är i dag mycket höga hyror för nyproducerade lägenheter enligt LSS. Att funktionsnedsatta med ofta låga inkomster ska behöva betala extra för gemensamhetsutrymmen anser både vi och bland andra Riksförbundet FUB är felaktigt.

Gemensamhetsutrymmen i gruppbostäder och serviceboenden ska vara utan kostnad för den enskilde och ses som en del i omvårdnaden, anser vi. Vi välkomnar därför att en utredning från regeringen är på väg. Även på detta område vill vi eftersträva likvärdighet. Det måste bli tydligare regelverk som ligger till grund för hur hyressättning får ske i de olika kommunerna.

Som jag nämnde tidigare är LSS en rättighetslag. Denna ska ge rätt till stöd var än i landet man bor. Men i dag tvingas man söka om ett tidigare beviljat stöd ifall man flyttar till en annan kommun. Vi anser att det är orimligt och administrativt onödigt för alla parter att ett beviljat stöd måste sökas om när man byter kommun. Detta måste givetvis ses över och förbättras, för behovet av det beviljade stödet försvinner ju inte för att man flyttar.

Det finns mycket på gång inom detta område för tillfället. En del hoppas vi aldrig kommer upp som skarpa förslag medan vi hoppas att annat kommer för beslut så fort som möjligt.

Samtidigt, fru talman, är grunden för alla förslag och förbättringar inom assistans beroende av att det finns assistansanordnare och assistenter. Därför är det av största vikt att säkerställa att assistansanordnarna också kan bedriva verksamhet.

Enligt en medlemsundersökning av Arbetsgivarföreningen KFO svarar nästan hälften av föreningens medlemmar inom avtalsområdet personlig assistans att de bara klarar av att bedriva verksamheten i max två år med nuvarande uppräkningstakt av timersättningen. En årlig höjning av schablonen för timersättningen motsvarande löneutvecklingen är därför befogad och något som borde prioriteras högt, annars riskerar alla andra eventuella förbättringar stå sig slätt.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag passa på att förmedla att det finns förslag i detta betänkande som är mer eller mindre identiska med varandra. Då ställer vi oss bakom både vårt eget men också andra, oavsett vilket parti det kommer ifrån. För oss är det en tydlig signal, inte bara ut till funkisrörelsen utan också till regeringen. Det håller inte i längden att tycka lika i debatt efter debatt ute på stan, och sedan inte kunna samlas och enas vid beslutsfattande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Sverigedemokraterna vill därför att oppositionspartierna gör en genomlysning av gemensamma mål och förslag för att tillsammans med styrka också lägga fram dem. Det är bara tillsammans vi kan få till en ändring. Att tycka var och en på sitt håll leder inte till förändring för dem som mest behöver det.

Vi i Sverigedemokraterna värnar om Sveriges befolkning. Vi vill göra allt som står i vår makt för att under denna kris skapa trygghet för dem som är särskilt sårbara och rädda så många liv som möjligt. Kriser får inte påverka hur vi tar hand om de grupper i samhället som är mest sårbara och i störst behov av hjälp. Vi måste stå stadiga för dem som behöver det även när krisen är här.

Var rädda om er, och tvätta händerna!


Anf. 24 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! I dag debatterar vi stöd till personer med funktionsnedsättning. Det spänner över ett brett område och innefattar bland annat LSS, ledsagarservice och tillgänglighetsanpassning. Samtliga stöd är viktiga i sig för att vardagen ska fungera för många.

Frågan handlar dock inte bara om individuella stöd; frågan handlar även om tillgänglighet och delaktighet i samhället. Stöden i sig leder till större delaktighet och ökad tillgänglighet.

Jag ska ägna en stor del av mitt anförande åt just tillgänglighet och delaktighet på ett samhällsplan.

Alla människor funkar olika. Ändå kan det vara svårt att vara med i samhället om du inte pratar, hör, tänker eller går på ett visst sätt, för samhället är tyvärr många gånger format som om alla fungerade likadant.

Fru talman! Sedan jag tillträdde som ledamot i socialutskottet har jag mött och samtalat med personer med funktionsvariationer och med deras anhöriga, familjer, mammor och pappor, brukarorganisationer, jurister och så vidare. Jag har deltagit i paneldiskussioner och tagit del av berättelser och livsöden och olika vardagsanekdoter.

Samtalen brukar ofta handla ofta om tillgänglighet och delaktighet i någon form. Det är i alla fall där det brukar sluta. Eller kanske handlar det snarare om upplevelsen av eller bristen på tillgänglighet och delaktighet. Ofta handlar det om svårigheter man upplever med att ta sig till bussen, att ta sig fram i olika offentliga miljöer, att komma över en gata, att komma upp på en trottoar eller att komma in på en buss.

Men lika ofta handlar samtalen om svårigheterna med att känna sig delaktig i samhällsgemenskapen, att känna sig delaktig på jobbet eller i byn där man bor. Detta är berättelser från personer som påverkas av de beslut som vi fattar här i dag.

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas. Detta är ett mål som förpliktar.

Om vi ska klara målet tror jag att ett tillgängligt samhälle är en grundpelare. Om man ska kunna känna full delaktighet måste man ha tillgänglighet till och i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Därför behöver arbetet med att förbättra tillgängligheten ske inom alla samhällsområden. Vi kan konstatera att det finns väldigt mycket mer att göra inom detta område. Därför är det bra att Myndigheten för delaktighet har fått ett uppdrag att arbeta för att funktionshindersperspektivet får ett större utrymme hos offentliga aktörer.

Tillgänglighet handlar om hur samhället utformas. Ett tillgängligt samhälle är utformat så att så många som möjligt kan använda och ta del av det. Det handlar om att kunna ta del av den fysiska miljön och att kunna ta sig runt i samhället. Men det innebär också att få tillgång till information och kommunikation samt att kunna använda produkter och tjänster.

De här delarna vad gäller tillgänglighet och delaktighet är någonting som vi alla tillsammans måste fundera över. Det är någonting som måste genomsyra allt ifrån samhällsplanering till hur vi utformar våra digitala tjänster och hur vi kommunicerar i våra myndigheter.

Jag vill även lyfta upp två stöd som hamnar lite i skymundan men som finns med i betänkandet.

Det första är tolktjänst. Dagens tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet är alltför splittrad och godtycklig och baseras på prioriteringsgrunder som inte alltid stämmer med vardagen och verkligheten.

Tolktjänst är ett måste för en stor grupp personer om de ska kunna vara delaktiga i samhället. Centerpartiet vill därför utreda en förbättrad och användarvänlig tolktjänst för personer med hörselnedsättning.

Det andra jag skulle vilja lyfta fram handlar om ledarhundar. I dag är det den sista onsdagen i april, vilket innebär att det är ledarhundens dag. Så vad passar bättre än att lyfta upp detta? Ledarhunden är ett ovärderligt hjälpmedel för personer utan ledsyn; det kan landets drygt 260 ledarhundsförare vittna om. Ledarhunden ger synskadade ökad rörelsefrihet och bättre möjligheter att delta i samhället på lika villkor som alla andra. Med en ledarhund blir det lättare att åka kollektivt, att ta sig till och från arbetet, att ta sig till affären, att ta sig upp för den där trottoarkanten och att ta sig till olika fritidsengagemang och möten med mera.

Enligt vår mening bör ansvaret för ledarhundsverksamheten inte flyttas från Synskadades Riksförbund till Myndigheten för delaktighet. Det finns enligt vår mening ett egenvärde i att civilsamhället, i form av Synskadades Riksförbund, får möjlighet att fortsätta ta ett samhällsansvar. En organisation för synskadade har dessutom rimligtvis större insikt i och förståelse för sina medlemmars behov än en statlig myndighet utan särskild kompetens på området. Vi vill därför bevara den fungerande ordning som finns för ledarhundsverksamheten i dag under SRF.

Jag ställer mig självklart bakom Centerpartiets samtliga förslag, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 15, som handlar om just ledarhundar.


Anf. 25 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Det är så viktigt att se människan - människan bakom funktionsnedsättningen, bakom rullstolen eller bakom kommunikationssvårigheterna. Det är viktigt att se människan, som har känslor, drömmar, förväntningar och mål för dagen - och för framtiden. Det är en människa som precis som du och jag äger den mänskliga rättigheten att ha självbestämmande i sitt eget liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Sveriges riksdag beslutade mitt under den brinnande finanskrisen på 90-talet att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning genom att instifta LSS. Det är lagen som ska ge personer med funktionsnedsättning rätten att leva ett liv som andra.

På Kristdemokraternas initiativ förband sig Sverige under alliansregeringen dessutom att följa FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - detta för att ytterligare understryka att personer med funktionsnedsättning har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället, kort sagt för att se människan bakom funktionsnedsättningen.

Men hur har det då gått, fru talman? Ja, vi kan sannerligen inte vara nöjda. Enligt Kristdemokraternas mening står Sverige i dag varken upp för intentionen i LSS eller för FN-konventionen.

Nedskärningarna inom assistansen, som har accelererat efter S-MP-regeringens regleringsbrev 2016, har bidragit till att människor har fråntagits sin frihet och delaktighet i samhället. Människor med funktionsnedsättning tvingas till social isolering och husarrest. Det är oerhört tragiskt, men det har gått så långt att människor inte orkar leva utan sina assistenter.

Situationen är verkligen akut. Jag hoppas och tror att de flesta vet att vi kristdemokrater kämpar för att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet. Att rädda andning och sondmatning är livsviktigt, men det räcker inte. Det kommer vi att debattera mer i detalj här i kammaren om några veckor.

Fru talman! Jag och Kristdemokraterna står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men jag vill yrka bifall endast till vår reservation nr 2 under punkt 3 som handlar om bemötande.

En viktig grundförutsättning för kvalitet inom all LSS-verksamhet är kompetent personal. Det finns många som bedriver fantastisk LSS-verksamhet, där behovet hos personen med funktionsnedsättning alltid respekteras och sätts i första rummet och där personalen får kontinuerlig kompetensutveckling.

Men dessvärre finns det också verksamheter med stora brister. Rapporter från Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg beskriver vanvård och missförhållanden som ger upphov till tragedier av det absolut värsta slaget. Den oro som alltför många personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga får leva med varje dag är omänsklig. Tryggheten och tilliten till att samhället kommer att ge ett gott stöd till dem som behöver det som mest måste återuppbyggas från grunden.

En nyckelfaktor är att personal på grupp- och korttidsboenden har rätt kompetens och kanske framför allt stöd från närvarande chefer - chefer som på plats arbetar aktivt med att skapa ett gott arbetsklimat, främjar kompetensutveckling och säkerställer att rutiner och arbetsplaner efterföljs och utförs på ett korrekt sätt.

För att på riktigt se människan bakom funktionsnedsättningen och för att på bästa sätt möta människan utifrån vars och ens unika förmågor och behov behöver vi sprida befintlig forskning och kunskap om hur ett gott bemötande mot personer med funktionsnedsättning ska vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Vi kristdemokrater anser även att det ska upprättas nationella mål för hur man ska kunna ha god beredskap i frågor som rör krissituationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det kan exempelvis handla om en krissituation som uppstår när en person med Downs syndrom går vilse eller om bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning under en kris som den pandemi som vi befinner oss i just nu.

Fru talman! Vi får aldrig glömma att LSS är en rättighetslagstiftning. Det innebär att rättigheterna ska vara lika för alla, oavsett var i landet man bor. Dessvärre är det vanligt att kommuner bedömer olika. En person som har en LSS-insats via en kommun, exempelvis assistans, ledsagning eller kontaktperson, och vill flytta till en annan måste dessutom få rätten till insatsen bedömd på nytt. Beslutet från den nya kommunen kan därför ha en helt annan omfattning eller till och med vara ett avslag.

Den risken är det många som inte vågar ta, och det begränsar friheten och valfriheten för personer med funktionsnedsättning. En ungdom kan kanske inte flytta hemifrån. En annan tvingas tacka nej till arbete eller studier på annan ort. Kort sagt begränsar det livet och strider mot intentionen i LSS. Vi kristdemokrater vill därför att beviljade LSS-insatser ska följa med personen vid flytt från en kommun till en annan.

Fru talman! Avslutningsvis har jag en önskan, och det är att något positivt ska komma ut av den pågående coronapandemin. Vi är många som nu praktiserar social distansering för att minska smittspridningen. Det är nödvändigt och viktigt, men jag hör fler och fler som beskriver att de känner sig isolerade, ensamma och ledsna över att inte kunna få träffa sina nära och kära när de själva vill.

Min önskan är att upplevelsen av denna begränsning av vår frihet och rörlighet i samhället ska öka förståelsen för hur begränsat livet är för de tusentals personer med funktionsnedsättning som har förlorat sin rätt till assistans - de som lever i isolering och husarrest varje dag.

Fru talman! Jag hoppas att det blir en ökad förståelse bland människor i allmänhet men framför allt bland mina kolleger och beslutsfattare här i riksdagen. Jag hoppas att det kan leda till att fler ser människan bakom funktionsnedsättningen och att fler kommer att kämpa tillsammans med mig och Kristdemokraterna för att rädda LSS och assistansen.


Anf. 26 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! Inledningsvis vill jag betona att vi självklart står bakom samtliga våra reservationer, men av tidsskäl yrkar jag bifall endast till reservation 10 under punkt 11.

Fru talman! Mitt under den pågående coronakrisen debatterar vi under ganska märkliga förhållanden ett viktigt motionsbetänkande om funktionshinderspolitiken. Det faktum att vår ekonomi kommer att minska och försämras till följd av coronapandemin får inte komma att användas som en ursäkt för lägre ställda ambitioner i arbetet med att återställa lagstiftning eller i kommande reformarbete.

Glöm inte att LSS-reformen drevs igenom under en stormande ekonomisk kris 1993-1994! Våra ambitioner måste vara minst lika högt ställda nu som då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Utbrottet av covid-19 har förändrat och förändrar världen och vardagen i vårt samhälle, kanske för alltid. I kristider prövas verkligen ett samhälle, och covid-19 är en sjukdom som har kommit att beröra oss alla. Den är på riktigt, med olika begränsningar i allas våra liv som följd. Många kan inte längre röra sig fritt och besöka nära och kära. Somliga befinner sig helt i karantän. Vi är många som är tvungna att arbeta hemifrån. Många har förlorat sina jobb, och tyvärr blir det kanske fler.

Nu blir det faktiskt så, fru talman, att vi i flertalet på flera sätt tillfälligtvis går igenom det som så många personer med funktionsvariation vanligtvis går igenom varje dag, hela tiden - en vardag präglad av rörelsebegränsning, ökad isolering och sämre ekonomiska förutsättningar.

Fru talman! I och med januariavtalet har vi liberaler delvis stoppat fortsatt nedmontering av LSS, där bland annat assistansen avseende andning och sondmatning har återställts. Det räcker naturligtvis inte på långa vägar. Det kommer att krävas stora lagförändringar och statliga resursförstärkningar för att åter bygga upp och utveckla LSS i enlighet med dess ursprungliga intentioner.

Stöden i funktionshinderspolitiken, även de utanför LSS, måste reformeras och utvecklas. Den 65-årsgräns som gäller inom flera av dessa stöd måste höjas eller i många fall helt tas bort för att säkerställa att människor med funktionsvariation kan leva sina liv i så stor frihet som möjligt.

Ett splittrat huvudmannaskap i lagstiftningen om LSS är ett problem som ofta skapar en form av kommunarrest. Rätten, fru talman, att kunna fritt flytta över kommungränser måste också gälla personer med funktionsnedsättning.

Därför måste stödet vara likvärdigt i alla kommuner. Det är orimligt att olika kommuner och olika myndigheter var för sig gör bedömningar av om en person över huvud taget tillhör LSS personkrets. Om en myndighet - Försäkringskassan eller en kommun - har bestämt att en person är berättigad till stöd bör den bedömningen utan ytterligare prövning accepteras också av den andra kommunen eller myndigheten.

Fru talman! Jag vill nu säga något om reservation 10. Under en lång tid har personer med sjukersättning och aktivitetsersättning halkat efter i ekonomisk standard. Att leva under knappa ekonomiska förhållanden medför stora konsekvenser i en människas liv.

Personer som har en intellektuell funktionsnedsättning och bor i en bostad med särskild service enligt LSS har väldigt låga inkomster, kanske lägst av alla i vårt samhälle, och inga möjligheter att påverka sin ekonomiska situation över huvud taget. Behovet av stöd och hjälp medför att valfriheten vad gäller bostad är väldigt begränsad. Man är också beroende av de sociala ersättningssystemen för sin försörjning.

Det kommunala självstyret och ibland en till synes godtycklighet i politiska beslut medför att också att utgifterna för den enskilde personen kan se väldigt olika ut beroende på var man bor i landet eller på vilken sida av gatan man bor. Det behövs därför en genomgripande översyn av hur kommunerna tillämpar merkostnadsprincipen och regelverken om förbehållsbelopp i LSS och socialtjänstlagen.

Fru talman! I dessa kristider är förståelsen för varandra och varandras situation viktigare än någonsin. I tider av social distansering behöver vi också en större social förståelse och närhet. När vi sitter i karantän och är isolerade hemma förstår vi kanske bättre vikten av personlig assistans, som är friheten för en person med funktionsvariation. Kanske förstår vi att utan att komma ut och röra oss fritt i samhället skapas ett långvarigt utanförskap som inte sällan leder till psykisk ohälsa. Vi som inte har en begränsande funktionsvariation kan vara trygga i vetskapen om att vår tid i isolering är begränsad. Det är en trygghet som människor med funktionsvariationer saknar, fru talman.


Anf. 27 Dag Larsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.

De många motioner som skrivits vittnar om ett starkt engagemang för stöd till personer med funktionsnedsättning. Flertalet motioner handlar om lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Det är en unik rättighetslag som ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

När vi bildade regering ingick vi januariavtalet mellan fyra partier. I det avtalet finns det skrivningar om LSS som jag vill citera. Det står att vi ska säkerställa "att den personliga assistansen och assistansersättningen präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet". Vi vill också säkerställa att "alla som har rätt till stöd ska få det. Rätt till assistans för egenvård, inklusive andning och sondmatning, ska återställas . Rätten till assistans för behov av tillsyn ska stärkas. Definitionen av normalt föräldraansvar ska smalnas av."

Fru talman! Det här är tydliga löften som förpliktar och håller på att genomföras. De visar också att vi socialdemokrater värnar om den unika rättighetslagen LSS, som är så viktig för den enskildes självbestämmande och inflytande över sin egen livssituation. Vårt löfte om ett starkare samhälle ska ses som en grund för hur vi vill att ett samhälle ska utformas där vi solidariskt hjälper varandra. Samhället ska finnas där om du behöver stöd eller hjälp. Det innebär att oavsett vilken livssituation du befinner dig i ska du känna tryggheten att vi hjälps åt tillsammans.

Men funktionshinderspolitiken är så mycket mer, och den berör oss alla. Låt mig ta några exempel, fru talman.

Ökar vi den fysiska tillgängligheten gagnar det alla. För äldre eller småbarnsföräldrar är hiss bättre än trappor. För den som är rullstolsburen eller den som cyklar är bra gång- och cykelvägar en förutsättning.

Ett tolerant samhälle fritt från unkna värderingar ger så mycket bättre förutsättningar för oss alla oavsett vilken livssituation vi har. Men vi är inte där än, tyvärr.

Fru talman! Vi ser fortfarande betydande skillnader mellan socioekonomiska grupper. Generellt sett har personer med funktionsvariationer sämre psykisk och fysisk hälsa, lägre inkomster och betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden.

Även om vi politiskt tenderar att debattera LSS ofta får vi inte glömma helheten. Där har vi alla ett ansvar att se till att de nationella målen och inriktningen för funktionshinderspolitiken genomförs.

Det viktigaste för oss socialdemokrater är att utjämna levnadsvillkor och ekonomiska klyftor. Ett jämlikt samhälle tjänar alla på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Vad har vi då gjort hittills?

Redan under förra mandatperioden agerade den S-ledda regeringen med flera åtgärder för att kunna säkerställa LSS utifrån behov, då situationen hade blivit alltmer ohållbar efter ett antal prejudicerade domar i Högsta förvaltningsdomstolen som kraftigt förändrat rätten till stöd för grundläggande behov.

Regeringen tog fram ny lagstiftning som riksdagen antog, med stopp för tvåårsprövningar tills ny lagstiftning är på plats.

Vi säkrade också att personlig assistans ska kunna beviljas mellan insatser.

Ett annat sorgebarn är att personer med behov av hjälp med andning och sondmatning nekas självklara insatser. Nu har steg tagits i rätt riktning, och vi försöker säkra denna självklara rättighet.

Det här kommer inte att räcka. Regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har därför tillsatt en utredning. Uppdraget är att se över olika frågeställningar inom personlig assistans enligt LSS såsom att stärka rätten till personlig assistans för egenvård, stärka tillsynen och se över hur föräldraansvaret vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans kan smalnas av.

Regeringen ser också över reglerna för att klargöra rättsläget för boende med särskild service enligt LSS. Syftet med översynen är att den enskilde inte ska drabbas av merkostnader för sitt boende på grund av sin funktionsnedsättning.

Riksdagen kommer också att få ta ställning till ett förslag som ger bättre möjligheter till anpassning gällande bilstöd.

Fru talman! Flera tidigare talare har nämnt den mycket märkliga situation vi befinner oss i med covid-19 och coronapandemin. Jag tror att vi när vi väl kommit förbi pandemin kommer att befinna oss i en situation där kraven på skattesänkningar som förts fram här i kammaren med jämna mellanrum har blivit historia. Debatten i framtiden, efter pandemin, kommer snarare att handla om hur vi hjälps åt, hur vi är solidariska och hur vi med ett starkt välfärdssamhälle som inkluderar de funktionshindrade ska kunna trygga välfärden och jämlikheten för oss tillsammans.


Anf. 28 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Jag vet ju att ledamoten Dag Larsson har ett starkt engagemang i den här frågan och tycker att det är ett otroligt viktigt område. Jag uppskattar verkligen det. Samtidigt är det tydligt att januariöverenskommelsen inte kommer att räcka. Det är en bit på väg, så är det, men det kommer inte att räcka hela vägen.

Formuleringen i januariöverenskommelsen, som ledamoten själv citerade, är att alla som har "rätt" till assistans ska få det. Vi kristdemokrater brukar uttrycka det som att de som har behov av assistans ska få det, för det är ju rätten till assistans som blivit så otroligt inskränkt de senaste åren.

Ledamoten har rätt i att det är flera domar som ställt till det och gjort att det blivit en striktare bedömning. Men de domarna har ju tolkats mycket mer restriktivt efter regeringens regleringsbrev 2016. Då dammade man av gamla domar från 2009, 2012 och 2015 för att minska utvecklingen av assistanstimmarna. Det var det som var direktivet i regleringsbrevet, och det har varit förödande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Min fråga är om det är dagens "rätt" som ska upprätthållas. Eller anser ledamoten, precis som vi kristdemokrater, att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet?


Anf. 29 Dag Larsson (S)

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att de politiska partierna för ett samtal om assistansrättigheter och LSS. Vi är ödmjuka nog att försöka lyssna på vad andra partier har att anföra.

Vi vill att Sverige ska ha en fungerande LSS-verksamhet. Men det finns bekymmer och problem när man arbetar med rättighetslagstiftning, för då blir den politiska viljan ofta föremål för detaljprövning i domstolsväsendet. Det bör man ha med sig när man funderar kring LSS. Nu har vi det som en rättighetslag, och vi ska fortsätta ha det så. Det gör det krångligare och svårare att förändra och förbättra LSS än vad fallet är inom andra sociala välfärdsområden. Men vi för gärna en diskussion om hur vi ska kunna förbättra LSS även framgent.

Till saken hör också att det finns andra utmaningar. Ibland kan man tycka att det handlar om att försöka förbättra LSS och utöka förmånerna och systemen för att nå dem som behöver nås. Men det är också viktigt att hålla i skattebetalarnas pengar genom att bekämpa välfärdsbrottslighet och se till att vi har system som är trygga och robusta och når dem som ska ha hjälp men inte öppnar för sådana dåliga exempel som också funnits i Sverige.


Anf. 30 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Självklart ska all brottslighet beivras. Det är ju de som behöver stödet som ska få det. Det som sker i dag är dock en kollektiv bestraffning i form av de neddragningar som drabbar så många människor inom assistansen.

Jag uppskattar samtal. Jag vill verkligen ha samtal. Jag tycker också att vi har goda samtal inom socialutskottets område, så jag ser verkligen fram emot en utökad dialog även inom detta område. Det gläder mig, fru talman.

Vi har också ett betänkande på gång som hanterar andning och sondmatning. Där har Kristdemokraterna ett yrkande om ett tilläggsdirektiv till den utredning som ledamoten nämnde angående egenvård och sådant. Vi menar att man bör göra ett tilläggsdirektiv för att utreda möjligheten att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet.

Det är ju så som ledamoten säger - det är en rättighetslag. Det som är krångligt är att det ska göras bedömningar på individnivå. Det är knepigt; det är det. Men det är inte omöjligt, för det har fungerat förr. I dag har rättspraxis förskjutits så kraftigt att så många som 2 000 personer färre har assistans i dag jämfört med 2016. 2 000 personer! Det är fruktansvärt. Det är också otroligt svårt att komma in i systemet. Det är därför jag menar att vi måste återskapa denna rätt, som är grundintentionen med LSS.


Anf. 31 Dag Larsson (S)

Fru talman! Jag tror att vi delar den ambitionen. Vi vill också ha en fungerande LSS som når dem som har rätt till den hjälpen. Vi vill ha ett flexibelt och välfungerande system.

Vi har ett ganska svårt och tufft arbete framför oss, för det handlar om att konstruera lagstiftning som fungerar gentemot domstolarna så att vi inte råkar ut för framtida bekymmer och problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

En annan utmaning som jag också vill understryka och gärna skulle vilja diskutera med Kristdemokraterna är hur vi gör professionen mer attraktiv. Det är viktigt att se till att de som arbetar inom LSS har sjysta och trygga arbetsvillkor om vi ska få folk att vilja arbeta med denna angelägna verksamhet. Även på detta område, som jag nu vill lyfta upp, hoppas jag att det finns möjligheter att föra diskussioner i vårt eminenta utskott.


Anf. 32 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Frihet är någonting vi ofta tar för givet, men om den tas ifrån oss känner vi oss begränsade och vill få den tillbaka. Frihet är ett väldigt centralt begrepp för oss moderater. I dessa covid-19-tider har vi troligen reflekterat mer över begreppet och dess innebörd än vad vi normalt sett kanske gör.

Lagar och rekommendationer och de tider vi just nu lever i begränsar nämligen allas vår frihet på olika sätt. I andra länder begränsas friheten långt mer än i Sverige. Men även här i Sverige har de som tillhör någon riskgrupp, exempelvis seniorer över 70 år, verkligen fått sin frihet begränsad. Denna frihetsinskränkning kommer dock inte att finnas för evigt utan under en viss begränsad tid.

Flera har varit inne på samma spår i dag: att tala om frihet när vi diskuterar just dagens betänkande. Det gör vi för att detta motionsbetänkande i grund och botten handlar om just frihet. När man har en funktionsnedsättning är det stöd och den service man får en fråga om att addera mer frihet i sitt liv, och det stöd man inte får blir en begränsning av densamma.

LSS-reformen är en viktig frihetsreform, som ska värnas. LSS har inneburit ökad valfrihet, större inflytande och bättre livskvalitet för många personer med svåra funktionsnedsättningar. Ytterst handlar det om att tillförsäkra personer med omfattande och varaktiga stödbehov insatser som de behöver för sitt dagliga liv. Detta kräver ett stabilt och långsiktigt ansvarstagande från samhällets sida.

Fru talman! Jag har läst Socialstyrelsens lägesrapport om stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Den kom förra månaden, och det är intressant läsning. Lägesrapporterna har släppts varje år sedan början av 2000-talet. Jag ska redogöra för några slutsatser i rapporten.

Är man nöjd med de insatser man får? Ja, glädjande nog är de flesta nöjda med det stöd de får. Nöjdheten är högst bland assistansanvändare, vilket är glädjande eftersom utgångspunkten för personlig assistans ska vara just självbestämmande och starkt individfokus.

Men nöjdheten är väsentligt lägre bland personer med insatser enligt socialtjänstlagen, där en stor andel utgörs av personer med psykisk funktionsnedsättning. Kvinnorna i denna grupp skattar bland annat upplevd trygghet i särskilt boende väsentligt lägre än männen. Detta bör verkligen tas på största allvar.

Fru talman! Vi fortsätter på ämnet psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan bland personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism är högre än i den övriga befolkningen. Förekomsten av schizofrenidiagnoser och ångestdiagnoser är hela sju gånger större. Det är viktigt att uppmärksamma psykisk ohälsa inom LSS-området. Här behövs verksamhets- och kompetensutveckling på lokal nivå och nationella kunskapsstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Lägesrapporten lyfter också tillgången till insatser för personer med funktionsnedsättning som en utmaning som beror på flera faktorer. Verkställighets- och utredningstiderna är fortfarande långa, och de fortsätter att öka. Detta är högst problematiskt och gör att personer med funktionsnedsättning kan få vänta länge för att få stöd som de har rätt till.

Positivt är att såväl antalet beslut som omfattningen av insatser till personer med funktionsnedsättning fortsätter att öka. Ökningen förklaras inte helt av befolkningsutvecklingen. Ökningstakten är dock inte lika hög som tidigare. Några yttre faktorer, till exempel indragningar av statlig assistansersättning, bidrar till den utvecklingen, och detta är klart oroande.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att denna debatt ju förs i en, milt uttryckt, mycket speciell tid. Pandemins effekter är många. Vi har nog alla kommit att värdera frihet och näst intill obegränsad rörlighet på ett helt annat sätt än tidigare.

Vi kommer att bära med oss många erfarenheter från denna mycket speciella tid, men också från gångna år med LSS-reformen, och vi har samlat på oss kunskap på olika sätt; den nyss nämnda lägesrapporten är ett exempel. Av debatten tycker jag mig kunna utläsa att vi är ganska många partier som ser att vi till exempel behöver få ett samlat huvudmannaskap. Jag hoppas att vi, när vi för den här debatten igen om ungefär ett år, ska ha kunnat enas om ett antal frågor där vi flyttar fram positionerna inom funktionshindersområdet.


Anf. 33 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! I detta betänkande har vår motion beretts förenklat - den behandlades under förra riksmötet. Men vi gör givetvis fortfarande samma ställningstagande, och jag vill därför redogöra för Vänsterpartiets åsikter.

Vi befinner oss nu i en kris som berör hela världen och som får enorma konsekvenser för välfärden, ekonomin och inte minst den enskilde. Tillsammans måste vi göra allt i vår makt för att dämpa coronavirusets skadeverkningar och minska det personliga lidandet, för att så få som möjligt ska bli sjuka och för att vår sjukvård ska hålla över tid.

Fru talman! Jag tycker att regeringen, riksdagen och samhället tillsammans har agerat både kraftfullt och ansvarstagande under denna tid. Alla har agerat snabbt och gemensamt för att lösa de frågor som uppstått. Vi har visat att vi är ett land som håller ihop när det blåser hårt, och det är faktiskt något väldigt fint.

Jag känner däremot en stor oro för personer med funktionsnedsättningar - de människor som riskerar att drabbas allra hårdast av denna kris. Det beror inte bara på att flera av dem är personer med svåra sjukdomar i grunden och därför sårbara för covid-19, eller för den delen på att de är beroende av samhällets stöd för att få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Det beror också på att detta är en grupp personer som lever i ekonomisk utsatthet och nu riskerar att få det ännu sämre om inte rätt insatser görs.

Vänsterpartiet anser att det är oerhört viktigt att kommuner och regioner får det ekonomiska stöd som behövs och att alla nedskärningar som sker runt om i vårt land genast stoppas. Vi måste se till att all personal i hälso- och sjukvården får rätt skyddsutrustning och utbildning för att kunna skydda sig själva såväl som de människor de möter. Detta är särskilt viktigt för personer inom personlig assistans som är i nära kontakt med utsatta riskgrupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Vi vet att den ekonomiska kris som världen och Sverige har att vänta kommer att belasta kommunerna hårt. Därför oroar det oss extra mycket hur de ekonomiska efterverkningarna kommer att drabba personer med funktionsnedsättningar, inte minst dem som har rätt till personlig assistans. Det är nämligen just de ekonomiska aspekterna som varit hindret för att få rätt till assistans tidigare, så hur kommer det då att bli efter det här?

Fru talman! Den personliga assistansen är under attack. De senaste tio åren har det skett en nedmontering av LSS och den personliga assistansen. Bara mellan åren 2016 och 2018 har antalet personer med statlig assistansersättning minskat från 16 000 till ungefär 14 500. Dessutom beviljas rekordfå nya ansökningar, enligt siffror från Försäkringskassan. Detta är inte en slump utan ett resultat av en politisk vilja, eller snarare ovilja.

När en rättighets- och frihetslagstiftning som LSS attackeras så här innebär det en inskränkning i människors liv som för de allra flesta är nästan omöjlig att sätta sig in i. I stället för att själva ha möjlighet att genom sin assistans bestämma hur de vill leva sitt liv har människor blivit helt hänvisade till kommunernas ekonomiska villkor, och i värsta fall har de helt förlorat sin assistans.

Vi har tidigare ställt en skriftlig fråga till socialministern om hur regeringen arbetar för att säkerställa situationen för personer med funktionsnedsättning i coronavirusets spår. Då fick vi svaret att det är kommunerna som ansvarar för att människor får rätt stöd och hjälp. I det här läget är det inte ett betryggande svar. Därför anser vi att det är mer angeläget än någonsin att regeringen agerar för att återupprätta och säkerställa LSS och den personliga assistansen. Regeringen måste omedelbart säkerställa att samtliga grundläggande behov ska anses vara av integritetsnära karaktär och därmed återupprätta intentionen i lagstiftningen.

Dessutom behöver regeringen snarast se till att assistansersättningen blir statens ansvar i stället för ett delat ansvar mellan stat och kommun. Vi anser att detta är en extra viktig förändring för att motverka risken för att personer med funktionsnedsättning ska få ta smällen i en kommande ekonomisk kris.

Fru talman! Sverige befinner sig i en minst sagt extraordinär situation. Det gör hela världen. Men hur vi som land kommer att gå ur denna kris kommer att vara helt beroende av hur vi hur väljer att prioritera.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-04-29
Förslagspunkter: 21, Acklamationer: 17, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2332 av Thomas Hammarberg (S).
    2. Definition av tillgänglighet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2529 av Per Lodenius m.fl. (C).
    3. Bemötande av personer med funktionsnedsättning m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3320 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkandena 7-9.
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD001052
      C50026
      V40023
      KD03019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt42310294
      Ledamöternas röster
    4. Tillgänglighetsanpassning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:1093 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 4.
      • Reservation 3 (SD)
    5. LSS och assistansersättning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:819 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 3-5, 11 och 14,

      2019/20:1391 av Eva Lindh m.fl. (S),

      2019/20:2399 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkandena 1 och 4-6 samt

      2019/20:3320 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkandena 3 och 15.
      • Reservation 4 (SD)
      • Reservation 5 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD010052
      C50026
      V40023
      KD00319
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt42103294
      Ledamöternas röster
    6. Föräldraansvar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:819 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 15 och 16.
      • Reservation 6 (SD)
    7. Ledsagarservice enligt LSS

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:627 av Larry Söder (KD) och

      2019/20:819 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 33.
      • Reservation 7 (SD)
    8. LSS-insatser vid flytt mellan kommuner

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3320 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 5.
      • Reservation 8 (SD, KD, L)
    9. Habiliteringsersättning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2100 av Caroline Helmersson Olsson (S) och

      2019/20:3320 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 12.
      • Reservation 9 (SD, KD)
    10. Personliga ombud

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2446 av Pernilla Stålhammar (MP).
    11. Boende

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2742 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 19 och

      2019/20:2764 av Carina Ståhl Herrstedt (SD).
      • Reservation 10 (SD, L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (SD, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD010052
      C50026
      V40023
      KD30019
      L03016
      MP30013
      -0002
      Totalt42130294
      Ledamöternas röster
    12. Digitalisering av inrapportering till Försäkringskassan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:819 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 9.
      • Reservation 11 (SD)
    13. Administrativt stöd m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:940 av Patrik Engström m.fl. (S) och

      2019/20:1068 av Sten Bergheden (M).
    14. Åldersgränser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3371 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 5.
      • Reservation 12 (L)
    15. Samordnad individuell plan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2742 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 2.
      • Reservation 13 (SD, L)
    16. Kostnadseffektivitet för personlig assistans

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2399 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 3.
    17. Utförande av personlig assistans

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2399 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 7.
    18. Utdrag ur belastningsregistret

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:819 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 40 och

      2019/20:1545 av Kristina Axén Olin (M).
      • Reservation 14 (SD)
    19. Ledarhundsverksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:819 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 31 och 32 samt

      2019/20:3253 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 36.
      • Reservation 15 (SD, C, L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (SD, C, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD010052
      C05026
      V40023
      KD30019
      L03016
      MP30013
      -0002
      Totalt37180294
      Ledamöternas röster
    20. Stöd till bilbarnstolar m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:1514 av Mats Berglund och Pernilla Stålhammar (båda MP) yrkandena 1 och 2 samt

      2019/20:3320 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 10.
      • Reservation 16 (SD, KD, L)
    21. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.