Straffrättsliga frågor

Anf. 1 Gustaf Lantz (S)

Herr talman! I dag ska vi debattera straffrättsliga frågor. Det är såklart viktigt för att komma till rätta med brottsligheten. Vi ska däremot inte lura oss att tro att det är tillräckligt; det är det långt ifrån. Att tro detta vore ungefär som att Henrik Rydström, som tränar Sirius, bara skulle fokusera på sin backlinje, och det gör han inte. Sirius leder allsvenskan, ska jag tillägga. Vi måste vara offensiva i kampen mot brottsligheten och jobba förebyggande.

Jag jobbade på häktet när jag pluggade i Uppsala. Jag jobbade på en avdelning där man inte hade restriktioner, och jag hade ganska bra möjligheter att sitta ned och prata med de intagna. Det visade sig ofta vara kreativa, känsliga och roliga människor som jag fick träffa i mitt jobb men som samtidigt hade gjort sig skyldiga till förfärliga brott som hade skadat många och mycket. I samtal kom det ofta fram liknande berättelser om en trasslig barndom och en trasig uppväxt. Droger hade ofta satt klorna i dessa personer tidigt i deras liv. Kriminalvårdens statistik visar att över hälften av dem som kommer in i kriminalvården har ett bagage med missbruk. Det var inte ovanligt att stöta på psykisk ohälsa, dålig självkänsla och självskadebeteende. Dessa personer hade ofta ruiner till liv som det var svårt att kravla sig upp ifrån.

När jag gick i gymnasiet hade vi en missbrukare och tidigare kriminell som kom och pratade med oss. Han berättade om sitt liv och vad han hade varit med om. Helt oproportionerligt mycket av hans tid gick åt till att förklara hur han hade erövrat en kvinnas hjärta i en duell med Owe Thörnqvist. Det var dock inte detta vi tog med oss från mötet, utan det var denna person som öppenhjärtigt berättade om sina snedsteg i livet. Han ville visa att vi individer, vi ungdomar, hade ett ansvar att välja väg. Och så är det: Individen har ett ansvar. Men också samhället har ett ansvar: att röja stigar så att man kan välja rätt väg.

Vi har tagit upp förut här i kammaren att vi i utskottet var på en alldeles fantastisk resa till USA där vi träffade amerikanska poliser. Då kom jag att tänka på den där personen som kom till vårt klassrum och berättade sin historia. Fast det var på en annan nivå - vi var ju i USA i rollen av lagstiftare. Det var ett annat samhälle som berättade sin historia och som varnade oss för att gå samma väg. Polis efter polis sa: Välj inte vår väg! Håll ihop samhället! Satsa på skolan! Polisen klarar det inte själva.

Straffrättsliga frågor

Det var ett tydligt budskap som stärkte mig i min ideologi som socialdemokrat. Därför tar vi inte kampen mot brottsligheten bara vad gäller straffen i justitieutskottet, utan vi tar den i socialutskottet, i utbildningsutskottet och i kommuner och landsting. Det är där vi skapar förutsättningar för idrottsledaren, läraren och fältassistenten att göra sitt för att jobba förebyggande mot brottsligheten.

Men i dag diskuterar vi straff, och det är bra. Riksdagens betänkanden når sällan pockettoppen. För att nå dit måste man ha en bra baksidestext, och det har ju inte betänkandena. Men om betänkandet hade haft en baksidestext tror jag att det hade varit något i stil med: "En handlingskraftig regering och en otålig riksdag". Så tycker jag att man kan sammanfatta betänkandet.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har sedan 2014 lagt fram långt över 100 propositioner som har gått igenom riksdagen. Där riksdagen nu uppmanar regeringen att agera är regeringen redan på gång. Detta är genomgående i det betänkande som ligger på bordet.

Jag tycker att det är utmärkt att statsminister Stefan Löfven har aviserat i regeringsförklaringen att grovt sexuellt utnyttjande ska införas som brottsrubricering. Där har vi ett förslag till tillkännagivande. Jag tycker att det är utmärkt att statsministern har aviserat i sin regeringsförklaring att minimistraffet för våldtäkt ska höjas. Också där finns ett förslag till tillkännagivande från riksdagen om samma sak. Dessa steg tas samtidigt som metoo har öppnat upp viktiga diskussioner och nödvändiga attitydförändringar.

I förra veckan meddelade regeringen också att den kommer att föreslå riksdagen mycket kraftfull lagstiftning för att skydda blåljuspersonal. Jag måste säga att första gången jag hörde talas om att brandmän hade fått stenar kastade på sig när de kommit för att släcka bränder förstod jag inte, utan jag blev helt brydd och ställd. Jag tror att många med mig har samma reaktion inför något sådant. Det är klart att vi ska se till att det är ett bra skydd och att vi ska ha stränga straff för den som försöker hindra våra brandmän, ambulanser och poliser att göra gott och att vara där för människor i nöd.

Jag tittar ofta på innebandy - jag är ju från innebandyns världshuvudstad Uppsala. När Storvreta spelar finns det en sak som upprör laget enormt och som får hela laget att rusa in och dra en röd linje, och det är om man försöker ge sig på målvakten. Jag gillar den känslan, när hela laget sluter upp. Det är exakt detta stöd vi ska ge till vår blåljuspersonal, och det gör vi med den lagstiftning som nu ligger på bordet.

Avslutningsvis måste jag bara säga: Det finns ett skarpt förslag, och vi har också ett förslag till tillkännagivande på bordet. Men jag tror att det finns anledning till lite självrannsakan här i riksdagen. Är det så vi ska använda tillkännagivandena, när det finns ett skarpt förslag? Detta är exakt vad riksdagen vill, och nu är vi där. Ändå måste man slå in den öppna dörren.

Jag brukar också kolla på badminton. Vi är väldigt bra på badminton också i Uppsala, genom Fyrisfjädern. Det är en fantastisk sport att titta på, men det finns ett problem. I en tävling är det sex matcher, och den som vinner flest har vunnit tävlingen. Men alla som kan räkna vet att om ett lag vinner fyra matcher i rad är spänningen slut. Det känns lite som att vi är där i dag - en badmintonmatch där det står 4-0. Det är ett ganska meningslöst spel vi ägnar oss åt om vi ska diskutera Blåljusutredningen eller att man ska komma fram med en sådan, när den faktiskt finns precis runt hörnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Det finns vissa andra likheter med badminton: Man spelar med en fjäderboll, och det känns lite grann som att göra en höna av en fjäder att slå på stora trumman när det kommer till tillkännagivanden om saker där det har aviserats skarpa konkreta förslag som vi snart får möjlighet att diskutera närmare i riksdagen.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till samtliga reservationer som Socialdemokraterna står bakom i detta betänkande, reservationerna 16, 33 och 41, samt till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

Anf. 2 Johan Forssell (M)

Herr talman! Jag kommer inte att vara lika idrottsfokuserad i mitt anförande. Ni får ursäkta mig, men jag tänkte använda mina minuter till att tala om vilken lagstiftning som jag vill se för att säkerställa att vi ger brottsoffer i detta land den upprättelse som de faktiskt förtjänar.

Detta är viktiga frågor. Vi ser en växande otrygghet runt om i vårt land. Väldigt många människor i Sverige känner att det land som man kanske har växt upp i, som man har bott i och som man har tillbringat många år i har förändrats, att man inte längre vågar gå ut och att man kanske tittar sig om över axeln när man går till affären, när man går till sitt arbete eller för den delen när man är i skolan.

Det brukar vara populärt i denna talarstol att tala om statistik, och med statistik kan man visa väldigt många olika saker. Men man kan aldrig ta ifrån människor deras upplevelser.

Vi ser en mycket allvarlig utveckling på detta område, inte minst när det gäller sexualbrotten. Utsattheten - andelen som säger att man är utsatt för sexualbrott - har ökat från 2 till nästan 7 procent på bara fem års tid. Det är en oerhört kraftig ökning.

Samtidigt säger svenska kvinnor, enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning, att de är otryggare än någonsin tidigare. Nästan var tionde ung kvinna i Sverige uppgav att de under året hade utsatts för ett allvarligt sexualbrott, alltså försök till eller fullbordad våldtäkt. Och nästan varannan ung kvinna - 44 procent - säger att de i dag känner sig otrygga utomhus på kvällen i det egna bostadsområdet. Så ser Sverige ut 2019.

Det finns naturligtvis flera olika förklaringar till detta och flera olika komponenter. Vi ser till exempel en polis i Sverige som är kraftigt underdimensionerad. Det går tyvärr, vill jag säga, trögt i rekryteringsarbetet när det gäller att nå målet om 10 000 fler polisanställda. Vi ser fortfarande inte någon riktad lönesatsning till landets hårt arbetande poliser. Vi ser fortfarande inte heller någon betald polisutbildning. Vi får nu också rapporter om att sexualbrotten inte heller är prioriterade i utredningsarbetet. Det tycker jag är mycket allvarligt. Få saker är så viktiga, skulle jag vilja säga, i polisens utredningsarbete som just sexualbrotten oftast riktade mot kvinnor.

Herr talman! Det finns också ljuspunkter. När regeringen inte lyckas ta ansvar får andra träda in. När jag tittar i detta betänkande är det mycket positivt att jag ser att det finns en majoritet i utskottet som vid tolv olika tillfällen väljer att gå före och ge regeringen i uppdrag att genomföra olika typer av lagstiftning. Denna majoritet ser lite olika ut i olika frågor. Men jag vill tacka alla partier som har gjort detta möjligt. Det är viktigt och betydelsefullt att vi tillsammans driver på för att få skarpare lagstiftning på plats och ta det ansvar som regeringen, som nu är inne på sitt femte år, inte har lyckats ta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Det finns flera saker som kan lyftas fram. Ska jag välja någonting är det just sexualbrotten. Moderaterna har sedan hösten 2017 föreslagit att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska skärpas från två till tre års fängelse. Det stora antalet våldtäktsmål i domstol avser just våldtäkt av normalgraden. Straffet har faktiskt inte ändrats sedan brottsbalken infördes.

För snart ett år sedan riktade denna riksdag ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för våldtäkt bör skärpas i enlighet med Moderaternas förslag. Regeringen har fortfarande inte återkommit till riksdagen i frågan, vilket leder till att vi tar upp samma fråga nu igen.

Herr talman! Ett år senare kan jag konstatera att det fortfarande inte pågår någon utredning. Jag tycker inte att en regering ska agera så senfärdigt i en så viktig fråga. Tyvärr är inte detta en isolerad händelse. Vi ser detta på område efter område, på punkt efter punkt.

Vi har terrorlagstiftningen där vi gjorde en överenskommelse 2015 men där allting ännu inte har genomförts. Det som har presenterats har hållit en så undermålig kvalitet i väldigt viktiga delar att regeringen har varit tvungen att dra tillbaka det. Och det är högst oklart om det över huvud taget kan träda i kraft.

Det handlar om sexualbrotten. Det handlar också om arbetet mot hedersförtryck, där det finns en utredning från augusti 2018 med ett föreslaget ikraftträdande den 1 januari 2020. Men i januariöverenskommelsen är det väldigt tydligt att det ska utredas igen och träda i kraft först den 1 januari 2022. Samtidigt berättar tiotusentals killar och tjejer i detta land att de lever under ett vedervärdigt hedersförtryck - normer från medeltiden som inte hör hemma i Sverige eller i något annat land för den delen.

Herr talman! Jag inser naturligtvis att det är bekvämt för en regering att kunna peka på en opposition och säga: Ni bara klagar. Ni är aldrig nöjda. Allt är fel.

Men det är faktiskt så att område efter område, lagstiftning efter lagstiftning försenas. Allt dras i långbänk. För detta förtjänar regeringen kritik. Om regeringen inte förtjänar kritik för detta vet jag inte vad man förtjänar kritik för. Det är nämligen precis som jag har beskrivit.

Mot bakgrund av den utsatthet och den otrygghet som allt fler människor i vårt land upplever hoppas jag att regeringen tar dessa frågor på större allvar framöver än vad man hittills har gjort, därför att detta inte är vad som helst. Detta är kärnstaten; det är välfärdens kärna. Ingenting i livet spelar någon roll om man inte kan känna sig säker och trygg i sin vardag. Vi moderater kommer att fortsätta att driva regeringen framför oss i dessa viktiga frågor.

Jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 48.

(Applåder)

Anf. 4 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Jag börjar med yrkandet, eftersom det var på tapeten. Jag yrkar bifall till vår reservation nr 34 om deltagande i kriminell organisation.

Vi debatterar här det straffrättsliga motionsbetänkande som årligen återkommer i riksdagen och där vi partier får visa vilken typ av politik vi vill ha på det straffrättsliga området. Även jag kan notera att det när Socialdemokraterna håller ett anförande tar ungefär fyra minuter innan man kommer in på själva de sakfrågor som finns i betänkandet. De andra minuterna handlar om andra saker som inte explicit berör vårt ansvarsområde.

Detta är lite symtomatiskt för den kriminalpolitiska debatten när det kommer till socialister - och även liberaler, för den delen: Man är väldigt fokuserad på andra sakområden än just det kriminalpolitiska. "Fler fritidsgårdar" brukar vara den gängse beskrivningen när det gäller de mest handlingskraftiga åtgärderna i kriminalpolitiken från socialistiska partier. Då tycker jag att man lite grann har missförstått det uppdrag vi i justitieutskottet har.

Vårt uppdrag handlar självklart om att ta fram tillfredsställande lagstiftning som ger rättsväsendet möjligheter att ingripa mot allvarlig brottslighet. Som vi ser det ska vi ge brottsoffren ordentlig upprättelse, vilket gör att själva kontraktet mellan staten och medborgarna uppfylls så att medborgarna känner tillit till rättssamhället. Det är det som är själva sakinnehållet och det vi borde diskutera.

Gustaf Lantz från Socialdemokraterna säger att vi har haft en väldigt handlingskraftig regering och att över hundra propositioner levererades från regeringen under förra mandatperioden. Det ska såklart ses i ljuset av att det från oppositionens sida föreslogs minst lika många tillkännagivanden till regeringen under föregående mandatperiod. Många av de propositioner som regeringen har levererat har baserats på just tillkännagivanden till regeringen, som oppositionen har stått för. Vi kan alltså med all rätt säga att den konservativa oppositionen har tryckt på i frågor och tvingat regeringen att ta fram nödvändig lagstiftning - som regeringen sedan är väldigt stolt över.

Exempelvis kan nämnas det som Morgan Johansson, vår justitieminister, valsade runt med under hela valrörelsen, nämligen skärpt straff för vapenbrott till två års fängelse. Det var någonting som vi från Sverigedemokraternas sida, ensamma i oppositionen, pushade på för under den föregående mandatperioden. Vi gjorde det under tre och ett halvt år. När Sverige sedan haft rekordår efter rekordår med skottlossningar levererar regeringen just det som Sverigedemokraterna har krävt: en höjning av straffet för grovt vapenbrott till två års fängelse, så att man kan häkta dessa individer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Detta var så att säga Socialdemokraternas flaggskepp i den kriminalpolitiska debatten i valrörelsen, att man vidtagit just den åtgärden. Om vi hade haft regeringsmakten hade vi kunnat vidta den mycket tidigare och därmed kommit åt fler brottslingar i ett tidigare skede. Så ser förhållandet ut mellan den påstått handlingskraftiga regeringen och den så kallade ivriga oppositionen i riksdagen.

I det här betänkandet föreslås tolv tillkännagivanden, och vi får höra att regeringen minsann har ett pågående arbete och att tillkännagivandena är helt onödiga. Då kan jag, precis som föregående talare från Moderaterna, peka på ett av de tillkännagivanden vi har i betänkandet, nämligen det som gäller sexualbrotten och skärpt straff för våldtäkt av normalgraden. Detta var någonting som oppositionen drev fram ett tillkännagivande om under föregående mandatperiod, när regeringen valde att inte skärpa straffet för våldtäkt av normalgraden. När vi antog samtyckeslagen under förra mandatperioden valde de rödgröna partierna i kammaren att inte justera straffet för våldtäkt av normalgraden. Vi riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta, och det är ett tillkännagivande som åter ligger på bordet eftersom regeringen inte har levererat.

Samtidigt kan vi från oppositionens sida givetvis säga att det kanske blir lite hattigt när vi riktar tillkännagivanden som regeringen delvis anpassar sig efter. Därför måste det till en översyn av straffskalorna för sexualbrotten generellt sett. Vi måste harmonisera samtliga straffskalor som justeras på grund av tillkännagivanden eller egna initiativ från regeringens sida. Det krävs ett sådant helhetsarbete, och det finns också återgivet som ett av tillkännagivandena.

En annan viktig sak jag vill poängtera när det gäller just detta betänkande är straffmätningen vid flerfaldig brottslighet - den så kallade mängdrabatten för brott. Sverigedemokraterna var ett av de partier som i opposition under föregående mandatperiod motionerade om detta. Vi har nu lyckats fånga en majoritet i utskottet för att delvis genomföra precis det Sverigedemokraterna har efterfrågat, det vill säga att man får en tydligare straffmätning för samtliga brott som en individ står åtalad för i stället för att individen åtalas enbart för det grövsta brottet medan andra brott skrivs av.

Detta är viktigt bland annat för att samhället ska markera för en person som begår många brott att det är allvarligt att begå flera brott. Även innan man blir åtalad ska det givetvis synas i straffmätningen om man har begått många eller få brott, och det åstadkommer vi just genom det här tillkännagivandet till regeringen. Det är en tydlig markering av exakt hur vi vill ha det, för risken när man låter en rödgrön regering utforma villkoren för en påökning av den så kallade mängdrabatten är att det blir alldeles för lite och alldeles för sent. Därför har vi valt att tillsammans med de andra partierna i opposition rikta ett tillkännagivande till regeringen där vi tydligt markerar att hela straffet ska utmätas för de tre grövsta brotten.

Jag har inte riktigt hunnit komma in på den reservation jag har annonserat att jag ställer mig bakom, men den gäller deltagande i kriminell organisation. Det bygger på samma princip som det som är aktuellt i den allmänna debatten om deltagande i terrororganisation.

Ska vi komma åt de personer som sitter högt upp i hierarkin i de kriminella nätverken måste vi ta till ny lagstiftning som gör det möjligt att väcka åtal mot personer som deltar i kriminella organisationer. Det kan exempelvis gälla nazistiska organisationer, kommunistiska organisationer eller andra våldsbejakande - eller bara kriminella - organisationer. Det handlar om att på allvar kunna bryta ned dessa strukturer. Även de som tillsammans planerar och organiserar och sedan låter andra utföra brotten ska alltså kunna åtalas för sin medverkan i en kriminell organisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Därför behövs det en ny brottsrubricering, deltagande i kriminell organisation, och det är det jag väljer att yrka på i den här debatten.

Anf. 5 Jonny Cato Hansson (C)

Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att Centerpartiet givetvis står bakom alla sina reservationer, men för att spara tid väljer jag att yrka bifall enbart till reservation 21.

Tryggheten i vårt land är en viktig och avgörande samhällsfråga. Det är en komplex fråga med många pusselbitar som hänger ihop. Under de senaste veckorna har vi i denna kammare talat mycket om rättssäkerhet, och i dag ska vi debattera såväl straffrättsliga frågor som brottsofferfrågor. Det ena hänger ihop med det andra.

Samhällsutvecklingen när det gäller vissa trygghetsfrågor har de senaste åren varit väldigt oroväckande. En sådan fråga är hot och våld mot blåljuspersonal. De senaste åren har vi sett många fruktansvärda exempel på våld mot poliser samt mot personal inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården. Detta är oacceptabla handlingar som måste stoppas.

Det är bra att regeringen så sent som i torsdags fattade beslut om att lägga fram förslag på skärpt lagstiftning mot blåljuspersonal, men jag måste säga att jag saknar en hel del i förslaget. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man väljer att lämna såväl Kustbevakningen som Tullverket helt utanför förslaget; i min värld är anställda vid Tullverket så mycket blåljuspersonal som man bara kan bli.

Sexuellt ofredande, sexuella övergrepp, sexualbrott och våldtäkt är fruktansvärda handlingar. Det är brott som måste få hårda och omedelbara konsekvenser. Här behövs det fler, hårdare och skarpare åtgärder samt ny lagstiftning. Det är bra att vi i dag förhoppningsvis får ett tillkännagivande om en översyn av straffskalor för sexualbrott, skärpta straff för våldtäkt av normalgraden, skärpta straff för sexuella övergrepp och en ny brottsrubricering om grovt sexuellt ofredande. Det är mycket välkommet.

Herr talman! Det finns mycket i detta betänkande som vi är överens om, och jag tycker att det är bra att riksdagen i dag ser ut att göra tolv tillkännagivanden till regeringen om hårdare tag mot avskyvärd brottslighet. Men det finns också frågor där vi inte är överens, och jag tänker ägna min resterande tid åt en fråga som är väldigt viktig för Centerpartiet.

Det var med förtvivlan, ledsamhet och ren och skär ilska som jag tidigare i vår tog del av Göteborgspostens granskning av hot och trakasserier mot våra lantbrukare. Granskningen visade på en rad fruktansvärda exempel på vad våra lantbrukare får stå ut med och på vad deras barn och familjer utsätts för.

Nu i dagarna har frågan aktualiserats på nytt. De kommande veckorna kommer det att arrangeras kosläpp på bondgårdar runt om i södra Sverige. Detta är en tradition för att fira vårens ankomst, en möjlighet för barnfamiljer att se var maten vi äter kommer från och ett sätt för landets bönder att visa upp sina fantastiska verksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Vi har i Kvällsposten kunnat läsa om bland annat en mjölkbonde i Blekinge som fått uppleva det här på nära håll. För hans del handlar det om aktivister som hotat med att de - jag ber om ursäkt, herr talman - "ska ställa till ett helvete och lite till". Vi har också kunnat läsa om influencers som jämför mjölkbönder med Josef Fritzl.

Det är allvar nu. Det räcker. Vi måste börja ta hot och trakasserier mot landets bönder på allvar. När så många som var fjärde lantbrukare känner oro över att utsättas för hot och trakasserier av extrema djurrättsaktivister är läget ytterst allvarligt.

För Centerpartiet är detta inte bara ett branschproblem - det är ett demokratiproblem. Vi får aldrig acceptera icke-demokratiska metoder i politiskt syfte. Det krävs handling för att öka tryggheten på landsbygden, inte minst för våra lantbrukare.

Centerpartiet vill gå fram med kraftfulla åtgärder på området. Det handlar bland annat om att stoppa medel till våldsbejakande organisationer, om att se över lagen om intrång och hemfridsbrott och om en ny brottskod och brottsrubricering på området.

Det krävs kraftfulla åtgärder för att öka tryggheten för våra bönder och lantbrukare, som är så viktiga för att vi ska kunna klara livsmedelsförsörjningen och nå målen i vår livsmedelsstrategi. Centerpartiet kommer att fortsätta agera blåslampa för att hot och våld i djurrättens namn ska få ett slut en gång för alla.

Anf. 6 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Jag kan inte annat än instämma i det som Jonny Cato slutligen kom till i sitt anförande när det gäller hot och våld mot lantbrukare och mot våra bönder. På detta område finns det två reservationer i betänkandet: en som Sverigedemokraterna står bakom och en som Centerpartiet och Kristdemokraterna, tror jag, gemensamt står bakom.

Det kan ju vara så att Sverigedemokraternas reservation står som huvudförslag mot avslag. Sverigedemokraternas reservation tar upp just detta med hot och våld mot lantbrukare, som vi ser som väldigt allvarligt. Vi föreslår i reservationen straffskärpningar för denna typ av brott så att de prioriteras högre av polisen och även ger en tydligare konsekvens för de personer som ägnar sig åt denna typ av kriminalitet, där laglydiga människor som arbetar hårt utsätts för ett organiserat brott. Detta är någonting som samhället måste se mer allvarligt på än vad som är fallet i dag.

Min fråga till Jonny Cato Hansson är: När vi står i kammaren och eventuellt har Sverigedemokraternas reservation som huvudförslag mot avslag, kommer Centerpartiet då att visa stöd med all den kraft som Jonny Cato Hansson visar i talarstolen och allt det engagemang som Jonny Cato Hansson visar för lantbrukarna? Kommer ni då att visa stöd för Sveriges lantbrukare och stödja Sverigedemokraternas reservation om att skärpa straffen för dem som begår dessa allvarliga brott mot Sveriges lantbrukare?

Anf. 7 Jonny Cato Hansson (C)

Herr talman! Centerpartiet kommer att följa praxis och rösta på vårt förslag och vår reservation, och oavsett vilket räcker inte Sverigedemokraternas, Kristdemokraternas och Centerpartiets röster tillsammans till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Det jag tycker är lite beklämmande är att Adam Marttinen väljer att rikta frågorna och aggressionen mot mig och mot Centerpartiet, som faktiskt delar er åsikt i denna fråga och som har en reservation. Det vore mycket mer relevant att ställa frågan till de andra partierna här inne, som inte har några förslag i kammaren i dag på skärpta straff och skärpta åtgärder mot djurrättsrelaterad brottslighet.

Jag tycker att vi i hela trygghetsdebatten just nu slår väldigt mycket på varandra fast vi är överens. Det är ibland ganska små skillnader. Men när vi faktiskt inte är överens mellan olika partier är det de som ska få frågor - inte vi som faktiskt vill gå väldigt långt i dessa frågor.

Anf. 8 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Anledningen till att jag valde att ta replik mot Centerpartiet i denna debatt är inte så konstig. Vi var väldigt överens i valrörelsen om att vi behövde en ny regering för Sverige - en regering som på riktigt prioriterar vårt ansvarsområde. Och vad gör Centerpartiet efter valet? Jo, man väljer en socialdemokratisk justitieminister, och man väljer att lägga ned sina röster till förmån för en socialdemokratisk budget med anslag till vårt ansvarsområde. Det är inte jättekonstigt att jag valde att ta replik mot Centerpartiet i detta läge.

Den tröst som vi kan ge Sveriges lantbrukare för Centerpartiets räkning är att de kan få en praxis. Straffskärpningar är man inte beredd att gå ända in i kaklet för från Centerpartiets sida för att markera mot dessa brott, utan det Sveriges lantbrukare ska få som tröst från Centerpartiet är att man följer praxis. Det kan de ju känna en väldigt stor trygghet inför. När de utsätts för stenkastningar mitt i natten eller får mordhot sprejade på sina bilar kan vi i alla fall veta att Centerpartiet har en praxis. Det känns ju jättefint att Centerpartiet levererar så mycket.

Centerpartiet är mer intresserat av sitt eget imagebygge än av att stödja de hederliga medborgare som finns ute i landet. Om man vill stödja dem på riktigt gör man vad som krävs för att åstadkomma en förändring - då går man hela vägen ut. Då står man inte i riksdagen och bryr sig mer om sin egen image än om att stödja de reservationer som på riktigt gör en skillnad för Sveriges lantbrukare. Där har Centerpartiet alldeles uppenbart en hemläxa att göra.

Anf. 9 Jonny Cato Hansson (C)

Herr talman! Om det är så himla viktigt att vi blir överens kan ju Sverigedemokraterna rösta på Centerpartiets reservation.

Jag tycker, återigen, att kritiken är felriktad. Det finns ingen som på allvar kan ifrågasätta var Centerpartiet står i dessa frågor. Det här handlar inte om imagebyggande, utan det handlar om att detta är viktiga frågor för landsbygden.

Sedan kommer alltid det som nu börjar bli klassiskt om regeringsbildningen, budgeten och så vidare. Jag kan bara konstatera att regeringens vårbudget innehåller mer satsningar på rättsväsendet än den budget som M-KD levererade och som Sverigedemokraterna stod bakom.

Anf. 10 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Vi befinner oss i en tid då höjda straff verkar vara lösningen på samhällets alla problem. Justitieministern brukar skryta om hur många straff han har höjt. Moderaterna tar varje tillfälle i akt att nykriminalisera och att höja straffen för ditten och datten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Sossar och moderater fortsätter att ånga på. Straffreduktionen ska bort, och mindre brott ska räknas ihop och leda till otroligt långa fängelsestraff. Samtidigt är både häkten och anstalter fulla. Man ska låsa in fler, och de ska sitta på jättelång tid. Att låsa in en person under ett år kostar 1 miljon. Nya anstalter kommer att behöva byggas.

I går presenterades vårbudgeten, och inte fanns det några extra pengar där. Grattis till en politik med en konsekvensanalys på samma nivå som min treåring när han vägrar att ta på sig vantarna en kall aprilmorgon för att solen lyste i går.

Men jag håller med om en sak: Alla brott ska tas på allvar. Därför undrar jag varför det daltas så himla mycket med den utbredda brottsligheten kring finansiering och ekonomi. Av 100 företag är det 7 som startas enbart i kriminellt syfte. Företaget är den nya kofoten, och det är alldeles för enkelt att via offentliga upphandlingar lura kommuner och landsting på enorma summor och sedan bara sticka med pengarna.

Den borgerliga politiken med lättnader när det gäller företagens redovisningsuppgifter gynnar kriminalitet. Inte ens revision anser borgerliga partier att man ska ha, och man har till och med tagit bort revisionsplikten för mindre företag. Återigen, grattis - nu startar ett nytt kriminellt företag!

Några andra som lever och frodas i en politik som daltar med kriminella är bankerna. Det skatteplaneras, skattefuskas och göms undan. Samtidigt ska staten alltid stå redo för att rädda en bank från att läggas ned.

Den senaste tiden har präglats av flera avslöjanden om skatteflykt och penningtvätt med kopplingar till Danske Bank, Nordea och SEB. Innan dess var det avslöjanden i form av Panama Papers, Lux Leaks och Swiss Leaks som har visat att problemen är omfattande även i Sverige. Vi ser höginkomsttagare som gömmer pengar, bolag som planerar bort sin skatt och revisionsbyråer och banker som hjälper till.

Nu har det även framkommit att Swedbank kan ha använts för omfattande och systematisk penningtvätt under närmare ett decennium. Totalt beräknas minst 40 miljarder kronor ha slussats mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum.

Herr talman! Internationellt förs en debatt om bankernas roll i aggressiv skatteplanering. Banker, revisionsbyråer, skattejurister och konsulter tjänar stora pengar på att tillhandahålla rådgivning och tjänster som leder till såväl skattefusk som aggressiv skatteplanering. Bankerna är inte rädda för att fuska och skatteplanera, för straffet är inte tillräckligt kännbart. Låt mig då föreslå en lösning som känns: Vi höjer straffet - ekonomiskt. Därför ska banker som begår brott, som skatteplanering, betala riktigt stora bötesbelopp. Böter ska vara efter inkomst. Har du mycket tillgångar blir det en fet böteslapp.

Storbritannien införde 2017 bestämmelser om tillgångsbaserade böter för de mest allvarliga fallen av skatteflykt från landet. Böterna börjar från vad som är lägst av 10 procent av värdet på tillgångarna och 10 gånger de uteblivna skatteintäkterna. Vi anser att Sverige bör införa ett liknande system som i Storbritannien med tillgångsbaserade böter. Det är liksom det enda rimliga.

Sköter sig inte bankerna får de sluta vara banker. Det är slut med daltandet med banker och skattefusket. Det är slut med storbankernas herravälde. Det är slut med att använda företag för att suga ut skattemedel från välfärden. Det är dags för kontroll, revision och stora bötessummor för dem som inte sköter sig. Straffet måste kännas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Jag yrkar bifall till reservation 50.

Anf. 11 Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Förbyggande insatser är självklart viktigt. Gustaf Lantz var inne på det i sitt anförande. Jag skulle kunna stå här och rada upp många olika satsningar, förslag och åtgärder som Kristdemokraterna har, inte minst när det gäller att stötta familjen och föräldrarnas roll för att ge en trygg start för barnen och för att vi ska kunna få ett tryggare samhälle. Jag skulle kunna prata om civilsamhällets förträffliga insatser, och när det kommer till innebandy också givetvis om Mullsjö innebandyklubbs fantastiska arbete inte bara på innebandyplanen utan också som en viktig aktör i det lokala samhället. Men den här debatten handlar om det straffrättsliga betänkandet från justitieutskottet.

Låt mig först betona ett av straffets syften, som för oss kristdemokrater är av stor betydelse, nämligen att bidra till upprättelse för brottsoffret. Straffen ska stå i proportion till de brott som har begåtts. Vi menar att under alltför lång tid har andra perspektiv dominerat den kriminalpolitiska debatten. Ofta har straffrätten stått på gärningsmannens sida. Det vill vi ändra på.

Herr talman! Vi kristdemokrater står bakom de tillkännagivanden som finns i betänkandet. I dag är de tolv till antalet. Justitieutskottet är flitigt med sina tillkännagivanden, och jag vill tacka mina kollegor i utskottet för ett gott samarbete. I utskottet finner vi ofta majoritet för god politik. Det är bra, för den här regeringen behöver sannerligen eldas på.

Tillkännagivandena gäller alltifrån skärpta straff för sexualbrott till inbrott och straffskärpningar för personer med kopplingar till kriminella nätverk och gäng. Det här är viktiga åtgärder för att komma åt den växande kriminaliteten.

Flera av de tillkännagivanden som vi i dag behandlar är delvis upprepningar av sådant riksdagen redan beslutat. Vi tar upp dem igen eftersom regeringen inte agerat. Annat är nytt, därför att nya problem påtalats och regeringen står handfallen inför de problemen.

Herr talman! Låt mig ta några exempel. Förra året slog sig regeringen för bröstet när den höjde maxstraffet för grov våldtäkt. Men straffskärpningen träffar ju inte majoriteten, 85 procent, av de våldtäkter som begås. Dessa bedöms inte som grova utan är i straffrättsliga termer av normalgraden. Där står straffskalorna still, samtidigt som andelen utsatta ökar kraftfullt och fler och fler säger sig inte ens vara trygga i sitt eget närområde.

Kristdemokraterna vill se höjda straff för alla våldtäkter och står därför bakom riksdagens tillkännagivande. Det är positivt att hela utskottet ställt sig bakom detta. Nu är det upp till regeringen att leverera. Min fråga till socialdemokraterna i den här debatten är: När kan vi förvänta oss ett förslag på riksdagens bord?

Herr talman! När vi förra året diskuterade det straffrättsliga betänkandet tillkännagav riksdagen att straff för våld mot blåljuspersonal ska tas fram men också att det vi kallar vitala samhällsfunktioner ska skyddas. Den som slår sönder ett socialkontor eller eldar upp en skola ger sig på hela lokalsamhället och behöver straffas därefter. Vi menar också att sjukhuspersonal måste skyddas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Häromveckan slog regeringen på stora trumman. Tre ministrar, inklusive statsministern, presenterade förslagen från Blåljusutredningen. Där saknas en skärpning av brott av normalgraden. Där ingår varken tullpersonal eller Kustbevakningen. Där krävs att det är en del av en pågående utryckning eller en brottsbekämpande verksamhet. Viktiga byggnader, såsom socialkontor, skyddas inte. Inte heller skyddas de sjuksköterskor och läkare som möter ett ökande hot. Att vi ska behöva fortsätta föra regeringen framför oss här är märkligt.

Herr talman! Ett annat tydligt exempel på när straffrätten åsidosätter brottsofferperspektivet gäller mängdrabatten. Vi kristdemokrater menar att den borde avskaffas i sin nuvarande form och att gärningsmannen bör ta fullt straff för sina tre första brott. Vad hjälper det ett brottsoffer att en gärningsman begått en ännu värre handling mot någon annan?

Dessutom skulle en slopad mängdrabatt innebära säkrare gator och torg, eftersom seriebrottslingar skulle sitta inne längre. På så sätt ser vi till att inte bara hjälpa brottsoffer utan också att färre blir brottsoffer.

Brott kopplade till kriminella uppgörelser, överlåtelse av narkotika och övergrepp i rättssak siktar alla in sig på den grova organiserade brottsligheten. Den måste stoppas. Kriminellas kontroll över vissa utsatta områden måste brytas. Det är därför positivt att utskottets arbete fungerar bra när regeringens inte gör det. Ständigt och jämt måste riksdagen kräva att regeringen ska agera för att något ska hända.

Januaripartiernas 73-punktsprogram är tunt när det gäller brottsbekämpning, trots att åtgärder för lag och ordning är det som väljarna efterfrågar mest. Förmågan att förebygga, bekämpa och beivra brott är ett av statens kärnområden. Trots det agerar regeringen yrvaket varje gång något nytt händer. Det duger inte.

Herr talman! Jag vill lyfta fram två reservationer som Kristdemokraterna står bakom. Den ena handlar om djurrättsaktivism, som Jonny Cato Hansson redogjorde för. Jag läser rubriker i tidningen om att kosläpp ställs in för att bönder hotas av djurrättsaktivister. Det är fullständigt oacceptabelt.

Jag vill yrka bifall till en annan reservation, nämligen reservation 27 om stärkt straffrättsligt skydd för jägare, som belyser en angränsande problematik. Vi anser att angrepp på jägare som bedriver eftersöksjakt och skyddsjakt bör leda till hårdare straff eftersom dessa jägare utför ett viktigt samhällsuppdrag. Det behövs även ett riktat polisarbete med speciella insatsgrupper inriktade på denna typ av ideologiskt motiverad brottslighet. Därför yrkar jag alltså bifall till reservation 27.

(Applåder)

Anf. 12 Johan Pehrson (L)

Herr talman! Det är en intensiv debatt det här. Vi har behandlat ca 180 yrkanden om att skärpa straffen. Det finns en vilja hos oss folkvalda att se till att Sverige blir ett än mer fantastiskt land att leva i och att brottsligheten ska försvinna.

Den straffrätt vi har i dag grundas på lite olika teorier. Den grundas på den absoluta teorin, ren vedergällning, eller på mer relativa straffrättsteorier som kan vara antingen allmänpreventiva eller individualpreventiva. Det första betyder att folk ska avhålla sig från att begå brott genom att det straffbeläggs. Ett sådant exempel är hastighetsbegränsningar. Man har straffbelagt fortkörning så att alla vet att den som kör för fort kan åka dit. Då kan människor i förhållande till straffets omfattning välja att ta en risk; ska man bli upptäckt eller inte? Det finns hastighetskameror och sådant, ni vet. Det kanske är någon här i kammaren som har åkt fast för fortkörning. Vad vet jag? Jag har faktiskt gjort det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Skulle vi ha drakoniska straff på fortkörning och dra till med livstid för det skulle det uppfattas som kanske inte helt proportionellt, men det skulle definitivt sänka hastigheterna på våra vägar.

Vi har alltså en blandning av dessa olika principer om hur vi ska mäta och sätta straff. Flera av dem har mina meddebattörer berört skickligt här tidigare. Straffskalorna kan sägas vara mer absoluta. Vi sätter att ett visst brott är värt ett visst straff.

Flera har argumenterat skickligt för att sexualbrott är så pass vidriga handlingar att det finns stöd för att det etiskt sett ska vara ett högre straffvärde. Men själva straffen sätts kanske mer ur ett allmänpreventivt syfte. När det gäller påföljderna jobbar vi ändå fortfarande lite mer med individualprevention. Vi gör trots allt skillnad på människor som begår brott för första och andra gången jämfört med när de börjar komma upp i straffskalorna, även om vi tycker att det är otillräckligt och ska ses som än mer allvarligt.

Vi får inte glömma bort att vi har haft debatter tidigare som varit helt avgörande för utvecklingen av tryggheten i samhället. Det handlar om det som vi talade om häromveckan: unga lagöverträdare. Målet med kriminalpolitiken är såklart att första brottet ska vara sista brottet. Människor ska förstå att det händer någonting om man begår ett brott. Där har vi stora problem, hävdar jag. Men jag får hänvisa till den debatten.

Inte minst socialpolitiska åtgärder eller psykiatri, skola eller missbruksvård är helt avgörande för att minska brottsligheten. Många människor som begår brott är helt av banan. De är helt trasiga. Vi kan skärpa straffen hur mycket som helst. Det kommer aldrig att hjälpa dem. Det kan också vara människor som begår brott som har helt förvridna kulturmönster - eller vad man ska kalla det. Det handlar om brott i hederskulturens namn genom våld och i värsta fall mord. Det är människor som har en helt skadad verklighetsuppfattning.

Herr talman! Det är viktigt att lyfta fram ett tillkännagivande i betänkande JuU11. Det gäller mängdrabatten. Vi liberaler har pratat om det länge. Jag förutsätter att regeringen tar detta på allvar, precis som de andra tillkännagivandena, och återkommer. Det är ett helt orimligt system att man ska få så mycket rabatt för att begå brott på brott.

Vilken åklagare eller polis som helst kan berätta vilket problem det är, vid sidan av att människor kanske inte får den ökning i straffvärde som finns. Det handlar om människor som har svårt att ta till sig samhällets straffrättsliga signaler och begår brott på brott, igen och igen. Det är ofta personer som behöver en längre tids inlåsning, inte minst för sin egen rehabilitering. Men samtidigt skyddas människor. På så sätt har straffen en tydlig samhällsskyddande uppgift.

Om människor får bra rehabilitering i kriminalvården kan man efter en längre tid komma ut som en bättre människa. Framför allt begår man inga brott under tiden.

Frågan om stärkt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal har varit uppe. Det har också nämnts att regeringen presenterade sina tankar häromsistens. Liberalerna vill framhålla att det inte är tillräckligt. Det borde vara ett skärpt minimistraff för våld mot tjänsteman. Vi vill gärna att kränkningsersättningen för poliser som attackeras ska stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Vi tror på en breddad lagstiftning så att också våld mot alarmeringstjänstpersonal och brotten mot personal i hälso- och sjukvården inkluderas. Det ser ganska allvarligt ut på många ställen. När man kommer till sjukvården följer rena gänguppgörelser med in på akuten. Och vi undrar varför så få vill bli sjuksköterskor. Det här är en orsak.

Liberalerna har också reservationer när det gäller fridskränkningsbrott och olaga förföljelse. Ett tips till mina kollegor är att vi faktiskt kan stifta en lag. Det är ju därför vi är här. Vi har dock den beredningsordningen att vi väntar på att regeringen ska komma tillbaka.

Olaga förföljelse var en lagstiftning som vi i stort sett beredde och genomförde i riksdagen. Liberalerna förde fram det. Det blev en bred uppslutning, och vi genomförde en lagstiftning som innebar att så kallad stalkning kriminaliserades. Det jag pratar om är den subtila, lågintensiva men ständigt närvarande terrorn som människor verkar bedriva mot varandra. Vi ser att det finns förutsättningar för att se över och stärka den lagstiftningen. Det gäller fridskränkningen som en egen enhet men också frågan om olaga förföljelse.

Herr talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att lyfta fram Europaperspektivet på detta. Vi står inför ett val till Europaparlamentet. I den här kammaren har det gjorts positionsförflyttningar i närtid, bland annat från Socialdemokraterna. Statsministern har varit ute och sagt att det skulle vara bra med en gemensam åklagarmyndighet på Europanivå. Moderaterna har flyttat sig framåt. Och Kristdemokraterna har flyttat sig framåt.

Det är bra. Men de områden som den gemensamma europeiska åklagaren ska arbeta med är kraftigt begränsade. Det finns fortfarande områden där den grova organiserade brottsligheten, som opererar gränslöst, måste mötas av en gränsöverskridande brottsbekämpning. Där är Europanivån viktig. Därför vill vi yrka bifall till reservation 39 där vi lyfter fram miljöbrott, penningtvätt, skattebrott och annat. Ni anar inte hur mycket moms som försvinner i EU-systemet på grund av grovt kriminella som lever bara på detta.

Där kan jag medge att Vänsterpartiet har en poäng i att det är straffskärpningar som vi borde se över. Här kommer det allmänpreventiva tillsammans med en riktig upptäcktsrisk att få en avskräckande effekt, så att människor struntar i den verksamheten, som i dag är väldigt lönsam.

Herr talman! För tids vinnande yrkar Liberalerna alltså bifall till endast reservation 39.

Anf. 13 Gustaf Lantz (S)

Herr talman! Jag vill för tids vinnande justera tidigare yrkanden till att endast gälla reservation 43.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Våldsbrott och brottsoffer