Till innehåll på sidan

Strategisk exportkontroll 2005 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden m.m.

Betänkande 2005/06:UU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 maj 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Strategisk exportkontroll (UU12)

Regeringen har lämnat en redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken avseende krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2005. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den faktiska exporten av krigsmateriel under år 2005. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 24

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-04-20
Justering: 2006-04-25
Trycklov till Gotab och webb: 2006-04-26
Trycklov: 2006-04-26
Reservationer: 10
Betänkande 2005/06:UU12

Alla beredningar i utskottet

2006-04-20

Strategisk exportkontroll (UU12)

Regeringen har lämnat en redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken avseende krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2005. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den faktiska exporten av krigsmateriel under år 2005. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-05-03

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 29 Nina Lundström (Fp)
Fru talman! Denna debatt handlar om utrikesutskottets behandling av regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2005 och motioner som berör denna skrivelse, vilket innebär krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen lämnar i skrivelsen en redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken. Vi i Folkpartiet har tre reservationer i detta betänkande - en om demokrati och mänskliga rättigheter, en om bedömning av vissa enskilda länder och en om Kina. Jag vill här, fru talman, för tids vinnande yrka bifall till endast reservation nr 4 under punkt 5, men vi står bakom alla Folkpartiets reservationer. Sverige är hitintills ett land i viss mån förskonat från våld. Här begås dock dagligen våldsbrott i form av rån, hot och mord. Men vår befolkning är inte utsatt för inre väpnade konflikter, krig och terrorism - till skillnad från många andra länder. Kommer fler bomber att smälla, fler vapen att avfyras och vilka är måltavlor? Det går att identifiera sig med den rädsla som drabbar människor i våldsutsatta länder. Det är en ständig rädsla som de måste leva med. För ett år sedan avtäcktes ett monument i Sverige - i Haparanda, fru talman. 2 000 människor slöt upp. Det var till minne av de krigsbarn som kom till Sverige under andra världskriget. Det var ett mycket känslofyllt minne för alla dem som deltog. Bertrand Russell har uttryckt att vi inte kan lita på att vare sig en man, församling eller en nation agerar humant eller tänker sunt under påverkan av en stor rädsla. Franklin D. Roosevelt sade å andra sidan att "the only thing we have to fear is fear itself", det vill säga att det enda vi behöver vara rädda för är själva rädslan. Fru talman! Vapen i fel händer sprider rädsla. Därför är det oerhört viktigt att regelverket för svensk krigsmaterielexport fungerar och är restriktivt. En av våra reservationer som avser demokrati och de mänskliga rättigheterna berör just vikten av att västländer lär av historien och inte samarbetar med diktaturer som bryter mot mänskliga rättigheter vad gäller exempelvis vapenexport. I stället behöver vi understödja de demokratiska krafter som verkar i odemokratiska länder. Vi menar att ett demokratikriterium i svensk vapenexport bör införas. Ett sådant kriterium skulle innebära att export vägs mot tydliga krav på demokratisk utveckling. Därmed förhindras vapenexport till diktaturer. Jag noterar att utskottet konstaterar att regeringen ska ta ställning till Krigsmaterielutredningens förslag i vars direktiv det ingick att undersöka konsekvenser av införande av ytterligare kriterier, däribland demokratikriterier. En annan av våra reservationer i Folkpartiet berör också bedömningen av enskilda länder. Sverige har under ett antal års tid importerat krismateriel från Vitryssland. Enligt SCB importerades krigsmateriel från Vitryssland för ca 300 000 kr så sent som i november 2005. Men beloppet är dock oväsentligt. Sverige skänker legitimitet åt den vitryska vapenhandeln. På listan över länder som på senare tid har köpt vitrysk krigsmateriel återfinns länder som Nordkorea, Iran, Irak, Sudan och Angola. Sveriges vapenimport från Vitryssland måste ifrågasättas utifrån vår utrikespolitiska målsättning att främja mänskliga rättigheter. Den vitryska demokratirörelsen ser sin kamp motverkas av agerandet. Sverige har inhandlat vapen för ungefär 90 miljoner kronor under perioden 1996-2003, vilket torde ha bidragit till att stärka den vitryska diktaturen. Utskottet anger i betänkandet att den senaste tidens utveckling i Vitryssland ger skäl till stor oro. Det gäller inte minst regimens hårdhänta linje gentemot den demokratiska oppositionen. Men i övrigt hänvisar utskottet till att översyn pågår i Regeringskansliet kring frågan om import av krigsmateriel från Vitryssland. Fru talman! Den tredje reservationen som Folkpartiet har i betänkandet avser Kina. Vi anser att det är ett annat kännetecken på bristfälligt agerande och en tendens till undfallenhet gentemot Kina. Planerna på att häva EU:s vapenembargo mot Kina var något som vi motsatte oss länge, och vi gör det fortfarande så länge Kina inte bidrar till en stabil utveckling och en förtroendeskapande relation mellan Kina och dess grannar. Vapenembargot mot Kina bör utvärderas i perspektivet stabil utveckling för fred och förtroendeskapande relationer mellan Kina och dess grannar. Fru talman! Utskottet noterar att diskussionerna inom EU avstannat vad gäller hävdandet av vapenembargot, med anledning av bland annat att Kina har antagit en ny lag riktad mot Taiwans självständighetssträvanden, den så kallade anti-secession -lagen. Jag var på resa i Asien när lagen antogs, och jag kunde konstatera vilka starka reaktioner det blev från de omgivande länderna, inte minst Taiwan. Men utskottet hyser en förhoppning om att den verktygslåda som syftar till åtgärder som ska träda i kraft när vapenembargon hävs gentemot ett land ska kunna antas inom en snar framtid. Jag vill här återigen upprepa Folkpartiets uppfattning om dessa frågor som berör Kina, nämligen att vi anser att det är oerhört viktigt att hävda vapenembargot så länge inte övriga villkor har uppfyllts. Fru talman! Är det Russell som har rätt, det vill säga att stor rädsla påverkar agerandet och tänkandet? Eller har Franklin D. Roosevelt rätt som anser att det enda vi behöver vara rädda för är rädslan för själva rädslan? Vi kan ha många olika tolkningar om detta, men en sak vet vi: Vapen i fel händer sprider rädsla. Därför är det oerhört viktigt att regelverket för svensk krigsmaterielexport fungerar och är restriktivt. Demokratikriterier och kampen för mänskliga rättigheter måste lyftas fram som en viktig del i ett sådant regelverk. I detta anförande instämde Gunnar Andrén (fp).

Anf. 30 Alice Åström (V)
Fru talman! Vänsterpartiet har i betänkandet ett flertal reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 6 och reservation 7. I dag debatterar vi en skrivelse från regeringen om svensk krigsmaterielexport och produkter med dubbla användningsområden - en skrivelse som behandlar den export som skedde under 2005. Det här är inte bara en skrivelse som talar om vad som har hänt, utan det är en skrivelse som tydligt beskriver den svenska politiken när det gäller vapenexport. Under kalla kriget värnade Sverige om sin alliansfrihet och neutralitet. För att neutraliteten och alliansfriheten skulle bli trovärdig var Sverige tvunget att visa att man var oberoende när det gällde produktionen av krigsmateriel. Men att producera krigsmateriel i små serier anpassade för ett litet land som Sverige var dyrt. För att det inte skulle bli för dyrt fick man producera större serier och sälja överskottet på export. Under många år höll sig den svenska krigsmaterielexporten på en ganska jämn nivå, i snitt ca 3 miljarder kronor om året. Men efter Sovjetunionens sammanbrott och kalla krigets slut förändrades den svenska säkerhetspolitiska situationen radikalt, och den blev förbättrad. Men vi såg ingen förändring när det gällde den svenska krigsmaterielexporten. Under hela 90-talet låg den på i genomsnitt 3 miljarder kronor per år. Egentligen borde den säkerhetspolitiska situationen rimligen ha påverkat behovet av krigsmateriel. Men något sådant såg vi inte. Snarare har vi sett att den svenska krigsmaterielexporten har ökat kraftigt. Under 2003 var det en markant ökning och krigsmaterielproduktionen fördubblades. Den har fortsatt att öka kraftigt under de följande åren. År 2005, som skrivelsen handlar om, var krigsmaterielexporten tre gånger så stor som genomsnittet under 90-talet. Värdet av de faktiska exportleveranserna av krigsmateriel under 2005 var 8 628 miljoner kronor, och det var en ökning på 18 % om man jämför med föregående år i löpande priser. Man måste säga att det är en anmärkningsvärd ökning, liksom den stora ökningen året innan. I skrivelsen säger regeringen att exporten svarade för ungefär 55 % av försvarsindustrins totala fakturerade försäljning av krigsmateriel under året. Det är första gången som exportandelen har nått över 50 %. Detta sker samtidigt som Försvarsberedningen skriver i sin rapport En strategi för Sveriges säkerhet , som kom 2006, att "ett enskilt militärt väpnat angrepp i alla dess former direkt riktat mot Sverige bedöms som osannolikt under överskådlig tid". Att exporten nu utgör en större del än det motsvarande svenska försvarets behov, i kombination med det förändrade säkerhetsläget, visar att verksamheten med den svenska krigsmaterielexporten har blivit ett självändamål. Fru talman! Den i särklass största krigsmaterielimportören av svensk krigsmateriel är Sydafrika. År 2005 importerade man krigsmateriel från Sverige till ett värde av 1,2 miljarder kronor. Att den är så stor beror på att det svenska stödet till apartheidregimen förvandlades efter apartheidpolitikens avskaffande till en omfattande försäljning av svenska JAS-plan. Den politik som innebar att man från svensk sida drivit fram en så stor import av svenska JAS-plan till Sydafrika borde i dag stå i stark kontrast till vad som senare har lagts fram när det gäller den svenska utvecklingspolitiken. Men i den svenska utvecklingspolitiken, såsom den proklameras i regeringens proposition Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling , slår man fast att det ska finnas en samstämmighet när det gäller målinriktningen på olika politikområden, att handelspolitiken inte ska strida mot den svenska biståndspolitiken. I Sydafrikas fall tycker vi i Vänsterpartiet att det är uppenbart att denna kraftiga export av krigsmateriel till Sydafrika strider mot den svenska utvecklingspolitiken. Vänsterpartiet anser att en svensk krigsmaterielexportpolitik ska överensstämma med den svenska utvecklingspolitiken. Fru talman! När det gäller frågan om samstämmiga regler för import och export av krigsmateriel, som Nina från Folkpartiet tog upp här tidigare, omfattas inte importen av krigsmateriel av samma regelverk som exporten. Då har man inte ens de strikta kriterierna, som jag riktar kritik mot, i samma utsträckning. Sverige har ett militärt samarbete med diktaturer som kränker de mänskliga rättigheterna, samtidigt som vi har ett förbud mot att exportera krigsmateriel till dessa länder. Ett exempel är Vitryssland. Sverige köpte under 1996-2003 vapen från Vitryssland till ett värde av minst 90 miljoner kronor. Det stärker givetvis den vitryska diktaturen. Det går stick i stäv med den svenska utrikespolitiken, att sträva efter att främja mänskliga rättigheter i världen. Majoriteten säger att frågan utreds och bereds. Men vi ser också att den här handeln fortsätter under tiden som det bereds, och det finns all anledning att vidta snabba åtgärder för att inte stärka diktaturer runtomkring i världen med ett militärt samarbete. Fru talman! Ytterligare en punkt där man tydligt ser bristerna i den svenska krigsmaterielexportpolitiken är export till krigförande länder. För fyra år sedan intervenerade USA tillsammans med ett antal allierade länder i Afghanistan. För tre år sedan anföll en ny allians med USA i spetsen Irak. Båda dessa interventioner skedde utan mandat från FN:s säkerhetsråd. Båda dessa militära ingripanden var ett folkrättsbrott. När det gäller alliansens ingripande i Afghanistan intog FN:s säkerhetsråd en ståndpunkt som alliansen sedan har tolkat som att ingripandet i Afghanistan kunde uppfattas som en akt av självförsvar. Men Sveriges dåvarande utrikesminister Anna Lindh ansåg dock att denna tolkning var felaktig. Nu har fyra år gått, och USA och dess allierade finns kvar i Afghanistan. Och kriget i Irak pågår ständigt varje dag. Sverige exporterar krigsmateriel till 16 av de stater som deltar i Irakkriget, trots att man kan läsa följande i de svenska riktlinjerna: "Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter." Det råder egentligen ingen tvekan om att USA och de 16 stater som deltar i Irakkriget befinner sig i en väpnad konflikt. Men Sverige exporterar vapen, och tillsammans uppgår värdet av den svenska krigsmaterielexporten till dessa länder år 2005 till 2 557,7 miljoner kronor. Det utgör 29,6 % av Sveriges totala krigsmaterielexport. Det här visar att det svenska regelverket i dag kringgås. En av orsakerna till det är grunden för dessa två viktiga stadgar, att inte exportera krigsmateriel till krigförande länder, konflikthärdar och länder där det begås brott mot mänskliga rättigheter, att det i de svenska riktlinjerna ingår en inledande paragraf som uppenbarligen anses överordnad och gör alla andra stadganden betydelselösa. Det är att man kan medge sådan utförsel eller samverkan om den "bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd" och om den "inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik". Fru talman! Jag ska bara, när det gäller frågan om att stå i strid med svensk utrikespolitik, citera ur regeringens utrikespolitiska deklaration, som kom den 15 februari 2006. Där säger regeringen följande: "Dagens globaliserade värld skapar nya hot - och möjligheter. Regeringens utrikespolitik tar sin utgångspunkt i insikten att säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter är varandras förutsättningar och ömsesidigt förstärkande." Dessutom säger vår dåvarande utrikesminister: "Vår politik för mänskliga rättigheter och folkrätt genomsyrar hela vår utrikespolitik." Min fråga till Socialdemokraterna är: Står inte denna krigsmaterielexport i strid med principerna och målen för svensk utrikespolitik? Då vet jag inte hur man ska kunna tolka detta. Därför kräver Vänsterpartiet en ny utredning om svensk krigsmaterielexport, som i stället för att betona näringspolitiska aspekter betonar vikten av en restriktiv krigsmaterielexport, MR-perspektiv och internationella säkerhetspolitiska aspekter. Fru talman! Jag ser att jag har dragit över min talartid, men jag vill ändå avslutningsvis beröra frågan om Israel, som vi också har en reservation om. Det finns ett utvecklat vapensamarbete med Israel, som är en av de största vapenexportörerna i världen - den femte största vapenexportören. Sverige har ett aktivt samarbete med Israel. Vi anser att alla typer av militärt samarbete - import och export av krigsmateriel, utplacering av militärattachéer, forskningsmässigt eller kommersiellt militärutbyte - med Israel måste anses vara otillständigt och upphöra. Israel följer inte FN-resolutionen. Israel har kärnvapen. Israel har inte skrivit på icke-spridningsavtalet. Snarare fängslade man den man som avslöjade Israels kärnvapen i 18 år, och han har fortfarande inte tillåtelse att lämna Israel som en fri man i dag. Därför bör Sverige inte ha något militärt samarbete med Israel. Med det här, fru talman, yrkar jag återigen bifall till reservationerna 6 och 7.

Anf. 31 Lotta Hedström (Mp)
Fru talman! Först ska jag berätta att jag dagen till ära har min jacka som jag köpte i ett afghanskt flyktingläger i Pakistan 2002. Både den och jag är nu inne på vår femte utrikesminister i Sverige som har samma budskap. Jag har dock ett annat budskap. Jag ska börja med att läsa ur Kristna Fredsrörelsens nyhetsbrev från april i år. Där har de några rader av den persiske 1200-talspoeten Saadi: Mänskligheten är en enda varelse, skapad ur en juvel. Om en medlem blir slagen måste alla känna det. Bara den som bryr sig om andras smärta kan i sanning kallas mänsklig. Vänner och åhörare! Konungariket Sveriges förhållningssätt till vapen och det lidande som vapen skapar blir stadigt alltmer omänskligt. Vår svenska vapenexport ökar stadigt i vinst och i volym och som om det inte skulle vara nog är, trots koderna, köparländerna numera allt oftare krigförande, förtrycker sin egen befolkning eller så fattiga att det framstår som direkt stötande att deras regering rustar i stället för att föda. Hallå! Det var inte så här det var tänkt. Den här mandatperiodens sista debatt om den stora mjölkkossa för statsinkomsterna som granatgeväret Carl Gustaf, pansarskottet AT 4 och alla så kallade följdleveranser av ammunition, kikarsikten, mörkerutrustning, radarprylar etcetera är är viktig. För vem kan förklara och vem kan försvara omoralen? Vem kan med logik argumentera för att det ska fortsätta att vara så här? Inte Miljöpartiet i alla fall, fru talman. Låt mig, innan jag går vidare på några viktiga särdrag i den nu rådande svenska officiella praxisen, fortsätta där jag började, i fredsopinionen. Alla som rör sig i det här huset kan hämta en mycket lättläst och mycket informativ broschyr som ligger gratis till utdelning i källaren. I den beskriver Kristna Fredsrörelsen, denna gång tillsammans med Svenska Freds, Diakonia och Amnesty, helt riktigt hur svensk restriktiv policy är allvarligt hotad, precis som Alice Åström nyss beskrev det. En exportorienterad praxis har fått fäste, säger de, och bättre kan det inte sammanfattas. De ser, de kollar upp, de reagerar. Likadant gör Sveriges fredsråd, en annan organisation som i sig samlar många fredsorganisationer med olika profil. De vill också samla alla de vanliga människor och de föreningar som känner sig vilsna i en alltmer krigisk värld till utbildning för att bli trovärdiga fredsarbetare. De här människorna är många - jag försäkrar er - och de vill, precis som jag och Miljöpartiet, omvandla frustrationen över vilka krafter som tillåts styra i dag till en konstruktiv handling för en sann fredskultur, där att vara människa innebär att inte dominera, inte döda eller tjäna pengar på andra utan att hjälpas åt, att ta hand om varandra. Så enkelt är det i grund och botten. I början av sommaren i år kommer det att samlas tusentals av de här fredsvännerna i Vancouver på det stora Peace Forum som hålls där, och i slutet av sommaren kommer säkert lika många att samlas i Hiroshima och Nagasaki - ni vet vad det är för orter. Min personliga förhoppning är att kunna komma dit och föra stafettpinnen vidare till alla de vanliga svenskar som insett och tröttnat på dubbelmoralen och falskheten i vårt förhållningssätt men också och inte minst till kommande riksdagsledamöter. Över tusen städer i världen och parlamentariker har undertecknat Mayors for Peace-uppropet, även vissa svenskar, nämligen de som inser att man visst som kommunalråd både kan och bör ta ställning för fred och inte fega bakom att man "inte får bedriva utrikespolitik på kommunal nivå". Om vi inte bedriver fredsarbete på alla nivåer, mina vänner, har vi inga nivåer kvar. Jag menar att den här opinionen inte bara är stor och frustrerad. Den kommer också inom en mycket snar framtid att bryta fram och bli mer synlig, troligen redan i valrörelsen. Då gäller det för Sverige att ha tvättat sin byk. För valet ligger ju formellt och faktiskt i den här kammaren, bland de här i rummet närvarande politikerna. Vi kan skriva på Mayors for Peace innan den 12 maj och visa att trycket underifrån på regeringar och på vapenindustrin ökar. Det här finns på din mejl, kära kollega. Vi allihopa kan också rösta rätt och trycka rätt i eftermiddag i voteringen. För en skrivelse per år räcker inte. En PGU, det vill säga en finfin politik för global utveckling på pappret men som motverkas av vapenmångleri, duger inte alls, inte i någons ögon. Åtminstone bör man korsvis redovisa i de här två skrivelserna, PGU-skrivelsen och krigsmaterielexportskrivelsen, varje år hur vapenexporten och global utveckling för hållbarhet i världen påverkar varandra. Vi måste inte bara behålla, stärka och sprida de restriktiva principer som vi har haft utan även se till att minska totalvolymen av produktion och försäljning. Vi kan inte bara tala fred och utveckling. Vi måste också nu i handling avskaffa det som allra mest hotar all fred och utveckling, nämligen vapen. Så, fru talman, jag yrkar bifall till reservation 1 och framtagande av en universell arms trade treaty . I sommar och inför valet kommer säkerligen återigen kraven på en kärnvapenfri zon i Europa att resas. 480 amerikanska stridsspetsar, förutom de franska och engelska, finns i Europa. Vi bör följa den nya progressiva norska regeringens exempel och kräva att de dras tillbaka och att USA, som vill att Iran inte ska ta fram kärnvapen, åtminstone själva följer sina åligganden i NPT, alltså kärnvapennedrustningsavtalets artikel 6, och verkligen avrustar. Det landet, som för andra gången hotar ett annat land med att ta till kärnvapen för att förhindra dem att skaffa kärnvapen eller massförstörelsevapen, är helt enkelt inte trovärdigt. Irak var det första, och där krigar USA och Storbritannien - jo, det gör de, för dem som inte tror det - och en handfull till. Till de länderna har det moraliska Sverige sänt vapen. Därför, fru talman, yrkar jag också bifall till reservationerna 8, 9 och 10. Det är extremt viktigt att åtminstone återgå till en ordning där vi noga mönstrar ut krigförande säljare och köpare som Israel och USA, odemokratiska säljare som Vitryssland liksom förföljare av sin egen befolkning som Kina från vår samarbetslista. Vi ska inte heller införa något så kallat materialspecifikt förhållningssätt. På politiska är det ett fikonspråksord för att dölja att pengar och vinst är viktigare än moral. Krututredningen, där detta förordades, ligger nu på Försvarsdepartementets hylla, men den kommer att dammas av - var så säkra - så fort valet är över. Mina damer och herrar! Jag litar i det här fallet faktiskt lika lite på en fyrpartiregering av högersnitt som jag gör på en socialdemokratiskt dominerad regering. Det är vi här inne, i den här salen, som lägger fast politiken. Vi delegerar det här ansvaret till regeringen, och regeringen delegerar ganska fegt det mesta till ett anonymt organ som med löpandebandsprincip mer och mer beviljar export till alltmer tvivelaktiga mottagare. Avslutningsvis, fru talman: Vi brukar alltför mycket krydda våra anföranden här i kammaren med siffror för att verka trovärdiga. En del av dem är dock värda att lägga på minnet. Sverige till exempel ned- och omrustar för blygsamma 3 miljarder i en militär budget på 43 miljarder, men vi tar hem förtjänst på vapenförsäljning på över 7 miljarder. Och det rustas för 7 000 miljarder kronor per år i världen. Det ger 7 000 miljarder dollar på tio år. På samma tid, tio år, behövs det för att uppfylla millenieplanens mål för utveckling i världen 189 miljarder dollar enligt FN. Om vi avrundar det uppåt för säkerhets skull och låter proportionerna bli kvar i minnet blir siffrorna 200 för utveckling mot 7 000 för rustning, det vill säga 2 mot 70. Det här, fru talman, är det som är felet med världen.

Anf. 32 Tuve Skånberg (Kd)
Herr talman! Jag vill ge föregående talare rätt i att det verkligen finns en moralisk dimension i vapenexporten. Kristdemokraterna ställer sig bakom tanken på en restriktiv vapenexport, och därför har vi också i reservation 2 lyft upp den moraliska och etiska dimensionen. Vi anför att vi eftersträvar en ökad harmonisering av reglerna för krigsmaterielexport som ett led i att tillföra EU:s utrikespolitik en tydligare moralisk dimension. Vi måste sätta in vapenexporten i ett större sammanhang, och EU är det sammanhang som vi samarbetar inom och där vi också har ett delansvar att lyfta fram den etiska och moraliska dimensionen. Sedan måste jag, herr talman, i det att jag yrkar bifall till reservation 10, lyfta fram frågan om Kina. Jag lyssnade noga, men jag hörde inte Vänsterpartiets Alice Åström fördöma en tänkt framtida vapenexport till Kina. Hon får gärna kommentera det igen, men hon är faktiskt inte med på reservation 10 som Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har ställt sig bakom. Av alla exempel som vi har talat om när det gäller vapenexport till mer eller mindre lämpliga länder torde väl Kina vara det allra tydligaste exemplet. Kina hotar, avrättar och för delvis krig mot sin egen befolkning, såsom tidigare nämndes. Ett slående exempel är det ständiga hot som Taiwan lever under - minsta lilla darrning på manschetten från ledningen i Taiwan och det drar ut kryssare och bestyckade fartyg runtom Taiwans kust. Det har funnits alltför många tillfällen när Sverige med undfallenhet och anpassningspolitik har sett på Kina och Kinas vapenbruk. Det gäller inte bara Sveriges regering utan också vissa av EU:s medlemsstater. Ett sådant exempel är denna undfallenhet inför planerna på att häva EU:s vapenembargo mot Kina. Vi kristdemokrater menar att det är viktigt att detta vapenembargo finns kvar, men Socialdemokraterna och regeringen valde att gå på EU:s inslagna väg. Vi hade en annan uppfattning när frågan hamnade på riksdagens bord. Att häva EU:s vapenembargo mot Kina är otänkbart för oss så länge landet inte tydligt bidrar till en stabil utveckling för fred och förtroendeskapande relationer mellan Kina och dess grannar, inte minst exempelvis Indien och Taiwan eller över huvud taget runt dess kuster. Vi anser att vapenembargot mot Kina ska utvärderas i perspektivet ökad stabil utveckling för fred och förtroendeskapande relationer mellan Kina och dess grannar.

Anf. 33 Alice Åström (V)
Herr talman! Jag begärde replik just på grund av frågan om Kina. Jag delar reservationens uppfattning när det gäller Kina. Vi var också aktiva i den debatt och diskussion som föregick det EU-beslut som sedan Socialdemokraterna och Moderaterna ställde upp bakom. Jag har inga problem med att stödja den reservationen. Anledningen till att jag inte står med på reservationen - och där har jag egentligen en fråga till Kristdemokraterna - är att jag ansåg att reservation 4 också innefattar Kina. Den innefattar alla diktaturer. Reservationen lyder: "Det är betydelsefullt att västländer lär av historien och inte samarbetar med diktaturer som bryter mot mänskliga rättigheter vad gäller exempelvis vapenexport. I stället bör vi understödja de demokratiska krafter som verkar i odemokratiska länder. Vi menar att ett demokratikriterium i svensk vapenexport bör införas. Ett sådant kriterium skulle innebära att export vägs mot tydliga krav på demokratisk utveckling. Därmed förhindras vapenexport till diktaturer." Jag anser att Kina är en diktatur. Det finns ett flertal andra sådana länder som Sverige också har vapenexport till, exempelvis Saudiarabien. Jag ansåg att denna reservation tog ett helhetsgrepp på frågan, inte bara såg till Kinafrågan utan tog helheten. Men det innebär att jag i grund och botten stöder reservationen om Kina.

Anf. 34 Tuve Skånberg (Kd)
Herr talman! Det ligger frestande nära att bli retorisk. Det ska jag inte bli, utan i stället välkomnar jag denna precisering. Varje partis företrädare har ju tolkningsföreträde när det gäller hur ens ställningstagande ska uppfattas, och det är verkligen klargörande när Alice Åström nu säger att hon - och därmed också hennes parti - uppfattar Kina som en diktatur som bryter mot mänskliga rättigheter. Det kunde ha sagts tydligare. Det kunde också ha gjorts genom att hon hade tillfogat Vänsterpartiets beteckning under reservation 10. I stället noterar jag med tillfredsställelse att hon nu klargör det som inte blev klart i texten och förväntar mig också att hon och hennes partikamrater kommer att stödja reservation 10, som jag har yrkat bifall till och kommer att föra till votering.

Anf. 35 Alice Åström (V)
Herr talman! Och jag önskar då att också Kristdemokraterna skulle kunna stå med på den reservation som Vänsterpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet har om ett demokratikriterium, så att vi inte bara diskuterar enskilda länder utan har den grundläggande principen om demokrati och mänskliga rättigheter när det gäller vapenexport. Precis som jag sade tidigare finns det andra länder, till exempel Saudiarabien, som vi också har export till. Detta borde vara grundläggande. Vi skulle inte hamna i en sådan debatt och diskussion som Sverige hamnade i när det gällde hävandet av vapenembargot mot Kina om Sverige hade en grundläggande politik där detta gjordes omöjligt mot alla länder. Men jag stöder definitivt också den ståndpunkt som finns i reservationen: Ett hävande av vapenembargot mot Kina är ingenting som Sverige ska agera för eller delta i.

Anf. 36 Veronica Palm (S)
Herr talman! Först vill jag å Kent Härstedts vägnar be om ursäkt för att han inte hade möjlighet att vara här i dag. Han är ju den som för Socialdemokraterna i utrikesutskottet företrädesvis arbetar med exportkontroll och de här frågorna. Jag ska dock göra mitt bästa för att vara en god socialdemokratisk företrädare här i kammaren i dag. Jag vill börja med att säga, herr talman, att världen förändras. Världen har förändrats ganska snabbt de senaste tio åren, och för Sveriges del väldigt mycket. Jag återkommer till det senare. En av de viktigaste delarna i svensk utrikespolitik är att arbeta för fred och säkerhet, eftersom fred och säkerhet är så starkt sammanlänkade med respekt för mänskliga rättigheter, demokratisk utveckling samt fattigdomsbekämpning och utveckling. Därför är nedrustning och icke-spridning viktiga frågor i svensk säkerhetspolitik, och därför finns de alltid med på agendan. I det historiska perspektivet har man i svensk säkerhetspolitik gjort bedömningen att det behövs en vapenproduktion - Alice redogjorde tydligt för det tidigare - och att denna krävde en vapenexport för att kunna finansieras i ett litet och alliansfritt land som Sverige. I grunden är all vapenexport, eller all export av sådan materiel vi diskuterar i dag, förbjuden. Det görs dock undantag, och dessa regleras i lag och i praxis som är utvecklad utifrån lagen. Det görs av ISP och i förlängningen av Exportkontrollrådet. Och jag tycker att det är viktigt att det inte är i den här kammaren utifrån en dag-från-dag-känsla som vi kan förändra den svenska krigsmaterielpolitiken. Det ska finnas en bas i den som är lagreglerad. Dessutom är det ett myndighetsutövande. För att komma till kontentan av att världen förändras vill jag peka på att Krututredningen kom för i dag ett par år sedan. Den har remissbehandlats. Den har legat och dammat ett tag, som Lotta Hedström uttryckte det. Det förbereds en lagrådsremiss på Regeringskansliet. Och jag ser verkligen fram emot det, för en av de viktigaste sakerna som har skett under den här tiden, när Krututredningen har valsat runt, är att vi har fattat beslut om en politik för global utveckling. Den ställer andra krav på hur svensk vapenexport ska fungera. Jag ser verkligen fram emot att det kommer en lagrådsremiss så att vi får möjlighet att i kammaren diskutera hur vi vill att den framtida vapenexportlagstiftningen ska se ut. Det vi diskuterar i dag är ju en skrivelse från regeringen om hur exporten såg ut det gångna året. Då vill jag bara erinra kammaren om att det i skrivelsen står väldigt tydligt att utskottet pekar på vikten av att koordineringen när det gäller PGU och vapenexporten bör tydliggöras liksom att vi i de framtida skrivelserna om exportkontroll också vill se hänvisningar till hur detta är koordinerat med en politik för global utveckling. Avslutningsvis vill jag säga att det behövs en ny lagstiftning. Världen är förändrad. Det pågår ett arbete. Det är viktigt att det finns ett myndighetsutövande i den här politiken. Med de orden, herr talman, vill jag yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 37 Lotta Hedström (Mp)
Herr talman! Jag ska inte tacka Veronica, men det är i alla fall bra att ha någon att diskutera med, särskilt nu när det blir val. Jag har tre korta och tydliga frågor som jag skulle vilja veta hur just du, Veronica, som jag vet bryr dig om både fred och utveckling, tänker klara diskussionen om under valrörelsen. Det första du var inne på var just hur man motiverar Sveriges vapenexport. Där tycker jag att du, regeringen och socialdemokratin har ett väldigt dubbelt språk. Är det så att vår vapenexport ska finnas därför att vi är alliansfria och därför måste ha våra egna vapen, så som det alltid har låtit? Samtidigt värnar ni väldigt noga samarbetet med de Natoklubbar som vi är med i, där kompatibiliteten med Natos vapensystem är väldigt viktig och väldigt motiverad. Ni värnar de allianser vi har med det europeiska vapensamarbetet också, Försvarsbyrån och annat. Vad är det som motiverar att vi har de här två? De står emot varandra. Vilken är viktigast? Det är den första frågan. Den andra frågan är något mindre men principiellt viktig. Ska det vara politisk styrning eller ska det vara, som du uttryckte det på slutet, en myndighetsorganisation, myndighetsutövning? Regeringen delegerar alltfler principiella, nya typer av beslut och fattar inte dem själv. Ska vi styra vapenexporten politiskt eller ska vi låta tjänstemän med kanske täta allianser till försvarsindustrin styra utvecklingen, så som har skett de senaste fyra åren? Den sista korta frågan gäller Krututredningen, som du nämnde, och som, som sagt, ligger och dammar. Ska jag tolka dig så att du tycker att det behövs en ny utredning med nya direktiv - i en förändrad omvärld behövs nya riktlinjer, sade du - eller kommer socialdemokratin att anta de riktlinjer som Krut har skissat på?

Anf. 38 Veronica Palm (S)
Herr talman! När det gäller motiven är det inte enkelt. Jag skulle ljuga om jag sade att det var enkelt. Världen var lättare att förstå när det var svart och vitt och man var snäll och liten i mitten. Så såg världen ut när jag växte upp. Men så är det inte i dag. Vi är fortsatt alliansfria. Vi har fortsatt väpnade styrkor och ett militärt försvar. Vi har lagt om försvarspolitiken på så sätt att vi företrädesvis vill använda vårt krut och våra kulor, våra män och kvinnor till att ute i världen arbeta under ett FN-mandat i fredsskapande och fredsbevarande operationer. Då krävs det att vi också har vapen. Då krävs en vapenindustri. Men det krävs också att man kan synka de här vapnen med andra som deltar i dessa operationer under FN-mandat. Jag ser inte de motpoler som Lotta målar upp. Sverige är ett alliansfritt land. Vi bestämmer själva hur vi vill agera, när vi vill agera. Vi gör det aldrig utan ett FN-mandat. Men vi gör det gärna tillsammans med andra, därför att vi tror att världen blir bättre om fredligt inriktade demokratiska stater samarbetar för att skapa fred och säkerhet i världen. Det var den första frågan. På frågan om politisk styrning kan jag svara: Ja, jag tycker att det är viktigt med politisk styrning, men inte en dag-från-dag-styrning där man i den här kammaren förändrar lagstiftningen dag från dag. Det måste finnas en långsiktighet och en tydlighet i politiken. Därför är det viktigt att Inspektionen för strategiska produkter fattar besluten, men också att de i särskilt problematiska ärenden kan fattas av Exportkontrollrådet där det sitter politiker från samtliga riksdagspartier. När det gäller utredningen är svaret nej. Jag tycker inte att det behövs en ny utredning. Jag tycker gott att den utredning som finns och den remissrunda som har gjorts är en bra grund för utveckling, vilket inte betyder att jag eller det socialdemokratiska partiet tycker att vi kan klippa förslagen rakt av. Vi har många saker vi vill förändra i det betänkande som Krut har lagt fram.

Anf. 39 Lotta Hedström (Mp)
Herr talman! I samma ordning bemöter jag det du sade. Jo, det är enkelt. Vapen är det mest kontraproduktiva vi kan syssla med. Det är jätteenkelt. Det är svart eller vitt. Vad det handlar om är hur man får ihop logiken. Är det en svensk vapenproduktion som behövs för att vi ska kunna agera i de oroshärdar som finns ute i världen när vi gör det i samverkan med andra? Det behövs inte. Det går inte ihop, Veronica. Vi kan ha vår battle group tillsammans med Finland, Norge och Estland utan att vi har svenska vapen. Det är enkelt. När det gäller den andra frågan är det ju ISP som har fattat beslut om en dag-för-dag-politik som gradvis hela tiden avviker från den politiskt fastslagna kursen. Den svenska restriktiva vapenpolitiken som finns på papperet finns inte med i praxis. Det är tjänstemän som har sett till det. Så ser det ut. Slutligen var det bra att få besked om Krut, att det finns en viss möjlighet till påverkan. Vi återkommer på andra sidan valet och ser vad vi kan göra åt Krututredningen.

Anf. 40 Veronica Palm (S)
Herr talman! Det behövs de facto vapen. Jag ser inga problem med att de vapen som används i fredsskapande och fredsbevarande operationer också är svenska. Det är därför vi har ett långtgående samarbete med andra nationer. När det gäller den politiska styrningen och ISP:s förändring är det just det som motiverar att vi skapar en ny lagstiftning. Jag tycker att utredningen har varit bra. Eftersom Lotta frågade efter mina personliga ställningstaganden kan jag tala om att jag har fyra saker som jag skulle vilja ta upp med utgångspunkt i utredningen som utifrån mig och det socialdemokratiska partiet är diskussionsämnen. Det är näringspolitiska skäl. Det är ett demokratikriterium. Det är lagstiftning när det gäller import, och det är de icke materielspecifika hänsynen. Det är det som jag tror kommer att bli den stora diskussionen, och där är jag inte nöjd med de förslag som utredningen har lagt fram.

Anf. 41 Alice Åström (V)
Herr talman! Jag får börja med att säga att jag blev glad för de sista orden som Veronica tog upp, de fyra sakerna som behöver förändras i utredningens förslag. Det som vi i Vänsterpartiet ser som problem - det är därför vi lyfter fram frågan om en eventuell ny utredning - är att hela den utredning som gjordes fick ett annat perspektiv på vapenexportpolitiken. Näringspolitiken var det som präglade det hela, inte frågan om mänskliga rättigheter eller ökad restriktivitet. Vi hade en remissomgång där man har svarat på det som gäller själva utredningen. Det här gör att det kanske kan vara bra att få ett underlag. Därför skulle vi gärna vilja se en utredning, samtidigt som vi är oroliga för att tiden bara går och vi ändå ser att det händer saker. Förhoppningen är att vi utifrån den utredningen kanske kan göra någonting bra. Min fråga till Veronica Palm blir om icke krigförande länder. Hur kan man göra en sådan tolkning som man gjort då det står att tillstånd för utförsel av krigsmateriel för strid eller annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel inte bör beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat? Hur kan det då komma sig att vi ändå har vapenexport till de 16 länder som finns med i USA-alliansen i Irak? Det omfattar 30 % av den svenska vapenexporten, trots den starka riktlinje som finns att Sverige inte ska exportera vapen vid sådana tillfällen.

Anf. 42 Veronica Palm (S)
Herr talman! Det visar väl också vikten av att genomarbeta den svenska krigsmateriellagstiftningen. Det är inte helt enkelt. Världen är inte lika enkel som den var för 15-20 år sedan. Att det står att det icke bör beviljas till krigförande stat ger en öppning som jag tycker är viktig när världen är komplicerad. Man ska ge möjlighet att göra en samlad säkerhetspolitisk bedömning vid de tillfällen då det gäller stater som vi har ett djupt samarbete med på många olika plan, också vad gäller vapenindustrin. Det ger en öppning för att man ska kunna ha en något liberalare tolkning av lagstiftningen, för att uttrycka mig ganska tydligt.

Anf. 43 Alice Åström (V)
Herr talman! Det är det som blir problemet - en något liberalare lagstiftning. Det innebär ju att vissa länder kan begå brott mot mänskliga rättigheter och begå folkrättsbrott, men ändå ha kvar sina fördelar i ett samarbete. Nu ska jag citera från den utrikespolitiska deklarationen. "Vår politik för mänskliga rättigheter och folkrätt genomsyrar hela vår utrikespolitik." Detta sägs samtidigt som vi har en vapenexport på 30 %, 3 miljarder till just länder som hade begått folkrättsbrott och där man begår brott mot mänskliga rättigheter. Det här blir ingen samstämmighet. Jag har en förhoppning om att vi kan få en bra utredning. Den sista fråga som jag vill ta upp gäller det Veronica Palm sade om att det här inte är svart och vitt och att det finns svårigheter om man ska ha ett eget försvar. Men hur ser Veronica Palm på just det läge som vi hamnade i förra året, att över 55 % av den krigsmaterielproduktion som vi hade gick på export? Det innebär att vi har gjort ett ganska starkt genombrott utifrån den riktlinje som vi hade när vi egentligen började skapa krigsmaterielproduktion för eget bruk men sade att en viss del skulle gå på export. Nu är exporten större än våra egna behov. Har inte krigsmaterielexporten då börjat få ett egenvärde, som inte är rimligt om man för en restriktiv vapenexportpolitik?

Anf. 44 Veronica Palm (S)
Herr talman! Jag kan verka tjatig, men jag tycker att även detta är ett exempel på hur viktigt det är att vi får en lagrådsremiss, att vi får möjlighet att arbeta med frågan hur vi vill utveckla en fortsatt restriktiv krigsmaterielexportpolitik i Sverige. Det är ännu ett tecken. Jag vill inte ha en liberalare lagstiftning, däremot ett närmare samarbete. Ett närmare samarbete har vi ju. Vi ser behoven av att samarbeta med EU-länderna och med dem som vi har en industrisamverkan med för att kunna använda våra gemensamma resurser i fredsskapande och fredsfrämjande insatser med FN-mandat men också för att kunna motverka att vapen hamnar i fel händer. Där är uppförandekoderna och verktygslådan på EU-nivå viktiga instrument. Avslutningsvis: Det är jätteviktigt med en samverkan, men det ska vara en lägsta nivå. EU-koderna och verktygslådan ska alltså vara på lägsta EU-nivå så att vi har möjlighet att ha en restriktivare hållning. I dag är det så att om vi nekar någon en export så meddelar vi de andra, och de är skyldiga att ta reda på information. Men om vi beviljar export är man inte skyldig att bevilja en export på samma sätt i andra medlemsstater. Det är en viktig restriktion. Det tydliggör att vapenexport och krigsmaterielexport är en nationell fråga, men samarbete på EU-nivå gör att vi kan minska exporten från vår del av världen till stater som vi inte tycker bör ha krigsmateriel.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-05-03
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 6, Voteringar: 7

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Motiv för produktion och export av krigsmateriel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U10 yrkandena 6 och 7, 2005/06:U300 yrkande 1 och 2005/06:U386 yrkandena 5, 6, 14 och 17.
    • Reservation 1 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1120032
    m48007
    fp360012
    kd210012
    v23005
    c14008
    mp01304
    -0200
    Totalt25415080
    Ledamöternas röster
  2. Internationellt samarbete - Förenta nationerna

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ju304 yrkande 4, 2005/06:Ju387 yrkande 4, 2005/06:Ju423 yrkande 3, 2005/06:U386 yrkande 15 och 2005/06:Sf251 yrkande 2.
  3. Internationellt samarbete - Europeiska unionen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U9 yrkandena 8-10, 2005/06:U10 yrkande 9, 2005/06:U255 yrkande 3, 2005/06:U349 yrkande 26, 2005/06:U384 yrkandena 11 och 12 samt 2005/06:U386 yrkandena 8, 13 och 16.
    • Reservation 2 (kd)
  4. Handel med krigsmateriel och politiken för global utveckling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U9 yrkande 1, 2005/06:U10 yrkande 1, 2005/06:U349 yrkande 28 och 2005/06:U386 yrkande 4.
    • Reservation 3 (v)
  5. Demokrati och de mänskliga rättigheterna

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U9 yrkandena 3 och 7, 2005/06:U10 yrkandena 2-5, 8 och 10, 2005/06:U251 yrkande 2, 2005/06:U257, 2005/06:U300 yrkandena 2, 4 och 5, 2005/06:U386 yrkande 7 och 2005/06:Sf251 yrkande 1.
    • Reservation 4 (fp, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (fp, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1140030
    m48007
    fp036012
    kd210012
    v02305
    c15007
    mp01304
    -0200
    Totalt19874077
    Ledamöternas röster
  6. Samstämmiga regler för import och export av krigsmateriel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2005/06:U386 yrkande 9.
    • Reservation 5 (v, mp)
  7. Export till krigförande länder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U9 yrkande 2 och 2005/06:U300 yrkande 3.
    • Reservation 6 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1110132
    m48007
    fp360012
    kd210012
    v02305
    c15007
    mp01304
    -0110
    Totalt23137279
    Ledamöternas röster
  8. En ny krigsmaterielutredning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2005/06:U9 yrkandena 5 och 6.
    • Reservation 7 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1130031
    m48007
    fp360012
    kd210012
    v02305
    c15007
    mp13004
    -1100
    Totalt24724078
    Ledamöternas röster
  9. Bedömningen av vissa enskilda länder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U5 yrkande 9, 2005/06:U9 yrkande 4, 2005/06:U214 yrkande 4 och 2005/06:U274 yrkande 2.
    • Reservation 8 (fp, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (fp, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1130031
    m48007
    fp135012
    kd210012
    v110125
    c15007
    mp01304
    -0200
    Totalt209501278
    Ledamöternas röster
  10. Israel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U311 yrkande 10, 2005/06:U370 yrkandena 9 och 10, 2005/06:U374 yrkande 6 och 2005/06:U386 yrkandena 10 och 11.
    • Reservation 9 (v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1122030
    m48007
    fp350112
    kd210012
    v02305
    c13027
    mp01304
    -0200
    Totalt22940377
    Ledamöternas röster
  11. Kina

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U7 yrkande 1, 2005/06:U230, 2005/06:U286 yrkandena 1 och 12, 2005/06:U386 yrkande 12 och 2005/06:U387 yrkande 2.
    • Reservation 10 (fp, kd, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (fp, kd, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1140030
    m47008
    fp036012
    kd021012
    v22015
    c13027
    mp01205
    -0110
    Totalt17690479
    Ledamöternas röster
  12. Övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ju304 yrkande 3, 2005/06:Ju385 yrkande 4, 2005/06:Ju387 yrkande 3, 2005/06:U384 yrkande 3 och 2005/06:U386 yrkandena 26, 27, 29 och 30.
  13. Regeringens skrivelse 2005/06:114 Strategisk exportkontroll 2005 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2005/06:114 till handlingarna.