Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Anf. 129 Håkan Svenneling (V)

Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Fru talman! Fru talman! Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som konsekvent står upp för demokrati och folkstyre, ett land som aktivt och konsekvent arbetar för fred och nedrustning, ett land som fördömer varje brott mot mänskliga rättigheter, oavsett var, av vem eller med vilka motiv det begås.

Sverige har alla möjligheter att vara ett sådant land. Men för att nå dit krävs att Sverige slutar beväpna auktoritära regimer, länder som befinner sig i krig och stater som begår grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna.

Sverige är en av världens största vapenexportörer per capita. Bland köparna återfinns en lång rad diktaturer, krigförande stater och länder som begår grova brott mot mänskliga rättigheter. När regeringen besöker land efter land som begår kraftiga brott mot mänskliga rättigheter eller är rena diktaturer, även om regeringen inte alltid tar det ordet i sin mun, i syfte att få dem att köpa svenska vapen agerar man i strid med det regelverk som finns för att reglera exporten och i strid med Sveriges politik för global utveckling och Agenda 2030.

När riksdagen förra året behandlade propositionen om skärpt exportkontroll för krigsmateriel var Vänsterpartiet det enda parti som ville ha ett absolut förbud mot export av krigsmateriel till diktaturer, till stater som kränker mänskliga rättigheter och till krigförande stater. Det nya regelverket trädde i kraft för ett år sedan, nästan sju år efter att riksdagen gjort sitt tillkännagivande om att det behövdes ett nytt regelverk. Vänsterpartiet var drivande bakom beslutet att skärpa regelverket och välkomnade att ett förslag lades fram.

Den nya lagstiftningen innebär vissa positiva steg i rätt riktning, till exempel när det gäller att tydliggöra regeringens ansvar för krigsmaterielexporten och en begränsning av definitionen av följdleveranser och viss ökad insyn i exporten. Huvudfrågan kvarstår dock, och vi menar att den nya lagen är otillräcklig och sannolikt kommer att göra relativt liten skillnad.

Exakt vilka effekter det nya regelverket kommer att få är för tidigt att uttala sig om. För att kunna avgöra om avsikten med den nya lagen har uppfyllts bör regeringen också göra en grundlig utvärdering tre år efter att lagstiftningen har trätt i kraft, tycker Vänsterpartiet.

Nu har riksdagen efter att lagen infördes mycket svårt att följa upp den. Det blir inte heller lättare av att det i regeringens skrivelse inte går att utläsa vilka gamla exporttillstånd som har beviljats enligt den nya respektive den gamla lagstiftningen.

Vänsterpartiet hade gärna sett att skrivelsen redovisade statistiken uppdelat utifrån vilken lag som tillämpats. Export av krigsmateriel innebär ofta processer som sträcker sig över lång tid. Ett beslut som fattas ett år kan leda till export under flera år framöver. Det finns fall där man haft följdleveranser upp till 40 år efter att man levererat.

Därför menar Vänsterpartiet att regeringen, för att säkerställa maximal transparens, i kommande skrivelser om exporten av krigsmateriel ska redovisa enligt vilken lag exporten beviljats. Det anser jag att riksdagen borde ha tillkännagivit i dag.

I skrivelsen beskriver regeringen hur den svenska vapenexporten såg ut under 2018. Värdet på exporten av krigsmateriel uppgick till strax över 11 miljarder kronor, det vill säga ungefär en halv procent av Sveriges samlade export. Jag tycker att det är viktiga fakta att ha med sig i debatten om hur viktig man anser svensk vapenindustri vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Det i särklass största mottagarlandet var 2018, precis som 2017, Brasilien. Därefter följde Pakistan, Indien, Ungern och USA. Under 2018 har Sverige också exporterat vapen till 17 stater som klassas som icke fria eller delvis fria av Freedom House. Under 2018 beviljades tillstånd för framtida export till samtliga dessa länder. Frågan är därför om den nya lagen har haft någon effekt.

Så till exemplet Brasilien. Den 1 januari 2019 tillträdde högerpopulisten Jair Bolsonaro presidentposten i Brasilien. Bolsonaros regering har fler militärer som ministrar än den regering som styrde landet under militärstyret efter kuppen 1964. Av de 22 ministrarna är det bara 2 som är kvinnor. Sedan tillträdet har Bolsonaro hunnit legalisera vapeninnehav, öppna upp för exploatering av skyddade områden i Amazonas regnskogar och flytta Brasiliens ambassad i Israel till Jerusalem. Han har avsagt sig Brasiliens värdskap för FN:s klimattoppmöte i höst - det flyttar till Chile, tror jag det var - och har tydligt profilerat sig som klimatskeptiker.

Sedan Bolsonaro tillträdde har vi sett ökade kränkningar av mänskliga rättigheter, inskränkning av friheter och en krympande demokrati. I dagarna fick vi också ett avslöjande om att justitieministern har varit inblandad i att stoppa oppositionens kandidat, den tidigare presidenten Lula, från att kandidera mot Bolsonaro i det senaste valet.

Människorättsaktivister, hbtq-personer och oppositionella politiker har tvingats lämna landet på grund av dödshot som riskerar att verkställas. Under 2017 och 2018 var Brasilien det land som Sverige exporterade mest vapen till. Det svensk-brasilianska kontraktet om stridsflygplanet JAS knyter Sveriges och Brasiliens regeringar till varandra under mycket lång tid i ett ömsesidigt beroende. Vänsterpartiet är mycket kritiskt till regeringens stöd till affären, och i ljuset av utvecklingen i Brasilien menar vi att regeringen nu måste bevaka affären mycket noga. Det finns stora risker att svenska vapen kommer att användas för att kränka mänskliga rättigheter och skapa instabilitet i Latinamerika. Regeringen bör därför utvärdera utvecklingen i Brasilien och agera för att svenska vapen inte ska bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter eller skapa instabilitet i regionen.

Fru talman! Dubbelmoralen i svensk vapenexport blir tydligast i vapenexporten till de stater som krigar i Jemen. Samtidigt som regeringen talar sig varm för vikten av demokrati, fred och kvinnors rättigheter beväpnar Sverige krigförande diktaturer som systematiskt kränker kvinnors rättigheter och bombar det jemenitiska folket.

Våren 2015 inledde en militärallians under ledning av Saudiarabien flyganfall mot huthirebellerna i Jemen, vilka i sin tur får stöd från Saudiarabiens ärkefiende Iran. Kriget i Jemen har skapat världens värsta pågående humanitära katastrof. Över 22 miljoner människor behöver humanitärt stöd, och fler än 3 miljoner människor befinner sig på flykt i landet. 85 000 barn tros ha dött av svält.

Saudiarabien är en av världens största vapenköpare, i särklass den största i Mellanöstern. Den koalition som strider mot huthirebellerna i Jemen består förutom av Saudiarabien av många andra länder: Bahrain, Kuwait, Qatar, Förenade Arabemiraten, Egypten, Jordanien, Marocko och Sudan. Sverige har under alla bombningar av Jemen exporterat vapen till sex av dessa stater som deltar i koalitionen. Under 2018 exporterade Sverige krigsmateriel och beviljade export till dessa sex stater. Samtliga är att betrakta som auktoritära stater som bryter mot de mänskliga rättigheterna, och de deltar också i en väpnad konflikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Nyligen avslöjade nättidningen The Intercept och det franska grävnätverket Disclose vilken krigsmateriel som används i kriget i Jemen. Avslöjandet baseras på läckta hemliga dokument som visar att svenska Saabs radar- och stridsledningssystem Erieye har använts i kriget. Avslöjandet tydliggör Sveriges och andra länders stöd till det fruktansvärda kriget. Det går inte längre att ducka för det delansvar Sverige har för det enorma lidandet i Jemen. Sverige kommer inte med trovärdighet att vara en röst för mänskliga rättigheter någonstans på jorden så länge vapenexporten till diktaturer fortsätter.

Fru talman! I punkt 70 i den överenskommelse som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet har ingått framgår att de fyra partiernas principiella inställning är att inte godkänna vapenexportaffärer till icke-demokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten så länge konflikten pågår. Det framgår även att regeringen ska pröva ärenden utifrån gällande lagstiftning. Uttrycket principiell inställning skapar dock viss förvirring, och olika företrädare från olika regeringspartier har gett olika besked. Vänsterpartiet menar att regeringen, utifrån detta ställningstagande, bör be Inspektionen för strategiska produkter, ISP, att lämna över alla beslut som rör export av krigsmateriel till berörda stater till regeringen för beslut. När regeringen fattar beslut ska vapen inte exporteras till dessa stater. Men mig veterligen har inget skett med punkt 70 sedan januariöverenskommelsen tecknades för fem månader sedan.

Vänsterpartiet menar att regeringen bör vidta åtgärder så att dessa stater inte får några vapen. Den planerade leveransen av Saabs radar- och stridsledningssystem Globaleye, en uppföljare till Erieye som nämns i de franska dokumenten, till Förenade Arabemiraten måste stoppas. De läckta dokumenten som visar att Erieye används i Jemen säger också att Förenade Arabemiraten är huvudansvarigt för att upprätthålla blockaden av Jemen. Globaleye skulle markant öka denna förmåga - och med större effektivitet. Om exporten beviljas kommer den att få direkta och långvariga konsekvenser. Det finns möjligheter inom det svenska regelverket att säga nej till följdleveranser och dra tillbaka redan godkända vapenaffärer om det finns särskilda skäl för det. Det brutala krig som pågår i Jemen och bevisen för att svenska vapen används bör i detta fall ses som tillräckligt starka skäl. Vänsterpartiet menar att regeringen måste ta sitt ansvar och stoppa vapenexporten till bland annat Förenade Arabemiraten.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation.

Anf. 130 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Världen är inte alltid en särskilt vacker plats. Men det är ändå vår uppgift att förhålla oss till denna plats och göra det bästa av situationen när instabilitet, osäkerhet och konflikter råder i vår omvärld. Förmågan att försvara oss mot illasinnade angrepp är den skyldighet vi har gentemot oss själva, våra nära och även människor som lever i andra delar av världen.

Sveriges försvarsförmåga hänger ihop med vår förmåga att ha en hög självförsörjningsgrad av krigsmateriel. Möjligheten att försvara sig på bästa sätt förutsätter att Sverige som land har den materiel som krävs och behövs för att klara den uppgiften. Att vara oberoende i förmåga att försvara vårt land innebär också att vi har ett ansvar att själva förse oss med den utrustning och den materiel som erfordras. Det håller nere kostnaderna, och det gör att vi har kontroll över den utrustning som sedan kommer att användas den dag det så krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

För att klara den uppgiften är det nödvändigt att Sverige som ett litet och oberoende land också delar med sig av sin försvarsförmåga. Det innebär att export av militär utrustning måste vara möjligt för att stärka vårt oberoende och även stärka vår försvarsförmåga. Sveriges vapenindustri måste ha tillgång till andra marknader än enbart den svenska för att denna modell ska fungera. Det måste ske med ansvar, och det måste ske på ett genomtänkt sätt.

Fru talman! Därför är försvarsindustrin sedan lång tid tillbaka en central del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken, och krigsmaterielexporten stärker den svenska försvarsindustrins möjligheter att också bibehålla en hög och konkurrenskraftig tekniknivå. En internationellt konkurrenskraftig tekniknivå bidrar också till att Sverige förblir ett intressant land att samarbeta internationellt med. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket således innebär såväl export som import av krigsmateriel. Det medför också bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet.

Det är alltså av dessa skäl som Sverige av utrikes, säkerhets- och försvarspolitiska skäl valt att i viss utsträckning tillåta export av krigsmateriel. Ytterst är syftet att slå vakt om Sveriges långsiktiga säkerhet.

Fru talman! Moderaterna anser att Sverige ska ha en strikt exportkontrollagstiftning med noggrann kontroll och uppföljning. Vi anser att det bästa vore ett universellt juridiskt bindande fördrag som globalt stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen. Det utgör den mest effektiva vägen att bekämpa den gränsöverskridande illegala vapenhandeln, vilken på många håll i världen föder väpnade konflikter och instabilitet.

Vi vill också se ökade krav på världens länder att stifta nödvändiga lagar, skapa adekvata kontrollinstrument och upprätta eller stärka myndigheter i de länder som ansvarar för den kontrollen.

Den svenska exportkontrollen av krigsmateriel har förhållandevis nyligen, förra året, genomgått en översyn i en parlamentarisk kommitté, med resultatet att ny lagstiftning finns på plats där ett nytt demokratikriterium har införts. Det är viktigt. Det var angeläget att en komplicerad fråga löstes i bred politisk enighet. Överenskommelsen skapar långsiktiga förutsättningar för industrin och tydliga regler för länder och företag som handlar med Sverige.

Exportkontrollen innebär att krigsmateriel ska kunna exporteras endast till mottagarländer som är acceptabla för Sverige. Det är viktigt också för materielförsörjningen av det svenska försvaret.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande. Jag hänvisar också till Moderaternas särskilda yttrande i ärendet.

(Applåder)

Anf. 131 Björn Söder (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Fru talman! Sverige, svensk försvarsförmåga och svensk alliansfrihet har tjänat på att vi haft en väl fungerande inhemsk försvarsindustri. Tack vare tillgången till en sådan har vi som land kunnat förbli alliansfria och oberoende av andra stater och deras välvilja att sälja krigsmateriel till oss. Det har varit positivt, inte minst för avspänningen då det kalla kriget var som kallast, och det är positivt nu när säkerhetsläget kring Östersjön försämrats.

Sverige har en försvarsindustri som vi kan vara stolta över och som är värd att försvara och skydda. Vår försvarsindustri är väldigt teknikdrivande och satsar mer på forskning än vad Chalmers och KTH gör tillsammans - något som skulle försvinna om försvarsföretagen tvingades flytta utomlands eller lägga ned sina verksamheter.

Ytterligare ett skäl att skydda vår försvarsindustri är att tillgången till egen avancerad teknologi öppnar den utländska marknaden för Sverige. Endast de som har egen avancerad teknologi kan förhandla till sig den modernaste försvarsmaterielen från andra länder.

Den svenska försvarsindustrin berör ca 30 000 jobb och sysselsätter indirekt ca 100 000. Även om de säkerhetspolitiska skälen är nog finns det alltså också arbetsmarknadspolitiska skäl att värna industrin.

Men för att överleva är svensk försvarsindustri helt beroende av sin export. Ett bra exempel på detta är stridsflygplanet JAS 39 Gripen. Tack vare försäljningen av Gripen till Brasilien har Saab och Sverige getts möjligheten att fortsätta utveckla flygplanet och bibehålla vår inhemska flygindustri. Om försäljning inte hade genomförts hade detta troligtvis inte varit möjligt - något som skulle ha lett till mycket negativa konsekvenser för vår flygindustri, det svenska flygvapnets förmåga och våra skattebetalare.

Nu framkommer dock osäkerheter kring samarbetsavtalet. Risken finns att vi nu öppnat upp hela patentplattformen för Gripen, vilket gör det möjligt för Brasilien att vidareutveckla systemet utan svensk inblandning. Brasilien är dessutom nära vän med Kina. Avtalet är enligt regeringens rådgivare, som analyserat det, tydligen bristfälligt och enligt Ledarsidorna "en svidande vidräkning av Mikael Dambergs prestation som näringsminister". Men enligt Ledarsidorna klarar sig inte heller Maud Olofsson eller Annie Lööf undan ansvar.

Ännu mer beklämmande är det att samtidigt som vi andra gör vad vi kan politiskt för att förmå andra länder att köpa Gripen går den svenska regeringen i motsatt riktning tillsammans med bland annat Moderaterna.

Genom sina ständiga attacker, inte sällan byggda på felaktigheter och rena fake news, angriper regeringen och dess företrädare i tid och otid Ungern. Med fullständigt befängda anklagelser och vettlösa utfall är både utrikesministern och kanske framför allt statsrådet Annika Strandhäll på väg att sabotera viktiga försvarsindustriella intressen. Man undrar emellanåt vad de använder huvudet till annat än att sätta sin mössa på. Moderaternas kampanjer mot det ungerska regeringspartiet bidrar definitivt inte till att mildra situationen.

Dessa politiska kampanjer - ofta långt under anständighetens gräns - kan nu komma att få stora konsekvenser för svensk exportindustri i allmänhet och svensk export av försvarsmateriel i synnerhet. I dag leasar Ungern JAS 39 Gripen av svenska staten. Leasingupplägget har varit ett sätt att skaffa oss en fördel i kommande upphandlingar. Men på grund av den svenska regeringens ständiga politiska angrepp har Ungern nu vänt blicken bort från Sverige och börjat utreda andra alternativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Military Watch, som har goda källor i den ungerska statsförvaltningen, rapporterar att de system som nu utvärderas är amerikanska F-35 A. Sverige anses inte, trots det gemensamma medlemskapet i EU, vara en partner längre.

Johan Westerholm på Ledarsidorna beskriver situationen så här: "Ett förlorat leasingkontrakt och i förlängningen en situation där Sverige tappar ytterligare en i praktiken kassaskåpssäker exportaffär av JAS 39 Gripen kommer slå hårt på svenska SAAB-koncernen och Gripens potential att kunna exporteras till andra länder. Att tappa en affär på den hemmamarknad som EU är, trots den fördel ett leasingkontrakt medger, kommer få oöverblickbara konsekvenser för Sverige."

Det är givetvis inte bara svenska arbetstillfällen som är hotade. Även svensk forskning kommer att skadas för lång tid framöver. Allt detta på grund av den svenska regeringens ständiga klavertramp. Det är rent pinsamt! Kanske borde statsministern sätta munkavle på flera av sina statsråd?

För Sverigedemokraternas vidkommande är svensk försvarsindustri och svensk export av försvarsmateriel prioriterade frågor. Vi kommer att slå vakt om exporten och göra vad vi kan för att svensk försvarsindustri även i framtiden ska vara ledande - trots diverse svenska regeringars tillkortakommanden.

Anf. 132 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Ja, detta handlar om exportkontrollredovisning från regeringens sida. Regeringen är ansvarig för krigsmaterielexporten. Det faktum att vi har en ordning med en inspektion för strategiska produkter innebär inte att regeringen inte är ytterst ansvarig. Det stod också tydligt i den utredning som kallades KEX. Det är viktigt att regeringen tar detta ansvar.

Vi ser nu ett år som är delat, för under 2018 fick vi ett nytt regelverk. Lagstiftningen förblev i stort sett densamma, med viss justering, men regelverket i övrigt förändrades.

Med det nya regelverket för 2018 fick Sverige nog den mest restriktiva exportkontrollregim som står att hitta i världen. Det är viktigt att det nya regelverket nu får möjlighet att leverera och få genomslag. Grunden är ju att export är förbjuden. Det krävs tillstånd i särskild ordning för att bryta det förbudet.

Här finns det naturligtvis särskilda förutsättningar. Vi är medlemmar i FN och EU. FN:s beslut om sanktioner följer vi ovillkorligen. Detsamma gäller EU och OSSE. Det är ovillkorliga villkor.

Vårt EU-medlemskap skapar också särskilda förutsättningar. EU är för vår del inte en exportmarknad utan en inre marknad, och det gör att särskilda regler föreligger.

På samma sätt har vi särskilda relationer med vissa länder som vi betraktar mer som vänner, som vi mer eller mindre lätt säger ja till och exporterar till. Det syns också i redovisningen. Det är exempelvis Natoländer.

Utöver vår egen exportkontrollregim är vi delaktiga i en rad andra exportkontrollregimer. Det kan vara regimer för kemiska vapen, för massförstörelsevapen av olika sorter eller andra regimer som påverkar och som ingår i den prövning som måste göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Det är viktigt att vi upprätthåller dessa regimer och inte äventyrar dem på något sätt. Det pekar vi på i vårt särskilda yttrande till detta betänkande. Vi ser naturligtvis med oro på de signaler som kommit från bland annat Inspektionen för strategiska produkter när det gäller möjligheten att hävda våra exportkontrollregimer fullt ut, beroende på vad utgången blir när det gäller en eventuell kärnvapenförbudskonvention. Om det blir en snäv eller bred tolkning kan påverka. Här markerar vi vikten av att säkerställa att vi inte äventyrar detta. Det framgår av vårt särskilda yttrande.

I övrigt vill jag bara understryka det som är angeläget att se när vi talar om exportkontroll och den här redovisningen: skillnaden mellan krigsmateriel för strid och produkter med dubbla användningsområden. Det är klart att vi i dag har vidgat gruppen av varor, tjänster och produkter som kan ingå i en produkt med dubbla användningsområden. Allt redovisas naturligtvis här och kan användas för att ge en bild av att det är väldigt mycket. Man kan också i debatten lätt använda en del av den totala exporten för att ge en bild av att vi exporterar väldigt mycket vapen.

Men, som sagt var, en del av detta kan vara kläder. Det kan vara lastbilar eller metall. Det finns flera olika produkter som kommer in på detta sätt. Det kan röra sig om elektronik eller utrustning för mejerier eller annat som finns med i denna redovisning. Det är viktigt att se att allt inte är en och samma typ av produkter, utan det finns en stor bredd i detta sammanhang.

När vi fortsatt prövar alla dessa olika delar utifrån det nya regelverket ska detta naturligtvis göras med hänsyn till Sveriges säkerhet, som är vital och central för prövningen. Vi äventyrar inte Sveriges säkerhet med det nya regelverket. Men vi ska också se till att det finns en tydlig redovisning av det demokratiska läget i landet. Om det finns allvarliga brister utgör detta ett hinder för export, ett så kallat villkorligt hinder. Detsamma gäller om det förekommer allvarliga övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Det är viktigt att denna bild nu kommer att sätta sig. Där bör man också fokusera från riksdagens sida, för att få en redovisning av hur detta har använts i prövningen och bedömningen av det regelverk som har förnyats.

Jag tror att det finns mycket att lära av den granskningen, och regeringen bör också ställas till svars för hur den har uttolkats. Det är klart att det ytterst är regeringen som i detta fall kommer att sätta praxis och nivån för hur demokratiska hinder eller hindret avseende mänskliga rättigheter ska användas.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till betänkandet och hänvisa till det särskilda yttrandet.

Anf. 133 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! I samband med regeringens skrivelse om vapenexport valde Centerpartiet att lämna en följdmotion som man vid utskottets behandling av betänkandet inte yrkade bifall till. Som Kerstin Lundgren redogjorde för blev det i stället ett särskilt yttrande, för man tyckte att man fick så bra skrivningar i utskottets betänkande. En annan förklaring skulle kunna vara den skarpa kritik som Centerpartiet har fått från civilsamhällets organisationer som Röda Korset, Svenska Läkare mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Centerpartiet menar i motionen att framtiden för svensk vapenindustri hotas om Sverige undertecknar FN:s konvention mot kärnvapen. Jag skulle säga att motionen skapar frågetecken snarare än klarhet. Är det så att vi Sverige i dag exporterar och samarbetar kring utvecklingen av kärnvapen? Och är det i så fall något som Centerpartiet tycker är bra?

Röda korsets ordförande skrev: Sammanfattningsvis vore det anmärkningsvärt om ett land som Sverige, med sin djupa tilltro till den internationella rättsordningens normativa verkan och dess användning som ett säkerhetspolitiskt instrument, skulle frångå sin principiella linje i arbetet för internationell fred och säkerhet och, som motionens förslag indirekt antyder, vilja hålla öppet för att kunna bidra till utveckling av kärnvapen.

FN:s konvention mot kärnvapen innehåller paragrafer som uttryckligen tillåter fredlig användning och samarbeten kring kärnenergi för civila syften. Euratom har avvisat att ett undertecknande skulle ha påverkan på deras arbete. Konventionen syftar bara till att stater kategoriskt ska säga nej till kärnvapen.

Det är bra att Centerpartiet inte längre står upp för sin motion, men, fru talman, det är en motion som aldrig borde ha skrivits. Vi får hoppas att det i bästa fall var ett olycksfall i arbetet.

Anf. 134 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Håkan Svenneling borde nog läsa motionen snarare än de kommentarer som kom från olika civila organisationer. Motionen kräver nämligen att svensk exportkontroll och deltagande i exportkontrollregimen inte ska undergrävas genom att FN:s kärnvapenförbudskonvention skrivs under samt att man ställer sig bakom det som anförs i motionen när det gäller att inte riskera framtiden för svensk forskning och industri genom en underskrift. Detta är de punkter som sedan också lyfts upp i betänkandet: att det är viktigt att hålla i så att vi inte ifrågasätter eller riskerar exportkontrollen, som vi är en del av i den internationella miljön.

Den tydliga signalen i motionen gäller verkligen frågan: Är det en bred eller en snäv tolkning? Om detta är vi okunniga i dag, och det gör att det finns en risk, inte minst när vi talar om produkter med dubbla användningsområden och det faktum att vi inom EU har kärnvapenstater - i dag två och i framtiden kanske bara en, men vi har Frankrike som är en kärnvapenstat. Det förekommer egentligen ingen kontroll av export inom EU, för det rör sig inte om export; det är en inre marknad.

Det finns dessutom en lång rad olika samarbeten som gör att man, beroende på hur man använder tolkningsutrymmet, kan riskera att hamna i en mycket svår diskussion när det gäller vår exportkontrollregim framöver. Det vill vi inte göra.

Vi tycker att det räcker att vi var tydliga och på det här sättet också fick en tydlighet i betänkandet. Vi står fortfarande bakom i grunden, men vi väljer att inte reservera oss. Då hade nämligen inte den skrivning som vi fick i betänkandet kommit till stånd, för den tyckte Vänsterpartiet och Håkan Svenneling var att gå nästan lite för långt.

Anf. 135 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Den som enbart söker problem och anledningar att säga nej kommer också att finna sådana. Detta är min känsla när det gäller Kerstin Lundgrens arbete mot FN:s kärnvapenkonvention.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Jag har läst den motion som Kerstin Lundgren har skrivit och som hon hänvisar till. Man blir inte riktigt klok på vart Centerpartiet är på väg, och det är det jag just nu tycker är Kerstin Lundgrens roll i denna debatt: att vara den som förvillar.

Hon talar sig gärna varm för NPT och för att Sverige måste stå upp för det som man har stått upp för historiskt. Men samtidigt ser vi att Centerpartiet inte har lämnat några motioner, interpellationer eller skriftliga frågor som rör NPT. Däremot har man svängt i frågan om svenskt Natomedlemskap, och man ser nu som sin stora dröm att Sverige ska kliva in under Natos kärnvapenparaply.

I diskussionen om svensk vapenexport börjar man sedan tala om att det finns samarbeten som skulle kunna ifrågasättas om vi begränsade vapenexporten. Jag tror inte att någon av oss tror att det ingår i ett svenskt EU-medlemskap att stå under ett franskt kärnvapenparaply. Jag hoppas att det inte är så man ska tolka de artiklar i EU:s fördrag som handlar om att man som länder ska hjälpa varandra.

Men att ens antyda att det skulle finnas hinder för svensk forskning och utveckling eller för produkter med dubbla användningsområden gör att man skapar en oro för att man vill motverka FN:s kärnvapenkonvention. Jag tycker att detta är allvarligt, och jag tycker att det är ett tråkigt sätt att bedriva politik. Jag hoppas att vi inte får höra denna typ av argument från Kerstin Lundgren mer.

Anf. 136 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Tyvärr kan jag inte glädja Håkan Svenneling, för detta är argument som kommer att höras. Jag hoppas verkligen att också regeringen granskar detta och tittar på de mycket kloka remissvar som har kommit, till exempel från Inspektionen för strategiska produkter, som pekar på just dessa frågor. Detta är viktigt.

Det är viktigt att också utreda frågan om kopplingen till Euratom. Detta är spännande. Jag känner igen argumenten. Jag har också läst mejl med precis samma argument, och jag känner igen avsändarna som andra än Håkan Svenneling.

I grunden har vi naturligtvis inställningen att vi vill hävda en stark exportkontrollregim. Vi vill inte hamna i ett läge där den undergrävs genom att kliva in i en otydlig förbudskonvention, som riskerar att undergräva inte bara IAEA och andra organisationer. Också den exportkontroll som vi har i Sverige riskerar att undergrävas. Det kommer nämligen att höras att det tolkas alldeles felaktigt.

Det kommer också att bli en diskussion framåt som innebär att man även i den delen försöker strypa den inre marknadens möjligheter att agera och fungera. Det gäller en lång rad produkter och en lång rad samarbeten. Det är i grunden inte krigsmateriel för strid utan produkter med dubbla användningsområden, såsom forskning och en bred industriverksamhet.

Anf. 137 Robert Halef (KD)

Fru talman! Vi behandlar regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Vi ser i regeringens skrivelse att vissa förbättringar har gjorts i statistikredovisningen i enlighet med den tidigare propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel. Redovisningen har dels utökats med faktauppgifter som inte tidigare publicerats, dels strukturerats om för bättre överskådlighet och tillgänglighet.

En annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, ger sin egen syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

Fru talman! Exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är nödvändigt för att uppfylla både våra nationella målsättningar och våra internationella åtaganden. Det ska också säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige förs ut enligt fastställt exportkontrollregelverk.

Krigsmateriel får enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och vapenhandelsfördraget, ATT.

De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen är viktiga för det internationella samfundets strävan att förhindra spridning av sådana vapen.

Genom att kontrollera handeln med produkter med dubbla användningsområden - det handlar främst om teknik som kan användas både för civila ändamål och för framställning eller utveckling av krigsmateriel eller massförstörelsevapen - kan spridningen minimeras. Därför krävs en strikt och effektiv nationell exportkontroll. Och det krävs instrument som möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke-spridningsområdet.

Fru talman! Ökad öppenhet och redovisning på exportkontrollområdet fås genom den insyn som sker genom samtliga riksdagspartier i Exportkontrollrådet. Där förs en bredare diskussion om frågor som är relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Parlamentarisk insyn i Sveriges exportkontrollpolitik bidrar till en bredare diskussion om frågor som är relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Fru talman! I propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel, som riksdagen beslutade om den 28 februari 2018, genomförs i stort sett de förslag som den parlamentariska Krigsmaterielexportöversynskommittén lade fram i sitt betänkande. Den parlamentariska så kallade KEX-utredningen lade fram förslag på ett flertal skärpningar i exportkontrollen av krigsmateriel. Kristdemokraterna drev bland annat vikten av ett demokratikriterium.

I propositionen föreslogs bland annat att mottagarlandets demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor för tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är, desto mindre utrymme finns det för att tillstånd ska beviljas. Kristdemokraterna var pådrivande när det gäller detta.

Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarens demokratiska status utgör det hinder för beviljande av tillstånd. I tillståndsprövningen ska också beaktas om exporten motverkar en hållbar utveckling i mottagarlandet. Dessutom klargörs principerna för följdleveranser och internationella samarbeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Vidare föreslås en stärkt tillsyn, sanktionsavgifter för vissa överträdelser av regelverket samt ökad öppenhet och transparens i frågor som rör krigsmaterielexporten. Dessa åtgärder är nödvändiga och bör genomföras.

Fru talman! Ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport med mera är huvudsyftena med den parlamentariska representationen i Exportkontrollrådet, där samtliga riksdagspartier är representerade. Generaldirektören för Inspektionen för strategiska produkter, ISP, är ordförande för gruppen, och ISP ansvarar för urvalet av ärenden som görs till föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Samråd kan exempelvis ske innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende export, behandlade anbudsunderrättelser och samarbetsavtal samt meddelade förhandsbesked.

Detta är unikt i internationella sammanhang på så sätt att företrädare för samtliga partier i riksdagen i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer. Det skapar en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främjar kontinuitet i den förda politiken.

Fru talman! Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under kalla kriget, och Sveriges neutralitetspolitik utformades efter andra världskriget. Försvarsmakten kan efter det sägas vara garanten för vår frihet och säkerhet. Resurser till Försvarsmakten bör ökas, och Sveriges försvarsförmåga bör stärkas.

En stark försvarsmakt och en stark nationell försvarsindustri är en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Exporten av krigsmateriel säkrar och ökar Sveriges kapacitet att utveckla och producera materiel anpassad till den svenska försvarsmaktens behov. En svensk internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet och medför bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet.

Det ligger i vårt säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket bygger på både export och import av krigsmateriel.

Fru talman! Kristdemokraterna var pådrivande när det gällde att skärpa regelverket för svensk vapenexport. En strikt exportkontrollagstiftning som ständigt kontrolleras och följs upp och som är i linje med gällande lagstiftning, rådande riktlinjer och internationella överenskommelser ska fortsättningsvis värnas.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 138 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Vi har i dag att behandla det betänkande som rör regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll förra året. Det handlar om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export som har förekommit. Man beskriver också samarbetet inom EU och i en del andra internationella forum i frågor som rör detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Från Liberalernas sida menar vi att krigsmaterielexporten är viktig. Den stärker försvarsindustrins möjligheter att bibehålla en hög konkurrenskraftig teknologinivå och därigenom också den kompetens som krävs för att underhålla och vidmakthålla Försvarsmaktens materielsystem. Detta är givetvis viktigt för Försvarsmakten.

En internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar även till att Sverige är ett intressant land för internationella samarbeten. Det gör att vi också får större möjligheter att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Det ligger givetvis i vårt säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket således bygger på både export och import.

Samtidigt är det viktigt att betona, fru talman, att Sverige ska ha en mycket restriktiv hållning när det gäller krigsmaterielexport till auktoritära och odemokratiska regimer. Sverige ska, kort och gott, inte exportera vapen till diktaturer. Vi skärpte lagstiftningen förra året, vilket är bra. Det regelverket ska följas upp och utvärderas regelbundet, både här i riksdagen och i Exportkontrollrådet.

Med detta tackar jag för ordet och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 139 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! I den januariöverenskommelse som Liberalerna undertecknade tillsammans med regeringspartierna och Centerpartiet finns det, i punkt 70, en särskild skrivning om att inte exportera till krigförande parter i Jemenkonflikten. Det sas i efterhand att det var en skrivning som Miljöpartiet drev igenom. Men utifrån vad Liberalerna länge har tyckt om export till diktaturer, som Fredrik var inne på, tippar jag att Liberalerna tyckte att det var väldigt bra att få till en sådan skrivning.

Det är dock lite oklart vad som har hänt efter att man fått till denna skrivning. Det har framkommit att det finns lite olika tolkningar av vad skrivningen betyder. Jag ställde en skriftlig fråga till statsrådet Morgan Johansson, som är ansvarig för dessa frågor. Han svarade då: "I den sakpolitiska överenskommelsen mellan fyra partier från januari uttalas en viktig principiell inställning om att inte godkänna vapenexportaffärer till icke-demokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten så länge konflikten pågår. Det ankommer sedan på Inspektionen för strategiska produkter och, i förekommande fall, regeringen att pröva enskilda ärenden utifrån gällande lagstiftning och riktlinjer om och när ärenden anhängiggörs."

Både minister Johanssons svar och det faktum att regeringen inte har gjort någonting tyder på att det inte har skett någon förändring. Jag undrar vad Liberalerna tycker om att regeringen inte har gjort någonting med punkt 70 sedan man undertecknade överenskommelsen för fem månader sedan.

Anf. 140 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Det kan också ha varit så att det inte har kommit in några ansökningar som har blivit avslagna. Men i grund och botten är det Sveriges försvarsintressen och säkerhetspolitiska och utrikespolitiska intressen och regeringens bedömningar som är vägledande och som står ovanför, så att säga, intressen av att sälja till vissa länder. Om man gör den utrikespolitiska bedömningen att man inte ska sälja till ett visst land är det överordnat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Vi står givetvis bakom januariavtalets punkt. Vi tycker att det är synnerligen viktigt att Sverige inte exporterar krigsmateriel till länder som är involverade i kriget i Jemen. Det ska givetvis gälla. Jag har svårt att ge ett mer konkret svar än så.

Anf. 141 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag ska återkomma till regeringens representant. Han kan redan nu förbereda sig för att det kommer en fråga till honom.

I militära sammanhang brukar man använda uttrycket pang för pengarna. Här blir det lite samma fråga till Liberalerna. Man har skrivit under en överenskommelse tillsammans med regeringen. Man säger att man inte vill ha någon krigsmaterielexport. Men vi ser inte regeringen göra någonting i denna fråga. Det har inte kommit några initiativ. Man lyfte inte in det i regeringsförklaringen. Man lyfte inte heller in det i den utrikespolitiska deklarationen.

Trots att det nu har gått fem månader har Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet inte fått någonting från den socialdemokratiska regeringen i fråga om punkt 70. Det är en punkt som de facto inte har börjat gälla. Jag undrar hur Fredrik Malm ser på det. Ni har ingått detta avtal. När vi budgetförhandlade med regeringen ville vi att de skulle göra saker. Har ni på något sätt satt press på regeringen för att se till att de ska uppfylla punkt 70?

Anf. 142 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Nu har inte Håkan Svenneling någon replik kvar, men motfrågan blir: Sker det någon export till krigförande länder? Om det inte sker någon export och det är en tydlig punkt i januariavtalet att ingen export ska ske är ju detta tillgodosett. Om någon vill exportera till något land som ägnar sig åt att kriga i Jemen ska givetvis den ansökan avslås.

Jag kan inte ge något annat svar på frågan än detta. Jag utgår helt enkelt från att den punkt som vi nu diskuterar följs.

Anf. 143 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Alltsedan 1985 har olika regeringar gett skrivelser till riksdagen där krigsmaterielexporten har redovisats. Det här är, om jag har räknat rätt, den 35:e skrivelsen av det slaget. Det torde vara en unik öppenhet kring krigsmaterielexporten som Sverige har, jämfört med alla andra länder i världen som ägnar sig åt krigsmaterielexport. Det kan vara värt att påminna om när det ibland i debatten framställs som att detta är väldigt hemligt och svårtillgängligt. Visst finns det saker som är hemliga, men även de hemligheterna har riksdagen insyn i genom särskilda kontrollorgan där riksdagens partier finns representerade.

Tidigare i debatten har flera på ett förtjänstfullt och bra sätt beskrivit varför Sverige har en krigsmaterielexport. De har pekat på att det handlar om att vi till en rimlig kostnad ska kunna utrusta och beväpna det svenska försvaret. Då behöver vi kunna sprida kostnaderna på fler enheter, helt enkelt. Det handlar också om att Sverige har ett mycket högteknologiskt försvar, och för att kunna ha det behöver vi den högteknologiska industrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Det finns dock ett argument för att vi har en svensk krigsmaterielexport som inte tidigare har framkommit i debatten. Det handlar om vikten av att ha den för att Sverige fortfarande ska kunna vara militärt alliansfritt. Vi socialdemokrater och en del andra partier i riksdagen vill att Sverige ska vara militärt alliansfritt och inte gå med i Nato. Då är det viktigt att ha en egen krigsmaterielproduktion, och export, av denna högteknologiska karaktär. Utan den skulle vi betydligt tydligare stå inför att det skulle vara närmast absolut nödvändigt att gå med i Nato. Det är värt att fundera på för dem som är kritiska mot krigsmaterielexport och som ofta också vill att Sverige ska stå utanför Nato.

Den export vi har regleras av lagstiftning här i Sverige, av FN-beslut och av EU-beslut. Jag vill särskilt lyfta fram punkt 7.4 i vapenhandelsfördraget, som också handlar om att motverka könsrelaterade våldshandlingar. Jag tycker att en del av regleringen som glöms bort i debatten, både här i kammaren och rent allmänt, är att även detta kvinnoperspektiv ska finnas med. Det är värt att notera när det handlar om att föra en feministisk utrikespolitik.

Avslutningsvis, fru talman: Hur stor är den svenska exporten, och vart går den? Mer än en tredjedel av exporten går till EU-länder. När man lyssnar på denna debatt kan man få intrycket att tyngdpunkten i svensk export ligger någon helt annanstans i världen, men mindre än 2 procent av exporten går till länder i Mellanöstern. Av denna export är den övervägande delen det som kallas övrig krigsmateriel, alltså produkter med vad man kallar dubbla användningsområden. Det kan till och med handla om filtar och tyger. En gång i världen räknades träkol dit. Vi kan se att bland de största länder som vi exporterar till hittar vi Brasilien, Pakistan, Indien, USA, Ungern, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Norge.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utrikesutskottets förslag till beslut och betänkande.

(Applåder)

Anf. 144 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Efter att ha stått i princip handfallna i fyra år inför Sveriges vapenexport och annan inblandning när det gäller de stridande parterna i Jemenkonflikten blev januariöverenskommelsens skrivning i punkt 70 en positiv ändring av regeringens politik.

Trots att vi har haft en socialdemokratiskt ledd regering i fem månader nu har vi inte sett några initiativ när det gäller punkt 70 och ett stopp för vapenexport till de länder som deltar i Jemenkriget. Jag har lagt ned mycket möda på att förstå vad det är de olika partierna vill, och genom skriftliga frågor och liknande har vi fått klarhet i att det spretar ganska mycket. Att regeringen inte har gjort något under perioden får konsekvenser och bidrar till att Sverige fortfarande aktivt stöder de krigförande parterna.

Fredrik Malm önskade ett exempel, och jag ska ta ett sådant. I februari 2019 arrangerades vapenmässan IDEX i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. Bland de företag som marknadsförde sig i landet fanns svenska Saab, och under vapenmässan fördjupade Saab ett samarbete med sin emiratiska partner Tawazun. Det avtal som skrevs under på plats är nästa steg mot en produktions- och utvecklingsverksamhet i Abu Dhabi.

Vid signeringen på IDEX liksom vid Saabs öppnande av verksamhet i landet 2017 deltog den svenska ambassadören i Abu Dhabi som en del av det svenska exportstödet. Enligt ambassadören påverkar inte överenskommelsen i 73-punktsprogrammet ambassadens uppdrag att stödja export av krigsmateriel till Förenade Arabemiraten eftersom ställningstagandet inte finns inkluderat i regeringsförklaringen eller den utrikespolitiska deklarationen. Ambassaden har täta förbindelser med Saab och ger stöd till företagets försäljning i landet, i möten mellan Saab och ledande emiratiska näringslivsrepresentanter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Fru talman! Nu har socialdemokratin möjlighet att visa tydlighet. Betyder punkt 70 någonting? Har regeringen gjort något för att förverkliga dess genomförande?

Anf. 145 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Till att börja med kan vi konstatera att den skrivelse vi har handlar om vapenexporten 2018. Under det året beviljades inget nytt utförseltillstånd till Saudiarabien. Till Förenade Arabemiraten beviljades tre följdleveranser, men inga nya affärer. Dessa följdleveranser uppgår till 70 miljoner kronor, och alla tre handlar om övrig krigsmateriel, alltså materiel med dubbla användningsområden.

När det gäller ambassadörens utsaga att ambassadens verksamhet inte påverkas av punkten i 73-punktsprogrammet måste jag hålla med ambassadören. Det är inte svenska ambassader som sköter svensk exportkontroll, utan det har vi en särskild myndighet för. Detta tror jag att Håkan Svenneling är väl bekant med. Det som våra ambassader ska ägna sig åt är bland annat exportfrämjande verksamhet. Sedan ska de eventuella affärer som kommer ut ur detta prövas i den gängse ordning vi har. Detta är en ordning som vi ska fortsätta att ha.

Det är viktigt att vi, med ett beslut här i riksdagen förra året, har skärpt exportkontrollagstiftningen och fört in ett demokratikriterium. Vi kan konstatera att Krigsmaterielinspektionen, redan innan vi fattade beslutet, sa att det förslag som var för handen hade en normerande effekt på både de tillstånd de gav och de förfrågningar de fick. Den nya lagstiftningen är alltså starkare och bättre än den tidigare. Den kommer att få effekt även i dessa fall när det gäller länder som deltar i kriget i Jemen.

Naturligtvis ska också den punkt som finns i januariavtalet beaktas.

Anf. 146 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Man kan fundera över lagstiftningens normativa effekt när ambassadören ändå går vidare med att vara med vid undertecknandet av den typen av avtal. Det blir ett rätt konstigt användande av svenska resurser från statens sida om våra ambassader först ska användas till att främja exporten av vapen och vår myndighet ISP sedan säger: Nej, det följer inte lagstiftningen. Jag tycker att vi slänger ambassadens resurser i sjön, om jag får vara ärlig. Även om jag tycker att vi ska följa den ordning som Kenneth G Forslund väldigt noggrant säger att vi borde följa och jag inte har något emot det tycker jag kanske att man ska använda sig av ambassader på ett bättre sätt.

Ett annat exempel som står nära ett beslut handlar om försäljningen av Global Eye till Förenade Arabemiraten. Det är en planerad försäljning som inte har genomförts ännu. Det finns läckta dokument som visar att det tidigare systemet Erieye har använts i blockaden av Jemen och gjort att man inte har fått in bland annat humanitärt bistånd och mat till Jemen i den utsträckning som skulle behövts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Försäljningen kan stoppas utifrån det regelverk som finns, men regeringen måste fatta ett beslut. Detta kokar ned till vad man egentligen tycker och tänker om denna lagstiftning och vad man menar att punkten betyder och om man tänker gå vidare med denna typ av försäljningar trots att man har sagt i en överenskommelse med tre andra partier att man inte ska sälja vapen till de krigförande parterna.

Kenneth tar ned vilken nivå det handlar om, för svensk export till exempelvis Saudiarabien har gått från jättehöga nivåer till nästan ingen export alls i dag. Jag tackar Vänsterpartiet och tycker att det mycket är vår förtjänst att det har blivit en debatt om de olika typer av händelser som har skett med Saudiarabien. Men vi får inte glömma bort att Förenade Arabemiraten och ett antal andra arabstater i den koalition som Saudiarabien leder också får en betydande vapenexport från Europa och från Sverige.

Anf. 147 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! När det gäller hur ambassaderna använder sina resurser och det exportfrämjande arbetet är det en diskussion som får föras inom UD och med ambassaderna. Jag har ingen närmare kunskap om exakt vad det var för produkter och tjänster som man möjligen försökte bidra till marknadsföringen av. Det kan finnas en hel del i den portföljen, vet vi ju.

När det gäller Global Eye och leveransen till Förenade Arabemiraten av det som är beställt sedan tidigare har Håkan Svenneling och Vänsterpartiet absolut en poäng. Vi har en delikat fråga framför oss när det är leveransklart, men man ska vara klar över att det är en affär som är godkänd sedan tidigare. Det är inte utrustning som skruvas ihop från en vecka till en annan.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag peka på att den ringa export av följdleveranser som Sverige haft under det gångna året till Förenade Arabemiraten trots allt har en väsentligt mindre påverkan på den konflikt som pågår i Jemen än det arbete med fred och medling som har utförts här i Sverige och som Sverige har varit pådrivande för i FN:s säkerhetsråd. Det tror jag påverkar konflikten långt mycket mer än export av övrig krigsmateriel för 70 miljoner kronor.

Anf. 148 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! När jag lyssnade in Kenneth G Forslunds argumentation för krigsmaterielexport tänkte jag nästan att nu vill han ha en replik. När han motiverar den svenska krigsmaterielexporten med att Sverige inte är med i någon militärallians och inte är medlem i Nato har jag lite svårt att riktigt förstå hur detta går ihop. Det skulle ju leda till en spännande diskussion med våra andra samarbetsländer som är Natoländer. Vi har också en särskild relation i exportsammanhang med Natoländerna.

Låt oss tänka tanken. Skulle det vara så att vi har krigsmaterieltillverkning och att vi behöver det för att vi inte är Natomedlem? Titta då på de stora Natomedlemmarna som har mycket av den vitala krigsmaterieltillverkning som också vi i Sverige behöver för vår verksamhet. Det är helt solklart så att utan ett nära samarbete med till exempel USA är en hel del av vårt svenska försvar inte funktionsdugligt. Vi är helt beroende av Natoländerna. Det är klart att ett Natomedlemskap inte skulle försvåra detta samarbete. Men i grunden har vi egentligen en Natonärvaro i hela vårt försvar, i vår krigsmaterieltillverkning och i vår export.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Jag undrar därför hur argumentet med Nato kommer in i frågan om regelverket för krigsmaterielexport. Det finns inte redovisat, och det finns inte något särskilt material.

Anf. 149 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Möjligen uttryckte jag mig otydligt. Det som jag menar är att för att Sverige ska kunna vara alliansfritt, vilket jag anser att Sverige ska vara, behöver vi - om vi vill ha ett högteknologiskt försvar - också ha en egen försvarsindustri. Ska vi kunna bekosta inköp från denna industri med rimliga priser till den svenska försvarsmakten behöver det också finnas en export. Det behöver alltså finnas en försvarsindustri i Sverige, och den behöver kunna exportera för att Sverige ska kunna stå utanför Nato. Utan försvarsindustri och utan export skulle trycket vara mycket hårt på Sverige - om vi vill fortsätta att ha ett högteknologiskt försvar, och det tycker jag att vi ska ha - att i så fall gå med i Nato för att kunna köpa den högteknologiska utrustning som vi rimligen behöver till det svenska försvaret. Det är det som är min tankebana.

Detta handlar inte om regleringarna i sig, utan det är en praktisk konsekvens av att vilja vara alliansfri, som vi socialdemokrater vill vara, och se en koppling till behovet av att kunna ha en försvarsindustri för att försörja den svenska försvarsmakten.

Kerstin Lundgren och Centerpartiet har en annan ambition när det gäller alliansfriheten och vill numera gå med i Nato. Möjligen är det då ett mindre problem om vi inte skulle ha en export.

Anf. 150 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Vi är helt överens om att Sverige behöver både en försvarsindustri och en export, eftersom vi är en del av en större gemenskap för att bygga, utveckla och säkra att vi har möjligheter att försvara oss i en svår omvärld. Då behöver vi göra gemensamma insatser. Det är också därför som vi jobbar tillsammans i EU med att försöka utveckla vårt arbete.

Fru talman! För mig blir argumentet om den militära alliansfriheten i detta fall väldigt krystat. Oavsett hur man väljer i fråga om Natomedlemskap eller inte är det viktigt att vi har en krigsmaterielindustri i Sverige som kan bidra till den gemensamma nyttan, och den gemensamma nyttan når vi tillsammans i EU och med Natovännerna. Det är utgångspunkten för att fortsatt hävda export och att fortsatt hävda en svensk krigsmaterielindustri men också ett gott samarbete.

Anf. 151 Kenneth G Forslund (S)

Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Fru talman! Kerstin Lundgren sa i sin tidigare replik att vi var helt beroende av dessa samarbeten och handeln med omvärlden. Jag skulle beskriva det som att vi är mycket beroende. Men om vi inte skulle ha en vapenexport och inte skulle ha en egen krigsmaterielindustri skulle vi vara helt beroende, och då skulle våra valmöjligheter drastiskt minska vad gäller vårt förhållande till Nato och om vi ska vara medlemmar eller inte. Det var någonting som jag ville peka på i mitt huvudanförande, eftersom det finns partier i denna riksdag som varken vill ha vapenexport eller Natomedlemskap. Jag hävdar att de två ståndpunkterna inte går att förena.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Säkerhetspolitik