Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

Fru talman! Vi i Moderaterna har i våra budgetförslag sedan en ganska lång tid tillbaka haft förslag som liknar studiestartsstödet, som vi ska diskutera i dag. Det handlar om en proposition från regeringen.

Den tidigare alliansregeringen såg redan då vikten av att fler arbetslösa får komma in i utbildningssystemen. År 2011 såg vi till att man kunde ge ett förhöjt studiebidrag till vissa arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år. Därför är vi såklart positiva till detta förslag från regeringen. Vi har en del viktiga frågor och invändningar när det gäller detaljer och genomförande. Vår stora farhåga kanske framför allt handlar om detta: Vi ser detta förslag som en väldigt liten del av vår samlade politik för att få människor i arbete, medan detta tycks vara regeringens stora och kanske enda förslag för att lösa detta gigantiska problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

Vi står såklart bakom alla våra reservationer och förslag, men jag skulle vilja yrka bifall till reservation nr 4. Vill man läsa alla våra förslag kan man göra det.

Varför gör vi då det här? Vilket problem löser studiestartsstödet?

Det kortaste svaret är: arbetslösheten. Studiestartsstödet löser förstås inte hela problemet med arbetslöshet. En stor del av alla som är arbetslösa i dag är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och saknar grundläggande utbildning. Den enskilt största gruppen bland nyanlända som är inskrivna på Arbetsförmedlingen saknar grundskoleutbildning.

Om man tittar generellt på arbetslösa som har varit utanför arbetsmarknaden länge ser man att nästan alla dessa har luckor i sitt utbildningsintag.

I dag är det så att om man är inskriven hos Arbetsförmedlingen går man i första hand på utbildningar hos Arbetsförmedlingen. Dessa utbildningar är i regel korta, så om man har stora luckor och stora brister är det väldigt svårt att få detta behov tillgodosett genom Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen får heller inte konkurrera med det vanliga utbildningssystemet. Till exempel kan man inte gå en svetsarutbildning och få alla de licenser som krävs för att sedan jobba som svetsare om man gör detta inom Arbetsförmedlingen.

Även Arbetsförmedlingen själv säger att dess utbildningar inte fungerar och att de, tyvärr, många gånger gör mer skada än nytta. Detta har man såklart många gånger försökt att göra någonting åt, men man har inte lyckats.

Faktum är att det finns andra utbildningar som fungerar. Det finns yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen som fungerar. Det finns många gymnasieutbildningar som fungerar. Vårt förslag är att människor i större utsträckning ska gå dessa riktigare utbildningar, som fungerar bättre.

Man kan såklart naivt fråga varför människor inte gör detta. Det enkla svaret är att det inte finns tydliga och riktiga incitament att göra det. Om man är inskriven på Arbetsförmedlingen får man bidrag och a-kassa därifrån. Detta belopp är större än beloppet man får via studielånet och studiemedlen som man får om man ska läsa på komvux.

Varför skulle den som har barn och som i dag har säkra intäkter från Arbetsförmedlingen frånsäga sig dessa och i stället bygga upp ett studielån? Varför skulle någon göra det - särskilt om man har tidigare erfarenheter av att man har svårt att få jobb och av att man har haft problem med att klara utbildningar? Varför skulle man ta den risken? Människor gör inte det.

Detta är ett incitament och ett sätt att göra denna övergång mycket mer motiverad ekonomiskt. Det handlar inte främst om att öka studiemotivationen med det här medlet, vilket är den invändning som vi har mot förslaget. Vi tror inte att pengar ökar själva studiemotivationen. Vi tror inte att dessa pengar ens kan göra det ekonomiskt möjligt att plugga. Motivationen behöver man ha själv.

Därför tycker vi att man skulle kunna öppna upp för att individer självmant skulle kunna ta initiativ till att ta del av detta stöd.

Någon måste såklart göra en prövning av om personen har behov av stödet, men vi tror att ett sådant system skulle göra det hela mer rättssäkert än om det - som i propositionen - bara är kommunens ansvar att ha uppsökande verksamhet och att välja ut dem som man tycker ska få tillgång till det här. Vi vill ha en kombination av dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

Man kan också invända mot detta förslag med att säga att en massa människor kommer att läsa samma utbildningar men få olika typer av ersättningar och olika mycket i ersättning, vilket är orättvist.

Så är det redan i dag. En del har studiemedel. En del har mer studiemedel än andra. En del jobbar samtidigt. En del får bostadsbidrag - andra får det inte. En del får kompletterande försörjningsstöd. En del får etableringsersättning. Folk kan få olika typer av bidrag trots att de läser i stort sett samma utbildning.

Jag säger inte att det är enkelt eller oproblematiskt. Det är klart att det kan skapa en känsla av orättvisa. Men det vore värre att inte se till att människor får ett arbete - det är i grunden det stora problemet.

Om detta kan göra att fler människor får ta del av större och bättre utbildningsinsatser, som leder till jobb, tycker jag att vi ska genomföra det.

Ett annat otydligt kriterium som har satts upp i propositionen är att man för att kunna ta del av studiemedlet inte får ha avslutat en gymnasieutbildning.

Då undrar jag: Hur blir det om man har avslutat en utomeuropeisk gymnasieutbildning? Är detta likvärdigt med att ha avslutat en gymnasieutbildning? Den som har läst en gymnasieutbildning i, låt säga, Iran för 30-40 år sedan kan likväl stå extremt långt ifrån arbetsmarknaden i Sverige i dag.

Kan den som har läst stora delar av en gymnasieutbildning men kanske inte fullföljt den få läsa en yrkesutbildning på komvux och få detta stöd? Detta är någonting som även Arbetsförmedlingen tar upp som en fråga i sina remissvar.

Vi vet sedan tidigare att det i dag är mycket svårare att få rätt att läsa en yrkesvuxutbildning än en högskoleförberedande utbildning. För dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden är det viktigaste att bara få ett jobb, snarare än att läsa kurser som gör att man senare kan läsa vidare på högskola.

Dessa är några av de frågor som vi tar upp i våra reservationer. Generellt tackar vi dock för denna proposition.

(Applåder)

Fru talman! Vi yrkar bifall till reservation 1, med vårt särskilda yttrande.

Regeringens förslag innebär att studenter med stort utbildningsbehov kommer att få bidrag i stället för studielån under ett års tid, gällande lägre studier.

En grupp människor får bidrag, medan andra studenter får låna pengar. Tidigare har gruppen med stort utbildningsbehov fått låna pengar och fått möjlighet till att skriva av studieskulder vid fortsatta högre studier. Det kan vi tycka är en rimlig morot.

Tanken bakom förslaget kan väl sägas vara god. Stödet vänder sig till alla med stort utbildningsbehov, så länge pengarna räcker. Alla i nämnda grupp kommer alltså inte att få ta del av förmånen, i alla fall inte om det är tillräckligt många som kommer i fråga. Detta är med andra ord ingen rättighetsbaserad reform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

Dock är det tveksamt vilket långsiktigt resultat detta stöd kommer att ge. Vi har redan i dag en flora av bidrag för att nyanställa svaga grupper på arbetsmarknaden, och de flesta sådana åtgärder har gett ett mycket klent resultat. Självklart ska man fortsätta att försöka minska arbetslösheten med olika metoder, men det är tveksamt om motivationen räcker ända fram för dem som börjar att studera med det liggande förslaget men ändå inte har börjat studera med de nuvarande reglerna.

Framför allt kan vi inte ha särregler för en grupp människor i samhället. Jag ansluter mig här till Per Albin Hanssons ord om att samhället varken ska ha kelgrisar eller styvbarn.

Vi har ett system för studiemedel som kan sägas vara ett av världens mest generösa och som dessutom har tjänat oss väl under lång tid. Detta är ett system som alla människor kan ta del av och som ger människor möjlighet att skaffa sig en utbildning. Låt oss hålla oss till det och behandla alla lika och rättvist - inga kelgrisar och inga styvbarn.

Vi har i dag en förmån för dem med stort utbildningsbehov. Studerande som fortsätter sina studier på högskolenivå får möjlighet att skriva av sina tidigare lån. Vi tycker att detta är en rimlig och vettig ordning.

De som anstränger sig och studerar utifrån en besvärlig utgångspunkt får en liten extra morot. Det tror jag att till och med Per Albin skulle ha accepterat. Även vi kan dock med dagens problem tänka oss att tumma en smula på Per Albins devis om kelgrisar och styvbarn.

I dag finns det begränsningar för hur länge man får ta studielån på grund- och gymnasienivå, och vi kan tänka oss en minskning av begränsningarna just för gruppen med stort utbildningsbehov.

Till sist, fru talman: Propositionen talar om att förslaget ska öka den sociala rättvisan. Vi vänder oss inte emot att öka den sociala rättvisan. Men i verkligheten måste man ha en balans mellan den sociala rättvisan och den förutsättningslösa rättvisan, och vi anser att förslaget missar denna balans.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 1.

Vi diskuterar i dag studiestartsstöd, som vänder sig till personer med kort utbildningsbakgrund så att de ska få bättre förutsättningar på arbetsmarknaden.

Den stora utmaningen i Sverige i dag är den starka klyvningen mellan de människor som har en framtidstro och de som inte har det och mellan de människor som står nära arbetsmarknaden och har ett jobb och de människor som befinner sig i ständigt utanförskap. Jag har uppfattat att det här är regeringens förslag för att lösa utmaningen med dem med kort utbildningsbakgrund. Men för att få människor som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma närmare krävs det reformer, och det krävs framför allt att människor känner att utbildning och arbete lönar sig, att man genom att utbilda sig också får tillgång till ett arbete som gör att man kan få frihet, egenförsörjning och allt vad det innebär.

Det absolut viktigaste incitamentet för människor att utbilda sig måste vara att det sedan lönar sig att arbeta. Men det behövs ännu mer för att nå den här gruppen. Det krävs starkare studie- och yrkesvägledning, att utbildningars koppling till arbetsmarknaden blir ännu bättre, att matchningen på arbetsmarknaden förbättras, men också att det blir fler jobb som kräver lägre utbildningsbakgrund eller kortare utbildning, så kallade enkla jobb. Detta är det allra viktigaste för att kunna bryta den tudelning och det utanförskap som vi ser, men i de här delarna lyser tyvärr regeringens förslag med sin frånvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

Sverige har ett av de mest generösa utbildningssystemen i världen med avgiftsfria utbildningar från grundskola upp till högskola. Vi har ett väldigt generöst studiemedelssystem redan i dag. Det vill vi från Centerpartiets sida självklart utveckla genom att skapa mer flexibla system, så att vi kan möta de utmaningar som finns. Människor som behöver vidareutbilda sig mitt i livet och karriärväxla och människor som till exempel behöver läsa med långsammare studietakt på grund av sjukskrivningar eller på grund av att man har gått i särskola ska få möjligheten att avsluta sina studier på ett bättre sätt. Det är också viktigt att människor i högre åldrar ska kunna utbilda sig bättre, och det kräver reformer för ett mer flexibelt studiesystem.

Fru talman! När det gäller förslaget som vi i dag debatterar om studiestartsstöd kan man konstatera att det är en kostsam reform, men också att det är svårt att påvisa effekter av det tidigare rekryteringsbidrag för vuxenstuderande som studiestartsstödet grundar sig på. Det visar bland annat Riksrevisionens rapport om de bidrag som fanns tidigare.

Förslaget riskerar också att leda till både orättvisa och onödig byråkrati. Att ge en viss grupp särskilda förmåner gör ju att studenter som befinner sig i samma klassrum och läser samma kurs får olika ersättningar. Men det kommer också att innebära att människor med liknande förutsättningar, men beroende på var i landet man bor, kommer att ha olika möjligheter med tanke på att det är upp till kommunerna själva att bestämma om de ska använda sig av stödet eller inte och också att sätta upp de lokala riktlinjerna. Det skapar en orättvisa och riskerar att leda till onödig byråkrati för att nyttja bidraget.

Varför ska vissa studenter få särskilda förmåner när andra inte får det? Och varför ska vissa individer som bor på en viss plats få tillgång till bidraget medan andra inte får det utifrån de lokala riktlinjerna? Jag tycker att det är viktiga frågor att fundera på när vi debatterar detta i dag.

Tanken med studiestartsstödet är också att stärka personer som många gånger känner oro för att ha lån, bland annat på grund av de framtida utsikterna på arbetsmarknaden, står det i propositionen. Men då måste det viktiga vara att se till att människor känner att det lönar sig att arbeta, att gå från utanförskap till innanförskap, att utbildningarna leder till jobb och att man får vägledning för att hitta ett arbete som har goda förutsättningar att stärka förutsättningarna för egenförsörjning med den frihet som det innebär. Det är den drivkraften som vi tycker är den allra viktigaste, och det är också den som vi tycker bör vara det tydligaste incitamentet för att få människor att gå från utanförskap till innanförskap.

(Applåder)

Fru talman! Varje människa behöver kunskap om sig själv och om sin omvärld. Ju mer hen förstår, desto större förmåga får hen att hantera sin omvärld. Friheten och inflytandet ökar. Möjligheterna att påverka sitt eget liv och samhället blir därmed också större.

Vänsterpartiet ser kunskap som en demokratisk rättighet, och att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är en av vår tids största utmaningar. Vänsterpartiet välkomnar därför förslaget till studiestartsstöd men vill påpeka ett antal brister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

Regeringen föreslår i propositionen att samma regler ska gälla vid sjukdom som för den som har studiemedel, det vill säga att det inte ska vara möjligt att vara deltidssjukskriven och studera på halvtid med studiestartsstöd. Detta har Vänsterpartiet kritiserat tidigare angående studiemedlet, och vi riktar samma kritik i dag.

Även om det i teorin är möjligt att vara deltidssjukskriven innebär det en ekonomiskt svår situation, då studiemedlet eller studiestartsstödet minskas, samtidigt som det inte finns någon möjlighet till ersättning från sjukförsäkringen.

Sjukpenning betalas endast ut till de studenter som är heltidssjukskrivna. Följden blir att studenter har att välja på att antingen fortsätta studera på heltid, trots behov av deltidssjukskrivning, eller att tvingas avsluta sina studier. Detta kan vålla stora problem för personer med långvariga eller kroniska sjukdomar eller funktionsvariationer att fullfölja sina studier. Det stänger också ute många från att ta del av studiestartsstödet för att kunna börja studera. Därför anser Vänsterpartiet att regeringen bör bereda frågan om möjligheten till deltidssjukskrivning för studerande med studiemedel och studiestartsstöd, i linje med Socialförsäkringsutredningens förslag.

En annan fråga som Vänsterpartiet vill lyfta upp handlar om rätten att bo. I propositionen föreslås att motsvarande regler för bostadsbidrag ska gälla såväl om man har studiestartsstöd som om man har studiebidrag. Bostadsbidraget fyller en viktig funktion i att ge tryggheten att man klarar en högre hyra under studietiden.

Dock är det viktigt att påpeka att den föreslagna lagtexten innebär att det blir väldigt olika möjligheter för studerande med studiestartsstöd att få bostadsbidrag i jämförelse med de studenter som får studiemedel. Det beror på att studerande med studiestartsstöd enligt förslaget kommer att få en betydligt högre bidragsgrundande inkomst än studerande med studiemedel. Vänsterpartiet anser därför att studerande med studiestartsstöd bör ha samma rätt till en trygg boendesituation som studerande med studiemedel. Därför bör det utredas hur rätten till bostadsbidrag med studiestartsstöd kan regleras, så att den blir likvärdig med rätten för studenter med studiemedel.

Den sista frågan, fru talman, som jag tänker lyfta upp handlar om fribeloppet.

Vi anser att den som studerar på heltid och vill arbeta ska ha det som en möjlighet men inte att det ska behöva vara en nödvändighet. De som omfattas av studiestartsstödet är de som har störst behov av utbildning. Då bör samhället skicka en signal om vikten av att fokusera på just studierna.

Studerande har olika förutsättningar att arbeta vid sidan av sina studier. Ett för högt fribelopp kommer också att förändra synen på studier som en heltidssysselsättning, vilket de ska vara. Det innebär antingen förlängda studier och att inträdet på arbetsmarknaden skjuts upp eller att kvaliteten på studierna sjunker. Däremot borde det vara möjligt för studerande att arbeta under ferierna utan att det påverkar studiestartsstödet.

Med anledning av detta föreslår vi att fribeloppet läggs på en nivå som uppmuntrar studenterna att fokusera på sina studier.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation.

Fru talman! I denna proposition skriver regeringen något som jag tycker är mycket intressant att fundera på, och det är att många människor känner oro för att ta lån för att satsa på studier. Vi har denna debatt samma dag som Finansinspektionen varnar för att många människor tar extremt höga lån för att finansiera sina fastighetsaffärer. Man kan fundera på vad det är för skattesystem och incitament vi har i Sverige när människor tvekar att satsa pengar på studier men är fullt beredda att låna stora summor för att köpa en fastighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

Hur motiverad man är att investera i kunskap och utbildning beror givetvis på vilket utfall man får. Alla vet att grundskoleutbildning inte räcker för att komma in på arbetsmarknaden, utan det krävs oftast gymnasieskola. När det gäller högskolan är det naturligt att man tar större lån och större eget ansvar för att finansiera sin utbildning. Men många känner som sagt oro för att ta lån för att studera vidare.

Regeringen borde fundera på hur man kan få fler människor att tänka att det är rimligt att investera i utbildning eftersom det ger en utkomst, precis på samma sätt som man kan få en utkomst om man satsar pengar i en fastighet.

Men regeringen gör precis tvärtom. Man gör det svårare för människor att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi har höga trösklar in till svensk arbetsmarknad. För dem som kommer nya till Sverige och saknar svensk utbildning är det särskilt svårt att ta sig in. Det beror på att vi har höga ingångslöner och få enkla jobb, alltså sådana jobb som man kan ta när man inte har en längre utbildning.

Så länge inget görs åt denna grundläggande problematik, att det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, letar folk efter andra möjligheter.

Dessutom gör arbetsmarknadens parter det ännu svårare att ta sig in på arbetsmarknaden genom att ständigt höja lägstalönerna, och regeringens höga skatter bidrar till att det inte lönar sig att arbeta.

Det är rimligt att staten och det offentliga är generösa när det gäller grundskolestudier. Därför har Liberalerna också landat i att vi ska ha studiestartsstöd, och vi yrkar bifall till den del som handlar om studier på grundskolenivå. Men ju högre upp i systemet man kommer, desto rimligare är det att man själv står för en del av insatsen.

Det förslag som regeringen lägger fram har en del brister. Fredrik Christensson var tidigare inne på det. Det kan bli olika i olika kommuner. De kommuner som vill införa detta kan göra det på det sätt de vill medan andra kan strunta i det. Det blir olika förutsättningar för dem som pluggar i samma klassrum.

Vi har haft den situationen tidigare. Då fick några ta lån för att plugga på komvux medan andra fick stöd eller till och med lön för att göra detsamma.

Det är också svårt att se effekterna av detta. Det är svårt att påvisa att denna typ av stöd, som kanske kommer att införas av vissa kommuner, är rekryterande bland dem som redan har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden - i alla fall om man tittar på hur det har sett ut tidigare.

Det finns ytterligare en problematik, och det är att incitamentet att snabbt gå vidare till gymnasiet kan minska med detta. Det är bättre att avvakta ett tag och se om man kan få bättre förutsättningar senare.

Fru talman! Studiestartsstöd är bra när det riktar sig till grundskolestudier. Därför kommer Liberalerna att stödja propositionen i den delen. Men i andra delar behövs inte denna typ av stöd. Då behövs andra stöd, och dem har vi redan genom studiemedelssystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

Fru talman! Den grundläggande problematiken är att det är så svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det viktiga för många människor är sänkta trösklar in till arbetsmarknaden och startjobb med lite lägre lön så att de enkelt kan komma in på arbetsmarknaden. Då får de stor möjlighet att ta sig vidare i systemet.

Ingen ska fastna i utanförskap, ingen ska fastna i ett alltför enkelt jobb och ingen ska fastna i studiesystemet. Det ska finnas vägar vidare, och här är studiestartsstödet en del. Men det behövs mer.

Jag yrkar bifall till reservation 3.

(Applåder)

Fru talman! Betänkandet handlar om ett nytt studiestöd som regeringen vill införa, ett studiestartsstöd.

Stödet riktar sig till personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov som annars inte hade valt att studera. Det riktar sig till personer som fyller 25 under kalenderåret och upp till det kalenderår man fyller 56. Personen ska vara arbetslös, och studierna ska vara på grundläggande nivå.

Studiestartsstödet kan betalas ut för maximalt 50 veckors heltidsstudier. Det går också att studera på deltid, minst 50 procent, och då kan studierna bedrivas upp till 100 veckor.

Det svenska studiestödssystemet är ett av världens mest generösa. Det finns dock brister som regeringen vill göra något åt.

För dem som är under 25 år finns olika delar inom studiestödet.

Man kan studera med studiemedel den vanliga vägen, det vill säga gå från gymnasiet direkt till högre studier. Denna grupp har oftast studiemotivation, och tack vare genomförda gymnasiestudier har de en bättre situation på arbetsmarknaden. De klarar sig bra.

Andra ungdomar kan studera inom ramen för ungdomskontrakt, som också kan kombineras med praktik eller arbete.

Det svenska studiestödet är en del av utbildningspolitiken och har till syfte att få ett högt studiedeltagande bland både män och kvinnor men ska också utjämna skillnader mellan individer och grupper i samhället. Det ska även bidra till ökad social rättvisa och ha en god påverkan på samhällsekonomin.

Möjligheten till utbildning är avgörande för individens personliga utveckling, för självbestämmande och för delaktighet i samhället. Därför behöver studiemedelssystemet utvecklas till att stimulera de personer som annars inte skulle tagit del av utbildning och som har en svår situation på arbetsmarknaden.

Det finns en grupp lågt utbildade personer som är arbetslösa men som ändå inte tar steget över till utbildning. Kanske vågar eller vill de inte skuldsätta sig, för de vet inte om de kommer att kunna betala tillbaka lånen. Framför allt är lite äldre personer som har behov av att utbilda sig på grundläggande nivå tveksamma till att ta lån. Detta förslag är en mycket bra möjlighet för dem.

Tanken med studiestartsstödet är att nå de personer som i dag inte tar steget till studier. Genom att studiestartsstödet enbart innehåller en bidragsdel och inget lån ger man människor chansen att pröva på studier utan att behöva ta lån. Stödet ska riktas till de personer som har allra störst behov av utbildning, de som har kort utbildning och de som är arbetslösa. Dessa personer är ofta mer utsatta än dem som har ett arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

Alla personer är olika och behöver olika möjligheter och stöd. En del behöver mycket stöd, andra mindre. Det är precis som under skoltiden.

I skolan ifrågasätter vi inte att vissa barn som har behov av speciellt stöd får det. Det är samma sak med vuxna: Vissa behöver mer stöd än andra för att komma igång med studier.

I förslaget har kommunerna en nyckelroll då de har möjlighet att i samverkan med Arbetsförmedlingen använda studiestartsstödet som ett redskap för att främja steget över till studier för de personer som är i behov av grundläggande utbildning. Det handlar om ett aktivt arbete för att söka upp och motivera individer.

Arbetsförmedlingen å sin sida har god kännedom om den målgrupp som studiestartsstödet syftar till att rekrytera. Det är också den stora skillnaden mellan studiestartsstödet och andra former av studiemedel. Studiestartssystemet är inte rättighetsstyrt utan ett stöd som kommunerna kan använda för att rekrytera vuxna till studier som de annars inte skulle ha valt.

Det ska vara frivilligt för kommunerna att delta i rekryteringsverksamheten och använda studiestartsstödet. Skälet till det är att omständigheterna skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika kommuner. Därför har regeringen valt att hålla förslaget lite öppet och låta kommunerna ta fram riktlinjer, antingen enskilt eller i samverkan med andra kommuner. I arbetet med riktlinjerna ska kommunerna inhämta synpunkter från Försäkringskassan, folkbildningen och arbetsmarknadens parter. Kommunerna har väldigt olika behov och förutsättningar, och det har regeringen valt att ta hänsyn till.

Fru talman! Steg för steg har vi byggt upp det svenska studiestödssystemet för att nå så många som möjligt. De grupper som annars hamnar lite utanför samhället på grund av låg utbildning och arbetslöshet ska nu få en chans att vidareutveckla sig själva. För med bildning kommer också insikt, självförtroende och självkänsla. Att få ett arbete som man är utbildad för, genom en yrkesutbildning, och att ha ett yrke - detta om något stärker individen, som stolt kan säga: Jag kan, och jag vill!

Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkande 2016/17:UbU20 och avslag på motionerna.

(Applåder)

Fru talman! Det var intressant att höra Lena Emilssons anförande.

Likvärdighet och rättvisa är två ord som har präglat socialdemokratin genom historien och som man ofta lägger stor vikt vid. När jag läste förslaget och hörde på Lena Emilssons anförande reagerade jag på just de två orden: likvärdighet och rättvisa.

Som jag lyfte upp i mitt eget anförande blir det problematiskt när studenter i samma klass kommer att ha olika villkor - det är den ena delen. Den andra delen är att stödet riktas mot kommunerna och att de kan välja att vara med eller inte. De kan välja att ha lokala riktlinjer, som då blir olika runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

På vilket sätt menar Lena Emilsson att det är ett likvärdigt och rättvist system för de människor som får möjlighet att ta del av det?

Fru talman! Likvärdighet och rättvisa kan också betyda att alla människor får den chans och den möjlighet som de har rätt till. Det är precis som i skolan: Vissa elever har större behov, och då får de detta stöd. Det är samma sak här: Vuxna som behöver stöd i studiemedelssystemet ska också kunna få det.

Det är viktigt att på många olika sätt stimulera människor att gå vidare i arbetet, och det gör man med detta förslag. Här ger man många en möjlighet till studier som de annars inte hade vågat eller velat pröva på. Rättvisa behöver inte alltid vara att det ska vara lika för alla, för ett sådant samhälle har vi inte i dag.

Fru talman! Lena Emilsson lyfte upp att alla människor ska få samma chans och att vuxna som behöver stöd ska få det. Men min fråga handlade om den kommunala ojämlikheten och att det är upp till kommunerna själva att bestämma om stödet ska införas eller inte, vilka riktlinjer stödet ska ha och vilken målgrupp stödet ska delas ut till. Denna fråga besvarades inte i den första repliken.

Jag hoppas att Lena Emilsson kan utveckla sitt svar och tala om vad det blir för rättvisa och likvärdighet när det finns en stor kommunal skillnad mellan de människor - de individer som anser sig vara i behov av detta stöd för att få motivation att studera vidare - som kan få möjlighet till stöd, beroende på vilken sida av kommungränsen de bor på.

Fru talman! Målgruppen har regeringen slagit fast. Det framgår klart och tydligt av propositionen att stödet riktar sig till vuxna över 25 års ålder, eller från det kalenderår de fyller 25. Det ska vara människor som har varit arbetslösa, som har en låg utbildningsbakgrund och som har ett stort utbildningsbehov när det gäller att komma i fråga på arbetsmarknaden. Målgruppen är alltså fastlagd.

Alla kommuner har olika förutsättningar, och personerna som bor där har helt olika förutsättningar. Detta har regeringen tagit höjd för. Det ska finnas ett utrymme för kommunerna när de skriver sina riktlinjer att ta höjd för dessa olikheter. Det är en viktig fråga.

Fru talman! Utbildningsutskottet debatterar i dag regeringens förslag om ett studiestartsstöd. Hur stor skillnad kan ett studiestartsstöd göra i en enskild människas liv? Att våga ta steget till skolbänken kan för vissa vara som att bestiga Mount Everest.

När jag är ute och besöker olika platser träffar jag många människor, alla med olika livsberättelser. För ett tag sedan träffade jag en ung kvinna som berättade om hur jobbigt hon tyckte det var att inte ha avslutat sina gymnasiestudier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

Hon var 28 år, och tiden rann liksom ifrån henne. Hon hoppade av gymnasiet därför att hon mådde psykiskt dåligt, och hon blev en av de där hemmasittande eleverna. Åren har rullat på, och hon har haft praktik och varit sjukskriven och arbetssökande. Men mycket har fallit på dåligt självförtroende, dålig tajming och så det som hon skäms mest för att berätta: att hon inte har gått ut gymnasiet. Det tycker hon blir skämmigare och skämmigare för varje år som går.

Jag frågade varför hon inte bara gör klart det. Jo, sa hon, det borde jag såklart göra, men jag har inga pengar, och alla runt omkring mig säger att det är fullständigt livsfarligt att låna pengar och sätta sig i skuld. De säger: Du vet ju inte ens om du får något jobb bara för att du läst färdigt gymnasiet, och då står du där med ett lån på många tusenlappar. Du kanske inte ens blir klar. Så jag kommer nog aldrig att våga ta något studielån, sa hon.

Antagligen kommer jag aldrig att träffa Kristina igen, men jag hoppas att hon får möjlighet att ta del av studiestartsstödet och komma vidare i livet, fixa sin gymnasieexamen och så småningom komma in på arbetsmarknaden. Kanske hon till och med vågar tro så mycket på sig själv att hon tar studiemedel och läser vidare. Det är ingen utopi.

Fru talman! Vilken skillnad kan studiestartsstödet göra för samhället? En sak är vi nog alla överens om: Att ha klarat av grundskolan och fått en gymnasieexamen är för de allra flesta ungdomar dörren till arbetsmarknaden eller högre studier.

Därför är det viktigt på riktigt att ungdomar ges möjlighet att slutföra sina studier. Det är också förutsättningen för att vi ska få den arbetskraft som samhället behöver.

För att nå dit måste åren i skolan och förskolan vara av den höga kvalitet som vi önskar, en skola som ger alla elever en god start i livet och möjlighet att utvecklas som person och få självförtroende att lita på sin förmåga. Ett stort ansvar vilar såklart på grundskolan, där eleverna ska få den kunskap som leder dem fram till den behörighet som krävs för att komma vidare till gymnasiet.

Men även då satsningarna på grundskolan är stora och välriktade är verkligheten sådan att en del inte kommer hela vägen fram. En del av dessa personer befinner sig därför ganska långt från möjligheten att få ett arbete eller att ta sig vidare och utbilda sig. Att ge människor en ny chans att inhämta sin gymnasiekompetens, så att de därmed har en chans att komma ut på arbetsmarknaden, är oerhört värdefullt, inte bara för individen utan även för samhället.

Fru talman! Ett begrepp som är centralt för Miljöpartiet är nya livschanser. Alla människor kommer inte helt rätt i livet direkt. Psykisk ohälsa, missbruk, långa sjukskrivningar eller andra omständigheter kan till exempel göra att gymnasieutbildningen aldrig blir avslutad. Vi vill ha en politik som ger människor en möjlighet att fortsätta starta om i livet. Det har både samhället och den enskilda så mycket att vinna på.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)