Studiestöd

Anf. 83 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! I dag ska vi tala studiestöd. Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer 5 och 7.

Det första jag ska ta upp är fribeloppet. Det är många partier här som har pratat om just fribeloppet och hur man möjligtvis skulle kunna utöka det. Jag har tittat noggrant, och 171 600 kronor är exakt så mycket som fribeloppet ligger på i dag. Det betyder 14 300 kronor i månaden. Det är alltså ungefär lika mycket som en halvtidsarbetande lärares lön efter fem år i yrket.

Vi sverigedemokrater känner att om man hinner med ett halvtidsarbete samtidigt som man studerar kanske det inte är fribeloppet som det är fel på. Då kanske det är utbildningen som det är fel på, att den är så lång att man hinner med att studera på halvtid samtidigt som man arbetar halvtid. Det vänder vi oss emot. Vi kan inte läsa in poäng i Sverige bara för att läsa in poäng. Vi ska läsa in poäng för att det ska ge någonting till yrket.

Det nuvarande pensionärssystemet är baserat på att vi ska kunna arbeta i 40 år. Tidigare var det de 15 bästa åren, nu är det 40 år. Vi kan inte se meningen med att förlänga studier med att sänka åldrar, öka åldrar eller förlänga tiden som man ska studera mot hur det är i dag. Det borde vara tillräckligt så som det är i dag. Vi behöver få ut folk i arbetslivet, där de kan bidra till sina egna pensioner.

Tyvärr ser det ut som att om vi inte uppnår de 40 åren, herr talman, kommer vi att hamna i en kris om några år, därför att garantipensionen som kickar in när den vanliga pensionen inte räcker till tas från skattemedel, inte från fonderna, vilket innebär att skattemedlen kommer att minska och välfärden kommer att sänkas.

Vi anser att det är viktigare att människor kommer ut i arbete. Inom de flesta yrken kan man i dag internutbilda sig. Det finns många möjligheter här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Sverigedemokraterna har förslag för att se till att glesbygden inte förglesas ännu mer. Ett är att arbeta där glesbygdens befolkning bor. Vi kan också se att det finns ett incitament och en mening i att försöka lägga fram förslag som gör att det fungerar rent praktiskt. Vad behöver vi på landsbygden? Det är vårdcentraler, läkarcentraler, skolor och butiker. Det är de mest elementära sakerna för att få glesbygden att fungera.

Vi har lagt fram ett förslag om att läkare ska kunna göra avdrag från sina studiemedel om de väljer att tillbringa sina första år i glesbygden. Vi tycker att det är ett bra förslag som leder till att hela Sverige växer.

Detta avslås i dagsläget eftersom man ser att det inte finns utrymme i lagen för att ändra detta. Ändra då lagen så att vi kan göra sådant här för landsbygden!

I dagsläget finns det många bra utbildningar på folkhögskolor, komvux och liknande. Men tyvärr är lika många totalt missmatchade. Att säkerställa att våra skattepengar används på rätt sätt och inte efter individens lust ligger till grund för många av Sverigedemokraternas tankar och kommande förslag. Det finns många utbildningar som är fantastiska, och dem vill vi fokusera på. Men skattepengar ska inte hällas in i ett svart hål där missmatchningen är stor.

Sverigedemokraterna föreslår en examenspremie. Det är sätt att motivera studenter att söka sig till dagens bristyrken. I dagsläget finns det tyvärr många bristyrken som vi behöver motivera människor att söka till.

SD anser att en morot är mycket bättre än en piska i detta fall. Vi ser inget problem med att införa både högre bidrag och examenspremier för det sista året. Alla vägar som bär till att fler blir motiverade att söka till lärare eller andra bristyrken ser vi positivt på.

Som ett komplement bör det dock införas en grundtröskel så att inte vem som helst söker sig till vilken utbildning som helst och därigenom bränner en del av de år de har rätt att söka bidrag för. Låt oss sätta en tröskel så att folk söker in på utbildningar som de klarar av att gå igenom.

Kostnaderna för att avsätta dessa motivationspengar är minimala medan kostnaderna om samhället inte fungerar kan vara enorma.

Anf. 84 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Då var det dags att debattera ett motionsbetänkande, och när vi debatterar motioner som enskilda ledamöter har väckt under allmänna motionstiden kan betänkandet kännas lite spretigt.

Jag stöder givetvis alla Centerpartiets reservationer men yrkar för tids vinnande bifall endast till nr 1.

Vi har en bedrövlig statistik på hur många motioner som faktiskt bifalls kopplat till de enskilda motionerna, trots de goda idéerna och den goda politiken. Men det handlar samtidigt om att skapa opinion för olika frågor.

Jag vill lyfta fram några olika motioner där Centerpartiet har skrivit reservationer, eftersom vi tycker att dessa bör genomföras. Den första handlar om fribeloppet, som också Sverigedemokraternas Stefan Jakobsson talade om i sitt anförande.

Centerpartiet har länge drivit frågan om att höja gränsen för fribeloppet. Att fribeloppet skulle vara den begränsande faktor som gör att man ifrågasätter kvaliteten på utbildningen och den tid man eventuellt har för studier och arbete ser jag inte som relevant. Fribeloppet är en fråga i sig. Vi bör uppmuntra möjligheter till arbete och till att ta del av arbetslivet och näringslivet och inte sätta gränser för människors möjlighet att till exempel driva företag under studietiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Därför anser Centerpartiet att gränsen borde höjas eller helt enkelt tas bort för lånedelen. Att ha incitament för att inte arbeta blir alldeles galet. Det blir en kullerbytta.

Den andra reservationen handlar om att den övre gränsen för studiemedel borde höjas. Vi talar mycket om livslångt lärande. Ett antal av de stora fackliga organisationerna nämner olika begrepp - till exempel talar TCO om jobbhoppning - som handlar om att ge människor möjlighet att byta inriktning på sin karriär, skaffa sig en ny utbildning och välja nya vägar i livet. Då är studiemedelssystemet en viktig del så att man har möjlighet att göra detta också senare i livet. Därför ser Centerpartiet positivt på att det finns möjlighet till studiemedel även för äldre.

Det pågår ju diskussioner om att höja pensionsåldern, och kopplat till dessa diskussioner borde detta vara en naturlig del.

Den tredje reservationen handlar om att det borde tillsättas en utredning för att ta fram ett förslag som möjliggör för människor med utvecklingsstörning att få studiemedel med den högre bidragsnivån för eftergymnasiala studier. Det bör göras för att förbättra de ekonomiska möjligheterna för studier på högskola eller yrkeshögskola för personer med utvecklingsstörning. I dag kan till exempel lärarstuderande få den högre nivån på bidragsdelen, och jag ser det som nödvändigt att man också ser över denna möjlighet för människor med någon form av utvecklingsstörning.

Det pågår viktiga projekt runt om i Sverige, men det är synd att de enbart drivs i projektform. Det borde finnas en bättre struktur för möjligheten till studier efter gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan är väldigt uppbunden runt yrkesprogram, men det finns ganska många exempel på människor som på olika sätt och med olika former av stöd också får möjlighet till högre utbildning.

Till exempel har Högskolan i Gävle drivit ett projekt som möjliggjort för människor att stärka sin kompetens och komma närmare arbetsmarknaden.

I Örebro finns ett annat projekt, SV Kulturcollege, som också handlar om eftergymnasiala studier - inte på en ny nivå men som ger människor möjlighet att efter gymnasiesärskolan bygga vidare på sin kompetens för att komma närmare arbetsmarknaden.

Detta ser vi som mycket positivt.

Det här var några frågor som Centerpartiet driver när det gäller studiestöd. Det känns lite tråkigt att inte fler är positiva till detta. Till exempel gäller det fribeloppet, eftersom vi vet att många olika partiföreträdare står bakom denna politik.

Anf. 85 Daniel Riazat (V)

Herr talman! För ungefär två år sedan startade protesterna och namninsamlingarna. Studenter var med all rätta förbannade över alliansregeringens utspel om att sänka bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor.

I ett läge där allt fler unga tvingades ta extrajobb vid sidan av studierna och där de ekonomiska klyftorna ökade mer än i något annat OECD-land tyckte högerregeringen med Anders Borg i spetsen att skatterna för de rikaste skulle sänkas ytterligare samtidigt som unga studerande skulle få en tuffare vardag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Efter stora namninsamlingar och protester fick den dåvarande borgerliga regeringen backa. Det är vi i Vänsterpartiet mycket glada över.

Vi är också glada över att Alliansen inte satte käppar i hjulet för höjningen av studiemedlet med 1 000 kronor som infördes förra året.

Detta är ett bevis på att när människor går ihop och kämpar för sina gemensamma intressen i stället för skattesänkningar åt de rikaste kan det påverka regeringar och riksdagspartier.

Vi hoppas att alla riksdagspartier är överens om att det är fel att vältra över en allt större del av bördan för studiefinansieringen på den enskilda studenten. Rädsla för ökad ekonomisk börda kan avskräcka studenter, framför allt från familjer utan tradition av högre utbildning. Låt oss därför vara överens om att våra unga behöver uppmuntran för att studera, inte piskor.

Alla partier är överens om mycket när det gäller frågan om studiemedel. Men jag skulle vilja lyfta fram det som Vänsterpartiet har reserverat sig emot. Det handlar om bristyrken och möjligheterna att eventuellt få fler sökande till dessa yrken.

Vänsterpartiet har krävt att det ska tillsättas en personalförsörjningskommission med uppdrag att föreslå åtgärder och insatser för att klara av personalförsörjningen inom välfärdsverksamheterna i hela landet.

Ett sätt att öka intresset för att bosätta sig på landsbygden är att göra som man har gjort i Norge och som har varit väldigt lyckat, nämligen införa en möjlighet till avskrivning av studieskulder för personer med högskoleexamen som bosätter sig på landsbygden. Nämnda personalförsörjningskommission bör därför få i uppdrag av regeringen att se över att erbjuda avskrivning av delar av studielånet till personer som efter avslutade studier börjar arbeta inom bristyrken i områden med stora rekryteringsproblem.

En fråga som jag hoppas att många av partierna kan ställa sig bakom, även om man inte yrkar bifall till reservationen, är att vi behöver komma på åtgärder för att rekrytera till områden där det finns brist i dag. Vi ser de stora problem som nu finns på landsbygden när det gäller att rekrytera personal inom vården, skolan och andra områden. Då måste vi alla ställa oss frågan: Vad kan vi göra för att hantera detta?

Jag menar att det inte skadar att tillsätta en personalförsörjningskommission med ett brett stöd från riksdagen för att se över denna fråga. Det är inte enbart för att kunna rekrytera personal utan också för att vi, om vi får personalen att sprida sig över hela landet och får större möjlighet att rekrytera till bristyrken, kan förbättra våra välfärdsverksamheter runt om i landet.

Med detta sagt yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 6, gällande punkt 7.

Anf. 86 Annika Eclund (KD)

Herr talman! Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Utbildning och bildning har avgörande betydelse för ett gott samhälle och för människors personliga utveckling. Utbildning ska också möta arbetsmarknadens behov av välutbildad arbetskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

I Sverige ska alla, så långt det bara är möjligt, kunna förverkliga sina drömmar. Vi vill att alla ska ha tillgång till utbildning, och i Sverige har vi ett unikt system genom att det är avgiftsfritt att studera.

Men studietiden är förenad med levnadskostnader, och Sverige har även här ett unikt system att värna om och vara stolt över. Genom minskade ekonomiska hinder ska alla medborgare känna att de har möjlighet till utbildning, oavsett vilka familjeförhållanden de kommer ifrån.

Studiestödet, både bidragsdelen och lånedelen, är viktigt för att kunna bedriva en ändamålsenlig utbildningspolitik. Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag under gymnasiestudier, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättningar och studiemedel med bidragsdel och lånedel, ska bidra till att utjämna ekonomiska förutsättningar hos enskilda och mellan grupper i samhället.

Herr talman! I dag erhålls studiemedel under max sex år, 240 veckor. Det finns möjlighet att få ytterligare studiemedel under vissa förhållanden. Vi kristdemokrater bedömer att det är dags att utreda om den möjligheten ska utökas.

Att begränsa studierna till en tid av sex år kan i vissa enskilda fall motverka syftet om det leder till att studenter får avbryta viktiga utbildningar på avancerad nivå för att finansieringen är omöjlig. Det är hög tid att utreda om sex år räcker eller om det skulle vara ändamålsenligt att förlänga den studiefinansierade tiden, efter särskild prövning, för att få fler att nå högre utbildningsnivåer.

Herr talman! Jag vill säga några ord om fribeloppet, en fråga som Kristdemokraterna har drivit under flera år. Fribeloppet är det belopp du kan tjäna samtidigt som du får studiemedel. Fribeloppet begränsar studenter när det gäller att få den arbetslivserfarenhet som framtida arbetsgivare söker, vilket är väldigt olyckligt. Ett slopat fribelopp skulle också möjliggöra för studenter att låna mindre och på så vis få lägre skulder efter examen.

Alliansregeringen höjde fribeloppet, vilket är ett steg i rätt riktning, men Kristdemokraterna tycker att fribeloppet måste tas bort helt.

Det största problemet för många ungdomar när det gäller att ta sig in på arbetsmarknaden i dag är bristen på arbetslivserfarenhet. En kombination av arbete och studier innebär att kopplingen till arbetsmarknaden stärks.

I dag har fribeloppet blivit ett lönetak som tillsammans med krångliga regler tvingar studenter att räkna timmar för att se om det verkligen lönar sig att jobba. De studenter som kombinerar jobb och utbildning riskerar att slå i taket. Alliansens höjning av fribeloppet är välkommen, men det är dags att byta ut detta föråldrade system. Det är dags att slopa fribeloppet.

Herr talman! Det finns en hel del förbättringar som gjorts vad gäller studenters studiesociala situation, till exempel barntillägget för att nämna något, men det finns mer att göra på detta område.

Vi kristdemokrater vill möjliggöra för människor att höja sin kunskapsnivå och förhoppningsvis hitta nya möjligheter på arbetsmarknaden, även personer med viss ohälsa. Socialförsäkringsutredningen föreslår en del förbättringar för studenter, bland annat att kunna studera trots deltidssjukskrivning. Förbättringar på detta område är något som Kristdemokraterna ser positivt på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag yrkar bifall till reservation 2.

(Applåder)

Anf. 87 Lena Emilsson (S)

Herr talman! Sverige har ett av världens mest omfattande studiestödssystem. Det är bra.

Studiestödssystemet ska ge möjlighet för människor att studera, oavsett bakgrund, ekonomiska möjligheter och social tillhörighet. Studiestödet ska verka rekryterande, bidra till ett högt deltagande i utbildning och utjämna skillnader i samhället mellan individer och grupper. Det finns också ett jämställdhetsperspektiv; studiestödet ska verka rekryterande för både män och kvinnor.

Studiestödet ska bidra till social rättvisa - alla ska ha möjlighet att studera. Så har skett under lång tid. Studiefinansieringen ska vara långsiktigt hållbar, stabil över tid och ha en god samhällsekonomisk verkan, också över tid.

Socialdemokraterna har drivit denna fråga mycket länge. För att göra studier möjliga kan man få studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg, extra tillägg för studerande inom gymnasieskolan, studiemedel i form av bidrag och lån samt extra tillägg för studerande med barn. Studenter kan också få hjälp med studiemedel för studier i utlandet.

Under 2014 var det fler elever än någonsin som studerade utomlands med studiemedel. Det bidrar till att stärka svensk konkurrenskraft i världen.

Speciellt viktigt är det med studiestöd för dem som har arbetat några år men som av olika anledningar vill byta arbete eller vidareutveckla sig. Utan hjälp med finansiering av studier hade väldigt få haft ekonomisk möjlighet att studera, framför allt inte på heltid. Det hade varit omöjligt.

Sverige som nation ska konkurrera med högt utbildad befolkning, inte med låglöneyrken och lågt utbildad befolkning som har begränsad rörlighet på arbetsmarknaden. Sverige som nation ska konkurrera med att människor har möjlighet att fylla på med utbildning för att matcha de jobb som finns.

Herr talman! Socialdemokraterna ser studier som viktigt för att individen ska kunna utvecklas och lära genom hela livet. Att gå mellan studier och arbete under hela yrkeslivet ska vara möjligt. Det ska också finnas utbildningsplatser av olika slag för att matcha arbetsmarknadens behov.

Socialdemokraterna investerar i kunskap och kompetens så att individen får fler vägar in i arbetslivet. I en tid av hög arbetslöshet, i synnerhet bland ungdomar, är det viktigt att öka antalet utbildningsplatser och studiefinansieringen med den. Studier för att vidareutveckla sig är meningsfullt och viktigt både för individen och för samhället. I dagens samhälle efterfrågas kunskap i mycket högre grad än tidigare. Det är allt viktigare både för individen och för Sveriges konkurrenskraft.

Studiestödet reflekterar Socialdemokraternas syn på kunskap, bildning och utbildning för alla. Genom tiderna har folkbildning och kunskap gått som en röd tråd i Socialdemokraternas utbildningspolitik, och den politiken ska vi fortsätta att driva.

Därför yrkar jag bifall till utbildningsutskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 88 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Jag blev nyfiken på att höra Lena Emilssons reflektioner på den reservation som Centerpartiet har skrivit om möjligheter för människor med någon form av utvecklingsstörning att få den högre bidragsdelen. Socialdemokraterna har ju genomfört möjligheten för vissa lärarstuderande att få den högre delen. Eftersom Lena Emilsson i sitt anförande lyfte vikten av allas möjlighet till utbildning skulle jag vilja höra hur man från Socialdemokraterna ser på möjligheterna för den gruppen till bättre förutsättningar för utbildning och att bygga sin kompetens och därmed också komma närmare arbetsmarknaden.

Anf. 89 Lena Emilsson (S)

Herr talman! Det är en grupp människor som det är angeläget att hitta någon form av aktivitet efter avslutade gymnasieskolestudier för. Tyvärr är det vissa tillkortakommanden på detta område, vilket också har uppmärksammats. Det är en diskussion som vi ständigt för. Vi försöker hitta alternativ i fråga om utbildningsplatser, att det till exempel ska vara möjligt för utvecklingsstörda att få tillgång till högre studier på universitet och högskolor. Vi har inte kommit dit ännu, och det försök som var på högskolan i Gävle är avslutat nu, vad jag förstår. Det är synd, för vi behöver fler initiativ av det slaget.

Det kommer att behövas fler andra initiativ också. Även studiemedlet är en del i detta. Men där har vi inte kommit så långt ännu, även om vi har diskussioner som pågår.

Anf. 90 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Tack, Lena Emilsson, för svaret!

Jag vill ytterligare konkretisera frågan. Lena Emilsson säger att diskussioner pågår. Men är man villig att stötta förslaget, kopplat till att man är beredd att på allvar diskutera möjlighet till den högre bidragsdelen för den här gruppen människor? Är det något som Lena Emilsson ser som något som Socialdemokraterna skulle vilja driva, just detta att ge möjlighet till olika former av studier?

Lena Emilsson nämner möjlighet till olika former av aktiviteter. Jag skulle önska att man också har bilden av att människor kommer i olika former av jobb, så att man känner att man bidrar till sin egen försörjning på olika sätt. Precis som vi båda känner till finns det många goda projekt som man skulle kunna jobba vidare med.

Därför blir min konkreta fråga: Är Lena Emilsson beredd att tycka att det är ett bra alternativ att man höjer bidragsdelen kopplad till studielånet för människor med någon form av utvecklingsstörning?

Anf. 91 Lena Emilsson (S)

Herr talman! Med aktiviteter menar jag både studier och arbete - så att det är klart på den punkten.

Vi har inget färdigt förslag just för den här gruppen i det förslag som ligger på bordet. Vi är därmed inte villiga att gå med på Centerpartiets förslag just nu. Det är en fråga som jag tycker förtjänar mer arbete och mer genomlysning. Vi har diskussioner också på departementsnivå i den här frågan. Detta får bli en senare fråga.

Anf. 92 Erik Bengtzboe (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Tack, ärade ledamöter som deltar i debatten här i kammaren!

Jag vill inleda med att yrka bifall till det framskrivna förslaget. Vi samlas här i dag för att behandla motioner som berör studiestöd i betänkande UbU10.

Studiestöd och UbU10 handlar om långt mycket mer än CSN och utbetalningar, fast det ofta är det som diskussionerna fokuserar på. Det handlar i grund och botten om hur vi stöttar, underlättar och uppmuntrar till omställning, utveckling och utbildning.

Det behöver vi. Sverige och vår del av världen står inför stora utmaningar. Vad som i dag är stora, vanliga yrkeskategorier är yrken som inte fanns för 30 år sedan. Dagens elever och studenter gör sig redo för en arbetsmarknad som vi här inne i realiteten vet väldigt lite om. Nya yrken tillkommer, och gamla försvinner. Robotisering, digitalisering och sharing economy är nästa steg som kommer att transformera vår omvärld, vår utbildning och i förlängningen vår arbetsmarknad.

I det läget blir det viktigare än någonsin att Sverige stärker sin förmåga till omställning. Sverige har en lång och stolt tradition av utbildning och en väl utbyggd högskola, men när det kommer till omställningsförmågan senare i livet brister vi fortfarande i dag.

Ska vi klara av att möta kraven från en arbetsmarknad som blir allt hårdare och samtidigt möta behovet av ett allt längre arbetsliv för att kunna upprätthålla den välfärd som vi alla vill ha behöver vi utveckla just vår omställningsförmåga och prioritera det i det politiska arbetet. Det måste bli lättare att byta jobb, byta karriär, skola om sig och prova nytt, att byta spår för den som har tröttnat i kropp eller själ, att pröva sina vingar för den som söker nya utmaningar i ett nytt skede i livet.

Herr talman! Nya moderaterna ser och välkomnar den här utvecklingen. Den kommer att ske oavsett vad vi politiker vill eller inte. Vår uppgift är inte att debattera vilka jobb som ska finnas i framtiden utan att se till att människor får möjlighet att ställa om för den nya verkligheten.

Därför väljer vi i vårt politiska arbete att prioritera en stärkt omställningsförmåga som ett steg i att utveckla vår arbetslinje. Vi moderater föreslår därför i vår budget omfattande åtgärder i ett omställningspaket som ett första steg. Vi vill göra det enklare för fler att byta spår. Det gör vi genom att höja fribeloppet, höja åldersgränsen för studiemedel och stärka möjligheten för äldre med större ekonomiskt ansvar att få mer i studiemedel.

Herr talman! Behovet av omställningsförmåga är stort. Genom att öppna upp ekonomiska möjligheter för människor mitt i livet att skola om sig och göra något nytt gör vi det inte bara mer attraktivt att byta spår och förlänga sitt arbetsliv, utan för många gör vi det över huvud taget möjligt.

Med ett höjt fribelopp och ett höjt tilläggsstöd för äldre blir det lättare att gå till och från studier för den som redan har ett arbete. Det blir också enklare för den som har ett jobb att fortsätta arbeta under delar av sin omskolningstid och kunna stanna kvar inom yrkeslivet. Ett höjt fribelopp stärker dessutom möjligheten för många unga att stärka sin koppling till arbetsmarknaden.

Det var därför Alliansen höjde fribeloppet kraftigt under de senaste mandatperioderna. Det behöver vi fortsätta att göra, helst med målsättningen att totalt avskaffa det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Att höja åldersgränsen för studiemedel möjliggör även att man i framtiden kan ställa om i allt högre åldrar. Många i Sverige arbetar i dag en bra bit över 60, somliga mycket längre än så. I framtiden är förhoppningen att medicinsk kapacitet gör att vi kan fortsätta arbeta, vara pigga och friska allt längre, dels för att vi behöver det för att finansiera vårt gemensamma, dels för att människor faktiskt tycker om att jobba och göra något vettigt med sin tid.

Sverige har en långsiktig utmaning i att stärka vår konkurrenskraft. Skola och högre utbildning - och därmed studiestödet - spelar en avgörande roll för att skjuta fram Sveriges positioner i framtiden, men skola och högre utbildning agerar samtidigt inte i ett vakuum.

Herr talman! Även arbetsmarknadspolitik och skatter spelar roll för vår konkurrenskraft i framtiden, och möjligheten för svenska företag att starta, växa och anställa personal är det som skapar grunden för att det ska finnas några jobb över huvud taget att skola om sig eller utbilda sig till.

Dagens regering väljer nu att inte fokusera på fler jobb för fler människor utan i stället genomföra historiska skattehöjningar. Det blir höjd skatt på arbete. Det blir särskilt höjd skatt för äldre som arbetar - i ett läge där vi behöver jobba allt längre. Det blir också höjda avgifter för att anställa framför allt unga, som redan i dag har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Med en sådan politik blir inte jobben fler. Då blir de färre, oavsett hur vi utvecklar vår omställningsförmåga.

(Applåder)

Anf. 93 Lena Emilsson (S)

Herr talman! Det är väldigt glädjande att Moderaterna har uppmärksammat och vill prioritera omställningsförmågan. Men jag tycker att det rimmar väldigt illa med hur ni behandlar utbildning och studiestöd i budgeten. Det ni gör i verkligheten är ju att ni skär ned i jämförelse med det som regeringen vill satsa på utbildning och studiestöd. Moderaterna har ett anslag för studiestöd som är 1,2 miljarder lägre. Det innebär alltså väldigt många färre studieplatser. Då skär ni också ned på möjligheten att prioritera omställningsförmågan. Varför gör ni så, Erik Bengtzboe?

Anf. 94 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Facit efter åtta år med Alliansen är ganska tydligt. Sverige lägger i dag mer pengar på utbildning än vad vi någonsin har gjort förut. Att komma och påstå att vi skär ned på utbildning är inte bara mot bättre vetande, utan det går rakt emot fakta.

Det är sant att Socialdemokraterna aggressivare än någon annan vill bygga ut det som kan kallas för högskoleplatser. Det är samma gamla socialdemokratiska platspolitik som vi har sett många gånger tidigare. Problemet är bara att man helt och hållet saknar plan och tanke för hur de här platserna ska användas. Man har inte ens en idé. Man bygger hellre ut tomma platser för att visa att man gör någonting än att faktiskt fundera på hur behoven ser ut. Sanningen är, herr talman, att regeringen helt och hållet saknar politik för att stärka omställningsförmågan.

Högskoleplatser är viktigt. Det är en del av möjligheten för utbildning senare i livet. Men det är inte i fråga om högskoleplatserna som det klämmer när det gäller förmågan till omställning, utan för att de människor som är i störst behov av omställning senare i livet inte upplever att de har råd eller möjlighet till det. Det är därför vi behöver justera fribeloppet. Det är därför vi behöver göra det möjligt att plocka studiemedel senare i livet. Det är därför vi behöver höja tilläggsstödet för de äldre studenterna, så att man får möjlighet att över huvud taget söka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Att bygga ut med tomma platser blir i realiteten ett tomt löfte om det inte finns någon som har vilja eller intresse av att söka platserna på grund av att regeringen snålar med de pengar som verkligen skulle spela roll.

Anf. 95 Lena Emilsson (S)

Herr talman! Jag måste säga att det är en väldigt märklig retorik som Erik Bengtzboe för. Man väljer att inte satsa på utbildning när människor är arbetslösa och när arbetsmarknaden skriker efter människor som ska ha möjlighet att ställa om sig för att kunna ta de jobb som finns. Det finns många människor som är arbetslösa och behöver påfyllnad av yrkesutbildningar av olika slag, och de får en möjlighet med Socialdemokraternas politik. Vi ordnar platser för yrkesutbildningar av olika slag. Vi ordnar med yrkeshögskola. Vi ordnar med högskoleplatser som ger människor möjlighet.

Att då som Erik Bengtzboe säga att vi saknar en plan för utbildning är verkligen taget ur luften. Är det några som saknar en plan för utbildning är det Moderaterna. När man väljer att ha 1,2 miljarder lägre anslag bara till studiefinansieringen talar det sitt tydliga språk. Man satsar inte på utbildning.

Sedan kan det låta bra att ni vill prioritera omställningsförmågan, men i verkligheten gör ni ingenting jämfört med Socialdemokraterna. Det finns ett stort ointresse för eftergymnasial utbildning från er sida, och det tycker jag är mycket beklämmande, speciellt i ett läge där Sverige behöver öka sin konkurrenskraft gentemot omvärlden och öka antalet människor som har möjlighet att ta jobb.

Därför undrar jag, Erik Bengtzboe: Varför gör ni på detta vis? Ni skär ned. Ni säger att ni har ett stort intresse av att ställa om, men ni gör tvärtom.

Anf. 96 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Med Alliansens budget och med Moderaterna vid makten har Sverige satsat rekordmycket på utbildning. Vi har höjt anslagen varje år. Att få det till att vi drar ned är en så makaber tvist av sanningen att jag inte vet vart man ska vända sig.

Vi har lagt historiska summor på utbildning. Det är vi som har gjort den historiska utbyggnaden av yrkeshögskolan. Alla de platser som Socialdemokraterna står i den här kammaren och talar sig varma för kommer någonstans ifrån. De uppstod inte helt plötsligt nu vid årsskiftet när ni äntligen lyckades få igenom en budget.

Herr talman! Jag har i dag presenterat tre skarpa förslag som Moderaterna levererar för att underlätta omställning senare i livet för människor. Socialdemokraternas svar på det har varit - ingenting. Man fortsätter prata om utbyggnad av samma platspolitik som man bedrev på 90-talet. Man har fortfarande ingen tanke på var dessa platser ska komma till stånd. Man har fortfarande ingen tanke och ingen plan för hur dessa ska underlätta för omställningen. Det blir helt enkelt bara mer av de platser vi ser i dag, samtidigt som studenter varnar för att kvaliteten sjunker när den lärarledda tiden minskar. Var ska dessa platser komma till stånd, kan man fråga sig. Hurdan blir kvaliteten, och på vilket sätt ska de underlätta för omställning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag har presenterat tre förslag. Socialdemokraterna säger ingenting. De ser inte det här behovet. De ser inte de utmaningar vi står inför. Vi gör det enklare att studera senare i livet. Genom att höja fribeloppet, höja åldersgränsen för CSN och höja tilläggsstödet gör vi det möjligt för fler att ställa om på allvar och inte bara söka tomma platser någonstans.

Det är tråkigt att Socialdemokraterna inte ser de utmaningar och behov vi står inför när det gäller omställning. Men det är ännu allvarligare för svensk konkurrenskraft att regeringen väljer att inte agera.

(Applåder)

Anf. 97 Jabar Amin (MP)

Herr talman! Vi i Miljöpartiet anser att det är viktigt att den högre utbildningen är öppen och tillgänglig för allt fler samhällsgrupper. För det behövs ett studiestödssystem.

Ett mål med dagens studiestödssystem är att det ska bidra till ökad rekrytering av studenter till den högre utbildningen. Ett annat mål är att det ska bidra till att ge även dem som har sämre ekonomisk bakgrund möjligheter att studera på universitet och högskola. Alltså ska studiemedlet bidra till att utjämna skillnader och bidra till social rättvisa.

Just därför är vi glada över att det svenska studiemedelssystemet ger möjligheter till alla, oavsett föräldrarnas ekonomiska förutsättningar, att bedriva studier och få studielån och studiebidrag under tiden. Samtidigt som det är god utbildningspolitik och god investeringspolitik är det också en viktig jämlikhetsfråga att värna om ett bra studiemedelssystem.

Förra året lade regeringen till ett nytt mål, nämligen att studiemedelssystemet ska vara rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ökad jämställdhet. Det var en viktig markering som jag även har nämnt tidigare. Ett genomtänkt studiemedelssystem bidrar till ökad utbildnings- och kunskapsnivå i ett samhälle. Det bidrar även till att underlätta och att stimulera till vidare studier oavsett om dessa är på högskolenivå eller på tidigare nivå.

Herr talman! Jag menar att vi i Sverige har ett av världens bästa studiemedelssystem, och jag tror att vi är eniga om detta. Det ska vi vara glada över. Föregående talare talade om att studiemedelssystemet inte bara är studiemedel, studielån och studiebidrag. Det är helt riktigt. Det handlar också om så mycket annat kring studenternas villkor, och regeringen har gjort en hel del på detta område.

För att främja studenternas villkor har regeringen redan aviserat flera reformer. En reform är att det satsas 300 miljoner för att stimulera byggandet av snabbuppförda studentbostäder. Det är viktigare än någonsin i dag att stödja studenterna genom studentbostäder. En andra reform är att regeringen har satsat på ökat antal utbildningsplatser på folkhögskolor och därmed tillskjutit en del medel. En tredje reform har varit att höja grundnivån i föräldraförsäkringen. Det finns många sådana reformer som regeringen har genomfört kring studenternas villkor för att stödja studenterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Vi på den rödgröna sidan inser vikten av att studiemedelssystemet och har ökat anslaget till studiemedlen under det senaste året med 800 miljoner kronor. Detta gör vi i en tid där Alliansen - vilket jag har redogjort för tidigare i förra debatten om studiemedel - gjorde nedskärningar jämfört med regeringens budget, var och en av dem från 1 miljard till 3 miljarder.

Det är viktigt med satsningar. De reformer som regeringen har genomfört och de reformer som kommer att genomföras av regeringen under de kommande åren är för att förstärka inte bara studiemedel, själva lånet och bidraget, utan villkoren för studenterna. Det är viktigt att bredda rekryteringen och höja kvaliteten på utbildningssektorn.

(Applåder)

Anf. 98 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Tack så mycket för ditt anförande, Jabar Amin! Det finns uppenbarligen ambitioner hos regeringen att fortsätta att utveckla det svenska studiestödet och studiemedlet. Det är glädjande. Det är inte ambitionerna som brister och riskerar att brista i framtiden. Däremot arbetar vi med begränsade resurser, och vi behöver prioritera de resurserna på bästa sätt. Jag önskar regeringspartierna största framgång och lycka med det i framtiden. Att prioritera är något som på allvar är svårt.

Jag har en fråga till Jabar Amin. Under alliansåren ökade tillskotten till svensk utbildning och svensk högskola till rekordnivåer. Sverige har aldrig någonsin lagt så mycket pengar på utbildning som vi gör just nu. Vi har dessutom ökat i bnp. Det som om man hårdrar det utgör välfärdens kärna - skola, utbildning och sjukvård - står nu för en större andel av svensk ekonomi än vad de har gjort under modern tid.

Moderaterna och Alliansen föreslår fortsatta satsningar på utbildning. Ändå står Jabar Amin i talarstolen i Sveriges riksdag och påstår att vi drar ned. Hur går den matematiken ihop? Om vi satsar mer pengar än vad statsbudgeten för i fjol innehöll utökar vi faktiskt medlen. Då satsar vi och drar inte ned.

Anf. 99 Jabar Amin (MP)

Herr talman! Tack till Erik Bengtzboe! Om Erik Bengtzboe hade lyssnat noga hade han hört att jag sa att det var i relation till och i jämförelse med regeringens budget. Det är bara att gå och titta på budgeten. Då ser man att alla allianspartier - alltifrån KD, M, ditt eget parti, L till C - vill minska anslaget till studiemedel. Jag redogjorde för detta här för några månader sedan när vi hade budgetdebatt.

Moderaterna minskar anslaget, eller skär jämfört med regeringen ned anslaget, med 1 250 miljoner kronor. Det är fakta. Ett annat faktum som måste betonas är att det aldrig i svensk utbildningshistoria har satsats så mycket på utbildning och aviserats så mycket till utbildning som vi nu har aviserat för 2016. Det är en ökning på över 5 miljarder kronor. Inte något år under allianstiden ökade man anslaget till utbildningssektorn med så mycket pengar. Det är viktigt. Satsningar på utbildning är investering.

Svaret på din fråga är att ni moderater skär ned i jämförelse med regeringens budget. Alltså satsar Moderaterna 1 ¼ miljard mindre än vad regeringen vill satsa.

Anf. 100 Erik Bengtzboe (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Det är väldigt stor skillnad på de olika saker som Jabar Amin står och säger. Att satsa mindre än vad någon annan gör är inte att minska anslagen. Det är inte att skära ned. Du kan rulla runt med hur mycket retorik man önskar från Miljöpartiets sida. Man kan pröva på hur mycket pajaskonster - Hä Hä! och Häpp Häpp! - som man önskar. Men det betyder inte att det blir verklighet.

Att vi satsar mindre får man gärna säga. Man får gärna säga att man vill satsa ännu mer än vad vi satsar och de rekordsatsningar som vi har gjort. Men kom inte och påstå att vi skär ned och minskar anslagen, för det gör vi inte. Vill man göra det får man göra det med brasklappen: I jämförelse med vår fiktiva budget som vi får se om den går igenom riksdagen eller inte, varenda gång man säger det. Då tror jag nog att varenda regeringsföreträdare och miljöpartist blir ganska trött på att höra sig själv.

Herr talman! Man får ändå hålla sig till någon form av principer. Antingen utgår vi ifrån att det är dagens verklighet som gäller. Då kan ni satsa en summa, och vi satsar en summa. Sedan kan man jämföra. Vem vill minska? Vem vill höja anslagen? Vem drar ned? Då kan man göra det på ett hederligt sätt.

Ett annat alternativ än att utgå från dagens verklighet är att utgå från regeringens budget, den framtida budgeten, och hävda att det är verkligheten. Då kan man stå och säga att alla andra minskar i jämförelse med den. Men i sådana fall gör man ingen satsning själv. Om det är den framtida budgeten som är verkligheten står Jabar Amin och säger att han inte får göra någonting.

Jag tror nog att det skulle vara till fördel att vi håller oss till verkligheten och fokuserar på att tydliggöra skiljelinjerna i svensk politik på riktigt i stället för att slänga oss med pajaskonster för att ge sken av att någon drar ned på svensk utbildning när vi under Alliansens år har ökat anslagen till rekordnivåer. Vi fortsätter dessutom att göra det.

Anf. 101 Jabar Amin (MP)

Herr talman! Jag får bjuda in verklighetens folk till verkligheten. Det jag pratar om är fakta, inte budget om några år. Det jag pratar om är 2016, nu i dag, och det som vi beslutade om för tre månader sedan i december. Det är fakta. Det är inte budget. Det är inte att snacka om framtiden.

Jag pratar om att vi i dag satsar betydligt mer pengar än någonsin på studiemedelssystemet. Jag pratar om att ni i det beslut som fattades i riksdagen för tre månader sedan - inte budgeten om framtiden - hade 1 ¼ miljard mindre än vad regeringen ville satsa på studiemedelsområdet. Det är fakta! Jag pratar inte om framtiden, utan jag pratar om i dag. Jag pratar om den budget som antogs, inte den som ska antas.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har i samarbete med Vänsterpartiet lagt fram en budgetproposition. Vi har fått stöd för den. På studiemedelsområdet skär ni ned jämfört med de förslag vi hade, nämligen 1 ¼ miljard kronor. Det är pengar som är välbehövliga för studenterna och för studenternas villkor.

Att stå här och förvränga och prata om den framtida budgeten håller inte, Erik Bengtzboe. Jag pratar fakta, det vill säga att ni satsar mindre.

Anf. 102 Kerstin Lundgren (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Goda vänner i kammaren från utbildningsutskottet! Det är väl framför allt ni som är samlade här i dag. Jag tillhör dem som gör som ni, nämligen väcker motioner. Jag motionerade hösten 2014 om att höja åldersgränserna i studiemedelssystemet.

Jag vill visa alla som tycker att det är bortkastad tid med enskilda motioner att det är möjligt att påverka med hjälp av enskilda motioner. Jag är glad att Centerpartiet har fångat upp mitt krav i motionen.

Vi är fixerade vid åldersgränser, herr talman, i många sammanhang, inte bara när vi talar studiemedelssystem. Det handlar om arbetslivet. Vad det än är fråga om är det åldersgränser. En del finns att göra på området, inte bara när det gäller studiemedel. Det är alldeles klart att studiemedel är ett av de områden som vi behöver titta på. Det baserar sig naturligtvis på den gamla bilden av arbetslivet, att trappa ned, att man har nått höjden vid 50 och sedan ska man trappa ned och avveckla sig från arbetslivet, gå i pension.

Men bilden är inte riktigt sådan. Vi vill vara verksamma, och vi vill ha frihet att välja själva. Vi vill förnya oss, förnya arbetslivet och vara med och utveckla Sverige. Detta uppmuntras allmänt. Det framgår också av Pensionsåldersutredningens betänkande. Vi ska ge möjlighet för människor att få välja väg, även den åldersrika vägen framåt.

Mot den bakgrunden är det viktigt och riktigt att åldersgränsen för nedtrappning av studiemedel höjdes, men man tog det lilla steget. Det verkade som om man tvekade. Vågade man höja fyra år den här gången? Nja. Vi höjde gränsen för nedtrappning av studiemedel från 45 till 47. Sedan sköts den övre gränsen för att få studiemedel fram i det här fallet med två år till 56 från 54. Sedan ska det vara borta.

Hur vi utformar studiemedelssystemet säger något om vad vi tänker om arbetslivet. Därför vore det klokt att inte göra som utskottets majoritet, nämligen att säga att systemet ändrades nyss så att något nytt inte behöver göras. Vi vet alla att det tar tid att ändra.

Jag tycker att Centerpartiets reservation i den delen - även i andra delar - där jag själv har väckt en motion är värd att uppmärksamma. Det handlar verkligen om att uppdra till regeringen att återkomma med lagförslag som ger ytterligare möjligheter för människor att studera, att välja nytt och bidra till Sveriges utveckling. Vi tar ett litet steg till, från 47 till 49. Vi tycker att målet ska vara att helt slopa åldersgränserna. Personligen har jag absolut ingenting emot om regeringen återkommer med ett sådant lagförslag.

Efter att ha lyssnat lite grann på debatten förväntar jag mig att fler partier i kammaren som har talat om det livslånga lärandet, om vikten av att få bidra och själv få välja fritt, stöder reservation 3 under punkt 4.

Jag blev lite förvånad och trodde att jag hade läst fel när jag såg att det bara var Centerpartiet som stod bakom den reservationen. Så lät det inte riktigt i den debatt jag lyssnade på. Välkommen alla att biträda den enskilda motionen jag har väckt. Gör som Centerpartiet! Stöd förslaget!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)