Anf. 12 Thomas Strand (S)
Herr talman! Hela livet, hela landet, hela världen. Den devisen kan utgöra utgångspunkt för att beskriva regeringens politik för högre utbildning och forskning.
Det livslånga lärandet är viktigare än någonsin. Den högre utbildningen har en central roll för att möta arbetsmarknadens kompetensbehov nu och i framtiden. Vi vet att fler måste kunna få möjligheten att omskola sig eller fylla på sin kompetens när jobben förändras. Det ställer krav på att våra lärosäten utformar sin utbildning så att den kan möta en föränderlig arbetsmarknad.
Den högre utbildningen och forskningen är nödvändig för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling och ökad jämlikhet. Inte minst höjer det bildningsnivån i vårt samhälle och är på så sätt ett värn för vår demokrati. Det behövs sannerligen i dessa tider av fake news och alternative facts.
Detta förutsätter att vi har universitet och högskolor i hela Sverige. Därför har tidigare socialdemokratiska regeringars vägval att bygga ut den högre utbildningen med nya lärosäten varit strategiskt viktiga beslut. Ofta mötte det motstånd från Moderaterna, eller Högerpartiet som det hette då, som lite föraktfullt kallade dem för bygdehögskolor.
I regeringens satsning under denna mandatperiod är två prioriteringar särskilt viktiga: fler högskoleplatser och stärkt kvalitet.
När vi ser att det finns en stor lärarbrist och en kompetensbrist motsvarande 100 000 jobb i näringslivet är det viktigt att bygga ut högskolan. Därför är det bra att regeringen investerar i fler högskoleplatser, särskilt på samhällsviktiga utbildningar till lärare, ingenjörer, specialistsjuksköterskor och läkare.
För att stärka kvaliteten investerar regeringen 250 miljoner årligen under de kommande åren för att stärka kvaliteten inom humsamområdet, där bland annat lärarutbildningen ingår.
Med lärosäten i hela Sverige möjliggör vi högskolestudier för många. Det tar bort onödiga hinder till den högre utbildningen och tjänar fortfarande Sverige väl. Det står i bjärt kontrast till exempelvis Liberalerna som i dag vill koncentrera ämneslärarutbildningen till sex stora universitet.
Det är viktigt med en ökad internationalisering eftersom vi lever i en global värld. Därför är det viktigt att våra lärosäten ser internationaliseringens möjligheter, dels genom ett utvecklat samarbete med andra lärosäten i EU och länder utanför EU, dels genom att ett globalt perspektiv får prägla utbildningen. Går man en utbildning i Sverige ska man få ett globalt perspektiv i sin utbildning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning
Herr talman! Vi behandlar i denna diskussion tre olika betänkanden med totalt ca 440 olika yrkanden. Nästan alla avstyrks av utbildningsutskottet, antingen för att de krockar med regeringens politik, för att frågan redan är åtgärdad, för att beredning pågår eller för att åtgärder planeras.
Det finns dock ett yrkande som ett enigt utskott står bakom och som har nämnts tidigare. I ett tillkännagivande vill utskottet att regeringen ser över om det behövs ett system som möjliggör en mer samlad och oberoende analys av resultat och effekter av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation. Sådana särskilda system finns i många andra länder. Det är bra att regeringen får i uppdrag att se över om även Sverige behöver ett sådant.
Vi ska ha höga ambitioner för den högre utbildningen och forskningen. I linje med detta presenterade regeringen i forskningspropositionen ett förslag till ny målformulering: "Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt."
Nu upprepar de borgerliga partierna i två gemensamma reservationer sina förslag till målformulering. Men riksdagen ställde sig redan för ett år sedan sig bakom regeringens förslag till mål och delmål.
Våra universitet och högskolor måste ges goda förutsättningar att bedriva en långsiktig verksamhet. Därför pågår just nu en utredning om styrning och resurstilldelning. Jag ser fram mot utredningens förslag, och vi ska inte föregripa dess arbete. Jag hoppas att denna utredning kan leda till att vi når en politisk överenskommelse som ytterligare stärker kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen.
Herr talman! För att stärka det livslånga lärandet är det viktigt att alla som studerar har goda ekonomiska villkor för att bedriva sina studier. Studiemedlet behöver förändras i takt med samhällets utveckling. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta att arbeta för att förbättra möjligheterna för alla att studera, oavsett bakgrund eller tjocklek på plånboken. Därför är det glädjande att regeringen nu satsar ytterligare resurser för att förbättra studiestödet och studiemedlen. Det blir helt enkelt mer pengar till Sveriges studerande; det är första gången det senaste decenniet som bidragsdelen höjs.
Studiebidraget höjs i år med cirka 300 kronor per studiemånad. Satsningen gör att fördelningen mellan lån och bidrag blir jämnare. Studenterna får mer pengar utan att deras studieskulder ökar. Även studiebidraget inom studiehjälpen, som lämnas främst till elever i gymnasieskolan, höjs med cirka 200 kronor per månad.
Även regeringens satsning på ett studiestartsstöd är mycket välkommen. Det är ett bidrag som ger arbetslösa med kort utbildning en möjlighet att få komma in i studier och få jobb.
Jag vill också nämna att regeringen nu möjliggör för studerande att vid särskilda skäl vara deltidssjukskrivna med heltidsersättning inom studiemedelsystemet. Regeringen har därtill tillsatt en utredning som ska föreslå åtgärder för att öka tryggheten för studerande vid sjukdom och främja effektivare studier. Detta är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning
Politik spelar roll. Vem som styr Sverige påverkar vardagen för alla som behöver fylla på med kunskap och skaffa sig en utbildning. Samtliga borgerliga partier och Sverigedemokraterna säger nej till studiestartsstödet. Centerpartiet säger också nej till att höja bidragsdelen i studiemedlen. Liberalerna och Kristdemokraterna anser visserligen att studiemedlen behöver höjas men föreslår att höjningen sker på lånedelen. Det betyder i klartext att studenternas låneskuld ökar.
Detta visar att det spelar roll vilken regering vi har. Det är ett viktigt budskap till alla som studerar eller som vill börja studera att vi har en regering som vill ge de studerande bättre villkor.
Herr talman! I den forskningsproposition som presenterades för ett år sedan gav regeringen sin syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på åren 2017-2020. Detta gäller fortfarande. I enlighet med propositionen ökas anslaget till forskning med nästan 3 miljarder kronor under denna fyraårsperiod.
I forskningspropositionen betonas vikten av ökad samverkan mellan akademin, näringslivet, den offentliga sektorn och det omgivande samhället. Den pågående Styr- och resursutredningen kommer att lämna viktiga förslag om hur denna samverkan ytterligare kan stärkas.
Det är viktigt att stärka forskares arbetsvillkor och karriärvägar. Detta är något som regeringen prioriterar. Bland annat har utbildningsbidraget tagits bort, så nu kan doktorander vara anställda från dag ett. Även meriteringsförordningen har ändrats så att en biträdande lektor nu har rätt att prövas för en tillsvidareanställning som lektor.
Över huvud taget är det viktigt att fokusera på att minska den stora andelen visstidsanställda vid våra lärosäten. Den var hela 28 procent 2016.
Det är samtidigt angeläget att forskningen möter stora globala och nationella samhällsutmaningar. Forskningspropositionen angav fem sådana: klimatutmaningen, digitaliseringen, hälsa och livsvetenskap, att skapa ett hållbart samhällsbyggande och att höja kvaliteten i den svenska skolan.
I enlighet med forskningspropositionen genomförs nu sex tioåriga nationella forskningsprogram samt Testbädd Sverige - en kraftsamling för innovation. Genom dessa satsningar kan vi prioritera den utmaningsdrivna forskningen.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets samtliga förslag, som vi nu diskuterar, och avslag på alla reservationer.
(Applåder)