Studiestöd

Anf. 7 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Vi har ett ganska omfattande debattunderlag i dag, nämligen tre betänkanden om studiestöd, högskolan och forskning som är värda att sambehandla, för det är frågor som hänger tätt samman. Det handlar om hur högre utbildning fungerar och finansieras.

Sverige har en lång tradition av starka exportdrivande företag. Det är många stora företag som vi har anledning att vara stolta över, vissa med lång historia och vissa som är avsevärt yngre. Ska vi lyckas kompetensförsörja dessa företag och arbetsgivare även för framtiden är det dock viktigt att vi har en utbildningskedja av högsta kvalitet hela vägen från förskolan till universitetsstudier. Det är på det sättet vi bygger Sverige starkt för framtiden. Det är också på det sättet vi skapar livschanser för enskilda individer.

Vi har i dag ett stort behov av att använda vårt universitetssystem och våra lärosäten på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi lider stor brist på ingenjörer, sjuksköterskor och lärare. Listan över bristyrken kan man göra praktiskt taget hur lång som helst. Det är därför viktigt att vi orkar lyfta blicken och inte fastnar i gamla ramar utan funderar på hur vi kan öka genomströmningen, hur vi kan underlätta för studenter att välja rätt utbildning och hur vi stärker kvaliteten på de utbildningar vi har, så att de blir så användbara som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Den sittande regeringen har valt att lägga mycket fokus och energi i högskolepolitiken på att fortsätta bygga ut antalet platser i Sverige, något som har varit rådande politik i praktiskt taget 50 år. Den politiken får vi dock konstatera har kommit till vägs ände.

Den sittande regeringen har till och med varit tvungen att dra tillbaka förslag om att fortsätta utökningen av antalet platser. Man konstaterar att det kommer att leda till en urholkning av kvaliteten på högskolorna. Så långt har vi kommit.

Missförstå mig nu inte. Det finns enskilda utbildningar där antalet platser behöver ökas, och det finns enskilda utbildningar där söktrycket behöver gå upp. Men nya platser har en tendens att snabbt omvandlas till tomma platser. Lärarutbildningen kan vara ett gott exempel. Där konstaterar expertmyndigheterna själva att det inte är någon idé att utöka den med fler platser, för det leder inte till att fler studenter genomgår utbildningen.

I stället behöver vi skifta fokus i svensk utbildningspolitik när det gäller högre utbildning. Fokus behöver ligga på kvalitet, akademiska resultat och användbarhet hos utbildningen, inte bara på antalet platser. Detta påverkar hur vi jobbar med resurstilldelning och med politiken på bredden.

Herr talman! Åtta av tio studenter i högre utbildning hävdar att man studerar för att man vill få ett jobb. Man försöker välja en utbildning som leder till arbete och ger karriärmöjligheter. Tyvärr är informationen om karriärmöjligheter i dag högst bristfällig för studenter som funderar på vilken utbildning de ska gå.

Det måste bli lättare att jämföra lärosäten, och det måste bli tydligt vilka utbildningar som faktiskt leder till jobb om vi vill göra det möjligt för ungdomar, unga vuxna och vuxna mitt i livet att fatta korrekta beslut om vad de ska studera. Det behöver synas för studenterna, och det behöver synas för lärosätena när de får ersättning för utbildningen. Genomströmning, arbetslivsanknytning och användbarhet hos utbildningen behöver bli ledord snarare än söktryck.

Kvaliteten behöver kunna jämföras mellan lärosäten. Universitetskanslersämbetet behöver få stärkta befogenheter att fortsätta och utöka sina granskningar av kvaliteten på de olika utbildningarna.

Herr talman! Höjda krav på kvaliteten i utbildningen behöver dock matchas med bättre stöd för universiteten att utveckla kvaliteten på sina utbildningar. Vi kan i dag se hur exempelvis fördelningen av utbildningstimmar är oerhört ojämn mellan olika utbildningar. Resurser behöver tillskjutas från det offentliga för att vi också ska kunna satsa på att prioritera kvalitet, inte minst inom utbildningar i humaniora.

Vill vi ha ett system som bidrar till kvalitet och genomströmning och som gör det lätt att välja måste det vara transparent, men det måste också vara baserat på att vi premierar akademisk kvalitet, genomströmning, samverkan och arbetsmarknadsetablering.

Därtill behöver vi ha ett utbildningssystem som understöder att man kompetensutvecklar sig även om man redan har en utbildning men behöver förstärka sin kompetens för att fortsätta vara attraktiv på arbetsmarknaden. Då handlar det om att se till att vi har tillgängliga kvällskurser och att det finns sommarkurser och annat som är intressant och attraktivt att läsa. Här pågår ett bra arbete på många lärosäten. Det arbetet behöver spridas och få understöd. Men vi behöver också höja åldersgränsen för när man kan få studiemedel och höja maxbeloppet och fribeloppet när det gäller att låna, så att man får praktisk möjlighet att ta del av dessa utbildningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Herr talman! Låt mig fortsätta med forskningsområdet. Här står Sverige inför stora utmaningar. Vi har en lång och god tradition av goda förutsättningar och goda resultat när det gäller forskning kopplad till våra universitet liksom när det gäller de innovationer den leder till. Men världen springer i kapp oss, och det finns anledning att ta ett samlat grepp om de här frågorna.

Alliansen föreslår därför att vi ska göra våra forskningsprogram i Sverige sjuåriga för att matcha hur EU arbetar. Vi behöver se till att forskningsprogrammen också får en tydlig koppling till den övriga universitetspolitiken, så att man utökar det sätt på vilket vi arbetar med forskningspropositionen här i riksdagen.

Sverige skulle också ha en stor fördel av att konsolidera de statliga forskningsfinansiärerna, så att det blir enklare att ansöka om medel och så att vi kan prioritera att utveckla de resurser och forskningsmiljöer vi har.

Sverige har en unik forskningsinfrastruktur som behöver nyttjas bättre om vi ska få valuta för pengarna. Det behövs både strategi och analys av hur vi bättre kan göra det. Det handlar inte bara om att exempelvis utnyttja Max IV bättre utan också om att vi funderar över hur vi kan nyttja dessa anläggningar för att locka experter från andra delar av världen att komma och forska i Sverige.

Om Sveriges styrka är att vi har en ganska stark forskningsmiljö på bredden är det vår stora nackdel och svaghet att vi saknar genuina spetsforskningsområden. Det är svårt att peka ut enskilda områden där Sverige är absolut bäst i världen. Ska vi lyckas attrahera externa forskare till Sverige behöver vi bli bättre på att peka ut var vi kan utvecklas. Det finns utvecklingsområden där vi tillhör den absoluta världseliten, exempelvis medtech och life science, som vi skulle behöva prioritera för att verkligen bedriva den yttersta spetsforskningen i världen.

Låt mig, herr talman, konstatera att utskottet också landar i ett tillkännagivande till regeringen om att skärpa kvalitetsanalysen och uppföljningen av forskningsarbetet, som också genomförs. Det är mycket, mycket tacksamt och mycket, mycket välbehövligt. Sverige lägger stora resurser både på högre utbildning och på forskning, och det är av yttersta vikt att vi i denna kammare faktiskt vet att de pengarna kommer till glädje och landar på rätt ställen. Då måste vi bli bättre på att följa upp och faktiskt kvalitetsanalysera vad våra resurser går till.

Låt mig som avslutning, herr talman, konstatera följande: Det finns mycket vi behöver göra för att utveckla svensk universitets- och forskningspolitik. Det finns dock en avgörande fråga för att göra svensk forskning och högre utbildning ännu mer framgångsrik, som ligger utanför det här utskottets ramar. Sverige har i dag OECD:s lägsta utbildningspremie. Det finns ingen annanstans i den utvecklade världen där det lönar sig sämre att studera vidare. Ordentlig utbildning och livslångt lärande får aldrig någonsin vara en förlustaffär. Tyvärr är det så för många utbildningar i Sverige i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

En av de kanske enskilt viktigaste satsningarna vi behöver göra för att stärka högre utbildning är att stärka utbildningspremien och sänka skatten på arbete.

Herr talman! Moderaterna stöder självfallet samtliga av Moderaternas och Alliansens reservationer. Men jag vill särskilt yrka bifall till reservationerna 1 och 2 i UbU16 samt reservationerna 1 och 10 i UbU17.

(Applåder)

Anf. 8 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Jag börjar med yrkandena. Jag yrkar bifall till reservation 6 i UbU11, Studiestöd, reservationerna 9 och 19 i UbU16, Högskolan, samt reservationerna 16 och 24 i UbU17, Forskning.

Jag kan börja med att instämma med föregående talare när det gäller volym, kvalitet och användbarhet gällande studieplatser. Det har jag tjatat om många gånger här.

Hur ska vi få tillräckligt med sjukvårdspersonal i vår landsbygd? Vi har svårt att få tillräckligt med läkare och sjuksköterskor i våra glesbygder. Det är ett känt problem. I USA har de tydligen samma problem, och där har de löst det genom en glesbygdsbonus som manifesterar sig i ett avdrag på studieskulden. Också Norge använder sig av en liknande modell. Vi vill på grund av detta att en utredning ska tillsättas för att klargöra hur ett sådant system ska kunna utformas i Sverige.

Jag har tidigare nämnt vårt förslag om samarbete högskolor emellan gällande administrationen. Det finns effektiviseringsvinster att göra här, som alla förstår. Jag läste för något halvår sedan en skrift från Näringslivets forskningsberedning, där de nämnde just detta som en framtida modell - i samband med att de tyckte att mindre högskolor skulle profilera sig mer.

Detta tror vi är en bra framtida modell för våra högskolor. Jag har inte blivit bjuden på någon konjak, vill jag påpeka, utan detta är en vettig modell som alla vinner på.

Förslaget innebär att mindre högskolor nischar sig på det de är riktigt bra på och att större universitet har ett bredare utbud av utbildningar. Det innebär inte, som jag tycker att föregående talare var inne lite på, att det totala utbudet av utbildningsplatser ökar eller att vi ska starta fler högskolor, utan det innebär att högskolorna sysslar just med det de är bäst på. Samtidigt kan de mindre högskolorna samarbeta administrativt med större lärosäten.

Jag besökte BTH förra året. Det är en nischad mindre högskola. Jag blev faktiskt imponerad av deras verksamhet och utbildningar, herr talman. Jag har sett en del mätningar där de legat mycket högt internationellt sett just på de områden där de har nischat sig. Det måste vara en framtida modell om vi ska bli framgångsrika i vårt land. Jag pratade för övrigt med rektorn där, en mycket vettig och trevlig karl. Han skulle visst sluta. Jag vet inte varför, men det är sorgligt att riktigt bra rektorer slutar.

Inte så mycket på senare tid men för några år sedan kunde vi läsa braskande rubriker vid varje läsårsstart om studenter som tvingas bo i tält och liknande på grund av brist på studentbostäder. Dessutom - och det är kanske allvarligare - kunde vi läsa rapporter om att studenter tvingas avstå från sina förstahandsval just för att det saknas studentbostäder. Det är ganska allvarligt. Jag tror mig veta att bristen på studentbostäder fortfarande är allvarlig vid vissa lärosäten. Jag tror att den har blivit lite mindre; man har ju byggt ut på vissa håll. Men en sådan här situation är naturligtvis oacceptabel i en kunskapsnation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Det krävs bättre styrning av antalet utbildningsplatser korrelerat med antalet studentbostäder. Exakt hur det ska se ut får väl utredas i sedvanlig ordning. Men det måste bygga på ett samarbete mellan Akademiska Hus, högskolan och kommunen, där staten sätter en absolut gräns för att utöka antalet utbildningsplatser på ett lärosäte på en plats där det redan råder brist på studentbostäder, om det inte samtidigt byggs eller på annat sätt ordnas nya studentbostäder.

Låt mig exemplifiera! En högskola vill utöka antalet studieplatser samtidigt som det råder brist på studentbostäder vid lärosätet. Regeringen är positiv till att anslå medel och höja taket för antalet studieplatser, då det kanske råder ett samhälleligt behov av just den utbildningen. Regeringen säger: Varsågod till höjt tak, bara ni ordnar si eller så många studentbostäder! Varsågod och återkom när det är fixat! Det är enkelt.

Vi har också en motion angående lämplighetstest för lärarutbildningar. Vi vet alla här inne att det har kommit en proposition i ämnet. Vi anser att ett lämplighetstest mycket väl kan betraktas som särskild behörighet, som det stod i propositionen. Vi har inget att anföra där. Men vi tycker att något måste göras åt en situation där det sker alltför många avhopp från lärarutbildningen.

Vi anser också att vi måste frångå principen om en tredjedel av varje intagningskategori när det gäller lärarutbildningar. Vi vill minska antalet som kommer in genom högskoleprovet, eftersom det verkar vara huvudproblemet. Vi tror att vi måste göra så för vissa utbildningar. Det kan finnas fler utbildningar. Vi får se i framtiden. Verkligheten får trots allt gå före principer. Att en tredjedel kommer in genom högskoleprov har helt enkelt visat sig inte fungera när det gäller just lärarutbildningar.

Herr talman! Vi har en motion om att samarbete inom akademin med det omgivande samhället måste stärkas. Den motionen har några år på nacken. Vi väckte motionen innan regeringen kom med sin forskningsproposition. Men i forskningspropositionen tycker vi nog att regeringen gick lite för långt. Vi blev hörda lite för mycket.

Man ska ju samarbeta för att uppnå resultat, inte för att erhålla anslag, så detta vänder vi oss emot. Jag anmälde avvikande åsikt i den frågan i Strut-utredningen också. Som jag uppfattade det fick jag alla emot mig och var ensam om min åsikt. Låt så vara! Jag tror fortfarande att jag har rätt och andra har fel i den frågan.

Jag ska slutligen prata lite om forskning. Sverigedemokraterna är, vad jag vet, det enda parti som är för att vi ska starta en forskningsreaktor. Vi är övertygade om att ska vi kunna hantera framtidens energiproblematik måste vi utnyttja kärnkraft - en kärnkraft som blir säkrare och säkrare. Framtidens kärnkraft kommer ju inte att kunna jämföras med gårdagens Tjernobyl eller Harrisburg. Det är som att jämföra en T-Ford med en modern Volvo i fråga om krocksäkerhet. Det är helt enkelt inte seriöst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Sverige bör vara med och forska fram nästa generations supersäkra kärnkraft. Visst, vi kan komplettera med vind, sol och annan förnybar energi - jag har inget att anföra mot det. Men det kommer inte ensamt att räcka till när oljan börjar sina och om vi ska ha kvar vår tunga industri, som faktiskt slukar en hel del elström.

Slutligen, herr talman! Jag har tidigare tagit upp frågan om genuspedagogiken och genusforskningen i denna kammare. Jag är lika kritisk till delar av den här läran nu som jag var tidigare. Det Ivar Arpi beskrev i sin artikelserie i Svenska Dagbladet om hur genusläran blivit en överideologi är skrämmande. Kurser i historia tvingas använda radikalfeministiska verk i sin kurs, verk som inte har ett dugg med själva kursen att göra. Lärosätena bestämmer själva hur deras kurser ser ut, det är sant, men kursansvariga ska inte behöva ta med saker som inte har ett dugg med själva ämnet att göra. Arpi beskriver det i en rad artiklar som att man vill "inkorporera genusvetenskapliga maktteorier i alla universitetens arbetsområden".

Låt oss vara ärliga: Det här är någonting som får oss att tappa i konkurrenskraft och kanske dessutom gör oss till åtlöje utomlands. Vi föreslår därför nedläggning av Nationella sekretariatet för genusforskning.

Anf. 9 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande vill jag endast yrka bifall till reservation 1 i UbU11 Studiestöd, reservation 3 i UbU16 Högskola samt reservation 1 i UbU17 Forskning.

Herr talman! Forskning och högre utbildning är förutsättningar för den svenska konkurrenskraften och för att vi ska klara de utmaningar vi står inför när det gäller att skapa jobb och välstånd i Sverige. Sverige har ganska bra förutsättningar. Vi har en avgiftsfri utbildning, ett generöst studiemedelssystem, en bra högre utbildning och en framgångsrik forskning. Det är någonting som vi ska vara stolta över, men vi ska inte vara nöjda. Ska vi hänga med i den internationella konkurrensen och den utveckling som vi ser runt om i världen behöver vi bli ännu bättre på att möta de utmaningar vi står inför.

Jag tänkte till att börja med lyfta fram de utmaningar vi står inför inom den högre utbildningen. Sverige har den sämsta utbildningspremien i OECD. I Sverige lönar det sig minst att utbilda sig om vi jämför med andra länder. Det är låg genomströmning inom den högre utbildningen. Vi har den näst högsta examensåldern i OECD, vilket betyder att vi är näst sämst. Ett antal utbildningar har bristande kvalitet, och vi har en ganska låg andel lärarledd tid inom den högre utbildningen.

De senaste åren har vi sett stora problem och utmaningar när det gäller internationella studenters möjlighet att komma till Sverige. På grund av långa handläggningstider har de inte kunnat påbörja sina utbildningar. Byråkrati och regelverk påverkar även studenters möjlighet att stanna kvar efter utbildningarna.

Samtidigt har vi på den svenska arbetsmarknaden en väldig utmaning när det gäller att lyckas möta de kompetensbehov som finns. Det handlar både om offentlig sektor och om den privata. Matchningen måste bli bättre så att fler människor får ett arbete och företagen kan få den kompetens de behöver för att ta nya steg, anställa fler och utveckla nya produkter.

Som jag sa inledningsvis är Sverige framgångsrikt när det gäller forskning. Men vi kan se ett antal utmaningar även på forskningsområdet. Vi investerar väldigt stora resurser inom forskningen i Sverige, men vi kan samtidigt se att vi har en relativt låg output på forskningen. De privata investeringarna i forskning och utveckling har de senaste åren minskat i förhållande till bnp samtidigt som sådana investeringar har ökat i 18 av 22 jämförbara länder. Vi tappar i internationell konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Herr talman! Vad har regeringen sammanfattningsvis gjort under den här mandatperioden? Genom höjda skatter på jobb har man försämrat utbildningspremien och alltså gjort det mindre lönsamt att arbeta och utbilda sig. Ett av de första besluten man tog gällande den högre utbildningen var att ta bort den kvalitetsindikator som Alliansen införde.

Man har även försämrat lärosätenas autonomi genom att gå in och detaljreglera viss lokalisering och göra andra prioriteringar. Man har inte heller följt de vallöften man utställde, bland annat när det gäller sommarkurser. Man lovade att det skulle bli fler sommarkurser, men resultatet är att det 2018 är färre sommarkurser än 2014.

Det är bra att regeringen har tillsatt en utredning av resurstilldelningssystemet. Det är viktigt att det ses över; det har vi i Centerpartiet drivit på länge. Det är nödvändigt att skapa incitament för rätt saker, framför allt stärka kvaliteten och förbättra arbetslivsanknytningen och samverkan med övriga samhället. Vi får väl se var det landar.

Herr talman! För Centerpartiets del ser vi ett antal reformer som behöver göras inom områdena högre utbildning, forskning och studiemedel i Sverige. För det första behöver det bli mer lönsamt att arbeta och utbilda sig. Vi behöver sänka skatterna på just arbete så att det lönar sig mer att utbilda sig. Vi behöver skapa bättre förutsättningar för omställning så att man senare i livet både kan vidareutbilda sig och ha möjlighet att omskola sig. Detta är särskilt nödvändigt med de utmaningar vi ser i och med digitalisering, automatisering, artificiell intelligens och så vidare. Centerpartiet har vidare föreslagit att man ska höja åldern för studiemedel och även förlänga studiemedlen så att man senare i livet kan läsa en tvååring yrkesutbildning, en masterutbildning eller vad det månde vara.

För att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden behövs ökade resurser till yrkeshögskolan. Utbildningar som är direkt kopplade till arbetslivet och arbetsmarknadens efterfrågan behöver få mer resurser. I dag har de relativt sett lite resurser jämfört med de akademiska utbildningarna.

Människor som utbildar sig måste också få bättre förutsättningar att flytta dit där det finns en stor brist på högutbildad arbetskraft. Centerpartiet har därför föreslagit avskrivning av studiemedel för människor som flyttar tillbaka eller flyttar ut på landsbygden för att ta jobb på mindre orter som de kanske inte hade valt utifrån andra perspektiv.

En springande punkt är att stärka kvaliteten inom den högre utbildningen. Dels behövs ett mer nationellt system för kvalitetsutvärdering med ökat fokus på kvalitet inom den högre utbildningen, dels måste det bli lättare för studenter att på ett bättre sätt kunna jämföra utbildningar så att man vet vilken typ av utbildning man ska välja och kan ha rätt förväntningar med sig när man ska börja studera.

Vi behöver också stärka lärosätenas autonomi och i större utsträckning flytta makten till lärosätena för att på det sättet förbättra den högre utbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Något som vi lyfter fram i betänkandet är även ett minskat regelkrångel för att möjliggöra ombildning till stiftelser och för att starta fristående lärarutbildningar, allt för att få en bättre och mer fungerande högskolesektor i Sverige.

Vi behöver också skapa bättre förutsättningar för privata investeringar i forskning och utveckling. Med tanke på den utveckling vi ser, där andra länder har ökat sina privata investeringar i forskning och utveckling medan de har minskat i Sverige, behövs det krafttag för att skapa bättre och attraktivare forskningsmiljöer i Sverige med testbäddar och liknande.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att högre utbildning och forskning är väldigt viktigt och avgörande för den svenska konkurrenskraften och för att vi ska klara de samhällsutmaningar vi står inför i form av miljö- och klimathot och så vidare. Det handlar också om att våra svenska företag ska kunna fortsätta att utvecklas och växa från Sverige och att nya företag ska kunna starta. För att lyckas med detta krävs reformer för att stärka kvaliteten inom den högre utbildningen, förbättra arbetslivskopplingen och se till att göra det mer lönsamt att både arbeta och studera.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Carlsson i Skövde (C).

Anf. 10 Christer Nylander (L)

Herr talman! Jag kan börja med att instämma i mina allianskollegors anföranden hittills och förmodligen också i mina allianskollegors senare anföranden, för detta är ett område där Alliansen tillsammans har en mycket väl sammanhållen och offensiv politik.

Det här är ett område där Sverige har väldigt mycket som fungerar bra. Vi har ett bra studiestödssystem, kanske ett av de bästa i världen. Vi har ett utbildningssystem som är väl utbyggt. Vi har en forskning som på sina håll är av väldigt hög kvalitet. Vi har svenska forskare som utmärker sig i internationella sammanhang. Det finns mycket att vara stolta över.

Herr talman! Jag satt tidigare och funderade på vad man minnas av denna mandatperiod med rödgrönt styre. Ja, inte särskilt mycket. Det är ett område som de senaste åren skulle ha behövt ytterligare förstärkningar, ytterligare tryck, ytterligare skärpningar, ytterligare förbättringar och en offensiv. Men det vi har sett har varit någonting annat.

De rödgröna kommer att vilja påminna oss om att de byggde ut högskoleplatserna. Men vad är det för politik när platser ofta står tomma? Det gäller inte minst på lärarutbildningen, där vi verkligen skulle behöva fler utbildade.

De kanske kommer att säga att de ändrade kvalitetsutvärderingssystemet. Men vad är det för reform som faktiskt inneburit att man blivit sämre på att utvärdera kvaliteten i svensk högskolepolitik?

Regeringen kanske skulle säga att de har satsat mycket på lärarutbildningen. Ja, men det vi har sett det senaste året är att söktrycket faktiskt har minskat. Vi har från 2011 och framåt haft ett ökat söktryck på lärarutbildningen, men det har faktiskt sjunkit nu.

Sammanfattningsvis, herr talman, får jag nog säga att de fyra åren med rödgrön politik för forskning och högskola har varit ganska förlorade. I en tid när vi borde satsa väldigt mycket och skärpa politiken på det här området har regeringen tagit det väldigt lugnt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Kanske blir det så att vi om några år kommer att se tillbaka på den här mandatperioden och minnas en sak, nämligen Connie Dickinsons vinst mot en högskola som hon stämde för att hon inte fick den utbildning som hon hade betalt för och tyckte att hon hade rätt till. Hon fick tillbaka pengarna efter ett beslut i Högsta domstolen.

Fler studenter har säkert funderat likadant, för man lägger rätt mycket kraft, tid, egen energi och ekonomi på att studera på högskolan. Om man då känner att man inte får kvalitet tillbaka uppfattar man det naturligtvis som att man har blivit lurad. Därför var det intressant att Connie Dickinson, som förvisso är en utländsk student, fick sina pengar tillbaka. Men jag tror att det kommer att innebära någonting i studenters relation till högskolan framöver. Man kommer att bli bättre på att ställa krav, och jag välkomnar detta.

Herr talman! Om det då är så att de rödgröna har tagit det lite för lugnt den här mandatperioden, vad är det då man borde göra? Mina allianskollegor har pekat på flera saker. Man skulle ha fortsatt med den offensiva forskningspolitik som alliansregeringen drev under åtta år. Vi hade en period där vi tillsköt betydande resurser till forskningspolitiken och byggde ut forskningen på flera områden, dels därför att det är viktigt för mänskligheten att vi ständigt fortsätter att utforska möjligheter, dels därför att det är helt avgörande för vårt lands välstånd.

Vi är ett litet land, beroende av internationella sammanhang och internationell handel, och har lite grann en geografisk utmaning. Men vi är väldigt duktiga på många områden, inte minst tack vare att vi har många skickliga och framstående forskare både i akademin och i näringslivet.

Man skulle behöva fortsätta att bli mer aktiv inom EU för att se till att EU-politiken på forskningsområdet bättre siktar på framtidens utmaningar.

Man skulle ha varit bättre på att använda de stora framsteg som gjordes för att få ESS till Sverige och sett till att MAX IV landade på ett bra sätt. De här miljöerna, som är så avgörande för att kunna ha en bra forskning i landet, handlar ju inte bara om att få infrastruktur på plats utan också om att kunna locka forskare till det här landet. Då måste man tänka på hur miljöerna ser ut också utanför forskningsmiljöerna.

Man borde fokusera väldigt tydligt på kvalitet i utbildningen. I stället för att ta bort det utvärderingssystem som vi införde skulle man ha reformerat det men behållit kärnan i det, nämligen att göra det enkelt att jämföra utbildningar över landet så att studenterna ser vilken utbildning de bör välja.

Man borde se över lärarutbildningen. Liberalerna tycker att man borde koncentrera framför allt ämneslärarutbildningen till färre högskolor. Man borde också generellt se över antagningen, studietakten och kvaliteten i lärarutbildningen i stället för att bara öka antalet platser, vilket riskerar att innebära att tempot och kvaliteten i utbildningen försämras.

Man borde ha mer intresse, engagemang och nyfikenhet kring hur fortbildning och vidareutbildning kan bli en realitet. I en tid när ekonomin ställs om allt snabbare och förväntningarna på att kunna fortbilda och vidareutbilda sig kommit att öka måste vi hitta flexibla och nyfikna lösningar, så att människor har chans att fortbilda sig, utbilda sig och vidareutbilda sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Herr talman! Man skulle sett till att det lönar sig att utbilda sig. I ett land där det inte lönar sig att plugga lite extra kommer färre att göra det, och då kommer välståndet på sikt att sjunka i en ekonomi som tävlar om kunskap.

Den politik som regeringen har fört på skatteområdet har snarare inneburit att det lönar sig mindre att plugga. Vill man att fler ska använda lite mer av sin tid till att fördjupa och bredda sina kunskaper kan man inte straffbeskatta dem.

Herr talman! Slutligen borde man funderat mer på hur man säkrar friheten och självständigheten på lärosätena. Detta är en fråga som jag tror kommer att bli extremt viktig framöver. Vi ser hur man runt om i världen försöker påverka akademi och forskare att tycka vissa saker och forska kring vissa saker, där akademin egentligen borde stå självständig och fri.

Sådana saker borde regeringen ha gjort de senaste fyra åren. Vi har sett väldigt lite av detta.

Därför, herr talman, yrkar jag bifall till följande reservationer: reservation 45 i betänkande UbU16 om att lyfta fram frågor om lärarutbildningen, reservation 8 i betänkande UbU11 om att förbättra förutsättningarna för utländska studenter att stanna i Sverige och bidra till vårt välstånd och reservation 1 i betänkande UbU17 om en ny inriktning för forskningspolitiken och ett bättre deltagande i EU-samarbetet.

(Applåder)

Anf. 11 Annika Eclund (KD)

Herr talman! Det finns mycket att ta upp i dagens debatt som berör studiestöd, högskola och forskning.

Först några ord om studiestödet. Det är nog känt vid det här laget att vi kristdemokrater är för ett slopande av fribeloppet, det vill säga det tak som i dag finns för hur mycket man får tjäna för att samtidigt uppbära studiemedel.

Vi vill också att det ska var möjligt att få studiemedel högre upp i åldrarna. Från och med det år man fyller 57 upphör möjligheten till såväl studielån som studiebidrag. Utgångspunkten bör i stället vara att högre utbildning ska vara tillgänglig för fler som har intresse av och förutsättningar för att bedriva studier på universitets- och högskolenivå och även att hänsyn tas till utbildningens längd.

Med detta lämnar jag frågan om studiestödet, eftersom den nyss debatterades så ingående här i kammaren, och går i stället in på frågan om att öka möjligheten för fler att disputera och nå en doktorsexamen.

Det gällande systemet för antagning av doktorander motverkar ambitionen att få fler att disputera. Sedan 1990-talet har alla doktorander sin försörjning tryggad under fyra år av den institution som antagit dem. De som antas är i regel sådana som har skrivit teoretiskt väl utvecklade magisteruppsatser och som passar in i institutionens befintliga projekt och teoribildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Övriga har inte den möjligheten, även om de har bra idéer och förutsättningar. Inte heller den som själv skulle kunna finansiera sina doktorandstudier kan bli antagen. Det betyder att en avhandling som under tidigare decennier, före 1990-talet, kunde skrivas på deltid av en doktorand som redan blivit yrkesverksam numera inte kommer till stånd. Forskarsamhället går därmed miste om många intressanta avhandlingar, och lika många kvalificerade personer går miste om en chans att göra forskarkarriär.

Detta skulle kunna ändras genom att kvalificerade sökande ges möjlighet att antas som doktorander under förutsättning att de själva svarar för sin försörjning. Så var det före mitten av 1990-talet, och så är det i till exempel Finland.

Om vi öppnar upp för fler att bli antagna kommer vi också att få fler bra avhandlingar och fler som går utanför det lokala etablissemangets teoribildning.

Herr talman! Behovet av att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till information, inte minst på sociala medier, är stort. Enligt rapporten Svenskarna och internet anser en majoritet av ungdomar mellan 16 och 25 år att Facebook är en viktigare källa för information än traditionella medier.

Vi lever i en tid när begreppet alternativa fakta normaliserats i debatten, och då är ett ökat kritiskt förhållningssätt nödvändigt.

Digitala medier används också alltmer i våra skolor, och därför är det viktigt att kunna hantera och kritiskt värdera källor i undervisning och lärande. Trots detta finns det brister i undervisningen i källkritik, vilket Skolinspektionen påpekat i sin granskning av 421 gymnasiearbeten.

I Skolverkets it-uppföljning 2015 uppgav var femte gymnasielärare att de inte alls arbetar med att utveckla elevernas förmåga inom källkritik på internet. Mer än en tredjedel av alla lärare i gymnasieskolan har uttryckt att de har ett stort eller ganska stort behov av kompetensutveckling när det gäller källkritik på nätet.

Statens medieråd har lagt fram ett förslag om att medie- och informationskunnighet borde införas i examinationskraven på lärarutbildningen. Experter har efterfrågat det länge men ändå saknar många lärarutbildningar fortfarande adekvat utbildning i digital källkritik.

När Statens medieråd gjorde en undersökning av lärarutbildningen konstaterades mycket stora skillnader mellan lärosätena i fråga om inslagen av och medvetenheten om medie- och informationskunnighet. Endast 3 av 24 lärosäten hade lokala examinationsmål som innefattade digital källkritik.

Dagens lärarstudenter får således inte likvärdiga förutsättningar för att kunna lära ut digital källkritik. Om vi ska ha en likvärdig skola måste man koordinera fortbildningsinsatser på detta område för lärare så att det inte blir upp till varje skola att satsa på detta. Vi kristdemokrater har motionerat om det.

Herr talman! En av de största utmaningar vi har just nu är att möta den stora lärarbristen med kloka förslag. Redan i dag är uppfinningsrikedomen stor genom att pensionerade lärare får jobba kvar, att lärarstudenter får lön under tiden de studerar om de också arbetar med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Kristdemokraterna vill också skapa fler snabbare vägar in i läraryrket för lämpliga personer som har examen i ett relevant ämne eller yrkeskunskap. I dag är det möjligt att nå en lärarexamen genom en kompletterande pedagogisk utbildning på 90 högskolepoäng.

Vi menar att det är nödvändigt att förkorta den kompletterande pedagogiska utbildningen till enbart 60 högskolepoäng, vilket motsvarar ett års heltidsstudier. Praktiken kan ingå om man arbetar under tiden. Detta ska vara för personer med tidigare erhållna ämneskunskaper och gälla fler ämnen än i dag. Man kan på detta sätt snabbare få en lärarexamen. Vi anser att fler bör kunna komma i fråga för en sådan kompletterande utbildning.

Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 42 i UbU16 och reservationerna 1 och 9 i UbU17.

(Applåder)

Anf. 12 Thomas Strand (S)

Herr talman! Hela livet, hela landet, hela världen. Den devisen kan utgöra utgångspunkt för att beskriva regeringens politik för högre utbildning och forskning.

Det livslånga lärandet är viktigare än någonsin. Den högre utbildningen har en central roll för att möta arbetsmarknadens kompetensbehov nu och i framtiden. Vi vet att fler måste kunna få möjligheten att omskola sig eller fylla på sin kompetens när jobben förändras. Det ställer krav på att våra lärosäten utformar sin utbildning så att den kan möta en föränderlig arbetsmarknad.

Den högre utbildningen och forskningen är nödvändig för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling och ökad jämlikhet. Inte minst höjer det bildningsnivån i vårt samhälle och är på så sätt ett värn för vår demokrati. Det behövs sannerligen i dessa tider av fake news och alternative facts.

Detta förutsätter att vi har universitet och högskolor i hela Sverige. Därför har tidigare socialdemokratiska regeringars vägval att bygga ut den högre utbildningen med nya lärosäten varit strategiskt viktiga beslut. Ofta mötte det motstånd från Moderaterna, eller Högerpartiet som det hette då, som lite föraktfullt kallade dem för bygdehögskolor.

I regeringens satsning under denna mandatperiod är två prioriteringar särskilt viktiga: fler högskoleplatser och stärkt kvalitet.

När vi ser att det finns en stor lärarbrist och en kompetensbrist motsvarande 100 000 jobb i näringslivet är det viktigt att bygga ut högskolan. Därför är det bra att regeringen investerar i fler högskoleplatser, särskilt på samhällsviktiga utbildningar till lärare, ingenjörer, specialistsjuksköterskor och läkare.

För att stärka kvaliteten investerar regeringen 250 miljoner årligen under de kommande åren för att stärka kvaliteten inom humsamområdet, där bland annat lärarutbildningen ingår.

Med lärosäten i hela Sverige möjliggör vi högskolestudier för många. Det tar bort onödiga hinder till den högre utbildningen och tjänar fortfarande Sverige väl. Det står i bjärt kontrast till exempelvis Liberalerna som i dag vill koncentrera ämneslärarutbildningen till sex stora universitet.

Det är viktigt med en ökad internationalisering eftersom vi lever i en global värld. Därför är det viktigt att våra lärosäten ser internationaliseringens möjligheter, dels genom ett utvecklat samarbete med andra lärosäten i EU och länder utanför EU, dels genom att ett globalt perspektiv får prägla utbildningen. Går man en utbildning i Sverige ska man få ett globalt perspektiv i sin utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Herr talman! Vi behandlar i denna diskussion tre olika betänkanden med totalt ca 440 olika yrkanden. Nästan alla avstyrks av utbildningsutskottet, antingen för att de krockar med regeringens politik, för att frågan redan är åtgärdad, för att beredning pågår eller för att åtgärder planeras.

Det finns dock ett yrkande som ett enigt utskott står bakom och som har nämnts tidigare. I ett tillkännagivande vill utskottet att regeringen ser över om det behövs ett system som möjliggör en mer samlad och oberoende analys av resultat och effekter av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation. Sådana särskilda system finns i många andra länder. Det är bra att regeringen får i uppdrag att se över om även Sverige behöver ett sådant.

Vi ska ha höga ambitioner för den högre utbildningen och forskningen. I linje med detta presenterade regeringen i forskningspropositionen ett förslag till ny målformulering: "Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt."

Nu upprepar de borgerliga partierna i två gemensamma reservationer sina förslag till målformulering. Men riksdagen ställde sig redan för ett år sedan sig bakom regeringens förslag till mål och delmål.

Våra universitet och högskolor måste ges goda förutsättningar att bedriva en långsiktig verksamhet. Därför pågår just nu en utredning om styrning och resurstilldelning. Jag ser fram mot utredningens förslag, och vi ska inte föregripa dess arbete. Jag hoppas att denna utredning kan leda till att vi når en politisk överenskommelse som ytterligare stärker kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen.

Herr talman! För att stärka det livslånga lärandet är det viktigt att alla som studerar har goda ekonomiska villkor för att bedriva sina studier. Studiemedlet behöver förändras i takt med samhällets utveckling. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta att arbeta för att förbättra möjligheterna för alla att studera, oavsett bakgrund eller tjocklek på plånboken. Därför är det glädjande att regeringen nu satsar ytterligare resurser för att förbättra studiestödet och studiemedlen. Det blir helt enkelt mer pengar till Sveriges studerande; det är första gången det senaste decenniet som bidragsdelen höjs.

Studiebidraget höjs i år med cirka 300 kronor per studiemånad. Satsningen gör att fördelningen mellan lån och bidrag blir jämnare. Studenterna får mer pengar utan att deras studieskulder ökar. Även studiebidraget inom studiehjälpen, som lämnas främst till elever i gymnasieskolan, höjs med cirka 200 kronor per månad.

Även regeringens satsning på ett studiestartsstöd är mycket välkommen. Det är ett bidrag som ger arbetslösa med kort utbildning en möjlighet att få komma in i studier och få jobb.

Jag vill också nämna att regeringen nu möjliggör för studerande att vid särskilda skäl vara deltidssjukskrivna med heltidsersättning inom studiemedelsystemet. Regeringen har därtill tillsatt en utredning som ska föreslå åtgärder för att öka tryggheten för studerande vid sjukdom och främja effektivare studier. Detta är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Politik spelar roll. Vem som styr Sverige påverkar vardagen för alla som behöver fylla på med kunskap och skaffa sig en utbildning. Samtliga borgerliga partier och Sverigedemokraterna säger nej till studiestartsstödet. Centerpartiet säger också nej till att höja bidragsdelen i studiemedlen. Liberalerna och Kristdemokraterna anser visserligen att studiemedlen behöver höjas men föreslår att höjningen sker på lånedelen. Det betyder i klartext att studenternas låneskuld ökar.

Detta visar att det spelar roll vilken regering vi har. Det är ett viktigt budskap till alla som studerar eller som vill börja studera att vi har en regering som vill ge de studerande bättre villkor.

Herr talman! I den forskningsproposition som presenterades för ett år sedan gav regeringen sin syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på åren 2017-2020. Detta gäller fortfarande. I enlighet med propositionen ökas anslaget till forskning med nästan 3 miljarder kronor under denna fyraårsperiod.

I forskningspropositionen betonas vikten av ökad samverkan mellan akademin, näringslivet, den offentliga sektorn och det omgivande samhället. Den pågående Styr- och resursutredningen kommer att lämna viktiga förslag om hur denna samverkan ytterligare kan stärkas.

Det är viktigt att stärka forskares arbetsvillkor och karriärvägar. Detta är något som regeringen prioriterar. Bland annat har utbildningsbidraget tagits bort, så nu kan doktorander vara anställda från dag ett. Även meriteringsförordningen har ändrats så att en biträdande lektor nu har rätt att prövas för en tillsvidareanställning som lektor.

Över huvud taget är det viktigt att fokusera på att minska den stora andelen visstidsanställda vid våra lärosäten. Den var hela 28 procent 2016.

Det är samtidigt angeläget att forskningen möter stora globala och nationella samhällsutmaningar. Forskningspropositionen angav fem sådana: klimatutmaningen, digitaliseringen, hälsa och livsvetenskap, att skapa ett hållbart samhällsbyggande och att höja kvaliteten i den svenska skolan.

I enlighet med forskningspropositionen genomförs nu sex tioåriga nationella forskningsprogram samt Testbädd Sverige - en kraftsamling för innovation. Genom dessa satsningar kan vi prioritera den utmaningsdrivna forskningen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets samtliga förslag, som vi nu diskuterar, och avslag på alla reservationer.

(Applåder)

Anf. 13 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Tack, Thomas Strand, för inlägget!

Låt mig inleda med en kort passus om studiestartsstödet, som Thomas Strand kritiserade oppositionspartierna för att motsätta sig. Studiestartsstödet skulle ge 20 000 individer möjlighet att börja studera, men i realiteten har det blivit en tummetott.

Nu har regeringen begärt att få ytterligare 50 miljoner av riksdagen, inte för att stärka studiestartsstödet utan för att kunna marknadsföra det och försöka locka fler till det. Det är få människor som vill använda sig av detta stöd, trots att det är oerhört generöst. Jag tycker nog att man får konstatera att det var en misslyckad reform som regeringen borde rulla tillbaka för att i stället fokusera på mer träffsäkra insatser för att locka grupper långt bort att börja studera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Men låt oss återgå till en avsevärt större och viktigare diskussion, nämligen den lärarutbildning som vi står med i dag. Lärarutbildningen kantas i dag av avhopp och har alldeles för låg status. Efter att den nya lärarutbildningen infördes under alliansåren ökade söktrycket, och vi hade ett ganska bra tryck på lärarutbildningen under ett par år. Men nu minskar söktrycket igen, och vi ser att det är allt färre som är intresserade av att studera till lärare, tvärtemot vad regeringen har lovat. Vi kan konstatera att Skolverket tvingas skriva upp prognoserna för hur stor lärarbristen blir; den blir faktiskt större och större för varje år som regeringen sitter vid makten.

Det som möjligtvis är ljusglimten i det hela är det av Alliansen införda KPU, det vill säga kompletterande pedagogisk utbildning, där trycket fortfarande är högt. En tredjedel av de ämneslärare som utexamineras kommer via KPU, och ett sätt att avhjälpa lärarbristen och lägga stor energi på det är att korta ned KPU till 60 poäng, så som Annika Eclund redogjorde för. Varför skulle inte detta vara en framkomlig väg för att se till att vi snabbt utbildar fler lärare med god kvalitet på en utbildning som dessutom är uppskattad och populär?

Anf. 14 Thomas Strand (S)

Herr talman! Tack för frågan!

Det är framför allt lärarutbildningen som Erik Bengtzboe fokuserar på, men jag kan kommentera studiestartsstödet först.

Det är klart att jag också känner mig besviken över att alltför få tar denna möjlighet. Det är en viktig signal för regeringen för att få fler att börja arbeta. När vi ser den kompetensbrist som finns och att företag skriker efter arbetare och inte hittar rätt kompetens är det viktigt att få alla i arbete. Jag tycker att ambitionen är jättegod och bra, och jag vill inte ge upp den. Det är bra att vi satsar pengar på att marknadsföra och försöka få folk att förstå att detta är ett bra sätt att komma i studier och arbete på sikt.

Lärarutbildningen är oerhört viktig. Vi vet alla vilken brist på lärare som vi har. Därför är den signal som regeringen har skickat genom att öka antalet platser viktig, och den visar på ambitionen. Söktrycket ökade under några år men har minskat under det senaste året. Detta tycker jag är bekymmersamt, och här måste vi göra mer för att marknadsföra yrket på rätt sätt så att fler söker. Det kan vara så att det finns många lediga jobb, och söktrycket brukar gå ned när det finns möjlighet att söka jobb på andra ställen. Men detta är viktigt.

Sedan måste vi satsa på KPU och Teach for Sweden. Jag tycker att det som vi talade om - den så kallade Dalamodellen där man kan arbeta samtidigt som man går i skolan och läser - är en intressant väg. Vi får hjälpas åt mellan partierna för att få fler att vilja bli lärare.

Jag tycker inte att ambitionen är fel. Signalen är riktig: Vi behöver fler lärare.

Anf. 15 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Ambitioner i all ära. Men det måste faktiskt också till riktig politik för att göra skillnad. Politik är inte bara att vilja. Det är faktiskt också att agera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Jag noterar att Thomas Strand duckar när det gäller min fråga om att korta KPU:n. Det kan bero på att det också var ett vallöfte från Socialdemokraterna inför valet 2014 att göra det. Men det är uppenbarligen någonting som man har backat från eller misslyckats med att göra.

Att utöka antalet platser på lärarutbildningen är inte en framkomlig väg. Det konstaterar regeringens egna expertmyndigheter som konstaterar att det bara leder till att man tar in studenter med ännu lägre kvalifikationer från start, vilket sänker kvaliteten. Dessa studenter klarar sig dessutom inte igenom utbildningen utan hoppar av. Vi får alltså en förtunnad lärarutbildning med lägre tempo men med exakt lika många som kommer ut ur den. Det är ett misslyckande. En politik som fokuserar på kvaliteten behöver komma till.

Att korta KPU:n och att möjliggöra KPU på fler lärarutbildningar skulle vara en väg att gå och att faktiskt fokusera på det som fungerar och effektivisera det. Att se till att utbildningen i sig också blir mer attraktiv är oerhört viktigt. Det är därför som Alliansen har lagt fram förslag om att se till att både kompetens om NPF och mer ledarskapskompetens kommer in på lärarutbildningen. Det gör vi inte för att vi tycker att det är roligt och viktigt och för att vi tror att det är någonting som skulle locka fler att studera där, utan för att det är just det som nyutexaminerade lärare vittnar om att de saknar kompetens inom.

Vi är också övertygade om att vi måste ställa högre krav vid antagning till lärarutbildningen om vi ska lyckas attrahera elever genom att faktiskt också höja statusen, inte bara på yrket utan också på utbildningen. Förslag ligger på bordet om man vill agera och inte bara ha ambitioner. Socialdemokraterna har på sistone varit duktiga på att sno förslag från andra partier, och det kan de gärna få fortsätta att göra.

Herr talman! Avslutningsvis ska jag korrigera mina yrkanden i talarstolen. Jag yrkar självfallet bifall till reservationerna 1 och 10 under punkt 9 i UbU17. Jag yrkar även bifall till reservationerna 1 och 2 i UbU16.

Anf. 16 Thomas Strand (S)

Herr talman! Vi ser olika på detta med lärarutbildning och antal platser. Vilket scenario ska vi skicka? Ska vi säga att vi ska minska antalet platser och möjligheter för att bli lärare? Nej, det tror jag inte på. Ska vi ha kvar nivån som nu eller tidigare? Nej, det tror jag inte heller på. Jag tror att det är jätteviktigt att vi säger att vi behöver fler lärare och ger möjligheter till det.

Det handlar inte bara om att säga att vi ska ha fler platser; det är en viktig signal. Vi behöver också stärka läraryrket. Jag är glad över att vi nu har höjt lärarlönerna rejält; det är en viktig signal. Vi arbetar för bättre arbetsvillkor, bättre arbetsmiljö och minskad administration. Det är oerhört viktigt. Där tror jag att vi tänker ganska lika. Det är också mycket viktigt med Skolkommissionens professionsprogram. Jag tror att det är en oerhört betydelsefull åtgärd för att öka attraktiviteten, så att de som går lärarutbildningen vet att de kan fortsätta och kan ha en progression i sitt yrke. Jag tror att man måste göra flera saker samtidigt.

Jag är glad över att regeringen satsar mer pengar på lärarutbildningen. Även om vi inte fyller alla platser är det en viktig signal, och detta ska vi hålla fast vid. Och vi ska jobba med andra saker också för att öka attraktiviteten och få fler att söka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Det blir säkert diskussion om KPU framöver. Vi socialdemokrater är alltid villiga att tänka nytt och förändra oss om vi ser att det inte håller. Men just nu har vi det som vi har.

Anf. 17 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Det var intressant att höra Thomas Strands anförande. Han sa att det spelar roll vilka som man röstar på. Men jag uppfattade att han också antydde att det står i betänkandet att regeringen arbetar med frågan och att diverse frågor och förslag som är behandlade i betänkandet bereds. Därför ska jag bara vilja ha ett förtydligande från Thomas Strand om jag uppfattade honom rätt när det gäller det.

Thomas Strand lyfte även fram studiemedlen. Där delar jag hans uppfattning att det spelar roll vilka som man röstar på. Vi ser lite olika på vägen framåt där. Allianspartierna har presenterat förslag för att höja åldern för studiemedel. I den vision som Thomas Strand lyfter fram om studier hela livet och i hela landet är det viktigt att faktiskt skapa förutsättningar för fler människor att kunna studera högre upp i åldrarna just för omställning och omskolning senare i livet.

Det finns också ett förslag i Landsbygdskommitténs betänkande angående avskrivning av studiemedel för personer som flyttar ut till glesbygden. Vi har med detta förslag i vår budgetmotion. Men det har hittills inte kommit några konkreta förslag från regeringen. Där lyfter vi även fram att fribeloppet bör höjas, så att det lönar sig mer att arbeta under den tid som man studerar.

Men det allra viktigaste för att få utbildning att löna sig mer handlar inte om några hundralappar som man får som student, utan det handlar om att det faktiskt ska löna sig att arbeta efter studietiden. Då måste skatterna på arbete sänkas, så att fler tar steget att utbilda sig för att de vet att det lönar sig och att det finns en utbildningspremie som är värd namnet. I Sverige är utbildningspremien i dag den sämsta i västvärlden bland OECD-länderna. Det är ett problem som regeringen snarare har bidragit till att förstärka än att försöka förändra.

Anf. 18 Thomas Strand (S)

Herr talman! Jag är inte säker på att jag uppfattade den första frågan korrekt när det gäller vad Fredrik Christensson avsåg. Jag ska ge ett förslag som jag tror att han menade.

Det finns saker som det väcks motioner om och som det är för tidigt att ta ställning till. Vi måste exempelvis invänta förslag från Styr- och resursutredningen innan vi kan fatta beslut. Det gäller även frågor om trygghetssystemen när man studerar. Där finns det en utredning som tittar på hur man ska få ökad trygghet vid sjukdom när man studerar. Det gäller även frågor om effektiva studier. Det handlar bland annat om fribeloppet. Därför är det för tidigt att ta ställning innan vi får ett bra underlag.

Studiemedel är jätteviktiga, och jag är glad över att bidragsdelen i studiemedlen för första gången på ett decennium har höjts med 300 kronor. Det spelar roll. Ökar man lånedelen får studenterna mer pengar. Men då ska pengarna betalas tillbaka, och skulden ökar. Detta visar att den regering som vi har nu tänker klokt och ökar bidragen. Det tycker jag är oerhört viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Fredrik Christensson kommer ofta tillbaka till skattepolitiken. Där tycker vi olika. Vi ska ha ett sammanhållet Sverige. Vi ska ha en skattepolitik där man får betala mer skatt om man tjänar mer. Det är oerhört viktigt. Jag tycker inte att det är så dramatiskt. Därför ser vi olika på detta.

Om man utbildar sig får man högre lön, och man får betala lite mer skatt. Ja, så är det. Men det är så vi bygger Sverige starkt, alltså genom att använda skattepengar till sjukvård, skola, vård och omsorg.

Anf. 19 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag tackar Thomas Strand för svaret. Jag tror att han uppfattade frågan rätt. I inledningen lät det som om det handlade om diverse förslag som behandlades i betänkandet. Men jag är glad över att Thomas Strand förtydligade genom att säga att det handlade om beredningsdelarna.

Det finns en väsentlig skillnad i politiken, vilket tydliggörs. Från den socialdemokratiska sidan är det viktigaste att höja bidragen. Vi förordar och lägger fram förslag om att göra det mer lönsamt att arbeta.

Jag skulle gärna vilja höra om Thomas Strand anser att skatter och möjligheter att få ut pengar efter att man har studerat inte spelar någon roll och inte påverkar studenterna. Om lönerna inte spelar någon roll, varför var Socialdemokraterna då med och lade fram förslag om höjda lärarlöner? Vi menar att det finns ett tydligt samband. Utbildning måste löna sig. Då måste vi se till att skapa bättre förutsättningar och göra det mer attraktivt att studera i Sverige och att utbilda sig för att kunna vara med och bidra i den offentliga sektorn där det behövs flera händer men också inom de privata företagen så att vi kan ha mer konkurrenskraftiga företag. Då är det viktigt med en utbildningspremie, som gör att människor faktiskt tar steget och lägger tid på att utbilda sig och att det på lång sikt lönar sig att studera. Det är viktigare än det kortsiktiga.

Anf. 20 Thomas Strand (S)

Herr talman! Vi skiljer oss åt när det gäller skattepolitik, utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Under våra fyra år vid makten nu har det blivit 300 000 fler svenskar som går till ett arbete. Vi har den lägsta arbetslösheten på tio år. Ungdomsarbetslösheten har inte varit så låg sedan 2002. Och EU har aldrig uppmätt en så hög sysselsättningsgrad som i Sverige. Detta har vi lyckats med trots den dåliga skattepolitik som Fredrik Christensson utmålar.

Dessa siffror visar att man kan bedriva en politik som håller samman och som bygger Sverige starkt. Vi vet att den som tjänar mer får betala mer i skatt än den som tjänar mindre. Det är så vi bygger vår välfärd. Detta är oerhört viktigt för regeringen och för oss socialdemokrater - att vi har ett samhälle som är rättvist och solidariskt men som ger möjligheter.

Jag tycker att de siffror jag visat på säger en hel del. Vi kan vara stolta, men inte nöjda. Vi behöver få fler i arbete, och vi ser de behov som finns och som har nämnts: brist på lärare och brist på kompetens i olika yrken.

Jag är glad över att nu mot slutet av en mandatperiod ändå kunna konstatera att vi har en politik på utbildningssidan som har varit bra. Någon annan talare har sagt att det inte finns något gott i den, men det finns faktiskt en hel del man kan ta fram. Jag tycker att det under er tid fanns saker som gjordes bra, och vi har fortsatt traditionen att satsa på bra och viktiga saker.

Anf. 21 Elisabet Knutsson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Herr talman! Högskola, forskning och studiestöd är tre begrepp som i praktiken är nära sammanflätade och som är grunden för den utveckling som sker inom bland annat industri, kultur, life science och utbildning. Ja, hela samhällslivet är beroende av denna treenighet.

Herr talman! En förutsättning för att kunna bedriva studier på högskola, men även inom annan vuxenutbildning, är att ekonomin är säkrad. Studiemedel och studiebidrag gör att alla har möjligheten att fortsätta studera, oavsett föräldrarnas ekonomi. Det är också detta som kan vara den möjliggörande faktorn när en person vill göra en omstart i livet.

I vårändringsbudgeten har regeringen avsatt 3 miljoner kronor för att öka informationen om studiestartsstödet, som gör det möjligt för långtidsarbetslösa att ta nya tag och fullfölja sin grundutbildning. Kommunikation är en svår fråga, och därför behövs ökat stöd för att kommunicera.

Vi har också avsatt för en ytterligare ökning av stödet med 3 miljoner för att man ska kunna få låna till sitt B-körkort. Också det är en viktig pusselbit för att kunna få ett arbete.

Att ha högskolor och universitet etablerade över hela landet är otroligt viktigt, inte minst för den regionala självbilden och möjligheten till utveckling av lärcentrum, som också är en del av detta. Att ha en högskola i sin region har stor påverkan på möjligheterna för människor att lära och utvecklas hela livet. Det ger också regionen betydligt bättre förutsättningar att rekrytera medarbetare och därmed förutsättningar för att hela landet ska leva.

Det finns många som redan har etablerat sig ute i landet - bildat familj, köpt hus och har barn som går i skolan. De har inte möjlighet att flytta till en annan del av Sverige för att studera. Men med ett lärosäte inom pendlingsavstånd kan de förverkliga sina drömmar och få möjlighet att lära och utvecklas.

På många håll finns ingen tradition av att söka in till högre utbildning. Det finns inte med när planerna för vuxenlivet ska ta fart. Kanske har ingen i släkten studerat på högskola. Ett lärosäte i närområdet blir en naturlig möjlighet för ungdomar att söka in på högre utbildning.

Ett lärosäte nära dig påverkar inte bara arbetsmarknaden och näringslivet, utan också kulturliv och fritidsutbud, som ökar sett till både volym och mångfald. Detta ger framtidstro. Att värna de små högskolorna är viktigt.

Att studera vid högskolan måste vara något helt annat än att bedriva självstudier på universitetsbiblioteket. Skillnaden mellan olika fakulteter när det gäller lärarstöd är anmärkningsvärt stor. Miljöpartiet vill öka kvaliteten i den högre utbildningen genom fler lärarledda timmar och mer praktik. Ett steg på vägen är satsningen på kvalitetsförstärkning inom humaniora och samhällsvetenskap.

Vi vill att studenterna lätt ska kunna jämföra utbildningarnas innehåll och kvalitet, exempelvis hur många lärarledda timmar ett program eller en kurs har och vilken examinationstyp som tillämpas på utbildningen. Om detta sker tror vi att det kommer underlätta ett mer välgrundat val för studenten, och därmed kommer avhoppen inte att vara lika stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Att prioritera forskningen är nödvändigt för mänsklighetens överlevnad. Det är stora ord, men ingen överdrift. Dagens stora samhällsutmaningar, klimatförändringarna, som överskuggar allt annat, får nya, kreativa lösningar genom dagens och morgondagens forskning. Detsamma gäller digitaliseringens utmaningar och möjligheter. Banden mellan akademin och resten av samhället måste bli starkare. Forskningen har en viktig roll att spela i ett hållbart samhällsbyggande.

Miljöpartiets vision är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en levande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd och ökar näringslivets konkurrenskraft.

Basanslagen är mycket viktiga för den fria forskningen och en förutsättning för en bra grundforskning. Stora externa bidrag riskerar att göra forskningen hårt resultatstyrd, vilket i sin tur kan leda till brister när det kommer till kreativitet.

En framstående forskningsnation kräver att all samhällets akademiska kompetens tas till vara: svenskfödda och inflyttade, män och kvinnor. Liksom alla andra sektorer bör akademin se jämställdhet som en grundbult i strävan efter en hållbar verksamhet.

Miljöpartiet vill att unga kvinnliga doktorander ska ha lika stor möjlighet som män att nå toppositioner inom akademin, något som tyvärr alltför sällan är fallet i dag. Snabbare ökning av andelen kvinnliga professorer, jämställd fördelning av forskningsmedel, fortsatt jämställdhetsintegrering och tydliga karriärvägar för unga forskare är exempel på åtgärder vi vill se för att uppnå ökad jämställdhet inom akademin.

Vi vill hålla Sveriges högre utbildning öppen för kunskaper och influenser utifrån, och det gläder oss att studieavgiften för utomeuropeiskt födda studenter nu ses över.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

(Applåder)

Anf. 22 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Tack så mycket, Elisabet Knutsson, för ditt anförande! Jag har egentligen bara en fråga kopplat till Elisabet Knutssons föredragning.

Herr talman! Det lät som att Elisabet Knutsson tydliggjorde att en höjning av basanslagens andel är viktig för forskningens oberoende och för forskarnas arbetssituation och möjligheter att bedriva en bra forskning. Men den uppskrivning av basanslagen som regeringen har gjort matchar egentligen bara den externa finansiering som sker. Det blir de facto ingen höjning av basanslagens andel.

Anf. 23 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Tack för frågan, Erik Bengtzboe! Så är det ibland. Man måste ha en vision för vad man vill göra framåt. Det är inte alltid man kan genomföra saker på en gång. Men det vi har sett till i den här omgången är att basanslaget ändå har följt med upp. Sedan är det vår vision och önskan att basanslaget ska bli högre.

Anf. 24 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Tack, Elisabet Knutsson, för svaret! Då förstår jag åtminstone logiken, även om jag kan tycka att det finns anledning för regeringen att fundera på sin politiska retorik när man ger sken av att man gör någonting som man de facto inte gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd, Högskolan och Forskning

Jag tycker också att det blir ganska tydligt, herr talman, både av ett tidigare inlägg från Socialdemokraterna och av det senaste inlägget från Miljöpartiet att den nuvarande regeringen verkar tro att politik enbart handlar om ambitioner och om att vilja. Jag är övertygad om att politik också handlar om att faktiskt göra - det behöver också levereras.

Min slutsats, herr talman, blir därför att Sverige behöver en ny regering.

Anf. 25 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Det lät ju roligt, Erik Bengtzboe. Men det är ju faktiskt så att även när Alliansen har suttit i regeringsställning har det inte alltid varit så att ni har åkt på en räkmacka genom livet.

Ni talar om att höja studiemedlet och om att höja gränsen för hur mycket man får tjäna för att få studiemedel. Då undrar jag: Om det är så att det ska löna sig att arbeta när man studerar, när ska man då studera?

Anf. 26 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Eftersom detta delvis - eller till ganska stora delar - inte ingår i mitt ansvarsområde inom Vänsterpartiet tänkte jag fatta mig kort och börja med att yrka bifall till reservation 7 i UbU11, reservationerna 29 och 32 i UbU16 och reservation 18 i UbU17.

De fyra punkter som jag tänkte ta upp väldigt kort handlar om avskrivning av studieskulder, tillgänglighet och tillgänglighetsanpassning av våra högskolor och universitet, validering och komplettering samt om jämställdhet i forskning.

Men innan jag går in i frågan om avskrivning av studieskulder vill jag fortsätta på det som bland andra Thomas Strand talade om beträffande att vi äntligen har fått till en höjning av bidragsdelen i studiemedlet. Om det är någonting som bevisar att det blir bra satsningar för dem som behöver det mest är det när Socialdemokraterna samarbetar vänsterut i stället för att snegla åt höger.

När det gäller avskrivningen av studieskulder vill jag tala om det problem vi ser i många delar av Sverige men kanske främst på landsbygden, där det är ett problem att få tag i tillräckligt mycket personal - att kunna rekrytera - inom olika områden. Jag menar att sätt att öka intresset för att bosätta sig på landsbygden är att göra som i Norge och införa en avskrivning av studiemedel för personer med högskoleexamen som bosätter sig på landsbygden.

Personalförsörjningskommissionen bör därför få i uppdrag att se över möjligheten att erbjuda avskrivning av delar av studielånet för personer som efter avslutade studier påbörjar arbete inom bristyrken i landsbygdskommuner där det råder stora rekryteringsproblem. Jag vet att Centerpartiet, i alla fall utifrån det jag har sett och läst, håller med på denna punkt.

När det kommer till tillgänglighetsfrågan är det i dag fler studenter som har uppgett att de har en funktionsnedsättning. Lagstiftningen ställer höga krav på fysisk tillgänglighet vid lärosätena. Det är också sådant som högskolorna framför allt fokuserar på i sitt tillgänglighetsarbete, men vi vet också efter flera rapporter att detta behöver förstärkas.

Studiestöd, Högskolan och Forskning

Vi menar därför att eventuella yttre hinder för människor att arbeta med det de önskar och att studera till det de önskar måste tas bort och att vi måste arbeta för detta. Regeringen bör vidta åtgärder i denna fråga.

Jag vill säga några ord om validering och komplettering. Det har konstaterats härifrån talarstolen att det inom ganska många yrken - också inom de yrken som berör våra områden i skolan - är alldeles för få människor som utbildar sig till att bli till exempel fritidspedagog eller arbeta inom skolan. Vi kan se att Sverige skulle kunna bli mycket bättre på att ta vara på den stora kompetens som finns hos dem som har utländsk akademisk utbildning genom ett bättre och mer rättvist valideringssystem.

Till sist vill jag prata om jämställdhet i forskningen. Man har i rapport efter rapport konstaterat att forskningen och forskningsvärlden behöver bli mer jämställd. Detta menar vi i Vänsterpartiet att regeringen snarast bör införa ett mål om.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)