Anf. 106 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! För oss socialdemokrater är kampen för allas rätt till god utbildning en viktig del av jämlikhetspolitiken.
Jag är övertygad om att det inom var och en av oss ryms en kraft som kan frigöras och att politikens uppgift måste vara att underlätta, så att vi alla ges möjlighet att förverkliga våra livsdrömmar. En framgångsrik politik river murar och bygger inte återvändsgränder.
I kväll debatterar vi studiestöd - en grundläggande del av vårt utbildningssystem - som ger tusentals människor runt om i hela landet en möjlighet till studier och kunskap. I betänkandet lyfts flera olika förslag fram som på olika sätt vill förändra studiestödssystemet.
Jag vill inledningsvis passa på att yrka bifall till utskottets förslag.
För att bättre förstå vilka politiska ingångar vi från de olika partierna har i denna debatt tror jag att det är viktigt att ge en bakgrund till hur vi ser på studiestödet.
Fru talman! Vi lever i oroliga tider, och sådant som vi tar för givet i dag kan vara ifrågasatt i morgon. Därför är just denna debatt viktig.
Jag tänker nu ta chansen att ge er här i kammaren och alla som tittar hemma mina bästa argument i denna debatt. Här följer topp tio av mina argument för ett rättvist studiestöd:
För att pengar inte ska avgöra.
För att studierna ska få stå i fokus under studietiden.
För att kunna ställa om när det krävs.
För att ungdomar enklare ska kunna ta steget ut i vuxenlivet på ett tryggt sätt.
För att din lycka är vår gemensamma vinst.
För att alla oavsett bakgrund ska ha rätt att plugga.
För att det är en gemensam investering.
För att hoppet mellan jobb inte ska kännas oöverstigligt.
För att alla ska ha samma möjlighet till bildning och kunskapssökande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd
För att det handlar om jämlikhet. Studiestödet förverkligar det livslånga lärandet, frigör människor och möjliggör för oss alla att delta på lika villkor.
Fru talman! Socialdemokraternas uppfattning är att ett generöst och väl fungerade studiemedelssystem ska bidra till att utjämna skillnader. På en allt tuffare arbetsmarknad måste ökad konkurrens mötas med högre utbildningsambitioner.
Vi vet följande: För att få ett jobb i dag krävs gymnasieexamen i nästan varje fall. När gamla jobb försvinner ersätts de med nya som ofta kräver mer kunskap och kanske helt andra erfarenheter än tidigare. Kunskap måste vinnas igen. Kompetensutveckling i arbetslivet och livslångt lärande, där alla ges reella möjligheter att delta utifrån sina egna villkor, är en förutsättning om vi vill minska skillnader och skapa framtidstro.
Jag menar att den politiska skillnaden här i kammaren kokar ned till synen på vår gemensamma roll och vårt ansvar för dem som står längst ifrån inflytande, utbildning och en plats på arbetsmarknaden.
Vi socialdemokrater är stolta över att vi under den förra mandatperioden gav alla rätt till komvux, byggde ut Kunskapslyftet, som gav tusentals unga och vuxna en chans till utbildning och omställning, och höjde studiebidraget så att studenterna fick en bättre ekonomi.
Men vi är inte nöjda, utan vi vill mer. Inom ramen för januariavtalet, som lyftes fram här i talarstolen tidigare och som Liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna står bakom, är vi överens om att Kunskapslyftet ska byggas ut, att möjligheten att vidareutbilda eller omskola sig högre upp i åldrarna ska utökas och att vi vill se mer generösa villkor inom studiemedelssystemet för att detta ska bli sant.
Fru talman! Med Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som stöds av Sverigedemokraterna, monteras nu en viktig del av det rekryterande studiemedelssystemet, studiestartsstödet, ned. När utskottet debatterade budgeten här i kammaren i december var utvärderingen från CSN ännu inte presenterad. Ändå var det viktigt för dessa partier att ta bort satsningen.
Stödet infördes för att nå kortutbildade grupper som står allra längst ifrån möjligheten till utbildning och sedan arbete. I CSN:s rapport kan man läsa att förra året studerade 4 919 personer med studiestartsstöd, att användningen av de medel som avsatts ökade från 5 till 28 procent jämfört med 2017 och att 66 procent av samtliga studerande hade högst grundskoleutbildning.
Den samlade bedömningen är att studiestartsstödet har rekryterat mellan 40 och 55 procent av de studerande och att hälften av de deltagande i dag läser yrkesutbildningar inom bristyrken.
För det första kan vi alltså konstatera att satsningen inte har nått full potential ännu men att den verkar träffa rätt målgrupper. Kortutbildade och arbetslösa personer får genom detta ett bidrag som gör det möjligt att läsa vidare eller komma in på arbetsmarknaden.
För det andra kan vi konstatera att det för Moderaterna och Kristdemokraterna, med stöd av Sverigedemokraterna, var viktigare att sänka skatten allra mest för dem som redan hade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd
Fru talman! Vi lever i ett klassamhälle. Under den förra mandatperioden lade vi därför om den förda politiken, från skattesänkningar till dem som redan hade mycket till satsningar på fler lärare och mindre barngrupper i skolan och på likvärdighet mellan skolor. Vi byggde ut Kunskapslyftet och höjde studiemedlen. För det råkar vara på det sättet att om politiken inte har rättvisa för ögonen ökar skillnaderna, och då växer klassamhället.
Utbildningspolitiken ska fungera för dem som av olika skäl inte har gjort rätt val från början eller som saknar rätt kunskaper, men den måste också funka för dem som har god studieerfarenhet eller höga betyg.
Vi socialdemokrater står upp för och försvarar rätten till ett generöst studiemedelssystem. Vårt mål är människans frihet och allas möjlighet att delta fullt ut i det livslånga lärandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Emma Hult (MP).