Studiestöd

Anf. 66 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Studiestöd

Fru talman! Jag vill tydligt förklara mitt stöd till Ukrainas befolkning i den fruktansvärda situation som den befinner sig i på grund av Putins och Rysslands aggressiva attack. Även resten av världen blir starkt påverkad av detta.

Det är väldigt viktigt med demokrati, så givetvis måste vi fortsätta debattera och värna om vår demokrati. Jag går nu över till att prata om studiestöd.

Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation nummer 9 som handlar om studiestöd och om avskrivning av studieskulder för poliser.

Jag är väldigt stolt och glad över att vi har ett sådant generöst och bra studiestödssystem i Sverige. Vi har pratat om det här tidigare, men det är någonting som man alltid ska vara stolt över. Detta stöd ger möjlighet att läsa på gymnasienivå när man fyllt 20 år, komvux, universitetet eller högskola. Det är en väldigt stor möjlighet.

Fru talman! Jag träffar många engagerade studenter i mitt jobb som utbildningspolitiskt ansvarig för högskolefrågor. Bland annat har jag en blivande läkarkollega på läktaren här i dag. Jag vet att det finns ett stort intresse för studiestödsfrågor.

Jag träffade organisationen Sveriges förenade studentkårer i veckan. De är ansvariga för 400 000 studenter. Det är nästan en halv miljon personer, alltså en väldigt stor grupp. Det är viktigt att lyssna på studenterna när det gäller vad som bekymrar dem och vad som kan underlätta studierna.

Vi pratade om att studiestödet ger många möjligheter, men det innebär också en del bekymmer. Det är större skillnader nu mellan dem som studerar än hur det var tidigare. Man har olika familjesituationer. Man kanske är äldre än vad studenter tidigare ofta var. Boendet varierar beroende på var man läser. Det är oftast dyrare i storstäder och också svårt att få tag på bostäder. Det är alltså ganska varierande behov hos studenterna i dag.

Fru talman! Detta gör att vi måste anpassa studiestödssystemet till verkligheten. Jag är glad att vi gör det. Vi ser att det finns bekymmer och försöker rätta till dem.

Moderaterna har drivit fram frågan att man ska kunna ha studiemedel högre upp i åldrarna, vilket nu också är beslutat. Vi vill också att det ska vara fler studieveckor, och även detta är beslutat. Det är positivt och underlättar för många studenter som också kanske påbörjar en andra karriär för att kunna behålla ett jobb eller behöver mer kompetens för att kunna få ett jobb.

Ett bekymmer för studenterna är också, som jag sa tidigare, boendet. Det kan vara väldigt dyrt. Moderaterna vill även se en möjlighet till ett särskilt lån för boende som skiljer sig från det vanliga studiemedlet.

Studiestödet ger väldigt många möjligheter, men det ska också betalas tillbaka. Det är en självklarhet, men det är någonting som oroar studenterna. Det kan ibland vara så att man inte vågar ta ett lån och kanske därför inte påbörjar studier för att man är orolig för det höga studielånet.

Regeringen har lagt ett förslag om ett omställningspaket, som kallas omställningsstudiestöd, efter samtal med olika arbetsmarknadsparter. Syftet är att underlätta för att kunna studera högre upp i åldrarna och få en starkare ställning på arbetsmarknaden. Vi kommer att fatta beslut om detta under sommaren 2022.

Moderaterna är positiva till detta, men vi vet att det fortfarande finns en del frågetecken när det gäller dels hur det ska se ut, dels hur det ska finansieras. Vi vet dock att en del av finansieringen är att man ska höja räntan på studielånen, vilket givetvis oroar många studenter. Det är också bekymmersamt att man vill göra en retroaktiv höjning av räntan på redan tagna lån. Det motsätter vi oss tydligt från Moderaterna. Vi tycker att ett ingånget lån, ett ingånget avtal, inte kan ändras retroaktivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Det finns en annan grupp som vi särskilt tänker på, och det är polisen. Vi har en stor brist på poliser, och vi kommer att behöva allt fler poliser. Det finns också många andra bristyrken, men just här ser vi att det är ett stort bekymmer. Då räcker det inte att bara utöka antalet studieplatser, utan vi måste också motivera fler att läsa till polis.

Vi har därför ett förslag om att man ska kunna få sina studielån avskrivna efter att man har blivit färdig polis. Detta görs under fem år, vilket innebär att man under första året får en femtedel avskriven, och efter fem år är skulden helt avskriven. Om man hoppar av och inte fortsätter jobba som polis behöver man inte betala tillbaka det som man har fått avskrivet.

Vi tycker att det här är en viktig förändring, och det krävs en lagändring för att den ska gå igenom, vilket vi förstås vill att den ska göra.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 9 som handlar just om avskrivning av studieskulden för poliser.

Anf. 67 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Jag vill såklart börja med att uttrycka mitt stöd för Ukraina och det ukrainska folket.

Nu är det valår, och visst märks väl det. Gamla förslag dammas av och lyfts upp från så kallad förenklad beredning till en förnyad beredning för att på så vis lättare kunna lyfta fram dem i debatten. Vi noterar att Sverigedemokraternas gamla förslag nu fångas upp av andra partier, paketeras om lite grann och sedan lanseras som någonting nytt och fräscht signerat ett nytt parti.

Vi välkomnar såklart att andra partier ansluter sig till vår politik, eftersom den är bra för Sverige. Men hade man ställt sig bakom våra förslag redan från början hade de kanske redan varit på plats nu, i stället för att avslås, gömmas undan, glömmas bort, grävas fram och sedan återlanseras som något nytt.

Fru talman! Låt mig ge ett väldigt konkret exempel.

Sverigedemokraternas förslag, som röstades ned av samtliga partier i riksdagen här i kammaren, var att åldersgränsen för hur sent i livet studiestöd kan erhållas ska kopplas till åldern för garantipension och sedan automatiskt följa med i relation till riktåldern för garantipension. På så vis behöver inte riksdagen löpande fatta nya beslut allteftersom åldern för pension ändras.

I år, 2022, kan vi i Miljöpartiets kommittémotion läsa att åldersgränserna i studiestödssystemet kopplas till riktåldern för garantipension och därmed successivt höjs i takt med denna. Skillnaden mot Sverigedemokraternas förslag? Ingen alls. Det är nästan ordagrant detsamma.

Sverigedemokraterna välkomnar möjligheten att studera högre upp i åldrarna. Med en allt äldre och dessutom friskare befolkning är det också rimligt att även möjligheterna att skaffa sig en god utbildning följer samma utveckling.

Vi välkomnar såklart att Miljöpartiet ansluter sig till Sverigedemokraternas politik. Oftast brukar ta det ta lite längre tid att anamma vår politik för att sedan låtsas som att det regnar och föra fram den som sin egen. I det här fallet gick det alltså bara ett år mellan förslagen. Men vi delar såklart gärna med oss av våra idéer och förslag. Det viktiga är att riksdagen fattar beslut som är bra för Sverige och våra invånare, inte vem som lägger fram dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Sverige har ett väl utvecklat studiestödssystem, vilket är ett av världens mest generösa system för att möjliggöra studier för alla människor från alla samhällsklasser. Sverigedemokraterna vill bevara det här generösa systemet, eftersom samhället tjänar på en välutbildad befolkning.

Det är rättvist med ett system där alla människor får möjlighet att studera och utveckla sina kunskaper och förmågor. I vissa avseenden behövs ett ännu mer generöst system, i andra avseenden har systemet blivit alltför generöst.

Sverigedemokraterna föreslår att examinerade lärare som tar anställning i de områden som av Tillväxtverket klassificeras som landsbygdskommuner och glesa kommuner ska få 15 procent av sin studieskuld avskriven varje år under den tid som de arbetar som lärare i just de kommunerna. Detta menar vi kommer att bidra till att delvis åtgärda lärarbristen i glesbygd och även till att bevara och återskapa en levande landsbygd samt i högre grad möjliggöra skolverksamhet.

I Sverige finns det så kallade studiestartsstödet, ett studiebidrag avsett för primärt nyanlända personer. Stödet skapar en orättvisa mellan grupper där andra än nyanlända är hänvisade till att finansiera sina studier med studielån. Studiestartsstödet som bidragsform innebär att den nyanlände slipper ta studielån, vilket innebär en ojämlik snedvridning i studiefinansieringen.

Enligt den senaste tillgängliga statistiken erhöll 6 300 personer studiestartsstöd under året. Av dessa utgjorde 70 procent studerande med utländskt medborgarskap. 5 procent av studenterna avbröt dessutom studierna, och enligt en samlad bedömning hade hälften av de studerande, ungefär 3 000 personer, studerat även om de inte hade erhållit studiestartsstöd.

Sverigedemokraterna föreslår att studiestartsstödet avvecklas snarast möjligt och att inga nya ansökningar om stöd ska beviljas.

När det gäller studielån säger reglerna att dessa lån ska börja återbetalas sex månader efter att man erhållit sin sista utbetalning. Den som däremot erhållit studielån tidigare betalar tillbaka direkt när studiestödet upphör.

För den individ som önskar mindre skuldsättning och som studerar utan studiestöd kan en besvärlig situation uppstå om man samtidigt som man studerar vidare tvingas påbörja sin återbetalning för de tidigare lånen.

Det ska självklart finnas gränser för hur länge en person ska ha rätt att avvakta med sin återbetalning, men Sverigedemokraterna föreslår att återbetalning av studielån inte ska behöva påbörjas under den tid en student utan nya studiemedel ägnar sig åt studier på heltid.

I dag uppger åtta av tio studenter att de studerar för att få jobb. Motivationen och viljan är det således inget fel på, men forskning visar på en betydande så kallad felutbildning hos den svenska arbetskraften. Fyra av tio högskoleutbildningar är rena förlustaffärer, i alla fall enligt statistiken. Man studerar helt enkelt fel inriktning - om målet är att få jobb, vill säga. En kvantitativ utbyggnad av det svenska utbildningssystemet ser Sverigedemokraterna därför inte som en säkerhet för att matchningsproblemen på arbetsmarknaden blir lösta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Den individ som erhåller en utbildning på en lägre nivå riskerar att helt bli utan jobb samtidigt som den som erhåller en utbildning på en högre nivå men i en bransch där det saknas arbetstillfällen i stället erhåller ett arbete som inte ställer krav på kompetens motsvarande utbildningsnivån. Den som erhåller jobb riskerar alltså att vara överkvalificerad.

Felutbildning innebär också, med stor sannolikhet, att lönepremien påverkas negativt. Om många på arbetsmarknaden har formellt högre kvalifikationer än vad som krävs för aktuella jobb kommer lönerna också att vara förhållandevis låga för dessa personer. Med andra ord blir utbildningspremien låg, vilket ytterligare bidrar till att arbetsmarknaden får matchningsproblem.

Sverigedemokraterna föreslår därför att man ska uppmuntra studenter att gå de utbildningar där det finns ett stort behov från arbetsmarknaden och som är viktiga för Sveriges ekonomi och framtida utveckling. Vi föreslår därför att studenter som läser någon av de tio utbildningar som har störst arbetskraftsbrist ges ett högre studiebidrag.

Fru talman! Jag vill därför avsluta mitt anförande med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 5 om just höjda studiebidrag.

(Applåder)

Anf. 68 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Det är en oerhört mörk dag i Europa när en auktoritär regim invaderar ett demokratiskt land i vår närhet. Putins Ryssland och dess agerande med en storskalig militär operation som innebär ett stort lidande för den ukrainska befolkningen behöver tydligt fördömas. Vi riksdagsledamöter här och övriga omvärlden visar solidaritet med den ukrainska befolkningen.

Jag kan förstå att det känns lite konstigt att denna dag också debattera andra inrikespolitiska frågor, men det är viktigt att det demokratiska arbetet i Sverige fortgår.

Vi diskuterar i dag studiestöd med anledning av motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 från Centerpartiet.

Under mandatperioden har det genomförts en del reformer där Centerpartiet inom ramen för januariavtalet har varit involverade för att förbättra och utveckla möjligheten till studiemedel. Vi har varit med och höjt åldersgränsen för när man får möjlighet att ha studiemedel så att människor kan ställa om och omskola sig senare i livet.

Till våren kommer det också en proposition om omställningsstudiestöd. Den har sin grund i den överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter som har inneburit att det görs förändringar i arbetsrätten med mer flexibilitet men som också innebär ett kraftfullt paket med omställningsstudiestöd så att människor senare i livet med goda ekonomiska förutsättningar kan växla spår eller fördjupa sina kunskaper. Så får man fortsatt kraft på arbetsmarknaden och kan ta nya jobb med anledning av den omställning som sker inte minst i spåren av digitalisering och automatisering. Så skapas förutsättningar för att fler människor ska kunna arbeta längre och utvecklas genom hela livet.

Just möjligheten att studera högre upp i åldrarna och att omskola sig senare i livet ser vi från Centerpartiet som en central del i Sverige. Detta fortsätter vi att utveckla, och jag ser fram emot att få fördjupa diskussionerna om omställningsstudiestödet när propositionen kommer till riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! I det här betänkandet tittar Centerpartiet också framåt på reformer för att utveckla studiemedelssystemet och studiestödet i Sverige. Vi ser ett behov av ett mer flexibelt studiemedelssystem som möjliggör för och premierar studenter som läser snabbare men som också skapar förutsättningar och möjligheter för studenter som behöver läsa i långsammare takt. Det kan till exempel handla om att vi behöver förbättra möjligheten att vara deltidssjukskriven. Där ser vi ett behov av reformer framöver.

Det behöver också bli lättare att förena familjeliv med studier och på så sätt möjliggöra ett mer jämställt studiemedelssystem. Vi i Centerpartiet har sett att de som har det tuffast är ensamstående föräldrar som ska studera. Eftersom heltidsstudier ska ske på just heltid behöver vi titta på hur vi kan skapa bättre förutsättningar för ensamstående föräldrar.

Centerpartiet pekar vidare ut en inriktning som handlar om jämställda utbetalningar. I andra system har man säkerställt att utbetalningarna sker på ett jämställt sätt. Men inom studiemedelssystemet finns delar som är kopplade till tilläggsbidraget när man har barn, och de behöver justeras för att skapa förutsättningar för ett jämställt uttag om båda föräldrar studerar.

Det är viktigt för Centerpartiet att möjligheten att bo och leva i hela landet utvecklas. Vi måste möta det kompetensbehov som finns i stora delar av landet. Det gäller inte minst lärarbristen. Den är större på landsbygden än i andra delar. Bristen på högskolekompetens är stor i många landsbygdskommuner. Därför har vi sedan tidigare arbetat för, och kommer att fortsätta att arbeta för, möjligheten att skriva av studiemedel för de personer som efter studierna flyttar till eller flyttar tillbaka till landsbygdskommuner. På så vis kan vi skapa möjligheter för människor att bo och leva i hela landet, och företag och offentlig sektor får möjlighet att få tag på den kompetens som behövs.

Anf. 69 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 10.

Likt många andra här i kammaren i dag vill även jag ta upp situationen i Ukraina och det folkrättsvidriga brott som Ryssland begår just nu. Jag tror att jag talar för alla demokratiska krafter när jag säger att våra tankar är med det ukrainska folket.

Fru talman! För att studiestödssystemet ska bli mer rättvist än det är i dag och därmed kunna motverka snedrekrytering på ett bättre sätt behöver det förändras i grunden. Vänsterpartiets vision är att på sikt införa studielön och jämställa studier med arbete. En investering i studielön åt dem som studerar måste på sikt anses vara ekonomiskt och socialt mest gynnsamt för både den studerande och hela samhället. Det skulle betyda större möjligheter för studenter att få en bra utbildning, och det skulle öka deras förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Det är i samhällets och demokratins intresse att människor är välutbildade. Med studielön skulle även studerande få tillgång till trygghetssystemen, och många av de sociala och ekonomiska problem som studenter har i dag skulle lösas.

Det ska vara möjligt att få studiemedel under hela sin studietid. Vänsterpartiet vill att andelen bidrag i studiemedlen ska öka för att skuldbördan inte ska bli mer betungande. Det ska också finnas möjlighet att få förhöjt bidrag under vissa villkor. Med högre bidrag och lägre lån underlättas återbetalningen av studielånet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi vill att studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen ska återinföras. Studiemedel som går att leva på är en nödvändig förutsättning för att kunna studera på heltid och därmed kunna skapa utbildningar av hög kvalitet. Studiemedlets rekryterande effekt till högre utbildning ska inte underskattas även om undersökningar visar att de från studievana hem oftare tar ut hela lånedelen medan studenter från studieovana hem oftare jobbar vid sidan om för att minska sin låneskuld.

Fru talman! Studiemedlets utformning är därför både en fråga om studiernas finansiering och rekryteringen till högre utbildning.

En viktig del i studenters ekonomiska trygghet är rätten att kunna vara sjuk. Det finns dock i dag flera problem när det gäller studenters tillgång till sjukförsäkringen. Den som har en dokumenterad kronisk sjukdom kan sedan 2018 också i vissa fall få möjlighet att vara sjukskriven på deltid även vid heltidsstudier om sjukdomen kan innebära längre sjukperioder. För den som av olika anledningar inte kan bedriva studier på heltid och som är sjukskriven på deltid finns fortfarande ingen möjlighet att kombinera sjukskrivningen med studier.

Förändringar behöver göras för att ge studenter en grundläggande trygghet inom föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Därutöver, menar Vänsterpartiet, behöver åldersgränsen för bostadsbidrag ses över.

I den statliga offentliga utredningen Ökad trygghet för studerande som blir sjuka konstaterar utredaren att uppdraget inte omfattade personer med funktionsnedsättning. För att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna känna sig ekonomiskt trygga vid studier måste även tryggheten för dem utredas.

Fru talman! Under pandemin blev det tydligare än någonsin hur viktigt det är att alla får möjlighet och tillgång till utbildning samt att trösklarna in måste vara så låga som möjligt. Rekordmånga har sökt till högskolor, universitet, yrkeshögskolor och folkhögskolor. Samtidigt kan vi konstatera att föräldrars utbildningsbakgrund, klasstillhörighet och sociala förutsättningar är faktorer som spelar allt större roll för ungas möjligheter att bli antagna och klara av en högre utbildning.

Nyligen presenterade regeringen ett förslag på ett nytt omställningsstudiestöd. Vi tycker att det är bra. Omställningsstudiestödet ska göra det enklare för personer med arbetslivserfarenhet att vidareutbilda sig eller läsa en helt ny utbildning för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det är en bra idé, men samtidigt föreslår man att reformen finansieras genom en extrem höjning av räntan på studiemedlets lånedel, från dagens i princip noll procent till 0,5-0,6 procent. Detta har mött stora protester, som även vi i Vänsterpartiet ställer oss bakom.

Fru talman! I dag har 85 000-90 000 personer skulder hos Kronofogden på grund av studieskulder som de har haft problem med att betala tillbaka. Antalet skuldsatta har ökat genom åren, och påminnelseavgifterna har också blivit allt högre. Därför är det svårt att förstå varför regeringen i detta läge väljer att höja räntan och därmed skuldsätta ytterligare personer, vilket även höjer trösklarna till högre utbildning. I och med detta förslag väljer också regeringen att ställa ungas möjligheter till utbildning mot äldres möjligheter att ställa om mitt i livet, vilket vi inte tycker är korrekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Låt mig ta upp ett anförande som hölls tidigare här i debatten. Det är alltid kul när partier tar efter andra partier, i detta fall Vänsterpartiet. Det är kul eftersom Vänsterpartiets politik är bra för Sverige. Jag menar såklart Sverigedemokraterna, eftersom frågan om avskrivning av studiemedel är något som Vänsterpartiet har haft som förslag redan innan Sverigedemokraterna ens existerade i Sveriges riksdag.

Fru talman! Den demografiska utvecklingen på landsbygden kommer att leda till att personalförsörjningen inom de offentliga välfärdstjänsterna på landsbygden sätts under press. Det handlar i första hand inte om att specifika kompetenser saknas utan att arbetskraftsutbudet är för litet. Landsbygden har kompetensbrist inom bland annat tjänstenäringar, välfärdsyrken och bygg och anläggning. Små och medelstora företag i landsbygdskommuner hindras mer av brist på lämplig arbetskraft än i övriga kommuner.

Det kommer även att råda brist inom flera av välfärdens yrkeskategorier, framför allt på omvårdnadspersonal. Det är främst ökad efterfrågan inom äldreomsorgen som driver på utvecklingen.

Även arbetet med klimatomställningen kommer att innebära att det krävs nya insatser för att säkerställa kompetensförsörjningen på landsbygden. Ett sätt att öka intresset för att bosätta sig och arbeta på landsbygden är att göra som man har gjort i Norge. Man har helt enkelt en avskrivning av studiemedel för personer med högskoleexamen som väljer att arbeta inom bristyrken och flytta till områden där det finns rekryteringsproblem, det vill säga på landsbygden. Vi vill därför att regeringen ska uppdra åt berörda myndigheter att ta fram en modell för att delar av studielånet kan avskrivas för personer som erhåller högskoleexamen och börjar arbeta i landsbygdskommuner.

Anf. 70 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Även jag vill uttrycka mina största sympatier när det gäller den fruktansvärda situationen i Ukraina och fördöma Rysslands invasion. Jag och Kristdemokraterna vill uttrycka vårt starkaste stöd för Ukraina och dess befolkning.

Vad vi än debatterar i kammaren här i dag kan tyckas lite smått. Men att upprätthålla våra demokratiska processer, att stå upp för den rätten och att hålla den stark är kanske det viktigaste vi kan göra.

Fru talman! I Sverige har vi ett av världens mest generösa studiestödssystem. Det är något vi verkligen ska vara stolta över, inte minst i dessa dagar då demokratin och människors rättigheter och friheter är starkt hotade i Europa och i vår närhet. Sveriges studiestöd ger alla som vill börja studera, oavsett bakgrund, nödvändiga ekonomiska förutsättningar. Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag under gymnasietiden, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättning och studiemedel med bidragsdel och lånedel, ska sammantaget bidra till att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan enskilda och mellan grupper i samhället.

Fru talman! För elever som går i gymnasieskola utgår studiebidrag med samma belopp som för barnbidraget från och med att eleven fyllt 16 år. Familjer med mycket låg inkomst har dessutom möjlighet att söka ett extra tillägg. Förutsättningen för att kunna söka extra tillägg är att familjens samlade beskattningsbara inkomst inte överstiger 125 000 kronor på ett helår. Denna inkomstgräns har varit densamma under lång tid. Vi kristdemokrater vill därför se över hur det extra tillägget förhåller sig till andra stödsystem som syftar till att förbättra stödet till barn och barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet. Jag vill därför yrka bifall till reservation 3 under punkt 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi menar att man vid den översynen också bör se över det faktum att studiebidraget under gymnasietiden bara betalas ut under läsåret, från september till och med maj. Även om det finns möjlighet att söka extra tillägg för juni kan det skapa problem för familjer som lever i ekonomisk utsatthet att studiemedel för gymnasiestudier inte betalas ut under sommaren.

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att nämna fribeloppet, det vill säga den summa som en student kan tjäna utan att nivån på studiemedlet sänks. Vi kristdemokrater var tidigt pådrivande för att fribeloppet skulle slopas när utbrottet av covid-19 utsatte sjukvården och omsorgen för stora påfrestningar. Förutom att fribeloppet som princip begränsar studentens eget beslut om hur mycket tid och kapacitet han eller hon har att arbeta vid sidan av studierna begränsade fribeloppet också möjligheten att förstärka bemanningen inom vård och omsorg under pandemin.

Jag är tacksam över att regeringen till slut agerade och slopade fribeloppet under pandemin. Det skedde i flera steg, först för 2020 och sedan för 2021 i två steg. Nyligen gav man också besked om att det slopas under första halvåret 2022. Det är bra, men vi kristdemokrater vill gå längre och utreda förutsättningarna för att fribeloppet kan slopas helt och hållet.

Fru talman! Vi menar att det finns ett värde i att ge människor möjlighet att öka sin inkomst under studietiden, inte minst då hyran alltför ofta äter upp en stor andel av studiestödet. Likaså finns det ett värde i att studenter kan etablera sig tidigt på arbetsmarknaden.

Vi ser det som positivt att studenter arbetar under studietiden - så länge studierna inte blir lidande, såklart. Men universitets- och högskolestudenter är vuxna människor, och de krav på studieresultat som finns för att man ska få behålla studiestödet är bra. Utifrån de reglerna har vi kristdemokrater full tillit till att den enskilde har förmåga att balansera studier och arbete och bedöma sin egen kapacitet och livssituation.

Anf. 71 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! Sverige har ett av världens mest generösa studiemedelssystem. Många som lyssnar på debatten och är i salen har säkert använt sig av det för att få tillgång till högre studier som det annars hade varit svårt att få ta del av. Det är något som vi ska värna. Det har lett till att vi har en väl utbildad befolkning, hög utbildningsgrad, stor andel forskare och en framskjuten position som bildningsnation. Studenter i alla skeden av livet som väljer att studera investerar tid och pengar i sin egen och Sveriges framtid. Ett starkt studiestödssystem är också ett viktigt sätt för oss att investera i studenterna.

Att utgå från studentperspektivet är viktigt för att höja kvaliteten i utbildningen. Det handlar om att ha ett helhetsperspektiv på studenternas förutsättningar och livs- och studiesituation för att motverka förhållanden som stjäl fokus från studierna. Där finns stor potential. Om vi möjliggör för studenterna att fokusera mer på studierna och mindre på annat använder vi våra gemensamma resurser på ett mer effektivt sätt och ökar möjligheterna för hög utbildningskvalitet. Här spelar studiestödet en stor roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi har också en arbetsmarknad som är i förändring. Även den kräver att studiemedelssystemet kan justeras för att passa de behov vi har. Det ska ge människor goda möjligheter att ställa om mitt i livet, att vidareutbilda sig eller kanske utbilda sig till ett helt nytt yrke.

En påtaglig distraktion för många studenter är den ekonomiska stressen, som tar stort utrymme i vardagen. Att stärka studenternas ekonomi är därför en central del i att ge dem bättre förutsättningar för att lyckas med studierna genom att kanske öka studietakten och höja kvaliteten i utbildningen.

Det finns många kostnader i en students budget: kurslitteratur, resor, boende och mat. Alla delar kan såklart minskas på olika sätt, ibland genom politiska initiativ. Det kan handla om att litteratur ska tillhandahållas i högre grad digitalt via universitetsbibliotek. Kurslitteratur kan verkligen vara en stor kostnad, särskilt på vissa utbildningar. Det kan handla om att studenten lätt kan transportera sig till sitt lärosäte med bra och billig kollektivtrafik. Det kan handla om cykelinfrastruktur i studentstäder, om lägre hyror och om större tillgång till studentbostäder. Det kan även handla om hur verksamheterna för att underlätta vardagen på lärosäten fungerar när det gäller restauranger, möjligheten att värma mat och annat.

Miljöpartiet anser att vi bör fortsätta att höja bidragsdelen i studiestödet. Det har redan gjorts relativt nyligen, men vi anser att man ska fortsätta att se över det. Ekonomiska förutsättningar tvingar nämligen ofta studenter att arbeta vid sidan av studierna. Och som några tidigare har nämnt är det inte nödvändigtvis något dåligt. I lagom omfattning kan det vara bra. Men jag har också erfarenhet av att arbeta som lärare på universitet, och studenter kanske inte alltid ser hur mycket de missar att tillgodogöra sig av sina studier på grund av att de fokuserar för mycket på att få ekonomin att gå ihop.

Det kan vara så att det inte handlar om en egen önskan att utifrån sin kapacitet arbeta extra för att förstärka ekonomin, utan det kan vara en nödvändighet att arbeta för att få ekonomin att gå ihop. Det drabbar studenterna. Möjligen hankar de sig fram till godkänt och tillräckliga kunskaper, men när man undervisar ser man vilken skillnad det är för den som har tillräckliga kunskaper och för den som verkligen lägger ned mycket tid och kraft på sina studier. Det är ändå kunskapen som den studerande är ute efter i högre utbildning. Risken finns att studieresultaten blir sämre om den studerande arbetar för mycket och inte klarar av att hålla studietakten.

Därför tycker Miljöpartiet att studenter bör ha goda möjligheter att arbeta under sommarmånaderna utan att slå i taket för fribeloppet. Vi bör genomföra förslaget i studiestödsutredningen om åldersdifferentierade fribelopp för hur mycket man kan tjäna innan rätten till studiestöd sjunker. Förslaget innebär en tredelad åldersindelning där yngre studenter har ett lägre fribelopp än äldre studenter. Förhållandena ser helt enkelt olika ut i olika skeden av livet. Därutöver bör man också utreda särskilda villkor för sommarjobb inom ramen för fribeloppet.

Ekonomisk trygghet innefattar mer än studiestödet. Här spelar försäkringssystemen in. Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar behöver anpassas bättre till studenternas situation. Studier med studiemedel bör vara grundande för a-kassa så att utexaminerade studenter får del av ersättningen vid arbetslöshet efter examen. Det finns till exempel ett förslag om att införa examensvillkor som ger rätt till a-kassa upp till hundra dagar efter examen. Det är något som man bör beakta i sammanhanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nummer 6 under punkt 2.

Jag instämmer i tidigare ledamöters uttryck för solidaritet med det ukrainska folket i den fruktansvärda situation de nu befinner sig i.

Anf. 72 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Även jag vill å det kraftfullaste fördöma Rysslands pågående invasion av Ukraina, och jag vill uttrycka mitt starkaste stöd till det ukrainska folket.

Fru talman! Sverige är ett fantastiskt land. Vi har mycket att vara stolta över; en unik välfärd, framstående forskning, yrkesskicklig arbetskraft - och allt fler blir alltmer välutbildade.

För oss socialdemokrater har det alltid varit självklart att vidga utbildningsmöjligheterna för alla, oavsett var i landet du bor eller var i livet du befinner dig. Det ger oss möjlighet att förverkliga våra drömmar och bidra till Sverige som kunskapsnation. Nyttan är individens, men också hela samhällets.

Och resultaten, fru talman, har inte låtit vänta på sig.

Det är inte för inte som 450 000 studerar på våra högskolor och universitet i dag. Det är en ökning för fjärde året i rad, och vi är uppe på aldrig tidigare skådade nivåer.

Det är inte för inte som närmare 80 000 studerar vid yrkeshögskolan, där i princip alla får jobb. Och det är inte för inte som flertalet av de 400 000 studerande på komvux läser in en gymnasiebehörighet för att kunna få jobb.

För de allra flesta av dessa hundratusentals studenter hade studier inte varit möjligt utan vårt generösa studiestöd. Ett studiestödssystem som reformeras efter människors olika förutsättningar att studera och som går hand i hand med förändrade kunskapskrav på arbetsmarknaden är en grundsten i vårt samhällsbygge.

Fru talman! Låt mig göra några nedslag i studiesystemets historia.

Året är 1897, och i Stenbrohult föds Hjalmar Oskar Ahlberg. Han växer upp med föräldrar och åtta syskon. Trots familjens svaga ekonomi och faderns bristande förståelse bär Hjalmar på en innerlig önskan, nämligen att få studera.

Vid 17 års ålder får Hjalmar ett erbjudande att delta i en vinterkurs på en folkhögskola. Han går till postsparbanken, tar ut sitt samlade kapital på 36 kronor och beger sig till skolan. Penningbekymren gör att studierna måste avbrytas. I stället börjar han på sin vapentjänstgöring. När värnplikten slutförts återupptar Hjalmar Ahlberg sina studier under mycket svåra ekonomiska förhållanden.

I början av år 1919 kommer så äntligen ett kungörande från staten om räntefria studielån för underlättande av studiemöjligheter för begåvade men fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter. Hjalmar går till skolans rektor och ber om vitsord till en ansökan. Rektorn beskriver honom som en "mycket god begåvning". Hjalmar beviljas ett studielån och kan därmed fullfölja sina studier fram till folkskollärarexamen våren 1921.

Fru talman! Reformerna i studiestödssystemet har sedan dess avlöst varandra i relativt snabb takt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

År 1957 infördes det allmänna studiebidraget på 34 kronor per månad för elever i åldern 16-18 år.

Det nuvarande systemet med bidrag och lån införs 1965, och grunderna finns fortfarande kvar.

År 1975 kom vuxenstudiereformen, som innebar att vuxna fick möjlighet att läsa på gymnasienivå med ett studiestöd motsvarande a-kasseersättningen.

År 1997 såg kunskapslyftsreformen dagens ljus, som ett led i förnyelsen av arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Det blev 170 000 fler låntagare och en rejäl tillväxt i samhället.

Under 2000-talet höjdes studiestödet i omgångar och fribeloppets gränser likaså.

Fru talman! Vi socialdemokrater fortsätter oförtrutet vidare på den inslagna banan, det vill säga när samhället kräver arbetsmarknadsreformer anpassar vi studiestödet. Ett belysande exempel är reformen om studiestartsstödet på maximalt 50 veckor, som ger vuxna arbetslösa med låg utbildning möjlighet att läsa in en gymnasiebehörighet för att öka chanserna till jobb. Förra året lade det stödet grunden för en ljusare framtid för drygt 7 800 individer, vilket är det högsta antalet sedan stödet infördes 2017. Merparten är kvinnor som har valt en bristyrkesutbildning. CSN:s undersökningar visar att upp till 60 procent väljer att läsa vidare när de 50 veckorna är slut. Det är en stor seger för den enskilde, förstås, men det är en lika stor vinst för samhället i övrigt.

En annan viktig och uppskattad reform var den höjda bidragsdelen på 300 kronor i månaden som vi drev igenom tillsammans med Vänsterpartiet 2018 för att underlätta ekonomin för hundratusentals studenter.

Andra exempel på anpassat studiestöd är körkortslånet för arbetslösa och 19-20-åringar med gymnasieexamen för att öka utsikterna till jobb.

Från och med den 1 januari i år trädde reformen om höjd åldersgräns till 60 år för rätten till studiemedel i kraft. Vi lever som bekant längre, och arbetsmarknaden har förändrats - alltså anpassar vi studiestödsreglerna.

Fru talman! Som om inte alla de redan uppräknade reformerna vore nog kommer Sverige att få ett helt nytt omställningsstudiestöd, riktat till dig som är mitt i arbetslivet, har arbetslivserfarenhet och är van vid att ha en arbetsinkomst. De allra flesta kommer att kunna studera med upp till 80 procent av sin tidigare lön under totalt 44 heltidsveckor med början den 1 januari 2023. Den här stora trygghetsreformen införs för att man ska kunna växla upp och växla om under sitt yrkesliv för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Vilka möjligheter och livschanser det kommer att ge!

Fru talman! Jag vill lite kort kommentera frågan om avskrivning av studieskulder, som några av oppositionspartierna har reserverat sig till förmån för.

Vår principiella inställning är att studiestödssystemet inte bör användas som ett regionalpolitiskt instrument. Det ligger snarare inom andra politikområdens ansvar. Att använda det så ligger heller inte i linje med studiestödets nuvarande mål.

Avskrivning av studieskulder för vissa yrkesgrupper skulle också kunna leda till att låntagarna uppfattar systemet som orättvist, det vill säga att vissa premieras men andra inte. Studier visar att individer agerar utifrån kortsiktig ekonomisk rationalitet när det gäller studieval. Därför är det sannolikt att högre bidrag är mer träffsäkert och har större effekt på rekryteringen än kommande låneavskrivningar. Bidrag innebär dessutom att alla studiestödstagare får del av subventionen, även de som inte utnyttjar lånesystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Det kan inte sägas nog många gånger att Sveriges framgångar som kunskapsnation inte hade varit lika självklara utan vårt generösa studiestöd. Hur hade det annars gått för den fattige Hjalmar Oskar Ahlberg i Stenbrohult i Småland, som tack vare ett studielån lyckades få sin folkskoleexamen 1921? Och vad hade det blivit av vuxenstudiereformen 1975, Kunskapslyftet 20 år senare och för den delen majoriteten av dagens 450 000 högskolestudenter utan ett anpassat studiestöd?

Det är därför, fru talman, som jag i detta anförande har valt att sjunga studiesystemets lov. Det ger individen frihet att forma sitt eget liv och stärker Sveriges möjligheter att fortsätta vara en ledande kunskapsnation i världsklass.

Det finns som sagt mycket att vara stolt över i vårt fantastiska land.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 73 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Vi är två liberaler i utbildningsutskottet. Maria Nilsson, som ansvarar för frågor som rör högre utbildning och studiestöd, blev kallad till ett extrasammanträde i riksdagens EU-nämnd till följd av den ryska invasionen av Ukraina. Därför har jag bara fyra minuter till mitt förfogande som siste talare i denna debatt.

Inledningsvis vill jag säga att jag tycker att det är svårt att uppbringa kraft för ett brandtal om Centrala studiestödsnämnden med tanke på det som just nu sker på vår kontinent. Vi har en aggressiv, imperialistisk diktator som ägnar sig åt att försöka möblera om vår kontinent igen. Vi har sett det här förut. Vi vet precis vad det kan leda till. Vi ser nu hur Kiev håller på att falla - kanske medan vi diskuterar studiestöd - och hur Ryssland fullkomligt strösslar kryssningsrobotar över Ukraina, som knappt har något luftvärn att försvara sig med mot detta.

Vi har från Liberalernas sida en samlad politik för de här frågorna. I våra utbildningspoliska motioner i riksdagen och även i vår budgetmotion som läggs fram på hösten ser man våra resursallokeringar för studiestöd och så vidare. För den som vill förkovra sig djupare i detta är det utgiftsområde 15 i statens budget. De frågorna har debatterats väldigt mycket under hösten. Det vi nu diskuterar är ett antal motioner och annat.

Jag vill på denna korta tid beröra en specifik fråga. Det är frågan om den aviserade mycket kraftiga höjningen av räntan på studielån.

Från Liberalernas sida är vi mycket kritiska mot detta. I praktiken innebär en stor räntehöjning på studielån att utbildning blir dyrare, och när utbildning blir dyrare höjs trösklarna för att gå längre utbildningar. Det är något som vi vänder oss mot. Vi vill i stället att det ska löna sig väldigt mycket att läsa utbildningar som är långa och krävande, inte minst teoretiska utbildningar. Det är viktigt för samhället, och det ska också löna sig för individen framöver.

Vi ser i en jämförelse med andra länder runt om i världen att det i Sverige tyvärr lönar sig för lite att vidareutbilda sig och läsa längre utbildningar på universitetsnivå.

Man ska också veta att det här slår extra hårt mot kvinnodominerade akademikeryrken. Det är ju så att det finns löneskillnader på svensk arbetsmarknad som är orimliga och oacceptabla. Generellt tjänar kvinnor 85 procent av vad män tjänar på svensk arbetsmarknad. Men ju högre utbildningsnivå individen har, desto mer ojämlik är lönen. Det innebär att högutbildade kvinnor som arbetar heltid tjänar endast 78 procent av den lön som högutbildade män tjänar. Vi har alltså större löneskillnader mellan högutbildade än på arbetsmarknaden i stort, vilket innebär att om man gör det dyrare att utbilda sig med drastiskt höjda räntor på studielån kommer det att slå särskilt hårt mot kvinnodominerade akademikeryrken. Det är det främsta skälet, i alla fall för mig, att säga nej till detta.

Studiestöd

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 mars.)

Förskolan