Terrorism

Anf. 20 Joakim Sandell (S)

Fru talman! Vi ska i dag debattera justitieutskottets betänkande om terrorism. Jag vill inleda med att poängtera att vi såklart står bakom båda våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 9. I övrigt står vi bakom utskottets betänkande.

Fru talman! Inför dagens debatt tittade jag igenom mitt anförande från förra årets debatt. Detta anförande inledde jag med en uppräkning av städer och platser som drabbats av terroristers illdåd. Uppräkningen var på intet sätt en komplett lista utan skulle ses som några exempel: New York, Nairobi, Bryssel, Stockholm, Utøya, Christchurch och Sri Lanka.

För någon vecka sedan fogades ytterligare ett ortnamn till raden - Hanau. Nio personer mördades när terroristen urskillningslöst sköt inne på två vattenpipekaféer. Enligt Der Spiegel var offren mellan 21 och 44 år gamla. Ytterligare sex personer skadades, varav en allvarligt. Tysklands inrikesminister Horst Seehofer kommenterade dådet med att det var en tydligt rasistisk motiverad terrorattack. Förbundskansler Angela Merkel konstaterade: Rasismen är ett gift. Hatet är ett gift. Det giftet finns i vårt samhälle.

Fru talman! Det demokratiska samhället måste använda sin fulla kraft och göra allt för att bekämpa terrorism. Det måste gälla oavsett om det rör sig om högerextrem terrorism eller islamistisk terrorism. Det måste gälla oavsett om terroristen heter Anders eller Rakhmat. Och det måste gälla oavsett var i världen en terrorist är född. Vi demokrater måste stå upp för det som terroristerna hatar mest, nämligen vår öppna och demokratiska samhällsmodell. Vi ska stå upp för yttrande- och religionsfrihet, vi ska stå upp för alla människors lika värde och vi ska stå upp för jämställdhet och hbtq-personers rättigheter. I dessa frågor får vi helt enkelt aldrig vika ned oss.

Fru talman! Ibland hör vi uttrycket att vi måste prata om den rosa elefanten i rummet. Det är ju ett bildligt uttryck för något som är påtagligt för alla människor i en grupp men som man undviker att tala om. Med anledning av terrorattentatet i Hanau är det snarare befogat att tala om den bruna elefanten i rummet. För lek med tanken, fru talman, att vi efter de fasansfulla terroristdåden i till exempel Bryssel och Paris hade kunnat läsa i en fiktiv Facebookgrupp vid namn Islam och profeten Muhammeds vänner att en Omar skrev "Gör på samma sätt!", att en Mustafa skrev "Härligt när folk sätter sig upp" eller att en Muhammed skrev "Detta är bara början". Hur hade tongångarna då gått?

Fru talman! Nu var detta som sagt en fiktiv Facebookgrupp. Däremot uppmärksammades jag av Aktuellt Fokus på gruppen Sverigedemokraterna och Jimmie Åkessons trogna vänner. I nära anslutning till dådet i Hanau kunde vi där läsa följande kommentarer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism

Igge skrev: Detta är bara början på vad som komma skall.

Mikael skrev: #medborgargardet.

Eva skrev: Härligt när folk sätter sig upp mot invällarna, väntar bara på det i Sverige, få se Vikingablodet flöda.

Åsmund skrev: Var är det svenska ursinnet? Gör på samma sätt.

Hur många liknande inlägg tror fru talman att jag har funnit i Facebookgrupper som säger sig stötta Socialdemokraterna och Stefan Löfven? Hur många har jag funnit i grupper som säger sig stötta Moderaterna och Ulf Kristersson? Hur många har jag funnit i grupper som stöttar Centerpartiet och Annie Lööf? Varför är det på detta viset, fru talman? Svaret på den frågan är den bruna elefanten i rummet.

Fru talman! Radikalisering sker inte över en natt, och det sker inte i ett vakuum. Samhällsdebatten påverkar. Samhällsdebattörer påverkar, religiösa förebilder påverkar och politiska företrädare påverkar. Precis som Angela Merkel konstaterar är rasismen och hatet ett gift. Det är ett gift som resulterar i mord, ett gift som resulterar i terror och ett gift som vi måste bekämpa med det öppna samhällets fulla kraft.

Fru talman! Avslutningsvis ska jag ge en kort motivering till våra reservationer.

Gällande reservation 9 om en översyn av sekretesslagstiftningen är det vår uppfattning att en väl fungerande myndighetssamverkan är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete mot terrorism och att ett effektivt utbyte av information är en viktig del i detta. Som framgår i betänkandet pågår det dock på flera håll arbeten för att förbättra möjligheten för myndigheter att utbyta information.

Gällande reservation 12 om omhändertagande av återvändare pågår ett arbete med att ta fram ett myndighetsgemensamt nationellt avhopparprogram som ska redovisas senast den 1 december 2020. Ett nationellt exitprogram ska också införas. Vi konstaterar att det därmed för närvarande pågår ett omfattande arbete med att på olika sätt bekämpa den våldsbejakande extremismen och att detta arbete även omfattar så kallade återvändare. Det saknas därför enligt vår mening anledning för riksdagen att göra de tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar.

(Applåder)

Anf. 21 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! I det utskottsbetänkande som debatteras i dag behandlas en stor mängd förslag från allmänna motionstiden, och de rör terrorismområdet. Det är frågor av stor vikt för säkerheten och tryggheten såväl i Sverige som i vår omvärld.

Terrorism är ett angrepp på hela vårt samhälle. Den sprider fruktan och skräck. Ytterst angriper den vårt sätt att leva, öppenheten och demokratin. Terrorismen behöver därför bekämpas med all kraft varhelst den visar sitt ansikte. Terrorismen är inget nytt fenomen i Europa, men den har under de senaste decennierna fått en helt annan spridning och utgör därmed ett större hot mot vår säkerhet. Europa har under senare år drabbats av flera allvarliga terroristdåd. Enligt en sammanställning från Europol genomfördes eller avbröts 130 terroristdåd i Europa 2018.

Attacken på Drottninggatan 2017 visar på att terrorhotet är reellt även i Sverige. Den svenska terrorhotnivån är fortsatt förhöjd, och det finns risk för ytterligare attentat. Det främsta terrorhotet mot Sverige kommer sannolikt från islamistiskt motiverad terrorism, även om det är viktigt att också ta terrorhot från vitmaktmiljön respektive den autonoma miljön på stort allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism

Under åren 2012-2016 lämnade runt 300 personer Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande grupper i Syrien och Irak. Sverige är det land som näst efter Belgien har flest personer som anslutit sig till IS, sett till befolkningsmängd. Det finns skäl att se med stort allvar på utvecklingen såväl vad avser IS-resenärer som återvänder till Sverige som vad avser nyrekrytering av radikaliserade personer som redan bor i Sverige. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning finns det individer både i Sverige och utomlands som betraktar terrorattentat mot mål i Sverige som legitima och som har såväl avsikt som förmåga att genomföra attentat.

Fru talman! Vi moderater har medverkat till två överenskommelser mot terrorism, 2015 och 2017. Vi har enats över partigränserna om viktiga initiativ för att stärka Sveriges säkerhet. Mer än fyra år efter den första överenskommelsen kan vi tyvärr konstatera att regeringen inte tillräckligt har prioriterat att genomföra de åtgärder som överenskommits. Fortfarande saknas exempelvis möjligheter till skärpt kontroll av personer som utgör säkerhetshot. Tydligare sekretessbrytande bestämmelser mellan polisen och kommunerna finns inte på plats, och inte heller effektivare straff för terrorismbrottslighet.

Tidigare i år beslutade riksdagen att förbjuda samröre med terroristorganisationer, men den angelägna frågan om att även förbjuda deltagande i terroristorganisationer dras i långbänk. Det har varit känt sedan våren 2019 att en bred kriminalisering av deltagande i en terrororganisation inte bedöms vara förenlig med regeringsformen.

Grundlagsförändringar förutsätter grundliga utredningar och noggranna överväganden. Desto viktigare är det då att arbetet kan påbörjas skyndsamt. Med regeringens saktfärdighet i frågan finns en uppenbar risk att ett förbud mot deltagande i terroristorganisationer inte kommer att kunna genomföras förrän efter valet 2026, med hänsyn till de grundlagsförändringar som behöver genomföras.

Fru talman! Så länge hade vi inte behövt vänta. Med ett mer skyndsamt agerande från regeringens sida hade det varit möjligt att få ett förbud mot deltagande i terroristorganisation på plats redan efter valet 2022.

Utskottet föreslår två tillkännagivanden till regeringen. Det handlar om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen för att säkerställa att Säkerhetspolisen i tillräcklig omfattning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem. Det handlar också om öka möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter för att förhindra brott.

Utskottet föreslår också att regeringen ska ta fram nationella riktlinjer för att hantera återvändare, som bland annat ska möjliggöra att återvändare kallas till förhör.

Vidare har vi moderater sju reservationer i betänkandet. Vi föreslår skärpta straff för vissa brott inom terrorismområdet. I dag är straffnivåerna för vissa brott orimligt låga, och straffskalorna återspeglar inte heller brottets allvar.

Att terroristbrottsutredningen har kommit med förslag om vissa straffskärpningar utgör inte något skäl för att riksdagen ska avstå från att ge regeringen ett tillkännagivande om behovet av straffskärpningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism

Vi vill införa förbud mot offentlig uppmaning till terrorism och förbud mot att inneha terroristinstruktioner. Ett kommande beslut om förbud mot deltagande i terroristorganisationer bör också innefatta ett förbud mot deltagande i andra våldsbejakande organisationer.

Vi ser ett behov av att på olika sätt fördjupa samarbetet mot terrorism inom EU, till exempel genom ett gemensamt agerande för lagföring av IS-terrorister som har återvänt från Irak och Syrien.

Fru talman! Beroende på utvecklingen i omvärlden kan terrorhotnivån snabbt ytterligare försämras. Det är då viktigt att det finns en fungerande och heltäckande svensk lagstiftning på plats som kan bidra till att förebygga, förhindra och beivra terroristhandlingar. Det är därför allvarligt att regeringen, trots två överenskommelser över partigränserna, inte förmår att få fram nödvändig ny lagstiftning mer skyndsamt.

Till sist, fru talman, vill jag självklart yrka bifall till de två tillkännagivandena från utskottet, alltså punkt 7 och punkt 10, men också till reservationerna 14 och 18.

Anf. 22 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Vi debatterar för dagen terrorism. Som jag har sagt förut i den här kammaren är det inte ett odebatterat ämne för justitieutskottet eller, för den delen, för Sveriges riksdag.

Sverige är ett av de länder som har haft allvarliga terrorhandlingar, terrorbrott och terrorhändelser, inte minst på Drottninggatan 2017. Vi har också haft en senfärdig regering, till skillnad från många andra länder i Europa där man har vidtagit många åtgärder som vi än i dag inte har vidtagit i Sverige.

I betänkandet finns två tillkännagivanden till regeringen. Ett av dem berör just Säkerhetspolisens möjlighet att i tillräcklig omfattning få direktåtkomst till Migrationsverkets asylregister. Det kanske kan tyckas vara en liten fråga i sammanhanget eftersom den baseras på 2015-2016 års migrationsflöden till Sverige, och det var också just 2015 som Säkerhetspolisen uttryckte detta behov mot bakgrund av det höga tryck som fanns på Sverige vid det tillfället.

Sverigedemokraterna motionerade om den här saken, och år 2017 röstade Socialdemokraterna nej till att införa just möjligheten att i lag säkerställa att Säkerhetspolisen har möjlighet till direktåtkomst till asylregistren från Migrationsverket. Motiveringen var att detta utreddes av myndigheternas rättsavdelningar. Nu har vi ett tillkännagivande på plats, och regeringen hänvisar till att man arbetar med att ta fram ett sådant här förslag.

Detta visar även i detta betänkande på en senfärdighet hos regeringen. Senfärdigheten har vi fått påpeka i vartenda betänkande vi har haft uppe i kammaren under denna och föregående mandatperiod. Vi har fått påpeka att det saknas konkret handlingskraft och drivkraft från den rödgröna regeringen för att ta fram nödvändig lagstiftning som i tid kan stävja de problem som vi ser med växande terrorism.

Ingen av dem som har rest till Syrien och Irak kan åtalas för deltagandebrott eftersom vi inte - hör och häpna - har rubriceringen deltagandebrott på plats i Sverige! Många andra länder har redan haft det i många år. Många andra länder har redan dömt personer för deltagande i terroristorganisationer när de har rest till Syrien och Irak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism

Men i Sverige sitter vi på händerna och har fortfarande inte någon lag på plats trots att det har varit påkallat. Sverige har haft flest IS-resenärer per capita i hela Europa, och vi har fortfarande inte rubriceringen deltagandebrott på plats i Sverige. Det är ordet senfärdighet som sammanfattar den rödgröna regeringen när det kommer till arbetet mot terrorism.

Vi har ytterligare ett tillkännagivande, som handlar om att säkerställa att återvändare kan kallas till förhör med Säkerhetspolisen. I dag är detta inte bindande, utan man får ha frivilliga samtal med Säkerhetspolisen om man har varit i terrorkontrollerade områden i Syrien och Irak. Så ser det ut. Men vi har alltså ett tillkännagivande om att det ska vara ett krav att ha dessa samtal med Säkerhetspolisen.

Sverigedemokraterna vill gå ännu längre och har i betänkandet en reservation som handlar om att man ska kunna häkta alla individer som kommer tillbaka från terrorkontrollerade områden. Därmed ska de kunna utredas för potentiella brott som de har kunnat vara delaktiga i eller själva utfört. Denna möjlighet saknas på grund av att vi har en senfärdig rödgrön regering och en regering som motarbetar många aktuella förslag.

Fru talman! Joakim Sandell lyfter i debatten den bruna elefanten i rummet. Som stödbevisning för någon sorts tes hänvisar han till ett forum som knappast är känt för någon i det här rummet utöver Joakim Sandell. Förvisso sker där väldigt allvarliga uppmaningar, enligt uppgifter som jag inte betvivlar. Det är uppmaningar till terrorbrott och stöd för och rättfärdigande av terrorhandlingar. Det är allvarliga saker, tycker Sverigedemokraterna. Men vad tycker Socialdemokraterna?

Vi har i betänkandet två reservationer från Sverigedemokraterna. Den ena gäller att offentlig uppmaning till terrorism ska kriminaliseras. Socialdemokraterna röstar nej. Den andra gäller rättfärdigande av terrorhandling. Socialdemokraterna röstar nej. Det man säger i talarstolen om allvarliga handlingar som man fördömer och som man, indirekt eller direkt, skuldbelägger Sverigedemokraterna för är någonting som Sverigedemokraterna vill kriminalisera. Men Socialdemokraterna röstar nej till detta.

Vi skulle behöva lyfta en annan elefant i det här rummet, och det är den värdelösa elefanten. Den värdelösa och senfärdiga elefanten i rummet är förvisso ingen elefant. Alla vet att det är den rödgröna regeringen jag pratar om, eller hur? Så ser det ut.

En fråga som ligger utanför betänkandet men som är viktig och angelägen är medborgarskapsfrågan, som jag gärna hade velat lyfta upp i betänkandet och debatterat bredare. Jag skulle också vilja ha en omröstning om frågan.

Tänk er en uzbekisk medborgare som har tillskansat sig ett svenskt medborgarskap, begått allvarliga terrorbrott och behållit båda medborgarskapen - det svenska och det uzbekiska. Varför ska den här personen få behålla det svenska medborgarskapet när han utgör ett hot mot vårt rikes säkerhet? Varför ska han behålla sitt svenska medborgarskap, och varför ska svenska skattebetalare tvingas försörja dem som utgör ett terrorhot och som är medborgare i andra länder?

För Sverigedemokraterna har det här varit en glasklar fråga sedan 2015 när vi skarpt har röstat om den här i Sveriges riksdag. Vi har också fått breddat stöd i frågan från flera andra partier. Men hör och häpna - inget av dessa partier sitter i regeringen!

Den rödgröna regeringen försvarar blint de här individernas rätt att behålla sina svenska medborgarskap och fortsatt utgöra ett hot mot svenska medborgare i vårt land och kanske till och med vara försörjda av svenska skattebetalare. Där har vi den rödgröna regeringens bidrag i terrorarbetet. Låt mig säga att vi inte skäms över att kalla den rödgröna regeringen för den värdelösa elefanten i rummet. Men detta ligger som sagt utanför detta betänkande och denna debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism

Jag yrkar avslutningsvis bifall till reservation 13 om häktning av återvändare.

Anf. 23 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Vi har alla minnen. Stockholm den 7 april 2017. Jag satt i en buss mellan Örebro och Nora. Förfäran och sorlet steg i bussen. Alla minns vi också Paris, Köpenhamn, Nice, Bryssel, Berlin, Manchester, London och många fler.

För att inte tala om "nine eleven". Vi vet alla exakt vad vi gjorde när det beskedet kom. Det var tillfället då ordet implodering i alla fall för mig fick en ny innebörd, när Twin Towers föll ihop inifrån och ut. Eller Utøya, när vi satt bänkade framför tv:n en sommardag och förfärat följde utvecklingen.

Vi minns att IS har satt skräck i en hel värld och uträttat vansinnesdåd runt om i världen, inte minst i Syrien.

Allt det här gör oss rädda. En vän till mig har sagt: Att stifta lagar när man är rädd är lite som att gå och handla när man är hungrig. Man kommer hem med en massa saker som man egentligen inte ville ha.

Det är nämligen terrorismens hela syfte: att injaga fruktan, urskillningslöst och hänsynslöst. Meningen är att det ska drabba just oskyldiga.

Den som gör sig skyldig till denna typ av kriminalitet förtjänar inget annat än ett livslångt avskiljande från samhället, oavsett vilket motiv man ansett sig ha och vilket berättigande man tror sig ha. Vi känner förakt - vi får erkänna det.

Men, fru talman, vi måste ändå ta oss samman och hantera rättspolitiken på ett ansvarsfullt sätt, i synnerhet den del av rättspolitiken som ska träffa terrorism. Ett sätt är att se till att den bygger på breda överenskommelser mellan partier. I kampen mot terrorism måste vi arbeta tillsammans och stå enade.

Centerpartiet har vid flera tillfällen ingått överenskommelser med andra partier för att tillsammans öka takten i arbetet med att motverka terrorism och stärka vår förmåga att stå emot eventuella framtida terrorattacker. Mycket har genomförts - en del inte, och för detta förtjänar regeringen kritik. Men jag vill poängtera vikten av att vi trots detta även framöver har goda samtal och breda överenskommelser när det gäller att bekämpa terrorn. Det är först då vi blir starka, dels genom att förslagen är väl förankrade hos många, dels genom att det blir mer hållbart över tid. De rättsvårdande myndigheterna får tydligare spelregler som de kan anpassa sin brottsbekämpning efter så att den blir så effektiv som möjlig och kan hålla över tid och över val.

Fru talman! Vi har hittills skärpt lagarna för finansiering och utbildning som syftar till terror. Vi har möjliggjort att grovt dataintrång ska ses som ett terroristbrott. Vi har kriminaliserat samröre med terrororganisationer på flera fronter - när det gäller befattning med vapen, transportmedel och uthyrning av lokal, när det gäller att uppmana och rekrytera till terrorverksamhet, när det gäller att resa utomlands för att ha samröre med terrororganisationer eller när det gäller finansiering och förberedelse av sådana resor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism

Men mer behöver göras, vilket visas i det betänkande som vi har att ta ställning till i dag där det nästan enbart hänvisas till pågående utredningarbete och förslag som bereds av regeringen. Många förslag är bra - men kommer för sent, ska sägas. Jag ska nämna några viktiga åtgärder som är på gång.

Det kommer ett förslag till behandling om en sammanhållande terrorismlagstiftning. Flera lagar slås ihop till en, med straffskärpningar, inklusive att offentlig uppmaning till och utbildning för terrorism ska kriminaliseras.

Fru talman! En springande punkt för att bekämpa terrorism är samverkan mellan myndigheter. I dag är det enklare för Säpo och Försvarsmakten gällande till exempel elektronisk direktåtkomst. Finansinspektionen jobbar tillsammans med flera myndigheter mot penningtvätt och finansiering.

En annan mycket viktig utredning presenterades 2018, Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism. Där föreslås en lättnad i sekretessbestämmelserna mellan polisen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Utredningen har remissbehandlats och bereds enligt uppgift av regeringen.

Utöver det har Brottsförebyggande rådet fått i uppdrag att undersöka behovet av samverkan med ytterligare aktörer. Vi ser fram emot att detta snarast kommer till riksdagens bord.

Riksdagen har tidigare tillkännagett vikten av kunskap och beredskap hos kommuner om avhoppare. I betänkandet kan man läsa om en massa åtgärder som regeringen vidtagit i budget och regleringsbrev. Frågan är om det räcker. Det återstår att se. Vi får tillsammans följa utvecklingen mycket noga.

Detsamma gäller frågan om ett myndighetsgemensamt nationellt avhopparprogram, något som Centerpartiet länge stridit för. Detta beslutades så sent som förra året. Vi får se resultatet och hur det ska läggas upp i år. Tillsammans med de straffskärpningar som är beslutade och föreslås öka har vi därmed kanske äntligen ett någorlunda heltäckande program för att följa upp bland annat återvändare. Om det inte är tillräckligt får vi vara på hugget, komma med nya förslag och skjuta regeringen framför oss. Vi får följa upp.

Fru talman! Till sist vill jag säga några ord om deltagandebrott kontra samröresbrott med våldsbejakande organisationer eller terrororganisationer. Som jag sagt tidigare från denna talarstol är det både en självklar sak och samtidigt en konstitutionellt knepig fråga.

Det är sällan vi medborgare behöver fundera över om de beslut som fattas politiskt leder till att det ruckas på grundlagen. Självklart tycker vi att alla aktiviteter en individ väljer att göra som leder till terrorism ska kriminaliseras. Att det i förlängningen kan leda till en grundlagsändring är inte lika enkelt att diskutera.

Erfarenheten från Örebro när IS-återvändare kom tillbaka var avsaknaden av stringenta möjligheter till informationsutbyte mellan Säpo, polisen och kommunen för att för det första förhindra, för det andra lagföra vid hemkomst. Därför är det viktigt att först och äntligen få på plats de åtgärder som föreslås i utredningen Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism, tillika få se resultatet av Brås uppdrag om ytterligare behov av samverkan mellan fler myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism

Och, fru talman, vi nöjer oss inte med mindre än det bästa. Detta är på tiden. Våra duktiga företrädare i kommunerna behöver och förtjänar bra förslag och bra åtgärder att använda. Men icke förty behöver förslag om kriminalisering av deltagande i terrororganisationer fortsätta att utredas och är en fråga om en grundlagsändring. Vi ser fram emot och lägger stor vikt vid den parlamentariskt sammansatta kommitté som är beslutad.

Fru talman! Jag står bakom samtliga reservationer från Centerpartiet men yrkar bifall bara till reservation 12 och reservation 18.

Anf. 24 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Terrorism är ett stort hot mot demokratin och alla oss som vill leva i ett fritt samhälle. I våldsbejakande miljöer vill man inte att feminister, miljöaktivister, hbtq-personer, skogsmullar och alla vi andra ska leva i frihet. Den våldsbejakande extremismen står för en karikatyr av vad som händer när en manlig våldsam kultur får härja fritt och obehindrat använda sina maktmedel.

Den allra största delen av debatten och lagstiftningen har hittills fokuserat på den våldsbejakande islamistiska extremismen. Det är inte konstigt eftersom IS/Daish för några år sedan var ett stort och reellt hot. Men kalifatet har fallit sönder. IS/Daish är inte längre det stora hot det tidigare var. Terroristhotet, däremot, är inte mindre för det.

Den våldsbejakande vitmaktmiljön lever och frodas. NMR demonstrerade både i Ludvika och i Kungälv på första maj, som är arbetarnas högtidsdag.

Flera terrordåd i USA och Kanada har riktats direkt mot kvinnor och utförts av incelrörelsen. Enligt Säpo finns denna rörelse även i Sverige och utgör ett säkerhetshot. Det är ensamma män som lever i så kallat ofrivilligt celibat som drivs av hat mot kvinnor och samhället i stort. Genom internetforum växer hatet och radikaliseringen till en högerextrem våldsbejakande extremism som riktar sin frustration mot feminismen och jämställdheten, och våldet riktas mot kvinnor som grupp.

Det gemensamma för våldsbejakande extremism är det patriarkala våldet, hatet mot demokrati och frihet och hatet mot kvinnor. Man motiverar terrorismen med olika argument - tolkningar av religiösa böcker, rashat och rasism - men målet är alltid detsamma. Därför är det dags att blicken och de politiska förslagen breddas så att det inte enbart är islamistisk terrorism som debatteras utan alla former av terrorism.

Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning är det möjligt att ensamagerande individer som motiveras av våldsbejakande högerextrem ideologi kommer att genomföra terrorattacker i Sverige. Vi har också haft en sådan attack i närtid. Det finns ett fåtal individer med förmåga och möjlig avsikt att genomföra terrorattentat.

Men, fru talman, inte någonstans läggs så mycket tid och energi på att förhindra människor från att radikaliseras som på att försöka lagföra dem. Att få människor att inte vända sig till extremistiska sammanhang, varken religiösa eller politiskt motiverade - det är egentligen där som arbetet ska göras. Extrema och odemokratiska åsikter ska inte få utrymme att växa.

Vi vet att i ekonomiskt ojämlika samhällen frodas extrema åsikter lättare. Kriminaliteten är mer utbredd och ohälsan större. Om vi hade en socialtjänst med stor kapacitet att tidigt fånga in barn som inte mår bra eller som är på glid skulle det minska extremismen. Om vi hade kommuner som på allvar hade kapacitet att integrera nyanlända personer in i det svenska samhället skulle extremismen minska. Om vi hade politiker som fokuserade mer på att minska de ekonomiska klyftorna i stället för att nykriminalisera sådant som redan är kriminellt skulle extremismen minska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism

Terrorism har vi i den här kammaren debatterat otroligt många gånger, och det med all rätta. För problemet med radikala och våldbejakande miljöer är stort, men ett ännu större problem är att vi inte debatterar hur vi ska få människor att inte radikaliseras. För det är där det egentliga problemet ligger. Lagstiftningen som vi diskuterar i dag handlar om när det redan är för sent. Då har terrorismen redan skett.

Jag yrkar bifall till reservation 12.

Anf. 25 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Terrorismen är tyvärr ett ständigt närvarande hot i det samhälle som vi lever i. Svenska jihadister har spelat en aktiv roll i Islamiska statens terrorverksamhet, i terrordåd som har begåtts på andra platser i Europa. Vi har även sett terrordåd i vårt eget land. År 2017 kom den dödliga jihadismen till Sverige. Den 7 april körde en person med en lastbil ihjäl fem personer på Drottninggatan i Stockholm. Metoden känns igen från islamistiska terrordåd över hela Europa. Allt fler gärningsmän agerar ensamma men med ideologisk och taktisk uppbackning från exempelvis IS.

Parallellt med att jihadismen vuxit fram i Sverige har också nazismens terrorceller börjat visa upp sig igen. Förberedelser till mord och bombdåd är den rörelsen ansvarig för. Terrorismen kommer inte att kullkasta vårt samhälle, men den kan göra mycket skada. Sverige behöver göra betydligt mer för att stoppa terrorismens framväxt.

Fru talman! Människor ska kunna känna sig trygga i att öppenhet och mänskliga rättigheter liksom demokratins grundläggande värden respekteras. Ingen ska behöva känna rädsla för att uttrycka sin mening eller för att delta i politiska eller religiösa möten. Vi har under året sett flera exempel på de krafter som vill något annat än att värna öppenhet och mänskliga fri och rättigheter - krafter som vill undergräva demokratin.

Sverige måste ha ett starkt försvar mot dessa hot. Terrorism hotar internationell fred och säkerhet, nationell säkerhet och våra grundläggande fri och rättigheter. I frågor som dessa är det viktigt med en bred samsyn.

Enligt Säkerhetspolisen har ca 300 personer rest från Sverige till Syrien och Irak under de senaste åren, varav en tredjedel är kvinnor. 140 individer har hittills återvänt. De utgör en säkerhetsrisk. Säkerhetspolisens uppgift är att identifiera och bevaka dessa personer. Flera av dem som återvänt kan behandlas som ärrade krigshjältar i växande miljöer av våldsbejakande extremism och radikalisering. Dessa miljöer måste bekämpas.

Visserligen har antalet återvändande minskat. Säpo har uppgifter om att flera tvingas stanna kvar, men de som återvänder behöver bevakas ytterligare. Därtill kompliceras underrättelsearbetet och det förebyggande arbetet av att hotbilden också kan bestå av ensamagerande personer. Det finns naturligtvis också en stor mängd personer som enligt Säpo har radikaliserats men inte åkt till Syrien, och därtill finns ett stort antal inhemska våldsbejakande extremister inom den höger- och vänsterextrema miljön. Säpo bedömer att det totala antalet uppgår till 3 000, varav 2 000 är islamister och 1 000 kommer från de höger- och vänsterextrema miljöerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism

Fru talman! Alla dessa personer är naturligtvis inte beredda att begå terrorattentat eller andra våldshandlingar, men det är individer som kan stödja, samla in pengar, rekrytera och på olika sätt vara behjälpliga. Detta innebär en tiodubbling av antalet våldsbejakande extremister sedan 2010. Detta är extremt allvarligt, och vi ser hoten växa. När vi nu går mot valår kommer extremisterna troligen att öka sina aktiviteter för att få uppmärksamhet.

Fru talman! Det var angeläget att en bred överenskommelse träffades mellan den förra vänsterregeringen och allianspartierna. Vi kristdemokrater har tidigt presenterat förslag för att stärka det förebyggande arbetet och för att ge polisen och Säpo de redskap som behövs i kampen mot terror.

Överenskommelsen var en uppföljning av den överenskommelse som träffades i december 2015. Vi anser att det är angeläget att det fortsatt finns beredskap för att kunna kalla in till nya samtal om omvärldsläget förändras igen. Många av de saker som vi kom överens om i terroröverenskommelsen är frågor som vi har drivit länge. Våra utgångspunkter var att bekämpa idéerna bakom terrorn och att höja vår terrorbekämpningsförmåga.

Fru talman! Det är en besvikelse att regeringen i frågan om ett förbud mot samröre med terrororganisationer inte har lyckats leverera en proposition som möter Lagrådets krav. Det är ett misslyckande. Om och när en proposition lämnas till riksdagen kommer det att vara alldeles för sent. De allra flesta svenskar som har kunnat återvända från IS till Sverige har faktiskt redan gjort det, och de kommer troligtvis inte att kunna lagföras. Det är ett stort misslyckande. Icke desto mindre behöver ett förbud mot samröre med terrororganisationer komma på plats. Här behöver regeringen agera.

Vi anser att det tydligt ska framgå att inget som helst samröre med eller hjälp till terrororganisationer ska tolereras i Sverige. Vi har länge haft en alldeles för tillåtande inställning gentemot dem som utmanar fundamentala delar av vårt samhällsskick. Allt samröre med terrororganisationer bör kriminaliseras.

Fru talman! Vi har ett ansvar att förhindra att människor reser från vårt land för att utföra de brutala handlingar som tvingar människor på flykt. Det krävs ett mer offensivt och konkret arbete i kommunerna för att förebygga att människor ansluter sig till terrorceller eller blir IS-krigare. Det är viktigt att bryta det utanförskap som råder i vissa storstadsförorter som kan fungera som grogrund för extrema organisationer. Det är också viktigt att fler goda krafter står upp för tolerans. Här kan exempelvis föreningar och religiösa församlingar spela en viktig roll.

Terrororganisationer som IS kan förstås inte hejdas genom dialog om religionsfrihet, men extremistiska religiösa rörelser växer inte fram ur ett vakuum. Det är uppenbart att det krävs en mer aktiv politik på det området.

Vi kristdemokrater vill också stärka avhopparverksamhet och det brottsförebyggande arbetet i kommunerna. Staten ska utforma fungerande avhoppar- och anhörigstödverksamhet som inriktar sig speciellt på våldsbejakande islamister och som involverar de muslimska trossamfunden, som kommunerna kan samarbeta med.

Fru talman! Ett betydande problem som kan väntas växa framöver är att främmande makt försöker påverka Sverige. Det som mest diskuteras är olika typer av ryska desinformationskampanjer och psykologisk krigföring. Vad som däremot diskuteras mindre är vågen av utländsk finansiering av religiösa stiftelser och moskéer som kommer antingen direkt från utländska stater eller från olika aktörer med nära koppling till dessa stater. Det finns stater, stiftelser, organisationer och andra som har intresse av att destabilisera Sverige och underminera den svenska demokratin. Det är ett allvarligt hot som påverkar oss långsiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism

Sverige måste agera. Kristdemokraterna föreslår ett förbud mot att utländska extremister finansierar organisationer, stiftelser och politiska grupperingar i Sverige. Ett sådant förbud behöver naturligtvis utredas grundligt. Men vi ser att det finns ett behov av att det genomförs.

Utifrån det resonemanget yrkar jag bifall till reservation 7 om finansiering av terrorism. Vi ställer oss också bakom utskottets två tillkännagivanden gällande översynen av sekretesslagstiftningen och att regeringen bör ta fram nationella riktlinjer för att hantera återvändare. Att avvärja terrorhot handlar om att värna statens absoluta kärnuppgift framför alla andra: att värna medborgarnas liv och säkerhet.

Sammantaget bedömer vi kristdemokrater att arbetet med att förebygga terrorism behöver förstärkas.

Anf. 26 Johan Pehrson (L)

Fru talman! Det handlar om det öppna samhället och hoten mot det, om det öppna samhället och de som försvarar det. Försvararna ser vi förhoppningsvis bland annat i den här kammaren.

Det här är ett dilemma. Lite grovt uttryckt, fru talman, får man ju vara hur dum i huvudet som helst i Sverige. Det vi försöker förhindra är att människor omsätter galenskapen i alla möjliga extrema verksamheter som kan hota oss andra, som bara vill leva i tolerans, öppenhet och frihet.

Det har redan varit bra uppräkningar, från både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, av de hot som finns. Det är en bredd av galenskap som organiserar sig och som vill attackera det som vi, enligt vår grundlag, är satta att försvara: människors rätt att vara trygga i Sverige.

Det som kan läggas till är så kallade djurrättsterrorister eller djurrättsextremister. Det är den enda grupp som inte har nämnts hittills. Det kan vara Liberalernas bidrag så här i slutet av debatten. Även där handlar det om personer som totalt har tappat kontakten med verkligheten och som hävdar att man kan göra vad som helst med människor som har pälsdjur, som driver jordbruk eller vad det kan vara. Det finns personer som attackerar grävskopor, eftersom det finns risk att dessa kan gräva av daggmaskar, eller som attackerar fiskaffärer. De har inga gränser. Nog sagt om det, fru talman.

Liberalerna står bakom det mesta i betänkandet. Vi är glada för att en majoritet pekar ut för regeringen att sekretesslagen är helt avgörande. Allt detta måste tas på allvar. Det är obehagligt, men sekretesslagen mellan myndigheter sätter i dag begränsningar för hur man ska kunna bekämpa och inte minst förebygga terrorhandlingar.

Vi framhåller också vikten av satsningar på att ta bättre hand om återvändarna. En aktuell grupp, som har lyfts fram tidigare, är människor som kommer från det gamla, sönderfallna kalifatet och som nu sitter i läger där situationen är fruktansvärd. Förr eller senare kommer de att dyka upp i svenska kommuner, i Laxå, i Gävle eller var de nu kan hamna. De måste mötas av den främsta expertisen. Det är bra att utskottets majoritet pekar på det och skickar en tydlig signal till regeringen att det behöver förbättras ytterligare, även om mycket bra arbete redan görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism

Det för oss in på Centrum mot våldsbejakande extremism, som har ett samordningsansvar. Liberalerna brukar med viss tjatighet återkomma till att det är en verksamhet som behöver ligga hos den svenska polisen. Det förebyggande är centralt och hänger till stor del ihop med det brottsbekämpande uppdraget. Det ska alltså vara organiseras där. Det är ingenting för en statistikmyndighet eller Brottsförebyggande rådet, som man ibland kan ha synpunkter på. Man kan lugnt säga att det hör mindre hemma där.

Fru talman! Liberalerna yrkar bifall till reservation 18, som vi har tillsammans med andra, om EU-samarbetet. Det är viktigt att det EU-samarbete som finns förstärks än mer. Det handlar om att förebygga, skydda, bekämpa och agera. Den förmågan måste vi ha tillsammans och med samordning. Rätt som det är kan det komma flera attacker. Gränsöverskridande kopplingar är ofta mer regel än undantag vad gäller inspiration och förmågeinhämtning. Men också själva agerandet kan vara samordnat framöver. EU har vidtagit mängder av åtgärder under senare år. Det behöver göras mer.

Statsministern återrapporterade i kammaren i går om finansieringen av EU-samarbetet. Jag hoppas att inte någon från de andra partierna i den här kammaren sitter och tycker att det är något som man ska snåla på. Det kostar pengar. Vi måste jobba tillsammans inom Europeiska unionen för att bekämpa terrorism. Europa är nämligen snart en av få platser i världen som står för de värderingar som inte minst riksdagen brukar hylla: det toleranta och öppna samhället.

Fru talman! Regeringen får mycket skäll. Jag kan tycka att den förtjänar en hel del av det. Men när man pratar om att försvara öppenheten ligger det lite i sakens natur att det är svårt att veta hur långt man ska gå. Riksdagens justitieutskott har haft ett antal ärenden hittills om skärpta tvångsmedel för att bekämpa brott. En hel del av dem är nya. De kommer till på grund av ny teknik. Det är rimligt och rätt att vi tar de stegen framåt. Men det öppna samhället tenderar att alltid ligga lite efter. Vi måste vara snabbfotade. Det kan hända saker som vi inte har förutsett i dag. Flera har lyft upp det tidigare i debatten. Jag lämnar därför det därhän.

Vi måste även vara på det klara med att vi måste vara beredda att försvara vår demokrati med de medel som krävs, oavsett om det gäller hur vi omhändertar människor eller skickar ut dem från Sverige utan rättegång. Allt det är obehagligt men helt nödvändigt. För demokratin, vi här inne, har inte bara en rättighet att försvara Sverige. Vi har också en skyldighet att göra det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)