Tillbaka till dokumentet
Finansutskottets betänkande
2000/01:FIU27

Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2001 (prop. 2000/01:100)

Innehåll

2000/01
FiU27
Sammanfattning




I    betänkandet   behandlar    utskottet
regeringens   förslag  om  tilläggsbudget
till  statsbudget  för  budgetåret  2001,
m.m.
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag  om  tilläggsbudget 1  för  2001.
Förslaget  innebär ökningar  av  anslagen
till   brutto  5  791  miljoner   kronor.
Minskningarna  av 2001 års anslag  uppgår
till  totalt 3 335 miljoner kronor. Detta
innebär  således att anvisade medel  ökar
med 2 456 miljoner kronor netto. Efter de
föreslagna       åtgärderna        uppgår
budgeteringsmarginalen till 3,2 miljarder
kronor för år 2001.


Utöver  ändrade belopp för vissa  anslag
tillstyrker  utskottet  även  regeringens
förslag  om  vissa ändrade anslagsvillkor
samt   vissa  bemyndiganden,  m.m.  Detta
innebär  bl.a. att utskottet  tillstyrker
regeringens förslag om ändrade regler för
presstödet.   Ändringarna   innebär   att
driftstöd  och  distributionsstöd   ökas.
Utskottet  tillstyrker också  regeringens
förslag  om  ett  nytt investeringsbidrag
för nybyggnad av hyresbostäder.


Utskottet   tillstyrker  att  regeringen
får  vidta vissa åtgärder för att  skydda
Svedabs  kapital. Bemyndigandet möjliggör
för  regeringen  att låta  Banverket  och
Vägverket  oåterkalleligen  förbinda  sig
att  vid  behov  lämna aktieägartillskott
till  Svedabs  egna  kapital  i  form  av
betalningsutfästelser. Utskottet föreslår
dock  att  regeringen skall  lämna  årlig
redovisning  till riksdagen samt  att  en
kontrollstation upprättas om fem  år  för
att  kontrollera  om utvecklingen  följer
planeringen.


Utskottet   tillstyrker  att   riksdagen
antar  regeringens förslag  till  lag  om
ändring i lagen (1996:506) om överlåtelse
av   en   förvaltningsuppgift   till   en
övervakningskommitté   m.m.    med    den
ändringen  att  författningen  träder   i
kraft den 31 juli 2001. Utskottet bedömer
att   bestämmelserna  i  10  kap.   5   §
regeringsformen   är   tillämpliga    och
föreslår att lagen antas genom beslut med
kvalificerad     majoritet.     Utskottet
tillstyrker  vidare att  riksdagen  antar
regeringens förslag till lag om ändring i
lagen  (1996:506)  om överlåtelse  av  en
förvaltningsuppgift        till        en
övervakningskommitté    m.m    med    den
ändringen att den bör träda i kraft den 1
augusti 2001.


Till    betänkandet   har   fogats    11
reservationer och 3 särskilda yttranden.




Redogörelse för ärendet






Ärendet och dess beredning


I  den ekonomiska vårpropositionen (prop.
2000/01:100, punkterna 11-37, avsnitt  8)
föreslår    regeringen    ändringar    på
tilläggsbudget.
Med    anledning   av    förslagen    om
tilläggsbudget  har 12  motioner  väckts.
Regeringens  förslag och motionsförslagen
återges i bilaga 1.


Finansutskottet   har   berett    berörda
utskott  tillfälle att yttra sig över  de
förslag  i  propositionen jämte  motioner
som rör respektive utskotts område.


De   lagförslag  som  regeringen  lägger
fram i propositionen återges i bilaga 2.


En  sammanställning av  regeringens  och
partiernas förslag till ändrade  och  nya
anslag  på  tilläggsbudget 2001  finns  i
bilaga 3.


Yttranden har avlämnats från


- konstitutionsutskottet (2000/01:KU15y),


- skatteutskottet (2000/01:SkU6y),


- justitieutskottet (2000/01:JuU4y),


- utrikesutskottet (2000/01:UU4y)


- försvarsutskottet (2000/01:FöU5y)


-              socialförsäkringsutskottet
(2000/01:SfU6y     jämte     delar     av
2000/01:SfU5y),


-    socialutskottet    (protokollsutdrag
2000/01:36.4),


-    kulturutskottet    (protokollsutdrag
2000/01:25.3),


-   trafikutskottet  (2000/01:TU2y  jämte
delar av 2000/01:TU1y),


-     miljö-    och    jordbruksutskottet
(2000/01:MJU2y),


-    näringsutskottet   (protokollsutdrag
2000/01:25.3),


-                 arbetsmarknadsutskottet
(protokollsutdrag 2000/01:25) och


- bostadsutskottet (2000/01:BoU6y).


Yttrandena återfinns i bilagorna 4-18.


Utbildningsutskottet  har  beslutat  att
inte avge något yttrande.




Propositionen
I   proposition  2000/01:100   2001   års
ekonomiska    vårproposition     föreslår
regeringen


såvitt    avser    tilläggsbudget    till
statsbudgeten för budgetåret 2001


11.   att  riksdagen  antar  regeringens
förslag  till  lag  om  ändring  i  lagen
(1996:506)   om   överlåtelse    av    en
förvaltningsuppgift        till        en
övervakningskommitté  m.m.  (avsnitt  3.2
och 8.1.17),


12.   att  riksdagen  antar  regeringens
förslag  till  lag  om  ändring  i  lagen
(1997:756)     om     tilldelning      av
spårkapacitet (avsnitt 3.3 och 8.1.20),


13.  att riksdagen bemyndigar regeringen
att   för  budgetåret  2001  besluta   om
krediter  för myndigheters räntekonton  i
Riksgäldskontoret intill ett belopp av 16
900 000 000 kronor (avsnitt 8.1),


14.  att riksdagen bemyndigar regeringen
att för budgetåret 2001 besluta om lån  i
Riksgäldskontoret  för  investeringar   i
anläggningstillgångar   som   används   i
statens  verksamhet intill ett belopp  av
20 300 000 000 kronor (avsnitt 8.1),


15.    att   riksdagen   godkänner   den
föreslagna  ändringen  av  reglerna   för
presstöd (avsnitt 8.1.1),


16.    att   riksdagen   godkänner   den
föreslagna  användningen  av  det   under
utgiftsområde   2   Samhällsekonomi   och
finansförvaltning  uppförda   ramanslaget
2:9  Bidrag  till kapitalet i  Europeiska
utvecklingsbanken (avsnitt 8.1.2),


17.  att riksdagen bemyndigar regeringen
att  överta aktierna i Vasallen AB  genom
utdelning eller annat förfarande (avsnitt
8.1.2),


18.  att riksdagen bemyndigar regeringen
att   avveckla   Brisingen   Holding   AB
(avsnitt 8.1.2),


19.  att riksdagen bemyndigar regeringen
att  meddela föreskrifter om avgifter för
ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd
enligt   de   riktlinjer   som   föreslås
(avsnitt 8.1.5),


20.    att   riksdagen   godkänner   den
föreslagna  användningen  av  det   under
utgiftsområde  6  Totalförsvar   uppförda
ramanslaget 6:4 Funktionen Civil  ledning
(avsnitt 8.1.6),


21.  att  riksdagen godkänner  förslaget
till     ny     investeringsplan      för
Kustbevakningen  för  perioden  2001-2004
(avsnitt 8.1.6),


22.  att riksdagen bemyndigar regeringen
att under år 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 9 Hälsovård,  sjukvård  och
social omsorg uppförda ram- anslaget 16:3
Statsbidrag till vårdartjänst m.m.,  ingå
ekonomiska  förpliktelser  som  inklusive
tidigare    gjorda   åtaganden    innebär
utgifter på högst 90 000 000 kronor efter
år 2001 (avsnitt 8.1.9),


23.  att riksdagen bemyndigar regeringen
att  under  2001, såvitt avser det  under
utgiftsområde 9 Hälsovård,  sjukvård  och
social  omsorg uppförda ramanslaget  17:1
Stimulansbidrag   och    åtgärder    inom
äldrepolitiken,      ingå      ekonomiska
förpliktelser   som  inklusive   tidigare
gjorda  åtaganden  innebär  utgifter   på
högst  60  000 000 kronor efter  år  2001
(avsnitt 8.1.9),


24.    att   riksdagen   godkänner   den
föreslagna   användningen  av   medel   i
folkpensioneringsfonden (avsnitt 8.1.10),


25.  att riksdagen godkänner regeringens
förslag  i fråga om erbjudande  av  plats
inom aktivitetsgarantin (avsnitt 8.1.12),


26.  att riksdagen bemyndigar regeringen
att under år 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde    18    Samhällsplanering,
bostadsförsörjning      och      byggande
föreslagna    nya    ramanslaget    31:12
Investeringsbidrag   för   nybyggnad   av
hyresbostäder,  besluta   om   stöd   som
inklusive   tidigare   gjorda   åtaganden
innebär  utgifter på högst 1 300 000  000
kronor   under  åren  2002-2004  (avsnitt
8.1.16),


27.    att   riksdagen   godkänner   den
föreslagna  användningen  av  det   under
utgiftsområde  19 Regional utjämning  och
utveckling   uppförda  ramanslaget   33:4
Ersättning     för     nedsättning     av
socialavgifter (avsnitt 8.1.17),


28.  att riksdagen bemyndigar regeringen
att  för  2001  ge  Affärsverket  svenska
kraftnät de finansiella befogenheter  som
föreslås (avsnitt 8.1.19),


29.    att   riksdagen   godkänner   att
ansvaret         för        delfunktionen
Landsvägstransporter   i    det    civila
försvaret  förs  över från  Överstyrelsen
för   civil   beredskap  till   Vägverket
(8.1.20),


30.    att   riksdagen   godkänner   den
föreslagna   användningen   av   den   av
riksdagen   fastställda   låneramen   för
Göteborgsöverenskommelsen        (avsnitt
8.1.19),


31.  att riksdagen bemyndigar regeringen
att   låta   Vägverket  ta  upp   lån   i
Riksgäldskontoret intill  ett  belopp  av
100   000  000  kronor  för  att   inleda
utbyggnaden  av väg E 6 del Hogdal-Nordby
(avsnitt 8.1.20),


32.  att riksdagen bemyndigar regeringen
att   vidta  de  åtgärder  i   fråga   om
aktieägartillskott   till   Svensk-Danska
Broförbindelser   AB:s    (Svedab)    som
föreslås (avsnitt 8.1.20),


33.    att   riksdagen   godkänner   den
föreslagna   användningen   av   den   av
riksdagen för år 2001 beslutade låneramen
i    Riksgäldskontoret   för   Banverkets
investeringar (avsnitt 8.1.20),


34.    att   riksdagen   godkänner   den
föreslagna  användningen  av  det   under
utgiftsområde  23  Jord-  och  skogsbruk,
fiske  med  anslutande näringar  uppförda
ramanslaget  43:1  Statens  jordbruksverk
och redovisningen av djurregisteravgifter
(avsnitt 8.1.21),


35.    att   riksdagen   godkänner   den
föreslagna  användningen  av  det   under
utgiftsområde  23  Jord-  och  skogsbruk,
fiske  med  anslutande näringar  uppförda
ramanslaget  43:5  Arealersättningar  och
djurbidrag m.m. (avsnitt 8.1.21),


36.  att riksdagen bemyndigar regeringen
att     under    2001    ikläda    staten
betalningsansvar  intill  ett  belopp  av
högst   175   000  000  000  kronor   för
exportkreditgarantier (avsnitt 8.1.22),


37.  att  riksdagen för budgetåret  2001
godkänner      ändrade     ramar      för
utgiftsområden samt anvisar  ändrade  och
nya anslag i enlighet med specifikation i
tabell 2.1.




Följdmotioner




2000/01:Fi20 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp):


27.  Riksdagen avslår regeringens yrkande
15.


28.  Riksdagen avslår regeringens yrkande
26.


29. Riksdagen tillkännager för regeringen
vad  i  motionen anförs  om  behovet  av
ytterligare   25  miljoner   kronor   på
anslag  5:1  Utrikesförvaltningen   inom
utgiftsområde   5  för   att   bibehålla
ambassaderna i Tunis, Lima,  Beirut  och
vid Heliga stolen.


2000/01:Fi21 av Knut Billing m.fl. (m):


Riksdagen beslutar att investeringsbidrag
inte  skall  anvisas  för  nybyggnad   av
hyresrätter.


2000/01:Fi22 av Elisabeth Fleetwood m.fl.
(m):


Riksdagen avslår regeringens förslag  att
föra  över 400 000 kr från anslaget  30:1
Stöd  till idrott till anslaget 30:4 Stöd
till  friluftsorganisationer  i  enlighet
med vad som anförs i motionen.


2000/01:Fi23 av Margit Gennser m.fl. (m):


1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som  sin mening att Migrationsverket bör
tillföras   ytterligare   25    miljoner
kronor för återstoden av innevarande  år
i   enlighet  med  vad  som   anförs   i
motionen.


2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som  sin  mening  att  Utlänningsnämnden
bör  tillföras ytterligare 2,5  miljoner
kronor för återstoden av innevarande  år
i   enlighet  med  vad  som   anförs   i
motionen.


2000/01:Fi24 av Bo Lundgren m.fl. (m):


1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
behovet          av          ytterligare
utbildningsplatser                  inom
polisutbildningen.


2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
vad  i  motionen anförs  om  behovet  av
förstärkning     av     anslaget     4:1
Polisorganisationen  med  250   miljoner
kronor  utöver regeringens förslag  till
tilläggsbudget.


3.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
behovet av civil personal till polisen.


2000/01:Fi25 av Tom Heyman och Lars
Björkman (m):


Riksdagen tillkännager för regeringen vad
i  motionen  anförs om att  inte  utvidga
sjöfartsstödet.


2000/01:Fi27 av Lennart Hedquist (m):


1.  Riksdagen avslår regeringens  förslag
om  investeringsbidrag till nybyggnad av
hyresbostäder.


2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
förutsättningar  för  nyproduktionen  av
hyresbostäder.


2000/01:Fi28 av Per Unckel m.fl. (m):


Riksdagen avslår regeringens förslag till
tilläggsbudget  avseende  anslaget   27:2
Presstöd i enlighet med vad som anförs  i
motionen.


2000/01:Fi29 av Mats Odell m.fl. (kd):


1.  Riksdagen avslår regeringens  förslag
att  ändra  stödbeloppen för  driftsstöd
med 12 % inom anslaget 27:2 Presstöd.


2.  Riksdagen avslår regeringens  förslag
att   låta  medel  inom  anslaget   33:4
Nedsättning  av socialavgifter  användas
för   att  genomföra  program  för   att
främja     användningen    av     modern
informationsteknik.


3.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
införande      av     det      utvidgade
sjöfartsstödet  senast den  1  september
2001.


2000/01:Fi30 av Per-Richard Molén m.fl.
(m):


1.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
omfördelningen av medel mellan  anslaget
36:2   Vägverket:   Administration   och
anslaget   36:4  Vägverket:  Väghållning
och statsbidrag.


2.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att  vägavgifterna  över  Svinesundsbron
skall betalas av alla trafikanter.


3.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
att  beräkningarna kring avgifterna över
Svinesundsbron bör presenteras.


4.  Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs  om
bristerna   i  konstruktionen   av   det
mellanstatliga Öresundsbrobolaget.


2000/01:Fi31 av Henrik Landerholm m.fl.
(m):


1.  Riksdagen  beslutar att anslaget  6:1
Förbandsverksamhet  och  beredskap  m.m.
ökas med 1 400 000 000 kr.


2.  Riksdagen  beslutar att anslaget  6:3
Materiel,  anläggningar  samt  forskning
och  utveckling minskas med  1  400  000
000 kr.


3.  Riksdagen begär att regeringen lägger
fram  förslag till ändring  av  om-  och
nylokalisering  av försvarsverksamhet  i
enlighet med vad som anförs i motionen.


2000/01:Fi32 av Bengt-Ola Ryttar m.fl.
(s):


Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om
vikten             av            fortsatt
omarronderingsverksamhet     på     minst
oförändrad nivå.


Motionen
Moderata   samlingspartiet  (m  kommitté)
framhåller i motion Fi31 att den  obalans
mellan  uppgifter och anvisade medel  som
uppstod under år 2000 inom Försvarsmakten
är ett resultat av försvarsbeslutet våren
2000. Avsatta resurser motsvarar inte den
verksamhet  som  Försvarsmakten  väntades
genomföra.  Konsekvenserna av regeringens
försvarspolitik är att förbanden vare sig
får    erforderlig    utbildning    eller
utrustning. Försvarsmakten har begärt att
få  omfördela  sammanlagt  1,4  miljarder
kronor  från  ramanslaget  6:3  Materiel,
anläggningar    samt    forskning     och
teknikutveckling  till  ramanslaget   6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. för
att  täcka överutnyttjandet för  år  2000
samt   för   att   kunna  genomföra   den
planerade  verksamheten under innevarande
er.   Regeringen   föreslår   endast   en
omfördelning med 700 miljoner kronor.


Regeringens   förslag  att   nu   endast
omfördela 700 miljoner kronor medför  att
den  beslutade förändringen försenas  och
försvåras.    Moderata    samlingspartiet
föreslår   att   1,4   miljarder   kronor
omfördelas mellan de berörda anslagen.


Vidare    föreslås   i   motionen    att
riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att
pröva samtliga nu beslutade, pågående och
planerade  om-  och  nylokaliseringar  av
försvarsverksamheten   för   att   minska
behovet av investeringsmedel.




Försvarsutskottets överväganden




Försvarsmakten har i en föredragning  för
utskottet  redogjort för  det  ekonomiska
läget  under  innevarande  budgetår   och
skälen  för  att myndigheten förordar  en
större  omfördelning mellan  anslagen  än
den regeringen föreslagit. Till grund för
Försvarsmaktens överväganden  ligger  att
inte   planera   för  att  utnyttja   den
anslagskredit  som  kan  ianspråktas  för
anslaget   6:1   Förbandsverksamhet   och
beredskap m.m.


Utskottet   noterar   att   det   enligt
Riksrevisionsverkets   och    regeringens
uppfattning     finns      brister      i
Försvarsmaktens styrning och  uppföljning
av  förbandsverksamheten.  Utskottet  har
erfarit  att Försvarsmakten inte invänder
mot  den bedömningen. Försvarsmakten  har
för   utskottet   vid  flera   tillfällen
redogjort  för de åtgärder som nu  vidtas
för  att åstadkomma en tillfredsställande
ordning på detta område.


Utskottet är inte främmande för  att  en
omfördelning  enligt  det   förslag   som
regeringen  förordar i propositionen  kan
medföra   betydande   ingrepp    i    den
verksamhet      som     planerats      av
Försvarsmakten  för  innevarande  år.  Om
anslagskrediten - som uppgår  till  drygt
540   miljoner  kronor  -  utnyttjas  bör
åtminstone  huvuddelen av  de  redovisade
konsekvenserna kunna bemästras. Efterhand
som   styr-   och   uppföljningsrutinerna
förbättras  skapas  säkrare   grund   för
övervägandena    om   behovet    av    en
långsiktigt motiverad omavvägning  mellan
resurserna     för     förbandsverksamhet
respektive  för materielförsörjning  m.m.
Regeringen  anmäler i  propositionen  att
den  vid  behov återkommer till riksdagen
med förslag till ytterligare omfördelning
under innevarande budgetår mellan berörda
anslag i budgetpropositionen för år 2002.
Utskottet  räknar med att  frågan  om  en
eventuell    annan    avvägning    mellan
förbandsverksamhet                    och
materielförsörjning      m.m.       under
försvarsbeslutsperioden    redovisas    i
budgetpropositionen för år 2002.


Utskottet    förordar   att    riksdagen
godkänner den föreslagna användningen  av
medel  under  ramanslaget 6:4  Funktionen
Civil  ledning.  Det  är  angeläget   att
skyddet  ökar mot informationsoperationer
hos de större finansiella företagen.


Utskottet  tillstyrker förslag  till  ny
investeringsplan för Kustbevakningen.


Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört


·          tillstyrker   utskottet   att
riksdagen godkänner regeringens förslag
nr  37  såvitt avser utgiftsområde  6
Totalförsvar,
·
·          avstyrker  utskottet   motion
2000/01:Fi31,
·
·          tillstyrker   utskottet   att
riksdagen godkänner regeringens förslag
till ny användning av ramanslaget 6:4
Funktionen Civil ledning,
·
tillstyrker   utskottet   att   riksdagen
godkänner      förslag      till       ny
investeringsplan för Kustbevakningen.




Stockholm den 15 maj 2001


På försvarsutskottets vägnar




Henrik Landerholm




Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Henrik Landerholm (m), Tone
Tingsgård (s), Christer Skoog (s), Stig
Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle
Lindström (m), Rolf Gunnarsson (m), Ola
Rask (s), Berit Jóhannesson (v),
Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök
(m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur
Egervärn (c), Runar Patriksson (fp) och
Berndt Sköldestig (s).






Avvikande mening






Utskottets   beredning  av  ärendet   har
föranlett följande avvikande mening.


Tilläggsbudget för år 2001 -
Utgiftsområde 6 Totalförsvar (m)


av  Henrik  Landerholm,  Olle  Lindström,
Rolf Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla
m).


Försvarskrisen  är över oss  igen.  Förra
årets  försvarsbeslut visar sig redan  nu
vara    otillräckligt,   även   med    de
begränsade  ambitioner som  ligger  bakom
beslutet.


Försvarsbeslutet    som    helhet     är
underbalanserat.  Driften  blir  avsevärt
dyrare   än   beräknat   under   perioden
2002-2004. Dessutom har regeringen  genom
beslutade och föreslagna pålagor belastat
Försvarsmakten med kostnader på minst 650
miljoner - kanske upp till 1 250 miljoner
-  kronor per år utöver vad som fanns med
i försvarsbeslutet.


Underskottet   för  förbandsverksamheten
uppgick   förra  året  till   drygt   700
miljoner kronor. Detta som följd av högre
kostnader än beräknat - framför allt  för
avveckling  men också för  kostnader  för
driften av den nya organisationen  -  och
därmed     svårigheter    att     anpassa
verksamheten i övergången från den  gamla
till den nya ekonomiska ramen. Resultatet
av överutnyttjandet innebar alltför stora
ambitionssänkningar  redan  i  förbandens
planerade verksamhet under 2001. En  stor
del  av  de påverkbara kostnaderna  skars
bort  i  budgetdialoger under  början  av
året.    Utveckling    och    framtidstro
förvandlades  till ett utbildningsår  med
ytterligare hårda sparkrav.


För   att   både  klara  av  situationen
kortsiktigt  och  komma  till  rätta  med
underskotten     långsiktigt     föreslog
Försvarsmakten i budgetunderlaget att det
skulle   få   använda   överskott    från
materielanskaffningen   för   att   täcka
överskridanden inom förbandsverksamheten,
såväl  de  existerande för  2000  som  de
väntade  för  2001.  Regeringen  föreslår
emellertid   att   endast   förra   årets
överskridande  skall  täckas  genom   att
använda         överskottet          från
materielanskaffningen.  En   organisation
som   redan  utsatts  för  ytterst  hårda
sparkrav     tvingas    att     inskränka
verksamheten med ytterligare 700 miljoner
kronor för innevarande år.


Moderata samlingspartiet anser i  grunden
att   av  riksdagen  beslutad  verksamhet
skall   genomföras  inom  de  ramar   som
anvisats. Detta kräver emellertid att det
finns    en    balans   mellan   beslutad
verksamhet och tilldelade resurser.


Förslaget  i tilläggsbudgeten är  sålunda
orimligt. Det är inte möjligt att  minska
anslaget   6:1   Förbandsverksamhet   och
beredskap  m.m. under de kvarvarande  sju
månaderna   på   ett  sådant   sätt   som
regeringen      begär.      Att      "öka
omvandlingstrycket" för att få  försvaret
att  komma  i  kostymen är  en  sak,  men
metoderna ansvarslösa. Det är möjligt att
den kamerala ekvationen kan lyckas. Detta
kräver dock att all förbandsverksamhet  i
huvudsak inställs under resten av året.


Försvarsmaktens  högkvarter   har   inför
försvarsutskottet     redovisat     vilka
konsekvenserna blir under 2001. Förslagen
är att:


-  hemvärnsutbildningen reduceras med 50
%,


-   förbandsutbildningen   minskas   med
30-40 % av de rörliga kostnaderna,


-  flygtidsuttag och gångtid  på  fartyg
reduceras kraftigt,


-  omskolningen  av JAS  försenas  cirka
ett  år  (utöver effekten av den militära
flygutbildningens lokalisering),


-   helikopterverksamheten  i  försvaret
inskränks till fredsräddning, SAR (Search
and Rescue) och ambulanstransporter, samt


-  vid  skolor  och centrum  senareläggs
övergångsutbildning av arméofficerare och
studie- och utvecklingsverksamheten  dras
ned kraftigt.


Sammantaget  innebär  detta   att   såväl
internationalisering  som  utveckling  av
insatsorganisationen   försenas.   Utöver
detta  försenas omställningen  till  "det
nya          försvaret".         Planerad
omförrådsställning senareläggs och på den
utrustning  som finns i förråd  begränsas
underhållet    (300-500    civilanställda
avskedas).


Övriga  åtgärder  som  övervägs  är  att
ställa  in  eller reducera  det  taktiska
programmet      samt      stabs-      och
chefsprogrammen   vid  Försvarshögskolan.
Detta  trots  att 70 % av  kostnaden  vid
Försvarshögskolan inte går  att  påverka.
Hemvärnets verksamhet övervägs  att  helt
ställas in. Dessutom övervägs ytterligare
reduceringar av förbandsverksamheten.


Det   handlar   alltså  om   att   hitta
åtgärder som över huvud taget är  möjliga
att  genomföra för att spara pengar.  Men
då   får  skattebetalarna  heller   ingen
vidare  effekt av de 45 miljarder  kronor
som faktiskt satsas på totalförsvaret.


Stora oönskade avgångar av officerare  är
redan en del av verkligheten. Förra  året
slutade över 400 officerare helt utan  de
generösa erbjudanden som andra fått.  Och
avhoppen  - för att inte säga strömhoppen
-    fortsätter.   Många   duktiga    och
välutbildade  nyckelpersoner   försvinner
när       Försvarsdepartementet      ökar
omvandlingstrycket. Försvaret blöder inte
bara  ekonomiskt, utan också  personellt.
Kompetensflykten      fortsätter.      Om
utvecklingen   fortsätter  riskeras   ett
självgenererande       förfall        och
systemkollaps.


Särskilt  allvarliga blir konsekvenserna
för  de  delar  av  verksamheten  där  de
berörda   kan   "rösta   med   fötterna".
Åtskilliga  hemvärnsmän och framför  allt
unga  officerare kommer inte  att  finnas
kvar  efter detta halvårs stålbad.  Också
framtida   rekryteringskraft  såväl   vad
gäller hemvärn som officersyrke försämras
genom åtgärderna.


För  att  ta  försvaret  ur  detta  kaos
krävs  handling på kort och på lång sikt.
På  kort sikt mera pengar - i första hand
ett  ekonomiskt tillskott, i  andra  hand
överföringar  från  materielanslagen  för
2001.  Det drabbar visserligen förnyelsen
-  investeringarna som inte görs nu måste
göras senare - men är till skillnad  från
dråpslaget      mot     övnings-      och
utbildningsverksamheten     inte     helt
omöjliga att ta igen.


Regeringen  tror  sig  genom  den  hårda
linjen    driva   på   för   en    bättre
budgetdisciplin    i   försvaret,    vars
förbandsverksamhet   nu   "skall   in   i
kostymen".  Ambitionen  är  god,  men  de
panikåtgärder som planeras har inget  med
frågan  om  att  komma in i kostnadsramen
för nästa försvarsbeslutsperiod att göra.
Om besparingsåtgärderna vore ett led i en
anpassning av förbandsverksamheten skulle
det  vara förståeligt. Självklart  behövs
åtgärder   på  sikt  -  planeringen   och
prognosinstrumenten       har       varit
undermåliga, men är också till  stor  del
ett  resultat  av brister  i  regeringens
styrning av Försvarsmakten - men detta är
inget skäl för att utsätta Försvarsmakten
för  panikbesparingar som  fördröjer  den
nödvändiga omställningen av försvaret.


Regeringen  försvarar sig med att  pengar
kan komma att tillskjutas sedan - när man
känner  utfallet.  Då  är  skadan   redan
skedd.  I  efterhand kan ju  pengar  bara
skjutas till om panikåtgärderna inte  ger
det  utfall  man hoppas på.  Verksamheten
drabbas lika hårt i alla fall. Regeringen
agerar  i stället för att reagera.  Detta
är inte ansvarsfullt.


Samtidigt   har  stora  investeringar   i
försvarsfastigheter genomförts under 1990-
talet. Av dessa investeringar har minst 1
½    miljard    kronor   investerats    i
försvarsfastigheter som  nu  har  lämnats
eller  som  man planerar att  lämna.  Nya
investeringar  pågår och andra  planeras.
Det  är  utmanande  att  genomföra  dessa
investeringar med sikte på 2010-2015  när
utrymmet för de åtaganden som staten  gör
samtidigt  krymper på de flesta  områden.
Det   är   ett   uppenbart  slöseri   med
skattebetalarnas pengar. Samtidigt är det
förvånande  att  dessa investeringar  kan
göras     obehindrat    samtidigt     som
förbandsverksamheten               åläggs
besparingskrav  av sådan  omfattning  att
det        blir       förödande       för
utbildningsresultat och övrig verksamhet.
Denna  utveckling  är destruktiv  för  de
anställda  inom  Försvarsmakten  och  för
allmänhetens förtroende för det  sätt  på
vilket   riksdag   och   regering    styr
utvecklingen av det s.k. "nya försvaret".


Moderata  samlingspartiet  föreslår   att
1   400  000  000  kr,  i  enlighet   med
Försvarsmaktens   förslag,   förs    från
ramanslaget  6.3  Materiel,  anläggningar
samt   forskning   och  utveckling   till
ramanslaget  6.1  Förbandsverksamhet  och
beredskap m.m.


Riksdagen  bör därutöver ge regeringen  i
uppdrag  att pröva samtliga nu beslutade,
pågående    och   planerade    om-    och
nylokaliseringar  av  försvarsverksamhet.
Syftet    skall    vara    att    frigöra
investeringsmedel som kan tillföras  ram-
anslaget 6:3 Materiel, anläggningar  samt
forskning   och   utveckling    som    en
engångskompensation  för  de  reduktioner
som   har  genomförts  och  som  man   nu
planerar att genomföra inom detta anslag.




Bilaga 9


Socialförsäkringsutskottets yttrande


2000/01:SfU6y






Tilläggsbudget för år 2001 -
utgiftsområdena 8, 10 och 11




Till finansutskottet








Finansutskottet  har den  19  april  2001
beslutat  bereda  övriga berörda  utskott
tillfälle  att  yttra sig över  2001  års
ekonomiska  vårproposition (2000/01:100),
i    vad   avser   tilläggsbudget    till
statsbudgeten    för   budgetåret    2001
(yrkandena  11-37) jämte de motioner  som
kan komma att väckas, allt i de delar som
berör         respektive         utskotts
beredningsområde.   Vårpropositionen   är
resultatet   av   ett  samarbete   mellan
Socialdemokraterna,  Vänsterpartiet   och
Miljöpartiet.


De  delar som utskottet yttrar sig  över
är  regeringens förslag om tilläggsbudget
till  statsbudgeten för  budgetåret  2001
till utgiftsområdena 8, 10 och 11 tillika
med   förslag  om  ett  bemyndigande  för
regeringen (punkt 19) och ett godkännande
(punkt  24)  samt motion 2000/01:Fi23  av
Margit Gennser m.fl. (m).




Tilläggsbudget för 2001 för
utgiftsområdena 8, 10
och 11




Propositionen




Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar


Med  hänsyn till att prognoser visar  att
antalet personer som kommer att tas  emot
av   kommuner  blir  färre  än  vad   som
beräknats  anser regeringen att  anslaget
10:3        Kommunersättningar        vid
flyktingmottagande bör  minskas  med  200
miljoner  kronor.  Denna  minskning   bör
enligt   regeringen  användas   för   att
finansiera ökningar på andra anslag  inom
utgiftsområdet.


Antalet   asylsökande  i  år  överstiger
tidigare  bedömningar främst på grund  av
kriserna    i    Kosovo   och    Bosnien-
Hercegovina.  Därför  bör  anslaget  12:1
Migrationsverket   förstärkas   med    27
miljoner    kronor    för    att     inte
handläggnings- och väntetider skall  öka.
Regeringen   räknar   också   med   ökade
kostnader  för uppbyggnaden  av  ett  IT-
system  för administration av viseringar,
asyl-    och   migrationsärenden.    Även
anslaget 12:4 Utlänningsnämnden bör  ökas
i  syfte  att minska handläggningstiderna
hos  nämnden. Ökningen bör uppgå  till  5
miljoner kronor enligt regeringen.


Vidare   föreslås  att   anslaget   12:2
Mottagande  av asylsökande ökas  med  168
miljoner kronor. Ett nytt ramanslag  12:7
Från  EU-budgeten  finansierade  insatser
för asylsökande och flyktingar bör enligt
regeringen  föras  upp på  statsbudgeten.
Anslagsbeloppet,   38  miljoner   kronor,
motsvarar  EU:s finansiering  av  projekt
för  att  utveckla mottagningssystem  för
asylsökande,   för   integrationsinsatser
m.m.


Ramen  för utgiftsområdet föreslås  ökas
med 38 miljoner kronor.


Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp


Av  propositionen framgår att på grund av
att  sjukfrånvaron fortsätter att öka har
utgifterna  för sjukpenning  stigit  även
för  2001.  De  medel  som  anvisats   på
statsbudgeten för 2001 har  därför  visat
sig  vara otillräckliga. Regeringen anger
att  de  prognoser som ligger till  grund
för  bedömningen  av  utgiftsutvecklingen
för 2001 dock är osäkra och kan komma att
justeras  under  året. Regeringen  kommer
att följa utvecklingen noga för att kunna
bedöma  om  den  föreslagna  ökningen  är
tillräcklig.   Regeringen  föreslår   att
anslaget     19:1     Sjukpenning     och
rehabilitering m.m. ökas med 3  miljarder
kronor.


I  propositionen anges  vidare  att  den
kraftigt  ökade  sjukfrånvaron  under  de
senaste åren har lett till att utgifterna
för  sjukpenning och även kostnaderna för
att  handlägga  och kontrollera  ärendena
ökat.    Regeringen   som    i    budget-
propositionen för 2001 framfört  avsikten
att   vid  behov  tillskjuta  medel   för
administrationsändamål på  tilläggsbudget
i   samband   med  2001  års  ekono-miska
vårproposition föreslår att anslaget 19:8
Allmänna   försäkringskassor   ökas   med
100 miljoner kronor.


Mot  bakgrund  av  ovanstående  föreslår
regeringen att ramen för utgiftsområde 10
ökas med 3,1 miljarder kronor.


Regeringen  föreslår  också  (punkt  24)
att  om  så erfordras kostnader på  högst
30 miljoner kronor, som uppstår i samband
med  lokaliseringen  av  Stockholms  läns
allmänna försäkringskassas utlandskontors
pensionsenhet till Gotlands läns allmänna
försäkringskassa,  får  finansieras   med
medel från folkpensioneringsfonden.


Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom


Regeringen anför att när beslut  fattades
om budgetpropositionen för 2001 var vissa
förhållanden   som  påverkar   utgifterna
rörande efterlevandepensioner till  vuxna
inte  kända,  varför ett för lågt  belopp
föreslogs för anslaget.


Regeringen föreslår därför att  anslaget
20:2 Efterlevandepensioner till vuxna  nu
ökas med 30 miljoner kronor.


Anslaget   för  delpensioner  är   under
avveckling och fr.o.m. den 1 januari 2001
beviljas inga nya delpensioner. De  sista
utbetalningarna  sker under  2004.  Under
2000 nybeviljades ett oväntat stort antal
delpensioner,  varför   belastningen   på
anslaget  blir  större  än  anslaget   på
statsbudgeten.


Regeringen  föreslår att  anslaget  20:4
Delpension  ökas med 120 miljoner  kronor
och   att  finansiering  sker  genom  att
anslaget    20:3   Bostadstillägg    till
pensionärer   minskas   med   motsvarande
belopp.


Mot  bakgrund  av  ovanstående  föreslår
regeringen att ramen för utgiftsområde 11
ökas med 30 miljoner kronor.


Motion


I motion Fi23 av Margit Gennser m.fl. (m)
begärs     tillkännagivande    om     att
ytterligare  25  miljoner  kronor   skall
tillföras      Migrationsverket       och
ytterligare  2,5  miljoner  kronor  skall
tillföras      Utlänningsnämnden      för
återstoden  av innevarande år.  En  sådan
förstärkning  utöver regeringens  förslag
är    nödvändig    för    att    förkorta
handläggningstiderna, anser motionärerna.


Utskottet


Utskottet    konstaterar   att    antalet
asylsökande under innevarande  år  enligt
aktuella  prognoser kommer att  överstiga
tidigare  gjorda  bedömningar  främst  på
grund  av  kriserna i Kosovo och Bosnien-
Hercegovina. Mot den bakgrunden instämmer
utskottet  i  regeringens  bedömning  att
anslagen  för Migrationsverket respektive
Utlänningsnämnden   bör   utökas    under
innevarande   budgetår   för   att   inte
handläggningstiderna   och    de    långa
väntetiderna skall förlängas.


Utskottet,    som    förutsätter     att
regeringen   vid  behov  återkommer   med
ytterligare  förslag  på  tilläggsbudget,
avstyrker  motion  Fi23  och  tillstyrker
regeringens förslag om tilläggsbudget för
utgiftsområde     8    Invandrare     och
flyktingar.


Utskottet       tillstyrker        också
regeringsförslagen inom utgiftområdena 10
och  11  samt  godkänner  den  föreslagna
användningen       av       medel       i
folkpensioneringsfonden (punkt 24).




Avgifter för ansökan om uppehålls- och
arbetstillstånd




Propositionen


I  propositionen (punkt 19) föreslås  att
regeringen    bemyndigas   att    meddela
föreskrifter om avgifter för  ansökan  om
uppehålls- och arbetstillstånd för  vissa
sökande. Det gäller ansökningar som  görs
av  andra än personer som i Sverige söker
uppehållstillstånd  hos  Migrationsverket
på  grund  av skyddsbehov eller  anhöriga
som söker uppehållstillstånd på grund  av
familjeanknytning till personer som  fått
uppehållstillstånd    enligt    3    kap.
utlänningslagen   eller   på   grund   av
humanitära skäl. Undantag görs också  för
personer   som  omfattas  av  EES-avtalet
eller        andra        internationella
överenskommelser  samt för  personer  som
tas  ut  på  den s.k. flyktingkvoten  för
vidarebosättning  i  Sverige.   Förslaget
finns redovisat under utgiftsområde 5.


Utskottet


Som grundprincip föreslås att ansökningar
om  arbets- och uppehållstillstånd  skall
vara avgiftsbelagda. Avgifterna utgår,  i
likhet  med  vad  som  gäller  för  andra
avgifter,  i  form av ansökningsavgifter.
Från   denna  princip  görs   ett   antal
undantag,  där  det av olika  skäl  anses
vara  olämpligt  att  ta  ut  en  avgift.
Ansökningar   om  uppehållstillstånd   på
grund av skyddsbehov, när ansökan görs  i
Sverige,   utgör  ett  sådant   undantag.
Vidare  kan  avgifter  inte  tas  ut  när
rätten  till  vistelse  följer  av   EES-
avtalet.


Huvudregeln   är   att  ansökningar   om
arbets-   och  uppehållstillstånd   skall
göras  där  sökanden uppehåller  sig  och
prövas  före  inresan  i  landet.  Enligt
uppgift  förefaller det lämpligt att  den
utlandsmyndighet  som  tar  emot  ansökan
även tar emot ansökningsavgiften.


Såvitt   utskottet  kan  bedöma   kommer
avgifterna främst att beröra olika  typer
av  sökande  från  icke EES-länder  såsom
t.ex.  säsongsarbetare och andra sökanden
med  arbetserbjudande, gäststuderande och
gästforskare.  Anhöriga  till  de  nämnda
kategorierna samt andra anhöriga som inte
omfattas  av  EES-avtalet  betalar  också
avgift.  Även ansökningar om  förlängning
av    arbets-    och   uppehållstillstånd
omfattas av avgift.


Utskottet  har erfarit att avgifterna  i
samband  med  en ansökan om  arbets-  och
uppehållstillstånd normalt planeras uppgå
till  1 000 kronor. För barn under 18  år
och för anhöriga uttas halv avgift.


Utskottet,  som utgår från  att  åtgärden
kommer  att  följas upp bl.a. vad  gäller
konsekvenserna    för     de     sökande,
tillstyrker  regeringens förslag  om  ett
bemyndigande.




Stockholm den 15 maj 2001




På socialförsäkringsutskottets vägnar




Berit Andnor






Följande   ledamöter   har   deltagit   i
beslutet:  Berit Andnor (s),  Bo  Könberg
(fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm
(s),  Anita  Jönsson (s),  Ulla  Hoffmann
(v), Rose-Marie Frebran (kd), Gustaf  von
Essen  (m), Mariann Ytterberg (s),  Göran
Lindblad (m), Lennart Klockare (s), Sven-
Erik  Sjöstrand  (v),  Cecilia  Magnusson
(m),  Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta
Carlsson  (c),  Göte  Wahlström  (s)  och
Magda Ayoub (kd).




Avvikande mening






Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar


Margit  Gennser, Gustaf von Essen,  Göran
Lindblad  och Cecilia Magnusson (alla  m)
anser:


Enligt   vår   mening   bör   ytterligare
resurser tillföras Migrationsverket.  Mot
bakgrund av att antalet asylsökande under
innevarande    budgetår    väntas     bli
väsentligt  fler än regeringens  tidigare
bedömningar  anser  även  regeringen  att
anslaget  bör  öka.  Regeringens  förslag
till    anslagsökning   är   dock    helt
otillräckligt,   eftersom    endast    12
miljoner  kronor skall användas  för  att
förkorta handläggningstiderna och  därmed
de  långa väntetiderna. Enligt vår mening
bör       Migrationsverket      tillföras
ytterligare 25 miljoner kronor utöver  de
27   miljoner   kronor   som   regeringen
föreslagit  för återstoden av innevarande
budgetår.


Även  Utlänningsnämnden bör  få  utökade
resurser,  nämligen 2,5  miljoner  kronor
utöver  regeringens förslag till  ökning,
för att kunna fullgöra sina uppgifter.


Särskilt yttrande






Avgifter  för ansökan om uppehålls-  och
arbetstillstånd


Ulla  Hoffmann  och Sven-Erik  Sjöstrand
(båda v) anför:


Vänsterpartiet   -  har   haft   och   -
vidhåller  en  oro för vad  avgifter  för
sökande av uppehålls- och arbetstillstånd
kan  innebära.  Vid den  av  utskottet  i
yttrandet   begärda   uppföljningen    av
avgifter anser vi att det är viktigt  att
samtliga effekter av ansökningsavgifterna
undersöks. Frågan om ansökningsavgifterna
är så höga att de förhindrar eller i vart
fall  försvårar invandring  av  t.ex.  en
anhörig måste noga analyseras. Skulle  så
visa  sig  vara fallet är vår uppfattning
att avgifterna måste tas bort. Vidare bör
det   i  detta  sammanhang  betänkas  att
avgifterna  går  direkt till  statskassan
och  inte  kan användas för att  förkorta
väntetiderna  vid utlänningsmyndigheterna
-  vilket annars hade varit ett angeläget
ändamål.


Bilaga 10


Socialförsäkringsutskottets yttrande


2000/01:SfU5y (utdrag)






Preliminära ramar för utgiftsområdena 8,
10, 11 och 12 samt ålderspensionssystemet
vid sidan  av statsbudgeten




Till finansutskottet








En  stor  del av utgifterna inom  området
avser  handläggningen av asylärenden  och
mottagande   av   asylsökande.    Antalet
asylsökande är naturligtvis av  avgörande
betydelse  för  kostnadernas  utveckling.
Prognosen  för  antalet  asylsökande   är
alltid mycket osäker, och olika händelser
kan kraftigt påverka antalet ansökningar.
De långa handläggningstiderna är dessutom
kostsamma i asylärenden bl.a. på grund av
att  de  sökande  under  tiden  vistas  i
Migrationsverkets mottagningssystem.  Vid
behandlingen av budgeten för  2001  ansåg
utskottet  (bet.  2000/01:SfU2)  att  den
ansvariga    myndigheten   måste    kunna
utnyttja  de samlade resurserna på  bästa
möjliga  sätt  i  en verksamhet  som  kan
fluktuera snabbt och där det är  av  stor
vikt   med  tidiga  insatser.  Regeringen
anser   emellertid  att   det   inte   nu
föreligger   behov  av  några   särskilda
åtgärder.    Eftersom   ett    flexiblare
utnyttjande  av medlen för  detta  område
ryms  inom  den  föreslagna  utgiftsramen
konstaterar  utskottet  att  de   närmare
villkoren för anslagen 12:1 och 12:2 blir
aktuella först i samband med budgeten för
2002. Utskottet vill redan nu understryka
att  prioriteringar  inom  andra  områden
också   kan   få  betydelse   för   detta
utgiftsområde. Av betydelse för  budgeten
kan   också   bli   den   granskning   av
handläggningstider,  anslagsstruktur  och
budgetarbete inom migrationspolitiken som
för  närvarande genomförs  av  Riksdagens
revisorer.


Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag   till  preliminära   ramar   för
budgetåren  2002,  2003  och   2004   och
avstyrker motionerna Fi17, Fi18, Fi19 och
Fi20 i aktuella delar.


Stockholm den 15 maj 2001




På socialförsäkringsutskottets vägnar


Berit Andnor






Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Berit Andnor (s), Bo Könberg
(fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm
(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann
(v), Rose-Marie Frebran (kd), Gustaf von
Essen (m), Mariann Ytterberg (s), Göran
Lindblad (m), Lennart Klockare (s), Sven-
Erik Sjöstrand (v), Cecilia Magnusson
(m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta
Carlsson (c), Göte Wahlström (s) och
Magda Ayoub (kd).












Avvikande mening






1. Margit Gennser, Cecilia Magnusson,
Gustaf von Essen och Göran Lindblad (alla
m) anser att utskottets yttrande i nedan
angivna avseenden bort ha följande
lydelse:


Vi  anser  att asylsökande skall  få  en
snabb  och  grundlig behandling  av  sina
ärenden för att inte fastna i vanmakt och
passivisering. De nuvarande  väntetiderna
för   asylsökande   är   alltför   långa.
Migrationsverkets resurser bör därför öka
med 50 miljoner kronor utöver regeringens
förslag.  Även Utlänningsnämndens  anslag
bör utökas. Vi känner viss tveksamhet när
det  gäller Integrationsverkets uppgifter
och föreslår att en del av verkets anslag
liksom    en   del   av   anslaget    för
integrationsåtgärder     används      som
delfinansiering   av  förstärkningen   av
Migrationsverket och Utlänningsnämnden.




BILAGA 11


Socialutskottets protokollsutdrag


2000/01:36.4








BILAGA 12


Kulturutskottets protokollsutdrag


2000/01:25.3








Bilaga 13


Trafikutskottets yttrande


2000/01:TU2y






Tilläggsbudget för år 2001 -
utgiftsområde 22 Kommunikationer




Till finansutskottet








Finansutskottet beslöt den 19 april  2001
att   bereda   övriga   berörda   utskott
tillfälle  att  yttra sig över  2001  års
ekonomiska  vårproposition  (2001/01:100)
om  tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001 (yrkandena 11-37) och  de
motioner som kan komma att väckas, allt i
de  delar  som berör respektive  utskotts
beredningsområde.


I      detta      yttrande      behandlar
trafikutskottet yrkandena 12,  29-33  och
37 (delvis) i propositionens förslag till
riksdagsbeslut,      innebärande      att
regeringen föreslår att riksdagen  såvitt
avser  tilläggsbudget till  statsbudgeten
för budgetåret 2001


12.  antar regeringens förslag till  lag
om   ändring   i   lagen  (1977:756)   om
tilldelning av spårkapacitet,


29.    godkänner   att   ansvaret    för
delfunktionen Landsvägstransporter i  det
civila    försvaret   förs   över    från
Överstyrelsen  för civil  beredskap  till
Vägverket,


30.     godkänner     den     föreslagna
användningen   av   den   av    riksdagen
fastställda         låneramen         för
Göteborgsöverenskommelsen,


31.   bemyndigar  regeringen  att   låta
Vägverket  ta upp lån i Riksgäldskontoret
intill  ett belopp av 100 000 000 kr  för
att  inleda utbyggnaden av väg  E  6  del
Hogdal-Nordby,


32.  bemyndigar regeringen att vidta  de
åtgärder  i  fråga  om aktieägartillskott
till  Svensk-Danska Broförbindelser  AB:s
(Svedab) som föreslås,


33.     godkänner     den     föreslagna
användningen av den av riksdagen  för  år
2001      beslutade      låneramen      i
Riksgäldskontoret     för      Banverkets
investeringar,


37.   (delvis)   för   budgetåret   2001
godkänner      ändrade     ramar      för
utgiftsområden samt anvisar  ändrade  och
nya anslag i enlighet med specifikation i
tabell 2.1 i propositionen.




Vidare behandlar utskottet motion
2000/01:Fi30 av Per-Richard Molén m.fl.
(m).






1 Ändrad ram och ändrade anslag




Regeringens förslag


Regeringen  föreslår  att  riksdagen   på
tilläggsbudget  till  statsbudgeten   för
budgetåret  2001 godkänner ändrade  ramar
för  utgiftsområden samt anvisar  ändrade
och nya anslag i enligt med specifikation
i tabell 2.1 i propositionen.


I     fråga    om    utgiftsområde    22
Kommunikationer  har  tabellen   följande
innehåll:


Anslags-           Belopp  Föränd  Ny
enligt  ring    ram/
Nummer             statsb  av      ny
udgete  ram/an  ansla
n 2001  slag    gsniv
å
22               24 690            24
Kommunikatione      313    -10    680
r                          000    313
34: Bidrag till     203 077 20 000
1   Sveriges                          223
meteorologiska                    077
och
hydrologiska
institut m.m.,
ramanslag
36: Vägverket:                        787
1   Administration    1 044   -257    130
, ramanslag         730    600
36: Väghållning                        13
2   och              13 662    230    892
statsbidrag,        925    000    925
ramanslag
36: Banverket:      749 849
3   Administration          -2 400  747
, ramanslag                     449
36: Bidrag till     409 000
8   sjöfarten,                 105    514
ramanslag                  000    000
36: Ersättning      140 000
10  till Statens               -90     50
järnvägar i                000    000
samband med
utdelning från
AB
Swedcarrier,
ramanslag
36: Rikstrafiken:   190 000
12  Trafikupphandl             -15    775
ing, ramanslag             000    000
Som    framgår   av   tabellen    innebär
regeringens   förslag   att   ramen   för
utgiftsområdet  minskar med  10  miljoner
kronor.  Inom  utgiftsområdet  sker   den
största  omfördelningen inom  vägområdet.
Ramanslaget  Väghållning och  statsbidrag
föreslås öka med 230 miljoner kronor  för
väghållningsåtgärder  med  anledning   av
översvämningarna sommaren  år  2000  samt
för                    anslagsfinansierad
myndighetsutövning.  Finansieringen  sker
genom  att  medel  omförs  från  anslaget
Vägverket: Administration.


För   anslaget   Bidrag  till   Sveriges
meteorologiska och hydrologiska  institut
föreslås en ökning med 20 miljoner kronor
med  hänsyn  till  att kostnaderna  under
innevarande   år   ökar   för    Sveriges
medverkan  i  det  europeiska  samarbetet
inom   European  Organization   for   the
Exploitation of Meteorological Satellites
(EUMETSAT). Finansieringen sker genom att
10 miljoner kronor tillförs från anslaget
Bidrag   till   Fonden  för   fukt-   och
mögelskador   under   utgiftsområde    18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande  samt  att  anslaget  Vägverket:
Administration reduceras med 10  miljoner
kronor.


När  det gäller ramanslaget Bidrag  till
sjöfarten    bedömer    regeringen    att
förväntade      utbetalningar      enligt
förordningen (1996:1559) om statligt stöd
till svensk sjöfart kommer att överskrida
tidigare  anvisade medel med 105 miljoner
konor. Det ökade medelsbehovet bör enligt
regeringen  tillföras anslaget  genom  en
minskning  av  dels  anslaget  Ersättning
till  Statens  järnvägar  i  samband  med
utdelning   från   AB   Swedcarrier   (90
miljoner     kronor),    dels    anslaget
Rikstrafiken (15 miljoner kronor).


Regeringens anslagsberäkning innebär
vidare att det under utgiftsområde 24
Näringsliv uppförda anslaget Myndigheten
för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader tillförs 20
miljoner kronor. Finansieringen sker
genom att ramanslaget Vägverket:
Administration minskas med 17 600 000 kr
och att ramanslaget Banverket:
Administration minskas med 2 400 000 kr.


Motionsförslag


Per-Richard  Molén  m.fl.  (m)  anser   i
motion  Fi30  yrkande 1  att  regeringens
förslag   till  medelsomfördelning   inom
vägområdet  är rimlig men framhåller  att
reduceringen  av  ramanslaget  Vägverket:
Administration  inte  får   resultera   i
minskade forskningsinsatser.


Trafikutskottets ställningstagande


Trafikutskottet   ställer    sig    bakom
regeringens förslag till ändrad  ram  och
ändrade   anslag   för  budgetåret   2001
avseende utgiftsområde 22 Kommunikationer
(punkt 37 delvis).


Trafikutskottet noterar att propositionen
ger begränsad information om vilken
påverkan som den förordade
anslagsminskningen för Vägverkets
administrationsanslag får för aktuell
verksamhet. Enligt vad trafikutskottet
erfarit kommer dock inte Vägverkets FoU-
verksamhet att påverkas. Trafikutskottet
förutsätter att så inte sker. Enligt
trafikutskottets mening är det angeläget
att konsekvenserna av förslag till större
medelsomföringar fortsättningsvis
redovisas. Med hänvisning till det
anförda föreslår trafikutskottet att
finansutskottet avstyrker motion Fi32 (m)
yrkande 1.




2 Ändring i lagen (1997:756) om
tilldelning av spårkapacitet


Regeringens förslag


Tågtrafikledningen   är    i    dag    en
självständig  enhet  inom  Banverket  med
ansvar     för    bl.a.    banfördelning,
trafikledning    och    tilldelning    av
tåglägen.     Regeringen    anser     att
tågtrafikledningens operativa  verksamhet
bör  integreras i Banverket för att uppnå
effektivitetsvinster                  och
kostnadsbesparingar. För  att  möjliggöra
organisationsförändringen   föreslås   en
ändring i lagen (1997:756) om tilldelning
av spårkapacitet.


Trafikutskottets ställningstagande


Trafikutskottet anser det angeläget att
statens spåranläggningar utnyttjas
effektivt och tillstyrker regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1997:756) om tilldelning av
spårkapacitet (punkt 12).


3 Funktionen Transporter


Regeringens förslag


Regeringen   anser   att   ansvaret   för
delfunktionen Landsvägstransporter i  det
civila  försvaret  bör  föras  över  från
Överstyrelsen  för civil  beredskap  till
Vägverket  fr.o.m. den 1 juli  2001.  Som
skäl   anförs  att  den  för  det  civila
försvaret   vägledande   ansvarsprincipen
entydigt       talar       för        att
delfunktionsansvaret                  för
Landsvägstransporter   bör    ligga    på
Vägverket.


Trafikutskottets ställningstagande




Trafikutskottet har för sin del ingen
erinran mot regeringens förslag och
föreslår därför att finansutskottet
tillstyrker detta (punkt 29).




4 Göteborgsöverenskommelsen


Bakgrund


I december 1997 godkände riksdagen ett
förslag av regeringen till förändringar i
trafiklösningarna i Göteborgsregionen
(prop. 1996/97:160, bet. 1997/98: TU1,
rskr. 1997/98:104). Riksdagen har
därefter godkänt att staten ersätter
berörda kommuner för del av nedlagda
planeringskostnader enligt den tidigare
Göteborgsöverenskommelsen, dock
sammanlagt högst 200 miljoner kronor
(prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27,
rskr. 1997/98:317).


Regeringens förslag


Regeringen föreslår att den av riksdagen
tidigare fastställda låneramen för
Göteborgsöverenskommelsen får användas
även för att finansiera ytterligare s.k.
förgäveskostnader på 13,6 miljoner kronor
enligt 3 § i Göteborgsöverenskommelsen.
Med förgäveskostnader avses
planeringsåtgärder enligt den tidigare
Göteborgsöverenskommelsen för
vägtullssystem m.m. och vägprojektet
Östra länken som inte kommit till nytta.


Trafikutskottets ställningstagande


Trafikutskottet har för sin del ingen
erinran mot regeringens förslag och
föreslår att finansutskottet tillstyrker
detta (punkt 30).




5 Utbyggnad av väg E 6


Regeringens förslag


I  propositionen redovisas att  Vägverket
på     regeringens     uppdrag     utrett
förutsättningarna att belägga trafiken på
väg  E 6 i norra Bohuslän med vägavgifter
i syfte att finansiera utbyggnaden av den
nordliga delen av väg E 6 inklusive halva
den  nya  bron över Svinesund. Vägverkets
förslag  till  vägavgifter  innebär   att
endast  den tunga trafiken skall beläggas
med   avgift   vid  färd  till   Sverige.
Avgiften är beräknad till ca 100  svenska
kronor.  Av Vägverkets utredning  framgår
bl.a.    att   återbetalningstiden    för
investeringen i halva Svinesundsbron till
Nordby samt sträckan Nordby-Hogdal är  27
år   vid  en  låg  fordonsvolym  och   en
återbetalningstid på 22  år  vid  en  hög
fordonsvolym.


För att inleda utbyggnaden av väg E 6 del
Hogdal-Nordby föreslås i propositionen
att regeringen får besluta om lån i
Riksgäldskontoret intill ett belopp av
100 miljoner kronor. Genom att sträckan
lånefinansieras kan byggnationen inledas
år 2001. Lånet i Riksgäldskontoret kommer
enligt regeringen att återbetalas under
20 år i första hand med framtida
vägavgifter och i andra hand med medel
från ramanslaget Väghållning  och
statsbidrag.


Motionsförslag


Per-Richard  Molén m.fl. (m) välkomnar  i
motion  Fi30  regeringens  förslag   till
avgiftsfinansiering  men  framhåller  att
avgifterna    bör   betalas    av    alla
trafikanter   (yrkande  2).  Motionärerna
efterlyser  vidare  en  redovisning  från
regeringen   för   att   närmare    kunna
fastställa   avgiftssystemets  utformning
(yrkande 3).


Trafikutskottets ställningstagande


Utbyggnaden av väg E 6 mellan Rabbalshede
och   den  planerade  avgiftsfinansierade
sträckan    vid   Svinesund    ingår    i
planeringsramen   för   investeringar   i
nationella         stamvägar          för
planeringsperioden    1998-2007    (prop.
1996/97:53,   bet.   1996/97:TU7,   rskr.
1996/97:174). Trafikutskottet  anser  att
det    är   viktigt   inte   minst   från
trafiksäkerhetssynpunkt  att  utbyggnaden
av  E  6  kan  genomföras i enlighet  med
tidigare  planer.  Trafikutskottet  anser
mot  denna  bakgrund  att  riksdagen  bör
bifalla  regeringens  förslag  om  lån  i
Riksgäldskontoret intill  ett  belopp  av
100   miljoner  kronor  för  att   inleda
utbyggnaden  av väg E 6 del Hogdal-Nordby
(punkt 31).




Enligt väglagen (1971:948) ankommer det
på regeringen att i varje särskilt fall
besluta att avgift får tas ut för
begagnande av väg. Som framgår av
propositionen är den slutliga
utformningen av avgiftssystemet för den
nordliga delen av väg E 6 inklusive
Svinesundsbron ännu inte klar. Först
krävs bl.a. överläggningar med den norska
staten. Trafikutskottet förutsätter att
regeringen kommer att redovisa för
riksdagen hur den fortsatta utbyggnaden
av väg   E 6 kommer att genomföras och
finansieras. Enligt trafikutskottets
mening finns det mot denna bakgrund inte
någon anledning för riksdagen att nu ha
några synpunkter på Vägverkets förslag
till avgiftssystem eller begära
ytterligare beslutsunderlag.
Trafikutskottet föreslår därför att
finansutskottet avstyrker motion Fi30 (m)
yrkandena 2 och 3.






6 Banverket och Vägverket




Bakgrund


Beslutet  om  en  fast  förbindelse  över
Öresund fattades 1991 på grundval av  ett
avtal   mellan   Sveriges  och   Danmarks
regeringar.    Avtalet    godkändes    av
riksdagen  den  12 juni  1991.  Samtidigt
beslutade   riksdagen  om  de  ekonomiska
åtaganden  som avtalet förutsatte  (prop.
1990/91:158,  bet.  1990/91:TU31,   rskr.
1990/91:379).   Enligt   beslutet   skall
Öresundsförbindelsen   finansieras    med
avgifter från trafikanterna så att  ingen
belastning   på  statsbudgeten   uppstår.
Vidare  angavs att anslutningarna på  den
svenska sidan skulle finansieras med  det
överskott Öresundsförbindelsen beräknades
ge.


Med    anledning   av   regeringsavtalet
bildades   två  helstatliga  bolag,   ett
svenskt   (Svensk-Danska  Broförbindelsen
AB)      och     ett     danskt      (A/S
Øresundsforbindelsen)   som   tillsammans
bildat Öresundskonsortiet som svarat  för
planering, projektering, byggande, drift,
underhåll och finansiering av kust- till-
kustförbindelsen.                   Sedan
Öresundsförbindelsen öppnades för  trafik
den        1  juli  2000  har  konsortiet
ändrat  namn till Øresundsbro  Konsortiet
och  koncentrerat  sin verksamheten  till
drift, kundservice och marknadsföring.


Svensk-Danska   Broförbindelsen   AB
(Svedab)    äger   50%   av   Øresundsbro
Konsortiet      och      de       svenska
landanslutningarna   till   Öresundsbron.
Bolagets   verksamhet  är   huvudsakligen
koncentrerad till ekonomisk koncern-  och
bolagsförvaltning   samt   drifts-    och
underhållsförvaltning   av   de   svenska
landanslutningarna   till   Öresundsbron.
Svedab   skall   dessutom   medverka    i
finansieringen  av  Citytunneln.  Bolaget
ägs av den svenska staten genom Banverket
(50 %) och Vägverket (50 %).


I  och med att Öresundsförbindelsen togs
i     drift     påbörjas    avskrivningen
(värdeminskningen)    av    anläggningen,
vilket leder till ett negativt resultat i
Svedabs  ekonomi som inte kan tillgodoses
med  Svedabs  eget kapital.  Förhållandet
med  negativt kapital har enligt tidigare
riksdagsbeslut  beräknats   bestå   under
flera år.


Regeringens förslag


I  propositionen föreslås att  regeringen
bemyndigas  att dels låta  Banverket  och
Vägverket  oåterkalleligen  förbinda  sig
att  vid  behov  lämna aktieägartillskott
för  att  Svedabs eget kapital vid  varje
tillfälle    skall   uppgå    till    det
registrerade  aktiekapitalet,  dels  låta
Banverket  och  Vägverket  årligen  lämna
erforderliga                   villkorade
aktieägartillskott  till   Svedab   jämte
ränta i form av betalningsutfästelser.


Motionsförslag


Per-Richard Molén m.fl. (m) konstaterar i
motion  Fi30  yrkande 4  att  Øresundsbro
Konsortiets  underskott inte  kan  täckas
med  höjda taxor. Underskottet kan heller
inte  belasta  de  redan hårt  ansträngda
trafikverken.  Eftersom underskottet  kan
förutses  bli  bestående under  många  år
föreslås  att  kostnaden i stället  täcks
direkt   av   staten   genom   en    egen
anslagspost  i statsbudgeten  som  inryms
under budgettaket.


Trafikutskottets ställningstagande


Enligt den kalkyl som presenterades inför
riksdagsbeslutet år 1991 om  att  anlägga
en    fast   förbindelse   över   Öresund
beräknades  konsortiet  gå  med   förlust
under   cirka  sex  år  efter   det   att
förbindelsen    öppnats    för    trafik.
Anledningen  var  att  kostnaderna  genom
avskrivningar,    räntor    och     drift
inledningsvis    beräknades     överstiga
intäkterna.    Återbetalningstiden    för
upptagna lån beräknades till 27 år.  Till
följd    av    tidigare   ej    förutsatt
mervärdesskattebeläggning              av
broavgifterna   beräknas    numera    att
återbetalningstiden för upptagna lån blir
förlängd  till  30 år.  För  Svedabs  del
beräknas återbetalningstiden för upptagna
lån till 38 år.


Med  hänsyn  bl.a. till att  Øresundsbro
Konsortiets  resultat  redovisas  hos  de
båda  moderbolagen redovisar även  Svedab
ett  negativt resultat under de inledande
åren efter det att förbindelsen tagits  i
drift.  Detta  innebär att  Svedabs  eget
kapital kommer att understiga hälften  av
det      registrerade     aktiekapitalet.
Riksdagen   har   mot   denna    bakgrund
bemyndigat  regeringen  att   uppdra   åt
Banverket  och  Vägverket  att   utställa
kapitaltäckningsgarantier till skydd  för
Svedabs  eget kapital (prop.  1992/93:100
bil.    7,   bet.   1994/95:TU2,    rskr.
1994/95:50). Riksdagen förutsatte  därvid
att  kapitaltillskott  till  Svedab  inte
skulle  öka  statens årliga utgifter  och
därmed   heller   inte   innebära   någon
anslagsbelastning.


Trafikutskottet har mot denna bakgrund
ingen erinran mot förslaget att
regeringen bemyndigas att dels låta
Banverket och Vägverket oåterkalleligen
förbinda sig att vid behov lämna
aktieägartillskott för att Svedabs eget
kapital vid varje tillfälle skall uppgå
till det registrerade aktiekapitalet,
dels låta Banverket och Vägverket årligen
lämna erforderliga villkorade
aktieägartillskott till Svedab jämte
ränta i form av betalningsutfästelser
(punkt 32). Trafikutskottet förutsätter
att regeringen i budgetpropositionen
fortsättningsvis redovisar Øresundsbro
Konsortiets och  Svedabs ekonomi.
Trafikutskottet avstyrker därmed motion
Fi30 (m) yrkande 4.


7 Banverkets låneram


Bakgrund


Enligt riksdagens beslut med anledning av
budgetpropositionen för år 2001
disponerar Banverket en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 9 miljarder
kronor för investeringar i eldrifts- och
teleanläggningar, produktions- och
telenätsutrustning, rörelsekapital,
finansiering av omsättningstillgångar
samt för statens andel av
kapitalkostnader för lån avseende vissa
investeringar i Stockholmsområdet år 1983
mellan Statens järnvägar, Stockholms läns
landsting och staten.


Regeringens förslag


Av  propositionen framgår  att  Banverket
finansierar  projekteringskostnader   för
järnvägsinvesteringar genom  upplåning  i
Riksgäldskontoret. Vid byggstart görs  en
anslagsavräkning      av       upparbetad
projekteringskostnad. Under senare år har
värdet   av   projekteringslagret    ökat
kraftigt,   bl.a.   beroende    på    att
investeringsprojekt inte kunnat  påbörjas
i   planerad   omfattning.   Vidare   har
Riksrevisionsverket i en revisionsrapport
avseende  Banverkets  årsredovisning  för
1999  påtalat  att regleringsbrevet  inte
ger  ett  tydligt stöd för  den  hittills
tillämpade principen.


Regeringen  föreslår mot denna  bakgrund
att   ändamålet  för  Banverkets  låneram
vidgas     till    att    även    omfatta
projekteringskostnader                för
järnvägsinvesteringar.  Av  propositionen
framgår att Banverket avser att på  några
års   sikt  avveckla  projekteringslagret
till    aktuell   genomförandeplan    för
stomnätsplanens objekt.


Trafikutskottets ställningstagande


Trafikutskottet  har  ingen  erinran  mot
regeringens förslag att den av  riksdagen
för   år   2001   godkända  låneramen   i
Riksgäldskontoret även får  användas  för
att   finansiera  projekteringskostnader.
Riksdagen bör därför bifalla punkt  33  i
propositionen. Enligt vad trafikutskottet
erfarit beräknas medelsbehovet för  detta
ändamål  uppgå  till  omkring  1  miljard
kronor.




Stockholm den 15 maj 2001




På trafikutskottets vägnar




Monica Öhman






Följande   ledamöter   har   deltagit   i
beslutet:  Monica Öhman (s),  Per-Richard
Molén (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg
(s),  Karin  Svensson Smith  (v),  Johnny
Gylling  (kd),  Tom Heyman  (m),  Krister
Örnfjäder (s), Lars Björkman (m),  Monica
Green  (s),  Inger Segelström  (s),  Stig
Eriksson   (v),   Tuve   Skånberg   (kd),
Birgitta  Wistrand (m), Mikael  Johansson
(mp),  Kenth  Skårvik  (fp)  och  Viviann
Gerdin (c).




Avvikande meningar


1. Ändrad ram och ändrade anslag


Per-Richard  Molén (m), Tom  Heyman  (m),
Lars  Björkman (m) och Birgitta  Wistrand
(m) anför:


Vi     anser    att    forsknings-    och
utvecklingsverksamhet är viktigt för  den
fortsatta         utvecklingen         av
vägtrafiksystemet och för  att  förbättra
väghållningens  effektivitet.   Riksdagen
bör   därför  bifalla  motion  Fi30   (m)
yrkande 1. Det betyder att minskningen av
anslaget  Vägverket:  Administration  bör
ske    genom   en   effektivisering    av
administrationen  och  inte  resultera  i
minskade     forskningsinsatser      inom
vägområdet.  Vi  har  ingen  erinran  mot
regeringens   förslag   för   innevarande
budgetår  beträffande ändringar av  ramen
för  utgiftsområde 22 Kommunikationer och
anslagen.




2. Utbyggnad av väg E 6


Per-Richard  Molén (m), Tom  Heyman  (m),
Lars  Björkman (m) och Birgitta  Wistrand
(m) anför:


Moderata samlingspartiet har sedan länge
förordat en fortsatt utbyggnad av väg E
6. Vi har därför ingen erinran mot
regeringens förslag att Vägverket får ta
upp lån i Riksgäldskontoret intill ett
belopp av 100 miljoner kronor för att
inleda utbyggnaden av väg E 6 del
Hogdal-Nordby. Vi anser dock att
avgifterna för den aktuella sträckan
inklusive den halva bron över Svinesund
bör betalas av samtliga trafikanter. För
att kunna närmare fastställa avgiftsnivån
bör regeringen återkomma till riksdagen
med information om hur avgiftsberäkningen
bör utformas. Riksdagen bör således
bifalla motion Fi30 (m) yrkandena 2 och
3.


3. Utbyggnad av väg E 6


Karin  Svensson Smith (v), Stig  Eriksson
(v) och Mikael Johansson (mp) anför:


Av utskottsmajoritetens skrivningar
framgår att utbyggnaden av väg E 6 mellan
Rabbalshede och den planerade
avgiftsfinansierade sträckan vid
Svinesund ingår i planeringsramen för
investeringar i nationella stamvägar för
planeringsperioden 1998-2007 (prop.
1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.
1996/97:174). Meningen i majoritetstexten
som lyder  "Trafikutskottet anser att det
är viktigt inte minst från
trafiksäkerhetssynpunkt att utbyggnaden
av E 6 kan genomföras i enlighet med
tidigare planer" bör utgå. I övrigt har
vi inget att erinra mot
utskottsmajoritetens skrivningar i detta
avsnitt.


4. Banverket och Vägverket


Per-Richard  Molén (m), Tom  Heyman  (m),
Lars  Björkman (m) och Birgitta  Wistrand
(m) anför:


Som redovisas i motion Fi30 yrkande 4 är
den ekonomiska konstruktionen av
Øresundsbro Konsortiet inte hållbar. De
beräknade underskott som uppstår under de
inledande åren sedan Öresundsbron öppnats
för trafik kan inte täckas med höjda
taxor. De redan hårt ansträngda
trafikverken Vägverket och Banverket har
heller ingen möjlighet att ge
erforderliga kapitaltillskott.
Regeringens förslag att trafikverken får
ställa ut obegränsade
kapitaltäckningsgarantier är oklart och
innebär att budgetsystemet kringgås.
Eftersom underskottet kan förutses bli
bestående under många år bör kostnaden i
stället täckas direkt av staten genom en
egen anslagspost i statsbudgeten som
inryms under budgettaket. Vi anser därför
att riksdagen bör bifalla motion Fi30 (m)
yrkande 4.


Särskilt yttrande


Banverket och Vägverket


Johnny  Gylling (kd), Tuve Skånberg  (kd)
och Vivann Gerdin (c) anför:


Regeringens  förslag till kapitaltäckning
för  Svedab  ger  ingen  information   om
medelsbehovets  storlek eller  eventuella
risker    som    är    förknippade    med
betalningsutfästelserna.    Enligt    vår
mening   är   det  viktigt  att   statens
finanser  präglas  av tydlighet  för  att
skapa förutsättningar för en god kontroll
och  ett  effektivt användande av statens
resurser.    Som   Riksdagens   revisorer
nyligen föreslagit efter en granskning av
investeringar  i trafikens  infrastruktur
är det viktigt att motiv till, risker med
och   ekonomiska  konsekvenser  av  olika
finansieringsförslag   klarläggs   (förs.
2000/01:RR11). Vi anser att  Öresundsbron
med  landanslutningar  skall  finansieras
med trafikavgifter som riksdagen tidigare
lagt  fast. Det bör ankomma på regeringen
att   redovisa   en  ekonomiskt   hållbar
finansieringslösning för projektet.




Bilaga 14


Trafikutskottets yttrande


2000/01:TU1y (utdrag)






Preliminära ramar för utgiftsområde 22
Kommunikationer åren 2002-2004




Till finansutskottet








Sjöfartsstödet


Motionerna


Tom  Heyman  och Lars Björkman  (båda  m)
framhåller    i    motion    Fi25     att
sjöfartsstödet  inte skall  utvidgas.  De
pekar   på   att  den  svenskregistrerade
handelsflottan, utom färjorna, länge  har
haft  svårt  att hävda sig i konkurrensen
och att den sedan år 1989 är beroende  av
statligt  stöd. Detta är enligt  motionen
en  olycklig lösning. Enligt motionen har
många  utvärderingar gjorts av denna  typ
av  riktade industristöd och de ger  alla
en  genomgående  mycket negativ  bild  av
effekterna.   Stödet  skapar  ineffektiva
organisationer,  snedvrider  konkurrensen
och  konserverar föråldrad teknik.  Sedan
stödet   infördes  har  enligt   motionen
handelsflottan  minskat, medelåldern  hos
tonnaget  ökat, den tekniska utvecklingen
mer    eller    mindre   avstannat    och
riskkapitalet  i  stort sett  försvunnit.
Regeringen  aviserar nu att stödet  skall
mer  än fördubblas och nu även utgå  till
färjesjöfarten. I motionen anges att  det
utökade  stödet till den helt dominerande
delen  kommer  att  utgå  till  ett  enda
företag.  Det  torde  inte  ha  inträffat
sedan  varvsstödets dagar att ett enskilt
företag erhåller ett så omfattande belopp
för  att  täcka  löpande driftunderskott.
Sjöfartsstödet kommer direkt att  påverka
det   statliga   upplåningsbehovet,   och
kostnaden för det nya driftbidraget  till
färjorna  överlåtes därmed till  framtida
generationer att betala. När den  svenska
arbetsmarknaden står inför  personalbrist
på  många områden planerar regeringen att
med  skattemedel  subventionera  tämligen
lågbetalda  sjöarbeten. Detta kan  enligt
motionen  inte vara en riktig utveckling.
Stödet  bör  enligt  motionen  därför  ej
utökas  och  det nuvarande sjöfartsstödet
bör avvecklas.


I  motion  Fi29 av Mats Odell m.fl.  (kd)
yrkande   3  framhålls  att  det   enligt
propositionen  framgår att sjöfartsstödet
skall införas så snart som möjligt,  dock
senast     den     1    januari     2002.
Kristdemokraterna  anser  att   det   nya
sjöfartsstödet skall träda i kraft  redan
till   sommaren,  dock   senast   den   1
september 2001. I motionen framhålls  att
svensk handelssjöfart är ledande när  det
gäller  miljö- och säkerhetstänkande  men
att  den  lever under pressade ekonomiska
förhållanden. Slutligen framhålls att det
är  viktigt att kompetensen finns kvar  i
Sverige och för det krävs enligt motionen
en aktiv sjöfartspolitik.


Trafikutskottets ställningstagande


I  sitt  av riksdagen godkända betänkande
(prop.   2000/01:1  utg.omr.   22,   bet.
2000/01:TU1,  rskr. 2000/01:80)  noterade
utskottet      med     tillfredsställelse
regeringens          uttalande          i
budgetpropositionen för år 2001  att  den
ville    slå   vakt   om   den    svenska
sjöfartsnäringen,       inte        minst
färjesjöfarten. Regeringen  betonade  att
den,  efter  en översyn av lastsjöfartens
och färjenäringens villkor,  ville ge den
svenska        sjöfarten       likvärdiga
konkurrensvillkor, och  att  det  samlade
stödet borde utökas till att omfatta även
färjenäringen. Utskottet välkomnade denna
översyn  och  dess  inriktning  samt  det
förslag   som  regeringen  då  aviserade.
Utskottet  framhöll  också  att  åtgärder
behövde  genomföras redan under  år  2001
för   att  stärka  konkurrenskraften  och
motverka  utflaggning. Utskottet framhöll
vidare  att  regeringen  snarast  möjligt
borde   återkomma  till   riksdagen   med
förslag  om hur åtgärderna under år  2001
skulle  utformas. Det som då anfördes  av
utskottet gavs regeringen till känna.


Regeringen  lämnade den 10  maj  2001  en
proposition  till  riksdagen  om   vidgat
statligt     ekonomiskt     stöd     till
sjöfartsnäringen (prop.  2000/01:127).  I
propositionen    föreslås     att     ett
sjöfartsstöd  införs  som  omfattar  både
last-     och     passagerarfartyg      i
internationell trafik. Syftet är  att  ge
svensk  sjöfartsnäring  konkurrensvillkor
som  är  likvärdiga med andra  EU-länders
handelsflottor.  Trafikutskottet   kommer
att  behandla denna proposition senare  i
vår.  I avvaktan på denna behandling  bör
riksdagen avslå motionerna Fi25  (m)  och
Fi29 (kd) yrkande 3.




Stockholm den 15 maj 2001




På trafikutskottets vägnar




Monica Öhman




Följande   ledamöter   har   deltagit   i
beslutet:  Monica Öhman (s),  Per-Richard
Molén (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg
(s),  Karin  Svensson Smith  (v),  Johnny
Gylling  (kd),  Tom Heyman  (m),  Krister
Örnfjäder (s), Lars Björkman (m),  Monica
Green  (s),  Inger Segelström  (s),  Stig
Eriksson   (v),   Tuve   Skånberg   (kd),
Birgitta  Wistrand (m), Mikael  Johansson
(mp),  Kenth  Skårvik  (fp)  och  Viviann
Gerdin (c).




Avvikande meningar






5. Sjöfartsstödet


Per-Richard  Molén (m), Tom  Heyman  (m),
Lars  Björkman (m) och Birgitta  Wistrand
yemnaH(m) anför:


Den   svenskregistrerade  handelsflottan,
utom  färjorna, har länge haft svårt  att
hävda  sig i konkurrensen. Sedan år  1989
är  den beroende av statligt stöd, vilket
är    en    olycklig    lösning.    Många
utvärderingar har gjorts av denna typ  av
riktade  industristöd och de ger alla  en
genomgående   mycket  negativ   bild   av
effekterna.   Stödet  skapar  ineffektiva
organisationer,  snedvrider  konkurrensen
och  konserverar föråldrad teknik.  Sedan
stödet    infördes   har   handelsflottan
minskat,  medelåldern hos tonnaget  ökat,
den   tekniska  utvecklingen  mer   eller
mindre  avstannat  och  riskkapitalet   i
stort    sett    försvunnit.   Regeringen
aviserar  nu  att  stödet  skall  mer  än
fördubblas    och    även    utgå    till
färjesjöfarten. Det utökade stödet kommer
till  den helt dominerande delen att utgå
till ett enda företag. Det borde inte  ha
inträffat  sedan varvsstödets  dagar  att
ett  enskilt  företag  erhåller  ett   så
omfattande  belopp för att täcka  löpande
driftunderskott. Eftersom  färjenäringen,
till    skillnad   från    den    vanliga
lastsjöfarten,   verkar   på   en   sorts
oligopolmarknad   med  mycket   begränsad
konkurrens mellan de olika företagen,  är
stödet     än     mer    anmärkningsvärt.
Sjöfartsstödet kommer därför  direkt  att
påverka  det  statliga upplåningsbehovet,
och  kostnaden  för det nya driftbidraget
till   färjorna  överlåtes  därmed   till
framtida generationer att betala. När den
svenska   arbetsmarknaden   står    inför
personalbrist  på många områden  planerar
regeringen     att    med     skattemedel
subventionera     tämligen     lågbetalda
sjöarbeten.   Detta   kan   enligt    vår
uppfattning   inte   vara    en    riktig
utveckling.  Stödet bör  enligt  motionen
därför   ej   utökas  och  det  nuvarande
sjöfartsstödet bör avvecklas.


Riksdagen bör således bifalla motion Fi25
(m).


6. Sjöfartsstödet


Johnny  Gylling  (kd) och  Tuve  Skånberg
(kd) anför:


I  vårpropositionen  skriver  regeringen
att sjöfartsstödet skall införas så snart
som  möjligt, dock senast den  1  januari
2002. Kristdemokraterna anser att det nya
sjöfartsstödet skall träda i kraft  redan
till  sommaren, dock senast  den        1
september  2001.  Vi  anser  att   svensk
handelssjöfart är ledande på  miljö-  och
säkerhetstänkande men att den lever under
pressade ekonomiska förhållanden.  Därför
vill vi framhålla att det är viktigt  att
kompetensen finns kvar i Sverige och  för
det krävs enligt vår uppfattning en aktiv
sjöfartspolitik.  Riksdagen  bör  således
bifalla motion Fi29 (kd) yrkande 3.




Bilaga 15


Miljö- och jordbruksutskottets yttrande


2000/01:MJU2y






Tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001




Till finansutskottet








Finansutskottet  har den  19  april  2001
beslutat   att   bereda  övriga   utskott
tillfälle  att  yttra sig över  2001  års
ekonomiska     vårproposition      (prop.
2000/01:100)  i  vad avser tilläggsbudget
till  statsbudgeten för  budgetåret  2001
(yrkandena 11-37) jämte motioner, allt  i
de  delar  som berör respektive  utskotts
beredningsområde.


Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i
yttrandet de förslag i propositionen  som
avser  tilläggsbudget för utgiftsområdena
Allmän      miljö-     och      naturvård
(utgiftsområde   20)   samt   Jord-   och
skogsbruk, fiske med anslutande  näringar
(utgiftsområde  23).  I  anslutning  till
yttrandet behandlas även en följdmotion.


Utskottet




I     propositionen    föreslås     under
utgiftsområde   20  att   anslaget   34:1
Naturvårdsverket ökas med 4 000  000  kr.
Finansiering sker genom att anslaget 34:1
Stöd till lokala investeringsprogram  för
ekologisk  hållbarhet under utgiftsområde
18  Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och  byggande minskas. Enligt  regeringen
skall   ett  statligt  pilotprojekt   för
myggbekämpning inledas under år 2001 till
en total kostnad av 4 000 000 kr.


Under  utgiftsområde  23  föreslås   att
anslaget           25:1          Sveriges
lantbruksuniversitet ökas med 1  000  000
kr.    För   att   möjliggöra   en   ökad
fältforskningsverksamhet          rörande
ekologisk         produktion          bör
lantbruksuniversitetet          tillföras
7  000  000 kr. Dessutom minskas anslaget
med  6  000  000  kr för att  bidra  till
finansiering av ökningar av andra  anslag
inom  utgiftsområde 23.  Vidare  föreslås
att  anslaget  26:1  Forskningsrådet  för
miljö,      areella     näringar      och
samhällsbyggande: Forskning och kollektiv
forskning  minskas med 6 000 000  kr  för
att  finansiera åtgärder redovisade under
anslagen 42:1 Statens veterinärmedicinska
anstalt och 43:1  Statens jordbruksverk.


Mot  bakgrund av behovet av  ytterligare
ett    smittskyddsklassat    laboratorium
föreslås att anslaget 42:1 tillförs 5 000
000  kr  under innevarande  år.  När  det
gäller utgifter för detta ändamål år 2002
avser   regeringen   att   återkomma    i
budgetpropositionen  för   år   2002.   I
propositionen   föreslås    vidare    att
anslaget 43:1 minskas med 3 400  000  kr.
Anslaget skall även få användas för  BSE-
kontroller. Dessutom slopas inkomsttiteln
2556  Djurregisteravgifter och avgifterna
redovisas fr.o.m. den 1 januari 2001  mot
anslaget     43:1.     Anslaget      43:5
Arealersättningar  och  djurbidrag   m.m.
skall   också  kunna  användas  för   att
finansiera BSE-kontroller och ett program
för kontroll av campylobakter. Regeringen
föreslår  att  riksdagen  godkänner   den
föreslagna  användningen  av  ramanslagen
43:1   Statens  jordbruksverk  och   43:5
Arealersättningar  och  djurbidrag   m.m.
samt           redovisningen           av
djurregisteravgifter.    Anslagen    43:7
Räntekostnader     för      förskotterade
arealersättningar m.m. och 43:16 Åtgärder
inom livsmedelsområdet minskas med 2  100
000  kr  respektive 3 000 000 kr för  att
finansiera   åtgärder  redovisade   under
anslaget  43:1. Även anslaget  44:4  Stöd
till   jordbrukets  rationalisering   m.m
minskas   för  att  finansiera   åtgärder
redovisade    under    anslaget     43:1.
Minskningen, som uppgår till  2  000  000
kr,  finansierar  också ökningen  av  det
under  utgiftsområde  1  Rikets  styrelse
upptagna anslaget 45:1 Sametinget.


I  motion  Fi32 (s) framhålls vikten  av
fortsatt   omarronderingsverksamhet    på
minst  oförändrad nivå. Riksdagen bör  på
nytt  genom  ett  tillkännagivande  fästa
regeringens       uppmärksamhet        på
nödvändigheten   av  att  omarronderingen
även   framgent  kan  bedrivas  på  minst
oförändrad nivå.


Utskottet     tillstyrker    regeringens
samtliga förslag under utgiftsområdena 20
och  23.  Enligt  vad  utskottet  erfarit
finansieras    den    under    sistnämnda
utgiftsområde  redovisade  förstärkningen
av       anslaget      25:1      Sveriges
lantbruksuniversitet   med   7   miljoner
kronor   (netto   1  miljon   kronor   på
anslaget)       med       hjälp        av
budgeteringsmarginalen.  När  det  gäller
anslaget   44:4  Stöd  till   jordbrukets
rationalisering   m.m.   vill   utskottet
dessutom anföra följande. I statsbudgeten
för  år  2001  finns  för  detta  ändamål
uppfört  ett  ramanslag  på  20  miljoner
kronor.  5  miljoner kronor avser  bidrag
till   jordbrukets  rationalisering   och
15  miljoner kronor skall täcka förluster
på grund av statlig kreditgaranti. Enligt
vad  utskottet erfarit avser  regeringens
förslag   om  en  minskning  av  anslaget
delposten    bidrag   till    jordbrukets
rationalisering,  som   till   stor   del
används      för      att      finansiera
omarronderingsverksamheten. I samband med
riksdagens  behandling  av  statsbudgeten
för innevarande år konstaterade utskottet
att     omarronderingsverksamheten    bör
bedrivas fortlöpande. Det främsta motivet
är   naturligtvis  att  nå  de   positiva
effekter  för enskilda och samhället  som
en           rationalisering           av
fastighetsindelningen ger,  särskilt  vad
gäller    jord-    och   skogsbruk.    En
kontinuerligt                    bedriven
omarronderingsverksamhet  är   också   en
förutsättning för att lantmäteriet  skall
kunna  bevara och utveckla sin  kompetens
på   området.  Utskottet  fann  mot   den
bakgrunden  att bidraget till jordbrukets
rationalisering inte borde begränsas till
enbart  tidigare beslutade åtgärder  utan
även     få     användas     till     nya
omarronderingsprojekt. Om  detta  innebar
att    anslagsbehovet   måste    omprövas
förutsatte   utskottet   att   regeringen
skulle   återkomma   med   förslag   till
finansiering          i          kommande
budgetproposition.  Riksdagen   beslutade
att   ge   regeringen  till   känna   vad
utskottet            anfört            om
omarronderingsverksamheten          (bet.
2000/01:MJU2,    rskr.    2000/01:86-87).
Enligt  utskottets mening är  regeringens
förslag   att  minska  anslaget  avseende
bidrag  till  jordbrukets rationalisering
inte  till någon del ägnat att tillgodose
riksdagens tidigare beslut när det gäller
den fortsatta omarronderingsverksamheten.
Förutom  de  uppenbara  svårigheter   som
följer  av  förslaget när det gäller  att
kunna  fullfölja  redan gjorda  åtaganden
innebär  det,  såvitt utskottet  förstår,
att   möjligheterna  att  finansiera  nya
omarronderingsprojekt    blir     ytterst
begränsade. Enligt utskottets mening  bör
riksdagen  därför än en gång uppmärksamma
regeringen  på  nödvändigheten   av   att
omarronderingen   även    framgent    kan
bedrivas  på minst oförändrad  nivå.  Det
anförda, som även ligger i linje  med  de
synpunkter  som redovisas i  motion  Fi32
(s), bör ges regeringen till känna.


Stockholm den 15 maj 2001




På miljö- och jordbruksutskottets vägnar




Ulf Björklund




Följande   ledamöter   har   deltagit   i
beslutet:  Ulf  Björklund  (kd),  Sinikka
Bohlin   (s),  Inge  Carlsson  (s),   Kaj
Larsson  (s),  Ingvar Eriksson  (m),  Alf
Eriksson  (s), Carl G Nilsson  (m),  Ann-
Kristine    Johansson   (s),   Kjell-Erik
Karlsson  (v),  Caroline  Hagström  (kd),
Catharina   Elmsäter-Svärd  (m),   Gudrun
Lindvall  (mp),  Eskil  Erlandsson   (c),
Harald  Nordlund  (fp),  Michael  Hagberg
(s),  Maggi Mikaelsson (v) och  Anders  G
Högmark (m).




BILAGA 16


Näringsutskottets protokollsutdrag


2000/01:25.3








Bilaga 17


Arbetsmarknadsutskottets protokollsutdrag


Bilaga till arbetsmarknadsutskottets
protokoll 2000/01:25




Till finansutskottet






Yttrande  över regeringens  förslag  till
tilläggsbudget  till  statsbudgeten   för
2001.




Arbetsmarknadsutskottet yttrar  sig  över
regeringens       förslag        avseende
utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad  och  14
Arbetsliv (prop. yrk. 25 och 37  delvis).
Utskottet kan konstatera att det inte har
väckts några motioner i dessa delar.




Utskottet


Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad


Enligt    regeringens     förslag    till
tilläggsbudget skall anslagen 2:2  Bidrag
till     arbetslöshetsersättning      och
aktivitetsstöd   samt   22:3    Köp    av
arbetsmarknadsutbildning    och    övriga
kostnader  minskas med  474  863  000  kr
respektive 343 768 000 kr. Detta  innebär
att  ramarna  för utgiftsområdet  minskas
med  818  632  000  kr.  Som  skäl  anger
regeringen  att den bedömer  att  antalet
deltagare       i      konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska   program    blir
lägre än vad som antogs i budgeten för år
2001.  Då  beräknades  antalet  deltagare
till  i  genomsnitt 121 500 personer  per
månad    (inklusive    arbetslivsinriktad
rehabilitering).  Nu  bedömer  regeringen
att    behovet   beräknas   motsvara    i
genomsnitt 107 000 personer per månad.


Utskottet  kan  acceptera förslaget  men
vill ändå göra följande påpekanden.


Behovet    av    arbetsmarknadspolitiska
program   är  i  hög  grad  beroende   av
utvecklingen      på     arbetsmarknaden.
Försämras   det   arbetsmarknadspolitiska
läget  krävs ökade insatser. Det är också
viktigt   att  arbetsmarknadsutbildningen
kan       upprätthållas       på       en
tillfredsställande nivå för  att  undvika
flaskhalsar    och   kunna    rusta    de
arbetssökande  att möta  ständigt  ökande
kompetenskrav. Detta är särskilt  viktigt
i  ett regionalt tillväxtperspektiv.  Det
är     även    av    stor    vikt     att
Arbetsmarknadsverket  ges  möjlighet  att
planera  långsiktigt, exempelvis när  det
gäller   upphandlingar,   och   att   god
kvalitet kan uppnås i åtgärderna.


Utvecklingen på arbetsmarknaden  är  för
närvarande god, men det finns  att  antal
faktorer  som  kan  leda  till  att   den
positiva  trenden bryts.  Vissa  regioner
har  fortfarande hög arbetslöshet och låg
sysselsättningsgrad.          Motsvarande
förhållanden     gäller     för     många
invandrargrupper.                 Antalet
deltidsarbetslösa  och  långtidsinskrivna
har minskat men inte i den omfattning som
är önskvärd.


Enligt  utskottets  uppfattning  är  det
därför viktigt att vara uppmärksam på den
fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden
och  att  se till att det finns nödvändig
beredskap för förändringar. Om det  finns
risk för att den positiva utvecklingen på
arbetsmarknaden    bryts    genom     att
arbetslösheten stiger eller genom att den
ändrar  struktur är det viktigt  att  man
snabbt kan öka volymerna i programmen för
att motverka en sådan utveckling.


Erbjudande om plats inom
aktivitetsgarantin


Riksdagen  beslutade vid behandlingen  av
regeringens  förslag till förändringar  i
arbetslöshetsförsäkringen  december  2000
(prop.  1999/2000:139, bet.  2000/01:AU5,
rskr.  2000/01:102) att de som har  fyllt
20  år och som är eller riskerar att  bli
långtidsinskrivna  vid arbetsförmedlingen
senast     inom    27    månader     från
arbetslöshetens inträde skall erbjudas en
heltidsaktivitet    inom    ramen     för
aktivitetsgarantin.  Regeringen  föreslår
nu  att  riksdagen med  ändring  av  sitt
tidigare   beslut  ändrar  "skall"   till
"bör".  Genom en sådan förändring  uppnås
enligt  regeringen den  flexibilitet  som
krävs  för  att aktivitetsgarantin  skall
fungera med god kvalitet (prop. yrk. 25).


Avsikten med aktivitetsgarantin var  att
tillskapa   en   ny  form  av   flexibelt
arbetsmarknadspolitiskt    program    som
skulle    motverka   långtidsinskrivning.
Programmet riktar sig i första hand  till
den   som  har  eller  riskerar  att   få
särskilt  svårt att komma  tillbaka  till
reguljärt   arbete.   Inom   ramen    för
programmet   skall  man   kunna   anpassa
insatserna     efter    den     enskildes
förutsättningar. För att detta skall vara
möjligt  krävs  enligt utskottets  mening
att programmet utvecklas i sådan takt att
kvaliteten  inte  äventyras.  En  alltför
kraftig   ökning  av  aktivitetsgarantins
omfattning     riskerar     leda     till
kvalitetsförsämringar.   Utskottet    kan
konstatera  att  aktivitetsgarantin   för
närvarande omfattar ca 30 000 arbetslösa.


Med  kriteriet  "skall" finns  det,  som
regeringen  påpekat,  en  risk  för   att
kvalitetskravet  i  åtgärden   inte   kan
upprätthållas. Bara det förhållandet  att
det   för  närvarande  finns  ca  50  000
långtidsinskrivna utan arbete innebär med
en  strikt  tillämpning av kriteriet  att
man  är  tvungen att på mycket  kort  tid
drastiskt    öka   antalet   platser    i
aktivitetsgarantin.  Med  den  föreslagna
förändringen   får   arbetsförmedlingarna
möjlighet  att  under en  övergångsperiod
överbrygga   dessa  problem.   Det   blir
lättare  att  se  till att  de  som  bäst
behöver en insats inom aktivitetsgarantin
också  kommer  att få den, samtidigt  som
det   blir   möjlighet  att  upprätthålla
kvalitetskravet.


Utskottet  -  som står bakom regeringens
förslag i denna del - anser att man  inte
får tolka den föreslagna förändringen  på
det  sättet att enskilda som riskerar att
bli  utförsäkrade inte kommer att anvisas
plats   inom  aktivitetsgarantin.  Enligt
utskottets  mening  är  det  viktigt  att
betona   att  enskilda  som   utan   egen
förskyllan  är arbetslösa  inte  får  stå
utan  försörjning om de uppfyller  kraven
att stå till arbetsmarknadens förfogande.


Utgiftsområde 14 Arbetsliv


Utskottet har ingen erinran mot förslaget
att       anslaget      1:2      Statliga
tjänstepensioner m.m. minskas med 19  000
000 kr.






Särskilda yttranden




1. Aktivitetsgarantin (Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet)


Margareta Andersson (c), Stefan  Attefall
(kd),   Maria  Larsson  (kd)  och   Elver
Jonsson (fp) anför:




Trots  ett  förbättrat konjunkturläge  är
antalet långtidsinskrivna alltför  stort.
För   att   komma  till  rätta   med   de
långtidsinskrivnas  problem   krävs   ett
flertal  åtgärder. Vi  har  därför  varit
positiva      till     införandet      av
aktivitetsgaranti, som är ett program som
riktar  sig till denna grupp. Enligt  vår
uppfattning  är  själva grundidén  riktig
att  de långtidsinskrivna kommer in i ett
mer   aktivt   och  nära  samarbete   med
arbetsförmedlingens  personal   och   att
varje individs särskilda behov beaktas  i
utformningen     av    en     individuell
handlingsplan. Vi vill dock poängtera att
aktivitetsgarantin står  och  faller  med
den   praktiska  tillämpningen.  Vad  som
behövs  är tydliga krav som går att  leva
upp   till,  stöd  och  hjälp  att  bryta
arbetslöshetsmönstret och aktiva insatser
för   att  möta  den  enskilde  personens
konkreta behov och problem. Det är  också
viktigt  att  nära  samverkan  sker   med
föreningsliv,     näringsliv,     privata
bemanningsföretag  och   förmedlare.   En
förutsättning  för att  man  skall  kunna
utveckla   aktivitetsgarantin   i   denna
riktning är att volymen inte blir alltför
stor.   Enligt   vår   uppfattning    har
utvecklingen  av aktivitetsgarantin  gått
mycket  fort. Från att ha börjat  som  en
försöksverksamhet  våren  2000   omfattar
programmet i dag ca 30 000 deltagare över
hela  landet. Risken är uppenbar att  den
snabba utvecklingen kan leda till problem
med  programmets innehåll  och  kvalitet.
Det  finns också tecken som tyder på  att
kvaliteten i aktivitetsgarantin  faktiskt
har  blivit lidande. Kritik har framförts
från bl.a. enskilda som beskrivit att  de
upplever  aktiviteterna  som  meningslösa
och  utan  innehåll och att det  i  vissa
fall endast är en form av "förvaring".


Vi   anser  därför  att  den  föreslagna
förändringen från "skall" till  "bör"  är
bra. Förändringen innebär att det ges  en
möjlighet för arbetsförmedlingarna att på
ett       rimligt      sätt      utveckla
aktivitetsgarantin. Det är  dock  viktigt
att  man i fortsättningen noggrant följer
utvecklingen av programmet så att  det  i
framtiden     uppfyller     kraven     på
effektivitet och kvalitet.


2. Aktivitetsgarantin (Moderaterna)


Mikael    Odenberg,   Patrik    Norinder,
Christel  Anderberg  och  Henrik  Westman
(alla m) anför:




Enligt vår uppfattning är det viktigt att
arbetslösa  så snabbt som möjligt  kommer
ut   antingen  på  riktiga  arbetsplatser
eller             i             fokuserad
arbetsmarknadsutbildning. Vi motsatte oss
införandet   av  aktivitetsgarantin   och
menade  att  den i praktiken bara  skulle
bli    ytterligare   en   i   raden    av
arbetsmarknadspolitiska    volymåtgärder.
Farhågorna har besannats, kvaliteten  har
varit  bristfällig och kritiken  mot  den
s.k.   agan  är  mycket  hård   från   de
arbetslösas sida. Vår kritik förändras på
intet  sätt till följd av de förändringar
som  föreslås i tilläggsbudgeten. Vi  har
dock  -  mot  bakgrund av  vårt  tidigare
ställningstagande - ingen  anledning  att
anlägga  några ytterligare synpunkter  på
agans närmare utformning.




Bilaga 18


Bostadsutskottets yttrande


2000/01:BoU6y






Tilläggsbudget för år 2001 -
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande




Till finansutskottet








Finansutskottet har beslutat  att  bereda
bl.a.   bostadsutskottet  tillfälle   att
yttra   sig   över  2001  års  ekonomiska
vårproposition (prop. 2000/01:100) i  vad
avser  tilläggsbudget till  statsbudgeten
för  budgetåret 2001 jämte motioner, allt
i   de   delar   som   berör   utskottets
beredningsområde.


I  detta yttrande behandlas förslagen  i
den   ekonomiska   vårpropositionen    om
tilläggsbudget  vad  avser  utgiftsområde
18. Vidare tar bostadsutskottet ställning
till förslagen i Folkpartiets partimotion
2000/01:Fi20 yrkande 28 samt i motionerna
2000/01:F21 (m) och 2000/01:Fi27 (m).


En av de frågor som aktualiseras genom
regeringens förslag om tilläggsbudget för
år 2001 för utgiftsområde 18 är vilka
åtgärder som behövs för att åstadkomma
ett ökat byggande av hyresbostäder. Denna
fråga har bostadsutskottet tidigare i vår
uppmärksammat genom en av utskottet
anordnad offentlig utfrågning på temat
"Varför byggs det så få hyresbostäder i
Sverige?". Utskottet bifogar protokollet
från denna utfrågning som bilaga till
yttrandet.








Sammanfattning






Utskottet  föreslår att  riksdagen  skall
godkänna    regeringens    förslag     om
anslagsförändringar på tilläggsbudget för
2001  avseende utgiftsområde  18.  Vidare
tillstyrker utskottet regeringens förslag
att  inrätta  ett nytt investeringsbidrag
för  nybyggnad av hyresbostäder  samt  om
ett bemyndigande för regeringen att fatta
beslut   om   sådant   stöd.   Motstående
motionsförslag avstyrks.


Till  yttrandet har fogats  en  gemensam
avvikande  mening  (m,  kd,  c,  fp)  med
innebörden   att  riksdagen  bör   avvisa
förslaget        om        det        nya
investeringsbidraget.     I     särskilda
yttranden   redovisar  ledamöterna   från
dessa   partier  även  sin  syn  på   ett
initiativ   från   bostadsutskottet    om
tillfällig         förändring          av
beräkningsgrunderna   för   bostadsbidrag
till studerande.


Utskottets överväganden






21:10 Bostadsbidrag


Bostadsbidrag till barnfamiljer och  till
ungdomar  mellan 18 och 29 år  utan  barn
utgår   enligt  bestämmelserna  i   lagen
(1993:737)  om bostadsbidrag. De  senaste
mer  betydande förändringarna i  reglerna
för    bostadsbidragen   beslutades    av
riksdagen våren 1996 och trädde  i  kraft
den 1 januari 1997.


I   statsbudgeten  för  innevarande   år
finns för bostadsbidrag uppfört ett  ram-
anslag   på   4   760  miljoner   kronor.
Regeringen  föreslår  att  detta   anslag
minskas med 500 miljoner kronor.


Utgifterna   för   bostadsbidragen    är
starkt   beroende   av   hur   hushållens
inkomster,      bostadskostnader      och
sysselsättningsgrad utvecklas. Regeringen
anför att den gynnsammare utvecklingen av
sysselsättningen  och reallönerna  medför
att    utgifterna   för   bostadsbidraget
minskar.  Mot bakgrund av den  ekonomiska
bedömning  som regeringen  nu  gör  anses
därför  anslaget  kunna minskas  med  det
föreslagna beloppet.


Förslaget,    som   inte   mött    några
invändningar   i   motioner   eller   vid
beredningen  av  ärendet,  tillstyrks  av
bostadsutskottet.


Utskottet   vill   i  detta   sammanhang
informera   finansutskottet   om    vissa
pågående   överväganden   om   förändrade
villkor  för  bostadsbidrag  under  andra
halvåret   i  år.  Bostadsutskottet   har
uppmärksammat   att  den  omläggning   av
studiemedelssystemet   som   kommer   att
genomföras den 1 juli i år kan  få  vissa
oönskade effekter för bostadsbidrag  till
studerande.    Denna    förändring     av
studiemedlen kan i vissa fall  leda  till
minskade   bostadsbidrag  till  studenter
trots  att de efter omläggningen  har  en
sammantaget     oförändrad      ekonomisk
situation.  Denna effekt uppkommer  genom
den  omfördelning mellan lån  och  bidrag
som sker inom studiemedelssystemet.


Bostadsutskottet      överväger      för
närvarande   olika  lösningar   för   att
undvika   att   de  oönskade   effekterna
uppkommer under löpande bidragsår.  Dessa
lösningar  kommer att innebära en  mindre
utgiftsökning inom bostadsbidragssystemet
för   budgetåret  2001.  Oavsett   vilken
teknisk   lösning  som  väljs  kan   dock
kostnaderna  beräknas  till  omkring   25
miljoner kronor. Utskottet gör emellertid
bedömningen    att    denna    begränsade
utgiftsökning väl kommer att rymmas  inom
anslaget för bostadsbidrag även efter den
anslagsminskning      som      regeringen
föreslagit och utskottet ovan tillstyrkt.
Som framgått ovan redovisar regeringen  i
tilläggsbudgeten   för   2001   sjunkande
utgifter för bostadsbidragen och föreslår
därför ett minskat anslag. Erfarenheterna
från de senaste åren visar att regeringen
regelmässigt  överskattat utgifterna  för
bostadsbidragen. Detta gällde inte  minst
för   budgetåret  2000  där  de  slutliga
utgifterna  för bostadsbidragen  kom  att
ligga närmare 1 300 miljoner kronor under
det  ursprungligen anvisade anslaget. Det
finns  mot  den bakgrunden inte anledning
att  nu  göra någon ytterligare justering
av bostadsbidragsanslaget.


31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador


I  statsbudgeten för innevarande år finns
för  detta  ändamål uppfört ett ramanslag
på   50   miljoner   kronor.   Regeringen
föreslår att detta anslag minskas med  10
miljoner   kronor.   Avsikten   är    att
anslagsminskningen skall bidra  till  att
finansiera  en ökning av anslaget  Bidrag
till    Sveriges    meteorologiska    och
hydrologiska institut.


Bostadsutskottet             tillstyrker
regeringens förslag.


31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder


I förslaget om tilläggsbudget för år 2001
lägger  regeringen fram ett  förslag  med
innebörden       att       ett       nytt
investeringsbidrag   för   nybyggnad   av
hyresbostäder    skall   inrättas.    Det
formella     förslaget     vad     gäller
tilläggsbudgeten avser inrättandet av ett
nytt  ramanslag  31:12 Investeringsbidrag
för  nybyggnad  av  hyresbostäder  på   1
miljon kronor. Utbetalning av stöd  avses
emellertid  inte komma att ske  under  år
2001. Förslaget om att inrätta ett anslag
för ändamålet redan under innevarande  år
läggs  i  stället  fram  för  att  ge  en
lämplig anknytning till statsbudgeten för
det    förslag   om   bemyndigande    som
regeringen   också   presenterar    under
tilläggsbudgeten.   Det   föreslås    att
regeringen bemyndigas att under  år  2001
inom  utgiftsområde 18  besluta  om  stöd
till   investeringar  för  nybyggnad   av
hyresbostäder i områden med  bostadsbrist
som  innebär  utgifter  på  högst  1  300
miljoner  kronor  under  åren  2002-2004.
Fördelningen mellan budgetåren avses vara
100  miljoner kronor under 2002 samt  600
miljoner  kronor  under  2003  respektive
2004.  Regeringen avser att  återkomma  i
frågan i budgetpropositionen för 2002.


Regeringen  lämnar  en  redovisning   om
inriktningen på och omfattningen  av  den
föreslagna     stödformen     som     kan
sammanfattas enligt följande. Den  totala
omfattningen  på  bidragsgivningen  avses
uppgå till 2,5 miljarder kronor under fem
år.  Bidrag skall kunna utgå till projekt
som  påbörjas  under tiden den  17  april
2001-den    31    december    2004    och
färdigställs    inom    två    år    från
påbörjandet. Stöd skall endast kunna utgå
till  nyproduktion  av bostäder  upplåtna
med  hyresrätt.  Vid utformningen  av  de
närmare    vilkoren   för   stödet    bör
önskemålen  om  skälig produktionskostnad
och  boendekostnad beaktas. Syftet är att
uppnå  en produktion av främst små  eller
medelstora lägenheter. Bidraget  är  inte
avsett     för     olika     typer     av
kategoribostäder.  Stöd  bör  lämnas  för
bostäder  som tillkommer med stöd  enligt
förordningen   (1992:986)   om    statlig
bostadsbyggnadssubvention. Det är viktigt
att  de  ekologiska  aspekterna  beaktas.
Därför  skall bidraget också kunna lämnas
utan   hinder   av  att   bidrag   enligt
förordningen (2000:1389) om statligt stöd
till   bostadsinvesteringar  som  främjar
ekologisk  hållbarhet  lämnas  för  samma
projekt. Länsstyrelserna föreslås  bereda
och   besluta  om  bidragen  baserat   på
föreskrifter  utfärdade av Boverket.  Som
ett   villkor  föreslås  gälla   att   de
bostäder  som  byggs  med  stödet   skall
förmedlas      via     den      kommunala
bostadsförmedlingen eller i samarbete med
kommunerna.  Det bör enligt propositionen
ankomma  på  regeringen  att  utforma  de
närmare         bestämmelserna         om
bidragsgivningen.


Regeringens  förslag om att inrätta  ett
investeringsbidrag   för   nybyggnad   av
hyresbostäder avvisas i flera motioner.


I  Folkpartiets partimotion 2000/01:Fi20
yrkande   28   föreslås  att  regeringens
förslag   avslås  av  riksdagen.   Enligt
motionen  är  inte bidraget  en  effektiv
åtgärd   mot   bostadsbristen.   Även   i
partimotionerna     2000/01:Fi17     (m),
2000/01:Fi18  (kd) och  2000/01:Fi19  (c)
förordas   ett   riksdagens   avslag   på
regeringsförslaget.     Förslagen      om
preliminär ram för utgiftsområde  18  för
åren  2002-2004  utgår i  dessa  motioner
från  denna  förutsättning. I  motionerna
framhålls   att   skattelättnader    inom
bostadssektorn  är en bättre  åtgärd  för
att  åstadkomma ett ökat bostadsbyggande.
I  Centerpartiets motion  framhålls  även
behovet   av  åtgärder  som  kan   främja
konkurrensen inom bostadsbyggandet.


Moderata   samlingspartiets    syn    på
regeringens  förslag utvecklas  i  motion
2000/01:Fi21 (m). I motionen  anförs  att
erfarenheterna   av  direkta   ekonomiska
bidrag   till  bostadsbyggande  i   olika
generella former entydigt pekar i negativ
riktning.  Motionärerna framhåller  också
att  näringslivet samstämmigt har avvisat
tanken     på     att     införa      ett
investeringsbidrag.  Investeringsbidraget
anses  kunna  bli  kostnadsdrivande   och
konkurrenshämmande. Motsvarande  argument
för ett avslag på regeringsförslaget förs
också fram i motion 2000/01:
Fi27  (m).  I denna motion föreslås  även
att   riksdagen  i  ett  tillkännagivande
skall framhålla att förutsättningarna för
nyproduktion    av   hyresbostäder    bör
förbättras  på  annat  sätt.  Detta   bör
enligt  motionären ske genom bl.a. sänkta
skatter, ökad konkurrens, förändringar  i
fastighetsbildningen, förenklingar i plan-
och bygglovsprocessen samt förändringar i
hyressättningssystemet.


Bostadsutskottet   anför   följande   om
regeringsförslagen    om     ett     nytt
investeringsbidrag   för   nybyggnad   av
hyresbostäder    samt    de    motstående
motionerna.


Utveckling  på  bostadsmarknaden   under
1990-talet har sedan en längre tid  givit
anledning   till   oro.   De   ekonomiska
problemen  i  början av  detta  decennium
bidrog   till   en  kraftig   nedgång   i
bostadsproduktionen.    Även    om    det
ekonomiska läget förbättrats under senare
år   kvarstår   omfattande   problem   på
bostadsmarknaden. Trots en i vissa  delar
av    landet    allt   mer    tilltagande
bostadsbrist   har   nyproduktionen    av
bostäder fortfarande inte kommit upp till
en  nivå  som  kan anses vara långsiktigt
hållbar.   Enligt  Boverkets  bedömningar
skulle  det  behöva byggas 25 000-30  000
lägenheter årligen för att svara mot  den
långsiktiga efterfrågan. Det  kan  nämnas
att under de senaste åtta åren har det  i
genomsnitt   endast   byggts    13    000
lägenheter per år.


Förutom  att den totala omfattningen  av
bostadsbyggandet   behöver   öka    finns
anledning  att  rikta  uppmärksamhet  mot
vilken typ av bostäder som byggs. Andelen
bostadsrätter   i   nyproduktionen    har
markant ökat under senare år. Detta trots
att  många  hushåll, inte minst  ungdomar
och   yngre   familjer,  i  första   hand
efterfrågar hyreslägenheter med en rimlig
boendekostnad.        Tillgången       på
hyreslägenheter      har      ytterligare
begränsats   genom   den   politik    med
utförsäljning    av    kommunalt     ägda
hyresbostäder   som   bedrivs   i   vissa
kommuner.


Orsakerna   till   att   hyreslägenheter
produceras i alltför begränsad omfattning
är  flera.  Det  handlar bland  annat  om
snabbt     stigande    markpriser     och
byggkostnader som inte kunnat  hållas  på
en  rimlig  nivå. På en starkt överhettad
bostadsmarknad  ger dyra bostadsrätter  i
exklusiva  lägen ett större  utrymme  för
vinster  än  hyreslägenheter,  som  måste
hålla  sig  inom de ekonomiska ramar  som
bruksvärdessystemet  sätter  upp.   Flera
borgerligt  styrda  kommuner  har   också
visat  ett  ointresse för att  låta  sina
bostadsföretag                      bygga
hyresrättslägenheter.    Bostadsutskottet
går  emellertid  i detta sammanhang  inte
närmare   in   på  orsakerna   till   den
nuvarande situationen på bostadsmarknaden
eller vilka ytterligare åtgärder som  kan
bli  nödvändiga  för att på  längre  sikt
komma  till rätta med problemen.  För  en
ytterligare  belysning  av  denna   fråga
hänvisar  utskottet  till  det  protokoll
från     bostadsutskottets     offentliga
utfrågning  den  6 mars  i  år  på  temat
"Varför  byggs det så få hyresbostäder  i
Sverige?" som har bifogat detta yttrande.


Mot  bakgrund  av  den  ovan  summariskt
redovisade         situationen         på
bostadsmarknaden  framstår   det   enligt
utskottet uppfattning som nödvändigt  med
statliga  åtgärder för att åstadkomma  en
ökad produktion av bostäder upplåtna  med
hyresrätt. Utskottet ser därför  positivt
på   regeringens  förslag  om  ett   nytt
investeringsbidrag. Särskilt positivt  är
att  förslaget  givits en inriktning  som
innebär  att stödet kan kanaliseras  till
den typ av bostäder som bäst behövs, dvs.
hyresbostäder  som kan upplåtas  till  en
rimlig  boendekostnad. Det  är  samtidigt
viktigt    att    framhålla    att     en
förutsättning för att bidraget  skall  få
avsedd  effekt är att alla berörda parter
aktivt medverkar till att hålla de totala
produktionskostnaderna              nere.
Byggföretagen  har  en  viktig   roll   i
arbetet   med  att  begränsa  de  direkta
byggkostnaderna.    Som    framhålls    i
propositionen                         har
Byggkostnadsdelegationen  visat  att  det
genom en konsekvent kostnadskontroll  går
att   producera  bostäder  till   rimliga
kostnader.  En  ytterligare förutsättning
för att boendekostnaden skall kunna hamna
på en rimlig nivå är att kommunerna genom
sin  markpolitik  bidrar  till  att  även
markkostnaderna begränsas.


Med  hänvisning  till det  ovan  anförda
tillstyrker  bostadsutskottet regeringens
förslag om att inrätta en nytt anslag för
investeringsbidrag   för   nybyggnad   av
hyresbostäder  samt  förslaget   om   ett
bemyndigande vad gäller beslut om  bidrag
som    innebär   utgifter   under    åren
2002-2004. De motstående motionsförslagen
avstyrks.


34:1 Stöd till investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet


I  statsbudgeten för innevarande år finns
för  detta  ändamål uppfört ett ramanslag
på  1  364,5  miljoner kronor. Regeringen
föreslår att detta anslag minskas  med  4
miljoner  kronor  för att  finansiera  en
höjning       av      anslaget       till
Naturvårdsverket.


Förslaget    har   inte    mött    några
invändningar   i   motioner   eller   vid
beredningen    av   ärendet.    Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.


Stockholm den 15 maj 2001




På bostadsutskottets vägnar




Knut Billing




Följande   ledamöter   har   deltagit   i
beslutet:   Knut  Billing  (m),   Lennart
Nilsson  (s),  Lilian  Virgin  (s),   Owe
Hellberg  (v), Ulla-Britt Hagström  (kd),
Inga  Berggren  (m), Anders  Ygeman  (s),
Sten   Lundström  (v),  Annelie  Enochson
(kd),   Carl-Erik  Skårman  (m),   Helena
Hillar  Rosenqvist (mp), Rigmor  Stenmark
(c),   Yvonne   Ångström   (fp),   Carina
Adolfsson Elgestam (s), Ewa Thalén  Finné
(m),  Leif Jakobsson (s) och Dag  Ericson
(s).






Avvikande mening






Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder


Knut  Billing  (m),  Ulla-Britt  Hagström
(kd), Inga Berggren (m), Annelie Enochson
(kd),   Carl-Erik  Skårman  (m),   Rigmor
Stenmark  (c), Yvonne Ångström  (fp)  och
Ewa Thalén Finné (m) anser:


I  motioner (m), (kd), (c) och  (fp)  har
regeringens  förslag om att  inrätta  ett
system    för   investeringsbidrag    för
nybyggnad  av hyresbostäder avvisats.  Vi
står       givetvis      bakom      dessa
avslagsyrkanden.  Det behövs  helt  andra
åtgärder för att komma till rätta med  de
omfattande problemen på bostadsmarknaden.
Som  framhålls  i de aktuella  motionerna
behöver  långsiktigt goda förutsättningar
för  byggande och förvaltning av bostäder
skapas.   Det  handlar  bl.a.  om   sänkt
skattetryck       på      bostadssektorn,
förenklingar  i  plan- och byggprocessen,
en översyn av hyressättningssystemet samt
åtgärder för att främja konkurrensen inom
byggsektorn.  På  dessa  områden  har  vi
presenterat delvis olika förslag, men med
en   inriktning  som  till  stora   delar
sammanfaller.        Inför        höstens
riksdagsarbete  har  vi  för  avsikt  att
återkomma    med    förslag    om     hur
bostadsmarknaden skall  kunna  bringas  i
balans i hela landet. Vi anser emellertid
inte att det finns skäl att i samband med
detta    yttrande    över    2001     års
tilläggsbudget  fördjupa  sig   i   dessa
frågor.  I detta sammanhang avgränsar  vi
oss   därför  till  att  helt  kortfattat
redogöra  för några av de skäl som  talar
mot regeringens förslag om att införa ett
nytt investeringsbidrag.


Rent allmänt kan det konstateras att  en
bidragsgivning    med   den    föreslagna
utformningen inte på något sätt  påverkar
de   grundläggande  orsakerna   till   de
problem    som    föranlett   regeringens
förslag.   Erfarenheterna  från  liknande
bidragsformer är också till  stora  delar
negativa.  Inte sällan har denna  typ  av
statliga  insatser visat  sig  kunna  bli
såväl        kostnadsdrivande         som
konkurrenshämmande. Det finns således  en
uppenbar     risk     för     att     ett
investeringsbidrag  med   den   förordade
inriktningen  inte bara kommer  att  visa
sig  vara  ineffektivt utan att det  även
direkt  motverkar  sitt  syfte  och   gör
betydligt  mer skada än nytta.  Redan  nu
har    den    effekten   uppkommit    att
bostadsföretag  skjuter   upp   planerade
byggprojekt i avvaktan på att de  närmare
villkoren  för bidraget skall  redovisas.
Från flera håll har det också ifrågasatts
om  bidraget, med de villkor om  hyrestak
m.m. som regeringen aviserat, alls kommer
att  kunna  användas där behovet  av  nya
bostäder är som störst.


Det    är    enligt   vår    uppfattning
anmärkningsvärt   att   regeringen   inte
förmått  ta fasta på de enträgna krav  på
långsiktigt    hållbara    regler     för
bostadsbyggandet   som   vid    upprepade
tillfällen förts fram av en i stort  sett
enig  bygg- och bostadssektor.  Ett  nytt
tillfälligt  investeringsbidrag  riskerar
att  ytterligare  försena  de  nödvändiga
åtgärderna.  Bostadsmarknaden  har  under
alltför lång tid lidit av tillfälliga och
ogenomtänkta      statliga      insatser.
Regeringen   har   också   fått   tydliga
signaler   om  att  bostadssektorn   inte
önskar  nya  åtgärder av denna  typ.  Vid
exempelvis  den offentliga utfrågning  på
temat    "Varför   byggs   det   så    få
hyresbostäder     i     Sverige?"     som
bostadsutskottet genomförde i mars  i  år
fanns det i princip ingen part som tyckte
att investeringsbidrag är önskvärda. Även
de  partsföreträdare som i brist på andra
insatser inte ansåg sig helt kunna avvisa
tanken  på  sådana åtgärder uttryckte  en
stor  tveksamhet på grund av  risken  för
oönskade   bieffekter  och   bristen   på
långsiktighet.


Med  hänvisning  till  det  ovan  anförda
anser  vi att regeringens förslag om  ett
nytt  investeringsbidrag för byggande  av
hyresbostäder bör avslås av riksdagen. Vi
tillstyrker således de avslagsförslag som
lagts fram i motioner (m), (kd), (c)  och
(fp).






Särskilda yttranden






1. Bostadsbidrag


Knut Billing (m), Inga Berggren (m), Carl-
Erik  Skårman  (m), Rigmor Stenmark  (c),
Yvonne Ångström (fp) och Ewa Thalén Finné
(m) anför:


Bostadsutskottets s-ledamöter  har  tagit
initiativ  till en tillfällig ändring  av
beräkningen    av   bostadsbidrag    till
studerande   under  år  2001.   Om   inte
beräkningsgrunderna   ändras   leder   de
förändringar  i studiemedelssystemet  som
träder   i   kraft  den  1  juli   i   år
automatiskt   till  en  sämre   ekonomisk
situation   för  många  studenter   genom
sänkta   bostadsbidrag.  Budgeteffekterna
för    innevarande   budgetår   av    den
föreslagna          ändringen           i
bostadsbidragssystemet redovisas i  detta
yttrande till finansutskottet.


Vi    vill   inte   motsätta   oss   den
föreslagna   tillfälliga   ändringen   av
bidragsvillkoren trots att vi  inte  står
bakom   bostadsbidragssystemet   i   dess
nuvarande  utformning.  Det  skulle  vara
orimligt  att  låta vad som får  förmodas
vara  ett förbiseende eller misstag  från
regeringens  sida  leda  till  att  många
studerande under löpande bidragsår får en
försämrad   ekonomisk  situation.   Detta
särskilt      som     förändringen      i
studiebidragssystemet  lanserats  som  en
förbättring för studenterna. Vi anser det
emellertid   vara   anmärkningsvärt   att
regeringen  i sitt beredningsarbete  inte
kunnat förutse denna effekt och i god tid
vidtagit       nödvändiga       åtgärder.
Förbiseendet  kan  också   ses   som   en
indikation   bland  många  på   att   det
nuvarande systemet är för komplicerat och
i  många  avseenden leder  till  oönskade
effekter.


Vi  har  i  andra sammanhang presenterat
förslag     till     förändringar     och
förenklingar  av  bostadsbidragssystemet.
De  förslag  som våra respektive  partier
fört   fram  om  preliminära  ramar   för
utgiftsområde 18 under åren 2002-2004 (se
yttr. 2000/01:BoU5y) utgår också från att
förenklingar   av  bostadsbidragssystemet
kan inledas under denna period.


2. Bostadsbidrag


Ulla-Britt  Hagström  (kd)  och   Annelie
Enochson (kd) anför:


Kristdemokraterna   har    sedan    länge
reagerat   mot  regeringens   kortsiktiga
politik  i  fråga om bostadsbidragen.  De
förändringar  i systemet som  genomfördes
för  några  år  sedan har lett  till  att
bidraget  sammantaget har fått en  prägel
av  stöd  till  ensamföräldrar  boende  i
hyresrätt.  Kristdemokraterna har  därför
begärt        en        översyn        av
bostadsbidragsreglerna   samt    av    de
konsekvenser  som senare års förändringar
medfört. Vi har också föreslagit  att  de
individuella     inkomstgränserna     som
bidragsgrund  för  bostadsbidragen  skall
slopas   och   att  den  bidragsgrundande
bostadsytan   skall  öka.  Vårt   förslag
innebär även att den barnrelaterade delen
av  bostadsbidraget skall  höjas  för  de
hushåll    som   är   berättigade    till
bostadsbidrag.


Kristdemokraterna har också vid ett antal
tillfällen    begärt   att   avstämnings-
perioderna för bostadsbidraget skall vara
halvårsvisa.  Ett  sådant  system  skulle
minska    de   oönskade   effekter    som
uppkommer,  inte  minst när  studier  och
förvärvsarbete växlar under kalenderåret.
Om  vårt  förslag tidigare vunnit  bifall
hade  det  varit enklare att  hantera  de
problem    med    bostadsbidragen     för
studerande som utskottet uppmärksammar  i
sitt  yttrande.  I det nu uppkomna  läget
vill vi emellertid inte motsätta oss  det
förslag om en tillfällig regeländring som
bostadsutskottet har för avsikt att lägga
fram   för  riksdagen.  Det  är  givetvis
orimligt    att    en    förändring     i
studiemedelssystemet   med   omfördelning
mellan lån och bidrag skall tillåtas leda
till  minskade bostadsbidrag,  trots  att
studenterna  efter  omläggningen  får  en
oförändrad ekonomisk situation. Vi vill i
sammanhanget   också   erinra   om    att
Kristdemokraterna   förordat   en   något
större    ökning   av   bidragsdelen    i
studiemedelssystemet  än  den  förändring
som träder i kraft den 1 juli i år.


Utskottets överväganden
Inledning


Enligt  9  kap.  5 § regeringsformen  kan
riksdagen   för   löpande   budgetår   på
tilläggsbudget  göra en ny  beräkning  av
statsinkomster samt ändra och anvisa  nya
anslag. Utskottet behandlar förslagen  på
tilläggsbudget utgiftsområdesvis.  I  det
avslutande   avsnittet   Finansutskottets
sammanställning     av     anslag     och
utgiftsområden      på     tilläggsbudget
redovisar  utskottet  konsekvenserna   av
sina  ställningstaganden för  anslag  och
utgiftsområden för 2001.




Finansiering av investeringar och
rörelsekapital




Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker  att  regeringen
för  budgetåret  2001  får  besluta   om
krediter för myndigheters räntekonton  i
Riksgäldskontoret intill ett  belopp  av
16  900  000  000 kr. Vidare tillstyrker
utskottet  att regeringen för budgetåret
2001    får    besluta    om    lån    i
Riksgäldskontoret  för  investeringar  i
anläggningstillgångar  som   används   i
statens verksamhet intill ett belopp  av
20 300 000 000 kr.


Därmed tillstyrks punkterna 13 och 14  i
propositionen.


Propositionen


Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten
fastställer    riksdagen    årligen    en
kreditram  inom  vilken  regeringen   får
besluta   att  rörelsekapital  i  statens
verksamhet skall finansieras med krediter
i   Riksgäldskontoret  (21   §).   Vidare
fastställer  riksdagen årligen  en  total
låneram    i    Riksgäldskontoret     för
investeringar  som  används   i   statens
verksamhet (20 §).


I    syfte   att   tillgodose   statliga
myndigheters   behov  av   rörelsekapital
föreslår   regeringen  att   den   totala
kreditramen  höjs med 2 300 000  000  kr,
dvs. till 16 900 000 000 kr. Höjningen är
bl.a.      en      följd      av      att
Premiepensionsmyndighetens (PPM) behov av
rörelsekapital tidigare finansierats  med
lån  avseende anläggningstillgångar.  PPM
skall      på      sikt     bli      helt
avgiftsfinansierad.                 Under
uppbyggnadsskedet    finansieras     dock
myndigheten  genom  krediter  och  lån  i
Riksgäldskontoret.


Den totala låneramen för investeringar  i
anläggningstillgångar föreslås sänkas med
600  miljoner kronor, det vill säga  till
20  300  000 000 kr. Förslaget om minskad
låneram   är  föranlett  av   att   PPM:s
rörelsekapital    i     stället     skall
tillgodoses      från      ramen      för
räntekontokrediter.  Att  den  föreslagna
minskningen     av     låneramen      för
investeringar  inte  blir  större  är  en
följd  av att en renodling av vissa andra
myndigheters    krediter    också     bör
genomföras i sammanhanget.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker propositionen
(punkterna 13 och 14).




Utgiftsområde 1 Rikets styrelse




27:2 Presstöd


Utskottets förslag i korthet


Utskottet    föreslår   att    riksdagen
bifaller    regeringens   förslag    att
reglerna  för  presstöd  ändras  så  att
stödbeloppen för driftsstödet  höjs  med
12      %     och     örestalen      för
distributionsstödet med 5 % fr.o.m.  den
1  januari 2001. Därmed tillstyrks punkt
15  i propositionen. Motstående motioner
avstyrks.


Jämför reservationerna 1 (m, fp)  och  2
(kd).


Propositionen


Efter  en  översyn avseende  dagspressens
ekonomiska   situation   gör   regeringen
bedömningen att det behövs ökade statliga
insatser för att bibehålla mångfalden  på
dagstidningsmarknaden. Utan ökat statligt
stöd  föreligger en risk  för  att  många
tidningar tvingas lägga ned eller  minska
utgivningen   under  de  närmaste   åren.
Därför  föreslås en generell  höjning  av
driftsstödet  med  12  %  fr.o.m.  den  1
januari 2001. Tillsammans med den höjning
av  driftsstödet med 3 % fr.o.m. 2001 som
riksdagen   redan  beslutat   om   (prop.
2000/01:1,   bet.   2000/01:KU1,    rskr.
2000/01:65)  kan  en ytterligare  höjning
bidra till att lösa många andratidningars
akuta  ekonomiska problem. En höjning  av
stödet bör dessutom kunna bidra till  att
skapa  förutsättningar för en  förbättrad
ekonomisk  situation för dessa  tidningar
även på längre sikt. Höjningen sker genom
att stödbeloppen höjs med 12 %.


Samdistributionen   bidrar    till    en
effektiv   distribution   och   en   bred
spridning  av  dagstidningar.  Nivån   på
distributionsstödet   har   trots   ökade
kostnader   för   distributionen    varit
oförändrad  sedan 1997 då  örestalen  för
stödet    skrevs    upp    med    6    %.
Distributionsstödets andel av  de  totala
distributionskostnaderna   har    minskat
under     en    följd    av    år.     Om
distributionsstödets andel av  de  totala
distributionskostnaderna          minskar
ytterligare uppstår en risk för att stora
tidningsföretag  väljer  att  avstå  från
distributionsstödet. De kan då överge den
s.k.  likaprisprincipen  och  ta  ut  ett
högre  pris av de mindre tidningarna  för
distributionen.   Mot   denna    bakgrund
föreslås       en       höjning        av
distributionsstödet med 5 % fr.o.m. den 1
januari  2001. Höjningen sker  genom  att
örestalen för stödet skrivs upp med 5 %.


Med  utgångspunkt i ett oförändrat antal
stödberättigade    tidningar     beräknas
utgifterna för presstödet öka med  ca  48
miljoner   kronor   under   2001,   varav
höjningen av driftsstödet motsvarar ca 44
miljoner   kronor   och   höjningen    av
distributionsstödet   motsvarar   ca    4
miljoner kronor. De ökade utgifterna ryms
inom  det  av riksdagen för 2001 anvisade
anslaget.


Motioner


I   motion  Fi20  yrkande  27   av   Lars
Leijonborg   m.fl.  (fp)   föreslås   att
regeringens    förslag     om     ändrade
presstödsregler       skall       avslås.
Motionärerna  anför att presstödet  sedan
ett  trettiotal år har haft i stort samma
inriktning,   trots  att  medielandskapet
förändrats   dramatiskt.  Det   nuvarande
presstödet    konserverar     en     viss
mediestruktur       och        snedvrider
konkurrensen.  Motionärerna   anser   att
presstödet bör kunna skäras ned kraftigt.


Även  i motion Fi28 av Per Unckel  m.fl.
(m)  föreslås att regeringens förslag  om
ändrade   presstödsregler  skall  avslås.
Motionärerna  menar att  presstödet  inte
har   bidragit  till  att   tidningar   i
ekonomiska svårigheter har kunnat  räddas
som  förväntat. Stödet har bidragit  till
att  strukturella reformer har  försenats
och  att konkurrensvillkoren snedvridits.
Att   höja   presstödet  för  att   medel
frigjorts   till   följd   av   tidningen
Arbetets     nedläggning    är     enligt
motionärerna inte motiverat. Vidare menar
motionärerna att den föreslagna höjningen
är   onödig   eftersom   de   anser   att
presstödet skall avskaffas.


I  motion  Fi29 yrkande 1 av Mats  Odell
m.fl.  (kd)  begärs att riksdagen  avslår
regeringens     förslag     att     ändra
stödbeloppen  för driftsstöd  med  12  %.
Motionärerna  framhåller   att   det   är
relativt     kraftiga     ökningar     av
driftsstödet som föreslås. De  accepterar
uppjusteringen  av samdistributionsstödet
med  5  %.  Regelförändringen  vad  avser
driftsstödet anser de däremot bör avslås.


Konstitutionsutskottets yttrande


Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande    KU15y    propositionen    och
avstyrker motionerna.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet,     propositionen
(punkt  15). Motionerna Fi20 (fp) yrkande
27,  Fi28  (m)  och Fi29 (kd)  yrkande  1
avstyrks.


45:1 Sametinget




Propositionen


Sametinget  har under perioden  1996-1999
varit  ansvarigt för genomförandet av  de
samiska utvecklingsprogrammen inom MÅL 6,
Interreg. Nordkalotten och Nordens  Gröna
Bälte.  Den nya programperioden 2001-2006
har  inletts, och behovet av  ytterligare
anslagsmedel  är större  än  tidigare  då
bl.a. andelen tekniskt stöd i vissa  fall
blir  lägre  och kostnaderna  också  blir
högre på grund av start och organisering.
För att programmen skall kunna genomföras
bör  anslaget  45:1 Sametinget  ökas  med
1 600 000 kr. Finansiering sker genom att
anslaget   44:4  Stöd  till   jordbrukets
rationalisering  m.m. inom  utgiftsområde
23   Jord-   och  skogsbruk,  fiske   med
anslutande näringar minskas.


Konstitutionsutskottets yttrande


Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande KU15y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet,    propositionens
förslag (punkt 37 delvis).


46:1 Allmänna val




Propositionen


Från  och  med  den 1 juli 2001  överförs
ansvaret för drift och förvaltning av det
IT-stöd som avses användas vid valen från
och  med 2002 från Riksskatteverket  till
den      nyinrättade      Valmyndigheten.
Kostnaderna för driften och förvaltningen
av  detta  IT-stöd har hittills  belastat
anslaget  3:2  Skattemyndigheterna  under
utgiftsområde  3  Skatteförvaltning   och
uppbörd. Den särskilde utredare som  fått
i  uppdrag  att  förbereda och  genomföra
bildandet  av  den nya myndigheten  (dir.
2001:4)  har  föreslagit att  kostnaderna
för  driften  och  förvaltningen  av  IT-
stödet   som   används   vid   valen    i
fortsättningen  i stället  skall  belasta
anslaget  46:1  Allmänna val.  Regeringen
föreslår  att anslaget 46:1 Allmänna  val
ökas  med  1  400  000 kr. Finansieringen
sker     genom    att    anslaget     3:2
Skattemyndigheterna under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd minskas med
motsvarande belopp.


Konstitutionsutskottets yttrande


Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande KU15y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet,    propositionens
förslag (punkt 37 delvis).


46:5 Valmyndigheten




Propositionen


En särskild utredare har utrett frågan om
att   flytta   funktionen   som   central
valmyndighet  från Riksskatteverket  till
en annan myndighet. Utredaren har i denna
fråga  föreslagit  att  en  ny  myndighet
inrättas. Regeringen avser att inrätta en
ny   valmyndighet  den   1   juli   2001.
Valmyndigheten  skall  ha  formen  av  en
nämndmyndighet    och    vara     central
valmyndighet enligt vallagen  (1997:157).
Regeringen   har  tillsatt  en   särskild
utredare  för att förbereda och genomföra
bildandet av den nya myndigheten.


För  Valmyndighetens verksamhet bör  ett
nytt    ramanslag   46:5   Valmyndigheten
uppföras  under  utgiftsområde  1  Rikets
styrelse.   Medlen   avser   myndighetens
förvaltningskostnader.         Regeringen
föreslår  därför  att  ett  nytt   anslag
uppförs   på  statsbudgeten   för   detta
ändamål och att 3 450 000 kr anvisas  för
2001.  Finansiering sker  genom  att  det
under  utgiftsområde 3  Skatteförvaltning
och   uppbörd   uppförda   anslaget   3:1
Riksskatteverket minskas med  motsvarande
belopp.


Konstitutionsutskottets yttrande


Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande KU15y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet,    propositionens
förslag (punkt 37 delvis).


90:5 Regeringskansliet m.m.




Propositionen


Utökade        bemanningskrav         för
Försvarsdepartementet utomlands har  lett
till  större  utgifter än vad  regeringen
tidigare   beräknat.   Regeringen   anser
därför   att   22  600  000  kr   behöver
tillföras anslaget 90:5 Regeringskansliet
m.m.


Finansiering sker genom att anslag  inom
utgiftsområde  5  Utrikesförvaltning  och
internationell       samverkan        och
utgiftsområde 6 Totalförsvar minskas  med
sammantaget motsvarande belopp.


Konstitutionsutskottets yttrande


Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande KU15y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet,    propositionens
förslag (punkt 37 delvis).




Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning




1:6 Statistiska centralbyrån




Propositionen


Statistiska  centralbyrån (SCB)  ansvarar
för  äktenskapsregistret. Kostnaderna för
verksamheten  finansieras  genom  att  de
sökande     betalar     avgifter      hos
tingsrätterna som dessa redovisar mot  en
inkomsttitel.    Riksskatteverket     har
därefter från inkomsttitel överfört medel
till  SCB  motsvarande  kostnaderna   för
verksamheten.   Riksrevisionsverket   har
påpekat  att detta förfarande  kan  sakna
författningsstöd. Regeringen föreslår att
SCB:s  anslag  i  stället tillförs  medel
motsvarande ett genomsnitt av de  senaste
årens    kostnader   för    driften    av
äktenskapsregistret.     Anslaget     1:6
Statistiska  centralbyrån  bör  av  detta
skäl ökas med 3 700 000 kr.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet               tillstyrker
propositionens förslag (punkt 37 delvis).


2:2 Finansinspektionen




Propositionen


Regeringen  föreslår  att  anslaget   2:2
Finansinspektionen ökas med 6 300 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget  2:4
Riksgäldskontoret:  Förvaltningskostnader
minskas  med 2 300 000 kr och  genom  att
anslaget       2:7       Avgift       för
stadshypotekskassans  grundfond   minskas
med 4 000 000 kr.


International      Organization       of
Securities Commissions (IOSCO) arrangerar
sitt  årsmötet under 2001 i Stockholm.  I
IOSCO     ingår    ett    stort     antal
tillsynsmyndigheter,  flera  börser   och
marknadsplatser  som anslutna  medlemmar.
Värdepappersföretag                   och
branschorganisationer      ingår      som
observatörer. Årsmötet förväntas samla ca
800  deltagare från närmare  100  länder.
Finansinspektionen skall stå som värd för
årsmötet    i    samarbete     med     OM
Stockholmsbörsen. IOSCO:s årsmöte  kommer
nu  liksom  tidigare att finansieras  via
deltagaravgifter, statsbidrag  och  några
utvalda    sponsorer.    Konferensen    i
Stockholm beräknas totalt kosta ca  15-17
miljoner   kronor   och   genomförs   och
redovisas helt avskild från inspektionens
övriga löpande verksamhet.


Finansinspektionen  har  på  regeringens
uppdrag utrett förutsättningarna för  att
införa  ett internt graderingssystem  för
stabiliteten i de finansiella  instituten
efter   ett  antal  kriterier.   Systemet
syftar   till   att  vidareutveckla   det
nuvarande  systemet avseende tillsyn  för
de väsentliga instituten och resultera  i
en   årlig   samlad  riskbedömning.   Det
interna  graderingssystemet  utgör  också
ett  steg till att anpassa tillsynen till
de  ökade insatserna som de nya planerade
reglerna för kapitaltäckning förutsätter.
Finansutskottet    har    i    betänkande
2000/01:FiU2       Utgiftsområde        2
Samhällsekonomi   och   finansförvaltning
också   berört  frågan  om  det   interna
graderingssystemet.
Finansieringsåtgärderna     har     ingen
inverkan  på  den verksamhet som  bedrivs
inom     ramen    för    anslaget     2:4
Riksgäldskontoret:  Förvaltningskostnader
och     anslaget    2:7    Avgift     för
stadshypotekskassans grundfond.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet               tillstyrker
propositionens förslag (punkt 37 delvis).


2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska
utvecklingsbanken


Utskottets förslag i korthet


Utskottet  tillstyrker att anslaget  2:9
Bidrag   till  kapitalet  i   Europeiska
utvecklingsbanken får användas även  för
årlig  medlemsavgift  till  Europarådets
utvecklingsbank.    Därmed    tillstyrks
punkt 16 i propositionen.


Propositionen


Regeringen  föreslår  att  anslaget   2:9
Bidrag   till   kapitalet  i   Europeiska
utvecklingsbanken får användas  även  för
årlig   medlemsavgift  till  Europarådets
utvecklingsbank.


Uppgiften     för     att     finansiera
medlemsavgiften     till     Europarådets
utvecklingsbank har förts från det  under
utgiftsområde  5  Utrikesförvaltning  och
internationell     samverkan     uppförda
anslaget    5:4   Bidrag    till    vissa
internationella    organisationer    till
utgiftsområde   2   Samhällsekonomi   och
finansförvaltning.       Den       årliga
medlemsavgiften     till     Europarådets
utvecklingsbank  på 36 526  euro  är  för
liten  för att motivera ett eget  anslag.
Närmaste  anslagsändamål  är  2:9  Bidrag
till      kapitalet     i      Europeiska
utvecklingsbanken,  där  ett   ekonomiskt
utrymme  finns  som medger  betalning  av
denna                      medlemsavgift.
Finansieringsåtgärden    påverkar    inte
möjligheten     att     medverka     till
kapitalhöjningen i EBRD.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet               tillstyrker
propositionens förslag (punkt 16).


Utskottet vill dock påpeka att det  inte
är  tillfredsställande  att  ett  anslags
benämning   inte  täcker  ändamålet.   Om
regeringen  avser  att föreslå  riksdagen
att   det  nu  aktuella  anslaget   skall
anvisas för det nya ändamålet även  under
2002 förutsätter utskottet att regeringen
överväger  en  mer adekvat  benämning  på
anslaget.


Ägande av Vasallen AB


Utskottets förslag i korthet


Utskottet    föreslår   att    riksdagen
bemyndigar    regeringen   att    överta
aktierna  i Vasallen AB genom  utdelning
eller     annat    förfarande.    Därmed
tillstyrks punkt 17 i propositionen.


Propositionen


Riksdagen  godkände  regeringens  förslag
(prop.   1996/97:4,  bet.   1996/97:FöU1,
rskr.      1996/97:109)     att     vissa
organisationsenheter inom  Försvarsmakten
skulle läggas ned före den 1 januari 1999
och  att  alla avvecklingsåtgärder  skall
vara  genomförda före den 1 januari 2000.
Enligt    regeringens   förslag    skulle
genomförandet  av  avvecklingen  påbörjas
direkt   efter  riksdagens   beslut   och
slutföras   så   snabbt   som    möjligt.
Regeringen   avsåg  att   lämna   närmare
anvisningar    om   genomförandet    till
Försvarsmakten.         Ett         antal
organisationsenheter  skulle  läggas  ned
enligt riksdagsbeslutet.


I  1997  års ekonomiska vårpropositionen
(prop.  1996/97:150, bet.  1996/97:FiU20,
rskr.  1996/97:284) redogjorde regeringen
för  att ett aktiebolag skulle bildas för
att   utveckla  försvarsfastigheter   som
skulle    avvecklas   genom    1996    år
försvarsbeslut.  För  att  utveckla   och
förädla  före  detta  försvarsfastigheter
för  ny  användning och för att slutligen
sälja   fastigheterna   på   kommersiella
villkor     bildades    fastighetsbolaget
Vasallen   AB  i  september   1997.   Det
nybildade bolaget blev då ett dotterbolag
till   Civitas   Holding   AB,   tidigare
Vasakronan   Holding  AB.  Från   starten
förvärvade   Vasallen   AB   ett    antal
fastigheter   i   olika   kommuner   från
Fortifikationsverket.


För   att  säkerställa  den  finansiella
uthålligheten i bolaget ansåg  regeringen
att  det  då  var en fördel  att  inordna
bolaget i en större fastighetskoncern som
dessutom har kompetens och erfarenhet  av
liknande utvecklingsprojekt.


Vasallen   AB  har  efter  det   senaste
försvarsbeslutet   år   2000    förvärvat
ytterligare fastigheter från staten genom
Fortifikationsverket. Regeringen avser nu
att  skilja ut dotterbolaget Vasallen  AB
ur   Civitaskoncernen.  Bolaget  föreslås
tills  vidare ägas direkt av staten.  Den
finansiella  säkerheten  och  kompetensen
finns   numera   i   Vasallen   AB.   Ett
direktägande  av aktierna i  Vasallen  AB
innebär vidare att bolaget följs på  nära
håll och att täta dialoger kan genomföras
mellan  ägare och bolag. Avskiljandet  av
Vasallen   AB   skall   också   ses   som
ytterligare  ett  led i en  renodling  av
Civitaskoncernens fastighetsbestånd.


Mot    denna   bakgrund   föreslås   att
regeringen,  genom  utdelning  eller   på
annat   sätt,  får  överta   aktierna   i
Vasallen AB.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet               tillstyrker
propositionens förslag (punkt 17).


Avveckling av Brisingen Holding AB


Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker  att   riksdagen
bemyndigar   regeringen   att   avveckla
Brisingen  Holding AB. Därmed tillstyrks
punkt 18 i propositionen.


Propositionen


Genom  Finansdepartementet  köpte  staten
den  10  juli  1997  ett  vilande  bolag,
Securum  Lagerbolag 19  AB  från  Securum
Aktier  AB.  Bolaget  namnändrades   till
Brisingen  Holding AB.  Köpeskilling  var
50   000   kr,  och  utgiften   belastade
anslaget  B  6  Värdering  av  aktier   i
Värdepapperscentralen      AB      (prop.
1996/97:150,  bet.  1996/97:FiU20,  rskr.
1996/97:284). Bolaget förvärvades i syfte
att    kunna    utnyttjas    vid    vissa
infrastrukturella åtgärder.


Det   har   nu   visat   sig   att   det
fortfarande  vilande  bolaget   Brisingen
Holding   AB   inte  behövs   för   några
infrastrukturella åtgärder och att staten
i övrigt inte heller har behov av att äga
bolaget.  Bolaget har heller  inte  efter
förvärvet  haft  någon  verksamhet  eller
några anställda.


Regeringen  föreslås  därför  bemyndigas
att   avveckla  bolaget.  Inkomster  från
avvecklingen    skall    redovisas    mot
inkomsttitel  3312  Övriga  inkomster  av
försåld egendom.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet               tillstyrker
propositionens förslag (punkt 18).




Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd




3:2 Skattemyndigheterna




Propositionen


Regeringen          föreslår          att
skattemyndigheterna skall kompenseras för
admini-strationskostnaderna för uttag  av
avgifter  till  registrerade  trossamfund
(prop.  1998/99:124 avsnitten  4.5.1  och
7.1).     Förberedelsekostnaderna     har
beräknats  till  75 000 kr  per  samfund.
Kostnaderna i övrigt kan beräknas till 21
kr per person. Regeringen har beslutat om
uppbördshjälp för sju trossamfund. Enligt
uppgift   från  Riksskatteverket   kommer
skattemyndigheterna att  2001  svara  för
uppbörden   avseende  77  363   personer.
Kostnaderna    härför    beräknas    till
2  150 000 kr. Regeringen föreslår därför
att anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas
med 2 150 000 kr. Finansiering sker genom
att  det  under utgiftsområde 17  Kultur,
medier,  trossamfund och fritid  uppförda
anslaget   28:38  Stöd  till  trossamfund
minskas  med  motsvarande belopp.  Vidare
skall  anslaget  3:2  Skattemyndigheterna
minskas   med  1  400  000  kr  för   att
finansiera   ökningen   av   det    under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse  uppförda
anslaget 46:1 Allmänna val.


Skatteutskottets yttrande


Skatteutskottet   tillstyrker   i    sitt
yttrande SkU6y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
skatteutskottet,  propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).




Utgiftsområde 4 Rättsväsendet




4:1 Polisorganisationen




Propositionen


Polisens ekonomiska situation är fortsatt
bekymmersam.  Vid ingången av  2001  hade
polisen utnyttjat en anslagskredit på 304
miljoner    kronor.   I    år    beräknas
förbrukningen överstiga anslaget med  406
miljoner  kronor.  Det  leder  till   ett
underskott  på drygt 700 miljoner  kronor
vid  årets  slut. Polisen måste fortsätta
att  arbeta  aktivt för att effektivisera
resursanvändningen. För att inte äventyra
verksamheten  är dock ett resurstillskott
för innevarande år nödvändigt. Regeringen
föreslår  därför  att  anslaget  tillförs
770 000 000 kr.


Motionen


I  motion  Fi24 av Bo Lundgren m.fl.  (m)
begärs ett tillkännagivande om behovet av
ytterligare    utbildningsplatser    inom
polisutbildningen      (yrkande       1).
Motionärerna    föreslår    också     ett
tillkännagivande    om     behovet     av
förstärkning     av     anslaget      4:1
Polisorganisationen  med   250   miljoner
kronor    utöver   regeringens    förslag
(yrkande    2).   Vidare    begärs    ett
tillkännagivande    om     behovet     av
civilanställd   personal   hos    polisen
(yrkande 3).


Justitieutskottets yttrande


Justitieutskottet  tillstyrker   i   sitt
yttrande JuU4y propositionens förslag och
avstyrker motionen.


Justitieutskottet konstaterar först  att
utgiftsprognosen för rättsväsendet  pekar
på  att  utgifterna innevarande  budgetår
kommer  att  uppgå till 24  592  miljoner
kronor  eller 619 miljoner kronor mer  än
vad som budgeterats.


Som  framgår  av  propositionen  är  det
främst  polisen som kommer att överskrida
sin    budget.   Följaktligen    föreslår
regeringen      att     merparten      av
nytillskottet, 770 miljoner kronor, skall
tillföras  polisen. Prognosen  pekar  för
polisens    del   på   ett    ackumulerat
underskott  vid årets slut på  drygt  700
miljoner  kronor inklusive effekterna  av
de       nedan       nämnda      minskade
hyreskostnaderna.  Vid   bedömningen   av
polisens   medelsbehov   måste   nämligen
hänsyn  också  tas  till  att  regeringen
aviserat   sin   avsikt   att   göra   en
indragning  på 170 miljoner  kronor  från
polisens   anslag.  Bakgrunden   är   att
polisens  kompensation för hyreskostnader
har     varit     felaktigt    beräknade.
Nettotillskottet  till  polisens   budget
blir  alltså 600 miljoner kronor  vilket,
enligt justitieutskottets mening, innebär
en   betydande  förbättring  av  polisens
ekonomiska situation. Polisen måste  dock
fortsätta  att  arbeta  aktivt   på   att
effektivisera  resursanvändningen,  något
som  i  sig  knappast kan  betecknas  som
negativt.


När    det    gäller   motionen    utgår
justitieutskottet från  att  avsikten  är
att tillföra polisen ytterligare resurser
i  syfte  att förstärka polisutbildningen
och     öka    antalet    civilanställda.
Justitieutskottet delar  i  och  för  sig
motionärernas uppfattning om att  det  är
nödvändigt  att  utöka  polisutbildningen
och  att  åtminstone en del  av  polisens
personalproblem  kan  lösas  genom   fler
civilanställda,   särskilt    inom    den
brottsutredande verksamheten där  behovet
av  experter i många fall är stort. Detta
är frågor som justitieutskottet behandlat
vid  ett  stort  antal  tillfällen  under
senare år (senast 2000/01:JuU1 s. 39 f.).
Justitieutskottet  kan  också  konstatera
att      Rikspolisstyrelsen     utförligt
behandlat   hithörande  frågor   i   sitt
budgetunderlag  för  2002-2004  och   att
arbete  pågår  i  Regeringskansliet   med
nästa       års      budget.       Enligt
justitieutskottets   mening   bör   dessa
frågor, som har strategisk betydelse  för
utvecklingen     av    polisverksamheten,
beredas  i budgetsammanhang så som  också
sker.  Justitieutskottet  kan  dock  inte
undvika  att  anmärka att  den  utbyggnad
redan  i  år  av  polisutbildningen   som
förespråkas i motionen knappast är möjlig
med    bibehållna   kvalitetskrav,    och
justitieutskottet är inte berett att göra
avkall    på    de   kvalitetskrav    som
ovillkorligen    måste     ställas     på
utbildningen.  När det  slutligen  gäller
den  utökning  av  polispersonalen  under
året  som  förespråkas  i  motionen   kan
justitieutskottet   konstatera   att   de
polisaspiranter som lämnar Polishögskolan
i  vår  redan  har  fått anställning  vid
landets     polismyndigheter.      Enligt
Rikspolisstyrelsen finns det inte  heller
några    färdigutbildade,   arbetssökande
poliser.   Det   framstår   alltså    som
osannolikt att det skulle gå att på några
månaders  sikt rekrytera ett stort  antal
polismän   som   kan   träda   i   tjänst
omedelbart.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt   37  delvis).  Motion  Fi24   (m)
avstyrks.


4:6 Kriminalvården




Propositionen


Kostnader    för    författningsreglerade
personskador   inom  kriminalvården   har
hittills finansierats genom att det under
utgiftsområde   14   Arbetsliv   upptagna
anslaget  1:2  Statliga  tjänstepensioner
m.m.  har  belastats. Från och med  i  år
tillämpas         en        premiebaserad
försäkringsteknisk       lösning        i
Kammarkollegiets regi. I  och  med  detta
föreslås   att   anslaget  1:2   Statliga
tjänstepensioner   m.m.    minskas    och
anslaget    4:6   Kriminalvården    ökas.
Överföringsbeloppet     motsvarar     ett
genomsnitt  av  kostnaderna  för  intagna
m.fl.  enligt lagen (1977:266) om statlig
ersättning vid ideell skada m.m. under de
tre    senaste    åren.   Anslaget    4:6
Kriminalvården bör av detta skäl ökas med
3 000 000 kr.


Justitieutskottets yttrande


Justitieutskottet  tillstyrker   i   sitt
yttrande JuU4y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).


4:10 Brottsoffermyndigheten




Propositionen


I   regeringens  proposition  Stöd   till
brottsoffer  (prop. 2000/01:79)  föreslås
ett  flertal åtgärder som syftar till att
förbättra omhändertagandet av och  stödet
till         brottsoffer.         Förutom
författningsändringar föreslås ett  antal
myndighetsgemensamma             uppdrag.
Brottsoffermyndigheten  har  en   central
roll  i  flera av dessa uppdrag, särskilt
vad  gäller  uppdragen rörande utbildning
om          brottsofferfrågor         och
vittnesstödsverksamhet    vid     landets
tingsrätter.    Anslaget    bör    därför
tillföras 3 000 000 kr. Finansiering sker
genom  att  anslaget 4:11 Ersättning  för
skador  på  grund  av brott  minskas  med
motsvarande belopp.


Justitieutskottets yttrande


Justitieutskottet  tillstyrker   i   sitt
yttrande JuU4y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).




Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan




5.1 Utrikesförvaltningen




Propositionen


Den      nya     och     processinriktade
organisationen    för    hantering     av
utlänningsärenden,  som  infördes   under
1999,  innebär  att  en  större  del   av
tillstånds-      och      ärendehantering
koncentrerats        till         svenska
utlandsmyndigheter. Avsikten  är  att  de
skall  arbeta direkt mot Migrationsverket
i  Norrköping. För detta ändamål har  ett
omfattande IT-stöd utvecklats.  På  grund
av     tekniska     svårigheter     under
utvecklingsarbetet  samt  ökade  tekniska
krav när det gäller säkerhet och snabbhet
i   dataförbindelserna  för  att  undvika
långdragna    tillståndsprocesser,    har
projektkostnaderna   ökat    för    såväl
utrikesförvaltningen som Migrationsverket
jämfört  med vad som tidigare  planerats.
Regeringen  anser därför att  ytterligare
14   000   000   kr   behöver   tillföras
utrikesförvaltningen.


Finansieringen  av  det  ökade  anslaget
till utrikesförvaltningen sker genom  att
avgifter,  som  kommer  att  tas  ut  för
ansökningar     om     uppehålls-     och
arbetstillstånd vid utlandsmyndigheterna,
och  som  beräknas uppgå till 14 000  000
kr, tillförs en inkomsttitel.


Anslaget  skall  samtidigt  minskas  med
2   600  000  kr  till  följd  av  ändrat
kostnadsansvar   för   försvarsattachéers
kanslilokaler.


Utrikesutskottets yttrande


Utrikesutskottet påpekar i sitt  yttrande
UU4y  att  regeringen föreslår en  ökning
med 14 miljoner kronor. Av dessa medel är
11,4 miljoner kronor avsedda att användas
för   att   till  del  avhjälpa  tekniska
svårigheter som uppstått vid utvecklandet
av    IT-stödet    för    hantering    av
utlänningsärenden     i      vad      rör
förbindelserna       mellan       svenska
utlandsmyndigheter och Migrationsverket i
Norrköping   samt  för  att  möta   ökade
tekniska  krav  i samband därmed.  Enligt
vad   utrikesutskottet   erfarit   kommer
övriga  delar  av  kostnaderna  för   här
aktuella åtgärder att bestridas med medel
från  utgiftsområde  8 (Migrationsverkets
anslag).


Inom   ramen   för   sitt   arbete   med
uppföljning    och    utvärdering     har
utrikesutskottet                 granskat
utrikesförvaltningens     bokslut     för
budgetåret   2000   och   därvid,   genom
föredragning   av   Utrikesdepartementets
expeditionschef,  särskilt  fått   belyst
sammanslagningen   av  Regeringskansliets
två     IT-organisationer,    den    inom
Utrikesdepartementet och den  för  övriga
Regeringskansliet, vilken genomfördes med
verkan   fr.o.m.  den  1  januari   2000.
Kostnaderna    för    Regeringskansliets,
inklusive   Utrikesdepartementets,    IT-
verksamhet  skall  efter sammanslagningen
av  de  två  organisationerna  i  princip
bestridas med medel från utgiftsområde 1.


Mot   denna   bakgrund   är   det   inte
omedelbart uppenbart varför regeringen på
tilläggsbudget  för innevarande  budgetår
äskar medel för ovan beskrivna IT-projekt
över  utgiftsområde 5. På  förfrågan  har
uppgivits   att  så  sker   av   tekniska
orsaker,  vilka  sammanhänger   med   att
projektarbetet  inleddes  redan  1999   i
samband    med    omorganisationen     av
hanteringen  av  utlänningsärendena   och
därmed   före  sammanslagningen  av   IT-
enheterna.  Dessutom  ligger   delar   av
projektet   såsom  verksamhetsutveckling,
utbildning  av  UD:s  egen  personal  och
kurirkostnader     inom    departementets
förvaltningsansvar.     Huvuddelen     av
kostnaderna    för    utvecklingen     av
departementets         IT-stöd          i
migrationshanteringen   finansieras   via
utgiftsområde 1. Större delen  av  de  14
miljoner   kronorna  kommer  därför   att
användas    för    att   finansiera    de
oförutsedda     kostnadsökningarna     på
utgiftsområde 1.


Beaktande    vad   som   erfarits    kan
utrikesutskottet   inte   utesluta    att
särskilda  omständigheter  i  fallet  kan
göra        förfarandet       ursäktligt.
Utrikesutskottet vill emellertid som  sin
uppfattning   uttrycka  att   det   valda
förfaringssättet är mindre  lämpligt  och
att  det,  om det upprepas, särskilt  bör
påtalas.


Samtidigt  som regeringen  föreslår  att
anslaget  5.1 Utrikesförvaltningen  skall
ökas med 14 miljoner kronor föreslår  den
att  det  minskas med 2 600 000  kr  till
följd   av   ändrat  kostnadsansvar   för
försvarsattachéers         kanslilokaler.
Utrikesutskottet, som har underrättat sig
om    bakgrunden   härtill,   har   ingen
invändning mot förslaget.


Mot  bakgrund av det anförda tillstyrker
utrikesutskottet propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utrikesutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


Motion om medel till utrikesförvaltningen


Utskottets förslag i korthet


Utskottet föreslår att riksdagen  avslår
motion   Fi20   (fp)   yrkande   29   om
tillkännagivande    om    medel     till
utrikesförvaltningen.


Jämför reservation 3 (m, kd, c, fp).


I  motion 2000/01:Fi20 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) föreslås att riksdagen gör ett
tillkännagivande   till   regeringen   om
behovet av ytterligare 25 miljoner kronor
på anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen inom
utgiftsområde   5   för   att   bibehålla
ambassaderna  i Tunis, Lima,  Beirut  och
vid Heliga stolen (yrkande 29).


Utrikesutskottets yttrande


Enligt utrikesutskottet, som har avlämnat
yttrande UU4y till finansutskottet, finns
inte utrymme för att genomföra förslaget,
varför det bör avstyrkas.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet avstyrker, i  likhet  med
utrikesutskottet,   motion   Fi20    (fp)
yrkande 29.


Ansökningsavgifter för uppehålls- och
arbetstillstånd


Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker  att  regeringen
bemyndigas  att meddela föreskrifter  om
avgifter  för ansökan om uppehålls-  och
arbetstillstånd  enligt  de   riktlinjer
som  föreslås.  Därmed tillstyrks  punkt
19 i propositionen.


Propositionen


Regeringen  föreslår att  den  bemyndigas
att  meddela föreskrifter om avgifter för
ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd
som  görs  av  andra än  personer  som  i
Sverige   söker  uppehållstillstånd   hos
Migrationsverket på grund av  skyddsbehov
eller       anhöriga      som       söker
uppehållstillstånd    på     grund     av
familjeanknytning till personer som  fått
uppehållstillstånd    enligt    3    kap.
utlänningslagen   eller   på   grund   av
humanitära skäl. Undantag görs också  för
personer   som  omfattas  av  EES-avtalet
eller        andra        internationella
överenskommelser  samt för  personer  som
tas  ut  på  den s.k. flyktingkvoten  för
vidarebosättning  i  Sverige.  Avgifterna
skall redovisas mot inkomsttitel 2511.


Socialförsäkringsutskottets yttrande


Socialförsäkringsutskottet påpekar i sitt
yttrande   SfU6y  att  som   grundprincip
föreslås  att ansökningar om arbets-  och
uppehållstillstånd       skall       vara
avgiftsbelagda.   Avgifterna   utgår,   i
likhet  med  vad  som  gäller  för  andra
avgifter,  i  form av ansökningsavgifter.
Från   denna  princip  görs   ett   antal
undantag,  där  det av olika  skäl  anses
vara  olämpligt  att  ta  ut  en  avgift.
Ansökningar   om  uppehållstillstånd   på
grund av skyddsbehov, när ansökan görs  i
Sverige,   utgör  ett  sådant   undantag.
Vidare  kan  avgifter  inte  tas  ut  när
rätten  till  vistelse  följer  av   EES-
avtalet.


Huvudregeln   är   att  ansökningar   om
arbets-   och  uppehållstillstånd   skall
göras  där  sökanden uppehåller  sig  och
prövas  före  inresan  i  landet.  Enligt
uppgift  förefaller det lämpligt att  den
utlandsmyndighet  som  tar  emot  ansökan
även tar emot ansökningsavgiften.


Såvitt  socialförsäkringsutskottet   kan
bedöma   kommer  avgifterna  främst   att
beröra  olika typer av sökande från  icke
EES-länder  såsom  t.ex.  säsongsarbetare
och  andra sökanden med arbetserbjudande,
gäststuderande och gästforskare. Anhöriga
till  de  nämnda kategorierna samt  andra
anhöriga som inte omfattas av EES-avtalet
betalar också avgift. Även ansökningar om
förlängning      av      arbets-      och
uppehållstillstånd omfattas av avgift.


Socialförsäkringsutskottet  har  erfarit
att  avgifterna i samband med en  ansökan
om arbets- och uppehållstillstånd normalt
planeras  uppgå till 1 000 kr.  För  barn
under  18 år och för anhöriga uttas  halv
avgift.


Socialförsäkringsutskottet,  som   utgår
från  att åtgärden kommer att följas  upp
bl.a.  vad gäller konsekvenserna  för  de
sökande, tillstyrker regeringens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 19).




Utgiftsområde 6 Totalförsvar




6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.




Propositionen


Under   2000   uppstod   en   obalans   i
Försvarsmaktens ekonomi och  fördelningen
av   utgifter   för   verksamhet   mellan
anslagen   6:1   Förbandsverksamhet   och
beredskap    m.m.   och   6:3   Materiel,
anläggningar    samt    forskning     och
teknikutveckling. Utgifterna på  anslaget
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
blev  mer än 700 000 000 kr högre än  vad
som  hade planerats. Regeringen anser att
703 700 000 kr bör tillföras anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. för
att   skapa   förutsättningar   för   att
verksamheten   skall   kunna   genomföras
enligt    den   planerade   inriktningen.
Finansiering sker genom att anslaget  6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling minskas.


Riksrevisionsverket    har     i     sin
revisionsrapport  bekräftat   regeringens
uppfattning  att  det  finns   allvarliga
brister  i  Försvarsmaktens styrning  och
uppföljning    av   förbandsverksamheten.
Regeringen  följer noggrant  utvecklingen
för    ovan   nämnda   anslag,   särskilt
utvecklingen   inom  förbandsverksamheten
och värnpliktsutbildningen, och avser vid
behov  att  återkomma  till  riksdagen  i
samband med budgetpropositionen för  2002
med  eventuell ytterligare överföring  av
medel mellan anslagen 6:3 och 6:1.


Den  föreslagna ökningen av anslaget 6:1
Förbandsverksamhet  och  beredskap   m.m.
utgör  för  överskådlighetens  skull   en
nettoförändring  som motiveras  av  några
olika   förändringar.  Utöver  den  stora
överföringen från anslaget 6:3  Materiel,
anläggningar    samt    forskning     och
teknikutveckling   ligger   bakom   denna
förändring   också  en  överföring   från
anslaget  1:2  Statliga  tjänstepensioner
m.m.  under  utgiftsområde  14  Arbetsliv
till  följd av ändrat kostnadsansvar  för
personskadeskydd.   Vidare    ingår    en
överföring     från     anslaget      5:1
Utrikesförvaltningen under  utgiftsområde
5  Utrikesförvaltning och  internationell
samverkan     motiverad     av     ändrat
kostnadsansvar   för   försvarsattachéers
kanslilokaler.   Slutligen    finns    en
beräkningsmässig överföring till anslaget
90:5    Regeringskansliet   m.m.    under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse  för  att
finansiera  ökade utgifter utomlands  för
Försvarsdepartementet.


Motionen


I  motion Fi31 av Henrik Landerholm m.fl.
(m)  framhålls  att  den  obalans  mellan
uppgifter och anvisade medel som  uppstod
under  år 2000 i Försvars-makten  är  ett
resultat av försvarsbeslutet våren  2000.
Avsatta   resurser  motsvarar  inte   den
verksamhet  som  Försvarsmakten  väntades
genomföra.  Konsekvenserna av regeringens
försvarspolitik  är att förbanden  varken
får    erforderlig    utbildning    eller
utrustning. Försvarsmakten har begärt att
få  omfördela  sammanlagt  1,4  miljarder
kronor  från  ramanslaget  6:3  Materiel,
anläggningar    samt    forskning     och
utveckling    till    ramanslaget     6:1
Förbandsverksamhet  och  beredskap  m.m.,
för  att  täcka överutnyttjandet  för  år
2000  samt  för  att kunna genomföra  den
planerade  verksamheten under innevarande
år.   Regeringen   föreslår   endast   en
omfördelning med 700 miljoner kronor.


Regeringens   förslag  att   nu   endast
omfördela 700 miljoner kronor medför  att
den  beslutade förändringen försenas  och
försvåras.  I motionen föreslås  att  1,4
miljarder  omfördelas mellan  de  berörda
anslagen (yrkandena 1 och 2).


Vidare    föreslås   i   motionen    att
riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att
pröva samtliga nu beslutade, pågående och
planerade  om-  och  nylokaliseringar  av
försvarsverksamheten   för   att   minska
behovet av investeringsmedel (yrkande 3).


Försvarsutskottets yttrande


Försvarsutskottet anför i  sitt  yttrande
FöU5y    att    Försvarsmakten    i    en
föredragning för utskottet har  redogjort
för    det    ekonomiska   läget    under
innevarande budgetår och skälen  för  att
myndigheten    förordar     en     större
omfördelning  mellan  anslagen   än   den
regeringen  föreslagit.  Till  grund  för
Försvars-maktens överväganden ligger  att
inte   planera   för  att  utnyttja   den
anslagskredit  som  kan  ianspråktas  för
anslaget   6:1   Förbandsverksamhet   och
beredskap m.m.


Försvarsutskottet   noterar   att    det
enligt      Riksrevisionsverkets      och
regeringens uppfattning finns  brister  i
Försvarsmaktens styrning och  uppföljning
av  förbandsverksamheten.  Utskottet  har
erfarit  att Försvarsmakten inte invänder
mot  den bedömningen. Försvarsmakten  har
för   utskottet   vid  flera   tillfällen
redogjort  för de åtgärder som nu  vidtas
för  att åstadkomma en tillfredsställande
ordning på detta område.


Försvarsutskottet är inte främmande  för
att  en  omfördelning, enligt det förslag
som  regeringen förordar i propositionen,
kan   medföra  betydande  ingrepp  i  den
verksamhet      som     planerats      av
Försvarsmakten  för  innevarande  år.  Om
anslagskrediten utnyttjas  -  som  uppgår
till  drygt  540 miljoner  kronor  -  bör
åtminstone  huvuddelen av  de  redovisade
konsekvenserna kunna bemästras. Efterhand
som   styr-   och   uppföljningsrutinerna
förbättras  skapas  säkrare   grund   för
övervägandena    om   behovet    av    en
långsiktigt motiverad omavvägning  mellan
resurserna  för förbandsverksamhet  resp.
för  materielförsörjning m.m.  Regeringen
anmäler i propositionen att den vid behov
återkommer  till  riksdagen  med  förslag
till   ytterligare   omfördelning   under
innevarande   budgetår   mellan   berörda
anslag i budgetpropositionen för år 2002.
Försvarsutskottet räknar med  att  frågan
om  en  eventuell annan avvägning  mellan
förbandsverksamhet                    och
materielförsörjning      m.m.       under
försvarsbeslutsperioden    redovisas    i
budgetpropositionen för år 2002.


Försvarsutskottet            tillstyrker
propositionen och avstyrker motionen.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt  37  delvis) och avstyrker  motion
Fi31 (m).


6:2 Fredsfrämjande truppinsatser




Propositionen


Försvarsmakten  har  beslutat  att   höja
lönerna  för  anställda i  utlandsstyrkan
med  20  %  fr.o.m. den 1  januari  2001.
Anslaget 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
behöver därför ökas med 81 000 000 kr.


Finansiering  sker  genom  att  anslaget
6:3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling minskas.


Försvarsutskottets yttrande


Försvarsutskottet  tillstyrker   i   sitt
yttrande FöU5y propositionen.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).


6:3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling




Propositionen


På  anslaget  6:3 Materiel,  anläggningar
samt forskning och teknikutveckling finns
ett   stort   anslagssparande.   Anslaget
minskas  med  787  000  000  kr  för  att
finansiera   utgiftsökningar   på   andra
anslag, främst inom utgiftsområdet.


Försvarsutskottets yttrande


Försvarsutskottet  tillstyrker   i   sitt
yttrande FöU5y propositionen.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).


6:4 Funktionen Civil ledning


Utskottets förslag i korthet


Utskottet  tillstyrker att anslaget  6:4
Funktionen  Civil ledning  får  användas
dven  för Finansinspektionens verksamhet
med    att    förbättra   skyddet    mot
informationsoperationer  hos  de  större
finansiella      företagen.       Därmed
tillstyrks punkt 20 i propositionen.


Propositionen


Enligt   budgetpropositionen   för   2001
utgiftsområde   2   Samhällsekonomi   och
finansförvaltning,      anslaget      2:2
Finansinspektionen,  skall  Överstyrelsen
för civil beredskap avsätta 1 000 000  kr
av  anslaget 6:4 Funktionen Civil ledning
för  Finansinspektionens  verksamhet  med
att       förbättra      skyddet      mot
informationsoperationer  hos  de   större
finansiella   företagen.  I   regeringens
beskrivning  i  budgetpropositionen   för
2001   av  ändamålet  med  anslaget   6:4
Funktionen  Civil  ledning  framgår  inte
detta,  vilket  det rätteligen  borde  ha
gjort. Regeringen föreslår därför nu  att
riksdagen  godkänner denna användning  av
anslaget.


Försvarsutskottets yttrande


Försvarsutskottet  tillstyrker   i   sitt
yttrande       FöU5y       propositionen.
Försvarsutskottet  anför   att   det   är
angeläget    att   skyddet    ökar    mot
informationsoperationer  hos  de   större
finansiella företagen.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 20).


7:1 Kustbevakningen


Utskottets förslag i korthet


Utskottet tillstyrker förslaget till  ny
investeringsplan      för       perioden
2001-2004. Därmed tillstyrks punkt 21  i
propositionen.


Propositionen


Riksdagen har för innevarande år  godkänt
en  investeringsplan för Kustbevakningen.
Regeringen    föreslår    att    en    ny
investeringsplan för Kustbevakningen  för
perioden 2001-2004 godkänns.


I    Kustbevakningens   investeringsplan
ingår  köp  av två kombinationsfartyg.  I
budgetpropositionen för  2001  beräknades
ett  av fartygen levereras under 2001 och
ett   under   2002.  Av  Kustbevakningens
budgetunderlag för 2002 framgår att  båda
fartygen kommer att levereras under 2001.
En   ny   investeringsplan   bör   därför
godkännas.


Investeringsplan för Kustbevakningen


Miljoner kronor
Tot  Budg    Beräknat
alt  et
2001  200  200  20
2    3    04
KBV 201-202    256  256     0    0
0
Flygplan       135        10   65   60
Övriga         110    34  21   28   27
investeringar
Summa          501  290   31   93   87
investeringar
Lån            501  290   31   93   87
Summa          501  290   31   93   87
finansiering


Försvarsutskottets yttrande


Försvarsutskottet  tillstyrker   i   sitt
yttrande FöU5y propositionen.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 21).




Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd




8:1 Biståndsverksamhet




Propositionen


Inströmningen  av asylsökanden  har  ökat
betydligt,  framför allt  för  flyktingar
från  Kosovo  och Bosnien. Prognosen  har
mot  den  bakgrunden reviderats  upp  med
107   000  000  kr,  och  därigenom  ökar
avräkningarna     från     biståndsramen.
Regeringen  föreslår  att  anslaget   8:1
Biståndsverksamhet      minskas       med
107 000 000 kr.


Utrikesutskottets yttrande


Utrikesutskottet   tillstyrker   i   sitt
yttrande UU4y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utrikesutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).




Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar




10:3 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande




Propositionen


Regeringen  föreslår  att  anslaget  10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
minskas  med  200  000 000  kr.  Aktuella
prognoser visar att antalet personer  som
kommer  att  tas  emot av  kommuner  blir
färre än vad som beräknats. Anslaget  kan
därför  minskas. Denna minskning  används
för  att  finansiera  ökningar  på  andra
anslag inom utgiftsområdet.


Socialförsäkringsutskottets yttrande


Socialförsäkringsutskottet tillstyrker  i
sitt    yttrande   SfU6y   propositionens
förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).


12:1 Migrationsverket




Propositionen


Antalet asylsökande under innevarande  år
kommer  enligt  aktuella  prognoser   att
överstiga   tidigare  gjorda  bedömningar
främst  på  grund av kriserna i provinsen
Kosovo  i  Förbundsrepubliken Jugoslavien
och  Bosnien-Hercegovina.  För  att  inte
handläggningstiderna   och    de    långa
väntetiderna      i     Migrationsverkets
mottagningssystem skall öka bör  anslaget
förstärkas.         Därutöver         har
Migrationsverket även ökade kostnader för
uppbyggnaden  av  ett IT-system  för  att
hantera  administrativa  rutiner  rörande
viseringar,  asyl- och migrationsärenden.
Anslaget  12:1  Migrationsverket  behöver
därför   ökas   med  27   000   000   kr.
Finansiering sker genom att anslaget 10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
minskas.


Motionen


I motion Fi23 av Margit Gennser m.fl. (m)
begärs   ett  tillkännagivande   om   att
ytterligare  25  miljoner  kronor   skall
tillföras Migrationsverket för återstoden
av  innevarande år. En sådan förstärkning
utöver  regeringens förslag är  nödvändig
för  att  förkorta  handläggningstiderna,
anser motionärerna.


Socialförsäkringsutskottets yttrande


Socialförsäkringsutskottet,           som
förutsätter  att  regeringen  vid   behov
återkommer  med  ytterligare  förslag  på
tilläggsbudget,   tillstyrker   i    sitt
yttrande SfU6y propositionens förslag och
avstyrker motionen.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37  delvis)
och avstyrker motion Fi23 (m) yrkande 1.


12:2 Mottagande av asylsökande




Propositionen


Inströmningen  av  asylsökande  har  ökat
till följd av främst kriserna i provinsen
Kosovo  i  Förbundsrepubliken Jugoslavien
och  i  Bosnien-Hercegovina.  Sammantaget
har  detta  medfört att fler personer  än
beräknat  tas om hand i Migrationsverkets
mottagandesystem.     Kostnaderna     för
mottagande    av    asylsökande     under
innevarande   år  kommer  att   överstiga
anslagna medel.


I  propositionen  föreslås  således  att
anslaget  12:2 Mottagande av  asylsökande
ökas  med  168  000 000 kr.  Finansiering
sker     genom    att    anslaget    10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
minskas.


Socialförsäkringsutskottets yttrande


Socialförsäkringsutskottet tillstyrker  i
sitt    yttrande   SfU6y   propositionens
förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).


12:4 Utlänningsnämnden




Propositionen


Antalet asylsökande under innevarande  år
kommer  enligt  aktuella  prognoser   att
överstiga   tidigare  gjorda  bedömningar
främst  på  grund av kriserna i provinsen
Kosovo  i  Förbundsrepubliken Jugoslavien
och Bosnien-Hercegovina. Som en följd  av
regeringens     förslag     att     utöka
Migrationsverkets      förvaltningsanslag
anser  regeringen det även motiverat  att
öka  Utlänningsnämndens resurser för  att
minska  handläggningstiderna hos  nämnden
och   därmed   minskade   väntetider    i
Migrationsverkets       mottagandesystem.
Anslaget   12:4   Utlänningsnämnden   bör
därför öka med 5 000 000 kr. Finansiering
sker     genom    att    anslaget    10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
minskas.


Motionen


I motion Fi23 av Margit Gennser m.fl. (m)
begärs   ett  tillkännagivande   om   att
ytterligare  2,5  miljoner  kronor  skall
tillföras      Utlänningsnämnden      för
återstoden  av innevarande år.  En  sådan
förstärkning  utöver regeringens  förslag
är  nödvändig för att nämnden skall kunna
fullgöra sina uppgifter.


Socialförsäkringsutskottets yttrande


Socialförsäkringsutskottet,           som
förutsätter  att  regeringen  vid   behov
återkommer  med  ytterligare  förslag  på
tilläggsbudget,   tillstyrker   i    sitt
yttrande SfU6y propositionens förslag och
avstyrker motionen.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37  delvis)
och avstyrker motion Fi23 (m) yrkande 2.


Flexiblare användning av medel på
migrationsområdet




Propositionen


I    propositionen    anförs    följande:
Riksdagen    har    tillkännagivit    för
regeringen  att regeringen i samband  med
2001  års  ekonomiska vårproposition  bör
redovisa    ett   sätt   att   möjliggöra
flexiblare  utnyttjande  av  anslagen  på
migrationsområdet,  då  i   första   hand
anslagen  12:1 Migrationsverket och  12:2
Mottagande    av    asylsökande     (bet.
2000/01:SfU2).


För   det  första  kan  konstateras  att
nuvarande anslagssystem är konstruerat så
att   flexibilitet   finns   inbyggd    i
systemet.    I    första    hand    skall
flexibilitet  finnas inom anslagen  genom
möjligheten  att  utnyttja  anslagskredit
respektive  anslagssparande.   Om   dessa
möjligheter  inte  är  tillräckliga   kan
regeringen   två   gånger   per   år    i
tilläggsbudgeten                  föreslå
omprioriteringar.


För  det  andra är det en viktig princip
att   förvaltningsanslag  och   sakanslag
skall  hållas åtskilda. Syftet med  detta
dr    att   underlätta   styrningen    av
förvaltningen  och att anslagets  ändamål
skall vara tydliga för såväl riksdag  som
regering. En strävan bör därmed vara  att
sakanslag  hålls så rena som möjligt  och
inte  belastas med förvaltningskostnader.
Finansutskottet (bet. 2000/01:FiU2 s. 10)
har   också  uttryckt  kritik   mot   att
regeringen    inom    ett    och    samma
politikområde                     blandar
transfereringsutgifter                med
förvaltningsutgifter.           Utskottet
konstaterar    att   det   strider    mot
intentionerna    bakom   den    nuvarande
indelningen i utgiftsområden och hänvisar
till att de realekonomiska effekterna  av
dessa  utgifter är väsentligt  olika  och
därför av analysskäl bör hållas åtskilda.


Anslagsstrukturen                   inom
migrationsområdet är konstruerad  så  att
myndigheternas  förvaltningsutgifter  och
övriga utgifter hålls isär. Från anslaget
12:1     Migrationsverket     finansieras
Migrationsverkets centrala administration
och  prövning  av uppehållstillstånd  och
medborgarskap.   Från    anslaget    12:2
Mottagande av asylsökande finansieras all
den  verksamhet  som rör  mottagandet  av
asylsökande.  Det handlar  om  bistånd  i
form  av bostadsersättning, dagersättning
och   särskilt   bidrag.  Från   anslaget
finansieras    också   ersättning    till
kommuner och landsting för kostnader  för
skola,    hälso-   och   sjukvård    m.m.
Anslagsutbetalningarna   styrs   i   stor
utsträckning  av lagar och  förordningar.
Därutöver   finansieras   från   anslaget
kostnader   för   anläggningsboende   för
asylsökande och lokaler samt för personal
som  arbetar  med organiserad  verksamhet
för    asylsökande   och   vissa    andra
verksgemensamma kostnader.


Mot   bakgrund  av  det  anförda   anser
regeringen att det nu inte finns behov av
att  lägga  fram  förslag till  särskilda
åtgärder      med      anledning       av
socialförsäkringsutskottets initiativ.


Socialförsäkringsutskottets yttrande
SfU5y


I     sitt    yttrande    SfU5y     anför
socialförsäkringsutskottet  att  en  stor
del  av  utgifterna  inom  området  avser
handläggningen    av   asylärenden    och
mottagande   av   asylsökande.    Antalet
asylsökande är naturligtvis av  avgörande
betydelse  för  kostnadernas  utveckling.
Prognosen  för  antalet  asylsökande   är
alltid mycket osäker, och olika händelser
kan kraftigt påverka antalet ansökningar.
De långa handläggningstiderna är dessutom
kostsamma i asylärenden bl.a. på grund av
att  de  sökande  under  tiden  vistas  i
Migrationsverkets mottagningssystem.  Vid
behandlingen av budgeten för  2001  ansåg
socialförsäkringsutskottet          (bet.
2000/01:SfU2)    att    den     ansvariga
myndigheten   måste  kunna  utnyttja   de
samlade resurserna på bästa möjliga  sätt
i  en verksamhet som kan fluktuera snabbt
och  där  det är av stor vikt med  tidiga
insatser. Regeringen anser emellertid att
det  inte  nu föreligger behov  av  några
särskilda    åtgärder.    Eftersom    ett
flexiblare  utnyttjande  av  medlen   för
detta  område  ryms inom  den  föreslagna
utgiftsramen konstaterar utskottet att de
närmare  villkoren för anslagen 12:1  och
12:2  blir  aktuella först i samband  med
budgeten            för             2002.
Socialförsäkringsutskottet vill redan  nu
understryka att prioriteringar inom andra
områden också kan få betydelse för  detta
utgiftsområde. Av betydelse för  budgeten
kan   också   bli   den   granskning   av
handläggningstider,  anslagsstruktur  och
budget-arbete   inom  migrationspolitiken
som    för   närvarande   genomförs    av
Riksdagens revisorer.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet instämmer  i  regeringens
bedömning  att det inte föreligger  något
behov  för regeringen att nu vidta  några
åtgärder.     Den    flexibilitet     som
eftersträvas för medelsanvändningen kan i
första  hand  nås  genom  utnyttjande  av
anslagssparande respektive anslagskredit.
Om   detta   inte  är  tillräckligt   kan
regeringen   på   tilläggsbudget   begära
ändrad medelsanvisning.


Finansutskottet    vill    erinra     om
regeringsformens   bestämmelse   om   att
riksdagen  anvisar  anslag  till  angivna
ändamål    (9    kap.   3    §).    Någon
delegeringsmöjlighet  finns   inte.   Det
innebär  att  när  omfördelningar   skall
göras   mellan  anslag,  så  måste  dessa
beslutas av riksdagen.


Utskottet vill också understryka  vikten
av   att  hålla  förvaltningsanslag   och
sakanslag åtskilda. Syftet med  detta  är
att  öka  informationsvärdet av  budgeten
och   att   underlätta   styrningen    av
förvaltningen.


Som           socialförsäkringsutskottet
konstaterar  i sitt yttrande,  så  kommer
medelstilldelningen    för    de    olika
ändamålen liksom anslagsvillkor  att  bli
föremål  för  beredning  i  samband   med
behandlingen  av budgetpropositionen  för
2002. Det blir då åter aktuellt att pröva
medelstilldelningen   för   de    berörda
myndigheterna och verksamheterna.


12:7 Från EU-budgeten finansierade
insatser för asylsökande och flyktingar




Propositionen


I  statsbudgeten för innevarande år finns
för  detta  ändamål  inte  uppfört  något
anslag. Regeringen föreslår att ett  nytt
ramanslag     12:7    Från    EU-budgeten
finansierade insatser för asylsökande och
flyktingar   förs  upp  i  statsbudgeten.
Anslaget anvisas med 38 000 000 kr.


EG-kommissionen    har    inrättat    en
europeisk    flyktingfond    som    skall
underlätta  för EU-länderna att  ta  emot
asylsökande och flyktingar. Medlen  skall
användas       för      att      utveckla
mottagningssystemet för asylsökande,  för
integrationsinsatser och för  att  hjälpa
personer  att återvända eller  återvandra
till  sitt  hemland. Målet för fonden  är
att  ge  Europa en gemensam grund och  en
liknande   struktur   för   arbetet   med
asylsökande och flyktingar. Fonden  skall
verka under fem år.


Anslagsbeloppet      motsvarar      EU:s
finansiering  av  projekten.  Under  2001
beräknas    svenska    projekt    erhålla
38   000   000  kr  i  bidrag  från   den
europeiska    flyktingfonden.    Bidraget
administreras   av   Migrationsverket   i
samarbete     med     Integrationsverket.
Bidraget  redovisas  under  inkomsttiteln
6911 Övriga bidrag från EU.


Socialförsäkringsutskottets yttrande


Socialförsäkringsutskottet tillstyrker  i
sitt    yttrande   SfU6y   propositionens
förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).




Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg




14:3 Bidrag till Nordiska
hälsovårdshögskolan




Propositionen


Nordiska ministerrådet fastställer  varje
år  en  total ekonomisk ram för  Nordiska
hälsovårdshögskolans (NHV) verksamhet och
en    garantinivå   för   finansieringen.
Utgifter     för    verksamheten     inom
garantinivån fördelas mellan de  nordiska
länderna  efter  samma  proportioner  som
gäller   för   den   ordinarie   nordiska
budgeten.   NHV:s   budget    för    2001
fastställdes dock först i november  2000.
Dessutom tillkom en utgift för Sverige på
3 500 000 kr avseende avräkning för 1999.
I  budgetpropositionen för  2001  bedömde
regeringen att medelsbehovet skulle kunna
klaras   genom  att  utnyttja   befintlig
anslagskredit. Vid ingången  av  år  2001
har  det dock visat sig att anslaget  och
anslagskrediten  inte  räcker   för   att
finansiera den i november 2000  uträknade
avgiften för år 2001.


Regeringen kommer under våren att  lägga
fram    ett    förslag   till    Nordiska
ministerrådet         om          ändrade
finansieringsprinciper     för      NHV:s
verksamhet för att möjliggöra  en  bättre
prognostisering  av  Sveriges  andel   av
kostnaderna för NHV. Med hänsyn till  det
nu    gällande   nordiska   avtalet   för
finansieringen   av   NHV:s    verksamhet
föreslår  regeringen  att  anslaget  14:3
Nordiska  hälsovårdshögskolan  ökas   med
1 970 000 kr. Finansiering sker genom att
anslaget  14:10  Alkoholsortimentsnämnden
minskas med 400 000 kr och anslaget  13:5
Hälso-   och   sjukvårdens   ansvarsnämnd
minskas med 1 570 000 kr.


Socialutskottets yttrande


Socialutskottet   tillstyrker    i    ett
protokollsutdrag propositionen.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet,  propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.


Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker  att  regeringen
bemyndigas  att  i fråga om  ramanslaget
16:3  Statsbidrag till vårdartjänst m.m.
under    år    2001   ingå    ekonomiska
förpliktelser  som  inklusive   tidigare
åtaganden innebär utgifter på  högst  90
000 000 kr efter 2001.


Därmed    tillstyrks    punkt    22    i
propositionen.


Propositionen


Det  nuvarande bemyndigandet i  fråga  om
ramanslaget    16:3   Statsbidrag    till
vårdartjänst m.m. innebär att  regeringen
får  ingå  ekonomiska  förpliktelser  som
innebär  utgifter  på högst  60  miljoner
kronor  efter  2001. Regeringen  föreslår
att  summan  höjs med 30 miljoner  kronor
till  sammanlagt 90 miljoner kronor.  Det
nuvarande bemyndigandet gäller den del av
anslaget    som    rör    bidrag     till
omvårdnadsinsatser vid riksgymnasier  för
svårt rörelsehindrade ungdomar. Höjningen
gäller  den  del av anslaget  som  täcker
kostnader  för vårdartjänst åt studerande
med   funktionshinder  vid  folkhögskola.
Till skillnad från vad som hittills varit
fallet   kommer  folkhögskolorna  fr.o.m.
2001  att  lämna  en  bidragsansökan  som
gäller   ett   helt  läsår,   höst-   och
vårtermin, varför det finns behov av  att
höja bemyndiganderamen på anslaget.


Socialutskottets yttrande


Socialutskottet   tillstyrker    i    ett
protokollsutdrag propositionen.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet,  propositionens  förslag
(punkt 22).


17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken


Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker  att  regeringen
bemyndigas att i fråga om anslaget  17:1
Stimulansbidrag   och   åtgärder    inom
äldrepolitiken      ingå      ekonomiska
förpliktelser  som  inklusive   tidigare
åtaganden innebär utgifter på  högst  60
miljoner kronor efter 2001.


Därmed    tillstyrks    punkt    23    i
propositionen.


Propositionen


Regeringen  har tidigare inom  ramen  för
den    Nationella   handlingsplanen   för
äldrepolitiken  beviljat  stimulansbidrag
till   15   regionala   FoU-center   inom
äldreområdet under åren 2000  till  2001.
Regeringen  avser bevilja  fortsatt  stöd
till  uppbyggnad av regionala  FoU-center
även   under   perioden   2002-2004   med
sammanlagt 60 miljoner kronor i  enlighet
med      vad     som     redovisas      i
budgetpropositionen för 2001.  Regeringen
föreslår därför att riksdagen medger  att
regeringen     för     anslaget      17:1
Stimulansbidrag   och    åtgärder    inom
äldrepolitiken får besluta om bidrag  som
inklusive   tidigare  åtaganden   innebär
utgifter  på  högst  60  miljoner  kronor
efter 2001.


Socialutskottets yttrande


Socialutskottet   tillstyrker    i    ett
protokollsutdrag propositionen.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet,  propositionens  förslag
(punkt 23).




Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp




19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.




Propositionen


Sjukfrånvaron fortsätter att öka,  vilket
får   till   följd  att  utgifterna   för
sjukpenning ökar även för 2001. De  medel
som  anvisades på statsbudgeten för  2001
har  därför visat sig vara otillräckliga.
De  prognoser som ligger till  grund  för
regeringens bedömning för år 2001 är dock
osäkra  och kan komma att justeras  under
året.   Regeringen   kommer   att   följa
utvecklingen  noga  för   att   göra   en
bedömning  av om den föreslagna  ökningen
är tillräcklig.


Anslaget     19:1    Sjukpenning     och
rehabilitering m.m. behöver nu  ökas  med
3 000 000 000 kr.


Socialförsäkringsutskottets yttrande


Socialförsäkringsutskottet tillstyrker  i
sitt    yttrande   SfU6y   propositionens
förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).


19:8 Allmänna försäkringskassor




Propositionen


På    grund   av   den   kraftigt   ökade
sjukfrånvaron under de senaste  åren  har
utgifterna  för  sjukpenning   och   även
kostnaderna   för   att   handlägga   och
kontrollera  ärendena  ökat.   Regeringen
framförde i budgetpropositionen för  2001
avsikten  att vid behov tillskjuta  medel
för       administrationsändamål       på
tilläggsbudget  i samband  med  2001  års
ekonomiska   vårproposition.  Regeringens
bedömning   är   nu  att  anslaget   19:8
Allmänna  försäkringskassor behöver  ökas
med 100 000 000 kr.


Socialförsäkringsutskottets yttrande


Socialförsäkringsutskottet tillstyrker  i
sitt    yttrande   SfU6y   propositionens
förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).


Användning av medel i
folkpensioneringsfonden


Utskottets förslag i korthet


Utskottet    föreslår   att    riksdagen
godkänner    att,   om   så   erfordras,
kostnader  på högst 30 000 000  kr,  som
uppstår i samband med lokaliseringen  av
Stockholms         läns         allmänna
försäkringskassas         utlandskontors
pensionsenhet    till   Gotlands    läns
allmänna      försäkringskassa,      får
finansieras     med      medel      från
folkpensioneringsfonden.


Därmed    tillstyrks    punkt    24    i
propositionen.


Propositionen


Regeringen har beslutat den 29 mars  2001
att      Stockholms     läns     allmänna
försäkringskassas          utlandskontors
pensionsenhet  skall  omlokaliseras  till
Gotlands  läns allmänna försäkringskassa.
Verksamheten  vid enheten  skall  fr.o.m.
den  1  januari 2002 bedrivas på Gotland.
Regeringen  har  samtidigt  beslutat  att
12  000  000 kr skall belasta  det  under
utgiftsområde  19 Regional utjämning  och
utveckling    upptagna   anslaget    33:9
Utgifter  för  lokalisering  av  statliga
arbetstillfällen till vissa kommuner  för
att  täcka  en  del av de  kostnader  som
uppstår i samband med omlokaliseringen.


Folkpensioneringsfonden    bildades    i
samband  med  1913  års  lag  om   allmän
pensionsförsäkring     och     regeringen
beslutade   1983   att   fonden    skulle
avvecklas.  Fonden finns emellertid  kvar
och     förvaltas    sedan    1999     av
Kammarkollegiet  efter  att  tidigare  ha
förvaltats    av   Riksförsäkringsverket.
Fonden  utgör i dag inte någon källa  för
finansiering av någon löpande verksamhet.
I   samband   med  inrättandet   av   ett
försäkringsmedicinskt   centrum    (prop.
1998/99:76,  bet.  1998/99:SfU  8,  rskr.
1998/99:232)   beslutade  riksdagen   att
kostnader   som  uppstod  när   den   nya
verksamheten bildades skulle  finansieras
från   folkpensioneringsfonden.   Fondens
tillgångar  uppgår till  ca  78  miljoner
kronor den 30 mars 2001.


De  kostnader som uppstår i samband  med
omlokaliseringen   av   Stockholms   läns
allmänna försäkringskassas utlandskontors
pensionsenhet till Gotlands läns allmänna
försäkringskassa bör till viss del  kunna
finansieras från folkpensioneringsfonden.
Regeringen föreslår att högst 30 000  000
kr   av  folkpensionsfondens  medel   får
användas   för  detta  ändamål.  Därefter
fyller fonden inte något praktiskt syfte,
och  regeringen avser därför att avveckla
folkpensioneringsfonden  senast  den   30
juni 2002.


Socialförsäkringsutskottets yttrande


Socialförsäkringsutskottet tillstyrker  i
sitt    yttrande   SfU6y   propositionens
förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 24).




Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom




20:2 Efterlevandepensioner till vuxna




Propositionen


När   regeringen   fattade   beslut    om
budgetpropositionen för  2001  var  vissa
förhållanden som påverkar utgifterna inte
kända,   varför  ett  för   lågt   belopp
föreslogs          för           anslaget
efterlevandepensioner till vuxna.


Regeringen föreslår därför att  anslaget
20:2 Efterlevandepensioner till vuxna  nu
ökas med 30 000 000 kr.


Socialförsäkringsutskottets yttrande


Socialförsäkringsutskottet tillstyrker  i
sitt    yttrande   SfU6y   propositionens
förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).


20:4 Delpension




Propositionen


Anslaget   för  delpensioner   är   under
avveckling och fr.o.m. den 1 januari 2001
beviljas inga nya delpensioner. De  sista
utbetalningarna  sker under  2004.  Under
2000 nybeviljades ett oväntat stort antal
delpensioner,    och   belastningen    på
anslaget  blir därmed större än  anslaget
på statsbudgeten.


Regeringen  föreslår att  anslaget  20:4
Delpension  ökas  med  120  000  000  kr.
Finansiering sker genom att anslaget 20:3
Bostadstillägg  till pensionärer  minskas
med 120 000 000 kr.


Socialförsäkringsutskottets yttrande


Socialförsäkringsutskottet tillstyrker  i
sitt    yttrande   SfU6y   propositionens
förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).




Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad




22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd samt 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader




Propositionen


Regeringen bedömer att antalet  deltagare
i                      konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska   program    blir
lägre än antagandena i budgeten för 2001.
Antalet  deltagare  beräknades   till   i
genomsnitt  121  500 personer  per  månad
(inklusive             arbetslivsinriktad
rehabilitering).  Regeringen  bedömer  nu
behovet   av   programplatser   till    i
genomsnitt  107 000 personer  per  månad.
Regeringen  föreslår därför att  anslaget
22:2  Bidrag till arbetslöshetsersättning
och     aktivitetsstöd    minskas     med
474   863  000  kr.  Regeringen  föreslår
vidare,   med   samma   motivering,   att
anslaget        22:3        Köp        av
arbetsmarknadsutbildning    och    övriga
kostnader minskas med 343 768 000 kr.


Arbetsmarknadsutskottets yttrande


Arbetsmarknadsutskottet, som  har  yttrat
sig   i  form  av  protokollsutdrag,  kan
acceptera  förslaget men vill  ändå  göra
följande påpekanden.


Behovet    av    arbetsmarknadspolitiska
program   är  i  hög  grad  beroende   av
utvecklingen      på     arbetsmarknaden.
Försämras   det   arbetsmarknadspolitiska
läget  krävs ökade insatser. Det är också
viktigt   att  arbetsmarknadsutbildningen
kan       upprätthållas       på       en
tillfredsställande nivå för  att  undvika
flaskhalsar    och   kunna    rusta    de
arbetssökande  att möta  ständigt  ökande
kompetenskrav. Detta är särskilt  viktigt
i  ett regionalt tillväxtperspektiv.  Det
är     även    av    stor    vikt     att
Arbetsmarknadsverket  ges  möjlighet  att
planera  långsiktigt, exempelvis när  det
gäller   upphandlingar,   och   att   god
kvalitet kan uppnås i åtgärderna.


Utvecklingen på arbetsmarknaden  är  för
närvarande god, men det finns  ett  antal
faktorer  som  kan  leda  till  att   den
positiva  trenden bryts.  Vissa  regioner
har  fortfarande hög arbetslöshet och låg
sysselsättningsgrad.          Motsvarande
förhållanden     gäller     för     många
invandrargrupper.                 Antalet
deltidsarbetslösa  och  långtidsinskrivna
har minskat men inte i den omfattning som
är önskvärd.


Enligt          arbetsmarknadsutskottets
uppfattning  är  det därför  viktigt  att
vara    uppmärksam   på   den   fortsatta
utvecklingen på arbetsmarknaden  och  att
se till att det finns nödvändig beredskap
för  förändringar. Om det finns risk  för
att   den   positiva   utvecklingen    på
arbetsmarknaden    bryts    genom     att
arbetslösheten stiger eller genom att den
ändrar  struktur är det viktigt  att  man
snabbt kan öka volymerna i programmen för
att motverka en sådan utveckling.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet,   propositionens
förslag (punkt 37 delvis).


Erbjudande av plats inom
aktivitetsgarantin


Utskottets förslag i korthet


Utskottet  tillstyrker att den  som  har
fyllt  20  år och är eller riskerar  att
bli         långtidsinskriven        vid
arbetsförmedlingen   senast   inom    27
månader   från  arbetslöshetens  inträde
bör  erbjudas  en heltidsaktivitet  inom
ramen för aktivitetsgarantin.


Därmed    tillstyrks    punkt    25    i
propositionen.


Riksdagen  beslutade vid behandlingen  av
regeringens  förslag till förändringar  i
arbetslöshetsförsäkringen i december 2000
(prop.  1999/2000:139, bet.  2000/01:AU5,
rskr.  2000/01:102) att de som har  fyllt
20  år och som är eller riskerar att  bli
långtidsinskrivna  vid arbetsförmedlingen
senast     inom    27    månader     från
arbetslöshetens inträde skall erbjudas en
heltidsaktivitet    inom    ramen     för
aktivitetsgarantin.  Regeringen  föreslår
nu  att  riksdagen med  ändring  av  sitt
tidigare   beslut  ändrar  "skall"   till
"bör".  Genom en sådan förändring  uppnås
enligt  regeringen den  flexibilitet  som
krävs  för  att aktivitetsgarantin  skall
fungera med god kvalitet.


Arbetsmarknadsutskottets yttrande


Arbetsmarknadsutskottet, som  har  yttrat
sig  i  form av protokollsutdrag, påpekar
att  avsikten med aktivitetsgarantin  var
att  tillskapa  en ny form  av  flexibelt
arbetsmarknadspolitiskt    program    som
skulle    motverka   långtidsinskrivning.
Programmet riktar sig i första hand  till
den   som  har  eller  riskerar  att   få
särskilt  svårt att komma  tillbaka  till
reguljärt   arbete.   Inom   ramen    för
programmet   skall  man   kunna   anpassa
insatserna     efter    den     enskildes
förutsättningar. För att detta skall vara
möjligt           krävs            enligt
arbetsmarknadsutskottets    mening    att
programmet  utvecklas i  sådan  takt  att
kvaliteten  inte  äventyras.  En  alltför
kraftig   ökning  av  aktivitetsgarantins
omfattning   riskerar   att   leda   till
kvalitetsförsämringar.
Arbetsmarknadsutskottet  kan   konstatera
att   aktivitetsgarantin  för  närvarande
omfattar ca 30 000 arbetslösa.


Med  kriteriet  "skall" finns  det,  som
regeringen  påpekat,  en  risk  för   att
kvalitetskravet  i  åtgärden   inte   kan
upprätthållas. Bara det förhållandet  att
det   för  närvarande  finns  ca  50  000
långtidsinskrivna utan arbete innebär med
en  strikt  tillämpning av kriteriet  att
man  är  tvungen att på mycket  kort  tid
drastiskt    öka   antalet   platser    i
aktivitetsgarantin.  Med  den  föreslagna
förändringen   får   arbetsförmedlingarna
möjlighet  att  under en  övergångsperiod
överbrygga   dessa  problem.   Det   blir
lättare  att  se  till att  de  som  bäst
behöver en insats inom aktivitetsgarantin
också  kommer  att få den, samtidigt  som
det   blir   möjligt   att   upprätthålla
kvalitetskravet.


Arbetsmarknadsutskottet - som står  bakom
regeringens förslag i denna del  -  anser
att  man  inte  får tolka den  föreslagna
förändringen  på det sättet att  enskilda
som  riskerar  att bli utförsäkrade  inte
kommer    att    anvisas    plats    inom
aktivitetsgarantin.                Enligt
arbetsmarknadsutskottets  mening  är  det
viktigt att betona att enskilda som  utan
egen  förskyllan är arbetslösa  inte  får
stå  utan  försörjning  om  de  uppfyller
kraven   att  stå  till  arbetsmarknadens
förfogande.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet,   propositionens
förslag (punkt 25).




Utgiftsområde 14 Arbetsliv




1:2 Statliga tjänstepensioner m.m.


Regeringen  föreslår  att  anslaget   1:2
Statliga  tjänstepensioner  m.m.  minskas
med  19  000  000  kr för att  finansiera
vkningen  av  det  under utgiftsområde  4
Rättsväsendet   upptagna   anslaget   4:6
Kriminalvården  med 3  000  000  kr  samt
ökningen  av  det  under utgiftsområde  6
Totalförsvar   upptagna   anslaget    6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. med
16 000 000 kr.


Arbetsmarknadsutskottets yttrande


Arbetsmarknadsutskottet, som  har  yttrat
sig i form av protokollsutdrag, har ingen
erinran mot förslaget.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet,   propositionens
förslag (punkt 37 delvis).




Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning




25:5 Statens institut för handikappfrågor
i skolan




Propositionen


Regeringen  föreslår  att  anslaget  25:5
Statens  institut  för handikappfrågor  i
skolan   ökas   med  88   656   000   kr.
Finansiering sker genom att anslaget 25:7
Specialskolemyndigheten och  resurscenter
minskas  med  73  656  000  kr  samt  att
anslaget   25:8  Särskilda  insatser   på
skolområdet minskas med 15 000 000 kr.


I  enlighet  med riksdagens  beslut  med
anledning av propositionen om Elever  med
funktionshinder - ansvar  för  utbildning
och   stöd   (prop.   1998/99:105,   bet.
1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14) skall
Statens  institut  för handikappfrågor  i
skolan ombildas till en ny myndighet. Den
nya    myndigheten,    Specialpedagogiska
institutet,  skall inrättas  den  1  juli
2001.


Ekeskolans,              Hällsboskolans,
Tomtebodaskolans    och    Åsbackaskolans
resurscenter  skall inordnas  i  den  nya
myndigheten  och upphör därmed  att  vara
egna    myndigheter.   Till    den    nya
myndigheten skall också föras de statliga
bidragen  för  vissa  kunskapscenter  och
datapedagogerna    vid    de    regionala
dataresurscentren, de s.k. REDAH-centren.
De  medel  som finns beräknade för  denna
verksamhet     under    anslagen     25:7
Specialskolemyndigheten och  resurscenter
och    25:8    Särskilda   insatser    på
skolområdet  förs  i  stället  upp  under
anslaget   25:5  Statens   institut   för
handikappfrågor i skolan.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet               tillstyrker
propositionens förslag (punkt 37 delvis).


25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. minskas
med  150  000  000 kr för att  finansiera
höjningen   av  anslaget  91:1  Generellt
statsbidrag  till kommuner och  landsting
under  utgiftsområde 25  Allmänna  bidrag
till  kommuner. Från och med den  1  juli
2001 blir kommunerna skyldiga att erbjuda
plats  i förskoleverksamhet för barn  med
arbetslösa   föräldrar.  De   kompenseras
därför  genom en ökning av det  generella
statsbidraget.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet               tillstyrker
propositionens förslag (punkt 37 delvis).


25:76 Centrala studiestödsnämnden




Propositionen


Regeringen  har  uppdragit  åt   Centrala
studiestödsnämnden (CSN) att inrätta  ett
servicecenter för studiestöd  lokaliserat
till  Kiruna. Uppdraget utgör ett  led  i
arbetet   med  att  effektivisera   CSN:s
verksamhet och ingår också som en  åtgärd
i   regeringens  utvecklingsprogram   för
kommuner           med          särskilda
omställningsproblem främst  på  grund  av
strukturomvandlingar    inom    försvars-
makten. Centret skall från hösten omfatta
minst     80     årsarbetsplatser.     En
förutsättning   är  att  CSN:s   resurser
förstärks  med  sammanlagt  70   miljoner
kronor under åren 2001-2003.


Finansiering  sker  genom  att  anslaget
25:70 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. minskas.


Den    1    maj   2001   inrättas    den
överklagandenämnd  för studiestödsärenden
som  skall finnas enligt studiestödslagen
(1999:1395).  Inrättandet av  myndigheten
förväntas     innebära     en     minskad
arbetsbelastning för CSN, och därför  kan
CSN:s administrativa resurser minskas.


Med  beaktande  härav  anser  regeringen
att   anslaget  25:76  Centrala   studie-
stödsnämnden behöver ökas med 17 500  000
kr.  Finansiering sker genom att anslaget
25:70 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. minskas.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet               tillstyrker
propositionens förslag (punkt 37 delvis).


25:77 Överklagandemyndighet




Propositionen


Den    1    maj    2001   inrättas    den
överklagandenämnd  för studiestödsärenden
som  skall finnas enligt studiestödslagen
(1999:1395).  Kostnadsberäkningar   visar
att     myndighetens     anslag     25:77
Överklagandemyndighet  behöver  tillföras
ytterligare 2 500 000 kr för att  nämnden
skall  kunna fullgöra sina uppgifter  när
det  nya  studiestödssystemet  träder   i
kraft den 1 juli 2001. Finansiering  sker
genom   att   anslaget  25:70   Särskilda
utgifter  inom universitet och  högskolor
m.m. minskas.


Finansutskottets ställningstagande




Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 37 delvis).






Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid




28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling      samt      internationellt
kulturutbyte  och  samarbete   ökas   med
18   916   000  kr.  Skälet  är   att   i
statsbudgeten  för 2001 ingår  medel  för
att  justera statsbidragen till  teater-,
dans-    och    musikinstitutioner    med
anledning    av    att   premierna    för
tjänstepension                        och
tjänstegrupplivförsäkring  anpassas  till
de   faktiska  kostnaderna.   Det   ökade
premieuttaget  innebär  att   också   den
särskilda  löneskatten höjs.  Regeringen,
som   anser   att   institutionerna   bör
kompenseras även för detta, föreslår  att
anslaget ökas med 18 916 000 kr.


Kulturutskottets yttrande


Kulturutskottet   tillstyrker    i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet,  propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


28:14 Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
28:14  Bidrag  till Svenska  språknämnden
och  Sverigefinska språknämnden ökas  med
176 000 kr. Skälet är att i statsbudgeten
för 2001 gjordes en teknisk justering  av
anslaget för att kompensera för ändringen
i  sättet  att  beräkna  premier  för  de
statliga            avtalsförsäkringarna.
Justeringen var preliminär, och  det  har
visat sig att anslaget tillfördes en  för
låg   kompensation.  Regeringen  föreslår
därför att ytterligare 176 000 kr anvisas
för  att  täcka de ökade kostnaderna  för
premierna      för      de       statliga
avtalsförsäkringarna.


Kulturutskottets yttrande


Kulturutskottet   tillstyrker    i    ett
protokollsutdrag  propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag.


28:19 Bidrag till bild- och formområdet




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
28:19  Bidrag till bild- och  formområdet
ökas med 74 000 kr. Skälet till förslaget
är  att  i statsbudgeten för 2001 gjordes
en  teknisk justering av anslaget för att
kompensera  för ändringen  i  sättet  att
beräkna    premier   för   de    statliga
avtalsförsäkringarna.   Justeringen   var
preliminär,  och det har  visat  sig  att
anslaget    tillfördes   en    för    låg
kompensation. Regeringen föreslår  därför
att ytterligare 74 000 kr anvisas för att
täcka  de ökade kostnaderna för premierna
för de statliga avtalsförsäkringarna.


Kulturutskottets yttrande


Kulturutskottet   tillstyrker    i    ett
protokollsutdrag  propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag.


28:29 Centrala museer: Stiftelser




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
28:29 Centrala museer: Stiftelser minskas
med 514 000 kr. Skälet till förslaget  är
att  i  statsbudgeten  för  2001  gjordes
under  detta anslag en teknisk  justering
för att kompensera för ändringar i sättet
att   beräkna  premier  för  de  statliga
avtalsförsäkringarna.   Justeringen   var
preliminär, och det har nu visat sig  att
anslaget    tillfördes   en    för    hög
kompensation. Regeringen föreslår  därför
att   anslaget  28:29  Centrala   museer:
Stiftelser minskas med 514 000 kr för att
finansiera motsvarande ökningar på  andra
anslag inom utgiftsområdet.


Kulturutskottets yttrande


Kulturutskottet   tillstyrker    i    ett
protokollsutdrag  propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag.


28:31 Bidrag till vissa museer




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
28:31  Bidrag till vissa museer ökas  med
264 000 kr. Skälet är att i statsbudgeten
för 2001 gjordes en teknisk justering  av
anslaget för att kompensera för ändring i
sättet   att  beräkna  premier   för   de
statliga            avtalsförsäkringarna.
Justeringen var preliminär, och  det  har
nu  visat sig att anslaget tillfördes  en
för låg kompensation. Regeringen föreslår
därför att ytterligare 264 000 kr anvisas
för  att  täcka de ökade kostnaderna  för
premierna      för      de       statliga
avtalsförsäkringarna.


Kulturutskottets yttrande


Kulturutskottet   tillstyrker    i    ett
protokollsutdrag  propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag.


28:38 Stöd till trossamfund




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
28:38  Stöd till trossamfund minskas  med
2   150  000  kr.  Minskningen  motsvarar
kostnader för avgiftshjälp som räknas  av
från trossamfundens statsbidrag. Anslaget
minskas för att finansiera ökade utgifter
på    det    under    utgiftsområde     3
Skatteförvaltning  och  uppbörd  uppförda
anslaget 3:2 Skattemyndigheterna.


Kulturutskottets yttrande


Kulturutskottet   tillstyrker    i    ett
protokollsutdrag  propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag.


30:4 Stöd till friluftsorganisationer




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
30:4   Stöd  till  friluftsorganisationer
ökas  med 400 000 kr och att finansiering
sker  genom att anslaget 30:1  Stöd  till
idrotten  minskas med 400 000  kr.  Under
2000  har  ett  antal organisationer  som
bedriver          frilufts-           och
främjandeverksamhet                bildat
samarbetsorganet      Frisam.       Denna
organisation har till ändamål att  bevara
och    utveckla   förutsättningarna   för
friluftsliv   och   rekreation   i    vid
bemärkelse.  Anslaget föreslås  ökas  för
att  göra  det  möjligt  för  Frisam  att
genomföra  projekt som  syftar  till  att
belysa bl.a. friluftslivets betydelse för
folkhälsan      samt      för      besöks
näringen/turismen                     och
friluftsorganisationerna som  en  del  av
den sociala ekonomin.


Motionen


I den moderata motionen Fi22 av Elisabeth
Fleetwood   m.fl.   (m)   åberopas    att
moderaterna      i      samband       med
budgetregleringen i höstas  föreslog  att
anslaget       för       stöd        till
friluftsorganisationer borde varit lägre,
eftersom           stödet            till
friluftsorganisationer   bör   gå    till
verksamhet som riktas särskilt till  barn
och  ungdom.  Nu föreslår  regeringen  en
ökning    av    detta   anslag,    vilket
motionärerna avvisar. Regeringen borde ha
haft   bättre   framförhållning.   Frisam
existerade  redan år 2000.  Vidare  menar
motionärerna       att        regeringens
argumentering   för  att   stödja   denna
organisation finansiellt både är svag och
bristfällig. Regeringen anser  bl.a.  att
Frisam  skall genomföra projekt  för  att
belysa   friluftslivets   betydelse   för
folkhälsan, men ett sådant projekt  borde
kunna  finansieras av de medel  som  står
till Folkhälsoinstitutets förfogande.


Kulturutskottets yttrande


Kulturutskottet   tillstyrker    i    ett
protokollsutdrag  propositionens  förslag
och avstyrker motionen.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet,  propositionens  förslag
(punkt  37  delvis) och avstyrker  motion
Fi22 (m).




Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande




21:1 Bostadsbidrag




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
21:1     Bostadsbidrag    minskas     med
500    000   000   kr.   Utgifterna   för
bostadsbidrag   är   beroende   av    hur
hushållens   inkomster,  bostadskostnader
och  sysselsättningsgrad  utvecklas.  Den
gynnsammare        utvecklingen        av
sysselsättningen  och reallönerna  medför
att    utgifterna   för   bostadsbidraget
minskar.


Bostadsutskottets yttrande


Bostadsutskottet tillstyrker i  yttrandet
BoU6y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
34:5  Bidrag  till Fonden för  fukt-  och
mögelskador  minskas med 10 000  000  kr.
Anslaget  34:5 föreslås minskas  för  att
bidra  till  att finansiera  ökningen  av
anslaget   34:1   Bidrag  till   Sveriges
meteorologiska och hydrologiska  institut
under utgiftsområde 22 Kommunikationer.


Bostadsutskottets yttrande


Bostadsutskottet tillstyrker i  yttrandet
BoU6y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder


Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker  att  regeringen
bemyndigas  att  under  år   2001   inom
utgiftsområde    18   Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande  besluta
om    stöd   till   investeringar    för
nybyggnad  av  hyresbostäder  i  områden
med  bostadsbrist  som innebär  utgifter
på  högst  1  300 000 000 kr under  åren
2002-2004.


Det   innebär  att   punkt   26   i
propositionen   tillstyrks.   Ett   nytt
ramanslag  31:12 Investeringsbidrag  för
nybyggnad av hyresbostäder på 1 000  000
kr      anvisas.     (Jfr      avsnittet
Finansutskottets   sammanställning    av
anslag  och  utgiftsområden.) Motstående
motioner avstyrks.


Jämför reservation 4 (m, kd, c, fp).


Propositionen


I  propositionen föreslås att  regeringen
bemyndigas   att  under  år   2001   inom
utgiftsområde    18    Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och  byggande  besluta
om  stöd till investeringar för nybyggnad
av    hyresbostäder   i    områden    med
bostadsbrist  som  innebär  utgifter   på
högst  1  300  000  000  kr  under   åren
2002-2004  (punkt 26) samt att  ett  nytt
ramanslag  31:12  Investeringsbidrag  för
nybyggnad av hyresbostäder på 1  000  000
kr anvisas.


Skälet  till regeringens förslag är  att
bostadsbristen  har ökat i  landet  sedan
mitten   av   1990-talet.  I  dag   råder
bostadsbrist    i   61    kommuner    med
tillsammans 45 % av landets befolkning. I
tillväxtregionerna               beräknas
sysselsättningen   öka    kraftigt    och
befolkningen  öka  med  totalt  250   000
personer  fram  till år  2010.  Det  låga
bostadsbyggandet  riskerar  att  begränsa
den   ekonomiska   tillväxten   såväl   i
tillväxtregionerna  som  i   landet   som
helhet. Flera prognoser pekar nu  på  ett
vkat  byggande de kommande åren.  Andelen
hyresrätter   i  nyproduktionen   sjunker
dock.  Ombildningar från  hyresrätt  till
bostadsrätt i storstadsregionerna minskar
ytterligare  tillgången på hyresrätter  i
bostadsbeståndet. Det  är  angeläget  att
eftersträva      en     blandning      av
upplåtelseformer  vid   nyproduktion   av
bostäder.


Motioner


Regeringens  förslag om att  inrätta  ett
investeringsbidrag   för   nybyggnad   av
hyresbostäder avvisas i sex motioner.


I  Folkpartiets partimotion Fi20 yrkande
28   föreslås  att  regeringens   förslag
avslås  av riksdagen. Enligt motionen  är
inte  bidraget  en  effektiv  åtgärd  mot
bostadsbristen.  Även  i  partimotionerna
Fi17 (m), Fi18 (kd) och Fi19 (c) förordas
ett       riksdagens      avslag       på
regeringsförslaget.     Förslagen      om
preliminär ram för utgiftsområde  18  för
åren  2002-2004  utgår i  dessa  motioner
från  denna  förutsättning. I  motionerna
framhålls   att   skattelättnader    inom
bostadssektorn  är en bättre  åtgärd  för
att  åstadkomma ett ökat bostadsbyggande.
I  Centerpartiets motion  framhålls  även
behovet   av  åtgärder  som  kan   främja
konkurrensen inom bostadsbyggandet.


Moderata   samlingspartiets    syn    på
regeringens  förslag utvecklas  i  motion
Fi21   (m).   I   motionen   anförs   att
erfarenheterna   av  direkta   ekonomiska
bidrag   till  bostadsbyggande  i   olika
generella former entydigt pekar i negativ
riktning.  Motionärerna framhåller  också
att  näringslivet samstämmigt har avvisat
tanken     på     att     införa      ett
investeringsbidrag.  Investeringsbidraget
anses  kunna  bli  kostnadsdrivande   och
konkurrenshämmande. Motsvarande  argument
för ett avslag på regeringsförslaget förs
också  fram  i motion Fi27 (m).  I  denna
motion föreslås även att riksdagen i  ett
tillkännagivande  skall   framhålla   att
förutsättningarna  för  nyproduktion   av
hyresbostäder  bör  förbättras  på  annat
sätt.  Detta  bör enligt  motionären  ske
genom   bl.a.   sänkta   skatter,    ökad
konkurrens,        förändringar         i
fastighetsbildningen, förenklingar i plan-
och bygglovsprocessen samt förändringar i
hyressättningssystemet.


Bostadsutskottets yttrande


Bostadsutskottet tillstyrker  i  yttrande
BoU6y    propositionens    förslag    och
avstyrker motionerna.


Utvecklingen  på bostadsmarknaden  under
1990-talet har sedan en längre tid  givit
anledning   till   oro.   De   ekonomiska
problemen  i  början av  detta  decennium
bidrog   till   en  kraftig   nedgång   i
bostadsproduktionen.    Även    om    det
ekonomiska läget förbättrats under senare
år   kvarstår   omfattande   problem   på
bostadsmarknaden. Trots en i vissa  delar
av     landet     alltmer     tilltagande
bostadsbrist   har   nyproduktionen    av
bostäder fortfarande inte kommit upp till
en  nivå  som  kan anses vara långsiktigt
hållbar.   Enligt  Boverkets  bedömningar
skulle  det  behöva byggas 25 000-30  000
lägenheter årligen för att svara mot  den
långsiktiga efterfrågan. Det  kan  nämnas
att under de senaste åtta åren har det  i
genomsnitt   endast   byggts    13    000
lägenheter per år.


Förutom  att den totala omfattningen  av
bostadsbyggandet   behöver   öka    finns
anledning  att  rikta  uppmärksamhet  mot
vilken typ av bostäder som byggs. Andelen
bostadsrätter   i   nyproduktionen    har
markant ökat under senare år. Detta trots
att  många  hushåll, inte minst  ungdomar
och   yngre   familjer,  i  första   hand
efterfrågar hyreslägenheter med en rimlig
boendekostnad.       Tillgången        på
hyreslägenheter      har      ytterligare
begränsats   genom   den   politik    med
utförsäljning    av    kommunalt     ägda
hyresbostäder   som   bedrivs   i   vissa
kommuner.


Mot  bakgrund  av  den  ovan  summariskt
redovisade         situationen         på
bostadsmarknaden  framstår   det   enligt
bostadsutskottets     uppfattning     som
nödvändigt med statliga åtgärder för  att
åstadkomma en ökad produktion av bostäder
upplåtna  med  hyresrätt.  Utskottet  ser
därför positivt på regeringens förslag om
ett   nytt  investeringsbidrag.  Särskilt
positivt  är  att  förslaget  givits   en
inriktning  som  innebär att  stödet  kan
kanaliseras till den typ av bostäder  som
bäst  behövs, dvs. hyresbostäder som  kan
upplåtas  till  en rimlig  boendekostnad.
Det  är  samtidigt viktigt att  framhålla
att  en  förutsättning för  att  bidraget
skall  få  avsedd  effekt  är  att   alla
berörda parter aktivt medverkar till  att
hålla  de  totala  produktionskostnaderna
nere. Byggföretagen har en viktig roll  i
arbetet   med  att  begränsa  de  direkta
byggkostnaderna.    Som    framhålls    i
propositionen                         har
Byggkostnadsdelegationen  visat  att  det
genom en konsekvent kostnadskontroll  går
att   producera  bostäder  till   rimliga
kostnader.  En  ytterligare förutsättning
för att boendekostnaden skall kunna hamna
på en rimlig nivå är att kommunerna genom
sin  markpolitik  bidrar  till  att  även
markkostnaderna begränsas.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 26) och avstyrker motionerna  Fi21
(m),  Fi27  (m) yrkande 2 och  Fi20  (fp)
yrkande 28.


34:1 Stöd till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
34:1 Stöd till lokala investeringsprogram
för   ekologisk  hållbarhet  minskas  med
4 000 000 kr för att finansiera höjningen
av  anslaget 34:1 Naturvårdsverket  under
utgiftsområde   20  Allmän   miljö-   och
naturvård.


Bostadsutskottets yttrande


Bostadsutskottet tillstyrker  i  yttrande
BoU6y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).




Utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling




Överlåtande av förvaltningsuppgift till
organ i annat medlemsland beträffande
strukturfondsprogram


Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker  att   riksdagen
antar  propositionens förslag om lag  om
ändring    i    lagen   (1996:506)    om
överlåtelse  av  en  förvaltningsuppgift
till    en   övervakningskommitté   m.m.
(punkt  11  i  propositionen)  med   den
ändringen  att lagen bör träda  i  kraft
den  31  juli  2001. Lagen  innebär  att
regeringen      när      det      gäller
strukturfondsprogram                 för
gemenskapsinitiativ     får     överlåta
uppgiften som förvaltningsmyndighet  och
utbetalande myndighet till ett  organ  i
ett   annat  medlemsland  inom  EU   som
deltar i programmet.


Propositionen


I  propositionen föreslås att  regeringen
skall    få   överlåta   uppgiften    som
förvaltningsmyndighet   och   utbetalande
myndighet  till  ett organ  i  ett  annat
medlems-land   inom  EU  som   deltar   i
programmet      när      det       gäller
strukturfondsprogram                  för
gemenskapsinitiativ.   Bakgrunden    till
förslaget är att i EG:s regelverk, främst
i  rådets förordning nr 1260/1999 av  den
21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för
strukturfonderna  artikel  9,  fastställs
att     det     för    den    innevarande
strukturfondsperioden  skall  finnas   en
förvaltningsmyndighet per program samt en
eller  flera nationella, regionala  eller
lokala      utbetalande      myndigheter.
Programmen  inom Interreg  skall  således
enligt regelverket förvaltas gemensamt av
länderna.      Inför     medlemsländernas
förhandlingar    med   kommissionen    om
innehållen    i   programmen    har    de
medlemsländer  det gäller kommit  överens
om  att  vissa av de program som  Sverige
deltar  i  kommer  att  förvaltas  av  en
svensk myndighet och andra av ett organ i
ett  annat  medlemsland  i  enlighet  med
rådets förordning.


Övrigt


Enligt  10  kap. 5 § regeringsformen  kan
rättskipnings-  eller förvaltningsuppgift
som    ej    direkt   grundar   sig    på
regeringsformen genom beslut av riksdagen
överlåtas    till   annan   stat,    till
mellanfolklig  organisation  eller   till
utländsk  eller internationell inrättning
eller samfällighet. Riksdagen får också i
lag   bemyndiga  regeringen  eller  annan
myndighet att i särskilda fall besluta om
sådan  överlåtelse. Innefattar  uppgiften
myndighetsutövning,   skall    riksdagens
förordnande  ske genom ett beslut,  varom
minst  tre  fjärdedelar  av  de  röstande
förenar sig. Riksdagens beslut i fråga om
sådan överlåtelse kan också fattas i  den
ordning  som  gäller  för  stiftande   av
grundlag.


Näringsutskottets yttrande


Näringsutskottet   tillstyrker   i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens  förslag
(punkt  11) med den ändringen  att  lagen
bör  träda  i  kraft den  31  juli  2001.
Skälet för ändringen är att författningen
bör  komma ur trycket i god tid innan den
träder i kraft.


Utskottet förordar att riksdagen  fattar
beslut   med  kvalificerad  majoritet   i
enlighet med bestämmelserna i 10 kap. 5 §
regeringsformen.


33:4 Ersättning för nedsättning av
socialavgifter


Utskottets förslag i korthet


Utskottet tillstyrker att anslaget  33:4
Ersättning     för    nedsättning     av
socialavgifter  även  får  användas  för
att   genomföra  ett  program  för   att
främja     användningen    av     modern
informationsteknik  i   företag   i   de
regionalpolitiskt mest utsatta  områdena
(punkt  27  i propositionen). Motstående
motion avstyrks.


Jämför reservation 5 (kd).


Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
33:4   Ersättning  för   nedsättning   av
socialavgifter även får användas för  att
genomföra  ett  program  för  att  främja
användningen av modern informationsteknik
i  företag  i  de regionalpolitiskt  mest
utsatta områdena.


Till  följd  av EG-kommissionens  beslut
den 21 december 2000, att stödformen inte
är  förenlig med den gemensamma marknaden
och   att  den  därför  inte  längre  får
tillämpas efter år 1999, kommer  anslaget
under   2001  endast  att  belastas   med
retroaktiva utbetalningar.


Regeringen  har tidigare  förklarat  att
den  avser att föreslå riksdagen  att  de
regionalpolitiska medel  som  frigörs  om
stödformen inte godkänns i stället  skall
användas  för att på andra sätt förbättra
förutsättningarna för näringslivet  i  de
regionalpolitiskt   sett   mest   utsatta
områdena, dvs. i huvudsak de områden  som
tidigare  haft  nedsatta  socialavgifter.
Ett    användningsområde,    som    redan
beslutats,   är  att  delvis   finansiera
utbyggnad  av regionala transportnät  för
IT-infrastruktur  som  inte  kommer  till
stånd på kommersiella grunder.


Ett  annat  användningsområde för  dessa
medel,   som   regeringen  aviserat,   är
genomförandet av ett särskilt program för
att   främja   användningen   av   modern
informationsteknik  i  företag  i   dessa
områden. Verket för näringslivsutveckling
har  för  närvarande regeringens  uppdrag
att    lämna   förslag   till   innehåll,
omfattning och genomförande av ett sådant
program.  Programmet beräknas igångsättas
under budgetåret. Utgifter för ett sådant
program   bör   fortsättningsvis    kunna
finansieras från anslaget 33:4 Ersättning
för  nedsatta  socialavgifter  inom  hela
eller delar av stödområde A.


Motioner


I  motion  Fi29 av Mats Odell m.fl.  (kd)
avvisas  regeringens förslag. I  motionen
anförs att Kristdemokraterna anser att de
medel  som  frigörs  efter  kommissionens
beslut      skall     återföras      till
statsbudgeten.  Det  finns   inte   någon
färdig   plan   för  hur   medlen   skall
användas.


Näringsutskottets yttrande


Näringsutskottet   tillstyrker   i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens  förslag
(punkt  27). Motion Fi29 (kd)  yrkande  2
avstyrks.


Utskottet vill dock påpeka att det  inte
är  tillfredsställande  att  ett  anslags
benämning   inte  täcker  ändamålet.   Om
regeringen  avser  att föreslå  riksdagen
att   det  nu  aktuella  anslaget   skall
anvisas för det nya ändamålet även  under
2002 förutsätter utskottet att regeringen
överväger  en  mer adekvat  benämning  på
anslaget.




Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård




34:1 Naturvårdsverket




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
34:1 Naturvårdsverket ökas med 4 000  000
kr.    Skälet   är   att   ett   statligt
pilotprojekt  för  myggbekämpning   avses
inledas.


Miljö- och jordbruksutskottets yttrande


Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö-       och      jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).




Utgiftsområde 21 Energi




Affärsverket svenska kraftnäts
finansiella befogenheter


Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker  att  regeringen
bemyndigas  att ge Affärsverket  svenska
kraftnät  rätt  att för  år  2001  lämna
delägarlån  och  teckna borgen  för  lån
till   bolag,   i   vilka   Affärsverket
svenska   kraftnät   förvaltar   statens
aktier  och  andelar, intill ett  belopp
om    30    miljoner   kronor.    Därmed
tillstyrks  punkt  19  i  propositionen.
Därmed    tillstyrks    punkt    28    i
propositionen.


Propositionen


I  propositionen föreslås att  regeringen
bemyndigas  att  ge Affärsverket  svenska
kraftnät  rätt  att  för  år  2001  lämna
delägarlån och teckna borgen för lån till
bolag,   i  vilka  Affärsverket   svenska
kraftnät  förvaltar  statens  aktier  och
andelar, intill ett belopp om 30 miljoner
kronor.   Affärsverket  svenska  kraftnät
dger 25 % i Swedish Transmission Research
Institute  (STRI AB) i Ludvika. Företaget
bedriver  utveckling  och  provning  inom
området  elektrisk  kraftöverföring   och
distribution.  Verksamhet  bedrivs  i  en
fastighet som innehåller en för ändamålet
anpassad  provhall. STRI  AB  hyr  i  dag
fastigheten   av  ett   av   ABB   delägt
fastighetsbolag.    Ett    förvärv     av
fastigheten  skulle nedbringa  STRI  AB:s
kostnader för verksamheten. För att  STRI
AB    skall    kunna    finansiera    ett
fastighetsköp   erfordras   borgen   från
delägarna.  Övriga  delägare,  dvs.  ABB,
Vattenfall  AB  och norska  Statnett  SF,
meddelade  att de är villiga  att  teckna
borgen i relation till sitt aktieinnehav.
För Affärsverket svenska kraftnät betyder
detta  ett borgensåtagande för STRI  AB:s
räkning om 20 miljoner kronor, vilket  är
10  miljoner  kronor mer än  Affärsverket
svenska  kraftnäts  bemyndiganderam   ger
utrymme  för.  Långivaren accepterade  en
borgen från Affärsverket svenska kraftnät
om   endast  10  miljoner  kronor   under
förutsättning  att  Affärsverket  svenska
kraftnät  tog initiativ till  ett  utökat
borgensbemyndigande.  Fastighetsförvärvet
genomfördes  av STRI AB i december  2000.
Av  dessa  skäl föreslås regeringen  2001
att  få  befogenhet att låta Affärsverket
svenska   kraftnät  i  ökad  utsträckning
teckna  borgen för bolag som affärsverket
förvaltar aktier eller andelar i.


Näringsutskottets yttrande


Näringsutskottet   tillstyrker   i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 28).




Utgiftsområde 22 Kommunikationer




Funktionen Transporter


Utskottets förslag i korthet


Utskottet  tillstyrker att ansvaret  för
delfunktionen   Landsvägstransporter   i
det  civila  försvaret  förs  över  från
Överstyrelsen  för civil beredskap  till
Vägverket. Förslaget innebär  att  punkt
29 i propositionen tillstyrks.


Propositionen


I  propositionen föreslås (punkt 29)  att
ansvaret         för        delfunktionen
Landsvägstransporter   i    det    civila
försvaret  förs  över från  Överstyrelsen
för   civil   beredskap  till  Vägverket.
Regeringen  anser att den för det  civila
försvaret   vägledande   ansvarsprincipen
entydigt       talar       för        att
delfunktionsansvaret                  för
Landsvägstransporter   bör    ligga    på
Vägverket.  Genom sitt sektorsansvar  och
därmed     följande     kontakter     med
landsvägstransportnäringen - framför allt
åkeri-  och bussbranschen - är  Vägverket
dessutom  väl lämpat att ta ansvaret  för
delfunktionen.   Vägverket   bör   därför
fr.o.m.  den 1 juli 2001 ha ansvaret  för
delfunktionen Landsvägstransporter.


Trafikutskottets yttrande


Trafikutskottet   tillstyrker   i    sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet,  propositionens  förslag
(punkt 29).


34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
34:1  Bidrag till Sveriges meteorologiska
och   hydrologiska  institut   ökas   med
20  000  000  kr.  Med anledning  av  att
kostnaderna under innevarande år ökar för
Sveriges   medverkan  i  det   europeiska
samarbetet inom European organisation for
the    exploitation   of   meteorological
satellites (EUMETSAT) ökar resursbehovet.


Trafikutskottets yttrande


Trafikutskottet   tillstyrker   i    sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet,  propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


36:1 Vägverket: Administration




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
36:1  Vägverket:  Administration  minskas
med   257  600  000  kr.  I  samband  med
omstruktureringar    av    de    centrala
myndighetsfunktionerna               inom
näringslivsområdet fördelades medel efter
en     bedömning    av    anslagsbehovet.
Regeringen  bedömer nu  att  fördelningen
behöver  justeras med hänsyn  tagen  till
myndigheternas uppgifter.  Vidare  bidrar
minskningen   till   finansieringen    av
ökningarna    av   andra   anslag    inom
utgiftsområdet.


Motionen


Per-Richard  Molén  m.fl.  (m)  anser   i
motion  Fi30  yrkande 1  att  regeringens
förslag   till  medelsomfördelning   inom
vägområdet är rimligt men framhåller  att
reduceringen  av  ramanslaget  Vägverket:
Administration  inte  får   resultera   i
minskade forskningsinsatser.


Trafikutskottets yttrande


Trafikutskottet   tillstyrker   i    sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.


Trafikutskottet       noterar        att
propositionen  ger begränsad  information
om  vilken  påverkan  som  den  förordade
anslagsminskningen     för     Vägverkets
administrationsanslag  får  för   aktuell
verksamhet. Enligt vad utskottet  erfarit
kommer   dock   inte   Vägverkets    FoU-
verksamhet   att   påverkas.    Utskottet
förutsätter  att  så  inte  sker.  Enligt
trafikutskottets mening är det  angeläget
att konsekvenserna av förslag till större
medelsomföringar         fortsättningsvis
redovisas.   Med  hänvisning   till   det
anförda   föreslår  trafikutskottet   att
finansutskottet avstyrker motion Fi30 (m)
yrkande 1.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet,  propositionens  förslag
(punkt  37  delvis) och avstyrker  motion
Fi30 (m) yrkande 1.


36:2 Väghållning och statsbidrag




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
36:2 Väghållning och statsbidrag ökas med
230  000  000  kr. Vägverket har  minskat
kostnaderna för administration åren  2000
och   2001  och  behöver  använda  medlen
främst   för   väghållningsåtgärder   med
anledning av översvämningarna sommaren år
2000    samt    för    anslagsfinansierad
myndighetsutövning  inom  anslaget   36:2
Väghållning  och statsbidrag.  Innebörden
är    att    en    del   av    Vägverkets
administrationsanslag år 2001  i  stället
kan användas för väghållningsåtgärder.


Trafikutskottets yttrande


Trafikutskottet   tillstyrker   i    sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet,  propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


Göteborgsöverenskommelsen


Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker   att   den   av
riksdagen   fastställda  låneramen   för
Göteborgsöverenskommelsen    även    får
användas   för   att   finansiera   s.k.
förgäveskostnader   på   13   600    000
miljoner   kronor   enligt   3    §    i
Göteborgsöverenskommelsen.        Därmed
tillstyrks punkt 30 i propositionen.


Propositionen


I  propositionen föreslås (punkt 30)  att
den  av  riksdagen fastställda  låneramen
för  Göteborgsöverenskommelsen  även  får
användas   för   att   finansiera    s.k.
förgäveskostnader på 13 600 000  miljoner
kronor      enligt      3       §       i
Göteborgsöverenskommelsen.


Göteborgsregionen  har  till  regeringen
framfört  en  begäran om  ersättning  för
planeringsåtgärder  för  vägtullssystemet
m.m.  och  Östra länken som  inte  kommer
till nytta, s.k. förgäveskostnader enligt
3    §    i    Göteborgsöverenskommelsen.
Ersättningsanspråken uppgår  totalt  till
13,6   miljoner  kronor.  I   proposition
1997/98:150 anförde regeringen bl.a. dels
att den nya överenskommelsen med Göteborg
innebär   att  staten  ersätter   berörda
kommuner  för  del av nedlagda  kostnader
dock   sammanlagt  högst   200   miljoner
kronor,   dels  att  återstoden   av   de
statliga  åtagandena finansieras  med  de
statligt  garanterade lånen på sammanlagt
3  700  miljoner kronor. Omfattningen  av
ersättningsanspråk   enligt   3    §    i
Göteborgsöverenskommelsen var  inte  känd
när  proposition 1997/98:150 beslöts. Mot
bakgrund av detta anser regeringen att de
aktuella     förgäveskostnaderna      bör
finansieras  inom ramen för  de  lån  som
skall                          finansiera
Göteborgsöverenskommelsen. Effekterna  av
finansieringsåtgärden       är        att
Göteborgsöverenskommelsen kan  fullföljas
utan  att  några ytterligare anslagsmedel
nu behöver tillskjutas för att finansiera
Göteborgsregionens     ersättningsanspråk
enligt 3 § i Göteborgsöverenskommelsen.


Trafikutskottets yttrande


Trafikutskottet   tillstyrker   i    sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet,  propositionens  förslag
(punkt 30).


Utbyggnad av väg E 6


Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker  att  regeringen
får  besluta  om lån i Riksgäldskontoret
intill ett belopp av 100 000 000 kr  för
att  inleda utbyggnaden av väg E  6  del
Hogdal-Nordby.  Därmed tillstyrks  punkt
31 i propositionen. En motion avstyrks.


Jämför reservation 6 (m).


Propositionen


I  propositionen redovisas att  Vägverket
på     regeringens     uppdrag     utrett
förutsättningarna att belägga trafiken på
väg  E 6 i norra Bohuslän med vägavgifter
i syfte att finansiera utbyggnaden av den
nordliga delen av väg E 6 inklusive halva
den  nya  bron över Svinesund. Vägverkets
förslag  till  vägavgifter  innebär   att
endast  den tunga trafiken skall beläggas
med   avgift   vid  färd  till   Sverige.
Avgiften är beräknad till ca 100  svenska
kr. Av Vägverkets utredning framgår bl.a.
att återbetalningstiden för investeringen
i  halva Svinesundsbron till Nordby  samt
sträckan  Nordby-Hogdal är 27 år  vid  en
låg fordonsvolym och en återbetalningstid
på 22 år vid en hög fordonsvolym.


För  att inleda utbyggnaden av väg  E  6
del     Hogdal-Nordby     föreslås      i
propositionen att regeringen får  besluta
om  lån  i  Riksgäldskontoret intill  ett
belopp av 100 miljoner kronor. Genom  att
sträckan lånefinansieras kan byggnationen
inledas     år     2001.     Lånet      i
Riksgäldskontoret      kommer      enligt
regeringen att återbetalas under 20 år  i
första hand med framtida vägavgifter  och
i  andra  hand med medel från ramanslaget
Väghållning och statsbidrag.


Motionen


Per-Richard  Molén m.fl. (m) välkomnar  i
motion  Fi30  regeringens  förslag   till
avgiftsfinansiering  men  framhåller  att
avgifterna    bör   betalas    av    alla
trafikanter   (yrkande  2).  Motionärerna
efterlyser  vidare  en  redovisning  från
regeringen   för   att   närmare    kunna
fastställa   avgiftssystemets  utformning
(yrkande 3).


Trafikutskottets yttrande


Trafikutskottet   tillstyrker   i    sitt
yttrande   TU2y  propositionens  förslag.
Utbyggnaden av väg E 6 mellan Rabbalshede
och   den  planerade  avgiftsfinansierade
sträckan    vid   Svinesund    ingår    i
planeringsramen   för   investeringar   i
nationella         stamvägar          för
planeringsperioden    1998-2007    (prop.
1996/97:53,   bet.   1996/97:TU7,   rskr.
1996/97:174). Trafikutskottet  anser  att
det    är   viktigt   inte   minst   från
trafiksäkerhetssynpunkt  att  utbyggnaden
av  E  6  kan  genomföras i enlighet  med
tidigare  planer.  Utskottet  anser   mot
denna  bakgrund att riksdagen bör bifalla
regeringens    förslag    om    lån     i
Riksgäldskontoret intill  ett  belopp  av
100   miljoner  kronor  för  att   inleda
utbyggnaden  av väg E 6 del Hogdal-Nordby
(punkt 31).


Enligt väglagen (1971:948) ankommer  det
på  regeringen att i varje särskilt  fall
besluta  att  avgift  får  tas   ut   för
begagnande   av  väg.  Som   framgår   av
propositionen     är     den     slutliga
utformningen av avgiftssystemet  för  den
nordliga  delen  av  väg  E  6  inklusive
Svinesundsbron  ännu  inte  klar.   Först
krävs bl.a. överläggningar med den norska
staten.  Trafikutskottet förutsätter  att
regeringen   kommer  att   redovisa   för
riksdagen  hur den fortsatta  utbyggnaden
av  väg  E  6  kommer att genomföras  och
finansieras.    Enligt   trafikutskottets
mening finns det mot denna bakgrund  inte
någon  anledning för riksdagen att nu  ha
några  synpunkter  på Vägverkets  förslag
till     avgiftssystem    eller    begära
ytterligare              beslutsunderlag.
Trafikutskottet   föreslår   därför   att
finansutskottet avstyrker motion Fi30 (m)
yrkandena 2 och 3.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet,  propositionens  förslag
(punkt 31) och avstyrker motion Fi30  (m)
yrkandena 2 och 3.


36:3 Banverket: Administration




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
36:3  Banverket:  Administration  minskas
med   2   400  000  kr.  I  samband   med
omstruktureringar    av    de    centrala
myndighetsfunktionerna               inom
näringslivsområdet fördelades medel efter
en      översiktlig     bedömning      av
anslagsbehovet. Regeringen bedömer nu att
fördelningen behöver justeras med  hänsyn
tagen till myndigheternas uppgifter.


Trafikutskottets yttrande


Trafikutskottet   tillstyrker   i    sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet,  propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


Banverket och Vägverket (Svedab)


Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker  att  regeringen
bemyndigas att


dels   låta   Banverket   och
Vägverket oåterkalleligen förbinda sig
att vid behov lämna aktieägartillskott
för att Svensk-Danska Broförbindelsen
AB:s  (Svedab) egna kapital vid varje
tillfälle   skall  uppgå   till   det
registrerade aktiekapitalet,


dels   låta   Banverket   och
Vägverket  årligen lämna erforderliga
villkorade aktieägartillskott till Svedab
jämte     ränta     i     form     av
betalningsutfästelser  (punkt  32   i
propositionen).


Bemyndigandet  bör  dock  ges  med   det
ytterligare   villkoret  i   förhållande
till    propositionens    förslag    att
regeringen  noggrant  följer   att   den
planerade   utvecklingen  uppfylls.   En
fördjupad          prövning           av
betalningsutfästelsernas  storlek   samt
en   fördjupad  analys  av  Svedabs  och
Öresundskonsortiets           ekonomiska
utveckling  skall göras  efter  fem  år.
Regeringen  skall för riksdagen  årligen
redovisa      hur      stora      belopp
betalningsutfästelserna       sammanlagt
uppgår till.


Motstående  motion avstyrks.  Jämför
reservation 7 (m).


Propositionen


Regeringen föreslår nu att Banverket  och
Vägverket   gentemot   Svedab   med    en
oåterkallelig förpliktelse förbinder  sig
att  lämna årliga aktieägartillskott  för
att    skydda   Svedabs   egna   kapital.
Banverket  och Vägverket skall vid  behov
årligen          lämna         villkorade
aktieägartillskott till Svedab i form  av
betalningsutfästelser.  För  den  fordran
som   Svedab   därigenom   får   gentemot
Banverket  och  Vägverket  skall   verken
årligen  erlägga  ränta  som  också   får
tillskjutas       i        form        av
betalningsutfästelser.


En   betalningsutfästelse  kan  i   viss
mening  anses  vara en betalning.  Enligt
bestämmelserna  i  lagen  (1996:1059)  om
statsbudgeten   är   dock   knappast   en
betalningsutfästelse  att  anse  som   en
betalning  som skall anslagsavräknas  vid
utställandet. Avräkning mot  anslag  blir
aktuell    först   när   en    utfästelse
eventuellt    behöver    infrias    genom
utbetalning av likvida medel.  Villkorade
aktieägartillskott jämte ränta  kommer  i
form    av   betalningsutfästelser    att
avräknas  mot  Vägverkets och  Banverkets
anslag  om  dessa behöver  infrias  genom
utbetalning av likvida medel.  Regeringen
bedömer       vidare        att        de
betalningsutfästelser som  Vägverket  och
Banverket  kommer  att  ställa  ut   till
Svedab  inte är att betrakta som lån  och
att   således  bestämmelserna   i   lagen
(1988:1387)  om  statens  upplåning   och
skuldförvaltning inte är tillämpliga.


Motionen


Per-Richard Molén m.fl. (m) konstaterar i
motion  Fi32  yrkande 4  att  Øresundsbro
Konsortiets  underskott inte  kan  täckas
med  höjda taxor. Underskottet kan heller
inte  belasta  de  redan hårt  ansträngda
trafikverken.  Eftersom underskottet  kan
förutses  bli  bestående under  många  år
föreslås  att  kostnaden i stället  täcks
direkt   av   staten   genom   en    egen
anslagspost  i statsbudgeten  som  inryms
under budgettaket.


Trafikutskottets yttrande


I  trafikutskottets yttrande TU6y  anförs
följande:    Enligt   den   kalkyl    som
presenterades  inför riksdagsbeslutet  år
1991  om  att anlägga en fast förbindelse
över Öresund beräknades konsortiet gå med
förlust under cirka sex år efter det  att
förbindelsen    öppnats    för    trafik.
Anledningen  var  att  kostnaderna  genom
avskrivningar,    räntor    och     drift
inledningsvis    beräknades     överstiga
intäkterna.    Återbetalningstiden    för
upptagna lån beräknades till 27 år.  Till
följd    av    tidigare   ej    förutsatt
mervärdesskattebeläggning              av
broavgifterna   beräknas    numera    att
återbetalningstiden för upptagna lån blir
förlängd  till  30 år.  För  Svedabs  del
beräknas återbetalningstiden för upptagna
lån till 38 år.


Med  hänsyn  bl.a. till att  Øresundsbro
Konsortiets  resultat  redovisas  hos  de
båda  moderbolagen redovisar även  Svedab
ett  negativt resultat under de inledande
åren efter det att förbindelsen tagits  i
drift.  Detta  innebär att  Svedabs  egna
kapital kommer att understiga hälften  av
det      registrerade     aktiekapitalet.
Riksdagen   har   mot   denna    bakgrund
bemyndigat  regeringen  att   uppdra   åt
Banverket  och  Vägverket  att   utställa
kapitaltäckningsgarantier till skydd  för
Svedabs  egna kapital (prop.  1992/93:100
bil.    7,   bet.   1994/95:TU2,    rskr.
1994/95:50). Riksdagen förutsatte  därvid
att  kapitaltillskott  till  Svedab  inte
skulle  öka  statens årliga utgifter  och
därmed   heller   inte   innebära   någon
anslagsbelastning.


Trafikutskottet har mot  denna  bakgrund
ingen    erinran   mot   förslaget    att
regeringen  bemyndigas  att   dels   låta
Banverket  och  Vägverket oåterkalleligen
förbinda   sig   att  vid   behov   lämna
aktieägartillskott för att  Svedabs  egna
kapital  vid varje tillfälle skall  uppgå
till   det  registrerade  aktiekapitalet,
dels låta Banverket och Vägverket årligen
lämna       erforderliga       villkorade
aktieägartillskott  till   Svedab   jämte
ränta  i  form  av  betalningsutfästelser
(punkt  32).  Utskottet  förutsätter  att
regeringen      i     budgetpropositionen
fortsättningsvis  redovisar   Øresundsbro
Konsortiets    och    Svedabs    ekonomi.
Trafikutskottet avstyrker  därmed  motion
Fi32 (m) yrkande 4.


Finansutskottets ställningstagande


Såvitt  finansutskottet har kunnat utröna
är  Svedab  det  första exemplet  på  att
staten    skulle   komma   att    utfärda
aktieägartillskott     i     form      av
betalningsutfästelser.  Det  sätt  som  i
första  hand bör komma i fråga när staten
skall  lämna kapitaltillskott är,  enligt
utskottets  mening, aktieägartillskott  i
form  av likvida medel som avräknas  från
anslag.  I  vissa situationer kan  det  i
stället   vara   aktuellt   att   utfärda
statliga  garantier. Givet  de  premisser
som  är  för handen, och som redovisas  i
propositionen,    förefaller    förslaget
emellertid  att  innehålla  ett   rimligt
förfaringssätt. Svedab är inte i behov av
likvida  medel och avsikten är  inte  att
finansiera bron med anslagsmedel.


Samtidigt   finns  det   anledning   att
noggrant följa utvecklingen. Avsikten  är
att  betalningsutfästelserna aldrig skall
behöva infrias. Syftet är inte att skjuta
fram  utgifter. När Svedab  kan  redovisa
vinst,    skall   betalningsutfästelserna
kunna  återlämnas. Någon garanti för  att
så  skall  bli  fallet  finns  emellertid
inte. Regeringen bör därför förvissa  sig
om   att   den   planerade   utvecklingen
uppfylls. Detta är desto angelägnare  som
det  bemyndigande  som föreslås  inte  är
begränsat  till ett specificerat  belopp.
Betalningsutfästelserna  skall  vara   så
stora  som  krävs för att skydda  Svedabs
kapital.    Som    en   betingelse    för
bemyndigandet bör därför regeringen  göra
en       fördjupad      prövning       av
betalningsutfästelsernas storlek samt  en
fördjupad    analys   av   Svedabs    och
Öresundsbrokonsortiets         ekonomiska
utveckling  efter fem år, dvs.  under  år
2006.  Om  plan  och  verklighet  avviker
efter  dessa  fem år bör mellanskillnaden
inte      täckas      av      ytterligare
betalningsutfästelser     utan      genom
anslagsavräkning. Vidare skall regeringen
för riksdagen årligen redovisa hur mycket
betalningsutfästelserna sammanlagt uppgår
till.   Trafikutskottet   föreslår    att
regeringen  gör  en årlig redovisning  av
Öresundsbrokonsortiet och Svedabs ekonomi
i       budgetpropositionen,       vilket
finansutskottet inte har någon invändning
mot.     Slutligen     bör     riksdagens
bemyndigande   vara   betingat   av   att
Öresundsbrokonsortiet  och  Svedab   inte
expanderar  sin verksamhet.  Om  så  blir
aktuellt   skall  riksdagens  godkännande
inhämtas på nytt.


Utskottet       tillstyrker       delvis
propositionens förslag (punkt 32) med  de
tillägg  som  här anförts  och  avstyrker
motion Fi32 (m) yrkande 4.


Banverkets låneram


Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker   att   den   av
riksdagen    för   år   2001    godkända
låneramen i Riksgäldskontoret  även  får
användas      för     att     finansiera
projekteringskostnader               för
järnvägsinvesteringar
(projekteringslager). Därmed  tillstyrks
punkt 33 i propositionen.


Propositionen


Av  propositionen framgår  att  Banverket
finansierar  projekteringskostnader   för
järnvägsinvesteringar genom  upplåning  i
Riksgäldskontoret. Vid byggstart görs  en
anslagsavräkning      av       upparbetad
projekteringskostnad. Under senare år har
värdet   av   projekteringslagret    ökat
kraftigt,   bl.a.   beroende    på    att
investeringsprojekt inte kunnat  påbörjas
i   planerad   omfattning.   Vidare   har
Riksrevisionsverket i en revisionsrapport
avseende  Banverkets  årsredovisning  för
1999  påtalat  att regleringsbrevet  inte
ger  ett  tydligt stöd för  den  hittills
tillämpade principen.


Regeringen  föreslår mot denna  bakgrund
att   ändamålet  för  Banverkets  låneram
vidgas     till    att    även    omfatta
projekteringskostnader                för
järnvägsinvesteringar.  Av  propositionen
framgår att Banverket avser att på  några
års   sikt  avveckla  projekteringslagret
till    aktuell   genomförandeplan    för
stomnätsplanens objekt.


Trafikutskottets yttrande


Trafikutskottet har i sitt yttrande  TU2y
ingen erinran mot regeringens förslag att
den  av  riksdagen för år  2001  godkända
låneramen  i Riksgäldskontoret  även  får
användas      för     att      finansiera
projekteringskostnader.   Riksdagen   bör
därför  bifalla punkt 33 i propositionen.
Enligt  vad  utskottet  erfarit  beräknas
medelsbehovet  för  detta  ändamål  uppgå
till omkring 1 miljard kronor.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet,  propositionens  förslag
(punkt 33).


Ändring i lagen (1997:756) om tilldelning
av spårkapacitet


Utskottets förslag i korthet


Utskottet  föreslår att riksdagen  antar
regeringens förslag till lag om  ändring
i  lagen  (1997:756) om  tilldelning  av
spårkapacitet med den ändringen att  den
bör  träda  i kraft den 1 augusti  2001.
Därmed  tillstyrks  delvis  punkt  12  i
propositionen.


Propositionen


Tågtrafikledningen   är    i    dag    en
självständig  enhet  inom  Banverket  med
ansvar     för    bl.a.    banfördelning,
trafikledning    och    tilldelning    av
tåglägen.     Regeringen    anser     att
tågtrafikledningens operativa  verksamhet
bör  integreras i Banverket för att uppnå
effektivitetsvinster                  och
kostnadsbesparingar. För  att  möjliggöra
organisationsförändringen   föreslås   en
ändring i lagen (1997:756) om tilldelning
av spårkapacitet.


Trafikutskottets yttrande


Trafikutskottet  anser  i  sitt  yttrande
TU2y    det    angeläget   att    statens
spåranläggningar utnyttjas effektivt  och
tillstyrker regeringens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Utskottet   tillstyrker,  i  likhet   med
trafikutskottet, regeringens förslag till
lag  om  ändring  i lagen  (1997:756)  om
tilldelning av spårkapacitet  (punkt  12)
med  den  ändringen att den bör  träda  i
kraft  den  1  augusti 2001.  Skälet  för
ändringen är att författningen bör  komma
ur  trycket  minst fyra veckor  innan  de
träder i kraft.


6:8 Bidrag till sjöfarten




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
36:8  Bidrag  till  sjöfarten  ökas   med
105  000 000 kr. Finansiering sker  genom
att   anslaget   36:10  Ersättning   till
Statens järnvägar i samband med utdelning
från  Swedcarrier minskas med 90 000  000
kr   och   anslaget  36:12  Rikstrafiken:
Trafikupphandling minskas med 15 000  000
kr.   Bidrag  utgår  enligt  förordningen
(1996:1559) om statligt stöd till  svensk
sjöfart.  Regeringen  bedömer  att  medel
behöver   tillföras   anslaget   eftersom
beräknade utbetalningar under innevarande
år överskrider anvisade medel.


Trafikutskottets yttrande


Trafikutskottet   tillstyrker   i    sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Utskottet   tillstyrker,  i  likhet   med
trafikutskottet, propositionens förslag.


Framtida sjöfartsstödet


Utskottets förslag i korthet


Utskottet föreslår att riksdagen  avslår
två    motioner    om    det    framtida
sjöfartsstödet   i   avvaktan   på   att
trafikutskottet   bereder    proposition
2000/01:127.


Jämför  reservationerna  8  (m)  och   9
(kd).


Motioner


Tom  Heyman  och Lars Björkman  (båda  m)
framhåller    i    motion    Fi25     att
sjöfartsstödet  inte skall  utvidgas.  De
pekar   på   att  den  svenskregistrerade
handelsflottan, utom färjorna, länge  har
haft  svårt  att hävda sig i konkurrensen
och att den sedan år 1989 är beroende  av
statligt  stöd. Detta är enligt  motionen
en  olycklig lösning. Enligt motionen har
många  utvärderingar gjorts av denna  typ
av  riktade industristöd, och de ger alla
en  genomgående  mycket negativ  bild  av
effekterna.   Stödet  skapar  ineffektiva
organisationer,  snedvrider  konkurrensen
och  konserverar föråldrad teknik.  Sedan
stödet   infördes  har  enligt   motionen
handelsflottan  minskat, medelåldern  hos
tonnaget  ökat, den tekniska utvecklingen
mer    eller    mindre   avstannat    och
riskkapitalet  i  stort sett  försvunnit.
Regeringen  aviserar nu att stödet  skall
mer  än fördubblas och nu även utgå  till
färjesjöfarten. I motionen anges att  det
utökade  stödet till den helt dominerande
delen  kommer  att  utgå  till  ett  enda
företag.  Det  torde  inte  ha  inträffat
sedan  varvsstödets dagar att ett enskilt
företag erhåller ett så omfattande belopp
för  att  täcka  löpande driftunderskott.
Sjöfartsstödet kommer direkt att  påverka
det   statliga   upplåningsbehovet,   och
kostnaden för det nya driftbidraget  till
färjorna  överlåtes därmed till  framtida
generationer att betala. När den  svenska
arbetsmarknaden står inför  personalbrist
på  många områden planerar regeringen att
med  skattemedel  subventionera  tämligen
lågbetalda  sjöarbeten. Detta kan  enligt
motionen  inte vara en riktig utveckling.
Stödet  bör  enligt  motionen  därför  ej
utökas,  och det nuvarande sjöfartsstödet
bör avvecklas.


I  motion  Fi29 av Mats Odell m.fl.  (kd)
yrkande   3  framhålls  att  det   enligt
propositionen  framgår att sjöfartsstödet
skall införas så snart som möjligt,  dock
senast     den     1    januari     2002.
Kristdemokraterna  anser  att   det   nya
sjöfartsstödet skall träda i kraft  redan
till   sommaren,  dock   senast   den   1
september 2001. I motionen framhålls  att
svensk handelssjöfart är ledande när  det
gäller  miljö- och säkerhetstänkande  men
att  den  lever under pressade ekonomiska
förhållanden. Slutligen framhålls att det
är  viktigt att kompetensen finns kvar  i
Sverige,   och   för  det  krävs   enligt
motionen en aktiv sjöfartspolitik.


Trafikutskottets yttrande


Trafikutskottet  anför  följande  i  sitt
yttrande   TU1y:  I  sitt  av   riksdagen
godkända   betänkande  (prop.   2000/01:1
utgiftsområde 22, bet. 2000/01:TU1, rskr.
2000/01:80)   noterade   utskottet    med
tillfredsställelse regeringens  uttalande
i budgetpropositionen för år 2001 att den
ville    slå   vakt   om   den    svenska
sjöfartsnäringen,       inte        minst
färjesjöfarten. Regeringen  betonade  att
den,  efter  en översyn av lastsjöfartens
och  färjenäringens villkor, ville ge den
svenska        sjöfarten       likvärdiga
konkurrensvillkor, och  att  det  samlade
stödet borde utökas till att omfatta även
färjenäringen. Utskottet välkomnade denna
översyn  och  dess  inriktning  samt  det
förslag   som  regeringen  då  aviserade.
Utskottet  framhöll  också  att  åtgärder
behövde  genomföras redan under  år  2001
för   att  stärka  konkurrenskraften  och
motverka  utflaggning. Utskottet framhöll
vidare  att  regeringen  snarast  möjligt
borde   återkomma  till   riksdagen   med
förslag  om hur åtgärderna under år  2001
skulle  utformas. Det som då anfördes  av
utskottet gavs regeringen till känna.


Regeringen  lämnade den 10 maj  2001  en
proposition  till  riksdagen  om   vidgat
statligt     ekonomiskt     stöd     till
sjöfartsnäringen (prop.  2000/01:127).  I
propositionen    föreslås     att     ett
sjöfartsstöd  införs  som  omfattar  både
last-     och     passagerarfartyg      i
internationell trafik. Syftet är  att  ge
svensk  sjöfartsnäring  konkurrensvillkor
som  är  likvärdiga med andra  EU-länders
handelsflottor.  Utskottet   kommer   att
behandla  denna proposition senare  denna
vår.  I avvaktan på denna behandling  bör
riksdagen avslå motionerna Fi25  (m)  och
Fi29 (kd) yrkande 3.


Finansutskottets ställningstagande


Utskottet   avstyrker,   i   likhet   med
trafikutskottet, motionerna Fi25 (m)  och
Fi29 (kd) yrkande 3.




Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar




25:1 Sveriges lantbruksuniversitet




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
25:1  Sveriges lantbruksuniversitet  ökas
med   1   000  000  kr.  Syftet  är   att
möjliggöra            en             ökad
fältforskningsverksamhet          rörande
ekologisk         produktion          vid
Lantbruksuniversitet, varför anslaget bör
tillföras 7 000 000 kr. Dessutom föreslås
anslaget minskas med 6 000 000 kr för att
bidra  till  finansiering av ökningar  av
andra  anslag inom utgiftsområde 23 Jord-
och   skogsbruk,  fiske  med   anslutande
näringar.


Miljö- och jordbruksutskottets yttrande


Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och   jordbruksutskottet,  propositionens
förslag (punkt 37 delvis).


26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning
och kollektiv forskning




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
26:1  Forskningsrådet för miljö,  areella
näringar  och samhällsbyggande: Forskning
och   kollektiv  forskning  minskas   med
6   000  000  kronor.  Anslaget  föreslås
minskas   för  att  finansiera   åtgärder
redovisade  under anslagen  42:1  Statens
veterinärmedicinska  anstalt   och   43:1
Statens jordbruksverk.


Miljö- och jordbruksutskottets yttrande


Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och   jordbruksutskottet,  propositionens
förslag (punkt 37 delvis).


42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
42:1  Statens veterinärmedicinska anstalt
ökas  med 5 000 000 kr. Det finns  enligt
regeringen   behov  av  ytterligare   ett
smittskyddsklassat          laboratorium.
Existerande   laboratorium    är    fullt
belastat  med  BSE-analyser  (galna   ko-
sjukan).  Utbrott  av allvarlig  smittsam
djursjukdom  av virologisk  natur  skulle
därför   vara   svår  att   hantera   med
nuvarande  laboratorieresurser. Samtidigt
är  BSE-diagnostik av tillfällig karaktär
och   ligger   därför   utanför   Statens
veterinärmedicinska    anstalts     (SVA)
normala verksamhet. Regeringen anser  att
SVA  bör tillföras 5 000 000 kronor under
innevarande  år. När det gäller  utgifter
för  detta  ändamål 2002 avser regeringen
att återkomma i budgetpropositionen.


Miljö- och jordbruksutskottets yttrande


Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och   jordbruksutskottet,  propositionens
förslag (punkt 37 delvis).


43:1 Statens jordbruksverk


Utskottets förslag i korthet


Utskottet tillstyrker att anslaget  43:1
Statens   jordbruksverk   minskas    med
3  400  000  kronor. Dessutom tillstyrks
att  anslaget även får användas för BSE-
kontroller.    Det   senare    förslaget
innebär att utskottet tillstyrker  punkt
34 i denna del i propositionen.


Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
43:1  Statens jordbruksverk  minskas  med
3 400 000 kr. Dessutom föreslås (punkt 34
delvis)  att  anslaget även får  användas
för  BSE-kontroller. Kostnaden  för  BSE-
kontroller  av 20 000 djur beräknas  till
19  000  000 kr. För detta ändamål  finns
9   000  000  kr  i  statsbudgeten,   och
5  000  000  kr medfinansieras  från  EG-
budgeten.  Regeringen anser  att  Statens
jordbruksverk     behöver     ytterligare
5 000 000 kr för BSE-kontroller.


Distriktsveterinärorganisationen    hade
år    2000    upplupna   kostnader    för
semesterlöneskuld   och   skadestånd   på
8   038  000  kr.  Regeringen  anser  att
6 000 000 kr skall tillföras anslaget för
att täcka kostnaderna.


Jordbruksverket   ersätter   Tullverkets
kostnader  för kontroll av livsmedel  som
kan erhålla exportbidrag. Kostnaderna har
vkat  och ytterligare 1 500 000 kr behövs
för   ändamålet.   För   dessa   åtgärder
behöver, menar regeringen, 12 500 000  kr
tillföras anslaget.


Miljö- och jordbruksutskottets yttrande


Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och   jordbruksutskottet,  propositionens
förslag (punkt 34 i denna del).


Inkomsttitel 2556 Djurregisteravgifter


Utskottets förslag i korthet


Utskottet  tillstyrker att  inkomsttitel
2556  Djurregisteravgifter   slopas  och
att   avgiftsinkomsterna  redovisas  mot
anslaget   43:1  Statens  jordbruksverk.
Förslaget    innebär    att    utskottet
tillstyrker  punkt  34  i  denna  del  i
propositionen.


Propositionen


I      propositionen      anförs      att
djurregisterverksamheten för nöt och gris
bör    hanteras   på   samma   sätt   som
hundregistret, köttklassificeringen  m.m.
Detta   innebär  att  inkomsttitel   2556
Djurregisteravgifter föreslås slopas  och
att   avgiftsinkomsterna  redovisas   mot
anslaget   43:1   Statens   jordbruksverk
(punkt 34 i denna del).


Miljö- och jordbruksutskottets yttrande


Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och   jordbruksutskottet,  propositionens
förslag (punkt 34 i denna del).


43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.


Utskottets förslag i korthet


Utskottet tillstyrker att anslaget  43:5
Arealersättning   och  djurbidrag   m.m.
också  skall  kunna  användas  för   att
finansiera   BSE-kontroller   och    ett
program  för  kontroll av campylobakter.
Förslaget    innebär    att    utskottet
tillstyrker punkt 35 i propositionen.


Propositionen


I  propositionen (punkt 35) föreslås  att
anslaget    43:5   Arealersättning    och
djurbidrag   m.m.   också   skall   kunna
användas   för   att   finansiera    BSE-
kontroller  och ett program för  kontroll
av  campylobakter. Skälet för regeringens
förslag  är  att  ett bidrag  motsvarande
5 750 000 kr erhålls från EG-budgeten för
att  finansiera kontroll av såväl BSE som
campylobakter. Bidraget ryms  inom  ramen
för anvisade medel.


Miljö- och jordbruksutskottets yttrande


Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och   jordbruksutskottet,  propositionens
förslag (punkt 35).


43:7 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
43:7   Räntekostnader  för  förskotterade
arealersättningar   m.m.   minskas    med
2  100  000 kr. Anslaget föreslås minskas
för  att  finansiera åtgärder  redovisade
under      anslaget     43:1      Statens
jordbruksverk.


Miljö- och jordbruksutskottets yttrande


Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och   jordbruksutskottet,  propositionens
förslag (punkt 37 delvis).


43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
43:16   Åtgärder  inom  livsmedelsområdet
minskas   för  att  finansiera   åtgärder
redovisade  under anslaget  43:1  Statens
jordbruksverk.


Miljö- och jordbruksutskottets yttrande


Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och   jordbruksutskottet,  propositionens
förslag (punkt 37 delvis).


44:4 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m.




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
44:4      Stöd      till      jordbrukets
rationalisering    m.m.    minskas    med
2  000  000 kr. Anslaget föreslås minskas
för  att  finansiera åtgärder  redovisade
under      anslaget     43:1      Statens
jordbruksverk.  Minskningen   finansierar
också ökningen av det under utgiftsområde
1  Rikets styrelse upptagna anslaget 45:1
Sametinget.


Motion


I  motion Fi32 av Bengt-Ola Ryttar  m.fl.
(s)    framhålls   vikten   av   fortsatt
omarronderingsverksamhet     på     minst
oförändrad  nivå. Riksdagen bör  på  nytt
genom    ett    tillkännagivande    fästa
regeringens       uppmärksamhet        på
nödvändigheten   av  att  omarronderingen
även   framgent  kan  bedrivas  på  minst
oförändrad nivå.


Miljö- och jordbruksutskottets yttrande


När  det  gäller anslaget 44:4 Stöd  till
jordbrukets     rationalisering      m.m.
tillstyrker miljö- och jordbruksutskottet
i   sitt  yttrande  MJU2y  propositionens
förslag   men  anför  även  följande.   I
statsbudgeten för år 2001 finns för detta
ändamål  uppfört  ett  ramanslag  på   20
miljoner kronor. 5 miljoner kronor  avser
bidrag  till  jordbrukets rationalisering
och   15  miljoner  kronor  skall   täcka
förluster    på    grund    av    statlig
kreditgaranti.  Enligt  vad  miljö-   och
jordbruksutskottet     erfarit      avser
regeringens  förslag om en  minskning  av
anslaget     delposten    Bidrag     till
jordbrukets  rationalisering,  som   till
stor   del  används  för  att  finansiera
omarronderingsverksamheten. I samband med
riksdagens  behandling  av  statsbudgeten
för innevarande år konstaterade utskottet
att     omarronderingsverksamheten    bör
bedrivas fortlöpande. Det främsta motivet
är   naturligtvis  att  nå  de   positiva
effekter  för enskilda och samhället  som
en           rationalisering           av
fastighetsindelningen ger,  särskilt  vad
gäller    jord-    och   skogsbruk.    En
kontinuerligt                    bedriven
omarronderingsverksamhet  är   också   en
förutsättning för att lantmäteriet  skall
kunna  bevara och utveckla sin  kompetens
på området. Miljö- och jordbruksutskottet
fann mot den bakgrunden att bidraget till
jordbrukets  rationalisering  inte  borde
begränsas  till enbart tidigare beslutade
etgärder  utan även få användas till  nya
omarronderingsprojekt. Om  detta  innebar
att    anslagsbehovet   måste    omprövas
förutsatte   utskottet   att   regeringen
skulle   återkomma   med   förslag   till
finansiering          i          kommande
budgetproposition.  Riksdagen   beslutade
att   ge   regeringen  till   känna   vad
utskottet            anfört            om
omarronderingsverksamheten          (bet.
2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86  och  87).
Enligt   miljö-  och  jordbruksutskottets
mening  är regeringens förslag att minska
anslaget avseende bidrag till jordbrukets
rationalisering inte till någon del ägnat
att tillgodose riksdagens tidigare beslut
när     det    gäller    den    fortsatta
omarronderingsverksamheten.  Förutom   de
uppenbara   svårigheter  som  följer   av
förslaget   när  det  gäller  att   kunna
fullfölja redan gjorda åtaganden  innebär
det,   såvitt   utskottet  förstår,   att
möjligheterna    att    finansiera    nya
omarronderingsprojekt    blir     ytterst
begränsade.     Enligt     miljö-     och
jordbruksutskottets mening bör  riksdagen
därför än en gång uppmärksamma regeringen
på  nödvändigheten av att omarronderingen
även   framgent  kan  bedrivas  på  minst
oförändrad  nivå. Det anförda,  som  även
ligger  i  linje  med de  synpunkter  som
redovisas  i  motion Fi32  (s),  bör  ges
regeringen till känna.


Finansutskottets ställningstagande


Utskottet tillstyrker i likhet med miljö-
och   jordbruksutskottet   propositionens
förslag   (punkt  37  delvis).  Utskottet
föreslår  också  att  riksdagen  gör  ett
tillkännagivande  med  den  innebörd  som
miljö-  och  jordbruksutskottet  föreslår
och understryker att den finansiering som
behövs   får   ske  inom  utgiftsområdet.
Motion   Fi32   (s)  tillstyrks   således
delvis.




Utgiftsområde 24 Näringsliv




26:2 Verket för Innovationssystem:
Forskning och utveckling




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
26:2    Verket   för   innovationssystem:
Forskning  och  utveckling  minskas   med
89  960 000 kr. I statsbudgeten för  2001
tillfördes anslaget 90 574 000 kr för att
lösa  tidigare  ingångna förpliktelser  i
samband  med  övergång till ett  renodlat
bemyndigandesystem. Huvuddelen  av  dessa
förpliktelser  löstes  emellertid   genom
förbrukning  av ett stort anslagssparande
från  det  tidigare anslaget  D1  Teknisk
forskning  och utveckling (vilket  numera
ingår   i   anslaget  26:2   Verket   för
innovationssystem:     Forskning      och
utveckling)  redan under år 2000.  Av  de
ingångna förpliktelserna återstår  endast
614  000  kr.  För att en oförändrad  ram
skall    behållas   för   2001   föreslår
regeringen   att  anslaget  minskas   med
89 960 000 kr.


Näringsutskottets yttrande


Näringsutskottet   tillstyrker   i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


Ram för ordinarie exportgarantier


Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker  att  regeringen
bemyndigas  att  under  budgetåret  2001
ikläda  staten  betalningsansvar  intill
ett  belopp av högst 175 000 000 000  kr
för     exportkreditgarantier.    Därmed
tillstyrks punkt 36 i propositionen.


Propositionen


I  propositionen föreslås att  regeringen
bemyndigas  att  under  budgetåret   2001
ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp  av högst 175 000 000 000  kr  för
exportkreditgarantier.    Skälet     till
förslaget är att efterfrågan på garantier
bedöms  bli större än tidigare  beräknat.
För   närvarande  uppgår  ramutnyttjandet
efter   schablonmässiga  justeringar   av
utfästelsebeloppen  till  112   miljarder
kronor.   Därmed   är   det   återstående
utrymmet  inom den av riksdagen beslutade
ramen     otillräckligt.     Utnyttjandet
beräknas  öka  till 155 miljarder  kronor
när  några nu kända stora kontrakt kommer
att  ingås.  Dessutom är stora  delar  av
engagemanget  i  utländsk valuta,  vilket
innebär   att  stora  valutafluktuationer
påverkar ramutnyttjandet.


Näringsutskottets yttrande


Näringsutskottet   tillstyrker   i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 36).


38:1 Myndigheten för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
38:1  Myndigheten för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader ökas med 20 000 000
kr. Skälet för regeringens förslag är att
i   statsbudgeten  för   2001   minskades
resurserna   för  det  nya   Verket   för
näringslivsutveckling  med  20   miljoner
kronor. Detta skedde utan att tillräcklig
hänsyn   togs   till   omfattningen    av
myndighetens uppgifter. Anslaget  behöver
därför,   såsom  näringsutskottet   redan
tidigare   påpekat  (bet.   2000/01:NU1),
tillföras ytterligare medel.


Näringsutskottets yttrande


Näringsutskottet   tillstyrker   i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


38:6 Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
38:6  Sveriges  geologiska  undersökning:
Geovetenskaplig   forskning   ökas    med
4  000  000  kr. De utökade medlen  avses
användas  för att stödja forsknings-  och
utvecklingsinsatser  i   Norrbotten   och
Västerbotten. Insatserna avses vidtas för
hållbar utveckling inom gruvnäringen  och
för  kompetensutveckling  med  anknytning
till   geovetenskap,   malmgeologi    och
bergsteknik.


Näringsutskottets yttrande


Näringsutskottet   tillstyrker   i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


38:10 Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
38:10  Styrelsen  för  ackreditering  och
teknisk     kontroll:     Bidrag     till
riksmätplatser ökas med  2  700  000  kr.
Finansiering  sker  genom  att   anslaget
38:12    Bidrag   till   standardisering,
provning och mätteknisk FoU m.m.  minskas
med  1  000  000  kr och  anslaget  38:14
Rymdverksamhet minskas med 1 700 000  kr.
Skälet  till förslaget är att mättekniska
områden  som särskilt behöver  förstärkas
finns     inom    t.ex.     opto-     och
höghastighetselektronik.   FoU-samarbetet
med  industrin behöver också stärkas  och
den   mättekniska  kompetensen  ökas  hos
särskilt mindre företag.


Näringsutskottets yttrande


Näringsutskottet   tillstyrker   i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


39:5 Investeringsfrämjande




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
39:5   Investeringsfrämjande   ökas   med
14  720  000 kr. Finansiering sker  genom
att    anslaget    39:3   Exportfrämjande
verksamhet minskas med 5 000 000  kr  och
genom  att  anslaget  91:2  Bidrag   till
särskilda  insatser i vissa kommuner  och
landsting minskas.


Den   investeringsfrämjande   verksamhet
som     Delegationen    för     utländska
investeringar i Sverige (Invest in Sweden
Agency,  ISA)  bedriver,  har  visat  sig
resultera  i  ett  ökat  antal  utländska
direktinvesteringar i Sverige. Regeringen
anser därför att ytterligare 5 000 000 kr
behövs för investeringsfrämjandet, som är
ett effektivt medel att uppnå regeringens
mål avseende tillväxt och sysselsättning.
Medlen  skall användas till att förstärka
verksamheten   inom   främst   bioteknik,
biomedicin samt IT och elektronik.


För  att  skapa förutsättningar för  den
skånska  delen  av  Öresundsregionen  att
marknadsföra   sig  internationellt   och
därmed            stärka           Skånes
tillväxtförutsättningar           behöver
ytterligare   9  720  000  kr   tillföras
investeringsfrämjandet.


Näringsutskottets yttrande


Näringsutskottet   tillstyrker   i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


40:1 Marknadsdomstolen




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
40:1  Marknadsdomstolen ökas med 500  000
kr.   Syftet   med   förslaget   är   att
säkerställa  kvaliteten  på  verksamheten
vid Marknadsdomstolen.


Näringsutskottets yttrande


Näringsutskottet   tillstyrker   i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


40:2 Konsumentverket




Propositionen


Anslaget  40:2  Konsumentverket  föreslås
minskas  för  att finansiera ökningen  av
andra    anslag   under   utgiftsområdet.
Effekterna     av    detta     är     att
Konsumentverket    får    ett     minskat
ekonomiskt utrymme och att vissa åtgärder
inte  kommer  att kunna genomföras  under
innevarande år.


Näringsutskottets yttrande


Näringsutskottet   tillstyrker   i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).


40:3 Allmänna reklamationsnämnden




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
40:3  Allmänna  reklamationsnämnden  ökas
med  1  500 000 kr. Skälet till förslaget
är   att  antalet  ärenden  hos  Allmänna
reklamationsnämnden  har  ökat   kraftigt
under   det   senaste  halvåret,   varför
resursbehovet är betydligt större än  vad
regeringen tidigare beräknat.


Näringsutskottets yttrande


Näringsutskottet   tillstyrker   i    ett
protokollsutdrag propositionens förslag.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens  förslag
(punkt 37 delvis).




Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner




91:1 Generellt statsbidrag till kommuner
och landsting




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
91:1  Generellt statsbidrag till kommuner
och  landsting ökas med 150 000  000  kr.
Reformen Maxtaxa och allmän förskola  som
beslutades  av riksdagen i november  2000
innehåller  ett antal olika  lagreglerade
delar  som  kommer  att  genomföras   vid
skilda tidpunkter. Den 1 juli 2001 införs
en  skyldighet för kommuner  att  erbjuda
plats  i förskoleverksamhet för barn  med
arbetslösa  föräldrar och den  1  januari
2002  införs  motsvarande skyldighet  för
barn  vars föräldrar är hemmavarande  för
vård  av  annat barn. Den 1 januari  2003
införs  en  allmän förskola  för  barn  i
åldern   4-5  år.  Då  kommunerna   genom
lagstiftning     blir    skyldiga     att
tillhandahålla dessa reformer kompenseras
de  genom  en  ökning  av  det  generella
statsbidraget.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet               tillstyrker
propositionens förslag (punkt 37 delvis).


91:2 Bidrag till särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting




Propositionen


I  propositionen  föreslås  att  anslaget
91:2  Bidrag  till särskilda  insatser  i
vissa kommuner och landsting minskas  med
9  720  000 kr. Minskningen föreslås  för
att  finansiera  ökningen  av  det  under
utgiftsområde   24  Näringsliv   uppförda
anslaget 39:5 Investeringsfrämjande.


Finansutskottets ställningstagande


Finansutskottet               tillstyrker
propositionens förslag (punkt 37 delvis).




Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsområden




Utskottets förslag i korthet


Utskottet   tillstyrker  att   riksdagen
godkänner     ändrade     ramar      för
utgiftsområden samt anvisar ändrade  och
nya  anslag  i enlighet med  regeringens
förslag.        Därmed        tillstyrks
propositionens   punkt   37.   Utskottet
föreslår  också ett tillkännagivande  om
omarrondering. Därmed tillstyrks  delvis
motion Fi32. Övriga motioner avstyrks.


Jämför  reservationerna 10  (m)  och  11
(fp).


Regeringens  förslag  till  ökningar   av
anslagen   uppgår  till  brutto   5   791
miljoner  kronor.  I  vissa  fall   finns
förslag   till   finansiering   av    den
föreslagna     utgiftsökningen      genom
minskning    av    2001    års    anslag.
Minskningarna  av 2001 års anslag  uppgår
till  totalt 3 335 miljoner kronor. Detta
innebär  således att anvisade medel  ökar
med 2 456 miljoner kronor netto. Efter de
föreslagna       åtgärderna        uppgår
budgeteringsmarginalen till 3,2 miljarder
kronor för år 2001.


Finansutskottet  har  i  det  föregående
tagit   ställning  till   de   föreslagna
anslagsförändringarna.  Utskottet  har  i
samtliga   fall  tillstyrkt   regeringens
förslag     till     anslagsförändringar.
Motstående motioner har med ett  undantag
avstyrkts.       Således       tillstyrks
propositionens  förslag  punkt  37   samt
delvis  motion  Fi32. Utskottets  förslag
till riksdagsbeslut framgår av punkt 29 i
utskottets     förslag     jämte      den
efterföljande    specifikationen     över
ändrade   ramar  på  utgiftsområden   och
ändrade och nya anslag.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.       Finansiering av
investeringar och rörelsekapital


Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
för   budgetåret   2001   besluta    om
krediter  för myndigheters  räntekonton
i  Riksgäldskontoret intill ett  belopp
av   16   900   000  000   kr.   Vidare
bemyndigar  riksdagen  regeringen   att
för  budgetåret 2001 besluta om  lån  i
Riksgäldskontoret för  investeringar  i
anläggningstillgångar  som  används   i
statens  verksamhet intill  ett  belopp
av  20  300 000 000 kr. Därmed bifaller
riksdagen   proposition  2000/01:   100
punkterna 13 och 14.


2.       Presstöd


Riksdagen  godkänner  den  föreslagna
ändringen  av  reglerna  för  presstöd.
Därmed  bifaller riksdagen  proposition
2000/01:100   punkt   15   och   avslår
motionerna  2000/01:Fi20  yrkande   27,
2000/01:Fi28 samt 2000/01:Fi29  yrkande
1.


Reservation 1 (m, fp)


Reservation 2 (kd)


3.       Bidrag till kapitalet i
Europeiska utvecklingsbanken


Riksdagen  godkänner  den  föreslagna
användningen     av      det      under
utgiftsområde  2  Samhällsekonomi   och
finansförvaltning uppförda  ramanslaget
2:9  Bidrag till kapitalet i Europeiska
utvecklingsbanken.   Därmed    bifaller
riksdagen    proposition    2000/01:100
punkt 16.


4.       Ägande av Vasallen AB


Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
överta  aktierna  i Vasallen  AB  genom
utdelning   eller   annat   förfarande.
Därmed  bifaller riksdagen  proposition
2000/01:100 punkt 17.


5.       Avvecklingen av Brisingen
Holding AB


Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
avveckla  Brisingen Holding AB.  Därmed
bifaller      riksdagen     proposition
2000/01:100 punkt 18.


6.       Medel till
utrikesförvaltningen


Riksdagen  avslår motion 2000/01:Fi20
yrkande 29.


Reservation 3 (m, kd, c, fp)


7.       Ansökningsavgifter för
uppehålls- och arbetstillstånd


Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
meddela  föreskrifter om  avgifter  för
ansökan      om     uppehålls-      och
arbetstillstånd  enligt  de  riktlinjer
som     föreslås.    Därmed    bifaller
riksdagen    proposition    2000/01:100
punkt 19.


8.       Funktionen Civil ledning


Riksdagen  godkänner  den  föreslagna
användningen     av      det      under
utgiftsområde  6 Totalförsvar  uppförda
ramanslaget   6:4   Funktionen    Civil
ledning.   Därmed  bifaller   riksdagen
proposition 2000/01:100 punkt 20.


9.       Kustbevakningen


Riksdagen  godkänner  förslaget  till
ny         investeringsplan         för
Kustbevakningen      för       perioden
2001-2004.  Därmed  bifaller  riksdagen
proposition 2000/01:100 punkt 21.


10.      Statsbidrag till
vårdartjänst m.m.


Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
under  år 2001, såvitt avser det  under
utgiftsområde  9  Hälsovård,   sjukvård
och  social omsorg uppförda ramanslaget
16:3   Statsbidrag  till   vårdartjänst
m.m.,   ingå  ekonomiska  förpliktelser
som     inklusive    tidigare    gjorda
åtaganden  innebär  utgifter  på  högst
90  000  000  kr efter år 2001.  Därmed
bifaller      riksdagen     proposition
2000/01:100 punkt 22.


11.      Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken


Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
under  2001,  såvitt  avser  det  under
utgiftsområde  9  Hälsovård,   sjukvård
och  social omsorg uppförda ramanslaget
17:1  Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken,     ingå     ekonomiska
förpliktelser  som  inklusive  tidigare
gjorda  åtaganden innebär  utgifter  på
högst  60  000  000 kr efter  år  2001.
Därmed  bifaller riksdagen  proposition
2000/01:100 punkt 23.


12.      Användning av medel i
folkpensioneringsfonden


Riksdagen  godkänner  den  föreslagna
användningen      av      medel       i
folkpensioneringsfonden.         Därmed
bifaller      riksdagen     proposition
2000/01:100 punkt 24.


13.      Erbjudande av plats inom
aktivitetsgarantin


Riksdagen    godkänner    regeringens
förslag i fråga om erbjudande av  plats
inom     aktivitetsgarantin.     Därmed
bifaller      riksdagen     proposition
2000/01:100 punkt 25.


14.        Investeringsbidrag för
nybyggnad av hyresbostäder


Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
under  år 2001, såvitt avser det  under
utgiftsområde   18   Samhällsplanering,
bostadsförsörjning     och     byggande
föreslagna   nya   ramanslaget    31:12
Investeringsbidrag  för  nybyggnad   av
hyresbostäder,  besluta  om  stöd   som
inklusive   tidigare  gjorda  åtaganden
innebär  utgifter på högst  1  300  000
000 kr under åren 2002-2004.


Därmed  bifaller riksdagen  proposition
2000/01:100   punkt   26   och   avslår
motionerna  2000/01:Fi20  yrkande   28,
2000/01:Fi21  och 2000/01:Fi27  yrkande
2.


Reservation 4 (m, kd, c, fp)


15.      Överlåtelse av
förvaltningsuppgift till organ i annat
medlemsland beträffande
strukturfondsprogram


Riksdagen  antar regeringens  förslag
till  lag om ändring i lagen (1996:506)
om        överlåtelse       av       en
förvaltningsuppgift       till       en
övervakningskommitté   m.m.   med   den
ändringen   att   författningen   skall
träda  i kraft den 31 juli 2001. Därmed
bifaller  riksdagen delvis  proposition
2000/01:100 punkt 11.


16.      Ersättning för nedsättning
av socialavgifter


Riksdagen  godkänner  den  föreslagna
användningen     av      det      under
utgiftsområde  19  Regional   utjämning
och   utveckling  uppförda  ramanslaget
33:4  Ersättning  för  nedsättning   av
socialavgifter.     Därmed     bifaller
riksdagen    proposition    2000/01:100
punkt     27    och    avslår    motion
2000/01:Fi29 yrkande 2.


Reservation 5 (kd)


17.      Affärsverket svenska
kraftnäts finansiella befogenheter


Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
för   2001   ge  Affärsverket   svenska
kraftnät  de  finansiella  befogenheter
som     föreslås.    Därmed    bifaller
riksdagen    proposition    2000/01:100
punkt 28.


18.      Funktionen Transporter


Riksdagen godkänner att ansvaret  för
delfunktionen  Landsvägstransporter   i
det  civila  försvaret förs  över  från
Överstyrelsen för civil beredskap  till
Vägverket.  Därmed  bifaller  riksdagen
proposition 2000/01:100 punkt 29.


19.      Göteborgsöverenskommelsen


Riksdagen  godkänner  den  föreslagna
användningen   av  den   av   riksdagen
fastställda        låneramen        för
Göteborgsöverenskommelsen.       Därmed
bifaller      riksdagen     proposition
2000/01:100 punkt 30.


20.      Utbyggnad av väg E 6


Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
låta    Vägverket   ta   upp   lån    i
Riksgäldskontoret intill ett belopp  av
100   000   000  kr  för   att   inleda
utbyggnaden   av   väg    E    6    del
Hogdal-Nordby.     Därmed      bifaller
riksdagen    proposition    2000/01:100
punkt     31    och    avslår    motion
2000/01:Fi30 yrkandena 2 och 3.


Reservation 6 (m)


21.      Banverket och Vägverket
(Svedab)


Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
vidta   de   åtgärder   i   fråga    om
aktieägartillskott  till  Svensk-Danska
Broförbindelser   AB:s   (Svedab)   som
föreslås  under de förutsättningar  som
anges    i   propositionen   och    som
utskottet  anför i avsnittet  Banverket
och    Vägverket    (Svedab).    Därmed
bifaller  riksdagen delvis  proposition
2000/01:100 punkt 32 och avslår  motion
2000/01:Fi30 yrkande 4.


Reservation 7 (m)


22.      Banverkets låneram


Riksdagen  godkänner  den   förslagna
användningen  av den av  riksdagen  för
år    2001   beslutade   låneramen    i
Riksgäldskontoret    för     Banverkets
investeringar.     Därmed      bifaller
riksdagen    proposition    2000/01:100
punkt 33.


23.      Ändring i lagen om
tilldelning av spårkapacitet


Riksdagen  antar regeringens  förslag
till  lag om ändring i lagen (1997:756)
om  tilldelning  av  spårkapacitet  med
den  ändringen  att den skall  träda  i
kraft   den  1  augusti  2001.   Därmed
bifaller  riksdagen delvis  proposition
2000/01:100 punkt 12.


24.      Framtida sjöfartsstödet


Riksdagen      avslår      motionerna
2000/01:Fi25  och 2000/01:Fi29  yrkande
3.


Reservation 8 (m)


Reservation 9 (kd)


25.      Statens jordbruksverk


Riksdagen  godkänner  den  föreslagna
användningen     av      det      under
utgiftsområde  23 Jord- och  skogsbruk,
fiske  med anslutande näringar uppförda
ramanslaget        43:1         Statens
jordbruksverk.     Därmed      bifaller
riksdagen    proposition    2000/01:100
punkt 34 i denna del.


26.      Inkomsttitel 2556
Djurregisteravgifter


Riksdagen  godkänner att inkomsttitel
2556  Djurregisteravgifter  slopas  och
att  avgiftsinkomsterna  redovisas  mot
anslaget  43:1  Statens  jordbruksverk.
Därmed  bifaller riksdagen  proposition
2000/01:100 punkt 34 i denna del.


27.      Arealersättning och
djurbidrag m.m.


Riksdagen  godkänner  den  föreslagna
användningen     av      det      under
utgiftsområde  23 Jord- och  skogsbruk,
fiske  med anslutande näringar uppförda
ramanslaget 43:5 Arealersättningar  och
djurbidrag    m.m.   Därmed    bifaller
riksdagen    proposition    2000/01:100
punkt 35.


28.      Ram för ordinarie
exportgarantier


Riksdagen  bemyndigar regeringen  att
under      2001      ikläda      staten
betalningsansvar intill ett  belopp  av
högst   175   000  000   000   kr   för
exportkreditgarantier. Därmed  bifaller
riksdagen    proposition    2000/01:100
punkt 36.


29.      Ändrade och nya anslag samt
ändrade ramar för utgiftsområden för
år 2001


Riksdagen  godkänner  ändrade   ramar
för    utgiftsområden   samt    anvisar
ändrade  och nya anslag för  budgetåret
2001    i    enlighet    med    bifogad
specifikation  samt  tillkännager   för
regeringen    som   sin   mening    vad
utskottet   anfört  om   omarrondering.
Därmed  bifaller riksdagen  proposition
2000/01:100   punkt  37   samt   delvis
motion    2000/01:Fi32    och    avslår
motionerna  2000/01:Fi22, 2000/01:Fi23,
2000/01:Fi24, 2000/01:Fi27  yrkande  1,
2000/01:Fi30     yrkande     1     samt
2000/01:Fi31.


Reservation 10 (m)


Reservation 11 (fp)


Stockholm den 31 maj 2001




På finansutskottets vägnar




Jan Bergqvist






Följande   ledamöter   har   deltagit   i
beslutet:  Jan Bergqvist (s), Mats  Odell
(kd),    Gunnar   Hökmark   (m),    Bengt
Silfverstrand  (s),  Lisbet  Calner  (s),
Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),
Anna  Åkerhielm (m), Carin Lundberg  (s),
Siv  Holma (v), Per Landgren (kd), Gunnar
Axén  (m), Yvonne Ruwaida (mp),  Lena  Ek
(c), Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich
(s)     och    Lars    Bäckström     (v).






Förslag  till beslut om tilläggsbudget  1
för  budgetåret 2001 (punkt 29 i  Förslag
till riksdagsbeslut)
Utskottets  förslag  till  ramar  och   anslag
överensstämmer med regeringens förslag.




Specifikation av ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag för budgetåret 2001


Tusental kronor
Utgiftsområde          Regeringens förslag


Anslag
Belopp Förändr     Ny
enligt  ing av ram/ny
statsbu         anslag
dgeten ram/ans  snivå
2001     lag


1      Rikets styrelse         5 316  29 050  5 345
203            253
45: Sametinget, ramanslag  14 703   1 600 16 303
1
46: Allmänna val,          25 000   1 400 26 400
1   ramanslag
46: Valmyndigheten,          Nytt   3 450  3 450
5   ramanslag
90: Regeringskansliet       3 269  22 600  3 292
5   m.m., ramanslag           649            249


2      Samhällsekonomi och     1 307   3 700  1 311
finansförvaltning         655            355
1:6 Statistiska           376 303   3 700    380
centralbyrån,                            003
ramanslag
2:2 Finansinspektionen,   130 186   6 300    136
ramanslag                                486
2:4 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader 256 402  -2 300    254
, ramanslag                              102
2:7 Avgift för
Stadshypotekskassans    9 400  -4 000  5 400
grundfond, ramanslag


3     Skatteförvaltning och   6 206  -2 700  6 204
uppbörd                   948            248
3:1 Riksskatteverket,     442 682  -3 450    439
ramanslag                                232
3:2 Skattemyndigheterna,    4 593     750  4 594
ramanslag                 878            628


4     Rättsväsendet          23 973 773 000 24 746
166            166
4:1 Polisorganisationen,   12 298 770 000 13 068
ramanslag                 318            318
4:6 Kriminalvården,         4 148   3 000  4 151
ramanslag                 078            078
4:1 Brottsoffermyndighete  16 852   3 000 19 852
0   n, ramanslag
4:1 Ersättning för skador
1   på grund av brott,     74 500  -3 000 71 500
ramanslag


5     Utrikesförvaltning
och internationell      2 908  11 400  2 919
samverkan                 385            785
5:1 Utrikesförvaltningen,   1 816  11 400  1 827
ramanslag                 068            468


6     Totalförsvar           46 530  -4 000 46 526
105            105
6:1 Förbandsverksamhet
och beredskap m.m.,    18 266 703 700 18 969
ramanslag                 092            792
6:2 Fredsfrämjande          1 000  81 000  1 081
truppinsatser,            762            762
ramanslag
6:3 Materiel,
anläggningar samt      23 314    -787 22 527
forskning och             833     000    833
teknikutveckling,
ramanslag
7:4 Statens
räddningsverk:        555 449  -1 700    553
samhällets skydd mot                     749
olyckor, ramanslag


7     Internationellt        14 966    -107 14 859
bistånd                   011     000    011
8:1 Biståndsverksamhet,    13 603    -107 13 496
reservationsanslag        884     000    884


Utgiftsområde          Regeringens förslag


Anslag
Belopp Förändr     Ny
enligt  ing av ram/ny
statsbu         anslag
dgeten ram/ans  snivå
2001     lag


8      Invandrare och          4 941  38 000  4 979
flyktingar                878            878
10: Kommunersättningar
3   vid                     2 238    -200  2 038
flyktingmottagande,       565     000    565
ramanslag
12: Migrationsverket,     446 031  27 000    473
1   ramanslag                                031
12: Mottagande av           1 039 168 000  1 207
2   asylsökande,              335            335
ramanslag
12: Utlänningsnämnden,     70 483   5 000 75 483
4   ramanslag
12: Från EU-budgeten
7   finansierade insatser    Nytt  38 000 38 000
för
asylsökande,
ramanslag


9      Hälsovård, sjukvård    29 373       0 29 373
och social omsorg         625            625
13: Hälso- och
5   sjukvårdens            23 407  -1 570 21 837
ansvarsnämnd,


ramanslag
14: Bidrag till Nordiska
3   hälsovårdshögskolan,   16 896   1 970 18 866
ramanslag
14: Alkoholsortimentsnämn     401    -400      1
10  den, ramanslag


1      Ekonomisk trygghet
0     vid sjukdom och       101 949   3 100    105
handikapp                 802     000    049
802
19: Sjukpenning och
1   rehabilitering m.m.,   38 425   3 000 41 425
ram-                      000     000    000


anslag
19: Allmänna                5 049 100 000  5 149
8   försäkringskassor,        296            296
ramanslag


1      Ekonomisk trygghet     33 779  30 000 33 809
1     vid ålderdom              600            600
20: Efterlevandepensioner  13 141  30 000 13 171
2   till vuxna, ramanslag     000            000
20: Bostadstillägg till    10 264    -120 10 144
3   pensionärer,              000     000    000
ramanslag
20: Delpension, ramanslag 177 600 120 000    297
4                                            600


1      Arbetsmarknad          63 030    -818 62 212
3                               635     632    003
22: Bidrag till
2   arbetslöshetsersättni  38 962    -474 38 487
ng och                    000     864    136
aktivitetsstöd,
ramanslag
22: Köp av
3   arbetsmarknadsutbildn   5 761    -343  5 417
ing och övriga            086     768    318
kostnader, ramanslag


1      Arbetsliv               8 541 -19 000  8 522
4                               971            971
1:2 Statliga                7 500 -19 000  7 481
tjänstepensioner          000            000
m.m., ramanslag


1      Utbildning och         34 845    -150 34 695
6     universitetsforskning     518     000    518
25: Statens institut för
5   handikappfrågor i     125 292  88 656    213
skolan, ramanslag                        948
25: Specialskolemyndighet
7   en och resurscenter,  411 774 -73 656    338
ramanslag                                118
25: Särskilda insatser på 278 526 -15 000    263
8   skolområdet,                             526
ramanslag
25: Maxtaxa i             150 000    -150      0
10  barnomsorgen m.m.,                000
ramanslag
25: Särskilda utgifter
70  inom universitet och  362 066 -20 000    342
högskolor m.m.,                          066
ramanslag
25: Centrala              351 995  17 500    369
76  studiestödsnämnden,                      495
ramanslag
25: Överklagandemyndighet   5 000   2 500  7 500
77  en, ramanslag




Utgiftsområde          Regeringens förslag


Anslag
Belopp Förändr     Ny
enligt  ing av ram/ny
statsbu         anslag
dgeten ram/ans  snivå
2001     lag


1      Kultur, medier,         7 806  16 766  7 823
7     trossamfund och           918            684
fritid
28: Bidrag till allmän
2   kulturverksamhet,     224 463  18 916    243
utveckling samt                          379
internationellt
kulturarbete och
samarbete, ramanslag
28: Bidrag till Svenska
14  språknämnden och        4 569     176  4 745
Sverigefinska
språknämnden,
obetecknat anslag
28: Bidrag till bild- och  29 234      74 29 308
19  formområdet,
ramanslag
28: Centrala museer:      192 919    -514    192
29  Stiftelser,                              405
obetecknat anslag
28: Bidrag till vissa      30 500     264 30 764
31  museer, obetecknat
anslag
28: Stöd till              50 750  -2 150 48 600
38  trossamfund,
ramanslag
30: Stöd till idrotten,   457 240    -400    456
1   ramanslag                                840
30: Stöd till
4   friluftsorganisatione  13 000     400 13 400
r, obetecknat anslag


1      Samhällsplanering,
8     bostadsförsörjning      1 634    -513  1 121
och byggande              740     000    740
21: Bostadsbidrag,          4 760    -500  4 260
1   ramanslag                 000     000    000
31: Bidrag till fonden
5   för fukt- och          50 000 -10 000 40 000
mögelskador,
ramanslag
31: Investeringsbidrag
12  för nybyggnad av         Nytt   1 000  1 000
hyresbostäder,
ramanslag
34: Stöd till lokala
1   investeringsprogram     1 364  -4 000  1 360
för ekologisk             500            500
hållbarhet, ramanslag


2      Allmän miljö- och       2 200   4 000  2 204
0     naturvård                 522            522
34: Naturvårdsverket,     303 138   4 000    307
1   ramanslag                                138


2      Kommunikationer        24 690 -10 000 24 680
2                               313            313
34: Bidrag till Sveriges
1   meteorologiska och
hydrologiska institut 203 077  20 000    223
m.m., ramanslag                          077
36: Vägverket:              1 044    -257    787
1   Administration,           730     600    130
ramanslag
36: Väghållning och        13 662 230 000 13 892
2   statsbidrag,              925            925
ramanslag
36: Banverket:            749 849  -2 400    747
3   Administration,                          449
ramanslag
36: Bidrag till           409 000 105 000    514
8   sjöfarten, ramanslag                     000
36: Ersättning till Statens
10  järnvägar i samband med   140 -90 000 50 000
utdelning från AB         000
Swedcarrier, ramanslag
36: Rikstrafiken:Trafikup 790 000 -15 000    775
12  phandling, ramanslag                     000


2      Jord- och skogsbruk,
3     fiske med anslutande
näringar               13 677 -10 500 13 666
015            515
25: Sveriges                1 199   1 000  1 200
1   lantbruksuniversitet,     121            121
ramanslag
26: Forskningsrådet för
1   miljö, areella
näringar och          240 263  -6 000    234
samhällsbyggande:                        263
Forskning och
kollektiv forskning,
ramanslag
42: Statens
1   veterinärmedicinska
anstalt, ram-          93 706   5 000 98 706


anslag
43: Statens               300 456  -3 400    297
1   jordbruksverk,                           056
ramanslag
43: Räntekostnader för
7   förskotterade
arealersättningar      79 700  -2 100 77 600
m.m., ramanslag
43: Åtgärder inom          25 000  -3 000 22 000
16  livsmedelsområdet,
ramanslag
44: Stöd till jordbrukets
4   rationalisering m.m.,
ramanslag              20 000  -2 000 18 000


Utgiftsområde          Regeringens förslag


Anslag
Belopp Förändr     Ny
enligt  ing av ram/ny
statsbu         anslag
dgeten ram/ans  snivå
2001     lag


2      Näringsliv              3 517 -56 240  3 461
4                               539            299
26: Verket för
2   innovationssystem:
Forskning och           1 005 -89 960    915
utveckling, ramanslag     949            989
38: Myndigheten för
1   företagsutveckling:
Förvaltningskostnader 183 537  20 000    203
, ramanslag                              537
38: Sveriges geologiska
6   undersökning:
Geovetenskaplig         4 924   4 000  8 924
forskning, ramanslag
38: Styrelsen för
10  ackreditering och
teknisk kontroll:      13 947   2 700 16 647
Bidrag till
riksmätplatser,
ramanslag
38: Bidrag till
12  standardisering,
provnings- och         80 388  -1 000 79 388
mätteknisk FoU m.m.,
ramanslag
38: Rymdverksamhet,       535 809  -1 700    534
14  ramanslag                                109
39: Exportfrämjande       173 656  -5 000    168
3   verksamhet, ramanslag                    656
39: Investeringsfrämjande  51 357  14 720 66 077
5   , ramanslag
40: Marknadsdomstolen,      5 112     500  5 612
1   ramanslag
40: Konsumentverket,       92 972  -2 000 90 972
2   ramanslag
40: Allmänna               16 691   1 500 18 191
3   reklamationsnämnden,
ramanslag


2      Allmänna bidrag till   99 362 140 280 99 502
5     kommuner                  633            913
91: Generellt statsbidrag
1   till kommuner och      78 105 150 000 78 255
landsting, ramanslag      500            500
91: Bidrag till särskilda
2   insatser i vissa
kommuner och            2 066  -9 720  2 056
landsting,                200            480
reservationsanslag


Summa                       2 455 124
anslagsförändring på
tilläggsbudget


Reservationer
Utskottets  förslag  till  riksdagsbeslut
och   ställningstaganden  har   föranlett
följande reservationer. I rubriken  anges
inom  parentes vilken punkt i  utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.


1.Presstöd (punkt 2) (m, fp)


av    Gunnar   Hökmark   (m),   Lennart
Hedquist   (m),  Anna  Åkerhielm   (m),
Gunnar  Axén  (m)  och  Karin  Pilsäter
(fp).


Förslag till riksdagsbeslut


Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 2 borde ha följande lydelse:


Riksdagen avslår den föreslagna ändringen
av reglerna för presstöd. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Fi20 yrkande
27    och    2000/01:Fi28   samt   avslår
proposition  2000/01:100  punkt  15   och
motion 2000/01:Fi29 yrkande 1.


Ställningstagande


Regeringens    förslag     om     ändrade
presstödsregler bör, i enlighet  med  vad
som   anförs  i  motionerna  Fi20    (fp)
yrkande   27   och  Fi28   (m),   avslås.
Presstödet  har sedan ett  trettiotal  år
haft i stort samma inriktning, trots  att
medielandskapet  förändrats   dramatiskt.
Det  har inte bidragit till att tidningar
i   ekonomiska  svårigheter  har   kunnat
räddas  som förväntat. Stödet har däremot
bidragit  till att strukturella  reformer
har försenats och att konkurrensvillkoren
snedvridits. Att höja presstödet för  att
medel  frigjorts till följd av  tidningen
Arbetets nedläggning är inte motiverat.


2.Presstöd (punkt 2) (kd)


av  Mats  Odell och Per Landgren  (båda
kd).


Förslag till riksdagsbeslut


Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 2 borde ha följande lydelse:


Riksdagen    godkänner   den   föreslagna
ändringen   av   reglerna  för   presstöd
beträffande  samdistributionsstödet   och
avslår förslaget beträffade driftsstödet.
Därmed    bifaller    riksdagen    motion
2000/01:Fi29  yrkande 1, bifaller  delvis
proposition  2000/01:100  punkt  15   och
avslår motionerna 2000/01:Fi20 yrkande 27
och 2000/01:Fi28.


Ställningstagande


När   det  gäller  förslaget  om  ändrade
presstödsregler bör endast uppjusteringen
av   samdistributionsstödet   med   5   %
genomföras.    Förslaget     att     höja
driftsstödet med 12 % bör, som  anförs  i
motion  Fi  29  (kd) yrkande  1,  däremot
avslås.


3.Medel till utrikesförvaltningen
(punkt 6) (m, kd, c, fp)


av  Mats  Odell  (kd),  Gunnar  Hökmark
(m),   Lennart   Hedquist   (m),   Anna
Åkerhielm   (m),  Per  Landgren   (kd),
Gunnar Axén (m), Lena Ek (c) och  Karin
Pilsäter (fp).


Förslag till riksdagsbeslut


Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 6 borde ha följande lydelse:


Riksdagen  ger som sin mening  regeringen
till känna vad som anförs i reservation 3
om ökade medel till utrikesförvaltningen.
Därmed   tillstyrker   riksdagen   motion
2000/01:Fi20 yrkande 29.


Ställningstagande




Vi anser att anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen bör tillföras
ytterligare 25 miljoner för att göra
det möjligt att bibehålla ambassaderna
i Tunis, Lima, Beirut och vid Heliga
stolen. I länder som är av central
betydelse för Sveriges utrikes- eller
säkerhetspolitiska intressen, som är
viktiga för svenskt näringsliv, som är
partner i utvecklingssamarbetet eller
som är av stor regional betydelse är
det av betydande vikt att Sverige
besitter diplomatisk närvaro. Att av
besparingsskäl lägga ner ambassaderna
i Tunis, Lima, Beirut och vid Heliga
stolen anser vi vara oerhört
beklagligt. Sveriges utlandsbevakning
skulle på så vis bli nedgraderad på
ett mycket olyckligt sätt. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening.




4.Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder (punkt 14) (m, kd, c,
fp)


av  Mats  Odell  (kd),  Gunnar  Hökmark
(m),   Lennart   Hedquist   (m),   Anna
Åkerhielm   (m),  Per  Landgren   (kd),
Gunnar Axén (m), Lena Ek (c) och  Karin
Pilsäter (fp).


Förslag till riksdagsbeslut


Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 14 borde ha följande lydelse:


Riksdagen   avslår   förslaget   om   ett
investeringsbidrag   för   nybyggnad   av
hyresbostäder. Därmed bifaller  riksdagen
motionerna   2000/01:Fi20   yrkande   28,
2000/01:Fi21   och  delvis   2000/01:Fi27
yrkande    2   och   avslår   proposition
2000/01:100 punkt 26.


Ställningstagande


Det  behövs helt andra åtgärder  för  att
komma   till   rätta  med  de  omfattande
problemen   på   bostadsmarknaden.    Som
framhålls   i   motioner  från   Moderata
samlingspartiet,       Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna
behöver  långsiktigt goda förutsättningar
för  byggande och förvaltning av bostäder
skapas.   Det  handlar  bl.a.  om   sänkt
skattetryck       på      bostadssektorn,
förenklingar  i  plan- och byggprocessen,
en översyn av hyressättningssystemet samt
åtgärder för att främja konkurrensen inom
byggsektorn.  På  dessa  områden  har  vi
presenterat delvis olika förslag, men med
en   inriktning  som  till  stora   delar
sammanfaller.        Inför        höstens
riksdagsarbete  har  vi  för  avsikt  att
återkomma    med    förslag    om     hur
bostadsmarknaden skall  kunna  bringas  i
balans i hela landet. Vi anser emellertid
inte att det finns skäl att i samband med
2001  års tilläggsbudget fördjupa  oss  i
dessa    frågor.   I   detta   sammanhang
begränsar  vi  oss därför till  att  helt
kortfattat redogöra för några av de  skäl
som  talar mot regeringens förslag om att
införa ett nytt investeringsbidrag.


Rent allmänt kan det konstateras att  en
bidragsgivning    med   den    föreslagna
utformningen inte på något sätt  påverkar
de   grundläggande  orsakerna   till   de
problem    som    föranlett   regeringens
förslag.   Erfarenheterna  från  liknande
bidragsformer är också till  stora  delar
negativa.  Inte sällan har denna  typ  av
statliga  insatser visat  sig  kunna  bli
såväl        kostnadsdrivande         som
konkurrenshämmande. Det finns således  en
uppenbar     risk     för     att     ett
investeringsbidrag  med   den   förordade
inriktningen  inte bara kommer  att  visa
sig  vara  ineffektivt utan att det  även
direkt  motverkar  sitt  syfte  och   gör
betydligt  mer skada än nytta.  Redan  nu
har    den    effekten   uppkommit    att
bostadsföretag  skjuter   upp   planerade
byggprojekt i avvaktan på att de  närmare
villkoren  för bidraget skall  redovisas.
Från flera håll har det också ifrågasatts
om  bidraget, med de villkor om  hyrestak
m.m. som regeringen aviserat, alls kommer
att  kunna  användas där behovet  av  nya
bostäder är som störst.


Det    är    enligt   vår    uppfattning
anmärkningsvärt   att   regeringen   inte
förmått  ta fasta på de enträgna krav  på
långsiktigt    hållbara    regler     för
bostadsbyggandet   som   vid    upprepade
tillfällen förts fram av en i stort  sett
enig  bygg- och bostadssektor.  Ett  nytt
tillfälligt  investeringsbidrag  riskerar
att  ytterligare  försena  de  nödvändiga
åtgärderna.  Bostadsmarknaden  har  under
alltför lång tid lidit av tillfälliga och
ogenomtänkta      statliga      insatser.
Regeringen   har   också   fått   tydliga
signaler   om  att  bostadssektorn   inte
önskar  nya  åtgärder av denna  typ.  Vid
exempelvis  den offentliga utfrågning  på
temat    "Varför   byggs   det   så    få
hyresbostäder     i     Sverige?"     som
bostadsutskottet genomförde i mars  i  år
fanns det i princip ingen part som tyckte
att investeringsbidrag är önskvärda. Även
de  partsföreträdare som i brist på andra
insatser inte ansåg sig helt kunna avvisa
tanken  på  sådana åtgärder uttryckte  en
stor  tveksamhet på grund av  risken  för
oönskade   bieffekter  och   bristen   på
långsiktighet.


Med  hänvisning  till det  ovan  anförda
anser  vi att regeringens förslag om  ett
nytt  investeringsbidrag för byggande  av
hyresbostäder bör avslås av riksdagen.


5.Ersättning för nedsättning av
socialavgifter (punkt 16) (kd)


av  Mats  Odell och Per Landgren  (båda
kd).


Förslag till riksdagsbeslut


Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 16 borde ha följande lydelse:


Riksdagen     avslår    den    föreslagna
användningen  av det under  utgiftsområde
19   Regional  utjämning  och  utveckling
uppförda ramanslaget 33:4 Ersättning  för
nedsättning  av  socialavgifter.   Därmed
bifaller  riksdagen  motion  2000/01:Fi29
yrkande    2   och   avslår   proposition
2000/01:100 punkt 27.


Ställningstagande


Vi  avstyrker  regeringens  förslag  till
användning   av  det  aktuella   anslaget
eftersom det inte finns någon färdig plan
för   hur   de  frigjorda  medlen   skall
användas.   Medlen  bör  återföras   till
statsbudgeten.


6.Utbyggnad av väg E 6 (punkt 20) (m)


av  Gunnar  Hökmark, Lennart  Hedquist,
Anna  Åkerhielm och Gunnar  Axén  (alla
m).


Förslag till riksdagsbeslut


Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 20 borde ha följande lydelse:


Riksdagen bemyndigar regeringen att  låta
Vägverket  ta upp lån i Riksgäldskontoret
intill  ett belopp av 100 000 000 kr  för
att  inleda utbyggnaden av väg  E  6  del
Hogdal-Nordby  samt ger  som  sin  mening
regeringen  till känna vad som  anförs  i
reservation  6  om avgiftsfinansieringen.
Därmed    bifaller    riksdagen    delvis
proposition  2000/01:100  punkt  31  samt
helt motion 2000/01:Fi30 yrkandena 2  och
3.


Ställningstagande


Moderata samlingspartiet har sedan  länge
förordat en fortsatt utbyggnad av  väg  E
6.   Vi  har  därför  ingen  erinran  mot
regeringens förslag att Vägverket får  ta
upp  lån  i Riksgäldskontoret intill  ett
belopp  av  100 miljoner kronor  för  att
inleda  utbyggnaden  av  väg  E   6   del
Hogdal-Nordby.   Vi   anser   dock    att
avgifterna  för  den  aktuella   sträckan
inklusive  den halva bron över  Svinesund
bör  betalas av samtliga trafikanter. För
att kunna närmare fastställa avgiftsnivån
bör  regeringen återkomma till  riksdagen
med information om hur avgiftsberäkningen
bör   utformas.   Detta   bör   riksdagen
tillkännage    som   sin    mening    för
regeringen. Riksdagen bör således bifalla
motion Fi30 (m) yrkandena 2 och 3.


7.Banverket och Vägverket (Svedab)
(punkt 21) (m)


av  Gunnar  Hökmark, Lennart  Hedquist,
Anna  Åkerhielm och Gunnar  Axén  (alla
m).


Förslag till riksdagsbeslut


Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 21 borde ha följande lydelse:


Riksdagen     avslår     förslaget     om
aktieägartillskott     i     form      av
betalningsutfästelser till  Svensk-Danska
Broförbindelser   AB:s   (Svedab)    samt
tillkännager  för  regeringen   som   sin
mening  vad  som anförs i reservation  7.
Därmed  bifaller riksdagen delvis  motion
2000/01:Fi30   yrkande   4   och   avslår
proposition 2000/01:100 punkt 32.


Ställningstagande


Vi instämmer i den kritik som framförs  i
motion  Fi30 (m). Vi anser att regeringen
bör  återkomma  med ett  nytt  förslag  i
budgetpropositionen   där    erforderligt
kapitaltillskott finansieras via  anslag.
Detta  bör riksdagen tillkännage som  sin
mening för regeringen.


8.Framtida sjöfartsstödet (punkt 24) (m)


av  Gunnar  Hökmark, Lennart  Hedquist,
Anna  Åkerhielm och Gunnar  Axén  (alla
m).


Förslag till riksdagsbeslut


Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 24 borde ha följande lydelse:


Riksdagen tillkännager som sin mening för
regeringen  vad som anförs i  reservation
8.   Riksdagen  bifaller  därmed   motion
2000/01:Fi25     och    avslår     motion
2000/01:Fi29 yrkande 3.


Ställningstagande


Den   svenskregistrerade  handelsflottan,
utom  färjorna, har länge haft svårt  att
hävda  sig i konkurrensen. Sedan år  1989
är  den beroende av statligt stöd, vilket
är    en    olycklig    lösning.    Många
utvärderingar har gjorts av denna typ  av
riktade  industristöd och de ger alla  en
genomgående   mycket  negativ   bild   av
effekterna.   Stödet  skapar  ineffektiva
organisationer,  snedvrider  konkurrensen
och  konserverar föråldrad teknik.  Sedan
stödet    infördes   har   handelsflottan
minskat,  medelåldern hos tonnaget  ökat,
den   tekniska  utvecklingen  mer   eller
mindre  avstannat  och  riskkapitalet   i
stort    sett    försvunnit.   Regeringen
aviserar  nu  att  stödet  skall  mer  än
fördubblas    och    även    utgå    till
färjesjöfarten. Det utökade stödet kommer
till  den helt dominerande delen att utgå
till ett enda företag. Det borde inte  ha
inträffat  sedan varvsstödets  dagar  att
ett  enskilt  företag  erhåller  ett   så
omfattande  belopp för att täcka  löpande
driftunderskott. Eftersom  färjenäringen,
till    skillnad   från    den    vanliga
lastsjöfarten,   verkar   i   en    sorts
oligopolmarknad   med  mycket   begränsad
konkurrens mellan de olika företagen,  är
stödet     än     mer    anmärkningsvärt.
Sjöfartsstödet kommer därför  direkt  att
påverka  det  statliga upplåningsbehovet,
och  kostnaden för det nya driftsbidraget
till   färjorna  överlåts   därmed   till
framtida generationer att betala. När den
svenska   arbetsmarknaden   står    inför
personalbrist  på många områden  planerar
regeringen     att    med     skattemedel
subventionera     tämligen     lågbetalda
sjöarbeten.   Detta   kan   enligt    vår
uppfattning   inte   vara    en    riktig
utveckling.  Stödet bör  enligt  motionen
därför   ej   utökas  och  det  nuvarande
sjöfartsstödet bör avvecklas.  Detta  bör
riksdagen tillkännage som sin mening  för
regeringen.


Riksdagen bör således bifalla motion Fi25
(m).




9.Framtida sjöfartsstödet (punkt 24)
(kd)


av  Mats  Odell och Per Landgren  (båda
kd).


Förslag till riksdagsbeslut


Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 24 borde ha följande lydelse:


Riksdagen tillkännager som sin mening för
regeringen  vad som anförs i  reservation
9.   Riksdagen  bifaller  därmed   motion
2000/01:Fi29 yrkande 3 och avslår  motion
2000/01:Fi25.


Ställningstagande


I vårpropositionen skriver regeringen att
sjöfartsstödet skall införas så snart som
möjligt, dock senast den 1 januari  2002.
Kristdemokraterna  anser  att   det   nya
sjöfartsstödet skall träda i kraft  redan
till   sommaren,  dock   senast   den   1
september  2001.  Vi  anser  att   svensk
handelssjöfart är ledande på  miljö-  och
säkerhetstänkande men att den lever under
pressade ekonomiska förhållanden.  Därför
vill vi framhålla att det är viktigt  att
kompetensen finns kvar i Sverige och  för
det krävs enligt vår uppfattning en aktiv
sjöfartspolitik.  Detta bör  tillkännages
för  regeringen.  Riksdagen  bör  således
bifalla motion Fi29 (kd) yrkande 3.


10.        Ändrade och nya anslag samt
ändrade ramar för utgiftsområden för
år 2001 (punkt 29) (m)


av  Gunnar  Hökmark, Lennart  Hedquist,
Anna  Åkerhielm och Gunnar  Axén  (alla
m).


Förslag till riksdagsbeslut


Vi  anser  att  utskottets förslag  under
punkt 29 borde ha följande lydelse:


Riksdagen  godkänner  ändrade  ramar  för
utgiftsområden samt anvisar  ändrade  och
nya anslag för budgetåret 2001 i enlighet
med  den specifikation som betecknats med
(m)  i bilaga 3 samt ger regeringen  till
känna    vad    utskottet    anfört    om
omarrondering  samt vad i reservation  10
anförs        om       polisverksamheten,
Migrationsverket, Utlänningsnämnden  samt
om-      och      nylokalisering       av
försvarsverksamhet.    Därmed    bifaller
riksdagen  delvis proposition 2000/01:100
punkt  37  och  motion  2000/01:Fi32  och
bifaller  helt  motionerna  2000/01:Fi22,
2000/01:Fi23, 2000/01:Fi24,  2000/01:Fi27
yrkande  1, 2000/01:Fi30 yrkande  1  samt
2000/01:Fi31.


Ställningstagande


Vi  biträder de förslag som  finns  i  de
moderata  motionerna  Fi22,  Fi23,  Fi24,
Fi27,  Fi30  och  Fi31. Det  innebär  att
riksdagen  bör avslå regeringens  förslag
beträffande                    försvaret,
friluftsorganisationer                och
investeringsbidrag   för   nybyggnad   av
hyresbostäder.   Regeringsförslaget    om
minskade   medel   till   Vägverket   kan
accepteras  under förutsättning  att  det
inte    drabbar   forskningsverksamheten.
Dessutom    bör   riksdagen   göra    ett
tillkännagivande   om  polisverksamheten,
Migrationsverket  och  Utlänningsnämnden.
Skälen för våra förslag är följande.


Försvarskrisen  är över oss  igen.  Förra
årets  försvarsbeslut visar sig redan  nu
vara    otillräckligt,   även   med    de
begränsade  ambitioner som  ligger  bakom
beslutet.


Försvarsbeslutet    som    helhet     är
underbalanserat.  Driften  blir  avsevärt
dyrare   än   beräknat  under  2002-2004.
Dessutom  har regeringen genom  beslutade
och     föreslagna    pålagor    belastat
Försvarsmakten med kostnader på minst 650
miljoner - kanske upp till 1 250 miljoner
-  kronor/år utöver vad som fanns  med  i
försvarsbeslutet.


Underskottet   för  förbandsverksamheten
uppgick   förra  året  till   drygt   700
miljoner.  Detta  som  följd   av   högre
kostnader än beräknat - framför allt  för
avveckling  men också för  kostnader  för
driften av den nya organisationen  -  och
därmed     svårigheter    att     anpassa
verksamheten i övergången från den  gamla
till den nya ekonomiska ramen. Resultatet
av överutnyttjandet innebar alltför stora
ambitionssänkningar  redan  i  förbandens
planerade verksamhet under 2001. En  stor
del  av  de påverkbara kostnaderna  skars
bort  i  budgetdialoger under  början  av
året.    Utveckling    och    framtidstro
förvandlades  till ett utbildningsår  med
ytterligare hårda sparkrav.


För   att   både  klara  av  situationen
kortsiktigt  och  komma  till  rätta  med
underskotten     långsiktigt     föreslog
Försvarsmakten i budgetunderlaget att  få
använda          överskott           från
materielanskaffningen   för   att   täcka
överskridanden inom förbandsverksamheten,
såväl  de  existerande för  2000  som  de
väntade  för  2001.  Regeringen  föreslår
emellertid   att   endast   förra   årets
vverskridande  skall  täckas  genom   att
använda         överskottet          från
materielanskaffningen.  En   organisation
som   redan  utsatts  för  ytterst  hårda
sparkrav     tvingas    att     inskränka
verksamheten med ytterligare 700 miljoner
kronor för innevarande år.


Moderata   samlingspartiet    anser    i
grunden   att   av   riksdagen   beslutad
verksamhet skall genomföras inom de ramar
som anvisats. Detta kräver emellertid att
det   finns  en  balans  mellan  beslutad
verksamhet och tilldelade resurser.


Förslaget i tilläggsbudgeten är  sålunda
orimligt. Det är inte möjligt att  minska
anslaget   6:1   Förbandsverksamhet   och
beredskap  m.m. under de kvarvarande  sju
månaderna   på   ett  sådant   sätt   som
regeringen      begär.      Att      "öka
omvandlingstrycket" för att få  försvaret
att  komma  i  kostymen är  en  sak,  men
metoderna ansvarslösa. Det är möjligt att
den kamerala ekvationen kan lyckas. Detta
kräver dock att all förbandsverksamhet  i
huvudsak inställs under resten av året.


Försvarsmaktens  högkvarter  har   inför
försvarsutskottet     redovisat     vilka
konsekvenserna blir under 2001. Förslagen
är att:


·         hemvärnsutbildningen  reduceras
med 50 %,
·
·        förbandsutbildningen minskas med
30-40 % av de rörliga kostnaderna,
·
·         flygtidsuttag  och  gångtid  på
fartyg reduceras kraftigt,
·
·         omskolningen av JAS försenas ca
1  år  (utöver effekten av den militära
flygutbildningens lokalisering),
·
·            helikopterverksamheten     i
försvaret inskränks till fredsräddning,
SAR    (Search    and    Rescue)    och
ambulanstransporter samt
·
·           vid    skolor   och   centrum
senareläggs   övergångsutbildning    av
arméofficerare    och    studie-    och
utvecklingsverksamheten    dras     ned
kraftigt.
·
Sammantaget  innebär  detta   att   såväl
internationalisering  som  utveckling  av
insatsorganisationen   försenas.   Utöver
detta  försenas omställningen  till  "det
nya          försvaret".         Planerad
omförrådsställning senareläggs och på den
utrustning  som finns i förråd  begränsas
underhållet    (300-500    civilanställda
avskedas).


Övriga  åtgärder  som  övervägs  är  att
ställa  in  eller reducera  det  taktiska
programmet      samt      stabs-      och
chefsprogrammen   vid  Försvarshögskolan.
Detta  trots  att  70% av  kostnaden  vid
Försvarshögskolan inte går  att  påverka.
Hemvärnets verksamhet övervägs  att  helt
ställas in. Dessutom övervägs ytterligare
reduceringar av förbandsverksamheten.


Det   handlar   alltså  om   att   hitta
åtgärder som över huvud taget är  möjliga
att  genomföra för att spara pengar.  Men
då   får  skattebetalarna  heller   ingen
vidare  effekt  av  de 45  miljarder  som
faktiskt satsas på totalförsvaret.


Stora  oönskade avgångar  av  officerare
är  redan  en del av verkligheten.  Förra
året  slutade  över 400  officerare  helt
utan  de  generösa erbjudanden som  andra
fått.  Och  avhoppen - för att inte  säga
strömhoppen  - fortsätter. Många  duktiga
och      välutbildade      nyckelpersoner
försvinner när Försvarsdepartementet ökar
omvandlingstrycket. Försvaret blöder inte
bara  ekonomiskt, utan också  personellt.
Kompetensflykten      fortsätter.      Om
utvecklingen   fortsätter  riskeras   ett
självgenererande       förfall        och
systemkollaps.


Särskilt  allvarliga blir konsekvenserna
för  de  delar  av  verksamheten  där  de
berörda   kan   "rösta   med   fötterna".
Åtskilliga  hemvärnsmän och framför  allt
unga  officerare kommer inte  att  finnas
kvar  efter detta halvårs stålbad.  Också
framtida  rekryteringskraft  vad   gäller
såväl  hemvärn  som officerare  försämras
genom åtgärderna.


För  att  ta  försvaret  ur  detta  kaos
krävs  handling på kort och på lång sikt.
På  kort sikt mera pengar - i första hand
ett  ekonomiskt tillskott, i  andra  hand
överföringar  från  materielanslagen  för
2001.  Det drabbar visserligen förnyelsen
-  investeringarna som inte görs nu måste
göras senare - men är till skillnad  från
dråpslaget      mot     övnings-      och
utbildningsverksamheten     inte     helt
omöjliga att ta igen.


Regeringen  tror  sig  genom  den  hårda
linjen    driva   på   för   en    bättre
budgetdisciplin    i    försvaret    vars
förbandsverksamhet   nu   "skall   in   i
kostymen".  Ambitionen  är  god,  men  de
panikåtgärder som planeras har inget  med
frågan  om  att  komma in i kostnadsramen
för nästa försvarsbeslutsperiod att göra.
Om besparingsåtgärderna vore ett led i en
anpassning av förbandsverksamheten skulle
det  vara förståeligt. Självklart  behövs
åtgärder   på  sikt  -  planeringen   och
prognosinstrumenten       har       varit
undermåliga, men är också till  stor  del
ett  resultat  av brister  i  regeringens
styrning av Försvarsmakten - men detta är
inget skäl för att utsätta Försvarsmakten
för  panikbesparingar som  fördröjer  den
nödvändiga omställningen av försvaret.


Regeringen försvarar sig med att  pengar
kan komma att tillskjutas sedan - när man
känner  utfallet.  Då  är  skadan   redan
skedd.  I  efterhand kan ju  pengar  bara
skjutas till om panikåtgärderna inte  ger
det  utfall  man hoppas på.  Verksamheten
drabbas   lika   hårt  i   vilket   fall.
Regeringen  agerar  i  stället  för   att
reagera. Detta är inte ansvarsfullt.


Samtidigt  har  stora  investeringar   i
försvarsfastigheter genomförts under 1990-
talet.  Av dessa investeringar har  minst
en och en halv miljard kronor investerats
i  försvarsfastigheter som nu har lämnats
eller    planeras   att    lämnas.    Nya
investeringar  pågår och andra  planeras.
Det  är  utmanande  att  genomföra  dessa
investeringar med sikte på 2010-2015  när
utrymmet för de åtaganden som staten  gör
samtidigt  krymper på de flesta  områden.
Det   är   ett   uppenbart  slöseri   med
skattebetalarnas pengar. Samtidigt är det
förvånande  att  dessa investeringar  kan
göras     obehindrat    samtidigt     som
förbandsverksamheten               åläggs
besparingskrav  av sådan  omfattning  att
det        blir       förödande       för
utbildningsresultat och övrig verksamhet.
Denna  utveckling  är destruktiv  för  de
anställda  inom  Försvarsmakten  och  för
allmänhetens förtroende för det  sätt  på
vilket   riksdag   och   regering    styr
utvecklingen av det s.k. nya försvaret.


1  400  000  000 kr bör, i enlighet  med
Försvarsmaktens   förslag,   föras   från
ramanslaget  6.3  Materiel,  anläggningar
samt   forskning   och  utveckling   till
ramanslaget  6.1  Förbandsverksamhet  och
beredskap m.m.


Riksdagen bör därutöver ge regeringen  i
uppdrag  att pröva samtliga nu beslutade,
pågående    och   planerade    om-    och
nylokaliseringar  av  försvarsverksamhet.
Syftet    skall    vara    att    frigöra
investeringsmedel som kan tillföras  ram-
anslaget 6:3 Materiel, anläggningar  samt
forskning   och   utveckling    som    en
engångskompensation  för  de  reduktioner
som  har  genomförts och nu planeras  att
genomföras av detta anslag.


Moderaterna   föreslog  i   samband   med
budgetregleringen i höstas  att  anslaget
för   stöd   till  friluftsorganisationer
borde  varit lägre, eftersom stödet  till
friluftsorganisationer   bör   gå    till
verksamhet som riktas särskilt till  barn
och  ungdom.  Nu föreslår  regeringen  en
ökning    av    detta   anslag,    vilket
motionärerna  avvisar.  Regeringen  borde
haft   bättre   framförhållning.   Frisam
existerade  redan år 2000.  Vidare  menar
motionärerna       att        regeringens
argumentering   för  att   stödja   denna
organisation finansiellt både är svag och
bristfällig. Regeringen anser  bl.a.  att
Frisam  skall genomföra projekt  för  att
belysa   friluftslivets   betydelse   för
folkhälsan, men ett sådant projekt  borde
kunna  finansieras av de medel  som  står
till Folkhälsoinstitutets förfogande.


Som  vi  redovisat  i reservation  nr.  4
anser  vi att riksdagen inte bör  bifalla
regeringens förslag om investeringsbidrag
för   nybyggnad   av   hyresbostäder.   I
konsekvens härmed behöver riksdagen  inte
anvisa ett nytt anslag för ändamålet.


Antalet  poliser,  nu  omkring  16   000,
räcker  inte  för att trygga medborgarnas
säkerhet.  Rikspolisstyrelsens  bedömning
är  att det skulle behövas 19 000 poliser
för   att  bl.a.  närpolisreformen  skall
fungera.   Vi  delar  den  uppfattningen.
Polisbristen  är  ett  påtagligt  problem
överallt i landet, och det är realistiskt
att   räkna  med  att  läget  kommer  att
försämras  ytterligare om inte kraftfulla
insatser  görs. Enligt vår  mening  borde
utskottet  i  enlighet  med  förslaget  i
motion  Fi24  ha  begärt ett  ytterligare
resurstillskott  till  polisen  med   250
miljoner    kronor   utöver   regeringens
förslag.  Dessa medel skulle  ha  använts
för   att   täcka  hela  underskottet   i
polisens   budget.  Dessutom  skulle   en
kraftfull  satsning på  polisutbildningen
ha  kunnat  genomföras redan  i  år.  Det
skulle  också ha varit möjligt att  lätta
på   den  besvärliga  personalsituationen
genom   att   omedelbart  anställa   fler
experter    och    annan    civilanställd
personal.


Enligt   vår   mening   bör   ytterligare
resurser tillföras Migrationsverket.  Mot
bakgrund av att antalet asylsökande under
innevarande    budgetår    väntas     bli
väsentligt större än regeringens tidigare
bedömningar  anser  även  regeringen  att
anslaget  bör  öka.  Regeringens  förslag
till    anslagsökning   är   dock    helt
otillräckligt,   eftersom    endast    12
miljoner  kronor skall användas  för  att
förkorta handläggningstiderna och  därmed
de  långa väntetiderna. Enligt vår mening
bör       Migrationsverket      tillföras
ytterligare 25 miljoner kronor utöver  de
27   miljoner   kronor   som   regeringen
föreslagit  för återstoden av innevarande
budgetår.


Även  Utlänningsnämnden bör  få  utökade
resurser,  nämligen 2,5  miljoner  kronor
utöver  regeringens förslag till  ökning,
för att kunna fullgöra sina uppgifter.


Vi     anser    att    forsknings-    och
utvecklingsverksamhet är viktigt för  den
fortsatta         utvecklingen         av
vägtrafiksystemet och för  att  förbättra
väghållningens  effektivitet.   Riksdagen
bör   därför  bifalla  motion  Fi30   (m)
yrkande 1. Det betyder att minskningen av
anslaget  Vägverket:  Administration  bör
ske    genom   en   effektivisering    av
administrationen  och  inte  resultera  i
minskade     forskningsinsatser      inom
vägområdet.  Vi  har  ingen  erinran  mot
regeringens   förslag   för   innevarande
budgetår  beträffande ändringar av  ramen
för  utgiftsområde 22 Kommunikationer och
anslagen.


11.        Ändrade och nya anslag samt
ändrade ramar för utgiftsområden för
år 2001 (punkt 29) (fp)


av Karin Pilsäter (fp).


Förslag till riksdagsbeslut


Jag  anser  att utskottets förslag  under
punkt 29 borde ha följande lydelse:


Riksdagen  godkänner  ändrade  ramar  för
utgiftsområden samt anvisar  ändrade  och
nya anslag för budgetåret 2001 i enlighet
med  den specifikation som betecknats med
(fp)  i  bilaga  3 samt tillkännager  för
regeringen som sin mening vad som  anförs
i reservation 11 om omarrondering. Därmed
bifaller   riksdagen  delvis  proposition
2000/01:100  punkt  37  samt   motionerna
2000/01:Fi32 och 2000/01:Fi27  yrkande  1
och   avslår   motionerna   2000/01:Fi22,
2000/01:Fi23, 2000/01:Fi24,  2000/01:Fi30
yrkande 1 samt 2000/01:Fi31.


Ställningstagande


Som  jag  redovisat i reservation  nr  4
anser  jag att riksdagen inte bör bifalla
regeringens förslag om investeringsbidrag
för   nybyggnad  av  hyresbostäder.   Jag
ställer mig bakom vad som anförs i frågan
i  den  folkpartistiska motionen Fi20.  I
konsekvens härmed behöver riksdagen  inte
anvisa ett nytt anslag för ändamålet. Jag
ställer  mig  även bakom vad  miljö-  och
jordbruksutskottet        anför        om
omarronderingen.




Särskilda yttranden






Utskottets   beredning  av  ärendet   har
föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt
i  utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.


1. Kustbevakningen


av Lena Ek (c).


För  Centerpartiet är det en  hjärtefråga
att   ge   hela  landet  en   chans   att
utvecklas. När jag har ställt mig positiv
till    en   ny   investeringsplan    för
Kustbevakningen     bygger     det     på
förutsättningen att investeringarna  inte
koncentreras till huvudstadsområdet, utan
även  kommer  andra delar av landet  till
del.


2. Affärsverket svenska kraftnäts
finansiella befogenheter


av Lena Ek (c).


I  en  interpellation  (2000/01:212)  som
besvarades  av  näringsministern  den   6
februari  i år frågade jag vilka åtgärder
regeringen  avser  att  vidta   för   att
säkerheten i eldistributionen skall  vara
tillfredsställande. Bakgrunden  till  min
fråga  var  bl.a.  att efter  julhelgerna
inträffade  ett snöfall runt Vättern  och
Vänern,  3  decimeter snö. Det  gav  till
effekt  att tusentals hushåll  blev  utan
el.  Fler  än  14  000  hushåll  i  dessa
områden  var utan el i mer än  en  vecka,
och flera tusen hushåll var utan el i mer
än  tio dagar enligt de uppgifter som har
framkommit   vid   förfrågan   till    de
ansvariga bolagen, främst Vattenfall.


I  sitt svar angav näringsministern  att
regeringen   bedriver  ett  kontinuerligt
förbättringsarbete   när    det    gäller
försörjningstryggheten  i  fråga  om  el.
Detta görs bl.a. genom att utvärdera  och
förändra  reglerna för tillsynen  av  och
driften  av  nätverksamhet.  Hösten  1999
fick  en  utredare i uppdrag att se  över
behovet av en skärpning av bestämmelserna
för     tillsyn     av     nätverksamhet.
Elnätsutredningen  lämnade   i   november
förra  året ett delbetänkande med förslag
som  bl.a. innebär att större tyngd läggs
på  kvaliteten i överföringen av el.  Han
nämnde  dessutom att regeringen  har  för
avsikt   att  ge  Elsäkerhetsverket   och
Energimyndigheten i uppdrag att  se  över
och utreda vilka ytterligare åtgärder som
bör  vidtas  för  att  i  möjligaste  mån
undvika   problem  med   omfattande   och
långvariga  elavbrott. Han  nämnde  också
att  han  i  syfte att få information  om
dessa frågor har träffat myndigheter  och
nätföretag. Utifrån bl.a. den information
som  han  fick vid detta möte håller  ett
utredningsuppdrag nu  på  att  tas  fram.
Näringsministerns  förhoppning  var   att
myndigheterna   skall   kunna    redovisa
konkreta förslag redan till sommaren.


När  finansutskottet nu yttrat sig  över
ett regeringsförslag om ökade finansiella
befogenheter  för  Affärsverket   svenska
kraftnät   har   jag   kunnat   acceptera
förslaget  mot bakgrund av det  svar  som
näringsministern lämnat till mig. Det  är
emellertid   enligt  min  mening   mycket
angeläget     att    Svenska    kraftnäts
verksamhet  kontrolleras  och  utvärderas
löpande    för   att   tillförsäkra    en
tillfredsställande eldistribution i  hela
landet.


3. Banverket och Vägverket (Svedab)


av Lena Ek (c).


Att  jag avstått från att reservera  mig
mot       förslaget       att       lämna
aktieägartillskott  till  Svedab  innebär
givetvis   inte  att  Centerpartiet   har
ändrat uppfattning om Öresundsbron.




Bilaga 1


Förteckning över behandlade förslag


Bilaga 2
Regeringens lagförslag






Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:506) om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en
övervakningskommitté m.m.
Härigenom    föreskrivs    att     lagen
(1996:506)   om   överlåtelse    av    en
förvaltningsuppgift        till        en
övervakningskommitté   m.m.   skall    ha
följande lydelse.


Nuvarande lydelse    Föreslagen lydelse


Regeringen     får    Regeringen     får
överlåta  till   en  överlåta   till   en
övervakningskommitt  övervakningskommitt
é    att   fullgöra  é    att    fullgöra
förvaltningsuppgift  förvaltningsuppgift
er i den omfattning  er  i den omfattning
som  framgår av ett  som  framgår av  ett
fastställt   samlat  fastställt    samlat
programdokument      programdokument,
eller           ett  ett       fastställt
fastställt           operativt    program
operativt  program.  eller            ett
Uppgifter  som  får  fastställt   program
överlåtas       får  för       gemenskaps
innefatta            initiativ.
myndighetsutövning.  Uppgifter  som   får
överlåtas        får
Övervakningskommit  innefatta
téerna  skall  vara  myndighetsutövning.
inrättade         i
enlighet        med    Övervakningskommit
artikel 25 i rådets  téerna  skall   vara
förordning (EEG) nr  inrättade          i
4253/88 av  den  19  enlighet         med
december  1988   om  artikel 35 i  rådets
tillämpningsföreskr  förordning  (EG)  nr
ifter           för  1260/1999 av den  21
förordningen  (EEG)  juni     1999     om
nr    2052/88   vad  allmänna
gäller samordningen  bestämmelser     för
av     de     olika  strukturfonderna
strukturfondernas    vad           gäller
verksamhet     dels  samordningen  av  de
inbördes, dels  med  olika
Europeiska           strukturfondernas
investeringsbanken   verksamhet      dels
och           andra  inbördes,  dels  med
befintliga           Europeiska
finansieringsorgans  investeringsbanken
verksamhet.          och            andra
befintliga
Överlåtelse enligt  finansieringsorgans
första stycket  får  verksamhet.
även  ske  till  en
interregional          Överlåtelse enligt
beslutsgrupp,        första  stycket  får
vilken    inrättats  även  ske  till   en
för genomförande av  styrkommitté,
ett   operationellt  vilken     inrättats
program för att öka  för genomförande  av
gränsregionalt       ett    program   för
samarbete.           gemenskapsinitiativ
för      att     öka
gränsregionalt
samarbete,     eller
till  ett  organ   i
ett            annat
medlemsland inom  EU
vilket     i     ett
program          för
gemenskapsinitiativ
har    utsetts   att
vara
förvaltningsmyndigh
et             eller
utbetalande
myndighet  för   det
programmet         i
enlighet         med
artikel  9 i  rådets
förordning  (EG)  nr
1260/1999 av den  21
juni     1999     om
allmänna
bestämmelser     för
strukturfonderna.


Denna  lag  träder i kraft  den  1  juli
2001.




Förslag till lag om ändring i lagen
(1997:756) om tilldelning av
spårkapacitet




Härigenom  föreskrivs  att  2  §   lagen
(1997:756)     om     tilldelning      av
spårkapacitet skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse    Föreslagen lydelse


2 §


I denna lag avses med


statens       spåranläggningar:       de
spåranläggningar som tillhör  staten  och
som drivs av och förvaltas av Banverket,


spårinnehavare:    företag    som     är
ansvarigt  för att anlägga och underhålla
spåranläggningen, liksom  för  att  sköta
kontroll- och säkerhetssystemen,


trafikutövare:   varje   privat    eller
offentligt   företag  vars   huvudsakliga
verksamhet      är      gods-       eller
passagerarbefordran  på  spåranläggningar
och  som disponerar dragfordon för  denna
trafik,
Tågtrafikledningen    Tågtrafikledningen
:   en  enhet  inom  :   en   enhet  inom
Banverket       med  Banverket        med
ansvar  för   bl.a.  ansvar   för   bl.a.
banfördelning,       banfördelning    och
trafikledning   och  tilldelning       av
tilldelning      av  tåglägen,
tåglägen,
tågläge:  ett  tågs  planerade  läge   i
tidtabellen.




Denna  lag  träder i kraft  den  1  juli
2001.


Bilaga 3


Förslag i vårpropositionen och i parti- och kommittémotioner om  ändrade  ramar
för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för


budgetåret 2001


Tusental kronor
Utgiftsområde            Regeringens förslag    Partiernas
förslag
Anslag
i
förhålland
e till
regeringen
s förslag
Belopp Förändri      Ny  (m) (fp)
enligt    ng av  ram/ny
statsbud          anslags
geten ram/ansl    nivå
2001       ag


1       Rikets styrelse          5 316   29 050   5 345    0     0
203              253
45:  Sametinget, ramanslag   14 703    1 600  16 303
1
46:  Allmänna val,           25 000    1 400  26 400
1    ramanslag
46:  Valmyndigheten,           Nytt    3 450   3 450
5    ramanslag
90:  Regeringskansliet        3 269   22 600   3 292
5    m.m., ramanslag            649              249


2       Samhällsekonomi och      1 307    3 700   1 311    0     0
finansförvaltning          655              355
1:6  Statistiska            376 303    3 700 380 003
centralbyrån,
ramanslag
2:2  Finansinspektionen,    130 186    6 300 136 486
ramanslag
2:4  Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader  256 402   -2 300 254 102
, ramanslag
2:7  Avgift för
Stadshypotekskassans     9 400   -4 000   5 400
grundfond, ramanslag


3      Skatteförvaltning och    6 206   -2 700   6 204    0     0
uppbörd                    948              248
3:1  Riksskatteverket,      442 682   -3 450 439 232
ramanslag
3:2  Skattemyndigheterna,     4 593      750   4 594
ramanslag                  878              628


4      Rättsväsendet           23 973  773 000  24 746    0     0
166              166
4:1  Polisorganisationen,    12 298  770 000  13 068
ramanslag                  318              318
4:6  Kriminalvården,          4 148    3 000   4 151
ramanslag                  078              078
4:1  Brottsoffermyndighete   16 852    3 000  19 852
0    n, ramanslag
4:1  Ersättning för skador
1    på grund av brott,      74 500   -3 000  71 500
ramanslag


5      Utrikesförvaltning
och internationell       2 908   11 400   2 919    0     0
samverkan                  385              785
5:1  Utrikesförvaltningen,    1 816   11 400   1 827
ramanslag                  068              468


6      Totalförsvar            46 530   -4 000  46 526 +100     0
105              105  000
6:1  Förbandsverksamhet
och beredskap m.m.,     18 266  703 700  18 969 +700
ramanslag                  092              792  000
6:2  Fredsfrämjande           1 000   81 000   1 081
truppinsatser,             762              762
ramanslag
6:3  Materiel,
anläggningar samt       23 314 -787 000  22 527 -600
forskning och              833              833  000
teknikutveckling,
ramanslag
7:4  Statens
räddningsverk:         555 449   -1 700 553 749
Samhällets skydd mot
olyckor, ramanslag


7      Internationellt         14 966 -107 000  14 859    0     0
bistånd                    011              011
8:1  Biståndsverksamhet,     13 603 -107 000  13 496
reservationsanslag         884              884




8       Invandrare och           4 941   38 000   4 979    0     0
flyktingar                 878              878
10:  Kommunersättningar
3    vid                      2 238 -200 000   2 038
flyktingmottagande,        565              565
ramanslag
12:  Migrationsverket,      446 031   27 000 473 031
1    ramanslag
12:  Mottagande av            1 039  168 000   1 207
2    asylsökande,               335              335
ramanslag
12:  Utlänningsnämnden,      70 483    5 000  75 483
4    ramanslag
12:  Från EU-budgeten
7    finansierade insatser     Nytt   38 000  38 000
för
asylsökande,
ramanslag


9       Hälsovård, sjukvård     29 373        0  29 373    0     0
och social omsorg          625              625
13:  Hälso- och
5    sjukvårdens             23 407   -1 570  21 837
ansvarsnämnd,
ramanslag
14:  Bidrag till Nordiska
3    hälsovårdshögskolan,    16 896    1 970  18 866
ramanslag
14:  Alkoholsortimentsnämn      401     -400       1
10   den, ramanslag


1       Ekonomisk trygghet
0      vid sjukdom och        101 949    3 100 105 049    0     0
handikapp                  802      000     802
19:  Sjukpenning och
1    rehabilitering m.m.,    38 425    3 000  41 425
ramanslag                  000      000     000
19:  Allmänna                 5 049  100 000   5 149
8    försäkringskassor,         296              296
ramanslag






1       Ekonomisk trygghet      33 779   30 000  33 809    0     0
1      vid ålderdom               600              600
20:  Efterlevandepensioner   13 141   30 000  13 171
2    till vuxna, ramanslag      000              000
20:  Bostadstillägg till     10 264 -120 000  10 144
3    pensionärer,               000              000
ramanslag
20:  Delpension, ramanslag  177 600  120 000 297 600
4


1       Arbetsmarknad           63 030 -818 632  62 212    0     0
3                                635              003
22:  Bidrag till
2    arbetslöshetsersättni   38 962 -474 864  38 487
ng och                     000              136
aktivitetsstöd,
ramanslag
22:  Köp av
3    arbetsmarknadsutbildn    5 761 -343 768   5 417
ing och övriga             086              318
kostnader, ramanslag




1       Arbetsliv                8 541  -19 000   8 522    0     0
4                                971              971
1:2  Statliga                 7 500  -19 000   7 481
tjänstepensioner           000              000
m.m., ramanslag


1       Utbildning och          34 845 -150 000  34 695    0     0
6      universitetsforskning      518              518
25:  Statens institut för
5    handikappfrågor i      125 292   88 656 213 948
skolan, ramanslag
25:  Specialskolemyndighet
7    en och resurscenter,   411 774  -73 656 338 118
ramanslag
25:  Särskilda insatser på  278 526  -15 000 263 526
8    skolområdet,
ramanslag
25:  Maxtaxa i              150 000 -150 000       0
10   barnomsorgen m.m.,
ramanslag
25:  Särskilda utgifter
70   inom universitet och   362 066  -20 000 342 066
högskolor m.m.,
ramanslag
25:  Centrala               351 995   17 500 369 495
76   studiestödsnämnden,
ramanslag
25:  Överklagandemyndighet    5 000    2 500   7 500
77   en, ramanslag


1       Kultur, medier,          7 806   16 766   7 823    0     0
7      trossamfund och            918              684
fritid
28:  Bidrag till allmän
2    kulturverksamhet,      224 463   18 916 243 379
utveckling samt
internationellt
kulturarbete och
samarbete, ramanslag
28:  Bidrag till Svenska
14   språknämnden och         4 569      176   4 745
Sverigefinska
språknämnden,
obetecknat anslag
28:  Bidrag till bild- och   29 234       74  29 308
19   formområdet,
ramanslag
28:  Centrala museer:
29   Stiftelser,            192 919     -514 192 405
obetecknat anslag
28:  Bidrag till vissa       30 500      264  30 764
31   museer, obetecknat
anslag
28:  Stöd till               50 750   -2 150  48 600
38   trossamfund,
ramanslag
30:  Stöd till idrotten,    457 240     -400 456 840 +400
1    ramanslag
30:  Stöd till
4    friluftsorganisatione   13 000      400  13 400 -400
r, obetecknat anslag


1       Samhällsplanering,
8      bostadsförsörjning       1 634 -513 000   1 121   -1    -1
och byggande               740              740  000   000
21:  Bostadsbidrag,           4 760 -500 000   4 260
1    ramanslag                  000              000
31:  Bidrag till Fonden
5    för fukt- och           50 000  -10 000  40 000
mögelskador,
ramanslag
31:  Investeringsbidrag
12   för nybyggnad av          Nytt    1 000   1 000   -1    -1
hyresbostäder,                                   000   000
ramanslag
34:  Stöd till lokala
1    investeringsprogram      1 364   -4 000   1 360
för ekologisk              500              500
hållbarhet, ramanslag


2       Allmän miljö- och        2 200    4 000   2 204    0     0
0      naturvård                  522              522
34:  Naturvårdsverket,      303 138    4 000 307 138
1    ramanslag


2       Kommunikationer         24 690  -10 000  24 680    0     0
2                                313              313
34:  Bidrag till Sveriges
1    meteorologiska och
hydrologiska institut  203 077   20 000 223 077
m.m., ramanslag
36:  Vägverket:               1 044 -257 600 787 130
1    Administration,            730
ramanslag
36:  Väghållning och         13 662  230 000  13 892
2    statsbidrag,               925              925
ramanslag
36:  Banverket:             749 849   -2 400 747 449
3    Administration,
ramanslag
36:  Bidrag till            409 000  105 000 514 000
8    sjöfarten, ramanslag
36:  Ersättning till
10   Statens järnvägar i     140 000  -90 000  50 000
samband med utdelning
från AB Swedcarrier,
ramanslag
36:  Rikstrafiken:Trafikup  790 000  -15 000 775 000
12   phandling, ramanslag


2       Jord- och skogsbruk,
3      fiske med anslutande                               0     0
näringar                13 677  -10 500  13 666
015              515
25:  Sveriges                 1 199    1 000   1 200
1    lantbruksuniversitet,      121              121
ramanslag
26:  Forskningsrådet för
1    miljö, areella
näringar och           240 263   -6 000 234 263
samhällsbyggande:
Forskning och
kollektiv forskning,
ramanslag
42:  Statens
1    veterinärmedicinska
anstalt, ramanslag      93 706    5 000  98 706
43:  Statens                300 456   -3 400 297 056
1    jordbruksverk,
ramanslag
43:  Räntekostnader för
7    förskotterade
arealersättningar       79 700   -2 100  77 600
m.m., ramanslag
43:  Åtgärder inom
16   livsmedelsområdet,
ramanslag               25 000   -3 000  22 000
44:  Stöd till jordbrukets
4    rationalisering m.m.,
ramanslag               20 000   -2 000  18 000


2       Näringsliv               3 517  -56 240   3 461    0     0
4                                539              299
26:  Verket för
2    innovationssystem:
Forskning och            1 005  -89 960 915 989
utveckling, ramanslag      949
38:  Myndigheten för
1    företagsutveckling:
Förvaltningskostnader  183 537   20 000 203 537
, ramanslag
38:  Sveriges geologiska
6    undersökning:
Geovetenskaplig          4 924    4 000   8 924
forskning, ramanslag
38:  Styrelsen för
10   ackreditering och
teknisk kontroll:       13 947    2 700  16 647
Bidrag till
riksmätplatser,
ramanslag
38:  Bidrag till
12   standardisering,
provnings- och          80 388   -1 000  79 388
mätteknisk FoU m.m.,
ramanslag
38:  Rymdverksamhet,        535 809   -1 700 534 109
14   ramanslag
39:  Exportfrämjande        173 656   -5 000 168 656
3    verksamhet, ramanslag
39:  Investeringsfrämjande   51 357   14 720  66 077
5    , ramanslag
40:  Marknadsdomstolen,       5 112      500   5 612
1    ramanslag
40:  Konsumentverket,        92 972   -2 000  90 972
2    ramanslag
40:  Allmänna                16 691    1 500  18 191
3    reklamationsnämnden,
ramanslag


2       Allmänna bidrag till    99 362  140 280  99 502    0     0
5      kommuner                   633              913
91:  Generellt statsbidrag   78 105  150 000  78 255
1    till kommuner och          500              500
landsting, ramanslag
91:  Bidrag till särskilda
2    insatser i vissa
kommuner och             2 066   -9 720   2 056
landsting,                 200              480
reservationsanslag


Summa                         2 455 124           99    -1
anslagsförändring på                             000   000
tilläggsbudget


Bilaga 4


Konstitutionsutskottets yttrande


2000/01:KU15y






Tilläggsbudget för år 2001
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse


Till finansutskottet


Finansutskottet         har         den         19          april          2001
beslutat            att            bereda            övriga             utskott
tillfälle        att        yttra        sig        över        2001        års
ekonomiska                     vårproposition                     (2000/01:100)
om           tilläggsbudget           till          statsbudgeten           för
budgetåret         2001        (yrkandena         11-37)         och         de
motioner       som      kan      komma      att      väckas,       allt       i
de          delar         som         berör         respektive         utskotts
beredningsområde.


I            propositionen           föreslås           höjningar            av
anslag             inom             utgiftsområde             1             med
sammanlagt           29          050          000           kr,           varav
22         600         000         kr        avser        anslaget         till
Regeringskansliet.                    Utskottet                     tillstyrker
regeringens förslag


Vidare            föreslås            i           propositionen            att
reglerna       för       presstöd       skall       ändras        så        att
stödbeloppen        för        driftsstödet         höjs         med         12
%           och           örestalen           för           distributionsstödet
med        5        %       fr.o.m.       den       1       januari       2001.
Höjningarna            motsvarar           ca            48            miljoner
kronor          och         finansieras         inom         ramen          för
anslaget.           Utskottet          tillstyrker           även           det
förslaget.


Två avvikande meningar har anmälts.






Utskottet






Propositionen


Tilläggsbudget


För            löpande            budgetår            kan            riksdagen,
enligt        9        kap.        5        §        regeringsformen,        på
tilläggsbudget         göra         en         ny         beräkning          av
statsinkomster            samt           ändra            anslag            och
anvisa nya anslag.


Regeringen           föreslår          i           propositionen           att
riksdagen           för           budgetåret           2001           godkänner
ändrade            ramar           för           utgiftsområden            samt
anvisar        ändrade       och       nya       anslag       i        enlighet
med         specifikation         i         tabell         2.1         (yrkande
37).


Beträffande           utgiftsområde           1           framgår           av
specifikationen              att              regeringen               föreslår
en              förändring              av              ramen              från
5     316     203     000     kr     till     5     345     253     000     kr,
dvs. en ökning med 29 050 000 kr.


Förändringarna               avser                anslagen                45:1
Sametinget,         46:1         Allmänna         val         och          90:5
Regeringskansliet              m.m.               Vidare               föreslår
regeringen         att         ett         nytt         ramanslag          46:5
Valmyndigheten anvisas medel.


Regeringen          anger         att         en         ny          myndighet,
Valmyndigheten,        skall        inrättas         den         1         juli
2001        och        föreslår        därför        att        ett        nytt
ramanslag               46:5               Valmyndigheten               uppförs
under         utgiftsområde        1        Rikets         styrelse         och
att      3      450      000      kr     anvisas     för      2001.      Medlen
avser                    myndighetens                    förvaltningskostnader.
Finansiering         sker         genom         att          det          under
utgiftsområde               3               Skatteförvaltning               och
uppbörd                  uppförda                 anslaget                  3:1
Riksskatteverket              minskas              med              motsvarande
belopp.


För            anslaget           45:1           Sametinget            föreslår
regeringen      en      ökning     med     1      600      000      kr      för
att          programmen          inom         MÅL          6,          Interreg
Nordkalotten            och           Nordens            Gröna            Bälte
skall           kunna          genomföras.          Finansiering           sker
genom          att          anslaget          44:4          Stöd           till
jordbrukets               rationalisering               m.m.               inom
utgiftsområde            23           Jord-           och            skogsbruk,
fiske med anslutande näringar minskas.


Anslaget            46:1            Allmänna            val            föreslår
regeringen       skall       ökas      med       1       400       000       kr
för         att         finansiera        kostnaderna         för         drift
och        förvaltning       av       det       IT-stöd        som        avses
användas          vid          valen         fr.o.m.          år          2002.
Ansvaret        för       detta       har       tidigare        legat        på
Riksskatteverket           och           skall           nu           överföras
till           den           nya          valmyndigheten.          Finansiering
sker              genom              att              anslaget              3:2
Skattemyndigheterna             under              utgiftsområde              3
Skatteförvaltning och uppbörd minskas.


När              det              gäller             anslaget              90:5
Regeringskansliet                         m.m.                         föreslår
regeringen       en       ökning      med       22       600       000       kr
för         att         klara         utökade        bemanningskrav         för
Försvarsdepartementet                                                utomlands.
Finansiering         sker        genom         att         anslag         under
utgiftsområde               5              Utrikesförvaltning               och
internationell                          samverkan                           och
utgiftsområde           6          Totalförsvar           minskas           med
sammantaget motsvarande belopp.


Ändrade presstödsregler


Regeringen            föreslår           att            reglerna            för
presstöd         ändras         så         att         stödbeloppen         för
driftsstödet        höjs       med       12       %        och        örestalen
för         distributionsstödet         med         5         %         fr.o.m.
den        1        januari        2001.       Med        utgångspunkt        i
ett                oförändrat               antal               stödberättigade
tidningar                beräknas                utgifterna                 för
presstödet        öka        med       ca       48       miljoner        kronor
under             2001,             varav             höjningen              av
driftsstödet           motsvarar           ca            44            miljoner
kronor                    och                   höjningen                    av
distributionsstödet                motsvarar                ca                4
miljoner               kronor.              Höjningen               finansieras
inom ramen för anslaget 27:2 Presstöd.


Det           föreligger,           enligt           regeringen,            en
risk          för          att         många         tidningar          tvingas
lägga         ner         eller         minska        utgivningen         under
de          närmaste          åren,         utan         ökat          statligt
stöd.        Mot        bakgrund        av        en        översyn         som
gjorts               avseende              dagspressens              ekonomiska
situation           gör           regeringen          bedömningen           att
det          behövs         ökade         statliga         insatser         för
att                  bibehålla                  mångfalden                   på
dagstidningsmarknaden.                                               Regeringen
föreslår         därför         en         generell         höjning          av
driftsstödet          med          12          %          fr.o.m.           den
1          januari          2001.         Tillsammans          med          den
höjning        av        driftsstödet       med       3        %        fr.o.m.
år        2001        som        riksdagen       redan       beslutat        om
(prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:
KU1,             rskr.            2000/01:65)            kan,             anför
regeringen,           en          ytterligare           höjning           bidra
till         att         lösa        många        andratidningars         akuta
ekonomiska         problem.        En         höjning         av         stödet
bör,            enligt           regeringen,           dessutom           kunna
bidra         till         att         skapa        förutsättningar         för
en            förbättrad           ekonomisk           situation            för
dessa tidningar även på längre sikt.


Regeringen             anför             att             nivån              på
distributionsstödet,                        trots                         ökade
kostnader           för           distributionen,           har           varit
oförändrad          sedan         1997         och         att          stödets
andel                      av                     de                     totala
distributionskostnaderna                      har                       minskat
under            en            följd            av            år.            Om
distributionsstödets           andel           av           de           totala
distributionskostnaderna                                                minskar
ytterligare,              uppstår              enligt               regeringens
bedömning           en          risk          för           att           stora
tidningsföretag           väljer           att            avstå            från
distributionsstödet.        De        kan         då         överge         den
s.k.          likaprisprincipen         och         ta          ut          ett
högre        pris        av        de       mindre       tidningarna        för
distributionen.                Mot                denna                bakgrund
föreslås                    en                    höjning                    av
distributionsstödet       med       5       %       fr.o.m.        den        1
janauri 2001.




Motioner




I        motion       2000/01:Fi20       yrkande       27        av        Lars
Leijonborg            m.fl.            (fp)            föreslås             att
regeringens                 förslag                 om                  ändrade
presstödsregler                          skall                          avslås.
Motionärerna           anför           att           presstödet           sedan
ett       trettiotal      år      har      haft       i       stort       samma
inriktning,               trots               att               medielandskapet
förändrats               dramatiskt.               Det                nuvarande
presstödet                 konserverar                 en                  viss
mediestruktur                          och                           snedvrider
konkurrensen.               Motionärerna               anser                att
presstödet bör kunna skäras ner kraftigt.


Även        i        motion       2000/01:Fi28       av       Per        Unckel
m.fl.             (m)            föreslås            att            regeringens
förslag           om           ändrade          presstödsregler           skall
avslås.           Motionärerna          menar          att           presstödet
inte        har        bidragit       till        att        tidningar        i
ekonomiska           svårigheter          har           kunnat           räddas
som         förväntat.         Stödet         har         bidragit         till
att           strukturella           reformer           har           försenats
och              att              konkurrensvillkoren              snedvridits.
Att           höja          presstödet          för          att          medel
frigjorts             till            följd            av             tidningen
Arbetets                 nedläggning                 är                  enligt
motionärerna           inte          motiverat.          Vidare           menar
motionärerna           att          den          föreslagna           höjningen
är           onödig           eftersom          de          anser           att
presstödet skall avskaffas.


I        motion        2000/01:Fi29       yrkande       1        av        Mats
Odell          m.fl.         (kd)         begärs         att          riksdagen
avslår            regeringens           förslag            att            ändra
stödbeloppen         för         driftsstöd         med          12          %.
Motionärerna            framhåller            att            det             är
relativt                  kraftiga                 ökningar                  av
driftsstödet           som          föreslås.           De           accepterar
uppjusteringen                     av                    samdistributionsstödet
med          5          %.         Regelförändringen         vad          avser
driftsstödet anser de däremot bör avslås.




Konstitutionsutskottets ställningstagande




Utskottet,         som         noterar        att         de         föreslagna
utgiftsökningarna                       finansieras                       genom
motsvarande           minskningar          av          andra           utgifter
samma         år,         tillstyrker         att         riksdagen          på
tilläggsbudget               till               statsbudgeten               för
budgetåret            2001           beslutar           öka            anslagen
till             Sametinget,            Allmänna            val             och
Regeringskansliet         m.m.        samt         att         ett         nytt
anslag         uppförs         till        den         valmyndighet         som
inom        kort       skall       inrättas,       allt       i        enlighet
med regeringens förslag.


När         det         gäller         de        föreslagna         ändringarna
av                         presstödsreglerna                        tillstyrker
utskottet                propositionens               förslag                om
ändrade               presstödsregler               (yrkande               15).
Motionerna                2000/01:Fi20               yrkande                27,
2000/01:Fi28           och           2000/01:Fi29           yrkande           1
avstyrks.




Stockholm den 15 maj 2001




På konstitutionsutskottets vägnar




Per Unckel




Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Per Unckel (m), Göran Magnusson
(s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär
Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v),
Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s),
Inger René (m), Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Björn
von der Esch (kd), Per Lager (mp), Helena
Bargholtz (fp), Per-Samuel Nisser (m),
Peter Pedersen (v), Sven Bergström (c)
och Margareta Nachmanson (m).








Avvikande meningar






Ändrade presstödsregler (m, fp)


Per        Unckel        (m),        Inger       René        (m),        Helena
Bargholtz         (fp),        Per-Samuel        Nisser         (m)         och
Margareta Nachmanson (m) anför:


Regeringens                 förslag                 om                  ändrade
presstödsregler         bör,         i         enlighet         med         vad
som            anförs            i            motionerna           2000/01:Fi20
yrkande            27            och           2000/01:Fi28,            avslås.
Presstödet         har         sedan         ett         trettiotal          år
haft        i        stort       samma       inriktning,       trots        att
medielandskapet                     förändrats                      dramatiskt.
Det        har        inte       bidragit       till       att        tidningar
i            ekonomiska            svårigheter            har            kunnat
räddas         som         förväntat.        Stödet         har         däremot
bidragit           till           att           strukturella           reformer
har           försenats           och          att          konkurrensvillkoren
snedvridits.         Att         höja        presstödet         för         att
medel         frigjorts         till         följd         av         tidningen
Arbetets nedläggning är inte motiverat.




Ändrade presstödsregler (kd)




Ingvar        Svensson        (kd)       och        Björn        von        der
Esch (kd) anför:


När          det          gäller         förslaget          om          ändrade
presstödsregler              bör             endast              uppjusteringen
av             samdistributionsstödet            med            5             %
genomföras.                 Förslaget                 att                  höja
driftsstödet       med       12      %      bör,       som       anförs       i
motion         2000/01:Fi         29         yrkande         1,         däremot
avslås.




Bilaga 5


Skatteutskottets yttrande


2000/01:SkU6y






Tilläggsbudget för år 2001 -
Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd




Till finansutskottet








Finansutskottet                           har                            berett
skatteutskottet              tillfälle              till               yttrande
över           2001           års           ekonomiska           vårproposition
såvitt                 avser                tilläggsbudget                 till
statsbudgeten                för                budgetåret                 2001
(yrkandena 11-37) jämte motioner.


Propositionen


I                 den                ekonomiska                vårpropositionen
föreslår           regeringen          att           riksdagen           godkän
ner          att          ramen          för          utgiftsområde           3
Skatteförvaltning                och                uppbörd                 och
anslagen                för                Riksskatteverket                 och
skattemyndigheterna                        ändras                        enligt
följande (yrkande 37).


Tusental kronor
Utgiftsområde/Anslag Statsb  Ändri     Ny
udget     ng   nivå
2001
Utg.o Skatteförvalt  6   206 -2    6  204
mr. 3 ning       och 948     700   248
uppbörd
3:1   Riksskattever  442     -3    439
ket            682     450   232
3:2   Skattemyndigh  4   593 750   4  594
eterna         878           628


De  ändringar som föreslås hänger  samman
med att den nya Valmyndigheten den 1 juli
2001  tar över Riksskatteverkets funktion
som         central         valmyndighet.
Riksskatteverkets  anslag   minskas   med
3  450 000 kr för att finansiera det  nya
anslaget   46:5   Valmyndigheten.    Även
anslaget till skattemyndigheterna  berörs
eftersom  den nya Valmyndigheten  övertar
ansvaret för drift och förvaltning av det
IT-stöd  som  avses  användas  vid  valen
fr.o.m.  år  2002.  Kostnaden  för  denna
funktion har hitintills belastat anslaget
för  skattemyndigheterna. 1  400  000  kr
flyttas   därför   från   anslaget    för
skattemyndigheterna  till  anslaget  46:1
Allmänna val.


Skattemyndigheterna     skall     vidare
kompenseras   för   administrationskostna
derna   för   uttag  av   avgifter   till
registrerade      trossamfund      (prop.
1998/99:124). Regeringen har beslutat  om
uppbördshjälp  för  sju  trossamfund  och
skattemyndigheterna kommer  år  2001  att
svara  för uppbörden för 77 363 personer.
Kostnaden för denna uppbörd beräknas till
2   150  000  kr.  Anslaget  för   skatte
förvaltningen  ökas  därför   med   detta
belopp.  Finansieringen  sker  genom   en
minskning  av  anslaget  för  stöd   till
trossamfund.


Utskottets ställningstagande


Utskottet  har  inte  någon  erinran  mot
förslagen  om  ändrade ramar  och  anslag
såvitt     avser     utgiftsområde      3
Skatteförvaltning   och    uppbörd    och
tillstyrker       därför      proposition
2000/01:100 yrkande 37 i denna del.




Stockholm den 15 maj 2001




På skatteutskottets vägnar




Arne Kjörnsberg




Följande   ledamöter   har   deltagit   i
beslutet:   Arne  Kjörnsberg  (s),   Carl
Fredrik  Graf  (m),  Per  Rosengren  (v),
Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund  (m),
Per  Erik Granström (s), Ulla Wester (s),
Lena  Sandlin-Hedman (s), Marie  Engström
(v),  Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen
(m), Matz Hammarström (mp), Rolf Kenneryd
(c),   Per-Olof  Svensson  (s),   Lennart
Axelsson  (s),  Stefan Hagfeldt  (m)  och
Staffan Werme (fp).




Bilaga 6


Justitieutskottets yttrande


2000/01:JuU4y






Tilläggsbudget




Till finansutskottet








Inledning


Finansutskottet  har  berett   riksdagens
utskott  tillfälle  att  yttra  sig  över
proposition    2000/01:100    2001    års
ekonomiska  vårproposition  med   förslag
till   riktlinjer  för   den   ekonomiska
politiken, utgiftstak, ändrade anslag för
budgetåret 2001, m.m. jämte motioner i de
delar     som     respektive     utskotts
beredningsområde berörs.


Motionerna 2000/01:Fi17-Fi33 har  väckts
med anledning av propositionen.


I      detta      yttrande     behandlar
justitieutskottet        frågan        om
tilläggsbudget för år 2001. Propositionen
i    övrigt   i   de   delar   som    rör
justitieutskottets       beredningsområde
behandlas  i  ett  annat  yttrande   till
finansutskottet,            2000/01:JuU3y
Vårpropositionen.


I   fråga   om  årets  budget   föreslår
regeringen i propositionen yrkande 37 att
riksdagen    på    tilläggsbudget    till
statsbudgeten    för   budgetåret    2001
godkänner      ändrade     ramar      för
utgiftsområden samt anvisar  ändrade  och
nya    anslag   i   enlighet    med    en
specifikation i en bifogad tabell.


Utskottet  avgränsar sitt yttrande  till
att  avse frågor som rör utgiftsområde  4
Rättsväsendet.




Utskottet




Överväganden


Utgiftsområde  4  Rättsväsendet  omfattar
bl.a.    anslag    till    polisväsendet,
åklagarväsendet,        domstolsväsendet,
kriminalvården,       utsökningsväsendet,
Brottsförebyggande                 rådet,
Brottsoffermyndigheten och ersättning för
skador  på  grund av brott.  Utgiftsramen
uppgår  för innevarande budgetår till  23
973 miljoner kronor.


I   fråga  om  utgiftsområde  4  innebär
regeringens förslag följande.


Utgiftsområdet  tillförs  773   miljoner
kronor.   Härav  tillförs  anslaget   4.1
Polisorganisationen 770  miljoner  kronor
och   anslaget   4:6   Kriminalvården   3
miljoner kronor. Vidare innebär förslaget
att  anslaget 4.10 Brottsoffermyndigheten
genom en omfördelning från anslaget  4.11
Ersättning för skador på grund  av  brott
tillförs 3 miljoner kronor.


I   denna  del  har  väckts  en  motion,
2000/01:Fi24 av Bo Lundgren m.fl. (m).  I
yrkande 1 begärs ett tillkännagivande  om
behovet av ytterligare utbildningsplatser
inom   polisutbildningen.  I  yrkande   2
begärs  att  riksdagen på  tilläggsbudget
skall  anvisa 250 miljoner kronor  utöver
regeringens  förslag  till  anslaget  4:1
Polisorganisationen. I yrkande  3  begärs
ett   tillkännagivande  om   behovet   av
civilanställd personal hos polisen.


Utskottet    konstaterar    först    att
utgiftsprognosen för rättsväsendet  pekar
på  att  utgifterna innevarande  budgetår
kommer  att  uppgå till 24  592  miljoner
kronor  eller 619 miljoner kronor mer  än
vad som budgeterats.


Som  framgår av propositionen  (s.  152)
är  det  främst  polisen som  kommer  att
överskrida   sin   budget.   Följaktligen
föreslår  regeringen  att  merparten   av
nytillskottet, 770 miljoner kronor, skall
tillföras  polisen. Prognosen  pekar  för
polisens    del   på   ett    ackumulerat
underskott  vid årets slut på  drygt  700
miljoner  kronor inklusive effekterna  av
de       nedan       nämnda      minskade
hyreskostnaderna.  Vid   bedömningen   av
polisens   medelsbehov   måste   nämligen
hänsyn  också  tas  till  att  regeringen
aviserat   sin   avsikt   att   göra   en
indragning  på 170 miljoner  kronor  från
polisens   anslag.  Bakgrunden   är   att
polisens  kompensation för hyreskostnader
har     varit     felaktigt    beräknade.
Nettotillskottet  till  polisens   budget
blir  alltså 600 miljoner kronor  vilket,
enligt  utskottets  mening,  innebär   en
betydande    förbättring   av    polisens
ekonomiska situation. Polisen måste  dock
fortsätta  att  arbeta  aktivt   på   att
effektivisera  resursanvändningen,  något
som  i  sig  knappast kan  betecknas  som
negativt.


När  det gäller yrkandena i motion  Fi24
utgår utskottet från att avsikten är  att
tillföra  polisen ytterligare resurser  i
syfte att förstärka polisutbildningen och
öka   antalet  civilanställda.  Utskottet
delar   i   och   för  sig  motionärernas
uppfattning om att det är nödvändigt  att
utöka    polisutbildningen    och     att
åtminstone    en    del    av    polisens
personalproblem  kan  lösas  genom   fler
civilanställda,   särskilt    inom    den
brottsutredande verksamheten där  behovet
av  experter i många fall är stort. Detta
är frågor som utskottet behandlat vid ett
stort  antal tillfällen under  senare  år
(se   senast  2000/01:JuU1  s.   39   f).
Utskottet   kan   också  konstatera   att
Rikspolisstyrelsen  utförligt   behandlat
hithörande  frågor i sitt  budgetunderlag
för  2002-2004  och att  arbete  pågår  i
Regeringskansliet med nästa  års  budget.
Enligt   utskottets  mening   bör   dessa
frågor, som har strategisk betydelse  för
utvecklingen     av    polisverksamheten,
beredas  i budgetsammanhang så som  också
sker. Utskottet kan dock inte undvika att
anmärka att den utbyggnad redan i  år  av
polisutbildningen   som   förespråkas   i
motionen    knappast   är   möjlig    med
bibehållna  kvalitetskrav, och  utskottet
är  inte  berett att göra  avkall  på  de
kvalitetskrav  som  ovillkorligen   måste
ställas   på   utbildningen.   När    det
slutligen   gäller   den   utökning    av
polispersonalen    under     året     som
förespråkas  i  motionen  kan   utskottet
konstatera  att  de  polisaspiranter  som
lämnar  polishögskolan i  vår  redan  har
fått      anställning     vid     landets
polismyndigheter.                  Enligt
Rikspolisstyrelsen finns det inte  heller
några    färdigutbildade,   arbetssökande
poliser.   Det   framstår   alltså    som
osannolikt att det skulle gå att på några
månaders  sikt rekrytera ett stort  antal
polismän   som   kan   träda   i   tjänst
omedelbart.


Utskottet   har   ingen   erinran    mot
regeringens förslag såvitt avser anslagen
till                      Kriminalvården,
Brottsoffermyndigheten och Ersättning för
skador på grund av brott.


Sammantaget      innebär       utskottets
ställningstagande  i det  föregående  att
utskottet tillstyrker regeringens förslag
såvitt   avser   utgiftsområde   4    och
avstyrker motion Fi24.




Stockholm den 15 maj 2001




På justitieutskottets vägnar




Fredrik Reinfeldt




Följande   ledamöter  har   deltagit   i
beslutet:  Fredrik Reinfeldt (m),  Ingvar
Johnsson   (s),   Märta  Johansson   (s),
Margareta Sandgren (s), Alice Åström (v),
Ingemar  Vänerlöv (kd), Anders G  Högmark
(m), Maud Ekendahl (m), Helena Zakariasén
(s),   Morgan   Johansson   (s),   Yvonne
Oscarsson  (v),  Ragnwi  Marcelind  (kd),
Jeppe  Johnsson (m), Kia Andreasson (mp),
Gunnel  Wallin  (c), Göran Norlander  (s)
och Staffan Werme (fp).






Avvikande mening






Fredrik  Reinfeldt (m), Anders G  Högmark
(m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson
(m) anför:


Antalet  poliser,  nu  omkring  16   000,
räcker  inte  för att trygga medborgarnas
säkerhet.  Rikspolisstyrelsens  bedömning
är  att det skulle behövas 19 000 poliser
för   att  bl.a.  närpolisreformen  skall
fungera.   Vi  delar  den  uppfattningen.
Polisbristen  är  ett  påtagligt  problem
överallt i landet, och det är realistiskt
att   räkna  med  att  läget  kommer  att
försämras  ytterligare om inte kraftfulla
insatser  görs. Enligt vår  mening  borde
utskottet  i  enlighet  med  förslaget  i
motion  Fi24  ha  begärt ett  ytterligare
resurstillskott  till  polisen  med   250
miljoner    kronor   utöver   regeringens
förslag.  Dessa medel skulle  ha  använts
för   att   täcka  hela  underskottet   i
polisens   budget.  Dessutom  skulle   en
kraftfull  satsning på  polisutbildningen
ha  kunnat  genomföras redan  i  år.  Det
skulle  också ha varit möjligt att  lätta
på   den  besvärliga  personalsituationen
genom   att   omedelbart  anställa   fler
experter    och    annan    civilanställd
personal.




Bilaga 7


Utrikesutskottets yttrande


2000/01:UU4y






Tilläggsbudget för år 2001 -
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan samt
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd




Till finansutskottet








Finansutskottet har genom beslut  den  19
april 2001 (prot. 2000/01:23, 7 §) berett
bl.a. utrikesutskottet tillfälle att avge
yttrande   över   2001   års   ekonomiska
vårproposition      (2000/01:100)      om
tilläggsbudget  till  statsbudgeten   för
budgetåret  2001 (yrkandena 11-37)  jämte
eventuella motioner, allt i de delar  som
berör utskottets beredningsområde.


Utrikesutskottet   väljer   att   i   det
följande  yttra  sig över  propositionens
yrkande 37 i berörd del samt över  motion
2000/01:Fi20 (fp) yrkande  29.




1 Propositionen




1.1 Yrkandena


Regeringen föreslår att riksdagen, såvitt
avser  tilläggsbudget till  statsbudgeten
för  budgetåret 2001, för budgetåret 2001
godkänner      ändrade     ramar      för
utgiftsområden samt anvisar  ändrade  och
nya anslag i enlighet med specifikation i
tabell   2.1,   vilket   beträffande   de
utgiftsområden    som     faller     inom
utrikesutskottets beredning  innebär  att
utgiftsområde  5  Utrikesförvaltning  och
internationell  samverkan  anslaget   5:1
Utrikesförvaltningen ökas med 14 miljoner
kronor    och    att   utgiftsområde    7
Internationellt  bistånd   anslaget   8:1
Biståndsverksamhet   minskas   med    107
miljoner kronor (yrkande 37 delvis).


1.2 Sammanfattning av propositionen


Beträffande        utgiftsområde        5
Utrikesförvaltning   och   internationell
samverkan,          anslaget          5.1
Utrikesförvaltningen, föreslår regeringen
en ökning med 14 mil-joner kronor.


Som   skäl   för   sitt  förslag   anför
regeringen   följande.   Den   nya    och
processinriktade    organisationen    för
hantering   av   utlänningsärenden,   som
infördes  under  1999,  innebär  att   en
större    del    av    tillstånds-    och
ärendehanteringen har koncentrerats  till
svenska  utlandsmyndigheter. Avsikten  är
att   dessa   skall  arbeta  direkt   mot
Migrationsverket i Norrköping. För  detta
ändamål   har   ett  omfattande   IT-stöd
utvecklats.   På   grund   av    tekniska
svårigheter under utvecklingsarbetet samt
ökade   tekniska  krav  när  det   gäller
säkerhet       och       snabbhet       i
dataförbindelserna   för   att    undvika
långdragna    tillståndsprocesser,    har
projektkostnaderna   ökat    för    såväl
utrikesförvaltningen som Migrationsverket
jämfört  med vad som tidigare  planerats.
Regeringen  anser därför att  ytterligare
14   miljoner  kronor  behöver  tillföras
utrikesförvaltningen.


Finansieringen  av  det  ökade  anslaget
till utrikesförvaltningen sker genom  att
avgifter,  som  kommer  att  tas  ut  för
ansökningar     om     uppehålls-     och
arbetstillstånd  vid utlandsmyndigheterna
och  som  beräknas uppgå till 14 miljoner
kronor, tillförs en inkomsttitel.


Anslaget  skall  samtidigt  minskas  med
2   600  000  kr  till  följd  av  ändrat
kostnadsansvar   för   försvarsattachéers
kanslilokaler.


Vad avser utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd  anslaget  8:1 Biståndsverksamhet
föreslås  en  minskning med 107  miljoner
kronor  samtidigt  som  avräkningen  från
biståndsramen för flyktingkostnader  ökar
med 107 miljoner  kronor.


Regeringen   uppger   som    skäl    för
förslaget     att    inströmningen     av
asylsökande, framför allt från Kosovo och
Bosnien,  har  ökat betydligt.  Prognosen
har mot den bakgrunden reviderats upp med
107  miljoner kronor, och därigenom  ökar
avräkningarna från biståndsramen.




2 Motionen




I  partimotion 2000/01:Fi20 (fp) föreslås
att  riksdagen på tilläggsbudget  anvisar
ytterligare   25   miljoner   kronor   på
anslaget  5:1  Utrikesförvaltningen  inom
utgiftsområde   5   för   att   bibehålla
ambassaderna  i Tunis, Lima,  Beirut  och
vid Heliga stolen (yrkande 29).




3 Utskottets överväganden




Beträffande        utgiftsområde        5
Utrikesförvaltning   och   internationell
samverkan,          anslaget          5.1
Utrikesförvaltningen, föreslår regeringen
en  ökning  med 14 mil-joner  kronor.  Av
dessa   medel  är  11,4  miljoner  kronor
avsedda  att  användas för att  till  del
avhjälpa    tekniska   svårigheter    som
uppstått  vid  utvecklandet av  IT-stödet
för  hantering av utlänningsärenden i vad
rör    förbindelserna   mellan    svenska
utlandsmyndigheter och Migrationsverket i
Norrköping   samt  för  att  möta   ökade
tekniska  krav  i samband därmed.  Enligt
vad utskottet erfarit kommer övriga delar
av  kostnaderna för här aktuella åtgärder
att     bestridas    med    medel    från
utgiftsområde     8    (Migrationsverkets
anslag).


Inom   ramen   för   sitt   arbete   med
uppföljning och utvärdering har utskottet
granskat  utrikesförvaltningens   bokslut
för  budgetåret  2000 och  därvid,  genom
föredragning   av   Utrikesdepartementets
expeditionschef,  särskilt  fått   belyst
sammanslagningen   av  Regeringskansliets
två     IT-organisationer,    den    inom
Utrikesdepartementet och den  för  övriga
regeringskansliet, vilken genomfördes med
verkan   fr.o.m.  den  1  januari   2000.
Kostnaderna    för    Regeringskansliets,
inklusive   Utrikesdepartementets,    IT-
verksamhet  skall  efter sammanslagningen
av  de  två  organisationerna  i  princip
bestridas med medel från utgiftsområde 1.


Mot   denna   bakgrund   är   det   inte
omedelbart uppenbart varför regeringen på
tilläggsbudget  för innevarande  budgetår
äskar medel för ovan beskrivna IT-projekt
över  utgiftsområde 5. På  förfrågan  har
uppgivits   att  så  sker   av   tekniska
orsaker,  vilka  sammanhänger   med   att
projektarbetet  inleddes  redan  1999   i
samband    med    omorganisationen     av
hanteringen  av  utlänningsärendena   och
därmed   före  sammanslagningen  av   IT-
enheterna.  Dessutom  ligger   delar   av
projektet   såsom  verksamhetsutveckling,
utbildning  av  UD:s  egen  personal  och
kurirkostnader     inom    departementets
förvaltningsansvar.     Huvuddelen     av
kostnaderna    för    utvecklingen     av
departementets         IT-stöd          i
migrationshanteringen   finansieras   via
utgiftsområde 1. Större delen  av  de  14
miljoner   kronorna  kommer  därför   att
användas    för    att   finansiera    de
oförutsedda     kostnadsökningarna     på
utgiftsområde 1.


Beaktande    vad   som   erfarits    kan
utskottet  inte  utesluta  att  särskilda
omständigheter   i   fallet   kan    göra
förfarandet  ursäktligt.  Utskottet  vill
emellertid  som sin uppfattning  uttrycka
att  det valda förfaringssättet är mindre
lämpligt  och  att det, om det  upprepas,
särskilt bör påtalas.


Samtidigt  som regeringen  föreslår  att
anslaget  5.1 Utrikesförvaltningen  skall
ökas med 14 miljoner kronor föreslår  den
att  det  minskas med 2 600 000  kr  till
följd   av   ändrat  kostnadsansvar   för
försvarsattachéers         kanslilokaler.
Utskottet,  som  har underrättat  sig  om
bakgrunden  härtill, har ingen invändning
mot förslaget.


Mot  bakgrund av det anförda  tillstyrker
utskottet  propositionens  yrkande  37  i
berörd del.


I  partimotion 2000/01:Fi20 (fp)  yrkande
29     föreslås    att    riksdagen    på
tilläggsbudget  anvisar  ytterligare   25
miljoner    kronor   på   anslaget    5:1
Utrikesförvaltningen inom utgiftsområde 5
för  att bibehålla ambassaderna i  Tunis,
Lima, Beirut och vid Heliga stolen.


Enligt utskottets uppfattning finns  inte
utrymme   för  att  genomföra  förslaget,
varför det bör avstyrkas.


Vad avser utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd  anslaget  8:1 Biståndsverksamhet
föreslås  en  minskning med 107  miljoner
kronor  samtidigt  som  avräkningen  från
biståndsramen för flyktingkostnader  ökar
med 107 miljoner kronor.


Regeringen   uppger   som    skäl    för
förslaget     att    inströmningen     av
asylsökande  har ökat betydligt,  framför
allt   av  flyktingar  från  Kosovo   och
Bosnien. Prognosen har mot den bakgrunden
reviderats  upp med 107 miljoner  kronor,
och  därigenom  ökar  avräkningarna  från
biståndsramen.


Utskottet  finner inte skäl  att  invända
mot  regeringens förslag och anser därför
att  propositionens yrkande 37  i  berörd
del bör tillstyrkas.




Stockholm den 15 maj 2001




På utrikesutskottets vägnar




Viola Furubjelke




Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Viola Furubjelke (s), Sören
Lekberg (s), Berndt Ekholm (s), Lars Ohly
(v), Holger Gustafsson (kd), Bertil
Persson (m), Carina Hägg (s), Agneta
Brendt (s), Murad Artin (v), Sten
Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp),
Marianne Andersson (c), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist (s),
Karin Enström (m), Fanny Rizell (kd) och
Roy Hansson (m).








Avvikande mening






Medel för bibehållande av vissa
ambassader


Bertil  Persson,  Sten  Tolgfors,   Karin
Enström,  Roy  Hansson (alla  m),  Holger
Gustafsson,  Fanny  Rizell   (båda   kd),
Marianne  Andersson  (c)  och  Karl-Göran
Biörsmark (fp) anför:


Utskottet   föreslår  att  riksdagen   på
tilläggsbudget     inom     ramen     för
utgiftsområde  5  anvisar  anslaget   5:1
Utrikesförvaltningen    ytterligare    25
miljoner   kronor   för   att   bibehålla
ambassaderna  i Tunis, Lima,  Beirut  och
vid   Heliga   stolen.  De  25   miljoner
kronorna  förutsätts tas inom  ramen  för
utgiftsområde 5.


I  länder  som  är av central  betydelse
för      Sveriges     utrikes-      eller
säkerhetspolitiska  intressen,   som   är
viktiga  för svenskt näringsliv,  som  är
partner i utvecklingssamarbetet eller som
är  av stor regional betydelse finns  det
en betydande vikt av att Sverige besitter
diplomatisk närvaro.


Att    av   besparingsskäl   lägga   ned
ambassaderna  i Tunis, Lima,  Beirut  och
vid  Heliga  stolen anser utskottet  vara
oerhört        beklagligt.       Sveriges
utlandsbevakning skulle  på  så  vis  bli
nedgraderad på ett mycket olyckligt sätt.




Särskilt yttrande






Medel för bibehållande av vissa
ambassader


Bertil  Persson,  Sten  Tolgfors,   Karin
Enström och Roy Hansson (alla m) anför:


Moderaterna         föreslog          vid
riksdagsbehandlingen av statsbudgeten för
år    2001   ett   i   förhållande   till
propositionen  70 miljoner  kronor  högre
anslag för utrikesförvaltning. Hade detta
beaktats  hade  den besvärande  situation
som   nu  aktuella  ambassadnedläggningar
medfört ej behövt uppkomma.




Bilaga 8


Försvarsutskottets yttrande


2000/01:FöU5y






Tilläggsbudget för år 2001 -
Utgiftsområde 6 Totalförsvar




Till finansutskottet








Finansutskottet    har    berett    bl.a.
försvarsutskottet tillfälle att yttra sig
över    proposition   2000/01:100    samt
skrivelse 2000/01:101 jämte motioner i de
delar    som    rör    försvarsutskottets
beredningsområde.




Regeringen




Ramanslaget 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.


I  statsbudgeten för innevarande år finns
för  detta  ändamål uppfört ett ramanslag
på  18 266 092 000 kr. Anslaget bör  ökas
med  703  700  000 kr. Finansiering  sker
genom    att   anslaget   6:3   Materiel,
anläggningar    samt    forskning     och
teknikutveckling minskas.


Under   2000   uppstod  en   obalans   i
Försvarsmaktens ekonomi och  fördelningen
av   utgifter   för   verksamhet   mellan
anslagen   6:1   Förbandsverksamhet   och
beredskap    m.m.   och   6:3   Materiel,
anläggningar    samt    forskning     och
teknikutveckling. Utgifterna på  anslaget
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
blev  mer än 700 000 000 kr högre än  vad
som  hade planerats. Regeringen anser att
703 700 000 kr bör tillföras anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. för
att   skapa   förutsättningar   för   att
verksamheten   skall   kunna   genomföras
enligt    den   planerade   inriktningen.
Finansiering sker genom att anslaget  6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling minskas.


Riksrevisionsverket    har     i     sin
revisionsrapport  bekräftat   regeringens
uppfattning  att  det  finns   allvarliga
brister  i  Försvarsmaktens styrning  och
uppföljning    av   förbandsverksamheten.
Regeringen  följer noggrant  utvecklingen
för    ovan   nämnda   anslag,   särskilt
utvecklingen   inom  förbandsverksamheten
och värnpliktsutbildningen, och avser vid
behov  att  återkomma  till  riksdagen  i
samband med budgetpropositionen för  2002
med  eventuell ytterligare överföring  av
medel mellan anslagen 6:3 och 6:1.


Den  föreslagna ökningen av anslaget 6:1
Förbandsverksamhet  och  beredskap   m.m.
utgör  för  överskådlighetens  skull   en
nettoförändring  som motiveras  av  flera
olika förändringar.


Ramanslaget 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser


I  statsbudgeten för innevarande år finns
för  detta  ändamål uppfört ett ramanslag
på 1 000 762 000 kr.


Regeringen  föreslår  att  anslaget   6:2
Fredsfrämjande  truppinsatser  ökas   med
81  000  000  kr. Skälen för  regeringens
förslag   är   att   Försvarsmakten   har
beslutat att höja lönerna för anställda i
utlandsstyrkan  med 20 %  fr.o.m.  den  1
januari 2001. Anslaget 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser  behöver  därför  ökas  med
81  000  000 kr. Finansiering sker  genom
att  anslaget  6:3 Materiel, anläggningar
samt   forskning   och   teknikutveckling
minskas.


Ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling


I  statsbudgeten för innevarande år finns
för  detta  ändamål uppfört ett ramanslag
på 23 314 833 000 kr.


Regeringen  föreslår  att  anslaget  6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling minskas med 787 000  000
kr.    På    anslaget    6:3    Materiel,
anläggningar    samt    forskning     och
teknikutveckling    finns    ett    stort
anslagssparande. Anslaget minskas för att
finansiera   utgiftsökningar   på   andra
anslag, främst inom utgiftsområdet.


Ramanslaget 6:4 Funktionen Civil ledning


I  statsbudgeten för innevarande år finns
för  detta  ändamål uppfört ett ramanslag
på 488 507 000 kr.


Regeringen  föreslår  att  anslaget  6:4
Funktionen  Civil  ledning  får  användas
även  för  Finansinspektionens verksamhet
med    att    förbättra    skyddet    mot
informationsoperationer  hos  de   större
finansiella       företagen.       Enligt
budgetpropositionen       för        2001
utgiftsområde   2   Samhällsekonomi   och
finansförvaltning,      anslaget      2:2
Finansinspektionen,  skall  Överstyrelsen
för civil beredskap avsätta 1 000 000  kr
av  anslaget 6:4 Funktionen Civil ledning
för  Finansinspektionens  verksamhet  med
att       förbättra      skyddet      mot
informationsoperationer  hos  de   större
finansiella   företagen.  I   regeringens
beskrivning  i  budgetpropositionen   för
2001   av  ändamålet  med  anslaget   6:4
Funktionen  Civil  ledning  framgår  inte
detta,  vilket  det rätteligen  borde  ha
gjort. Regeringen föreslår därför nu  att
riksdagen  godkänner denna användning  av
anslaget.


Ny investeringsplan för Kustbevakningen


Riksdagen har för innevarande år  godkänt
en investeringsplan för Kustbevakningen.


Regeringen    föreslår    att    en    ny
investeringsplan för Kustbevakningen  för
perioden 2001-2004 godkänns.


Skälen för regeringens förslag är att det
i Kustbevakningens investeringsplan ingår
köp av två kombinationsfartyg. I
budgetpropositionen för 2001 beräknades
att ett av fartygen skulle levereras
under 2001 och ett under 2002. Av
Kustbevakningens budgetunderlag för 2002
framgår att båda fartygen kommer att
levereras under 2001. En ny
investeringsplan bör därför godkännas.


Miljoner kronor
Tota  Budg      Beräknat
lt    et
2001  2002  2003  2004
KBV  201- 256   256   0     0     0
202
Flygplan  135         10    65    60
Övriga    110   34    21    28    27
investeri
ngar
Summa     501   290   31    93    87
investeri
ngar
Lån       501   290   31    93    87
Summa     501   290   31    93    87
finansier
ing


Ramanslaget 7:4 Statens räddningsverk:
Samhällets skydd mot olyckor


I  statsbudgeten för innevarande år finns
för  detta  ändamål uppfört ett ramanslag
på 555 449 000 kr.


Regeringen  föreslår  att  anslaget  7:4
Statens  räddningsverk: Samhällets  skydd
mot  olyckor  minskas med 1 700  000  kr.
Skälet   är  att  anslaget  7:4   Statens
räddningsverk:   Samhällets   skydd   mot
olyckor bör minskas med 1 700 000 kr  för
att finansiera det under utgiftsområde  1
Rikets  styrelse upptagna  anslaget  90:5
Regeringskansliet m.m.