Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet

Anf. 64 Gustaf Lantz (S)

Fru talman! Som socialdemokrat har jag som det övergripande målet med mitt politiska engagemang frihet, men inte bara för några och inte på andras bekostnad. Det är aldrig så lätt som att man bara kan säga att regler, lagar och straff innebär ofrihet. I ett samhälle utan regler råder anarki och den starkes rätt. Ett alltför auktoritärt styre leder i stället till en kvävande ofrihet för kuvade medborgare. Den som vill ha ett fritt samhälle på riktigt måste kunna säga "å ena sidan" och "å andra sidan", göra avvägningar, se nyanser och resonera på ett sätt som kanske inte får flest likes i sociala medier.

När jag var liten gick jag då och då på AIK-matcher. Jag kommer ihåg att Black Army hade tröjor där det stod: Må de hata oss, blott de frukta oss. Jag skulle gärna vilja se en socialdemokratisk kampanjtröja med texten: Må de kalla oss tråkiga, blott de anser oss vettiga.

Varje gång jag ska tycka någonting i politiken ställer jag mig frågan hur friheten påverkas - inte bara för vissa, utan för alla - så även i denna debatt.

Den som just haft ett inbrott i bostaden känner sig inte fri. Många har vittnat om hur något gått förlorat som är långt mycket större än det ekonomiska värdet när någon har rotat, förstört och stulit i deras hem. Nu föreslår regeringen en ny straffbestämmelse om inbrottsstöld. Brottet omfattar stöld som har skett efter intrång i bostad eller annat liknande boende. Straffet föreslås vara fängelse i lägst ett år och högst sex år.

Nu föreslås också ytterligare krafttag mot stöldligorna. Ett fåtal personer plundrar hus efter hus i total avsaknad av respekt för hederligt folks trygghet. De ska möta ett kraftfullt samhälle och inte tillåtas äventyra människors tilltro till detsamma. Vid bedömningen av om stölden eller häleriet är grovt ska det enligt den föreslagna lagtexten särskilt beaktas om gärningen har ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt.

Som personal eller kund i en butik ska man aldrig behöva tåla att ens frihet inskränks genom allvarliga trakasserier, hot eller våld. Handlare ska känna att ordningsmakten har både möjligheten och kraften att stå upp för dem och deras kunder när personer stjäl, hotar eller förstör.

Jag hoppas därför att vi i dag kan besluta om en ny lag om tillträdesförbud till butik. I och med denna lag ska en person kunna förbjudas att få tillträde till och vistas i en butik om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. Den som bryter mot ett sådant tillträdesförbud föreslås kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Som alltid finns det partier som vill gå längre. Men var drar vi gränsen?

Jag blev så rörd i veckan när jag skrollade på Facebook och såg Jonas Gardells uppdatering. Han hade lagt ut en bild på Mark Levengood med texten "Söt och lite konstig. Den perfekta kombon." och ett hjärta. Vad världen skulle vara fattigare utan "konstiga" människor! Jag kan bli rädd av hur debatten kan låta i vår tid. Vi måste låta det udda, det obekväma och opolerade finnas bland oss om vi vill ha ett fritt samhälle.

Redan med dagens förslag kan icke åtalbara händelser ligga till grund för ett besöksförbud. Jag tror att vi måste vara väldigt försiktiga med att begränsa människors rörelsefrihet ytterligare när det inte är fråga om brottsligt beteende som ska stävjas.

När jag arbetade på Hyresgästföreningen företrädde jag alla sorters medlemmar. Ibland träffade jag personer som var "egna" och hade svårt att passa in. Jag älskade just de kontakterna. Jag såg hur deras sätt att vara ofta ledde till oro och överdrivna reaktioner från omgivningen. Hur de tittade, hur de pratade och hur de skrattade kunde vara skrämmande för vissa.

Therese Wappsell är ledare inom funkisrörelsen i Uppsala och en sann förebild. Hon är en enastående person som tar kampen mot funkofobin. Hon påminner ofta om att de som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ofta möter fördomar och oförståelse.

Ibland företrädde jag medlemmar som var allvarligt trakasserade av grannar. Då gick vi till hyresnämnden för att få hyresvärden att säga upp vederbörande. Men jag är glad att hyresnämnden fanns där och dömde utifrån en lagstiftning som bygger på en avvägning mellan människors rätt till en bostad och att vara sig själva å ena sidan och människors rätt att inte bli trakasserade å andra sidan. Återigen: å ena sidan, å andra sidan.

Vi måste som samhälle se skillnad på stort och smått. Vi måste stå upp för butikspersonalens arbetsmiljö och samtidigt vara ett fritt samhälle. Det gör vi med detta förslag.

Jag avslutar med Winnerbäcks rader:

Det är ett prydligt gäng som är bäst i klassen.

Dom sjunger fint, men punken är död.

Och jag kan inte kamma mig som tiden.

Jag är spretig och sårbar och röd.

Med det yrkar jag bifall till regeringens proposition.

Anf. 65 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! 14 659. Det är antalet bostadsinbrott som anmäldes till polisen 2019. Bakom varje inbrott döljer sig brottsoffer. Primärt är det de som bor i bostaden. Det är barnfamiljer där barnen inte längre vill komma hem själva från skolan eller äldre som berövas sin trygghet i sitt eget hem.

Vid sidan av det sprider sig också en ökad otrygghet i grannskapet och bland släkt och vänner varje gång någon får inbrott i sin bostad.

Denna typ av brottslighet kommer lätt i skymundan av den grova våldsbrottsligheten. Men den påverkar människor mycket, och brottsligheten är ofta organiserad med förgreningar över stora delar av Europa. Polisen uppskattar att internationella stöldligor står för uppemot hälften av alla bostadsinbrott.

Att effektivare bekämpa denna typ av brottslighet är viktigt. Det är både för att vi alla ska kunna vara trygga i våra egna hem och för att komma åt nätverken som står för väldigt mycket brottsligheten.

Riksdagen har därför vid upprepade tillfällen riktat tillkännagivanden till regeringen, de första redan 2015, om att höja straffen för bostadsinbrott och införa en särskild brottsrubricering.

Det är på många sätt skamligt att det har tagit så lång tid för regeringen att leverera på denna uppmaning. Men att vi i dag fattar beslut om att införa inbrottsstöld som en särskild brottsrubricering med ett lägsta straff om ett års fängelse, i stället för de sex månader som i dag är lägsta straffet för grov stöld, kommer att ha betydelse för de rättsvårdande myndigheternas möjligheter att bekämpa dessa brott.

Fru talman! Det var en måndagsförmiddag förra året i augusti. En 90-årig kvinna var på väg hem i centrala Västerås. Plötsligt dök en man upp på cykel och ryckte åt sig hennes väska från rullatorn.

Mycket talar för att det övergreppet hade blivit ouppklarat om det inte hade varit för att den Västeråsbördige fotbollsspelaren Victor Nilsson Lindelöf hade befunnit sig i närheten och tog upp jakten. Förövaren var snart upphunnen och hölls kvar tills polisen kom.

Häromveckan föll domen. Förövaren dömdes för grov stöld till skyddstillsyn och till att betala 5 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Jag tror inte att jag är ensam om att bli provocerad av att den som stjäl från en äldre värnlös kvinna kan komma undan med ett sådant lågt straff. Men det är en effekt av hur lagstiftningen är utformad. Lägsta straffet för grov stöld är sex månaders fängelse i dag. I och med att utgångspunkten i lagstiftningen är att fängelse så långt som möjligt ska undvikas blir det ofta möjligt att döma ut andra påföljder än fängelse, till exempel skyddstillsyn.

Vi moderater föreslår i dag återigen tillsammans med Kristdemokraterna att det lägsta straffet för grov stöld bör höjas till ett års fängelse. Riksdagen beslutade också i våras om ett tillkännagivande att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre. Om moderat politik hade varit svensk lag, fru talman, skulle denna typ av situationer bedömts annorlunda.

Höjda straff för grov stöld skulle också få betydelse för rättsväsendets möjligheter att bekämpa andra typer av stölder som ofta utförs som en del av internationell organiserad brottslighet, såsom stölder av bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner. Jag vill därför yrka bifall till reservation 4.

I propositionen föreslår regeringen också att en ny lag om tillträdesförbud i butik införs, vilket riksdagen också vid ett flertal tillfällen tillkännagivit för regeringen.

Den i propositionen föreslagna bestämmelsen tar sikte på situationer där det finns risk för att en person kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. Personer som ägnar sig åt att störa ordningen utgör emellertid också ett stort problem för vissa butiker.

Utöver de negativa effekterna för kundernas trygghet och butiksanställdas arbetsmiljö kan störningarna, om de leder till att kunder skräms bort, också leda till ekonomisk skada för butiken. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag om att även risk för ordningsstörningar och skadegörelse ska kunna föranleda tillträdesförbud till en butik.

Vi ser det också som en brist att regeringen inte går fram med förslaget om tillträdesförbud till bibliotek och badanläggningar, trots att riksdagen även har tillkännagivit detta för regeringen.

Det ska alltid vara tryggt att besöka biblioteket eller simhallen. Dessvärre har rapporter om ordningsstörningar och sexuella trakasserier i dessa miljöer varit vanliga under senare år.

Brottsförebyggande rådet har kartlagt förekomsten av brott och ordningsstörningar på bibliotek och simhallar. Kartläggningen visar att de flesta bibliotek och simhallar uppger att brott och ordningsstörningar skapar otrygghet och påverkar verksamheten negativt. För många bibliotek och simhallar handlar det om förhållandevis få och lindriga händelser. Men på vissa platser sker störningarna mer frekvent och påverkar personalens arbetsmiljö och besökarnas trivsel och trygghet negativt.

Det är därför glädjande, fru talman, att riksdagen i dag uppmanar regeringen att under året återkomma till riksdagen med förslag om tillträdesförbud även gällande simhallar och bibliotek.

Anf. 66 Bo Broman (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.

Året var 1995. Ingvar Carlsson var statsminister. Sverige blev medlem i EU det här året. Windows 95 lanseras, och bygget av Öresundsbron inleds. Själv påbörjade jag mitt andra år på juristlinjen detta år. Nu står jag här 25 år senare och ska debattera ett lagförslag vars upprinnelse började just 1995.

Den nu lämnade propositionen har nämligen sin grund i ett långt lagstiftningsärende som i flera omgångar behandlats av regeringar alltsedan en dom i Högsta domstolen 1995 medförde att användandet av portförbud upphörde.

Genom åren har det lämnats ett antal tillkännagivanden till regeringen, och nu har vi äntligen en proposition framför oss där det föreslås ett införande av möjligheten att meddela tillträdesförbud till butiker.

Fru talman! Beredningen i ärendet har dock behandlat tillträdesförbud även till andra typer av lokaler än butiker, som även de är särskilt utsatta för vissa typer av brottslighet. Det rör sig om bibliotek och badanläggningar.

Förekomsten av brott på simhallar och bibliotek granskas i bland annat Brås rapport 2020:10. Det noteras i kartläggningen att en majoritet av simhallarna uppger att många olika typer av brott begås, däribland skadegörelse och sexuella trakasserier. Polismyndigheten har även tidigare visat på att sexuella ofredanden på simhallar är ett betydande problem. Närmare 80 procent av företrädarna för simhallar bedömer att det helt eller delvis är samma personer som återkommande står för brott och ordningsstörningar i anläggningarna.

Då både besökare och anställda utsätts i en offentlig miljö bör det enligt oss beaktas om tillträdesförbud ska kunna meddelas även för dessa lokaler givet att brott som begås ej är ringa, att utsattheten är påtaglig och att det enligt uppgifter från ansvariga föreståndare återkommande är samma gärningsmän som begår handlingarna. Det föreligger således tillräckliga skäl för att tillträdesförbud även ska kunna tillämpas i dessa lokaler.

Det pågår dessutom redan ett arbete i Regeringskansliet i den här frågan, och det borde därför inte vara några problem att återkomma redan under 2021 med ett förslag om tillträdesförbud även till simhallar och bibliotek, så som utskottet nu tillkännager.

Fru talman! Varje år anmäls en stor mängd bostadsinbrott i Sverige, där villaägare är drabbade i sex av tio fall. Inbrotten görs inte sällan av kringresande stöldligor som rör sig över landet och begår inbrott, systematiskt och organiserat. Dessa förhållandevis få brottslingar skapar otrygghet, skador och kostnader för många.

Den enskildes rätt till en fredad sfär för både sin fysiska person och sin egendom är för oss sverigedemokrater grundläggande. Det straffrättsliga systemet måste därför ge den enskilde ett starkt skydd mot sådana integritetskränkningar.

Sverigedemokraterna har återkommande motionerat om att införa en särskild brottsrubricering för inbrottsstöld. Riksdagen har även vid ett flertal tillfällen riktat tillkännagivanden om att införa en särskild brottsrubricering för inbrottsstöld med ett minimistraff på ett års fängelse. Det är således mycket positivt att även detta behandlas i propositionen.

Vi sverigedemokrater anser, precis som Moderaterna och Kristdemokraterna, att det finns all anledning att även höja det lägsta straffet för grov stöld från sex månader till ett års fängelse. Vi anser därför att regeringen snarast bör vidta åtgärder och återkomma i enlighet med riksdagens tidigare tillkännagivande om att höja minimistraffet för grov stöld.

Anf. 67 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Rätten att röra sig fritt är grundlagsskyddad, och för att begränsa den rätten krävs extremt starka skäl. Tillträdesförbudet till butiker som regeringen föreslår står inte i proportion till vad en grundlag faktiskt ger för rättigheter.

Vi är väldigt tveksamma till förslaget att vissa personer ska kunna få tillträdesförbud till butiker. Butiksstölder är ett stort problem, och jag har full förståelse för det stora obehag som personal och kunder kan uppleva om en hotfull eller påverkad person kommer in i butiken.

Det är dock väldigt oklart hur det här förbudet skulle fungera i praktiken och om det verkligen skulle ge det skydd som butiksanställda har rätt till. Flera tunga remissinstanser, Brå, Kriminalvården, hovrätter, Åklagarmyndigheten och Sveriges Domareförbund, avstyrker förslaget i sin helhet, helt enkelt för att förändringen inte står i proportion till grundlagens rörelsefrihet. Åklagarmyndigheten är osäker på om lagstiftningen kommer att leda till en reell minskning av brott.

Fru talman! Det stora problemet är egentligen allt ensamarbete som sker i butiker och att det finns ett samband mellan ensamarbete och att anställda utsätts för hot och våld på arbetsplatsen. Utvecklingen mot det så kallade 24-timmarssamhället innebär ökad belastning på arbetstagare socialt, fysiskt och psykiskt. De som ofta arbetar på kvällar och nätter arbetar också oftare ensamma och löper större risk att utsättas för våld och hot. Det är inom omsorgsarbeten och serviceyrken de största riskerna finns, och allra mest utsatta för riskfyllt ensamarbete är arbetarkvinnor.

Mer än var femte kvinna i ett LO-yrke uppgav i LO:s stora arbetsmiljöundersökning att de jobbar ensamma och utsätts för risker varje vecka. År 2018 infördes ett förbud mot ensamarbete i värdetransportbranschen. Men i handeln kvarstår problematiken. Här måste en stor förändring ske.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter som reglerar ensamarbete skrevs 1982. Det var ett år innan jag föddes. När de formulerades höll butiker öppet kortare tider, och ensamarbete var inte alls så vanligt förekommande som i dag. Det var helt enkelt andra tider på 80-talet.

Vänsterpartiet anser att föreskrifterna om ensamarbete måste moderniseras och anpassas till den nu rådande situationen på arbetsmarknaden. Det gäller i synnerhet inom butiksbranschen. Det är bättre att vi skapar trygga arbetsmiljöer med många anställda än att vi försöker förbjuda vissa personer att komma in i butiker.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Anf. 68 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Denna debatt handlar bland annat om en fråga som är viktig för många människor.

Det gäller handlare som kämpar med att erbjuda en trygg miljö för kunder, anställda och sig själva. Det handlar om personal inom handeln som behöver ha en säker arbetsmiljö. Det handlar om personal på bibliotek och badanläggningar som ska kunna utföra sitt jobb utan hot och våld. Och det handlar om oss vanliga människor som ska kunna handla, bada och låna böcker utan att riskera att dras in i situationer där våld och hot förekommer.

Det är dags att se till att dessa behov möts. Det behövs en möjlighet till ett tillträdesförbud snarast möjligt.

Vi kan konstatera att vi i dagens samhälle har många olika problem relaterade till kriminalitet. Det vi debatterar i dag visar på en vardagsbrottslighet som drabbar både handlare, anställda och bibliotekspersonal men också vanliga medborgare.

Vi kristdemokrater ser ett tillträdesförbud som en åtgärd för att från samhällets sida ytterligare markera mot oacceptabelt beteende och även som ett sätt att förbättra arbetsmiljön för anställda. I förslaget från regeringen gäller det handel, men vi ser gärna att det också inbegriper behoven som finns för badhus och bibliotek.

Redan i dag finns möjlighet till tillträdesförbud i samband med idrottsarrangemang. Det vore naturligt att skyndsamt skapa förutsättningar för ett tillträdesförbud även för butiker, badanläggningar och bibliotek. Många branschorganisationer och fackförbund efterfrågar också just möjligheten till ett tillträdesförbud.

Fru talman! Regeringen har i dag äntligen lämnat en proposition till riksdagen om att effektivare bekämpa stöldbrott. Förslagen i propositionen grundar sig på tillkännagivanden som Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans med andra partier i riksdagen lämnat till regeringen, varav de flesta redan under förra mandatperioden. Några av tillkännagivandena lämnades för över fem år sedan, och regeringen har inte återkommit med förslag förrän nu, med ikraftträdande först 2021. Att det dröjer nära två mandatperioder mellan riksdagsbeslut och genomförande är inte godtagbart.

Det är ett faktum att stöldbrott måste bekämpas på ett effektivare sätt än i dag. När en person väl lagförs och döms för ett eller flera brott måste straffen fånga upp brottens allvar. Bakom varje outrett bostadsinbrott finns ett brottsoffer som drabbats av en kränkning, först i sitt eget hem genom brottet och sedan av ett rättsväsen som inte upplevs reagera.

Vi kristdemokrater och moderater har länge efterfrågat en ny brottsrubricering - inbrottsstöld - med lägsta straff ett års fängelse. Vi välkomnar därför att regeringen föreslår just detta i propositionen.

Även stölder av bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner och andra stöldbrott åsamkar individer och företag stor skada och bidrar till ökad otrygghet i samhället. För att fler stöldbrott ska bedömas som grova har vi föreslagit att straffbestämmelserna om grov stöld respektive grovt häleri förtydligas så att det framgår att systematiska inslag utgör sådana omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt. Det är därför glädjande att regeringen i propositionen går oss till mötes.

Vi anser emellertid att det inte är tillräckligt. För att med större kraft kunna bekämpa även andra grova stölder än bostadsinbrott har vi föreslagit att lägsta straffet för grov stöld höjs från sex månaders till ett års fängelse. Vi upprepar nu det kravet.

Fru talman! I propositionen föreslår regeringen att en ny lag om tillträdesförbud till butik införs. Detta är något som riksdagen vid ett flertal tillfällen riktat tillkännagivanden till regeringen om. Regeringen går däremot inte fram med förslag om tillträdesförbud till bibliotek och badanläggningar, trots att även detta har funnits med i tillkännagivanden till regeringen.

Det ska vara tryggt också att besöka bibliotek och simhallar. Tyvärr har rapporter om ordningsstörningar och trakasserier i dessa miljöer varit vanliga under senare år. För vissa bibliotek och simhallar handlar det om få och lindriga händelser. Men det finns också anläggningar som utsätts mer frekvent och där störningarna påverkar arbetsmiljön och även besökarnas trivsel. Regeringen bör därför enligt det tillkännagivande som föreslås i dagens betänkande återkomma till riksdagen med förslag om tillträdesförbud även gällande badhus och bibliotek senast under 2021.

Fru talman! Regeringens förslag om tillträdesförbud till butik tar sikte på situationer där det finns risk för att en person kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. I den promemoria som ligger till grund för förslaget föreslås att en person ska kunna få tillträdesförbud till bibliotek även i situationer där det finns risk för att personen väsentligen kommer att störa verksamheten eller orsaka betydande skada på egendomen utan att det är fråga om brott.

Personer som ägnar sig åt att störa ordningen eller som orsakar skada på egendom utgör ett problem även för butiker. Utöver de negativa effekterna för kunder och anställdas trygghet och arbetsmiljö kan störningarna, om de leder till att kunder skräms bort, också innebära stor ekonomisk skada för butiken. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag om att risk för ordningsstörningar och skada på egendom i större utsträckning också ska leda till tillträdesförbud till butik.

Jag stöder utskottets föreslagna tillkännagivande och också Kristdemokraternas yrkande, men vid denna debatt yrkar jag bifall endast till reservation 2.

Anf. 69 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Tunna blå linjen är en dramaserie som visas i SVT och på SVT Play. Jag har själv bara hunnit se första avsnittet än så länge men ser fram emot att se resten. Serien skildrar vardagen för polisen på ett ganska realistiskt sätt, åtminstone jämfört med många andra, och inte bara för polisen utan även för andra i samhället.

I det första avsnittet skildrades hur en lokal småföretagare med en liten butik blev trakasserad. Detta är ett problem som dessvärre förekommer i samhället. Små näringsidkare bör i större utsträckning än i dag ha möjlighet att påverka vilka som inte får vistas i deras butik. Om någon har trakasserat eller stulit på ett systematiskt sätt måste dennes rörelsefrihet kunna begränsas på ett sätt som inte är möjligt i dag.

Det är de små företagarna som drabbas hårdast av detta. De större butikerna i köpcentrum och liknande har ofta säkerhetsvakter eller andra resurser för att kunna sköta tryggheten tillsammans. Att kunna göra en sådan här förändring är därför en rättvisefråga och en möjlighet att skapa mer trygghet inte minst i utsatta områden. Människor som bedriver verksamheter i sådana områden måste ha samma rätt till trygghet som människor i mer välmående områden.

Butiksstölder och trakasserier har länge varit ett problem. Det har vidtagits åtgärder, men vi har inte nått ända fram. Detta blir ett verktyg för polisen att kunna flytta på folk som trakasserar. Dessa ska inte längre, som i dag, kunna stå och låtsas som om de inte har gjort någonting. I stället får vi detta verktyg, och det kan också bli påföljder för dem som bryter mot förbudet.

Frågan är om denna begränsning av rörelsefriheten står i proportion till nyttan. För Miljöpartiets del ser vi att detta är nödvändigt för att skapa mer trygghet och att nyttan överväger. En proportionalitetsbedömning ska göras där man bland annat tar hänsyn till om det är små orter med ett fåtal butiker och så vidare. I större städer begränsas inte rörelsefriheten på det sättet.

Fru talman! Det finns fler delar i propositionen, exempelvis om inbrottsstöld och att beakta om stölder och hälerier har varit systematiska. Även försök till häleri ska kriminaliseras.

Med detta vill jag yrka bifall till propositionen. Det är viktigt att få dessa förändringar på plats för att skapa mer trygghet.

Anf. 70 Hannes Hervieu (C)

Fru talman! Många fina minnen börjar i en mataffär. För egen del tänker jag på när jag sprang runt bland mataffärerna på Gotland och jagade kräftor, som jag vet att min flickvän älskar, inför att jag skulle fria till henne, eller när min son för bara någon vecka sedan sken upp första gången han smakade färsk frukt. Om ledamöterna i kammaren, de som tittar där hemma och även fru talmannen går till sig själva finns det säkert sådana minnen där smakupplevelsen gör att man har det minnet med sig resten av livet.

Den här debatten handlar om tryggheten för de platser där dessa minnen på något sätt tar sin början: butikerna - tryggheten för de handlare och butiksägare som driver butikerna men framför allt tryggheten för dem som arbetar där.

Den lagstiftning vi diskuterar har bland annat initierats och kraftigt drivits på av Centerpartiet och vår ledamot Johan Hedin, som i dag är föräldraledig och är hemma och sköter sitt viktiga uppdrag som pappa. Jag vill tacka honom för hans arbete men också peka på Centerpartiets avgörande roll i den här diskussionen och yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Att skapa detta tillträdesförbud till butik kan ha väldigt stor effekt. Jag vet det eftersom jag till vardags egentligen arbetar inom dagligvaruhandeln. Jag är dock tjänstledig nu för att tjänstgöra som riksdagsledamot. För mig handlar detta alltså inte bara om lagtext utan om att stå upp för vänner, kollegor och konkurrenter i handeln som drabbas av otryggheten i en bransch som på många sätt är otroligt tuff.

Ett arbete i butik är på många sätt ett arbete i hjärtat och mitten av samhället. Då får man också se samhällets baksida. Alltför många butiksmedarbetare vittnar om trakasserier, våld eller hot om våld. Det är säkerligen också därför som Handelsanställdas förbund välkomnar den här lagstiftningen.

Även Svensk Handel välkomnar den. De har berättat att fyra av tio dagligvaruhandlare uppger att de har svårt att rekrytera personal till följd av brottslighet. Svensk Handel har också visat att 7 miljarder stals från butiker i Sverige under 2018 - pengar som hade kunnat gå till att utveckla butiken, laga den där dörren som kärvar, anställa en ny medarbetare som kan utveckla frukt-och-grönt-avdelningen eller bygga upp en buffert för sämre tider.

Brottsligheten i handeln får konsekvenser i plånböckerna men också i affärsmannaskapet, entreprenörskapet, viljan att jobba hårt och viljan att utvecklas på sin arbetsplats, i hjärtat och i sinnet.

Fru talman! Att svensk politik innehåller många olika perspektiv är i grunden bra. Men de perspektiv som Vänsterpartiet och Linda Westerlund Snecker för fram är för mig som liberal helt främmande. Jag hade hoppats att Westerlund Snecker hade velat redogöra lite mer för oss här inne och för väljarna vilka värderingar som egentligen vägleder Vänsterpartiet när man motsätter sig den här lagstiftningen. Varför är rätten för en person som dag efter dag och gång efter gång begår kriminella handlingar i en butik att få fortsätta besöka den butiken viktigare än rätten att stå upp för äganderätten för den som äger butiken och rätten att inte kränkas för dem som arbetar där?

Fru talman! Jag vill påpeka att tillträdesförbud inte får delges om mindre ingripande åtgärder kan göra att syftet med tillträdesförbudet kan tillgodoses. Jag vet vilka insatser handeln gör eftersom jag har sett det med egna ögon. Det handlar om nära samarbete med skolor och idrottsföreningar. Det handlar om förebyggande åtgärder tillsammans med civilsamhället och långa och många samtal med ungdomar och vuxna för att skapa trygga butiker.

Men det händer också att företagarens och butiksägarens goda vilja inte räcker utan samhällets hårda tag krävs. Det är vad den här lagstiftningen kommer att innebära. Om en person ser en matbutik som sitt personliga skafferi eller en järnaffär som sin privata verktygslåda ska samhället kunna dra en gräns och säga: Du är inte längre välkommen till den här butiken.

Fru talman! Alltsedan Birger Jarls fridslagar, via Magnus Ladulås, hans sons, Alsnö stadga och fram till i dag har politiken försökt befästa den enskildas rätt i lag. Det har inte alltid blivit rätt, och alla som har sagt sig stå upp för äganderätten har sannerligen inte alltid haft rätt. Men vad som är viktigt att säga i den här debatten är att när vi nu så tydligt står upp för äganderätten är inte det radikalt eller något nytt utan något som har gjorts i århundraden - inte radikalt i vårt land utan fundamentalt för vårt land.

Det är korrekt, fru talman, att tillträdesförbudet skulle begränsa rättigheterna för vissa. Rätten att besöka en butik i upp till ett års tid skulle kunna begränsas. Men även de allra mest grundläggande rättigheterna vi har kan begränsas om det är för att någon bryter och kränker andras fri- och rättigheter. Med utgångspunkt i att det är rätt att begränsa en människas frihet för att värna en annan människas frihet måste vi rösta igenom detta förslag.

Det är allas rätt att besöka en butik. Men det är ingens rätt att stjäla eller att kränka och hota personal. Vi är fria i våra tankar men inte i våra handlingar.

Men långt ifrån dessa filosofiska resonemang och politiska övertygelser handlar det här om att stå upp för hederliga företagare och människor som jobbar i handeln. När vi nu lite senare i kväll röstar igenom det här och sedan går hem och äter kvällsmat, oavsett om det är snabbmakaroner eller kräftor från Gotland, kan vi vara stolta över att vi faktiskt har stått upp för dessa företagare och för alla dem som har många timmar kvar att jobba i kassan och på butiksgolvet.

Anf. 71 Johan Pehrson (L)

Fru talman! Det är en lång tids arbete som går mot sitt slut i dag. Jag hade förmånen att medverka till detta i den här talarstolen redan 2005. Då var vi några partier - vi, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet - som kom på den geniala idén att det inte är en mänsklig rättighet att kliva in på Ica Maxi eller Coop Nära, äta kyckling och bara gå rätt ut. Det är ingen mänsklig rättighet att stjäla från andra människor. Man har ingen rätt till tillträde till en butik för att stjäla där människor försöker bedriva sin näringsverksamhet. Det är ett hot inte minst mot medarbetarna där.

I 15 år har jag alltså försökt driva den här frågan från Liberalernas sida. Jag vill lägga till, när det gäller att jag sa att jag började med detta 2005, att det var några år med en borgerlig regering. Jag måste då titta på min värderade moderata kollega här och säga att det var åtta jobbiga år då jag försökte och försökte, men det kom aldrig riktigt till. Men nu kommer det till, och det är väldigt bra så. Det här är väldigt viktigt.

Liberalerna välkomnar att vi nu äntligen får ett tillträdesförbud till butiker på plats som gäller för dem som notoriskt, systematiskt och med noll respekt för andra stjäl och ägnar sig åt den här typen av kriminalitet.

När det gäller betänkandet i övrigt, som Liberalerna står bakom, markerar vi, även om regeringen har det på sitt bord, att tillträdesförbudet också bör gälla simhallar, bibliotek och andra allmänna platser som är viktiga för vanligt folk. Min mamma och mina döttrar eller någon annans mamma eller döttrar ska inte behöva vara rädda för att gå till biblioteket eller simhallen för att de kan utsättas för trakasserier, våld eller övergrepp. Det är platser som är viktiga för demokratin och för rekreation, och de är till för dem som sköter sig och inte för dem som missköter sig. Där markerar vi att regeringen måste återkomma.

I övrigt sker rätt viktiga förändringar i och med att vi nu får fram en särskild rubricering för inbrottsstöld och likadant när det gäller en skärpt syn på häleri.

Vi inledde den här debatten med att Gustaf Lantz från Socialdemokraterna hänvisade till Winnerbäck, vilket jag själv uppskattar, och att man måste få vara lite konstig. Det är ju inget som det råder brist på här i kammaren ibland, höll jag på att säga. Men det vi riktigt möter i och med hela det här betänkandet är att vi flyttar fram positionerna gällande att den systematiska stölden ska leda till rubriceringen grov stöld. Det tycker vi från Liberalerna är väldigt bra.

Det knyter an till Rövarnas visa om Kasper och Jesper och Jonatan som drar runt mellan alla möjliga ställen och inte bara stjäl marmelad och bröd. De går runt och stjäl systematiskt, och det nämns även i denna barnvisa att de stjäl guld.

Det är viktigt, återigen, att vi markerar att systematiken ska leda till ett mycket mer skärpt straff. Människor som går in på Ica och stjäl kanske har andra problem, men vi har också rena stöldligor som nu får möta lite hårdare motstånd. Lägger man ihop detta med andra krav som Liberalerna för fram om att slopa mängdrabatter och annat leder det till att de här personerna kommer att låsas in tills de har ett beteende som inbegriper att de inte går in och stjäl andras egendom i bostad eller i butik.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet, fru talman.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)