Tullverket

Betänkande 2019/20:SkU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 januari 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Tullverkets kontroll har granskats (SkU7)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Ett av Tullverkets uppdrag är att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Myndigheten har därför en omfattande kontrollverksamhet. Riksrevisionen har granskat om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt.

Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar störst möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om Tullverkets behörighet och dess verksamhet från den allmänna motionstiden.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 27
Skrivelser: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-12-12
Justering: 2020-01-23
Trycklov: 2020-01-24
Reservationer: 12
Betänkande 2019/20:SkU7

Alla beredningar i utskottet

2019-12-12

Tullverkets kontroll har granskats (SkU7)

Skatteutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Ett av Tullverkets uppdrag är att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Myndigheten har därför en omfattande kontrollverksamhet. Riksrevisionen har granskat om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt.

Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar störst möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.

Skatteutskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till förslag i motioner om Tullverkets behörighet och dess verksamhet från den allmänna motionstiden.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-01-28
Debatt i kammaren: 2020-01-29
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:SkU7, Tullverket

Debatt om förslag 2019/20:SkU7

Webb-tv: Tullverket

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Det har varit intressant att läsa Riksrevisionens rapport om översynen av Tullverket och dess verksamhet och effektivitet. Man har funnit fel och brister och pekar på delar som absolut kan effektiviseras. Min uppfattning är att Tullverket har tagit till sig delar av kritiken och att ett effektiviseringsarbete verkligen är på gång.

Det är också glädjande att regeringen äntligen har insett att Tullverket verkligen behöver resurstillskott. Nu kan man börja återanställa personal, inte minst tullare. Det tog sin tid, och vi fick kämpa hårt. Men nu är förstärkning på plats, och det är bra.

I och med att budgeten från Moderaterna och Kristdemokraterna antogs av riksdagen för 2019 påbörjades stora satsningar som ett första steg mot 500 fler tulltjänstemän för att förstärka Tullverkets verksamhet och dess brottsbekämpande uppdrag.

Fru talman! Riksrevisionen har i princip bara granskat Tullverkets arbete vad gäller införsel och inget vad gäller utförsel. Det är kanske inte så konstigt då det arbetet i princip inte görs. Regeringen säger att man vill att tullen ska bli bättre på att stoppa stöldgods på väg ut ur landet, men till exempel i somras gjordes i princip inga kontroller alls av utgående trafik. Under månaderna maj till och med juli lade tullen 47 332 timmar på kontroller. Av dessa lades bara 234 timmar på utgående kontroller. Mindre än 0,5 procent av tiden lades alltså på kontroller av eventuellt stöldgods på väg ut ur landet.

Stöldligornas grova och gränsöverskridande brottslighet har pågått under alldeles för lång tid utan att regeringen har vidtagit några åtgärder. I dag uppskattas dessa ligor ligga bakom drygt hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. De står även för uppemot 90 procent av andra grova stölder av exempelvis bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner. Stora vinster, liten upptäcktsrisk och låga straff är bidragande orsaker till att stöldligorna härjar i just vårt land.

Polisen ser inget ljus i tunneln samtidigt som ett stort antal människor, framför allt i skärgården och på landsbygden, drabbas av dessa grovt integritetskränkande brott där förövarna går fria.

Fru talman! Jag är förvånad över regeringens senfärdighet i denna fråga. Vi kunde ha haft en lagstiftning på plats för länge sedan - en lagstiftning som ger Tullverkets personal befogenhet att kvarhålla en person eller stoppa och genomsöka ett fordon med misstänkt stöldgods vid Sveriges gräns.

Denna uppgift ligger nu hos polisen - en polis som långt ifrån alltid kan vara på plats för att ingripa. Resultatet blir att stöldligorna i lugn och ro kan köra på färjan - och borta är möjligheten att lagföra förövarna och återta stöldgodset. Kvar blir ett brottsoffer som åter blir kränkt då polisutredningen läggs ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Därför efterlyser vi en omedelbar lagändring för att ge Tullverkets personal befogenhet att stoppa fordon och personer vid gränsen.

Fru talman! Förutom utökade befogenheter, fler tulltjänstemän och en gränskontroll av utförsel värd namnet är det viktigt att vi får en förstärkt kontroll av införsel. Stora satsningar på polisen rullas nu ut, inte minst tack vare den M-KD-budget som antogs för 2019. Detta är helt nödvändigt i ett läge då gängkriminaliteten gör sig påmind närmast dagligen genom skjutningar och sprängningar.

En stor del av kriminaliteten har sin grund i den narkotika som smugglas in i landet. Tullverket har i dag möjlighet att besluta om en så kallad postspärr, vilket innebär att en postförsändelse kan kvarhållas för kontroll. Detta gäller endast vid misstanke om narkotika och omfattar inte försändelser förmedlade av kurirföretag såsom DHL och Fedex. Detta innebär i praktiken att många försändelser över huvud taget inte kan kontrolleras, oavsett om det gäller narkotika eller vapen.

Med dagens situation måste Tullverket ges utökade befogenheter att besluta om postspärr, även för försändelser förmedlade av kurirföretag.

Fru talman! Den fria rörligheten inom EU är fantastisk, men den var aldrig tänkt att gälla kriminella. Denna typ av brottslighet, som drabbar människor över hela landet, har fått pågå alldeles för länge utan att regeringen har vidtagit några åtgärder. Menar regeringen allvar med sina ambitioner att sätta stopp för gängkriminalitet och internationella stöldligor behövs fler tulltjänstemän, en förändrad lagstiftning och en förbättrad samordning. En lösning på dagens situation kan inte vänta.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation l.

(Applåder)


Anf. 2 David Lång (SD)

Fru talman! Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll kan vid första anblicken verka aningen tvetydig. Man skriver att den övergripande slutsatsen är att Tullverket i huvudsak har de byggstenar som krävs för att utforma kontrollverksamheten på ett effektivt sätt. Samtidigt konstaterar Riksrevisionen att Tullverket har ett ansträngt resursläge och att de tillgängliga resurserna för kontroll har gått ned samtidigt som volymerna i de flöden som myndigheten övervakar stiger. Det handlar alltså om mer jobb med mindre resurser. Man konstaterar också att Tullverket i sina budgetunderlag har varit tydligt med att detta är en problematisk utveckling som påverkar antalet genomförda kontroller negativt.

Riksrevisionen menar att den ansträngda resursnivån och en kontrollverksamhet bestående av många olika delar, som det rör sig om i det här fallet, ställer krav på resursprioritering. Riksrevisionen påpekar också att det finns information som tyder på att målen i Tullverkets regleringsbrev om att förhindra införsel av narkotika och vapen inte uppnås. Med tanke på den skada som dessa varor förorsakar vore det motiverat att undersöka vad som skulle krävas för att förhindra införseln i så stor utsträckning att tillgången minskar i samhället i stället för att fortsätta öka.

Riksrevisionens bedömning är att det råder bristande kunskap om förekomsten av fel och dess konsekvenser. Tullverket självt anger att kontrollens inriktning ska utgå från en bedömning av var de största riskerna finns. Återigen är det effektivitetstänk. Riksrevisionen delar detta synsätt och konstaterar att möjligheten att rikta kontrollen mot de fel och brott som medför störst negativa konsekvenser för samhället är en grundläggande förutsättning för effektivitet. Granskningen visar dock att Tullverkets kunskap om smugglingens storlek i olika varu- och trafikflöden är relativt låg, särskilt gällande illegal införsel av vapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Av regeringens skrivelse och även av det betänkande vi just nu debatterar framgår att regeringen menar att vissa av de konstaterade bristerna är på väg att avhjälpas, att andra brister är irrelevanta eller helt enkelt inte korrekta och att vissa brister inte ska åtgärdas av någon annan än Tullverket självt. Det finns en viss poäng i detta.

Även om Sverigedemokraterna ställer sig bakom rekommendationerna om att bland annat förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga samt att Tullverket ska använda sina resurser på det sätt som ger största möjliga nytta måste det samtidigt noteras att Tullverket exempelvis har svårt att utvärdera införseln av illegala vapen, vilket i högsta grad är ett problem. Det är ett omfattande problem i och med att yrkeskriminella införskaffar illegala vapen och dessutom använder dem. De senaste årens ökade antal skjutningar i många svenska städer kan antas vara ett symtom på detta problem.

Mycket talar alltså för att smugglingen ökar. Det gäller sprit och cigaretter samt narkotika och vapen, vilket är lönsamt för den organiserade brottsligheten. Vi vet också att det förekommer människosmuggling, där man inte sällan utsätter de smugglade personerna för mycket stor fara.

Det finns även problem med att professionella stöldligor forslar stöldgods ut ur Sverige och räknar med att risken för upptäckt är låg i och med att utflödet av varor kontrolleras i så pass liten utsträckning. Trygghetskommissionen publicerade en rapport år 2018 där det framgår att betydande mängder stöldgods förs ut ur landet, och polisen noterade i en rapport från 2019 att Tullverket lade 98 procent av tullkontrolltiden på införselkontroller under 2017. Det återstod alltså 2 procent för kontroll av utförsel. Regeringens skrivelse med anledning av rapporten tyder på att man helt enkelt har en för låg ambitionsnivå.

Det är Sverigedemokraternas uppfattning att Tullverket inte ges resursmässiga förutsättningar att genomföra sitt uppdrag på ett tillräckligt bra sätt, även om anpassningsförmåga och en högre grad av effektivitet skulle uppnås. Resursförstärkning handlar i första hand om mer personal men också om ändamålsenlig utformning av till exempel färjeterminaler och tillfredsställande tillgång till teknisk utrustning. Det kan exempelvis handla om röntgenutrustning, apparatur för att detektera förhöjd koldioxidhalt med mera.

När det gäller befogenheter bör slutsatsen vara att kontrollmandatet inte är tillräckligt. Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen föreslagit utökade befogenheter för att stävja internationell och gränsöverskridande brottslighet. Detta bör skyndsamt utredas med syfte att underlätta och effektivisera myndighetens arbete.

Sverigedemokraterna delar alltså inte uppfattningen att Tullverket har det mandat och de befogenheter som behövs för ett effektivt gränsskydd. Vi har i våra budgetmotioner vid upprepade tillfällen anslagit mest resurser till Tullverket av alla partier. Det är förvisso sant att tidigare regerings nedmontering av Tullverket har bromsats, men det räcker inte. Därför, fru talman, behövs ett tillkännagivande till regeringen om en förstärkt tullverksamhet med ökade resurser i form av utökad personalstyrka, mer utrustning, utökade befogenheter och därmed ökad närvaro vid gränserna, vilket skulle resultera i utökade möjligheter att stärka kontrollen över vad och vem som färdas över Sveriges gränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Med anledning av detta yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 2.

(Applåder)


Anf. 3 Marcus Jonsson (KD)

Fru talman! Det finns alltid två sidor av ett mynt. För 25 år sedan blev Sverige medlem i Europeiska unionen. I ett kvartssekel har vi kunnat åtnjuta den frihet som den fria rörligheten innebär. Vi kan rentav obehindrat röra oss och färdas över nationsgränser inom Europeiska unionen. Men den frihet som vi har fått har också blivit de kriminellas möjlighet. Hur mycket vi än välkomnar den fria rörligheten inom EU får den inte innebära att Sveriges gränser står oskyddade. Därför vill Kristdemokraterna stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet och gränsskyddet.

Vi ser utifrån Riksrevisionens rapport att Tullverkets arbetsmetoder måste förbättras. Tullverket är i dag starkt inriktat på att vara en uppbördsmyndighet under Finansdepartementet med huvuduppgift att kontrollera införseln av punktskattepliktiga varor och att driva in skatt. Här behövs ett skifte. Tullverket behöver flyttas från Finansdepartementet till Justitiedepartementet. På så vis kommer den departementala styrningen av myndigheten att inriktas mer på vidare brottsbekämpning än på endast uppbörd av skatt och kontroll av varor.

Fru talman! Riksrevisionen konstaterar att samtidigt som det dödliga skjutvapenvåldet har ökat i Sverige har beslagen av skjutvapen minskat från 61 stycken under 2017 till 41 stycken under 2018. En orsak till detta är att tullen inte har samma information om tillvägagångssätt för vapensmuggling som man har när det gäller exempelvis smuggling av narkotika. Detta blir därmed en akilleshäl i kampen mot den organiserade brottsligheten i vårt land.

Om trenden med det dödliga skjutvapenvåldet ska minska måste antalet vapen också minska. Detta kräver en förbättrad förmåga hos Tullverket att stoppa vapen vid gränsen, och där krävs kunskap om hur vapen smugglas till Sverige, vilka vägar de tar och vilka metoder som används. Detta anser vi saknas i dag.

Fru talman! Begreppet smörgåsbord har blivit en del av den internationella vokabulären. Tyvärr har detta ord också blivit en beskrivning av Sverige när det kommer till internationella stöldligors förutsättningar att ta för sig av lite av varje i vårt land. Låt mig ge några exempel.

Enbart i Halland gjordes det under juni månad förra året 44 anmälningar om stölder från lantbrukare. Det var allt från borrmaskiner och hundratals liter diesel till dyr gps-utrustning som sitter i många lantbruksmaskiner som försvann från dessa lantbrukare.

En annan vara som förs ut ur landet är båtmotorer. Uppemot 2 000 utombordsmotorer smugglas ut ur Sverige varje år till en kostnad av 200-300 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Tidningen Expressen skrev i somras om hur den ryska maffian slog till mot villaområden. Dessa internationella stöldligors härjningar orsakar samhällskostnader som överstiger värdet av det stulna godset. Vi får aldrig glömma att bakom varje stöld finns ett brottsoffer, och ligornas framfart bidrar till försämrad trygghet och urholkar den tillit som en samhällsmedborgare ska känna gentemot andra människor och staten.

Som det nu är tvingas tullen att se på när misstänkt stöldgods lämnar landet eftersom tullen i sitt regleringsbrev saknar uppgiften att kontrollera utförsel av stöldgods. Däremot har regeringen i regleringsbrevet uttryckligen bestämt att Tullverket ska kontrollera handel med sälprodukter.

Fru talman! Att ge Tullverkets tjänstemän befogenhet att stoppa fordon på väg ut ur landet vore en förhållandevis enkel åtgärd som skulle kunna ge stor effekt. Men uppenbarligen är det ett svårt beslut att ta för den sittande regeringen.

Min kollega Hampus Hagman ställde för snart ett år sedan frågor, både i en interpellation och i en skriftlig fråga, till finansministern om när dessa befogenheter skulle kunna vara på plats. I det skrivna svaret svarade finansministern att regeringen inväntar en slutredovisning av ett uppdrag som Tullverket har fått. Först därefter ska regeringen, enligt svaret, analysera frågan för att överväga eventuella åtgärder. Slutredovisningen kommer den 14 februari i år. Det tar tid, och vi tycker att det tar onödigt lång tid.

Kristdemokraterna menar att Tullverket bör få ett tydligare uppdrag att kontrollera, stoppa och kvarhålla personer vid gränsen. Tullens skarpare befogenheter att frihetsberöva kommer att ge dem bättre möjligheter att kontrollera in- och utflöden av varor och människor till och från Sverige. Det dåliga gränsskyddet är en av anledningarna till att antalet brott är så stort och att uppklaringen är så låg i vårt land.

Därför ser Kristdemokraterna behovet av en lagändring, så att stöldgods och hälerigods ingår bland de varor som Tullverket får kontrollera vid gränsen.

Fru talman! När Tullverket våren 2019 placerade så kallade ANPR-kameror vid Öresundsbron i Malmö, vid färjeläget i Helsingborg och i Värtahamnen i Stockholm innebar det att Tullverket installerade kameror som automatiskt läser av fordons registreringsskyltar. Syftet med dessa kameror var att tullen skulle förvarnas om kända smuggelbilar var på väg att passera. Utan ANPR-kameror måste tullpersonalen manuellt kolla upp tiotusentals passerande fordons registreringsskyltar. Det är en krävande och mer eller mindre omöjlig uppgift.

Denna åtgärd som vidtogs under våren förra året stoppades av Datainspektionen som ansåg att systemet med central analys av tagna bilder var integritetskränkande. När Tullverket överklagade beslutet till förvaltningsrätten körde förvaltningsrätten över Datainspektionens beslut och gav Tullverket rätten att lagra bilder från kameraövervakning i en databas.

Fru talman! Kristdemokraterna vill att ANPR-kameror ska användas vid samtliga gränspassager i vårt land.

Det är välkommet att man från regeringens sida nu säger att man vill satsa mer på tullen. Men innan en omorganisering av tullen är på plats behöver poliser placeras i tullens arbetslag. Polisen har till skillnad från tullens personal möjlighet att beslagta stöldgods och frihetsberöva personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Tullens tjänstemän skulle även behöva en kompletterande utbildning så att de kan agera mer polisiärt. I dag har tullare utbildning på upp till ett år. Eftersom Tullverket redan i dag genomför kontroller av införsel av varor som narkotika lär en omgörning av utbildningen för att tullarna ska kunna beslagta stöldgods inte behövas. Dock behöver den kompletteras med vissa moment.

Kristdemokraterna bedömer att de potentiella vinsterna för samhället som skulle uppstå om Sverige fick ett bättre gränsskydd skulle vara omfattande - färre personer som vistas illegalt i Sverige, färre illegala vapen och mindre droger som kriminella kan sälja i utanförskapsområden.

Fru talman! Med anledning av detta vill jag yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 6 om Tullverkets befogenheter och verksamhet under punkt 2.


Anf. 4 Patrik Lundqvist (S)

Fru talman! Ända sedan den förra regeringen tog över har vi successivt skjutit till pengar till Tullverket för att de ska kunna fullgöra sitt uppdrag bättre, göra fler kontroller och stoppa mer av den problematiska smuggling som vi ser i Sverige.

Vi har vänt utvecklingen och skiftat fokus från skattesänkningar till rejäla tillskott både till Tullverket och till polisen för att få bukt med samhällsproblem som har funnits under en lång tid.

För tullens del handlar det främst om att skärpa kampen mot vapen och droger som förs in i landet, men det handlar självklart även om att delta i och utveckla det europeiska samarbetet och förenkla handeln med till exempel nya e-tjänster.

Denna utveckling har bara börjat och kommer att behöva fortsätta. Vi kommer inte att vara nöjda förrän vi har rimlig kontroll över vad som kommer in i landet och det är så enkelt som det kan vara att handla med andra länder. Att tillföra ytterligare uppgifter och befogenheter till en redan ansträngd myndighet innan detta är på plats är inte särskilt smart.

Riksrevisionens granskning visar att vi är på väg åt rätt håll. Men man pekar också ut vissa förbättringsområden, framför allt inom kunskapsinhämtning och sammanställning för att värdera olika insatser samt uppbyggnaden av nya system som tar lite för lång tid.

Mycket är som sagt på gång. En utredning av postspärrar har redan gjorts för att utöka möjligheterna att stoppa gods även i kurirflödet. Den bereds nu av regeringen.

Frågan om myndighetsgemensamma insatser och möjligheter att utbyta information och samarbeta mer är ständigt aktuella frågor som det arbetas med.

Flera motioner behandlar utförsel av stöldgods samt utökningar och breddningar av Tullverkets verksamhet. Självklart är det ett problem att människors egendom stjäls runt om i Sverige. Varje insmugglad vara, oavsett om det är droger, vapen eller annat olagligt som kommer in i landet, är ett stort problem. Men överlag är Tullverkets verksamhet på väg i en god riktning. Fler tjänstemän utbildas varje år och kommer in i verksamheten. Även materiellt stärks myndigheten med både utrustning och möjligheter att utöka verksamheten till fler platser och med nya metoder vid behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Det är ändå viktigt att i denna kammare poängtera att mycket av det som det motioneras om är frågor som myndigheten själv råder över. Hur det ska skötas och vad som ska användas vid varje givet tillfälle är inte någonting som vi behöver detaljstyra härifrån.

De stöldligor som vi känner till agerar snabbt och för ut stöldgods ur landet innan polisen hinner reagera. Ofta är stöldgodset troligen ute ur landet redan när stölden upptäcks. För att lösa denna problematik har regeringen redan gett polisen, tullen och Kustbevakningen i uppdrag att se över vad som behöver göras och hur de bättre gemensamt kan få bukt med problemen. Dessa tre myndigheter har i dag olika ansvarsområden, och stöldgods är i dag framför allt en polisiär fråga. Hur vi i framtiden ska hantera detta mellan myndigheterna måste de kunna få lämna förslag om innan vi går fram med några beslut i denna kammare.

Vi är alla överens om målet att stoppa stöldligornas verksamhet och säkra stöldgodset för att det ska komma tillbaka till ägaren. Det råder nog inget tvivel om det.

Om det ska vara fler tulltjänstemän som granskar utförseln, fler poliser i landet eller vid gränserna för att jaga misstänkta och större möjligheter för Kustbevakningen att övervaka trafiken på sjön eller en kombination av detta är än så länge en öppen fråga. Tendensen i debatten har varit att bara titta på Tullverket och peka ut denna myndighet som ansvarig för allt som korsar gränserna. Så enkelt är det inte. Det är rätt dumt att göra det, även om det självklart är den lättaste kopplingen att peka på gränsen och den myndighet som arbetar där.

Många gånger är enkelt såklart bra, men den enklaste debattinlagan är inte alltid det enklaste sättet att uppnå de faktiska målen. Detta arbete måste göras med försiktighet och noggrant övervägande, inte som en ryggmärgsreflex med bara en sak för ögonen. När vi genomför åtgärder tenderar ligorna nämligen att byta vägar ut ur eller in i landet, och vi behöver vara flexibla i hur vi bemöter det. Dessutom har förändringar och utökningar av myndigheters befogenheter och ansvar stor påverkan på hela verksamheten.

Vi har hört ett par gånger här hur dåligt med resurser både polis och tullverk har, och det stämmer. Det är därför vi hela tiden har tillfört resurser så att fler kan utbildas och anställas. Men att urvattna myndigheterna innan man har tillräckligt med personal på plats känns väl inte riktigt som en bra lösning för att få bukt med några som helst problem. Det uppdrag som har getts myndigheterna ska dessutom redovisas den 14 februari. Därefter kommer vi att ha en bättre bild av hur de vill lösa problemen och hur vi kan vara behjälpliga där, alltså om det är resurser som behöver flyttas eller skjutas till, om det behövs nya befogenheter eller om det är nya lagrum som ska skapas.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

(Applåder)


Anf. 5 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Jag säger bara: Äntligen har Tullverket faktiskt fått ökade resurser! Vi fick ju kämpa ganska länge; det satt långt inne för regeringen att inse vilken katastrof vi har vid våra gränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Patrik Lundqvist säger i sitt anförande att det inte är ansvarsfullt att ge Tullverkets personal ytterligare befogenheter. Han säger att det är ett stort problem att stöldgods lämnar vårt land, och i samma andetag säger han att vi inte kan eller vill göra någonting åt det. Ni säger samtidigt att myndigheterna måste bestämma själva, Patrik Lundqvist, men något som myndigheterna inte rår över är vilka befogenheter de har. Det har vi här i Sveriges riksdag möjlighet att ändra på, och vad jag kan se efter att ha tittat på reservationerna och debattartiklar finns det en bred majoritet för att ge Tullverket just befogenheten att ta hand om både stöldgods och personer vid gränsen.

Därför måste jag ändå ställa en fråga till Patrik Lundqvist. Här har regeringen äntligen ett förslag som det finns majoritet för i Sveriges riksdag och som skulle göra att brottsoffer i vårt land fick tillbaka sina saker. Brott skulle kunna utredas. Varför denna senfärdighet när det gäller något som svenska folket vill ha, som riksdagen vill ha och som det finns majoritet för? Vad är problemet, Patrik Lundqvist?


Anf. 6 Patrik Lundqvist (S)

Fru talman! Det stämmer att det tog lång tid för regeringen att inse att det krävdes mer resurser. Det tog ända till att vi faktiskt bytte färg på regeringen innan den förstod detta faktum, och då började också pengarna trilla in. Vi slutade sänka skatter och tillförde i stället resurser till myndigheterna. Det gäller naturligtvis inte bara Tullverket, utan även polisen har betydligt mer resurser - och mer är på väg.

Som jag sa tidigare: Resultatet av det myndighetsgemensamma uppdraget att diskutera fram och tillsammans lösa hur dessa frågor ska hanteras framöver ska levereras den 14 februari. Då kommer vi att ha ett bättre underlag än det vi har i dag. Nog kan man skapa gemensamma majoriteter i den här kammaren, men har man inget underlag att gå på vet man heller inte vad resultaten kommer att bli. Vi kommer att ha det på plats snart, och därefter kommer vi att börja jobba.

Under tiden får polisen mer resurser för att hantera stöldligorna och sköta sitt uppdrag. Det är naturligtvis i första hand polisens uppgift att haffa bovar och ta rätt på stöldgods.


Anf. 7 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Både Patrik Lundqvist och jag vet att pengarna inte hade funnits på plats på Tullverket om det inte hade varit för KD:s och Moderaternas budget. Patrik Lundqvist och jag sitter båda i insynsrådet och vet exakt hur detta har gått till. Det behövdes alltså inget byte av regering för detta, utan tvärtom har vi fört fram resurserna till både Tullverket och polisen under lång tid.

Patrik Lundqvist hänvisar till att det är polisen som har möjlighet och ansvar att ta hand om stöldgods och personer. Likt mig kommer väl Patrik Lundqvist från bygder där det inte kryllar av poliser. De finns långt ifrån alltid vid gränsen, och jag kan förstå de tulltjänstemän som står vid gränsen och känner en otrolig frustration över att de tvingas släppa både stöldgods och personer över gränsen därför att polisen helt enkelt inte finns på plats.

Återigen, Patrik Lundqvist: Vad är problemet? Varför denna senfärdighet när det faktiskt finns konkreta, vettiga förslag - som har en bred majoritet i Sveriges riksdag - på sätt att förhindra att stöldgods och personer försvinner ut ur vårt land? Brottsoffren står kvar när ingenting görs.


Anf. 8 Patrik Lundqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Fru talman! Vi kan naturligtvis tjafsa hur mycket som helst om hur de här pengarna har kommit till, men det är ju ett faktum att ingenting hände förrän det fanns en ny regering på plats. Den har även skjutit till resurser utöver de gånger ni har vunnit omröstningar om budgetar, Helena Bouveng.

När vi har den situation vi har med sprängningar och skjutningar i hela vårt land behöver vi se till att öka kontrollen över framför allt vapen och droger. Det är de varorna som kommer in i landet och driver den här utvecklingen; gängen slåss mer och mer om droghandeln och de inkomster som den inbringar. Att i det läget förflytta tulltjänstemän från införsel i till utförsel ur landet, utan att först ha personella resurser till att fullt ut sköta det, känns inte alls som en bra prioritering. Det är ett faktum - det tror jag att de flesta vet som någonsin har åkt en färja - att påfart på och avfart från färjan inte sker på samma ställe. Det är inte så att de tulltjänstemän som står och tittar på vad som kommer in i landet samtidigt ser det som förs ut. Den prioriteringen behöver vi faktiskt göra, som det ser ut i dag.

Polisen har sitt uppdrag, och de får mer resurser. De behöver kunna hantera detta betydligt bättre.

(Applåder)


Anf. 9 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Vi har i dag tre fiskala myndigheter som alla, utöver att vara just fiskala, är viktiga för den svenska rättskedjan - Skatteverket, Kronofogden och Tullverket.

Tullverket är kanske den av de tre fiskala myndigheterna som i störst utsträckning agerar brottsbekämpande. Tullverket har två huvudsakliga uppgifter: Dels är det själva uppbörden, det vill säga att ta ut tullar, skatter och andra avgifter. Dels är det den rent brottsbekämpande, där bland annat olaglig införsel av alkohol, droger och vapen finns att beivra.

Omfattningen av och systemen för smuggling av alkohol och droger får mig att hisna. Vi pratar om miljonaffärer, där det knappast är fråga om privat bruk. Detta leder till ökat missbruk, ökad brottslighet och ökat lidande inte minst bland våra ungdomar, som i dag har betydligt lättare att få tag i alkohol än vad som var fallet tidigare. Tullverket behöver verktyg och resurser för att stärka sitt arbete med att skydda våra gränser och bekämpa brott.

Våra gränser består inte enbart av gränsmarkeringar i naturen eller tullstationer på vissa - för få - orter utan också av Kustbevakningen. Kustbevakningen har en viktig roll vad gäller brottsbekämpning, smuggling och inte minst krisberedskap. Genom tydligare uppdrag och dialog från regeringen kan Kustbevakningen göra ett mycket mer resurseffektivt arbete i samverkan med andra myndigheter än vad som är fallet i dag.

Tullverket är också viktigt när det gäller att garantera att våra företag står konkurrenskraftiga gentemot andra länder. Vi måste redan nu ta höjd för Tullverkets kommande arbete med anledning av brexit. Riksdagen behöver säkerställa att Tullverket har en lagstiftning som är ändamålsenlig för verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Fru talman! Tullverket har behov av att öka kontrollerna för att upptäcka det som vi inte vill ha eller se i vårt land: vapen och droger. På de besök jag och Centerpartiet gjort på olika tullstationer har vi fått se alltifrån avancerade tekniska hjälpmedel såsom en mobil skanner i Helsingborg som söker av en lastbilscontainer - en dyr men effektiv investering för att hitta gömd narkotika - till fantastiska samarbeten mellan tulltjänstemännen och narkotikahunden Boy i Haparanda.

Tack vare detta ökar tullens beslag av narkotika och tobak, men det behövs mer. Jag är övertygad om att varje satsad krona på Tullverket ger lika mycket tillbaka till samhället. Vi känner till konsekvenserna av att ungdomar får enklare tillgång till alkohol, och samma sak gäller för droger.

När det gäller vapensmugglingen står vi inför det faktum att det dödliga skjutvapenvåldet ökar men smugglingsbeslagen av vapen minskar. Här har Riksrevisionen konstaterat att Tullverket har bristande vetskap om vapensmugglingens tillvägagångssätt. Det är av yttersta vikt att både tullen och regeringen tar detta på största allvar för att öka beslaget av vapen vid våra gränser.

Fru talman! En fråga som är minst lika viktig för tullens arbete och som förvisso har behandlats i ett annat utskott - justitieutskottet - förra året men som ändå förtjänar att nämnas är den om straffrättsligt skydd för personal inom blåljusverksamhet och myndighetsutövning.

Att skyddas från hot, våld och sabotage borde vara lika självklart för anställda på Tullverket som för blåljuspersonal. Av någon anledning var detta inte regeringens åsikt, men riksdagen fick igenom ett tillkännagivande om att tullens personal ska åtnjuta samma rättsliga skydd. Tullpersonalen får utstå både våld och hot, och myndigheten har ett brottsbekämpande uppdrag.

Jag och Centerpartiet kommer att följa denna fråga noggrant. En trygg personal gör ett bra arbete.

Fru talman! Sedan har vi det här med stöldgods som försvinner ut ur landet. Det är ibland kanske ett långt större problem än själva brottet - stölden. Är det någonting som kan urholka förtroendet för myndigheter och rättsväsendet i stort tror jag att det är när brottsbekämpande myndigheter, såsom tullen, vid en utgående kontroll av ett fordon kanske inte upptäcker narkotika, som man först misstänkte, utan i stället båtmotorer eller motorsågar och tvingas låta det passera för att polisen dröjer för länge. Här måste en förändring till.

Att tullen måste tillkalla polis för att hindra att misstänkt stöldgods smugglas ut leder till problem, eftersom polisen har många andra arbetsuppgifter som behöver prioriteras. Misstänkt stöldgods omfattas inte av lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom EU. Centerpartiet vill att Tullverkets tjänstemän ska ha befogenhet att undersöka fordon och kvarhålla personer som påträffas med misstänkt stöldgods genom att lägga till detta i den tidigare nämnda lagen.

Utskottet har tidigare tillstyrkt att Tullverket ska få ett utökat uppdrag. Centerpartiet vet att regeringen har tilldelat Tullverket, Polismyndigheten och Kustbevakningen ett uppdrag. Uppdragets syfte är att öka förmågan att bekämpa organiserad tillgreppsbrottslighet som begås av internationella brottsnätverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Som vi har hört ska utredningen slutredovisas nu i februari. Om det räcker med detta återstår att se. Vi kommer att följa detta noggrant och är inte främmande för att driva frågan vidare både i utskottet och i budgetprocessen om resultatet av uppdraget och regeringens kommande åtgärder sviktar.

Tullpersonalen måste ha befogenhet att kvarhålla misstänkta brottslingar och misstänkt stöldgods tills polisen kommer, så länge det behövs, oavsett om det handlar om narkotika eller fyrhjulingar.

Fru talman! Det är förstås också av vikt att Tullverket får befogenhet att hålla kvar kurirförsändelser och inte bara postförsändelser som fallet är i dag. Centerpartiet vill utöka befogenheten gällande både post- och kurirförsändelser till att omfatta försändelser som antas innehålla även andra illegala varor, till exempel vapen, utöver narkotika.

Riksdagen har tidigare beslutat om tillkännagivanden vad gäller såväl ökade befogenheter inom detta område som skärpta straff för smuggling av vapen och explosiva varor. Detta kan också leda till ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i utredningar, något som vi välkomnar.

Ärendet har utretts och bereds nu av regeringen. Centerpartiet förväntar sig tydliga och relevanta förslag för att förhindra smuggling i post- och kurirflödet.

Vi ser också gärna att smuggling av vapen bryts ut till en särskild brottsrubricering, på samma sätt som skett med narkotikasmuggling, och hoppas på att få hantera dylika förslag i justitieutskottet.

Fru talman! Den svenska rättskedjan ska fungera. Här är våra tre fiskala myndigheter centrala, liksom polisen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten. Jag kan konstatera att behovet av att stärka rättskedjan har ökat. När de som begår brott hittar nya vägar att arbeta på måste myndigheterna följa efter.

Tullverket har kapacitet att göra ett bra jobb; nu måste vi se till att resurser och instrument finns till deras förfogande.

Härmed yrkar jag bifall till reservation 11.


Anf. 10 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Jag lyssnade nogsamt på vad Helena Vilhelmsson sa i sitt anförande, och jag tror att vi kan vara överens om det allra mesta.

Innan dess hörde vi Socialdemokraterna, vars regering Helena Vilhelmssons parti nu tyvärr stöder. Jag kunde höra att man andades en viss tveksamhet till att ge befogenheter och att man var rädd för att utarma resurserna för att tulltjänstemännen skulle få utökade befogenheter, inte minst vad gäller utförsel, vilket Helena Vilhelmsson beskrev bra.

Jag tyckte också att Helena Vilhelmsson beskrev Tullverkets möjligheter vid postförsändelser väldigt bra. Även där kan jag se att vi är väldigt överens.

Min fråga till Helena Vilhelmsson är följande: Är Helena Vilhelmsson beredd att stödja ett utskottsinitiativ om vi vill driva på för ett sådant, så att Tullverket verkligen får de befogenheter som både Helena Vilhelmsson och jag efterfrågar?


Anf. 11 Helena Vilhelmsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Fru talman! Tack, Helena Bouveng, för frågan!

Jag var inne på detta i mitt anförande. Det beror på vilket utskottsinitiativ du, Helena Bouveng, talar om - det här är ju en bred fråga. Men om det är så att det uppdrag om samverkan som levereras nu i februari enligt din och min förmodligen gemensamma syn inte innehåller adekvata åtgärder är vi absolut beredda att ta upp frågor i utskottet. Dessutom är vi beredda att jobba med denna fråga i budgetprocessen.

Centerpartiet har hela tiden sagt att tullen måste ha befogenhet att kvarhålla. Det är skillnad på att kvarhålla och att beslagta och frihetsberöva i väntan på polisen. Kvarhålla tycker vi att tullen kan göra. Man ska dock vara medveten om att även detta tär på resurserna; man måste förmodligen avdela personal och så vidare. Därför är detta också en budgetfråga.

Som svar på din fråga, Helena Bouveng: Om utredningen inte levererar enligt vårt tycke adekvata förslag är vi absolut beredda att driva frågan i utskottet.


Anf. 12 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Jag tackar Helena Vilhelmsson för den utsträckta handen.

Vi tror samtidigt att 500 nya tullare är ett effektivt sätt att få ett bättre gränsskydd. Det tar dessutom ett år att utbilda en tulltjänsteman medan det tar tre eller fyra år för en polis, så det går ganska snabbt att få till resurser.

Vi i Moderaterna tror att det på längre sikt behövs upp till 2 500 tulltjänstemän för att ha en effektiv kontroll av både införsel och utförsel. Jag ser fram emot att även detta kan ingå i era förhandlingar i budgetprocessen, så att vi verkligen får de befogenheter som både Helena Vilhelmsson och jag efterfrågar. Det kallar jag riktigt bra borgerlig politik, så jag önskar lycka till.

Vi får utvärderingen den 14 februari. Jag är dock lite orolig för att det tar för lång tid; vi kanske inte har lagstiftning på plats förrän 2021. Är Helena Vilhelmsson beredd att påskynda denna process, så att vi verkligen får en lagstiftning på plats och så att dessa stöldligor inte kan härja, inte minst ute på landsbygden och i skärgården?


Anf. 13 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Tack, Helena Bouveng, för lyckönskningen!

Centerpartiet har en reservation gällande just utförsel. Och jag håller helt med Helena Bouveng. Vi har stridit för den här frågan i väldigt många år, och jag är rädd att det kommer att ta för lång tid. Även om det skulle komma adekvata åtgärder kanske de inte är på plats förrän 2021. Därför är jag beredd att titta på just frågan om kvarhållande och om det går att få till stånd adekvata åtgärder tidigare. Det kommer kanske att kosta resurser. Det får vi inte på plats förrän 2021, om vi inte hinner få med det i vårändringsbudgeten, men det tror jag inte.

Vi kan nog kroka arm och jobba med den här frågan framöver så att det förhoppningsvis blir bra.


Anf. 14 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag får inleda med att säga att vi i Vänsterpartiet ställer oss bakom att lägga revisionens skrivelse till handlingarna. Vi ställer oss också bakom de rekommendationer som föreslås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

När jag besöker myndigheten i min hemstad säger de att de är glada över att få rekrytera ännu fler. Det är bland annat det som efterfrågats, och det är just det som görs i nuläget. Dessutom ställer vi oss bakom den finansiella förstärkning som myndigheten får i år.

Jag lägger också märke till en och annan borgerlig motion om yrkeskriminella och illegala vapen. Man undrar ju lite då: Var är förslagen om åtgärder innan kriminalitet uppstår, var är de förebyggande åtgärderna, förslag som gör att ingen över huvud taget ska plocka upp ett vapen? Var är förslagen i de andra utskotten för mer jämlika uppväxtvillkor och en likvärdig skola? Tvärtom ökar de borgerliga partierna klyftorna mellan människor. Jag tycker att vi ska ta det i beaktande när vi diskuterar Tullverket i dag.

Det är samma borgerliga partier som vill jobba hårt och effektivt för att splittra löntagare, splittra svenskar och invandrare, män och kvinnor, fast anställda och inhyrd personal, och som tycker att sjuka ska betala de friskas skattesänkningar och så vidare. Ja, listan kan göras väldigt lång.

För oss i Vänsterpartiet är målsättningen att öka jämlikheten i samhället och minska de ekonomiska klyftorna. Det är det viktigaste uppdrag vi kan genomföra här i riksdagen. För detta krävs en kraftfull fördelningspolitik som är riktad mot de grupper som har de största behoven.


Anf. 15 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Tack till Tony Haddou för ett kort och koncist anförande!

Fru talman! Att stoppa kriminalitet och införsel vid Sveriges gränser är samhällsekonomiskt effektivt. Därför är det glädjande att vi nu satsar mer på Tullverket och dess uppgifter. Tullverket har en viktig roll vad gäller att bekämpa smuggling av droger, vapen och farligt gods men även vad gäller upprättandet av Cites, arbetet mot handeln av utrotningshotade djur som är den fjärde största illegala handeln globalt sett. Dock granskas bara införsel från utomeuropeiska länder, vilket i dag är en stor brist. Europa har nämligen drivit ett ställe där det handlas med elfenben och andra delar av utrotningshotade djur samtidigt som dessa svarta pengar tvättas. Inte sällan går de ekonomiska flödena från illegal handel ihop, och de som gynnas är de stora kriminella nätverken.

Fru talman! Sveriges tullverk har drygt 300 beslagtagna varor per år som är kopplade till utrotningshotade djur. Postpaket är ett stort problem när det gäller att upptäcka handel med utrotningshotade djur. Paketen kan innehålla små delar av elfenben till smycken med mera. Det dödas i snitt 55 elefanter per dag, och om detta fortsätter kommer elefanten att vara utrotningshotad inom tio år.

Jag vill lyfta fram detta eftersom ingen annan kommer att göra det, även om vi är ganska överens i den här kammaren om i vilken riktning vi vill gå, att vi vill satsa mer på Tullverket.

Tullverket kan spela en stor roll i arbetet med att bekämpa handeln med utrotningshotade djur. Sverige kan även stödja EU-kommissionens senaste förslag om att ytterligare begränsa handeln med elfenben.

Med detta sagt, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 16 Joar Forssell (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Fru talman! Tullverkets verksamhet är helt avgörande om vi vill stävja brottslighet, ta fajten med de kriminella gängen ordentligt och stoppa inflödet av illegala vapen, handgranater, knark och annat som vi inte vill ha i Sverige.

Det är ganska uppenbart att vi i Sverige i dag inte har gjort tillräckligt. Det är sant, som Vänsterpartiet sa, att vi också måste göra någonting för att minska den socioekonomiska utsattheten. Det handlar om att stärka skolor i utsatta områden, att se till att det skapas fler jobb och att människor lyfts ur fattigdom. Men det är också sant att oavsett vilken bakgrund man har begår man ett allvarligt brott om man ägnar sig åt narkotikahandel, handskas med illegala vapen eller, ännu värre, använder illegala vapen.

Jag är väldigt glad, fru talman, för att Liberalerna i januariavtalskonstellationen har varit hörnstenen för den brottsbekämpande verksamheten. Vi har drivit igenom stora satsningar på hela rättskedjan, polis och domstol, och vi kommer såklart också att behöva prioritera Tullverkets verksamhet.

Vi behöver lyssna mer på vad man vid Tullverket själva säger, för det är inte så enkelt som att det bara är handgranater och pistoler som smugglas över gränsen. Tullen i Malmö vittnar om hur de kriminella gängen smugglar godis över gränsen, därför att godispriserna på grund av godisskatten är högre i Danmark än vad de är i Sverige. De tjänar därmed pengar på att smuggla godis över gränsen och finansierar även med godissmuggling den verksamhet med sprängningar, skjutningar och annat som vi kan läsa om i tidningarna nästan varje dag. Därför behöver vi stärka tullen så att man har tid och resurser att prioritera inte bara de allra grövsta brotten utan fler brott än så.

Liberalerna har under lång tid även varit pådrivande för att stärka tullens befogenheter. Jag tror att det är avgörande att vi hänger med. När gängen och andra kriminella utvecklar sin verksamhet och sitt sätt att jobba behöver de rättsvårdande myndigheterna göra samma sak.

Jag vill därför yrka bifall till vår reservation 7, som handlar om just tullens befogenheter.

Jag tror att det är avgörande att vi gemensamt i den här kammaren tar de här frågorna på allvar. Tullen är avgörande. Vi kan sopa undan detta faktum genom att skylla på en massa andra saker, som Vänsterpartiet gjorde här i debatten tidigare, och bara prata om socioekonomiska skillnader. Det är klart att det kan vara ett problem. Det kan vara ett problem att människor har olika möjligheter i livet. Men man kan inte skylla på det när det skjuts, när det langas och när liv slås i spillror. Man kan inte skylla på det i stället för att satsa ordentligt på tullen och stärka tullens befogenheter.

Med detta sagt, fru talman, tackar jag för mina lite kortare fyra minuter än vanligt och tackar för den här debatten.


Anf. 17 Tony Haddou (V)

Fru talman! Ibland är det omöjligt att inte begära replik på Joar Forssell. Han var före mig på talarlistan, men när han inte kom in i kammaren fick jag tala före honom. Sådana är våra debattregler i kammaren, och det är bra att vi respekterar dem.

Joar Forssell sa att Tullverkets roll är avgörande. Jag tror att vi kan hålla med varandra om mycket när det gäller det. En annan bra grej han sa var att vi ska lyssna på tullpersonalen. Jag tror att det också är avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tullverket

Men nu ska jag sluta fjäska för Joar Forssell. Han sa att det Vänsterpartiet sa är sant. Men i mitt anförande efterfrågade jag tydligt de förebyggande åtgärderna. Det handlar om förebyggande åtgärder för att människor inte ska plocka upp vapen i Sverige, för att man inte ska dras in i det. Var är förslagen för mer jämlika uppväxtvillkor eller exempelvis likvärdig skola? Var är de förslagen?

Nu när kriminalitet uppstår är man lite alarmister på anabola och så vidare. Men vi är i ett läge där vi behöver jobba på lång och på kort sikt. Förslagen för hur vi ska jobba på lång sikt lyser med sin frånvaro.


Anf. 18 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag får be Tony och de andra ledamöterna om ursäkt för att jag kom sent till debatten. Jag var på ett möte om vapenmagasinen. Det är en fråga där regeringen står helt handfallen och försöker gå på folk som faktiskt inte är brottslingar. Jag var på mötet för att försöka stoppa Vänsterpartiet, regeringen och andra som vill slå ett slag i luften i stället för att stärka tullens befogenheter, vilket skulle kunna stävja brottsligheten.

Det är intressant att lyssna på Tony Haddou. Om man lyssnar noga hör man nämligen att han inte talar om jämlika livschanser. Han talar inte om att människor som bor i Rinkeby eller Tensta, där jag har bott i flera år, ska kunna gå i en bra skola och se kompisar som växer upp och blir entreprenörer och företagare och känna hoppfullhet. Det Tony talar om är i stället att alla ska ha det lika dåligt. Alla ska ha det lika dåligt. Vi ska vara helt jämlika. Det ska inte finnas några skillnader.

Fru talman! Det är inte skillnader som är problemet. Problemet är fattigdom, social utsatthet, trångboddhet och att det är färre entreprenörer i Tensta än på Östermalm. Problemet är att barnen som växer upp i respektive område upplever att de har olika livschanser. Det är problemet.

Vill man komma åt det ska man se till att göra det enklare att vara företagare och att vara entreprenör. Vi behöver se till att det blir kortare tillståndsprocesser och lägre skatter. Vi behöver se till att stärka skolan och öka kunskapsnivån så att människor, oavsett bakgrund och vilka livsval ens föräldrar har gjort, ska kunna bli precis vad de vill och känna hoppfullhet.

Om man vill göra det ska man inte göra som Vänsterpartiet och genom ombud förhandla med Sverigedemokraterna för att få bort till exempel lärarassistenter i utsatta områden. Det är oseriös politik, Tony, och det kommer att leda till mindre hoppfullhet och ökade klyftor.


Anf. 19 Tony Haddou (V)

Fru talman! Tack för svaret, Joar Forssell! Men det var inte i närheten av ett riktigt svar på min fråga. Jag efterlyste de förebyggande åtgärderna och hade gärna velat få svar på min fråga. Det var också ett av de mest oärliga sätt att debattera som jag har varit med om i den här kammaren.

När vi pratar om jämlika uppväxtvillkor kan det handla om likvärdig skola. Det handlar om att alla ska ha det bra, inte att alla ska ha det dåligt. Det system som ni har byggt upp - ni har bland annat provat sänkta skatter i 30 år och tycker att det är en bra idé - har lett till att de rika drar ifrån ordentligt och de fattiga lämnas efter. Det är de skillnaderna och de klyftorna som ni har skapat. Det är det stora problemet. Kärnan i problemet är att rika drar ifrån och lämnar fattiga efter. Det gör man på bekostnad av dem som har lägre inkomster. I dag betalar sjuka de rikas skattesänkningar. Det är ett stort problem. Och det är ett samhälle som ni har skapat.

När det gäller skola och bra utbildning har vi i dag en skola där föräldrarnas utbildningsvillkor eller vilken skola barnet hamnar i spelar stor roll. Det är också ett stort problem.

Ni hade stenkoll på er skola. Herregud! Vi kan ju se hur det gick. Ni delade upp barn i A- och B-lag. Det blev ett tydligt affärstänk när det gällde barnen. Det delade upp barnen och skapade klyftorna i samhället. Det är det stora problemet. Det är där kriminalitet uppstår. I ojämlika samhällen uppstår kriminalitet. Jag hade hoppats att Liberalerna någon gång kunde inse det.


Anf. 20 Joar Forssell (L)

Fru talman! Den här debatten handlar om tullen. Jag har inte hört några förslag från Tony Haddou om hur man på allvar ska ta itu med de problem som landet har. Det smugglas in vapen och knark, och det smugglas ut godis som säljs dyrt i Danmark för att finansiera bomber och skjutningar. Människors liv slås i spillror av knarkhandel i det här landet.

Tony Haddou har inte velat svara på vad man ska göra åt det utan vill i stället ha en debatt om ojämlikhet. Jag tar gärna den. Jag hörde nämligen inga svar på varför du, Tony Haddou, och dina partikamrater genom ombud förhandlar med Sverigedemokraterna för att se till att vi inte får lärarassistenter och därmed kan stärka skolor i utsatta områden i landet. Varför ser du genom ombud till att skära bort reformer som skulle kunna vara förebyggande?

En annan sak som skulle kunna vara förebyggande mot brottslighet är att se till att strypa de inkomster de kriminella gängen har. Jag har bott i Tensta, och jag förstår att de människor som växer upp och känner hopplöshet försöker söka sig till något annat. Om det då står en gängkriminell äldre person som är kompis med någon som kan erbjuda lite pengar på fickan om man bara wheelar och dealar lite knark kan det vara lockande.

Vi måste strypa deras tillgång till våldskapital i form av vapen och deras tillgång till knark, som gör att de kan upprätthålla sin verksamhet. Hur det ska göras saknar Tony Haddou svar på. Det saknar hela vänstern svar på.

Tullverket

Man måste både se till att stärka skolan, se till att fler kan vara företagare och bli entreprenörer och se till att lyfta människor ur fattigdom. Det är fattigdomen som är problemet, inte att andra människor har lyckats. Samtidigt ska vi stärka tullens befogenheter, satsa på rättsväsendet och se till att fler personer inte dras ned i den gängkriminella verksamheten. Där saknar Tony Haddou och Vänsterpartiet svar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Skatt på plastbärkassar

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-01-29
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 2, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:3414 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

    2019/20:3416 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1-4 och

    2019/20:3418 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt

    lägger skrivelse 2019/20:35 till handlingarna.
    • Reservation 1 (M)
    • Reservation 2 (SD)
    • Reservation 3 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900010
    M06307
    SD00593
    C29002
    V23004
    KD00202
    L17002
    MP16000
    -1001
    Totalt176637931
    Ledamöternas röster
  2. Tullverkets befogenheter och verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 14, 16 och 19,

    2019/20:705 av Mats Nordberg (SD),

    2019/20:740 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1-4,

    2019/20:1363 av Alexandra Anstrell (M),

    2019/20:2471 av Margareta Cederfelt (M),

    2019/20:2540 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,

    2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,

    2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 20,

    2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7,

    2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-4 och 10 samt

    2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2.
    • Reservation 4 (M)
    • Reservation 5 (SD)
    • Reservation 6 (KD)
    • Reservation 7 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900010
    M00637
    SD00593
    C29002
    V23004
    KD02002
    L00172
    MP16000
    -0011
    Totalt1582014031
    Ledamöternas röster
  3. Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 12 och 17,

    2019/20:874 av Pål Jonson (M),

    2019/20:2285 av Sten Bergheden (M),

    2019/20:3058 av Richard Jomshof (SD) och

    2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 7 och 11.
    • Reservation 8 (SD)
  4. Åtgärder mot utförsel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:378 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3,

    2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 18,

    2019/20:885 av Pål Jonson (M),

    2019/20:1340 av Betty Malmberg (M) yrkande 2,

    2019/20:1462 av Maria Stockhaus (M) yrkandena 1 och 2,

    2019/20:1946 av Ida Drougge (M) yrkande 1,

    2019/20:2197 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkande 1,

    2019/20:2382 av Lars Jilmstad (M),

    2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2,

    2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21,

    2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1,

    2019/20:2905 av Edward Riedl (M),

    2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 8,

    2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5 och

    2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 27.
    • Reservation 9 (M)
    • Reservation 10 (SD)
    • Reservation 11 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900010
    M00637
    SD00593
    C02902
    V23004
    KD20002
    L17002
    MP16000
    -1001
    Totalt1672912231
    Ledamöternas röster
  5. Tullverkets möjlighet att genom postspärr hålla kvar kurirförsändelser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4 och

    2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 9.
    • Reservation 12 (M)