Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus

Anf. 142 Carina Herrstedt (SD)

Herr talman! Vi behandlar i dag ett betänkande om utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus. Äntligen händer det något märkbart på detta område.

Vi behandlar två motioner från allmänna motionstiden, och det faktum att det inte har väckts några motioner med anledning av propositionen, visar hur angeläget och efterfrågat detta område är, och att man i utskottet har landat rätt.

En av de motioner som är uppe för behandling är en av mina egna motioner. Den tillkom eftersom jag själv har sett denna problematik i verksamheten på nära håll. Jag var nämligen lokalpolitiker i Landskrona och satt i den nämnd som beslutar om att samhällsplacera barn och ungdomar. Tyvärr var det alltför ofta som just rätten till skolgång - och skolplikten också för den delen - inte hade fungerat under många år. Det fanns gånger, och då pratar jag inte om enstaka tillfällen, där de placerade inte hade gått i skolan på två tre år, och i enstaka fall hade en del inte gått i skolan mer än de första två tre åren. Sedan hade de missat fyra fem år. Så kan det inte vara.

Vi kan inte ha en ordning där de som kanske allra bäst behöver det är de som faller mellan stolarna. I vår motion tog vi upp vikten av att säkerställa barns rätt till grundläggande undervisning, att komma till rätta med de samordningsbrister som finns mellan myndigheter men också mellan placerande kommun och mottagande kommun. Naturligtvis står jag bakom motionen, men då den i det stora hela är tillgodosedd genom detta bestänkande väljer jag att inte yrka bifall till den, utan jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus

I det betänkande som vi ska besluta om föreslås ändringar i skollagen som syftar till att säkerställa att elever som vistas i ett hem för vård eller boende - HVB-hem - ska få undervisning inom skolväsendet. Vidare förtydligas att en elev som vistas på ett HVB-hem ska ha rätt att bli mottagen i en skola i vistelsekommunen, alltså där eleven är placerad.

Betänkandet tar också upp frågan om särskild undervisning på sjukhus för elever som inte kan delta i det vanliga skolarbetet just för att de vårdas på sjukhus. Den förändring som görs är att det inte längre kommer att krävas att eleven inte kan delta i skolarbetet under en längre tid, utan det är helt enkelt kunskaperna och behovet som ska vara avgörande.

Herr talman! Som sagt: Jag tycker att det är glädjande att dessa ändringar kommer till stånd. Jag yrkar än en gång bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 143 Håkan Bergman (S)

Herr talman! Efter en lång debatt om grundskolan ska vi nu behandla utbildningsutskottets betänkande med anledning av regeringens proposition om utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus. Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag.

Barns och ungdomars utbildning ska vara av hög och likvärdig kvalitet. Alla barn och elever ska så långt som möjligt ges förutsättningar att uppnå nationella mål och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser. Det är inte minst viktigt för de barn och ungdomar som befinner sig i samhällsvård.

Vi vet att en god utbildning inte bara stärker ungdomars självkänsla och självbild, stärker deras förmågor och därmed öppnar nya, ibland helt oväntade, vägar. Men en god utbildning ger också förutsättningar för ett gott liv genom hela livet.

I propositionen föreslår regeringen att elever som vistas i hem för vård och boende bör få undervisning inom skolväsendet, och man föreslår förändringar i skollagen som tydliggör det. Det är bra, och vi socialdemokrater välkomnar detta.

Det är viktigt eftersom det handlar om barn och ungdomar som ofta kommer från tuffa levnadsförhållanden och tuffa livsvillkor. Ofta befinner de sig i en utsatt situation. Flera av dem kan ha haft en problematisk och bristfällig skolgång under lång tid.

Av de granskningar som har gjorts av Skolverket, Skolinspektionen och Socialstyrelsen vet vi att det tidigare har funnits, och att det även i dag finns, stora brister i ansvar, samverkan, förväntningar, kontinuitet och kvalitet i samhällsvården av barn och ungdomar.

Därför är det viktigt att vi nu både säkerställer dessa elevers rätt till en god utbildning och säkerställer principen om allas lika tillgång till utbildning, oberoende av sociala förhållanden eller bakgrund.

Genom att eleverna får undervisning inom skolväsendet säkerställs att den undervisning som ges står under ansvar från en rektor som är ansvarig för kvaliteten, att dessa elever i samma omfattning som andra elever får undervisning av behöriga lärare samt tillgång till elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och annat inom det ordinarie skolväsendet samt tillgång till anpassad undervisning. Det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus

I propositionen föreslås också tydliggöranden för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt för den utbildning som sker inom ramen för särskilda ungdomshem, vilket är positivt.

Slutligen föreslår regeringen i propositionen en förändring avseende undervisning av barn och ungdomar på sjukhus. Det ska inte längre krävas att eleven inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid.

Förändringen innebär att barn och unga som vårdas på sjukhus bör få tillgång till undervisning, om det bedöms lämpligt utifrån deras sjukdomstillstånd och om de missar skolarbete som leder till svårigheter i den fortsatta skolgången. Det är alltså behoven av undervisning som ska avgöra insatsen, inte vistelsetiden. I dag kan till exempel barn med mycket allvarliga sjukdomstillstånd vårdas och behandlas regelbundet under förhållandevis korta perioder på sjukhus. Även denna förändring är positiv.

Med det, herr talman, vill jag än en gång yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 144 Betty Malmberg (M)

Herr talman! Som riksdagsledamot får vi tillfälle att göra många viktiga studiebesök, men självklart är vissa av dem sådana som sticker ut och som man har svårt att glömma. För min del var besöket på sjukhusskolan vid Linköpings universitetssjukhus ett sådant besök. Jag fick förvisso inte prata med några elever, men jag mötte en personal som utstrålade professionalism, empati och energi, vilket måste betyda oerhört mycket för de barn och unga som låg inne för vård.

Undervisningen bedrevs på en mycket liten yta, bara 5 x 5 meter, och där fanns allt som behövdes för att undervisa eleverna. Sjukhuslärarna var tvungna att behärska allt från att lära ut läsning till gymnasieskolans kemi. Sjukhusundervisningen är en mycket viktig verksamhet, eftersom det många gånger är den enda normala delen i tillvaron som en elev kan ha under sin vistelse på sjukhus.

Både för barn och unga som får särskild undervisning på sjukhus liksom för elever i HVB-hem är dagens betänkande ett verkligt framsteg och ett viktigt instrument. Det medför nya möjligheter att öka likvärdigheten och att säkerställa alla barns rätt till utbildning. Betänkandet som sådant är ganska tekniskt och juridiskt, och mina kolleger har på olika sätt gett bilder av det, men det genomsyras av ett omtag genom att vi är beredda att göra något åt konstaterade brister i utbildningen. Det gäller elever som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Bristerna ska undanröjas.

Betänkandet pekar på ansvaret men visar också på att myndigheter och offentliga verksamheter på olika nivåer i samhället måste arbeta gemensamt för att nå de eftersträvade resultaten. Utskottet förutsätter att regeringen följer upp effekterna av de olika ändringarna i skollagen som nu ska genomföras och ser till att ingen elev lämnas utanför.

För mig personligen representerar betänkandet också en del av ett viktigt samhällsengagemang och demokrati. Under resans gång har jag haft förmånen att ha kontakt med en aktiv förening som varit engagerad i frågorna. Det har varit sjukhuslärarna själva. De är ungefär 130 lärare totalt i Sverige. Från att ha varit tämligen okunniga om de politiska processerna - om jag får säga så - har de snabbt satt sig in i dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus

Under parollen "Sjukhusskolan står för en återgång till ett friskare liv" har de fört samtal med utredaren, svarat på remisser, uppvaktat politiker av alla kulörer, ordnat studiebesök och haft frukostmöte i riksdagen. De har verkligen drivit frågorna. Givetvis har de även haft ett egenintresse, men främst har de drivit frågorna för elevernas skull, för de barns skull som de undervisar.

De har all anledning att vara stolta över sitt sätt att påvisa hur viktiga dessa frågor är och också hur viktigt det är att engagera sig, för det går att göra skillnad. Med det sagt får jag väl säga att de kanske inte är nöjda till hundra procent. Vissa frågor återstår att lösa, inte minst vad gäller finansiering. Men de har nått en bra bit på väg, och det gläder mig.

Vi från allianspartierna, det vill säga Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, är mycket stolta och glada över att vårt tidigare arbete för att öka likvärdigheten för alla elever nu föreläggs riksdagen för beslut. Det är glädjande att det finns en samsyn i de här frågorna.

Herr talman! Å allianspartiernas vägnar yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 145 Jabar Amin (MP)

Herr talman! Alla barn i skolåldern, oavsett om de av någon anledning vistas på hem för vård eller boende eller på sjukhus och liknande ska garanteras utbildning. Det är en grundbult i vår utbildningspolitik. Barn som hamnar på dessa hem eller är sjuka periodvis och befinner sig på sjukhus är, som mina kolleger sa tidigare, i extra behov av utbildning. Detta betänkande, som huvudsakligen bygger på regeringens förslag, ska säkerställa denna grundbult.

I huvudsak handlar betänkandet om fyra frågor: Det första är att barnen ska få utbildning inom skolväsendet. Det andra är rätten att bli mottagen i en grundskola på den ort där barnen vistas även om det inte är den kommun där de är skriva. Det tredje är att kravet "långvarig vistelse" på sjukhus tas bort. Det fjärde är att det ska finnas legitimerade lärare på sjukhus, de som ska undervisa barnen.

Herr talman! Att föreslå, såsom regeringen har gjort, att elever som vistas i ett hem för vård eller boende ska garanteras undervisning inom skolväsendet är viktigt, inte minst med tanke på den grundläggande principen att alla barn ska ha lika tillgång till utbildning inom skolväsendet oberoende av till exempel sociala förhållanden.

De barn som här berörs är barn som ofta befinner sig i en svår situation. Det är därför särskilt viktigt att säkerställa rätten till lika tillgång till utbildning inom skolväsendet för dessa barn. För att säkerställa att barnen får den utbildning som de har rätt till föreslås här att skollagen ändras så att dessa barn får rätt att bli mottagna i den kommunala skolan eller kommunala grundsärskolan där de vistas, även om det inte är i den kommun där de är folkbokförda.

Inte så sällan hamnar barn på sjukhus. Ibland är det kortvarigt men ibland långvarigt. Definitionen av vad som menas med långvarigt har hittills varit svårtolkad. Det har tolkats olika av skolans folk, vilket lett till att barn ibland inte har fått den utbildning som de har rätt till. Nu tas kravet på långvarig vistelse bort. Det blir därmed enklare att ge barnen den utbildning som de har rätt till, även om de vistas på sjukhus under kortare perioder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus

För att säkerställa att utbildningen håller tillräcklig kvalitet villkoras det genom att de lärare som undervisar på sjukhus ska ha legitimation.

Herr talman! Även lärare i de särskilda HVB-hemmen får förstärkta rättigheter. I dag råder det oklarhet om skolväsendets grundprinciper också ska gälla HVB-hem. I och med detta betänkande tas oklarheterna bort och det blir tydligare. Genom förändringarna förstärks dessa barns rätt till utbildning.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 mars.)