Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,bostadsförsörjning och byggande

BOUs betänkande 2003/04:BOU1

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 3 december 2003

Beslut

Anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (BoU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2004. Även övriga förslag på detta område i budgetpropositionen sa riksdagen ja till. Bland annat höjs det så kallade förlåtandeintervallet i reglerna om bostadsbidrag. Om bostadsbidraget vid den slutliga avstämningen bestäms till ett högre belopp än det som redan betalats preliminärt under bidragsåret, ska mellanskillnaden betalas till bidragstagaren. Om det bestäms till ett lägre belopp ska bidragstagaren betala tillbaka mellanskillnaden. I dag betalas belopp under 200 kronor - förlåtandeintervallet - varken ut eller tillbaka. Nu höjs beloppet till 1 200 kr. De särskilda reglerna vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag till studerande ska tillämpas även fortsättningsvis. Syftet med reglerna är att de förändringar i studiemedelssystemet som gjordes 2001 inte ska innebära ett minskat bostadsbidrag för de studerande i väntan på en mer permanent lösning.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen och avslag på samtliga motioner. Bifall till ett av utskottet på eget initiativ framlagt förslag till lag om särskild bestämmelse om bostadsbidrag.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottet.

Hela betänkandet

Betänkande 2003/04:BOU1 (doc, 546 kB) Betänkande 2003/04:BOU1 (pdf, 1 MB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

42 motioner, 1 proposition

Från regeringen

proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004

Motioner från ledamöterna

med anledning av skr. 2002/03:129 Arkitektur, form och design Motion 2002/03:Kr13 av Rigmor Stenmark (C)
Undantag i lagen om bostadsbidrag Motion 2003/04:Bo205 av Helena Zakariasén (S)
Inrättande av ett bostads- och samhällsplaneringsdepartement Motion 2003/04:Bo208 av Annelie Enochson (KD)
Utnyttjande av befintliga fastigheter Motion 2003/04:Bo209 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)
Bostäder till ungdomar Motion 2003/04:Bo210 av Rigmor Stenmark (C)
Ärvda medel och transfereringssystemen Motion 2003/04:Bo212 av Annelie Enochson (KD)
Fler studentbostäder Motion 2003/04:Bo226 av Annelie Enochson (KD)
Bostadsbidrag Motion 2003/04:Bo230 av Owe Hellberg m.fl. (V)
De långsiktiga villkoren för bostadsproduktionen Motion 2003/04:Bo235 av Owe Hellberg m.fl. (V)
Valfrihet i boendet Motion 2003/04:Bo236 av Nina Lundström m.fl. (FP)
Finansiering av boendet Motion 2003/04:Bo239 av Raimo Pärssinen (S)
Boendekostnader Motion 2003/04:Bo242 av Kenneth G Forslund (S)
Ungdoms- och studentbostäder Motion 2003/04:Bo247 av Hillevi Larsson och Martin Nilsson (S)
Bostadsbidrag Motion 2003/04:Bo249 av Göran Hägglund m.fl. (KD)
En bostadspolitik för tillväxt Motion 2003/04:Bo253 av Lars Leijonborg m.fl. (FP)
Bostadspolitiken Motion 2003/04:Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)
Boendeintegration Motion 2003/04:Bo261 av Dan Kihlström m.fl. (KD)
Bostadspolitiken Motion 2003/04:Bo263 av Rigmor Stenmark m.fl. (C)
Digital Sverigekarta och geografisk informationsteknik Motion 2003/04:Bo265 av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD, FP, C)
Kreditgarantier för bostadsbyggandet i landsbygd Motion 2003/04:Bo271 av Tommy Ternemar (S)
UO 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Motion 2003/04:Bo275 av Rigmor Stenmark m.fl. (C)
Bostadsbidrag till barnfamiljer Motion 2003/04:Bo281 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (S)
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18 Motion 2003/04:Bo283 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)
Statlig kreditgaranti för kooperativa hyresrättsföreningar Motion 2003/04:Bo284 av Christer Adelsbo m.fl. (S)
Systemet för bostadsfinansiering Motion 2003/04:Bo286 av Ronny Olander m.fl. (S)
Bostadsbidrag för studerande Motion 2003/04:Bo289 av Johan Löfstrand och Berndt Sköldestig (S)
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18 Motion 2003/04:Bo297 av Göran Hägglund m.fl. (KD)
Tillväxtagenda för Sverige Motion 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (FP)
Vissa skattefrågor Motion 2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (M)
Ungdomsfrågor Motion 2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (M)
Förbättring av kulturskaparnas villkor Motion 2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (M)
Ungdomspolitik Motion 2003/04:Kr361 av Helena Höij m.fl. (KD)
Stockholm-Mälardalsregionen Motion 2003/04:N325 av Sven Gunnar Persson (KD)
Stockholmsregionen Motion 2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)
Segregation Motion 2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (M)
Jobb istället för bidrag - den liberala vägen till integration Motion 2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (FP)
Ensamstående föräldrar Motion 2003/04:Sf400 av Inger Davidson m.fl. (KD)
Integrationspolitik - mångfaldens samhälle Motion 2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (KD)
Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12 Motion 2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (KD)
Södertörn Motion 2003/04:T470 av Karin Pilsäter och Mia Franzén (FP)
Studenternas vardagsproblem Motion 2003/04:Ub385 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)
Högre utbildning och forskning Motion 2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (C)

Beredning

Beredning i utskottet: 2003-11-11
Justering: 2003-11-20
Betänkande publicerat: 2003-12-04
Trycklov: 2003-11-25

Reservationer 45
Betänkande 2003/04:BOU1

Alla beredningar i utskottet

2003-10-30, 2003-11-11

Anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (BoU1)

Bostadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2004. Även övriga förslag på detta område i budgetpropositionen vill utskottet att riksdagen säger ja till. Bland annat höjs det så kallade förlåtandeintervallet i reglerna om bostadsbidrag. Om bostadsbidraget vid den slutliga avstämningen bestäms till ett högre belopp än det som redan betalats preliminärt under bidragsåret, ska mellanskillnaden betalas till bidragstagaren. Om det bestäms till ett lägre belopp ska bidragstagaren betala tillbaka mellanskillnaden. I dag betalas belopp under 200 kronor - förlåtandeintervallet - varken ut eller tillbaka. Nu höjs beloppet till 1 200 kr. De särskilda reglerna vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag till studerande ska tillämpas även fortsättningsvis. Det föreslår utskottet på eget initiativ. Syftet med reglerna är att de förändringar i studiemedelssystemet som gjordes 2001 inte ska innebära ett minskat bostadsbidrag för de studerande i väntan på en mer permanent lösning.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2003-12-03

Webb-tv Debatt om förslag: Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,bostadsförsörjning och byggande

22 oktober 2022
Debatt om förslag 2003/04:BOU1

Dokument från debatten

2003-12-03

Protokoll för debatten

Göran Hägglund (Kd)

Anf. 1 Göran Hägglund (Kd)

Fru talman! Jag står förstås bakom alla reservationer med kristdemokratiska förtecken som finns redovisade i betänkandet, men av hänsyn till kammaren nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation nr 8. Det här betänkandet ägnas huvudsakligen åt anslagen inom den ram för utgiftsområde 18 som riksdagen tidigare har fattat beslut om. Eftersom Kristdemokraternas förslag till utgiftstak och fördelning mellan de olika utgiftsområdena redan har fallit avstår vi från att delta i beslutet om fördelningen inom utgiftsområdet. Kristdemokraternas förslag beskrivs i ett särskilt yttrande. I betänkandet behandlas utöver budgeten en rad förslag med anledning av motioner från allmänna motionstiden. Regeringspartiet deklarerade inför valet 2002 att bostadsbyggandet skulle öka till 120 000 lägenheter under mandatperioden. Men vi kan redan efter ett år konstatera att politiken inte räcker till för det i förhållande till behoven försiktiga målet. Om man får tro regeringens tabeller i årets budgetproposition hoppas man nu på att klara 90 000 lägenheter. Jag tvingas tyvärr konstatera att Socialdemokraterna är bättre på att bygga luftslott än bostäder. Låt oss dröja något vid målet för bostadsbyggandet. Var målet för högt satt eftersom det inte kommer att nås? Svaret på den frågan måste bli nej. Målet är tvärtom för lågt satt. Sverige behöver inte bygga 30 000 bostäder per år. Det behövs fler. Vi har 4,3 miljoner bostäder. De kommer inte att stå i hundra år - i synnerhet inte med dagens underhåll. Om vi ändå räknar med det så skulle vi långsiktigt behöva bygga 43 000 bostäder per år enbart för att antalet beboeliga bostäder inte ska minska. Den låga investeringsnivån gör att vi årligen sliter ned bostadskapitalet. Vi förbrukar mer boende än vad vi producerar och skjuter därmed en stor renoverings- eller nybyggnadsskuld framför oss. Utvecklingen går att vända. Men då fordras insatser från alla inblandade: Från kommunerna bland annat när det gäller tomtmark och från näringen när det gäller att effektivisera byggprocessen och att bygga utan fel och fusk. Från statligt politiskt håll krävs en politik som ger förutsättningar för de investeringar som vi vill få till stånd. Eftersom vi i den här kammaren är satta att utforma den statliga bostadspolitiken, och inte företagens strategier eller kommunpolitiken i x kommun, så är det naturligtvis det som vår debatt bör handla om. Bostadspolitiken fordrar långsiktigt stabila spelregler som ger förutsättningar för ökat byggande och ett billigare boende. Utgångspunkten för den politiken ska vara allas rätt till en ändamålsenlig bostad till en rimlig kostnad. Vi kristdemokrater har föreslagit en komplettering av det bostadspolitiska målet. Den lyder: "Bostadspolitiken ska skapa goda och långsiktigt förutsägbara villkor för byggande och ägande av fastigheter i alla olika upplåtelseformer." Kompletteringen i sig innebär förstås inte att problemen undanröjs, men den bidrar till att tydliggöra det faktum att långsiktighet och incitament är en nödvändig ingrediens i en framgångsrik bostadspolitik. Utskottsmajoriteten svarar vänligt och ser förslaget som en precisering av det bostadspolitiska målet och man säger sig dela våra ambitioner, men man säger också att regeringens förslag är gott nog. Vi kristdemokrater anser att styrkan i vårt förslag är att det leder till en politisk fokusering på det som måste åstadkommas - ett ökat byggande och därmed fler bostäder. Vi kristdemokrater har också förordat, och förordar, ett kvantitativt mål för byggandet. Vi föreslår att politiken ska inriktas på att nå ett mål om minst 40 000 nya bostäder per år. Någon kan ju fråga sig: Varför ett kvantitativt mål? Jag kan vända på det och svara med en motfråga: Hur högt hade Kajsa Bergqvist hoppat utan en ribba? Vi borde lägga fast en nivå som vi ska nå och sedan se till så att vi vidtar de åtgärder som fordras och tränar på det sätt i politiken som vi behöver göra för att nå målet. Genom att sätta ett tydligt mål tvingas det politiska systemet att fylla politiken med ett innehåll som når målet. Utskottsmajoriteten, som förra året stod bakom regeringens mål om 120 000 bostäder under mandatperioden, avvisar förslaget med argumentet att någon kvantifiering inte är lämplig. Hur detta resonemang kan hänga ihop kanske någon senare talare från majoriteten kan utveckla för kammarens ledamöter. Kristdemokraterna har länge drivit krav om skattemässiga åtgärder för att minska kostnader för byggande och boende. Vi vill avskaffa fastighetsskatten. Kommunerna får möjlighet att införa en avgift baserad på kommunens självkostnader om maximalt 2 600 kr per år för småhus och maximalt 800 kr per lägenhet. Vi vill också sänka skatten på byggande av flerbostadshus genom en skattereduktion som motsvarar halva momskostnaden oavsett lägenhetens storlek och utan detaljregleringar av den art som regeringen har använt när det gäller smålägenheter och studentlägenheter. Budgetmässigt innebär Kristdemokraternas bostadspolitiska alternativ en förstärkning för bostadssektorn med 7,8 miljarder kronor för 2004, genom skattesänkningar på byggande och boende på 9,4 miljarder kronor och neddragningar av ränte- och investeringsbidrag på 1,6 miljarder kronor. I en av reservationerna behandlas ett av de största hindren för ett ökat bostadsbyggande - de höga byggkostnaderna. Ända sedan 1970-talet har byggkostnaderna stigit snabbare än konsumentprisindex. Det är en utveckling som inte kan tillåtas fortgå. Inom byggsektorn råder en oligopolstruktur. Vi anser att Konkurrensverket ska få en tydligare uppgift och mer resurser än hittills för att ägna kostnaderna i byggandet extra uppmärksamhet. Det till Boverket knutna Byggkostnadsforum ska avvecklas och resurserna tillföras Konkurrensverket. Det omfattande bruket av svart arbetskraft måste stävjas. Det behövs bättre och hårdare kontroller. Möjligheterna att ingripa mot prisdrivande karteller förbättras också genom en kriminalisering av medverkan i karteller. Fru talman! 1996 genomfördes en stor förändring av bostadsbidragen. Förändringen har inneburit att statens kostnader har minskat från 9,2 miljarder kronor 1995 till 3,5 miljarder kronor för 2004. Trots att bostadsbidragen är det fördelningspolitiskt sett mest effektiva sättet att tillförsäkra också lågavlönade, barnfamiljer, ensamstående med barn och studenter en rimlig bostadsstandard har de alltså skurits ned rejält genom regeländringar och naturligtvis också till följd av att fler har kommit i arbete. Regeländringarna innebär ändå att betydligt färre än tidigare får del av bostadsbidragen och på en lägre nivå än tidigare, trots den väldokumenterade träffsäkerheten. Det är därför tveksamt om målsättningen med bostadsbidraget - som har sagts vara att hushåll med barn ska kunna efterfråga en bostad där varje barn har ett eget rum - längre är det som kan motivera bostadsbidragets utformning. Det är därför som vi kristdemokrater har lagt fram förslag om att redan 2004 reformera bostadsbidragen så att bland annat halvårsvisa avstämningar införs, den samlade familjeinkomsten läggs till grund för bostadsbidraget och det särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn. De här förslagen skulle rätta till de största orättvisorna i dagens bostadsbidragssystem, men de är inte tillräckliga. Bostadsbidragen behöver ses över i sin helhet. Dagens regler måste utvärderas och ersättas av ett regelverk som är fördelningspolitiskt bättre och därmed också rättvisare.

Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Anf. 2 Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Fru talman! Den socialdemokratiska bostadspolitiken har havererat. I storstadsområdena och tillväxtorterna är bostadsbristen skriande. På andra håll i Sverige rivs relativt nya och funktionsdugliga hyreshus på skattebetalarnas bekostnad. I attraktiva områden tvingas småhusägare att flytta från sina hus på grund av skenande boendeskatter. Allt detta sker i ett land där Socialdemokraterna har suttit vid makten under 62 av de senaste 71 åren och där bostaden ska vara en social rättighet för alla. Nivån på bostadsbyggandet i Sverige har länge varit en av de absolut lägsta i hela Europa. Bostadspolitiken präglas, i likhet med hälso- och sjukvården, av köer och misshushållning med samhällets resurser som leder tanken till planekonomierna i Östeuropa innan muren föll. Den viktigaste uppgiften inom bostadspolitiken är därför att en gång för alla göra upp med myten om att politisk välvilja och statlig styrning kan tillfredsställa medborgarnas behov på bostadsmarknaden. Det byggdes faktiskt fler lägenheter på 1800-talet, och detta skedde utan bostadssubventioner, bostadsmyndigheter, kommunala bostadsföretag och bostadsministrar. En investering i en bostad är en långsiktig investering. För att någon aktör över huvud taget ska våga sig på att bygga krävs klara och långsiktiga regler för vad som gäller. Mot bakgrund av den långsiktiga planeringshorisont som byggföretag, fastighetsbolag, hyresvärdar och småhusägare har borde samma långsiktighet prägla bostadspolitiken. Statsrådet Lars-Erik Lövdén pratar ofta om kraftfulla åtgärder för att främja byggandet. Regeringen har dock snarare föreslagit kraftfulla åtgärder för att förhindra byggandet. Sanningen är att det senaste förslaget, som med stöd av socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister röstas igenom här i riksdagen, om investeringsstimulans innebär ytbegränsningar, hyrestak, särskilda krav på lokalisering, miljöplan, förbud mot direktverkande el samt kommunalt bostadsförmedlingstvång. Hindren och regelbegränsningarna är betydligt verksammare än den stimulans som ges. Dessutom gäller bara investeringsstimulansen lika länge som en mandatperiod, det vill säga fyra år. Sanningen är också att det enligt Boverket bara är 1,5 miljarder kronor av de kraftfulla åtgärdernas totalt 4,3 miljarder kronor som går till lägenheter som inte skulle ha byggts ändå. Mellanskillnaden på 3 miljarder kronor är således en onödig utgift. Det finns sannerligen bättre sätt att använda skattebetalarnas pengar på. Det krävs ett batteri av åtgärder för att stimulera ett ökat bostadsbyggande och bygga som folk vill bo. Det måste vara efterfrågan som styr byggandet och inte kortsiktiga politiska nycker. Politisk detaljreglering fungerar inte när utbud och efterfrågan ska mötas. Verkligheten och den politiska planen stämmer alltför sällan överens. Skatterna på boendet måste minskas och fastighetsskatten avskaffas. I en internationell jämförelse har inte Sverige särskilt höga boendekostnader. Boven i dramat är att hushållen har för lite pengar kvar efter skatt för att kunna betala sina boendekostnader. Detta orimliga, höga skattetryck vill naturligtvis inte Socialdemokraterna konfronteras med. Det är enklare att skylla på annat. Fru talman! Det går alltså inte att komma runt skatternas betydelse för att skapa en bättre bostadsmarknad. Med världens högsta skatter även för låginkomsttagare är det många som inte kan styra sin boendesituation med inkomst av eget arbete. Socialdemokraterna löser alla problem på statens utgiftssida snarare än på intäktssidan. Medborgarna antas sakna inkomster att efterfråga boende. Lösningen blir omfattande subventioner och reglerade hyror. Planprocessen och överklagandemöjligheterna vid byggnation måste ses över om även små byggherrar och fastighetsägare ska våga vara med. Detta är i dag ett av hindren för att konkurrensen på byggmarknaden ska kunna fungera fullt ut. De stora byggbolagen kan vänta i flera år på att få börja bygga, men de mindre företagen och aktörerna saknar ofta denna möjlighet av förklarliga skäl. Nödvändiga steg för att åstadkomma en fungerande bostadsmarknad måste tas. Den medborgare som väljer att köpa ett hus eller en bostadsrätt gör det på en marknad med de villkor som gäller. Den som vill hyra sin bostad har dock inte samma chans. Hyresrätten är allvarligt hotad. På grund av politisk reglering och brist på sunda marknadsmekanismer för hyresrätten leder ökad efterfrågan till minskad produktion, ökade priser samt en svart marknad som ökar de reella hyrorna. Att prata om en bostadsmarknad när det gäller hyresrätter är som att påstå att Fidel Castro är en sann demokrat. Men med en del socialdemokraters syn på Castro är det kanske trots allt inte så ologiskt. Det måste även i framtiden finnas hyresrätter att bo i för dem som vill det. Då måste en friare och mer rättvis hyressättning tillåtas och bytesrätt och besittningsskydd värnas. En trygg övergång för befintliga hyresgäster är en självklarhet. Hyrorna måste kunna sättas så att de speglar en relation mellan utbud och efterfrågan. Sverige är sannerligen ett paradoxernas land på många sätt. Du kan äga din bostad om den ligger på marken, men om den ligger fyra våningar upp i ett flerfamiljshus kan du inte äga den. Det måste alltså bli möjligt med ägarlägenheter för folk som vill äga sin bostad men som inte vill ha tomt eller trädgård att ta hand om. Min fråga är: När kommer förslaget om ägarlägenheter? Framtiden kräver nytänkande och inte 50-talsnostalgi. Bostadspolitiken är ett samspel mellan en marknad och av politiker beslutade lagar och regler. Moderaterna vill ha generella skattesänkningar som gör det billigare att bygga och bo. Vi vill ta bort kostnadsdrivande och fördyrande regler. Vi vill öka konkurrensen så att hederliga företagare ges en chans genom en skattepolitik som gör att svartarbete inte lönar sig. Vi vill ha långsiktighet. Handlar det däremot om fortsatt kortsiktiga, illa genomtänka och snedvridande subventioner och bidrag med skattebetalarnas pengar säger vi moderater nej. Det är självklart att människors efterfrågan ska avgöra var och hur bostäder byggs. Politiker ska garantera långsiktiga och rättvisa regler för bostadsmarknaden men också undanröja befintliga hinder och självfallet inte bygga upp nya. Det sägs ofta från socialdemokratiskt håll att det inte bara är regeringen som har ett ansvar för bostadsbyggandet. Det är riktigt, men det Socialdemokraterna då glömmer bort är att regeringen tillsammans med socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister här i riksdagen har det avgörande ansvaret för förutsättningarna för byggandet och boendet. Det är ni som sätter ramarna inom vilka bostadsmarknadens aktörer ska verka. Fru talman! Frågan är om det som trots allt byggs, byggs tack vare eller trots regeringen. Den frågan är faktiskt väldigt berättigad och belyses i svart på vitt av följande. Uppföljnings- och utvärderingsfunktionen inom Riksdagens utredningstjänst skriver under rubriken "Bedömning av det faktiska resultatet": Det går inte utifrån propositionen, det vill säga budgetpropositionen, utläsa om målet för bostadspolitiken har uppnåtts. Under rubriken "Tydligare åtskillnad på resultat och omvärldsförändringar" kan man läsa: I det fortsatta utvecklingsarbetet kan pekas på vikten av att tydligare särskilja vad som är faktiska resultat av statens insatser inom politikerområdet och vad som är att betrakta som en omvärldsanalys. Ändå fortsätter regeringen på samma inslagna väg, med kortsiktiga bidrag som kommer och går och återuppstår i olika skepnader. Den slutsats som den socialdemokratiska regeringen ofta drar är att om det går bra är det regeringens förtjänst och går det dåligt är det någon annans fel. Den senaste investeringsstimulansen har hittills bara beviljats för 446 lägenheter. Och vem vet - merparten av dessa lägenheter skulle kanske ha byggts ändå. Precis som jag sade tidigare påpekar Boverket att bara 1,5 miljarder av de totalt 4,3 miljarder kronorna går till lägenheter som ändå inte skulle ha byggts. Det socialdemokratiska vallöftet om 120 000 nya lägenheter framstår i konfrontation med verkligheten som lika korkat som avlägset. I årets budgetproposition till skillnad från i förra årets budgetproposition står det inte längre något om 120 000 nya lägenheter. Var och en får väl dra sina egna slutsatser av detta. Långsiktighet, förenklad och förkortad planprocess, ägarlägenheter, förändrat hyressättningssystem, lägre skatter på byggande och boende är återkommande slutsatser inte bara från Moderaterna och andra borgerliga partier utan också från aktörer inom bostadssektorn. Men det tycks som om vi alla talar för döva öron. Det är tydligt att det behövs en ny regering för att vi ska få ordning på bostadspolitiken och få i gång bostadsbyggandet i Sverige. Fru talman! Moderaterna deltar inte heller under den första punkten, som handlar om anslagen, eftersom våra förslag redan har fallit den 19 november här i kammaren. Givetvis står vi moderater bakom alla våra reservationer, men för kammarens välbefinnande yrkar jag bifall bara till reservation nr 1.

Göran Hägglund (Kd)

Anf. 1 Göran Hägglund (Kd)

Nina Lundström (Fp)

Anf. 3 Nina Lundström (Fp)

Fru talman! Jag vill först påpeka att vi i Folkpartiet liberalerna har ett särskilt yttrande när det gäller anslagsfördelningen och alltså inte deltar i beslutet angående punkt 1. Jag yrkar för tids vinnande bifall endast till våra reservationer nr 7 och nr 11, men vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer. Fru talman! Bostadspolitiken är utformad under decennier av socialdemokratiskt maktinnehav. De senaste nio åren har Socialdemokraterna haft många möjligheter att utveckla förutsättningarna för bostadspolitiken. Ett tungt ansvar vilar på kommun- och bostadsminister Lövdéns axlar. Det finns en verklighet där ute - det finns ett facit. Och vallöften synas. "120 000 bostäder under mandatperioden, 30 000 bostäder under år 2003" - så lät det från regeringen före valet. Minns sensommaren 2002, då kommun- och bostadsministern Lövdén höll presskonferenser i sensommarvärmen inför det stundande valet! Han talade då inför olika grupper av väljare, däribland studenter, men vad har statsrådet och regeringen hittills levererat? Facit för år 2003 är 19 000 bostäder. När statsministern lämnade sin regeringsförklaring september 2003 nämnde han knappt bostadsbristen men sade: "Förbättrade kreditgarantier ska underlätta kapitalförsörjningen vid bostadsbyggande." Nytt förslag ska komma år 2007. I år kan regeringens distansering från vallöften skönjas tydligt. Löftet att bygga bort bostadsbristen är nu "beroende av konjunkturen i världen". Facit är följande: bostadsbrist i storstäderna och köer, också till studentbostäder. I Göteborg står över 20 000 i kö till studentbostäder, i Lund över 9 000, i Stockholm över 22 000 och i Uppsala över 28 000. Kötiderna varierar mellan 4 och 68 månader. Bostadspolitiken lider utöver köerna också av många andra symtom: svarta lägenhetsaffärer, gräddfiler åt bolagsdirektörer och fackpampar, rivning av fullt användbara lägenheter på krisorter, liten tillgång till planlagd mark, omständliga bygglovsprocesser, bristande konkurrens, höga boendekostnader och för liten individuell valfrihet. Bostadskonsumentens behov står inte i fokus. Regeringens bostadspolitik är ett fuskbygge. I Sverige har vi höga boendekostnader sett till människors disponibla inkomster. Folkpartiet har i sin bostadspolitiska motion visat hur alarmerande läget är. Det finns något vi kan lära av andra länder i Europa. Bostadsbyggandet är rekordlågt i Sverige. Inget annat land i Europa bygger så lite. Färsk Eurostatstatistik för EU visar dessutom att boendekostnaderna ökat mest i Sverige mellan augusti 2002 och augusti 2003. Boendekostnaderna för EU-länderna ökade med i genomsnitt 2,6 %, och den högsta ökningstakten hade Sverige med 8,0 %. Fru talman! Ökat bostadsbyggande förutsätter goda långsiktiga spelregler och sänkta boskatter - inte fler kortsiktiga, snåriga och snävt inriktade bidrag. Det senaste i raden är skattekrediteringen, som infördes i stället för sänkt byggmoms. Folkpartiets bostadspolitik fokuserar på att skapa bättre villkor och spelregler som håller långsiktigt. Vi vill avveckla det mer eller mindre kortsiktiga bidrag som införts. Folkpartiets politik tar sikte på att öka människors möjligheter att ta makten över det egna boendet. Det innebär bland annat större utrymme för privat ägande, lägre beskattning, färre krångliga regleringar, ökad konkurrens, tydligare marknadsmekanismer, pressade produktionskostnader för byggandet och översyn av finansieringen av byggandet. Vi vill också förstärka den enskildes möjligheter att efterfråga bostäder genom mer pengar i den egna plånboken. Förslag återfinns i vår skattepolitiska motion om bland annat ökat förvärvsavdrag. Vi har observerat att även regeringen anger hushållens inkomster som en viktig faktor för att stimulera bostadsbyggandet. Folkpartiets bostadspolitik innefattar följande: Vi vill se en ökad nyproduktion, och vi vill ha en reformering av hyressättningssystemet. I Sverige är det näst intill omöjligt att få ett förstahandskontrakt inom en rimlig tid i storstadsregionerna. Enligt Boverket bor 60 % av befolkningen i någon av de 100 kommuner där bostadsbrist råder. Ett viktigt skäl till att det i dag inte byggs till exempel hyresbostäder är svårigheten att räkna hem en ekonomiskt hållbar kalkyl. Vi måste reformera hyressättningssystemet. Varje nyproducerad bostad skapar möjligheter för flyttkedjor där bostäder frigörs i det gamla beståndet. En ökad rörlighet är därmed bra. Men när man luckrar upp hyressättningssystemet måste fokus också ligga på att hitta bättre och billigare sätt att bygga bostäder. Jag sade i inledningen att boendekostnaderna i Sverige enligt Eurostat har ökat mest i Europa det senaste året. En rad insatser behövs. Enligt SCB har produktionskostnaderna under åren 1996-2001 ökat med sammanlagt 65 %. Förra året uppgick produktionskostnaden för flerbostadshus till 20 690 kr per kvadratmeter och i storstadsområden till över 24 000 kr per kvadratmeter. Byggmaterial är ett exempel på hur produktionskostnaden kan sänkas. Genom att utnyttja hela den europeiska byggmarknaden kan den kunnige beställaren i bästa fall sänka priserna på enskilda komponenter med uppemot 30-40 %. Det går att importera byggmaterial från andra europeiska länder till bara en tredjedel av priset på den svenska marknaden. Vi vill se en skärpt konkurrens inom byggandet. Den bristande konkurrensen på byggmarknaden är ett skäl till att det produceras få nya bostäder och till att kostnaderna för de bostäder som byggs är höga. Ett fåtal stora företag dominerar marknaden. Konkurrensverket behöver mer muskler för att kunna bevaka konkurrensen inom byggsektorn. Karteller måste stävjas. Vi vill se en ny statlig markpolitik, en markpolitik som är konkurrensneutral och bidrar till en bra konkurrenssituation. Den kan också bidra till fler studentbostäder. Statlig mark ska inte trissa upp prisutvecklingen. Vi menar att det är viktigt att se över ägardirektiven. Att man sitter på mark utan att bebygga den, för att invänta eller till och med skapa ett gynnsamt marknadsläge, är inte bra. Tidningen Bofast skrev i går om problemen med den statliga marken. Självfallet gäller det kommunala planmonopolet. Vi vill se fler studentbostäder. Vi ser det statliga markinnehavet som en möjlighet att åstadkomma detta. Men vi ser också att det finns många andra förslag, där det handlar om att ändra regelverken. Måste en studentbostad ha en diskbänk som är 3,40 meter lång? Måste man ha tillgång till gemensamhetskök, pub och tidningsrum eller allrum? Utgår verkligen alla dessa krav som finns från studenternas behov och önskemål? Vi vill se mer forskning och utveckling, vilket är en förutsättning för bland annat bättre livsmiljö. Eller som en byggmästare i Göteborg en gång krasst uttryckte det: Det tog mänskligheten flera tusen år att lära sig att bygga hus som bara håller i tio år. Vi vill se valfriheten som ledstjärna med många olika upplåtelseformer - bostadsrätter, hyresbostäder, ägarlägenheter, med mera. Förutsättningar för mångfald, valfrihet och integration grundläggs redan i och med planerandet och byggandet av bostäder. Vad och hur vi bygger påverkar de sociala strukturerna. Att äga sin bostad ska uppmuntras, inte bekämpas. Fler former av boende skapar mångfald. Vi vill se ägarlägenheter i Sverige. När kommer en proposition om ägarlägenheter? Vi har väntat i fyra år. När kommer den? Vi vill se ökad mångfald på ägarsidan. Minska kommunernas roll som fastighetsägare, låt fler äga fastigheter. Vi vill se sänkta boskatter. Fastighetsskatten och förmögenhetsskatten bidrar till att många människor också i låga eller normala inkomstlägen försätts i en mycket svår ekonomisk situation. Vi vill påbörja en avveckling av fastighetsskatten och har tagit ett första steg. Vi vill se ett tillväxtvänligt skatteutjämningssystem, inte ett som motverkar tillväxt, vilket det gör i dag. Vi vill se fler friggebodsbeslut. Röj upp i regeldjungeln. Vi vill se en samhällsplanering för ökad valfrihet. Vi vill reformera bostadsbidragen. Fru talman! Vi i Folkpartiet liberalerna tror på andra åtgärder än regeringen och utskottsmajoriteten. Det är åtgärder som på sikt ska leda till att det är bostadskonsumentens efterfrågan som ska leda till att det byggs bostäder och styr vad som byggs. Statsrådet Lövdén har vid ett flertal tillfällen uttalat: Bygg nu, villkoren kommer aldrig att bli bättre, med betoning på det senare. Jo då, villkoren kan bli bättre och långsiktiga. Sverige behöver en liberal bostadspolitik så att människorna själva får möjlighet att välja hur de vill bo.

Owe Hellberg (V)

Anf. 4 Owe Hellberg (V)

Fru talman! Vänsterpartiet står naturligtvis bakom den budget som är ett resultat av samarbetet mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Den innehåller inga stora reformer på utgiftsområde 18 men flera positiva förändringar. Jag vill nämna några. För att få större träffsäkerhet i bostadsbidragssystemet höjs det så kallade förlåtandeintervallet till 1 200 kr. Det ger en större träffsäkerhet i systemet och mindre administrativa kostnader. Det viktigaste är dock att personer med osäkra inkomster under året ges en större möjlighet att slippa återbetalningar av bostadsbidraget i efterskott. De kraven har lett till att en del personer avstått från att söka bostadsbidrag trots att de är berättigade att söka och få stödet. Vänsterpartiet har drivit frågan under flera års tid. Vi har nu delvis fått gehör för vårt krav, och det tycker vi är bra. En annan förändring som är positiv är att staten stärker sin roll när det gäller kreditgivningen. Förhoppningsvis leder det till ett ökat byggande i de så kallade tillväxtregionerna. Däremot finns det fortfarande stora problem med finansieringen av egnahemsbyggandet på landsbygden. Banker och kreditinstitut har en mycket restriktiv hållning, och de statliga kreditgarantierna i nuvarande utformning och omfattning räcker inte till. Det är en regionalpolitisk fråga som borde ha en högre prioritet. När det gäller oppositionens budgetförslag kan jag konstatera att det råder oenighet hur man ser på utgiftsområdets finansiering. Kristdemokraterna ligger på i stort sett samma volym som majoriteten medan övriga fortsätter nedrustningen på bostadspolitikens område. Centerpartiet går hårdast fram. Mer än en tredjedel av bostadsbidragen ska bort och nästan hela momsåterföringsstödet för byggnation av hyresrätter. Centern vill sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagarna genom att ta från dem som har det sämst ställt, nämligen bostadsbidragstagarna, och samtidigt minska möjligheterna för låg- och medelinkomsttagare att få tillgång till någorlunda billiga hyresrätter. Jag undrar faktiskt hur en Robin Hood i centertappning skulle agera i Disneyfilmen på julafton. I övrigt kan jag konstatera att motiveringarna och analyserna i många av de besparingsförslag som oppositionen presenterat är undermåliga. Förslagen motiveras inte, är ej genomförbara i flera avseenden, kräver utredningsarbete och kan därmed inte genomföras på kort tid. Centerpartiet och Folkpartiet slarvar mest. Men även Moderaterna och Kristdemokraterna brister i flera avseenden på några punkter. Fru talman! Jag ska nu koncentrera mig på frågor som berör ett långsiktigt hållbart byggande och dess spelregler samt bostadsbidragen. Vänsterpartiet har en rad mycket konkreta förslag som vi för fram och som bör sjösättas senast år 2007. Vi tycker också att det är viktigt att fokusera på målen för bostadspolitiken. De behöver preciseras med fler mätbara mål som tydligt går att utvärdera. Vi kan se att den debatt som Vänsterpartiet initierade om att fokusera på boendekostnaden som den centrala utgångspunkten för byggandet av hyresrätter har fått genomslag. Det har den fått dels genom det arbete som Byggkostnadsforum bedriver, dels i form det nya momsåterföringsstödet som inte villkorar hyresnivåerna men som mycket tydligt talar om var ambitionsnivån ligger. Det finns många goda exempel som visar att det är möjligt att bygga under dessa förutsättningar. Ett av de stora byggföretagen har också sagt att ett sådant byggandet är dess framtida inriktning. Fokuseringen måste fortsätta och målsättningen förtydligas. Vänsterpartiet menar att riksdagen ska fastställa mätbara mål för byggandet. Vi menar att det bör byggas 30 000-40 000 bostäder årligen de närmaste tio åren varav hälften hyresrätter och att 60 000 lägenheter bör byggas om varje år. Det kräver att staten tar på sig ett större ekonomiskt ansvar och inför långsiktiga stabila spelregler i form av permanenta investeringsbidrag för nyproduktion och renovering av hyresrätter. Investeringsbidragen kan variera över tid och ska anpassas så att de fyller sin främsta uppgift, nämligen att man lever upp till de produktionsmål som vi menar att riksdagen ska fastställa. Vänsterpartiet vill inte ha särskilda regler för studentbostäder eller andra ungdomsbostäder. Ungdomar har samma behov som andra när det gäller tillgång till hygienutrymmen, kök och annan standard. Vi ska dessutom undvika alltför mycket av kategoriboende då behovet av bostäder förändras utifrån befolkningsstruktur och övriga förutsättningar i samhället. En jämn och förutsägbar produktion ger goda förutsättningar för en bra konkurrens på byggmarknaden och möjlighet att bygga upp mer industrialiserade byggprocesser för flerfamiljshus. Det är en betydligt viktigare och mer betydelsefull åtgärd än att ge Konkurrensverket i uppdrag att övervaka konkurrensen på byggmarknaden. Det är naturligtvis också viktigt, men det är inte det allra viktigaste. Ett annat viktigt inslag för en jämn bostadsproduktion är att kommunerna tar sitt ansvar i planeringsprocessen. När kommunerna säljer ut råmark till högstbjudande, som oftast är ett av de stora byggföretagen, och sedan ställer krav på att de ska planera och projektera för en byggnation som kan genomföras tidigast fyra, fem år senare har naturligtvis inte de mindre byggföretagen några som helst ekonomiska möjligheter att delta i en sådan process. De borgerliga partiernas recept för ett ökat byggande är fler avregleringar och att efterfrågan, som jag uppfattar det, och inte behovet ska styra byggandet. Kristdemokraterna men även Centerpartiet har några konkreta förslag för ett ökat byggandet. Men i övrigt tycker jag att det är mest vackra fraser som gäller, och en gemensam borgerlig politik på området lyser med sin frånvaro. Ett annat område som måste ses över är bostadsbidragen. Vänsterpartiet har en rad förslag som skulle förbättra systemet och göra det rimligare och rättvisare. Regeringens ensidiga analys, att kostnaderna för bostadsbidragen ständigt sjunker på grund av att alltfler får arbete, måste nyanseras. Vi tycker också att det på ett tydligare sätt ska slås fast att bostadsbidraget i första hand är ett bostadspolitiskt instrument och att målen för bostadsbidraget bör preciseras i kvantifierbara delmål. Tendensen är tyvärr att ensamstående med barn blir alltmer trångbodda trots att det är just den gruppen som i huvudsak erhåller bostadsbidrag. Vänsterpartiet driver och fortsätter att driva kravet på förbättringar i bostadsbidragssystemet. Två av kraven, att undanta barns förmögenhet vid beräkning av bostadsbidraget när tillgångarna är låsta och att få del av Riksskatteverkets uppgifter om förmögenhet som ligger under gränsen för förmögenhetsbeskattning, avstyrks av en majoritet i utskottet. Jag kan dock konstatera att Riksförsäkringsverket har tagit till sig våra förslag och vill att regeringen ändrar reglerna i det avseendet. Inkomstgränserna och hyreskostnadsgränserna måste indexeras så att ekonomiskt svaga hushåll kan fortsätta efterfråga tillräckligt rymliga bostäder. Marginaleffekterna i systemet kan lindras genom att införa en godtrosparagraf där inkomsten tillåts variera betydligt mer än med det förlåtandeintervall som nu kommer att gälla. Förutsättningen är naturligtvis att alla inkomstförändringar anmäls utan dröjsmål. Ett sådant system finns i Danmark och skulle naturligtvis fungera väl även i Sverige. Bostadsbidragen förändrades under krisåren på 90-talet, inte i första hand för att göra dem mer rättvisa utan som ett led i de besparingar som genomfördes. Nu bör de utvärderas och förändras utifrån ett bostadspolitiskt perspektiv. Familjeutredningens förslag i delen om bostadsbidragen bör därmed förpassas till sopkorgen. Fru talman! Jag står naturligtvis bakom Vänsterpartiets alla reservationer men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation 5.

Owe Hellberg (V)

Anf. 4 Owe Hellberg (V)

Owe Hellberg (V)

Anf. 6 Owe Hellberg (V)

Fru talman! Behoven finns naturligtvis i dag. Det är därför vi vill precisera dem och fokusera på dem. Man ska passa sig för att göra för stora förändringar i systemen runt bostadsbyggandet. Det kräver långsiktiga investeringar och noggrann planering. Jag kan se att det har gjorts en mängd misstag under 90-talet när det gäller bostadsfinansieringen, som Göran Hägglund har bidragit till. Det tar längre tid än man tror att förändra. Men man måste vara fokuserad på det man vill göra och rätta instrumenten efter det. Jag tycker att vi är på väg att göra det genom de åtgärder som är gjorda hittills. Vi menar att man ska gå vidare. Framför allt måste vi också markera att det ska vara långsiktigt och gälla över tid. Det är viktigt att diskutera vad långsiktiga, stabila spelregler innebär. För oss är det allra viktigaste att vi håller en jämn produktion av bostäder. Då kanske medlen måste kunna variera över tid, beroende på konjunkturen och läget i övrigt. Vi har varit i Finland med bostadsutskottet. Där kunde vi se att man hade lyckats trots svårigheter för offentlig sektor, genom att man har ställt de här kraven. Man lyckades, delvis genom att införa mer av statliga subventioner för att upprätthålla produktionen.

Göran Hägglund (Kd)

Anf. 7 Göran Hägglund (Kd)

Fru talman! Jag är glad att Owe Hellberg understryker vikten av långsiktighet. Sedan säger han något som kan ge skäl till viss oro, att medlen kan tillåtas variera över tiden. Om man ser en viss utveckling hittar man på en viss åtgärd som gäller under en viss tid, med vissa rigorösa bestämmelser omkring. Sedan gör man någonting annat. Det gör att de naturliga drivkrafter som finns bland de som är beredda att investera undanröjs. Man vet inte vad som ligger om hörnet, vilken politik som gäller nu. Då fullföljs inte talet om långsiktighet i Owe Hellbergs resonemang, när han tvärtom landar i att medlen ska variera över tiden. Owe Hellberg säger att man ska passa sig för att inte göra om tidigare misstag och att man ska försöka lägga grunden för ett mer omfattande byggande. Nu har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet under en längre tid innehaft regeringsmakten - Socialdemokraterna i regering med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Hittills ser inte kurvorna så lysande ut. Man kan bortse från vad oppositionen här i kammaren tycker. Men vad betyder det för alla dem som bor hemma hos mamma och pappa betydligt längre än vad de tänkte sig, för de barnfamiljer som är trångbodda, för svarthandeln ute i samhället, för alla arbetslösa byggnadsarbetare och så vidare? Det är för deras sak man behöver se till att få en politik som håller. Vad är det som talar för att den politik som har bedrivits och misslyckats ska lyckas i framtiden?

Owe Hellberg (V)

Anf. 8 Owe Hellberg (V)

Fru talman! Det hände faktiskt en hel del saker på 90-talet som drastiskt förändrade förutsättningarna för bostadsbyggandet. Det är inte så lätt att bygga upp nya förutsättningar igen. Skattereformen tog väldigt liten hänsyn till boendefrågorna. Vi har sett vad drastiska förändringar av räntebidragssystemet har lett till. Det är långsamma processer. Det kräver tid att bygga upp nya förutsättningar. Det gamla räntebidragssystemet var långsiktigt och stabilt. Det förde problem med sig. Kostnaderna för staten stack i väg, och man saknade incitament för att dra ned produktionen när marknaden blev överhettad. Vi vill satsa på permanenta investeringsbidrag. Vi menar att de ska kunna variera över tid om förutsättningarna för den volym vi vill uppnå inte uppnås. Om det byggs för lite ska naturligtvis investeringen vara större. Närmar vi oss talen eller det blir en överhettning och man börjar producera mer i spekulation, då ska man faktiskt dra ned på stödet. Det ska vara en svängningsdämpare, en insats som kan vara en stimulans. I vissa tider kan man också dra ned på investeringsbidraget. Vi kommer naturligtvis inte upp till de nivåer som var tidigare i räntebidragssystemet eftersom vi koncentrerar insatsen till hyresrätter, den del som är en reglerad marknad.

Owe Hellberg (V)

Anf. 10 Owe Hellberg (V)

Fru talman! Jag försökte alldeles nyss förklara för Göran Hägglund hur vi tänkt oss detta. Vi ger signaler om att vi ska införa permanenta investeringsbidrag. De kan variera över tid och anpassas till produktionen - både för nyproduktion och för ombyggnation. Det drastiska fallet till exempel när det gäller ombyggnation är naturligtvis kopplat till de försämringar som finns i dag. 50 % av kostnaden täcktes tidigare av räntebidragssystemet, och i dag är vi nere på 7 %. Det är klart att det får stora konsekvenser för den verksamhet som gäller ombyggnation. När det gäller nyproduktionen koncentrerar vi oss på hyresrätter och investeringsbidrag till dem. Vi ser ju att dessa inte byggs i dag, och vi måste därför stärka och fokusera kring dem. Jag tycker att jag försökt förklara detta. Det som emellertid är svårt att förstå är hur borgerligheten ska få sin bostadspolitik att fungera. Kristdemokraterna försöker åtminstone att anstränga sig i de här frågorna och komma med konkreta förslag, men de förslagen går i helt motsatt riktning jämfört med dem som Folkpartiet och Moderaterna lägger fram. Jag tror därför inte att ett regeringsskifte ett endaste dugg skulle bidra till att vi fick fler bostäder i det här landet.

Nina Lundström (Fp)

Anf. 11 Nina Lundström (Fp)

Fru talman! Det är en fråga för väljare att avgöra med tanke på att det alltid uppstår ett facit, och vallöften har ställts även inför den här mandatperioden. Jag vill återkomma till det som Owe Hellberg säger om att man möjligtvis ska införa investeringsbidrag som kan fluktuera beroende på hur efterfrågan ser ut och hur bostadsproduktionen utvecklas. Samtidigt vill jag säga att om det är någonting som utskottet vid sina besök fått en tydlig signal om är det just ryckigheten, det vill säga att när man inte vet vilket regelverk som gäller bygger man ingenting alls. Det är en signal som vi fått från alla de aktörer som vi träffat och sådana som söker kontakt med oss, och jag hoppas att även Vänsterpartiet har uppfattat den. Owe Hellberg anger Finland som ett gott exempel, och jag delar den uppfattningen. Där bygger man bostäder, men så har Finland också reformerat hyressättningssystemet. Finland har blivit av med hela sin svarta marknad på lägenhetssidan. Eftersom majoriteten med stöd av Vänsterpartiet än en gång avslår alla förslag som vi kommer med, och som skulle kunna leda till ökat bostadsbyggande, vore det intressant att få höra - med tanke på att Finland är ett bra exempel - var Vänsterpartiet står i den frågan. Kommer Vänsterpartiet att stödja en reformering av hyressättningssystemet för att komma åt svarthandeln och för att nyproduktionen av hyresrätter ska öka i Sverige?

Owe Hellberg (V)

Anf. 12 Owe Hellberg (V)

Fru talman! Man måste nog vidta rätt åtgärder. Marknaden för svarthandel uppstår ju i ett läge när det råder stor bostadsbrist. Om vi får fart på byggandet av hyreslägenheter minskar naturligtvis trycket på svarthandel. Samtidigt kommer nog svarthandel alltid att finnas. Vi är lite strängare i synen på hur man ska förmedla bostäder och annat. Vi tycker att det är alldeles utmärkt att bostadsförmedlingarna tar hand om detta. Då blir det inga bostäder vare sig till direktörer i näringslivet eller till fackliga företrädares barn eller några andra. Om vi kör det hela genom bostadsförmedlingen innebär det att man får ställa sig i kö och därigenom få en lägenhet. Vi har dock inte särskilt mycket stöd för att utveckla bostadsförmedlingsinstrumentet. Jag tycker inte att regeringen riktigt är med på de tankarna fastän man stiftat en lag i det sammanhanget. Vi tycker att den lagen är alldeles för menlös när det gäller dess användning. Det gäller alltså att i första hand skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Vi fokuserar på hyresrätterna och försöker se till att inom överskådlig tid klara av det. Jag får medge att regeringen nog var lite väl optimistisk när man lovade de 120 000 lägenheterna. Det tar längre tid. Det är viktigt att riksdagen, vilket vi nu säger mycket tydligt, fattar beslut om målen för bostadsproduktionen. Riksdagen har ju gjort det tidigare, och det gick alldeles utmärkt att uppfylla de mål som man satte upp i riksdagen.

Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Anf. 15 Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Fru talman! Det är helt tydligt att Owe Hellberg inte har läst det som finns i betänkandet. I det särskilda yttrandet finns beskrivet vad som ska sparas på när det gäller Boverket. Jag tänker emellertid inte ta upp kammarens tid med att läsa innantill. Sedan behöver Owe Hellberg kanske inte räkna upp de andra partiernas besparingar när han pratar med mig, utan kan kanske hålla sig till Moderaternas. Och, som sagt, det står att läsa mycket tydligt vilken analys vi gjort och vad som ska tas bort. När det gäller investeringsstimulansen påtalar alltså Boverket att det skulle ha byggts ganska mycket även utan den. Tycker Owe Hellberg att det varit en lyckad satsning när hittills bara 446 lägenheter fått denna investeringsstimulans och en stor del av dem borde ha byggts ändå? Är det ett bra sätt att få i gång bostadsbyggandet? Sedan har jag en fråga till. Owe Hellberg ondgör sig lite över att det inte satsas på bostadsbyggandet. Det han vill göra är det traditionella med bidrag och investeringsstimulanser på olika sätt. Nu är det ju så här att boendet och byggandet har blivit en ganska stor mjölkko för staten, mycket beroende på fastighetsskatten, som drar in många miljarder - 25-27 miljarder kronor - till staten numera. Är Owe Hellberg beredd att ta bort fastighetsskatten och på så sätt kanske stimulera en del bostadsbyggande och göra att folk får mer pengar kvar att kunna använda för boendet?

Owe Hellberg (V)

Anf. 16 Owe Hellberg (V)

Fru talman! När det gäller fastighetsskatten ska jag vara oerhört konkret: Fastighetsskatten på hyresrätt ska tas bort! Men så länge vi inte kan enas om att det är det som gäller utan fortsätter att prata lite vagt om att hela fastighetsskatten nog ska bort kommer vi ingenstans. Men vi kan säkert enas i en sådan åtgärd. Vi menar att det i första hand är en rättvisefråga när det gäller boendebeskattningen att den ska bort eftersom hyresrätten är trippelbeskattad. Vad gäller produktionsmöjligheterna får fastighetsskatten faktiskt en marginell betydelse för produktionskostnaderna och därmed hyreskostnaderna, men den ska bort - det håller vi med om. När det gäller momsåterföringsstödet och de 445 lägenheterna är det alldeles för tidigt att dra slutsatser om det. Det var lite krångligt att få veta om EU skulle ställa upp på det här över huvud taget, och sedan har det ju knappt varit i kraft. Vi får väl ändå avvakta och se. Vi menar att det här är grunden för att man i förlängningen får till ett permanent investeringsbidrag. Det är det vi är ute efter, och vi ser det här som en första etapp. Vi hoppas naturligtvis att vi genom att vara väldigt fokuserade och tydliga i de här frågorna så småningom kommer fram till ett resultat som vi hoppas att också riksdagen ska ställa sig bakom vad gäller målsättningarna för produktionen. Där håller jag med Göran Hägglund, och jag hoppas att Göran Hägglund kan övertyga sina borgerliga partikamrater om att det här är viktigt. Då kan vi komma överens där också!

Owe Hellberg (V)

Anf. 18 Owe Hellberg (V)

Fru talman! Jag är bekymrad över Centerpartiet och inställningen till bostadsbidragen, det vill säga att redan nästa år dra ned kostnaderna för bostadsbidragen med en tredjedel. Vilka regelförändringar ska genomföras? Varför ska de allra fattigaste betala skattesänkningar för det stora kollektivet låg- och medelinkomsttagare? Jag försökte lyssna noga på vad Rigmor Stenmark sade om långsiktiga spelregler och bostadspolitikens utformning. Bostadspolitiken ska byggas underifrån. Betyder det att staten över huvud taget inte ska sätta upp regelsystem? På vilket sätt ska staten vara med i detta? Boendeskatt efter bärkraft! Det låter tilltalande. Men på vilket sätt då? Regelsystemen ska förenklas när det gäller byggandet. Vi har gjort det ganska rejält. Vi pratar om egenskaper i dag och mindre om detaljregler. Det har visat sig att det inte funkar så bra när det gäller till exempel tillgänglighetsfrågor och en del frågor på miljöområdet. Vad vill ni egentligen, Rigmor Stenmark?

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 19 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Jag vet mycket väl att Owe Hellberg vet precis var Centerpartiet står i bostadspolitiken. Det var många frågor den här gången! De har ökat. När det gäller bostadsbidragen vet Owe Hellberg precis - tror jag i alla fall, annars blir jag lite förvånad. Jag har gång på gång talat om för Owe Hellberg att Centerpartiet har lagt fram ett helt nytt skatteförslag som ger mer makt till de enskilda människorna och som tar bort behovet av bidrag. Det gör att även behovet av bostadsbidrag kommer att tas bort för flera - om vi får igenom vårt skatteförslag. Det skatteförslaget gör att människor får mer, särskilt låg- och mellaninkomsttagare. Detta har vi särskilt tittat på. Det här ger 500-600 kr mer i plånboken varje månad för människor i låg- och mellaninkomstgrupper. Det tycker vi är bättre än att behöva gå till staten och buga och be om bidrag. Det finns fortfarande mycket pengar kvar till bostadsbidrag även hos oss. Vi vill även se till att inte höja intervallet. Owe Hellberg tycks inte tro att 1 200 kr är en stor summa för en människa. Men vi i Centerpartiet tycker att människor har rätt att få tillbaka 1 200 kr om det har blivit fel från början. Det var flera frågor. Det viktigaste för oss är underifrånperspektivet. Vi tycker att federalismen ska råda. Förslagen till staten ska komma från människorna och kommunerna, inte från staten uppifrån: Så ska ni göra. Det här behöver ni.

Owe Hellberg (V)

Anf. 20 Owe Hellberg (V)

Fru talman! Bostadsbidragen börjar räknas av vid en inkomst på 117 000 kr om året. Det är lite märkligt att man ska rikta in sig på den gruppen när man gör skatteförändringar. Jag menar att det måste leda till en sned fördelningspolitik att agera på det sättet. När det gäller de långsiktiga spelreglerna och bostadspolitikens utformning måste jag återkomma till vad du menar. När vi var hos trähusfabrikanterna sade de väldigt tydligt: För att vi ska få tillgång till byggbar mark och kunna göra vår produktion måste kommunerna planera. Signalen måste vara tydlig från staten att kommunerna måste planera. De borde naturligtvis själva förstå det. Det här har man fuskat med under de år då lagstiftningen var borta. Nu har den återkommit, och jag tycker fortfarande att den är otydlig och borde vara tydligare. Deras budskap till oss var alltså att man måste planera för att de ska ha möjlighet att vara med på den här marknaden. De ville även vara med på flerfamiljshusmarknaden. Det stärker konkurrensen om de kan vara med, men det kräver planering och helt andra förutsättningar för byggandet. Visst ska människors synpunkter tas till vara, men det måste finnas något förhållningssätt där staten tar fram sina regler och direktiv när man agerar regionalt på ett sätt och lokalt på ett annat. Det är lite svårt att få ihop det där.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 21 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! När vi pratade med trähusfabrikanterna, småhusbyggarna, var de väldigt tydliga med att säga att när det gäller markfördelningen får det inte vara så att det bara är de stora byggherrarna som får ta del av den marktilldelning som kommunerna kör med. Jag tycker att vi från riksdagen också kan stryka under det: Se till att det blir en mångfald av byggandet ute i våra kommuner. Nu är det på gång. Jag kan glädja Owe Hellberg med att jag i Uppsala ser en klar förbättring på den biten, efter att vi på olika sätt har puffat på den socialdemokratiska ledningen om att det måste ske en förändring. När det gäller lagar och förenklingar sitter det nu en PBL-utredning. Jag trodde att Owe Hellberg var noga med att se till att det blir förenklingar när den presenteras för oss i riksdagen. Annars blir jag väldigt besviken på Owe Hellberg, som lär sitta i utredningen. Jag vill också skicka med Owe Hellberg detta: Se till att överklagandeprocessen blir så kort som möjligt. En sak som man mycket tydligt påtalade var att denna överklagandeprocess ju i flera år kan förhindra att byggstarten kommer i gång. Visst gäller det att vi ska se till att det blir bättre när det gäller regelförändringarna - helt självklart är det så.

Anders Ygeman (S)

Anf. 22 Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Vänsterpartiet och Miljöpartiet för gott samarbete under budgetarbetet. Boendet är viktigt. Boendet är grundläggande. Boendet är en del av den generella välfärden. Möjligheten till en god bostad avgör hur vi kommer att lyckas på andra välfärdsområden. Vi har ett gemensamt ansvar för att trygga alla människors rätt till en god bostad - en rättighet som marknaden tyvärr inte klarar av att garantera. Det krävs långsiktig planering och politiska beslut för att säkra människors bostadsbehov. Kvartalskapitalismen kan säkert klara Skandiachefernas bostadsbehov, men den klarar inte att ge alla människor en bra bostad till en rimlig kostnad. Boende och byggande är också viktigt för tillväxten och sysselsättningen i vårt land. Fastigheter utgör två tredjedelar av hela vår nationalförmögenhet. Underhållet av fastigheter är därför inte bara en fråga om skick och utseende, utan också ytterst en fråga om hur vi värnar våra gemensamma tillgångar. Byggsektorn i vid bemärkelse är också en av våra viktigaste näringsgrenar. Mer än 15 % av arbetskraften är sysselsatt inom byggsektorn i vid bemärkelse. När vi driver en politik för byggande är det en investering i framtiden. Genom att öka byggandet kan vi minska arbetslösheten och öka tillväxten. Genom att öka byggandet kan vi garantera en god bostad åt alla människor i vårt land. Fru talman! Utskottsmajoriteten har på hundratalet sidor i betänkandet beskrivit vår politik för ett ökat byggande. Vi har förslag på investeringsstöd. Vi har förslag på sänkt byggmoms för hyresbostäder med rimliga kostnader. Vi har förslag för ökad konkurrens och prispress i byggandet. Vi har beskrivit vår politik för ett ökat byggande, för fler studentbostäder, för tillväxt och framtidstro. Oppositionen, och inte minst Moderaterna, har här från talarstolen drömt sig tillbaka till 1800-talet. Kanske kan vi där hitta skälet till att man vill dra ned boendestandarden för studenter, som både Moderaterna och Folkpartiet föreslår. Kanske är det de trampade jordgolven som ska in i lägenheterna. Kanske är det toaletten och varmvattnet som ska ut. Annars verkar det enda som oppositionen är överens om vara majoritetens uselhet. Det är inget konstigt; det är deras jobb att skälla på majoriteten och peka på olika punkter som kunde ha varit bättre. Det som däremot skrämmer lite är bristen på egna alternativ, bristen på konkreta åtgärder mot bostadsbristen, ja, helt enkelt bristen på en egen bostadspolitik. Fru talman! Sedan vi införde investeringsbidraget för studentbostäder och sedermera sänkte momsen för byggande av studentbostäder har nästan 15 000 nya studentlägenheter byggts i Sverige. De lägenheterna har Moderaterna och Folkpartiet aktivt motarbetat här i kammaren. De har inte velat ge stödet, och de har gång på gång lagt fram konkreta förslag om att dra in eller försämra det stödet. I stället för ett investeringsbidrag till studentbostäder vill man skattesubventionera andrahandsuthyrning och uthyrning av källarlokaler, som Rigmor Stenmark från Centerpartiet kallade skrubbar. De tycker uppenbarligen att studenterna har för hög boendestandard. De tycker uppenbarligen att det skulle ha varit 15 000 färre studentlägenheter i landet. Man kan fråga sig vad det är i studentlägenheterna som ska tas bort, vilken standard det är som är för hög för Sveriges studenter. Varför är det så viktigt för Moderaterna, Folkpartiet och några andra borgerliga partier att subventionera villaägare och våningsinnehavare och deras möjligheter att skattefritt hyra ut lägenheter, i stället för att subventionera och stödja byggandet av riktiga studentlägenheter? Inte nog med det - man vill också avskaffa bostadsbidraget för studenter, minska studenternas möjlighet att efterfråga de lägenheter som finns på marknaden. Från tre olika håll vill man attackera studenters möjlighet att få en bra bostad. Kristdemokraterna är i det här avseendet något bättre, som även om de väljer en annan metod vill ha ungefär samma stimulans som regeringen. De har dock i sin motion vissa räknefel, som vi kan komma tillbaka till i replikskiftet, eftersom Göran Hägglund skakar på huvudet. Eller kanske det är så att Kristdemokraterna vill momsbelägga saker som i dag inte är momsbelagda? Fru talman! Med den politik som Folkpartiet och Moderaterna för fram skulle det inte bli mycket studier och forskning i det här landet. Studenter skulle få svårare att hitta en bostad och svårare att själva välja studieort. Då är det mer glädjande att se Centerpartiet och Kristdemokraterna, som i alla fall vågar se till behovet av studentlägenheter och satsar nästan lika mycket som majoriteten. Fru talman! Oppositionen ondgör sig över det låga byggandet. Kristdemokraterna konstaterar i sin reservation att majoriteten efter ett år vid makten bara har nått upp till 75 % av det mål som sattes upp i valrörelsen. Det är naturligtvis för lite. Vi hade velat ha ett högre byggande. Förra året tillkom 24 000 lägenheter och småhus i Sverige. Det är en bra början, men vi vill öka byggandet ytterligare. Vi har en högre ambition. Vårt mål är att skapa ett långsiktigt byggande om 30 000 lägenheter om året. Vilka åtgärder föreslår då oppositionen? Vill de anslå mer pengar för att öka bostadsbyggandet? Föreslår de nya åtgärder för att öka bostadsbyggandet? Nej, de vill i stället minska anslagen, avskaffa investeringsbidragen och höja skatten på byggande. Vi har sänkt momsen för hyreslägenheter med rimliga hyror till 6 %. Moderaterna vill höja momsen på hyreslägenheter till 25 %. Folkpartiet vill höja den till 21 %. Kristdemokraterna vill höja den till 12,5 %. Vi kan i alla fall trösta oss med att den borgerliga oppositionen är överens om en sak. Det är att momsen på hyresbostäder som byggs till rimliga kostnader ska öka. Hur mycket den ska öka är de dock ännu inte överens om. Folkpartiet motiverar sin höjning av momsen på byggande av hyreslägenheter med att vår låga moms snedvrider konkurrensen på byggmarknaden. Fru talman! Jag vill ge dem rätt i det avseendet. Det snedvrider faktiskt konkurrensen från skrytbyggen och bostadsrätter som Gåshaga till bra bostäder till rimliga hyror. Det snedvrider från kartellbildning och prisfusk till prispress och priskonkurrens, från bostadsrätter till fantasipriser till hyrestreor för 5 000 kr i månaden och hyrestvåor för 3 800 kr i månaden som vi vid vårt besök hos Skanska såg att Skanska nu bygger i Karlskrona i Blekinge. Hur kan det bli fler hyreslägenheter byggda om momsen höjs? Hur kan byggandet öka genom att det blir dyrare att bygga? Hur kan fler människor kunna efterfråga lägenheter om bostadsbidraget sänks? Sammanfattningen av oppositionens bostadspolitik är att de vill göra det billigare för dem som redan har ett gott boende genom att sänka fastighetsskatten och subventionera andrahandsuthyrning. Fru talman! Alternativen är tydliga. Valet står mellan en borgerlig politik för stagnation och förtvining eller en socialdemokratisk politik stödd av Miljöpartiet och Vänstern för framtidstro och byggande.

Göran Hägglund (Kd)

Anf. 25 Göran Hägglund (Kd)

Fru talman! Jag tycker att det är bra om den här debatten också belyser vad alternativet till regeringens politik är. Men det får inte vara så att man flyr från sitt eget ansvar för politiken. Varför har det under de senaste åren byggts den typ av lägenheter som Anders Ygeman beskriver i sitt anförande, de mångmiljonlägenheter som är till försäljning? Det är helt enkelt för att Socialdemokraternas bostadspolitik har havererat och att det inte finns några grunder för intressenter att investera. Man kan inte se långsiktigt på tillvaron, se hur framtiden kommer att utveckla sig. Man vågar inte bygga på grund av alltför höga skatter och alltför mycket av detaljerade regleringar till följd av en planprocess som är alldeles för långsam och så vidare. För detta har Socialdemokraterna ansvaret. Socialdemokraterna gick till val på 30 000 nya lägenheter per år, 120 000 under mandatperioden. Än så länge kan man i bästa fall uppnå 90 000 lägenheter under den här perioden. Det får väl Ygeman säga sig vara nöjd med. Det är tillåtet. Men de som inte är nöjda är alla de människor som i dag förgäves längtar efter en bostad, alla de som bor hemma hos sin mamma och pappa, alla de barnfamiljer som är trångbodda och alla de äldre som skulle vilja lämna en större villa för att flytta till en mer lättskött lägenhet. För dem har inte Socialdemokraterna kunnat prestera en politik som duger.

Anders Ygeman (S)

Anf. 26 Anders Ygeman (S)

Fru talman! Förra året tillkom 24 000 nya lägenheter i Sverige. Det är den högsta siffran på många år, men vi är inte nöjda med den siffran. Vi vill mer. Vi vill bygga fler lägenheter. Vi har också presenterat vår politik för det med investeringsbidrag, momssänkning och stimulanser. Det är anmärkningsvärt att på de punkter som Göran Hägglund tar upp har han ingen alternativ politik gentemot regeringen. Det finns inga konkreta förslag från Kristdemokraterna på en annan politik i betänkandet. Låt mig ta exemplen. Göran Hägglund tar upp planprocessen. Var i utskottets betänkande finns en kristdemokratisk planpolitik? Det finns inget kristdemokratiskt förslag på en annan planprocess. Det enda initiativ som har tagits till att förändra planprocessen har regeringen tagit. Det ställer Kristdemokraterna upp på. Det var bra. Men det finns inget eget konkret förslag på en annan planpolitik. Vi har tagit initiativ till en utredning därför att vi vill ha en enklare planprocess. När vi har konkreta förslag till kammaren hoppas jag att vi kan komma överens om en bättre planpolitik. Men försök inte måla upp en bild av att Kristdemokraterna har en egen politik och att regeringen inte gör någonting. När det gäller skatter har vi ganska tydligt klarat ut alternativen. Vi väljer att sänka momsen på billiga hyreslägenheter. Där föreslår ni i stället en högre moms. I gengäld föreslår ni billigare skrytbyggen i Gåshaga och andra bostadsrättsområden. Jag hoppas att vi när vi står här i vår sista debatt för mandatperioden faktiskt har nått vårt mål om att bygga 30 000 lägenheter per år.

Anders Ygeman (S)

Anf. 28 Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag kanske ska säga till Rigmor Stenmark att skälet till att Lars-Erik Lövdén inte är här i kammaren i dag är att han är i Lycksele. Där har vi alltså i varje fall en minister som klarar av att förena storstad och landsbygd. Jag ska också ge Rigmor Stenmark och hennes parti credit för att de faktiskt värnar om studenterna. Däremot är jag inte speciellt imponerad av det nytänkande som det utgör att ta bort en tredjedel av bostadsbidraget. Det innebär att människorna med de absolut lägsta inkomsterna i vårt samhälle drabbas av de hårdaste nedskärningarna med Centerpartiets budget. Jag tror inte att någon av dem som tvingas lämna sin bostad på grund av det nedskurna stödet blir speciellt imponerad av det nytänkandet. När det gäller storstad kontra landsbygd har vi en sammanhållen politik för att avhjälpa problem både i landsbygd och glesbygd och i storstad, både för att bygga nytt och för att hjälpa de kommuner som på grund av utflyttning har väldigt många tomma lägenheter och där de tomma lägenheterna hotar kommunens ekonomi och dess möjlighet att ge välfärd till medborgarna. Vi går med stöd av våra samarbetspartier in med ganska kraftiga ekonomiska resurser för att rädda de här kommunerna, som annars skulle riskera att gå i konkurs. Det är en politik som vi gärna hade önskat att Centerpartiet hade varit med på.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 29 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Det gäller att vara på rätt ställe vid rätt tillfälle. Jag hävdar fortfarande att bostadsministern, den halva åtminstone, skulle ha varit här i kammaren i dag när vi diskuterar det största betänkande vi har att diskutera under det här riksdagsåret. Jag har annars inget emot att han reser ute i landet och ser verkligheten. Det bör han göra. Det bör också Anders Ygeman göra, tycker jag. Jag tycker också att Anders Ygeman ska läsa på Centerpartiets rapport om vårt nytänkande när det gäller skatteförslagen eller lyssna på Roger Tiefensee när han i dag pratar om det under skatteutskottets debatt. Det är att tänka nytt - att ge människorna möjlighet att få mera makt, att ge kommunerna möjlighet att få behålla större delen av sina skattepengar. Det är ju kommunerna som har ansvar för skola och barnomsorg. Jag tycker också att vi som bostadspolitiker borde hojta till när servicen så drastiskt försvinner ute i våra kommuner. När polisen drar ned så att det inte finns någon trygghet längre, när tingsrätterna riskerar att försvinna, när affärerna försvinner, när kassaservicen försvinner, med mera, med mera - hur ska människor då känna att man bor på ett likvärdigt sätt ute i glesbygd och landsbygd med en socialdemokratisk helhetssyn? Är det en helhetssyn, Anders Ygeman?

Nina Lundström (Fp)

Anf. 31 Nina Lundström (Fp)

Fru talman! Ja, hur ska jag börja? Jag blir fascinerad över vilken verklighetsbild som här målas upp av Anders Ygeman. Anders Ygeman borde veta bättre. Jag funderar på om jag till och med skulle skriva ut våra motioner, för det verkar faktiskt som om Anders Ygeman inte har läst dem. Jag beklagar också, inte minst för Kristdemokraternas del, att även Kristdemokraternas förslag uppenbarligen har gått andre vice ordföranden förbi. Det gäller det synsätt vi har haft på hela PBL, överklagandeprocessen med mera. Folkpartiet har också en specifik motion som avser de delar som förhindrar byggandet. Men egentligen är det väl som tidigare talare har sagt: Anfall är bästa försvar. Anders Ygeman är ju faktiskt ansvarig för den bostadspolitik som vi ser i Sverige, eller bristen på sådan. Det byggs inte. Det är köer. Det finns studenter som får vänta upp till 68 månader för att få en studentbostad - 68 månader! Då har man hunnit gå ut läkarlinjen. De flesta har hunnit gå ut universitetsutbildningen utan att ha hunnit få en bostad. 68 månader är det som värst. Min fråga till Anders Ygeman är: Med tanke på köerna, med tanke på de studenter som inte får bostäder, med tanke på den statliga markpolitiken, fastighetsskatten, bristen på konkurrens och hyressättningssystemet - vad har ni i majoriteten för förslag? Statsrådet Lövdén har sagt: Bygg nu! Villkoren kommer aldrig att bli bättre. Men vad tänker ni vidta för åtgärder? Kan vi få höra vad ni kommer att vidta för åtgärder för att det ska byggas bostäder? Det enda långsiktiga i er politik är köerna - långsiktiga köer.

Anders Ygeman (S)

Anf. 32 Anders Ygeman (S)

Fru talman! Låt oss ta det utbildningspolitiska först. Läkarlinjen är mig veterligt ungefär fem och ett halvt år. Om köerna då är på sex till åtta månader, som Nina Lundström påstår, borde man alltså kunna gå ganska länge på läkarlinjen. Sex till åtta månader var vad Nina Lundström sade i kammaren. Var det 68? Vi lämnar det utbildningspolitiska. Nu kom jag helt av mig. Vi går tillbaka till det konkreta förslaget. Vad vill ni göra? frågar Nina Lundström. Vi vill sänka och har sänkt momsen på studentbostäder till 6 %. Vi inför prispress i byggandet som gör att man nu kan flytta in i lägenheter på 75 kvadratmeter som kostar 5 500-6 000 kr i månaden, ungefär hälften så mycket som det har varit i det konventionella byggandet. Vi vill införa och inför investeringsstimulans för byggande. Alla de här åtgärderna är Nina Lundström emot. Som lök på laxen vill hon göra det svårare för studenter att kunna efterfråga en bostad genom att helt avskaffa bostadsbidraget för studenter. Det är Folkpartiets förslag, eftersom ni vill ta bort bostadsbidraget för alla som inte är barnfamiljer. Jag tror faktiskt att jag kan läsa högt ur reservationen, för i reservationen lär inte de här talfelen, sex till åtta månader, finnas som jag råkade ut för. Det, Nina Lundström, är vår tydliga politik. Den har lett till att det förra året tillkom 24 000 nya lägenheter i Sverige. Det är en bra ökning, men vi är inte nöjda. Vi vill gå vidare.

Nina Lundström (Fp)

Anf. 33 Nina Lundström (Fp)

Fru talman! Då är mitt råd till Anders Ygeman: Läs betänkandet! Nu har Anders Ygeman kopplat oss till en helt annan reservation från ett annat parti, för det han säger är inte fallet. Med anledning av Gåshagadiskussionen med mera tycker jag att Anders Ygeman ska fundera över hyressättningssystemet, att bolagsdirektörer bor billigt på Strandvägen medan låginkomsttagare bor dyrt i Rinkeby. Vad säger Anders Ygeman om det? Får vi höra var majoriteten står vad gäller hyressättningssystemet? Vad anser ni om ägarlägenheter? Varför svarar ni aldrig på den frågan? När kommer propositionen? Hur ser ni på statlig markpolitik? Är det rimligt att staten genom sin markpolitik driver upp markpriserna så att de faktiskt maximeras? Det är inte ens en rimlig markpolitik utan man avvaktar ett prisläge och man driver upp prisläget. Var står ni vad gäller fastighetsskatten, som belastar boendekostnaden? Vad säger ni om konkurrensen? Alla de här synpunkterna kommer utifrån, från dem som finns utanför det här huset. Flera aktörer har faktiskt under de senaste besöken konstaterat samma sak. Vi vill ha långsiktiga spelregler. Obs! Inte långsiktiga köer. Vi vill veta vad som gäller. Vi kommer att ta vårt ansvar om vi får grundförutsättningarna. Men Anders Ygeman blir svaret skyldig. Vi får ju inga svar. Var står ni någonstans? Vad tänker ni göra? Köerna växer. Över 80 000 köar i Stockholm, 68 månader för att få en studentbostad i värsta fall.

Anders Ygeman (S)

Anf. 34 Anders Ygeman (S)

Fru talman! Det blev många frågor på en gång. Jag ska försöka reda ut dem en och en. 68 månader är oacceptabelt. Det är helt oacceptabelt. Därför inför vi en momssänkning för studentbostäder och ett antal olika åtgärder. Folkpartiet motsätter sig alla. Enligt reservation 37 om bostadsbidragens utformning vill Folkpartiet successivt trappa ned bostadsbidragen. Bostadsbidragen går i dag till två grupper, till studenter och barnfamiljer. Det enda ni säger är att barnfamiljerna ska kompenseras genom ett ökat generellt barnstöd och sänkta inkomstskatter. Det står i Folkpartiets reservation till betänkandet. Läs betänkandet! sade Nina Lundström. Jag ska försöka dra igenom de olika frågor som Nina Lundström hade. Nina Lundström frågade: Vad tycker ni om ägarlägenheter? Det säger ni aldrig. Jag tror att jag varje gång jag har varit i kammaren har sagt ett tydligt och klart nej till ägarlägenheter. Ägarlägenheter skulle inte ge ett ökat bostadsbyggande. Ägarlägenheter skulle skapa oreda på bostadsmarknaden. Exempel från andra länder som har infört ägarlägenheter imponerar inte. Jag måste också säga efter att ha läst utredningens förslag att inte heller det imponerar på mig. Det utredningen om ägarlägenheter presenterar är bara en annan version av bostadsrätter. Man får samma fördelar och samma nackdelar som vårt bostadsrättssystem har i dag. Det måste vara en lagstiftning som är enkel och överblickbar. På det 1800-tal som Marietta de Pourbaix-Lundin glatt såg tillbaka mot hade vi ett 120-tal upplåtelseformer i Sverige. Jag vill inte ha tillbaka 1800-talet vare sig när det gäller boendestandarden eller upplåtelseformerna.

Anders Ygeman (S)

Anf. 36 Anders Ygeman (S)

Fru talman! Det går alldeles utmärkt ihop med vallöftet. Det byggs fortfarande för lite. Jag säger det. Vi lyckades förra året få ett tillskott på 24 000 nya lägenheter genom om- och tillbyggnad. Då räknar jag in småhus också. Men vi socialdemokrater ser gärna att folk bor i småhus. Jag tycker till och med att det byggs lite för få småhus. Jag tycker att det byggs för få billiga hyresrätter. Jag ser med viss glädje fram mot de projekt som har vuxit fram runtom i landet med småhus i olika upplåtelseformer, äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt till väldigt bra kostnader. Jag välkomnar den utvecklingen. Det stämmer, precis som Marietta de Pourbaix-Lundin säger, att ni är emot både att stödja byggandet i tillväxtområden genom att sänka momsen till 6 % för hyresrättsboende i stället för att ha 25 % och att hjälpa de kommuner i kris som har överskott. Vi har en politik för båda. Vi vill hjälpa de kommuner som annars inte skulle kunna klara sina problem, inte skulle kunna klara sin välfärd. Och vi vill vara beredda att bidra till att bygga bra hyresrätter till lågt pris i våra storstäder med bostadsbrist. Moderaterna avvisar båda de konkreta förslagen.

Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Anf. 37 Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Herr talman! Jag kan bara konstatera att allt det Anders Ygeman försöker rätta till med olika åtgärder är en effekt av Socialdemokraternas politik, eftersom ni har haft makten så länge. Inse det! Nu säger Anders Ygeman att det är okej att det byggs småhus. Jag tycker också att det är bra att det byggs småhus, men vallöftet var ju att hälften av lägenheterna skulle tillkomma i flerfamiljshus. Då kan man bara konstatera att bostadsbyggandet av flerfamiljshus och lägenheter minskar med 5 % medan det ökar för småhus. Det går liksom inte ihop med ert vallöfte. Men det är okej. Ni har ändrat er även på denna punkt. Jag har en annan fråga till Anders Ygeman. Det pratas så mycket om att boendekostnadens andel av den disponibla inkomsten ska minska så att folk har råd att bo. Hur går detta ihop med alla kommunalskattehöjningar, landstingsskattehöjningar och inte minst alla el- och energiskattehöjningar som ni tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet just nu genomdriver? Det är tusentals kronor mer i boendekostnad för varje enskild familj. Hur går det ihop med att boendekostnaderna ska minska i förhållande till den disponibla inkomsten, eftersom den disponibla inkomsten minskar med skattehöjningar och boendekostnaden ökar med el- och energiskattehöjningar? Sedan tog Anders Ygeman upp Skandiacheferna. Det var väl ett självmål utan like, tycker jag. Varför skaffar sig Skandiachefer och fackliga företrädare lägenheter på det här sättet? Jo, för att det inte går att få tag i ett förstahandskontrakt i Stockholm. Det gör det möjligtvis om man vill betala med svarta pengar. Och vems politik beror detta på? Jo, det beror på Socialdemokraternas politik.

Anders Ygeman (S)

Anf. 38 Anders Ygeman (S)

Herr talman! Det är konstigt att Marietta de Pourbaix-Lundin inte får matematiken att gå ihop. Den Skandiadirektör som får 110 miljoner i bonus skulle inte kunna köpa en lägenhet i Stockholms innerstad som på bostadsmarknaden skulle kosta 2 miljoner. Jag tror faktiskt att Skandiachefernas beteende beror på girighet och ingenting annat. Vi vill ha bostadsförmedlingar, och vi vill att de privata hyresvärdarna ska lämna åtminstone 50 %, helst flera, av sina lägenheter till bostadsförmedlingarna. Vi står fast vid vårt vallöfte och vill ha upp bostadsproduktionen till 30 000 lägenheter om året. Jag har mycket svårt att förstå problemet om det skulle bli 100 småhus eller lägenheter för mycket. Vi vill ha upp volymen. Vi vill att folk ska ha någonstans att bo. Vårt mål är att hälften av bostäderna ska vara hyreslägenheter och flerfamiljshus. Men skulle det vara så att vi bara når upp till 13 000 lägenheter och 17 000 småhus tänker jag inte gråta för det. Marietta de Pourbaix-Lundin frågade: Hur ska ni klara att minska boendekostnaderna som del av den disponibla inkomsten? Ja, Marietta de Pourbaix-Lundin, hemligheten heter tillväxt, den heter reallöneutveckling och den heter en aktiv fördelningspolitik. Det har faktiskt gjort att vi hittills, under de år vi har haft socialdemokratiskt styre, har lyckats att pressa ned boendekostnaderna som andel av disponibel inkomst. Det är klart att det är svårt för ett parti som hade regeringsmakten när tillväxten gick bakåt, när reallönerna sjönk och arbetslösheten ökade att förstå det. Men med en aktiv politik för tillväxt och omfördelning ska vi pressa ned boendekostnaderna.

Owe Hellberg (V)

Anf. 41 Owe Hellberg (V)

Herr talman! Jag trodde att Anders Ygeman kände till vad statsrådet Lövdén har för funderingar när det gäller långsiktiga spelregler för bostadspolitiken. Men ibland är det så att vi får den uppfattningen att det finns ett regeringsparti och ett socialdemokratiskt parti. Det är lite konstigt. Det här kan man se i olika sammanhang, och det tycker jag är synd. När det gäller ombyggnationsverksamheten har Boverket kommit med en väldigt värdefull rapport som visar på det stora behovet av ombyggnation. De har kommit med flera konkreta förslag och säger till exempel att någon form av investeringsstimulans behövs i icke tillväxtregioner, för där har man bostadsbolag som inte klarar det här. När det gäller tillväxtregionerna talar man om olika sätt att få behålla de överskott som finns i bostadsbolagen för att använda för underhåll och annat. I stället ser vi nu en teknik där kommunerna försöker mjölka bostadsbolagen på pengar genom att kringgå reglerna, som vi tydligen måste se över och försöka skärpa till. En annan fråga gäller bostadsförmedlingen. Anders Ygeman sade: Vi vill ha bostadsförmedlingar. Det är jätteviktigt, så att inte Skandiadirektörerna och andra får gräddfiler till lägenheter. Men varför finns det då ingen bostadsförmedling i Malmö och i Göteborg? Och hur ska man få tillgång till privata fastighetsägares lägenheter i en bostadsförmedling om det inte finns en bostadsanvisningslag? Anders Ygeman måste förklara för mig hur ni ser på de här frågorna egentligen.

Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Anf. 43 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Herr talman! Jag ska försöka undvika att förlänga den här debatten. Jag vill påminna mina kära kamrater i bostadsutskottet om att vi faktiskt har en debatt i morgon också. Vi behöver inte prata om allting alltid. Det här är dock det viktigaste betänkandet. Det finns några saker som det inte har pratats så mycket om som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Det gäller de svagaste grupperna på bostadsmarknaden. Nu ser jag till min glädje att socialutskottet i sitt budgetbetänkande SoU1 tar upp ett tillkännagivande som rör åtgärder för hemlösa. Man anser att ytterligare åtgärder behöver vidtas under de närmaste åren för att stärka insatserna för de mest utsatta grupperna, som hemlösa och tunga missbrukare. Enligt socialutskottets mening bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som hittills har vidtagits, vilka resultat som har uppnåtts och vad man kommer att vidta för åtgärder den närmaste framtiden i syfte att förbättra situationen för de mest utsatta i samhället. Det är väldigt bra. Det tangerar ju vårt område i allra högsta grad. Andra saker som vi tar upp i vårt betänkande, och vi är eniga om de sakerna, de flesta av oss i alla fall antar jag, är sådant som direkt har folkhälsoaspekter. Det är fukt- och mögelskador, som man tar itu med på ett vis som möjligtvis kan vara tillräckligt, men jag är lite tveksam eftersom ansökningarna till den här fonden minskar. Jag inbillar mig att självrisken är något för hög för att folk verkligen ska ta itu med det här. Det är också så att effekterna på hälsan uppstår vid ett långt senare tillfälle, så det känns kanske inte så akut. Men det är väldigt viktigt ur folkhälsosynpunkt. De hus som nu åtgärdas är byggda 1978. Det finns tidsgränser här. Jag är inte alls säker på att alla åtgärder för att komma till rätta med fukt- och mögelskador verkligen är vidtagna när vi är framme vid 1989. Det kan behöva fortsätta. Jag skulle alltså vilja se regelförändringar. Det verkar som om de pengar som är insatta räcker, men det kan bero på andra saker som jag sade. Radonet är också en fråga som det är oerhört viktigt att man tar itu med. Där nämner vi att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innehåller ett delmål: att radonhalten i alla bostäder år 2020 ska vara lägre än 200 becquerel per kubikmeter luft. Vid årsskiftet ändras reglerna för radonbidrag så att stöd ska kunna utgå till fler fastigheter. Det här är väldigt viktigt. Vi kommer ihåg en tid då de här uppgifterna faktiskt mörkades. Man kunde inte få ut dem. Man kunde inte som konsument veta vilka hus som innehöll för mycket radon. Det är en väldigt viktig fråga, inte minst för barnfamiljer. Det långsiktigt hållbara byggandet måste vara ekologiskt. Av den anledningen innehåller alla investeringsstimulanser en klausul om att det ska vara ekologiskt byggande så långt man känner till, och så långt som man har tagit fram kriterier för, vad ekologiskt byggande innebär. Det kommer med naturlighet att ändra sig undan för undan, men att det ska vara långsiktigt ekologiskt hållbart är oerhört betydelsefullt. Det gäller både för alla lägenheter som vi bygger om och för alla nya lägenheter. Även detta återkommer i andra betänkanden, i andra utskotts arbete. Miljö- och jordbruksutskottet har alltid med någonting om kretslopp i byggandet och så vidare. Det här var några frågor som jag tyckte var oerhört väsentliga. Jag vill också påpeka att vi i betänkandet har infört den här kopplingen mellan studentbostäder och tilldelning av högskoleplatser. Det är det också ett annat utskott som håller på med. Det är utbildningsutskottet. Det krävs samarbete över utskottsgränserna för att få det här att klaffa. Herr talman! Det var så långt jag ville yttra mig om det här betänkandet. Vi har som sagt en debatt till i morgon.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 44 Rigmor Stenmark (C)

Herr talman! Så här är det oftast med miljö. Det kommer lite grann som grädde på moset i slutet av debatten. Så är det också här i dag. Det tycker jag är lite synd, för egentligen är ju miljöfrågorna oerhört väsentliga för alla oss människor. Vi har inte hur mycket resurser som helst. Det finns en beskrivning av miljökvalitetsmålen i Riksdag & Departement. När det gäller det femtonde målet, God bebyggd miljö, finns det figurer som visar hur man har lyckats nå målen för god bebyggd miljö. Där ser man tre lila "gubbar", kan vi kalla dem, som står för att det behövs fler åtgärder. Det finns tre orange gubbar, som står för att det blir mycket svårt. Och så finns det tre gröna gubbar, som står för att det går riktigt bra. Då undrar jag hur Helena Hillar Rosenqvist lyckas med att försöka få fram miljöbitarna i den regering som vi har i dag. Ta bara en sådan sak som möjligheten att bygga energisnåla bostäder! Det är ju så att 40 % av Sveriges elenergi används i bostäderna. Man har inte lyckats få bostadssektorn att använda den nya teknik som ändå finns. Hur kommer Helena Hillar Rosenqvist att jobba med den biten?

Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Anf. 45 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Herr talman! Jag försöker påverka mina kamrater i samarbetet så gott det går. I de här frågorna tycker jag ändå att vi har kommit en liten bit på väg. Jag skulle dock vilja avisera nästa steg - jag tror att vi har pratat om det i andra sammanhang - alltså utöver det här med att införa krav på byggandet för att få investeringsbidrag. Det är väldigt mycket bostäder som byggs utan att få någon som helst investeringsstimulans. För det ändamålet skulle jag faktiskt vilja att nästa steg blev att man måste uppfylla vissa kriterier för att få bygglov. Jag får väl skicka vidare till dem som sitter i PBL-kommittén att ta itu med det. Jag tänker göra vad jag kan där mitt eget parti är inblandat. Sedan är det så att när vi har träffat branschen har vi hela tiden försökt påverka dem. Nu har det varit sjuka hus, radonsanering och sådana saker. Men det är alldeles riktigt, Rigmor Stenmark, att energifrågan är oerhört viktig. Det är ju väldigt märkligt att man inte har kommit längre inom branschen. Energideklarationer ska vi också kräva av branschen. Det är också en konsumentfråga, att vi som konsumenter efterfrågar bostäder som drar lite energi. För den här gröna skatteväxlingen kommer att fortsätta.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 46 Rigmor Stenmark (C)

Herr talman! En annan fråga som handlar om god miljö och om att ta till vara resurserna är kommunikationer. Vi ser ju i dag i Sverige att kommunikationerna, möjligheterna att åka tåg och buss, inte är bra. Det är mycket som återstår innan det fungerar helt problemfritt för människorna. Den biten vill jag skicka med. En annan fråga gäller ventilationen av våra hus. Vi vet att vi fortfarande blir sjuka av hus. Vi vet att vi har ventilation som är mekanisk, men det finns också ventilation som är naturlig. Det är svårt att förena dessa båda eftersom det finns starka krafter som slår vakt om mekanisk ventilation. På den punkten skulle jag vilja ha ett förtydligande av Helena Hillar Rosenqvist. Hur jobbar hon och Miljöpartiet med möjligheten att få friska, sunda hus?

Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Anf. 47 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Herr talman! För en tid sedan var jag på Svenska Naturskyddsföreningens höstkonferens. Då var Ines Uusmann där och höll ett anförande, och där framhöll hon precis de frågor som Rigmor Stenmark tar upp om hur viktigt det är med inomhusmiljön. Såvitt jag förstår har Boverket för avsikt att verkligen ta itu med dem nu. Det kunde jag sluta mig till. Då gäller det förstås att i regleringsbrev och annat se till att dessa saker kommer med.

Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Anf. 48 Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Herr talman! Helena Hillar Rosenqvist tillhör Miljöpartiet, som är det parti som driver frågan om grön skatteväxling allra mest. Det framkom i replikskiftet nyss att man avser att fortsätta med det. 30 miljarder kronor ska växlas på tio år. Vi kan redan nu se effekterna för de enskilda familjerna. Det handlar om ökade energi- och elkostnader. Vi vet samtidigt att den skatteväxling som gäller el- och energikostnader relativt sett drabbar dem med låga inkomster och många barn hårdast. Jag antar att Helena Hillar Rosenqvist också tycker att boendekostnadernas andel av den disponibla inkomsten ska minska. Hur går detta ihop när energi- och elskatter hela tiden ökar? På bara fyra år är det en ökning för en normalfamilj om kanske 6 000 kr per år. Jag vill förekomma svaret att man sänker skatten. Det har man gjort i år med 200 kr per år för vissa grupper. Jämför 200 kr med den ökning som blir i år - nästan 2 000 kr i ökade el- och energiskatter. Hur ska då boendekostnadernas andel av den disponibla inkomsten kunna minska?

Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Anf. 49 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Herr talman! Det är alldeles riktigt: Den gröna skatteväxlingen ska fortsätta. Det har folk verkligen börjat begripa, och därför sker det just nu en ganska stor omställning för dem som har möjlighet att påverka sin energikostnad genom anslutning till fjärrvärme, byte av oljepannor och direktverkande el. Nu ingår inte räntekostnaderna i den gröna skatteväxlingen, utan det handlar mer om skatter och sådant. Vi har alltid kämpat för att få ned fastighetsskatten, och det kommer vi att fortsätta med. Egendomsskattekommittén ska också titta på de här frågorna. Men jag borde väl ta upp räntekostnaden. Det är intressant att Marietta de Pourbaix-Lundin tar som exempel att energikostnaden blir 6 000 kr mer per år. Jag kan ta mig själv som exempel. Jag bor skam till sägandes i ett hus med direktverkande el, men jag ska använda en del av mitt feta riksdagsarvode till att införa vattenburen värme. Nu har alla hört det, så nu måste jag se till att göra det också. Det finns faktiskt ett ekonomiskt incitament. Den skatteväxling som jag har kunnat se i detta är att räntorna på mitt villalån numera är så otroligt låga. Den höjda skatten på el går jämnt ut med minskade ränteutgifter.

Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Anf. 50 Marietta de Pourbaix-Lun (M)

Herr talman! Jag frågade faktiskt inte vad Helena Hillar Rosenqvist skulle göra med sitt eget hus. Det var inte det jag var ute efter. Jag syftade på hur de ska klara sig som har ganska låga inkomster och många barn och som har stora energikostnader. Helena Hillar Rosenqvist säger att de som har möjlighet ska försöka påverka det. Men de som inte har det då? Inte heller för dem som har möjlighet att påverka det är det gratis. Jag konstaterar att beskedet är: Den gröna skatteväxlingen fortsätter, så ni kan räkna med ökade energi- och elkostnader på ungefär 2 000 kr per år i ungefär tio år framöver. Ni kan addera det och se vad det blir. Det är den politik som Miljöpartiet nu för och som Socialdemokraterna och Vänstern har köpt. Det står faktiskt medborgarna i Sverige ganska dyrt. Jag tackar för det klara beskedet.

Nina Lundström (Fp)

Anf. 52 Nina Lundström (Fp)

Herr talman! Det är två delar av Helena Hillar Rosenqvists anförande som jag vill ställa frågor om. Jag vill börja med diskussionen om fukt- och mögelskador. Pengarna kan ju användas till det när skadorna redan har uppkommit, men hur ser Miljöpartiet på det preventiva, förebyggande arbetet för att se till att skador inte uppkommer? Folkpartiet anser att det saknas resurser till forskning. Vi vill se mycket mer av forskning på det här området. I dag känner vi till en del faktorer, exempelvis att fukt är det som orsakar problem. Men det finns också andra faktorer. Det handlar om ventilation med mera. Vi menar att man bör satsa på forskning för att utreda vad källorna är till de här problemen. Hur ser Miljöpartiet på forskning om detta? Sedan vill jag ta upp studentbostäderna. Folkpartiet vill öka studenternas konsumtionsutrymme, det vill säga att studenterna ska ha råd att också efterfråga bostäder. Ser man på vad studenterna själva vill framgår det att man vill ha en bostad med någon form av matlagningsmöjlighet, egen toalett, den ska ligga centralt och vara billig. Vi kan också konstatera att det är väldigt mycket som fördyrar byggandet av studentbostäder. Vi tycker att man ska se över markpolitiken. Hur ser Miljöpartiet på den statliga markpolitiken? Hur ser man på möjligheten att förenkla regelverken? Även när byggnadsnämnderna ger bygglov för studentbostäder kan det överklagas till länsstyrelsen. Då kan man nekas räntebidrag med motiveringen att det exempelvis saknas en avskiljbar sovdel. Är det rimligt?

Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Anf. 53 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Herr talman! Byggforskning är oerhört väsentligt. Tyvärr har man, tycker jag, inte tagit de här sakerna riktigt på allvar. Man sade på ett tidigt stadium - närmare bestämt för fem år sedan, när jag började med detta - att man skulle ta bort 50 miljoner från byggforskningen. Det första jag fick göra när jag kom in i riksdagen var att försöka rädda dessa 50 miljoner kvar. Nu är det Formas som har hand om detta. Vi har inte Byggforskningsrådet kvar. Jag vill se ett utvecklat producentansvar. Vi har tidigare talat med byggbranschen om försäkringsmöjligheter. Ur konsumenternas synvinkel är det oerhört viktigt. Vi kan faktiskt inte bygga fler sjuka hus. Vi måste åtgärda dem vi har. Det är viktigt, precis som Nina Lundström säger, att man inte bygger in fel redan nu. De skandaler som vi har sett på det här området kanske ger oss möjlighet att nu ta krafttag med lagstiftning på området, just för producentansvar och konsumentskydd. Jag vill att man ska ha miljödeklaration av byggnader. Byggsektorns kretsloppsråd har tagit fram mycket bra material. Miljödeklarationer av byggnader är viktigt. Det är alldeles riktigt. Man måste förebygga så att inte fler hus drabbas. Det är därför som jag tar upp fonden för fukt- och mögelskador. Vi kanske inte kan begränsa detta till hus som är byggda före 1989. Det har nämligen förekommit väldigt mycket efter det.

Nina Lundström (Fp)

Anf. 54 Nina Lundström (Fp)

Herr talman! Det gläder mig att Helena Hillar Rosenqvist delar Folkpartiets uppfattning om att det är viktigt att göra rätt från början, det vill säga att man inte bygger in problem från början. Det är anmärkningsvärt att man fortfarande kan passera byggarbetsplatser och, inte minst den här årstiden, se byggmaterial stå oskyddat. När det gäller forskning nämner Helena Hillar Rosenqvist Formas. Men vad gör Miljöpartiet för att man ska satsa på forskning om inomhusmiljöer och källor till problem? Det kan ju finnas många andra källor. Jag fick inget svar på frågan om studentbostäderna. Vi från Folkpartiet tycker att det är oerhört viktigt att fundera över varför det är så dyrt att bygga. Hur ska vi få fram det som studenterna efterfrågar, nämligen billiga och bra bostäder? Jag kan konstatera att det i det regelverk som finns i dag finns många värderingar. Man anser exempelvis att det är oerhört viktigt att studenter som bor i bostäder med korridorsystem har gemensamhetsutrymmen. Om det inte finns kök kan man använda dessa utrymmen till pub, som tidningsläsningsrum, för informella möten med mera. Men borde inte detta få avgöras av dem som ska bo där? Om man kan tänka sig att ha ett pentry i stället för ett kök med en diskbänk som är 3,40 meter lång, är det då inte rimligt? Finns det inte skäl att se över regelverken så att vi får fram bostäder också för den specifika grupp studenter som vill bo i studentkorridor? Sedan ska man veta att det finns studenter som kan vara föräldrar och ha flera barn och därmed har behov av en helt annan typ av bostäder. Men det finns inga möjligheter i dag. Det blir dyrt att bygga, och studenterna vill ha billiga bostäder, och framför allt vill de ha en bostad över huvud taget. I dag finns det ju inga bostäder. Som jag tidigare nämnde är de månader som man går och väntar på en bostad helt förskräckliga. Och ibland har man till och med hunnit avsluta sin utbildning innan man får tag i en bostad.

Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Anf. 55 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Herr talman! När man bygger bostäder görs det kanske inte för den marknad som finns just vid den tidpunkt då man bygger. Bostäderna kommer att finnas under en lång tid. Jag kan förstå att man bygger för olika typer av boende, så att det inte blir som i Linköping. Där har man ett bostadsområde som heter Ryd. Och det område där studenterna bor kallas Studentryd. Nu är det inte så stor skillnad på bostädernas utformning i de olika områdena. Byggandet måste vara långsiktigt så att alla kan bo i bostäderna. Behoven ändras, studentkullarna minskar, och det kanske är andra typer av bostadskonsumenter som behöver ta del av bostäderna. Jag tror inte att det ska vara för stora skillnader. Jag tycker att det är alldeles utmärkt med studentkorridorer med gemensamma utrymmen och så vidare. Men bostäderna ska också kunna användas för helt andra ändamål. Det kan vara en anledning till att man faktiskt har regler som beskriver en viss minimistandard för en bostad. Annars håller jag med Nina Lundström om att det är helt okej att bo i studentkorridor under en tid. Nu hoppas jag att man inte tar bort dem i sin iver att bygga bostäder där standarden har utvecklats. Studentkorridorer bör finnas kvar så att det finns en mångfald i boendet även där. Det är nämligen en mycket stor skillnad i efterfrågan även hos studenterna. Man kan nöja sig med ett enklare boende i början, men sedan vill man gå vidare. Man kan göra en boendekarriär även som student. Mångfalden även där är viktig.

Beslut

Beslut: 2003-12-03

32 förslagspunkter, 27 acklamationer, 5 voteringar

Protokoll med beslut

2003-12-03

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2004

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkterna 1, 2 och 9-11 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 24, 2003/04:Sf400 yrkande 9, 2003/04:Sf404 yrkande 36, 2003/04:Bo249 yrkandena 2-4, 2003/04:Bo253 yrkande 24, 2003/04:Bo257 yrkande 2, 2003/04:Bo263 yrkandena 9, 11 och 17, 2003/04:Bo275, 2003/04:Bo283 yrkandena 1, 2, 9-13, det senare i denna del, 14, 15, 17 och 18 och 2003/04:Bo297 yrkandena 4-6, 23 och 30.

2. Mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner vad bostadsutskottet anfört i avsnittet om mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen.
Riksdagen godkänner vad bostadsutskottet anfört i avsnittet om mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen.

Reservation 1 (m, c, fp, kd)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
s	135	0	0	9
m	0	49	0	6
c	1	17	0	4
fp	0	44	0	4
kd	0	29	0	4
v	25	0	0	5
mp	15	0	0	2
-	0	0	0	0
Totalt	176	139	0	34
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Komplettering av målet för bostadspolitiken

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo297 yrkande 7 i denna del.

Reservation 2 (m, kd)

4. Mål för bostadsbyggandet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo235 yrkande 1 och 2003/04:Bo297 yrkande 7 i denna del.

Reservation 3 (m, fp)
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (v)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 (v)
s	135	0	0	9
m	2	0	47	6
c	19	0	0	3
fp	16	0	28	4
kd	0	0	29	4
v	0	25	0	5
mp	12	3	0	2
-	0	0	0	0
Totalt	184	28	104	33
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Bostadspolitikens utformning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr13, 2003/04:N341 yrkande 8, 2003/04:Bo236 yrkande 1, 2003/04:Bo253 yrkandena 1, 19 och 20, 2003/04:Bo257 yrkande 1, 2003/04:Bo263 yrkandena 1, 2, 8, 19, 20 och 25 och 2003/04:Bo297 yrkande 1.

Reservation 6 (m)
Reservation 7 (fp)
Reservation 8 (kd)
Reservation 9 (c)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 7 (fp)
s	133	0	2	9
m	0	0	49	6
c	0	0	19	3
fp	0	44	0	4
kd	0	0	29	4
v	25	0	0	5
mp	15	0	0	2
-	0	0	0	0
Totalt	173	44	99	33
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Bostadspolitik för integration

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf325 yrkande 24, 2003/04:Sf326 yrkandena 28 och 29, 2003/04:Sf402 yrkande 22, 2003/04:Bo261 yrkande 1 och 2003/04:Bo263 yrkande 22.

Reservation 10 (m, c, fp, kd)

7. De bostadspolitiska frågornas behandling i regeringen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo208.

8. Konkurrensen i bostadsbyggandet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo226 yrkande 7, 2003/04:Bo242 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Bo253 yrkandena 2, 10 och 11, 2003/04:Bo257 yrkande 11, 2003/04:Bo263 yrkande 6 och 2003/04:Bo297 yrkande 16.

Reservation 11 (m, c, fp, kd)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd)
s	135	0	0	9
m	0	49	0	6
c	0	19	0	3
fp	0	44	0	4
kd	0	29	0	4
v	25	0	0	5
mp	15	0	0	2
-	0	0	0	0
Totalt	175	141	0	33
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

9. Statlig mark för bostadsbyggande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo253 yrkandena 5 och 6 och 2003/04:Bo263 yrkande 27.

Reservation 12 (c, fp)

10. Byggande på gamla Tullinge flygplats

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:T470 yrkande 4.

11. Bostadsförsörjningsprogram för Stockholm och Mälardalen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:N325 yrkande 5.

Reservation 13 (m, c, fp, kd)

12. Infrastrukturinvesteringar för ett ökat bostadsbyggande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo257 yrkande 8.

Reservation 14 (m, c, fp, kd)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 14 (m, c, fp, kd)
s	135	0	0	9
m	0	49	0	6
c	0	19	0	3
fp	0	44	0	4
kd	0	29	0	4
v	25	0	0	5
mp	15	0	0	2
-	0	0	0	0
Totalt	175	141	0	33
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

13. Styrningen av medel för marksanering till bostadsbyggande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo235 yrkande 4.

Reservation 15 (c, v)

14. Tomma bostäder m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo209 och 2003/04:Bo257 yrkande 22.

Reservation 16 (m)

15. Räntebidragssystemet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo235 yrkandena 2 och 5, 2003/04:Bo239, 2003/04:Bo253 yrkandena 22 och 23, 2003/04:Bo257 yrkande 5, 2003/04:Bo283 yrkande 3 och 2003/04:Bo297 yrkande 10.

Reservation 17 (m, fp)
Reservation 18 (c, kd)
Reservation 19 (v)

16. Investeringsbidrag för hyresbostäder

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N325 yrkande 6, 2003/04:Bo253 yrkande 21, 2003/04:Bo263 yrkande 15, 2003/04:Bo283 yrkande 13 i denna del och 2003/04:Bo297 yrkande 9.

Reservation 20 (m, c, fp, kd)

17. Investeringsstimulans genom skattekreditering

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi270 yrkande 42, 2003/04:Bo253 yrkande 12 och 2003/04:Bo297 yrkande 8.

Reservation 21 (m)
Reservation 22 (fp)
Reservation 23 (kd)

18. Ändrad inriktning av kreditgivningen för ny- och ombyggnad

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkt 8 och avslår motionerna 2003/04:Bo271, 2003/04:Bo283 yrkandena 7 och 8, 2003/04:Bo284 och 2003/04:Bo286.

Reservation 24 (m)

19. Kreditgarantier till ny- och ombyggnad av bostäder

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkt 3.

20. Kreditgarantier i obeståndshanteringen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkt 4.

21. Kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkt 5 och avslår motionerna 2003/04:Bo283 yrkande 4 och 2003/04:Bo297 yrkandena 2 och 3.

Reservation 25 (m, kd)

22. Kreditgarantier för lån till kooperativa hyresrättsföreningar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkt 6 och avslår motion 2003/04:Bo283 yrkande 5.

Reservation 26 (m)

23. Rörlig kredit för förvärv och innehav av fastigheter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkt 7 och avslår motion 2003/04:Bo283 yrkande 6.

Reservation 27 (m)

24. Investeringsstöd för studentbostäder

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo235 yrkande 3, 2003/04:Bo263 yrkande 14 och 2003/04:Bo297 yrkande 28.

Reservation 28 (m, fp)
Reservation 29 (kd)
Reservation 30 (v)
Reservation 31 (c)

25. Åtgärder för fler studentbostäder

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr232 yrkande 8, 2003/04:Kr361 yrkande 7, 2003/04:Ub385 yrkandena 3-5, 2003/04:Ub390 yrkandena 16 och 17, 2003/04:Bo210, 2003/04:Bo226 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Bo247, 2003/04:Bo253 yrkandena 7 och 8 och 2003/04:Bo263 yrkandena 12 och 13.

Reservation 32 (m)
Reservation 33 (fp)
Reservation 34 (kd)
Reservation 35 (c)

26. Bostadsbidragens utformning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo230 yrkandena 1-3, 2003/04:Bo249 yrkande 1 och 2003/04:Bo253 yrkande 18.

Reservation 36 (m)
Reservation 37 (fp)
Reservation 38 (kd)
Reservation 39 (v)

27. Barns förmögenhet i bidragsunderlaget

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo205, 2003/04:Bo212 och 2003/04:Bo249 yrkande 5.

Reservation 40 (m)
Reservation 41 (fp)
Reservation 42 (kd)

28. Bostadsbidragen vid skilsmässa

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo281.

Reservation 43 (m)

29. Bostadsbidrag till studerande äldre än 28 år

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo289.

Reservation 44 (m)

30. Stipendier i den bidragsgrundande inkomsten

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr254 yrkande 12.

31. Digital Sverigekarta

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo265.

32. Nyckeltal för verksamheten vid länsstyrelserna

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo283 yrkande 16.

Reservation 45 (m, c, kd)

Var är ärendet nu?

Beslut

Anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (BoU1)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Alla beredningar i utskottet

Anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (BoU1)

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2004

2. Mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Komplettering av målet för bostadspolitiken

4. Mål för bostadsbyggandet

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Bostadspolitikens utformning

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Bostadspolitik för integration

7. De bostadspolitiska frågornas behandling i regeringen

8. Konkurrensen i bostadsbyggandet

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

9. Statlig mark för bostadsbyggande

10. Byggande på gamla Tullinge flygplats

11. Bostadsförsörjningsprogram för Stockholm och Mälardalen

12. Infrastrukturinvesteringar för ett ökat bostadsbyggande

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

13. Styrningen av medel för marksanering till bostadsbyggande

14. Tomma bostäder m.m.

15. Räntebidragssystemet

16. Investeringsbidrag för hyresbostäder

17. Investeringsstimulans genom skattekreditering

18. Ändrad inriktning av kreditgivningen för ny- och ombyggnad

19. Kreditgarantier till ny- och ombyggnad av bostäder

20. Kreditgarantier i obeståndshanteringen

21. Kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag

22. Kreditgarantier för lån till kooperativa hyresrättsföreningar

23. Rörlig kredit för förvärv och innehav av fastigheter

24. Investeringsstöd för studentbostäder

25. Åtgärder för fler studentbostäder

26. Bostadsbidragens utformning

27. Barns förmögenhet i bidragsunderlaget

28. Bostadsbidragen vid skilsmässa

29. Bostadsbidrag till studerande äldre än 28 år

30. Stipendier i den bidragsgrundande inkomsten

31. Digital Sverigekarta

32. Nyckeltal för verksamheten vid länsstyrelserna