Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Konstitutionsutskottets bet 2009/10:KU1

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 26 november 2009

Beslut

Anslag till regeringen, riksdagen och hovet (KU1)

Regeringen och riksdagsstyrelsen föreslår i budgetpropositionen ett anslag på drygt 12,1 miljarder för Rikets styrelse under 2010. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagsförvaltningen, riksdagens ledamöter och partier, hovet och presstödet. Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsen förslag.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Redogörelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Hela betänkandet

bet 2009/10:KU1 (pdf, 538 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

26 motioner, 1 proposition

Från regeringen

proposition 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010

Motioner från ledamöterna

motion 2008/09:N7 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG av Tomas Eneroth m.fl. (S)
motion 2009/10:C376 En jämställd och miljöanpassad samhällsplanering av Egon Frid m.fl. (V)
motion 2009/10:Ju427 Trygghet mot brott av Thomas Bodström m.fl. (S)
motion 2009/10:K208 Inkomstgaranti för statsråd av Hans Hoff (S)
motion 2009/10:K210 Sveriges ambassad till Jerusalem av Annelie Enochson (KD)
motion 2009/10:K240 Presstödet av Lars Mejern Larsson och Berit Högman (S)
motion 2009/10:K270 Inrättande av ett inrikesdepartement av Nina Larsson (FP)
motion 2009/10:K279 Nedläggning av konsulat av Aleksander Gabelic (S)
motion 2009/10:K284 Det statliga partistödet och en vitalare demokrati av Anne-Marie Pålsson (M)
motion 2009/10:K296 Redovisning av ekonomiska bidrag till politiska partier av Krister Örnfjäder (S)
motion 2009/10:K304 En utrikesförvaltning i tiden av Solveig Hellquist (FP)
motion 2009/10:K326 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse av Lars Ohly m.fl. (V)
motion 2009/10:K333 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse av Mikael Johansson m.fl. (MP)
motion 2009/10:K340 Ett utökat samarbete mellan Sverige, Danmark och Norge med avseende på ambassader, representationer, delegationer samt konsulat av Anders Hansson (M)
motion 2009/10:K353 Redovisning av enskilda bidrag till partier av Allan Widman m.fl. (FP)
motion 2009/10:K355 Mänskliga rättigheter av Désirée Pethrus Engström m.fl. (KD)
motion 2009/10:K361 Östanå av Gunnar Andrén (FP)
motion 2009/10:K405 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse av Berit Andnor m.fl. (S)
motion 2009/10:K408 Svensk ambassad i Georgien av Margareta Cederfelt (M)
motion 2009/10:K415 Inrätta ett regeringskontor i Göteborg av Eva Flyborg (FP)
motion 2009/10:MJ468 Miljö och rättvisa av Lars Ohly m.fl. (V)
motion 2009/10:N208 Framtiden för landsbygden av Kent Persson m.fl. (V)
motion 2009/10:U204 En ny svensk Afrikapolitik av Hans Linde m.fl. (V)
motion 2009/10:U205 Kurdistan av Hans Linde m.fl. (V)
motion 2009/10:U209 En utrikespolitik för allas rätt till sin kropp och sexualitet av Lars Ohly m.fl. (V)
motion 2009/10:U340 En rättvis värld är möjlig av Urban Ahlin m.fl. (S)

Beredning

Senaste beredning i utskottet: 2009-11-10
Justering: 2009-11-17
Betänkande publicerat: 2009-11-18
Trycklov: 2009-11-18

Reservationer 5
bet 2009/10:KU1

Alla beredningar i utskottet

2009-11-10, 2009-11-03, 2009-10-22, 2009-10-13

Anslag till regeringen, riksdagen och hovet (KU1)

Regeringen och riksdagsstyrelsen föreslår i budgetpropositionen ett anslag på drygt 12,1 miljarder för Rikets styrelse under 2010.

Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagsförvaltningen, riksdagens ledamöter och partier, hovet och presstödet.

Konstitutionsutskottet anser att riksdagen ska säga ja till regeringens och riksdagsstyrelsen förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2009-11-26

Dokument från debatten

2009-11-26

Protokoll för debatten

Berit Andnor (S)

Anf. 1 Berit Andnor (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 4. Den budget som vi socialdemokrater presenterade i början av oktober var och är en helhet. Den är ett heltäckande förslag till statsbudget med andra ramar för både utgifter och intäkter, men framför allt har vi en helt annan inriktning på politiken. Eftersom vårt helhetsförslag redan har fallit i och med behandlingen av ramarna här i kammaren har vi inget yrkande i den delen utan vi hänvisar till det särskilda yttrande som återfinns i betänkandet. De reservationer vi har riktar in sig på de områden där vi ser att inriktningen av regeringens politik är felaktig, men de har ingen budgetpåverkan. Intet nytt under solen. Så skulle man i stort kunna sammanfatta regeringens förslag till budget när det gäller utgiftsområde 1. Det är också ett förslag som den borgerliga majoriteten i utskottet har ställt sig bakom. Mitt inlägg i den här debatten blir i mångt och mycket en upprepning av fjolårets. Regeringens förslag är nämligen också i mångt och mycket en upprepning av fjolårets dåliga förslag, som i sin tur var en upprepning av det tidigare årets förslag. Självklart blir inte förslag bättre av att de upprepas. Vår budgetmotion sätter jobben främst. Arbetslinjen ska gälla. I det budgetförslag som regeringen har lagt fram för utgiftsområde 1 finns det permanentning av delar av den utökning av Regeringskansliet som man motiverade med att man behövde för ordförandeskapet i EU. Drygt 600 miljoner extra behöver regeringen efter ordförandeskapet jämfört med innan. Man frågar sig naturligtvis varför. Är det till Regeringskansliet som bilarbetarna på Saab ska vända sig för att få nya jobb? Är det på Regeringskansliet som aktivitetsgarantin för de 25 procent av våra unga som är arbetslösa ska infrias? Självklart har man inte tänkt så. 6 miljarder ligger oanvända på Arbetsförmedlingen för insatser mot arbetslösheten. 600 miljoner går till det egna Regeringskansliet. Så här ser den misslyckade borgerliga jobbpolitiken ut i ett nötskal. Det är i stället en cynisk politik, där man ser till att tillfredsställa de egna behoven, medan empatin med unga, arbetslösa och utförsäkrade lyser med sin frånvaro. Herr talman! Finns det någon viktigare uppgift för staten än att värna om vår demokrati? Den målsättning med demokratiarbetet som vi socialdemokrater med samarbetspartierna hade har bytts ut, för två år sedan. Kvar blir en skrivning om mänskliga rättigheter. Det kan ju vara bra. Det är då kombinerat med en skrivning om individens möjligheter till inflytande. Det där kan man inte beskriva på något annat sätt än som en kraftig ambitionssänkning. Det som framför allt brister är att det saknas en analys om var de viktigaste insatserna för att stärka demokratin behöver göras. Alla vet ju att utan analys blir alla åtgärder gripna ur luften. Sammanhang och strategi saknas i dag. Det finns all anledning, anser vi, att ta tillfället i akt och förändra även det undermåliga innehållet i regeringens demokratimål. Frågan om hur den svenska EU-debatten ska stimuleras är också en sak för dagens debatt - en fråga som vi har diskuterat flera gånger tidigare. Våra värsta farhågor kring regeringens syn på en fri och öppen EU-debatt har blivit besannade. Regeringens agerande är, tycker vi, inte uttryck för någonting annat än ett elitistiskt och snävt synsätt. Det här sade vi när regeringen avskaffade den kommitté som fanns för att stimulera EU-debatten underifrån. För oss socialdemokrater är det ett faktum att det inte går att kommendera fram en debatt uppifrån - det går bara att stimulera den underifrån. Vi vill därför att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag på hur en bred och folkligt förankrad EU-debatt kan stimuleras. I sammanhanget kan också konstateras att i den översyn som vi har gjort för att effektivisera den statliga förvaltningen ser vi att Sieps har spelat ut sin roll. Herr talman! I fjol kallade jag presstödet för en fars. Nu har det länge varit tyst från regeringen när det gäller presstödet, men det gör oss inte lugnare. Frågan är vilken linje som regeringen egentligen har i fråga om presstödet. Ska hökarna som vill avskaffa det vinna en hel seger eller bara en delseger? Eller ska de som vill behålla stödet få genomslag för sin linje? Det finns inga skarpa förslag i budgeten. Men det känns som att det bara är en tidsfråga innan försämringsförslagen kommer. Att kulturministern också blivit kritiserad för att ha tillåtit jävsförhållanden i hanteringen av presstödsfrågan förstärker intrycket av att regeringen inte tar denna för mångfalds- och yttrandefrihetsfrågor så viktiga fråga på allvar. Herr talman! I vårt förslag till ramar för utgiftsområde 1 finns det en nettobesparing. Vi socialdemokrater ser, som sagt var, inte det enorma behovet av resurser för Regeringskansliets verksamhet som den borgerliga regeringen själv gör. Men så här ser ju politiken ut när en borgerlig regering gör sina prioriteringar. När den arbetslöse 22-åringens önskemål om jobb ställs mot Fredrik Reinfeldts önskan om ytterligare en medarbetare i sitt kansli har vi för vår del gjort vårt val: Vi står på den arbetslöses sida.

Marianne Berg (V)

Anf. 2 Marianne Berg (V)

Herr talman! Jag vill börja detta anförande med att hänvisa till det särskilda yttrande från Vänsterpartiet som finns med i detta betänkande. Vi deltar inte i det aktuella beslutet om fördelningen av anslagen eftersom vårt förslag om budgetramarna redan fallit under riksdagsbehandlingen tidigare denna månad. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse är ett utgiftsområde som spänner över många av statens verksamhetsfält. I detta utgiftsområde finner vi bland annat nationella minoriteter, länsstyrelsernas verksamheter, Regeringskansliet, kungliga hov- och slottsstaten, demokratipolitik, EU-information med mera. Herr talman! I den borgerliga regeringens första budgetproposition lades Kommittén för EU-debatt ned. En bred folklig förankring i dessa frågor är enormt viktig. Vänsterpartiet anser definitivt att en bred och folkligt förankrad EU-politisk debatt behövs - just en sådan debatt som Kommittén för EU-debatt initierade innan alliansen, som sagt var, valde att plocka bort kommittén. Det är lite skrämmande. Med tanke på det låga valdeltagandet i valet till Europaparlamentet är det uppenbart att information och debatt behövs. Intresset för och kunskapen om EU och vår roll i gemenskapen måste lyftas fram och bli väl förankrade. I samband ned nedläggningen fick Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, i samma slag ökat anslag. Ett bra ordspråk är "den enes död den andres bröd" i detta sammanhang. Sieps verksamhet är uppbyggd från helt andra syften än att försöka få en folklig förankring. Dess syfte är, enligt förordningen 2008:748, att göra analyser och underlag tillgängliga för regeringen och övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen i Sverige. Herr talman! Sieps är med andra ord definitivt inte en arena för att initiera en bred och folkligt förankrad EU-debatt. Vänsterpartiet anser att Sieps bör läggas ned i brist på bland annat den folkliga förankringen. Vi anser också att den verksamhet som Sieps bedriver, Europapolitisk forskning, ska ske på våra universitet och högskolor, där de hör hemma, inte som nu i regeringens sfär. Vidare vill jag trycka på att det är hög tid att regeringen återkommer med förslag på hur en bred och folklig EU-debatt bäst kan stimuleras och genomföras. Herr talman! Regeringskansliet kostar bara mer och mer. Speciellt kostsamt har det blivit med tanke på vårt nuvarande EU-ordförandeskap. Vänsterpartiet anser att anslaget nu måste gå tillbaka till den nivå som det var på före ordförandeskapet, vilket betyder en minskning av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. med 600 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för budgetåret 2010. 600 miljoner, herr talman, behövs bättre för att investera i vår välfärd, som under det borgerliga styret bit för bit har blivit nedmonterad. Vänsterpartiet tillsammans med samarbetspartierna sätter alltid jobben i första rummet. Kronprinsessans bröllop, som kommer att gå av stapeln 19 juni nästa år, är av stort intresse för många människor. Många är de som i alla lägen följer vår kungafamilj - antingen det är via pressen eller tv är intresset för denna familj otroligt stort. Jag respekterar dem som vill välja detta men anser att det stundande bröllopet ska bekostas av den kungliga familjen och inte med ytterligare skattemedel, en summa på 14 miljoner. I en tid då arbetslösheten i landet är enorm och sjuka personer blir utförsäkrade är det många som har det väldigt tufft i sin vardag och kanske också går i giftastankar men inte har råd. Men vår kungafamilj är inte direkt fattig, anser jag, och det måste väl vara helt naturligt att kungafamiljen får bekosta bröllopet själv. Jag vet naturligtvis att alla inte håller med mig i detta resonemang, men om familjen får över 100 miljoner kronor årligen via våra skattsedlar bör man också kunna klara detta bröllop. Till detta kommer också att kungafamiljen har en förmögenhet på ett hundratal miljoner kronor. Jag vet inte den exakta summan, men deras plånbok tycker jag inte verkar vara speciellt tunn. Att de ska stå för kostnaderna själva anser Vänsterpartiet inte vara mer än rätt och riktigt. Hbt är en förkortning som står för homo-, bi- och transpersoner. Hot, våld och trakasserier är något som många hbt-personer på ett eller annat sätt möter dagligen, här hemma liksom i övriga världen. I många EU-länder diskrimineras homosexuella, och det finns länder som är i full gång med ytterligare steg, nämligen att diskriminera hbt-personer via lagstiftningen. I dag finns det 87 länder i vår värld som anser att samkönade sexuella relationer är kriminella handlingar. Straffskalan kan variera från fall till fall, men dödsstraff finns i en del länder. Det är skrämmande. I Uganda väntas inom kort parlamentet anta en ny hårdare lag mot homosexuella - en lag som innebär att homosexuella kan dömas till livstids fängelse och i vissa fall till döden. Lagförslaget har kritiserats av bland andra USA och Frankrike, men från Sverige har det varit nästan tyst, också från EU, där vi nu innehar ordförandeskapet. Rätten att bestämma över sin egen kropp och uttrycka sin egen sexualitet på sina egna villkor är central i allt arbete för jämställdhet och sexuellt likaberättigande. Dessa rättigheter är också grundläggande mänskliga rättigheter. Vi ser att dessa rättigheter i alltför stora delar av världen attackeras från konservativa högerextrema och många religiösa grupper. Men vi ser också möjligheterna för Sverige att utforma en samlad utrikespolitik där vårt land tar täten i det internationella arbetet för allas rätt till sin kropp och sin sexualitet. För att arbetet ska ge resultat krävs inte bara vilja. Det krävs kunskap, resurser och erfarenheter. I dag finns det - det är sorgligt att säga - stora brister inom detta kompetensområde i bland annat Utrikesdepartementet. Utrikesdepartementet måste jobba snabbare och visa att dessa frågor prioriteras, inte bara i ord och i text utan även i handling. Arbetet går alldeles för långsamt. Kompetensen halkar efter. Vänsterpartiet anser att det verkligen är på tiden att kunskaperna inom detta område höjs i utrikesförvaltningen och att regeringen snarast återkommer med en handlingsplan för hur man ska kunna förstärka kompetensen inom Utrikesdepartementet rörande hbt-frågor och sexuell och reproduktiv hälsa. Det är på tiden att vi nu verkligen lyfter våra blickar och agerar mot de mörka krafter vi ser och upplever här hemma liksom i övriga världen. Mänskliga rättigheter måste alltid komma i första rummet, och kompetensen måste då höjas. Härmed yrkar jag bifall till reservationerna 4 och 5.

Mikael Johansson (Mp)

Anf. 3 Mikael Johansson (Mp)

Herr talman! Livet är hårt, sade bonden. Grymt, sade grisen. I går möttes vi av hemska bilder i tidningarna. Sverige behöver ett trovärdigt djurskydd. Ska vi föda upp djur krävs både etik, intresse och sunt bondförnuft. Att föda upp djur kräver ansvar och ett samhälle som både stöder och kontrollerar verksamheterna. Allt bygger på trovärdighet och ett aktivt djurskyddsarbete. Vi vanliga konsumenter måste kunna lita på att den svenska djuruppfödningen sker enligt gällande lag, som i grunden är god. Ett av problemen är att regeringen har monterat ned tillsynen. Djurskyddsmyndigheten är nedlagd, och verksamheten har flyttats till länsstyrelserna utan att tillräckligt med resurser har tillförts. Vi gröna driver därför att länsstyrelserna tillförs medel för att förstärka djurskyddet. De närmaste tre åren vill vi satsa totalt 80 miljoner kronor extra - pengar som onekligen behövs.

Per Bill (M)

Anf. 4 Per Bill (M)

Herr talman! Efter Mikael Johanssons korta och kärnfulla tal kommer nog mitt att framstå som en aning längre, men inte vansinnigt långt, hoppas jag. Till att börja med vill jag å alliansens vägnar yrka bifall till budgetpropositionen. Jag ska fokusera mitt anförande på två saker, dels det största anslaget vi har, anslaget till Regeringskansliet med mera, dels till ett ganska litet anslag, nämligen kungliga hov- och slottsstaten. Dessutom kommer mina alliansvänner att ta upp andra viktiga frågor som finns i utgiftsområde 1, Rikets styrelse. Annie Johansson kommer bland annat att prata om demokratimålet och om EU. Cecilia Wigström kommer att prata om minoritetsfrågor, och Ingvar Svensson kommer att prata om presstödet. Den här budgeten är på 12,1 miljarder, vilket är en minskning jämfört med förra året, då vi hade en budget på 12,4 miljarder. Det är alltså en stram budget i tuffa kristider. Man kan också säga att väldigt mycket av det som finns under utgiftsområde 1 är vi överens om. 90 eller kanske 95 procent av de anslag som finns under utgiftsområde 1 är vi överens om. Men i sådana här debatter är det naturligtvis de procent som vi inte är överens om som vi plockar fram. Det är där vi försöker hitta de stora skillnaderna. Utgiftsområde 1 är kanske inte något av de utgiftsområden som alla svenska medborgare exakt vet vad de innehåller. Därför tänkte jag ägna 30 sekunder åt folkbildning. Vi avsätter 6,7 miljarder till Regeringskansliet. Länsstyrelserna, som Mikael pratade om alldeles nyligen, får 2,3 miljarder - och nog fick de en del pengar även när man förde över ansvaret för djurskyddet till dem. Riksdagsledamöter och partier får 829 miljoner i denna budget. Riksdagsförvaltningen får 663 miljoner. Och presstödet får 567 miljoner. Då har jag nämnt de fem största anslagen. Det i särklass största anslaget är Regeringskansliets. Regeringskansliet är inte bara ett antal hus på andra sidan vattnet, utan Regeringskansliet är också ett hundratal beskickningsbyggnader som vi har runt om i världen, för att bara visa på någon del av hur stort och komplext det är. Här har vi totalt 6 705 299 000 kronor, det vill säga drygt halva vår budget går dit. Det är också här det diffar mest mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, som har besparingar på 640 respektive 600 miljoner. Min första fråga till Vänstern och Socialdemokraterna är: Hur klarar ni av en besparing på i storleksordningen 600 miljoner kronor om ni samtidigt ska beakta alla de lagar som finns på arbetsmarknadsområdet om hur det går till med varsel och uppsägningar? Herr talman! Förra året och förrförra året oroade jag mig lite grann för att det skulle bli som förra gången då Sverige hade ordförandeskapet, 1991, nämligen att den ökning som skedde i samband med ordförandeskapet sedan inte skulle gå ned utan att vi skulle få en permanent ökning av anslagen. Det är därför roligt att se att anslaget för Regeringskansliet minskar från 7 142 miljoner till 6 705 miljoner, det vill säga ungefär 437 miljoner mindre går till Regeringskansliet 2010 än nu under 2009, när ordförandeskapet pågår. Det visar att mina farhågor, åtminstone till stor del, inte besannades. Det var inte tänkt att bli som 1991, en permanent ökning, utan en ordentlig insats under den tid som vi har ordförandeskapet. Det är mycket bra. Herr talman! Avslutningsvis ska jag gå över till de soliga delarna av vår budget. Ingen i Sverige har väl kunnat undgå att vår blivande statschef, kronprinsessan Victoria, ska gifta sig i sommar. För oss i alliansen har det varit en självklarhet att staten ska stå för en del av bröllopskostnaderna när den blivande statschefen gifter sig, den del som delvis är en statsangelägenhet. Kronprinsessan Victoria har nämligen inte samma möjligheter att välja ett litet familjebröllop som de flesta andra har, som till och med hennes syskon har, utan det är enligt kutym en stor händelse när den blivande statschefen gifter sig. Därför är det ingen som helst tvekan om att de extra pengarna ska finnas med i budgeten. Detta gör vi inte för att vi vill få in mer intäkter till Sverige och till Stockholm. Det kommer vi säkert att få. Det finns professorer och andra som har räknat på hur många extra miljoner som konungariket Sverige kommer att få in under de här festliga veckorna i sommar. Men det har inte haft någonting att göra med våra överväganden när vi har bifallit denna framställan om att staten ska vara med och betala den del som staten ska betala.

Berit Andnor (S)

Anf. 5 Berit Andnor (S)

Herr talman! Det här handlar om att bestämma sig för vad som är viktigt. Politik handlar om att prioritera, att göra vägval. Det har tillförts 1 miljard kronor för att man ska klara av EU-ordförandeskapet. Vi var emot att anslaget hamnade på den höga nivån. Visst, det har skett en neddragning med 400 miljoner, men 640 miljoner är det som är kvar. Det är en betydande ökning. Vi ska också komma ihåg att man, sedan den moderatledda regeringen tillträdde, har utökat Regeringskansliet med 230 personer. Det gjorde man före den här ökningen. Då har jag räknat bort sådana saker som krisberedskapsenheten, som har tillkommit. Det har alltså skett en kontinuerlig ökning. De här pengarna var avsedda just för EU-ordförandeskapet. De motiverades med detta. Eller hur, Per Bill? Sedan skulle pengarna försvinna, tas tillbaka och användas till någonting annat. Vi socialdemokrater anser att det finns mycket andra saker att lägga pengarna på, nämligen att investera i nya jobb och i en a-kassa som är värd namnet. Till det räcker inte de här pengarna till, men det är ett bra tillskott. Frågan är: Varför ska inte den här tillfälliga förstärkningen av Regeringskansliet dras in? Ordförandeskapet kommer ju att vara över nästa år. Redan 1 miljard var för mycket pengar, tyckte vi. Men nu tycker vi att det är hiskliga summor som används till att bygga ut Regeringskansliet. Varför ska Regeringskansliet byggas ut till denna mycket höga nivå som det faktiskt är fråga om?

Per Bill (M)

Anf. 6 Per Bill (M)

Herr talman! Jag roade mig med att titta på en del gamla anföranden och gamla debatter i KU. Detta har varit oppositionens roll. Oppositionen hittar alltid möjligheter att spara just på Regeringskansliet. Det kanske beror på att de själva inte sitter där för tillfället. Jag tycker att det är en god första del att vi nu ser att anslagen minskar med 437 miljoner. Huruvida detta anslag går att trimma ytterligare kan jag inte riktigt svara på i dag. Samtidigt blir jag lite frågande inför detta när jag hör många socialdemokrater som talar sig varma för olika ambassader och andra saker inom Regeringskansliet. Det är alltså lite svårt att få en helhetsbild. Å ena sidan vill ni spara 640 miljoner. Å andra sidan är det många ambassader och andra saker inom Regeringskansliet som ni vill bygga ut.

Berit Andnor (S)

Anf. 7 Berit Andnor (S)

Herr talman! Per Bill! Nu pratar vi ju om den här miljarden som skulle användas enbart för EU-ordförandeskapet. Det var så pengarna motiverades. Vi socialdemokrater sade redan då att det var ett för högt belopp. Det kan man gå tillbaka och läsa. Det som händer nu är att man helt plötsligt säger: Även om ordförandeskapet är över ska vi ha de här pengarna till annat i Regeringskansliet. Det är det valet som vi kritiserar därför att vi tycker att det är ett felaktigt val. Det är en felaktig prioritering. Det finns andra saker som är viktigare, som har större betydelse. Vi tycker att det är viktigare att satsa på jobben och att se till att våra ungdomar får en praktik och en utbildning. Det tycker inte ni. Ni gör andra prioriteringar. Vi pratar om den tillfälliga förstärkningen, Per Bill, som motiverades med att det var en tillfällig förstärkning av Regeringskansliet. Det visar sig nu att det bara var prat. Det fanns inget innehåll i det påståendet. Ni ska behålla pengarna i Regeringskansliet. Då ska vi komma ihåg, som jag sade tidigare: Det har byggts ut de senaste åren; det har varit en oerhört stor satsning redan tidigare. Jag tycker att det är bra att ha ett regeringskansli av bra kvalitet, och det ska vara tillräckligt stort. Vi har också varit med om att bygga ut när det gäller krisberedskapsenheten. Det finns saker och ting som måste förstärkas. Om det kan vi vara överens. Men det som sker nu är att ni använder tillfälliga pengar till att bli permanenta i Regeringskansliet. Det är ett val ni har gjort, en prioritering ni har gjort. Det är det vi kritiserar, och det måste Per Bill och den moderatledda regeringen ta ansvar för. Varför drar ni inte in den tillfälliga förstärkningen? Vad ska ni ha pengarna till? Det finns inga motiveringar.

Per Bill (M)

Anf. 8 Per Bill (M)

Herr talman! Jag hade tänkt att enbart prata om KU:s budget, men det är lockande att gå in i en lite större allmänpolitisk debatt efter de här replikväxlingarna. Vi driver en mycket effektiv krispolitik. Vi har starka offentliga finanser. Vi börjar nu se tydliga förbättringar som innebär till exempel att det blir pengar kvar hos arbetsförmedlingarna. Det ser jag som något positivt och inte som Berit Andnor som något negativt. Jag kommer att fortsätta att titta noga på anslagen som går till Regeringskansliet, för Regeringskansliet ska inte vara en organisation som alltid växer oavsett politisk majoritet. Det ingår nog i KU:s jobb att försöka hålla lite koll på att det inte växer för fort. Det ska jag, herr talman, gärna göra.

Annie Johansson (C)

Anf. 9 Annie Johansson (C)

Herr talman! Debatten om utgiftsområde 1, Rikets styrelse kanske inte är den mest journalisttäta debatten, men den är väl så viktig. Förmodligen är det den viktigaste av dem alla. Det är en debatt som lägger grunden för det demokratiska samhälle vi i dag lever i. Det är en debatt om de förutsättningar som våra demokratiska institutioner i form av riksdag, regeringskansli, länsstyrelse, utlandsrepresentation, JO, JK och datainspektion har för att skapa ett öppet och demokratiskt samhälle. Vi har många spännande år bakom oss, både i form av grundlagsutredning, ansvarskommitté och Lissabonfördrag, utifrån ett demokratiperspektiv. Men vi har ett ännu mer spännande år framför oss med valrörelse och de allmänna valen 2010. De är det yttersta av den svenska demokratin. Därför är det angeläget att vi diskuterar just de här frågorna. Demokrati är inget beständigt utan något som alltid behöver återerövras. Det är viktigt att ha det med sig i tanken. Det handlar ständigt om att kämpa, att erövra och förnya demokratin, inte bara i vårt land utan också i Europa och övriga världen. Detta betänkande handlar om rikets styrelse och fördelar miljarder på olika utgiftsposter. Vi måste värna demokratiska värden. Här spelar politiken och statliga medel en grundläggande roll, även om människors engagemang och påverkansmöjligheter är oändligt mer betydelsefulla. Det måste vi markera. Det är människor, människors deltagande och inflytande som gör skillnad. Det övergripande målet för demokratipolitiken är "en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras". I detta finns traditionsenligt en reservation från Socialdemokraterna som vill ha kvar det gamla demokratimålet om att folkstyrelsen ska värnas och fördjupas. Det gamla målet inryms rimligen i det nya målet, men uppenbarligen är det så stora skillnader att man årligen lämnar in en reservation på temat. Jag har svårt att se hur det gamla demokratimålet om folkstyrelsen fångar in andra centrala demokratimål. Målet för arbetet med demokrati och deltagande är att stärka individens närhet till de politiska besluten genom förbättrade möjligheter till aktivt deltagande och naturligtvis ansvarsutkrävande samt att skapa god social sammanhållning, där individens rätt till självbestämmande inte inskränks av andra individer. Det nya demokratimålet inkluderar på så vis fler och har en större bredd än det gamla om att enbart folkstyrelsen ska värnas. Det nya demokratimålet handlar om mänskliga rättigheter och om att skapa en levande demokrati. I detta finns yttrandefrihet, att få rösta, att inneha förtroendeuppdrag, att människor känner att de kan påverka. Det handlar om att makten ska utgå från människor och att varje individ ska ha makt över de beslut som rör den egna vardagen. Demokratipolitiken delas in i två olika verksamhetsområden, ett för demokrati och deltagande och ett som rör integritet, yttrandefrihet och rättssäker förvaltning. I Centerpartiets och alliansregeringens arbete för att öka den enskildes trygghet, frihet och integritet på bekostnad av staten vill jag vidhålla statens ansvar att slå vakt om ett öppet samhälle som värnar mänskliga fri- och rättigheter och står för de grundläggande funktioner som skapar transparens. Funktioner och medel till våra justitieombudsmän, Datainspektionen och Justitiekanslern är centrala demokratiinsatser för de områden som rör det nya demokratimålet. Herr talman! Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, ska vara ett oberoende forskningsinstitut och en länk mellan den akademiska världen och den politiska. En översyn har gjorts av Sieps verksamhet, vilken remissbehandlades förra våren. Regeringen kunde med den utvärderingen som grund i september förra året besluta om en ny förordning med instruktion till Sieps. Sieps fick inför det nuvarande året ökade anslag, inte minst på grund av det svenska ordförandeskapet i EU och ett allmänt större behov av information och dialog under valrörelsen inför Europaparlamentsvalet. Jag tycker att det är viktigt med en bred och folkligt förankrad EU-debatt. Vi har som ledamöter av Sveriges riksdag ett stort ansvar att diskutera de frågorna runt om i våra valkretsar för att skapa dialog och opinion. Sieps rapporter kan vara ett bra underlag för oss att skapa den breda och folkligt förankrade debatten. Jag kan konstatera att trots att EU-kommittén har lagts ned ökade deltagandet i valet till Europarlamentet i juni. Vi har också haft en bred diskussion om Lissabonfördraget under några år. Den nattsvarta bild som oppositionen vill måla upp haltar något. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Cecilia Wigström i Göteb (Fp)

Anf. 10 Cecilia Wigström i Göteb (Fp)

Herr talman! Budgetområdet Rikets styrelse rör centrala delar i den svenska demokratin. Demokratin infördes i början av 1900-talet när vi fick allmän rösträtt, något som vi liberaler slogs hårt för. När väl den allmänna rösträtten var uppnådd fick vi ta duster med kungamakten för att se till att det var riksdag och regering, de folkvalda som skulle styra riket. Efter Torekovskompromissen och den nya grundlag som vi fick på 70-talet är det nu fastlagt att kungen och statschefen enbart är ceremoniell. Makten utgår från svenska folket och de folkvalda i regering och riksdag. Torekovskompromissen som alla partier stod bakom innebär för oss i Folkpartiet, i alliansen och övriga partier, hoppas jag, utom Vänstern att vi ställer upp på att bekosta kronprinsessans bröllop. Kronprinsessan är vår blivande statschef. Detta bröllop är därmed en statsangelägenhet. Jag vill passa på, herr talman, att rikta ett grattis till kronprinsessan och Daniel. Jag vill gratulera dem till att de har funnit varandra. Nästa år är det inte bara kronprinsessbröllop, utan det är också allmänna val i september. I budgeten föreslås att riksdagen ger 240 miljoner extra för genomförandet av valen genom pengar till Valmyndigheten och kommunerna. Jag vill poängtera att det är viktigt när vi har en ambition att öka förtidsröstningsställena att kommunerna ser till att upprätthålla kvaliteten i valförrättandet. När jag själv var runt lite och tittade på Europaparlamentsvalet tyckte jag mig kunna se en del brister i hur förtidsröstningen gick till. Kvantiteten får inte betonas på bekostnad av kvaliteten. Jag tror personligen att det skulle vara bra om konstitutionsutskottet de närmaste åren gör en uppföljning av de förändringar som skett vad gäller förtidsröstningen. När det gäller nationella minoriteter som är ett annat ämne jag vill ta upp är det inte minst för oss inom Folkpartiet liberalerna ett prioriterat område. Därför är jag mycket glad över den inriktning för minoritetspolitiken som alliansen har slagit in på. Vi fattade i riksdagen i våras beslut om en förstärkt politik på det här området, och den budget vi tar ställning till nu innebär kraftiga anslagsökningar - nästan en femdubbling från 14 miljoner till 80 miljoner kronor. Det här görs för att värna de fem nationella minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Förvaltningsområdena där finska och samiska kan användas utökas till att omfatta fler kommuner, och medborgare får även rätt att använda finska, meänkieli och samiska i kontakter med myndigheter och domstolar. Individer som tillhör de nationella minoriteterna, det vill säga sverigefinnar, samer, tornedalingar, romer och judar, får nu en bättre möjlighet att utveckla och bevara sin kultur. De senaste åren har det varit ett uppsving i den allmänna debatten om integritetsfrågor. Det är oerhört bra och viktigt att det har blivit ett ökat fokus på dessa frågor, det vill säga rätten för varje individ till skydd från intrång eller övervakning från statens sida. Självklart kan vi acceptera intrång för att uppnå vissa syften, till exempel brottsbekämpning eller skydd för rikets säkerhet, men en debatt om exakt var balansen ligger har kommit upp. Det är väldigt bra att vi är eniga över partigränserna om att införa ett skydd för integriteten i den nya grundlagen som vi ska besluta om nästa år. Det har saknats i vår grundlag hittills. Dessutom behöver vi ett skydd och en kontroll för vår integritet i praktiken. Den utredning som har tittat på frågan bereds nu inom Regeringskansliet. Jag förstår Socialdemokraternas poäng när man vill tillsätta en ny integritetsmyndighet, men jag undrar om det är rätt väg att gå. Vi har redan en utredning tillsatt för att utvärdera Ipredlagen, så jag ser inte riktigt att en myndighet skulle behövas av det skälet. Man kan också undra om 5 miljoner kronor räcker till så himla mycket. Datainspektionen har redan i dag en uppgift att verka för att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Datainspektionen ska också se till att god sed iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. För Folkpartiets del antog vi för ett år sedan ett stort integritetspolitiskt program. Vi ser framför oss att vi vill stärka integritetsskyddet just genom att bredda Datainspektionens verksamhet och fördjupa den. Herr talman! Jag vill avslutningsvis notera att det finns betydande skillnader mellan oppositionspartierna i deras olika förslag till budgetar. Socialdemokraterna och Vänstern vill storspara på Regeringskansliet. Det vill inte Miljöpartiet. Miljöpartiet vill å andra sidan storsatsa på länsstyrelserna. Det vill inte Socialdemokraterna och Vänstern. Vänstern vill spara in på Victorias bröllop, men det vill inte Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det finns i dag inget gemensamt oppositionsalternativ som vi kan syna i sömmarna. Jag läste i går kväll igenom förra årets debatt. Där utlovade Mikael Johansson att det kanske skulle finnas detta år eller möjligen till våren. Det är väl bara att konstatera, herr talman, att löftet från Mikael Johansson ännu inte är uppfyllt. Men vi har ju hela våren på oss att se detta uppfyllas.

Marianne Berg (V)

Anf. 11 Marianne Berg (V)

Herr talman! Jag missade att trycka in mig för replik på Per Bills anförande, så jag blev glad när jag hörde frågan om kronprinsessans bröllop komma upp igen. Så nu står jag här. Kronprinsessans bröllop anser Vänsterpartiet att kungafamiljen ska stå för själv. 14 miljoner kan tyckas vara en futtig del i den budget vi behandlar här i dag. Det är kaffepengar, om jag får uttrycka mig så. I dessa tider är det många människor som har det svårt med sin vardag, är arbetslösa, blir utförsäkrade och så vidare. Redan i dag får kungafamiljen över 100 miljoner årligen via våra skattemedel. Är det då inte rimligt att stå för denna kostnad själv? Anser verkligen Cecilia Wigström att skattebetalarna även ska stå för denna kostnad med extrapengar utöver det vi redan lämnar till konungen i dag? Är det rätt och riktigt?

Cecilia Wigström i Göteb (Fp)

Anf. 12 Cecilia Wigström i Göteb (Fp)

Herr talman! Ja, det är rätt och riktigt. Självfallet finns det väldigt många i vårt land som i dag har en väldigt svår ekonomisk situation. Där gör vi i alliansen stora insatser för att skapa fler arbeten och hjälpa människor att hitta nya arbeten. Jag tycker att Marianne Berg glömmer en sak i resonemanget. Hon pratar om över 100 miljoner i anslag som kungafamiljen får från riksdagen varje år. Men Marianne Berg glömmer att tala om utgifterna. Det kostar väldigt mycket att underhålla Stockholms slott och andra slott som finns runt om i Sverige. Ett stort bröllop som ska vara statsmannamässigt är en väldigt dyr utgift, och när det nu handlar om den blivande statschefen får vi ta konsekvenserna av att vi har den grundlag vi har och vara med och delfinansiera det här bröllopet. Jag var själv antagligen nyfödd när Torekovskompromissen ingicks, men står inte Vänsterpartiet bakom Torekovskompromissen?

Marianne Berg (V)

Anf. 13 Marianne Berg (V)

Herr talman! Cecilia tar återigen upp att detta är en stor statsangelägenhet som vi alla ska betala för och att de över 100 miljoner kronor som går till konungen och hovstaten varje år även används till annat. Ja, det gör de. Men det finns också en förmögenhet hos familjen på x antal hundra miljoner. Det kanske är dags att tulla lite på den och ta 14 miljoner till detta bröllop. Det har också tidigare sagts att det kommer att dras in en massa extra miljoner. Man förbereder 10-14 dagars jippo, enligt mitt sätt att se det, kring bröllopet här i Stockholm. Frågan kvarstår: När man får in så pass mycket skattemedel i sin plånbok, är det då inte lite övermaga att anse att vi ska stoppa in ytterligare 14 miljoner till detta bröllop? Man har ju med råge möjlighet att kunna bekosta det själva. Jag tycker att det är ett hån mot många. Många i Sverige har blivit drabbade just av de satsningar när det gäller arbete och så vidare som Cecilia Wigström tog upp som positiva. Dessa satsningar är felsatsningar, för så stor arbetslöshet och så många utförsäkrade har vi väl aldrig haft - kris eller inte. Jag har förstått att Cecilia fortfarande anser att vi ska stoppa in dessa extra 14 miljoner. Jag tycker det är ett hån mot andra som inte har flera hundra miljoner sparade.

Cecilia Wigström i Göteb (Fp)

Anf. 14 Cecilia Wigström i Göteb (Fp)

Herr talman! Jag vill bara upprepa att jag tycker att det är fantastiskt glädjande att kronprinsessan och Daniel har funnit varandra, och jag tycker att det är självklart att vi ska vara med och finansiera detta bröllop. Jag vet att både kronprinsessan och Daniel har ett stort stöd bland svenska folket, och det är många som ser fram emot att de ska få ta det här viktiga steget tillsammans och bilda en gemensam framtid. Jag tycker att det är positivt. Marianne Berg har inte lyckats övertyga mig om att vi ska ändra ståndpunkt. Jag kan också notera att Marianne Berg inte heller har med sig sina kolleger, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, på sin linje.

Mikael Johansson (Mp)

Anf. 15 Mikael Johansson (Mp)

Herr talman! Jag vill bara för säkerhets skull upplysa Cecilia Wigström om att vi visst har gemensamma förslag. Jag antar att till och med Cecilia Wigström i Göteborg var med och röstade om det gemensamma budgetbetänkandet från finansutskottet. Däri fanns gemensamma reservationer från s, v och mp. Vi hade gemensamma skrivningar om olika förslag i våra respektive budgetar. Men allt har vi inte gemensamt. Till och med i det här betänkandet har vi ett gemensamt förslag. Det gäller reservation 4 som handlar om en nedläggning av Sieps. Detta fanns med i vårt gemensamma förslag när det gäller den stora budgetmotionen. Det konkretiseras på just vårt utgiftsområde, så jag får det till att vi har gemensamma förslag. Hur det kommer att gå till våren kan jag inte riktigt sia om ännu. Ambitionen finns, men jag kan inte nu riktigt peka på vad vi kommer att vara överens om.

Cecilia Wigström i Göteb (Fp)

Anf. 16 Cecilia Wigström i Göteb (Fp)

Herr talman! Jag vet att ni hade en hel del gemensamma reservationer i samband med den debatt och omröstning som var här i riksdagen förra veckan. Nu koncentrerar jag mig på rikets styrelse. På s. 10 i betänkandet finns det en budgettabell med alla partiernas förslag. Inte på någon enda rad framgår det att alla tre oppositionspartierna har samma förslag. Som jag tidigare sagt vill Miljöpartiet och Socialdemokraterna vara med och finansiera kronprinsessans bröllop. Det vill inte Vänsterpartiet. Om Sametinget har ni en gemensam reservation. Men det är faktiskt bara Socialdemokraterna och Miljöpartiet som vill ge mer pengar till det. Vänsterpartiet vill inte göra det. Miljöpartiet vill inte spara in på Regeringskansliet. Men det vill Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Reservation 4, som du, Mikael Johansson, nyss tog upp är, som jag ser saken, egentligen bara en reservation på papperet. Om man tittar på vad som står sist i betänkandet och i budgettabellen ser man att både Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill dra ned på Sieps. Socialdemokraterna däremot står bakom vårt förslag om de pengar som vi vill avsätta till Sieps. Jag tolkar detta som att ni inte är överens. Ni är överens om att inte vilja ha Sieps i dess nuvarande form. Men jag gör tolkningen att Socialdemokraterna vill ha någon typ av EU-debatt i Sverige och att de vill ta av de här pengarna till det. Men ni i Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill dra ned med 20 miljoner kronor. Därmed blir det omöjligt att finansiera den lösning som Socialdemokraterna ser. Jag ser en total oenighet hos er på just vårt utgiftsområde.

Mikael Johansson (Mp)

Anf. 17 Mikael Johansson (Mp)

Herr talman! Sieps fanns med i vår gemensamma budgetmotion i finansutskottet. Att det sedan tekniskt, anslagsmässigt, inte faller ut i respektive kommittémotioner på de olika utgiftsområdena är en annan sak. Vi hade med detta som en besparingsåtgärd när det gäller myndighetsstrukturen i Sverige. Bland annat sades det gemensamt att myndigheten Sieps skulle läggas ned. Det är det gemensamma som faller ut i reservation 4. Därför finns det även på detta utgiftsområde gemensamma förslag - förslag som vi alltsedan motionen till följd av vårpropositionen undan för undan gemensamt har samlat oss kring. Syftet är naturligtvis att ge väljarna ett gemensamt besked om vad en rödgrön regering innebär. Jag antar att Allians för Sverige kommer att ge ett motsvarande besked. I dag finns det inget sådant besked från vare sig den ena eller den andra parten när det gäller nästa mandatperiod. Men detta är det viktigaste för väljarna att inför kommande mandatperiod ta ställning till.

Cecilia Wigström i Göteb (Fp)

Anf. 18 Cecilia Wigström i Göteb (Fp)

Herr talman! Ja, det är väldigt viktigt att väljarna när de nästa år ska gå till valurnan får besked om vad partierna står för. Det är väl enkelt att konstatera att vi i alliansen nu har regerat tillsammans i fyra år och bildat ett väldigt stabilt regeringsunderlag och att vi har tagit ansvar för krisen och sett till att insatser görs för att skapa arbetstillfällen i Sverige. Också när det gäller rikets styrelse har vi en gemensam budget. Det är möjligt att teknikaliteter gör att det inte ser ut som att ni är överens. Men jag kan acceptera vad som sägs om att ni är överens när det gäller Sieps. Samtidigt kan jag konstatera att det när det gäller synen på hur Regeringskansliet ska skötas, på pengarna till kronprinsessans bröllop och på detta med integritetsmyndighet eller inte finns stora frågetecken kring det gemensamma alternativet från oppositionens sida på det område som handlar om rikets styrelse. Man får väl hoppas att det kommer besked före valet så att väljarna inte behöver köpa grisen i säcken.

Ingvar Svensson (Kd)

Anf. 19 Ingvar Svensson (Kd)

Herr talman! Jag vill tacka Mikael Johansson inte bara för ett föredömligt kort huvudanförande utan också för att han värnar sysselsättningen i Regeringskansliet. För att lite grann avdramatisera här: När det handlar om Regeringskansliets anslag brukar det vara oppositionens julafton när det gäller att dra ned på anslagen. Jag har från talarstolen - dock inte från just denna - försvarat neddragningar om flera hundra miljoner till Regeringskansliet. Men ofta är det så - räknenissarna i partierna vill ju få budgetarna att gå ihop - att det är enkelt att bara ta några klumpsummor när det gäller Regeringskansliet. Det intressanta i diskussionen är att vi i allianspartierna under tiden i opposition drog åt ungefär samma håll. Det kunde variera mellan 400 och 800 miljoner eller något i den stilen i neddragningar. Men här är det stor skillnad mellan två partier som vill dra ned med ca 600 miljoner och ett parti som inte vill ha någon neddragning alls - ganska intressant. Herr talman! Integritetsfrågorna är viktiga. Cecilia Wigström berörde dem i sitt anförande här. Sju partier är överens om att förstärka integriteten i regeringsformen. För några år sedan hängdes en känd skådespelare ut i en viss kvällstidning. Frågan är om man kan tala om kvällstidning eftersom tidningen nu för tiden kommer ut på morgonen. Dock har detta egentligen inte med saken att göra. I alla fall gick jag ut och sade att det behövdes ett förstärkt skydd av privatlivet. Då var jag väldigt ensam bland politikerna om att ställa upp bakom att kräva förstärkt integritet. Nu arbetar en yttrandefrihetskommitté där för övrigt några i konstitutionsutskottet är ledamöter. Kommittén har i uppgift att se över de här frågeställningarna. Jag blir lite fundersam. Vi har ju nyligen gjort en sammanslagning av ett antal ombudsmannaämbeten. Att vi nu plötsligt ska skapa en ny separat ombudsman verkar vara lite övermaga i nuvarande situation, tycker jag. Men att vi behöver förstärka integritetsskyddet håller jag med om. Per Bill utlovade att jag skulle säga något om presstödet, så jag är väl tvungen att göra det. Det finns inget förslag i budgeten om en neddragning av presstödet. Berit Andnor tog ju upp och diskuterade att det eventuellt kommer förslag om neddragningar. Men det beror inte på att regeringen haft den ambitionen. Även under tiden i opposition drogs det åt olika håll. Regeringen har inte nämnda ambition. Däremot har vi tvingats in i situationen att EU-kommissionen ställer krav på att vi ser över storstadsstödet för att hitta en bättre lösning jämfört med hur det är i dag. Det var det som Berit Andnor tog upp. Det där kommer så småningom. Självklart kommer vi i utskottet att bli informerade. Fortlöpande har vi fått information om de här frågorna. Jag tror att vi har respit till den 22 december, att vi senast då ska avlämna ett svar till EU-kommissionen. Innan dess lär vi i konstitutionsutskottet hinna få besked.

Berit Andnor (S)

Anf. 20 Berit Andnor (S)

Herr talman! Jag vet nästan inte var jag ska börja efter det senaste lilla inlägget från Ingvar Svensson. Till skillnad från hur de tidigare oppositionspartierna arbetade och agerade är vårt sätt att arbeta och förbereda våra förslag genomtänkt; det kan jag lova Ingvar Svensson. Vi tar våra prioriteringar på allvar och gör vägval. Det är inte så att räknenissar sitter på rummet och kommer överens om hur det ska vara. Jag blir något förvånad i det avseendet. Det vi här hör är också ett sätt att försöka förminska oppositionens arbete. Om den tidigare oppositionen arbetade på nämnda sätt kan man väl säga att det gjorda uttalandet säger mycket mer om hur ni under oppositionstiden arbetade och om med vilken seriositet ni grep er an oppositionspolitiken. Jag är förvånad. Är det på det sättet? Det finns ju andra exempel inom vårt område, som vi nu har sett, där den tidigare oppositionen har lämnat ett mycket högt ljudläge när det gäller till exempel utnämningspolitiken för att gå till någonting helt annat. Det gäller uppenbarligen också andra områden. Ni prioriterar faktiskt att bygga ut Regeringskansliet med tillfälliga pengar. De här resurserna var avsedda för ordförandeskapet, ingenting annat. Men ni behåller 600 miljoner till att bygga ut Regeringskansliet, tillsammans med den tidigare utbyggnaden på över 230 tjänster. Det är en väldigt stor satsning på Regeringskansliet, Ingvar Svensson. Vad ska ni göra? Kan du inte tala om vad alla dessa människor som ni nu anställer ska syssla med i Regeringskansliet för de här 600 miljonerna.

Ingvar Svensson (Kd)

Anf. 21 Ingvar Svensson (Kd)

Herr talman! Det är intressant att Socialdemokraterna tror att de gör skillnad, att de har genomtänkta förslag och väl avvägda vägval. Men hur seriöst är det egentligen med en neddragning på 640 miljoner till nästa budgetår? Det är skillnad om man ser det över tid. Då kanske man kan göra rationaliseringar och neddragningar. Men hur seriöst är det egentligen att tro att man ska kunna genomföra denna neddragning med 600 miljoner under ett år? Hur genomtänkt var det egentligen att skapa institutionen Sieps? Det är ingen uppfinning av alliansregeringen utan det är en uppfinning av en regering som Berit Andnor tidigare satt i. Det var inte genomtänkt, eftersom ni nu enats med de andra oppositionspartierna om att lägga ned det. Utnämningspolitiken tänker jag inte ta upp. Vi kommer att få återkomma till den i ett annat sammanhang.

Berit Andnor (S)

Anf. 22 Berit Andnor (S)

Herr talman! Hur seriöst var det då att komma till riksdagen och föreslå ett tillfälligt anslag, en tillfällig förstärkning på 1 miljard med motiveringen att det behövdes under ordförandeskapet i EU? Hur seriöst var det, Ingvar Svensson? Det är ju ni som inte är seriösa. Stå här och anklaga socialdemokratin, och även Vänsterpartiet och Miljöpartiet, för att inte vara seriösa! Det måste jag säga är oförskämt. Med hänvisning till det Cecilia Wigström tog upp tidigare i debatten kan jag säga att vi har presenterat ett samarbete under åtta år. 15 budgetar har vi varit överens om att presentera i denna riksdag - 8 år, 15 budgetar. Ingen behöver tvivla på seriositeten och allvaret i den politik som vi socialdemokrater tillsammans med samarbetspartierna kommer att föra. Däremot är det mycket stora frågetecken kring hur seriös den så kallade borgerliga alliansen, eller den moderatledda regeringen är. Frågan är, Ingvar Svensson, hur seriöst det är att komma till riksdagen, begära pengar och säga att detta är en tillfällig förstärkning med anledning av att vi ska vara ordförande i Europeiska unionen. Hur seriöst är detta? Sedan står man här och säger: De där pengarna behöver vi nog till annat. Till vad annat? Ni har väl en skyldighet att tala om vad ni ska använda pengarna till. Vad ska ni ha pengarna till? Seriöst är det inte, Ingvar Svensson. Det är i högsta grad oseriöst.

Ingvar Svensson (Kd)

Anf. 23 Ingvar Svensson (Kd)

Herr talman! Jag hävdar alltid att jag är seriös och Berit Andnor hävdar så klart alltid att hon är seriös. Det gör vi väl alla. Alla partier hävdar att de är seriösa, självfallet. Den diskussionen blir inte särskilt meningsfull att föra därför att vi tycker själva att vi har en trovärdighet och oppositionen tycker att den har en trovärdighet i de här frågeställningarna. Jag vill minnas - nu har jag inte allt i huvudet, och det ska vi vara tacksamma för - att det var något liknande 2001. Man gjorde inte den neddragning som hade kunnat förutses av de tillskott som man erhöll för att genomföra ordförandeskapet. Det kan alltid diskuteras. Det är klart att jag inte har gått igenom varenda kostnad för tjänstemännen i Regeringskansliet. Man får göra en helhetsbedömning av om detta är realistiskt eller inte, och vi i alliansen har ställt upp bakom detta.

Mikael Johansson (Mp)

Anf. 24 Mikael Johansson (Mp)

Herr talman! Jag tänkte höra lite grann och är lite nyfiken på hur Ingvar Svensson resonerar kring det här med demokrati. Vi har ju det som en viktig aspekt i vårt utgiftsområde. Ingvar Svensson nämnde i sitt anförande att det fanns stora skillnader mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det fanns mindre skillnader inom borgerligheten. Då är en nyfiken fråga sett ur väljarsynpunkt: Är det bra med ett partisystem där det finns stora, tydliga skillnader eller är det bra med partier som det är väldigt liten skillnad mellan? Vilket är att föredra ur demokratisynpunkt? Kan verkligen väljarna fundera så här: Men vänta nu, Modera. eller ska jag ta Kristdemo., kanske Cen., nej Folkpa.? Om de inte ser någon skillnad kan det ju köra ihop sig, och det är väl knappast bra demokratiskt. Vad tycker Ingvar Svensson?

Ingvar Svensson (Kd)

Anf. 25 Ingvar Svensson (Kd)

Herr talman! Det var en intressant frågeställning. Just om demokratin råder det konsensus. Då kan man fråga sig hur väljarna ska uppfatta detta. Det finns inga skillnader i synen på demokrati, även om det i vissa moment kan finnas olika åsikter. Jag raljerar egentligen över detta, och det förstår Mikael Johansson mycket väl. Det är inte skillnaderna i sig mellan partierna det handlar om. Vi skulle helt klart inte ha olika partier om det inte fanns vissa skillnader, men det betyder ju inte alltid att man kan peka på att det är absolut klarast om det finns budgetmässiga skillnader. Det är väl kanske att dra det lite väl långt.

Mikael Johansson (Mp)

Anf. 26 Mikael Johansson (Mp)

Herr talman! Jag kanske också raljerade över att det var små skillnader inom borgerligheten, att det inte skulle spela någon roll för väljarna utan partierna skulle kunna slås ihop. Däremot var jag noga med att påpeka att det är viktigt med skillnader. Därför är jag stolt över att jag som "grön" skiljer mig gentemot Vänsterpartiet och Socialdemokraterna i ett antal frågor. Sedan ska vi lägga fram ett regeringsalternativ där vi pekar ut vad väljarna kommer att få under nästa mandatperiod. Därefter får väljarna ta ställning till det. Men de ska fortfarande veta att det är skillnad och att det gör skillnad vilket parti man väljer i valet nästa höst.

Ingvar Svensson (Kd)

Anf. 27 Ingvar Svensson (Kd)

Herr talman! Det är viktigt, för det finns skillnader mellan allianspartierna också. Sedan är det så att man måste lära sig att kompromissa. Det är ju en del av demokratin i sig att man får kompromissa ihop sig. Om man inte kan ta fyra steg i dag kan man kanske ta ett steg tillsammans i kompromisserna. Det är inga konstigheter att det finns skillnader mellan partierna. Om det inte fanns det utan alla hade exakt samma åsikter vore det, som Mikael Johansson pekar på, onödigt att ha flera partier.

Beslut

Beslut: 2009-11-26

11 förslagspunkter, 8 acklamationer, 3 voteringar

Webb-tv: Beslut

26 november 2009

Protokoll med beslut

2009-11-26

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Anslag m.m. 2010 inom utgiftsområde 1

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag:
a) Finansiering av demokratiforskning
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 6:1 Allmänna val och demokrati besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kr under 2011, högst 5 000 000 kr under 2012 och högst 5 000 000 kr under 2013.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 1 punkt 1.

b) Finansiering av stöd till politiska partier
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslag 6:6 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 170 200 000 kr under 2011.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 1 punkt 2.

c) Ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen
Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 1 punkt 4.

d) Investeringsplan för riksdagsförvaltningen
Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2010-2012.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 1 punkt 5.

e) Låneram för riksdagsförvaltningen
Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2010 besluta om lån i Riksgälden för investeringar som används i verksamheten intill ett belopp av 130 000 000 kr samt för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 170 000 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 1 punkterna 6 och 7.

f) Anslagskredit för riksdagens ledamöter och partier m.m.
Riksdagen beslutar att för ramanslag 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ska för 2010 finnas en anslagskredit på högst 5 % av anvisat anslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 1 punkt 8.

g) Anslagskredit för riksdagens förvaltningsanslag
Riksdagen beslutar att för ramanslag 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag ska det för 2010 finnas en anslagskredit på högst 5 % av anvisat anslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 1 punkt 9.

h) Anslagsfinansiering av Justitieombudsmännens anläggningstillgångar
Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen (JO), för 2010 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 1 punkt 10.

i) Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 1
Riksdagen anvisar anslagen för 2010 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med specifikationen i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 1 punkterna 3 och 11 samt avslår motionerna 2008/09:N7 yrkande 1, 2009/10:K326 yrkandena 1 och 2, 2009/10:K333, 2009/10:K405 yrkandena 1 och 7 samt 2009/10:Ju427 yrkande 31.

2. Mål för demokratipolitiken

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2009/10:K405 yrkande 5.

Reservation 1 (s, v)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (s, v)
s	0	106	0	24
m	80	0	0	17
c	22	0	0	7
fp	21	0	0	7
kd	22	0	0	2
v	0	19	0	3
mp	14	0	0	5
Totalt	159	125	0	65
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Sametingets flytt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2009/10:K405 yrkande 2.

Reservation 2 (s, v, mp)

4. Regeringskansliets organisation m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2009/10:K270, 2009/10:K355 yrkande 7, 2009/10:K361, 2009/10:K415, 2009/10:C376 yrkande 4, 2009/10:MJ468 yrkande 37 och 2009/10:N208 yrkande 10.

5. Utrikesförvaltningens organisation m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2009/10:K210, 2009/10:K279, 2009/10:K304, 2009/10:K340, 2009/10:K405 yrkande 3, 2009/10:K408, 2009/10:U204 yrkande 3, 2009/10:U205 yrkande 4 och 2009/10:U340 yrkande 93.

Reservation 3 (s)

6. Debatt kring EU-frågor m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2009/10:K326 yrkandena 3 och 4 samt 2009/10:K405 yrkande 4.

Reservation 4 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 (s, v, mp)
s	0	107	0	23
m	80	0	0	17
c	22	0	0	7
fp	22	0	0	6
kd	22	0	0	2
v	0	19	0	3
mp	0	14	0	5
Totalt	146	140	0	63
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Stöd och bidrag till politiska partier

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2009/10:K284, 2009/10:K296 och 2009/10:K353.

8. Presstödet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2009/10:K240.

9. Riksdagsförvaltningens årsredovisning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen lägger redogörelse 2008/09:RS2 till handlingarna.

10. F.d. statsråds inkomstgaranti

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2009/10:K208.

11. Hbt-kompetens inom utrikesförvaltningen m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2009/10:U209 yrkande 2.

Reservation 5 (v)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 (v)
s	106	1	0	23
m	80	0	0	17
c	22	0	0	7
fp	22	0	0	6
kd	22	0	0	2
v	0	19	0	3
mp	12	2	0	5
Totalt	264	22	0	63
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Var är ärendet nu?

Beslut

Anslag till regeringen, riksdagen och hovet (KU1)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Alla beredningar i utskottet

Anslag till regeringen, riksdagen och hovet (KU1)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Anslag m.m. 2010 inom utgiftsområde 1

2. Mål för demokratipolitiken

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Sametingets flytt

4. Regeringskansliets organisation m.m.

5. Utrikesförvaltningens organisation m.m.

6. Debatt kring EU-frågor m.m.

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Stöd och bidrag till politiska partier

8. Presstödet

9. Riksdagsförvaltningens årsredovisning

10. F.d. statsråds inkomstgaranti

11. Hbt-kompetens inom utrikesförvaltningen m.m.

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag