Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anf. 1 Karin Enström (M)

Herr talman! Vi är här för att debattera konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens budgetproposition. Betänkandet heter KU1 och behandlar utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Under detta utgiftsområde finansieras den centrala statsledningen samt flera viktiga myndigheter, statsbidrag och uppdrag. Inom ramen för betänkandet behandlas också 27 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Moderaterna avstår från att delta i anslagsbeslutet och har i stället ett särskilt yttrande, men jag vill ändå, herr talman, här i kammaren redovisa några av de frågor där vi hade önskat en annan anslagsfördelning.

Inom ramen för detta utgiftsområde finansieras som sagt den centrala statsledningen. Vi behandlar grundlagsnära frågor som i hög grad präglas av bred enighet över partigränserna. Men, som sagt, även inom detta område förekommer det skillnader i vad de olika partierna prioriterar. Moderaterna har till exempel genom åren lagt ett stort fokus vid förebyggande åtgärder mot våldsbejakande extremism.

Våldsbejakande extremism är högst närvarande och måste motverkas varhelst den dyker upp. Så sent som i förra veckan skedde ytterligare ett terrordåd i London. En knivbeväpnad man attackerade oskyldiga förbipasserande. Två dog och flera skadades innan modiga medborgare med stort civilkurage övermannade terroristen med hjälp av de tillhyggen de lyckades få tag på. Gärningsmannen var tidigare dömd för terroristbrott.

Men vi i konstitutionsutskottet arbetar med frågor om extremism främst ur tidsperspektivet innan ett brott har skett, det vill säga det förebyggande arbetet. Moderaterna har under de senaste åren presenterat väldigt många åtgärder för att förebygga den här typen av extremism. Glädjande nog har de i många fall vunnit bifall, men det finns fortfarande förebyggande åtgärder att vidta vilka sorterar under anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati.

Herr talman! Moderaterna vill att det görs en gedigen kartläggning av vilka trossamfund som har erhållit finansiering och av om utländska extrema intressen har villkorat medlen på något sätt. I samband med detta bör regelverket kring utländsk finansiering av trossamfund ses över i syfte att motverka att extremister finansierar trossamfund i Sverige. Religionsfrihet är ett kännetecken för våra västerländska demokratier. Samtidigt ser vi med allvar på att islamistisk extremism i dag erhåller finansiellt stöd.

Herr talman! Vi moderater ser också ett stort behov av ett lättillgängligt och användarvänligt informationsmaterial till nyanlända om mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, jämställdhet mellan könen, barnkonventionen, hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning samt skyldigheter och rättigheter i Sverige. Den som kommer till Sverige ska inte behöva tveka kring vad som förväntas av en och kring vilka rättigheter man har.

Herr talman! Det behöver göras en regelbunden uppföljning av länsstyrelsernas arbete med att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. För att nå bättre resultat behöver man i varje län identifiera kommuner som kommit längre än andra i arbetet med att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck och bygga upp en struktur för utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Alla dessa åtgärder och många fler föreslår vi inom den befintliga budgetramen.

Tyvärr kan vi konstatera att flera av de svenska trossamfunden under de senaste åren har upplevt en ökad grad av hot, våld och trakasserier. För att stärka enskilda kyrkors och samfunds säkerhets- och trygghetsarbete vill vi moderater tillföra ytterligare 20 miljoner kronor per år för åren 2020, 2021 och 2022.

Från och med 2019 har detta anslag sammanförts med ett annat säkerhetsrelaterat bidrag, vilket gäller hela den ideella sektorn. Moderaterna vill återgå till ordningen som innebär att anslaget öronmärks för trossamfundens säkerhet. Vi vill stärka skyddet för trossamfunden för att säkra rätten till en trygg religionsutövning.

Vi moderater vill även stärka riksdagens förvaltningsanslag med 10 miljoner kronor per år för åren 2020, 2021 och 2022. Vi har sett att den sittande regeringen upprepade gånger har varit sen med att återkomma till riksdagen med nödvändiga propositioner och andra efterfrågade åtgärder. Man har också uppvisat en ovilja att redovisa förväntade effekter av förslag i budgetpropositionen. För att en granskning av regeringens förda politik ska kunna genomföras behöver det anges i budgetpropositionen vilka effekter politiken bedöms ha på bland annat årsarbetskrafter, sysselsättning, arbetslöshet och bnp. Att inte ange effekterna alls eller att ange effekterna i tabeller som saknar siffror är otillräckligt och undergräver riksdagens och även allmänhetens möjlighet till insyn.

Herr talman! När regeringen är sen och inte fullt ut redovisar förväntade effekter faller ett större ansvar på riksdagen och också en större arbetsbörda i form av beredning och granskning. Utskottskanslierna fyller en viktig funktion i arbetet med att granska uppgifter och underlag från regeringen samt i arbetet med beredningen av förslag från riksdagen. Så länge regeringen inte lever upp till de krav vi har på transparens och skyndsamhet blir det nödvändigt att tillföra ytterligare resurser till riksdagen. Riksdagens partier behöver få större möjlighet att granska och analysera regeringens förslag samt bereda egna förslag.

Herr talman! Avslutningsvis anvisar Moderaterna 20 miljoner kronor årligen för åren 2020-2022 till anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. för snabbare hantering inom miljötillsyn avseende lantbruk.

Moderaterna minskar även ett antal anslag till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

(Applåder)

Anf. 2 Matheus Enholm (SD)

Herr talman! Detta kan i viss mån sägas vara mandatperiodens första riktiga budgetdebatt. Förra året debatterade vi kring en övergångsbudget. I år har vi med januariöverenskommelsens tillblivelse sett utformandet av det socialliberala blocket å ena sidan och det konservativa blocket å andra sidan. Med detta finns nu en verklig regeringsbudget att förhålla sig till.

Sverigedemokraternas budget ska förstås som en helhetslösning och kan och bör därför inte brytas ut i någon del. Vi har därför ingen reservation vad avser utgiftsområdet men väl ett särskilt yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Sverigedemokraterna är ett konservativt parti med en nationalistisk grundsyn. Vår politik syftar således till att hushålla med statens resurser på ett omdömesgillt sätt så att skattebetalarna får ut det mesta möjliga av sina skattepengar. Det är i dessa tider, när medierna rapporterar om att 80 procent av Sveriges kommuner tvingas spara på verksamheten, nödvändigt att påminna om att staten inte har särskilt mycket egna pengar. Det mesta kommer från män och kvinnor som går till arbetet varje dag och som strävar, sparar och försöker få livspusslet att gå ihop.

Vi drar ned på pengar till riksdagens ledamöter och partier. De politiska partierna bör i högre grad arbeta med effektivisering av det egna arbetet.

Vad gäller regeringen konstaterar vi att anslaget till Regeringskansliet stadigt ökat sedan budgeten 2013/14, detta trots att den långsiktiga trenden visar att antalet avgjorda regeringsärenden mer eller mindre har stått stilla. Här gör vi några större neddragningar, och regeringen med Regeringskansliet får därför reducerade anslag.

Andra områden där det finns skäl att inte bara se över utgifterna utan även finansieringsformerna är medieområdet. Sverigedemokraterna är positiva till det ökade stöd som regeringen aviserat för att stärka lokal journalistik, och vi motsätter oss inte förstärkningen av anslaget. Den lokalt förankrade journalistiken är emellertid bäst hjälpt genom att man hittar nya tekniska lösningar och genom att medierna arbetar med att anpassa sitt utbud efter efterfrågan.

Mediestödet i sin nuvarande form är otidsenligt och behöver förändras. Driftsstödet ska därför trappas ned på fem år. Denna nedtrappning avser dock inte distributionsstödet och innovations- och utvecklingsstödet eller stödet för lokal journalistik.

Med de åtgärder som Sverigedemokraterna föreslår på andra områden, såsom lindring av sjuklöneansvaret och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare samt den numera avskaffade skatten på reklam i periodiska publikationer, torde dock omställningen för framför allt mindre redaktioner underlättas.

Herr talman! Vi omfördelar medel till ett flertal områden, bland annat till Forum för levande historia. Det är en bra och god gärning att de genomfört insatser för att stärka förutsättningarna för att skolor och andra ska kunna göra hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

I år är det också 30 år sedan Berlinmuren rämnade och 1900-talets andra människofientliga ideologi gick under i Europa, nämligen kommunismen. I ett led i att stärka svenska skolungdomars bristfälliga kunskaper om kommunismens illgärningar och informera om de yttersta konsekvenserna av socialism anslår vi därför extra medel för skolresor till minnesplatser för kommunismens offer.

Sverigedemokraterna stärker även andra viktiga samhällsområden såsom länsstyrelsernas djurskyddskontroller, Datainspektionen med mera.

Jag ska nu redogöra för vad vi anser vara den viktigaste reformen på utgiftsområdets sida, nämligen att införa ett system med neutrala valsedlar. Vi vill ha ett system med neutrala valsedlar på plats så snart som möjligt, helst till valet 2022.

I Valmyndighetens rapport, Erfarenheter från valen 2018, konstaterade myndigheten att valsystemet behöver ses över i sin helhet med siktet inställt på ett förenklat, förbättrat och mindre sårbart system, där införandet av så kallade neutrala valsedlar och ett system med tryck av en valsedel per person och val särskilt föreslogs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Detta är förslag som Sverigedemokraterna har drivit länge, och vi finansierar detta genom budgeten.

I KU1 under Utrikesförvaltningens organisation har vi endast en reservation. Det israeliska parlamentet beslutade 1949 att Jerusalem skulle vara Israels huvudstad. I dag finns parlamentet, presidenten, högsta domstolen och departementen i Jerusalem. Mot den bakgrunden och inte minst på grund av att Israel är Mellanösterns enda stabila och rättssäkra demokrati bör Sverige flytta sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem.

Jag yrkar därmed bifall till reservation 1.

(Applåder)

Anf. 3 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation. Den innehåller förslag från den allmänna motionstiden som handlar om utrikesförvaltningen. I korthet innebär förslagen att vi anser att generalkonsulatet i Jerusalem bör uppgraderas till att bli Sveriges ambassad i Palestina samt att ambassaden i Moskva ska få i uppdrag att bevaka politiskt motiverade rättsprocesser.

Herr talman! I våras kom ett brev till föräldrar hemma i Mölndal. Budskapet var ganska tydligt: Vi har inte längre råd med vikarier på förskolan. Om personalen blir sjuk måste du komma hit och hämta ditt barn.

Så ser det ut nu, inte bara i Mölndal där jag bor. I fyra av fem kommuner tvingas man göra nedskärningar i sin verksamhet nästa år. Det handlar om nedskärningar överallt i vår välfärd - i skolan, i omsorgen och i vården. Flera olika välfärdsuppror har startat. Anledningen är att mina tidigare arbetskamrater i välfärden helt enkelt har fått nog. De ställer inte längre upp på nedskärningar och underbemanning. De har fått nog av stress och dåliga arbetsvillkor och av att ha alldeles för få kollegor.

Herr talman! Under de senaste decennierna har ojämlikheten ökat i Sverige och i samhället. Den relativa fattigdomen har fördubblats på mindre än tio år. Samtidigt har den ekonomiska eliten i Sverige fått det allt bättre.

I det läget lägger regeringen fram en budget som främst gynnar rika män på välfärdens bekostnad. Personer, som talmannen och jag, med inkomster på över 60 000 kronor i månaden får sänkt skatt i och med att värnskatten tas bort nästa år. Samtidigt är välfärden i ett desperat behov av mer resurser. Då lägger regeringen en budget som i stället ökar klyftorna i samhället och bidrar till en fortsatt underfinansiering av välfärden.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet vill ha ett annat samhälle. Vi har andra prioriteringar. Därför har vi lagt ett budgetförslag som tar ett helhetsgrepp om de växande klyftorna. Vi satsar på den generella välfärden och på att minska de ekonomiska klyftorna. Vi prioriterar de mest ekonomiskt utsatta. Vi vill att Sverige återigen ska bli världens mest jämlika land, och vi finansierar detta framför allt genom höjda kapitalskatter och genom att höja skatten för de rikaste.

Herr talman! Några av dem som berörs av slopad värnskatt är vi här i salen. Vi har redan en hög lön, och vi kommer att få en ännu mer välfylld plånbok efter årsskiftet. Det är inte rimligt. Vi anser att riksdagsledamöternas arvoden ska sänkas och att alla extra arvodesersättningar kopplade till riksdagsarbetet ska tas bort. Det är inte försvarbart att riksdagens utskott på egen hand ska kunna välja flera nya extra ordförande till en kostnad av över 5 miljoner för denna mandatperiod samtidigt som resten av hela vår gemensamma välfärd gör nedskärningar och besparingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Vad vill Vänsterpartiet då satsa på under detta utgiftsområde, kanske någon undrar. Vi vill se ökade anslag till våra nationella minoriteter. I vår budget har vi 10 miljoner mer i anslag till Sametinget som ett första steg i införandet av den kommande konsultationsordningen men också till en verklig pris- och löneuppräkning för Sametinget.

Konsultationsordningen innebär en skyldighet för staten att konsultera företrädare för det samiska folket i frågor som kan få särskild betydelse för dem. För att kunna genomföra detta på ett jämbördigt och likvärdigt sätt krävs också ekonomiska resurser. Jag vill dock påpeka att vi i Vänsterpartiet inte anser att regeringens förslag till konsultationsordning uppfyller de krav som ställs på Sverige enligt folkrätten.

Vi behåller också den viktiga satsningen på romsk inkludering som pågått de senaste sju åren. Under dessa år har ett gott arbete genomförts för att öka kunskapen, stärka det romska civilsamhället och ge stöd till ökad egenmakt för den nationella minoriteten romer. Romers levnadsvillkor i dag är oftast sämre än för befolkningen i övrigt, och ett stort arbete återstår. Vi anser därför inte att det arbetet bör avvecklas, som det nu ser ut i budgeten, utan vi anser i stället att satsningen och arbetet bör ske i en mer permanent form.

Herr talman! Jag nämnde tidigare det brev som kom till småbarnsföräldrarna där hemma. Vi i Vänsterpartiet vill ha ett annat samhälle, ett samhälle utan brev om besparingar. Vi vill ha ett jämlikt samhälle, för ett Sverige som håller ihop.

(Applåder)

Anf. 4 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

I dag debatterar vi det betänkande med statens budget som alla utskott går igenom. Kristdemokraternas förslag till budget ska inte ses som att vi är emot andras budgetar utan som det som vi vill lyfta fram. Det fanns mycket gott i det som nämndes tidigare. Vi hörde Moderaterna nämna till exempel terroristbekämpning, och alldeles nyss nämndes romernas situation och att bekämpa diskriminering av dem.

Det finns mycket annat som vi också kunde nämna, men det som Kristdemokraterna vill lyfta fram är att skapa förutsättningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den allt hårdare globala konkurrensen. Det ska vara en välfungerande ekonomisk politik som ger oss resurser att satsa på välfärden, till exempel god vård, omsorg och en bra skola - aktuellt i dessa dagar.

Med genomtänkta reformer för arbetsmarknaden och skattepolitiken vill vi, och kan vi, förbättra människors möjligheter att lämna arbetslöshet och utanförskap. Den ekonomiska politiken ska också stärka familjerna och det civila samhället. Det är grunden för ett samhälle byggt på gemenskap och där människor känner tillit till varandra.

Kristdemokraterna sätter välfärd och trygghet före andra saker. Vi vill genomföra reformer som stärker samhällsgemenskapen, och det är vad Sverige behöver nu. Det är tillsammans vi kan göra ett bra land ännu bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Nå! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag hade önskat avstår jag därför från ett ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1. Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Dessutom ligger faktiskt Kristdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområde 1 över den ram som riksdagen kommer att besluta om.

Kristdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i vår partimotion. I den motionen finns också ett förslag till ram för utgiftsområde 1. Kristdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 1 innebär att utgifterna blir 174 ½ miljon kronor högre än regeringens förslag. Jag anser alltså att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. sammantaget bör ökas med 177,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för 2020.

För att förbättra integrationen anser jag att det bör införas ett krav på att asylsökande ska delta i 15 timmar språkutbildning och 9 timmar samhällsorientering. Länsstyrelsen bör samordna dessa insatser. För detta ändamål ökar vi anslaget med 200 miljoner kronor för 2020.

Vidare kan länsstyrelsernas arbete med djurfrågor klaras av med tidigare anvisade medel. Verksamheterna vad gäller avfallsstatistik och gränsöverskridande transporter kan klaras med en förstärkning av anslaget med 2 miljoner kronor.

När det kommer till anslaget 6:3 Datainspektionen har från och med 2018 tillförts medel för myndighetens arbete med EU:s dataskyddsförordning. Jag anser att detta arbete kan klaras av med en mindre anslagsförstärkning. Samtidigt bör anslaget tillföras ytterligare 2 miljoner kronor för att bättre kunna möta de utmaningar som finns, till exempel att motverka näthat och integritetskränkningar. Sammantaget bör därför anslaget minskas med 3 miljoner kronor.

Så långt budgeten. Det finns 27 motioner fogade till betänkandet. En av dem är Kristdemokraternas om Jerusalems plats som Israels huvudstad. Jerusalem är de facto Israels huvudstad. Det israeliska parlamentet, regeringskansliet, statschefens residens, centrala myndigheter samt högsta domstolen är sedan länge lokaliserade till Jerusalem. De befäster statusen som huvudstad. I ett historiskt perspektiv har Jerusalem aldrig varit huvudstad i något annat land än Israel och aldrig för något annat folk än det judiska folket. Den judiska kopplingen till Jerusalem går 3 000 år tillbaka i tiden.

Mot denna bakgrund är det min uppfattning, och Kristdemokraternas, att den svenska ambassaden vid lämplig tidpunkt bör flyttas från Tel Aviv till Jerusalem. Ett sådant beslut skulle ge en tydlig signal till parterna i en eventuell kommande fredsprocess att Sverige menar allvar när vi argumenterar för en rättvis fred för alla. Sverige bör samtidigt verka för ett gemensamt nordiskt ambassadområde i Jerusalem. Sådan samverkan kan visa på de fördelar som finns när grannar lever i endräkt och arbetar tillsammans.

Låt mig säga några ord om religionsfriheten. I många länder respekteras inte religionsfriheten; inte minst vet vi att kristna förtrycks och förföljs. Jag anser därför att det bör utredas om en särskild ambassadör ska få i uppdrag att verka för att respekten för religionsfriheten stärks. En sådan ambassadör kan till exempel ställa krav när handelsavtal ingås och fördöma regimer som förtrycker religiösa minoriteter. Vidare anser jag att alla diplomater bör ha genomgått en utbildning i frågor som rör religionsfrihet.

Anf. 5 Hans Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Det låter kanske inte så spännande. Det låter däremot mer intressant med skola, vård, omsorg, försvar, polis, rättsväsen och bistånd, och de flesta förstår nog mer vad innehållet i debatter om de ämnena handlar om. Ändå är det ingen slump att titeln är utgiftsområde 1. Utan innehållet i utgiftsområde 1 är det andra ostyrt. Därför är det centralt för staten Sverige att utgiftsområde 1 är väl genomtänkt och väl skött.

Det behövs en riksdag som representerar väljarna. Det behövs en regering som styr riket och verkställer riksdagens beslut. Sverige måste representeras utrikes, statschefen sköta representativa åtaganden, rättssäkerheten kontrolleras via JO samt medier finnas i hela landet för att demokratin ska fungera.

Vårt land har också särskilda åtaganden för våra nationella minoriteter, till exempel urfolket samerna. Finnarna och tornedalingarna har funnits i Sverige sedan riket grundades för tusen år sedan. Romer kom på 1500-talet och judar på 1700-talet. De är en självklar del av den väv som är Sverige, och de gör landet rikare. Deras språk, kulturer och identiteter måste skyddas för att Sverige ska vara Sverige.

Allt detta kostar pengar. Och det är det som är utgiftsområde 1. Vi är överens om mycket, precis som Karin Enström sa, så jag kommer att dyka ned enbart på några enstaka områden där vi är oeniga.

Moderaterna, som är i opposition, vill dra ned på Regeringskansliet. Är det en slump? Jag minns inte att Karin Enström och Ulf Kristersson ivrade för neddragningar på Regeringskansliet när de satt i regeringen. Kanhända är det bundet till vilken situation man befinner sig i. Jag vet inte om jag däremot såg så många förslag om att stärka riksdagens egen utredningskapacitet mellan 2006 och 2014, utan jag ser detta snarast som en frustration över att man står och sparkar i båset. Då vill man ha mer pengar till sig själv och mindre pengar till regeringen. Däremot klagar man naturligtvis gärna på regeringen när den inte levererar de underlag som man efterfrågar. De blir säkert bättre med mindre resurser - det verkar självklart!

Det mest anmärkningsvärda i Moderaternas budget är en petitess. Varför vill Moderaterna dra ned på Riksrevisionen? Det kan man verkligen undra. Det är inga stora pengar, men det verkar lite onödigt i en situation när vi vet att Riksrevisionen har problem. Det kommer att gå åt mer pengar i flytten, och jag tycker att Riksrevisionen gör en viktig insats för att statens pengar och resurser ska användas på ett klokt sätt.

Sverigedemokraterna vill ge mer pengar till kungen och mindre till regeringen. Det är inte så lite mindre pengar till regeringen, nämligen 450 miljoner, nästan en halv miljard. Jag undrar hur mycket realism det finns i det förslaget. Det låter väl käckt i debatten, men politik är inte bara fråga om att låta käck, utan den ska också vara realistisk.

Ett anmärkningsvärt förslag i Sverigedemokraternas budget är nedskärningen med 102 miljoner kronor på presstödet. Jag delar Sverigedemokraternas uppfattning om att en modernisering av presstödet behövs. Jag sitter i Mediestödsnämnden, och vi ser den snabba strukturomvandlingen och sammanbrottet för de traditionella affärsmodellerna för svenska lokalmedier. Det är ett stort problem. Men att forcera det med en slakt på resurserna nu skulle leda till en kraftig försämring av det lokala mediet. Jag menar att det är en central del av den svenska demokratin att vi som politiker blir granskade och omdebatterade, och det tycker jag inte att vi ska skära ned de ekonomiska resurserna till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

När det gäller översynen av valsystemet som nämns kan man nog göra en sådan, men det vore kanhända inte lämpligt av mitt parti att lägga fram en färdig tanke om hur det ska se ut här i kammaren. Jag är mer konservativ än det nationalistiska konservativa partiet Sverigedemokraterna. Jag tycker nämligen om det gamla systemet med lappar man kan kontrollräkna, ett system som människor känner igen från val till val. Det kan man förändra, men jag tror att förändringarna ska ske långsamt och varsamt. Man ska vara rädd om det som fungerar.

Jag yrkar bifall till förslaget.

(Applåder)

Anf. 6 Karin Enström (M)

Herr talman! Konstitutionsutskottets debatter brukar ju inte präglas av många repliker, men jag kände att Hans Ekström faktiskt var ute och fiskade med den stora håven nu på morgonen. Jag vet inte riktigt vad som hände i går kväll. Men jag tänker att det behövs lite svar på tal.

Det finns exempel på att även Hans Ekströms parti begärt neddragningar i Regeringskansliet när situationen varit den omvända, vilket inte slutade så väl.

Däremot, och det är mer allvarligt, har vi delen där vi föreslagit ett höjt anslag för riksdagens förvaltning just för att riksdagen ska få något mer muskler. Det handlar om 10 miljoner kronor per år, så det handlar inte om att bygga upp en gigantisk utredningsservice.

För att inte minst vårt eget utskott och de övriga utskotten i riksdagen ska kunna fullgöra den viktiga kontroll och granskningsuppgift som vi har är det viktigt att det finns kompetens också här i riksdagen. Det är alltid viktigt. Vi har upplevt att regeringen varit sen och inte fullt ut beskrivit vad man ser framför sig som konsekvenser av det man föreslår. Det senare är viktigt för att vi sedan ska kunna jämföra hur man tänkt att förslagen ska falla ut och hur det blev i verkligheten. Jag tror därför att en höjning vore en fördel för alla, oavsett om man är i regeringsställning eller i opposition. På den punkten tror jag inte att man behöver vara så syrlig, utan det handlar om att ge riksdagen lite mer muskler.

När det gäller Riksrevisionen handlar det om att Moderaterna föreslår en generell neddragning. Vi vill alltså minska pris och löneomräkningen. Den ska reduceras med 50 procent. Jag kan återkomma i nästa replik om varför vi gör det. Det får effekter på alla myndigheter; det stämmer.

Anf. 7 Hans Ekström (S)

Herr talman! Jag kan ha sympati för uppfattningen att riksdagens utredningsresurser kan behöva förstärkas i ett besvärligt parlamentariskt läge. Det är kanske mer bundet till det - ett besvärligt parlamentariskt läge kan göra att riksdagen behöver ha mer muskler. Men jag tror att det är en sak som vi bör diskutera tillsammans och i så fall ha en dialog om. Jag tror inte att det gynnas av att Regeringskansliets resurser minskas i detta läge. Det behövs sannerligen goda underlag för de propositioner som läggs fram, och sådana tror jag inte görs med svagare resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

När det gäller den generella pris och löneuppräkningen har jag en gång i tiden själv sysslat med att göra budgetar som kommunalråd. Den metoden är ju käck år ett, men om man räknar på det på tio år ser man att om man håller på så där blir det stora nedskärningar. Man ska inte tro att det är en allmän effektiviseringsåtgärd. Det är ett sätt för politiker att slippa fatta obehagliga beslut och överlåta åt myndigheterna att göra de besvärliga nedskärningarna. Då tycker jag att det är bättre att man säger att den här verksamheten drar vi ned på i de lägena.

Jag tycker att man också måste uppmärksamma en del som vi inte tänker på så ofta. Vi säger att riksdagen är stor med sina 349 ledamöter. När den nuvarande riksdagen inrättades hade Sverige 8 miljoner invånare. Nu har vi snart 10 ½ miljon. I relativa termer är resursåtgången faktiskt mindre. Sverige växer med ungefär en procent per år, och det måste synas i statsförvaltningen.

Anf. 8 Karin Enström (M)

Herr talman! Jag tar fasta på Hans Ekströms inledning i replikskiftet. Han sa att det är värt att fortsätta diskutera hur fördelningen ska se ut, inte minst när det gäller utredningsresurser. Kan vi komma överens där i framtiden tror jag att det vore bra, just för att detta i dag kan vara svårare att förutse och för att vi fått underlag sent - det kan bero på det parlamentariska läget eller annat - och konsekvenserna inte varit tillräckligt väl beskrivna. Låt oss fortsätta diskutera det.

Den neddragning vi föreslagit generellt i hela budgeten är för att ytterligare trycka på effektivisering och samordning. Det är en svår utmaning; det håller jag med om. Jag tar inte lätt på att göra en sådan generell neddragning, men det är den modell vi valt i denna budget. Den går inte att genomföra varje år i hundra år, det tror inte jag heller, utan självklart måste detta göras med uppföljning.

Anf. 9 Linda Ylivainio (C)

Herr talman! Det lackar mot jul, även om den grådaskiga huvudstaden i konungariket Sverige tyvärr förmedlar allt annat än julkänsla och vintervit magi. Men det finns ju hemma i Norrbotten, så det ordnar sig nog med det - ni är alla varmt välkomna till Tornedalen och polcirkeln.

Vad gör vi nu i decemberblötan och det kompakta mörkret? Jo, vi tänder ljus. Vi lever i väntans tider, och många små och stora väntar på julens högtider.

För många av oss är ett visst tv-program på ett visst klockslag på julafton en stor höjdpunkt. Jag har låtit mig inspireras av ett årligt återkommande inslag i detta program inför dagens debatt om utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Herr talman och ärade kollegor, låt mig travestera Askungen!

Nåja, vad är väl en budgetdebatt i konstitutionsutskottet? Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles . alldeles underbar. De 15 miljarder vi hanterar i utgiftsområde 1 är nämligen en förutsättning. De är ett fundament, en bottenplatta, för allt annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Centerpartiet står bakom budgetpropositionen, och jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.

För Centerpartiet bär budgetpropositionen på två övergripande teman, som denna mandatperiod generellt för svensk politik borde handla om. Det första är att vi måste försvara Sverige. Det andra är att vi måste förnya Sverige. I den budget som nu debatteras och som vi kommer att fatta beslut om vidtar vi viktiga mått och steg för att klara statens kärnuppgifter.

Försvaret av Sverige handlar om att stärka de funktioner som vi förväntar oss att Sverige ska kunna leverera. Det handlar om försvaret, en stark rättskedja och en fungerande välfärd för alla. Försvaret av Sverige börjar här. Det börjar i utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Det börjar i konstitutionsutskottet. Det börjar i Sveriges riksdag, i försvaret av våra grundläggande rättigheter och i försvaret av våra grundlagar.

I går träffade jag Lily och Louis från Momentum, vårt ungerska syskonparti. De bjuder dagligen Viktor Orbáns regim motstånd. När Orbán stängde ned Centraleuropeiska universitetet gick Momentum och tusentals människor i Budapest ut på gatorna i fredliga folkliga protester.

I EU hotar och kränker demokratiskt valda regeringar inte bara den akademiska friheten utan även pressfriheten, den mediala friheten. Och vi hör förslag här i dag, i Sveriges riksdag, som går i Orbáns riktning.

När den ungerska konstitutionen ändrades inför valet 2014 för att försvåra för oppositionen gick debatten om detta i det ungerska parlamentet på under en timme. Då var det ett faktum: Konstitutionen var ändrad. I Polen tvångspensioneras domare, och mer regeringsvänliga domare installeras.

Detta stämmer naturligtvis till eftertanke även i Sverige. Den liberala demokratins värden monteras ned hos våra EU-grannar. Var står vi? Vad gör vi i Sverige?

Herr talman! Att försvara Sverige handlar om att försvara det moderna likaväl som det historiska och mångreligiösa, mångkulturella Sverige som många av oss älskar. Det handlar om att rusta våra grundlagar och våra institutioner, som garanterar rättssäkerhet, rättsstatlighet, demokrati, mänskliga rättigheter och skydd och främjande av nationella minoriteter. Dessa uppgifter ska vi ägna oss åt den kommande mandatperioden: att stärka och rusta våra grundlagar och våra institutioner.

Låt mig säga några ord om det andra uppdraget, att förnya Sverige. Vi står inför stora utmaningar i den statliga förvaltningspolitiken. Det är ett politikområde som kanske inte har världens roligaste namn i statsbudgeten och vårt politiska liv, men vi får leva med det. Värre är den centraliseringsiver som tyvärr präglar många av myndighetscheferna i dagens Sverige. Oförtrutet verkställer de en centralisering, totalt tondöva för politikens styrande signaler. Detta är ett stort bekymmer.

Ett annat stort bekymmer är att statens regionala geografi är i fritt fall. Det verkar som att varje myndighet med självaktning har en egen organisationskarta. Det är inte utan att man tycker synd om de 21 länsstyrelserna, som har den ganska otacksamma uppgiften att försöka klara den tvärsektoriella statliga styrningen. Här måste det till krafttag. Vi måste gemensamt förnya den statliga förvaltningspolitiken.

Herr talman! Vi saknar inte utmaningar och uppgifter, och det är ju det som är så härligt och underbart med att få vara politiker och lagstiftare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

(Applåder)

Anf. 10 Tina Acketoft (L)

Herr talman! Linda är vår röst från norr. I konstitutionsutskottet täcker vi verkligen in hela Sverige, från norr till söder. Jag är en röst från söder.

Herr talman! Utgiftsområde 1 omfattar drygt 15 miljarder kronor och är den del av budgeten som finansierar styret av Sverige. Det handlar om Regeringskansliet, riksdagen, Sametinget, demokratipolitiken, medier, mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter och förebyggande och bekämpning av terrorism - frågor som i mycket definierar Sverige som den öppna, liberala, konstitutionella demokrati vi är.

Det är ibland lätt att vid första anblicken tro att detta är frågor alla folkvalda värnar och att det därför inte finns just någon mening med att debattera och inte heller några skiljelinjer mellan partiernas politik och prioriteringar på området.

Ta målet för demokratipolitiken: en levande demokrati som är uthållig och kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika. Vem kan ha något emot det? Ändå vet vi att folk har det.

För medieområdet är målen att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan. Vem kan vara emot det? Ändå vet vi att det förs en aktiv debatt om att kväsa just det fria ordet.

Har inte vi politiker viktigare saker att göra? Vi har växande kriminalitet, överfulla häkten, grupper i utanförskap med bidragsberoende och sysslolöshet som resultat, vårdköer och assistansbehövande som inte får sina rättigheter tillgodosedda och en välfärd som inte levererar trots att vi betalar bland de högsta skatter som finns. Och ovanpå detta har vi klimatfrågan som hänger över oss och måste lösas här och nu. Det finns sannerligen konkreta problem att ta itu med.

Det var just för att vi liberaler ser de här problemen som vi ingick januariavtalet och har varit med och förhandlat fram den budget som nu läggs fram i kammaren. Den tar vi ansvar för. Det är för att vi ser dessa samhällsproblem som vi är beredda att bilda majoritet i riksdagen också i andra frågor för att steg för steg göra Sverige lite mer liberalt, ligga i framkant och genomföra de reformer vi behöver, som stärker tillväxten, tryggheten och tilliten bland oss alla.

I denna budget avskaffar vi värnskatten och fördubblar forsknings- och utvecklingsavdraget till forskningsintensiva företag. Flyttskatten sänks, och vi investerar pengar i rättsväsendet och försvaret. Vi satsar i denna budget på skolan, grunden för det mesta, och på integrationen och klimatet.

Dessutom har vi liberaler satt som mål att vi inte ska ha några utsatta förorter 2030. Det är ett ambitiöst mål, men alternativet är helt ohållbart. Segregationen sliter isär vårt samhälle.

Det är fortfarande en majoritet av befolkningen som är nöjd med hur demokratin fungerar i Sverige och EU, och förtroendet för de demokratiska institutionerna ökar faktiskt. Man kan tro annat när man läser och hör vad folk säger.

Men också här finns tydliga skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Personer med lägre utbildning och personer som är bosatta på landsbygden är i genomsnitt mindre nöjda med hur demokratin fungerar och har lägre förtroende för de nationella demokratiska institutionerna än personer med högre utbildning och personer som är bosatta i andra typer av regioner. Detta är en utveckling som vi måste bryta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Här kommer vi in på utgiftsområde 1 igen. Det handlar om finansieringen av starka demokratiska institutioner som kan samla och engagera, domstolar vi kan lita på och fria och oberoende medier som granskar samhällets alla funktioner och också utbildar och breddar världsbilden för alla människor. Och det är därför utgiftsområde 1 faktiskt är fundamentet i samhällsbygget.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 11 Camilla Hansén (MP)

Herr talman! I mitt flöde på sociala medier började för några veckor sedan ett samtal om visionen för Sverige. Var hittar man egentligen den? Uppfylld av mitt nya uppdrag som riksdagsledamot och ledamot i just konstitutionsutskottet kom jag med ett förslag: Visionen om Sverige finns i grundlagarna. Men nej, det verkade inte riktigt vinna gehör. Kunde det vara i Agenda 2030 eller kanske i regeringsförklaringen? Det första är ju på något sätt hela världens vision, och det andra är regeringens vision. Vad är egentligen Sveriges vision?

Jag har burit med mig den frågan under de här första veckorna och vill ge det hela ett försök nu när vi debatterar just budgetbetänkandet från konstitutionsutskottet, med sitt särskilda uppdrag när det gäller grundlagsnära frågor.

Våra grundlagar beskriver ett samhälle där alla människors lika värde, frihet och värdighet ska respekteras av det allmänna. Man kan fundera på detta allmänna - vad är det? Det är vi i riksdagen, och det är regeringen, kommuner och regioner, länsstyrelser, de oberoende domstolarna och jättemånga myndigheter.

Detta bevakar bland annat konstitutionsutskottet i sina granskningar av regeringens och statsrådens arbete, men även riksdagens ombudsmän och Riksrevisionens granskningar bevakar det. Det gör även de fria och oberoende medierna, som granskar oss hela tiden.

Det som beskrivs i grundlagen är inte något vi kan ta för givet, utan det är något som ständigt kräver vår uppmärksamhet och omvårdnad. Men är det visionärt?

Varje människas personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för det offentliga. Särskilt ska vi se till att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och goda förutsättningar för hälsa.

Alla vi ska också - det framgår av grundlagarna, som jag ändå vill hävda bär en vision om Sverige - främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för oss, våra barn och kommande generationer.

Herr talman! Tonåringar i dag funderar på om det är en bra idé för dem att bilda familj när de blir lite äldre, utifrån hur klimatet i världen utvecklas. De tvekar om huruvida de kan ta ansvar för sina eventuella barns hela livstid. Detta är en akut fråga här och nu.

Vi ska arbeta för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Vi ska värna privatlivet och familjelivet för var och en.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Vi vet att detta inte är en lista där vi bockar av perfektion och sedan slår oss till ro. Detta visar redogörelserna från konstitutionsutskottets ansvarsområden i budgetpropositionen. Det krävs gediget arbete av människor i hela vårt samhälle, men jag vill påstå att det jag har pratat om nu är en gemensam vision för vårt land som vi alla tydligt ska stå upp för. I visionen om Sverige är alla människor delaktiga och jämlika, barns rättigheter tas särskilt till vara och ingen diskrimineras.

Herr talman! Det är en vision för Sverige som jag tror att vi tillsammans behöver arbeta väldigt hårt och enträget med framöver, för den utmanas av rörelser i vårt samhälle och i världen där man inte kan enas om vikten av universella och okränkbara mänskliga rättigheter, som rätten att fly krig. Man kan inte enas om rätten att be om hjälp, att ta del av och utöva kultur, även om den rubbar ens cirklar, forskningens frihet, rätten att utöva sin religion, yttrandefrihet, att som journalist granska makthavare utan att riskera hot och rätten att leva tillsammans i sin familj. Visionen utmanas.

Den budget som nu debatteras grundas på januariavtalet mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna tillsammans med Liberalerna och Centern. Grunden för samarbetet, som gör det möjligt att lägga fram en budget för detta land, är en tro på demokrati, på sammanhållning, på lika värde och på öppenhet. Det är en bra grund att fortsätta att värna visionen om Sverige och att värna våra grundlagar.

Herr talman! Man kan säkert värna dessa värden på olika sätt - det är demokrati. Jag gör det genom att yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 12 Anders Österberg (S)

Herr talman! Jag vill med mitt inlägg i denna debatt lyfta upp frågan om en flytt av Sveriges ambassad i Tel Aviv till Jerusalem.

Det finns både tekniska och principiella skäl att avslå förslagen från Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Låt mig börja med de principiella.

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna argumenterar att det vore rimligt och högst logiskt med en flytt av ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem eftersom Israels huvudstad de facto är Jerusalem. Men i grunden handlar det inte om någon enkel logik. Jerusalems framtid är en av nyckelfrågorna för möjligheterna att någonsin få ett fredligt slut på den långvariga konflikten mellan Israel och Palestina.

Att Jerusalem har blivit en tvistefråga har historiska rötter och folkrättsliga dimensioner av högst avgörande betydelse. När FN 1947 beslöt att Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk del slogs det fast att Jerusalem skulle stå under internationell överhöghet. Ett skäl var behovet av att skydda religiösa som behöver besöka sina heliga platser. Denna överenskommelse hindrade inte Israel från att året därefter besluta att placera landets huvudstad i västra Jerusalem. Protesterna från omvärlden har varit många. Många regeringar, inklusive Sveriges, har respekterat den folkrättsliga positionen genom att förlägga sina ambassader till Tel Aviv.

Fram till kriget 1967 stod Västbanken, inklusive delar av Jerusalem, under Jordaniens kontroll. Israel slog ut de jordanska och övriga anfallande styrkor och ockuperade hela Västbanken 1967. Därefter annekterades östra Jerusalem och angränsande delar av Västbanken. FN:s säkerhetsråd bedömde detta som ett folkrättsbrott. Att bosättare därefter flyttade in på annekterade områden har också kritiserats av säkerhetsrådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

En tvåstatslösning och en palestinsk huvudstad i östra delen av Jerusalem har underminerats inte minst genom president Trumps beslut att i strid med internationella överenskommelser flytta den amerikanska ambassaden. I praktiken har han därmed gett sitt stöd till premiärminister Netanyahu och till att Jerusalem aldrig ska delas.

Det har funnits en bred internationell uppslutning om att nyckelfrågorna om flyktingarna, gränserna, säkerheten och Jerusalems status måste lösas genom verkliga förhandlingar och i ett sammanhang. Trumps utspel om Jerusalem kränker inte bara folkrätten utan underminerar också den förutsättning som trots allt har funnits för verkliga samtal om en tvåstatslösning.

Vi ska inte ignorera FN-resolutionen från 1947, som gav Jerusalem status som en separat enhet. Vi ska inte legitimera Israels ockupation och annektering av östra Jerusalem, som fördömdes av ett enigt säkerhetsråd 1980.

De som driver detta torkar av fingrarna på Osloavtalet, det ramverk för en framtida tvåstatslösning som undertecknades 1993 av Yitzhak Rabin, palestiniernas Yasir Arafat och USA:s Bill Clinton. Det är därför sådana beslut väcker så starka känslor, reaktioner och internationellt motstånd. Det är den vägen som Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna föreslår att Sverige också ska vandra. Jag vill inte att Sverige ska gå den vägen, och de flesta partier i riksdagen vill inte heller det.

En flytt av vår svenska ambassad vore direkt oansvarig och skulle uppfattas som ett stöd för den amerikanska hållningen. Om andra regeringar i Europa följde efter ett sådant initiativ skulle det allvarligt skada möjligheterna för en fortsatt meningsfull diskussion om en tvåstatslösning. Detta borde även Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna förstå.

Det var de principiella skälen. Nu tar vi de tekniska.

I yttrandet, som finns i bil. 4 i betänkandet, anför utrikesutskottet att ett flertal motionsyrkanden rör flytt av ambassader, uppgradering av generalkonsulat till ambassader eller upprättande av ambassader. I likhet med tidigare yttranden till konstitutionsutskottet om utgiftsområde 1 vill vi påminna om att det enligt regeringsformen är regeringen, eller de myndigheter som ligger under regeringen, som beslutar om Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation och fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen. Detta bör enligt utrikesutskottet även inbegripa hur utrikesförvaltningen organiserar sitt arbete.

Det ligger dock på regeringen att löpande samråda med riksdagen om den strategiska utvecklingen av Sveriges utrikesrepresentation. Sveriges internationella relationer påverkas till exempel av om en utlandsmyndighet öppnas eller stängs. Sådana beslut bör vara långsiktiga och bygga på väl förankrade strategier. I enlighet med detta anser utrikesutskottet att regeringen bör återkomma till riksdagen när det finns information om eventuella förändringar i utrikesförvaltningen.

Jag ska läsa för er vad den numera bortgångne israeliske författaren Amos Oz skrev. Egentligen tror jag att jag gillar Amos Oz mer än vad jag gillar det citat av honom som jag ska läsa för er. Han är en av mina favoriter sedan tidiga tonår. Om Jerusalem skrev han: Staden har ödelagts, byggts upp, ödelagts och byggts upp igen. Jerusalem är en gammal nymfoman som kramar ihjäl älskare efter älskare till döds, innan hon knuffar bort honom med en gäspning.

Rikets styrelse

Om inte de principiella eller tekniska argumenten kan övertyga kanske det kulturella och Amos Oz få folk att fundera lite. Även vikingarna var i Jerusalem, som de kallade Jorsala, men de stannade inte heller länge.

Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)