Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anf. 1 Karin Enström (M)

Herr talman! Budgeten för 2022 bygger på ett gemensamt förslag från de tre oppositionspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, som har gått ihop och enats om ett förslag som nu blir Sveriges statsbudget för 2022.

Genom den gemensamma budgeten påbörjar vi nu arbetet med att ta itu med samhällsproblemen, detta genom att allokera skattepengar till reformer som ökar tryggheten, som leder till fler i arbete och som stärker välfärden.

Herr talman! Precis som har sagts är vi i dag här för att debattera den del av budgeten som rör utgiftsområde 1, Rikets styrelse, närmare bestämt konstitutionsutskottets betänkande KU1. Inom ramen för detta utgiftsområde finansieras den centrala statsledningen samt flera viktiga myndigheter, statsbidrag och uppdrag. Totalt uppgår anslaget inom utgiftsområde 1 till 17,2 miljarder kronor.

Konstitutionsutskottet ställer sig bakom det gemensamma förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Förslaget innehåller en sammanlagd satsning på 40 miljoner kronor till Regeringskansliet 2022, utöver regeringens förslag. Satsningen syftar till att stärka utredningsväsendet genom ytterligare resurser till Regeringskansliet, detta för att öka förutsättningarna att genomföra utredningar inom tre prioriterade områden. Jag kommer att utveckla dessa.

För det första föreslår vi att Regeringskansliet tillförs 10 miljoner kronor mer för 2022 än vad regeringen föreslår för att finansiera en utredning om enskildas fri- och rättigheter och domstolars oberoende.

Det svenska skyddet för våra gemensamma fri- och rättigheter behöver löpande ses över och stärkas. Vi anser att individers grundläggande rättigheter behöver stärkas. Bland annat bör staten få ett utökat ansvar för rättegångskostnader i tvister som rör individers fri- och rättigheter. Det förstärkta grundlagsskydd som finns för vissa rättigheter bör omfatta fler rättigheter, exempelvis äganderätten och näringsfriheten. Det bör även utredas en skyldighet för staten att skydda enskilda från kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter som utförs av andra enskilda. Domstolarnas oberoende bör stärkas, och det bör utredas om det ska tillsättas ett från riksdagen och regeringen oberoende organ som ska ansvara för beredningen av domarrekryteringar.

Den nu sittande grundlagskommittén har ett viktigt uppdrag, men regeringens direktiv till utredningen har inte varit tillräckliga. Vi menar att 2020 års grundlagskommitté bör ges ett bredare uppdrag eller att en ny kommitté bör tillsättas. Därför skjuter vi till ytterligare medel till detta i den här budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

För det andra föreslår vi att ytterligare 25 miljoner kronor tilldelas Regeringskansliet, utöver regeringens förslag, för att snabbare kunna genomföra utredningar för att ta fram ny lagstiftning mot gängbrottsligheten. Trots det allvarliga läge som Sverige befinner sig i har regeringen hittills varit ovillig att vidta nödvändiga åtgärder, och de utredningar som regeringen ändå tillsatt har givits alltför långa tidsramar. Därför skjuter vi till ytterligare medel i budgeten för att snabbare kunna utreda och ta fram ny lagstiftning.

De åtgärder som bör utredas är möjligheten till proaktiv hemlig avlyssning och dataavläsning mot gängkriminella, större möjligheter att utvisa gängkriminella och kraftigt skärpta straff för brott som typiskt sett begås inom ramen för gängbrottslighet. En ny regel i offentlighets- och sekretesslagen, som gör det möjligt för andra myndigheter att dela information med polisen, bör också utredas.

För det tredje föreslår vi att Regeringskansliet tillförs ytterligare 5 miljoner kronor 2022, utöver regeringens förslag, för att utreda en bidragsreform för att det alltid ska löna sig bättre att arbeta.

Herr talman! Moderaterna har genom åren lagt stort fokus på förebyggande åtgärder mot våldsbejakande extremism. Vi har presenterat en rad åtgärder för att motverka och förebygga extremism, men det finns fortfarande mycket mer att göra.

Sverige är ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle som är byggt på grundläggande värden som demokrati, rättsstat, individens frihet och ömsesidig respekt och tolerans. Religionsfriheten är en grundpelare i vår demokrati. Samtidigt förekommer våldsbejakande och extremistiska krafter och ett stort antal individer som utmanar öppenheten och trotsar demokratins spelregler.

Extremismen utgör ett hot mot demokratin. Inte sällan hotar extremismen den enskildes religionsutövning. Arbetet med att stärka enskilda kyrkors och trossamfunds säkerhets- och trygghetsarbete måste därför prioriteras.

Vi föreslår att anslaget Allmänna val och demokrati tillförs ytterligare 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag, för att stärka och öka säkerheten för enskilda kyrkor och samfund. Genom att stärka skyddet för trossamfunden säkrar vi rätten till en trygg religionsutövning.

Herr talman! För att finansiera de satsningar vi gör under utgiftsområde 1 minskas anslaget till länsstyrelserna med 80 miljoner kronor 2022 jämfört med regeringens förslag. Det innebär att vi inte tillför medel för regional klimatomställning för 2022.

Herr talman! Sverige behöver en ny kurs. Denna budget spelar roll för vilka förändringar som kommer att ske under 2022 i Sverige. I och med budgeten från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna påbörjas nu det nödvändiga arbetet med att lösa de samhällsproblem som Sverige har genom att avsätta skattemedel för att öka tryggheten, få fler i arbete och stärka välfärden för svenska folket.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 2 Hans Ekström (S)

Herr talman! "En människa, en röst - alla människors lika rätt att vara med och styra det samhälle vi lever i. Det är samhällets mest grundläggande uttryck för jämlikheten människor emellan."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Så sa Sveriges fösta kvinnliga statsminister i sin regeringsförklaring. I år är det 100 år sedan allmän och lika rösträtt praktiserades i vårt land för första gången - en seger för demokratin. Därför känns det lite extra högtidligt att få stå här i dag och debattera utgiftsområde l.

Nästa år är det allmänna val i Sverige. Då har varje medborgare chansen, och jag skulle vilja säga skyldigheten, att göra sin röst hörd. Genom valet utkräver man ansvar och pekar ut vilken riktning man vill att Sverige ta. Ju fler som röstar, desto större blir legitimiteten, och desto bättre kommer de styrande församlingarna att återspegla medborgarnas åsikter.

Det är därför klokt att inför de allmänna valen tillföra pengar för att öka valdeltagandet i grupper där det ofta är lägre - unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Också pengar för att det ska kunna hållas välinformerade skolval är ett sätt att på sikt öka valdeltagandet.

Samerna är vår ursprungsbefolkning. Därför är det viktigt att vi nu får på plats den konsultationsordning som ska stärka det samiska folkets rätt till inflytande och delaktighet. Till detta kommer också en förstärkning av resurserna till Sametinget.

I budgeten tillförs medel för att stödja de nationella minoriteternas organisering men också medel för att kunna bevara de nationella minoritetsspråken och bygga upp språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Detta är bra och efterlängtat av våra nationella minoriteter.

Den 1 januari inrättas Institutet för mänskliga rättigheter. Det är en viktig pusselbit för det långsiktiga arbetet och kommer att ha en viktig roll i säkerställandet av de mänskliga rättigheterna.

Herr talman! Det råder relativt stor partipolitisk enighet om mycket av innehållet i utgiftsområde 1 liksom om budgeten i stort. Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas förändringar berör någon procent av budgeten. Ändå har man lyckats med konststycket att sätta krokben för länsstyrelsernas viktiga roll i energi- och klimatomställningen genom att skära bort 80 miljoner från budgetpropositionens förslag, pengar som skulle ha gått till länsstyrelsernas arbete med just energi- och klimatomställning.

Det minskade anslaget riskerar att få allvarliga konsekvenser för näringslivet. Det kan leda till långsammare utbyggnad av elnätet, bristande elförsörjning och ökande elpriser. Detta skulle drabba den svenska basindustrin hårt. Ett exempel som kan ges är omställningen till koldioxidfri stålproduktion.

Det är särskilt anmärkningsvärt att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, som ofta vill framställa sig som näringslivets vänner och som nu i dessa dagar högljutt debatterar dyra elpriser, väljer att skära bort pengar som skulle kunna bidra till en bättre fungerande elförsörjning. Neddragningen är mycket olycklig och visar på problemet med bristande beslutsunderlag och beredning inför beslut. Så kan inte ett land styras.

(Applåder)

Anf. 3 Matheus Enholm (SD)

Herr talman! Sverige har fått en ny kurs. För att staka ut en sådan kurs har det varit nödvändigt att kompromissa i viss utsträckning. Kompromisser är ofta nödvändiga för att värna det som verkligen är av betydelse. En bred samsyn i grundlagsfrågor för att värna vårt lands demokrati är exempel på något som vi sverigedemokrater arbetar för i utskottet och står bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Det är även ett faktum att det är genom just breda, konstruktiva politiska överenskommelser, som det budgetunderlag vi sverigedemokrater nu har röstat igenom tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna, som den parlamentariska processen stärks i praktiken. När alla partier talar med varandra och reella sakfrågor snarare än tom symbolpolitik får stå på agendan är vårt statsskick starkt.

Ibland kan det dock vara enkelt att glömma bort att vår demokrati också är beroende av yttre förutsättningar för att den ska fungera. I en situation med kraftigt eskalerande brottslighet hotas rättsstatens legitimitet. I en situation med betydande sociala slitningar mellan olika kulturer hotas tilliten i samhället. Om vi vill ha en fungerande demokrati som håller ihop över tid kan en sådan samhällsutveckling göra det nödvändigt att kompromissa med enskilda budgetposter. Frågan är vad man kompromissar med, hur mycket och framför allt varför.

Våra samarbetspartner i budgeten, Moderaterna och Kristdemokraterna, har i det stora hela en liknande syn på den rådande situationen i landet.

Herr talman! Hot och våld mot våra invånare när de utövar sin religion kan vi aldrig acceptera. Det är en av prioriteringarna i budget, där det skjuts till extra medel till trossamfundens säkerhet.

Gängbrottslighet är ett av vårt samhälles största hot. Oskyldiga drabbas dagligen av den utbredda gängbrottsligheten, och detta måste vi få bukt med. För bara en månad sedan var det en skjutning utanför en mataffär i min grannkommun. Kulan gick rakt igenom en bilruta för någon som var inne och handlade och som var där av en helt annan anledning än att få en kula genom sin ruta. Det kunde ha slutat väldigt illa.

För att komma åt gängbrottsligheten behöver ny lagstiftning komma på plats, och där skjuter vi till medel för att skynda på arbetet. Nu har vi för första gången tagit ett reellt steg mot att tillsammans - grundligt och kompromisslöst - motarbeta de svåra samhällsproblem som Sverige lider av. Vi ser fram emot att göra detta och att därigenom stärka den svenska demokratin.

Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 4 Per Schöldberg (C)

Herr talman! Sverige firar 100 år med allmän och lika rösträtt. Detta jubileum firar vi till minne av åren 1918-1922, då riksdagen fattade ett antal beslut som gjorde att alla vuxna kvinnor och män fick rätt att rösta och ställa upp i val.

Den liberala demokratin är en av mänsklighetens bästa uppfinningar, kanske den främsta. Inget annat styrelseskick levererar samma rättvisa, frihet och nytta, från den enskilda människans möjlighet att forma sitt eget liv till samhällets förmåga att gemensamt fatta goda beslut. Medborgerliga och politiska rättigheter skyddar individen mot statligt förtryck och begränsar majoritetens makt över individen.

Folkviljan ska kanaliseras genom en effektiv förvaltning inom såväl Regeringskansliet som riksdagen, med respekt för olika minoriteter och rättssäkerheten. Den ska granskas av oberoende medier. En stor del av de politiska institutioner som är ämnade att säkerställa detta återfinns inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, som vi i dag behandlar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Den svenska demokratin måste kontinuerligt utvecklas och anpassas, rustas och försvaras, i en föränderlig värld. De offentliga institutioner vars uppgift det är att genomdriva den politik som fått stöd i allmänna val måste göra så på ett effektivt och transparent sätt. Jag återkommer till vad som ytterligare måste fokuseras på.

Herr talman! Centerpartiet avstår från ställningstagande, men vi har ett särskilt yttrande om vår politik inom utgiftsområde 1. Vi trycker bland annat på något som egentligen är näringspolitiska frågor men som kopplas till utgiftsområdet.

Bland annat vill vi att Regeringskansliet tar ledartröjan kring regelförenklingar. Regeringen har levererat mål för regelförenklingar som i sig är ganska bra. Men de måste följas upp med handfasta åtgärder vad gäller både Regelrådet och styrning inom Regeringskansliet. Det är därför som vi tillför ytterligare medel.

Utöver detta vill vi höja den internationella utblicken på området genom att skapa ett ordentligt underlag och en utredning om regelförenklingsarbete i olika länder. Vi vill utreda huruvida det vore lämpligt att differentiera lagstiftningen utifrån företagsstorlek, då små företag lever under andra villkor än stora företag. Allt detta ska naturligtvis göras med lagen och rättssäkerheten i förarsätet.

Ett annat område inom närings- och miljöpolitiken som just nu är av största betydelse är tillståndsprövning och tillsynsvägledning. Vi vill ge länsstyrelserna ytterligare medel för att effektivisera denna prövning och vägledning, så att till exempel de gruvärenden som nu väntar på beslut verkligen kommer till ett avgörande.

I alla väl fungerande demokratier är frågan om nationella minoriteter det som på många sätt definierar nivån på demokratin. Vad gäller den viktiga frågan om nationella minoriteters rättigheter vill vi inrätta ett språkcentrum för meänkieli i Övertorneå.

Centerpartiet ser också med oro på mediers utveckling, i synnerhet på landsbygden. Vi har fortfarande många som läser en papperstidning, även fådagarstidningar. De kan vara en väldigt viktig informationskälla när det gäller vad som händer i ditt närområde men även ge en bild av vad som händer utanför din by eller ditt samhälle. Att läsa den lokala tidningen är en del i den centrala demokratin. I det mediestöd som finns inom utgiftsområdet vill vi att det tillförs ytterligare medel så att presstödet för fådagarstidningar räknas upp.

Herr talman! Att försvara Sverige handlar om att försvara det moderna likaväl som det historiska Sverige som många av oss älskar. Det handlar om att rusta grundlagar och institutioner som garanterar rättssäkerhet, rättsstatlighet, demokrati, mänskliga rättigheter och skydd och främjande av nationella minoriteter.

Och just på temat att rusta våra institutioner måste jag tyvärr säga att jag allt oftare blir varse det tryck som myndigheter, chefer och handläggare blir utsatta för. Ibland handlar det om rena hot och ibland bara om obehagligheter. Detta är kanske inte ett nytt fenomen, men jag oroas över alla de signaler som jag får om hur myndigheter utsätts för rena intrång i verksamheten, hur enskilda handläggare hängs ut på sociala medier och hur statliga ämbetsmän måste byta adress eller vidta andra åtgärder för att skydda sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Detta är inte okej, och det måste vi som beslutar om ekonomiska ramar ta på allvar framöver. Den svenska ämbetsmannatraditionen måste värnas från yttre påverkan, så att beslut kan tas rättssäkert och neutralt. Samlat kan sägas att det måste till krafttag för att förnya den statliga förvaltningspolitiken även ur ett säkerhetsperspektiv.

Herr talman! Jag noterar i statsministerns regeringsförklaring, bland mycket annat viktigt, en organisatorisk förändring. Kansliet för krishantering flyttas från Justitiedepartementet till Statsrådsberedningen. Centerpartiet har tidigare genom bland annat tillkännagivanden varit tydligt med detta, och vi ser med glädje på att denna förändring nu genomförs.

Till sist: Det lackar mot jul, och jag vill önska talmannen, kollegor i utskott och tjänstepersoner på kansliet en välförtjänt jul- och nyårsvila.

Anf. 5 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Vänsterpartiet kämpar för ett mer jämlikt, hållbart och rättvist samhälle. Vi vill minska klyftorna och stärka välfärden med satsningar som ger bättre kvalitet, bättre arbetsvillkor och fler arbetstillfällen. Och inte minst vill vi se en välfärd som både omfattar fler och garanterar den trygghet som man har rätt att förvänta sig när man har gått i pension eller drabbats av sjukdom eller arbetslöshet.

I Vänsterpartiets budgetmotion, Röd politik för en grön omställning, föreslår vi en återstart av Sveriges ekonomi efter coronapandemin. Vi vill även se en stor grön och modern omställning av samhället som skapar utveckling och arbetstillfällen i hela landet.

Våra förslag ökar tryggheten för människor genom stärkta socialförsäkringar och tryggare arbetsvillkor. Vi ger småföretagare bättre förutsättningar, och vi bygger ut både infrastrukturen och transportsektorn. Genom vänsterpolitik skapar vi en välfärd som kommer alla till del, från förlossningssalen, genom skola och arbetsliv och till de äldre med behov av omsorg.

Krishantering i dag handlar, förutom om att hantera pandemins effekter, även om att reparera de stora skador som de senaste 30 årens nedmonteringar av vår gemensamma välfärd har orsakat vårt samhälle. Det handlar om en ekonomisk politik som bygger på idén att de rika ska gynnas, att makten ska lämnas över till marknaden och att allt som är demokratiskt och politiskt styrt är en belastning och därför ska privatiseras.

Herr talman! Den nyliberala ekonomiska politiken, som har genomförts av både borgerliga och socialdemokratiska regeringar, har gjort att 10 procent av befolkningen i Sverige har hela 75 procent av den samlade förmögenheten. Vi har en av världens mest skeva fördelningar av förmögenhet och kapitalinkomster. Beskattningen är låg, och Sverige har ingen förmögenhetsskatt. Välfärdens underfinansiering, klimatkrisen och den höga arbetslösheten hänger samman med skattesänkningar. När rikedomen samlas hos ett fåtal används den inte för att investera i vår gemensamma välfärd.

Vänsterpartiet vill ändra på detta. Nu behövs det investeringar i vårt gemensamma. Därför föreslår vi att det införs en skatt på stora förmögenheter och att skatten på kapitalinkomster höjs för att finansiera ökade resurser till det gemensamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Koldioxidutsläppen och arbetslösheten ska ned, och den ekonomiska jämlikheten ska upp. I vår budget avsätts cirka 72 miljarder kronor mer än vad regeringen gjorde på reformer för att påskynda den gröna omställningen, stärka landsbygden och kommunsektorn samt rusta upp trygghetssystemen och sjukvården.

Herr talman! Vänsterpartiets budget ska ses som en helhet, även om denna debatt handlar om partiernas förslag inom utgiftsområde 1. Jag vill därför redogöra för de förslag och prioriteringar som vi har.

Vi gör en satsning på över 30 miljoner kronor till Sametinget, urfolket samernas parlament. Det skulle kunna möjliggöra en språksatsning som vi alla vet är mycket angelägen. Det går faktiskt inte att tillräckligt understryka hur akut situationen är för de samiska språken.

Samtidigt är Sametingets resurser starkt begränsade. Till exempel har det samiska biblioteket, som är en resurs för hela landet, enbart en halvtidstjänst i dag. Vi vill även införa stipendier för samiska språkstudier och ge Sametingets etiska råd ökade resurser för arbetet med repatrieringen av samiska kvarlevor och heliga föremål.

Herr talman! Tyvärr har inte heller regeringens strategi för romsk inkludering fått avsedd effekt. I förra årets budget lade regeringen in ynka 1 ½ miljon kronor i det särskilda anslag som finns för den romska minoriteten, vilket vi kritiserade. Nu är det mer pengar avsatta - 12 miljoner kronor - och vi ser med glädje att regeringen har gjort en satsning på 15 miljoner kronor som inte har tagits bort i Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budgetreservation.

Vänsterpartiet tycker dock att det behöver göras mer. Vi avsätter därför 10 miljoner kronor till i vår budget. Ansvarig länsstyrelse för romsk inkludering efterfrågar en mer långsiktig lösning, som inte bygger på kortsiktiga projekt och bristande kontinuitet.

I en rapport från 2017 framgick det att enbart 20 kommuner arbetade med strategin för romsk inkludering. Det är för dåligt. Vi anser att arbetet med romska frågor behöver samlas vid ett nationellt centrum eller en myndighet, precis som Kommissionen mot antiziganism har föreslagit.

Herr talman! I en alltmer digitaliserad värld, där data om oss samlas in och lagras i stort sett hela tiden, blir det viktigt att det görs på ett korrekt sätt och att data om oss inte sprids på ett okontrollerat sätt.

Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Datainspektionen, är den myndighet som har i uppdrag att skydda alla våra personuppgifter, till exempel om hälsa och ekonomi, så att de hanteras korrekt och inte hamnar i orätta händer.

Varje år rapporterar företag och myndigheter in tusentals anmälningar till Imy när personuppgifter har läckt eller behandlats felaktigt. Ändå räknar myndigheten med att det finns ett stort mörkertal som inte rapporteras. Det kan handla om läckor av allt från patientinformation till uppgifter ur ett kundregister.

I somras rapporterade Ekot om hur tre olika banker på olika sätt hade läckt hemsidesbesökares telefonnummer och mejladresser till Facebook. Det var först i samband med Ekots granskning som bankerna upptäckte att det hade skett. Imy bedömer självt att uppdraget är underfinansierat med cirka 20 miljoner årligen. Detta har resulterat i ett ansträngt läge på myndigheten, med långa handläggningstider för exempelvis kamerabevakningstillstånd, och i att önskvärd tillsynsverksamhet inte har utförts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Regeringen använder detta faktum, att Imy är överbelastat av arbete, i sin argumentation för att integritetskränkande insatser, till exempel kameraövervakning, i allt mindre grad ska kräva tillstånd i stället för att faktiskt se till att myndigheten får förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.

Vi i Vänsterpartiet värnar det viktiga integritetsskyddsarbetet, och vi föreslår därför en satsning på 10 miljoner i år och 20 miljoner kommande år för att Imy ska kunna fullgöra sina uppgifter, bland annat med inspektioner och tillsyn samt hantering av anmälningar med anledning av GDPR och kamerabevakningslagen.

Vi föreslår även en 10-procentig sänkning av anslaget till Kungliga hov- och slottsstaten samt en sänkning av riksdagsledamöternas arvoden och extraersättningar med knappt 132 miljoner.

Anf. 6 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Man får mycket goda idéer när man lyssnar på debatten, och jag tyckte särskilt det senaste inlägget var intressant.

Jag vill börja mitt bidrag i den här debatten med att säga att vi är mer överens än vi är oense. Rikets budget är över 1 200 miljarder. M-KD-SD-budgeten omfattar en omfördelning på runt 20 miljarder. Det ska sättas i kontrast till att det faktiskt är 1 200 miljarder som vi är överens om.

Därför vill jag passa på att stryka under vad V har sagt och vad vice ordföranden i S har sagt, det vill säga lyfta fram förstärkningen av samernas och romernas situation samt att ett nytt MR-institut ska inrättas. Vi ställer oss alla bakom detta, även Kristdemokraterna - som inte har varit så lite engagerade i frågan.

Vad tillför en M-KD-SD-budget, som inte annars skulle ha funnits? Förbättringar, skulle jag vilja säga. På detta utgiftsområde handlar det om ungefär 40 miljoner kronor, som innebär en förstärkning av bland annat Regeringskansliet.

Som vi redan har hört ställer sig KU bakom ett gemensamt förslag från ledamöterna i Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna om anslagen för 2022 inom utgiftsområde 1. Totalt uppgår anslagen inom utgiftsområdet till cirka 17,2 miljarder kronor.

I onsdags beslutade kammaren om den totala budgeten, och i dag ska vi bidra med en fördelning inom vårt utgiftsområde i betänkande KU1. Utskottet anser, med stöd från KD-M-SD-budgeten, att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ska tillföras ytterligare 10 miljoner kronor för 2022 jämfört med regeringens förslag, för att finansiera en utredning om att stärka enskildas fri- och rättigheter och domstolars oberoende.

Grundlagskommittén bör ges ett bredare uppdrag eller en ny kommitté tillsättas. Utskottet anser att enskildas grundläggande rättigheter behöver stärkas. Bland annat bör staten få ett utökat ansvar för rättegångskostnaderna i tvister som rör enskildas fri- och rättigheter. Det förstärkta grundlagsskydd som finns för vissa rättigheter bör omfatta fler rättigheter, till exempel äganderätten och näringsfriheten.

Vidare anser utskottet att man bör utreda om en skyldighet kan införas för staten att skydda enskilda från kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter som utförs av andra enskilda.

Domstolars oberoende bör stärkas, och det bör bland annat utredas om det ska tillsättas ett från riksdagen och regeringen oberoende organ som ska ansvara för beredningen av domarrekryteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

När det gäller anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. tillförs ytterligare 25 miljoner kronor för 2022 jämfört med regeringens förslag för att snabbare kunna genomföra utredningar för att ta fram en ny lagstiftning mot gängbrottslighet och för att hejda nyrekryteringar till kriminella gäng. De åtgärder som bör utredas är möjligheten till proaktiv hemlig avlyssning och dataavläsning mot gängkriminella, större möjligheter att utvisa gängkriminella och kraftigt skärpta straff för brott som typiskt sett begås inom ramen för gängbrottslighet. Det handlar även om att införa visitationszoner och system med anonyma vittnen och att göra det brottsligt att vara med i gäng. En ny regel i offentlighets- och sekretesslagen som gör det möjligt för andra myndigheter eller till exempel kommuner att dela information med polisen bör utredas.

Ytterligare en post på 5 miljoner kronor inom anslaget 4:1 handlar om regeringens förslag för att utreda en bidragsreform. Där vill jag särskilt lyfta fram införandet av en jobbpremie vid övergång till arbete i form av antingen en utbetalning eller en skattelättnad som tar ned marginaleffekterna för den som går från försörjningsstöd till arbete. Det är åtgärder för att förhindra att sammanlagda bidrag och ersättningar gör det olönsamt att arbeta samt vidare en ansvarsfördelning mellan stat och kommun för långtidsarbetslösa.

En post på 10 miljoner kronor inom anslaget 6:1 tillförs. Då handlar det om att öka säkerheten för trossamfunden. Vi vet att i rikets tredje stad går inte judar säkra. Vi vet att människor är förföljda utifrån sin religion, sin trosuppfattning, också i Sverige. Vi vill stärka säkerheten för dessa trossamfund.

Med detta sagt var budgeten som S-MP-regeringen lade fram inte helt fel, men med dessa ändringar blev den ännu bättre. Därför yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Jag vill sedan ta upp det särskilda yttrande som Kristdemokraterna har i betänkandet. Religions- och övertygelsefrihet är en viktig fråga att ta hänsyn till i utformningen av svenskt utvecklingssamarbete. Det handlar om frihet från tvång, frihet att uttrycka sig och icke-diskriminering. Jag och Kristdemokraterna anser mot denna bakgrund att regeringen bör se till att alla diplomater får utbildning och fortbildning i frågor som rör religionsfrihet. Regeringen bör även ge en särskild ambassadör i uppdrag att verka för att respekten för religionsfriheten stärks.

Jag vill också säga något om Jerusalem och ambassaden i Tel Aviv. Väl medveten om att det är fråga om vad regeringen har på sitt bord kan ändå riksdagen ha en mening. Utifrån Kristdemokraternas uppfattning kan jag säga att Jerusalem aldrig har varit huvudstad i något annat land än Israel eller för något annat folk än det judiska. Kristdemokraterna anser att den svenska ambassaden vid en lämplig tidpunkt bör flyttas från Tel Aviv till Jerusalem.

Mot bakgrund av att KU sedan lång tid tillbaka anser att riksdagen inte har till uppgift att fatta beslut i frågor som rör utrikesförvaltningens organisation eller förändringar i övrigt inom utrikesrepresentationen väljer jag därför att inte reservera mig till förmån för motionsyrkandena om dessa frågor - men jag står bakom dem och anser att regeringen bör lyssna till oss.

Anf. 7 Jessica Wetterling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Jag vill inte bara fråga ledamoten Tuve Skånberg i enskildhet, utan jag har en fråga som jag vill ställa här om Kristdemokraternas förslag till budget på detta område.

I går inleddes Sametingets plenum i Kiruna. För en vecka sedan bad Svenska kyrkan samerna om ursäkt offentligt för de övergrepp och den diskriminering som kyrkan historiskt utsatt det samiska folket för. Man kan verkligen konstatera att kyrkan här ligger i framkant jämfört med staten.

I Kristdemokraternas förslag till budget minskas anslaget till Sametinget, 3:1, med 6 miljoner. Sametinget nämns inte alls i Kristdemokraternas motion för utgiftsområde 1 och inte heller i Kristdemokraternas budget. De nationella minoriteterna nämns inte heller.

Jag vill därför fråga ledamoten Tuve Skånberg: Vad anser Kristdemokraterna att Sametinget ska skära ned på?

Anf. 8 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Först vill jag säga att de övergrepp som har skett mot det samiska folket, som jag själv räknar någon gen från, är oförsvarliga. Jag vill göra mitt absolut bästa - och det vill Kristdemokraterna också göra - för att detta inte ska glömmas och för att de ska få en ursäkt.

Att Svenska kyrkan gör det här är grundat i ett beslut som en fristående, självständig kyrka gör. Jag kan som privatperson värdesätta och uppmuntra det och tycka att det är bra, men jag kan som politiker inte lägga mig i vad en kyrka eller ett trossamfund gör. Men jag noterar det och ser det med tillfredsställelse.

Staten är en annan sak; det är på vårt bord. Jag menar att det är viktigt att stärka samernas situation, och det får göras med en omfördelning inom anslaget. Det är sant att det finns en minskning, men det är inte sant att vi inte vill stärka Sametinget.

Anf. 9 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Med Vänsterpartiets budget skulle Sametinget tillföras över 30 miljoner. Vår avsikt skulle vara att rikta de pengarna särskilt till en språksatsning, för vi vet hur akut frågan är. Det är inte heller någon hemlighet, utan det har vi debatterat ofta i den här kammaren.

Ord behöver också följas av handling. På vilket sätt stärks samernas situation när Kristdemokraterna sänker sitt anslag till Sametinget med 6 miljoner?

Anf. 10 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Tänk om Vänsterpartiet och Jessica Wetterling hade varit med och förhandlat! Då hade det antagligen sett annorlunda ut. Välkomna att göra det i fortsättningen!

Anf. 11 Tina Acketoft (L)

Herr talman! Liberalerna lägger ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet, och därför avstår jag från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet. I det yttrandet står bland annat att politiken måste leverera om Sverige ska stå starkt efter den värsta krisen i modern tid - en kris som aldrig verkar ta slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Coronapandemin har inneburit att många har mist livet, att andra lever med allvarliga hälsokonsekvenser av viruset, att många har förlorat sin försörjning och att allas våra grundvalar har testats.

Mitt i detta är vi i utskottet särskilt medvetna om att medborgarnas rättigheter inte får tummas på, inte ens i kristider, och därför ser vi vikten av att den offentliga makten alltid granskas. Liberalerna ser också att den granskningen behöver förstärkas. År efter år får vi JO:s ämbetsberättelse som visar detta. Antalet anmälningar från medborgarna ökar för varje år, och behovet av JO:s tillsyn och granskningar gör detsamma.

Jag vet att alla partier i denna kammare ser vikten av att vi har JO för att upprätthålla rättssäkerheten, men Liberalerna tillför också medel för detta - 4 600 000 kronor mer, närmare bestämt, än vad som är föreslaget - för att säkerställa att JO ska kunna utföra sitt uppdrag.

Det är kallt på många sätt i Sverige just nu. Tillgång till el är en förutsättning för trygghet och hållbar tillväxt. Sedan 2019 har länsstyrelserna i Stockholm, Uppsala, Västra Götaland och Skåne analyserat förutsättningarna för trygg elförsörjning inom regeringsuppdraget som heter just Trygg elförsörjning. Man bedömer att användningen av el kommer att öka ytterligare under kommande decennier, men elen produceras inte där den främst används, det vill säga i södra Sveriges storstadsregioner.

Om konsekvenserna av detta hade jag som skåning kunnat berätta mycket - om företag som inte etableras, om arbetstillfällen som uteblir och om enskildas ohemula elräkningar i dag och i morgon - men det är en annan debatt.

Vi behöver kapacitet i elnäten så att elen kan föras från producent till konsument alla tider på året utan driftstörningar. En del i det arbetet bygger på att länsstyrelserna kan utveckla gemensamma metoder, skapa rutiner och verktyg och samordna prognoser om det framtida elbehovet. Och därför behövs utökade resurser.

Det är glädjande att regeringen, i linje med januariöverenskommelsen, gav Länsstyrelsen i Östergötland i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Liberalerna vill bredda uppdraget till att också omfatta uppgiften att föreslå hur myndigheter på ett bättre sätt kan arbeta för att göra en strukturerad insamling av data och föra statistik.

Vi alla här vet alltför väl hur viktigt det är att ha tillgång till pålitliga och tydliga data när vi debatterar och hur svårt det annars är att lyfta ett problem. Därför tillför Liberalerna länsstyrelserna 35 miljoner kronor totalt i förhållande till regeringens budgetförslag, alltså det som föll. I den budget som vi nu har att debattera har man under just denna punkt tagit bort 80 miljoner kronor från regeringens föreslagna budget.

Herr talman! Om man har som mål att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom, vilket borde vara helt självklart, som regeringen har med sin strategi för romsk inkludering - då måste man också ta till sig av den utvärdering som görs av Länsstyrelsen i Stockholm på uppdrag av regeringen. År efter år påtalas där tydligt att insatserna är för begränsade, för kortsiktiga och för projektbaserade eftersom det bland annat saknas resurser. Därför lägger vi från Liberalerna i vår budget till 10 miljoner kronor på anslagsposten Åtgärder för den nationella minoriteten romer för att skapa bättre förutsättningar för genomförandet av strategin för romsk inkludering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Det är en turbulent period vi går igenom. Det utgiftsområde som vi nu debatterar kan ibland te sig torrt och fjärran för många, men det är uppenbart att det vi har att hantera i dag bakom tabeller och fotnoter är en viktig del i att skapa ett robust och tryggt land för alla som bor här.

Anf. 12 Anna Sibinska (MP)

Herr talman! Tillsammans med resten av världen kämpar Sverige sedan ett och ett halvt år mot covid-19-pandemin. Läget är fortfarande mycket osäkert samtidigt som ekonomin återhämtar sig snabbt, fler kommer åter i arbete och nya möjligheter att lösa samhällsproblem skapas.

Miljöpartiet har i regeringen och i riksdagen drivit kampen för att ställa om Sverige. Det står för oss klart att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna går fram med förändringar av budgetpropositionen som i en avgörande tid styr Sverige i helt fel riktning.

I dag debatterar vi utgiftsområde 1. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1. Vi hänvisar till reservation 1 i finansutskottets rambetänkande.

Herr talman! Högerpartierna gör rejäla neddragningar för länsstyrelserna - totalt 80 miljoner - jämfört med regeringens förslag. Pengarna var avsedda för regional omställning, Energisteget samt näringslivets omställning. Välbehövliga medel för regionala utvecklingsåtgärder för återstart avvisas.

I dag är länsstyrelserna spindeln i nätet för arbetet med att företag, kommuner och andra aktörer ska lyckas i klimatomställningen. De ansvarar för att samordna och implementera de regionala klimatstrategierna. De ansvarar också för att möjliggöra för andra aktörer att göra mer för klimatet. Allt detta ska ske för att de mål ska nås som riksdagen - vi i denna kammare - har satt upp. M, KD och SD drar undan mattan för detta viktiga arbete. Det beklagar jag.

Länsstyrelsernas verksamhet på området var redan underfinansierad. Att den statliga finansieringen dras in innebär också att ansökningar för ytterligare medel, till exempel EU-medel, försvåras genom att medfinansieringskraven inte kan uppfyllas. Detta innebär att länsstyrelserna inte längre kommer att ha råd med viktiga projekt som kan minska utsläppen. Det beklagar jag.

Min fråga till högeroppositionen är därför: Vem tycker ni ska driva genomförandet av de regionala klimatstrategierna i stället? Vem ska se till att vi når riksdagens klimatmål på kommunal och regional nivå? Om vi ska lyckas med en klimatomställning värd namnet måste det få kosta. För vad är viktigare att prioritera än en hållbar klimatomställning och våra barns framtid?

Herr talman! JO är en mycket viktig samhällsaktör som främjar landets demokratiska system och värnar om rättssäkerheten i det offentliga Sverige. JO:s beslut har stor legitimitet och genomslagskraft. Nyligen kom JO:s ämbetsberättelse. För mig är berättelsen ett tydligt kvitto på de utmaningar som vi står inför. Bakom diarienumren finns berättelser om människor som har behandlats illa av det offentliga Sverige, av demokratins institutioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Jag blir beklämd när jag läser om ungdomar som blir slagna på Sis-hem, eller hålls häktade i många månader utan häktningsförhandling. Som ledamot i konstitutionsutskottet vet jag att det är för dessa människor jag arbetar varje dag. Jag vill därför uppmuntra mina kollegor i riksdagen att fortsätta värna JO:s viktiga uppdrag och verksamhet. Rättssäkerheten är bland det mest värdefulla vi har i den svenska demokratin.

I övrigt hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

Anf. 13 Camilla Hansén (MP)

Herr talman! Det råder ingen tvekan om att Miljöpartiet brinner för demokrati, urfolksrätt och minoriteter. Det har vår tidigare demokratiminister Amanda Lind visat varje dag i sitt uppdrag.

I den rödgröna regeringens budgetproposition, som först lades på riksdagens bord, stärks nationella minoriteters kultur och rätt till språk, och lagskyddet mot diskriminering skärps. Efter årsskiftet inrättas Institutet för mänskliga rättigheter i Lund för att främja och bevara de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Rasism, hatbrott och intolerans hör inte hemma i Sverige. Verksamheter som motverkar eller förebygger rasism får utökat stöd.

I måndags valdes Magdalena Andersson till Sveriges första kvinnliga statsminister. Sällan har vi haft större anledning att applådera i riksdagens kammare. Många i kammaren blev också berörda av det historiska ögonblicket. Vi har nu en extremt kompetent och driven statsminister. Det är det viktiga. Hon är också kvinna. Det är det historiska.

Demokratin är fortsatt stark i vårt land. Det visar inte minst de senaste veckornas riksdagsarbete. En del blir kanske förvånade över att jag säger så, men här har skett snabba och omvälvande förändringar i det politiska läget. Det kan tyckas arbetsamt, och det kan ibland vara svårt att förutse vad som ska hända. Men faktum är att riksdagens arbete tickar på, och vi står här och fortsätter att behandla budgeten.

En stark demokrati är ingenting man kan ta för givet. I Sverige är de flesta nöjda med hur demokratin fungerar, men vi måste ändå fortsätta att utveckla vår demokrati så att den stärks. Det gör den genom att fler och fler blir delaktiga i den. Den hotas när de som är delaktiga tystas, det vill säga när förtroendevalda, opinionsbildare och journalister hotas till tystnad eller väljer att inte säga det de vill ha sagt i den offentliga debatten.

Det pågår ett viktigt arbete i 2020 års grundlagskommitté. Där företräder jag Miljöpartiet. Vi i kommittén arbetar för att stärka skyddet för demokratin och för domstolarnas oberoende. Det är viktiga åtgärder som utreds, bland annat att man inte ska kunna ändra grundlagen alltför lättvindigt. Miljöpartiet vill bland annat göra det svårare att ändra grundlagen genom att det mellanliggande val som krävs för att en grundlagsändring ska gå igenom ska vara ett ordinarie val.

Trots kommitténs viktiga och ibland, ska jag erkänna, inte helt lätta uppdrag vill jag skicka med en sak till er som lyssnar. Det är vi tillsammans som stärker demokratin. Man kan bara göra en viss del i en grundlagsutredning. Var inte nöjd med att bara rösta vart fjärde år! Engagera dig! Du kan gå med i det parti som du brukar rösta på. Då är du med och stärker den svenska demokratin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Jag nämnde kort Institutet för mänskliga rättigheter som inrättas den 1 januari. Institutet får en viktig uppgift i att övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter i Sverige. Detta är ett vallöfte från Miljöpartiet som nu infrias, och vi vill fortsätta att stärka institutets oberoende. Därför har vi motionerat om att en utredning behöver se över möjligheten att skydda uppdraget och ledningsformen i grundlag. Utifrån det engagemang för grundläggande rättigheter, som jag hör finns i konstitutionsutskottet, tror jag att det finns möjlighet att finna en samsyn även i denna viktiga fråga. Jag ser fram emot att diskutera detta.

Herr talman! Båda Sveriges folkvalda parlament sammanträder i dag. Jag vill säga några ord om Miljöpartiets politik för det samiska folket.

Tystnadens politik för det samiska folket har nått vägs ände. Relationerna mellan staten och urfolket samerna går närmast att beskriva som ett öppet sår, såväl historiskt som i vår samtid. Den strukturella rasism och diskriminering som det samiska folket genom historien har utsatts för får konsekvenser än i dag. Men någonting håller på att hända. De samiska perspektiven och frågorna ökar i synlighet runt om i samhället, bland annat genom Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket, vilket tidigare nämndes.

Det som förvånar mig lite i den budget som har gått igenom är att det där inte finns några prioriteringar för dessa frågor. Antingen betyder det att frågorna i detta läge inte är viktiga nog att förhandla om, eller så är man nöjd med det arbete den tidigare regeringen har gjort.

Det kommer att bli en viktig uppgift för den nya regeringen och den nya ansvariga ministern att inte bara fortsätta det arbete som pågår utan att hela tiden vilja lite mer. För när rättigheter stärks uppstår ett motstånd hos dem som oroar sig för att det innebär att deras rättigheter försvagas.

Jag vill särskilt understryka vikten av en konsultationsordning, som vi i riksdagen bereder, och för den sanningskommission som inrättas. Det är hög tid att det samiska folket får yttra sig i beslut som berör dem och att de får upprättelse.

Kom ihåg att det här utskottet ska värna grundlagarna! Det innebär att värna det samiska folkets och alla etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjlighet att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv. Behålla och utveckla är nyckelord. Jag kan försäkra er om att Miljöpartiet kommer att fortsätta bevaka de här frågorna i aktuella ärenden framöver.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)