Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anf. 84 Arin Karapet (M)

Fru talman! I dag ska vi från socialförsäkringsutskottet debattera betänkandet om utgiftsområde 10.

Fru talman! Sjukförsäkringen är ett av de verktyg som är gemensamt för oss i Sverige och vårt samhälle och som utgör vår grundtrygghet. Ingen av oss här inne eller utanför denna byggnad vet om vi någon gång kommer att bli allvarligt sjuka eller drabbas av ohälsa. Därför har vi i Sverige en obligatorisk sjukförsäkring som vi finansierar gemensamt och där vi säger att den som faller utanför har ett skyddsnät som fångar upp.

Det blir allt tydligare när vi är mitt i en pandemi, en pandemi där ingen av oss vet om vårt liv eller vår hälsa är i fara. Men vi är i fara, för ingen är immun och det finns inget vaccin. Vi vet att vi har stora grupper i vårt samhälle som är extra sårbara, och om viruset träffar dem kan deras liv vara i absolut fara. Det är bara att titta på alla våra sjukhus och de dödstal som stiger alltmer för varje dag som går.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Under detta år har vårt utskott, tillsammans med regeringen, som vi har ett gott samarbete med i många frågor, bland annat tagit initiativ till att förlänga ersättningen till riskgrupper, det vill säga arbetstagare som riskerar livet om de går till sitt arbete. Man fattade beslut om att de i stället skulle få ersättning och kunna stanna hemma och inte sätta sitt liv på spel. Och föräldrar som har ett barn i riskgrupp ska inte tvingas till arbete utan kunna stanna hemma och ta hand om barnet tills viruset har bekämpats.

Fru talman! Det funkade väldigt bra i början av pandemin. Regeringen lade fram ett förslag om att förlänga ersättningen till riskgrupper i 90 dagar. När det var fyra dagar kvar vaknade regeringen till och förlängde ersättningen, på utskottets initiativ. Detta skedde inte bara en gång utan två gånger, det vill säga att regeringen var senfärdig. Enligt Riksrevisionens kritik av hur regeringen styr sina myndigheter saknas en tydlig uppföljning, och det avspeglas även i de frågorna.

Moderaterna gick fram med ett utskottsinitiativ om att man ska ge ett undantag för prövning av arbetsförmåga efter 180 dagar för dem som har drabbats av covid-19, för vi vet väldigt lite om det. Vi vet hur man ska behandla diskbråck och knäproblem, men covid-19 vet vi väldigt lite om. Det är många i vårt samhälle som har drabbats väldigt allvarligt till följd av covid-19. Det kan vara en person som har legat i respirator i 30-40 dagar, som har tappat all vikt och som inte har rört kroppen eller någonting. Den personen har förmodligen arbetsförmåga på sin vanliga arbetsplats, men återhämtningen tar tid.

I och med att vi vet väldigt lite om sjukdomen och att sjukvården är belastad gick vi fram med ett initiativ om förlängning. Regeringen kom med ett förslag samma dag som initiativet skulle diskuteras, men om man är ansvarig för ett land och har ett helt departement bakom sig bör man alltid ligga i framkant. Men nog om det.

Det som vi moderater också vill är att regeringen ska ta fram försäkringsmedicinska beslutsunderlag för psykiska diagnoser. Vi kan väldigt mycket om behandling av traditionella sjukdomar, som jag nämnde - knäproblem, ryggproblem, besvär med axeln etcetera - men vi ser att antalet sjukskrivningar på grund av psykosocial ohälsa ökar.

I dag finns inte ett försäkringsmedicinskt beslutsunderlag som både handläggaren på Försäkringskassan och läkaren kan utgå ifrån, så att man åtminstone försöker arbeta enhetligt. I dag är det lite som ett lotteri när man besöker läkaren eller när man kommer i kontakt med Försäkringskassan. Det kan vara helt avgörande hur ett läkarutlåtande skrivs eller vilket engagemang det finns hos handläggaren. Därför är det otroligt viktigt att få fram försäkringsmedicinska beslutsunderlag för psykiska diagnoser, för när personer väl har blivit sjukskrivna ska principen och målet vara att så många som möjligt ska komma tillbaka till arbetet.

Om det är något vi ser i coronapandemin är det konsekvensen av att vara isolerad och avskärmad från sociala kontakter. Sjukförsäkring och sjukpenning ska gå till den som är behövande, och det finns och kommer att finnas grupper som inte kommer att kunna komma tillbaka till normalt förekommande arbete eller till arbetsmarknaden över huvud taget. Men ambitionen ska vara att så många som möjligt ska komma tillbaka till någon form av arbete. Det handlar om synen på människan och på människovärdet.

Allt fler människor får psykiska diagnoser, och det vi vet är att social kontakt är extremt viktigt. Det är bara att titta på våra äldre och vad de får gå igenom på våra äldreboenden när de avskärmas från det övriga samhället. Sjukförsäkringen får inte bli en försäkring som skickar ut människor i långvarigt utanförskap, så som den gjorde i början av 2000-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Nog om detta, fru talman. Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen enhet, och eftersom riksdagen i steg ett - rambeslutet - har ställt sig bakom regeringens ramar för statsbudgeten och inriktning för budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet. Vi hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

Anf. 85 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Min fråga till Arin Karapet från Moderaterna lyder så här: Mitt under brinnande pandemi lägger Moderaterna fram förslag som skulle göra livet mycket svårare för sjuka. På vilket sätt gör ökad otrygghet och risk för fattigdom att sjuka blir friskare?

Anf. 86 Arin Karapet (M)

Fru talman! Jag vet inte vilken fråga jag ska svara på, fru talman, men jag tycker att vårt agerande i utskottet under det här året visar att det är tvärtom.

Vid två tillfällen har regeringen släpat fötterna efter sig när det kommer till förlängd ersättning till riskgrupper. Det höll på att bli ett glapp där människor hade blivit utförsäkrade på riktigt. Det är lätt att slå på stora trumman och använda stora ord, men det är inte Arin Karapet och Moderaterna som är i regeringsställning. Jag tillhör oppositionen, fru talman. Nu går Mattias Vepsä som socialdemokrat i opposition mot sig själv. Min fråga är varför Socialdemokraterna och Mattias Vepsä drar fötterna efter sig och väntar på att socialförsäkringsutskottet ska göra arbetet åt Socialdepartementet.

Anf. 87 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! I våras var Moderaterna snabbt ute och föreslog 100 miljarder per månad i stöd till företag, för det var ju inte företagens fel att pandemin slog till. Samma parti tycker dock att det är de sjukas fel att de är sjuka och vill spara 7 miljarder på dem.

Mitt under brinnande pandemi lägger Moderaterna fram ett eget budgetförslag, och jag får upplysa ledamoten om att hans parti i sin egen budget föreslår nya karensdagar. Man föreslår sämre ersättningar, och man föreslår framför allt en ny stupstock - som skulle slå allra hårdast mot dem som är allra sjukast i vårt samhälle, nämligen de långtidssjuka. Min fråga blir därför återigen: På vilket sätt gör ökad otrygghet och större risk för fattigdom att de allra sjukaste blir friskare?

Anf. 88 Arin Karapet (M)

Fru talman! Vi är mitt i en brinnande pandemi, och nu kommer de stora attackerna mot mig och Moderaterna om vårt särskilda yttrande. Men det är ju faktiskt Mattias Vepsäs parti som styr landet. Varför har ni inte gjort de förändringar ni pratar om, Mattias Vepsä? Varför väntar ni på att oppositionen ska ta initiativ för att covidsjuka eller riskgrupper inte ska hamna i ett glapp och faktiskt bli utförsäkrade här och nu? Det säger också lite om synen på människan och sjukförsäkringen.

Vi tror att människor kan komma tillbaka till arbete, och vårt mål är att så många som möjligt ska göra det. Då minskar även kostnaderna. Vi slår inte mot dem som är sjukast, utan det handlar om att du ska kunna komma tillbaka till arbete. Du har varit frisk en gång, och nu är du sjuk. Du kan bli frisk igen - det är målet.

Anf. 89 Ida Gabrielsson (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Jag vill börja med att fråga ledamoten Arin Karapet och Moderaterna hur de ser på de förslag som läggs fram i budgeten. Vi har ju en pågående pandemi, och smittspridningen är stor. Vi ser vad det har fått för konsekvenser, och i det läget föreslår Moderaterna att en extra karensdag ska införas. Samtidigt som vi ser att det bara i år är över 20 000 människor som söker försörjningsstöd i landets kommuner trots att de är sjukskrivna av en läkare föreslår Moderaterna att stupstocken och den bortre parentesen ska återinföras. Hur rimmar det med verkligheten?

Anf. 90 Arin Karapet (M)

Fru talman! När Moderaterna säger att något är ett tillfälligt undantag blir det ett tillfälligt undantag. Jag förstår att vi har olika ideologiska inriktningar och olika syn på våra trygghetssystem, sjukförsäkringen etcetera, men vi gör tillfälliga undantag just under brinnande pandemi. Vi vet nämligen väldigt lite om vad det innebär att vara covidsjuk, och det finns ingen rehabiliteringskedja klar för någon som är covidsjuk - eller för någon i riskgrupp.

Men vi kommer faktiskt att komma till ett normalläge igen, när det finns ett vaccin. Vår inriktning är att samhället inte ska lämna någon efter sig. Det innebär att det ska finnas en uppföljning för den som är sjuk. Det ska inte sluta som det gjorde i början av 2000-talet, då man fick ett beslut från Försäkringskassan och sedan inte fick ett enda samtal till från Försäkringskassan eller övriga samhället. Man skickades ut i livslångt utanförskap och lämnades helt ensam.

Det finns alltid brister, och brister måste rättas till. Jag kan ta ett livs levande exempel, nämligen min mor. Min mor var fullt frisk i början av 2000-talet och var en av dem som förtidspensionerades av regeringen Göran Persson. Jag kan säga så här: Hon var inte sjuk, men när hon fick höra från hela samhället att hon var sjuk började hon tro på det. Det tog flera år innan hon kom tillbaka i arbete. Detta gjorde att jag, som växte upp i ett sådant hem, blev väldigt lidande. Det som gjorde att hon kunde komma tillbaka in i det övriga samhället var att man började följa upp. Man började ringa och säga: Hur mår du? Vi vet att du finns!

I dag har hon bara ett halvår kvar till pension, men hon gjorde många år på arbetsmarknaden efter det.

Anf. 91 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Ledamoten verkar tro att Vänsterpartiet är emot rehabilitering och arbetsmiljösatsningar, men då tror jag att han i stället har läst Moderaternas partibok.

För er som inte vet det ska jag i dag avslöja att jag själv var en av de människor som ledamoten pratar om. Jag hade aktivitetsersättning därför att jag hade en kronisk sjukdom. Men det kom bättre mediciner, och jag kunde börja jobba igen. Under den tiden fick jag dock en helt annan hjälp än när jag till exempel har varit sjukskriven nu. Jag tror alltså att det finns flera olika bilder av hur det där är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Jag blev väldigt glad när jag såg att Moderaterna har lämnat in en fråga där man vill att regeringen ska tillse att sjukskrivningstalen inte ska kunna pressas ned genom reglering i styrningen. Därför är min sista fråga: Kommer Moderaterna att bifalla Vänsterpartiets initiativ i utskottet, som handlar om precis den frågan?

Anf. 92 Arin Karapet (M)

Fru talman! Jag vet inte exakt vilken fråga det är och vem som har ställt den. Kanske kommer den från en enskild ledamot, vilket jag misstänker.

Avslutningsvis vill jag i den här debatten säga: Vi är mitt i en brinnande pandemi. Vi gör tillfälliga undantag för att avlasta vården och se till att människor i riskgrupper inte behöver sätta sitt eget liv i fara. Men vi kommer att komma till ett läge där det finns ett vaccin, och vårt mål som samhälle ska alltid vara att den som är sjuk ska få ett samtal och rätt vård.

Utskottet har tagit initiativ gällande att regeringen brister i sin uppföljning och styrning av Försäkringskassan. Det är inte acceptabelt att en sjukskriven person inte blir kontaktad av sin arbetsgivare, sjukvården eller Försäkringskassan. Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk, och det är vårt ansvar att se till att hela kedjan funkar - för att så många som möjligt ska komma tillbaka i arbete.

Anf. 93 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Sverige befinner sig just nu i en mycket tuff tid. Välfärden är under hård press, och hjältarna inom sjukvården sliter hårt med att både vårda dem med covid-19 och hantera all övrig sjukvård. Jag vill rikta ett stort tack till alla samhällsfunktioner som nu kämpar hårt i denna brinnande pandemi. Jag vill också sända mitt varma deltagande till alla som förlorat nära och kära under pandemin.

Fru talman! Vi debatterar i dag budgeten för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. En trygg sjukförsäkring är en av de viktigaste grundstenarna för en trygg välfärd. Under en pandemi är det i synnerhet avgörande - för att kunna förebygga smittspridning genom att ta bort karensavdragen, för att skydda personer i riskgrupp från att utsätta sig för smitta genom att ge ersättning till riskgrupper samt för att vara ett nödvändigt skyddsnät för dem som drabbas av sjukdom. Jag anser dock att regeringen har haltat rejält i att uppfylla detta, även om vissa åtgärder har vidtagits efter hårda påtryckningar från oppositionen.

Fru talman! Vi satsar för 2021 mest av alla partier på utgiftsområde 10. Vi investerar sammanlagt 5,3 miljarder mer än regeringen. Då ramarna redan är beslutade för vi dock fram våra budgetförslag i ett särskilt yttrande.

Fru talman! Det har under pandemin visat sig att viruset som resulterar i sjukdomen covid-19 inte beter sig som en vanlig influensa utan kan, utöver att vara livshotande, ge långvariga sviter efteråt. Detta har för många resulterat i sjukskrivningar och svårigheter att ta sig tillbaka till arbete. Flera av dem som drabbats av covid-19 är också personer som blivit sjuka efter att frivilligt ha ställt upp och arbetat inom vården under pandemin. Att dessa personer sedan får besked om utförsäkring på grund av ett stelbent regelverk är skandal.

Tyvärr är utförsäkringar på dessa grunder inte något nytt för många i Sverige. Vi har en situation där människor blir av med sin sjukpenning trots att bedömning och intyg om arbetsförhinder finns från både arbetsförmedling och läkare. Detta visar att vi har en sjukförsäkring som inte fungerar som den ska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Till råga på alla andra problem är en redan överbelastad vård med långa väntetider nu ännu mer överbelastad under pandemin och tillgången till vård och rehabilitering kraftigt begränsad. I ett sådant läge borde extraordinära åtgärder ha vidtagits av regeringen. Vi hade föreslagit att 180-dagarsgränsen helt skulle frysas fram till dag 365, men då detta inte fick gehör i utskottet föreslog vi i ett initiativ att den tillfälliga förordningen, som åtminstone kunnat göra undantag för människor att utförsäkras efter 180 dagar när de inte ens fått tillgång till vård och behandling, i alla fall skulle förlängas efter årsskiftet. Vi ansåg även att förordningen borde breddas och ses över, då den visat sig ha brister. Vi var då inne i december, och regeringen hade ännu inte gett besked om någon förlängning.

Flera partier lade fram initiativ om detta. Samma dag som vi skulle ta beslut i utskottet kom regeringen med besked om att de tänkte förlänga förordningen. Det är tur att regeringen har en opposition som ligger på dem. Att regeringen agerar först efter påtryckningar från oppositionen har varit talande för hela denna höst.

Det är naturligtvis positivt att regeringen förlänger den tillfälliga förordningen, men vi anser som sagt fortfarande att den har stora brister. Det finns fortfarande exempel på att människor utförsäkras trots att de inte fått den vård och behandling de borde ha rätt till.

Fru talman! Sverigedemokraterna har länge kritiserat den stenhårda gränsen vid dag 180. Det är ingenting vi har börjat med under pandemin. I dag ska personer efter 180 dagar bedömas mot fantasijobb på hela arbetsmarknaden, en arbetsmarknad med väldigt spännande jobb där man inte behöver kunna gå, där man inte behöver ha någon kognitiv förmåga och där man kan vila på arbetstid och arbeta med både hjärtflimmer och cancer. Förlåt, jag raljerar lite nu. Denna typ av jobb är nog väldigt sällsynta i verkligheten. Men enligt de bedömningar och underlag som dessa personer får från Försäkringskassan finns denna typ av jobb.

År 2015 var det 10 procent av dem som lämnade sjukförsäkringen vid dag 180 som gjorde det på grund av avslag. Hittills i år har enligt nya siffror hela 40 procent lämnat den på grund av avslag. Det är en dramatisk ökning som har skett under den socialdemokratiska regeringen.

Samtidigt ser vi givetvis inget självändamål med långa sjukskrivningar och att personer lämnas i utanförskap. Det kan på sikt bidra till psykisk ohälsa. Men ingen väljer att bli sjuk. Det kan drabba vem som helst av oss. I det läget menar jag att fokus måste skifta från regeringens målsättning att till varje pris, oavsett det mänskliga lidande det kan innebära, få ned sjuktalen och få fram en fin statistik till att i stället ligga på rätt stöd och rehabilitering och skapa förutsättningar och positiva incitament för återgång i arbete i små steg.

Fru talman! Mot bakgrund av detta har vi i vår budget föreslagit, också långsiktigt, att skjuta på den prövning som görs mot hela arbetsmarknaden vid dag 180 till dag 365. Vi anser att den prövning som görs vid dag 180 i stället ska begränsas till i första hand den egna arbetsgivaren, eller i alla fall till riktiga jobb, som finns i verkligheten, inom det egna yrkesområdet. Detta är ett förslag som vi drivit sedan 2018 men tyvärr inte fått gehör för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Det är däremot lovande att regeringen nu aviserat att lagändringar för bedömningen efter 180 dagar kommer att komma i mars nästa år så att det lättare ska kunna göras undantag från prövningen vid dag 180.

För att ytterligare underlätta under pandemin har vi föreslagit och budgeterat för, under början av året, att automatisera prövningen efter 60 dagar så att det inte görs någon överprövning av läkarintygen. Det ska helt enkelt räcka med ett läkarintyg. Sedan tycker jag att läkarintygen och läkarens bedömning av personers hälsa och arbetsförmåga måste uppvärderas kraftigt.

Vi har även förslag på att fullt ut slopa karensavdragen - inte bara ha en schablonersättning, som regeringen har, utan full sjuklön från dag ett.

Fru talman! För övrigt i vår budget satsar vi resurser på dem som är mest utsatta i sjukförsäkringen och har sjukersättning på garantinivå. Vi satsar 500 miljoner på att stärka sjukersättningen med 300 kronor i månaden. Vi stärker även bostadstillägget till samma nivå som för pensionärer, då vi anser att det är helt orimligt att människor som har en permanent sjukdom eller funktionsnedsättning ska ha sämre villkor än pensionärer. För detta budgeterar vi 700 miljoner kronor årligen.

Fru talman! Ett antal utredningar kring sjukförsäkringen har också visat på allvarliga brister i utredningsarbetet kring individen. Enligt underlaget i regeringens egen budgetproposition går det i genomsnitt 400 dagar för kvinnor och 392 dagar för män innan det första avstämningsmötet sker - 400 dagar! Jag tappade hakan när jag läste det. Det är inte acceptabelt.

Vi ser också med oro på att de riktade bidrag som funnits till sjukskrivningsprocessen enligt en överenskommelse mellan regeringen och SKR kommer att upphöra från 2022, trots att bristerna fortfarande är ofantliga. För att förbättra stödet till individen satsar vi 100 miljoner kronor mer än regeringen för 2021 och 500 miljoner kronor mer för 2022 och 2023 för att kompensera för att dessa bidrag dras in.

Fru talman! Det är också en mycket oroande utveckling att sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa ökar kraftigt. Detta är i dag en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna, och många människor upplever att de möts av oförståelse och okunskap i bedömningen av sjukpenningen.

Vi har även en stor satsning för att minska sjuklönekostnaderna för mikro- och småföretag. Detta skulle också kunna sänka tröskeln för att anställa personer efter en lång sjukskrivning.

Fru talman! Slutligen vill jag framföra att jag är djupt beklämd och oroad över den allvarsamma situation som många som redan utförsäkrats befinner sig i. Jag vill verkligen rikta en uppmaning till regeringen och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi att nu, omgående, skicka nya signaler till Försäkringskassan. Det kan inte längre vara överordnat att få ned antalet sjukdagar. Det måste vara överordnat att ge rätt stöd och rehabilitering till individen och inte utförsäkra människor mitt under brinnande pandemi.

Jag hoppas att vi kan nå fram till långsiktiga och hållbara förändringar i sjukförsäkringen och, när vi har nått dit, att de människor som har utförsäkrats ska kunna få en chans till en omprövning. Det är på tiden att vi nu får en mer hållbar, rättssäker och trygg sjukförsäkring.

Fru talman! Det här är sista debatten före jul, och jag vill tacka alla kollegor i utskottet och kanslipersonalen för detta väldigt speciella år. Trots vissa meningsskiljaktigheter tycker jag att vi har haft goda samtal och diskussioner under dessa extraordinära omständigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Jag vill också rikta ett särskilt tack till presidiet som trots tekniska utmaningar med långa Skypemöten har lyckats hålla en god stämning och låtit alla komma till tals.

Jag vill skicka en särskild hälsning till Solveig som slutar nu efter jul. Tack för dina många kloka inlägg och din pragmatiska inställning i många sammanhang! Jag önskar dig stort lycka till med det du tar dig för framöver!

God jul till alla i utskottet och även till talmanspresidiet!

Anf. 94 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Det låter väldigt bra när ledamoten Julia Kronlid pratar om rätten till ersättning för dem som har drabbats av sjukdom. Men min fråga är: Varför tar inte Sverigedemokraterna bort straffskatten för alla sjukpensionärer i ert budgetförslag?

Anf. 95 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Tack till ledamoten Gabrielsson för frågan!

Det här är något som vi tittar på. Givetvis borde man kunna uppnå mer likvärdiga och rättvisa skatter. Vi har tittat på det när det gäller till exempel pensionsfrågan. Just i år har vi valt att i stället höja garantinivån i sjukersättningen för att i alla fall kompensera på något sätt. Det är alltid svåra prioriteringar som ska göras inom sjukförsäkringen.

Vi har väldigt många satsningar. Vi har bland annat under den skriande pandemin föreslagit ett engångsbidrag på 10 000 kronor till alla så att det också ska nå till dem som har sjukersättning, pension eller olika former av bidrag. Det gör vi för att det inte bara ska gälla dem som arbetar och får skattesänkningar.

Att ta bort den här skatten är ett förslag som vi tar med oss och tittar på för att se hur vi ska ställa oss till det framöver. Vi satsar 5,3 miljarder mer än regeringen på det här området, och vi har många olika förslag, bland annat att stärka bostadstillägget, vilket ska kunna ge de personer som har sjukersättning en stärkt ekonomi.

Anf. 96 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Jag vill börja med att beklaga att Sverigedemokraterna som många andra partier inte tycker att sjukas inkomst är lika mycket värd som andra människors inkomst.

Vänsterpartiet lägger mest till de sjuka inom det här utgiftsområdet. Sverigedemokraterna och några andra partier lägger pengar på McDonalds-restaurangerna och ger dem en nedsättning av arbetsgivaravgiften. De sjuka får med våra förslag 2 000 kronor mer i månaden efter skatt. Det är mycket mer än med det som Sverigedemokraterna lägger på dem i sin budget.

Anf. 97 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Nej, vi värderar inte ersättningen för sjuka lägre än någon annan ersättning. Vi är som sagt ett av de partier som satsar mest pengar på att stärka ekonomin för den här gruppen, både genom att stärka sjukersättningen och genom att stärka bostadstillägget. Sedan kan man alltid göra mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Vi har avsatt pengar i budgeten för att förändra bedömningen i rehabiliteringskedjan, vilket kan förhindra att människor utförsäkras och blir helt utan ersättning. Vi har också föreslagit lättnader i regelverket kring sjukersättningen, för i dag får 80 procent avslag på sina ansökningar om sjukersättning. Vi har alltså lagt pengar även på sådana satsningar i vår budget.

Jag tycker att det är beklagligt att Ida Gabrielsson anser att vi inte värderar bidragen till sjuka när vi är ett av de partier som har de mest generösa budgetförslagen när det gäller just sjukförsäkringen.

Anf. 98 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Corona har fått många att inse att vi alla kan bli sjuka. Tänk att det skulle behövas en pandemi för att fler politiker skulle börja förstå att sjukdom eller funktionsnedsättning inte är något man väljer utan är något man drabbas av!

När S- och MP-regeringen 2015 införde siffersatta mål om antalet sjukdagar började Försäkringskassan att utveckla metoder för att utan lagstöd avslå ansökningar från människor som uppenbarligen är för sjuka för att arbeta. Det är inte bara Vänsterpartiet som är kritiskt till detta. Forskare har kallat det för en rättsskandal.

Sedan dess har andelen utförsäkrade fyrdubblats. Det är uppenbart att regeringens styrning helt har satts ur spel. Det siffersatta målet är borttaget, men arbetsmetoderna finns kvar. I stället för en minskning av antalet utförsäkringar har de ökat. Årets statistik visar att andelen avslag slår ytterligare rekord.

Försäkringskassan menar att bakom den kraftiga ökningen ligger så kallade kvalitetskontroller, vilket utan byråkratsvenskan betyder att de dubbelkollar varje beslut som innebär ett ja till förlängd sjukpenning. Generaldirektören på kassan menar att de frångått arbetssättet där avsaknad av så kallade objektiva fynd låg till grund för avslagen. Men så ser inte verkligheten ut. Bevisligen nekas personer med exempelvis symtomdiagnoser, såsom vissa extrema smärttillstånd, fortsatt ersättning då man trots läkarintyg och trots all kunskap och forskning som finns på området påstår att det inte går att belägga att den som är sjuk verkligen är sjuk.

Även Inspektionen för socialförsäkringen kritiserar Försäkringskassans handläggning av aktivitetsersättningen och regeringens styrning av myndigheten. Jag citerar ur rapporten där det står att "det är problematiskt att andelen avslag och beviljanden kan pendla kraftigt utan att vare sig lagstiftning eller rättspraxis har ändrats, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv."

Information om att bonussystem finns för att uppmuntra personal till att besluta om avslag har flera gånger kommit till oss via medierna. I dag kom nyheten att man på Försäkringskassans kontor i Gävle slår vad om hur många som ska dö av corona.

En oberoende genomlysning av Försäkringskassans styrning och arbetssätt måste till, och regeringen behöver i regleringsbrevet vara tydlig med vad som gäller. Alla som är sjuka ska ha rätt till ersättning.

Fru talman! Undersköterskan Christine Udding, som jag har lärt känna, smittades i jobbet av covid-19. Hon blev långtidssjuk men nekades sjukpenning. I stället för extra betalt för sin insats fick hon själv betala och använda sin semester under sjukdomstiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Christine ryckte in när samhället behövde det. Men var finns samhället nu för henne? Är det budskapet vi vill skicka till vård- och omsorgspersonalen? Är vi inte bättre än så?

Vi har för få undersköterskor. Men i stället för att Christine, som nu, kan jobba kvar på 50 procent och rehabiliteras uppmanas hon att säga upp sig och söka ett heltidsjobb - "normalt förekommande arbete" som det heter - på den öppna arbetsmarknaden. Men det handlar om rena fantasijobben, om du frågar mig. Tror de på tomten också på Försäkringskassan?

Fru talman! Att Christine och andra sjuka under lång tid har gått ut och berättat om hur det faktiskt ser ut är jag helt övertygad om är det starkaste skälet till att Vänsterpartiet fick gehör för kravet om att mjuka upp bedömningen vid dag 180. Men eftersom lagen inte träder i kraft förrän i mars får Christine inte ta del av det hon själv åstadkommit. Hon är i dag utförsäkrad. Men redan dagen efter beskedet tog Christine på sig visiret, bet ihop och gick till jobbet. Hon skrev själv på Facebook: Nu ska jag gå och provta en kollega för covid-19. Då detta är min arbetsuppgift så ställer jag självklart återigen upp i frontlinjen.

Min uppmaning är alltså: Släpp prestigen och partipolitiken! Visa nu att det går att lösa det här. Ställ upp för Christine så som hon har ställt upp för oss. Släpp på de hårda prövningarna mot tidsgränserna tills den nya lagen träder i kraft.

Fru talman! Den universella mirakelkuren i Sverige 2020 tycks heta Försäkringskassan. Så var det också förra året, men nu har man nått oanade höjder. Det är som om Jesus Kristus själv har tagit över myndigheten. Gå dit, och du blir frisk direkt! Har du en tumör som fyller halva skallen? Äh, ryck upp dig och välj glädje! I stället för handpåläggning har vi nu handläggning. Och du blir friskförklarad direkt. Prisade vare Försäkringskassan och regeringens direktiv! Efter ett besök hos kassan kan ME-sjuka gå på vattnet.

Fru talman! Hela utgångspunkten är fel. Systemet är fel och har varit det sedan alliansregeringen realiserade jakten på de sjuka. Hela sjukförsäkringen och rehabkedjan måste göras om. De skarpa tidsgränserna behöver tas bort, och rehabiliteringen måste bli individanpassad och realistisk. Läkarintyg ska gälla. Det borde åtminstone stå klart för alla partier att tidsgränsen vid dag 365 också måste bli mer realistisk och att prövningen mot låtsasjobben bör tas bort.

Många tusentals personer söker bara i år försörjningsstöd trots att de samtidigt är sjukskrivna av en läkare. Människor tvingas leva på sina anhöriga. En del lever inte alls. Självmord har känts som den enda utvägen. För dem och alla som har förlorat sin SGI till följd av åren med regelverket måste samhället ta ansvar. Vänsterpartiet har föreslagit att tillsätta en kriskommission som ser över det här. Människor som har kastats ut ur systemet måste få komma in igen och få rätt till ersättning. Men de andra partierna säger hittills nej.

Om du är kroniskt sjuk eller har en funktionsnedsättning som innebär att du inte kan jobba ska du självklart ha rätt till varaktig ersättning. Så är det inte i dag. Senaste årets statistik visar ett bottenrekord i antalet beviljanden.

Fru talman! Vad blir då årets julklapp? Föräldrar har inte råd att köpa vinterjackor till barnen. Andelen barnfamiljer som lever med låg ekonomisk standard har under 2000-talet fördubblats. Samtidigt sänks i år arbetsgivaravgiften för ungdomar mellan 19 och 23. Enligt alla bedömare är det att kasta pengar i sjön. Inte ett enda nytt jobb blir det. Men för McDonald's blir det de kommande åren julafton varje dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Vissa barn kommer tillbaka från jullovet och berättar om lyxiga fjällsemestrar medan andra inte har kommit längre än till hyreshusets lekplats. De har inte blivit fattiga. De har gjorts fattiga. Det ska vi ha klart för oss. Det beror inte på dem. Det beror inte på deras föräldrar. Det beror på politiska beslut som har fattats i den här kammaren.

Fru talman! Ingen som är sjuk ska behöva gå till jobbet. Smittspridningen ska alltid hållas nere. Om Vänsterpartiets budget hade fått gälla skulle därför karensavdraget tas bort permanent och garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjas. Vi tar bort karensavdraget permanent för att ingen sjuk ska behöva gå till jobbet. Självklart ska också bostadstillägget höjas, på samma sätt som för ålderspensionärer. 2 000 kronor mer i plånboken skulle det bli varje månad. Det är inte fy skam. Men det borde vara mer. Vänsterpartiet lägger överlägset mest pengar på detta av alla partier. Men det är inte tillräckligt.

Fru talman! De sociala avgifterna har länge legat på ungefär samma nivå, men utbetalningarna har minskat med över 100 miljarder. Det är vi löntagare som själva betalar för sjukförsäkringen med vårt avstådda löneutrymme. Det här är vår rätt. Det är ingen allmosa. Vi har förtjänat det. Vi för in pengar i systemet; andra för ut. Vi bygger upp; andra bryter ner. Det känns nästan som fake news, för det är så galet. Men tyvärr är det inte det.

Det behövs ingen Sherlock Holmes för att lista ut vart pengarna tagit vägen. Alliansen sänkte under samma period skatten med över 100 miljarder. De som tjänade allra mest fick mest. Januaripartierna fortsätter nu med samma slags fördelningskurva. Bara i år sänks skatten med 30 miljarder. Trots det blir straffskatten för landets sjukpensionärer kvar. Den tar vi i Vänsterpartiet bort i vår budget.

Fru talman! Pengarna går alltså inte längre till ersättningssystemen utan till dem som tjänar mest. Glöm småtjuvarna! Här har vi den stora bluffen.

Fru talman! Min dotter är fem år. För henne är allt med julen magiskt. Sorgligt nog finns det människor i Sverige som inte har råd med julmat. Det är snickare, lärare och undersköterskor - kroniskt sjuka eller funktionsnedsatta - helt vanliga människor som du och jag, med den skillnaden att de haft oturen att bli sjuka. En mamma till en flicka i samma ålder som min skriver att hon vill dö för hon har inte råd att ge sitt barn en julklapp. Ta in det, den smärtan!

Det är många som har drabbats - Daniel, Charlotte och Ann-Marie. Tusentals är de berättelser jag skulle kunna återge. Det är så massivt att jag inte kan begripa att inte alla kan se att något måste göras, och det snabbt. Är det för att de är sjuka som de inte längre är betrodda eller ses som människor? Någon annan förklaring är svår att se när så lite händer.

Men samtidigt, fru talman, känner jag mig mer hoppfull än på mycket länge. Det pågår inte längre en tävling om vem som är bäst på att jaga sjuka. Människor som för länge sedan utförsäkrats och inte får ta del av de förbättringar som nu kommer var de som stod längst fram för den förbättring vi nu ser. Det är stort. Det pratas om förändring. Nu fattas bara handling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Jag ber om ursäkt för att jag drog över tiden.

Anf. 99 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Kristdemokraternas förslag när det gäller detta utgiftsområde, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, finns utförligt redovisade i vår partimotion. Vi har även ett särskilt yttrande i detta avsnitt men deltar inte i beslutet, då Kristdemokraternas förslag till ramverk redan har fallit.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att socialförsäkringarna ska bidra till att skapa en ekonomisk trygghet oavsett var du befinner dig i livet. Du ska kunna lita på att det gemensamma bär när du själv inte förmår.

Vi tror att mycket mer kan göras för att fler inte ska behöva bli sjuka. I måndags diskuterades familjepolitiken och familjens frihet. Att själv få välja och bestämma hur man vill lägga sitt familjepussel är viktigt för föräldrarnas hälsa. Vi tror att större ekonomisk frihet ger större trygghet, inte minst bland barnfamiljer.

Vi tror också att en annan politik än den som har förts hade gjort det möjligt att kapa de vårdköer som byggts upp under lång tid. Det skulle också minska oron och påfrestningarna hos de nära och kära över huruvida någon ska kunna få vård i tid. Med en kristdemokratisk politik, där vi lägger betoning på att öka människors egenmakt och valfrihet, skapas bättre förutsättningar för en god hälsa i samhället.

Ett människovärde är inte kopplat till antalet timmar en person arbetar, inte heller till hur produktiv han eller hon är. Vi lever inte för att arbeta, men ett arbete kan vara avgörande för en persons välmående, självförtroende och upplevelse av sig själv. I grunden är människan arbetsam. Vi mår bra av att sysselsätta oss och känna oss delaktiga i det gemensamma. Det kan man göra via arbetet men också i familjen och bland släkt och vänner.

Genom ett jobb kan en person skapa många av de förutsättningar som behövs för att känna sig delaktig. Det går inte att bortse från hur viktigt det är att ha möjlighet att gå till ett jobb. Jag tänker också på alla små barn som kanske inte har möjligheten att se mamma och pappa gå till ett jobb. Det gör mig lite ledsen. Vi vet ju att utanförskap och utsatthet ofta kan gå i arv.

Att ha ett förebyggande perspektiv, som jag började med, är alltså viktigt, liksom ett effektivt rehabiliterande arbete för att människor ska kunna återgå till arbetet.

Fru talman! En politiker ska alltid vara ödmjuk. En politiker får aldrig bli så glad i ett system att man inte ser de problem som faktiskt kan visa sig. Det finns, menar jag, inget system som är helt perfekt och passar alla till etthundra procent. Så är det naturligtvis också med rehabiliteringskedjan.

Kristdemokraterna vill därför utveckla rehabiliteringssystemet. Vi menar att alla inte kan jobba 100 procent av heltid men att alla ska ha möjlighet att jobba 100 procent av sin förmåga. Om arbetsförmåga, inte arbetsoförmåga, är i centrum och är utgångspunkten krävs det mer flexibilitet.

Därför menar vi kristdemokrater exempelvis att vi måste ändra på de fasta stegen i sjukpenningen, sjukersättningen och rehabiliteringspenningen på 25, 50, 75 och 100 procent. Det måste vara mer flexibelt. En person kanske behöver gå upp ytterligare 10 procent och kan göra det i en rehabiliteringsprocess. Detta förvägras denna person i dag, för stegen är satta med 25 procents mellanrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

För att minimera risken för att saker och ting faller mellan stolarna vill vi också att Försäkringskassan får ett mycket tydligare mandat, exempelvis för att ansvara för omställningsmöten med Arbetsförmedlingen, som vi vet är viktiga.

Vi vill ge den försäkrade rätt till något vi kallar en mentor. De som befinner sig i en utsatt livssituation eller av andra skäl inte förmår att tillgodogöra sig en rehabiliteringsprocess kan komma att behöva någon vid sin sida som hjälp, bollplank och inspiratör - en uppmuntrande hand som kan hjälpa personer att kliva över en tröskel de inte förmår att kliva över på egen hand. Med en mentor vid sin sida minskar också risken för att en person faller ihop. Detta bidrar till minskad stress och oro.

Fru talman! Eftersom systemet är till för att stödja människan får vi inte blunda för de problem som uppstår när tider förändras och förutsättningarna blir annorlunda. Personer som är utbrända och/eller deprimerade måste få tid att rehabiliteras i sin takt. Alltför många har blivit utförsäkrade, inte för att de har gjort fel utan för att rehabiliteringen inte har nått vägs ände eller för att kunskapen fortfarande inte är på topp när det gäller alla typer av sjukdomar.

Vi är optimistiskt inställda inför det arbete som vi vet kommer att ske i närtid. Regeringen har aviserat att något ska komma i mars när det gäller detta. Vi ser fram emot att på ett konstruktivt delta i ett arbete som gör att vi tillsammans gör sjukpenningen och systemet bättre.

Vad jag däremot är lite besviken och alltjämt lite upprörd över är hur hanteringen från regeringens sida har sett ut när det gäller de långtidssjuka i covid-19. Flera har blivit utförsäkrade.

Kunskapsläget är inte alltid på topp när det gäller olika saker, men när det gäller just covid-19 kan man konstatera att det är näst intill icke-existerande. Vi vet fortfarande inte så mycket om detta virus. Framför allt, och det är detta som är intressant för oss när vi diskuterar socialförsäkringen, vet vi väldigt lite om vilka typer av rehabiliteringsinsatser som ska sättas in för att hjälpa en person som efter sex månader fortfarande är långtidssjuk och har nedsatt arbetsförmåga på grund av covid-19.

Sjukdomen är ny, så detta är inget konstigt. Men vi borde kunna ta till oss detta och tänka: Okej, detta är en helt ny sjukdom som drabbar människor. Det finns ingen korrelation som visar att man måste ha legat på iva för att vara långtidssjuk. Även personer med väldigt milda och begränsade symtom kan vara långtidssjuka efter sex månader.

I avvaktan på detta tänkte vi att vi kanske skulle se över hur vi hanterar just denna grupp. Det var därför Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna lade fram ett utskottsinitiativ om ett tillfälligt särskilt undantag från tidsgränserna i socialförsäkringen för de långtidssjuka i sviterna efter covid-19. Detta initiativ vann inte något gehör, så jag hoppas, vänner, att vi tillsammans kan fortsätta bedriva det arbetet.

Jag ska snart debattera migration, så jag tänker inte önska någon en god jul och ett gott nytt år än. Men den här debatten är i alla fall med all säkerhet den sista jag har tillsammans med Solveig Zander. Jag är ny i riksdagen, om man fortfarande kan säga så efter två och ett halvt år. Du har betytt massor för mig, Solveig Zander, inte minst därför att jag, precis som du, sitter i Pensionsgruppen. Det har varit så otroligt fint att som kristdemokrat sitta bredvid centerpartisten Solveig Zander i socialförsäkringsutskottet och få goda råd och lite tips på vägen. Jag har uppskattat det oerhört mycket och vill önska dig all välsignelse i den framtid som nu väntar utanför riksdagshuset efter nyår. Framför allt - stort tack för allt, Solveig! Lycka till!

Anf. 100 Ida Gabrielsson (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Jag vill börja med att berömma Hans Eklind för att Kristdemokraterna nu verkar ha gjort en omsvängning och ställer upp på att ge mer generös rätt till sjukpenning och sjukersättning. Kanske kan vi då få igenom förändringarna i utredningen. Det verkar finnas majoritet; det kan Socialdemokraterna anteckna här i kammaren.

Jag skulle ändå vilja säga några saker om det som Hans Eklind pratar om när det gäller dem som smittas av corona och blir långtidssjuka. I september lade jag fram ett utskottsinitiativ om att denna grupp skulle ses över på ett särskilt sätt och att man skulle kunna få ett undantag. Då röstade Hans Eklind och Kristdemokraterna nej tillsammans med övriga partier.

Sedan fick jag bättre kunskap och insåg att det inte går att undanta en specifik diagnos. Dessutom har många av dem som är långtidssjuka i covid-19 en symtomdiagnos, och man kan inte säkert fastställa att det är just covid-19 som har gett de symtom de uppvisar. Detta är en stor anledning till att de nu hamnar utanför.

Det enda sättet att se till att det inte sker massutförsäkringar nu under pandemin är alltså att släppa prövningen mot hela arbetsmarknaden dag 180 för alla sjuka. Om du är undersköterska och troligtvis kan ställa om, eller det kan ses över sedan, ska du alltså inte behöva söka annat jobb utan kan ta det lugnt hemma. Även om du blivit sjuk och det inte kan fastställas att du är långtidssjuk i just covid-19 ska du dag 180 prövas mot det jobb du har. Är inte detta rimligt nu under pandemin?

Anf. 101 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Tack, Ida Gabrielsson, för frågorna! Först och främst ska vi väl inte springa i förväg alltför mycket när det gäller det arbete som ska bedrivas. Jag sa väldigt tydligt i talarstolen att vi ser fram emot att få vara en konstruktiv part så att vi kan se till att vi får en bättre fungerande sjukpenning. Jag tror inte att det egentligen finns något parti som tycker att det är rimligt att folk blir utförsäkrade trots att de fortfarande har nedsatt arbetsförmåga.

Det har bara i år kommit en rad olika förslag i delbetänkandena, som, menar vi, innehåller en hel rad spännande saker som jag tänker att vi måste gå vidare med. Det har även socialförsäkringsministern aviserat. Det handlar exempelvis om att komma igång med processen tidigt så att man hinner slutföra saker och ting. Riksrevisionen har också kikat på detta och kommit fram till att det dröjer för länge innan rehabiliteringsprocesserna kommer igång.

Men det handlar också om att kunna koordinera arbetet på ett bättre sätt. Det är flera som måste arbeta. Jag hör väldigt ofta att man riktar in sig ensidigt på Försäkringskassan. Försäkringskassan är en viktig myndighet, som ska leda arbetet - svar ja. Men för att en rehabiliteringsprocess ska kunna fungera måste också den enskilde, arbetsplatsen, företagaren och hälso- och sjukvården engageras. Att den koordineringen och det stödet finns och att ansvar utkrävs är naturligtvis helt avgörande för att man ska lyckas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Jag hoppas att Ida Gabrielsson noterat Kristdemokraternas förslag om en mentor. Jag kan väl skicka tillbaka en fråga: Skulle Vänsterpartiet kunna tänka sig att stödja det förslaget? Det handlar om att man får hjälp i övergången från sjukförsäkringen till arbetsmarknaden. Här har vi ett konkret förslag som vi också finansierar fullt ut. Vi vill ha arbetsplatsrådgivare som hjälper den som ska ta klivet över tröskeln in på arbetsmarknaden.

Anf. 102 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Det tror jag absolut att Vänsterpartiet skulle kunna göra. Vi får ta förhandlingen sedan, men allt som förbättrar för sjukskrivna är vi med på direkt.

Det som jag avsåg var att Vänsterpartiet lagt fram ett förslag om att ge undantag för personer som drabbats av att bli långtidssjuka i covid-19. Kristdemokraterna röstade nej. Sedan lade Kristdemokraterna och Moderaterna fram samma förslag efter att vi fått reda på att förslaget inte kunde genomföras i verkligheten.

Kan Kristdemokraterna tänka sig att man kan släppa på tidsprövningarna mot hela arbetsmarknaden tillfälligt under pandemin, eller fram tills lagen träder i kraft, så att den här gruppen och även andra sjuka som nu är mitt i en pandemi inte drabbas så här hårt?

Anf. 103 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Ida Gabrielsson vet att Kristdemokraterna tillsammans med en rad olika partier, däribland inte minst hennes eget parti, har varit drivande för att vi ska hitta ett sätt att komma igenom pandemin utan att människor drabbas på det här sättet. Att covid-19-långtidssjuka drabbades och att vi tog detta initiativ berodde egentligen på att den här överenskommelsen, midnattsöverenskommelsen, som gjordes mellan regeringen och dess stödpartier, inte löste problemet. Det kvarstod som ett problem att de covid-19-sjuka fortfarande utförsäkras, för de omfattas inte av den överenskommelsen. Det var också anledningen till att vi tog det här utskottsinitiativet; vi såg att vi måste göra en specialgrej kring just de här personerna.

Jag har ingenting emot att på olika sätt vara med. Vi kristdemokrater har verkligen drivit en rad olika förslag - inte minst via socialutskottet, där vår talesperson Acko Ankarberg Johansson är ordförande - för hur vi ska se till att socialförsäkringen inte fallerar nu när pandemin pågår.

Anf. 104 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Jag tackar Hans Eklind för hans anförande, där han var relativt ödmjuk och erkände att rehabiliteringskedjan inte riktigt fungerar så som det ursprungligen var tänkt och att det kanske behövs justeringar i systemet och i regelverket.

Jag ställer min fråga för att jag är nyfiken. Det börjar ju ändå röra på sig. Jag tror att vi har en ganska stor och bred samsyn om att det finns problem. Vi har nu utrett sjukförsäkringen och processen fram till sjukförsäkring, och vi genomför ett av förslagen i Claes Janssons utredning. Jag hörde i Hans Eklinds anförande att Kristdemokraterna är positiva till den förändringen, men också att ni gärna skulle vilja bidra med ytterligare synpunkter på förändringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Hur ser ni på de ganska många förslag som har kommit i Claes Janssons utredning och i Mandus Frykmans utredning? Hur ser ni på att implementera de här förslagen? Vilka av dem skulle ni kunna tänka er att gå vidare med? Nu när vi förändrar vid dag 180, skulle man kunna tänka sig en motsvarande förändring vid dag 365 till exempel? Skulle man kunna tänka sig att ange ett område på arbetsmarknaden för att smala av arbetsmarknaden och underlätta för att fler ska kunna beviljas sjukförsäkring och bli rehabiliterade fortsättningsvis i stället för att utförsäkras?

Anf. 105 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag tackar Mats för frågorna. En av de frågor som vi har diskuterat väldigt mycket inom utskottet men också här i kammaren är vad som händer efter 180 dagar. Där har vi ett problem. Försäkringskassan kan säga att en person har nått en sådan nivå att den kan ta ett arbete, medan Arbetsförmedlingen säger att arbetsförmågan är nedsatt och att ett arbete inte kan tas. Jag säger inte att den ena myndigheten gör fel visavi den andra eller att båda gör fel, men människan hamnar i kläm.

I våras lämnades delbetänkandet En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering, som innehåller en rad förslag. Ett förslag som i alla fall jag tog fasta på och som också stämmer överens med vad vi tidigare har sagt i våra motioner är att den här processen måste komma igång snabbt, så att man hinner avsluta rehabiliteringen inom de gränser som vi har satt. Man diskuterar naturligtvis vad som händer efter 365 dagar, men man kan också börja diskutera 550-dagarsgränsen, som Mats Berglund inte nämnde. Ytterligare en rad förslag finns i betänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.

Jag är ense med alla partier här i Sveriges riksdag, tror jag, om att det finns problem med den rehabiliteringskedja som vi har. I de här delbetänkandena finns det onekligen konkreta förslag på vad man skulle kunna göra för att förbättra den. Jag nämnde i mitt huvudanförande bland annat det här med koordineringsinsatserna, som Riksrevisionen också har pekat på. Här finns ett uppdrag. Det fungerar inte. Det finns även ett uppdrag sedan den 1 februari i år till regionerna - min talartid är slut, så jag får återkomma om det.

Anf. 106 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag tycker att orden "med plats för rehabilitering" i delbetänkandets titel är ganska talande, för det är precis det som Claes Jansson försöker ge. Har man påbörjat en rehabilitering? Finns det utsikter att komma tillbaka till arbete hos samma arbetsgivare? Det är ju det spelrummet som behöver öka, så att man kan rehabiliteras i stället för att utförsäkras vid dag 180. Det är det som vi försöker implementera från och med mars. Men det hänger ihop med det som händer vid dag 365 och förslagen om det i utredningen. Man får inte bara skjuta upp detta; vi hade stupstocken tidigare, men nu har vi flyttat fram den. Jag vet inte om du kan kommentera detta med dag 365, men där fanns det alltså förslag i utredningen.

Anf. 107 Hans Eklind (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Debatten om stupstocken vid 365 dagar, Mats Berglund, får du ta med dina kollegor i regeringen. Man kan även säga att det finns en stupstock vid 550 dagar. Det går fortfarande att få förlängd sjukpenning fram till 550 dagar, om än lite lägre: på 75 procents nivå. Men där går likväl sedan gränsen.

Jag tror personligen att det måste finnas en bortre gräns i alla system. Att vara sjukskriven ska inte vara något livslångt. Det tycker jag inte är bra för den enskilde. Men det är heller inte bra för dem som har en uppgift att fylla när det gäller att rehabilitera de här personerna. Det måste vara tydligt att man har den här perioden på sig och att insatserna ska sättas in då.

Jag vill gärna hinna avsluta det jag började tala om i slutet av min förra replik. Det finns sedan den 1 februari i år ett väldigt bra initiativ som innebär att regionerna ska erbjuda koordineringsinsatser. Jag hoppas att du och jag, Mats, från våra respektive partier noggrant följer hur detta fungerar, för det kan vara ett sätt att förbättra rehabiliteringsprocessen.

Anf. 109 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Vi ska nu debattera utgiftsområde 10 och utskottets betänkande SfU1 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Den här debatten handlar om våra socialförsäkringar, men jag kommer särskilt att tala om sjukförsäkringen.

När du är som svagast måste samhället vara som allra starkast. Regeringens förslag till budget för nästa år handlar om att investera i vår välfärd och om att ge Sverige en kraftfull omstart efter pandemin.

Det handlar att möta klimathotet och ställa om. Det handlar om att rusta människor att ta nya jobb. Det handlar om att investera i vår välfärd. Det handlar om att anställa fler i vården, i skolan och i omsorgen.

I grund och botten handlar en budgetdebatt om att tydliggöra olika politiska vägval. Runt om i världen har världens länder valt olika modeller och lösningar för hur välfärden ska organiseras.

I några modeller kan du själv välja hur omfattande försäkring du vill ha om du blir sjuk. Du kan välja att lägga undan lite extra pengar för att ta semesterledigt under sommaren, betala lite extra så att dina barn kan få gå i en finare skola och garanteras en extra fin utbildning eller ge din mor en plats på ett lite finare äldreboende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Denna fulländade valfrihetsmodell kokar ned till att den som inte har råd begränsas i sina val. Ska jag prioritera en bra skola till ungarna eller att lägga pengar på min nödvändiga operation?

Vi har valt en annan väg. Vår välfärd ska omfatta alla. Vi bidrar tillsammans och får efter behov. Poängen med en generell välfärd är att alla ska känna och få frihet, och det ska finnas jämlikhet i samhället. Det är var i livet man befinner sig som ska avgöra, inte vad du själv har valt att betala för.

Regeringens arbete sedan 2014 har handlat om att rusta vår gemensamma välfärd och hålla samman Sverige. Det handlar om fler lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och poliser, och fler förskollärare, socionomer och barnskötare. Det handlar om mer utbildning till fler, höjda pensioner och avskaffad pensionärsskatt. I budgeten för 2021 föreslås nu miljardinvesteringar i välfärden, investeringar i det starka samhället.

Fru talman! Det här året har visat oss med tydlighet att våra trygghetssystem är i behov av upprustning och förstärkning. Några steg i helt rätt riktning har tagits. Jag tänker särskilt på höjningen av ersättningen i akassan som ger fler en rimlig chans att klara av en omställning och det tillfälligt borttagna karensavdraget som ger många möjligheten att stanna hemma om de känner symtom i pandemin.

Tillfälliga undantag och stöd till människor för att klara coronakrisen har varit nödvändiga. Men vi måste också långsiktigt ta ett helhetsgrepp för att förbättra sjukförsäkringen. Först genomförs nu förändringar som ska säkerställa att långtidssjuka inte utförsäkras vid dag 180. Denna förbättring ska vara på plats efter årsskiftet och träda i kraft i mars.

I budgetförslaget vi debatterar uttrycker regeringen att den ser ytterligare behov av att göra fler förändringar. Det handlar om att öka tryggheten och rättssäkerheten vid beslut och bedömningar i rehabiliteringskedjan. Det ska vara bättre samverkan mellan olika aktörer i sjukskrivningsprocessen, och vi ska förstärka sjukas rätt till rehabiliteringsinsatser.

Men det är också viktigt att se till att sjukförsäkringen omfattar fler på den svenska arbetsmarknaden och också dem med visstidsanställningar. Det är många ungdomar och kvinnor som arbetar och betalar sina skatter och avgifter men som på grund av en osäker anställning förvägras den rätt till skydd som de har betalat för. Också de grupperna måste ges en god sjukförsäkring.

Det är väldigt vanligt att många hör av sig till oss riksdagsledamöter med berättelser om systemfel i sjukförsäkringen. De problem man möter driver anhöriga till ekonomisk utsatthet, och man blir mer stressad och orolig av myndighetskontakterna.

Den trend vi ser i dag med allt fler avslag och hårdare bedömningar visar att vi inte kan vänta. Vi måste laga sjukförsäkringen och ge människor den trygghet som förväntas när man är sjuk. Det är inte rimligt att många i dag tvingas till ekonomisk utsatthet, för fattigdom gör ingen friskare.

Fru talman! De senaste veckorna har vi stått här i flera debatter och debatterat sjukförsäkringen. Vi har också i medierna kunnat läsa oss till hur man från allt fler partier i riksdagen, jag skulle vilja säga alla partier, börjar prata om sjukförsäkringen. Givetvis välkomnar vi det. Jag är den förste att välkomna alla till den debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Men som jag inledningsvis berörde handlar en budgetdebatt om att ställa olika alternativ mot varandra. Kärt barn har många namn: Moderaterna, Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Få ser i dag skillnad mellan de partierna. Men en sak förenar er särskilt. Det är att er politik slår allra hårdast mot dem som är särskilt utsatta.

Skulle det högerkonservativa blocket få chansen att styra det här landet skulle det innebära nya karensdagar i sjukförsäkringen, sämre ersättningar och tuffare villkor för sjuka. Det skulle också innebära lägre studiebidrag till studenter och sämre a-kassa till dem som är arbetslösa.

Den sjukförsäkring Alliansen lämnade efter sig är den vi i dag försöker att laga. Fler hinder, hårdare gränser och tuffare krav på sjuka kommer inte att göra fler friska. Det är inte nog med att det är fel i sak. Det är också fel i tid. Mitt under en brinnande kris ligger nu dessa högerförslag på bordet framför oss i det budgetbetänkande som vi ska fatta beslut om här. Det skulle innebära kraftiga försämringar.

Det skulle drabba dem som arbetar i utsatta och tunga arbeten, ofta till lägre lön och med hårdare arbetsvillkor. Det skulle särskilt drabba kvinnor som redan nu är sjukskrivna i högre utsträckning än män. Det skulle inte öka omställningskraften hos sjuka, och det skulle inte heller sätta fokus på rehabilitering.

Fru talman! Jag är socialdemokrat därför att jag tror på att det starka och gemensamma samhället är en förutsättning för alla människors frihet.

Jag blir ännu mer övertygad när människor hör av sig och berättar att sjuka tvingas tillbaka till sitt arbete, och när jag hör vittnesmål om att rehabiliteringen inte fungerar och om den ångest som väldigt många människor känner inför en kontakt med en myndighet. Får jag sjukpenning, eller kommer den att dras in?

Jag möter alla dessa människor som arbetar i yrken som är extra tuffa. De har tuffa arbetsvillkor som gör det omöjligt att hålla ihop eller att orka sig igenom ett helt arbetsliv.

Då vet jag att vi är på rätt väg. Vi måste rikta udden mot ohälsa och oanständiga arbetsvillkor, och inte mot sjuka och utsatta. Vi är inte klara, men riktningen ligger fast. Vi vill bygga ett välfärdssamhälle för alla. När du är som svagast måste samhället vara som starkast.

Vi vill utveckla välfärden. Vi ska investera i klimatomställningen. Vi ska laga revorna i sjukförsäkringen, öka människors trygghet och skapa ett starkare samhälle med plats för alla.

Anf. 110 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Ledamoten Vepsä står här och säger att Sverigedemokraternas budgetförslag slår hårt mot de sjuka. Ursäkta ordvalet, fru talman, men det var det dummaste jag hört på väldigt länge! Är Vepsä medveten om och har läst vår budget? Vi satsar 5,3 miljarder mer än regeringen på utgiftsområde 10.

Ledamoten Vepsä talar om ersättning vad gäller karensavdraget. Vi budgeterar för full ersättning vid karensdagen, full sjuklön från dag ett, medan regeringen har en schablonersättning som inte alls ger full ersättning första dagen för många som stannar hemma.

Socialdemokraterna har röstat nej till nästan vartenda initiativ som har tagits i utskottet för lättnader i sjukförsäkringen under pandemin. Det är inte vi som slår mot de sjuka - det är Socialdemokraterna och regeringen just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten har utförsäkringarna ökat markant. År 2015 var det 10 procent av dem som avslutade sin sjukpenning dag 180 som gjorde det på grund av avslag. Av de hittills fattade besluten 2020 ligger siffran på 40 procent. Flera rapporter och utredningar pekar på att ansvaret ligger hos regeringen.

Regeringen har skickat signaler om att det överordnade målet är att få ned antalet sjukdagar, och regeringen har fortsatt och fortsatt med det här trots att man har fått otaliga rapporter om att utförsäkringarna orsakar ett ofantligt lidande. Människor har till och med tagit livet av sig på grund av utförsäkringsbeskeden som kommer så tidigt i processen, redan dag 180.

Vi föreslår i vår budget att man ska skjuta upp gränsen från dag 180 till dag 365. Vi har till och med budgeterat för det, och det har vi gjort i flera års tid. Det har Socialdemokraterna sagt nej till.

Så kom inte och påstå att vår budget slår mot de sjuka! Nej, vi värnar en trygg och human sjukförsäkring.

Anf. 111 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Sedan maktskiftet 2014 har regeringens fokus varit att reparera sjukförsäkringen.

Den bortre parentesen, den så kallade stupstocken, är borttagen. Vi har gjort förstärkningar inom ramen för sjuk- och aktivitetsersättningen. Det ligger En rad utredningar arbetar just nu för att göra ytterligare förbättringar i våra sjukförsäkringssystem.

Det kan inte vara en nyhet för någon att coronakrisen slog till med full kraft och över hela världen. Den drabbade inte bara Sverige utan också många andra länder.

Regeringen har med full kraft infört förändringar, exempelvis borttagandet av karensdagen, som Julia Kronlid och Sverigedemokraterna beskriver. Men det gäller också borttagandet av läkarintyg, som gör det möjligt för folk att få en ersättning när de är sjuka. Det finns också riskgruppsersättning och ersättningar som gör att vår sjukvård nu kan hantera de enorma påfrestningar som pandemin orsakar på våra system.

Det som blir intressant är när Sverigedemokraterna beskriver sin enorma satsning inom ramen för budgeten, för fyra femtedelar av satsningen går till småföretag i form av minskade arbetsgivaravgifter. Jag undrar på vilket sätt det kommer sjuka till del.

Jag kan också ställa mig frågan själv om det går att lita på Sverigedemokraterna. Jag tvivlar inte på Julia Kronlid, som är en av dem som i vårt utskott har pratat väldigt mycket och talat sig varm för möjligheterna och nödvändigheten i att förbättra sjukförsäkringen. Men när det väl kommer till kritan ska hon förhandla med moderater och kristdemokrater. Då frågar i alla fall jag mig: Är det Julia Kronlids politik eller är det Moderaternas politik som kommer att styra på det här området?

Anf. 112 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Det finns vissa delar som kan skilja sig åt mellan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. I ett sådant läge hoppas jag att vi ska kunna stå för det sociala samvetet och kunna ge våra vinklingar in i en sådan förhandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Men vi måste också komma ihåg att den tidigare bortre gränsen som Alliansen hade var 914 dagar. Det ska också alltid finnas en möjlighet att få sjukersättning för den som har permanent nedsatt förmåga.

Sedan har vi tittat på vår sjukförsäkringspolitik och anser nu att det prioriterade är att individen ska få rätt rehabilitering och stöd under processen och inte hotas med olika former av utförsäkringar.

Min fråga till Vepsä just nu är: Är Socialdemokraterna och regeringen beredda att omgående ändra direktiven till Försäkringskassan? Målet att få ned sjuktalen kan inte vara överordnat individens lidande och möjlighet att få fortsatt sjukförsäkring när man har behov av det.

Anf. 113 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Från Socialdemokraternas och regeringens horisont är det glasklart att vi vill reparera och utveckla vår sjukförsäkring. Det har vi hört regeringsföreträdare här i kammaren tydliggöra väldigt klart.

Det är ingen hemlighet att det ligger utredningar klara på bordet för att reparera sjukförsäkringen och göra det möjligt för fler långtidssjuka att få rätt till ersättning. Det är inte heller någon hemlighet att vi vill ändra i sjuk- och aktivitetsersättningen. Det finns en utredning som ser över det. Det är ingen hemlighet att vi vill föra en politik på arbetsmarknads- och arbetsmiljöområdet som gör det möjligt med rehabilitering och som gör det möjligt för facket, arbetsgivarna och de olika aktörerna att samverka.

Men när de här förslagen kommer till kammaren är det ingen hemlighet att Sverigedemokraterna var de första som röstade ned exempelvis möjligheten för skyddsombuden att få tillträde till arbetsplatserna.

På samma tema tänker jag på en annan fråga, Julia Kronlid. När det kommer till exempelvis vinster i välfärden - som ni sa er vara emot för att få bukt med de problem vi såg med pengar som ska gå till välfärd - räckte det med en lunch med näringslivet för att ni skulle svänga.

Anf. 114 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman och Mattias Vepsä! Jag vill börja med att säga att jag är väldigt glad över att höra att så många partier står bakom att det behövs förändringar i sjukförsäkringen för att fler ska få rätt till ersättning.

Därför tänker jag att det kommer att bli en snabb process i Regeringskansliet. Det kan inte behöva ta så lång tid när så många av oss här inne säger oss stå bakom detta och när det redan finns en utredning och nu, som sagt, ytterligare en utredning.

Jag måste ändå ställa en fråga till Mattias Vepsä. När regeringen som Socialdemokraterna ingick i 2015 införde de så kallade målen om antal sjukdagar i snitt per person fyrdubblades utförsäkringarna vid dag 180, och i dag har det kommit ytterligare rekordnoteringar för dessa siffror.

Anledningen till att det började styras åt det hållet var också att budgeten såg ut som den gjorde. Jag undrar därför om Socialdemokraterna och Mattias Vepsä är beredda att satsa på socialförsäkringen. Eller kommer den största posten fortsättningsvis, precis som för Sverigedemokraterna, i det här utgiftsområdet att gå till sänkningar för företagare? Jag tänker på posten med satsningar på McDonaldsrestaurangerna, som C och L har fått in. Jag menar då förstås den extra posten - den som inte är en satsning - där man har sänkt arbetsgivaravgiften för unga trots att det inte kommer att leda till ett enda nytt jobb.

Anf. 115 Mattias Vepsä (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Ledamoten Ida Gabrielsson ställer en rad olika frågor. Låt mig börja med att kommentera helheten.

Jag skulle säga att budgeten är ett steg i rätt riktning. Det är en omstart för Sverige, där 100 miljarder kronor läggs i reformer. Ja, det stämmer att en del av dem går till skattesänkningar som är tillfälliga.

Men den allra största delen går till investeringar i klimatomställning och till höjd a-kassa för den som har drabbats av pandemin. Det handlar också om satsningar på ett utbyggt Kunskapslyft som gör att de som Ida Gabrielsson ofta värnar i de här debatterna, det vill säga de som står långt ifrån arbetsmarknaden och inte har en utbildning eller är kortutbildade, ska ges rätt till en utbildningsinsats. Det är också satsningar som gör att vår välfärd äntligen kan anställa fler undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, lärare, barnskötare och förskollärare.

Det är en budget som ger en omstart för Sverige och som jag absolut, varje dag i veckan, kan försvara och stå upp för. Som socialdemokrater vill vi alltid mer. Vi vill alltid bygga vidare.

Jag har hållit ett anförande här på ungefär åtta minuter, och jag ägnade en stor del av den tiden åt att prata om att jag ser att stora investeringar krävs för att möta en framtid. Då krävs de investeringar som jag berättade om här i både välfärdssatsningar och, såklart, de trygghetssystem som akassan eller sjukförsäkringen utgör.

Det ligger förslag på bordet efter 2015, som har diskuterats här i dag, redo att läggas fram till kammaren och bearbetas av regeringen. Det första steget tas efter årsskiftet, och vi hoppas att förändringen kring dag 180 kommer på plats till i mars.

Jag hoppas också mycket på utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen och på att de förslag som finns kring sjukskrivningskedjan ska bli verklighet.

Anf. 116 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Det som åsyftades var den sänkning av arbetsgivaravgiften för unga som påverkar utgiftsområdet. Annars sänker ni skatten med 30 miljarder, och då hade jag behövt ta upp fler områden. Nu höll jag mig till detta.

100 miljarder har under åren försvunnit i skatteintäkter från socialförsäkringarna och har gått rakt in i statsbudgeten. Det har skett i omgångar, men det har varit väldigt tydligt sedan de omfattande skattesänkningarna drogs igång. Kommer ni även i fortsättningen att prioritera dessa delar? Kommer ni att lägga fram utredningen om att ta bort prövningen mot låtsasjobb och gränsen vid dag 365 efter årsskiftet? Eller kommer Liberalerna med sina 2-4 procents stöd även att få bestämma detta i ert samarbete?

Anf. 117 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Regeringen har tydligt uttryckt att man vill gå vidare med de förslag som finns i Claes Janssons utredning och som skulle göra sjukförsäkringssystemet bättre så att det fungerar för fler och bli tryggare, mer transparent och begripligt. Det står dessutom i den budgettext som ligger här på bordet. Där står det att vi vill gå vidare med de förslag som finns att genomföra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Det behöver dock finnas en majoritet för det här. Om man lyssnar till debatten hör man att allt fler partier talar sig varma om förbättringar i sjukförsäkringen. De första förslagen genomförs efter årsskiftet. Jag hoppas verkligen att fler partier även efter årsskiftet fortsätter att driva detta tillsammans med oss och alla dem som vill göra sjukförsäkringen bättre för fler.

Anf. 118 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag tänkte ställa en fråga till riksdagsledamot Mattias Vepsä, men först måste jag få börja med att kommentera det som sas från talarstolen.

Jag hoppas att riksdagsledamoten som underlag till sina påståenden har gått igenom Kristdemokraternas motion på området. Om han hade gjort det borde han ha haft en lite mer nyanserad bild än att bara säga att vi tycker si eller så.

Vi vill satsa på en hel del saker utöver det som regeringen föreslår. Exempelvis höjer vi sjuk- och aktivitetsersättningen med 2 000 kronor per år. Detta sa riksdagsledamoten ingenting om. Vi tar bort möjligheten för en person att tillgodoräkna sig bosättningstid i sitt tidigare hemland som försäkringstid för garantiersättningen. Det sparar man 300 miljoner på. Dessa pengar vill vi i stället satsa på socialt handledarstöd för att man ska kunna bryta utanförskapet för de människor som befinner sig i det. Vi sänker skatten för alla dem som har arbetslöshetsersättning, föräldrapenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Vi slopar skillnaden i skatt mellan pension och arbete helt och hållet. Vi gör alltså en rad olika saker.

Det jag vill ställa en fråga om till riksdagsledamoten gäller covid-19. Kan Mattias Vepsä förklara varför Socialdemokraterna inte stöttade utskottsinitiativet från Kristdemokraterna och Moderaterna om att göra ett särskilt tillfälligt undantag för dem som är långtidssjuka i covid-19? Detta vill jag gärna få svar på.

Anf. 119 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Tack, riksdagsledamoten Hans Eklind, för frågan! Den är relativt enkel att besvara. Vi ser ett behov av att göra förändringar i sjukförsäkringen så att man får bort de problem som finns i dag med att långtidssjuka med diagnoser inte kan bli beviljade sjukersättning enligt Försäkringskassans underlag och så som lagstiftningen är skriven.

Vi går fram med förslag som enligt oss skulle ge en större chans för dem som verkligen behöver vara kvar i sjukförsäkringen att lyckas med sin rehabilitering. Det gäller även att man i fortsättningen kan få vara sjukskriven utan att riskera att hamna i en situation där man inte kan gå tillbaka till arbetsmarknaden och därmed skulle bli hänvisad till försörjningsstödsersättning.

Vi är dock alltid redo att göra mer. Därför blir min fråga tillbaka till Hans Eklind: Skulle Kristdemokraterna i dag kunna ge oss ett tydligt besked om att de är redo att genomföra de förändringar som finns i Claes Janssons utredning från i våras?

Anf. 120 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag har vid tre tillfällen i kammaren i dag sagt att vi absolut kommer att delta konstruktivt i detta. Det finns en rad intressanta förslag. Jag hoppas verkligen att jag ska leva upp till detta löfte. Det här kommer ju att ske i närtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Mattias Vepsä svarar egentligen inte alls på frågan. Den överenskommelse som regeringen nådde med sina samarbetspartier - midnattsöverenskommelsen - omfattar ju inte de som är långtidssjuka i covid-19. De blir utförsäkrade. Det var själva poängen. Även Försäkringskassan har ju tydligt konstaterat för oss att med gällande lagar och regelverk har man väldigt begränsade möjligheter att göra undantag för gruppen långtidssjuka i covid-19. Det var därför utskottsinitiativet lades fram, men Socialdemokraterna röstade nej.

Anf. 121 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Vad vi socialdemokrater vill göra med sjukförsäkringen är tydligt. Vi vill se till att den som är sjuk, är långtidssjuk, inte kan gå till sitt arbete, inte kan leva ett liv som alla andra eller har nedsättningar av olika karaktär ska ha rätt till ersättning från samhället.

Många delar av det förslag som ligger på bordet skulle göra att vi kom till rätta med de problem som vi ser, oavsett diagnos. Vi tycker att man inte bara ska fastna i kortsiktiga lösningar utan se helheten och skapa en sjukförsäkring som gör att människor kan få en ersättning som ger trygghet och möjlighet till rehabilitering. Det skulle skapa en grund för alla människor att fullt ut kunna delta i samhällslivet.

Anf. 122 Solveig Zander (C)

Fru talman! Sjukfrånvaron har minskat. Det är detta jag tänker uppehålla mig vid i mitt anförande. Den har minskat under ett antal år, och den tycks ha stabiliserat sig. Det är naturligtvis goda nyheter, om det hade varit så att människor hade blivit friskare.

Regeringens förklaring till detta är att man varken har gjort några stora regelförändringar eller några förändringar i Försäkringskassans tillämpning. Regeringen sätter fingret, kanske ofrivilligt, på ett av sjukförsäkringens stora problem, nämligen ryckigheten i ledarskapet, även det över Försäkringskassan. Regeringen har stramat åt. Regeringen har luckrat upp. Regeringen har bytt generaldirektörer vid flera tillfällen. Allt detta har skett på löpande band under lång tid. Det är egentligen överraskande att sjukförsäkringen fungerar så bra som den ändå gör.

Det är kanske lite paradoxalt men samtidigt måste man tala om en regering som inte orkar eller vill ta tag i frågan ordentligt.

Sjukförsäkringen behöver faktiskt reformeras och det ganska grundligt.

För mig och Centerpartiet är det tydligt att rehabiliteringskedjan måste återupprättas. Här skiljer sig Centerpartiet och Vänsterpartiet åt rejält. Det är också nödvändigt att säkerställa tidiga och samlade insatser och förstärka omställningsdelarna i systemet. Det ska inte vara något lappkast, utan vi i den beslutande församlingen måste samla oss runt ett långsiktigt hållbart regelverk för sjukförsäkringen. Jag har dock inte hört regeringen uttrycka någon vilja att göra något radikalt åt detta.

Fru talman! Det är självklart som det står i betänkandet att sjukfrånvarons utveckling i hög grad påverkas av de insatser som Försäkringskassan vidtar i sin handläggning. Då måste det grundläggande trots allt vara riksdagens och regeringens insatser, för annars skapas det inga långsiktiga, begripliga och trovärdiga förutsättningar för försäkringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

En förändring är till slut på väg efter ett utskottsinitiativ från mig och Centerpartiet. Det kommer nu ett förtydligande av prövningen av arbetsförmågan efter 180 dagars sjukskrivning. Detta innebär att Försäkringskassan kan fortsätta att bevilja sjukpenning om det kan antas att vederbörande kan återgå i nuvarande arbete innan dag 365. Det här är en efterlängtad förändring som ger möjlighet för den som är sjukskriven och har en pågående rehabilitering att kunna fullfölja den.

Nu ber jag er att verkligen lyssna. Från olika håll har detta nämligen tolkats som en uppluckring av rehabiliteringskedjan. Låt mig därför poängtera att det inte är min och Centerpartiets vilja. Nu när jag lämnar riksdagen blir det andra som får fortsätta den viktiga uppgiften att hålla koll på att reformen inte leder till en slappare bedömning.

Sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring och ska så vara. Syftet är att ge människor stöd, hjälp och rehabilitering för att kunna återgå i arbete, inte att människor ska vara sjukskrivna under långa perioder. Det mår ingen människa bra av.

Betänkandet pekar också på vikten av att Försäkringskassans utredningar och beslut håller en hög kvalitet, något som borde vara självklart. Därför har jag drivit på för att regeringen ska arbeta fram förslag om att ett avslagsbeslut ska innehålla information om vilket arbete den sökande anses kunna ta. Som vi har hört tidigare från KD ska det vara ett angivet arbete. Det skulle ställa högre krav på utredningarna och ge både individen och inte minst Arbetsförmedlingen en bättre förståelse för vilket arbete den sökande kan ta så att Arbetsförmedlingen också kan medverka till att den sökande verkligen får ett arbete.

En sak är säker. Vi behöver arbetskraft i Sverige och fler som arbetar. Alla har rätt att arbeta, även om det inte är på heltid. Även om man har en funktionsnedsättning har man rätt att arbeta om man kan.

Den sjukskrivne ska ges möjlighet att återgå till sitt arbete med flexiblare arbetstid än man kan i dag. 25, 50 eller 75 procent fungerar inte för alla människor, så det behöver ändras, vilket Hans Eklind också sa.

Mina vänner! Min avsikt med detta har varit att tydliggöra vikten av att förändra sjukförsäkringen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Nu blir det lite känslosamt. Jag vill säga tack till riksdagens tjänstemän, som alltid har varit vänliga, hjälpsamma och glada och alltid ställt upp när jag har behövt hjälp. Utskottskansliet med Kari Hasselberg i spetsen har varit fantastiskt under de drygt 14 år jag har haft förmånen att sitta i socialförsäkringsutskottet och jobba med de frågor som för mig varit de absolut viktigaste. Till mina kamrater i utskottet vill jag säga att oavsett partitillhörighet har vi alltid haft en god ton.

Mina vänner! Jag önskar er alla god jul och gott nytt år.

(Applåder)

Anf. 123 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Det har väl inte undgått någon att jag brinner alldeles särskilt för den här frågan. Ni har ju hört mitt långa anförande och alla repliker jag tagit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Ni kanske tror att jag i min replik på Solveig Zander ska berätta om att Vänsterpartiet har en mycket bättre rehabkedja som är just individanpassad och att man får pröva på 20 eller 50 procent eller att vi tycker att det viktigaste är att arbetsmiljön är bra och därför stoppade den nedläggning av Arbetsförmedlingen som Centern var med och initierade.

Men det tänker jag inte göra. I stället vill jag och Vänsterpartiet helhjärtat tacka dig, Solveig, för det fantastiska initiativ som du och Centerpartiet tog för att denna utredning ska kunna genomföras.

Min och Vänsterpartiets förhoppning är förstås att utredningen ska komma fram till att man kan mjuka upp lite från dag 365.

Vänsterpartiet tycker också att det är mycket bra att även Centerpartiet är med och driver på detta om angivet arbete.

Det är få som har funnits med så länge som du, Solveig. Du har suttit i utskottet med både min man och mig. Det säger något om hur viktig du har varit. Tack för ditt arbete!

Anf. 124 Solveig Zander (C)

Fru talman! På en fråga ställd på det sättet - och ändå inte är en direkt fråga - måste jag säga att rehabiliteringskedjan ligger mig oerhört varmt om hjärtat. Det gäller också i Centerpartiet.

En tydlighet i gränserna i rehabiliteringskedjan är det viktiga. Det var från början tänkt i rehabiliteringskedjan, vid dag 30, 90, 180, 365 och 550, att myndigheter och arbetsgivare har ansvar för rehabiliteringen till nytta för den som är sjuk. Den tydligheten har försvunnit i rehabiliteringskedjan. Jag vill verkligen att den ska återställas.

Alla vi som är i arbete har ett behov av att veta vilka riktlinjer vi har att följa. Våra arbetsgivare är skyldiga att tillhandahålla dem. Våra arbetskamrater och samhället ska veta på vilket sätt och när vi får stöd och hjälp från samhället. Att förtydliga rehabiliteringskedjan, inte mjuka upp, är vad jag och Centerpartiet vill.

Anf. 125 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Vänsterpartiet tycker att det är toppen med en rehabiliteringsskyldighet för samhället och för arbetsgivaren. Det är toppenbra, tycker vi. Men det blir lite fel med de skarpa tidsgränserna. Tidigare utförsäkrades 83 000 personer när den bortre parentesen, den så kallade stupstocken, infördes.

Vänsterpartiet kan inte se att detta är bra, utan vi vill ha en mer realistisk och mänsklig rehabiliteringskedja som utgår från det som människor är. Det går inte att pressa in oss i mallarna. Inte minst tycker jag själv och Vänsterpartiet att Christine Udding - efter att ha klivit in, arbetat under pandemin och blivit sjuk - som i dag utförsäkras bevisar just det.

Anf. 126 Solveig Zander (C)

Fru talman! Ida Gabrielsson tar upp problemen med pandemin. Jag kan hålla med om att den inte följer de gängse reglerna eller diagnoserna. Det är en sak för sig.

Men samtidigt vill jag säga till Ida Gabrielsson och Vänsterpartiet att om rehabiliteringskedjan fungerade som den skulle, att man fick hjälp och stöd tidigare under sin sjukskrivningsprocess, redan när läkaren sjukskriver, eller ännu tidigare när arbetsgivaren ser att man är sjukskriven i en vecka, skulle man få den oerhört viktiga hjälpen och det viktiga stödet direkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Om vi följde rehabiliteringskedjan och det som ska ingå i perioderna borde problemen vara betydligt mindre. Men människor är ingen sak, och vi reagerar olika.

Tack så jättemycket!

Anf. 127 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! Jag ska inleda med att säga något som jag tror att alla i kammaren kan ställa upp på. Alla ska känna sig trygga vid kortvarig eller långvarig sjukdom. Sjukförsäkringssystemet ska se till att alla människor har en rimlig försörjning om de blir sjuka.

Fru talman! Sjukförsäkringen ska i normala fall vara aktiv och anpassad efter den sjukskrivne. Fler ska komma tillbaka till arbetslivet så snabbt som möjligt - i normala fall. Men under denna pågående förskräckliga covid-19-pandemi, fru talman, har gränsen för vad som är normalt flera gånger flyttats och flyttats.

När ska en sjukskrivning kräva läkarintyg? Vilka tidsgränser ska gälla i sjukförsäkringen? Vilka ersättningsnivåer i våra olika fack inom socialförsäkringarna ska gälla?

Flera frågor som vi för bara ett år sedan ansåg att vi inte behövde debattera, inte fundera över, är i dag nästan normala. Risken för smittspridning är en av anledningarna. De sjukskrivningar som redan finns i den vanliga vårdvardagslunken tar oerhört mycket tid i anspråk för Sveriges läkare. Det är tid som inte längre finns.

Vi liberaler menar att det behövs åtgärder som innebär bättre arbetsmiljö i både normalitet och pandemi, som innebär stärkt patientsäkerhet i både den normala vardagslunken och i det extrema. Det måste bli fråga om klokare resursanvändning i svåra tider och permanent framåt i tiden.

Sjukförsäkringen och aktivitetsersättningen ska hjälpa, inte stjälpa. Den ska ge stöd och vägledning genom rehabilitering, vara en snitslad bana för den enskilde och en fyrled som leder tillbaka till ett fullvärdigt liv, till arbete och gemenskap.

Fru talman! Många med funktionsnedsättning döms ut från arbetslivet redan när de går i skolan. De räknas bort och åsidosätts. De ställs åt sidan. Många går slentrianmässigt direkt från förlängd skolgång till aktivitetsersättning. Det är självklart inte okej. Det är slöseri med resurser, kompetenser och mänsklig delaktighet.

Förlängd skolgång och särskola betyder inte att man inte kan arbeta eller att man är mindre värd. Den som behöver förlängd studiegång eller särskild skolgång ska få studiemedel, inte aktivitetsersättning.

Aktivitetsersättningen ska inte låsa in i livslångt utanförskap eller i fattigdom, utan den ska vara en möjlighet till utveckling och delaktigt liv. Fattigdomen för många i LSS-gruppen har accelererat under senare år, dels på grund av dåligt anpassad aktivitets- och sjukersättning med hög skatt, dels på grund av orimligt höga hyror i gruppbostäder eller kostnader för aktiviteter. Det statliga bostadstillägget höjs dessutom inte i samma takt som hyrorna. Detta är något som vi liberaler debatterar, kämpar för och driver på. Vi kommer tillbaka till frågan.

Fru talman! Pandemin är en oerhörd påfrestning för oss alla - var och en - och på våra gemensamma samhällsfunktioner, på hela vår värld. Allt som vi ansåg vara självklara beståndsdelar i våra liv är förändrat. Men det ger oss inte enbart en lång rad negativa effekter, utan vi ser också brister, revor och felaktigheter. En del rapporter visar på rena katastrofer. Men möjligheter ger den också. Det är möjligheter att omskapa, förbättra, göra om och göra rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Vi liberaler ser mycket allvarligt på det som nu tydligt visar sig finnas under ytan. Men det ger oss möjlighet att göra bättre, inte minst inom de områden som vi debatterar just nu.

En lång rad tillfälliga insatser har gjorts under året för att så långt det går lindra pandemins effekter, men sannolikt kommer mer att behövas - förlängning av det som vi redan fattat beslut om men också nya delar som jag är ganska säker på att vi kommer att få återkomma till. Vi får se om vi kommer upp i ett tvåsiffrigt antal ändringsbudgetar även nästa år. Men att insatser behövs är helt klart.

Fru talman! Sjukförsäkringssystemen och funktionshinderspolitikens olika delar är kommunicerande kärl, men vi hanterar dem i stuprör.

Om regioner snålar med vård, rehabilitering och hjälpmedel kan det leda till att människor blir mer utsatta och mindre självständiga än de annars hade varit. Någon som hade kunnat arbeta och betala skatt blir i stället beroende av sjukersättning. En annan blir beroende av mer personlig assistans. En tredje kan inte vara aktiv och vårda sin hälsa utan behöver mer sjukvård. Uteblivna investeringar i människor riskerar att leda till högre kostnader på sikt.

Det är tydligt angivet i många regelverk att myndigheter ska samarbeta så att stödet till sjuka eller personer med funktionsnedsättning blir optimalt och så att ingen hamnar mellan stolarna. I praktiken är det alltför tydligt att myndigheter i stället skyfflar ansvar mellan sig, inte minst i pandemins spår. Nu skyfflar dessutom alla nivåer i samhället allting åt alla håll: "Bara ansvaret inte hamnar hos oss!"

Fru talman! Pandemin har visat oss hur bräckliga delar av våra system är. Det har blivit mycket tydligt att kontakter med myndigheter måste vara hanterliga, förståeliga och begripliga - även för den som är sjuk. Myndigheter kan vara helt avgörande för oss när vi behöver stöd, men i dag kan människor med många myndighetskontakter näst intill drabbas av administrationsutmattning. I pandemins spår ser vi förskräckliga effekter av detta.

Givetvis behövs underlag och dokumentation, men det överordnade målet måste vara att lyfta invånare och ge dem möjligheter. Vi måste snåla på det onödiga men aldrig på omtanken. Ett portaluppdrag bör därför införas i myndigheters direktiv som betonar målet att stötta och lotsa.

Till slut ett citat, fru talman: I de hus där jag går in ska jag vara till gagn för de lidande.

Det är från den hippokratiska eden. Det borde gälla för myndigheter och för oss förtroendevalda likaväl som det gäller för de läkare det skrevs för.

Jag yrkar bifall till förslaget.

Anf. 128 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Tack så mycket, Bengt Eliasson, för engagemanget i funktionsrättsfrågor! Det är något som ledamoten och jag delar.

Samtidigt måste frågorna ställas: Om man spar på det onödiga och satsar på det nödvändiga, varför har då det budgetförslag som Bengt Eliasson och Liberalerna går fram med kvar straffskatten för alla sjukpensionärer? Varför har då förslaget som Bengt Eliasson står bakom inte med en höjning av taket i bostadstillägget, som finns för ålderspensionärer? Och varför har inte en tydlig satsning på gruppen med sjukersättning förts in i budgetförslaget?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Är det Bengt Eliassons uppfattning att det nödvändiga är att ta bort värnskatten - hjärtefrågan för Liberalerna - på 6 miljarder? Det förslaget ligger ju kvar i år. Det tjänar till exempel Volvos vd 2 ½ miljon på årligen. Är det en mer nödvändig satsning än satsningen på att ta bort straffskatten för landets sjukpensionärer? Det är en satsning som kommer dem till del som tjänar över 61 000 i månaden. Sjukpensionärer har väldigt mycket mindre än så i plånboken. Varför står Bengt Eliasson och Liberalerna bakom ett sådant agerande och förslag?

Anf. 129 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! Tack, Ida Gabrielsson, för frågorna!

Hur det är att sätta samman ett budgetförslag när man är i en samarbetssituation är något som Vänsterpartiet väl känner till eftersom man har varit i den situationen i stort sett ända sedan hedenhös. Frågorna som Vänsterpartiet nu ställer till mig genom Ida Gabrielsson studsar därför ganska snabbt tillbaka, fru talman, eftersom vi har exakt samma skäl. I förhandlingssituationer får man somt och ger somt.

Jag hade gärna sett att vi hade kommit längre med den breddade skattesänkningen för hela kollektivet när det gäller både ålderspensionärer och dem med sjuk- och aktivitetsersättning. Det hade varit rimligt och fullt rättvist. Nu kom vi inte dit.

Det är precis som för Vänsterpartiet med de siffersatta målen, som Ida Gabrielsson tog upp i ett annat replikskifte. De kom till 2015, och då satt Ida Gabrielssons parti med vid förhandlingsbordet.

Vi kommer att komma tillbaka. Det är ett löfte, fru talman. Vi kommer att komma tillbaka, och vi kommer att fortsätta driva på därför att det måste vara rimliga nivåer även i sjuk- och aktivitetsersättningen. Det måste vara rimliga bostadstillägg, precis som för ålderspensionärer. Vi tycker att det hänger ihop. Vi kommer tillbaka.

Anf. 130 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! De siffersatta målen var inget vi förhandlade i budget, utan det var sådant som regeringen klubbade själv.

Det som Bengt Eliasson måste fundera över är att i dag hänvisas personer med funktionsnedsättning ut ur aktivitetsersättningen och raka vägen till socialen. Tycker du att det är rimligt, Bengt Eliasson? Eller är du beredd att bifalla mitt initiativ om en översyn av Försäkringskassan, som också funktionsrättsrörelsen har påtalat att det finns stora problem med?

Jag ser att socialdemokraten här i salen ser väldigt glad ut. Det ni också måste fundera över är att om ni släpper det här med värnskatten tror jag - jag bara gissar - att Socialdemokraterna kan tänka sig att ta den här skatten i stället. Det är ett insidertips från Vänsterpartiet. Ta det nästa gång, så ska ni se att ni får till det!

Anf. 131 Bengt Eliasson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Ida Gabrielsson lyfter fram en ganska bred palett av frågor som definitivt inte alltid hör hemma i en budgetdebatt men likväl är viktiga frågor.

Om Vänsterpartiet vill ha tips och goda idéer - och det vet jag att de vill eftersom Ida Gabrielsson redan har plockat upp en rad förslag ur våra kommitté- och partimotioner och lagt fram som utskottsinitiativ i bland annat socialförsäkringsutskottet, vilket jag tycker är bra - vill jag bara peka på att när det gäller budgetsamarbetena håller man sig till dem, precis som Vänsterpartiet tidigare har gjort i så många år tillsammans med Socialdemokraterna.

Anf. 132 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Ledamoten Eliasson pratade här i slutet om att målet måste vara att stötta och lotsa. Det är ju någonting som låter väldigt bra, men den regering som Liberalerna har ingått olika överenskommelser med driver i stället att målet ska vara att få ned antalet sjukdagar. Det målet har i praktiken blivit överordnat att stötta och lotsa människor som är sjuka, som av läkare bedöms vara sjuka och som av Arbetsförmedlingen bedöms inte kunna ta ett arbete men som trots detta utförsäkras. Därför anser jag att det borde skickas nya direktiv till Försäkringskassan.

Om nu Liberalernas mål är att stötta och lotsa, är då Liberalerna beredda att trycka på den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen för att ändra dessa direktiv så att vi kan få bättre ordning i sjukförsäkringen? Nu är vissa lagförslag på gång, men läget är ju just nu ganska akut. Vi ser hur besluten plötsligt ändras för människor som går på aktivitetsersättning så att de får avslag trots att de tidigare har blivit beviljade ersättning. Jag ser inget självändamål med att ungdomar ska gå på aktivitetsersättning om de kan återgå i arbete, men då måste det först finnas förutsättningar.

Om det nu är viktigt för Liberalerna med en trygg sjukförsäkring som har målet att stötta och lotsa, är då Liberalerna beredda att trycka på regeringen så att vi faktiskt också kan uppnå detta i praktiken? Så anser nämligen inte jag att det fungerar i dag.

Anf. 133 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! Svaret på Julia Kronlids fråga är ganska enkelt. För första gången i mitt partis historia - vad jag vet - har vi lagt fram en kommittémotion i socialförsäkringsutskottet som enkom handlar om Försäkringskassan. Det är bara att läsa i den; där är det väldigt tydligt vad vi prioriterar och vad vi driver på. Denna kommittémotion kommer vi att fortsätta utveckla. Det är en första motion som genom åren kommer att vidareutvecklas; det kan jag garantera.

Vi har ingenting i januariavtalet och, vad jag vet, ingenting som är stipulerat i några regeringsförhandlingar just nu som handlar om dessa delar - definitivt inte i januariavtalet. Det får vi återkomma till. Men vad mitt parti och jag vill och strävar efter, fru talman, är ganska tydligt i den kommittémotion som ligger på riksdagens bord. Det är bara för Sverigedemokraterna att komma tillbaka och läsa i den.

Anf. 134 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Jag kommer att följa Liberalernas politik vad gäller sjukförsäkringen och hoppas på att Liberalerna också kan vara med och trycka på regeringen när det gäller att direktiven till Försäkringskassan måste förändras. Vi har lagt fram en rad förslag i våra kommittémotioner, och vi får anledning att komma tillbaka till denna debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Ledamoten Bengt Eliasson tog i sitt anförande upp bristen på vård och rehabilitering och att detta inte ska drabba den enskilde. Här lade vi fram ett utskottsinitiativ om att man borde se över den tillfälliga förordning som finns nu. Människor ska inte behöva utförsäkras när de inte får tillgång till vård och rehabilitering då vi har en väldigt belastad sjukvård.

Det finns brister i dag; det kommer otaliga exempel på människor som utförsäkras trots att de inte får tillgång till vård och rehabilitering. Liberalerna var dock inte beredda att gå vidare med ett sådant initiativ. Tycker Liberalerna att det är rimligt att man utförsäkras när man inte har fått tillgång till vård och rehabilitering?

Anf. 135 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! Julia Kronlid vet ganska väl hur arbetet här i riksdagen går till. Det sker samtal med regeringen och förhandlingar i alla de delar som måste till. De sker hela tiden, och de sker inte bara i pandemins spår utan kommer förhoppningsvis också att bli mer långsiktiga. Det är en blandad kader som just nu förhandlas och som redan har förhandlats.

Detta sker med regeringen. Regeringspartier och samarbetspartier går inte initiativvägen om det inte är så att det ligger helt utanför, och även då kommer man tillbaka in i en regeringsförhandling och kan genomföra saker direkt.

Det är skillnad, fru talman, på att bullra högt och få lite gjort och att inte låta så mycket men få saker och ting gjorda. Vi får saker och ting gjorda.

Anf. 136 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Sverige har en lång tradition av starka försäkringssystem som träder in den dag något händer. När man blir av med jobbet, blir sjuk eller på annat sätt tappar inkomsten ska det finnas skyddsnät som fångar upp en. Det har man rätt att förvänta sig; det är välfärdsstaten.

Men när vi ser revor i skyddsnäten, och när de blir allt tydligare, är det inte bara enskilda individer som faller mellan maskorna. Det handlar om förtroendet för både välfärden och staten. Vi kan inte riskera det; vi behöver reparera revorna.

Sjukförsäkringen, som vi debatterar i dag, är en del av välfärdsystemet för ekonomisk trygghet. Den finansieras via statsbudgeten genom sjukförsäkringsavgiften, som är en del av arbetsgivaravgiften, och bekostar sjukpenning, rehabiliteringsersättning, sjukersättning och aktivitetsersättning.

Den ekonomiska tryggheten vid sjukdom och funktionsnedsättning utgör en rätt betydande del av statens budget - kostnaderna uppgår till nästan 100 miljarder kronor för nästa år.

Coronapandemin har drabbat många och påverkat oss alla på olika sätt, men den har också satt spår i statens socialförsäkringssystem. Pandemin har kanske framför allt visat på vikten av att ha starka system att luta sig mot när katastrofen slår till.

Regeringen har sedan i våras agerat resolut genom en lång rad ändringsbudgetar och tillfälliga åtgärder för att minska pandemins effekter. Då har de system som vi har byggt upp under lång tid varit helt nödvändiga. Men detta har också inneburit påfrestningar, inte minst för myndigheten, Försäkringskassan, och det kommer att innebära påfrestningar även under det kommande året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

De tillfälliga åtgärder som vidtagits har visat sig vara betydelsefulla, och flera av dem kommer också att förlängas efter årsskiftet. Men förhoppningen är ju att 2021 blir det år då vi kommer till rätta med pandemin och att vi då successivt kan börja återgå till det mer normala.

Fru talman! Jag inledde med att påtala revorna i socialförsäkringen, och jag fortsätter där.

Hela sjukförsäkringssystemet, med den rehabiliteringskedja som den borgerliga majoriteten införde 2008 och som Miljöpartiet då röstade emot, är satt under hård press just nu. Vi tar del av mängder av vittnesmål och berättelser, och vi läser i utredningar och rapporter att sjukförsäkringen inte fungerar som den ska.

Alltför många utförsäkras eller nekas sjukpenning trots att de är för sjuka för att arbeta. De hårda kraven vid tidsgränserna i det som kallas för rehabiliteringskedjan motverkar i själva verket - och försvårar i många fall - rehabilitering. De hårda kraven och risken att bli utförsäkrad bidrar till ökad stress och försvårar återgången till friskhet. Dessutom ser vi att alltför få långtidssjuka beviljas sjukersättning och aktivitetsersättning.

Det här vet vi om sedan länge. Regeringen har tillsatt flera utredningar för att kartlägga problemen och ta fram förslag på åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Ytterligare utredningar är på gång.

Vi har ett antal färdiga betänkanden som har remissbehandlats. Det rör sig om förslag som handlar om bedömningarna av arbetsförmågan och regelverket kring detta, om en mer flexibel övergång från det skede då man prövas mot det arbete man redan har till prövning mot hela arbetsmarknaden, om att lätta på regelverket för personer som närmar sig pensionsålder, om mer flexibla och individanpassade regler för rehabiliteringen och om tryggare villkor i den växande marknaden för timanställningar och tillfälliga arbeten, till exempel det vi kallar för gigekonomin. Det här finns i Claes Janssons utredning.

Det handlar också om att myndigheten, Försäkringskassan, behöver bli bättre på att stödja dem som är sjuka genom hela processen från ansökan till rehabilitering och i bästa fall återgång till friskhet och arbete eller möjligen studier. Det gäller inte minst den grupp som har försörjningsstöd. Detta är ett förslag från Mandus Frykmans utredning.

Det är långa rader av bra förslag som skulle kunna förbättra sjukförsäkringen. Vi behöver implementera dem, men för att göra det behövs ju stöd och majoritet i riksdagen. Det har ju varit rätt oklart med hur det är med det. Men jag tycker ändå att jag hör i debatten att det börjar röra på sig, så jag hoppas att vi kan komma någonvart med förslagen. Och jag är glad att vi har en regering som ändå vill och avser att förbättra sjukförsäkringen och som nyligen också har tagit kliv för att göra det.

I mars nästa år införs en ny bedömningsgrund och ett nytt beviskrav, övervägande skäl, för att skjuta upp prövningen av normalt förekommande arbete vid dag 180. Det kommer att innebära att färre får avslag och fler beviljas fortsatt sjukpenning. Men vi behöver fortsätta med dag 365, att Försäkringskassan ska ange vilken typ av arbete som kan komma i fråga men också med de andra förslagen från utredningarna så att de blir verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Miljöpartiet har fler förslag. På lång sikt vill vi ha ett helt annat försäkringssystem än det med dagens rehabiliteringskedja. Vi vill slå samman sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen i en och samma myndighet som har ett mer inlyssnande uppdrag. Bedömningarna måste bli mer flexibla och individanpassade och utgå från ett helhetsperspektiv. Målet bör nog vara återgång till friskhet och högre livskvalitet snarare än till arbete, även om de två målen i praktiken oftast sammanfaller. Vi kallar det nya system som vi vill införa för arbetslivstrygghet.

Fru talman! Men stora reformer tar tid. Därför behöver vi i närtid titta mer på hur vi till exempel kan ge läkaren större inflytande, åtminstone på de kortare sjukskrivningarna, införa mer flexibla och individanpassade rehabiliteringsregler med målet att förbättra hälsan och öka beviljandegraden i sjukersättningen för att motverka otryggheten i upprepade förlängningar av sjukpenningen. Och vi behöver trygga system också för de grupper som inte alltid omfattas i dag. Det kan till viss del handla om studenter som behöver ett tydligare regelverk och om egenföretagare men också om kulturarbetare.

Jag nämnde tidigare gigekonomin. Vi har under många år, i flera valrörelser, hört borgerliga politiker tala om att vi behöver fler enkla jobb. Nu är de här, de enkla jobben, på bred front. Det handlar om att flytta eller leverera varor, köra ut färdiglagad mat, ladda upp och ställa upp elsparkcyklar, tanka eller ladda bilar.

Till stor del kan man nog tycka att de här jobben fyller en viss funktion. De gör livet lite enklare, åtminstone för oss som bor i storstäderna och som kanske är lite privilegierade. De möjliggör, ska jag också säga, den delningsekonomi som vi i Miljöpartiet länge har velat se. De underlättar elektrifieringen i mobiliteten, åtminstone i städerna. Men det finns, fru talman, en väldigt mörk baksida här, och det är de dåliga, många gånger usla, arbetsvillkoren. De här jobben måste regleras. Det gäller inte minst socialförsäkringarna men naturligtvis också på en hel del andra områden som arbetsmiljö, löneläge och så vidare.

Åter till sjukförsäkringen. Det grundläggande problemet måste också åtgärdas. Vi behöver få mer hållbara arbetsliv och mer hållbara liv för att minska inflödet i sjukvården och i sjukförsäkringen. Vi behöver leva friskare liv. Det handlar om vad vi äter, hur vi rör oss, hur vi arbetar och hur vi organiserar vår fritid. Vi måste bli friskare. Och det gäller till stor del att komma till rätta med den mycket oroande kollektiva försämringen av den psykiska hälsan, och här finns mycket att göra. Grön omställning handlar inte bara, som många tycks tro, om att värna miljö, klimat och biologisk mångfald. Det handlar också om att ställa om till mer hållbara liv.

Fru talman! Jag tror att jag är sist ut i den här debatten. Och det här är min sista debatt för i år, så jag vill passa på att tacka alla i utskottet. Några av er kommer att fortsätta debattera migration.

Jag vill önska god jul. Jag vill naturligtvis också stämma in i och följa upp alla tidigare både lyckönskningar och tack till Solveig Zander, som slutar nu. Din långa erfarenhet och din kunskap och klokhet kommer att bli saknad i utskottet. Tack så mycket, Solveig Zander! Och god jul, allihop!

Jag vill också yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 137 Ida Gabrielsson (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Min fundering handlar om Miljöpartiets prioriteringar i regeringen. Det låter i salen som att alla är för en bättre sjukförsäkring, att alla kan ställa upp på de utredningsförslag om ändringar som ändå skulle leda till viss förbättring. Ändå finns det bara klartecken för en liten del av förändringarna. Det finns fortfarande inget tydligt klartecken för det som Vänsterpartiet och Centerpartiet har sagt, att man ska ha angivet arbete. Och det finns inget klartecken för att gränsen 365 dagar i sjukpenningen ska tas bort. När det gäller sjukersättningen är det mer otydligt vad det finns klartecken för.

Då undrar jag om Miljöpartiet endast prioriterar natur eller om det finns något slags prioritering som riktar sig just till den här gruppen i era förhandlingar. Kommer ni att driva det här som hårdast och säga att ni kräver att vi sätter ned foten och genomför utredningens förslag? Kommer Miljöpartiet att se till att regeringen går fram med utredningens förslag? Och kommer du och Miljöpartiet att kräva av regeringen att genomföra en tillfällig lättnad för alla sjuka fram tills förslaget träder i kraft, så att de som utförsäkras nu och som har ryckt in i vården kan få sin rätt till sjukersättning?

Anf. 138 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Tack, ledamoten Ida Gabrielsson, för frågan!

Regeringen tillsätter ju inte utredningar bara för att det är roligt att utreda någonting, utan det är för att man vill genomföra förändringar. Utredningarna har pågått i flera år och har också remissbehandlats. Nu sonderar vi möjligheten att få igenom förslagen i riksdagen, om det finns en uppslutning och majoritet för det bland partierna i kammaren. Det har inte sett ut så tidigare.

Som jag sa i mitt anförande verkar det finnas lite öppningar, det rör på sig. Jag tror att medvetenheten om frågorna har ökat. Självklart är vår ambition att få igenom förslagen.

Ledamoten Ida Gabrielsson frågade också om sjukersättningen. Frågan om sjukförsäkringen ingår ju inte i de utredningar som har funnits. Men vi har tillsatt en ny utredning som relativt snart kommer med sitt betänkande. Vi får väl se vad det blir för förslag från den, men det är helt klart att det behövs åtgärder i sjukförsäkringen. Det handlar inte bara om att höja ersättningen utan också om att fler måste beviljas framför allt sjukersättning men också aktivitetsersättning, så att man inte behöver leva i en kontinuerlig osäkerhet om nästa ansökan ska beviljas. Jag hoppas verkligen att vi kommer vidare också i den delen.

Anf. 139 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Det låter hoppfullt att Miljöpartiet bryr sig om människor som är i den sitsen.

I år är det bottenrekord när det gäller hur många som beviljas sjukersättning sedan den infördes. Det finns mycket att ta tag i där.

Tack så mycket, Miljöpartiet, för att ni verkar ligga på i frågan! Nu finns det uppenbart en majoritet i kammaren i alla fall. Då är det väl bara Liberalerna kvar, så det ska vi nog kunna fixa tillsammans.

Eftersom det här är det sista jag säger här skulle jag också vilja önska god jul och framför allt rikta ett tack till de människor som inför den här debatten och under hela hösten har bidragit med sina berättelser om hur sjukförsäkringen och Försäkringskassan behöver reformeras.

Anf. 140 Mats Berglund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Ida Gabrielsson undrade om vi bryr oss om människor. Självklart bryr sig Miljöpartiet om människor. Jag tycker att en solidaritet med alla människor, inte minst dem som har det svårast, ligger väldigt djupt rotad i våra ideologiska rötter.

Precis som ledamoten Ida Gabrielsson säger är det oroväckande att allt färre blir beviljade sjukpenning och att allt fler blir utförsäkrade. När vi på utskottet frågar generaldirektören blir svaret att det är ökad kvalitet i bedömningarna som ligger bakom detta.

Det är förmodligen sant. Det har vi ingen anledning att överpröva eller ifrågasätta, men det är ett oroväckande svar, och det betyder att vi måste göra om regelverket. Här räcker det inte bara med myndighetsdirektiv, utan det är lagförändringar som behöver göras. Det är min övertygelse.

Anf. 141 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! I sitt anförande klagade ledamoten Mats Berglund på och uttryckte en oro för det ökade antalet utförsäkringar som har skett den senaste tiden. Jag reagerar lite på det. Det är jättebra att ledamoten Berglund är oroad över detta, men han företräder ju ett regeringsparti. Utförsäkringar är inte ett självspelande piano. De råkar inte bara hända. Det är regeringen som har det yttersta ansvaret för direktiv och att leda hur Försäkringskassan ska hantera dessa ärenden.

Lagen har inte förändrats sedan vi hade en annan regering. Trots det har utförsäkringarna ökat kraftigt under Socialdemokraternas regeringstid. Det har blivit utförsäkringar tidigt i processen, redan vid dag 180. Det är regeringen som har det yttersta ansvaret för detta. Vad tänker ledamoten Mats Berglund göra åt det nu direkt?

Jag står bakom de lagförslag som är på gång. Redan i höstas lade Sverigedemokraterna fram ett yrkande i vår kommittémotion att regeringen borde gå vidare med de förslag som finns i den här utredningen. Men det går ju att förändra redan nu. Eftersom det uppenbarligen inte var så många utförsäkringar tidigare om åren måste det inte vara så många utförsäkringar med den lag som finns i dag. Det har ökat under Socialdemokraternas tid vid makten, och det är regeringen som har det yttersta ansvaret. Det är ingenting som bara sker av sig självt.

Vad tänker Miljöpartiet och ledamoten Mats Berglund göra för att åtgärda detta nu så att covidsjuka och människor som inte får tillgång till vård och rehabilitering, eller människor som på annat sätt är sjuka och har det svårt, inte ska behöva utförsäkras innan de har fått rehabilitering och möjlighet att bli friska?

Anf. 142 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Den här debatten är väldigt intressant, och jag tycker att vi behöver föra den på ett förutsättningslöst sätt. Vad är det som orsakar att vi nu ser en ökning av utförsäkringarna? Som jag sa tidigare i replikskiftet med ledamoten Ida Gabrielsson är svaret från myndigheten att det är ökad kvalitet i bedömningarna. Det är ett oroande svar, måste jag säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Det finns även andra förslag på svar, till exempel att vi under väldigt lång tid har sett någon form av vågrörelse i hur många som ansöker om sjukersättning och sjukpenning men också hur många som blir beviljade. Det är någonting i de här väldigt stora systemen som är instabilt. Vi vet inte riktigt vad det beror på, men vi behöver åtgärda det.

Detta är någonting som regeringen tidigt såg under den förra mandatperioden, redan från start 2014, och vi tillsatte då de här utredningarna som nu har kommit med förslag för att åtgärda detta på lång sikt. På kort sikt har vi genomfört en del förslag under coronakrisen för att någorlunda skydda de människor som riskerar att drabbas nu.

Jag tycker att det är tryggt att höra att Sverigedemokraterna och ledamoten Julia Kronlid står bakom att genomföra utredningarnas förslag. Det tycker jag är ett bra besked från Sverigedemokraterna, och jag hoppas att vi får det beskedet också från andra partier så att vi kan göra det.

Anf. 143 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Den här utredningen är väldigt bra, och det finns många bra förslag där. Vi har lagt fram inte bara det som regeringen kommer fram med gällande övervägande skäl utan också det som gäller vid dag 365. Vi har också lagt ett yrkande på att gå vidare med att lättare få rehabiliteringspenning, rehabiliteringsplan och annat. Vi kommer att återkomma till de förslagen till våren.

Min fråga är fortfarande: Om regeringen tidigt såg och var orolig över antalet utförsäkringar, varför skickades då så tydliga signaler till Försäkringskassan om att få ned antalet sjukdagar? Tidigare hade regeringen till och med ett mål om nio sjukdagar.

Det är jättebra att man inte vill att många människor ska gå på sjukpenning. Det vill inte jag heller. Problemet är att de tydliga signalerna, också vad gäller aktivitetsersättning, har gjort att bedömningarna visserligen kanske har fått en ökad kvalitet, men även har blivit striktare i att verkligen hårt tolka lagen - kanske mer än vad som gjorts innan. Det har gett konsekvenser.

Anf. 144 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Vi har till exempel läst i den här studien - vad heter den, Utförsäkringsmaskinen? - där forskaren gör tolkningen att det siffersatta målet faktiskt bidrog till en hårdare bedömning. Det fanns inte något vattentätt belägg för det; det bygger på intervjuer med anställda på Försäkringskassan.

Det siffersatta målet är borta nu, och nu finns det ett annat mål om att man ska hålla nere sjuktalen. Det är väl rimligt att vi ska försöka att göra det, men det kanske ligger på fel myndighet. Jag sa i mitt anförande att vi behöver bygga mycket mer på förebyggande insatser.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funk-tionsnedsättning

Men visst, precis som ledamoten Julia Kronlid säger kommer de åtgärder som nu finns på bordet förmodligen inte att räcka. Miljöpartiet har ytterligare åtgärder, och vi vill helst se ett helt annat system - det som vi kallar för arbetslivstrygghet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Migration