Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anf. 58 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Så här i juletider skulle jag verkligen vilja önska folket en rejäl julklapp i form av den moderata budgeten. Det är en budget för Sverige, ett återupprättat samhällskontrakt.

Att återupprätta samhällskontraktet betyder att staten finns där när man behöver den och att man som medborgare tar fullt ansvar för sig själv och gör rätt för sig. I gengäld får man trygghet och hjälp när man behöver den. Det innebär att polisen kommer när det behövs, att fusk med bidrag - våra gemensamma resurser - rättas till och att vården finns när man behöver den. Och när det går lite tokigt i livet ska stöd finnas. Alla ska ha samma möjligheter och samma rättigheter men också samma skyldigheter.

När vårt samhällskontrakt hotas av utbredd otrygghet och bristande välfärd krävs kloka prioriteringar. Det krävs ordning och reda, och det krävs att man ser verkligheten precis som den är. Moderaterna anser att man bör få full tillgång till svenska bidrag och ersättningar enbart genom eget arbete eller genom permanent och laglig bosättning i Sverige. Att ställa krav på medborgare är inte elakt utan tvärtom: det är att bry sig om dem.

Ersättning för föräldraledighet och annan omsorg ska vara kopplad till arbete. Föräldraförsäkringen ska i första hand vara en inkomstbortfallsförsäkring. Drivkrafterna att sträva efter egen försörjning och större vardagsfrihet ska speglas i ersättningsnivån. För att motverka att personer hamnar utanför samhället ska flerbarnstillägg enbart utgå till den som är svensk medborgare eller den som har arbete här. I andra fall bör ersättningarna begränsas till en grundläggande generell trygghet.

Betald föräldraledighet och den offentligt finansierade barnomsorgen har lagt grunden för att både kvinnor och män kan kombinera arbete och familjeliv. Arbete är hörnstenen i ett jämställt samhälle.

Moderaterna har drivit på reformer för att förbättra drivkrafterna för arbete, vilket har bidragit till ökade förutsättningar för ekonomisk jämställdhet. Det har blivit mer lönsamt för alla att gå från utanförskap tack vare jobbskatteavdraget. Eftersom förbättringen relativt sett har varit som störst för låg- och medelinkomsttagare har drivkrafterna till arbete stärkts mer för kvinnor än för män.

Moderaterna vill fortsätta att sänka skatten med tyngdpunkt på dem som har låga inkomster, inte minst för att göra det mer lönsamt för kvinnor att arbeta. En högre sysselsättningsgrad bland kvinnor leder både till högre tillväxt och till att kvinnors ekonomiska makt och möjlighet att forma sina liv ökar.

Men trots höga jämställdhetsambitioner är inte de mönster brutna som innebär att kvinnor tar det största ansvaret för barn, medan män kan satsa på yrkeslivet. Kvinnor har fortfarande lägre löner, lägre inkomster och lägre pensioner. Kvinnor och män tjänar lika mycket och är chefer i lika stor utsträckning innan de får barn, men när barnen kommer tappar kvinnorna i lön och inkomst och blir mer sällan chefer jämfört med männen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Att kvinnor tar en större del av föräldraledigheten leder till att de fortsätter att ta ett större ansvar för det obetalda hemarbetet och jobbar mer deltid även efter föräldraledigheten. Detta leder till stressrelaterade sjukdomar med sjukskrivningar som följd. Det leder till ännu sämre möjligheter i karriären, vilket i sin tur leder till ännu sämre pension.

För att uppnå äkta jämställdhet måste jämställdhet i arbetslivet uppnås. Den betalda föräldraledigheten måste vara tillräckligt lång för att täcka barnets behov av omvårdnad utan att mammans möjlighet till återhämtning riskeras. Men vi måste våga förändra föräldraförsäkringen så att den koncentreras till barnets allra första år, speciellt för att uppmuntra pappor att vara hemma mer när barnet är litet.

Ett flexibelt system för föräldraledighet ökar mäns ledighet och underlättar för både kvinnor och män. Men obegränsad möjlighet att förlänga ledigheten leder till att många kvinnor blir borta alltför länge från arbetsmarknaden. Mer tid med båda föräldrarna tidigt i livet skulle gynna både barnet och jämställdheten. Samtidigt är det viktigt att båda föräldrarna får erfarenhet av att på egen hand ta fullt ansvar för barnet.

För den som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden är det avgörande att det är lätt att lämna barnen på förskola och att drivkrafterna att söka arbete är tydliga. Långa tider av frånvaro från arbetsmarknaden, exempelvis genom att kombinera bidrag och föräldrapenning på grundnivå, leder till att risken för utanförskap ökar.

Utrikes födda kvinnor har i dag en sysselsättningsgrad som är långt lägre än för inrikes födda kvinnor. Många har aldrig ens kommit in på arbetsmarknaden. Detta är en fattigdomsfälla som vi inte kan acceptera.

Med en mer generös förskola och kortare föräldrapenning bör kraven på att göra sig anställbar öka för personer med försörjningsstöd. Och att ställa krav är, som sagt, att bry sig om på riktigt.

Därför föreslår Moderaterna att föräldrapenning på grundnivå, det vill säga för den som inte har arbetsinkomst, ska begränsas till 365 dagar. Vi vill också att den avgiftsfria förskolan ska utökas till 30 timmar för barn till föräldrar som är långvarigt arbetslösa och som aktivt söker arbete.

Fru talman! Vi vet att den bästa försäkringen mot ett liv i utanförskap är en trygg uppväxt och ett gott skolresultat. Det krävs också att man agerar tidigt. Låt oss därför jobba med detta tillsammans!

(Applåder)

Anf. 59 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Vi debatterar nu Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Eftersom Sverigedemokraternas satsningar inom detta anslag är betydligt större än regeringens har vi inget eget förslag att yrka bifall till.

Jag skulle ändå vilja förklara och berätta lite om vårt ställningstagande på detta område. Värt att nämna är att vi satsar över 5 miljarder mer på detta utgiftsområde än vad regeringen gör.

Fru talman! Det är Sverigedemokraternas bestämda uppfattning att familjepolitiken ska skapa de allra bästa förutsättningarna för familjer, inte minst under småbarnsåren. Vi ser tyvärr tendenser från en del partier som vill forma familjepolitiken till ett verktyg för att nå arbetsmarknadspolitiska framsteg snarare än att värna barn och familjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Socialdemokraterna menar att de är en röst för ett starkare samhälle där föräldern både kan jobba heltid och ha barn utan att slå knut på sig själv och utan att gå ned i arbetstid. Jag vet inte riktigt om jag kan hålla med om att det skulle vara särskilt familjevänligt.

Med det sagt är det Sverigedemokraternas mening att ändra den socialdemokratiskt utstakade stressade familjepolitiken till att helt enkelt bli mer familjevänlig.

Genom att exempelvis möjliggöra för en alternativ barnomsorg som kan nyttjas de tre första åren, vilket innebär att man som förälder kan ta del av den kommunala barnomsorgspengen, kan föräldrarna vara hemma lite längre med barnen utan att förlora alltför mycket ekonomiskt. Det skulle då gå att kombinera med ett deltidsarbete.

Vi vet att alla barn inte är redo att lämnas på förskola vid ett års ålder. Det finns också föräldrar som vill vara hemma lite längre med sina barn. Det borde vara möjligt i större utsträckning än vad det är med regeringens i dag förda politik om att du ska ut i arbete så fort det bara är möjligt.

Vi kan också se en tydlig koppling mellan den förda politiken och den ökade psykiska ohälsan bland såväl barn som vuxna och inte minst bland småbarnsföräldrar. Kvinnor är betydligt mer sjukskrivna än män, då främst i åldrarna 30-45 år, och de flesta är just småbarnsmammor. Till stor del är sjukskrivningarna kopplade till stress.

Fru talman! Det är inte svårt att lägga ihop ett och ett utifrån de signaler som sänds till våra blivande föräldrar, inte minst till kvinnorna, om att stressen och pressen är stor.

Som förälder ifrågasätter man sig själv och har lite dåligt samvete för den tid som man är hemma. Man är liksom inte tillräckligt poppig om man väljer att vara föräldraledig för att amma eller för att man helt enkelt vill spendera mer tid med sina småbarn.

Barn lämnas på förskola precis fyllda ett år och vistas inte sällan i alldeles för stora barngrupper med många individer att förhålla sig, flera vuxna att knyta an till och inte sällan i en bullrig miljö och på stora ytor.

Våra små barn har ofta långa dagar på förskolan. Det är inte ovanligt att de är på sin förskola på mer än heltid. De lämnas tidigt på morgonen för att hämtas sen eftermiddag av sina heltidsarbetande föräldrar, som de längtat efter hela dagen och som i sin tur är hysteriskt stressade. Väl hemma ska man få ihop allt vardagsbestyr med tvätthögar, städning, utflyktsmatsäcken som ska fixas, middagen som ska donas med, och man ska försöka få tid till samtal och till att umgås med sin familj. Allt detta ska hinnas med på några få kvällstimmar innan ett nytt vardagshjul drar igång. Jag vågar nog påstå att det sett ur ett helikopterperspektiv är hysteriskt och långt ifrån det som många har tänkt sig efter månader av längtan efter barn. Här måste vi få till mänskligare förutsättningar. Det måste gå att kombinera arbetsliv och familjeliv på ett vettigare sätt.

Jag vill samtidigt poängtera att vi såklart ska arbeta, men kanske inte fullt ut under den första tiden när barnen är som minst. Vi menar att det behövs fler ekonomiska incitament för att tid med barnen under denna period ska kunna vara möjligt utan att man förlorar alldeles för mycket ekonomiskt och i förlängningen det som går till pensionen.

Fru talman! Vi ser inte kvoteringen av föräldradagarna som ett primärt sätt att nå detta. Det är i stället ytterligare ett krav bland alla andra att ställa upp på och anpassa sin tid efter för att passa in och vara lite politiskt korrekt utifrån regeringens perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Visst, det är viktigt att båda föräldrarna tar det ansvar som föräldrarollen innebär. Jag har sagt det förr och säger igen att jag är helt övertygad om att föräldrar besitter förmågan att fördela föräldradagarna helt på egen hand.

Fru talman! Försäkringskassan säger att antalet föräldradagar som tas ut av pappan har ökat något men att antalet obetalda dagar som kvinnan tar ut är en effekt av detta. Om regeringens mål om att kvinnan ska ut så fort som möjligt i arbetslivet för att det, som man säger, är en kvinnofälla att gå hemma blir det lite märkligt att kvinnan på grund av kvoteringen är hemma mer obetalt. Det gör att man förlorar både inkomst och pension. Kanske väljer man att ta ut obetald ledighet för att försöka få ihop vardagspusslet.

Fru talman! Att på riktigt värna småbarnsåren är jätteviktigt för oss. Vi har många tankar och förslag. Ett förslag är att införa fler dubbeldagar för att öka flexibiliteten i uttaget av föräldradagarna men också för att föräldrarna ska kunna vara hemma tillsammans den första månaden, om de så önskar. Samtidigt ger det en större valfrihet om man gör fler dagar till dubbeldagar. De föräldrar som väljer att skaffa barn tätt har också ett större behov av att få ihop den första månaden. Det kan då kännas tufft för pappan att återgå till arbete efter tio pappadagar.

Vi vill också införa tio graviditetspenningsdagar som gör det möjligt för den gravida att vara hemma i anslutning till den beräknade förlossningen, oavsett om man har arbetshinder eller inte. I dag kan det vara ganska spretigt huruvida du får rätt till graviditetspenning eller inte. Har du inte den möjligheten kan du ta ut föräldradagar innan barnet är fött. Vi menar att föräldradagarna egentligen är tänkta att användas när barnet är fött för att vara tillsammans med det nyfödda barnet.

Fru talman! Vi vet också att föräldraledighet innebär en sänkt inkomst och försämrad pension. Vi menar att ersättningen bör höjas och att föräldraledigheten ska värdesättas som arbete. För att nå i den riktningen vill vi bland annat höja ersättningen i föräldraförsäkringen. En höjning av det inkomstgrundande taket skulle innebära att man når en större ersättning.

Återigen: Det är hög tid att vi omvärderar familjepolitiken och fokuserar den på det som den är avsedd för och ger föräldrarna möjlighet att vara hemma med gott samvete i början av familjebildningen.

Anf. 60 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! En familjepolitik som utjämnar skillnader är en förutsättning för en mer jämlik barndom. Tyvärr lyser en sådan politik med sin frånvaro i Sverige 2019. I stället för ekonomiskt pressade barnfamiljer är det rika miljonärer som ska få bidrag lagom till jul. Den snåle Ebenezer Scrooge är inte längre enbart en påhittad julsaga utan en del av den verklighet som många familjer befinner sig i före julhelgerna. Tankar på hur pengarna ska räcka till julklapparna till barnen skapar oro och ångest. Vissa barn kommer tillbaka från jullovet och berättar om nya tv-spel och andra leksaker, andra försöker hålla låg profil och bär sin familjs fattigdom som en skam. Det här är inte värdigt.

Fru talman! "Men jag vill inte ge mest till de som redan har mest. Jag kan ärligt säga till er med de största förmögenheterna: Nu får ni faktiskt stå tillbaka - nu är det vanligt folks tur! Jag vill satsa just på pensionärerna och barnfamiljerna". Så sa Stefan Löfven i sitt Almedalstal 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Nu ett år senare är borttagandet av värnskatten ett faktum. 6 miljarder, som skulle kunna göra enorm nytta för att ge barn i ekonomiskt utsatta familjer bättre villkor, går i stället till folk som redan har allt.

Fru talman! Verkligheten ser ut som den gör. Det blir större klyftor och fler fattiga. Andelen barnfamiljer som lever med låg ekonomisk standard har ökat från omkring 8 procent i början av 2000-talet till 16 procent 2017. Om man bortser från familjepolitiska insatser skulle det handla om en fjärdedel av de svenska barnfamiljerna - en fjärdedel! Den omfördelande och fattigdomsreducerande effekten inom familjepolitiken har alltså minskat avsevärt över tid. I stället har Sverige under samma tid sett till att toppa ligan i snabbast ökande antal nya miljonärer.

"Alla vet att det är pengarnas fel om någon säger att de inte kan hänga med, men ingen pratar om att någon är fattig vi bara löser det för varandra." Så säger ett barn i föreningen Majblommans rapport Andra tycker jag är konstig.

Vid en jämförelse av inkomstfattigdom mellan EU-länder syns kraftiga variationer såväl före som efter transfereringar. Sverige har gått från 5:e plats 2007 till 13:e plats 2017 avseende familjepolitikens betydelse på nivån av inkomstfattigdom.

Från slutet av 90-talet har den omfördelande effekten av samtliga socialförsäkringar till barnfamiljer nästan halverats. Störst är förändringen inom de behovsprövade bidragen. Av totalt 80 miljarder kronor i den ekonomiska familjepolitiken 2017 fungerar ca 8 miljarder som omfördelande mellan barnhushållen, vilket motsvarar knappt 10 procent av 2017 års ekonomiska familjepolitik.

Vänsterpartiet menar att den trenden måste vändas och att det är en av de viktigaste frågorna i socialförsäkringspolitiken. Något av det viktigaste med den ekonomiska familjepolitiken är att skapa förutsättningar för jämlika uppväxtvillkor för alla barn.

Den grupp som fått det allt sämre under de senaste åren är ensamstående föräldrar. Åtta av tio av de ensamstående föräldrarna är kvinnor och har en ekonomisk standard som är sämre än för sammanboende och ensamstående män.

Ensamstående kvinnor med barn har lägst ekonomisk standard även med stöd i form av barn- och bostadsbidrag. Många har otrygga anställningar och låga inkomster. I likhet med andra kvinnor har de dessutom inte sällan ett deltidsarbete.

Minskningen av den disponibla inkomst som kom från försäkringar och både generella och behovsprövade bidrag minskade under de här åtta åren allra mest för ensamstående föräldrar. En stor andel av de ensamstående mammorna lever under väldigt knappa förhållanden och räknar dagarna tills barnbidraget ska trilla in på kontot.

Vänsterpartiet ägnade sig därför under den förra mandatperioden mycket åt att förbättra och höja till exempel underhållsstödet i flera omgångar och höja bostadsbidraget, vilket har lett till förbättringar inte minst för ensamstående föräldrar. Det är viktigt att stöden och ersättningarna följer den övriga ekonomiska utvecklingen så att inte klyftorna blir större

Fru talman! Att föräldrar ska fördela ansvar för hem och barn lika är en av de mest centrala jämställdhetsfrågorna. Ett jämnare uttag av föräldraledigheten skulle göra att kvinnors inkomster och hälsa ökar och att män tar ansvar för hem och barn. Alla barn har rätt till en bra relation till båda sina föräldrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

I dag tar mammorna ut 80 procent av föräldradagarna under barnets första två år. Tillsammans med regeringen drev Vänsterpartiet 2016 igenom en tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen. En analys från Försäkringskassan visar att förändringen har lett till ett mer jämställt uttag av föräldradagarna. Analysen visar samtidigt att det är långt kvar till ett jämställt uttag och att ett mer styrande regelverk är nödvändigt.

Vänsterpartiet vill se en individualiserad föräldraförsäkring. Ett mer jämställt uttag gör att män tar mer ansvar för vård av sjukt barn och för hushållsarbetet, vilket ger kvinnor chans till bättre pensioner och jobbmöjligheter. Barn får dessutom en bättre relation till båda sina föräldrar, vilket skapar trygghet.

Fru talman! Mycket behöver göras för att Sverige ska bli mer jämlikt. Tyvärr går regeringen och samarbetspartierna i motsatt riktning. Med hänvisning till helheten i vår egen budgetmotion för ett jämlikt Sverige kommer Vänsterpartiet därför att avstå i omröstningen. Sverige behöver mer jämlikhet, inte mindre.

Anf. 61 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Människor behöver gemenskap och fungerande relationer för att må bra och för att kunna utvecklas. Familjen är den mest grundläggande formen av gemenskap. Där möts människor över generationsgränser i kärlek och tillit.

Det är denna insikt som är en av grundbultarna i den kristdemokratiska ideologin. Familjer skiljer sig åt och ser olika ut. Kärnfamiljer, sambor, ensamstående, ombildade, samkönade och andra typer av familjebildningar ska alla få det stöd från samhället som de behöver för att fungera så bra som möjligt och för att få vardagen att gå ihop.

Denna mångfald kräver att familjepolitiken inte utgår från vad som anses bäst ur ett system- och regelperspektiv. I stället måste människan sättas i centrum, och för att kunna stödja alla familjer i den situation som de befinner sig i måste politiken tillåta ett stort mått av flexibilitet och valfrihet.

Kristdemokraternas politik syftar till att underlätta familjebildning, öka föräldrars möjligheter att tillbringa tid med sina barn, stärka familjernas ekonomi samt skapa bättre förutsättningar att kombinera familjeliv med arbete och karriär.

Men familjepolitiken är också viktig ur ett förebyggande perspektiv. Trygga och välfungerande familjer är en viktig del i att främja en god psykisk hälsa hos barn och unga, goda resultat i skolan och förutsättningar att hävda sig på arbetsmarknaden men också för att stävja utanförskap och kriminalitet.

Fru talman! Jag tror att de flesta vet att vi kristdemokrater är säkra på att det är föräldrarna och inte vi politiker här i Sveriges riksdag som vet vad som passar bäst för just deras familj när det gäller att bestämma vem som ska vara hemma med barnen. Det är därför vi vill ha en helt fri föräldraförsäkring utan kvotering.

Vi vill dessutom att vårdnadshavare ska kunna överlåta sina föräldrapenningdagar till närstående som inte lever i samma hushåll, till exempel far- och morföräldrar eller vuxna syskon. Inte minst skulle detta underlätta vardagen för ensamstående föräldrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Kanske vet några också att de så kallade dubbeldagarna infördes på initiativ av Kristdemokraterna. Dessa dagar är mycket uppskattade, eftersom föräldrarna ges möjlighet att vara hemma tillsammans med sitt barn. Reformen har ökat uttaget av dagar som tas ut av pappor, inte minst pappor som sällan tar ut föräldrapenning. Dessutom visar forskning att dubbeldagarna har mycket positiva effekter på kvinnors fysiska och psykiska hälsa.

I dag har man rätt att ta ut 30 dubbeldagar under barnets första år. Vi kristdemokrater vill förbättra vår reform genom att ta bort den här tidsgränsen och låta föräldrarna själva bestämma hur många dagar som man vill ta ut samtidigt.

Fru talman! Jag tror att det kanske är färre som känner till Kristdemokraternas övriga reformer som gäller ekonomisk trygghet för familjer och barn. Jag tänker därför ägna resten av mitt anförande åt att belysa några av dessa.

Bostadsbidraget är det stöd som bäst når föräldrar som lever i ekonomisk utsatthet. Drygt 171 000 mottog bostadsbidraget i december 2018. Av dessa var 80 procent barnhushåll. Bostadsbidraget har stor betydelse för ensamstående föräldrar, särskilt för kvinnor. Över hälften av de utbetalade bostadsbidragen gick till hushåll där det var en kvinna som var ensamförsörjare. För att stödja de sämst ställda barnfamiljerna vill vi höja det barnrelaterade bostadsbidraget med 200 kronor per månad och barn.

Antalet hushåll med bostadsbidrag har minskat sedan slutet av 1990-talet. En förklaring är att inkomsterna har stigit samtidigt som inkomstgränserna för bidraget har varit oförändrade. Vi vill att fler ska kunna ta ut fullt bostadsbidrag och föreslår därför att inkomsttaket ska höjas med 30 000 kronor.

Fru talman! När det gäller kvinnors ekonomi har dagens kvinnliga ålderspensionärer i regel lägre pension än manliga. Det beror på att kvinnor har en lägre pensionsgrundande inkomst än män, vilket i sin tur huvudsakligen grundar sig på ojämlikheter i lönestrukturen och att kvinnor historiskt i genomsnitt har arbetat färre år än män. En annan faktor är att kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten och att de ofta går ned på deltid när barnen är små.

Sedan 1999 finns i pensionssystemet, tack vare ett kristdemokratiskt initiativ, en rätt att tillgodoräkna sig pensionsrätt för så kallade barnår. Detta innebär att upp till fyra år kan räknas som pensionsgrundande för den av föräldrarna som har haft en lägre inkomst bland annat på grund av längre föräldraledighet och deltidsarbete.

Denna reform har varit viktig, framför allt eftersom den stärker kvinnors pensioner men även för att det signalerar att det är en viktig samhällsinsats att ta hand om sina barn.

I dag arbetar många kvinnor deltid även efter barnets fyraårsdag. För att ytterligare kompensera de föräldrar som går ned i arbetstid eller är hemma med sjuka barn i större utsträckning, vilket oftast också är kvinnor, vill vi utöka antalet barnrättsår från fyra till fem. Dessutom föreslår vi att den generella jämförelseinkomsten i barnrättsåren höjs från 75 procent till 85 procent så att de som har lägst inkomst får en högre pensionsrätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Detta är förslag som också Pensionsmyndigheten har fört fram. Myndigheten har uppskattat att dessa förändringar minskar gapet mellan mäns och kvinnors intjänande till den allmänna pensionen.

Fru talman! Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten i år är det bara ungefär 9 procent av de 15-åriga tjejerna som rör på sig tillräckligt mycket. Enligt samma rapport följer såväl fysisk som psykisk ohälsa i stillasittandets spår.

Vi ser också en utbredd ensamhet bland många barn och unga. Årsrapporten från stiftelsen Friends visar att nästan en fjärdedel av eleverna i årskurs 3-9 alltid, ofta eller ibland känner sig ensamma i skolan. Många barn vittnar i kontakter med organisationer som Bris om att de upplever att deras föräldrar eller vuxna på skolan inte har tid för dem.

Statistik från SCB över barns levnadsvillkor visar att det främst är barn i ekonomiskt utsatta hushåll, barn till ensamstående föräldrar, barn till utlandsfödda föräldrar och barn i arbetarhushåll som har en mindre aktiv fritid med lägre deltagande i organiserade fritidsaktiviteter än andra barn. En förklaring till detta kan vara att barns fritidsaktiviteter inte sällan är dyra.

Det är ju så att barn i ekonomisk utsatthet ofta känner ett stort ansvar för familjens ekonomi. När de märker att fritidsaktiviteterna konkurrerar med övriga behov i hushållskassan slutar många med sin träning eller annan fritidsaktivitet. Detta, fru talman, är ett ansvar som inget barn ska behöva ta. Vi kristdemokrater menar därför att det nu behövs en bred reform som stimulerar fler barn och unga till rörelse och föreningsengagemang, med särskilt fokus på de barn som lever i ekonomisk utsatthet.

I vårt budgetalternativ avsätter vi därför ca 850 miljoner kronor per år för att införa ett fritidskort till alla barn i årskurs 2 till årskurs 9. Kortet kommer laddat med ett ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i det svenska föreningslivet och kulturskolan. Stödets storlek kommer att variera utifrån hushållets ekonomi. De flesta barn kommer att få 500 kronor i stöd per år, men barn som lever i hushåll i ekonomisk utsatthet, det vill säga hushåll som uppbär bostadsbidrag eller ekonomiskt bistånd, kommer att få ett betydligt större stöd. 2 400 kronor per år kommer att finnas laddade på kortet för dessa barn.

Genom vårt fritidskort kommer nästan 1 miljon barn att få stöd för aktiv och meningsfull fritid, varav det högre beloppet kommer att ges till ca 150 000 barn. Detta ser vi som en mycket god investering i barnens fysiska och psykiska mående men också i samhället i stort, ur ett folkhälsoperspektiv.

Fru talman! Detta var några av de reformer som vi kristdemokrater har för att stärka den ekonomiska tryggheten för familjer och barn. Jag vill betona att Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Då det ligger över de utsatta ramarna för utskottsområdet väljer vi att avstå från ställningstagande i form av reservationer, men vi står självklart bakom samtliga våra förslag och även vårt särskilda yttrande.

Anf. 62 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Vi debatterar i dag socialförsäkringsutskottets betänkande om utgiftsområde 12, och jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Sverige ligger i framkant när det kommer till ekonomisk familjepolitik, i synnerhet när det gäller föräldraförsäkringen, och vi är ett gott föredöme för många andra länder. En av orsakerna till detta är att vi vågar använda oss av de politiska verktyg som vi har och att vi inte är rädda för att modernisera och följa utvecklingen i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Samhället utvecklas ständigt, och med detta förändras synen på föräldraskap, familj, kön och barnets rättigheter i familjen. Lagstiftningen måste också hänga med. Vi är stolta över de steg som vår feministiska regering har tagit för att skapa lika förutsättningar för alla, oavsett val av partner och familjekonstellation.

Fru talman! Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till att utjämna skillnader mellan barnfamiljer samt bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för dem. Utgångspunkten för den socialdemokratiska familjepolitiken är att alla barn ska få en bra start i livet, utvecklas och kunna förverkliga sina drömmar. Sverige är ett av världens bästa länder för barn att växa upp i. Detta är ingen slump, utan det är en konsekvens av hårt arbete, medvetenhet och politisk vilja. Det är resultatet av en progressiv, jämställd och utjämnande familjepolitik, en generös föräldraförsäkring och en välutbyggd förskola av hög kvalitet som möter dagens behov. Tillsammans med kostnadsfri mödra- och barnhälsovård och generella barnbidrag har det blivit bättre, även för barnen.

Det är tydligt - vi har alla sett det - att jämställdheten ökar genom politisk vilja, och de steg vi har sett inom jämställdheten har kommit till genom att ha ett mål i sikte och rätt mycket politiskt mod. Det har inte alltid varit lätt att utmana samhällsnormer med reformer som andas framtid. Samma mod och politiska vilja behövs för att vidareutveckla och modernisera familjepolitiken i dag.

Det är viktigt att fortsätta att bygga ut föräldraförsäkringen så att den fungerar för alla familjekonstellationer - för barnens rätt till sina föräldrar men också för föräldrarnas rätt att kunna ta hand om sina barn på ett bra och tryggt sätt.

Fru talman! En generell välfärd som omfattar alla, som bidrar till att utjämna ekonomiska villkor och som förbättrar när det gäller att utjämna ekonomiska klyftor ger hög legitimitet åt själva systemet.

Vissa barnfamiljer, till exempel ensamstående kvinnor eller familjer där föräldrarna är nyanlända, löper hög risk för låg ekonomisk standard. Det är här politiken kommer in, fru talman. Politik handlar om vilja och prioriteringar. Det går att göra livet enklare för människor, och det går att skapa förutsättningar för människor för att få ett jämlikt och jämställt samhälle. Därför måste vi prioritera att utjämna skillnaderna mellan människors plånböcker, möjligheter och standard.

Om du jobbar och betalar skatt och bidrar till det gemensamma ska det gemensamma också finnas där för dig och din familj när du behöver hjälp. Och om man är ny i vår gemenskap ska man få hjälp och stöd att börja etablera sig och bidra till det gemensamma.

Fru talman! Under den förra mandatperioden genomförde den socialdemokratiskt ledda regeringen flera viktiga reformer som ett led för att stärka barnfamiljernas ekonomi samt öka jämställdheten. Några av dessa reformer var att vi avskaffade vårdnadsbidraget, höjde grundnivån i föräldrapenningen, höjde barnbidraget med 200 kronor, höjde underhållsstödet, reformerade underhållsbidraget och höjde inkomstgränsen inom bostadsbidraget. Det var den första höjningen på 20 år, och den har lett till att 18 000 fler barnfamiljer får ta del av bostadsbidrag. Detta är ett behov som vi måste möta och som vi möter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vi införde ett nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis hos sina föräldrar. I december 2018 var det totalt ca 12 000 föräldrar som fick bidraget, varav 8 200 var kvinnor och 3 700 var män.

Vidare höjde vi inkomstgränsen för barnfamiljer och umgängesbidraget inom bostadsbidraget för att förbättra för familjer med låg ekonomisk standard.

Vi reserverade ytterligare en månad för respektive förälder i föräldraförsäkringen 2016. Införandet har lett till ett mer jämställt uttag.

Fru talman! Detta var viktiga steg på vägen mot ett mer jämställt samhälle. En väg framåt är det vi arbetar för.

Vid sidan av dessa viktiga reformer har vi återställt ordning och reda i statsfinanserna och rustat Sverige inför sämre tider. Under de goda åren har vi byggt upp en välfärdsreserv genom att betala av på statsskulden, och statsskuldskvoten är nu på sin lägsta nivå sedan 1977. Det är 300 000 fler människor som arbetar tack vare denna politik. Detta ser vi som positivt. Dock måste vi ha en stark välfärd som tar hand om våra sjuka och äldre och om våra barn genom att ge utbildning och lärande, som bistår med bostäder, vägar och kollektivtrafik med mera men som också inkluderar och hjälper dem som har det svårt under perioder i livet. Välfärd handlar om att ta hand om det gemensamma, och i detta ligger även att ta hand om varandra.

Vi ska fortsätta att rusta Sverige, och vi ska hålla ihop Sverige. Vi kommer att fortsätta att skapa förutsättningar för samhällen där sammanhållning och trygghet går hand i hand med människors friheter och möjligheter.

Fru talman! Drygt var tredje arbetande förälder anger att de varje vecka har svårt att förena arbetsliv med familj och fritid. Var fjärde förälder anger att de saknar inflytande över arbetstidens förläggning.

Här tror vi att många barnfamiljer väntar på att familjeveckan införs. Det är en reform som syftar till att hjälpa till med livspusslet och att få tid till något så viktigt som familjen. Vi socialdemokrater tar fasta på föräldrars svårighet att kombinera yrkesliv med ett närvarande och jämställt föräldraskap.

Fru talman! När föräldraförsäkringen utformades var det utifrån idén om en kärnfamilj med sammanboende föräldrar. Därför är vi glada över den nya lag om föräldraförsäkringen som synliggör och underlättar för fler familjekonstellationer.

En modern föräldraförsäkring är utformad med barnets bästa i fokus. Låt oss fortsätta vara just detta föredöme som står upp för barnens rätt till en rättvis, jämlik och god start i livet. För det har varenda unge rätt till.

(Applåder)

Anf. 63 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Jag måste få ställa en fråga. Jag nämnde i mitt anförande att Socialdemokraterna säger att de är en röst för ett starkare samhälle. Du ska både kunna jobba heltid och ha barn utan att slå knut på dig själv, och utan att gå ned i arbetstid. Kopplat till det vill man införa familjeveckan. Det skulle innebära ytterligare tre-fem dagar för familjerna att ta ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Är det svaret på den tes som säger att man ska kunna göra allt samtidigt, och att alla ska må jättebra samtidigt? Vad är det för familjepolitik som Socialdemokraterna avser att forma för att allt detta ska vara möjligt samtidigt?

Anf. 64 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Som jag nämnde i inledningen av anförandet har vi i Sverige en av världens mest generösa föräldraförsäkringar. Föräldrarna kan stanna hemma och ta hand som sina barn under många månader.

Familjeveckan är en lösning på livspusslet som föräldrar efterfrågar. Jag kan hänvisa till TCO:s rapport som presenterades för några månader sedan. De arbetande tjänstemännen talar om att de inte hinner ha mer tid för sina barn för att kunna umgås med dem. Familjeveckan kommer att ge dem fler möjligheter och bättre förutsättningar att kunna umgås med sina barn på fritiden.

Anf. 65 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Det gläder mig att även Socialdemokraterna börjar inse att mer tid med familjen är viktigt. Samtidigt har man begränsat föräldrapenningdagarna. Efter att barnet fyllt fyra år kan man bara spara 96 dagar. Hade man släppt det fritt i stället för att som nu begränsa det hade föräldrar kunnat använda de dagarna i en större utsträckning.

Jag har tittat lite på er hemsida. Under rubriken Mer tid för barnen skriver ni att ni vill nå den lägsta arbetslösheten i EU. Hur kopplar ni det till mer tid med barnen?

Anf. 66 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Vi lever i ett modernt samhälle. Samhället ställer krav och villkor för våra system. En av de saker som har gjort den svenska arbetsmarknaden och det svenska välfärdssamhället starka i världen är att vi har fler i arbete.

Det spelar ingen roll var man kommer ifrån, vad man har för bakgrund eller utbildning. Det är viktigt att man är med och jobbar och bidrar till att utveckla det välfärdssamhälle som vi har.

Den familjeförsäkring som vi har i dag är en av världens mest moderna och progressiva. Vi ämnar utveckla den så att fler föräldrar kan nyttja den.

(Applåder)

Anf. 67 Martina Johansson (C)

Fru talman! Sverige har ett bra trygghetssystem för föräldrar. Det gör att när vi får barn så kan vi vara hemma och vårda vårt barn under en ganska lång period. Vi kan i delar av försäkringen bestämma vem av föräldrarna som ska ta ut föräldraledigheten. Det tycker jag är bra. Bostadsbidrag och barnbidrag är ytterligare två positiva trygghetssystem för barnfamiljer.

För Centerpartiet är det viktigt att barnen får det så bra som möjligt. I de flesta fall får de det, om de har tillgång till sina föräldrar. För att få ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen anser vi att vi behöver arbeta mer med information till föräldrarna om värdet för barnet att spendera tid med sina föräldrar. Men det handlar även om att vi när vi fattar beslut visar att båda föräldrarna är lika viktiga. Ett exempel är när vi utser juridiska vårdnadshavare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Centerpartiet vill ha en jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen, och vi vill att man även ska kunna få dela med sig av föräldradagarna till ytterligare två vuxna. Det skulle bidra till att barnen får spendera mer tid med sina sociala föräldrar även om de inte är vårdnadshavare. Gör vi det öppnar vi för fler familjekonstellationer än den som fortfarande är normen även om den inte är den vanligaste, nämligen gift man och kvinna med ett barn.

Bostadsbidraget är ett viktigt bidrag för väldigt många familjer med lägst inkomst. Det är någonting som är bra. Men jag önskar att vi inom kort ser att man gör månadsvisa avstämningar hos Skatteverket när det gäller rätten till bidraget. Det skulle underlätta för dem som är beroende av bidraget och minska antalet som blir skuldsatta på grund av att de fått ett för högt bostadsbidrag.

Avstämningarna sker i dag årsvis. Det gör att om min inkomst har höjts under den senare delen av året kan det innebära att rätten till bidrag i början på året försvinner. Gör man det månadsvis blir det enklare. Jag är medveten om att det pågår en utredning för att se till hur det ska fungera. Men jag önskar att det skulle kunna komma igång ganska så snabbt.

När det gäller särlevande föräldrar är bostadsbidragsfrågan en viktig sak. I det fall ett barn bor växelvis hos sina föräldrar fungerar systemet på ett tillfredställande sätt. Men i det fall barnet bor mer eller mindre än tolv dagar per månad hos den ena föräldern påverkar det bidragets storlek. Det är någonting som jag tycker att vi behöver se över.

Det skapar nämligen ytterligare konflikter för de föräldrar som redan har svårt att samarbeta. I praktiken kan det innebära att jag driver att mitt barn ska bo hos mig fler dagar för min egen ekonomis skull och inte för barnets skull. Det är någonting som jag vill att regeringen ser över i den utredning som pågår om bostadsbidraget, vilket jag också motionerat om tidigare i höst.

Fru talman! De föräldrar som har valt att separera ska i första hand själva reglera underhållsstödet sinsemellan. Det är någonting som är bra. Men när de av någon anledning inte kan det får de i dag hjälp av Försäkringskassan med ett underhållsbidrag. Om utbetalningarna har fungerat på ett bra sätt under sex månader är regeln att Försäkringskassan ska kliva ur uppdraget.

Det är möjligt att det ska vara så. Men det är då viktigt att Försäkringskassan säkerställer att regleringen fungerar civilrättsligt. När det gäller föräldrar som redan befinner sig i konfliktfyllda situationer kan den förälder som har en lägre inkomst hamna i händerna på den som har en högre inkomst, som kanske använder pengarna som ett villkor för umgänge med barnet.

Även här behöver vi alltså se över uppdraget för Försäkringskassan, så att inte redan konfliktfyllda relationer mellan föräldrar driver vidare.

Under min första tid i riksdagen har jag fokuserat ganska mycket på frågor om familjerätten och tvistande föräldrar, och det hörs i mitt anförande. I en infekterad konflikt tar många till medel för att gynna sig själva och glömmer kanske bort barnets bästa. Detta är skälet till att jag tycker att det är så viktigt att vi ser över hur socialförsäkringarna påverkar de föräldrar som lever isär, så att vi inte har ett regelverk som är konfliktdrivande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 68 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till förslaget i betänkande SfU3.

Fru talman! Barnfamiljer kan se ut på väldigt många olika sätt, och de kan ha extremt olika förutsättningar. Det är ute i ytterkanterna av skalan där det som ibland benämns som det normala - vad nu normalt betyder i detta sammanhang - ligger i mitten som socialförsäkringssystemen måste träda in som allra mest och verka som allra bäst.

Föräldrarna till ett barn med varaktig sjukdom eller med funktionsnedsättning behöver ofta omfattande kontakter med skola eller förskola, sjukvård, Försäkringskassan och en rad andra myndigheter. För att vardagen ska fungera så bra som möjligt måste föräldrarna många gånger ha kontakt med myndighetspersoner väldigt ofta. Det kan handla om 50, 60, 70, 80 eller ibland så många som 90 olika kontakter för att få vardagen att fungera så bra som möjligt. Vem som helst av oss kan förstå att detta tar både tid och - framför allt - en oerhörd massa kraft.

Försäkringskassan slutade för några år sedan att bevilja tillfällig föräldrapenning i sådana situationer, vilket var någonting som detta stöd faktiskt från början var tänkt för. För barn som har beviljats stöd enligt LSS finns så kallade kontaktdagar för detta ändamål, vilket ofta förs fram som ett argument för att man drog in den tillfälliga föräldrapenningen. Men dessa, fru talman, har blivit svåra att använda och svårare att få. Generellt tilldelas det också för få av dem. Dessutom finns behovet även hos många barn som inte finns i LSS personkretsar.

Vi liberaler menar att detta är exempel på situationer där det ska gå att få tillfällig föräldrapenning - exempel på när systemen måste bli mer flexibla och mer stödjande. Man måste faktiskt se helheten för att människors vardag ska fungera.

Fru talman! Från den 1 januari 2019 ändrades regelverken för handikappersättning och vårdbidrag, och stöden bytte samtidigt namn till merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag.

Dessa båda stöd har ett tidigt ursprung i socialförsäkringarna - det hette tidigare blindhetsersättning och infördes redan på 30-talet. Sedan dess har en lång rad olika stöd och insatser tillkommit, både inom funktionshinderspolitiken och brett inom socialförsäkringen. Handikappersättningen och vårdbidraget har fungerat mer eller mindre som ett smörjmedel mellan en rad olika andra system när det har krockat och glappat i situationer som lagstiftaren definitivt inte kunnat förutse men som i viss mån kunnat överbryggas med hjälp av merkostnadsersättningar.

Om stöden ska kunna behålla sin karaktär av smörjmedel behöver det även här införas mer flexibilitet. Vi behöver ge utrymme för stöd också i situationer som vi som lagstiftare inte kan förutse när vi ändå är överens och stiftar lagar som är till för att stödja och hjälpa medborgarna i olika livssituationer.

I samband med övergången till ett nytt system i januari i år har Försäkringskassans handläggningstider blivit mycket långa - så långa att det blir ett glapp, eller ett tomrum, i systemet. Det finns också signaler om att det generellt har blivit svårare att få stöd i det nya systemet än i det gamla, vilket definitivt inte var syftet från någon här inne när vi klubbade beslutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Om glappet mellan gamla och nya regler, handläggningstider och annat inte skyndsamt hanteras av regeringen måste vi i utskottet agera i denna fråga och ta ledningen. Regeringen måste dessutom noga följa effekten av de nya regelverken och överväga åtgärder för att de ska behålla sin tänkta funktion.

Det är givet, fru talman, att alla föräldrar ska ha möjlighet att kombinera förvärvsarbete och företagande med föräldraskap, oavsett vilken typ av föräldraskap det är. Det är här som våra system måste visa flexibilitet och vara tillåtande.

Fru talman! Föräldraförsäkringens utformning spelar en avgörande roll för barnens rätt till sina föräldrar men också för utvecklingen av jämställdheten på svensk arbetsmarknad, något som många av de föregående talarna har varit inne på. I grund och botten är framväxten av föräldraförsäkringen en viktig del av den svenska välfärden samt ett fundament för inte minst kvinnors frigörelse och för föräldraskapets frigörelse.

Samtidigt är dagens försäkring förknippad med många utmaningar. Den ekonomiska ojämställdheten mellan män och kvinnor är ganska utbredd, trots allt. Till detta bidrar attityder, invanda könsroller och - bedrövligt nog - en fortfarande väldigt könssegregerad arbetsmarknad. Det är också tydligt att kvinnors relativt sett längre period av föräldraledighet verkar hämmande både på löneutvecklingen och på karriärmöjligheterna, vilket inte är acceptabelt 2019 och 2020.

Vi liberaler ser detta, fru talman. Vi har varit pådrivande och initiativtagare till reformer för att ändra på denna ordning, till exempel de öronmärkta månaderna i föräldraförsäkringen och jämställdhetsbonusen.

Liberalerna har förslag till en omfattande reform av föräldraförsäkringen som inte påverkar det kommande budgetarbetet men som vi kommer att fortsätta arbeta för.

Den tillfälliga föräldrapenningen - det som kallas vab - är viktig för att möjliggöra för vårdnadshavare att avstå från förvärvsarbete för att vårda sjuka barn, följa med på läkarbesök eller annat. Det finns dock ett antal andra situationer där det också vore angeläget att föräldrar kan få ersättning för att vårda eller stödja ett barn. Inte minst gäller detta för funkisfamiljer med en lång rad myndighetskontakter, och inte minst gäller det extra tid för inskolning av barn i förskola, skola eller vad som nu krävs.

Fru talman! Avslutningsvis: Barn ska erkännas, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov och intressen samt rätt till personlig integritet. Denna definition är hämtad från FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 13.

Enligt barnkonventionen, som nu blir svensk lagstiftning, finns det en skyldighet att verka för att barnet får sina rättigheter tillgodosedda inom varje verksamhetsområde. Vi liberaler lovar att fortsätta att föra denna kamp vidare. Vi ska fortsätta att göra ett gott arbete i denna kammare för att säkerställa en ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Anf. 69 Mats Berglund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Man brukar säga att ett samhälle som är byggt och anpassat för barn och som är bra för barn är ett samhälle som är bra för alla.

Efter årsskiftet blir FN:s konvention om barnets rättigheter - alltså barnkonventionen - en del av svensk lagstiftning. Det är väldigt bra. Det är fantastiskt. Det är något som Miljöpartiet har kämpat för under mycket lång tid. Vi förbinder oss att följa konventionen för att skapa en grund för ett barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet och för att göra samhället barnvänligt.

Miljöpartiet vill ha det här barnvänliga samhället. Det är en del av vår helhetssyn på samhället. Men vi vill också ha det barnfamiljvänliga samhället, ett samhälle som är vänligt inställt till att bilda familj.

Det ska vara möjligt att bilda familj, att skaffa barn, utan att göra stora inskränkningar i livet i övrigt. Varken kvinnor eller män ska hamna utanför eller efter på arbetsmarknaden för att man har valt att skaffa barn. Det ska inte tynga ned ekonomin så att man inte har råd med andra utgifter. Här har det gemensamma ett stort ansvar. Vi har en lång svensk tradition som skiljer sig starkt från många andra länder, och det ska vi bygga vidare på.

Den ekonomiska familjepolitiken syftar till att ge de förutsättningar som behövs för att barnfamiljer ska ha en god ekonomisk standard. Den ska minska skillnaderna mellan familjer med respektive utan barn, men den ska också bidra till ett jämställt samhälle.

Den här politiken - med barnbidrag, med föräldrapenning, med möjlighet för båda föräldrarna att vara hemma länge med sina barn och med andra typer av stöd för dem som har behov - vilar på idén om den svenska välfärdsstaten, som har gynnat Sverige under många decennier. Vi ska vara stolta över vår välfärd och vår moderna politiska historia, men vi måste också vårda arvet och ta familjepolitiken in i framtiden. Dagens familjepolitik måste möta dagens familjer och dagens utmaningar. Det handlar om jämlikhet i en tid när klyftorna ökar, om jämställdhet och om olika familjekonstellationer.

Rädda Barnen har relativt nyligen visat i en rapport att många barnfamiljer i Sverige har fått det betydligt bättre ekonomiskt under de senaste decennierna. Det är förstås väldigt bra. Dock tenderar andelen barnfamiljer som lever med låg ekonomisk standard att öka på ett oroväckande sätt. Det handlar om barnfattigdom och om växande klyftor.

Med Miljöpartiet i regering har vi med anledning av det höjt barnbidraget. Det var välkommet och underlättar framför allt för just de barnfamiljer som har det svårast. Vi har justerat inkomstgränserna så att fler familjer med små marginaler kan få hjälp genom bostadsbidrag. Den reformen kommer att fortsätta, och när den är klar 2021 kommer 18 000 fler barnfamiljer att få bostadsbidrag. Också underhållsstödet har höjts. Just de här behovsprövade stöden är viktiga för att träffsäkert underlätta för familjerna med minst marginaler.

Vi fortsätter: I januariavtalet finns familjeveckan, som kommer att underlätta för barnfamiljer att klara vardagen bättre. Man får större möjligheter att komma loss från jobbet för att vara med sina barn när de inte kan vara i skolan.

Det här är några viktiga reformer, men vi behöver jobba vidare.

Fru talman! År 2017 kom utredningen Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn, en SOU som fortfarande ligger på bordet och väntar. Den innehåller en rad bra förslag för att möta just dagens familjer med de behov och de konstellationer som finns i dag. Vi behöver implementera de förslagen. Det handlar om en mer jämställd familjepolitik där männen tar ett större ansvar och där det ges incitament för kvinnor som grupp att ta ytterligare kliv på arbetsmarknaden. Det är naturligtvis en helt orimlig situation att kvinnor tjänar mindre än män. Omsorgen om barnen är en viktig nyckel för att komma till rätta med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vi behöver få ett tidigare uttag av föräldraledigheten så att fler dagar tas ut när barnen är små men så att det ändå blir så flexibelt att den kan användas för barn i lite äldre åldrar.

Utredningen föreslår en tredelad försäkring, och det är bra. Vardera föräldern får var sin tredjedel, och den sista tredjedelen går att fördela fritt.

Miljöpartiet stöder utredningen i stora drag. Men vi har också några ytterligare förslag, framför allt vad gäller den sista tredjedelen.

Föräldraförsäkringen ska utgå från barnens behov. Ett barn ska ha rätt till sina föräldrar - till alla sina föräldrar, även om de är fler än två. Den sista tredjedelen bör därför kunna fördelas mellan föräldrarna eller andra vuxna som tar föräldraansvar. Den bör alltså inte begränsas till gifta eller sambor. I många familjer tar fler än två vuxna föräldraansvaret. Därför bör föräldrabalken förändras så att fler än två vuxna som tar föräldraansvar också kan erkännas juridiskt som föräldrar.

Familjer ser ut på många olika sätt. Vi behöver ett försäkringssystem som möter det. Vi behöver flexibilitet i systemet. Vi behöver en könsneutral föräldrabalk. Så får vi en familjepolitik i tiden.

Fru talman! Budgetpropositionen för 2020 är en bra grund för det fortsatta arbetet för det barnvänliga och det barnfamiljvänliga samhället. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)