Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anf. 204 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Detta är årets sista debatt här i kammaren, om jag har sett rätt. Då är det riktigt och rätt att vi diskuterar och debatterar jobben.

solen skiner på stora delar av olika branscher och på många människor som har ett jobb att gå till. Dessvärre finns också en hel del mörka moln på arbetsmarknaden, och det tänker jag lyfta fram, diskutera och samtala lite med er om.

Det går bra för många på arbetsmarknaden, men för andra går det inte alls bra. Många kämpar för att komma tillbaka efter en lång sjukskrivning, medan andra kämpar för att komma tillbaka efter lång arbetslöshet eller för att få sitt allra första jobb. De som gör det är många nu, herr talman.

De som står utanför blir allt fler, trots att det är högkonjunktur. Det är en ganska ovanlig situation, och den är väldigt oroväckande. Utanförskapet närmar sig 1 miljon. De personer som på olika sätt kämpar för att komma in och komma tillbaka är inte mycket hjälpta av den bild som regeringen försöker ge av svensk arbetsmarknad - att allt är frid och fröjd. De är såklart heller inte hjälpta av att regeringen inte på allvar presenterar reformer för att de ska ha en chans att komma i jobb igen.

I vår budgetmotion i betänkandet har vi moderater lyft fram flera reformer som behövs på svensk arbetsmarknad. Jag vill nämna fyra, som jag rekommenderar regeringen att ta till sig och genomföra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

För det första behöver LAS reformeras. I vår budgetmotion lyfter vi upp delar som är centrala för att få det första jobbet. Det handlar om första-jobbet-anställning, som är en helt ny anställningsform i lagen om anställningsskydd och som alla företag ska kunna använda. När man får lära sig jobbet på jobbet har man en del utbildning, och man utför ett arbete.

Vi har sett att yrkesintroduktionsanställningarna har blivit alldeles för få och att de blir väldigt begränsade av de avtal som finns. Fler företag och arbetsgivare måste kunna använda denna möjlighet. Det är ett viktigt steg som vi behöver på svensk arbetsmarknad. I vår motion har vi även föreslagit förlängd provanställning.

För det andra: Reformera Arbetsförmedlingen! Vi har hört att regeringen tänker göra detta, men vi har inte sett så mycket av det. Vi måste helt enkelt sluta dalta med en myndighet som inte levererar resultat. Det är i stora delar en ineffektiv myndighet, som arbetsmarknadsministern helt verkar ha tappat greppet om.

Vi har stora problem med upphandlingar. Vi ser att arbetsförmedlare diskriminerar. Det är mycket dåliga resultat. Det var därför den förra regeringen och jag som arbetsmarknadsminister tillsatte den största översynen av Arbetsförmedlingen sedan 90-talet - vi såg stora problem.

Vi ville ta fram nya reformer och föreslå förändringar. Det handlade bland annat om hur Arbetsförmedlingen ska arbeta med privata aktörer. Det finns andra som är väldigt duktiga på matchning, men Arbetsförmedlingen är dessvärre inte alltid det. Denna utredning kastade regeringen i papperskorgen. Det tycker jag är sorgligt, för det försenar viktiga reformer.

För det tredje föreslår vi i vår budgetmotion en reform som handlar om arbetsmarknadsutbildningar. Det finns ett slags konstig förkärlek hos politiker för dessa utbildningar. I sin budget lägger regeringen ungefär 1,8 miljarder per år på arbetsmarknadsutbildningar, trots att vi vet att de har väldigt liten effekt. I vissa fall är det faktiskt värre att gå en arbetsmarknadsutbildning än att inte göra det. Det är precis samma sak med de förberedande utbildningarna och insatserna.

Det är helt förkastligt att vi använder skattebetalarnas pengar på detta sätt och på något som inte fungerar.

Vi föreslår kortare yrkesutbildningar, där man låter arbetsgivarna vara med från början under uttagningen av dem som ska gå utbildningarna och under programutformningen av utbildningarna. Vi behöver yrkesutbildningar, det är inte tu tal om det. Men vi kan inte kasta bort pengarna på det som inte leder till resultat.

För det fjärde föreslår vi en reform som gäller lönestöden. Vi föreslår fler, men för att vinna tid nämner jag bara fyra. Jag har hört den här regeringens arbetsmarknadsminister nämna att man någon gång framöver tänka förenkla lönestöden. Det kan inte vara så svårt. Vi har tagit fram ett bra förslag, där åtta olika lönestöd blir ett. Det är effektivt och enklare att använda för arbetsgivarna och betydligt enklare för en arbetssökande att förstå vad det handlar om. Det blir alltså enklare för alla, för arbetsförmedlare, arbetsgivare och arbetssökande.

Vi moderater har presenterat detta förslag. Det är färdigt. Jag förstår inte varför regeringen ska behöva så lång tid för att presentera detta. Arbetsförmedlingen har dessutom presenterat ett förslag för regeringen, så att regeringen inte ens behöver göra jobbet själv. Ändå dröjer det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Min talartid är nästan slut. Jag hade tänkt säga några fler saker. Men jag ska hålla tiden i dag, och jag hoppas att alla andra efter mig också tänker göra det. Jag får ta upp andra saker senare i eventuella repliker.

Sverige behöver reformer. Det är anmärkningsvärt att en regering med socialdemokrater och miljöpartister, som under åtta år i opposition hade ett mycket högt tonläge om allt som behövde göras, inte levererar reformer.

(Applåder)

Anf. 205 Ali Esbati (V)

Herr talman! Om man läser den moderata motionen på detta område handlar den mycket om att hjälpa olika grupper av människor på olika sätt. De som är arbetslösa ska hjälpas genom att få lägre ersättning vid arbetslöshet. De som behöver det mest, som man uttrycker det, ska också hjälpas genom att få lägre löner. Sedan finns det andra områden som hänger ihop med detta, där sjukskrivna personer ska hjälpas genom att få lägre ersättning.

Om vi fokuserar på arbetslöshet ändrades arbetslöshetsförsäkringen under den moderatledda regeringens tid på ett sådant sätt att Sverige gick från att höra till de länder som var bland de bättre i OECD på att ge ersättning till arbetslösa till att sjunka långt ned under genomsnittet när det handlar om hur stor del av den tidigare inkomsten som var så att säga försäkrad.

Den moderata politiken verkar vara oförändrad. Oavsett om det handlar om att arbetslösheten ökade under den borgerliga tiden eller om det handlar om att den nu minskar under denna period ska de arbetslösa få lägre ersättning.

Då har jag en fundering. Är det en riktig beskrivning att Moderaterna är stolta över den politik som de förde och som gjorde att Sverige sjönk i fråga om sin ställning när det gäller arbetslöshetsförsäkringen och att de vill fortsätta sänka denna ersättning ytterligare om de får möjlighet att göra det? Det är min ena fråga.

Min andra fråga rör provanställningar och att provanställningsperioden ska förlängas. Jag undrar om Elisabeth Svantesson har funderat över följande: Om en arbetsgivare efter ett halvår fortfarande inte har förstått om en arbetstagare är lämplig för sitt arbete, säger det möjligen någonting om den arbetsgivarens lämplighet som arbetsgivare?

Anf. 206 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Låt mig säga några ord om de åtta alliansåren, som Ali Esbati och jag har debatterat många gånger förr. Det gjorde vi även när jag satt i regeringen.

Om det är någonting som jag är mycket glad och stolt över är det att vi under mycket tuffa år klarade finanskrisen bra och lyckades öka sysselsättningen. Vad säger då all expertis - regeringens egen expertmyndighet och forskare? Jo, de säger att den politik som fördes innebar att man faktiskt gjorde det mer lönsamt att jobba. Vi sänkte skatten. Ali Esbati brukar inte tycka så mycket om att undersköterskor får behålla mer i sin plånbok. Men allt detta, tillsammans med att vi skärpte A-kassan, har lett till en ökad sysselsättning. Sysselsättningen ökade med 350 000, trots en mycket svår finanskris och svåra ekonomiska år. Det beror till mycket stor del på den ekonomiska politik som vi förde. Det kommer jag aldrig att skämmas över. Det kommer jag tvärtom att tycka var mycket bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Det är ingen hemlighet att vi fortfarande tycker att det ska vara ännu mer lönsamt att jobba. Hur hjälper man då människor till jobb? Jo, det gör man genom en politik som stimulerar företagande, så att företag vill växa och anställa. Det är så man kan hjälpa människor till jobb. Dessutom behövs en arbetsmarknadspolitik som underlättar och sänker trösklar genom till exempel bra lönestöd. Det tror jag är en otroligt viktig insats.

Jag vill ställa en fråga till Ali Esbati, som tillhör ett parti som stöder den här regeringen. Är Ali Esbati nöjd med den A-kassenivå som gäller nu och med de skatter som gäller just nu? Är du nöjd med den politik som förs just nu och som du stöder?

Anf. 207 Ali Esbati (V)

Herr talman! Jag är vänsterpartist, så jag är aldrig nöjd. Det finns massor med saker som vi vill förändra och förbättra. Det är lite av drivkraften för min del i politiken. Men det är klart att jag är gladare när det går åt rätt håll än när det går åt fel håll. Det finns så att säga alltid olika grader i detta.

Det är intressant att Elisabeth Svantesson nämnde undersköterskor. Det är ju just undersköterskor och andra grupper som jobbar inom välfärden som har fått dras med en hel del av de problem som skapades genom de stora skattesänkningar som genomfördes av den regering som Elisabeth Svantesson satt i. Man kan följa siffrorna tydligt och se att antalet välfärdsarbetare i förhållande till befolkningens storlek minskade. Det är någonting som vi behöver fixa. Bland annat därför föreslår regeringen och Vänsterpartiet tillsammans i denna budget 10 välfärdsmiljarder, som Elisabeth Svantessons parti avvisar.

Frågan om sysselsättningen är intressant. Det är klart att antalet i sysselsättning ökade, men sysselsättningsgraden stod ganska still. Men frågan är vad förändringarna i A-kassan hade med detta att göra. Elisabeth Svantesson säger att all expertis visar, och så vidare.

Jag är, liksom Elisabeth Svantesson, ekonom. Jag vet hur dessa modeller fungerar. Har man modeller som säger att om man sänker skatten blir det fler jobb, då kommer det att ge utslag i form av skattesänkningar. Men om vi tittar på siffror och fakta från verkligheten - Sverige jämfört över tid och Sverige jämfört med andra länder - visar det sig att verkligheten är mycket komplicerad på ett helt annat sätt än vad Elisabeth Svantesson ger sken av.

Det som vi definitivt ser är alltså att om man för en politik som innebär att man anställer färre människor, till exempel inom vår gemensamma välfärdssektor där behoven är stora, är det inte bra för sysselsättningen.

När man talar om lönsamhet och jobb skulle man kunna tycka att man ska se på samma sätt på lönsamhet för vanliga människor som jobbar som för de allra rikaste, nämligen att det som gör det mest lönsamt att jobba är att ha hög lön.

Anf. 208 Elisabeth Svantesson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Ali Esbati är glad över att det går åt rätt håll. Jag är glad över att det går åt rätt håll på flera områden i Sverige, till exempel att vi har fått bättre resultat i skolan och att vi har högkonjunktur. Det är jättebra.

Problemet är att det går åt väldigt fel för många människor. Det går åt väldigt fel håll när det är fler långtidsinskrivna på Arbetsförmedlingen i dag i högkonjunktur än det var i lågkonjunktur. Det går åt väldigt fel håll, tycker jag, när man nu avvecklar fas 3 - det kan man absolut göra - men inte ger människor några insatser. Många - flera tusen - är hemma och har inte någon aktivitet. De får inte den där extratjänsten som de blev utlovade under valrörelsen. Det går åt väldigt fel håll för många människor som aldrig tar sig in på arbetsmarknaden.

Vi har också en regering och ett stödparti som inte vill bredda den där dörren och som gör att människor aldrig tar sig in. Ni vill inte göra det enklare. Ni vill inte underlätta för människor att ta sig in.

Att höja skatten är Vänsterpartiets svar på alla frågor.

När det gäller att vinna tävlingen om vem som vill ha högst A-kasseersättning kommer Ali Esbati att vinna den. Det är ingenting jag skäms för. Vi har höjt A-kasseersättningen i vår budget efter att vi lämnade regeringen 2014. Men den ligger fortfarande lägre än regeringens, därför att vi tycker att det ska vara lönsamt att jobba. Man ska ha ett omställningsstöd den första tiden som arbetslös. Men det ska vara skillnad mellan att jobba och att inte göra det. Det är någonting som vi står fast vid. Det är inga konstigheter med det. Det har Ali Esbati och jag talat om många gånger.

Anf. 209 Patrik Björck (S)

Herr talman! Jag ska ställa två enkla och konkreta frågor till Elisabeth Svantesson. Vilka mål har Moderaterna för arbetsmarknadspolitiken? Och vilket arbetslöshetsmål har Moderaterna?

Anf. 210 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Jag vill börja med den sista frågan. Jag tror inte att man ska sätta upp ett mål för arbetslösheten. Jag tror inte att det är det klokaste att göra, för jag tror att man ska fokusera på full sysselsättning. Då måste man ha en politik som faktiskt stimulerar just det. Man måste alltså fortsätta göra det mer lönsamt att jobba, det vill säga till exempel inte höja skatterna för mycket för vanligt folk som arbetar - och helst inte höja dem alls, utan sänka dem. Det är en väldigt bra poäng.

Den första frågan har jag redan glömt. Jag är ledsen för det. Jag vet inte om det beror på att jag har fått för lite socker i kroppen. Kan Patrik Björck upprepa den första frågan? Jag skrev inte upp den.

Anf. 211 Patrik Björck (S)

Herr talman! Frågorna var som sagt enkla. Jag vet inte om jag behöver upprepa den första frågan eftersom det anmärkningsvärda är att Elisabeth Svantesson inte kunde svara på någon av frågorna, varken den hon kom ihåg eller den hon inte kom ihåg.

Jag kan berätta för Elisabeth Svantesson att Moderaterna har ett mål för arbetslösheten, herr talman. Det är ju lätt anmärkningsvärt att partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson inte känner till det.

Som jag känner politiken, herr talman, går man in i en valrörelse och möter väljarna. Man ställer ut förpliktelser till väljarna genom att säga: Om vi får genomföra vår politik är det detta vi ska göra. När Elisabeth Svantesson mötte väljarna i den valrörelse som resulterade i dagens riksdag var målet för Moderaterna att 5 miljoner skulle arbeta 2020. Det är väl rimligen det man har lovat väljarna som gäller; annars får Elisabeth Svantesson och Moderaterna gå ut och dementera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

När detta mål angavs - det var två år sedan - kunde man konstatera att det enligt Konjunkturinstitutets prognoser skulle motsvara en arbetslöshet på ungefär 6,4 procent. Det råkar vara den arbetslöshetssiffra som Elisabeth Svantesson och Moderaterna tog över när de vann valet 2006 - och som de då kallade "massarbetslöshet". Jag förstår att Elisabeth Svantesson som Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson inte vill kännas vid det målet, herr talman.

Anf. 212 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Ännu mer anmärkningsvärt är det väl att en person som har suttit i arbetsmarknadsutskottet i tio år inte vet skillnaden mellan sysselsättning och arbetslöshet. Det är skillnad mellan att ha ett sysselsättningsmål och att ha ett arbetslöshetsmål. Jag bara säger det.

Låt mig påminna om några av Socialdemokraternas vallöften 2014! Nu är det nämligen så att det är Patrik Björcks parti som har regeringsmakten. I valrörelsen 2014 mötte Patrik Björck väljarna och sa att man skulle ordna 52 000 traineetjänster och extrajobb. Låt mig då påminna om att det just nu väl är 254 traineejobb och någonstans runt 1 500 extratjänster - kanske 1 600 om man räknar snällt. Det är ungefär en 3-procentig måluppfyllelse när det gäller vad man lovade väljarna 2014.

Nummer ett, alltså: Vi hade inget arbetslöshetsmål, utan vi hade ett sysselsättningsmål. Nummer två: Det är nog bra att påminna sig själv, när man nu har regeringsmakten, om att inte låta som man gjorde under oppositionstiden. Ta ansvar för de vallöften du och dina kamrater ställde ut, Patrik Björck, och se till att ni lever upp till dem!

Ni lovade även många andra saker, som vi inte hinner med i detta replikskifte. Till exempel skulle ni reformera Arbetsförmedlingen. Nu går ju allting ännu mer utför med Arbetsförmedlingen än det gjorde tidigare, skulle jag säga. Fundera på de vallöften ni ställde ut, Patrik Björck! Nu är det nämligen ni som regerar. Det är ni som styr riket. Möt då väljarna lite längre fram - kanske genom att försöka nå upp till de mål ni ställde ut.

Anf. 213 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Vi debatterar i dag både AU2 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och AU4 Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen, som i huvudsak behandlar motioner från den allmänna motionstiden.

Till mitt förfogande har jag, som alla andra, endast sex minuters talartid för mitt anförande. Från talmannen och gruppledarna har också aviserats önskemål om återhållsamhet i replikskiften för att klara debattiderna. Med utgångspunkt i detta är det rätt anmärkningsvärt att S har tre ledamöter anmälda till debatten. När vi debatterade AU1 i går var det sex anföranden från socialdemokrater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Det är naturligtvis allas rätt att delta i debatten; det är inte det. Det är en självklar demokratisk rättighet att som ledamot av denna riksdag delta i debatten. Missförstå mig alltså inte på den punkten! Det är självklart. Men det finns naturligtvis en anledning till att Socialdemokraterna gör så. Partiet ser nämligen ett behov av att internt visa att man gör någonting - att man utför ett arbete. Ärligt talat har det nämligen inte varit så mycket med det under det senaste året, eller hur?

Tvärtom sitter man på Arbetsmarknadsdepartementet och rullar tummarna. Ingenting händer. Inga politiska reformer genomförs, det kommer inga förslag och det finns inga ärenden för oss i arbetsmarknadsutskottet att behandla. Två av de viktigaste politikområdena för att klara framtidens utmaningar, arbetsmarknad och nyanländas etablering, sköts med armbågen.

Det har tidvis under hösten varit så illa att vi i utskottet under nästan en hel månads tid inte höll ett enda utskottsmöte. Vi hade helt enkelt inga ärenden att behandla - under nästan en månads tid! Andra gånger har man lite pliktskyldigt bjudit in någon generaldirektör eller minister att hålla föredrag, mest för att kunna sätta upp ett utskottsmöte på dagordningen.

Vi ledamöter från övriga partier har därför fått hitta andra viktiga uppdrag och arbetsuppgifter för att motivera vårt arvode. Själv har jag bland annat för riksdagens räkning varit iväg på tre valobservationer under denna lilla semester från arbetsmarknadsutskottet. Jag har varit två gånger i Moldavien och en gång i Makedonien. Sammanlagt har det rört sig om 13 arbetsdagar.

Herr talman! I betänkande AU2 har vi ett särskilt yttrande eftersom regeringen olyckligtvis har fått igenom sina budgetramar. De klarade riksdagsbehandlingen, naturligtvis till förtret för företag, företagare och medborgare som nu återigen får börja betala världens högsta skatter för en allt sämre välfärd, en polismyndighet i upplösningstillstånd och ett obefintligt försvar - för att inte tala om en integrationspolitik i fritt fall och en arbetsmarknadspolitik som inte har några som helst förutsättningar att klara framtidens utmaningar.

Lyckligtvis lever den katastrofala rödgröna regeringen på lånad tid, men Alliansens oförmåga att ta ansvar för landet ger nog tyvärr regeringen ytterligare två år att göra livet surt för Sveriges befolkning.

När det gäller AU4 yrkar jag bifall till reservationerna 4, 10 och 15.

Herr talman! Vi sverigedemokrater satsar för nästkommande år ca 2 ½ miljard mer än regeringen inom arbetsmarknadspolitiken. Vi omfördelar resurser från en sedan länge förlegad och misslyckad integrationspolitik till en offensiv arbetsmarknadspolitik som har förutsättningar att ge jobb, egen försörjning och därmed en rejäl fot in i det svenska samhället.

Vi har i dag i Sverige ca 600 000 vuxna utan gymnasieutbildning. Många av dem är födda utanför Sverige. Vi har också många unga som av olika anledningar går ut gymnasiet utan en gymnasieexamen. Vi sverigedemokrater har i vår budget för utgiftsområdet föreslagit en lärlingsanställning som vi tror kan vara lösningen på många av dagens problem för utrikes födda vuxna, för ungdomar och även för svenskfödda utan gymnasieutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Vi har analyserat vad som har slagit fel med tidigare regeringars satsningar och hur man framgångsrikt har utvecklat lärlingssystem i bland annat Tyskland och Österrike. Vi har också lyssnat till företagens önskemål. I vårt förslag ges ett rejält stöd till de arbetsgivare som vill ta emot en eller flera lärlingar. Det är ett både administrativt och ekonomiskt stöd - bland annat slopad arbetsgivaravgift.

Vi förstår också att en arbetsgivare inte vill ta risken att anställa en oerfaren ungdom eller en utrikes född med svårvaliderad bakgrund. Arbetsrättsligt bör därför en lärlingsanställning betraktas som en provanställning, med en maximal längd på tre år. Vidare vill vi heller inte utesluta en kraftig majoritet av landets seriösa småföretagare bara för att de är kollektivavtalslösa.

Vårt förslag riktar sig mot över 600 000 vuxna individer utan gymnasieexamen och över 300 000 gymnasiestudenter.

Man studerar då kärnämnena i skolan några dagar i veckan. Övriga dagar lär man sig ett yrke ute på en arbetsplats och får lön.

Vi föreslår att det för denna anställningsform lagstiftas om en minimilön utanför kollektivavtalen. Ett alternativ är om arbetsmarknadens parter kan komma överens om en rimlig ersättningsnivå. Då är det naturligtvis att föredra när det gäller just den här arbetsmarknadsutbildningen. Vi föreslår också att en sådan lön fredas i förhållande till övriga bidrag eller försörjningsstöd, för att undvika negativa marginaleffekter.

Herr talman! Regeringen Löfven deklarerade tidigt under mandatperioden ett slags övergripande mål för sin politik: att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

Jag kan upplysa om att just Tyskland och Österrike har lägst arbetslöshet över tid. Där har 52 respektive 53 procent av ungdomarna deltagit i lärlingsutbildningar. Det ska jämföras med Sveriges blygsamma 7 procent. Det är något för samtliga här i kammaren att fundera över.

Nyckeln till framgång ligger nog i just lärlingsutbildningar. Men då måste man göra utbildningsformen mer attraktiv, både för företagen och för den arbetslösa ungdomen.

Herr talman! Avslutningsvis gläder det mig att LO-ledningen nu har ställt sig bakom Sverigedemokraternas mångåriga krav på en återreglering av arbetskraftsinvandringen. Det handlar om en behovsprövad arbetskraftsinvandring där eventuell arbetskraftsinvandring styrs om till branscher med arbetskraftsbrist. Det välkomnar vi.

Vad är det man brukar säga? Även en blind höna kan finna ett korn. LO har just hittat sitt korn.

I detta anförande instämde Crister Spets (SD).

Anf. 214 Patrik Björck (S)

Herr talman! Det är alltid sällsamt att lyssna på Sven-Olof Sällström. Han använde alltså 1 minut och 17 sekunder av sin debattid på 6 minuter till att förklara debattreglerna för oss. Det är något som talmannen redan har gjort, och de finns skriftligen framför oss på bänkarna. Sedan talar Sven-Olof Sällström själv i 7 minuter och 12 sekunder. Det är ett lite sällsamt förhållningssätt.

Herr talman! Min fråga är dock av en annan art. Kommer Sven-Olof Sällström att berätta för sina väljare att han lurar dem? Kommer han att berätta att det som han berättar på gator i torg i valrörelsen och eventuellt när han träffar väljarna på sina så kallade resor ute i landet inte stämmer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Han agerar inte på det sättet som han säger att han ska. Sven-Olof Sällström och hans partikamrater röstar inte på sin egen politik. De röstar på Moderaternas politik. För att ta ett litet exempel innebär det sänkt a-kassa för arbetslösa.

Herr talman! Tänker Sven-Olof Sällström berätta för sina väljare att han lurar dem?

Anf. 215 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Det är mycket enkelt, Patrik Björck.

Du står och lurar dina egna och andras väljare precis nu genom att använda den här retoriken.

Du vet mycket väl hur det fungerar. Här inne i kammaren röstar vi i första hand på vårt eget budgetförslag. Det är det vi vill ha igenom. Vi uppmanar också alla andra att rösta på det. Det är så propositionsordningen ser ut.

När vårt förslag, som var vårt förstahandsalternativ, hade fallit och inte gällde längre stod vi och valde mellan att antingen lägga ned våra röster eller att välja ett annat helhetsalternativ, i vilket a-kassan var en liten del när det gäller ramarna. Vad gjorde vi då? Då valde vi att ställa oss bakom Moderaternas alternativ, eftersom deras helhetsalternativ var bättre än regeringens.

A-kassan fanns dock med i vårt förslag. Och det var vårt förstahandsalternativ. Det vet Patrik Björck mycket väl.

Anf. 216 Patrik Björck (S)

Herr talman! Konsekvenserna av Sverigedemokraternas något märkliga agerande, att inte rösta på sin egen politik utan på en annan politik, blev att de arbetslösa fick vänta alldeles för länge innan de fick sin höjning av a-kassan. I praktiken innebar det alltså att arbetslösa i Sverige fick en svår ekonomisk situation. Det är problematiskt i sig.

Men om man hade sagt det till väljarna innan man kom hit hade det ändå kunnat accepteras i någon mening. Jag har inga problem med att Moderaterna vill sänka arbetslöshetsersättningen om de berättar det för väljarna innan valet. Det är fair play.

Sverigedemokraternas lurande och falskspel är dock demokratiskt tvivelaktigt. Jag ville bara uppmärksamma det. Och jag kommer att fortsätta uppmärksamma det.

Anf. 217 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Genom att vi vid det tillfället, efter att vårt eget budgetförslag hade fallit, valde att rösta på Moderaternas förslag hände följande:

Medborgarna i landet slapp betungande skattehöjningar.

Företagen i landet slapp betungande skattehöjningar, som regeringen genomför nu, lite senare, i stället.

Vi kunde behålla en del av jobben i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Vi kunde behålla en del av framtidstron.

Men nu, med de skattepålagor som regeringen har ålagt svenska folket, känner man tyngden. Det kan jag lova dig, Patrik Björck. Och det är ingen rolig tyngd att bära.

När det gäller att inte stå upp för sina vallöften är det väl två veckor sedan Socialdemokraterna röstade emot vårt förslag om huvudentreprenörsansvar när det gäller till exempel entreprenörer för byggfirmor. Man röstade emot sin egen politik på området. Socialdemokraterna har själva sagt att huvudentreprenörsansvar ska införas när en byggherre i led efter led tar in underentreprenörer som inte erbjuder sjysta villkor. Men i kammaren röstade man nej till det.

Kasta inte sten i glashus, Patrik Björck! Du vet mycket väl hur propositionsordningen fungerar i riksdagen. Spela inte teater här i kammaren! Det hedrar dig inte.

Anf. 218 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Vi debatterar nu Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Det är ett oerhört viktigt område för många människor.

Svensk arbetsmarknad står just nu inför en ganska unik utmaning. Vi har ett fantastiskt starkt konjunkturläge, som vi bara ska glädjas åt. Men samtidigt ökar utanförskapet. Tudelningen på arbetsmarknaden förstärks, och matchningen försämras. Om inget kraftfullt görs riskerar Sverige att få uppåt en miljon människor som skulle kunna arbeta men som i stället lever på bidrag eller a-kassa och som med det står allt längre från arbetsmarknaden. För att bryta det krävs ansvarsfulla reformer.

Efterfrågan på arbetskraft måste stärkas genom att fler företag startas och växer. Centerpartiet vill sänka kostnaderna för att anställa, förenkla reglerna för att starta och driva företag samt göra det billigare att investera i växande företag.

Utbudet av arbetskraft måste förstärkas. Det ska alltid löna sig att arbeta. Det är grundläggande att utbildningssystemet fungerar och ger människor de färdigheter de behöver för jobb och utveckling. Det gäller såväl teoretiska som praktiska utbildningar, i såväl skola som vidareutbildning.

Matchningen på arbetsmarknaden måste fungera bättre. Centerpartiet anser att det är nödvändigt att kraftigt minska omfattningen av ineffektiva arbetsmarknadspolitiska program och reformera Arbetsförmedlingen i grunden. Det måste bli enklare att lära på jobbet, genom att kombinera arbete med utbildning och praktik.

Dessa tre saker - efterfrågan från växande företag, utbud av arbetskraft samt en välfungerande matchning mellan jobbsökare och jobbskapare - utgör tillsammans grunden för en välfungerande arbetsmarknad.

Strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden gör att grupper som står långt från arbetsmarknaden har stora svårigheter att få jobb. Gruppen utgör en växande andel av de arbetslösa och förväntas 2017 uppgå till mer än 70 procent av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

Trots att Sverige går in i en högkonjunktur kommer sysselsättningen att vända ned 2018, och jämviktsarbetslösheten kommer att stiga. Behovet av reformer är påtagligt. Oroväckande nog bedömer både Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet att regeringens åtgärder förstärker problemen i stället för att åtgärda dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Regeringen försvårar också för företagande och jobbskapande genom att öka kostnaderna för att anställa. Under regeringens två första år har en särskild löneskatt för dem som är över 65 år och jobbar införts, och arbetsgivaravgiften för unga har tredubblats. De höjda kostnaderna för att anställa försvårar både inträdet på, och tidigarelägger utträdet från, arbetsmarknaden. Det är särskilt problematiskt i ljuset av de stora samhällsekonomiska behov som finns av att förlänga yrkeslivet.

Utöver att höja direkta anställningskostnader har regeringen också valt att försämra de ekonomiska förutsättningarna för ROT och RUT. Detta görs trots att finansministern beskriver RUT-reformen som en kostnadseffektiv åtgärd för att skapa jobb till de grupper som har en relativt svagare anknytning till arbetsmarknaden. Sammantaget kommer regeringens åtgärder att strama åt inhemsk efterfrågan samtidigt som de försämrar förutsättningarna för de arbetsgivare som anställer och vill anställa de grupper som har svårast att komma in på arbetsmarknaden.

Vad gäller de förslag som utgör grunden i regeringens jobbpolitik, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och utbildningssatsningar finns flera invändningar. Särskilt allvarligt är att dessa åtgärder riskerar att få en begränsad effekt på de grupper som bör prioriteras mest. Det gäller de mest utsatta grupperna som står längst ifrån arbetsmarknaden, och som för närvarande ökar som andel av arbetslösheten.

Herr talman! Arbetsförmedlingen definierar att nyanlända, personer med kort utbildningsbakgrund, äldre personer och funktionsnedsatta har en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Centerpartiet har förslag för att bryta tudelningen och öka dessa människors förutsättningar att komma i jobb.

Alla våra insatser är inte låsta till vissa grupper, men ingångsavdrag, ingångsjobb och ingångsföretag och ett utbyggt RUT-avdrag vore bra för många nyanlända. För personer med kort utbildning är lärlingsjobb och ingångsavdrag två väl avvägda insatser. För de äldre har korta arbetsmarknadsutbildningar visat sig effektiva. Vi vill också ta bort särskild löneskatt och förstärka jobbskatteavdraget. För att fler funktionsnedsatta ska få jobb ser vi färre, enklare och vid behov kraftfullare anställningsstöd. För de unga föreslår vi förutom ingångsavdraget ett sommarjobbsavdrag.

Därtill kommer förslag om en förbättrad matchning genom införandet av en jobbfixarpeng, större jobbfokus inom diverse transfereringssystem samt ett förbättrat företagsklimat som kan väntas gynna alla dessa grupper.

Mer kan komma att behöva göras. Men de förslag som nu presenterats utgör ett första kraftfullt program ämnat att bryta tudelningen på svensk arbetsmarknad.

Ingångsavdraget innebär att under de två första år som en person gör entré på svensk arbetsmarknad ska ingen arbetsgivaravgift betalas på den del av lönen som understiger 16 000 kronor per månad. Centerpartiet uppmanar också arbetsmarknadens parter att ta ansvar även för dem som står utan arbete i dag och sänka trösklarna för nyanlända genom att skapa ingångsjobb med lägre ingångslön under en period för de nyanlända som inte får arbete, för att efter en tid övergå till vanliga ingångslöner. På så vis får nyanlända som står långt från svensk arbetsmarknad större möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är ett första steg in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Jag står givetvis bakom Centerpartiets alla reservationer och de särskilda yttranden som finns i betänkandena AU2 och AU4, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 12 i AU4. Fredrik Christensson kommer senare i debatten att för Centerpartiets räkning presentera fler förslag ur vår budget.

Till sist vill jag önska kollegor och medarbetare en fröjdefull jul.

(Applåder)

Anf. 219 Ali Esbati (V)

Herr talman! I dag diskuterar vi dels budgetpropositionen, dels ett antal förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen.

Låt mig börja med budgeten som är ett resultat av förhandlingar mellan regeringen och Vänsterpartiet som fortsätter det mödosamma arbetet med att lägga om arbetsmarknadspolitiken efter en mångårig, ansvarslös och ideologiskt enögd hantering från högern.

Sverige förtjänar en arbetsmarknadspolitik som utgår från verklighetens utmaningar och komplexitet, inte från fantasiföreställningar om att arbetslöshet är något slags självvald avvägning mellan lön och fritid och att alla problem därmed kan lösas med lägre skatter för den som har ett jobb och genom ekonomisk press på den som har förlorat jobbet. Resan till en effektiv och solidarisk arbetsmarknadspolitik är knappast färdig, men jag är stolt över att ha bidragit till att det går åt rätt håll.

Jag är också glad över att konstatera att budgetpropositionen skriver in sig i en långvarig svensk tradition i modern tid, nämligen att den ekonomiska situationen i allmänhet och läget på arbetsmarknaden i synnerhet blir bättre om man undviker att ha en borgerlig regering.

Arbetslösheten går ned, och sysselsättningen ökar. I en internationell jämförelse är sysselsättningsgraden i Sverige, alltså helt enkelt andelen av befolkningen som jobbar, mycket hög. Det är bra. Det är särskilt glädjande att ungdomsarbetslösheten har gått ned så pass kraftigt och även att etableringsuppdraget har fungerat något bättre.

Detta ska inte tolkas som att allting är frid och fröjd på svensk arbetsmarknad, långt därifrån. Vi ser en tydlig tudelning där läget är väldigt ansträngt särskilt för dem som har låg formell utbildning, typiskt sett personer utan slutförd gymnasieutbildning, och personer som av en del andra skäl under lång tid har haft svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är också ett allvarligt samhällsproblem att många som har jobb - särskilt unga kvinnor inom LO-områdena - har otrygga anställningar som gör det svårt att klara sig även på en lön och som går med en ständig oro för framtiden.

Det här är saker som en bra arbetsmarknadspolitik måste ta sig an. Av budgeten framgår det att regeringen ser problemen med en tudelad arbetsmarknad. Det görs också en hel del insatser för att öka möjligheterna till utbildning och till att förstärka de riktade lönesubventioner som kan vara väldigt viktiga för att ge långtidsarbetslösa, ofta också personer med funktionshinder, möjlighet att komma in på reguljär arbetsmarknad. Det är också välkommet att man initierar ett mer konkret samarbete mellan olika instanser för att nyanlända, särskilt unga nyanlända, ska etablera sig i arbetslivet. Det görs genom att Delegationen för unga till arbete - som just har jobbat med att få ihop kommunerna och myndigheterna på ett flexibelt sätt - nu får ett utökat uppdrag. Så kan man ta till vara en del av det som är riktigt bra i svensk förvaltningstradition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Från Vänsterpartiets sida vill vi samtidigt vara tydliga med att den verkligt effektiva politiken för fler och bättre jobb inte handlar om att skruva i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, utan det handlar om en kraftfull ekonomisk politik, om att investera i det som vi behöver göra mer av - gemensam välfärd, infrastruktur, omläggning till hållbarhet. Också där finns det förstås mer att göra, även om exempelvis de 10 välfärdsmiljarderna i den här budgeten är en ordentlig och mycket välkommen injektion.

Herr talman! Vad är då högeroppositionens förslag på det här området? Hur förhåller man sig till den komplexa verkligheten? Ja, enkelt uttryckt med idéer om lönesänkningar och nedskärningar kryddade med floskler återvunna från sin misslyckade regeringsperiod.

Moderaterna går åter loss på arbetslöshetsförsäkringen, den som de under sin tid i regering omsorgsfullt plockade isär så att Sverige sjönk mot botten i internationella jämförelser. Tydligen tänker man sig att fler får jobb om de arbetslösa får svårare att klara vardagen. Kontrasten är stor mot det rödgröna budgetsamarbetet som har gjort att både taket och grundnivån i a-kassan har höjts efter valet. Det har gått hand i hand med en förbättrad situation på arbetsmarknaden.

De borgerliga partierna vill också på olika sätt använda staten som verktyg för att pressa ned lönerna på områden där löneläget redan i dag är lågt. Det är viktigt att uppmärksamma det. När Sverige behöver fler och bättre jobb, och politiska åtgärder för att rusta människor för dagens och framtidens arbetsmarknad i ett avancerat välfärdsland, då leder högeroppositionens politiska instinkter i stället dem till att efterlysa aktiva insatser för att stampa fram lågproduktiva arbeten med villkor som bryter ned i stället för att bygga upp. Det är trist, men det är också en sporre till att kämpa fackligt och politiskt mot den här nattståndna politiken.

Jag konstaterar också att högerpartierna på olika kreativa och oansvariga sätt försöker skrapa fram pengar till sina skattesänkningar. På det här området gör man det genom att smyga in en massa nedskärningar på myndighetsanslag utan att bry sig om att reflektera över konsekvenserna. Det säger något både om hur man ser på sin egen roll i opposition och även om deras prioriteringar. Inte minst handlar det om nedskärningar på Arbetsmiljöverket, en institution som kände av stora nedskärningar under den tidigare regeringen.

Det är uppenbart att högerpartierna helt enkelt inte ser det som så angeläget att följa upp arbetsmiljöproblem och utveckla effektiva metoder för att åtgärda dem. Vi är av rakt motsatt uppfattning, och jag är stolt över att vi förstärker Arbetsmiljöverket, inte minst för att det ska vara möjligt med fler inspektioner.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis behandlar vi i dag i betänkandet AU4 också en del annat än budgeten. Jag vill ta upp ett av Vänsterpartiets förslag i betänkandet och också yrka bifall till reservation nummer 8, även om jag givetvis står bakom samtliga reservationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Det handlar om missbruk och överutnyttjande av subventionerade anställningar, ett problem som har vuxit sig stort inom vissa branscher, exempelvis taxi, busstrafik och delar av handeln.

I dag kan man hitta verksamheter där till och med samtliga anställda uppbär någon form av stöd från Arbetsförmedlingen. Man har alltså satt i system att ta in någon med stöd och när stödet upphör säger man tack och adjö, och sedan tar man in någon annan med stöd. Inte minst fackföreningspressen har på senare tid uppmärksammat exempel där arbetsgivare helt enkelt frågar om och ställer krav på att den som vill arbeta där har med sig ett statligt stöd. Det är inte så det ska fungera.

Det är lätt att se att det då inte heller blir möjligt med meningsfull handledning och uppföljning. Det skulle behövas en maxgräns för hur många eller hur stor andel anställda med subventionerad lön som en och samma arbetsgivare får ta emot. Dessutom har fackliga representanter normalt en god kännedom om den lokala arbetsmarknaden och om enskilda arbetsgivare. Trots att det ska ske samråd med dem händer det alltför ofta att det inte sker i verkligheten, och det händer även att man inte bryr sig om signaler som kommer från facket.

Det är inte bra om man vill säkerställa kontroll och kvalitet i enlighet med den svenska modellen. Därför vill vi dels att det ska förtydligas att samråd ska genomföras inför varje arbetsplatsförlagd anvisning, även vid nystartsjobben, dels att den fackliga organisationens yttrande alltid bör övervägas noga. Här behövs verkligen mer ordning och reda.

Herr talman! Vi har fler förslag, och det finns mycket mer att säga om behoven av en skärpt arbetsmarknadspolitik och fortsatta reformer för en bred och välfungerande arbetslöshetsförsäkring. Men eftersom jag har överskridit min talartid och det snart är jul slutar jag mitt anförande här.

Anf. 220 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Innan jag gick in i kammaren läste jag mitt horoskop. Det stod: "Nu ska de idéer du kläcker kunna vara lösningen för många." Det här är verkligen inget hokuspokus, måste jag säga. För övrigt står det också: "Jag tror att dina vänner tycker att du är en härlig kompis."

Liberalerna har en rad förslag på arbetsmarknadsområdet, och jag vill ta upp några av dem eftersom det finns en del konfliktlinjer mellan allianspartierna å ena sidan och regeringen och Vänsterpartiet å andra sidan.

Till att börja med vill jag ta upp Sveriges tudelade arbetsmarknad - åtminstone blir den mer och mer tudelad. Gruppen arbetslösa blir också mer tudelad. Den del som står långt från arbetsmarknaden växer. Samtidigt har vi en grupp arbetslösa som ganska snabbt hittar ett nytt jobb. Vi har många nyanlända, vilket är en utmaning. Att inkludera dem på arbetsmarknaden är egentligen en extra stor utmaning för Sverige.

Utbudet på arbetskraft har ökat ganska mycket under de senaste tio åren. Vi i Alliansen gjorde förändringar i sjukförsäkringen, vilket innebar att människor blev aktivt arbetssökande och kom då in i statistiken igen. Finanskrisen slog ut många jobb. Vi har en digitalisering och en teknisk utveckling som gör att en del jobb försvinner. Därtill har vi haft en stor invandring till Sverige. Summan av allt detta innebär att vi har ett väldigt viktigt uppdrag i Sveriges riksdag att formulera en politik som gör att fler människor kan få jobb och att många nya jobb kan skapas.

Liberalerna menar att det är bättre att lyckas få ett jobb även om jobbet till en början har lite lägre lön än att människor inte har något jobb alls och tvingas leva på bidrag. Jag är ganska övertygad om att många människor i Sverige håller med om detta av det enkla skälet att det första jobb man får sällan är det sista. Det blir en entrébiljett till att komma in på arbetsmarknaden och få erfarenhet och kunna lära sig saker, för att få kontakter, ett bättre cv, referenser, visdomsord och allt sådant. Därefter kan man gå vidare till det andra, tredje, fjärde och femte jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Vi måste se hur vi kan sänka trösklarna så att fler människor får en fair chans att komma in, vara med och hjälpa till. Vi ger inte upp om människor. När det specifikt handlar om gruppen nyanlända kommer inte alla av dem att kunna utbilda sig in på den svenska arbetsmarknaden. Det finns människor som snabbare behöver få ett jobb.

EU-kommissionen, OECD, Internationella valutafonden, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, ja, praktiskt taget alla expertorgan pekar på att de höga svenska ingångslönerna är problematiska för sysselsättning och jobb. Det verkar mest vara regeringen som inte riktigt vill se detta.

Det finns också andra konfliktlinjer där vi har lite olika perspektiv. Liberalerna har till exempel varit tydliga med att Arbetsförmedlingen i huvudsak ska fokusera på de människor som står längst från arbetsmarknaden. Unga människor som är borta i några månader och som lever i en full-fart-framåt-tillvaro hittar i dag jobb utan Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarna har inte särskilt stort förtroende för Arbetsförmedlingen, och det har heller inte många arbetslösa.

Den tiden är förbi när vi har en enda jättestor och svällande statlig myndighet som ska matcha fram alla jobb. I dag får människor jobb på andra sätt. En rad branscher är helt självrekryterande på arbetskraft. Detta betyder att Arbetsförmedlingen måste fokusera på dem som står längst bort från arbetsmarknaden, inte på dem som står närmast.

Herr talman! Jag läser inte bara horoskop, utan jag läser även regeringens hemsida. Där kom det i dag ett pressmeddelande med en mycket mustig rubrik: "Nu förverkligas löften om moderna beredskapsjobb." Ordet "moderna" har alltså slunkit in där. I texten står det: "I dag har arbetsmarknads- och etableringsministern och civilministern bjudit in flera myndighetschefer till ett samtal om implementeringen av de moderna beredskapsjobben."

Detta är väldigt sossigt och typiskt sossarna. Hela idén är att arbetsmarknaden växer genom att ett socialdemokratiskt statsråd sätter sig ned med någon från en myndighet och fikar. Sedan ska man slussa in arbetslösa människor på en statlig eller offentlig arbetsplats. Här finns ingen tanke på dynamik eller företag som kan växa där människor blir anställda. Man tar en grupp, ger 100 procents subvention, skickar in dem på en offentlig arbetsplats och så löser sosseministern allt tillsammans med myndighetschefen. Detta är typiskt för sossarna och för en tradition med en rigid och statisk syn på arbetsmarknaden.

Herr talman! I detta är det bara femårsplanen som saknas. I Liberalerna har vi inte samma utgångspunkt och ser inte på arbetsmarknaden på samma sätt. Vi menar att det viktiga är att jobb skapas på en marknad. Det betyder att vi måste ha goda villkor för våra företag liksom goda skattevillkor. Vi måste investera i utbildning och forskning. Man kan inte ha ett överdrivet regelnit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

I ett tidigare replikskifte kom frågan om arbetskraftsinvandring upp. Vi har här i Sverige en massa it-programmerare som man jagar med något slags ajabajasocialism. Man vill inte förnya deras arbetstillstånd på grund av någon mindre förseelse av en tidigare arbetsgivare, en förseelse som inträffade för tre år sedan och som numera dessutom har rättats till.

I Sverige behöver vi forma en arbetsmarknadspolitik som är flexibel och där regelkrångel och byråkrati inte tynger näringslivet på ett sätt som går ut över jobb och tillväxt.

Jag vill yrka bifall till reservation 6 i betänkande AU4 och önskar alla mina kollegor en god jul.

(Applåder)

Anf. 221 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Jag har precis svalt pepparkakan som jag fick av arbetsmarknadsministern, men jag vet inte om jag kommer att vara jättesnäll - fast vi kristdemokrater är nog ganska snälla ändå, tror jag.

Denna debatt är väldigt viktig, och vi behandlar två betänkanden i ett svep. För tids vinnande börjar jag med att säga att jag står bakom våra särskilda yttranden i AU2 och i AU4. Jag vill också yrka bifall till vår alliansgemensamma reservation 12 och till Kristdemokraternas reservation 2, båda i AU4.

Herr talman! Vi ser med stor oro på hur regeringen på olika sätt försvårar för människor i utsatta grupper att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Ett försämrat RUT-avdrag och höjd löneskatt för äldre gör inte situationen bättre, utan det ökar kostnaderna för att anställa och anlita dem.

Regeringen har satt igång en hel del hittepåjobb, såsom traineejobb och extratjänster. Häromdagen kunde man på SVT Nyheter se ett inslag om Södertäljes arbetsförmedling. Där hade de inte fått ut en enda person i traineejobb, trots att de hade fått resurser till det.

Det går inte att hitta på arbetstillfällen. Det är nämligen bättre att företagen får förutsättningar att kunna anställa. Där finns en hel del som måste göras. Vi har förmodligen Europas högsta ingångslöner. Det är förstås bra att människor har höga löner. Det skapar också tillväxt.

Men många av de nyanlända i Sverige i dag har en väldigt låg utbildningsnivå, många gånger extremt låg. I det sammanhanget ligger våra ingångslöner väldigt högt. Detta är en grupp där många enligt Arbetsförmedlingen inte ens kommer att kunna ta till sig olika typer av utbildningar. Då krävs det, menar jag, extraordinära insatser.

Som jag nämnde här i går har vi i dag något som vi kallar yrkesintroduktionsanställningar: Personen arbetar 100 procent men får 75 procent av lönen och ska lära sig jobbet under 25 procent av arbetstiden. Det är en bra modell som har fått in många i arbetslivet.

Vi kristdemokrater tycker bara att det är lite krångligt. Varför ska allt gå genom Arbetsförmedlingen? Det gäller för olika åldrar, eller du ska vara nyanländ och ha varit i Sverige ett visst antal månader, eller du ska ha varit arbetslös i ett visst antal år eller något annat. Detta är oerhört krångligt för Arbetsförmedlingen som ska förmedla detta att veta i vilken grupp du ingår, och för arbetsgivarna som ska krångla med en massa ansökningsformulär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Varför inte, menar vi, göra det så enkelt att arbetstagaren och arbetsgivaren själva kommer överens om detta? Vi har inriktat vårt introduktionsanställningsförslag speciellt på den grupp där det enligt Konjunkturinstitutet inte krävs utbildning på gymnasienivå och där lönen ligger under ungefär 22 000 enligt kollektivavtalet. Vi förhåller oss till kollektivavtalet och gör inga ingrepp där. Vi säger: Låt oss använda kollektivavtalsnivå upp till 22 000 och åstadkomma en utbildningssituation.

När man har kommit till Sverige är det ganska mycket man behöver lära sig - på den svenska arbetsmarknaden och i arbetslivet. Man blir dessutom inlasad, vilket inte är fallet i alla olika arbetsmarknadsåtgärder som Arbetsförmedlingen förmedlar. Där är man undantagen från lagen om anställningsskydd. Det tycker vi är dåligt; det ska vara en seriös anställningsprocess.

Så, herr talman, vi förespråkar en introduktionsanställningsmodell för framtiden, som vi hoppas ska vinna gehör.

Det finns en annan grupp som jag också brukar nämna här i riksdagen, och det är de som har ingått i sysselsättningsfasens tredje steg som kallas fas 3. Vi har haft ungefär 40 000 som har varit inne i denna insats - nu är siffran nere i ungefär 14 000. Vart har då dessa personer tagit vägen? Vi vet att många av dem har jättesvårt att få en anställning, men om de får rätt erfarenheter och rätt stöd kanske de kan komma ut på den reguljära arbetsmarknaden.

Men nej, jättemånga i denna grupp sitter hemma i dag. Och vet ni vad de kallas för? Jo, de kallas för "internplacerade". Det betyder att man sitter hemma. Detta är ju en skrämmande utveckling! Mina frågor till regeringspartierna är: Vad gör ni för denna grupp? Vart har alla i fas 3 tagit vägen? Tycker ni att de ska sitta hemma, eller vad ska de erbjudas?

Vi föreslår från Kristdemokraternas sida ett höjt lönestöd. Regeringen höjer lönestödet, och det tycker vi är bra. Vi är ett av de få allianspartier som har bejakat det höjda taket för att kunna få lönestöd. Vi vill höja det till 17 260. Utöver regeringens insatser på det området plussar vi alltså på med 100 miljoner kronor. Det tror vi kommer att göra att fler vågar anställa människor i denna grupp, som ibland är svårplacerade på arbetsmarknaden.

De arbetsmarknadspolitiska programmen uppgår i dag till ungefär 11 miljarder. Det är otroligt mycket pengar! Därutöver kostar Arbetsförmedlingen 8 miljarder kronor. Alla dessa insatser ger väldigt lite utdelning, och vi har därför dragit in en stor del av dem. I stället satsar vi under fyra år 1,8 miljarder kronor på yrkesvux. Vi har nämligen sett att det har gett bättre resultat än de arbetsmarknadspolitiska insatserna som ibland till och med låser in människor och försenar inträdet på arbetsmarknaden.

När det sedan gäller Arbetsförmedlingen, där vi har en reservation, tycker vi att det är en tragisk situation. Det är 12 600 anställda som administrerar ungefär 10,3 jobb vardera till en kostnad av 8 miljarder kronor. Det är mindre än ett jobb i månaden. Detta har dragit ned förtroendet för Arbetsförmedlingen.

Något måste göras, och därför har vi fortsatt att hävda att man bör konkurrensutsätta delar av Arbetsförmedlingens verksamhet. Det finns saker som går att göra. Sedan finns det myndighetsspecifika frågor som naturligtvis måste ligga kvar hos någon typ av myndighet. Men låt människor få något slags jobbpeng! Titta på hur andra system fungerar, och se till att hitta en svensk modell för konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Avslutningsvis vill jag bara nämna den särskilda löneskatten för äldre. Under alliansregeringen tog vi bort löneskatten för äldre på 8,5 procent. Den nya regeringen återinförde löneskatten vid årsskiftet 2015/16, så det blir alltså dyrare att anställa äldre.

Denna skatt på äldres flit minskar drivkraften att stanna kvar på arbetsmarknaden. Det tycker vi är dumt. Vi tycker dessutom att det särskilda jobbskatteavdrag som äldre haft ska gälla från 64 år i stället för från 66 år.

Vi vill alltså se fler satsningar på att fler ska stanna kvar i arbetslivet och mer resurser till den svenska välfärden. Det skapar också god hälsa för väldigt många äldre, som kan stanna kvar längre i arbetslivet.

Ursäkta att jag dragit över tiden, herr talman!

(Applåder)

Anf. 222 Patrik Björck (S)

Herr talman! Skolresultaten stiger. Arbetslösheten sjunker. Byggandet av nya bostäder når rekordnivåer. Det är halvtid i mandatperioden för den socialdemokratiskt ledda regeringen. Mycket har åstadkommits, och mycket är kvar att göra. Utmaningarna är stora, men utvecklingen har vänts. Efter åtta år med en moderatledd regering ser det återigen ljust ut för Sverige.

Herr talman! När jag startade datorn i dag fick jag en ny rapport från SCB: Antalet sysselsatta i åldern 15-74 var 4 947 000 i november 2016 - en icke säsongsrensad siffra. Det är en ökning med 74 000 jämfört med november 2015, varav 51 000 män. Antalet arbetslösa uppgick till 328 000, vilket motsvarar ett arbetslöshetstal på 6,2 procent. Antalet arbetade timmar var i snitt 164,5 miljoner per vecka. Säsongsrensat och utjämnat motsvarar det en arbetslöshet på 6,8 procent. Detta är en bild av Sverige i november 2016.

För att förstå det som händer är det viktigt att förstå skillnaderna mellan den politik vi socialdemokrater företräder och den politik Moderaterna företräder.

Enligt Moderaternas analys av arbetsmarknaden, herr talman, finns arbetslösheten därför att de arbetslösa inte vill arbeta. Man tror att man genom att på olika sätt göra arbetslösheten svår och arbetslöshetskassan dålig ska få folk att välja att arbeta i stället. Gör man den analysen och sätter in åtgärder med anledning av den kommer man aldrig att lyckas. Det är nämligen inte därför vi har arbetslöshet i Sverige.

Vi socialdemokrater har en helt annan analys. Vi vet att människor drabbas av arbetslöshet därför att de av olika skäl inte får jobb. Det kan vara lågkonjunktur så att antalet jobb minskar. Det kan vara så att man slås ut från ett arbete och när man ska söka sig ut på arbetsmarknaden inte har utbildning eller erfarenhet som gör att man kan ta de jobb som erbjuds.

Med den analysen sätter vi socialdemokrater in en helt annan politik. Vi rustar de arbetslösa så att de kan ta de jobb som finns och som kommer. Därför, herr talman, lyckas vi - så enkelt är det.

Det går bra för Sverige, herr talman. Det går också bra för en känd svensk hamburgerkedja. Jag tänkte att jag skulle använda den som ett exempel för att belysa skillnaden när det gäller politisk analys och åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Den här svenska hamburgerkedjan går just nu så bra att man ska nyanställda 750 personer, de allra flesta unga. Detta gör man trots att det har blivit lite dyrare att anställa unga. Det är nämligen inte beroende på om det blir mer eller mindre dyrt som en hamburgerkedja anställer någon, utan det beror på om man kan sälja fler hamburgare. När det går bra i Sverige tack vare den socialdemokratiskt ledda politiken är det fler, ofta unga, som köper hamburgare. Då behöver man steka fler hamburgare, och då anställer man fler.

Så ser analysen ut, och det är ju bara att lyckönska den kända svenska hamburgerkedjan till att vi har en socialdemokratiskt ledd regering, herr talman.

Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och bidra till förbättrad matchning mellan dem som söker arbete och dem som söker arbetskraft. Att arbetsmarknadspolitiken ska främja mångfald och jämställdhet är självklarheter för oss socialdemokrater. Diskriminering ska motverkas.

Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Det målet ska nås genom att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. En väl fungerande arbetsmarknad som tar till vara människors kompetens och vilja att arbeta utgör grunden för Sveriges välfärd. Regeringens arbetslöshetsmål är ambitiöst. Utmaningarna är stora, men det är en viktig del av regeringens jobbagenda, och det är en viktig del av vår arbetsmarknadspolitik.

Matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras. Bristen på arbetskraft är stor inom flera delar av den svenska arbetsmarknaden, och då är den socialdemokratiska analysen att vi ska rusta arbetslösa och satsa på utbildning och skola. Det är naturligtvis det kravet som finns.

Alltför många ungdomar börjar sitt vuxenliv i arbetslöshet. Även om siffran sjunker nu är det naturligtvis viktigt att den sjunker ännu mer. Den grupp som har det svårt är de ungdomar som inte har en fullföljd gymnasieutbildning, ungdomar med funktionsnedsättning och ungdomar som är utrikes födda och har kommit sent till Sverige.

Därför tar regeringen initiativ för att lösa arbetslösheten just för de här grupperna, och därför har man bland annat infört en så kallad 90-dagarsgaranti. Vi har ett stort antal asylsökande och ett snabbt växande antal i etableringsuppdraget, vilket innebär att vi måste satsa på att ge Arbetsförmedlingen resurser så att man kan se till att de som är nyanlända fort kommer i arbete och att en större andel går ut i arbete eller utbildning efter avslutad etableringsplan.

Det är viktigt att Arbetsförmedlingen får förutsättningar att möta denna utmaning, och det är vad regeringen gör i den här budgeten.

Långtidsarbetslösheten är naturligtvis en fortsatt utmaning. Inflödet till fas 3 är nu stoppat. Som svar på Désirée Pethrus frågor kan jag svara att man i stället ska erbjudas arbetsmarknadspolitik så att man kan komma tillbaka i arbete. Man ska inte parkeras i en åtgärd som inte leder någonstans, vilket var den tidigare regeringens arbetsmarknadspolitik.

Som ni kunde höra i mitt replikskifte med Elisabeth Svantesson är det där med mål och arbetslöshet intressant. Regeringen är tydlig med sitt mål: Vi ska ha Europas lägsta arbetslöshet. Vi diskuterade Moderaternas mål lite grann, att 5 miljoner ska vara sysselsatta 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Den målsättningen kan man naturligtvis reflektera lite över. Jag konstaterade i mitt replikskifte att det motsvarar samma nivå som när Moderaterna tog över 2006, vilket man då kallade massarbetslöshet.

Man kan fortsätta att reflektera över dessa siffror ett tag, och då kan man konstatera att Ylva Johansson, vår arbetsmarknadsminister som sitter här, i princip redan har uppnått Moderaternas mål. Som ni hörde mig berätta här tidigare har SCB i sin mätning i november mätt upp 4 947 000 sysselsatta. Det är snudd på att det mål som Moderaterna ville nå på fyra år är nått på mindre än två år, och i somras, herr talman, var vi faktiskt över målet - i juli mätte SCB 5 059 000 i sin arbetskraftsundersökning.

Ylva Johansson fixade alltså Moderaternas fyraåriga mål på halva tiden. Men vi socialdemokrater vill så mycket mer, och därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandena AU2 och AU4.

(Applåder)

Anf. 223 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Jag har en fundering. Patrik Björck argumenterar för att det är tack vare den nuvarande regeringen som skolresultaten har höjts i svensk skola. Statsrådet Gustav Fridolin själv lovade att rädda den svenska skolan på 100 dagar, och Patrik Björck är väl förmodligen den enda som biträder den uppfattningen.

Hittills har jag inte sett någon från Socialdemokraterna på fullaste allvar mena att det är tack vare regeringens återställare förra året som skolresultaten har höjts för de elever som började skolan 2006 och därmed var den första gruppen som gick igenom Alliansens skola efter de reformer vi gjorde. Det är för mig en något märklig hållning.

Då är det väl i så fall bättre att Patrik Björck är uppriktig och säger att de reformer som alliansregeringen genomförde på skolområdet har bidragit till att skolresultaten har höjts och att det är bra.

Jag tycker att det är fantastiskt roligt att svenska elever presterar bättre i skolan, men de här eleverna började skolan 2006 och är därmed den första grupp elever som har genomgått svenskt skolväsen med de förändringar som alliansregeringen och inte minst mitt eget parti gjorde. Vi gjorde den största satsningen på svensk skola sedan 1800-talet med en ny läroplan, nytt betygssystem, tidigare betyg, nationella prov från årskurs tre och så vidare. Patrik Björck satt här i kammaren år efter år och tryckte på den röda knappen på varenda reform.

Nu är reformerna genomförda, och resultaten blir bättre. Då har Patrik Björck mage att ställa sig i talarstolen och hävda att detta på något sätt är regeringens förtjänst.

Moral är bra, herr talman, men dubbelmoral behöver inte vara dubbelt så bra. Patrik Björck får gärna förklara detta.

Anf. 224 Patrik Björck (S)

Herr talman! Det är inte så svårt att förklara. Jag inledde mitt anförande med att beskriva den värld som vi lever i, och i Sverige är det så att skolresultaten stiger, arbetslösheten sjunker och byggandet av nya bostäder når rekordnivåer.

Det är den miljön vi befinner oss i nu, och med utgångspunkt i detta beskriver jag regeringens arbetsmarknadspolitik, eftersom de här tre delarna hänger ihop. Om vi inte satsar på skolan som vi socialdemokrater gör nu kommer vi att få problem på arbetsmarknaden framöver. Om vi inte ser till att det byggs bostäder kommer det att vara ett hinder för en fungerande arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag sätter en bild av den miljö och situation som Sverige befinner sig i, och den bilden är utgångspunkten för mitt anförande, herr talman. Det är inte konstigare än så. Vi prioriterar de här delarna. Utbildningen är en viktig del i att bekämpa arbetslösheten, och då är det självklart viktigt att vi satsar på skolan.

Jag har därför lite svårt att förstå Fredrik Malms förtvivlan över den positiva situationen. Även om man sitter i oppositionen borde man kunna vara glad över att det går bra för landet, vårt gemensamma land som vi alla här är medborgare i och som vi förhoppningsvis, även om vi har olika politiska ingångar och perspektiv, känner glädje över när det går bra.

Att skolresultaten stiger, arbetslösheten sjunker och byggandet av bostäder når rekordnivåer är bara en korrekt beskrivning av hur det ser ut i Sverige i dag.

Anf. 225 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Skiljelinjen här handlar inte om huruvida man tycker att det är bra eller dåligt att svenska skolelever presterar bättre. Det är klart att vi alla tycker att det är fantastiskt bra! Det är väl alla nöjda med.

Patrik Björck ställer sig i talarstolen och slår sig för bröstet och menar att det är tack vare den nuvarande regeringen, vilket är ett helt absurt påstående med tanke på att de elever som har presterat bättre är de som började i skolan hösten 2006. Då stod mig veterligen inte Patrik Björcks parti vid rodret. Det blir lite magstarkt.

Samma sak gäller bostadsbyggandet. Det är klart att efter markanvisning, överklaganden och annat sätter byggandet igång. Men de besluten kan ju ha fattats för flera år sedan.

Herr talman! Patrik Björck använder sitt anförande till att argumentera för varför Alliansens politik i alla delar var dålig. Men det är ju bevisligen den politiken som har inneburit att svenska skolelever presterar bättre än tidigare.

Patrik Björck får därför gärna förklara vad det är han vill lägga om i skolpolitiken. Vad är det som Patrik Björck anser är dåligt och vill ändra på? Vi kan väl ändå vara överens om att vi ska vara glada över att svenska skolelever nu presterar bättre. Då ska man väl vara stolt över de förändringar som har gjorts och som har lett fram till detta.

Anf. 226 Patrik Björck (S)

Herr talman! Återigen: Detta är en beskrivning av den miljö som vi befinner oss i i Sverige i dag. Det är en korrekt beskrivning, och jag har inte riktigt förstått Fredrik Malms irritation över det.

Låt mig förklara bakgrunden lite mer. Om vi ska kunna upprätthålla en arbetsmarknadspolitik måste vi naturligtvis ha en utbildningspolitik som fungerar. Den regering som Fredrik Malm tillhörde underlaget för i den här kammaren satsade många gånger mer på skattesänkningar än på skolan. Nu vänder vi detta och satsar pengar på skolan. Det gör vi därför att vi vet hur viktigt det är för att vi ska lyckas med arbetsmarknadspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Det handlar om den grupp unga som jag talade om i mitt anförande. Det är de som står utan gymnasieutbildning, och det är de som blir långtidsarbetslösa unga. Om vi inte går in och gör rejäla satsningar i skolan, som vi socialdemokrater gör, kommer vi inte att få stopp på flödet av ungdomar som går ut utan gymnasiebetyg. Vi måste göra en skolsatsning för att kunna hantera arbetsmarknadspolitiken. Det var logiken i mitt anförande.

Det är likadant med bostadsbyggande och de övriga delar som är positiva här i Sverige. Vi satsar nu ordentligt med pengar på bostadsbyggande, vilket Alliansens partier inte vill göra. Ni är emot våra förslag där vi satsar på bostadsbyggande. Då kommer ni naturligtvis inte heller att klara av den utmaning vi har att bygga de bostäder som krävs. Det handlar dels om att få bostäder åt folk, dels om att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Bostäder är en del av samhällsplaneringen som kanske inte är lika viktig som skolan men som kommer som nummer två efter den för att man ska kunna få en arbetsmarknad som fungera.

Anf. 227 Marco Venegas (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i de båda betänkandena.

Regeringens investeringar i det svenska samhällsbygget för fler jobb, bättre skolresultat, snabbare klimatomställning och stärkt välfärd är en förutsättning för att Sverige i framtiden ska vara ett hållbart samhälle. Ekonomin utvecklas åt ett positivt håll, arbetslösheten sjunker och sysselsättningen ökar starkt. Bostadsbyggandet ökar, och nya företag kommer till.

Samtidigt vill jag påpeka att trots den positiva utvecklingen kvarstår samhällsproblemen, som måste bekämpas. Arbetslösheten bland utrikes födda är fem gånger större än för inrikes födda. Arbetslösheten är fortfarande hög för unga, nyanlända, äldre och människor med funktionsnedsättning. Stöd i olika former och omfattning krävs för att öka deras möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Herr talman! Arbetslösheten är ojämnt fördelad i befolkningen. Vilken bakgrund man kommer ifrån spelar allt större roll för ens framtidsutsikter samtidigt som efterfrågan på arbetskraft är hög och över 100 000 jobb väntar på att bli tillsatta. Matchningen behöver förbättras.

Herr talman! Arbetsförmedlingen ska fungera som en nyckelspelare för att öka matchningen på arbetsmarknaden. Det är en myndighet som har fått mycket kritik under lång tid, och det har funnits både befogad och obefogad sådan. Det gläder mig dock att Arbetsförmedlingen har vidtagit en rad olika åtgärder för att modernisera och förstärka myndigheten och dess verksamhet.

En viktig del av Arbetsförmedlingens pågående utvecklingsarbete är att myndighetens ledning och huvudkontor inte längre i detalj ska styra den lokala verksamhetens arbetssätt och prioriteringar. I stället ska chefer och handläggare på regional och lokal nivå få större utrymme att avgöra vad som behöver göras och hur utifrån de övergripande målen, regelverket och, självklart, de lokala förutsättningarna.

Syftet med den pågående omläggningen av arbetsmarknadspolitiken är att förbättra matchningen. Arbetsmarknadsutbildningen behöver förbättras så att den i större utsträckning leder till ett arbete efter avslutad utbildning och kan motverka bristsituationer när det gäller arbetskraft på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Regeringen har avsatt medel för att införa ett studiestartsstöd som syftar till att öka rekryteringen till studier bland vissa arbetslösa i åldern 25-56 år för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Myndighetens verksamhet behöver anpassas mer till arbetsgivarnas behov, eftersom det är där arbetena i slutändan finns.

Herr talman! Det finns några röster bland oppositionen som på olika sätt argumenterar för att sänka ingångslönerna för att underlätta nyanländas eller ungas etablering på arbetsmarknaden. Enligt rapporten Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner verkar det inte finnas några tydliga samband mellan låga löner och en ökad sysselsättningsgrad.

Miljöpartiet tycker att det är viktigt att ett arbete leder till trygghet. Det är viktigt att kunna försörja sig utan att bli bidragsberoende, att ha ett jobb med en lön som går att leva på, att ha makt över sitt eget liv och, framför allt, att alla ska kunna få förverkliga sina drömmar.

(Applåder)

Anf. 228 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Vi har en utveckling på arbetsmarknaden som på många sätt är mycket god. Men vi har också stora utmaningar på arbetsmarknaden. Det gäller att kunna se båda dessa perspektiv samtidigt så att man sätter in åtgärder på de områden som inte fungerar, medan man gynnar dem som redan fungerar väl.

Sverige har mycket stark tillväxt. Vi sticker ut i omvärlden med vår höga tillväxt. Bnp växer, och det växer till nya jobb. Det beror självklart på en god konjunktur, men det beror också på att det privata näringslivet gör mycket stora investeringar. Man tror alltså på Sverige och på utvecklingen och vill investera i nya jobb, och för den delen också i forskning och utveckling i Sverige. Det beror också på stora offentliga investeringar från såväl staten som kommunerna och landstingen.

Uppenbarligen finns alltså en tilltro till tillväxten i Sverige. Det är uppenbart att många vill anställa. Så många vill anställa att vi i dag har brist i nästan alla yrken som finns registrerade i Arbetsförmedlingens kodsystem. Uppenbart är att många också vill behålla arbetskraft som är äldre. Sysselsättningsgraden för dem som är över 55 är den som ökar allra mest. Många vill anställa utrikes födda, för också bland dem ökar sysselsättningsgraden starkt. Sverige har den högsta sysselsättningsgrad som har uppmätts i Eurostat. En del saker går alltså uppenbarligen alldeles rätt väg.

Vi har dock också stora utmaningar. Alla kommer inte med. Vi har en tudelning på arbetsmarknaden där många människor lämnas efter. Vi har lyckligtvis en situation på svensk arbetsmarknad där i princip alla människor finns med. Vi har rekordhög sysselsättningsgrad, men vi har också en besvärande hög arbetslöshet. När vi ser på dem som lämnas efter ser vi att det rör sig om människor med en bristande utbildning, ofta en funktionsnedsättning och ofta en kort tid i Sverige - eller så har de av andra skäl under lång tid haft svårt att ta sig in och kanske aldrig någonsin har kommit in på den svenska arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Vi har också betydande risker när det gäller tillväxten, och det är bristsituationen. Allt fler arbetsgivare upplever i dag att svårigheten att rekrytera personal med rätt kompetens riskerar att hämma tillväxten både ekonomiskt och när det gäller nya jobb. Det här är naturligtvis sådant vi måste åtgärda.

Det finns ett område där jag tycker att regeringen och jag själv självkritiskt måste konstatera att vi inte har nått tillräckligt långt, och det är utbildning. Regeringen har satsat stort på fler utbildningsplatser, men det är fortfarande ganska få som deltar i utbildning. Inte minst gäller det nyanlända. Det är 5-6 procent som efter etableringsuppdraget går vidare till reguljär utbildning, och jag tycker att det är en mycket låg siffra.

Det brukar ofta sägas att utbildning inte löser allt. Jag håller med om det, men utbildning skulle kunna lösa och underlätta situationen för fler än 5-6 procent av de nyanlända, inte minst när vi ser på den utbildningsbakgrund som många har med sig när de kommer till Sverige. Det är alltså ett område där vi behöver göra mer för att fler ska komma in.

Vi behöver också göra fler saker när det gäller att få mer av arbetsmarknadspolitik i utbildningspolitiken och mer av utbildningspolitik i arbetsmarknadspolitiken. Dessa behöver närma sig varandra för att vi ska klara de bristsituationer som finns.

Jag tänkte när jag lyssnade på mina motdebattörer, inte minst när jag lyssnade på min företrädare Elisabeth Svantesson, att det finns anledning att påminna om varför det är jag som är arbetsmarknadsminister och inte Elisabeth Svantesson. Det är för att den gamla regeringen misslyckades med just jobben. Det var precis på den punkten som väljarna gav den gamla regeringen underkänt. Vi hade en situation där ungdomsarbetslösheten var så hög att vi fick EU-stöd trots att regeringen satsade oerhört stora resurser - över 20 miljarder per år - i subventioner för anställning av ungdomar, vilket uppenbarligen inte fungerade.

Nu lyssnade jag här på Elisabeth Svantesson. Jag tycker nästan lite synd om Moderaterna, herr talman. Man bekymrade sig om att man tyckte att Socialdemokraterna hade bristande kompetens i opposition. Men väljarnas bekymmer var kanske att regeringspartierna hade bristande kompetens i regeringsställning. Det var faktiskt det som resulterade i att man inte klarade jobben.

Moderaterna säger sig bekymra sig om personer som står långt från arbetsmarknaden. Samtidigt, i det förslag som nu ligger på bordet, herr talman, drar man ned med 1 miljard på personer med funktionsnedsättning i och med lönebidragen och Samhall. Jag tycker att det rimmar ganska dåligt med att man bekymrar sig om dem som står längst bort från arbetsmarknaden.

Moderaterna bekymrar sig över att arbetsmarknadsutbildningen har dåligt resultat. När Moderaterna tog över Arbetsmarknadsdepartementet fick 70 procent av dem som gick arbetsmarknadsutbildningar jobb efteråt. När Moderaterna lämnade Arbetsmarknadsdepartementet var vi nere på en nivå där arbetsmarknadsutbildningen hade noll eller nästan negativ effekt. Så mycket hade man försämrat arbetsmarknadsutbildningens funktionssätt.

Nu vänder det uppåt, men det är lite märkligt att man först nu bekymrar sig om arbetsmarknadsutbildningens kvalitet när det var man själv som gjorde den stora förändringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Kanske mest anmärkningsvärt, herr talman, är detta att Moderaterna vill sänka a-kassan. Arbetslöshetsförsäkringen ska sänkas med motiveringen att människor då ska få större incitament att ta arbete, medan de nyanlända som får etableringsersättning ska få dubbel ersättning för att få incitament att ta ett arbete. Hur går detta ihop? Varför funkar sänkt ersättning bra för vissa grupper av arbetslösa, medan dubbel ersättning är det som stimulerar andra grupper av arbetslösa att ta ett jobb? Jag tycker att det hänger dåligt ihop.

Min sex minuter långa talartid har gått åt. Det finns mer att säga, men jag ska respektera talartiden. Jag vill avsluta med att önska mina meddebattörer - de jag inte träffar i morgon på de spännande interpellationsdebatterna som vi ska ha här då - god jul.

Avslutningsvis vill jag också säga, herr talman: Sverige har bytt riktning. Vi har lämnat skattesänkningar som ledde till arbetslöshet. Nu har vi en politik som går mot jobb och rättvisa.

(Applåder)

Anf. 229 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Jag tycker att det är anmärkningsvärt, eller intressant kanske, att arbetsmarknadsministern använder halva sin talartid till att tala om Moderaternas politik och ställa frågor från talarstolen i stället för att berätta vad man nu tänker göra när man har ansvar för det som faktiskt inte fungerar så väl.

Arbetsmarknadsministern brukar ju säga att arbetsmarknadspolitiken ska bedömas efter resultaten. Det tycker jag är klokt. Om vi då tittar på resultaten och just arbetsmarknadspolitiken - mycket av det som arbetsmarknadsministern talade om innan handlade inte om just det - kan vi fråga oss vad som har hänt under de här två åren. Vad är resultaten av det man har lovat?

Som jag nämnde tidigare lovade Socialdemokraterna 52 000 traineejobb och extratjänster i valrörelsen. Resultatet är sammanlagt ungefär 3 procent av målet.

Tittar vi på Arbetsförmedlingen ser vi att validering av yrkeskompetensen nu saknas från november och uppemot sex månader framöver för de nyanlända. Det är helt enkelt så att man har skjutit på arbetsmarknadsutbildningar för miljardbelopp på grund av ett haveri av upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningarna.

Tittar vi på resultatet på Arbetsförmedlingen ser vi att man fortfarande behandlar män och kvinnor olika. Man ger män insatser i en betydligt högre utsträckning än kvinnor. Mitt i en högkonjunktur är resultatet att det är fler långtidsinskrivna på Arbetsförmedlingen än det var när arbetsmarknadsministern tillträdde.

Jag vill fråga arbetsmarknadsministern: Om det nu är så att man ska bedömas efter resultat när man har ansvar, är arbetsmarknadsministern nöjd med resultaten som jag nu har nämnt?

Anf. 230 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! När det gäller debattformen debatterar vi två politiska alternativ som står mot varandra, och det är väl rimligt att de två alternativen jämförs. Jag tror att de som lyssnar på debatten vill det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag är på inget sätt nöjd med utvecklingen, och jag tror att det framgick av mitt anförande. Vi är på väg i rätt riktning, men det finns mycket stora utmaningar att ta itu med. Det finns också områden som inte har levererat så väl som jag hade önskat, och det gäller framför allt satsningarna på utbildning. Satsningarna finns, men antalet människor som deltar i dem är fortfarande för litet för att vi ska klara de utmaningar vi har.

Däremot skäms jag inte över att vi inte har hur många människor som helst i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är inte huvudsyftet med arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadspolitiken är till för att arbetsmarknaden ska fungera så väl som möjligt. Huvudpolitiken för att få fram fler jobb och bekämpa arbetslöshet handlar om att göra så att arbetsgivare kan och vill växa och anställa. Det är det som sker just nu i Sverige.

Men arbetsmarknadspolitiken behövs, och det behövs också riktade insatser framför allt för dem som står längst bort från arbetsmarknaden. Insatser som inte fungerar så väl som de borde får man ändra, för det är alltid verkligheten som är facit.

Anf. 231 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Tack för svaret på de frågorna, arbetsmarknadsministern!

Jag kan bara konstatera att man absolut kan debattera på olika sätt. Jag ägnade den stora delen av mitt anförande åt att berätta vilka reformer som Moderaterna vill se för att svensk arbetsmarknad ska fungera bättre. Jag hörde inte mycket av det från arbetsmarknadsministern.

Jag vill ställa en fråga till om resultat. Jag vet att det var viktigt för Socialdemokraterna av avskaffa sysselsättningsfasen, och jag har respekt för att man tog det beslutet. Det jag bekymrar mig över är att man avvecklar det innan man ger människor nya, vettiga och meningsfulla aktiviteter och insatser. Vi får nu rapporter från Arbetsförmedlingen om att många är, som Désirée Pethrus nämnde innan, i inaktivitet. Man har faktiskt ingen insats alls. Vi får höra från ideella organisationer som har varit med och bidragit på ett förtjänstfullt sätt, till exempel i sociala företag, att många nu är hemma och helt glöms bort.

Jag vill gärna höra arbetsmarknadsministern lägga ut texten lite grann om de extratjänster och den utbildning som utlovades till den här gruppen och som man hade stort hopp om. Var kommer utbildningen in?

Slutligen vill jag när jag bara har 50 sekunder kvar av min talartid önska alla i utskottet, arbetsmarknadsministern, herr talmannen och alla tjänstemän en riktigt god jul. Tack för ett bra debattår! Vi kommer att ses och diskutera resultat i arbetsmarknadspolitiken även under nästa år.

Anf. 232 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Först vill jag säga ytterligare någonting om resultaten. Det viktigaste facit man kan få vad gäller resultaten är Sveriges officiella arbetsmarknadsstatistik. Den levereras månatligen, och den levererades senast i dag. Den visar att alla kurvor går i rätt riktning.

Det här betyder inte att vi står utan utmaningar, vilket jag har sagt flera gånger, men utvecklingen fortsätter att gå mot både ett ökat antal och en ökad andel i sysselsättning, trots att vi har ett mycket starkt tillflöde av nyanlända. Detta är ett bevis på en mycket stark arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Nej, Elisabeth Svantesson, jag är inte nöjd om det är så att människor hamnar i passivitet. Det är inte acceptabelt. Jag blev väldigt oroad av den rapport som Arbetsförmedlingen kom med, och jag har tagit upp saken med Arbetsförmedlingens generaldirektör.

Alla åtgärder som över huvud taget finns tillgängliga i arbetsmarknadspolitiken är tillgängliga för människor i denna grupp, som har varit arbetslösa länge och som har funnits i fas 3. Det är helt oacceptabelt att människor lämnas i passivitet.

Anf. 233 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Jag säger det i dag igen: Det är oerhört välkommet att ministern deltar i budgetdebatten.

I mitt anförande var jag inne på att det går väldigt bra, vilket jag tycker att vi ska glädjas åt och vara oerhört tacksamma för. Men det finns samtidigt ett strukturellt problem, och vi ser att vissa grupper står allt längre ifrån arbetsmarknaden. Vi gläds åt att det går bra, men fokus hamnar ändå på den utmaning som finns i och med att en stor andel står långt ifrån arbetsmarknaden.

Både Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet är också bekymrade och menar att regeringens åtgärder förvärrar problemen i stället för att åtgärda dem. I samband med regeringsombildningen i maj i år fick Mikael Damberg ett speciellt uppdrag att titta på hur man tillsammans med näringslivet skulle kunna skapa fler enkla jobb i näringslivet.

Det har aviserats att reformer skulle sjösättas som skulle skapa möjligheter för alla som saknar en längre utbildning. I ministerns anförande tog hon upp just detta med att ge möjligheter för fler som vill växa att kunna anställa.

Detta är dock något som hänger i luften och inte landar i någon typ av konkreta åtgärder som går att se i budgeten för nästa år. Jag skulle vilja höra hur det går med detta arbete. Även om jag vet att det inte var Ylva Johansson som fick det uppdraget är det ändå tätt kopplat till ministerns ansvarsområde.

Anf. 234 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Det är inte riktigt korrekt att grupper står allt längre ifrån arbetsmarknaden. När vi tittar grupp för grupp kan vi se att man har en positiv utveckling eller i värsta fall står still. Det är inte så att några grupper rör sig längre bort ifrån arbetsmarknaden.

Annika Qarlsson har dock alldeles rätt i att vi har nya utmaningar. Traditionellt har gruppen kortutbildade, eller lågutbildade, i arbetsmarknadshänseende varit människor utan gymnasiekompetens. Nu har vi ett mycket stort antal människor som har väldigt låg utbildningsnivå, ibland ingen alls. Det handlar företrädesvis om kvinnor, som aldrig har fått chansen att gå i skolan just för att de föddes som flickor.

Detta är förstås en ny utmaning. De vägar som behövs för att dessa grupper ska kunna komma in på arbetsmarknaden har vi inte tidigare haft, utan de vägarna måste vi bygga. Där ger jag Annika Qarlsson rätt - de här vägarna måste vi bygga fler av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Vi har börjat bygga en del av dem. Extratjänster är en sådan sak - jobb som inte utförs annars, som nu verkar växa till i en allt bättre takt ute i kommuner och landsting.

Det handlar om moderna beredskapsjobb i staten, framför allt därför att också staten måste dra sitt strå till stacken. Jag har haft möte med ett antal generaldirektörer om detta i dag. Det kommer instruktioner i alla regleringsbrev.

Det handlar om att utvidga RUT-avdragen till fler sektorer, vilket också kan bidra till den typ av arbeten som har lägre kvalifikationskrav.

Det handlar också om en dialog med näringslivet och med arbetsmarknadens parter, vilket både jag och Mikael Damberg har när det gäller att hitta fler enkla vägar in i arbete.

En sådan väg kan vara matchningsanställningar, där man använder sig av bemanningsföretag för att rusta, hjälpa och avlasta arbetsgivaren vad gäller risktagandet. Detta är ett förslag som togs fram av den tidigare regeringen och som jag tror har förutsättningar att kunna bli verklighet.

Anf. 235 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Ministern lyfte upp flera bitar här, men ingen av dem känns som att den skulle kunna få det hela att lossna. Extratjänster rosar inte marknaden, om man uttrycker sig så. Vad gäller de moderna beredskapsjobben tror jag inte att kvinnor som inte har fått gå i skolan över huvud taget är målgruppen för den typen av insatser och åtgärder.

Det blir inte rejält någonstans, utan det blir lite smådelar. Jag var med och drev på för att utredningen om matchningsanställningar skulle göras, och jag tror att det finns stora möjligheter där, men inte heller den får riktigt luft under vingarna.

Vad är bekymret? Vad är problemet? Handlar det om att man inte driver på, eller finns det andra motstånd? Finns alla saker på plats för att det ska kunna bli någonting bra av detta, eller behövs det fler insatser och åtgärder?

Jag vet att vi har olika uppfattning när det gäller ingångslönerna, men det är ändå någonstans i det häradet som diskussionerna och funderingarna måste röra sig.

Finns det någonting i de delarna som man skulle kunna föra in i detta som skulle kunna föra saken framåt?

Anf. 236 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Jag tror tyvärr inte, Annika Qarlsson, att det finns någon quick fix. Jag tror inte att det finns någon quick fix för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har behov av ganska stora insatser för att ta sig in på arbetsmarknaden. Man måste möta varje individ olika. Det är väldigt olika typer av vägar som behövs för olika individer.

När jag tittar på de borgerliga partiernas förslag tycker jag att det verkar som att ni också inser att det finns flera olika vägar som tillsammans kan lösa problemet, men någon quick fix finns inte.

Jag vill ändå, igen, peka på detta med utbildning. Det är anmärkningsvärt att nästan ingen kortutbildad, som är nyanländ i Sverige, går vidare till reguljär utbildning. Det är nära noll. Detta är anmärkningsvärt lågt. Det borde finnas en möjlighet att kunna utbilda inte minst unga människor, under 30 år, som har en kort utbildning, så att de rustas för att kunna ta jobb på områden där vi har stora brister. Detta kommer inte att vara lösningen för alla, men det är en sak som vi måste kunna förbättra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag tror att ingångslöner är en sak att diskutera, men det är en sak för arbetsmarknadens parter att diskutera. Det är den stora skillnaden.

Jag har varit med i politiken länge. Jag har varit med när riksdag och regering har försökt styra lönebildningen. Ärligt talat, herr talman, har det gått fullständigt, käpprätt åt fanders. Detta är med andra ord ingenting som jag rekommenderar, utan låt oss lämna detta åt parterna. Det är möjligt att de gör en del misstag, men de gör definitivt färre misstag än vad vi skulle göra om vi skulle ta över ansvaret.

När det gäller matchningsanställningar hade vi ett förslag som var ute på remiss och mötte ganska omfattande kritik i remissomgången. Den kritiken måste man förstås lyssna till. Kanske måste man göra anpassningar av förslagen innan de blir verklighet. Det är ju därför man har remissomgångar - för att lyssna på kritiken. En sådan process är igång.

Anf. 237 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för att hon är här och deltar i debatten. Det tycker jag är bra.

Det har ju förts en diskussion här. Några av dem som står bakom budgeten tycker att det var nattsvart förr och att det är ljust nu. Då får man påminna sig om att det bara är under ett år som regeringen har regerat med en egen budget. Det var alltså en hel del i det gamla som ändå var väldigt positivt och som stärkte Sveriges ekonomi så att den i dag är en av de starkaste i Europa.

Detta berodde på att vi hade fokus på jobblinjen och på att bryta utanförskapet. I samband med detta tar Vänsterpartiet, framför allt, och Socialdemokraterna oftast upp alla dessa skattesänkningar. Men många av dessa skattesänkningsmiljarder gick till RUT och ROT, inte till att sänka skatterna för höginkomsttagare. Detta gjordes framför allt för att sänka skatterna för låginkomsttagare och för att skapa nya jobb. Många arbetslösa kom in i RUT och ROT.

Jag hoppas att regeringen fortsätter att lyssna på vad vi säger i fråga om att skapa jobb.

Jag saknar en diskussion om företagen. Det är ju de som ska anställa och öka bnp. Det talas om alla tjänster som ska skapas i den offentliga sektorn. Men var är talet om företagen? Vad ska göra att företagen vill anställa alla dem som i dag är arbetslösa?

Anf. 238 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Det stora problemet med de stora skattesänkningar som den gamla regeringen genomförde var att vi gick från ett läge med 70 miljarder plus till 60 miljarder minus. Det är inte hållbart att ha stå stora underskott i de offentliga finanserna.

Man måste ha en politik som klarar av oväntade utmaningar, för oväntade utmaningar kommer alltid. Det vet både ni i den gamla regeringen och vi. Man måste vara rustad för det, och därför går det inte att bedriva en politik där plus och minus inte går ihop. Det är alltid trevligt med skattesänkningar, men de ska finansieras för att kunna bära sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Désirée Pethrus tar upp den viktiga frågan om företagen. Det är företagen och de offentliga arbetsgivarna som anställer, så deras efterfrågan är helt avgörande. Jag inledde med att säga att vad gäller efterfrågan är det nästan inga problem. Det är en enormt stor efterfrågan. Det är jättemånga som vill anställa, och både offentliga och privata arbetsgivare gör jättestora investeringar. De vill uppenbarligen inte bara anställa nu utan även sedan, och det är därför de gör stora investeringar.

Jag träffar ofta arbetsgivare, och det helt överskuggande problemet för dem är kompetensbristen, alltså svårigheten att hitta personal med rätt kompetens. Det är deras absolut största huvudvärk.

Det är därför regeringen satsar stort på utbildning, och det är därför jag är bekymrad över att inte fler deltar i utbildning. Vi bör satsa ännu mer på att få in personer långt från arbetsmarknaden i yrkesutbildningar som kan leda till arbete. Vi måste reformera arbetsmarknadsutbildningen, och det håller vi på med.

Vi för samtal med arbetsmarknadens parter och tittar branschvis med arbetsgivare och fack på kompetensförsörjningsstrategier. Här efterlyser de verkligen hjälp, och det är uppenbart att vi måste göra mer för att tillgodose deras behov.

Anf. 239 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Problemet när regeringen diskuterar dessa frågor är att man är villig att satsa hur mycket pengar som helst på arbetsmarknadsåtgärder. Det handlar om 11 miljarder. Men man talar väldigt lite om vad man ska göra för att företagen ska vilja anställa.

Då kommer vi till introduktionsanställningar.

En stor del av de nyanlända har låg utbildning. En del kommer att kunna utbildas, men Arbetsförmedlingen säger själv att vissa av dem inte kommer att kunna tillgodogöra sig utbildning. Då måste man fundera på om man kan skapa nya arbeten. Genom RUT- och ROT-avdragen öppnade vi upp en helt ny arbetsmarknad som det var lite lättare att komma in på och där det inte krävdes hög utbildning.

Vi tänker oss att det kan finnas flera arbetsgivare som vill ha det som liknar extratjänster men som vill anställa själva. Arbetsförmedlingen och staten måste inte gå in och styra allt, utan låt oss göra det enklare. Kan vi inte gemensamt hitta former för att arbetsgivare och arbetstagare själva ska hitta varandra i matchningen utan att vi håller på med en massa arbetsmarknadspolitiska åtgärder?

Vi satsar på yrkesvux för att få in fler enkla tjänster, som faktiskt kan vara en bra ingång i yrkeslivet.

Jag tror att vi måste ha en helt annan typ av arbetsförmedling och helt andra anställningsformer än vad vi har i dag.

Vi behöver andra anställningsformer, inte bara arbetsmarknadsåtgärder. Vad säger statsrådet om det?

Anf. 240 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Jag tror inte alls att man ska satsa hur mycket som helst på arbetsmarknadspolitik, tvärtom. Jag tror att de andra delarna är viktigare, även om arbetsmarknadspolitiken också behövs.

Jag sa i replikskiftet med Elisabeth Svantesson, och jag har sagt det i jag vet inte hur många interpellationsdebatter, att jag inte ser något egenvärde i att människor är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag tror att de behövs, men man ska aldrig tro att det är lösningen på arbetslösheten eller på efterfrågan på arbetskraft.

Det är precis som Patrik Björck sa så föredömligt tidigare. Ska man kunna anställa fler på hamburgerrestaurangen måste fler människor köpa hamburgare. Det är den enkla logiken. Det måste finnas en efterfrågan i ekonomin.

Nu har vi en efterfrågan i ekonomin. När jag lyssnar på arbetsgivarna är det inte i första hand nya regler de efterfrågar utan större frihet att använda reglerna på andra sätt. Ett exempel är att arbetsgivare kan ta över ansvaret att svenskutbilda nyanlända om man har svårt att få ihop det med sfi-utbildningens schemaläggning. Det är ett mycket intressant förslag, som jag och Anna Ekström tittar på tillsammans. Kan vi hitta ökad flexibilitet snarare än nya regler? Vi har kanske lite för många regler.

Désirée Pethrus efterfrågar ett system där arbetstagare och arbetsgivare kan hitta varandra och skapa vägar in på arbetsmarknaden. Här är vi helt överens, och det bästa är att vi har ett sådant system. Det kallas den svenska modellen och innebär att arbetsgivare och arbetstagare gemensamt löser de allra flesta utmaningarna på arbetsmarknaden utan politikernas inblandning. Ibland ber de oss om hjälp, och då lyssnar vi förstås och ser om vi kan bidra. Men i huvudsak är det en mycket välfungerande modell.

Anf. 241 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Vi genomförde under de år som Alliansen styrde en kraftig reduktion av arbetsgivaravgifterna för unga. Det gav enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering mellan 10 000 och 15 000 jobb.

Detta kritiserade Ylva Johansson å det kraftigaste, och ni tog bort reduktionen. För att kompensera för detta skulle ni i stället erbjuda traineejobb. Det var ett stort nummer och en av de viktigaste valfrågorna. Det stod på era affischer, i era annonser, på era flygblad och i ert valmanifest, och det var det ni sa på gator och torg och i tv-studior med mera.

Ni lovade 32 000 traineejobb. Idén med dessa jobb är att kombinera praktik med utbildning för att bekämpa ungdomsarbetslöshet. Det var ert svar på våra sänkta arbetsgivaravgifter för unga.

Senaste uppgiften om hur många traineejobb det har blivit kom i september. Då var det 125 stycken. Det var då Jan Björklund stod i tv-studion och beräknade att en snigel skulle kunna gå runt jorden och dessutom stanna på en fikapaus i 50 år i Ulan Bator i Mongoliet och ändå komma i mål snabbare. Men enligt en tidning räknade han fel med 100 år. Det skulle alltså ta ännu längre tid för traineejobben att bli av.

Min fråga till statsministern är: Är Ylva Johansson nöjd med detta? Det är 0,39 procents måluppfyllelse på traineejobben. Är det den svenska modellen?

Anf. 242 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Frågan ställdes till statsministern, men jag tar mig friheten att besvara den. Det är sent, Fredrik.

Ungdomsarbetslösheten var katastrofhög under den förra regeringen, trots att det satsades ungefär 20 miljarder per år på den nästan skandalöst ineffektiva sänkningen av arbetsgivaravgiften.

Vårt löfte är att klara ungdomsarbetslösheten. Vårt löfte är ambitiöst. Ingen ung människa ska gå mer än max 90 dagar utan arbete, utbildning eller insats som leder till arbete eller studier. Detta tänker jag uppfylla.

Vi trodde att man skulle behöva många fler arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att klara det eftersom ungdomsarbetslösheten var så hög. Men genom andra insatser som vi gör och genom företagens efterfrågan på arbetskraft har ungdomsarbetslösheten sjunkit fort. Det beror inte huvudsakligen på arbetsmarknadspolitiken utan på den ekonomiska politiken och att det finns en efterfrågan på att anställa utan subventioner och utan att det går via Arbetsförmedlingen. Det är alldeles utmärkt.

Jag ser ingen som helst anledning till att man ska ha så många människor som möjligt i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är för mig inget misslyckande om det krävs färre traineejobb för att klara ungdomsarbetslösheten om folk får jobb ändå.

Vi kommer att klara vårt löfte. Jag kommer att klara av att leverera. Ingen ung människa ska vara arbetslös i mer än 90 dagar innan personen får arbete, utbildning eller insatser som leder till arbete. Vi är fortfarande inte riktigt framme. Det saknas några, men snart är vi där. Vi kommer att klara det. Om vi gör det med färre traineejobb är det inget problem för mig.

(Applåder)

Anf. 243 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Det är lite svårt att se vilket som är mest skandalöst ineffektivt: en reduktion av arbetsgivaravgifterna för unga, som ger mellan 10 000 och 15 000 nya jobb, eller 32 000 utlovade traineejobb som sedan blir 125 stycken. Det Ylva Johansson lovade och anser sig ha fått mandat för var att leverera 32 000 traineejobb.

Statsrådet uttalade sig så här på Socialdemokraternas hemsida för ett år sedan: "Traineejobben är viktiga för att motverka ungdomsarbetslösheten. Traineejobben kommer även kunna bidra till en ordnad kompetensförsörjning inom sektorer där allt fler går i pension. Reformen har utformats för att vara tillgänglig på hela arbetsmarknaden för yrken där det råder brist som kräver yrkesutbildning på gymnasial nivå."

Det var för ett år sedan. Då hade det blivit 1 traineejobb. Nu har det blivit 125. Ylva Johansson stod på gator och torg, månad ut och månad in, och lovade 32 000 traineejobb. Frågan är: Är statsrådet nöjd med detta? Förklara gärna dina bästa argument, Ylva Johansson! Det vore intressant att veta vilka de bästa argumenten för traineejobb är.

Anf. 244 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Jag är inte helt nöjd när det gäller ungdomsarbetslösheten, för det finns fortfarande ungdomar som är arbetslösa. Men jag är väldigt glad att utvecklingen går starkt i rätt riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Det är naturligtvis inte korrekt att vi har lovat 32 000 traineejobb. Det är korrekt att vi har lovat att lösa ungdomsarbetslösheten. Om man kan göra detta utan att använda arbetsmarknadspolitiska åtgärder är det naturligtvis alldeles utmärkt. Om folk får jobb och utbildning i alla fall behöver vi inte använda skattebetalarnas pengar - det ser jag inget problem med.

Det är bara att erkänna att vi inte behövde särskilt många traineejobb för att komma åt ungdomsarbetslösheten, för många ungdomar har fått andra jobb. Men behovet av en ordnad generationsväxling kvarstår på arbetsmarknaden, och detta krav har vi, som jag sa inledningsvis, inte klarat.

Vi har fortfarande stora utmaningar när det gäller bristyrken, vilket är nästan alla yrken. Bristerna är stora framför allt där gymnasial yrkesutbildning krävs. Där är det alldeles uppenbart att vi behöver göra mer. Därför är det lämpligt att styra om traineejobben till andra grupper - de som är arbetslösa nu och som behöver utbildning för att komma in i arbete, till exempel nyanlända.

När det gäller gruppen ungdomar finns det säkert ungdomar som också har nytta av ett traineejobb, men volymerna är uppenbarligen helt andra där. De flesta får jobb på annat sätt.

Anf. 245 Niklas Wykman (M)

Herr talman! Roliga poänger har inte saknats i denna debatt. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hade en sådan om den svenska modellen. Där får man säga att arbetsmarknadsministern är helt sanningsenlig. Hon är en av de personer som finns i detta rum som verkligen kan säga att hon har räddat den svenska modellen, då som ledamot för Kommunisterna. Framdriven av Kommunistisk Ungdom satte hon stopp vid det enda tillfälle då den svenska modellen på allvar var riktigt hotad. Det var när Socialdemokraterna kom med förslaget att lägga sig i och lagstifta om lönebildningen. Absolut - arbetsmarknadsministern har varit med förr och faktiskt gjort det hon säger i detta sammanhang.

I övrigt finns det skäl att instämma i det som Sven-Olof Sällström inledde denna debatt med - att det har varit ett lugnt år i arbetsmarknadsutskottet, väldigt lugnt. Jag har av olika skäl några utskott att jämföra med, och så lite att göra som jag haft i detta utskott har jag inte haft någon annanstans. Det är helt enkelt för att regeringen inte kommer med någon politik.

Därför har debatten kanske fyllts mer av oneliners och talepunkter än av politiska motsättningar och diskussioner om hur Sverige ska stå starkt och arbetsmarknaden utvecklas. Moderaterna och Alliansen har ett antal sådana förslag, och jag yrkar bifall till reservation 1 och alliansreservation 12.

Jag tänkte ägna lite av min talartid åt just reservation 12. Den handlar om människor som det talas alldeles för lite om i Sverige i dag.

Herr talman! Det drar mot jul. I många svenska hem kan man riktigt ta på förväntningarna. Kanske ligger redan paket under granen, och barnen är förväntansfulla. Men i många hem är det också förtvivlan och kanske en stor väntan på den sista lönen, som gör att man över huvud taget kan köpa några julklappar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Julen är ett tillfälle då det blir uppenbart och tydligt varför det alltid måste löna sig att arbeta och varför politiken alltid måste sätta arbete främst. Det betyder allra mest för människors välfärd att ha ett eget jobb och en egen försörjning.

Nu väntar för många av oss tider med mycket gemenskap. För andra väntar tider av saknad och ensamhet. En del av detta handlar Alliansens reservation 12 om, nämligen Sveriges äldre och pensionärer, som det numera tyvärr talas väldigt lite om.

Reservationen handlar om hur man ska kunna bli friskare, må bättre och få sin ekonomi att fungera bättre men också om hur vårt samhälle ska kunna fungera bättre och hur vi ska få stabilare offentliga finanser och mer motståndskraft i vårt gemensamma samhälle genom att möjliggöra för äldre att stanna kvar längre i arbetskraften.

Det är olyckligt att den sittande regeringen tar bort de drivkrafter och förstärkta möjligheter som finns för äldre att stanna kvar i jobb. Det betyder mycket, inte bara för de offentliga finanserna utan också för självkänslan, för möjligheten att stärka sin ekonomi, för hälsan och för möjligheten att få några extra bra år i livet. Det är en mycket olycklig prioritering. Jag är därför glad att Alliansen gör sin prioritering för att stärka äldres möjligheter till ökad sysselsättning.

Jag har många saker och har det väl förspänt, som vi riksdagsledamöter har, herr talman, så jag önskar mig ingen julklapp. Men om jag fick önska mig en av statsrådet och regeringen skulle det vara att man återupprättar betydelsen av arbete och arbetslinjen, för det är vägen till hälsa och ett gott samhälle för alla människor.

Därmed yrkar jag återigen bifall till vår reservation 12 och önskar alla närvarande och tittare en god jul.

(Applåder)

Anf. 246 Magnus Persson (SD)

Herr talman! Jag ska inte förlänga debatten för mycket, men jag vill säga något kort om Sverigedemokraternas satsningar inom området arbetsmiljö. Vi delar regeringens ambitioner där.

På arbetsmiljöområdet fortsätter Sverigedemokraterna att visa en hög ambitionsnivå, och här betonar vi Arbetsmiljöverkets viktiga arbete.

Vi vill göra en särskild satsning på fortbildning av fler skyddsombud och på utbildningsinsatser mot mobbning på våra arbetsplatser, vilket tyvärr är ett scenario som ökar i dag.

För att komma till rätta med arbetsrelaterade besvär samt uppmuntra till friskvård föreslår Sverigedemokraterna ett nytt anslag på 100 miljoner kronor i en särskild satsning på företagens friskvård och företagshälsovård.

Vi lägger ytterligare ett anslag på 75 miljoner, som vi vill satsa på ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö för att via forskning kunna hantera olika arbetsmiljöfrågor och deras effekter på samhället. Detta är något som man eftersträvar från fackligt håll men även från flera tunga aktörer inom den svenska industrin.

Herr talman! Sverigedemokraterna vill även fortsättningsvis uppmuntra arbetet med SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete, genom ett antal viktiga ställningstaganden. Vi vill med klara och tydliga besked till företagen visa vad som krävs, via Arbetsmiljöverket, samt att man i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting väljer att även implementera den offentliga sektorn i införandet av SAM. Det är många kommuner och landsting som helt struntar i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Vi kommer även att följa arbetet med den gemensamma arbetsmiljöstrategi som EU nu tar fram. Vi anser att en gemensam strategi kan försämra villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Både fackliga organisationer inom Sverige och Europafacket ser negativt på delar av förslaget.

I Sverige har vi en bra lagstiftning gällande arbetsmiljön, och för oss är det självklart att det är nationella regler som ska gälla först och främst. Vi anser att Sverige ligger långt fram i dessa frågor.

Jag vill avsluta med att tacka regeringen för att den äntligen tar upp striden gällande lex Laval. Detta var en av de frågor som fick mig att engagera mig politiskt en gång i tiden. Jag var på den tiden aktiv som förtroendeman inom Byggnads. Men av vissa skäl fick jag lämna detta uppdrag när jag blev för aktiv i ett parti som inte var accepterat. Jag hoppas att vi kan komma fram till en gemensam lösning när det gäller lex Laval.

Anf. 247 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Vi blir allt friskare och lever allt längre i Sverige. Det är mycket bra. Vi har dock inte ändrat pensionsåldern på många år, och unga börjar jobba allt senare. Det skapar ett antal utmaningar för samhället när det gäller hur vi ska klara vår gemensamma välfärd framöver.

Samtidigt har vi en situation på svensk arbetsmarknad där allt fler jobb automatiseras, vilket leder till att jobb försvinner medan nya jobb skapas. Det är en viktig utmaning att ta fasta på. Det kräver rejäla reformer för att man ska klara att möta denna utmaning.

Det är viktigt med ett förlängt arbetsliv, och jag yrkar därför bifall till reservation 12 från Alliansen.

Men människor behöver inte bara arbeta längre, utan det krävs också möjligheter för människor att våga byta jobb och arbetsplats mitt i livet. Då behövs det reformer, och vi måste se till att arbetstagare kan möta den arbetsmarknad och de företag som vill anställa. De måste hitta varandra på ett bättre sätt. Det är en förutsättning för att arbetslösheten ska kunna minska och för att människor ska få ett arbete, men också för att företagen ska kunna möta den efterfrågan som finns på deras produkter och tjänster. Bristen på koppling mellan dem som söker ett jobb och dem som behöver anställa är ett av de största problem som vi har i Sverige i dag.

Den allra viktigaste punkten i fråga om just matchningen på arbetsmarknaden, som är ett av Sveriges största tillväxthinder, är Arbetsförmedlingen. Jag tänkte säga lite grann om det. Antalet företag som väljer att anlita Arbetsförmedlingen för att rekrytera minskar stadigt. Hälften av företagen som har försökt rekrytera via Arbetsförmedlingen uppger att det har fungerat dåligt. Få av de små företagen som är jobbskapande i Sverige använder sig av Arbetsförmedlingen, och allmänhetens förtroende för Arbetsförmedlingen är mycket lågt. Det är i grund och botten politikens fel. Där behövs det rejäla reformer. Därför är det olyckligt att en av regeringens första åtgärder var att inte låta den utredning som utredde Arbetsförmedlingen fortsätta sitt arbete.

Centerpartiet vill skilja på myndighetsuppdraget och matchningsuppdraget och i stället införa en jobbfixarpeng. Det bygger på att den arbetssökande får en peng och kan välja att gå till den förmedling som man tror kan fixa ett jobb på bästa sätt. Det kan vara ett privat företag, en ideell organisation eller en kommunal verksamhet som utför detta uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Poängen med en jobbfixarpeng är också att den arbetssökande drivs att fixa jobb. I vår modell vill vi se en jobbfixarpeng som bygger på tre steg. Den första pengen kommer vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen eller hos den som ska förmedla jobb. Den andra pengen kommer när man har fått ett jobb. Och den tredje och största pengen kommer när man har kommit i ett varaktigt arbete.

Denna jobbfixarpeng ska baseras utifrån vilka behov man har på arbetsmarknaden. Pengen kommer också att variera beroende på om man står nära eller långt ifrån arbetsmarknaden.

Detta är ett system som har varit mycket framgångsrikt i Australien, och Centerpartiet driver på för att detta ska vara en reform som genomförs i Sverige också. Detta är oerhört viktigt. En av de största tillväxthinder som vi har i Sverige i dag är den dåliga matchningen på arbetsmarknaden, och då behöver vi reformera Arbetsförmedlingen.

Herr talman! För att människor ska våga byta arbeta mitt i livet krävs det också fler reformer. Centerpartiet vill att det ska bli en förnyelse av den svenska modellen. Vi har i dag en arbetsmarknad som präglas ganska tydligt av tudelningen mellan stad och land, och mellan människor som har goda förutsättningar på arbetsmarknaden och människor som har mindre goda förutsättningar på arbetsmarknaden. Vi har också en mycket tydlig tudelning på arbetsmarknaden när det gäller de människor som har en fast och trygg anställning och de människor som står utanför. För de människor som står utanför är det oftast tidsbegränsade och otrygga anställningar som står till buds.

Det strikta anställningsskydd som vi i dag har i Sverige är en bidragande orsak till att det är svårigheter för de grupper som står utanför att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det skapar samtidigt inlåsningseffekter för de människor som faktiskt är på arbetsmarknaden. Det finns undersökningar som visar att var fjärde människa på svensk arbetsmarknad i dag vantrivs.

Vi behöver se till att rörligheten på arbetsmarknaden ökas. Därför har Centerpartiet föreslagit att det ska tillsättas en självständig och opartisk kommission för att utveckla den svenska modellen och se till att vi får en mer rörlig arbetsmarknad och som också möter morgondagens utmaningar. Jag hoppas att det är någonting som även företrädare från regeringspartierna kan se som en god idé.

Syftet med en sådan självständig kommission är att man ska ta hänsyn till företagens behov av flexibilitet och kompetensförsörjning, men också att man ska ta hänsyn till de anställdas behov av och önskemål om trygghet och möjlighet till omställning mitt i livet. På detta sätt kan man möta de människor som i dag står långt från arbetsmarknaden och se till att de faktiskt får en chans på arbetsmarknaden. Det är oerhört viktigt för att vi ska kunna klara framtidens utmaningar i form av exempelvis automatisering, som gör att antalet jobb ständigt minskar, och för att vi hela tiden behöver utvecklas och hitta nya sätt att utbilda oss genom hela livet.

(Applåder)

Anf. 248 Magnus Manhammar (S)

Herr talman! Regeringen föreslår i denna budget bland annat att Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag ska höjas med 25 miljoner kronor per år från och med 2017. Syftet är att myndigheten ska kunna anställa fler arbetsmiljöinspektörer för att kunna utföra fler inspektioner runt om i landet. Men regeringens politik på arbetsmiljöområdet handlar också om att kunna förebygga ohälsa, olycksfall och osund konkurrens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

För att nå dessa mål har regeringen presenterat en arbetsmiljöstrategi som bygger på dessa delar. Den handlar om att det moderna arbetslivet ska kunna fungera för människor i framtiden, så att de till exempel inte blir utbrända. Den handlar om en nollvision när det gäller dödsolyckor. Det är otroligt viktigt. Men det handlar också om en rejäl förstärkning av arbetsmiljöarbetet på bred front med över 100 miljoner kronor per år under denna mandatperiod och som kommer att ligga fast även i framtiden.

Den svenska modellen, som det har talats en del om här i dag, bygger på att parterna ska arbeta tillsammans. Därför har regeringen inrättat ett dialogforum för arbetsmiljö, där parterna träffas tillsammans med regeringen och löser de framtidsfrågor som finns.

Regeringen tittar också på möjligheten att skapa ett nationellt centrum för arbetsmiljöfrågor. Det är en otroligt viktig fråga. Framför allt sedan Arbetslivsinstitutet lades ned under den borgerliga regeringens tid behöver man åter samordna forskning och arbetsmiljöfrågor på central nivå. Regeringen satsar också ganska mycket pengar på forskning om arbetsmiljöfrågor.

Detta är frågor och satsningar som jag är stolt över. Regeringens arbete innebär många positiva steg i rätt riktning.

Det som jag däremot inte är så nöjd med är att jag inte riktigt vet hur Sverigedemokraterna kommer att rösta här i riksdagen när det handlar om just dessa frågor. Jag vet inte hur de kommer att rösta i morgon, om några veckor eller för den delen nästa år eller året därefter.

Jag har funderat en del på detta, och jag tycker att det är viktigt att vi här i kammaren får klarhet i var Sverigedemokraterna kommer att ställa sig i dessa frågor i arbetsmarknadspolitiken. Jag har därför gjort en liten julkalender så här i jultider - lucköppning i arbetsmarknadspolitik - för att förtydliga det som jag tänkte tala om här.

Bakom lucka ett står det 1988. Vi går tillbaka en bit i tiden. Då var jag sju år och skulle fylla åtta. Man kan kolla vad Sverigedemokraterna tyckte om arbetsmarknadspolitiken på den tiden. Sverigedemokraterna grundades i februari detta år. Då var de mycket positiva till den svenska modellen. De skrev i sitt partiprogram att Sverige har en lång tradition av facklig verksamhet och att fackföreningar fyller en mycket viktig funktion i samhället.

Man kan säga att de är allmänt positiva.

Bakom lucka två döljer sig år 1994. Vi går alltså några år framåt i tiden, och vi kollar återigen vad det står om arbetsmarknadspolitiken i partiprogrammet. Det står att Sverige har en lång tradition av facklig verksamhet och att fackföreningarna fyller en mycket viktig funktion i samhället. Vi känner igen ordalydelserna från sex år tidigare. Det är alltså en allmänt positiv inställning till den svenska modellen och ett erkännande av fackföreningsrörelsens viktiga roll på arbetsmarknaden.

Vi går till lucka tre och år 1999. Jag skulle själv gå ut gymnasiet, så det hade hänt en del. Åren går, och Sverigedemokraterna skulle fylla elva. Här är det väldigt spännande, för plötsligt vill man avskaffa den svenska modellen helt och hållet. Man vill ersätta den med en ny typ av lösning som kallas riksmedlarmyndighet. Parterna ska alltså inte spela någon roll på arbetsmarknaden längre. Jag citerar från partiprogrammet:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

"En riksmedlarmyndighet bör inrättas med uppgiften att bedöma det årliga löneutrymmet och på basis av detta justera ett rikslöneindex. Riksmedlarmyndigheten skall ha rätt att delta i alla kollektivlöneförhandlingar och med rikslöneindex som grund verka för sunda löneavtal. Alla enskilda löneavtal skall relateras till rikslöneindex."

Det är alltså en ny typ av arbetsmarknadsmodell som jag skulle vilja säga inte riktigt är som den svenska modellen. Ska jag vara helt ärlig känns historiens vingslag från 1930-talet ganska tydligt. Om jag inte missminner mig satt väl dessutom riksdagens andre vice talman som ersättare i partistyrelsen 1999, så det är ändå inte jättelänge sedan detta stod i Sverigedemokraternas partiprogram.

Vi går raskt vidare till lucka nummer fyra och år 2007. Då var jag själv lite äldre, helt enkelt. Vad står det där? Ja, då har man ändrat sig; då är det inte längre riksmedlarmyndigheten som gäller, utan Sverigedemokraterna har helt bytt fot igen. Man vill avskaffa MBL, och man vill ha fler undantag i LAS. Man vill förbjuda fackliga stridsåtgärder, och det ska inte bli några mer pengar till arbetsmiljö. Det ska bli billigare att säga upp på grund av personliga skäl, och fackets makt i samhället ska minskas. Det är väldigt antifackligt och mot den svenska modellen.

Sedan byter man fot igen 2010, vilket är lucka nummer fem. Hur har man ändrat sig då? Det har vi talat om tidigare här i riksdagen, och jag tycker att det är viktigt att vi får höra om detta igen. År 2010 är målsättningen plötsligt att tillvarata nationens samlade intressen. Nationen är det viktiga för Sverigedemokraterna. Man har en avsaknad av ideologiska bindningar och bevakande av särintressen på området, vilket gör att partiets politiska inriktning kan komma att skifta beroende på underliggande förutsättningar, politiska förändringar och konjunkturläge. Det är alltså någon typ av teflonpolitik, helt enkelt.

Det är ganska spännande, för det förändras verkligen rejält genom åren.

Vi har då den sjätte luckan - år 2015. Då är det vita-jobb-modellen som gäller. Man lämnar en motion till riksdagen om vita jobb och att man vill införa den så kallade vita-jobb-modellen. Det ska bland annat ställas ett antal krav på anbudsgivande företag; bland annat ska företagen erbjuda sina anställda kollektivavtalsenliga villkor, alltså kollektivavtal. Man har på något sätt kommit tillbaka till den svenska modellen igen.

Sedan har vi 2016, som är den näst sista luckan i kalendern. Jag har för övrigt varsin kopia av kalendern som de två sverigedemokrater som är närvarande i kammaren kan få. För två veckor sedan lades det fram ett förslag i riksdagen om krav vid upphandling, och då skulle vi tala om kollektivavtal. Förslaget innebar att det skulle ställas krav på lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtalen. Det röstade Sven-Olof Sällström och Magnus Persson, sverigedemokrater som sitter i arbetsmarknadsutskottet, nej till. Man röstade helt enkelt emot att dessa krav ska få ställas. Det finns i röstlängden, som jag faktiskt också har med mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag tycker att detta är väldigt intressant, och det jag egentligen frågar mig är vad som står bakom den sista luckan - år 2017. Ja, där finns det ett frågetecken. Vad händer 2017?

Jag ska avsluta mitt anförande, men jag ville ta lite extra tid till detta. Jag tycker nämligen att det är viktigt eftersom det egentligen är detta som kommer att avgöra Sveriges framtid om ett år, när vi återigen debatterar arbetsmarknadspolitik här i kammaren och ska fråga oss hur Sverigedemokraterna ställer sig. Jag skulle vilja avsluta mitt anförande med att ställa några frågor till Sverigedemokraterna, för det avgör som sagt på många sätt landets framtid hur partiet kommer att rösta i kammaren.

De första frågorna ställer jag till Magnus Persson. Jag tycker att man kan undra om Magnus Persson skäms över det arbete han utförde som skyddsombud. Var det skamligt? Tycker Magnus Persson att det var bortkastad tid, nu när han har nya, fina kompisar i näringslivet? Är det därför Magnus Persson numera är emot att hans gamla kollegor ska få ett bättre skydd på arbetsplatserna och röstar emot det i riksdagen?

De andra frågorna ställer jag till Sven-Olof Sällström. Jag undrar egentligen vad jag ska tro på. Hur ska jag kunna veta vad Sverigedemokraterna röstar på i riksdagen i morgon eller nästa år? År 2017 närmar sig, och vad kommer Sverigedemokraterna att tycka om arbetsmarknaden då?

Herr talman! Detta är viktiga frågor. Magnus Perssons gamla kollegor och resten av svenska folket förtjänar ett svar.

(Applåder)

Anf. 249 Serkan Köse (S)

Herr talman! Det har varit en ganska bra debatt, och det är viktiga frågor som har diskuterats här i dag.

Jag tänkte fokusera lite grann på ungdomsarbetslösheten, vilket är en viktig fråga. Även om vi har nått den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år vill jag ändå påstå att det finns många ungdomar där ute som är arbetslösa, bland annat de unga nyanlända.

Det är viktigt att ungdomar som har stått utanför arbetsmarknaden länge ges möjlighet att komma in på den, och det är särskilt viktigt när efterfrågan på arbetskraft är stor och ungdomarna behövs på arbetsmarknaden. Som vi har diskuterat tidigare handlar det också om att klara av den generationsväxling vi står inför.

Jag tycker inte att en ung människa ska behöva börja sitt vuxna liv i långtidsarbetslöshet. Jag tycker inte att en ung människa ska stå utanför arbetsmarknaden. Därför är det viktigt och bra att detta fortfarande är en högt prioriterad fråga för regeringen. Med det som utgångspunkt infördes den 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar som tidigare har diskuterats. Den innebär att ingen ung människa ska behöva vänta i mer än 90 dagar på att bli erbjuden ett jobb, en utbildning eller annan typ av åtgärd.

Som ett led i detta arbete tillsatte regeringen år 2014 Delegationen för unga till arbete, för ett större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslösheten på lokal nivå. Jag har förmånen att sitta i den politiska referensgruppen tillsammans med två kollegor som är här i dag, Marco Venegas från Miljöpartiet och Fredrik Christensson från Centerpartiet.

Herr talman! Det vi kan konstatera så här långt är att 287 av Sveriges kommuner har ingått överenskommelser med Arbetsförmedlingen om hur man avser att samverka för att minska ungdomsarbetslösheten. Överenskommelserna innehåller bland annat en kartläggning av målgruppen, det vill säga unga i åldern 16-24 år som varken arbetar eller studerar eller som är undersysselsatta. Detta ska revideras årligen av kommunerna och Arbetsförmedlingen gemensamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Utöver Arbetsförmedlingen och kommuner kan fler aktörer ingå i överenskommelserna, och det kan också omfatta flera kommuner. Vi tycker att det är viktigt med samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen för att vi ska kunna minska ungdomsarbetslösheten. Det krävs nya och mer flexibla samverkansformer för att lösa detta uppdrag, och delegationens roll är att främja denna samverkan. Jag tycker att det är viktigt att ta upp detta eftersom delegationens arbete inte har nämnts hittills i debatten.

Jag vill också lägga till att 30-35 procent av varje årskull inte fullföljer sina gymnasiestudier. Samtidigt vet vi att de som har allra svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är de som saknar gymnasieutbildning. Även ungdomar med funktionsnedsättning och ungdomar som är utrikesfödda tillhör dem som har svårast att få jobb. För att arbetslösheten bland unga ska minska måste ungdomar få slutföra sina studier, och fler ungdomar måste få rätt kompetens för att kunna ta de lediga jobben. Därför är det viktigt att det finns en samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen. Kommunerna är nämligen nyckelaktörer för att vi ska kunna minska ungdomsarbetslösheten.

Under 2016 hade Dua dialogmöten med kommuner och arbetsförmedlingar runt om i landet. Syftet var bland annat att ge stöd till kommuners och arbetsförmedlingars samverkansarbete och att fördjupa kunskapen om målgruppen nyanlända ungdomar.

Herr talman! För att vi ska få fler ungdomar att bli anställbara och skapa meningsfulla arbeten behöver samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna stärkas.

Avslutningsvis: Sveriges ungdomar förtjänar att få möta en framtid fylld av hopp, arbete och möjligheter, inte av arbetslöshet och stängda dörrar. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Jag vill passa på att tacka alla ledamöter i utskottet och alla andra i kammaren. Jag önskar en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Anf. 250 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! Jag vill säga någonting om situationen på arbetsmarknaden för funktionsnedsatta.

En grupp som har ökat när det gäller anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen är funktionsnedsatta. Det berättade jag om i går. De upplever att deras arbetsmarknad inte tas till vara. De upplever att arbetsgivarna tackar nej till dem eftersom de har en funktionsnedsättning.

I budgeten har regeringen lyft fram de arbetsintegrerande sociala företagen. Regeringen har också uppdragit till Tillväxtverket att samarbeta med Arbetsförmedlingen, inom ramen för EU:s statsstödsregler, för att utarbeta och genomföra program med insatser för att se till att fler sociala företag startar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Vi vet att de sociala företagen är en stor ingång för många med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning behövs nämligen på arbetsmarknaden och ska kunna vara delaktiga i samhällslivet och arbetslivet utifrån sina förutsättningar.

För mig, regeringen och vårt parti är det viktigt att de här människornas kompetens tas till vara. Därför har det också anslagits rejält med pengar i budgeten.

Jag blir lite förvånad över att oppositionen i den här debatten, som nu har pågått ganska länge, inte säger någonting om varför de drar ned på det här anslaget. Moderaterna drar ned med 1 miljard, Centerpartiet drar ned med 820 miljoner och Liberalerna drar ned med 834 miljoner - på lönebidrag och Samhall.

De här pengarna är viktiga. Människor med en funktionsnedsättning behöver komma ut på arbetsmarknaden om de ska kunna få en anställning. Att de tre partierna inte ens vill nämna den ganska stora besparing de gör på området är märkligt. Man negligerar därmed de funktionsnedsatta, de som är i behov av lönebidragsanställningarna och den insats som Samhall gör. Det förvånar mig.

Jag vill yrka bifall till förslagen i båda betänkandena och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 december.)