Anf. 95 Pia Nilsson (S)
Fru talman! Hon föddes 1938, äldst i en syskonskara på åtta. När hon fyllde sju hade hon bestämt sig, hon skulle bli sjuksköterska. Hennes mor skakade uppgivet på huvudet. Ingen i släkten hade någonsin läst vidare tidigare och några pengar fanns inte att uppbringa.
Efter sju år i folkskolan väntade jobb i speceributiker, på serveringar och på ålderdomshemmet. Men drömmen om att bli sjuksköterska fanns där alltjämt.
Hon gifter sig ung och får fyra barn. Hon jobbar kvar på ålderdomshemmet där syster Viola noterar hennes goda handlag och ser till att hon kommer in på sjukvårdsbiträdeskursen.
Där får hon blodad tand. Hon tänker att om hon studerar vidare till undersköterska kanske steget till sjuksköterska kan vara inom räckhåll. Hon läser in årskurs 8 och 9 och fullgör sin undersköterskeexamen. Samtidigt jobbar hon natt på ålderdomshemmet samt tar hand om man och barn.
När barnen väl blir större väcks återigen sjuksköterskedrömmen till liv. Vågar hon söka? Kommer hon att klara av utbildningen? Har hon råd? Hon vågade söka och blev till slut antagen. Det ordnade sig med ekonomin tack vare studielån och extrajobb, och hon klarade utbildningen.
År 1986 får min mamma sin efterlängtade sjuksköterskeexamen och når sina drömmars mål. Hon är den första i sin släkt med en akademisk examen, och efter det har vi blivit fler.
Studiestöd
Den här berättelsen är en av många som handlar om hur utbildning öppnar dörrar till nya möjligheter. Varje berättelse är berättelsen om en unik individ som med utbildning som grund kunnat forma sitt liv och nå sina drömmars mål.
Fru talman! Under den gångna mandatperioden har den socialdemokratiskt ledda regeringen satsat stort på komvux genom ett nytt kunskapslyft och genom att införa en rätt till behörighetsgivande utbildning. Den har gjort sfi till en del av komvux och kraftigt byggt ut den yrkesinriktade vuxenutbildningen.
Komvux har kommit att bli en väldigt omtyckt del av svensk utbildning. Det kan bero på att det handlar om både människans och samhällets utveckling. Samtidigt som människor får en chans till utveckling säkerställer vi att den kompetens som behövs i vår växande ekonomi finns där.
Det handlar om möjligheten att nå drömjobbet, men också om att kunna delta i samhällsdebatten och om att vara med och bygga upp det gemensamma samhället. Nyttan är individens, men nyttan är också hela samhällets.
Fru talman! En socialdemokratisk utbildningspolitik öppnar dörrar till utbildningssystemet på alla nivåer och skapar stöd till dem med störst behov.
Vi vet att människor är bildningsbara. Men politiken behöver hjälpa till att överbrygga de hinder som finns för att fler ska våga ta det där klivet som kan rusta och stärka för de jobb som finns nu och de jobb som komma skall. För många är ekonomin det stora hindret.
Sverige har i ett internationellt perspektiv ett generöst studiestöd för vuxna som utbildar sig, och det ska vi fortsätta att ha, fru talman. Men trots att studiestödet är förmånligt finns det personer som avstår från studier för att de inte vågar eller kan använda studiemedelssystemet och inte heller har några andra möjligheter att klara sitt uppehälle under studietiden.
Det gäller i synnerhet äldre studerande som har behov av att studera på lägre utbildningsnivåer. Den tveksamheten beror ofta på en osäkerhet när det gäller den egna studieförmågan. Men den hänger också samman med en social bakgrund där det inte förekommit vare sig studier eller studielån.
Detta, fru talman, är anledningen till att den S-ledda regeringen införde studiestartsstödet som kom att gälla från den 1 juli 2017. Det är ett stöd som vänder sig till arbetslösa i åldern 25-56 år som har ett stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå.
Hittills har 5 000 personer beviljats stödet, och prognosen för nästa år ligger på det dubbla. Den studerande kan få 9 400 kronor i månaden i bidrag under maximalt 50 veckors heltidsstudier. Vår socialdemokratiska ambition är att så många som möjligt ska uppnå en gymnasieexamen, eftersom det är vad företagen, näringslivet och hela arbetsmarknaden kräver i dag.
Men, fru talman, detta rekryterande studiestartsstöd har moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater beslutat att avskaffa. Skälet som anges är att det är färre individer som är föremål för stödet än beräknat. Ja, det stämmer. Men samtidigt visar tidigare satsningar att det tar tid innan en reform av det här slaget når fullt genomslag.
I stället för att avskaffa stödet i sin helhet kunde moderater och kristdemokrater ha föreslagit ett lägre anslag. Men det har de valt att inte göra. Därför undrar jag, fru talman, om det egentliga skälet verkligen är att det är för få sökande.
Finns det andra orsaker till att man vill avskaffa studiestartsstödet? Finns det måhända en politisk aversion mot den breda utbildningsansats som vi socialdemokrater förespråkar? Kan vi ana ett ideologiskt motstånd från högerpartierna till att fler ska ges möjlighet studier på alla nivåer?
Det är inte första gången som borgerliga partier avskaffar riktade och rekryterande studiestöd. När alliansregeringen tillträdde 2006 avskaffade den det framgångsrika rekryteringsbidraget som den dåvarande socialdemokratiska regeringen införde och som riktades mot lågutbildade individer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd
Fru talman! Detsamma gäller utbildningskontraktet, som också står med på högerpartiernas svarta lista. Det är ett stöd som riktas till arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år som saknar fullföljd gymnasieutbildning. De ges här möjligheten att kombinera studier med jobb eller praktik.
Skälet till avskaffandet sägs vara att det finns en risk att insatsen fördröjer ungas inträde på arbetsmarknaden. Detta är en helt obegriplig förklaring från samma partier som under åtta år i regeringsstyre tillät ungdomsarbetslösheten att skena iväg så till den milda grad att vi fick ekonomiskt stöd från EU.
Den S-ledda regeringen agerade därför snabbt och beslutade att ingen ung skulle behöva vänta längre än 90 dagar på ett erbjudande om jobb, praktik eller utbildning. Nu är det målet uppnått, och ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 14 år. Ungdomskontraktet är en del av framgången.
Fru talman! En viktig del i den svenska modellen är att göra det möjligt för fler att kunna studera vidare, byta karriär och fortbilda sig under hela livet och i hela landet. Det kan handla om drömjobbet som sjuksköterska, om att utveckla sin kompetens eller att stärka sin ställning i arbetslivet. Det förutsätter ett flexibelt och uthålligt studiestöd som kan möta upp olika behov hos olika grupper i olika livssituationer.
Att avskaffa studiestartsstödet är därför helt fel väg att gå. Det kommer att utestänga de individer som annars inte skulle studera från möjligheten att få en grundläggande eller gymnasial utbildning. Det slår mot rättvisan, det slår mot jämlikheten och det slår mot hela vårt land.
Fru talman! Vår moderna ekonomi, vårt samhälle och vårt näringsliv är under ett allt hårdare tryck och under en allt hårdare internationell konkurrens. Ett avgörande sätt att klara detta är utbildning - på alla nivåer. Detta, fru talman, stärker individen. Det stärker jämlikheten. Det stärker hela vårt samhälle.
(Applåder)