Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anf. 95 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Hon föddes 1938, äldst i en syskonskara på åtta. När hon fyllde sju hade hon bestämt sig, hon skulle bli sjuksköterska. Hennes mor skakade uppgivet på huvudet. Ingen i släkten hade någonsin läst vidare tidigare och några pengar fanns inte att uppbringa.

Efter sju år i folkskolan väntade jobb i speceributiker, på serveringar och på ålderdomshemmet. Men drömmen om att bli sjuksköterska fanns där alltjämt.

Hon gifter sig ung och får fyra barn. Hon jobbar kvar på ålderdomshemmet där syster Viola noterar hennes goda handlag och ser till att hon kommer in på sjukvårdsbiträdeskursen.

Där får hon blodad tand. Hon tänker att om hon studerar vidare till undersköterska kanske steget till sjuksköterska kan vara inom räckhåll. Hon läser in årskurs 8 och 9 och fullgör sin undersköterskeexamen. Samtidigt jobbar hon natt på ålderdomshemmet samt tar hand om man och barn.

När barnen väl blir större väcks återigen sjuksköterskedrömmen till liv. Vågar hon söka? Kommer hon att klara av utbildningen? Har hon råd? Hon vågade söka och blev till slut antagen. Det ordnade sig med ekonomin tack vare studielån och extrajobb, och hon klarade utbildningen.

År 1986 får min mamma sin efterlängtade sjuksköterskeexamen och når sina drömmars mål. Hon är den första i sin släkt med en akademisk examen, och efter det har vi blivit fler.

Studiestöd

Den här berättelsen är en av många som handlar om hur utbildning öppnar dörrar till nya möjligheter. Varje berättelse är berättelsen om en unik individ som med utbildning som grund kunnat forma sitt liv och nå sina drömmars mål.

Fru talman! Under den gångna mandatperioden har den socialdemokratiskt ledda regeringen satsat stort på komvux genom ett nytt kunskapslyft och genom att införa en rätt till behörighetsgivande utbildning. Den har gjort sfi till en del av komvux och kraftigt byggt ut den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

Komvux har kommit att bli en väldigt omtyckt del av svensk utbildning. Det kan bero på att det handlar om både människans och samhällets utveckling. Samtidigt som människor får en chans till utveckling säkerställer vi att den kompetens som behövs i vår växande ekonomi finns där.

Det handlar om möjligheten att nå drömjobbet, men också om att kunna delta i samhällsdebatten och om att vara med och bygga upp det gemensamma samhället. Nyttan är individens, men nyttan är också hela samhällets.

Fru talman! En socialdemokratisk utbildningspolitik öppnar dörrar till utbildningssystemet på alla nivåer och skapar stöd till dem med störst behov.

Vi vet att människor är bildningsbara. Men politiken behöver hjälpa till att överbrygga de hinder som finns för att fler ska våga ta det där klivet som kan rusta och stärka för de jobb som finns nu och de jobb som komma skall. För många är ekonomin det stora hindret.

Sverige har i ett internationellt perspektiv ett generöst studiestöd för vuxna som utbildar sig, och det ska vi fortsätta att ha, fru talman. Men trots att studiestödet är förmånligt finns det personer som avstår från studier för att de inte vågar eller kan använda studiemedelssystemet och inte heller har några andra möjligheter att klara sitt uppehälle under studietiden.

Det gäller i synnerhet äldre studerande som har behov av att studera på lägre utbildningsnivåer. Den tveksamheten beror ofta på en osäkerhet när det gäller den egna studieförmågan. Men den hänger också samman med en social bakgrund där det inte förekommit vare sig studier eller studielån.

Detta, fru talman, är anledningen till att den S-ledda regeringen införde studiestartsstödet som kom att gälla från den 1 juli 2017. Det är ett stöd som vänder sig till arbetslösa i åldern 25-56 år som har ett stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå.

Hittills har 5 000 personer beviljats stödet, och prognosen för nästa år ligger på det dubbla. Den studerande kan få 9 400 kronor i månaden i bidrag under maximalt 50 veckors heltidsstudier. Vår socialdemokratiska ambition är att så många som möjligt ska uppnå en gymnasieexamen, eftersom det är vad företagen, näringslivet och hela arbetsmarknaden kräver i dag.

Men, fru talman, detta rekryterande studiestartsstöd har moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater beslutat att avskaffa. Skälet som anges är att det är färre individer som är föremål för stödet än beräknat. Ja, det stämmer. Men samtidigt visar tidigare satsningar att det tar tid innan en reform av det här slaget når fullt genomslag.

I stället för att avskaffa stödet i sin helhet kunde moderater och kristdemokrater ha föreslagit ett lägre anslag. Men det har de valt att inte göra. Därför undrar jag, fru talman, om det egentliga skälet verkligen är att det är för få sökande.

Finns det andra orsaker till att man vill avskaffa studiestartsstödet? Finns det måhända en politisk aversion mot den breda utbildningsansats som vi socialdemokrater förespråkar? Kan vi ana ett ideologiskt motstånd från högerpartierna till att fler ska ges möjlighet studier på alla nivåer?

Det är inte första gången som borgerliga partier avskaffar riktade och rekryterande studiestöd. När alliansregeringen tillträdde 2006 avskaffade den det framgångsrika rekryteringsbidraget som den dåvarande socialdemokratiska regeringen införde och som riktades mot lågutbildade individer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Detsamma gäller utbildningskontraktet, som också står med på högerpartiernas svarta lista. Det är ett stöd som riktas till arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år som saknar fullföljd gymnasieutbildning. De ges här möjligheten att kombinera studier med jobb eller praktik.

Skälet till avskaffandet sägs vara att det finns en risk att insatsen fördröjer ungas inträde på arbetsmarknaden. Detta är en helt obegriplig förklaring från samma partier som under åtta år i regeringsstyre tillät ungdomsarbetslösheten att skena iväg så till den milda grad att vi fick ekonomiskt stöd från EU.

Den S-ledda regeringen agerade därför snabbt och beslutade att ingen ung skulle behöva vänta längre än 90 dagar på ett erbjudande om jobb, praktik eller utbildning. Nu är det målet uppnått, och ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 14 år. Ungdomskontraktet är en del av framgången.

Fru talman! En viktig del i den svenska modellen är att göra det möjligt för fler att kunna studera vidare, byta karriär och fortbilda sig under hela livet och i hela landet. Det kan handla om drömjobbet som sjuksköterska, om att utveckla sin kompetens eller att stärka sin ställning i arbetslivet. Det förutsätter ett flexibelt och uthålligt studiestöd som kan möta upp olika behov hos olika grupper i olika livssituationer.

Att avskaffa studiestartsstödet är därför helt fel väg att gå. Det kommer att utestänga de individer som annars inte skulle studera från möjligheten att få en grundläggande eller gymnasial utbildning. Det slår mot rättvisan, det slår mot jämlikheten och det slår mot hela vårt land.

Fru talman! Vår moderna ekonomi, vårt samhälle och vårt näringsliv är under ett allt hårdare tryck och under en allt hårdare internationell konkurrens. Ett avgörande sätt att klara detta är utbildning - på alla nivåer. Detta, fru talman, stärker individen. Det stärker jämlikheten. Det stärker hela vårt samhälle.

(Applåder)

Anf. 96 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Nästa år är det exakt 100 år sedan Hjalmar Oskar Ahlberg år 1919 erhöll det första svenska studielånet. Det var 1 500 kronor för ett helår som skulle betalas tillbaka inom loppet av tio år. Det är ett belopp som motsvarar ungefär 27 000 kronor omräknat till dagens penningvärde. Beloppet var till 100 procent lånebaserat och saknade således en bidragsdel. Det var ett "räntefritt lån för underlättande av studiemöjligheter för begåvade men fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter".

Sedan 1919 har Sverige utvecklats, och 1965 lades grunderna för det system vi har i dag. Det är ett väl utvecklat studiestödssystem - möjligen världens mest generösa - för att möjliggöra studier för människor från alla samhällsklasser oavsett den enskilde individens unika förutsättningar.

Sverigedemokraterna vill bevara detta generösa system då vi anser att samhället på sikt tjänar enormt på en välutbildad befolkning. En utbildning är att likställa med en investering. Det är även rättvist med ett studiestödssystem där alla människor får möjlighet att studera och utveckla sina kunskaper och förmågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

I vissa avseenden vill Sverigedemokraterna se ett ännu mer generöst system. Det gäller exempelvis yrken där det råder brist på personal, där vi vill ge ett riktat bidrag i form av ett förhöjt studiebidrag med 1 000 kronor extra per månad under studiemånaderna för ett visst antal studieplatser.

Studiestartsstödet skapar som det är utformat i dag orättvisor och klyftor mellan grupper. De som inte tillhör den snävt inriktade målgruppen är hänvisade till att ta studielån för att finansiera sina studier till skillnad mot vad som gäller för denna bidragsform, som innebär att den enskilde slipper ta studielån under en period. Stödet innebär en ojämlik snedvridning i studiefinansieringen. Andra varianter och lösningar som inte riktar sig till en specifik målgrupp behöver i stället diskuteras och utredas vidare.

Som tidigare nämnts är det snart 100 år sedan det första studielånet utbetalades. Små förbättringar och justeringar sker löpande, men om Sverige ska fortsätta att vara en världsledande kunskapsnation kommer ytterligare förbättringar att behöva genomföras.

Vi behöver till exempel se över fribeloppet som det ser ut i dag. Om den enskilde bedömer att han eller hon kan och vill arbeta vid sidan av sina studier - ska vi då som lagstiftare sätta upp hinder och regler för hur mycket man kan arbeta? Bör vi inte i stället tro på människans förmåga att själv bestämma och sätta sina egna gränser?

Är det inte rimligt att vi i ett Sverige där vi lever längre, mår bättre och förväntas arbeta längre också kan studera längre upp i åldrarna? Med dagens system försämras förutsättningarna stegvis för den enskilde redan från 47 års ålder, och vid 56 års ålder finns det i princip inte några möjligheter till studier kvar alls.

Många utbildningar blir allt längre. De 240 veckorna motsvarande tolv terminer då man erhåller studiestöd blir allt svårare att få att räcka till, särskilt om man har gjort ett felval och önskar byta inriktning. Att en satsning på studie- och yrkesvägledare i grundskola och gymnasium skulle kunna minska antalet felval är vi övertygade om inom mitt parti. Men den grupp människor som senare i livet önskar ändra inriktning eller bygga vidare på tidigare studier efter att ha praktiserat ett antal år i yrkeslivet är inte hjälpta av en studie- och yrkesvägledare på samma vis. De är helt beroende av de 240 veckorna eller de 40 extra veckorna efter 40 års ålder med de nuvarande begränsningarna.

Kanske är det förslag som Sacos studentråd bedömer vara ett examenslån ett frö och en första idé till vidare utveckling av studiestödssystemet. Frågan bör i alla fall diskuteras vidare.

Vi har en välfärdssektor som står inför stora problem där bristen på exempelvis lärare, poliser, socialsekreterare och andra akademikergrupper beskrivs som akut.

Moderaterna föreslog initialt att den som genomgår en polisutbildning ska få sina studielån från utbildningstiden avskrivna. Under de första fem åren som polis skrivs en femtedel av studielånet av varje år. Efter fem år är hela lånet avskrivet. Nu finns visserligen inte detta förslag kvar i den gemensamma motionen från Moderaterna och Kristdemokraterna, men jag finner ändå att man är inne på ett intressant spår.

Förslagen bör diskuteras och utredas vidare och kanske innefatta även andra yrkeskategorier, exempelvis lärare. Det råder en akut lärarbrist, och så många som upp till 59 000 av alla utbildade lärare arbetar inom andra områden än skolan. Det kanske också skulle kunna innefatta vården, som går alltmer på knäna? Återigen: Förslagen bör diskuteras vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Jag och Sverigedemokraterna kommer under 2019 att lägga mycket tid och arbete på att ta fram nya förslag och nya underlag för hur vi kan utveckla studiestödet och möta många av de utmaningar som vi ser och som jag har beskrivit här i dag. Jag ser fram emot konstruktiva samtal med övriga partier i utskottet som önskar föra en dialog för ett Sverige som behåller sin plats som kunskapsnation med det mest generösa systemet i världen för att möjliggöra studier som leder till arbete.

Jag vill avsluta med att nämna att vi inte har något yrkande, utan jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrick Reslow (SD).

Anf. 97 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Oavsett vem man är, varifrån man kommer eller vilka föräldrar man har ska man ha goda möjligheter att lyckas i Sverige. Jobb och utbildning är helt avgörande förutsättningar för det. Jobb är den allra viktigaste nyckeln för att kunna bryta ett utanförskap. Men möjligheten att, oavsett bakgrund, studera och utbilda sig är avgörande för att kunna få ett arbete.

Att tillhandahålla en högkvalitativ utbildning som är tillgänglig är ett av politikens viktigaste uppdrag. För den enskilde innebär tillgången till utbildning en möjlighet till både bildning och personlig utveckling. Men det ger också förutsättningar att få ett arbete. För samhället innebär utbildning förutsättningar att stärka produktiviteten i Sverige. Men det handlar också om att skapa förutsättningar för att möta den utmaning som finns både i privata företag och i offentlig sektor när det gäller att få rätt kompetens.

Därutöver är utbildning viktig och effektiv för omfördelning. Genom att göra utbildning tillgänglig gör man det möjligt för människor att jämna ut sina livschanser. Studiemedlen fyller en otroligt viktig funktion i utbildningssystemet. De ger människor som annars inte skulle ha haft tillgång till utbildning möjlighet att studera. Utan studiemedel kanske de inte hade studerat, trots det faktum att utbildningen hade varit lönsam för den enskilde som en egen investering. Men så är inte fallet i dag.

Det finns flera reformer som behövs på området. Jag vill lyfta fram en av de viktigaste, som inte ligger inom detta betänkande. Det handlar om att utbildning alltid måste löna sig. Det måste bli mer lönsamt att utbilda sig i Sverige i dag. Detta är ett av de allra största problem vi ser. Det finns undersökningar som visar att fyra av tio högskoleutbildningar i dag inte lönar sig och att Sverige är det land där högre utbildning lönar sig sämst. Det är otroligt viktigt att se till att skapa fler incitament för att människor ska utbilda sig. Studiemedlen har också en viktig och avgörande funktion för att människor ska ta steget att vilja utbilda sig.

I betänkandet lyfter Centerpartiet flera reformer vi vill se på området. Jag vill börja med att säga att vi vill se ett mer flexibelt studiemedelssystem. För att öka genomströmningen så att fler går igenom den högre utbildningen eller vuxenutbildningen behöver systemet vara mer flexibelt. Man behöver kunna premiera de personer som läser sin utbildning i snabbare takt. Men man behöver också skapa förutsättningar för de personer som till följd av antingen sjukdom eller andra svårigheter behöver ha en lägre studietakt. De behöver också få förutsättningar i det svenska utbildningssystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det behöver också bli möjligt att studera högre upp i åldrarna för att klara den omställning som vi behöver och ser på arbetsmarknaden i form av ett längre arbetsliv, nya jobb som skapas och gamla jobb som försvinner. Då behöver möjligheten att kunna omskola sig men också vidareutbilda sig bli bättre. Då behöver studiemedelssystemet förbättras.

Centerpartiet har konkreta förslag för att skapa förutsättningar för att kunna ta studielån högre upp i åldrarna. Den gräns som i dag gör att studiestödet begränsas efter maximalt sex års tid och redan efter 47 års ålder vill vi förändra. Nuvarande system säger också att det efter 56 års ålder inte längre är möjligt att få studiestöd. Centerpartiet vill höja den gränsen, och vi vill också se till att man ska kunna ha möjlighet att få två års extra studiemedel för att läsa en kompletterande yrkeshögskoleutbildning eller en masterutbildning på högskola om man så önskar. Det handlar om att skapa förutsättningar för att människor även senare i livet ska kunna omskola sig. Det är helt avgörande för att få det flexibla arbetsliv och bättre studiesystem som vi ser behov av.

Det var en besvikelse att den tidigare regeringen under förra mandatperioden ständigt lyfte fram utmaningen med att vi behöver kunna studera i hela landet och hela livet utan att presentera konkreta förslag på hur man ska göra om studiemedelssystemet för att skapa de förutsättningarna för människor som senare i livet vill omskola sig eller vidareutbilda sig. Centerpartiet har konkreta förslag för att skapa bättre förutsättningar för det.

Det finns också saker som inte står i betänkandet och som Centerpartiet inte har ändrat uppfattning om men som vi tycker är otroligt viktiga när det gäller studiemedelssystemet. Jag vill lyfta fram några.

Först och främst vill Centerpartiet att fribeloppet slopas för lånedelen men också höjs för bidragsdelen så att människor som känner att de har förmågan att studera och arbeta samtidigt får förutsättningar för det på ett bättre sätt än vad som är möjligt i dag. Det handlar om att ha en tro på individen, och på det här sättet kan man förändra fribeloppet.

Vi vill också se incitament avseende skuldavskrivning när det handlar om viss högre utbildning. Vi har konkreta förslag gällande Teach for Sweden och möjligheten att skriva av studielånen för dem som deltar där. Vi har också förslag om skuldavskrivning för dem som flyttar ut till glesbygden. Det var med i Landsbygdskommitténs betänkande som presenterades för några år sedan.

Studiemedelssystemet är ett av de mest urbaniserade system som vi har i Sverige. Man får bidrag och väldigt förmånliga lån för att flytta till en bra utbildning i de större städerna. Studiestödssystemet och en avskrivning av studiemedel för dem som flyttar till glesbygd vore välkommet för att kunna utjämna och skapa bättre förutsättningar för människor att bo och leva i hela landet.

(Applåder)

Anf. 98 Daniel Riazat (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Vi behandlar nu utbildningsutskottets utgiftsområde 15 som avser studiestödssystemet. Lite förenklat, för dem som sitter där hemma och ser debatten, handlar det i princip om det som rör CSN:s olika beståndsdelar.

Arbetarklassens kamp för rätten till utbildning är lika lång som dess historia. Det sa två av mitt partis tidigare partiledare, Lars Werner och C.H. Hermansson. Tvärtemot den desinformation som under lång tid har spridits av högern har bildning och kunskap varit det främsta verktyget för arbetarrörelsen. Arbetarrörelsen har också haft stora framgångar inom utbildningsområdet. De materiella villkoren för skolgången har efter hand förbättrats med fria måltider och fria läromedel i stora delar av utbildningsväsendet. Den sorterande parallellskola som fanns avskaffades. Men framgångarna har tyvärr stannat av, och utbildning är inte alltid på lika villkor för alla.

Fru talman! En av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler är att ha ett bra studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för studerande. Studiemedel och studiestöd som går att leva på är också en nödvändig förutsättning för att kunna studera på heltid. Det är därmed en förutsättning för att kunna skapa utbildningar av högsta kvalitet och på lika villkor.

År 2006 medverkade Vänsterpartiet till att göra ett tilläggsbidrag för studerande med barn. Vidare vill jag säga att vi inte är nöjda med dagens studiestödssystem. Men låt oss vara ärliga och säga att det är unikt i sitt slag om vi jämför med stora delar av världen. Det är en viktig faktor som lägger grunden till allas rätt till kunskap. Men kanske är det den viktigaste faktorn för de barn och unga som tillhör arbetarklassen och underklassen i vårt samhälle och även för de människor som kanske vill utbilda sig senare i livet.

Förra året såg Vänsterpartiet till att bidragsdelen i CSN:s studiemedel höjdes. Vi såg till att gymnasieelever efter decennier med samma låga bidrag fick ett högre bidrag. Det gjorde vi tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Vi fick dessutom igenom en satsning på CSN-lån för körkort som är nödvändigt när människor ska skaffa sig ett arbete. Så blir det när socialdemokratin samarbetar vänsterut.

Nu när vi hanterar den servettskiss eller det hafsverk till budget som ytterkantshögern har lagt fram nås vi av beskedet att det nyligen införda studiestartsstödet ska avskaffas.

Vad är då studiestartsstöd? Studiestartsstöd är, som har sagts tidigare här från talarstolen, ett bidrag som vissa arbetslösa kan få under en kortare tid för att läsa in en gymnasieutbildning och öka chanserna till arbete. Det är hemkommunen som i första hand bedömer vilka som tillhör målgruppen, och det är hos kommunen man söker.

Hur går detta ihop med högerns så kallade arbetslinje? Hur går detta ihop med en arbetsmarknad som skriker av kompetensbrist och ett utbildningsväsen som dagligen gör vad det kan för att skapa flexibla system så att fler som är i arbetslöshet hamnar i arbete samtidigt som människor ges möjlighet till omskolning för att möta de behov som finns på arbetsmarknaden?

Detta handlar bara om en sak. Högern och rasisterna väljer alltid de rikaste framför majoriteten av folket. Låt oss kolla på deras budget. Den innehåller utökade RUT-bidrag till välbärgade hem, sänkta skatter för höginkomsttagare, slopande av sänkningen av fackföreningsavgiften och låga eller obefintliga satsningar på miljö, klimat, jämställdhet, antirasism och jämlikhet. Det är högern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag skulle vilja avsluta med att citera en av mina favoritförfattare och skribenter, Göran Greider. Han säger: "De rika måste ha mer pengar för att vilja arbeta. De fattiga mindre för att vilja arbeta. Det är liberalismen. Det är avskyvärt."

(Applåder)

Anf. 99 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Vårt samhälle står inför stora utmaningar och förändringar. Med automation kommer mångas arbete att förändras, och arbetslivet förlängs samtidigt i takt med att vi lever längre och blir allt friskare. Det här kommer att ställa krav på att fler människor skolar om sig och byter spår längre upp i åldrarna. Studiemedelssystemet måste möjliggöra den omställning och den utbildning som vårt samhälle behöver och som våra medborgare drömmer om.

Ålderstaket i studiemedelssystemet behöver höjas. Flera debattörer har varit inne på det i dag.

Fru talman! Det är också viktigt med en flexibilitet i systemet så att människor oavsett livssituation kan tillägna sig den utbildning de behöver för att vara delaktiga i samhället och fortsätta arbeta. Behovet hos den som just lämnat gymnasiet skiljer sig väldigt mycket från behovet hos flerbarnsföräldern som mitt i livet behöver byta yrke och skola om sig. Det behöver finnas studiemedelssystem för alla kategorier.

Att studiestartsstödet nu skärs ned så kraftigt att det inte kommer att vara möjligt att bevilja nya personer studiestartsstöd är olyckligt. Moderaterna och Kristdemokraterna menar att systemet inte har varit effektivt. Jag undrar vad de menar. Vill de ersätta det med ett annat system? Hur ska det systemet i så fall se ut? När kommer det systemet på plats?

Faktum kvarstår. De här människorna, som i dag är i arbetslöshet och som saknar den utbildning som krävs på dagens arbetsmarknad, nämligen motsvarande gymnasieexamen, finns kvar även 2019 och 2020. Men det studiemedel som införts just för att de ska kunna få biljetten ut ur arbetslöshet, få den där examen som arbetsgivarna kräver, rycks nu undan.

Sveriges ekonomi är stark. Vi har brist på arbetskraft i väldigt många sektorer. I det läget behöver vi satsa på utbildning, så att de som är arbetslösa kan ta de jobb som är lediga i dag.

Jag frågar Moderaterna och Kristdemokraterna igen: Vad är ert alternativ till studiestartsstödet som ni nu avskaffar?

Fru talman! I övrigt kommer jag inte att delta i beslutet i kammaren i dag, eftersom den övergångsbudget som Miljöpartiet hade föredragit i det läge vi nu befinner oss - utan regering - har fallit i kammaren.

(Applåder)

Anf. 100 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Många här hade nog velat kunna studera. Många har också fått en högre utbildning och har inte funnit att det fanns några bekymmer med att genomföra det. Men för många andra är det inte på det sättet. Det är viktigt att det finns en form av studiestöd. Det är det vi debatterar inom det här utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag, som bygger på motionen från M och KD, i betänkandet.

Studiestöd är en viktig grundbult för hela utbildningspolitiken. Men det är också en viktig, ofta avgörande, del för att kunna motivera att man kan studera och ge ekonomisk möjlighet att studera vidare. Det ska inte finnas ekonomiska hinder för att kunna gå en vidareutbildning. Därför vill vi satsa 25 miljarder i statens budget på just studiestöd.

Tidigare har man kanske gått en högre utbildning som ung, arbetat inom det yrket och ibland stannat kvar på samma arbetsplats i stort sett hela livet, tills man inte längre arbetar. Nu har samhället förändrats. Nya krav och nya utbildningar kommer att krävas. Som många har påpekat tidigare kommer utbildning att krävas under hela ens verksamma arbetsliv. Därför är det viktigt att vi gör om studiestödet så att man kan få studiemedel även i högre åldrar. Moderaterna har också tydliga förslag för att man i högre ålder ska kunna få hjälp med studiestöd.

Fru talman! Vi vill också säkerställa att utbyggnaden av regional yrkesvux och yrkeshögskola ska finnas med i studiemedelssystemet. Det är viktiga utbildningsformer, som min kollega Erik Bengtzboe och även Jimmy Loord från KD har påpekat tidigare. Det är viktiga utbildningar som i stor utsträckning leder till jobb efter utbildningen.

Vi har diskuterat studiestartsstöd och utbildningskontrakt. Det infördes den 1 juli 2017. Vi var med på det från början då vi såg att det skulle kunna vara en möjlighet. Man hade en plan på att 20 000 skulle delta. Första året var det 2 600 och andra året 3 000 som deltog. Det är ungefär 15 procent av det som var tänkt.

Man har försökt att göra reklam för detta på många sätt. Jag har läst många olika artiklar där man försöker locka personer att vilja ha studiestartsstödet. Man har också försökt förenkla de snåriga reglerna men ändå inte nått fram. Därför tycker vi inte att det är ett stöd som fungerar. Om vi har ett stöd som inte ger den utdelning som det är tänkt, som inte är effektivt och inte ger möjlighet till arbete ska det systemet inte heller vara kvar. Det är att ta ansvar.

Jag kan lugna Pia Nilsson som vill att vi ska minska anslaget. Det är just det vi tänker göra. Till nästa år tänker vi halvera anslaget.

I stället har vi andra satsningar, som man till exempel kan se under arbetsmarknadsutskottets utgiftsområde 14. Där talar vi om lärlingsutbildningar, lärapåjobbet och andra utbildningar. Det finns många olika förslag på vad man kan göra i stället.

Ett stöd som inte fungerar ska inte vara kvar. Ofta behövs individanpassning, inte bara generella satsningar.

Fru talman! Vi gör flera olika satsningar som jag vill sammanfatta här:

Vi ökar anslagen till studiemedel för yrkesutbildning med 100 miljoner och för yrkeshögskoleutbildningar med 160 miljoner.

Vi vill öka anslaget till studiemedel för platser på lärar- och förskollärarutbildningarna med 29 miljoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi vill öka anslaget till utbyggnad av platser på högskolan generellt med 88 miljoner.

Vi vill att anslaget till CSN ökas med 14 miljoner. Det är en satsning till då studiestartsstödet avvecklas helt 2021.

Fru talman! Vi vill också ha en utökad lagstiftning för att införa betald polisutbildning. Det räcker inte att öka antalet platser på polisutbildningen. Vi måste också se till att man kan få en betald polisutbildning.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om utgiftsområde 15. Det baseras på motionen från M och KD.

Anf. 101 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Marie-Louise Hänel Sandström säger att det inte är ansvarsfullt att behålla den här typen av stöd som inte når den träffsäkerhet som Moderaterna efterlyser.

Ledamoten ger en helt skev beskrivning av studiestartsstödet. Det är 4 900 som uppbär stödet i dag. Prognosen från CSN är att det ser ut att bli det dubbla, enligt uppgifter för några veckor sedan.

Det handlar om individer som inte skulle studera annars. Här har vi verkligen lyckats träffa helt rätt. 9 400 kronor i månaden är bara ett bidrag, inte ett lån.

Det är högst oansvarigt av Moderaterna att inte vilja fortsätta med det här. Nu löper det halva året 2019, precis som ledamoten sa. Men det avskaffas 2020. Då försvinner det helt. Vilket ansvar tar Marie-Louise Hänel Sandström då för de här personerna och många fler som i dag står utan grundläggande och gymnasial utbildning? Vilket ansvar tar ni därvidlag?

Jag förstår att Moderaterna står bakom de tre målen med studiestödet, bland annat att det ska verka rekryterande. Jag måste fråga: Vilka förslag har ni lagt fram, som jag kanske har förbisett, som går i riktning mot att rekrytera fler, så att man bidrar till ett högre deltagande i utbildningen?

Anf. 102 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Precis som Pia Nilsson säger vill vi alltså göra en halvering till nästa år. Det är ansvarsfullt att i stället använda ett stöd som fungerar. Man får ändå inte den individpassning som det handlar om. Precis som ledamoten Pia Nilsson säger handlar det om individer, och de har absolut ett stort behov att få hjälp. Vi tycker inte att det generella stödet ger den hjälpen. Därför vill vi förändra det.

Självklart måste vi ha andra metoder för att nå dessa individer. Då talar jag om jobbmatchning. Genom Arbetsförmedlingen kan man nå flera. Men Arbetsförmedlingen ser tyvärr inte den möjlighet som man trodde att man skulle få genom studiestartsstödet.

Jag har läst många artiklar om studiestartsstödet för att se om jag hittar någonstans där man har varit positiv till det. Tyvärr sägs det i artiklarna att det har varit ett fiasko. Ibland sägs det att det är ett omöjligt system med så många krångliga regler att man inte vill ha kvar det. Därför vill jag ha ett ansvarsfullt system som fungerar och som gör att individer kan få ett jobb.

Anf. 103 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Inte tror jag att de som i dag berörs av stödet tycker att det är ett fiasko. Jag tror att det är en succé som verkligen gör skillnad. Det kan vara en livlina för många av dem som är berörda av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Jag tror att det är någonting annat som döljer sig bakom er avoga inställning till att ge alla möjligheten. Jag tror att det finns ett ideologiskt motstånd. Det märkte vi inte minst när det första ni gjorde när ni tillträdde som regering 2006 var att ta bort rekryteringsbidraget. Det bidraget riktade sig också till lågutbildade, men det tog ni bort. Ni gör precis samma sak här igen.

Det här känns inte seriöst. Vi har onekligen olika uppfattningar om i vilken grad ett studiestartsstöd behövs.

Jag beklagar detta. Jag tycker inte att jag har fått något svar på frågan om vilka erbjudanden ni kommer med i stället och vilka förslag ni har. Står ni bakom att studiestartsstödet ska vara rekryterande eller inte?

Anf. 104 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Pia Nilsson! Vi kanske ser olika på hur man ska utforma ett stöd, men det ska i princip utformas efter individen. Absolut vill Moderaterna att lågutbildade ska ha möjlighet att utbilda sig. Därför vill vi ha studiemedel högre upp i åldrarna, alltså att man ska kunna utbilda sig under större delen av sitt arbetsliv. Vi tar ansvar för individen genom att införa mer individanpassade stöd än stöd som inte fungerar för en större grupp.

Anf. 105 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag vill fortsätta på samma spår som min socialdemokratiska kollega i utbildningsutskottet nyss framförde. Jag tycker helt enkelt att Moderaterna kommer undan för lätt i den här frågan.

Moderaterna pratar om arbetslinjen och om att ge alla människor lika förutsättningar för att lyckas här i livet. Det här är ett väldigt bra exempel på när Moderaterna återigen springer överklassens ärenden genom att å ena sidan sänka skatten för de välbärgade, å andra sidan ta bort ett grundläggande behov och en hjälp som vi främst kan ge till människor som befinner sig långt utanför arbetsmarknaden.

Varför anser inte Moderaterna att också människor som har befunnit sig i arbetslöshet ett tag ska få chansen att ta sig in på arbetsmarknaden? Vad finns det för slags hat gentemot dessa människor som behöver det stöd som har visat sig fungera under den korta tid som det har funnits och där söktrycket ökar? Varför vill Moderaterna inte ge det?

En annan fråga till Moderaterna är: På vilket sätt kan Moderaterna utan att skämmas släppa in ett rasistiskt parti och skräddarsy ett budgetförslag till det partiet för att kunna få igenom det i Sveriges riksdag när vi befinner oss i ett parlamentariskt läge där högerpartierna är det mindre blocket och det rödgröna blocket är det största blocket? Vi gick ändå med på att ta fram en övergångsbudget tillsammans med alla just på grund av att vi befinner oss i en speciell situation. På vilket sätt går det ihop med era värderingar att inte bara släppa in utan också - som jag sa i mitt tidigare anförande - ge nyckeln till Sverigedemokraterna till det bygge som ni inom högern och på ytterkantsblocket har påbörjat?

Anf. 106 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Daniel Riazat ställde flera frågor. När det talas om sänkta skatter och hat mot folk känner jag absolut inte igen mig. Jag ser det som ett ekonomiskt ansvar. Har vi möjlighet ska vi kunna sänka skatter för att ge tillbaka pengar till våra invånare som det är viktigt att värna och hjälpa. Det finns alltså inte något hat mot lågutbildade, tvärtom. Det är därför som jag engagerar mig i utbildningsutskottet. Vi vill hjälpa lågutbildade på många olika sätt för att de ska kunna komma ut på arbetsmarknaden. Jag talade tidigare om lärlingsutbildning, lärande på jobbet, olika jobbmatchningar, mer hjälp i skolan för att man ska kunna klara en utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Daniel Riazat kom in på detta med att samarbeta. M och KD har en gemensam budget som har beslutats i riksdagen. Vi ser att det finns mycket stora bekymmer som vi måste göra någonting åt. Vi kan inte vänta med det. Som tidigare sagts har vi inte en övergångsriksdag, utan vi har en riksdag som måste arbeta vidare. Det måste göras många stora förändringar, och dem vill inte jag vänta på. Därför har M och KD en gemensam budget.

Anf. 107 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag önskar att jag hade kunnat tacka för svaret, men det var inget svar.

Moderaterna och även Marie-Louise Hänel Sandström har sagt när det gäller satsningar som inte ger tillräckligt mycket resultat måste man ta bort dem. Då är frågan: Varför är RUT-bidraget kvar? Varför har vi kvar vinster i välfärden? Varför finns det en rad olika icke-fungerande åtgärder som borgerligheten har varit med om att driva fram, men som ni ändå vill behålla?

Det här blir motsägelsefullt, som Marie-Louise Hänel Sandström själv också säkert förstår. Å ena sidan tar man bort gratis bussresor för ungdomar. När man sitter vid makten under åtta års tid satsar man mindre på komvux och i princip krossar komvux. Å andra sidan vill man i dag ta bort studiestartsstödet och sedan säger man att man ändå vill ge lika förutsättningar för alla människor. Det går inte ihop.

Anf. 108 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Det gäller att få saker att gå ihop. Hur hänger studiestartsstöd och RUT-bidraget ihop? Från början var det en stor anledning att RUT-bidraget skulle göra svarta jobb vita. Sedan har vi nog olika åsikter om vad som fungerar och inte fungerar.

Jag tycker fortfarande att system som inte fungerar inte ska finnas kvar. Vi ska ha system som fungerar för att vi ska kunna hjälpa dem som vi är satta att hjälpa. I det här fallet talar jag om att hjälpa invånare och studenter att komma ut i arbetslivet. Vi ska hitta så bra förutsättningar som möjligt för dessa personer. Vi ska ha en ansvarsfull ekonomisk politik för det, och det tycker jag att vi har. Sedan delar vi kanske inte den uppfattningen.

Anf. 109 Jimmy Loord (KD)

Fru talman! Utbildning och bildning har avgörande betydelse för ett gott samhälle och för människors personliga utveckling. Utbildning ska också möta arbetsmarknadens behov av välutbildad arbetskraft.

I Sverige ska alla kunna förverkliga sina drömmar så långt det bara är möjligt. Vi vill att alla ska ha tillgång till en utbildning, och i Sverige har vi ett unikt system genom att det är avgiftsfritt att studera. Det är något att värna om och vara stolt över.

Men studietiden är också förenad med levnadsomkostnader. Sverige har även här ett unikt system att värna om och vara stolt över. Genom att minska ekonomiska hinder ska alla medborgare ha möjlighet till utbildning oavsett vilka familjeförhållanden man kommer ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Både bidragsdelen och lånedelen i studiestödet är viktiga delar för att vi ska kunna bedriva en ändamålsenlig utbildningspolitik. Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag under gymnasiestudier, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättningar och studiemedel med bidragsdel och lånedel, ska bidra till att utjämna ekonomiska förutsättningar hos enskilda och mellan grupper i samhället.

Möjligheterna till fortsatta studier ska inte vara begränsade till ett visst åldersintervall i yngre år. I stället måste möjligheter finnas att påbörja helt nya studier eller att komplettera tidigare utbildning under hela livet. Det innebär att vuxenutbildningen ska vara väl utbyggd. Därigenom ökar dessutom förutsättningarna att tillgodose och möta arbetsmarknadens mångfacetterade och ofta snabbt skiftande behov av utbildad arbetskraft.

Därför vill jag även i denna debatt, fru talman, betona vikten av att yrkeshögskolan och det planerade regionala yrkesvux nu ges möjlighet att expandera. Vi måste också anpassa studiestödet efter det. Det är av stor vikt att vi fortsätter investera i utbildningar som i hög grad leder till arbete.

Låt mig också få säga något om det som har debatterats här tidigare. En av de förändringar som vi nu gör är att ta bort studiestartsstödet. Detta stöd ställer sig i raden av andra mer eller mindre misslyckade satsningar för att minska arbetslösheten med riktade ekonomiska bidrag. Mottagandet av studiestartsstödet har varit kyligt, om inte iskallt.

De avsatta pengarna, nära miljarden, beräknas räcka till stöd för närmare 20 000 personer per år. Enligt den utredning som föregick det nya programmet skulle så många som varannan av dem, ca 10 000, som återvände till skolbänken och klarade sin examen kunna få ett jobb. Första läsåret var det, som redan nämnts, bara lite drygt 10 procent - 2 600 personer - som nappade på möjligheten att slutföra sina gymnasiestudier. I år har några fler kvitterat ut stödet.

För mig blir det väldigt tydligt att pengar inte är den främsta motivationen för att börja plugga igen. En viktigare faktor för att klara av sina studier är att det finns en uppriktig studiemotivation hos den studerande, och framför allt att utbildningen leder till jobb - inte att den genererar ett högt studiebidrag det första året.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet för utgiftsområde 15.

Anf. 110 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Jag blir uppriktigt upprörd över Jimmy Loords och Kristdemokraternas föraktfulla inställning till människor som inte av egen kraft och motivation klarar av att ta sig in i utbildningssystemet. De gör det bara för pengarnas skull.

Kristdemokraterna visar här ett hyckleri på väldigt hög nivå. Jimmy Loord säger att alla ska ges möjlighet att studera. Alla ska ha samma villkor. I nästa andetag säger han: Jaja, men ni måste ha studiemotivation. Kom inte här och tro att ni endast ska få betalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det är dock bra att svenska folket får höra och förstå vad Kristdemokraterna egentligen tycker.

Om studiestartsstödet är felriktat och därför ska tas bort, hur var det då med fas 3, Jimmy Loord? Det var väl det största misslyckandet någonsin? Det tog ni inte bort, utan det fick vi göra. I fas 3 var det inte ens tillåtet att studera för människorna var, sa man, för sköra. Så här sa den förra utbildningsministern: Det här handlar om sköra människor, och utbildning är inte rätt för dem.

Sköra människor är också bildade och begåvande människor. Även de har rätt till utbildning. Vi fick senare till en ändring. Naturligtvis ska även de få utbilda sig.

Och hur var det med YA-jobben? Dem har vi inte tagit bort. Men de blev en Reinfeldtflopp.

Det tar tid för alla insatser innan de ger fullt utslag. Vilka förslag tänker Jimmy Loord lägga fram för att människor utanför det traditionella hägnet kommer in?

Anf. 111 Jimmy Loord (KD)

Fru talman! Tack, Pia Nilsson, för dina något aggressiva frågor! Jag kan bara konstatera att vi har olika syn på vad som ger effekt och vad som är viktigt.

Som jag nämnde i mitt anförande sällar sig studiestartsstödet till raden av andra mer eller mindre misslyckade satsningar för att minska arbetslösheten. Det verkar som om Pia Nilsson har en förkärlek för att behålla sådana insatser. Jag tycker dock att vi har ett ekonomiskt ansvar att se till att de pengar och resurser som vi lägger på utbildningar som förhoppningsvis ska leda till arbete är effektiva. Det måste ge resultat.

Tyvärr har vi sett alldeles för många projekt, arbeten och insatser som gör att individer fastnar i arbetsmarknadsåtgärder. Det vill jag inte bidra till.

Anf. 112 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Tillsammans med Moderaterna skriver ni att ni tänker finansiera andra prioriterade satsningar för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Skulle Jimmy Loord från Kristdemokraterna vilja redogöra för vilka de insatserna är? Jag har sökt med ljus och lykta men hittar dem inte.

Handlar det om att ta bort subventionen för extratjänster? Handlar det om att ta bort moderna beredskapsjobb? Vad handlar det om? Jag hittar inte en enda rad om alternativa studievägar. För det är väl ändå sådana man måste införa om man står bakom målet att studiestödet ska vara rekryterande.

Här kommer återigen det där föraktet fram. Vem som helst - kreti och pleti - ska inte studera utan bara de med akademisk studiemotivation, vilket ni till och med skriver i er kommittémotion. Jag häpnar.

(Applåder)

Anf. 113 Jimmy Loord (KD)

Studiestöd

Fru talman! Pia Nilsson talar om förakt. Ingenting kan vara mer felaktigt.

Utgångspunkten för både utbildningsinsatser och arbetsmarknadsinsatser måste vara att de är individen till gagn. Man måste ställa sig på individens sida och se till att studier och arbetsmarknadsinsatser leder till riktiga arbeten. Med en sådan ingångspunkt och ett sådant perspektiv lägger vi fram vår budgetreservation.

Det finns ingen anledning att ha kvar insatser som inte ger resultat. Det handlar inte om förakt, utan det är att ställa sig på individens sida och ibland den svaga individens sida.

Vi vill se lärlingsutbildningar, instegsjobb och en satsning på yrkeshögskolan, vilket jag nämnde tidigare. Det handlar också om regionala yrkesvux. Vi har flera satsningar här, Pia Nilsson.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering