Utbildningsutskottets betänkande

2021/22:UbU2

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2022 inom utgifts-område 15, som uppgår till ca 27,8 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner.

Utskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet i olika avseenden.

I betänkandet finns tre särskilda yttranden (C, V, L). Företrädarna för Centerpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:1 inom utgiftsområde 15 Studiestöd.

Nio yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

1 Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 15

Utskottets bedömning

2 Statens budget inom utgiftsområde 15

Utskottets ställningstagande

Särskilda yttranden

1.Statens budget inom utgiftsområde 15 (C)

2.Statens budget inom utgiftsområde 15 (V)

3.Statens budget inom utgiftsområde 15 (L)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndigande

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Statens budget inom utgiftsområde 15

a) Anslagen för 2022

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 15 enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 15 punkt 2 och avslår motionerna

2021/22:3273 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

2021/22:3893 av Patrick Reslow m.fl. (SD),

2021/22:3953 av Fredrik Malm m.fl. (L),

2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3,

2021/22:4125 av Fredrik Christensson m.fl. (C),

2021/22:4160 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 1 och

2021/22:4180 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkandena 1, 3 och 4.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1. under2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 264500000000 kronor,

2. under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 15 punkterna 1 och 3.

Stockholm den 9 december 2021

På utbildningsutskottets vägnar

Gunilla Svantorp

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla Svantorp (S), Fredrik Malm (L)*, Kristina Axén Olin (M), Pia Nilsson (S), Patrick Reslow (SD), Caroline Helmersson Olsson (S), Fredrik Christensson (C)*, Daniel Riazat (V)*, Marie-Louise Hänel Sandström (M), Linus Sköld (S), Michael Rubbestad (SD), Annika Hirvonen (MP), Maria Nilsson (L)*, Roza Güclü Hedin (S), Noria Manouchi (M), Jörgen Grubb (SD) och Gudrun Brunegård (KD).

* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2021/22:1 i de delar som gäller utgiftsområde 15 Studiestöd och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2021/22. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslagen finns i bilaga 1.

I bilagorna 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2022 och beställningsbemyndigande samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Krist­demokraterna och Liberalerna föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2022 för utgiftsområde 15 Studiestöd till 27801485000 kronor (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). I detta betänkande föreslår utbildningsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetproposi­tionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4kap. 8§ regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06: 333–335). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.

Utskottet har mot den bakgrunden granskat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 15 i budgetpropositionen. Granskningen är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller anslag inom utgiftsområde 15.

Utskottets överväganden

1 Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 15

Utskottet har granskat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 15 i budgetpropositionen. Årets granskning fokuserar särskilt på att följa upp i vilken utsträckning regeringen har hörsammat de synpunkter om långsiktighet som utskottet lämnade i resultatredovisningen föregående år. Nedan återges propositionen kortfattat i här relevanta delar som rör resultatredovisningen. Därefter följer utskottets bedömning av resultatredovisningen och av regeringens bedömning av måluppfyllelsen.

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet Studiestöd omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studie­stödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet.

Mål för utgiftsområdet

Målen för utgiftsområdet är följande. Studiestödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken.

Målen för studiestödet slogs fast i samband med studiestödsreformen 2001 (prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 1999/2000:96) och förtyd­ligades i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:UbU2, rskr. 2015/2016:58).

Resultatredovisning för utgiftsområdet

Regeringen uppger att det under de senaste åren har pågått en översyn av resultatredovisningen för utgiftsområdet. Denna har tidigare lett till att indikatorerna har reviderats och minskat i antal. I årets redovisning är dock indikatorerna desamma som föregående år. Det är 15 indikatorer som har valts ut för att mäta måluppfyllelsen för utgiftsområdet. Indikatorerna är grupperade efter vilken effekt som de mäter måluppfyllelse för. Regeringen använder sex indikatorer för att mäta studiestödets rekryterande effekt, fyra indikatorer för dess utjämnande effekt och fem indikatorer för att mäta effekten på samhällsekonomin. Det finns ingen ytterligare beskrivning av hur respektive indikator bidrar till måluppfyllelsen.

Resultatredovisningen är uppdelad i tre avsnitt som motsvarar de tre mål­områdena. I varje avsnitt redovisas resultat som är kopplade till indikatorerna. Resultaten presenteras genomgående efter kön. Statistik över de indikatorer som redovisas kommer främst från CSN:s databas med officiell statistik inom studiestödsområdet. De senaste uppgifterna avser 2020.

Regeringens ambition är att redovisa resultat för indikatorerna i tabeller och diagram med så långa tidsserier som möjligt. Av de 13 tabeller och diagram som finns i resultatredovisningsavsnittet är det två som redovisar tidsserier som är minst 10 år. I övriga tabeller och diagram har dock tidsserierna jämfört med föregående år kompletterats med resultat för ytterligare ett år och majoriteten av tidsserierna redovisar nu utvecklingen för mer än sex år. Tidsserierna utgår i många fall från det startår som finns tillgängligt i CSN:s databas.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Från och med budgetpropositionen för 2022 ändras namnet på rubriken Analys och slutsatser till Regeringens bedömning av måluppfyllelsen. Syftet med för­ändringen är enligt regeringen att rubriken tydligare ska återspegla det avsedda innehållet i avsnittet (2021/22:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor, s. 169).

Avsnittet är strukturerat efter målen för studiestödet och innehåller tre avsnitt:

      Studiestödets rekryterande effekt

      Studiestödets utjämnande effekt

      Studiestödets effekt på samhällsekonomin.

I avsnitten används genomgående beskrivande underrubriker som tydligt kan relateras till indikatorerna. I varje avsnitt kommenteras också effektför­ändringen för respektive indikator. Varje avsnitt avslutas med en samlad bedömning av måluppfyllelsen under en särskild rubrik.

Regeringens bedömning är att måluppfyllelsen för studiestödets rekryterande effekt är fortsatt hög. Regeringen framhåller att pandemin bl.a. har inneburit en vikande konjunktur och högre arbetslöshet, vilket har lett till att fler personer har börjat studera med studiemedel. Vidare framhålls att en större andel av de studerande studerar med studiemedel och att låne­benägenheten har ökat totalt sett, vilket enligt regeringen visar att studiestödet är en betydelsefull inkomstkälla för de studerande. Att andelen med tilläggslån också ökat visar att fler personer med tidigare förvärvsinkomster rekryteras till studier.

Regeringens bedömning är att måluppfyllelsen i fråga om studiestödets utjämnande effekt är relativt oförändrad och därmed fortsatt hög. Att studiestödet ska ha en utjämnande effekt innebär att det ska fungera selektivt rekryterande för särskilda grupper. Regeringen anger bl.a. att pandemin inneburit att fler personer än föregående år har påbörjat studier med den högre bidragsnivån. Vidare framförs att andelen studerande med tilläggsbidrag av det totala antalet studerande totalt sett har ökat.

När det gäller studiestödets effekt på samhällsekonomin menar regeringen att resultatet av de indikatorer som redovisas tyder på att måluppfyllelsen har förbättrats något jämfört med föregående år och är fortsatt god. Att studie­stödet ska ha en god effekt på samhällsekonomin över tid innebär att det är viktigt att den del av studiestödet som utgörs av lån återbetalas. Enligt regeringen har andelen inbetalt årsbelopp för samtliga låntagare ökat, vilket innebär att studielån i allt högre utsträckning återbetalas fullt ut. Vidare minskar andelen reserverat belopp och den totala fordran för utomlands bosatta, vilket indikerar att systemet i dessa avseenden har blivit mer samhälls­ekonomiskt hållbart.

Resultatredovisningen avslutas med en sammanfattande kommentar över måluppfyllelsen för hela utgiftsområdet. Sammanvägt bedömer regeringen att de redovisade indikatorerna visar att måluppfyllelsen inom utgiftsområdet har ökat något och är fortsatt hög. Studiestödets rekryterande effekt bedöms ha ökat något, med bl.a. ett historiskt högt antal studerande med studiemedel. Studiemedlens allmänna köpkraft är också högre än någonsin. Enligt regeringen är också den utjämnande effekten fortsatt hög, vilket innebär att studiestödet i enlighet med målen i stor utsträckning utjämnar skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidrar till ökad social rättvisa. Vidare har studiestödets effekt på samhällsekonomin förbättrats något jämfört med föregående år. Det mer övergripande målet – att studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken – är enligt regeringen svårare att mäta. Enligt regeringen visar ovanstående analys sammantaget att studiestödet bidrar till ett högt deltagande i utbildning och att det är en viktig och välfungerande del av utbildningspolitiken.

Utskottets bedömning

Utskottet välkomnar den översyn och utveckling av resultatredovisningen för utgiftsområdet som har genomförts under de senaste åren och ser positivt på det fortsatta arbetet med att utveckla mål- och resultatstyrningen i budgetpropositionen. En tydlig och ändamålsenlig resultatredovisning är en viktig del i styrkedjan. Utskottet välkomnar en fortsatt dialog.

I det följande redovisas de iakttagelser som utskottet gjort med anledning av budgetpropositionen för 2022. Uppföljningen fokuserar särskilt på i vilken utsträckning regeringen har hörsammat de synpunkter om långsiktighet som utskottet lämnade i resultatredovisningen föregående år.

Resultatredovisningen

Föregående år underströk utskottet vikten av långsiktighet när man tar fram nya indikatorer för att i så stor utsträckning som möjligt säkerställa att indikatorerna kan följas under en längre tid. Utskottet ser positivt på att de indikatorer som nu används är desamma som under föregående år – till både antal och innehåll – vilket gör det möjligt att långsiktigt följa utvecklingen inom området. Liksom föregående år redovisar regeringen alla indikatorer under vart och ett av de tre målen. Utbildningsutskottet har dock efterfrågat en beskrivning av hur de indikatorer som valts ut bidrar till måluppfyllelsen. En sådan redovisning lämnade regeringen senast i budgetpropositionen för 2020. Utskottet noterar att en sådan beskrivning fortfarande saknas och ser gärna en återgång till en ordning där en sådan beskrivning finns.

Utskottet kan även konstatera att samtliga tabeller och diagram i resultatredovisningen är desamma som föregående år och att flera av dem nu närmar sig tidsserier som redovisar resultat för minst tio år. Utvecklingen är positiv, men utskottet vill återigen framhålla att det är önskvärt att – i de fall det är möjligt – fler tidsserier för tabeller och diagram är minst tioåriga.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen, det avsnitt som tidigare benämndes Analys och slutsatser, är i likhet med förra året strukturerad i tre avsnitt utifrån de tre målområdena för studiestödet (Studiestödets rekryterande effekt, Studiestödets utjämnande effekt och Studiestödets effekt på samhällsekonomin). Föregående år framförde utskottet att det vore önskvärt att dels få en mer utförlig analys av måluppfyllelsen inom samtliga tre områden, dels få en samlad kommentar av måluppfyllelsen för hela utgiftsområdet.

Utskottet kan nu konstatera att regeringen har beaktat dessa synpunkter. Årets resultatredovisning innehåller en mer utförlig analys av måluppfyllelsen inom samtliga tre målområden och avsnittet har även kompletterats med en samlad avslutande kommentar av måluppfyllelsen för hela utgiftsområdet. I avsnittet kommenteras nu även de flesta indikatorer. Innehållet i avsnittet kopplar nu samman relationen mellan mål, indikatorer, resultat och bedömning av måluppfyllelse på ett tydligare sätt.


2 Statens budget inom utgiftsområde 15

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 15 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (C), 2 (V) och 3 (L).

Propositionen

Mål och omfattning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet. Inom utgiftsområdet ingår utgifter för studiestöd, framför allt studiehjälp och studiemedel.

Målen för utgiftsområdet är att studiestödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken. Målen för studiestödet slogs fast i samband med studiestödsreformen 2001 (prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 1999/2000:96) och förtydligades i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:UbU2, rskr. 2015/2016:58).

Politikens inriktning

Regeringen redogör i propositionen under avsnittet Politikens inriktning för initiativ som den tagit eller avser att ta inom studiestödsområdet (prop. 2021/22:1 utg.omr. 15 Studiestöd, avsnitt 2.10). I det följande redovisas några större satsningar.

Regeringen föreslår i propositionen ett omställningspaket i linje med den partsöverenskommelse som träffats mellan Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Industrifacket Metall (IF Metall) och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) om trygghet, omställning och anställningsskydd (se anslaget 1:15 utg.omr. 14). Syftet med omställnings­studiestödet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 30 juni 2022 och det nya stödet bör kunna lämnas för studier som påbörjas efter den 31 december 2022. Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med förslag om hur stödet närmare ska utformas.

Studielånens kreditförluster finansieras i dag genom anslag på statens budget. I och med införandet av ett nytt omställningsstudiestöd är det enligt regeringen rimligt att räntan på studielån reformeras så att den kan täcka de kreditförluster som uppstår och beräknas för samtliga lån. Regeringen avser att ge ett uppdrag till bl.a. CSN att utreda hur en sådan reform kan genomföras. Regeringen avser även att återkomma i budgetpropositionen för 2023 med förslag på en reformerad modell för räntan på studielån.

Regeringen bedömer att det nya omställningsstudiestödet får stora konsekvenser för CSN. För att ge CSN ekonomiska förutsättningar att kunna hantera reformen på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt bl.a. hantera volymökningar föreslår regeringen att myndighetens anslag förstärks. Regeringen har också gett CSN i uppdrag att förbereda införandet av omställningsstudiestödet så att det ska kunna hanteras digitalt av myndigheten fr.o.m. den 1 oktober 2022 (U2021/02998).

I propositionen föreslår regeringen bl.a. även att medel avsätts för fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan, yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning, folkhögskolan samt universitet och högskolor (se även utg.omr. 16 avsnitt 5.5 och 6.5. och utg.omr. 17 avsnitt 17.5).

Budgetförslag

Regeringen föreslår att 27801485000 kronor anvisas till nio anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Två anslag om sammanlagt 1,1 miljarder kronor avser förvaltningsutgifter för myndigheter: 1:8 Centrala studiestödsnämnden och 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd.

Sju anslag om sammanlagt 26,7 miljarder kronor avser övriga utgifter: 1:1 Studiehjälp, 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster, 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor, 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasie­utbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk, 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål och 1:7 Studiestartsstöd.

Regeringen föreslår ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Vidare föreslår regeringen att den ska bemyndigas att under 2022 ta upp lån i Riksgälds­kontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 264,5 miljarder kronor. I bilagorna 2 och 3 till betänkandet finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2022 och beställningsbemyndiganden.

Nedan sammanfattas regeringens budgetförslag (se avsnitt 2.12 i propositionen). I propositionen återfinns under varje anslag anslagsutveck­lingen över tid i en tabell: utfall och anslagssparande för 2020, anslag och utgiftsprognos för 2021, regeringens förslag för 2022 och regeringens beräkning av anslaget för 2023 och 2024. För varje anslag redovisar regeringen också det tänkta ändamålet. Under respektive anslag återfinns regeringens närmare överväganden med förslag till anslagsnivå och beräknad anslagsnivå. I tabellen Förändringar av anslagsnivån framgår om anslags­förändringen är en följd av pris- och löneomräkning, makroekonomisk utveckling, förändrade volymer och överföring till/från andra anslag.

Anslagen

Anslaget 1:1 Studiehjälp

Regeringen anger att anslaget får användas för utgifter för studiehjälp i form av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Anslaget får användas för utgifter för ersättning till svenska elever utomlands för vissa resor. Anslaget får användas för utgifter för kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning och annan lärlingsliknande utbildning.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 4439614000 kronor för 2022. Regeringen beräknar att utgifterna för studiebidraget, inackorderingstillägget och det extra tillägget ökar under det kommande året med 51 miljoner kronor, bl.a. mot bakgrund av att antalet ungdomar i åldern 16–20 år väntas öka under hela prognosperioden. Åren 2023 och 2024 beräknas utgifterna öka med 148miljoner kronor respektive 238 miljoner kronor jämfört med vad som har anvisats för 2021.

För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 4536 miljoner kronor respektive 4626 miljoner kronor.

Anslaget 1:2 Studiemedel

Regeringen anger att anslaget får användas för utgifter för studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag enligt studiestödslagen (1999:1395). Anslaget får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift för studiebidrag enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Anslaget får användas för utgifter för retroaktiva utbetalningar av vissa former av studiestöd som upphört.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 19741430000 kronor för 2022. Bland annat föreslås att anslaget ökas med 331 miljoner kronor för att utöka antalet utbildningsplatser på regionalt yrkesvux, med 76 miljoner kronor för fler platser inom folkhögskolan, med 9 miljoner kronor för fler utbildnings­platser inom yrkeshögskolan och med 151 miljoner kronor för fler utbildnings­platser inom universitet och högskola. Vidare beräknar regeringen att anslaget bör minskas med 16 miljoner med anledning av det aviserade förslaget om att kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda inledande kartläggning och validering inom kommunal vuxenutbildning, vilket kommer att påverka efterfrågan på studiemedel (se utg.omr. 16 avsnitt 5.5).

Med anledning av regeringens avsikt att under 2022 återkomma till riksdagen med förslag om att införa ett nytt omställningsstudiestöd beräknas anslaget öka 2023 med 1361 miljoner kronor. En konsekvens av det nya omställningsstudiestödet är att studerande med studiemedel kommer att välja det nya omställningsstudiestödet i stället, vilket medför att anslaget beräknas minska med 47 miljoner kronor för 2023.

För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 20533 miljoner kronor respektive 22147 miljoner kronor.

Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster

Regeringen anger att anslaget får användas för avsättning till kreditreserv för utgifter för konstaterade förluster på utlåning t.o.m. 2013 samt för förväntade förluster på nyutlåning fr.o.m. 2014 enligt studiestödslagen (1999:1395). Anslaget får även användas för avsättning till kreditreserv för att täcka kostnader för nedskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti samt för avskrivning av återkrav som avser lån.

Regeringen föreslår att 2000641000 kronor anvisas för 2022. Anslaget föreslås bl.a. ökas med 19 miljoner kronor för fler utbildningsplatser på regionalt yrkesvux och med drygt 9 miljoner kronor för fler utbildningsplatser inom universitet och högskola.

Regeringen beräknar att anslaget bl.a. bör minska med 3 miljoner kronor för 2023 som en konsekvens av att studerande med studiemedel kommer att välja det nya omställningsstudiestödet i stället. Vidare anger regeringen att den avser att fr.o.m. 2023 införa en ny räntemodell för studielån som innebär att samtliga låntagare, som en del av den debiterade räntan, betalar ett påslag på räntan som motsvarar nya och äldre kreditförluster på studielån. En ny räntemodell innebär att staten inte längre behöver göra avsättningar för kreditförluster på studielån och att anslaget därmed kan upphöra på statens budget fr.o.m. 2023. För 2023 och 2024 beräknas därför anslaget till 0 kronor.

Anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor

Regeringen anger att anslaget får användas för statens utgifter avseende nedsättning av studiemedelsräntor, för ränteutgifter på lån för återkrav av studiemedel och för avgifter till Riksgäldskontoret för studielån upplånade efter 1988 enligt studiestödslagen (1973:349), studiestödslagen (1999:1395) och lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 18845000 kronor för 2022. Som en konsekvens av att regeringen avser att införa en ny räntemodell för studielån 2023 kommer statens utgifter för studiemedelsräntor att öka. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 577 miljoner kronor respektive 581miljoner kronor.

Anslaget 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk

Regeringen anger att anslaget får användas för utgifter för bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag). Anslaget får även användas för utgifter för bidrag till kursdeltagare i teckenspråksutbildning för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk (TUFF). Anslaget får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift för bidrag till kursdeltagare i TUFF-utbildning. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till anordnare av TUFF-utbildning

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 62150000 kronor för 2022.

För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 62 miljoner kronor årligen.

Anslaget 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Regeringen anger att anslaget får användas för utgifter för produktion och distribution av kurslitteratur för högskolestuderande personer som har en funktionsnedsättning i form av läsnedsättning och för utvecklingsprojekt i syfte att effektivisera verksamheten.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 31000000 kronor för 2022. Anslaget föreslås ökas med 2 miljoner kronor tillfälligt under 2022 eftersom behovet av inläst kurslitteratur bland högskolestuderande har ökat och för att ge myndigheten möjlighet att fullfölja uppdraget i detta avseende.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 miljoner kronor 2023. Produktionen sker i form av beställningar under 2022 som innebär utgifter följande budgetår.

Anslaget 1:7 Studiestartsstöd

Regeringen anger att anslaget får användas för utgifter för studiestartsstöd och tilläggsbidrag.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 400000000 kronor för 2022.

Anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden

Regeringen anger att anslaget får användas för Centrala studiestödsnämndens förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 1090481000 kronor för 2022. Anslaget föreslås bl.a. ökas med 128 miljoner kronor för att ge CSN ekonomiska förutsättningar att administrera det nya omställningsstudiestödet på ett ändamålsenligt sätt. Enligt regeringen påverkas CSN:s verksamhet fortfarande av covid-19-pandemin, och antalet studiestödsärenden har ökat och fortsätter att öka. För att stärka myndighetens resurser tillfälligt föreslås anslaget öka med 30 miljoner kronor.

För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 1072 miljoner kronor respektive 1100 miljoner kronor.

Anslaget 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd

Regeringen anger att anslaget får användas för Överklagandenämnden för studiestöds förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 17324000 kronor för 2022. Anslaget föreslås ökas med 1 miljon kronor för 2023 och 2024 för att ge ÖKS ekonomiska förutsättningar att hantera ett ökat antal överklaganden till följd av det nya omställningsstudiestödet.

För 2023 beräknas anslaget till 19 miljoner kronor och för 2024 till 19miljoner kronor.

Bemyndigande om lån i Riksgäldskontoret för studielån

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 264500000000 kronor. Den totala skulden för studielån hos Riks­gäldskontoret beräknas uppgå till ca 250907 miljoner kronor vid utgången av 2021. Nettoupplåningen för 2022 beräknas till omkring 11 658 miljoner kronor, beslut om återkravskapital till 117 miljoner kronor, avskrivningar till 689 miljoner kronor och konvertering av äldre lån till lån upptagna i Riksgäldskontoret till ca 1 miljon kronor.

Motionerna

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Krist­demokraterna och Liberalerna har i sina motioner föreslagit alternativ till regeringens förslag för vissa anslag. En sammanställning av motionärernas anslagsförslag för 2022 inom utgiftsområde 15 Studiestöd finns i bilaga 2 till betänkandet.

Moderaterna

I kommittémotion 2021/22:4180 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 1 föreslår motionärerna i förhållande till regeringens förslag en ökning av anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden med 5000000 kronor. Motionärerna föreslår även att ett nytt anslag införs – 99:1 Betald polisutbildning – och att detta anslag ska tillföras medel för införandet av en betald polisutbildning fr.o.m. 2023.

I yrkande 3 föreslår motionärerna ökade anslag till CSN för uppdraget att under 2022 förbereda för en betald polisutbildning. Motionärerna föreslår att CSN under 2022 tar fram en modell för hur en betald polisutbildning skulle kunna införas fr.o.m. januari 2023. För detta ändamål höjs anslaget till CSN med 5 miljoner kronor 2022.

I yrkande 4 föreslås en satsning på betald polisutbildning som innebär att den som går polisutbildningen ska få sina studielån från utbildningstiden avskrivna under de första fem åren i yrket. Syftet är enligt motionärerna att ge incitament både att utbilda sig till och att arbeta som polis. Förslaget ska omfatta alla polisstudenter fr.o.m. vårterminen 2023. Ett motsvarande förslag framförs även i kommittémotion 2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3.

Sverigedemokraterna

I kommittémotion 2021/22:3893 av Patrick Reslow m.fl. (SD) föreslås minskningar av anslagen 1:1 Studiehjälp med 240000000 kronor och 1:7 Studiestartsstöd med 400000000 kronor jämfört med regeringens förslag. Motionärerna föreslår även i förhållande till regeringens förslag en ökning av anslaget 1:2 Studiemedel med 740000000 kronor. Vidare föreslår motionärerna att ett nytt anslag införs – 99:2 Studieskuldsavdrag lärare i glesbygd – och att anslaget tillförs 100000000 kronor.

Den föreslagna sänkningen av anslaget 1:1 Studiehjälp motiveras enligt motionärerna av en omprioritering av medel från folkbildningsanslaget till förmån för andra satsningar inom kulturområdet. När det gäller minskningen av anslaget 1:7 Studiestartsstöd föreslår motionärerna att stödet ska tas bort eftersom det innebär en ojämlik snedvridning i studiefinansieringen. Förlängd möjlighet att ta studielån för den avsedda målgruppen är ett bättre alternativ, menar motionärerna. Den ökning av anslaget 1:2 Studiemedel som motionärerna föreslår avser extra medel för studiebidrag för de tio utbildningar där det råder störst arbetskraftsbrist.

Det nya anslaget 99:2 Studieskuldsavdrag lärare i glesbygd avser kostnaden för studieskuldsavskrivning för examinerade lärare som tar anställning i de områden som Tillväxtverket klassificerar som glesbygd. Enligt förslaget ska de lärare som arbetar i en sådan kommun årligen få ett avdrag med 15 procent på sin studieskuld.

Centerpartiet

I kommittémotion 2021/22:4125 av Fredrik Christensson m.fl. (C) föreslås minskningar av anslagen 1:8 Centrala studiestödsnämnden med 1145000 kronor och 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd med 35000 kronor jämfört med regeringens förslag.

Den föreslagna minskningen avser enligt motionärerna en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar båda anslagen.

Vänsterpartiet

I partimotion 2021/22:3273 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås en ökning av anslaget 1:2 Studiemedel med 780000000 kronor jämfört med regeringens förslag. Den föreslagna ökningen av anslaget avser enligt motionärerna en satsning på att införa ett semestertillägg i studiemedlet. Förslaget innebär att det för varje period om tio veckor med studiemedel på vårterminen ska betalas ut en veckas studiebidrag i juni.

Motionärerna föreslår även att anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster ska öka med 1,9 miljarder kronor och att anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor ska minskas med 600 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag under 2023 och 2024. Bakgrunden är att motionärerna avvisar regeringens förslag om en ny räntemodell för studiemedlet.

Kristdemokraterna

I kommittémotion 2021/22:4160 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 1 föreslår motionärerna minskningar av anslaget 1:2 Studiemedel med 1340000000 kronor och anslaget 1:7 Studiestartsstöd med 400000000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår även en ökning av anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster med 50000000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Den föreslagna sänkningen av anslaget 1:2 Studiemedel avser en minskning av bidragsdelen inom studiemedlet och en höjning av lånedelen. Den föreslagna ökningen av anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster avser höjningen av lånedelen inom studiemedlet. När det gäller den föreslagna minskningen av anslaget 1:7 Studiestartsstöd menar motionärerna att det av rättviseskäl är fel att vissa personer kan studera med bidrag medan andra tvingas ta lån för samma kurs. Med tillgång till avgiftsfria studier kan Sverige redan anses ha generösa studievillkor, anför motionärerna.

Liberalerna

I kommittémotion 2021/22:3953 av Fredrik Malm m.fl. (L) föreslås en minskning av anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden med 1500000 kronor jämfört med regeringens förslag. Förslaget avser enligt motionärerna en reducering med 20 procent av den årliga schablonmässiga pris- och löne­omräkningen. Förslaget syftar enligt motionärerna till att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har i enlighet med finansutskottets förslag ställt sig bakom budget­propositionens förslag till ram för utgiftsområdet (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46).

Utbildningsutskottet ser inget skäl att avvika från regeringens förslag när det gäller hur anslagen inom utgiftsområde 15 ska fördelas inom utgifts­områdesramen. Det innebär att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Motionerna avstyrks.

Särskilda yttranden

1.

Statens budget inom utgiftsområde 15 (C)

Fredrik Christensson (C) anför:

Centerpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotionen Centerpartiets budgetmotion 2022 (mot. 2021/22:4121). I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 15. Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 6 i det betänkandet. Centerpartiets förslag till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 15 Studiestöd läggs fram i motion 2021/22:4125. Eftersom riksdagen genom sitt beslut den 24 november 2021 i det första steget i budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller statens budget för 2022 inom utgiftsområde 15. I stället lägger jag fram ett särskilt yttrande om vår politik inom utgiftsområdet. Centerpartiets budgetalternativ för utgiftsområde 15 innebär följande.

Sverige behöver fler arbetade timmar, bl.a. för att säkra välfärdens finansiering. Arbetslivet måste förlängas i bägge ändar. Svenskar kommer ut sent på arbetsmarknaden och går i pension alltför tidigt. Jämfört med flertalet andra OECD-länder påbörjar de svenska studenterna eftergymnasiala studier senare och tillbringar också längre tid i studier. Vidare är utbildningarnas koppling till arbetslivet på många håll dålig och matchningen på svensk arbetsmarknad är en av OECD:s sämsta.

För att öka genomströmningen och få fler i arbete anser jag att studie­medelssystemet bör vara mer flexibelt, bl.a. genom att premiera studenter som avslutar sina studier före utsatt tid, men också anpassat för studenter med lägre studietakt, exempelvis de som har gått i gymnasiesärskola eller är deltidssjukskrivna. Det skulle ge fler möjlighet att gå en utbildning som leder till jobb. Det behöver även finnas flexibilitet för karriärväxling högre upp i åldrarna. Därför är det bra att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel har höjts, från 56 till 60 år. Det kommer att underlätta vidareutbildning och omskolning i högre åldrar, vilket är en viktig del i det livslånga lärandet. Jag anser även att det är positivt att det införs ett omställningsstudiestöd inom ramen för det nya Saltsjöbadsavtalet.

I Centerpartiets budgetalternativ för utgiftsområde 15 föreslås en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket medför att anslagen till Centrala studiestödsnämnden och Överklagandenämnden för studiestöd jämfört med regeringens förslag minskas med ca 1,1 miljoner kronor respektive 35000 kronor för 2021.

2.

Statens budget inom utgiftsområde 15 (V)

Daniel Riazat (V) anför:

I Vänsterpartiets budgetmotion, Röd politik för en grön omställning, föreslås en återstart av den svenska ekonomin efter coronapandemin. Genom vänsterpolitik skapar vi välfärd som kommer alla till del, från de minsta barnen på förskolan, genom skola och arbetsliv, till de äldre med behov av omsorg.

Krishanteringen i dag handlar om att reparera de stora skador som de nyliberala ekonomiska teorierna har orsakat i vårt samhälle. De senaste 30 åren har den politiska utvecklingen dominerats av nedmonteringar av vår gemensamma välfärd och våra trygghetssystem. Det handlar om en ekonomisk politik som bygger på idén att de rika ska gynnas, makt lämnas över till marknaden och att allt som är demokratiskt och politiskt styrt är en belastning och därför ska privatiseras. De ekonomiska teorierna har gått före omsorgen om folket och tryggheten i landet.

I slutskedet av beredningen av budgetpropositionen för 2022, två dagar före planerad justering, inkom Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemo­kraterna med ett gemensamt budgetförslag, vilket har försvårat processen. Som en del av den överenskommelse Vänsterpartiet har ingått med regeringen om framtida samarbetsformer och kraftigt höjda pensioner för de pensionärer som har det sämst ställt och för att regeringen lagt in Vänsterpartiets förslag om förbättringar i sjukförsäkringen som den s.k. Arnepensionen, höjda ersättningar och borttagen s.k. funkisskatt i sin budgetproposition stödde Vänsterpartiet i andra hand, då vårt eget förslag till budget fallit, regeringens budgetförslag i kammaren, framför förslaget från Moderaterna, Sverigedemo­kraterna och Kristdemokraterna. Vidare anser Vänsterpartiet att regeringens förslag i sin helhet är bättre för Sverige.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Vänsterpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 15. Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 15 är en del av vårt budget­alternativ som är en helhet.

Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:3278. Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och det samlade förslaget framgår av reservation 3 och 7 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 15. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 15 läggs fram i partimotion 2021/22:3273. Jag vill se följande inriktning av politiken inom utgiftsområdet.

Det bör införas ett semestertillägg i vårterminens studiemedel. Förslaget innebär att det för varje tio veckor studiemedel som söks och beviljas på vårterminen ska betalas ut en veckas studiebidrag i juni. Vänsterpartiet avsätter 780 miljoner kronor för detta ändamål 2022 för att finansiera satsningen.

Jag avvisar även bestämt det förslag om en ny räntemodell och höjda räntor på studielån som regeringen kallar en delfinansiering av det nya studiemedels­systemet. Jag anser att det är fel att låta lånekollektivet bekosta det nya studielånet. Som ett resultat av detta föreslår jag att utgiftsområde 15 i jämförelse med regeringens förslag ska tillföras 1,3 miljarder kronor 2023 och 1,4 miljarder kronor 2024.

3.

Statens budget inom utgiftsområde 15 (L)

Fredrik Malm (L) och Maria Nilsson (L) anför:

Riksdagen beslutade den 24 november 2021 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. Beslutet innebar att riksdagen ställde sig bakom Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverige­demokraternas gemensamma förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemo­kraternas gemensamma budgetförslag och regeringens och de övriga oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg. Liberalernas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budget­politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 15. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Liberalerna presenterar i vår budgetmotion 2021/22:4181 samt utgiftsom­rådesmotion 2021/22:3953.

Sedan coronavirusets utbrott har världsekonomin befunnit sig i en djup kris. Det är tydligt att den politik som har förts under den rödgröna regeringens tid vid makten inte har förmått att komma till rätta med Sveriges utmaningar. En enorm kunskapsskuld i den svenska skolan i sviterna av coronapandemin för att nämna en utmaning som lämnats vind för våg. För att vända utvecklingen behövs en kraftfull, liberal reformagenda som svarar mot de utmaningar Sverige står inför. Det behövs en ny start för Sverige.

Liberalerna lägger fram en budget med en tydlig utgångspunkt: den nya start som Sverige behöver. En liberal reformagenda som ger Sverige en stark kunskapsskola för alla.

Det är positivt att den nya budget som riksdagen har antagit innebär en mindre rödgrön politik för Sverige. På viktiga områden genomförs kurs­omläggningar i liberal och borgerlig riktning, vilket vi välkomnar. Samtidigt finns det inslag i budgeten som vi inte ställt oss bakom. Vårt eget budget­förslag är att betrakta som en helhet, och på majoriteten av utgiftsområdena överensstämmer inte riksdagens beslut med det förslag till ram som Liberalerna förespråkar. Vi väljer därför att inte delta i beslutet om fördelningen till anslag inom utgiftsområde 15. I det följande redovisas i sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 15.

I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen föreslår vi att den årliga schablonmässiga pris- och löneomräkningen ska reduceras med 20procent på vissa myndigheter. Inom utgiftsområde 15 påverkas anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden. Sammantaget innebär vårt förslag att vi anvisar 1500000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 15 för 2022. Med det ovan anförda tillstyrker vi det förslag till anslagsfördelning som finns i vår motion 2021/22:3953 och som framgår av bilaga 2.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022 utgiftsområde 15:

1.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret  för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 264 500 000 000  kronor (avsnitt 2.12.9).

2.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt tabell 1.1.

3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden  som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de  belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

2021/22:3273 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2021/22:3893 av Patrick Reslow m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2021/22:3953 av Fredrik Malm m.fl. (L):

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell1 i motionen.

2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betald polisutbildning och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4125 av Fredrik Christensson m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell1 i motionen.

2021/22:4160 av Pia Steensland m.fl. (KD):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell1 i motionen.

2021/22:4180 av Kristina Axén Olin m.fl. (M):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade anslag till CSN för uppdraget att under 2022 förbereda för en betald polisutbildning och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på betald polisutbildning och tillkännager detta för regeringen.


Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2022 inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Tusental kronor

Anslag

Regeringens

Avvikelse från regeringen

förslag

M

SD

C

V

KD

L

1:1

Studiehjälp

4439614

±0

−240000

±0

±0

±0

±0

1:2

Studiemedel

19741430

±0

740000

±0

780000

−1340000

±0

1:3

Avsättning för kreditförluster

2000641

±0

±0

±0

±0

50000

±0

1:4

Statens utgifter för studiemedelsräntor

18845

±0

±0

±0

±0

±0

±0

1:5

Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk

62150

±0

±0

±0

±0

±0

±0

1:6

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

31000

±0

±0

±0

±0

±0

±0

1:7

Studiestartsstöd

400000

±0

−400000

±0

±0

−400000

±0

1:8

Centrala studiestödsnämnden

1090481

5000

±0

−1145

±0

±0

−1500

1:9

Överklagandenämnden för studiestöd

17324

±0

±0

−35

±0

±0

±0

Förslag till anslag utöver regeringens förslag

99:2

Studieskuldsavdrag lärare i glesbygd

±0

±0

100000

±0

±0

±0

±0

Summa för utgiftsområdet

27801485

5000

200000

−1180

780000

−1690000

−1500


Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndigande

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndigande för 2022 inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Tusental kronor

Anslag

Regeringens förslag

Tidsperiod

1:6

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

4 000

2023

Summa beställningsbemyndigande

4 000