Anf. 10 Stefan Jakobsson (SD)
Fru talman! Vi kommer inte att delta i beslutet i dag men ställer oss bakom vårt särskilda yttrande. Det är för att ekonomin inte stämmer.
Som alla vet har både Timss och PISA kommit. De visar att fallet i den svenska skolan har bromsats upp. Men eftersom alla mätningar är gjorda före hösten 2015 då 70 000 barn stoppades in i det svenska skolsystemet avvaktar jag med att ropa hurra till december 2017 då undersökningarna från Pirls och ICC kommer. Man kan dock ställa sig frågan om Sverige ska nöja sig med att vara ett medelmåttigt land i OECD.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning
Fru talman! Punktåtgärder som sattes in under åren 2007-2012, alltså mest under alliansregeringens tid, börjar ge effekt. Det handlar om Matematiklyftet, Läslyftet, lärarforskarskolor, lönesatsningar och så vidare.
Alla dessa har som gemensam faktor att en satsning på lärarkollegorna ger en effekt på eleverna långsiktigt. Det är något som vår Shanghaimodell fångar upp på alla plan.
Modellen satsar inte bara på ett ämne och några få lärare utan på hela kollegiet och alla ämnen. Det är inte raketvetenskap, men det är skönt att det äntligen syns. Nu vill vi använda detta bevis för att sluta experimentera med den svenska skolan.
Fru talman! För några veckor sedan frågade Ekot mig vad som är den enskilt viktigaste frågan för skolan. Mitt svar blev att det är långsiktig skolpolitik. Det är den mest avgörande faktorn för alla länder som ligger i topp i alla undersökningar.
Statsrådet Fridolin verkar inte ha förstått vikten av de rapporter som kommer. Dagarna före Almedalen 2017 kommer Skolkommissionen att släppa sin rapport, och jag misstänker att Almedalen kommer att handla om enbart skolan.
Låt alla oss politiker träffas och komma överens. Finland gjorde det 1985 och ligger nu topp fem i alla resultat. Där skapade man tre olika högar. En hög för - ursäkta svordomen, fru talman - "aldrig i helvete att vi kan komma överens", en hög för "detta är vi redan överens om" och en hög för "detta kan vi inte komma överens om nu, men vi sätter oss ned och diskuterar det".
Detta ger en långsiktig skolpolitik, och det är det skolans framtid handlar om.
Fru talman! Framtida förslag ska vara grundade på forskning och erfarenhet och inte på ideologiska nycker.
Som lärare under många år har jag sett vilken tid det tar att implementera nya reformer. Nya reformer blir inte aktuella för lärarna och eleverna dagen efter att vi har röstat igenom dem här. De tar tid. Det tar ungefär tre fyra år innan de landar i verkstad för lärarna och eleverna.
Jag avser inte att rycka sönder det som fungerar, men jag kommer alltid att agera med kraft om pengar, elever och kollegor missbrukas.
Fru talman! Våra förslag grundar sig på 15 års samtal i fikarum, och jag kommer att fortsätta att samtala med kollegorna, som lever i verkligheten och inte i vår skyddade verkstad här.
Vi kan se det som en trestegsraket.
Flera partier har liksom oss talat om att förstatliga skolan men undvikit frågan hur det ska gå till. Jag tänker ta chansen att snabbt gå igenom detta. Men först måste vi veta vilka grundpelare skolan står på.
De grundpelare vi står på är en fungerande karriärtrappa - vi väljer att kalla det Shanghaimodellen - och en arbetsmiljö för lärare och elever som är värd att gå och jobba för och där man har möjlighet att lära sig. Ljud, ljus, luft och den yta som finns runt eleverna och lärarna är kraftigt påverkande faktorer.
Det bör finnas förberedelseskola för nyanlända som kommer till Sverige, där det finns en chans att landa innan man kastas in i det svenska skolsystemet och där det finns en läroplan framtagen, vilket det inte gör i dag för förberedelseklasserna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning
Omkringpersonalen har jag talat om tidigare, och jag kommer inte att sluta nämna dem förrän kommunerna ser till att återanställa dem. Kommunerna har plockat bort kuratorer, skolsköterskor, vaktmästare, skolläkare - alla personer som gör att lärare kan vara lärare. Här måste vi sätta in resurser.
När det gäller digitaliseringen kan vi inte vänta till 2022 innan vi får en rapport om den. Det är under all kritik.
För att komma tillbaka till förstatligandet anser vi att det ska finnas en Shanghaimodell med statlig styrning och ansvar. Det ska finnas digitala mötesplattformar där staten driver utbildningen och utvecklingen framåt, en nationell databank med inspelade lektioner, ett tvåårigt gymnasium med chans att läsa vidare om man vill - alla vill inte läsa tre år - en förberedelseskola och en läroplan.
Det ska göras en kvalitativ översyn, och lärarhögskolorna ska slås samman, vilket även Moderaterna var inne på. Vi kan inte släppa in vem som helst på lärarhögskolorna, och vi kan inte ha vilken kvalitet som helst på lärarutbildningen. Detta har också OECD betonat.
Kanske bör gemensamma nationella prov införas på lärarutbildningarna, där man en gång om året stämmer av hur det går för de olika läroverken och ser om det finns något läroverk som konstant underpresterar. Om resurser och saker som stoppas in inte räcker kanske det är dags att göra en sammanslagning.
Det bör finnas ett obligatoriskt lämplighetstest på lärarutbildningar för att se om man är lämplig som person att kliva in som lärare - inte kognitivt utan socialt - statligt tillsatta rektorer via academy schools samt en SYV-plattform med ett maxantal barn per SYV.
Det finns också en annan sak som vi i Sverigedemokraterna har nämnt, och det är att vi vill komma tillbaka till möjligheternas skola. Vi kan inte bara ha negativ syn på den svenska skolan. I en möjligheternas skola måste det dock finnas möjlighet att välja som elev. Vi anser att allmän och särskild matematik, svenska och engelska ska återinföras. Kursbetygen ska tas bort och ämnesbetyg för gymnasiet införas i stället.
Den språkintroduktion som finns i dag är inte uppdelad efter om man har gått i grundskola eller inte. Där stoppar vi in människor som är analfabeter tillsammans med personer som har gått grundskolan. Det funkar inte. När vi pratar med lärarna säger de att det hade underlättat deras vardag fantastiskt mycket om dessa två grupper hade delats upp.
Vi vill också se till att självstyret ökar, fru talman. Vi vill minska lokalpolitikers möjlighet att peta på detaljnivå. Jag förstår att vi politiker lätt ger oss in i detta, men vi ska inte hålla på med det. Det är lärarna och rektorerna som kan yrket bäst. Låt dem göra jobbet!
Vi vill ha möjlighet att införa jourskolor, vi vill satsa på omkringpersonal så att självstyret ökar och vi vill tillsätta en statlig fond för landsbygdsskolor. När antalet elever dippar tillfälligt på en landsbygdsskola ger man oftast kommunala tjänstemän möjlighet att lägga ned skolan. Detta är vi kraftigt emot. Vi vill se till att det finns en statlig fond där man kan hämta pengar för att tillfälligt rädda de lärare som finns där ute, så att de kan fortsätta att vara anställda tills den dag det kommer fler elever.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning
Vi vill också se till att rektorer gör en del av sin tjänst i klassrummet. Om man ska sitta och bestämma i det svenska skolsystemet bör man veta hur det ser ut i klassrummet. 50 procent av dagens rektorer är lärare, men 50 procent är det inte.
Vi vill gärna att nyanlända elevers betyg ska särredovisas, av en enkel anledning. I dagsläget kan lärare med ett visst antal elever få bud från rektorn att inte ge dem betyg, för så fort ett betyg sätts räknas nämligen de andra 15 betygen in, vilket innebär att skolans resultat dippar.
Jag känner till lärare som har fått direktiv av sina rektorer att inte sätta betyg på eleverna förrän dessa har fått tillräckligt många betyg. Detta är helt fel. Låt oss särredovisa de nyanländas betyg på ett positivt sätt. Låt resultaten och metoderna i de skolor som lyckas med de nyanlända spridas över Sverige i stället för att fastna hos en och samma person.
Med detta, fru talman, vill jag önska hela Sverige och alla som sitter här inne en god jul.
I detta anförande instämde Crister Spets (SD).