Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anf. 49 Matilda Ernkrans (S)

Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Är det nu vi ska få veta? Varför slår moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater in på vägen att dra ned på finansieringen för svensk skola när det borde vara tvärtom? Varför har Kristdemokraterna sålt ut hela sin utbildningspolitik för att kunna fördubbla antalet prästutbildade? Och vad fick Sverigedemokraterna för att ge sitt stöd? Sverigedemokraterna skulle ju inte ge någonting gratis. Kommer Sverigedemokraterna att hjälpa Moderaterna och Kristdemokraterna att sätta sexåringar i skolbänken utan att de fått passera den brygga som förskoleklass innebär?

Nåväl, högerpolitik blev det - det är ett som är säkert - och det i ett läge då riksdagen egentligen borde koncentrera sig på att få en ny regering på plats så att den kan lägga fram sin nya politik.

Fru talman! Kunskapsresultaten ska höjas för alla i en trygg skola, och dagens och framtidens kompetensförsörjning ska klaras. Då krävs det långsiktighet och bredare överenskommelser. Det behöver politiken ta ansvar för. Alla kan inte vara överens om allt. Vi ska inte och kommer inte att kunna vara det. Men tillräckligt många av oss behöver kunna komma överens.

Det som lärare, rektorer och forskning har gett oss vid handen, nämligen Skolkommissionens arbete, måste vårdas och utvecklas. Likvärdigheten i svensk skola måste stärkas. Bara på det sättet kan kunskapsresultaten fortsätta att stiga. Det kräver mer av statlig finansiering och statlig styrning för just likvärdighet.

Vi måste fortsätta satsa på lärarna men också på andra yrkesgrupper i skolan, exempelvis elevhälsan, för att ge eleverna den trygga och lärorika skolgång de har rätt till. Trygghet och studiero ska finnas i alla klassrum och på alla skolor. De tidiga insatserna måste också stärkas och fortsätta.

Allt det måste göras för att nå det för oss självklara målet om höjda kunskapsresultat och för att skolan ska bryta mönstret att familjebakgrund fortfarande är förhärskande i fråga om hur väl en elev klarar skolan. Vi behöver kunna enas om att vi ska nå en likvärdig skola som har höga kunskapsresultat, där elevens lärande och bildning står i fokus. Allt annat är ett misslyckande, oavsett om man är socialdemokrat eller liberal.

Till detta övergripande mål ska också läggas andra stora utmaningar vi har att ta oss an. Elever ska klara gymnasieskolan, och skolan ska ge elever goda kunskaper för att få ett jobb eller kunna studera vidare på yrkeshögskola eller högskola. Individens behov av utbildning och bildning genom livet ska vara vägledande i kombination med arbetsmarknadens behov, inte minst de regionala arbetsmarknaderna. Ingen ska hållas tillbaka, men ingen ska heller lämnas efter.

Visst har vi mycket att ta oss an. Och vi är många som frustar av energi för att få sätta igång.

Men mitt i allt detta har vi att ta hänsyn till att en majoritet i riksdagen röstade bort Stefan Löfven och den sittande regeringen, men samma majoritet hade inte en gemensam plan för vad som skulle komma i stället. Det är uppenbart att vi behöver hitta nya vägar för att styra Sverige. Jag för min del tror fortfarande att en mittenregering är det som är bäst för Sverige utifrån gällande valresultat.

Nåväl, det finns ingen ny regering, utan landet styrs av en övergångsregering som i sin tur har lagt en övergångsbudget på riksdagens bord - en övergångsbudget som inte är någon permanent lösning. Den är framtagen efter speciella principer som har förhandlats fram mellan socialdemokrater, miljöpartister, vänsterpartister, centerpartister, kristdemokrater och liberaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! En övergångsbudget tar sig inte an de stora samhällsproblemen med nya reformer. Det är den inte heller avsedd att göra. Övergångsregeringens budgetproposition ger inte uttryck för regeringens eller Socialdemokraternas politiska prioriteringar för framtiden. Den finns därför att viktiga samhällsfunktioner, välfärden och myndigheter ska fungera ungefär som tidigare. Den behövs för att skapa stabilitet och är just en övergångsbudget i väntan på att en ny regering ska tillträda och presentera sin nya politik.

Det är när en budget läggs fram av en nytillträdd regering som vi menar att det är rimligt att som oppositionsparti lämna in motioner. Just nu borde riksdagens arbete koncentreras på att få på plats en handlingskraftig regering, tycker vi.

Fru talman! En nytillträdd regering kommer att snarast behöva lägga fram en extra ändringsbudget med nödvändiga korrigeringar. Det hade gällt om övergångsbudgeten vunnit riksdagens gehör och det kommer att gälla också nu med Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas politik på plats. Vår mycket enkla utskottshantering för att klara beredningskravet av de nya förslagen gav vid handen ett antal misstag, bara hos oss. De har troligtvis rättats till nu under utskottets beredning, men ärligt talat kommer det ju att visa sig först när det ska regeras på de beslut som riksdagen nu fattar. Nog kommer en ändringsbudget att behövas, oavsett en ny regering.

Fru talman! Sveriges elever, studenter, lärare och många fler som finns inom svensk skola skulle inte må bra av att gå tillbaka till den tid då kunskapsresultaten sjönk som en sten. När Moderaterna sist fick igenom sin ekonomiska politik lämnade var fjärde utbildad lärare yrket av annan orsak än pension. 10 000 anställda försvann från skolan.

I dag när vi debatterar budgeten får vi ett smakprov på högerns skolpolitik, nämligen att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna valt att dra bort en halv miljard från området utbildning och forskning - detta jämfört med en avskalad övergångsbudget utan ny politisk riktning.

Med detta hamnar svensk skola i samma hägn av nedprioriteringar som neddragningarna på miljöområdet, på jämställdhet, på arbetsmarknad och på bostadsbyggande. På något annat sätt går det inte att se på detta. Det kan ju inte vara så att det bara är politisk styrning när M, KD och SD ger mer pengar, som ni gör till exempel till försvar och polisen. Men det innebär bara teknikaliteter när man gör stora neddragningar.

Det är klart att det är en politisk styrning både i vad man prioriterar och i vad man drar bort. På utbildningens område är pengar borta som tidigare har gått till stärkt likvärdighet, till fler anställda i lågstadiet och till en bättre arbetsmiljö. På utbildningens område tar ni bort en halv miljard. Det är fakta, oavsett hur mycket ni försöker hävda motsatsen.

Det hade ju varit spännande att vara en fluga på väggen och höra hur man kom fram till en halv miljard mindre pengar till utbildning, eftersom vi vet att Kristdemokraterna ville lägga 1,7 miljarder mer än övergångsbudgeten medan Moderaterna ville ta bort 288 miljoner från övergångsbudgeten. När man sätter sig och förhandlar kommer man simsalabim fram till att man gemensamt sparar halv miljard på utbildningsområdet. Det är alltså mer än vad som var sänkningen från Moderaterna. Bara det är väl en politisk signal som heter duga!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Det är tyvärr inte utbildning som är de här partiernas främsta område att prioritera. Kristdemokraterna har sålt ut hela sin politik. För vad? Mindre barngrupper på förskolan vill de nog gärna säga själva. Men jag kan avslöja en hemlighet. Pengar till mindre barngrupper i förskolan hade nog legat på riksdagens bord nästan oavsett vilken regering som tillträder, för det är det många partier som lovat.

På samma sätt som vi är många partier som lovat fler platser till yrkeshögskola, yrkesvux och universitet, satsning på lärarna och på förskollärar- och lärarutbildning. Kanske var detta svårt att leverera för Moderaterna och Kristdemokraterna, men jag kan drista mig till att säga att det inte hade varit svårt att leverera för socialdemokrater.

Så för vad sålde Kristdemokraterna ut hela sin utbildningspolitik? Inte kan det väl ha varit för de 8 miljoner som kommer att fördubbla antalet präster i Sverige, eller kanske? Det har jag bara hittat i Kristdemokraternas förslag. I så fall är ju det en viktig upplysning till de som röstat på Kristdemokraterna. Visserligen är det ett parti som väldigt sällan talar om skolan, och när man gör det är det oftast genom att ifrågasätta förskollärare och barnskötare. Så lite betydde alltså Kristdemokraternas löfte på utbildningens område.

För att inte tala om Moderaterna som gått till val på att satsa på skolan, men som nu väljer att dra ned på just området utbildning och forskning. Sverigedemokraterna tål också att nämnas i detta sammanhang för de ville också ge mer pengar till området, men det slutade med att de röstade igenom en halv miljard mindre pengar till utbildning och forskning. Så hur ska man tolka det? Det som förenar dessa tre partier är uppenbarligen att när det kommer till kritan får finansiering av utbildning alltid stryka på foten till förmån för skattesänkningar. Det oroar mig för framtiden.

Fru talman! Jag tror att många kloka medborgare förstår att sättet som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har hanterat politiken på under den här hösten är oseriöst. Det hade varit bättre att acceptera övergångsbudgeten och ägna all sin kraft till att se till att en ny regering kan komma på plats, så att den nya regeringen fick lägga fram sin nya politik. Nu blev det inte så. I stället bifölls Moderaternas och Kristdemokraternas förslag med stöd av Sverigedemokraterna i det första steget i budgetprocessen. Det gav budgetpolitiken en annan inriktning, och det är också andra utgiftsramar som har beslutats i det andra steget av budgetprocessen. Det handlar om andra utgiftsramar än dem som vi socialdemokrater har förespråkat. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 16.

Vi socialdemokrater tänker inte bidra till att dra bort en halv miljard på området utbildning och forskning. Vi tänker ägna all vår kraft åt att satsa pengar på svensk skola och utbildning, inte att dra ned på pengar.

Vi tänker lägga all vår energi på att försöka hitta breda överenskommelser och långsiktighet för svensk skola och utbildning för en stärkt likvärdighet, för högre kunskapsresultat, för att stärka lärarna, för trygghet och studiero, för tidiga insatser och för kompetensförsörjning. Det är värden och övergripande mål som förenar såväl socialdemokratin som liberalismen, och det är prioriteringar som vi borde kunna hitta breda majoriteter för i denna kammare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Men den här gången kommer dock en annan ordning att vinna kammarens stöd. Det beklagar jag.

(Applåder)

Anf. 50 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Den budget som nu ska antas är baserad på Alliansens gemensamma politik enligt en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna och innebär 1,2 miljarder till mindre barngrupper i förskolan. Vi höjer anslaget till högre utbildning med 400 miljoner. Vi höjer anslaget till yrkeshögskolan med 250 miljoner. Vi avsätter 100 miljoner för inrättandet av språkförskola, och vi skjuter till 7 miljarder till kommunerna och huvudmännen för att de ska kunna leverera bra verksamhet.

Totalt ökar budgeten för skola och utbildning med 2,38 miljarder jämfört med årets budget. Den budget som Moderaterna och KD har fått igenom betyder att det blir mer pengar till skola och utbildning än vad någon S-V-MP-regering någonsin har levererat.

Anslagen ökar alltså med 2,38 miljarder. Hur, fru talman, kan det i Matilda Ernkrans värld innebära att man drar ned på skolan?

Anf. 51 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag förstår att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är mycket nöjda med den budget som de har drivit igenom i riksdagens kammare. Jag är inte det. Skälet är så enkelt att man bara kan läsa budgeten och titta på sista raden.

Det spelar ingen roll hur mycket de vänder och vrider på det hela; det fattas en halv miljard jämfört med övergångsbudgeten som är avskalad och inte har några nya politiska reformer. Det står minus 501 miljoner kronor, en halv miljard, på området utbildning och forskning. Det spelar ingen roll hur mycket de vänder och vrider på det. Detta är fakta.

Det oroar mig att de återigen har slagit in på en väg där de inte står upp för att finansiera svensk skola. Vad var det egentligen som hände i svensk skola när Moderaterna styrde den ekonomiska politiken senast? Jo, det blev 10 000 färre anställda i skolan, var fjärde utbildad lärare lämnade skolan av annan anledning än pension och kunskapsresultaten sjönk som en sten.

Kan det vara så, Erik Bengtzboe i Moderaterna, att er ekonomiska politik inte går ihop? Man kan inte lova allt till alla och samtidigt sänka skatterna med 15 miljarder. Någonstans måste pengarna plockas ifrån. Senast ni satt vid makten plockade ni pengarna från svensk skola. Den här gången - första gången ni åter får chansen att driva igenom er politik - står det på sista raden att ni har plockat bort en halv miljard, om man jämför med en avskalad övergångsbudget utan politisk riktning.

Det spelar ingen roll hur du vänder och vrider på det hela. De politiska signalerna är tydliga. Ni tänker inte prioritera den svenska skolan så att den blir tillräckligt väl utbyggd. Det är sorgligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

(Applåder)

Anf. 52 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Det tycks ha blivit kutym för Socialdemokraterna att retorik går före politik.

Mellan 2006 och 2014 ökade anslagen till svensk skola. Det vet utskottets ordförande, fru talman. Sanningen är att anslagen nu ökar från 77,9 miljarder till 80,3 miljarder. Hur kan 80 miljarder i Matilda Ernkrans värld vara mindre än 77 miljarder? Hur går den matematiken ihop i Socialdemokraternas värld?

Anslagen till skola och utbildning ökar alltså med 2,38 miljarder. Att skicka signalen till svenska lärare, föräldrar och kommunalråd att vi drar ned är direkt oansvarigt och ohederligt. Och, fru talman, det är ta mig tusan ovärdigt utskottets ordförande.

Anf. 53 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Det är upp till andra att bedöma vad som är ovärdigt och ohederligt. Jag konstaterar dock att det är enkelt att läsa innantill och se var Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna drar ned på finansieringen för framtiden jämfört med övergångsbudgeten och var de ökar.

Det kan verkligen inte vara så att det bara handlar om politiska prioriteringar när ni satsar på försvar och polis och att det ni drar ned på handlar om teknikaliteter och ohederlighet från oss som läser detta. Detta är faktiskt också en politisk signal. På samma sätt som ni drar ned på områden som miljö, jämställdhet, arbetsmarknad och bostadsbyggande plockar ni också bort en halv miljard från området utbildning och forskning. Ni kompenserar heller inte detta med pengar till kommunerna. De går plus minus noll.

(Applåder)

Anf. 54 Roger Haddad (L)

Fru talman! Som Liberalernas ledamot i utskottet hade jag önskat få höra vilka prioriteringar Socialdemokraterna vill göra inför 2019. När jag lyssnade ordentligt handlade det mer om vad Moderaterna och Kristdemokraterna vill göra. Det intresserar mig inte just i denna stund.

Jag har dock en fråga när det gäller kommentaren från utskottets ordförande om tillkännagivandet om att införa en tioårig grundskola. Det lät lite grann i anförandet som att detta bara är något som vi har slängt upp på utskottets bord och vill hafsa igenom och att vi nu skulle utsätta barnen i förskolan för experiment. Detta stämmer dock inte, fru talman.

Allianspartierna har med stöd av Sverigedemokraterna återkommande gjort tillkännagivanden där vi - en majoritet i Sveriges riksdag - har krävt att regeringen ska återkomma med förslag om att införa tioårig grundskola. Förskoleklassen ska göras om till årskurs 1. Förskollärare och lärare i de lägre årskurserna ska fortbildas och vidareutbildas så att de också kan undervisa i grundskolans årskurs 1. Detta gjordes på våren 2015 och ytterligare en gång 2016. Hur förklarar Matilda Ernkrans att de ändå inte har levererat detta förslag?

Anf. 55 Matilda Ernkrans (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Tack, Roger Haddad, för frågan!

Jag tycker att jag gav en väldigt tydlig redovisning av Socialdemokraternas inriktning och vad vi prioriterar i svensk skola.

Jag hoppas att vi har en majoritet i kammaren som kan komma överens framöver. Det kan handla om en ökad statlig finansiering och styrning och förstärkt likvärdighet. Det är så vi får högre kunskapsresultat. Det kan också handla om att stärka lärarna, jobba med trygghet och studiero, förstärka de tidiga insatserna och stärka kompetensförsörjningen. Jag är övertygad om att jag i mitt anförande sa detta inte bara en gång utan flera gånger.

Det som Roger Haddad säger är helt sant: Det kom uppmaningar till den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen att sätta sexåringar i skolbänken och inte låta dem få den brygga mellan förskolan och skolan som förskoleklassen utgör. I förskoleklassen finns pedagoger som är utbildade att möta sexåringar på deras nivå och göra dem redo att kunna sitta still i skolbänken och ta till sig kunskap från det år de fyller sju.

Vi hanterade det genom att faktiskt göra förskoleklassen obligatorisk och ta in detta i skolplikten. Vi tycker att det är en rimlig väg. Detta har börjat gälla från och med denna höst. Det är rimligt, tycker vi, att låta detta få verka i svensk skola. Sedan kan vi utvärdera det och se hur man kan gå vidare framgent.

Jag reagerar när moderater och kristdemokrater säger att man under denna mandatperiod ska ta bort sexårsverksamheten. För faktum kvarstår: Detta är inte möjligt för allianspartierna såvida de inte tar ett aktivt stöd av Sverigedemokraterna. Jag trodde att vi socialdemokrater och liberaler var överens om att inte göra det.

Anf. 56 Roger Haddad (L)

Fru talman! Hundratals förslag från både Alliansen och de rödgröna har passerat kammaren de senaste åren genom att de sverigedemokratiska ledamöterna har råkat inta samma ståndpunkt. Det tycker jag inte är något konstigt.

Detta handlar dock inte om något nytt förslag. Det var vad jag ville säga. Om ordföranden ska angripa oss när det gäller tioårig grundskola måste hon hålla sig till fakta.

Det stämmer inte att kunskapsresultaten har försämrats. De har faktiskt gått upp, vilket är positivt. De är dock sämre än 2015 när vi precis hade haft ansvar för grundskolan. Det är problematiskt.

Internationella studier visar att svenska elever går i skolan under en kortare tid. I andra länder börjar man tidigare. Detta är alltså inget kontroversiellt. Det är vi som avviker, inte de andra länderna.

Vi vill förändra detta genom att göra om förskoleklassen till årskurs 1. Erkänn, Matilda Ernkrans, att ni har stoppat och fördröjt denna viktiga reform!

Anf. 57 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Vi har nu en obligatorisk förskoleklass som en del av skolplikten. Där kan vi fortfarande tillvarata den mycket viktiga och professionella pedagogik som finns där man möter sexåringarna och gör dem redo för första klass så att de kan ta till sig kunskap på ett bra sätt. Jag tycker att detta är ett rimligt sätt att hantera de olika önskemål och underlag som finns i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Det som kvarstår är att Moderaterna och Kristdemokraterna - och nu sällar sig även Liberalerna till denna grupp - har lovat att ta bort sexårsverksamheten under denna period. På grund av den parlamentariska situationen i Sveriges riksdag kan man bara göra detta genom ett aktivt stöd från Sverigedemokraterna.

Denna väg trodde jag inte Sverige skulle vandra. Jag hoppas att det är så och att Socialdemokraterna och Liberalerna även fortsättningsvis är överens om det.

(Applåder)

Anf. 58 Jimmy Loord (KD)

Fru talman! Tack för ditt anförande, Matilda Ernkrans! Men jag blir lite förvånad över det höga och delvis nedlåtande tonläge som du använder dig av.

Det har gjorts en redogörelse för de satsningar som vi faktiskt gör på skolområdet. Men jag ska komma till min fråga och delvis göra ett konstaterande. Samhället är större än politiken. Civilsamhället gör stora insatser för samhället, och kyrkorna är en viktig del av civilsamhället. Arbetsmarknaden är god. Goda insatser görs.

Min fråga, Matilda, är: Varför talar du så nedlåtande och hånfullt om teologiutbildningarna? Är inte civilsamhällets aktörer viktigare än så?

Anf. 59 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag har inte över huvud taget lagt in någon värdering i fråga om teologiutbildningarnas vara eller inte vara. Det tycker inte jag är min uppgift, eller jag vill inte ta på mig den uppgiften. Däremot har jag konstaterat att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna gör en ansenlig höjning av anslaget till tre av våra teologihögskolor som utbildar präster.

På riktigt är min fråga till Kristdemokraterna: Är detta den vinst som ni tycker att ni har kammat hem i den förhandling som partierna hade när de skulle komma överens om hur budgeten skulle läggas fram? Ni kristdemokrater tyckte ju att vi skulle satsa 1,7 miljarder mer än övergångsbudgeten på utbildningens område. Och ni bestämde er för att tillsammans med Moderaterna lägga er en halv miljard under övergångsbudgeten på detta område.

Det enda som urskiljer sig i Kristdemokraterna förslag - sådant som jag inte kan hitta i några andra motioner och som jag kan tänka mig att ni faktiskt fick slåss lite för - är förslaget om att ansenligt höja stödet till teologihögskolorna.

Det är naturligtvis upp till Kristdemokraterna, men var det verkligen värt att sälja ut hela er utbildningspolitik för detta? Är det Kristdemokraternas bedömning att det viktigaste för de kommande åren är att vi fördubblar antalet prästutbildade? Den bedömningen får stå för er. Det är ni som har gjort den. Jag bara undrar, och jag tror att fler undrar: Var det detta som ni gick till val på? Var det detta som Kristdemokraterna lovade när det gäller utbildningspolitiken? Detta är ju den stora seger som ni har vunnit.

Anf. 60 Jimmy Loord (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Matilda Ernkrans! En av de riktigt stora vinsterna i den budgetreservation som vi har gjort är den stora satsningen för att minska barngrupperna. 55 procent av de yngre barnen i våra barngrupper är i barngrupper som är på tok för stora. Förskolepedagoger tvingas ibland att välja det näst sämsta eftersom tiden och resurserna inte räcker till. Jag är stolt och glad över att vi nu kan göra denna satsning.

Men jag ska återkomma till min första fråga. Kyrkorna och civilsamhället har gjort stora insatser nu under de år när vi har haft en stor invandring. De har tagit ett stort ansvar i integrationsarbetet. Arbetsmarknaden är god. Jag anar fortfarande en lite hånfull ton vad gäller denna satsning. Jag undrar varför, Matilda.

Anf. 61 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag vänder mig bestämt mot att det läggs på toner i hur jag uttrycker saker. Jag har inte använt någon hånfull ton. Jag lägger ingen värdering över huvud taget på hur många platser det ska finnas på teologiutbildningen eller inte. Det tycker jag inte är min sak. Däremot konstaterar jag att det har varit en oerhört viktig fråga för Kristdemokraterna i utbildningspolitiken. Då är det bra om Kristdemokraterna står för det.

Barngrupperna är på tok för stora - det håller jag med om. Det var därför mitt parti lovade, och fortsätter att lova, att göra miljardinvesteringar i svensk förskola och skola under de kommande åren. Vi behöver göra det för att kunna minska barngrupperna.

Det finns ett problem med den politik som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna nu har lagt fram. Man kan titta på de 290 kommunerna. Ni drar bort ett antal riktade statsbidrag, och så lägger ni på lite generella statsbidrag. Men summa summarum blir det noll. Kommunerna kommer inte att få en krona mer för att lösa detta. Det är ett problem.

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: Än en gång vill jag påminna ledamöterna om att vi använder både förnamn och efternamn vid tilltal och inte du vid tilltal.)

Anf. 62 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Det är en enorm frustration över att Socialdemokraterna inte får igenom sitt budgetförslag. Det har gått som ett mantra genom alla dessa utskottsdebatter. Nu sällar sig också Matilda Ernkrans till det sällskapet.

Det borde inte komma som en överraskning hur Sverigedemokraterna ställer sig. Vi har konsekvent gjort så här sedan hösten 2014. Så sent som förra året ställde sig Sverigedemokraterna bakom en annan budget i en avgörande omröstning. Den omfattade även utgiftsområde 16.

Det som också är märkligt är att Matilda Ernkrans ständigt i sitt anförande refererar till pengar, som om mer pengar till verksamhet vore det enda receptet för att skapa en bättre skola. Vi har väldigt svårt för detta. Också politikens inriktning måste vara viktig. Om man lägger mer pengar i en budget utan att ändra politikens inriktning blir det som att köra på samma spår som man tidigare har gjort trots att det inte har resulterat i vad man önskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Min fråga till Matilda Ernkrans är: Är Matilda Ernkrans nöjd med den utveckling som har skett långsiktigt i svensk skola, från 70talet och framåt? Är Matilda Ernkrans nöjd med detta? Är det därför som Socialdemokraterna inte presenterar mer skarpa förslag? Och är det därför de väljer att inte diskutera med andra parter i riksdagen för att säkerställa att de har stöd när det väl är dags för budgetvoteringen?

Anf. 63 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag får nog drista mig att rätta ledamoten på en punkt. Det finns ett förslag från en övergångsregering om en övergångsbudget. Som jag sa i mitt anförande innehåller den budgeten inte regeringens och inte Socialdemokraternas inriktning för framtiden. Den är till sin form en avskalad budget som ska ge största möjliga utrymme för en ny regering att lägga fram sin nya politik.

Detta tycker vi socialdemokrater hade varit det mest rimliga och mest seriösa sättet att hantera den parlamentariska situation som Sverige nu befinner sig i. Vi har inte någon regering på plats. Den vi hade röstades bort av en majoritet som uppenbarligen inte hade en gemensam plan för hur man skulle få till en regering igen. Jag tillhör dem som i detta parlamentariska läge fortfarande anser att en mittenregering är det bästa för Sverige.

När regeringen är på plats och budgeten läggs fram är det rimligt att de partier som är i opposition lägger fram sina förslag. Det är det vi står för.

Sedan är det inte så att Socialdemokraterna lever i ett vakuum. Vi tar intryck av de människor som kan skolan. Vi har en god grund för politiken i och med Skolkommissionen - det var lärare, rektorer och forskare. De var väldigt tydliga med att vi, om vi ska klara det som är skolans utmaningar, gemensamt behöver ställa upp med mer av statlig finansiering och mer av statlig styrning för likvärdighet. Det är det vi grundar våra beslut och ställningstaganden på, till skillnad från Sverigedemokraterna.

Anf. 64 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Jag noterar att jag inte fick svar på min fråga. Men det är uppenbart att Matilda Ernkrans har en helt annan uppfattning om hur den demokratiska processen i en kammare ska se ut.

För oss sverigedemokrater är det givetvis viktigt att leverera resultat och att detta leder fram till en bättre skola. Då är det så att om vi när vårt eget budgetförslag har fallit har att välja mellan två budgetförslag där det ena förslaget inte kommer att leda till bättre resultat och det andra har en helt annan inriktning på politiken, då är valet i det läget ganska enkelt för oss sverigedemokrater. Då väljer vi det förslag som för politiken framåt och som ändrar inriktningen på en politik som vi anser har varit dålig under ganska lång tid.

Anf. 65 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Tack för Sverigedemokraternas tydlighet! Er partiledare har ju haft väldigt hög svansföring efter valet och sagt att Sverigedemokraterna inte kommer att ge sitt stöd gratis till någon. Då kan vi läsa det Sverigedemokraterna vill göra. Ni vill till exempel spara 1 ½ miljard på det som är till stärkt likvärdighet - det som gör att byggnadsarbetarens son eller kanske barnet med invandrade föräldrar faktiskt får en chans och möjlighet att klara skolan och höja sina kunskapsresultat med det finurliga att alla höjer sina kunskapsresultat. Det vill ni ta bort 1 ½ miljard från. Det vill inte vi socialdemokrater, och det finns inte med i övergångsbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Däremot kan man notera att i M-KD-förslaget tar man bort en halv miljard som har gått till stärkt likvärdighet. Det räckte uppenbarligen, om jag ska förstå det här rätt, med den anpassningen från Moderaterna och Kristdemokraterna för att ni här skulle ta den ställning som faktiskt innebär att vi sparar en halv miljard på svensk skola.

(Applåder)

Anf. 66 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Svensk skola var en gång i tiden en förebild för flertalet andra västeuropeiska länder. Efter ett halvsekel av nedmontering är denna status sedan länge borta. I stället för att vårda och utveckla ett välfungerande system blev skolan under lång tid en experimentverkstad för klåfingriga socialister, där läxor, betyg och disciplin ifrågasattes och där alla elever skulle stöpas i en och samma form. Det blev viktigare att diskutera driftsformer och genuspedagogik än att fokusera på kunskapsuppdraget. Inte heller blev det bättre av att man lät kommunerna överta huvudmannaskapet för skolan.

Jag vill på inget sätt svartmåla svensk skola. Det finns väldigt många skolor som är mycket bra, och det finns många engagerade och drivna lärare. Men stödet, uppbackningen, visionerna och ambitionerna från politiskt håll saknas i mångt och mycket, och de brister som vi ser i svensk skola är synnerligen allvarliga.

Sverigedemokraterna har i sin budgetmotion avseende utgiftsområde 16 lagt fram en rad förslag för att stärka lärarrollen, lärarutbildningen, skolresultaten och arbetsmiljön. Det är givetvis omöjligt att på så här kort tid gå igenom och ge en fullständig bild av vad vi för fram, men jag tänkte i alla fall lyfta fram några punkter där vi sverigedemokrater efterlyser kraftfulla åtgärder.

En grundläggande förutsättning för att lära är att det är lugn och ro i klassrummet. Så ser det inte ut i dag på de flesta håll. För något år sedan kartlade Skolinspektionen arbetet med att skapa studiero i grund- och gymnasieskolan. Resultatet var nedslående. Nästan 50 procent av eleverna upplevde att de stördes på lektionerna, och var fjärde grund- och gymnasieskola lyckades inte skapa en skolmiljö som präglades av studiero. Lärare slår larm om att undervisningstid får tas i anspråk för att skapa lugn och ro innan lektionen kan börja.

Det är sällan de allra bästa eleverna som drabbas av detta, utan det är oftast de elever som har allra störst behov av stöd. I värsta fall tappar eleverna sin lust till lärande. Nyfikenheten förbyts till olust. Skoltröttheten slår till. Ansträngningarna minskar. Så här kan det inte fortsätta.

Men det är inte bara bristande studiero som är alarmerande. En fjärdedel av lärarna sa i den aktuella rapporten att de utsatts för våld eller hot. Anmälningarna om våld och hot har ökat, till och med fördubblats, mellan 2012 och 2017. Det har gått så långt att det till och med har startats en debatt om införande av larmbågar i svenska skolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Droger är vanligt förekommande även på skolor. Hedersrelaterat våld är i dag vardagsmat. Det präglas av att unga kvinnor förbjuds träffa sina kompisar. Bröderna står och vaktar när skolan är slut och ser till att systrarna inte träffar fel personer. Inte på någon annan arbetsplats hade vi accepterat detta.

Just därför lägger Sverigedemokraterna fram en rad förslag för att stärka tryggheten och studieron på skolorna:

Vi vill se ett stärkt rektorsansvar.

Vi vill införa jourskolor och jourklasser dit den som mobbar eller trakasserar andra flyttas i syfte att ändra sitt beteende.

Vi vill se pliktskolor där elever som utreds för mycket grov brottslighet placeras.

Vi vill att lärare och annan skolpersonal får obligatorisk fortbildning i hedersproblematik och att dessa inslag stärks även i lärarutbildningen.

Vi vill införa skriftliga ordningsomdömen och att frånvarostatistik ska föras in i slutbetyget.

Den svenska skolan måste också lyfta sina ambitioner. Sverige ska vara en kunskapsnation, där skolans primära fokus ska och måste vara kunskapsuppdraget. Om Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt land måste man också ha höga förväntningar på eleverna. Forskning visar också att ju högre förväntningar man har på eleverna, desto bättre resultat får vi.

Det har emellertid under lång tid sett helt annorlunda ut. I dag är det alldeles för många elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Det är till och med värre än så: Elever som lämnar grundskolan med godkända betyg får också i många fall med sig beskedet när man kommer till gymnasieskolan att betygen inte räcker till. Man har alltså inte tillräckliga förkunskaper för att klara av studier på gymnasieskolan. Det är ytterst allvarligt om betyget man får inte motsvarar de kunskaper man har. Gymnasieskolan har därmed också i många fall förvandlats till en reparationsverkstad för bristande förkunskaper från grundskolan. I längden är detta helt ohållbart.

Politikens inriktning måste förändras. Kraven i grundskolan måste öka. Gymnasieskolan måste knytas närmare till högskola och universitet liksom till arbetsmarknadens behov. Studie- och yrkesvägledningen måste stärkas. I stället för att diskutera stress, betygshets, läxfri skolgång och längre sovmorgnar måste den politiska debatten handla om att säkerställa höga kunskapsnivåer.

Skolan måste också bli bättre på att möta elevers olika behov. Särbegåvade barn ska mötas med ökade utmaningar, och de elever som har det svårare måste få mer hjälp i ett mycket tidigare skede. Vi förespråkar därför exempelvis nivågruppering i matematik, svenska och engelska från årskurs 4.

Vi sverigedemokrater menar också att det är förödande för kunskapsinhämtandet att nyanlända elever alldeles för snabbt kommer in i reguljära klasser. En framgångsrik skolgång förutsätter också att man kan tillgodogöra sig utbildningen. Där är kunskaper i svenska helt avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Vi vill därför inrätta en obligatorisk förberedelseskola för dessa elever, varifrån de slussas in i vanlig klass först när de behärskar språket så pass väl att de fullt ut kan tillgodogöra sig utbildningen. Det borde vara ganska uppenbart att om man inte behärskar språket har man också svårt att tillgodogöra sig utbildning och kan därmed inte heller leverera resultat. Här har dock andra principer än kunskapsuppdraget varit helt ledande.

Vi vill också stärka Skolinspektionen för att säkerställa att svensk skola upprätthåller en hög kvalitet. Vi vill att Skolinspektionen ska göra fler kontroller och fler oregelbundna kontroller. Skolinspektionen ska också agera kraftfullt mot skolor som inte lever upp till de krav som ställs, som brister i utbildningskvalitet eller där hot, sexuella trakasserier och mobbning inte åtgärdas trots anmärkningar.

Fru talman! För att Sverige ska kunna vara en världsledande kunskapsnation måste rekryteringen av lärare stärkas och lärarrollen renodlas. I dag är det alldeles för låga intagningskrav till lärarutbildningen. Många lärarstudenter väljer också att hoppa av utbildningen eller jobba med annat än undervisning efter examen. Tänk om vi vore mer som Finland, där läraryrket har precis samma attraktiva status som läkaryrket! Det skulle vara någonting.

I stället har läraryrket nedmonterats under lång tid. Löneutvecklingen har släpat efter. De bästa studenterna väljer bort läraryrket för andra utbildningar. Ordningsproblem i svensk skola avskräcker folk från att bli lärare. Vi sverigedemokrater ser ett starkt behov av ämneskunskaper, något som har fått falla undan i lärarutbildningen, och tydligare och fler karriärvägar för lärare så att man också har någonting att sträva efter i sin yrkesroll.

Vi ser också att lärarrollen har utvecklats till något helt annat än den borde vara. Läraren har blivit någon sorts extra socialsekreterare. Det är viktigt att renodla lärarrollen, och just därför föreslår vi rejäla anslag för att förstärka så kallad stödpersonal i skolan. Det kan handla om it-personal, administrativ personal och vaktmästeri eller personal inom elevhälsan såsom kuratorer, sjuksköterskor, skolläkare och skolpsykologer. Allt detta för att avlasta lärarna så att de kan fokusera på själva syftet med lärarrollen.

Övriga större satsningar som vi lyfter fram i vår motion är bland annat att vi vill slopa karensavdraget för personal inom förskola, grundskola och fritidsverksamhet. Vi vill införa ett stimulansbidrag för att upprätthålla näringsrik och högkvalitativ mat i både förskola och grundskola. Vi vill också ge ökat stöd till glesbygdsskolor. Detta är bara några av de punkter som vi för fram.

Med allt detta sagt är det vår bestämda uppfattning att Sverige behöver en ny kurs, en ny färdriktning, en ny skolpolitik och en ny inriktning för densamma. Vårt anslag överstiger den ram som kammaren antagit. Därför kan vi inte yrka på någonting, utan vi hänvisar till och står bakom det vi säger i vårt särskilda yttrande.

I detta anförande instämde Michael Rubbestad och Robert Stenkvist (båda SD).

Anf. 67 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! I sitt anförande säger Patrick Reslow att vi inte ska tala om stress utan om kunskap. I en tid när den psykiska ohälsan växer, inte minst bland unga flickor, och när elever i gymnasieskolan bränner ut sig vill Patrick Reslow att vi inte ska tala om detta problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! En elev som mår dåligt kan inte tillgodogöra sig den undervisning och den kunskap som är skolans primära uppgift. En människa är en helhet - fungerar inte hälsan fungerar inte heller inlärningen.

Miljöpartiet menar att vi måste ta tag i den psykiska ohälsa som drabbar barn och unga. Det handlar om insatser för en köfri barn och ungdomspsykiatri och om en förstärkt elevhälsa. Men det handlar också om att se över hur skolans system är utformade och till exempel ersätta kursbetyg i gymnasiet med ämnesbetyg så att man inte konstant bedöms och betygsätts efter sin sämsta prestation.

För Miljöpartiet är frågan om elevers psykiska ohälsa en central del i att höja kunskapsresultaten. Jag vänder mig därför skarpt mot att ställa psykisk hälsa mot strävan efter kunskap.

Anf. 68 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Annika Hirvonen Falk klyver ord i sin replik. Jag har inte sagt att man inte ska tala om stress. Jag har sagt att det läggs alldeles för stort fokus på bland annat stress i stället för på kunskapsuppdraget.

Annika Hirvonen Falk har själv bistått en politik som har bidragit till att öka stressen i skolan eftersom man inte har studiero och det inte råder lugn och ro i klassrummen. Det är en politik som inte har främjat betyg på ett tidigt stadium, utan betyg kommer som ett stressmoment i ett sent skede av skolgången. Mobbning tillåts för att man inte gör tillräckligt mycket åt det från skolans sida, för att man inte tar krafttag och skiljer mobbarna från dem som mobbas utan låter dem gå kvar i samma skola och möta varandra. Det är klart att det skapar stress.

Fokus måste vara på kunskapsuppdraget. Om vi klarar kunskapsuppdraget, renodlar lärarrollen och ser till att det råder lugn och ro i klassrummen är jag säker på att Annika Hirvonen Falk kommer att se att stressen minskar.

På en punkt vill jag gärna ge Annika Hirvonen Falk rätt, och det är i fråga om hennes syn på ämnesbetyg. Jag tror också att kursbetygen har varit en stressfaktor och att en övergång till ämnesbetyg kommer att göra det betydligt bättre, inte minst på gymnasiet. Där kan man i dag se exempelvis att den som inte klarar Matte 1 genast hamnar i uppförsbacke på Matte 2, för att inte tala om Matte 3, i stället för den långa process som vi hade tidigare när vi hade ämnesbetyg.

I övrigt tycker jag att Annika Hirvonen Falk går ett steg för långt när hon säger att jag har sagt att vi inte ska tala om stress. I själva verket säger jag att det finns andra faktorer som måste prioriteras från politikens sida än bara läxfrihet, betygsfrihet och stress.

Anf. 69 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Nu satt jag ju inte i utbildningsutskottet förra mandatperioden, men jag har nog aldrig hört en utbildningspolitiker som bara fokuserar på läxfrihet och stress. Tvärtom har jag hört många som menar att det här hänger ihop.

Vi måste arbeta mot den psykiska ohälsa som faktiskt är ett av hindren för att elever ska prestera i skolan. Miljöpartiet har gjort ett aktivt arbete för att motverka mobbning och sexuella trakasserier. Också här skiljer vi oss från Sverigedemokraterna i kunskapen om maktstrukturer kopplade till exempelvis destruktiva maskulinitetsnormer, sexualisering och sexualiserat våld och insikten att det hänger ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Betyg på ett tidigt stadium har utvärderats och forskats på, och forskningen visar att det har motsatt effekt på kunskapsutvecklingen för dem som presterar sämst i skolan och inga fördelar för dem som presterar bäst.

Anf. 70 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Det finns också internationell forskning som visar att betyg om man använder dem från ett tidigt stadium blir en naturlig del i skolarbetet och inte upplevs som någonting konstigt alls.

Problemet uppstår om vi börjar ge betyg i årskurs 6, 8 eller 9. Då blir det i ett sent skede, där man är i ett annat utvecklingsstadium. Det leder automatiskt till ökad stress. Men om betyget är med från början, om man redan från början får betyg eller skriftliga omdömen, blir det en naturlig del i skolarbetet.

Där skiljer vi oss tydligen helt och hållet åt. Miljöpartiet har under lång tid varit med och stött regeringar som har en helt annan syn på till exempel betyg och betygens nödvändighet i svensk utbildning.

Anf. 71 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman och kära riksdagskollegor! Skollagen slår fast att utbildningen inom den svenska skolan syftar till att främja alla elevers utveckling och lärande samt ge livslång lust att lära. Skollagen föreskriver att utbildningen ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas, och att hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov.

Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen med utbildningen. Det är vackert. Det är så det bör vara i skolan - alla barn får en chans. Men sådan är tyvärr inte verkligheten i dag.

Fru talman! Låt mig ge ett exempel från min hemkommun Malmö, ett exempel som tyvärr inte är unikt i Sverige.

Värner Rydénskolan är uppkallad efter Sveriges utbildningsminister för hundra år sedan. På Värner Rydénskolan uppnår mindre än hälften av eleverna behörighet till gymnasiet, och då har nyanlända barn redan räknats bort. Det är en skola som utbildar till utanförskap, för vi vet att skolmisslyckande leder till arbetslöshet, ohälsa och ofrihet.

Tänk dig själv att stå där på morgonen på ditt barns första skoldag. Du håller ditt barn i handen, ditt barn som är det viktigaste du har och som du nu ska lämna över i en ny värld - en värld där barn ska få de kunskaper de behöver, där de förhoppningsvis får vänner för livet och där de kommer att spendera de flesta vakna timmar under de år då de formas som människor. Tänk då att veta att du lämnar över ditt barn till en skola där inte ens hälften lyckas. Tänk dig den känslan för en förälder!

Det är provocerande. Det gör mig faktiskt både förbannad och ledsen när jag tänker på de tusentals barn som aldrig får den möjlighet att ta sig fram i livet som de borde ha, barn som får veta av sina lärare att i den klass de går i kommer bara fem elever att komma in på gymnasiet. Det är barn som själva säger att de som nu har fått makten faktiskt måste göra något. Och de har rätt - vi måste göra något.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Varenda svensk skola måste kunna erbjuda en skolgång som ger barnen förutsättningar att ta del av samhällets alla möjligheter. Alla barn måste ges de kunskaper som krävs för att ta ett jobb eller skapa jobb och därigenom säkra sig en egen försörjning. Alla barn måste få nycklarna till den frihet det är att kunna tolka sin omvärld och själv kunna bestämma över sitt liv.

Och nej, det är ingen ursäkt att en skola ligger i ett socialt utsatt område. Det kan vi som samhälle inte acceptera som ursäkt för skolmisslyckanden. Hela grunden för den svenska skolan är att ett barn ska kunna lyckas oavsett var hon är född och oavsett vilka föräldrar livets lott har gett henne.

Ändå har detta accepterats av det svenska skolsystemet - från kommun till skolverk och skolinspektion. För de låga resultaten är ju kvar, och enligt granskningarna av skolan är allting grönt. Men hur kan vi som samhälle tycka att en skola gör allting rätt när den inte ger barn en framtid?

Fru talman! Låt mig understryka att detta inte är en kritik av lärarna eller annan personal på de utsatta skolorna runt om i Sverige, som kämpar varje dag för att lyckas. Det är en kritik av alla nivåer av beslutsfattande och utveckling som inte lyckats bättre, inklusive oss i denna kammare. Det är dags att ta eleverna som utgångspunkt när vi utvecklar skolpolitiken. En kommande regering har som sitt främsta uppdrag inom skolpolitiken att säkra att alla barn i Sverige får en ärlig chans, oavsett var de bor.

Ska vi lyckas krävs insatser på alla nivåer som utgår från elevens behov. Det är vad Centerpartiets politik gör. Därför vill vi ha hög kvalitet i förskolan. Den långsiktiga målsättningen måste vara en utbyggd förskola och att fler barn ska få möjlighet att delta i förskoleverksamheten, inte minst de barn som i dag inte har samma tillgång till det svenska språket i hemmet.

För att höja kvaliteten och få fler kompetenta pedagoger i verksamheten behöver vi införa karriärtjänster, och kompetensutvecklingsgarantin måste även gälla pedagoger i förskolan. Det bör även vara lättare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare under den tid de arbetar i förskolan.

Ett bra sätt att nå barn till nyanlända föräldrar är att erbjuda integrationsförskola, där förskoleverksamheten bedrivs parallellt med sfi-undervisning för föräldrarna. Försök har gjorts i vissa stadsdelar i Stockholm, med bra resultat. Detta bör utvidgas till fler delar av landet.

Det är också viktigt att resurser går dit där de behövs, varför de riktade statsbidragen måste ses över och bli färre. Det skulle ge mer fokus på verksamhet och mindre på administration.

Det är såklart också viktigt att vi talar om den viktigaste delen av samhällets verktygslåda för att ge alla barn samma möjligheter i livet, nämligen lärarna. Det finns ett stort behov av att höja läraryrkets status. Därför måste det skapas förutsättningar för fristående lärarutbildningar, kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling, kollegialt lärande samt minskad detaljstyrning i skolan. Det behövs också tydliga karriärvägar för lärarkåren, skickliga skolledare som leder det pedagogiska utvecklingsarbetet och mer klassrumsnära forskning.

Fru talman! Det råder i dag stor brist på lärare, och bristen kommer att öka de kommande åren. Samtidigt finns det pensionerade lärare och många lärare som arbetar i skolan utan lärarlegitimation men i många fall med lärarutbildning och stor kompetens. Mot bakgrund av detta bör kravet på lärarlegitimation slopas under fem år. Annars skapar vi en ohållbar situation för skolledare, lärare och elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

För högpresterande personer med en annan examen än en pedagogisk måste det finnas goda möjligheter att snabbt läsa in den pedagogiska kompetens som behövs för att bli lärare. Jag och Centerpartiet vill därför utöka och bredda de kompletterande pedagogiska utbildningarna och bygga ut Teach for Sweden.

Fler enskilda aktörer måste också få möjlighet att bedriva fristående lärarutbildning. Det är i dag svårt i praktiken. Man måste ha tillstånd att utfärda lärarexamen även om man bara vill ge exempelvis kortare påbyggnadsutbildningar. Jag och Centerpartiet vill därför att regelverket för enskilda utbildningsanordnare ses över i syfte att öppna för fristående lärarutbildningar.

Vidare vill vi ha en tydlig och långsiktig satsning på ett nationellt digitalt lärarlyft. Lärarutbildningarna måste ta in det digitala perspektivet i alla relevanta ämnen, och lärare och skolledare måste få en kontinuerlig uppdatering i digitalt lärande.

Fru talman! Jag vill se ett tydligt och utökat statligt ansvar för hur lärare och skolledare kontinuerligt under sin karriär kan utvecklas och få tillgång till kompetensutveckling. Vi i Centerpartiet vill införa en statlig kompetensutvecklingsgaranti för en garanterad högkvalitativ och relevant kompetensutveckling. En sådan garanti stärker lärarnas möjligheter att ta del av klassrumsnära fortbildning och utvecklas i sin profession.

Lönenivån inom läraryrket är såklart viktig för yrkets attraktivitet, precis som karriärmöjligheterna. Med ett karriärsystem för förskollärare, lärare och skolledare kan vi både öka kompetensen och höja lönerna på området. I ett första steg mot ett tydligt karriärsystem för lärare vill Centerpartiet se en utökning av antalet karriärtjänster.

För att göra det möjligt för lärare att vara lärare och ägna sig åt sitt pedagogiska uppdrag, för elevernas skull, vill Centerpartiet att det införs lärarassistenter. Denna nya yrkesgrupp ska, förutom att ägna sig åt att stödja lärare i kringarbete som rör administration, teknik, etcetera, också kunna vara ett stöd i själva undervisningen.

Fru talman! Det är väldigt viktigt att skolan hänger ihop med arbetsmarknaden. Skolan ska ge en stabil grund för elevernas kommande etablering på arbetsmarknaden. Därför är utbildningsväsendets koppling till arbetsmarknaden av central betydelse.

Centerpartiet föreslår ett antal reformer för att stärka denna koppling. En tvåårig yrkesskola bör inrättas, gymnasiets introduktionsprogram bör stärkas och studie- och yrkesvägledarnas roll bör ses över och stärkas. Därtill behöver det bli fler lärlingsutbildningar och yrkescollege för att säkra att alla människor kan gå från utbildning till jobb.

Genom nästa utbildningsnivå, yrkeshögskolans utbildningar, förses företag med kompetent arbetskraft, och de studerande får en utbildning som i hög grad leder till arbete. Därför måste yrkeshögskolan, med sina i dag relativt små resurser, stärkas och byggas ut. Detta är en prioriterad uppgift för den kommande regeringen. När det gäller att erbjuda kompletterande utbildning inriktad mot ett specifikt yrke har just yrkeshögskolan en viktig roll att spela, oavsett om det handlar om personer som precis gått ut gymnasiet eller personer som vill komplettera sin utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Vi måste ha högre kvalitet i utbildningen på alla nivåer. Vi måste ha en mer internationell utbildning, och vi måste säkra att kompetensen hos lärarna blir högre. Vi måste säkra att alla barn faktiskt får den utbildning de förtjänar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Christensson (C).

Anf. 72 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Vi är här för att debattera utbildningsväsendets utgiftsområde 16 eller, som det kallas i folkmun, servettskiss från den yttersta högern.

Svensk politik befinner sig i ett mycket märkligt läge. Samtidigt som den mediala bilden fokuserat på den knepiga parlamentariska situationen har det politiska innehållet hamnat i skymundan. Den parlamentariska situationen är tydlig. De rödgröna partierna samlade störst förtroende efter valet den 9 september. Före detta Alliansen blev näst största före detta block, och tyvärr ökade stödet för extremhögern.

Men oavsett mandatfördelning och politiska spel är uppgiften för oss som landets högsta förtroendevalda att se till att statens budgetramar hanteras på ett seriöst och ansvarsfullt sätt. Den nuvarande budgetsituationen kan inte kallas vare sig seriös eller ansvarsfull och har redan fått konsekvenser för verksamheter runt om i landet.

Låt mig vara tydlig, fru talman. Den övergångsbudget som lades fram av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är inte en idealisk budget för någon av oss. Men på grund av den parlamentariska situation Sverige befinner sig i just nu är det den budgeten som borde ha röstats igenom av samtliga anständiga partier som vill nå fram till en lösning utan att under tiden sätta vare sig myndigheter eller övriga samhällsfunktioner i ett pressat läge.

Det är därför med sorg jag kan konstatera att en minoritet i Sveriges riksdag bestående av konservativa partier med ett aktivt stöd av extremhögern, samma konstellation som också drev på för att fälla det största regeringsunderlaget, fått igenom sitt budgetförslag i riksdagens kammare.

Fru talman! Det är inte något nytt att ytterkantshögern, bestående av moderater, kristdemokrater och extremhögern, alltid har satsat mindre på den svenska skolan. Jag behöver inte nämna de åtta år då Alliansen satt vid makten, då skattesänkningar alltid gick före satsningar på vår välfärd och vår skola.

I de fall dessa högerpartier mot förmodan lagt mer resurser har det snabbt kunnat konstateras att det har varit luftslott, alternativt för dåligt planerade förslag, vilket kommer att ta många år att reparera. I många fall har satsningarna dessutom syftat till att skapa en skola som inte längre utgår från principer om likvärdighet och jämlikhet.

Hur ser det då ut i det nuvarande budgetförslag som har lagts fram?

Förskolan har i dag ett uppdrag att stödja barn i deras språkutveckling, både på barnens modersmål och på svenska, för de barn som är nyanlända. Här menar högern att det finns forskning som visar att förskolor där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska inte har lyckats med sitt uppdrag, utan att ge några som helst exempel på vilken forskning som konstaterar sådant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Man säger vidare: "För de barn som aldrig eller mycket sällan möter svenska språket i hemmet behövs en särskild språkförskola för att de ska kunna svenska när de börjar skolan." Jag tror att vi träffar människor i separata världar. Barn i den åldern har otroligt lätt för att lära sig ett språk.

Att förskolans personal i dagsläget har det tufft och går på knäna på grund av att det är för lite personal är ett faktum. Att det ibland kan behövas tillfälliga lösningar för att ge samtliga barn, inklusive nyanlända, en bra förskolegång är också ett faktum och inget märkligt.

Men låt oss vara ärliga: Detta förslag handlar inte om att vare sig hjälpa nyanlända barn att lära sig språket - deras familjer har dessutom splittrats på grund av den migrationslagstiftning som samma partier står bakom - eller att hjälpa förskolan i dess uppdrag att stödja deras språkutveckling för att de ska kunna komma vidare i skolan. Det handlar om att separera barn i så tidig ålder som möjligt. Tvärtemot det man säger visar forskningen att de barn som separeras i tidig ålder får en känsla av att de inte är som alla andra. Detta är ord som jag tagit från Skolverket och som publicerades för tre månader sedan. Där konstaterar man detta faktum.

Men trots detta fortsätter det yttersta högerblocket med ett hafsverk som inte ens kommer att genomföras under denna mandatperiod eftersom det kommer att ta för lång tid att utreda det. Förhoppningsvis får vi en annan regering innan dess.

Sedan kommer vi till nästa budgetpost, där samma ytterkantsblock satsar på att förbereda ett införande av tioårig grundskola. Förskoleklassen skrotas och omvandlas till klass 1. En mycket viktig övergång mellan förskolan och grundskolan slopas därmed.

Det finns mycket att säga om införandet av den tioåriga grundskolan. Men att denna satsning dessutom enbart består av fortbildningsinsatser för personalen i förskoleklassen är skrattretande - inte för att förskoleklassens personal inte behöver fortbildning, tvärtom, men för att förskoleklassen med så här kort varsel och med den lärarbrist som råder i dag inte kan tackla den utmaning vi står inför samtidigt som man inför tioårig grundskola.

Låt mig citera Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund: "Hur ska undervisningen öka när lärare saknas?" Hon nämner även att högern sänker skatten för höginkomsttagare men konstaterar att medianlönen bland grundskollärare ligger på 32 900 kronor i månaden, det vill säga ungefär 10 000 kronor lägre än vad som krävs för att få skattelättnader av den yttersta högern.

Sedan Vänsterpartiet började budgetförhandla med S- och MP-regeringen under förra mandatperioden har vi trots vår roll som oppositionsparti fått igenom en rad satsningar på svensk välfärd och inte minst inom utbildningsväsendet. Vi i Vänsterpartiet är inte nöjda och vill gå betydligt längre, men vi är glada över de satsningar som genomförts på initiativ av oss.

Upprustning av skollokaler är ett exempel, liksom satsningar på utemiljöer i förskolan och skolan. Dessa satsningar tas nu helt och hållet bort i budgetförslaget från den yttersta högern. Likaså kan vi nämna de flera hundra miljoner som skulle ha gått till jämlikhets- och likvärdighetsarbetet i skolan, vilket Matilda Ernkrans också nämnde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! I förskolan och skolan får barnen lära sig om jämställdhet och hur viktig den är. I riksdagen beslutar högern att lägga ned en myndighet som arbetar specifikt med jämställdhetsfrågor. Detta sker ett år efter metoo-revolutionen, då personal och skolelever startade diverse kampanjer för att uppmärksamma resten av samhället på det sexuella våld och den sexism som även förekommer inom skolans värld. Man gör det dessutom med hjälp av ett parti som har företrädare som, vilket avslöjades i förra veckan, har nätkonton där det sprids kvinnohat och där man tipsar människor om hur de ska kunna våldta kvinnor.

I förskolan och i skolan får man lära sig att vi måste visa omtanke om vår miljö och vårt klimat. Men när 15-åriga Greta och andra ungdomar driver en enorm opinionsbildning om vår tids ödesfråga möts de av en hatande höger som dessutom tar bort resurserna avseende miljöåtgärder och slopar den satsning som vi gjorde tillsammans med regeringen, där tusentals ungdomar fick åka gratis buss under sommaren.

I förskolan och i skolan får barnen lära sig att rasism är fel. Rasism är en ideologi vi aldrig får acceptera eller normalisera. I riksdagen öppnas nu inte bara dörren för extremhögern, utan extremhögern får nu äga Moderaternas och Kristdemokraternas nycklar till denna dörr.

Sverige firade nyligen att vi har rösträtt sedan hundra år tillbaka. Vi kallar det för att demokratin fyller 100 år. Att skräddarsy en budget i syfte att få extremhögerns aktiva stöd är att spotta på alla de människor som kämpat hela sitt liv för just människors lika rätt och för demokratin. Tänk på detta, Centerpartiet och Liberalerna, nästa gång ni slår näven i bordet när Åkesson säger något ni ogillar eller tycker är rasistiskt eller nästa gång en partiledare ska lova sitt barn att man aldrig kommer att samarbeta med extremhögern!

Vilka är då vinnarna i denna budget? Är det lärarna i förskolan och skolan, är det skolelever eller skolpersonal eller någon annan som verkar inom utbildningsväsendet? Svaret är ganska enkelt: Nej, det är återigen de allra rikaste i vårt samhälle som är vinnarna i den budget som nu har lagts fram av Alliansen. Det är sådan logiken är för högern: Man ska alltid gynna de rika, alltid sänka skatterna för de rika och aldrig någonsin satsa tillräckligt mycket pengar på vår välfärd och vår skola.

(Applåder)

Anf. 73 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Tack, Daniel Riazat, för anförandet!

Låt mig först och främst konstatera att de riktade statsbidrag som Daniel Riazat hänvisar till när det gäller bland annat upprustning av skollokaler och jämlikhetspengar upphör den sista december i år, oavsett vad övergångsbudgeten säger. I och med att bemyndigandet att spendera pengarna upphör den sista december finns alltså de pengarna inte tillgängliga 2019. Detta vet Daniel Riazat mycket väl, för det är något som riksdagen beslutade när man antog den förra budgeten från S, V och MP. De pengarna försvinner alltså den sista december oavsett om övergångsbudgeten går igenom eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Sedan känner jag ett behov av att bemöta diskussionen om förskoleklassen och att göra grundskolan tioårig. Vi är övertygade om att det kommer att stärka progressionen i skolsystemet och kunskapsinhämtningen om förskoleklassen inte blir den fristående satellit som den i dag är i skolsystemet. Det finns ganska mycket forskning som ger belägg för detta. Bland annat finns det svensk forskning som konstaterar att svenska förskoleelever själva tror att de ska börja skolan när de börjar förskoleklassen och sedan blir besvikna när de inser att det är först ett år senare som skolan börjar.

Förslaget handlar inte om att utöka undervisningstiden eller ens om att förändra det pedagogiska innehållet i förskoleklassen, som det ibland ges sken av. Förskoleklassen ska se ut mer eller mindre som den gör i dag, men vi vill att den organisatoriskt ska vara en del av lågstadiet, för att vi ska slippa den typ av onödiga överlämningar som vi vet att ett stadiebyte tyvärr innebär, där många elever faller ur och halkar efter.

Jag ser inte riktigt vad Vänsterpartiet finner så provocerande i detta. Vad är så dumt med att göra lågstadiet fyraårigt? På vad sätt vore det dumt om förskolepedagogiken kunde följa med in i lågstadiet för de elever som behöver mer av förskolepedagogiken?

Anf. 74 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att svara på frågan om skollokaler och utemiljöer. Erik Bengtzboe, som är skicklig retoriskt, kan alltid försöka säga att detta är något som inte skulle finnas med i budgeten. Men nu är det så att det finns med i övergångsbudgeten, vilket betyder att man hade gett ett bemyndigande till myndigheterna att dela ut dessa pengar. Det som folket förlorar är ungefär 680 miljoner kronor, som ni tar bort från satsningen. Du kan få förklara detta för lokala politiker, dina partikamrater, skolelever och andra som i mångt och mycket har eftersatta skollokaler och utemiljöer och som skulle ha behövt dessa pengar. Detta får du stå till svars för, inte vi från den rödgröna sidan.

När det kommer till förskoleklassen och att den ska omvandlas till klass 1 är det tragiskt att man gör en så stor grej av denna fråga, om ni nu menar att det inte blir någon som helst skillnad någonstans och att de fackliga organisationerna och andra dessutom har fel i denna fråga, det vill säga att professionen har fel och Moderaterna rätt. Jag menar tvärtom. Jag menar att vi som politiker måste lyssna mer på professionen. I detta fall är det tydligt att det inte bara handlar om att byta namn och kalla det för klass 1, utan det handlar om det som Moderaterna alltid driver mot forskningen, nämligen att vi ständigt ska ha mer krav på våra barn i lägre åldrar. Jag har inget emot krav eller förväntningar på barn; det finns forskning som visar att det hjälper. Det är bara det att den forskning som du hänvisar till, att det skulle vara fruktansvärt bra att ha klass 1 i stället för förskoleklassen, inte finns.

Anf. 75 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Jo, Daniel Riazat, den forskningen finns, och den företräds av bland andra Åsa Fahlén och Lärarnas Riksförbund, som har som ett skarpt krav på nästa regering att förskoleklassen ska ingå i grundskolan och att grundskolan ska göras tioårig. Däremot har de invändningar mot att utöka undervisningstiden. Detta skulle Daniel Riazat veta om han hade läst den debattartikel av Åsa Fahlén som han själv hänvisade till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Det gör enormt stor skillnad om vi kan garantera att de elever som befinner sig i förskoleklassen och som av olika anledningar behöver extra stöd och insatser kan fortsätta att få dessa kontinuerligt in i lågstadiet. I dag vet vi genom alla utvärderingar vi får att oerhört många elever tappar detta stöd och dessa insatser när överlämningen från förskoleklass till lågstadiet görs.

Förskoleklassen blev med stöd av Vänsterpartiet obligatorisk. Den är redan på plats. Varför inte göra det enklare för lärarna att följa med och ta hand om eleverna?

Anf. 76 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Givetvis!

När det gäller forskning som handlar om mer undervisningstid i lägre åldrar existerar den absolut inte. Däremot har Erik rätt i att det finns olika rapporter när det kommer till själva införandet av tioårig grundskola eller inte.

Jag vill säga att det har varit en ganska smart taktik av dig, Erik Bengtzboe, att prata om dessa sakfrågor för att kunna undvika att prata om det faktum att ni frångår principen för hur man agerar i en sådan budgetsituation som landet befinner sig i. Ni har öppnat dörren för extremhögern, anammat stora delar av deras retorik och helt enkelt gett dem nyckeln till denna dörr. Jag tycker att mycket mer fokus bör ligga på detta.

Moderaterna satsar inte bara mindre på skolan utan öppnar även dörren för extremhögern.

Anf. 77 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Mitt i den agitation vi hörde tidigare fanns några konkreta synpunkter från Daniel Riazat, bland annat om barn och deras tillgång till möjligheten att lära sig svenska.

Du sa att vi säkert träffar olika barn, Daniel Riazat. Det är sannolikt sant, eftersom du träffar barn mest i Falun och jag mest i Malmö. Det som vi och andra partier har pratat om i samband med tillgång till förskola och att förenkla möjligheterna för barn som har kommit till Sverige att lära sig svenska handlar om att barn faktiskt behöver lära sig svenska. Vi kan se i dag att barn som kommer till Sverige innan skolan börjar har lägre sannolikhet att klara skolan, bland annat därför att de klarar sig sämre i svenska och i svenska som andraspråk. Det finns ett konkret behov. Om vi vill att alla barn ska få samma möjligheter att klara skolan och gå vidare till gymnasiet och skapa sig en framtid är nyckeln just språket. I dag lyckas man inte fullt ut att uppnå det, inte ens för barn som har kommit till Sverige innan skolan börjar.

Jag undrar: Ser du inte behovet av att säkra att fler barn får bättre tillgång till svenska språket och att börja även före skolgången, så att alla barn kan få samma möjligheter?

Anf. 78 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag råkar vara ett av de barn som kom när jag var relativt liten. Jag har bra exempel på hur den svenska skolan funkar som bäst när den integrerar elever och inkluderar dem i den ordinarie skolverksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Tvärtemot den logik som företräds av högern, där man ständigt ska separera barnen, som får en känsla av att inte tillhöra en större grupp och inte är som alla andra, har jag varit med om precis det motsatta. När jag jämför med dem som gick samtidigt som jag men inte fick den chans som jag fick ser jag skillnaden i deras studieresultat. Jag skulle därför vilja säga att det är precis tvärtom, vilket är exakt vad Skolverket visar: Ju mer vi separerar barnen från varandra, desto mindre kommer de att lära sig såväl språket som övriga ämnen, som de lyckas sämre i. Det är ganska självklart: Ett inkluderande system leder till att elever känner sig som en del av gruppen. I det läget är det också enklare att lära ut.

Ni kan argumentera emot forskningen, Niels Paarup-Petersen, men då vill jag gärna ha belägg för att det finns något som talar emot den existerande forskning och de empiriska studier som har gjorts. Dessa släpptes som sagt för tre månader sedan. Jag skulle vilja säga att det är misslyckat att separera barn.

Jag tror inte att du har som syfte att separera barn, Niels Paarup-Petersen, utan jag tror att du verkligen vill att barnen ska kunna gå i en bra förskola och lära sig språket så fort som möjligt. Men läs lite mellan raderna hos dem du har släppt fram i budgeten - ytterkantshögern! De har inte samma syfte som du. Frågan till Nils blir: Vad säger du om detta?

Anf. 79 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Daniel Riazat är väldigt bra på att prata om högern, och man kan prioritera sin tid för detta. Jag frågade snarare vad Vänstern vill göra vid detta tillfälle, för det är detta som är den grundläggande frågan när man står här som politiker. Det handlar inte om vad alla de andra vill göra utan om vad jag eller vi vill göra, vilken vision vi har för samhället och hur vi vill genomföra den. Vi kan absolut spendera en massa dagar på att bara skylla på varandra och klaga på alla andra, men jag tror inte att samhället blir så mycket bättre av det.

Min fråga var: Hur vill du göra för att säkra att barn som kommer hit till Sverige faktiskt får den kunskap i svenska språket som gör att de får samma möjligheter att klara sig igenom skolan som mina barn, som är födda i Sverige? Hur kan vi uppnå det? I dag har de mycket mindre möjligheter att klara skolan. Detta visar all statistik, och det är det riktiga problemet, inte vilken budget som någon annan står för.

Anf. 80 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Det stämmer att när vi har ett skolsystem eller ett förskolesystem där det inte finns tillräckligt med personal, där satsningarna under ganska många år tyvärr inte har gått till personalen eller till att utveckla språkstödjande verksamheter och annat ger det ett dåligt resultat.

Vi ska samtidigt vara ärliga och säga att svensk förskola är bland de bästa i hela världen. Svensk förskola är i världsklass, när det kommer till såväl den generella verksamheten som den språkliga verksamheten. Det som barnen behöver är mer satsningar på språkstöd i till exempel förskolan, vilket redan existerar och som de rödgröna partierna har gett mer pengar till under de senaste åren. Vad de behöver är att bli inkluderade.

Barn lär sig som mest när de är mellan två och fyra år, enligt all forskning. Det är inte raketforskning vi pratar om, utan detta handlar om faktiska behov som alla barn har, mer personal och mer satsningar på språkstödjare. Då kommer detta att lösa sig av sig självt.

Anf. 81 Roger Haddad (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Först vill vi från Liberalerna deklarera att i och med att vår budgetmotion och de ramar som vi har presenterat inte har vunnit kammarens gehör kommer vi att avstå vid dagens omröstning om budgeten.

Fru talman! Det påstås ofta att vi har stora problem i svensk skola, och det är korrekt. Men om man tittar på resultaten och resultatutvecklingen över tid och hur många som trots allt klarar sig igenom grundskolan och gymnasieskolan tycker vi att det generellt sett går bra.

Vi måste också rikta ett stort tack till all den personal inom förskola, skola, gymnasium och hela utbildningssystemet som gör sitt yttersta varje dag. Jag förstår deras frustration ibland när de tittar på skoldebatterna och menar att vi bara svartmålar. Jag kan garantera att flera av oss som är engagerade i skolpolitiken verkligen ser vilka oerhört stora insatser som skolledare, rektorer och lärare gör dagligen.

I och med att svensk skola är så helt avgörande och central i vår demokrati och i vårt samhälle kan vi ändå inte acceptera att ungefär var fjärde elev lämnar den obligatoriska grundskolan utan godkänt betyg i ett eller flera ämnen. Det finns inget viktigare än att alla barn och ungdomar som lämnar svensk grundskola ska ha lärt sig att läsa, räkna och skriva innan de går vidare i livet. Det finns inget viktigare politiskt mål som vi måste jobba för. Fler måste gå igenom grundskolan med godkända betyg.

Häromdagen uppmärksammades vi i utskottet på problematiken med så kallade hemmasittare, och vi har också lyft fram det ett antal gånger de senaste dagarna. Egentligen är det, fru talman, ett mycket sorgligt kapitel som ytterligare indikerar att många barn och ungdomar inte får det stöd och den hjälp som de har rätt till enligt skollagen.

Vi såg i programmet Kalla fakta i TV4 för ungefär en månad sedan att ungefär 5 500 barn och ungdomar inte går till skolan. Några kallar dem för skolkare. Några säger att de medvetet uteblir. Jag har lärt mig och accepterar förklaringen att det är en ofrivillig frånvaro som de står för. De blir mobbade, de blir utfrysta och de blir utpekade. Till detta, fru talman, ska läggas att de inte får det stöd som de har rätt till i skolan. Det är helt oacceptabelt, och det är ett gigantiskt misslyckande för svenskt skolsystem.

Vi har därför föreslagit att man ska anställa fler speciallärare, att man ska rädda specialresurserna - specialklasserna och de mindre undervisningsgrupperna - och att man ska inkludera där man kan inkludera, vilket i sin tur kräver kompetenta och behöriga lärare. Även om dessa barn erbjuds en plats i en särskild undervisningsgrupp kan de inte placeras där med vem som helst, utan det måste vara lärare som kan hantera dessa barn. Det är ett stort misslyckande, kanske det största misslyckandet, att minst 5 500 barn i vårt land inte går till skolan i dag på grund av att vi i ett av världens rikaste länder inte klarar av att erbjuda dem rätt skolgång.

Hösten 2018 var det 17 200 elever som lämnade grundskolan utan att vara formellt behöriga till ett nationellt program på gymnasiet. Å andra sidan kan vi se att det också går åt rätt håll. År 2018 jämfört med 2014, då vi reformerade gymnasiereformen, är det 4 000 fler ungdomar som tar examen från gymnasiet; och det är positivt. Det händer alltså även positiva saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Det är till och med så, även om våra kritiker inte trodde och inte tror på yrkes- och lärlingsprogrammen, att det faktiskt är fler elever som har gått ett yrkesprogram som lämnar den nya gymnasieskolan. Och det är fler som lämnar gymnasieskolan med ett slutbetyg och en gymnasieexamen, vilket är fantastiskt. Alla som har sökt jobb och kallats till anställningsintervju vet att en av de viktigaste frågorna brukar vara: Har du en fullständig och slutförd gymnasieutbildning?

Detta är alltså en viktig biljett vidare i livet att slutföra en gymnasieutbildning.

Vi vill förstärka yrkesprogrammen, vi vill förstärka lärlingsutbildningarna och vi vill återställa den neddragning som Socialdemokraterna gjorde av lärlingsersättningen. Det har vi redovisat i vår budgetmotion. Vi vill också höja lärlingsersättningen med 5 000 kronor i månaden för att ytterligare utöka samverkan med branschen och få in fler ungdomar som väljer att gå den vägen och få denna möjlighet i livet.

Vi kan diskutera skolpolitik och utbildningspolitik hur många timmar som helst. Men det finns en central del som jag särskilt vill lyfta fram under mina återstående minuter, och det är lärarnas viktigaste och avgörande roll. Det finns ingen viktigare åtgärd än att rekrytera de bästa studenterna och de bästa lärarna till skolväsendet. Vi måste behålla lärare. Det är i dag många lärare - 38 000 utbildade lärare - som av olika anledningar har valt att göra någonting helt annat. De har gått fyra eller fem år på lärarutbildningen. Men sedan har de insett att läraryrket inte var någonting för dem, att de inte klarar av detta uppdrag eller att de inte har rätt villkor och rätt arbetsmiljö. Det absolut viktigaste är att behålla de duktiga pedagoger och lärare som vi har. Det gör man med en bra arbetsmiljö, med bra karriärmöjligheter och med högre löner. Jag är besviken. Oavsett om det är denna budget eller ursprungsbudgeten som går igenom uteblir de kraftiga och långsiktiga satsningarna på högre lärarlöner.

När det gäller att locka tillbaka lärare är lärarlönerna en del. Väldigt många säger att det handlar om bättre arbetsmiljö. De säger att om de skulle få bättre villkor och bättre förutsättningar kan de faktiskt tänka sig att komma tillbaka. Men de vill inte ägna sin tid och sin energi bara åt administrativa uppgifter, att ringa och jaga föräldrar, eller att inleda de första 20 minuterna av en lektion med att försöka få ordning och reda i klassrummet. Det krävs alltså andra saker.

Vi måste rekrytera duktiga lärare, och det är akut. Enligt den prognos som jag har sett krävs det 70 000 fler lärare omgående. Det stämmer alltså att vi vill bidra till att rekrytera fler. Men vi är mycket kritiska till den oansvariga expansionsplan som regeringen har påbörjat av lärarutbildningarna. 50 procent hoppar av lärarutbildningen. Den absolut viktigaste förklaringen är dåliga förkunskaper från gymnasiet. Lärarstudenterna är inte motiverade, de har inte rätt inställning och de kanske till och med är olämpliga.

Om man fortsätter att anslå mer resurser och tillföra fler platser när det inte finns konkurrens kommer det att innebära att de som söker kommer att komma in på lärarutbildningen oavsett. Och det är på de viktigaste ämneslärarutbildningarna och liknande utbildningar som vi egentligen behöver de absolut bästa. Vi måste därför göra mer för att behålla lärare, locka tillbaka lärare och rekrytera de bästa och viktigaste. Då kommer vi att vända skolresultaten. Då kan vi också återupprätta läraryrkets status.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

(Applåder)

Anf. 82 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag har en mycket enkel fråga som jag ändå tror att Roger Haddad kommer att ha väldigt svårt att svara på. I valrörelsen och även efter att valresultatet kom, och där det konstaterades att de rödgröna var störst, att Alliansen var det minsta blocket och att extremhögern hade gått framåt, sa Jan Björklund, som är Roger Haddads partiledare, att han hade lovat sitt barn att han aldrig någonsin kommer att bidra till att extremhögern och rasisterna får makt.

Jag undrar: Vad hände sedan under budgetomröstningen? Det fanns ändå en alternativ väg att gå, ansvarets väg så att säga, där de ansvarsfulla och anständiga partierna valde att göra en övergångsbudget tillsammans. Varför valde Liberalerna att inte hålla det löfte som Jan Björklund hade gett till sitt barn om att aldrig någonsin låta extremhögern få politiskt inflytande, vilket den nu har fått i Sverige? Varför släppte ni igenom en sådan budget?

Anf. 83 Roger Haddad (L)

Fru talman! Det finns ingen regering, och regeringsdiskussioner pågår fortfarande. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Daniel Riazat gör detta inlägg över huvud taget, eftersom budgetprocessen har varit mycket komplicerad. Anledningen till att vi inte har en riktig budget är att vi inte har en regering.

Man kan ha synpunkter på det här förslaget, men för att svara på din fråga, Daniel Riazat: Det vi har gjort är att rösta på vårt förslag. Vi tror inte på Socialdemokraternas budget, och vi tror inte på Vänsterpartiets budget. Dessutom har ju du varit med och styrt det här landet i fyra år, genom er budgetsamverkan. Vi är det parti som lägger mest pengar på hela utbildningsområdet inför kommande år. Du kunde ha röstat på det om du var angelägen om utbildningsbudgeten; plus 2,8 miljarder skulle du ha fått.

Vi har följt den praxis vi alltid har gjort, nämligen att rösta på vårt förslag och avstå i slutvoteringen. Anledningen till det är att vi inte ingår i någon samverkan med till exempel M och KD. Visst, det finns vissa förslag i deras budget som man känner igen från alliansprogrammet, men detta är ett sätt för oss att deklarera att vi inte ingår i underlaget för detta. Vi ingår inte heller i S-underlaget, och därför har vi avstått.

Anf. 84 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Nu låter det på Roger Haddad som att detta är ett år som alla andra, och det är det inte.

Ett vanligt budgetår lägger partierna eller konstellationerna fram sina förslag, och sedan röstar man precis så som Roger Haddad sa att man brukar göra. Faktum är dock att vi i år befinner oss i ett parlamentariskt läge där det handlar om att ställa sig bakom en övergångsbudget, det vill säga inte min budget, inte Matilda Ernkrans eller Socialdemokraternas budget och inte något annat partis budget. Det handlar alltså om att ta fram ett förslag till och ställa sig bakom en gemensam budget för att se till att staten ska kunna förvaltas. Det är det enda rimliga i ett sådant läge.

Det låter också som att ni inte har släppt igenom den budget ni faktiskt har släppt igenom. Faktum är att ni genom att lägga ned era röster i voteringen valde att ge Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna makten över budgeten.

Anf. 85 Roger Haddad (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Det är korrekt att konsekvensen av vårt beslut är att en M och KD-budget går igenom. Som ledamot i riksdagen tycker jag ändå att den är mindre skadlig än Vänsterpartiets budget - absolut. Dessutom görs det kraftfulla förstärkningar på utbildningsområdet och inte minst i den ekonomiska politiken. Det är det som i så fall kommer att utvärderas senare, det vill säga om det var rätt eller inte.

Överdriv dock inte den budget som nu har antagits, Daniel Riazat! Den förändrar nämligen bara på marginalen ursprungsbudgeten. Titta bara på skol- och forskningsområdet: Det är på ett antal områden man går in och förändrar, men i övrigt gäller ju den budget som övergångsregeringen har lagt fram till riksdagen. Det har du inte sagt, men det är ett faktum.

Anf. 86 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! För att ta vid där det förra replikskiftet avslutades vill jag, bara för att få ett förtydligande, fråga: Menar Roger Haddad att han ser marginella skillnader mellan övergångsbudgeten och M-KD-SD:s förslag generellt eller just när det gäller utbildningsutskottets frågor? Jag ser ju att det är dramatiska förändringar på ett antal områden - nedläggning av stora delar av statens jämställdhetspolitik, en slakt av miljöpolitiken etcetera. På utbildningsutskottets områden är det dock mindre förändringar.

Fru talman! Det jag begärde replik för att säga är först och främst att jag blev väldigt glad av att höra Roger Haddads anförande. I många delar känner jag samma engagemang i och frustration över läget i dag. 5 000 barn som inte går till skolan varje dag är ett misslyckande för samhället. Jag tycker att det är viktigt och värdefullt att vi börjar prata om dessa barn som samhällets ansvar snarare än pekar finger åt enskilda individer - föräldrar, barnen själva eller för den delen lärarna. Detta är ett samhällsansvar, och jag ser fram emot att tillsammans hitta lösningar.

Sedan har jag en kommentar gällande lärarutbildningen. Jag delar uppfattningen att det är ett stort problem att inte tillräckligt många examineras. Jag ser dock att den största utmaningen handlar om att lärarstudenterna får på tok för lite undervisningstid. Vad vill Liberalerna göra åt det?

Anf. 87 Roger Haddad (L)

Fru talman! Det var många frågor, men konkret när det gäller lärarutbildningen ser vi gärna att man fokuserar resurserna på kvalitet och inte på kvantitet.

Det är inte antalet utbildningsplatser som är det viktigaste, men vill man utöka med 10 000 platser och inte får rätt sökande kommer de sökande in på väldigt låga betyg. Även Universitetskanslersämbetet har konstaterat att högskolorna och universiteten inte kan förvänta sig att de sökande har högre betyg än vad som krävs, och det är ju de absolut lägsta nivåerna som krävs. Tittar man på staplarna ser man att de med högst betyg tyvärr inte väljer till exempel ämneslärarutbildningen. Vi har 8 procents avhopp från läkarprogrammet medan vi kan ha upp till 35-40 procents avhopp från vissa ämnesinriktade program.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Vi har också diskuterat här tidigare att det som främst grundskolan men även gymnasiet levererar starkt påverkar. Det tycker jag alltså på sikt är det absolut viktigaste.

I stället för att expandera dessa tusentals platser och ha ännu fler platser vill vi därför ha resurser till lärosätena för att satsa på kvalitet. Det kan till exempel gälla fler lärare och därmed fler undervisningstimmar. Vi vill införa lämplighetsprov generellt sett på lärarutbildningen, inte bara på enstaka lärosäten, för att bedöma kvaliteten. Man måste också säkerställa VFU:n, handledarskapet och praktiken så att det fungerar. Allt detta sätts nämligen ur spel när man bara vill maxa antalet studenter.

Anf. 88 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Jag kan absolut vara öppen för att kraven på den särskilda behörigheten kan behöva ses över. Frågan om lämplighetsprov har dock utvärderats, och man har kommit fram till att det kanske inte skulle ha den önskvärda effekten. Faktum är att det är kvaliteten på eleverna - det vill säga lärarna - som utexamineras som är det avgörande, inte vilken kvalitet de nyantagna har. Det är ändå en flerårig utbildning som ska rusta studenterna.

Jag tror att nyckeln till att få fler att fullfölja utbildningen är att höja kvaliteten, precis som även Roger Haddad delvis har varit inne på. Där tror jag att den mest centrala frågan är att höja antalet undervisningstimmar i veckan, för i dag är de faktiskt alldeles för få.

Anf. 89 Roger Haddad (L)

Fru talman! Det är ju Annika Hirvonen Falks parti som tillsammans med Socialdemokraterna har styrt Utbildningsdepartementet. Vi menar att man i stället för er politik och er inriktning ska styra om resurser till kvalitet och satsa på till exempel fler undervisningstimmar i stället för enbart på fler platser. Jag tycker att det är fel väg att gå.

Det är också din regering och ditt departement, Annika Hirvonen Falk, som har gått emot Universitets- och högskolerådet och sagt att vi ska ha lämplighetsprov på lärarutbildningarna men att man vill se vilken variant. Det tycker jag är bra. Jag har besökt Högskolan i Jönköping, som har beslutat att permanenta detta. Där ser de enkom positiva effekter; det är högre kvalitet och högre genomströmning, och studenterna är motiverade. De ser alltså att det visst påverkar positivt.

Anf. 90 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Skollagens kanske viktigaste mening lyder: "Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt." Det står inte: Barn till föräldrar som är födda i Sverige och som har gått en högre utbildning ska få stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt. Alla barn och elever - oavsett om du har en särskild begåvning, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller är precis så där på medianen vanlig - ska ges stöd och stimulans och utvecklas så långt som möjligt.

Detta är vägledande för Miljöpartiets skolpolitik. Detta är anledningen till att vi vill förverkliga den läsa-skriva-räkna-garanti som ska se till att alla barn får med sig de grundläggande förmågor som behövs för att klara skolgången. Detta är bakgrunden till att vi vill bjuda in forskare, professionen och elevorganisationerna i dialogen om skolans stora utmaningar för att hitta de lösningar på dagens utmaningar som ger effekt för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Skolan har stora utmaningar. Ojämlikheten är en av de största. I dag spelar fortfarande föräldrarnas bakgrund en större roll för elevernas resultat i skolan än vilken lärare de har och vilken undervisning som bedrivs. Detta är ett stort problem.

Vi har också en segregation som avspeglar sig i skolan. Skolor i ett område kan ha dramatiskt sämre resultat än skolor i ett annat område.

Miljöpartiet har under de senaste fyra åren arbetat för att flytta fokuset i skoldebatten från sådant som kanske är enklare att greppa och lösa, som problem när det gäller kepsar eller mobiltelefoner, till de strukturella, stora utmaningarna. Genom Skolkommissionens arbete har en grund lagts som vi nu vill bygga vidare på för att klara av att uppnå den målsättning som vi gemensamt skrivit in i skollagen.

Lärarna har en central uppgift att klara av skolans alla utmaningar, men alla utmaningar som vi förväntar oss att skolan ska arbeta med kan inte läggas på lärarna. Vi har en stor lärarbrist; det är en av våra största utmaningar de kommande fyra åren. Därför behöver vi se till att läraryrket blir attraktivt, men vi behöver också se till att avlasta lärarna. Fler funktioner behöver ta plats i större utsträckning.

Det handlar inte bara om specialpedagoger, utan det handlar också om elevhälsans stödjande roll, såväl i det sociala och när det gäller inlärningssvårigheter som i den viktiga frågan om elevers välmående. Det handlar möjligen om lärarassistenter, och det handlar kanske om bemannade skolbibliotek.

Jag hoppas att vi i brett samförstånd kan bli överens om långsiktiga reformer för skolan. Men jag tror också, som många har varit inne på, att läraryrkets attraktivitet måste öka, så att fler vill vara kvar och utvecklas i yrket.

Förslaget om professionsprogram är något som Miljöpartiet vill gå vidare med. Vi tror att om vi ger en tydlig ram för det som nu har varit karriärtjänster, lärarlönelyft med mera blir det både en tydlighet för den enskilda läraren i fråga om hur denna kan utvecklas i sitt yrke och ger verktygen för huvudmännen att rekrytera lärare med den kompetens som behövs i just det området.

Fru talman! I dag är det så att de skolor som har de största utmaningarna ofta har svårast att rekrytera de duktiga lärarna. Där behöriga lärare behövs som mest saknas de oftare. Även här kan tydliga professionsprogram underlätta; då kan en rektor ställa särskilda krav för att just den skolan ska kunna rekrytera de mest kompetenta lärarna.

En av de stora reformer som Miljöpartiet har drivit igenom de senaste åren är jämlikhetsmiljarderna. Det är en historiskt stor satsning på skolan som ger mer till alla och mest till dem som behöver det bäst. Jämlikhetsmiljarderna kommer, när detta är fullt utbyggt, att omfatta 6 miljarder kronor. Min förhoppning är att den regering som tillträder kommer att fullfölja denna viktiga satsning.

Miljöpartiet vill också att en liknande satsning ska genomföras för förskolan. För oss är förskolan en viktig del av hela skolgången. Vi vill värna den brygga som förskoleklassen i dag utgör. Vi tror att vi ska bygga vidare på det framgångskoncept som vi har och som vi faktiskt trodde att vi var överens om över blockgränserna sedan den uppgörelse som träffades i slutet av den förra mandatperioden, när också förskoleklassen blev obligatorisk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Jag ser framför mig ett fortsatt arbete med de strukturella utmaningar som skolan står inför i stället för hastiga reformer över huvudet på lärares och forskares kunskap.

Miljöpartiet gläds åt att resultaten i svensk skola nu har vänt. Det är en arbetsseger för alla som arbetar i skolan, det vill säga för lärare och elever. Vi ser fram emot att ta svensk skola till världstoppen om vi får vara med och styra de kommande fyra åren.

(Applåder)

Anf. 91 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Låt mig inleda med att ta tillfället i akt att berätta om min vän Muhammad.

Muhammad kom till Sverige för bara lite drygt tre år sedan. Han kom då som ung tonåring från ett krigshärjat Syrien - kanske inte de absolut bästa förutsättningar man kan ha i starten på sitt vuxna liv.

Nu, lite drygt tre år senare, har Muhammad redan gått ut gymnasiet med toppbetyg och har siktet fast inställt på att han ska bli läkare och stanna i Sverige. Hans svenska är tveklöst bättre än min.

Fru talman! Detta är kanske det tydligaste exemplet på vilken enormt stor skillnad en välfungerande skola kan göra.

Det är med skola och utbildning som vi på fullaste allvar kan möjliggöra klassresor för människor. Det är genom att rusta alla med de kunskaper och färdigheter man behöver i livet som vi kan skapa livschanser. Genom att göra detta ser vi dessutom till att kompetensförsörja alla svenska företag och svensk välfärd.

Fru talman! Kunskap är inte bara den moderna näringspolitiken; kunskap är dessutom den moderna fördelningspolitiken. Vill man garantera att inga barn ska behöva ärva sina föräldrars utanförskap gör man det genom en bra och välfungerande skola.

Fru talman! Denna budget innehåller många viktiga steg för att förstärka fokuset på kunskap i svensk skola, och det är välbehövliga reformer. Vi har i dag en situation där var sjätte elev inte klarar grundskolan och därmed inte blir behörig till att börja på gymnasiet. Vi ser särskilt tydligt hur kunskaper i matematik och svenska redan i tidiga år halkar efter och hur elever redan på mellanstadiet inte klarar kunskapskraven i dessa ämnen.

Det är tämligen tydligt, anser åtminstone vi i Moderaterna, att vi inte bara behöver få ett tydligare fokus på tidigare stöd utan också på tidigare undervisning för att se till att vi klarar de höga ambitioner vi har när det gäller att vara ett kunskapssamhälle och att vara en skola som faktiskt gör allvar av sitt kompensatoriska uppdrag.

Fru talman! Skola och utbildning får med vår budget 2,38 miljarder mer än vad man har i år. Vi lägger nu grunden för att möjliggöra en tioårig grundskola, vi ser till att det blir möjligt att utöka undervisningstiden och vi investerar redan nu i mindre barngrupper i förskolan, för vi vet att det är viktiga åtgärder för att säkerställa högre kunskaper i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Jag noterar att det finns partier som vill ge sken av att man har ännu högre ambitioner för svensk skola. Då får man gärna lägga fram de ambitionerna på bordet, så kan vi diskutera dem i sak. Men att hänvisa till en övergångsbudget som inte innehåller någon saklig politik, att som Sverige största politiska parti inte ens orka leverera en servettskiss, är anmärkningsvärt.

Fru talman! Vi har i den här budgeten också ett särskilt ansvar för dem som har de svagaste förutsättningarna, och låt oss ärligt konstatera att svensk skola misslyckats med det kompensatoriska uppdraget. Det är inte så i dag att alla elever, oavsett bakgrund, garanteras en bra skolgång, utan skillnaderna är förödande stora. Vi har skolor i dag där varannan elev inte klarar grundskolan och där många halkar efter och trillar ur. Det är därför vi gör riktade satsningar i form av språkförskola, och det är därför vi stärker upp med fler karriärlärare i utanförskapsområden. Vi stärker också möjligheten till validering av nyanländas kompetens för att i ännu större utsträckning snabba på och skärpa integrationen.

Likvärdighetsmiljarderna, som har varit uppe i debatten tidigare, byggs ut till de 3 ½ miljarder som är utlovade, och det generella stödet till kommunerna ökar med ytterligare 3 ½ miljarder. Detta är välbehövliga resurser för att de höga ambitioner vi har för vår välfärd ska gå att uppfylla. Det är pengar som går att använda till fler lärarassistenter, högre löner, till att avlasta lärarna på andra sätt och låta dem fokusera på sitt kärnuppdrag, nämligen kunskapsförmedling.

Fru talman! Låt oss samtidigt konstatera att den här budgeten inte är allt och långt ifrån tillräcklig. Mycket mer behöver göras. Insatser behövs för att stärka trygghet och arbetsro i svensk skola. Lärarna behöver bli fler och få bättre förutsättningar. Fritidshemmens roll behöver uppgraderas. Vi behöver rensa bland statsbidragen för att renodla skolans uppdrag, och vi behöver se till att staten tar ett större ansvar för de skolor som inte klarar av att leverera. Men inget av detta är möjligt utan att vi får en ny regering på plats som kan leverera dessa beslut.

Detta är en bra budget för svensk skola, men svensk skola behöver också en bra utbildningsminister.

Låt mig särskilt, fru talman, beröra Sveriges lärare. Sveriges lärare är de som gör allt det arbete som vi talar om i den här kammaren över huvud taget möjligt. De är vårt samhälles kanske viktigaste resurs när de med glädje och entusiasm varje dag tar sig an att utbilda framtiden. Åtgärder som ett professionsprogram, ytterligare resurser till karriärtjänster, avlastning genom lärarassistenter och att rensa upp bland onödig byråkrati är nödvändiga reformer som behöver komma på plats så snart som möjligt under mandatperioden för att lärarna ska få rätt förutsättningar.

Fru talman! Lärarna behöver också bli fler om de ska klara av sitt uppdrag. Därför behöver vi utreda möjligheten till en fristående lärarutbildning. Vi behöver ha högre krav på lärarutbildningen men också mer undervisningstid för dem som väl är där. Vi behöver göra det lättare att skola om sig från andra yrkeskategorier till lärare. Och vi behöver göra det enklare att rekrytera lärare från utlandet - något som många kommuner redan i dag tvingas göra för att kunna kompetensförsörja sina verksamheter.

Detta är inte bara viktiga reformer för att stärka svensk skola i dag. Det är dessutom hörnstenar för att möjliggöra framtida reformer. Det är omöjligt att utöka ambitionerna för svensk skola om det inte finns lärarresurser. Och jag förstår att många lärare tycker att det är provocerande att ytterligare ett år går utan att välbehövliga reformer kommer på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Vi har en övergångsregering, men vi har inte en övergångsriksdag. Den övergångsbudget som har presenterats innehåller i stora delar avskalningar men skulle också betyda stora bekymmer för det som är utskottets ansvarsområde. Ramen är stor, men innehållet är desto sämre. I övergångsbudgeten är det en halv miljard kronor som försvinner från högre utbildning och forskning i ett läge där lärarna och ingenjörerna behöver bli fler, inte färre. Detta återställer Moderaterna och Kristdemokraterna.

Övergångsbudgeten är också ett särskilt hårt slag mot yrkeshögskolan. Med det förslag som ligger på bordet från regeringen skulle drakoniska neddragningar i antalet utbildningsstarter bli en verklighet, samtidigt som arbetsmarknaden skriker efter just den kompetens som utbildas på yrkeshögskolan. 11 000 platser skulle försvinna om inte Moderaternas och Kristdemokraternas budget skulle gå igenom före nyår.

Det här är inte en rimlig utveckling. Yrkeshögskolan har haft ett stort förtroende i den här kammaren. Nio av tio elever på yrkeshögskolan får ett jobb, och det är dessutom välbehövliga jobb på svensk arbetsmarknad. Trots det breda stöd som yrkeshögskolan muntligt blivit utlovat av partierna i den här riksdagen orkar man inte leverera en budget som säkerställer att verksamheten kan utvecklas i den takt man har lovat. Jag tycker därför att det vore oansvarigt att inte göra de förändringar som behövs. Jag är därför glad att vi skjuter till en kvarts miljard för att säkerställa de rollerna.

Fru talman! En bra och välfungerande skola skapar social rörlighet. Om vi vill att Sverige ska vara ett land som konkurrerar med kunskap och inte med låga löner är det genom utbildning vi bygger grunden för detta. Och vill vi göra verklighet av fina politiska fraser om att det inte är din bakgrund som ska avgöra din framtid är det genom en bra och grundläggande skolgång som vi skapar livschanser och möjliga klassresor.

Låt mig avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag och därmed till en budget som innebär ökat kunskapsfokus, fler karriärlärare, utökad lovskola, mer undervisningstid, tioårig grundskola, mindre barngrupper i förskolan, stärkt integration genom fler förstelärare i utanförskapsområden, högre löner, särskild språkförskola för nyanlända, stärkt validering av nyanländas kompetens, full utbyggnad av likvärdighetsmiljarderna 2019, generellt stöd till välfärden på 5 miljarder, därtill ett stärkt stöd till högre utbildning och forskning på en halv miljard och en total återställning av stödet till både yrkeshögskolan och yrkesvux - inte helt illa av en servettskiss.

(Applåder)

Anf. 92 Jimmy Loord (KD)

Fru talman! En skola i toppklass är en förutsättning för att Sverige ska stå sig väl även i framtiden och för att varje barn ska få möjlighet att utvecklas så mycket som möjligt utifrån sin potential.

Få uppgifter är viktigare än att återupprätta den svenska skolans kunskapsfokus. Att alla ska få möjlighet och förutsättningar att lyckas med sin skolgång är den allra viktigaste frågan.

Skolan står inför stora utmaningar. Det räcker inte att bara tillföra mer resurser, utan det är viktigt att vi också gör rätt saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap, att stimulera elevernas intellektuella utveckling och att förbereda barn och unga för vuxenlivet. Skolan har också ett bildningsuppdrag. Skolan ska bygga på, och förmedla vidare, de värden och dygder som är centrala för ett gott liv och ett gott samhälle.

Skolan ska inte bara utbilda människor för att klara sig på arbetsmarknaden utan också till medborgare som kan vara med och förvalta och ta ansvar för samhällets gemensamma angelägenheter. Om skolan inte lyckas med sitt uppdrag kommer det att skapa stora problem för framtiden för både barn och unga och också för Sverige som land.

En verkligt bra skola, som jag tror att vi alla eftersträvar, kommer att kräva att en stor andel av de mest lämpade i varje generation väljer läraryrket och att vi också lyckas behålla våra duktiga lärare. Vi har redan fått höra från talarstolen att vi i dag har drygt 38 000 lärare som valt att arbeta med något annat än det läraryrke man utbildade sig för. SCB siar i sin prognos att vi kommer att ha en brist på ca 80 000 lärare år 2035. Det är klart att detta är mycket alarmerande, samtidigt som vi får påminna oss själva om att det faktiskt är vi som sitter på makten och möjligheten att vända utvecklingen. Detta är förstås inte något som görs i en handvändning, men vi kan vända utvecklingen för skolan. Flera insatser behöver göras, och de förslag som M och KD nu har presenterat är en god början.

Fru talman! För att göra läraryrket mer attraktivt behövs möjligheter att göra karriär och att utvecklas i yrket. Mer behöver göras för att fler av Sveriges skickligaste lärare ska söka sig till de skolor som har de största utmaningarna. Därför säger vi att karriärlärarsystemet bör byggas ut under de kommande åren samtidigt som satsningen på fler förstelärare i utanförskapsområden utökas. Fokus under 2019 kommer därför att bli att utöka antalet karriärlärare i utanförskapsområden, och förstelärare i dessa områden ska ha ett lönetillägg på 10 000.

Fru talman! Utbildningar som leder till att stärka Sveriges regionala tillväxt och som matchar de olika regionernas behov av kompetensförsörjning är något som bör prioriteras. Här har yrkeshögskolan kommit att spela en viktig roll och ha en viktig funktion i hela landet. Resultaten för yrkeshögskolan är bra; 93 procent av dem som har tagit examen har arbete inom ett år efter examen. De allra flesta har det dessutom inom ett yrkesområde som stämmer överens med utbildningens inriktning.

Dessa utbildningar är populära. Min bild är att kommuner och regioner ute i landet slåss om att få sina utbildningsansökningar beviljade. Detta att utbildningarna sker i nära samverkan med näringslivet är också något som ökar attraktiviteten.

Yrkeshögskolan har behov av att expandera, och för att den ska lyckas med det avsätter vi de medel i vår budget som den tidigare regeringen aviserade men som inte finns med i övergångsbudgeten.

Fru talman! Låt mig också säga något om ett ämne som vi redan har haft ett replikskifte om. I dagens globaliserade värld behövs människor med kunskaper om och ökad förståelse för olika kulturer och trosuppfattningar. Civilsamhället har tagit ett stort ansvar under de år vi har haft en stor invandring, och kyrkor och samfund har tagit ett stort ansvar i integrationsarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Därför är det viktigt att samfunden har välutbildad personal som kan hantera komplexa livssituationer. Vi har också ett gemensamt ansvar för att se till att kyrkornas framtida personal och ledare utbildas i vår demokratiska tradition. Vi avsätter därför medel till tre teologiska utbildningar.

Fru talman! Låt mig också säga något om förskolan. Skolverkets föräldraundersökning visar att föräldrar är nöjda med personalens arbete och med pedagogiken. Mindre nöjda är de däremot med barngruppernas storlek.

Både Skolverkets egna rapporter och Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar att såväl personal som föräldrar anser att barngrupperna är för stora. Skolverket ger som riktmärke för antalet barn i barngrupp i förskolan 6-12 barn för barn i åldern ett till tre år respektive 9-15 barn för barn i åldern fyra till fem år.

Om det vore så att riktmärket för barngrupper följdes skulle vi ha skäl att vara förhållandevis nöjda. Men Skolverket konstaterar att det är en svår situation med stora barngrupper på många håll runt om i landet. Mer än 55 procent av de allra minsta barnen vistas dagligen i barngrupper som ligger långt över Skolverkets riktmärke om maximalt antal barn.

Lärarförbundets enkät bland 1 294 förskollärare 2017 visar att var tredje förskollärare arbetar med en barngrupp som består av 21 barn. Pedagoger som jobbar i förskolan vittnar om en ohållbar situation.

Kommuner kan ansöka om ett statsbidrag för att minska storleken på barngrupperna i förskolan. Det har visat sig att många fler söker detta bidrag än vad det finns medel för. Därför tillskjuter vi 400 miljoner per år till detta, utöver de 830 miljoner kronor som statsbidraget nu utgörs av. Vi anser också att det måste vara ett mål på sikt att de som söker bidraget ska sträva efter Skolverkets riktmärke om max 12 barn i småbarnsgrupper och max 15 barn i grupper för barn i ålder fyra till fem år.

Förskolan ska vara en lugn och trygg plats för alla barn som går där. Det ska finnas en känd, trygg famn att krypa upp i om ett knä skrapas, och inget barn ska behöva uppleva stress i stora, stökiga barngrupper.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag inom utgiftsområde 16.

(Applåder)

Anf. 93 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Låt mig först meddela att vi inte deltar i beslutet utan hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Jag ska kort berätta om våra budgetsatsningar inom främst högre utbildning och forskning. Jag tycker att det också ska beröras i denna enda debattrunda.

Framstående nationers andel av bruttonationalprodukten som går till forskning och utbildning är ungefär 4 procent. Snittet i Europa är dock mindre än så. Sverige ligger i dag en bit under denna nivå, och på sikt bör vi höja andelen av bnp som går till forskning och utbildning så att den ligger ungefär på fyraprocentsnivån. En höjning av anslagen måste alltså till i framtiden, och det är vad vi siktar på.

Det ska sägas att Sverige inte på något sätt ligger dåligt till i en internationell jämförelse. Jag kollade siffrorna i förra veckan, och vi ligger faktiskt ganska bra till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Vad är då problemet i dag med den högre utbildningen? Som jag har varit inne på tidigare är inte antalet teoretiskt högskolestuderande något stort problem i Sverige i dag. Här ligger vi mycket bra till internationellt och i linje med vad som kan anses relevant för samhället. Idealet och målsättningen kan inte vara att alla ska gå en teoretisk högskoleutbildning. Alla är inte lagda för det, och vi behöver rörmokare och elektriker också.

Fru talman! Samhället har i dag ett skriande behov av människor som går vissa yrkesutbildningar. Låt oss därför satsa på yrkeshögskolorna så att de mer praktiskt lagda kan göra en yrkeskarriär som passar dem och så att samhället kan fungera optimalt. I den budget som gick igenom finns också en satsning på yrkeshögskolan, tror jag mig ha noterat.

Vad gäller anslag till forskning vill vi öka de direkta anslagen till lärosätena och minska anslagen för institutioner som delar ut villkorade anslag - detta för att värna och stärka den akademiska friheten för lärosätena. Det är lite tvärtemot vad SVT:s vetenskapsredaktion påstod inför valet när de gjorde en intervju med mig. Självfallet tror vi att kvaliteten på forskningen bibehålls eller till och med ökar genom detta förslag.

Vi anser också att de strategiska forskningsområden som regeringen anslår medel till ska bli färre men vassare. När man prioriterar ska man just prioritera och inte smeta ut anslagen alltför brett.

Det har också kommit kritik från en del lärosäten att andelen externa anslag är för stor, vilket har fått till följd att lärosätena har svårt att styra forskningen på önskvärt sätt. Också detta problem skulle åtgärdas med en större andel direkta anslag.

Antalet institutioner som delar ut anslag bör också bli mindre. Det är ingen vits att ha så många myndigheter med samma verksamhet som vi har nu. Det medför överdriven administration och svårigheter för forskare att söka anslag. Det optimala vore att alla anslagsansökningar gick till en och samma statliga institution, men det kanske är att går för långt. Färre bör de bli i alla fall.

Forskare ska forska och inte ägna halva sin tid åt att söka anslag. Forskare ska i huvudsak söka sanning, inte söka anslag.

Vi vill dock satsa pengar på ett forskningsinstitut. Det har många andra jämförbara framgångsrika länder. I Sverige vore det utmärkt att bygga vidare på RISE Research Institutes of Sweden för att skapa ett sådant slagkraftigt institut. Vi vill att RISE utökar sin verksamhet och utvecklar kvaliteten i sina satsningar som ett led i en strävan att främja företagsnära tillväxtdrivande forskning.

Jag har tidigare i den här talarstolen kritiserat genusundervisningen och genusforskningen för att den inte alltid vilar på vetenskaplig grund. Jag vidhåller samma kritik även denna gång. En icke försumbar andel av forsknings- och undervisningsmedlen går till verksamheter som helt enkelt inte vilar på vetenskaplig grund och kanske inte ens på beprövad erfarenhet.

Låt mig dock vara mycket tydlig på en punkt. Män och kvinnor ska behandlas lika, och inte nog med det - de ska ges samma förutsättningar att lyckas, avancera och göra karriär. Däremot blir det väldigt fel när man kräver samma utfall för män och kvinnor eller för olika grupper över huvud taget. Är utfallet skevt kan det bero på att olika grupper har olika intressen. Det kan också - och det här är viktigt - bero på att det någonstans i utbildningskedjan inte föreligger samma förutsättningar, och då får man såklart gå den krångliga vägen och rätta till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Jag går över till ett annat område. Det har kommit rapporter om att den lärarledda undervisningen på vissa lärosäten och på vissa utbildningar sjunkit sedan början av 90-talet. Samma rapporter har ivrigt påtalat att detta medfört sämre kvalitet på undervisningen. Därför satsar vi en slant för att öka antalet lärarledda undervisningstimmar på högskolorna. Vilka utbildningar och kurser det ska gälla får lärosätena såklart avgöra efter eget gottfinnande, men det är meningen att dessa pengar ska gå specifikt till att öka antalet lärarledda lektioner där det som mest behövs.

Jag läste förresten i veckan en rapport från Lärarnas tidning om att det är alarmerande lite lärarledd undervisningstid just på lärarutbildningarna. Detta är ju allt annat än bra. Dessa extrapengar kanske borde gå just dit. Om jag minns rätt berördes ämnet i ett replikskifte här innan också.

Nu är det väl bäst att påpeka att det inte enkelt går att jämföra den lärarledda undervisningstiden i början av 90-talet med den i dag. Vi har ju digitala läroverktyg som vi inte hade på 90-talet. Likväl är detta ett problem i dag.

Vi har problem med att få tillräckligt många studerande på bristyrkesutbildningar - sådana utbildningar som samhället har ett behov av och där det råder en bristsituation inom näringslivet. Hur åtgärdar vi då denna obalans? Vi vill ge 1 000 kronor extra i månaden i studiemedel till de studenter som väljer en sådan utbildning, detta för att locka fler studenter till dessa utbildningar och bristyrken. Vi är säkra på att en sådan här satsning kommer att löna sig rejält inför framtiden. Får vi en bättre matchning när det gäller vad arbetsmarknaden har behov av vinner alla på det - studenter, näringsliv och samhälle.

Jag tänkte avsluta med ett par korta ord om våra satsningar inom grundskolan. Vi har satsat pengar huvudsakligen för att skapa ett bra och tryggt klassrumsklimat i skolorna. Vi anser att detta är den viktigaste enskilda frågan - för elevernas och lärarnas skull och inte minst för att höja studieresultaten. Om man tror att det går att lösa problemen i dagens skola enbart genom att höja lönerna för lärarna kan jag säga att i alla fall vi anser att detta är helt fel väg att gå. Vi måste få lugna och trygga klassrum i alla våra skolor, inte bara i skolorna i Danderyd. Det kommer att krävas en lång rad åtgärder för att komma till rätta med det galopperande stöket i skolorna som förekommer i vissa områden. Inte alla av de här åtgärderna är i första hand av ekonomisk natur.

I detta anförande instämde Patrick Reslow (SD).

Anf. 94 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Jämställdhetsmyndigheten ska läggas ned. Det föreslår Kristdemokraterna och Moderaterna med stöd av Sverigedemokraterna i sin budget för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.

Vad har då detta att göra med utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, som vi debatterar nu? En hel del faktiskt. Jämställdhetsmyndigheten har till exempel ansvar för det samordnande arbetet med jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet. Hur tänker Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna att detta arbete ska samordnas när myndigheten läggs ned? Ska arbetet inom högskolor och universitet fortsätta, eller läggs det också ned efter utgången av 2019?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna var visserligen emot att Jämställdhetsmyndigheten skulle inrättas, men att ta bort den nu utan att utvärdera verksamheten känns bara tjurigt, speciellt som partierna inte kunnat visa hur de vill ha det i stället. Det här innebär flera steg tillbaka för jämställdheten i Sverige.

Kvinnor är i majoritet på grundutbildningarna. Ändå går den största delen av alla forskningsanslag till mäns forskning, och den övervägande delen av alla professorer är män. Jag är övertygad om att arbetet med en jämställd högre utbildning och forskning inte är klart till utgången av 2019. Det behövs en fortsatt samordning.

Vänsterpartiet menar att högskolan aktivt ska motverka alla former av diskriminering. Den ska främja jämställdhet och motverka könsstereotypa utbildningsval till exempel genom ett integrerat genusperspektiv i utbildningen. Kunskapen och kompetensen i hbtq-frågor behöver också förbättras. För att arbetet för jämställd utbildning och forskning ska kunna samordnas och drivas på behövs Jämställdhetsmyndigheten.

Högskolan och forskningen står dessutom inte fria från samhället i övrigt. Föreställningar om kvinnligt och manligt påverkar även där resursfördelningssystemen. Mäns syn på kvinnor påverkar hur män behandlar kvinnor. Det visar inte minst akademiuppropet, högskolans svar på metoo.

Jag hoppas att jag i denna debatt får ett svar på hur högerpartierna tänker arbeta för jämställdhet inom den högre utbildningen och forskningen.

Fru talman! Forskningen vid statliga universitet och högskolor finansieras med medel från andra utgiftsområden. Inom flera av dessa områden gör högerpartierna stora nedskärningar. Det är nedskärningar som drabbar arbetslösa, sjuka och låginkomsttagare, men de drabbar även till exempel miljön och miljöforskningen i och med att anslagen till miljö- och naturvård dras ned. Visst är det lovvärt att klimatforskningen får ett extra tillskott, men sedan då? Forskningen kan inte bedrivas isolerat från samhället. Ska vi klara klimat- och miljömålen måste också forskningen kunna omsättas i åtgärder. Åtgärderna sparas nu bort för att de rika ska kunna få sänkt skatt. I min värld är vår gemensamma framtid viktigare än att de som tjänar mest ska kunna få skattesänkningar.

Fru talman! Vi har en övergångsregering som nu tvingas utgå från en konservativ nedskärningsbudget - en servettskiss, som den också kallas. Det är en nedskärningsbudget som kraftigt försvårar för den regering som förhoppningsvis snart kommer att kunna tillträda att föra sin politik och lägga fram en tilläggsbudget.

Vi i Vänsterpartiet förordade tillsammans med övriga rödgröna partier att riksdagen skulle anta övergångsbudgeten. Övriga partier ville annorlunda. Det förslag som vi nu har på bordet är en kompromiss mellan moderater och kristdemokrater. Jag konstaterar att det mesta inom området utbildning och universitetsforskning är hämtat från Moderaternas budgetmotion och att Kristdemokraterna fått ett och annat tröstpris, som 8 miljoner för kyrkliga studier.

Utbildning och universitetsforskning

Grattis KD, och grattis alla höginkomsttagare som får denna budget i julklapp av högern, trots att ni minst av alla behöver julklappar! Vi andra tar nya tag och arbetar för en tilläggsbudget som fördelar om och rättar till, som utgår från välfärd och minskade klyftor och som prioriterar jämställdhet och klimat.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)