Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anf. 65 Emma Hult (MP)

Fru talman! Vi är här i dag för att debattera civilutskottets betänkande Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik i statens budget för 2022. I detta betänkande är det inte den tidigare rödgröna regeringens politik som blir verklighet; den blåbruna budgetens avtryck är tydliga.

Sedan Miljöpartiet trädde in i regeringen 2014 har vi tillsammans med Socialdemokraterna tagit ett större nationellt ansvar för att bygga i kapp bostadsbristen och bygga ihop Sverige. Vi har åter fått en nationell bostadspolitik, vilket har gjort att det har byggts fler bostäder än det gjorts sedan miljonprogrammets dagar. Men med M:s, SD:s och KD:s budget, som nu har vunnit, dras investeringsstödet för hyresbostäder in, och stödet för energieffektiviseringar i flerbostadshus avskaffas. Det är både tragiskt och oansvarigt.

Fru talman! Det planeras många byggprojekt runt om i vårt land just nu, där investeringsstödet är en del av kalkylen. Det är bostäder som verkligen behövs. Att plötsligt avveckla investeringsstödet inom några få veckor efter riksdagens beslut i dag kommer att drastiskt ändra förutsättningarna för dessa planerade projekt. Det är uppenbart att många planerade byggprojekt kommer att försenas eller färdigställas med väsentligt högre hyror och i värsta fall sämre energiprestanda.

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Investeringsstödet har haft funktionen att sätta maxhyra, vilket har gjort att man har kunnat få statligt stöd för att fler ska ha råd att bo. En hög andel riskerar att inte byggas alls. Förslaget slår dessutom särskilt hårt mot svagare marknader där investeringsstödet har varit helt avgörande för att projekt över huvud taget ska bli verklighet. Där behöver bostäder också byggas för att hela Sverige ska kunna leva.

Fru talman! Jag är ledamot i ett av Jönköpings två kommunala bostadsbolag. Vi har Vätterhem som bygger bostäder i attraktiva lägen. Där har kundunderlaget oftast möjlighet att efterfråga lägenheter även med högre hyror. Själv är jag ledamot i det kommunala bostadsbolaget Junehem som bygger bostäder i små orter, kranskommuner och näst intill landsbygd.

För Junehems räkning är detta ett oerhört hårt slag rakt i magen. Flera av de projekt som vi har planerat för under de kommande sex till åtta åren riskerar nu att inte bli verklighet. Det är projekt i kommundelar i Jönköpings kommun som verkligen behöver lägenheter för att de äldre som nu bor i villa ska kunna efterfråga ett tillgängligt attraktivt boende i samma ort som de har bott i under flera år eller stora delar av sitt vuxna liv. Därigenom skulle de kunna gå med hunden i samma skog, plocka svamp och umgås med sina grannar. Jag är riktigt oroad över att dessa lägenheter inte kommer att bli verklighet när investeringsstödet försvinner.

Fru talman! Oavsett om det är budget eller lagförslag vi debatterar pratar vi i den bostadspolitiska debatten väldigt mycket om nya bostäder och nyproduktion. Då ska vi veta att nyproduktion är en väldigt liten andel av de bostäder som finns i Sverige. Därför var jag himla stolt och glad över att det i det rödgröna budgetförslaget fanns satsningar också på befintliga bostäder. Många äldre flerbostadshus har stora upprustningsbehov och därmed klimatutmaningar. Därför är stödet för att förbättra energiprestandan i flerbostadshus oerhört viktigt.

Att avveckla detta stöd, som utskottet nu föreslår, är mycket olyckligt, eftersom stödet är ett viktigt bidrag för att öka takten i den helt nödvändiga energieffektivisering som krävs i flerbostadshus runt om i vårt land. Sådana åtgärder är nödvändiga för att minska klimatpåverkan från dessa fastigheter och inte minst för att klara av den klimatutmaning vi står mitt i.

Fru talman! Jag tror att det behövs mer nationellt ansvar för att klara av att minska såväl bostadsbristen som hemlösheten, och därför är det oerhört sorgligt att den blåbruna budgeten skär ned på de pengar som behövs för att fler hyresrätter med rimliga hyror ska byggas och äldre flerbostadshus energieffektiviseras.

Är det nu vi ser en politisk inriktning som vill att vi går från ett nationellt ansvar till att återigen dumpa över ansvaret för bostadspolitiken på marknaden och i kommunernas knä? Det har vi provat förut, och vi ser resultatet. Jag tycker inte att vi ska prova det igen.

Tidigare i dag var jag med i ett seminarium som Stadsmissionen anordnade och där deras senaste hemlöshetsrapport presenterades. Jag kan bara konstatera att för att lösa hemlöshetsproblematiken i Sverige, som är en del av bostadspolitiken, behövs mer nationellt ansvarstagande, inte mindre.

Fru talman! I det rödgröna budgetförslaget hanteras också konsumentpolitik, och under politikens inriktning finns ett avsnitt om miljömässigt hållbar konsumtion, något som jag kort vill ta upp. Det är ett viktigt och riktigt grönt avtryck i budgetförslaget som vi i Miljöpartiet är oerhört stolta över.

Konsumenters agerande spelar en betydande roll för att uppnå en mer miljömässigt hållbar konsumtion, vilket ligger i linje med de nationella miljö- och klimatmålen samt den tidigare rödgröna regeringens ambitioner i strategin för en cirkulär ekonomi. Jag räknar med att den socialdemokratiska regeringen tar detta arbete vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Ändamålsenlig information kan underlätta för konsumenter att göra mer miljömässigt hållbara och cirkulära val. Konsumenter har dock varierande förutsättningar att ta till sig och agera i enlighet med informationen. Därför är det glädjande att vi i den rödgröna regeringens budgetförslag kan läsa att man vill intensifiera arbetet med att underlätta informationen för konsumenterna så att de kan göra hållbara val.

Jag står bakom vårt särskilda yttrande. Jag har inte möjlighet att yrka bifall till någon reservation. Vi har nämligen ingen reservation, eftersom vår utgiftsram är större än utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 66 Ola Möller (S)

Fru talman! Den tyske författaren Thomas Mann har en gång sagt att de yttre omständigheterna i uppåtstigandet ofta framträder först när färden nedför har blivit verklighet. Med en så enkel och genial mening skulle man kunna inleda denna debatt.

Det uppåtstigande som vi har sett sedan 2014 är enormt. Inte på 30 år har det byggts så mycket som nu. Under perioden 2015-2018 påbörjades fler bostäder än under den moderatledda regeringens alla åtta år vid makten. Vi är såklart stolta över att vi har fått igång bostadsbyggandet. Av Sveriges bnp består 11 procent av bidrag från byggsektorn, och bostadsbyggandet är en väsentlig del av detta. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att påbörja en halv miljon bostäder till 2030.

Med en sådan takt kan vi både bygga i fatt det stora underskott som finns och hålla igång de ekonomiska hjulen. Ett högt bostadsbyggande är viktigt för dem som kan få en ny bostad och för arbetarna som får jobb. Och eftersom tillväxten ökar är det viktigt för oss alla.

Fru talman! I den budget som de högerkonservativa har drivit igenom tas bostadspolitikens mest verkningsfulla verktyg bort ur verktygslådan och ersätts av just ingenting. Investeringsstödet har bidragit till tiotusentals nya lägenheter. Ungefär 50 000 lägenheter har beviljats stödet. Dessa lägenheter har byggts med väsentligt lägre hyra än vad som annars skulle vara fallet, om de ens hade byggts.

Investeringsstödet är inte bara ett ekonomiskt tillskott till hyresgästen, som får lägre hyra. Det är också en möjliggörare för byggnation på landsbygden. Dagens redovisningsregler gör det nämligen hart när omöjligt att bygga på platser där betalningsförmågan är svag. Människor har alltså redan i dag svårt att efterfråga nyproducera lägenheter, även med investeringsstöd. Med ett borttaget investeringsstöd blir det ännu svårare, om det ens finns något nytt att efterfråga. Svaret på frågan hur man bygger hyresrätter på landsbygden, en fråga som massor av kommunpolitiker just nu sitter och brottas med, är investeringsstödet.

Men svaret på varför investeringsstödet tas bort är nog egentligen ganska enkelt. De högerkonservativa ger nämligen inte så mycket för hyresrätten. Så sent som för någon vecka sedan debatterade vi regeringens förslag om stärkt skydd för hyresgäster. Det blev uppenbart att Moderaterna och Sverigedemokraterna ger väldigt lite för hyresgästernas trygghet. Framför allt Sverigedemokraternas ställningstaganden var väldigt klargörande för vem de företräder. Den ekonomiska eliten är lika intresserad av trygghet för hyresgästerna som de är av investeringsstödet. SD gör vad de kan för att vara eliten till lags.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Klimatkrisen är inget som berör de högerkonservativa speciellt mycket heller. Sänkt skatt på koldioxidutsläpp i ett läge där Parisavtalet mer eller mindre ligger i respirator är ett väldigt tydligt exempel på just det. Men så är det väl när man företräder de grupper som tjänar pengar på den kris vi befinner oss i. Att stödet för energieffektiviseringar slopas är därför fullt logiskt. Varför energieffektivisera i dag när man kan fantisera om kärnkraft om 25 år? Stödet skulle dessutom innebära lägre hyror för dem som får sina hus renoverade, och det skulle innebära att de saftiga hyreshöjningar som måste till inte blir så höga. Men varför ska man ge hyresgästerna en lättare vardag när man inte gillar hyresrätten som fenomen?

Att Thomas Mann hade rätt visar också den process som omgärdat de senaste veckornas hantering av budgeten. De högerkonservativa börjar med att göra en ny fadäs. Lärdomarna från när de senast var i farten och slopade investeringsstödet och tusentals lägenheter försvann över en natt verkar inte riktigt ha satt sig. Det var även denna gång nära att många av dem som redan beviljats stöd inte skulle få det. Denna gång hade servettskissen ersatts av ett plockepinn. Nu vet de högerkonservativa visserligen att staten måste fullfölja ingångna avtal. Men att 23 000 lägenheter helt plötsligt verkade stå utan möjlighet till stöd var en nyupptäckt tabbe som det tog mindre än 24 timmar för de högerkonservativa att backa från. Vad vi kan konstatera är att det är viktigare för de högerkonservativa att driva igenom ideologiskt motiverade hastverk än att ta hänsyn till den verklighet som vi faktiskt befinner oss i.

Men det slutar inte där. Nya frågor har uppstått, och de högerkonservativa har inte kunnat ge några som helst svar. De har ingen aning. Det är nämligen så här: Sverige ska få pengar från EU:s återhämtningsfond. Det stödet är baserat på införandet av investeringsstödet och renoveringsstödet. De högerkonservativa kan inte ge några som helst garantier för att vi kommer att få del av pengarna från EU. Den enkla anledningen är att det inte finns några sådana garantier. Genom att dra undan mattan för en hållbar svensk bostadsproduktion riskerar de högerkonservativas framfart att kosta Sverige miljarder. I kombination med att de rycker undan mattan för bostadsproduktionen och därmed tillväxten visas med all tydlighet att den ekonomiska trovärdighet som Moderaterna en gång hade, om än oförtjänt, nu är fullständigt borta.

Fru talman! Den budget som går igenom kammaren är till största delen socialdemokratisk politik som den socialdemokratiskt ledda regeringen lade fram. Förbättringar i sjukförsäkringen, trygghetspensionen och nivåerna i a-kassan hade aldrig hamnat på riksdagens bord i en budgetproposition om det inte varit för Socialdemokraterna. Att de är kvar beror på att M, KD och SD bara kommit överens om de delar där de visste att de skulle kunna komma överens. M och KD skulle aldrig ha accepterat att socialdemokratiska satsningar skulle ligga kvar eller förbättrat sjukförsäkringen om de hade förhandlat om en budget från början. I stället hade reformerna varit innehållslösa för vanligt folk, något som familjeveckan nu är ett tydligt exempel på. Tid med barnen kan man ge från de högerkonservativa, men du får betala den själv. Det är en klasspolitik som sparkar hårt nedåt.

I ljuset av detta blir de högerkonservativas svek mot bostadspolitiken ännu större, för där har det inte varit några som helst problem att komma överens. Det är helt uppenbart. Nästan inget annat område blir så kliniskt nedmonterat som bostadspolitiken. Man kan fråga sig varför. Svaret är, som jag lyft fram tidigare, att bostadsbrist göder den ekonomiska eliten genom att hyrorna blir högre och fastighetsvärdena går upp. M och KD kan gå upp på kontoret och säga "väl utfört arbete" till sina - jag höll på att säga uppdragsgivare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Som socialdemokrat kan jag bara uppmärksamma svenska folket på vad valet i höst kommer att handla om. På ena sidan står ett socialdemokratiskt alternativ som gör förbättringar för människor här och nu och bygger en framtid som alla får vara med på och som är hållbar. Mot detta står ett högerkonservativt block som med precision söndrar samhället för att gynna dem som redan har på hyresgästernas, arbetstagarnas, elevernas och våra äldres bekostnad.

(Applåder)

Anf. 67 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Låt mig börja med att tacka Ola Möller för ett väldigt bra anförande. Jag håller med om nästan allt som Ola Möller sa.

Det finns väldigt bra saker i regeringens budget. Det är därför Vänsterpartiet stöder regeringens budget i andra hand. Det finns som sagt förbättringar av sjukförsäkringen och annat som jag tycker är väldigt positiva och bra. Det finns också satsningar på att öka takten i bostadsbyggandet och på energieffektivisering, vilket vi också tycker är väldigt bra.

Men vi vet också att det är den blåbruna budgeten som den här regeringen kommer att styra med. Där råder, precis som Ola Möller nämnde, en total avsaknad av satsningar på bostadspolitiken. Man vill ta bort investeringsstödet. Man vill ta bort stödet för renovering och energieffektivisering. Vi vet vad konsekvensen blir. Det blir inga bostäder.

Jag kommer att ta replik även på företrädarna för de partier som står bakom denna budget. Ola Möller kanske undrar varför jag inte ställer frågorna till dem. Jag kommer att göra det. Det kan Ola Möller vara lugn för.

Det är Ola Möllers parti som sitter i den regering som styr landet med denna budget. Hur kommer ni att kunna hantera detta? Kommer ni att genomföra ett förslag som tar bort allt stöd till bostadsbyggandet?

Anf. 68 Ola Möller (S)

Fru talman! Jag tackar Momodou Malcolm Jallow för de fina orden. Det värmer att höra dem.

Jag är givetvis också orolig. Vi går nu i en riktning där bostadsbyggandet försämras, där hyrorna höjs för hyresgästerna och där marknadens intresse blir det överordnade. Vi vet att marknaden är en förträfflig tjänare men en fruktansvärd herre.

Jag ser det som att i det parlamentariska läge som råder var den socialdemokratiska regeringen den enda möjliga regeringsbildningen som kunde tillträda. För att ta ansvar för landet var vi tvungna att göra detta.

Det innebär att när riksdagen har fattat beslutet att dra ned på pengarna i det här hänseendet är det vad vi har att förhålla oss till. Det är tråkigt. Jag önskar givetvis att vi kunde bygga en majoritet för att satsa på att uppfylla grundlagens intentioner om att ge människor rätt till ett tryggt boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi får helt enkelt göra så att i valet nu till hösten kommer vi att driva bostadspolitiken och kämpa för att få upp den på agendan. Det är uppenbart så att ska vi klara av att trygga människors rätt till boende och värna hyresgästerna måste det till en vänsterpolitik som tar ett ansvar. Det gäller ekonomiskt men också för att hålla våra system med partsmodeller och liknande levande.

Det är det tråkiga svaret. Det är igen det parlamentariska läget som får genomslag. I ett sådant läge tar vi ansvar. Men jag har stor tillförsikt att svenska folket ser att det kommer att få effekter på jobben när man drar ned på bostadsbyggandet på det viset som de högerkonservativa föreslår. Vi vet att arbetssätt och arbetslöshet är en viktig fråga att diskutera i det här sammanhanget.

Anf. 69 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Det känns som déjà vu. När vi hade debatt om januariavtalet var det samma sak. Det är Socialdemokraterna som styr landet, men de har nyliberal politik. De sa: Vi kan inte göra någonting, för vi har ett avtal med de nyliberala partierna.

Det är samma sak nu igen. Vi har en ny bostadsminister, Johan Danielsson. I en intervju i Studio Ett ställde man frågan hur han själv ordnade sin första bostad. Han svarade: När jag flyttade till Stockholm och började jobba köpte jag en bostadsrätt i Aspudden.

Det är hans råd, till exempel till de unga: Man ska köpa bostäder. Han hänvisar till den utredning som är på gång. Det gör mig orolig. Man hänvisar till en utredning som ska ta fram förslag för att underlätta för förstagångsköpare.

Men oavsett vilka förslag som utredningen lägger fram är det inte vad som behövs i detta läge. Vad som behövs är hyresrätter. Det är oroväckande. Vad tänker du om detta?

Anf. 70 Ola Möller (S)

Fru talman! Jag tänker inte recensera den nytillträdde bostadsministerns svar i P1. Om jag tolkar Momodou Malcolm Jallow rätt svarade bostadsministern på en rak fråga om hur han skaffade sin första bostad och inte om vilket råd bostadsministern hade för människor att skaffa sig en bostad, och det är en viss skillnad.

Jag håller med Momodou Malcolm Jallow om att det är ett tråkigt svar att hänvisa till det parlamentariska läget. Men väljarna har gett oss ett resultat att förhålla oss till. Eftersom Socialdemokraterna var den enda möjliga regeringsbildaren i nuvarande läge är det vad som gäller

Skillnaden den här gången mellan med januariavtalet och med den nuvarande regeringen är att Vänsterpartiet har varit med och röstat fram den här regeringen igen. Jag kommer inte ihåg om ni tryckte grönt eller gult. Jag minns faktiskt inte.

Hur som helst har vi förhandlat om den frågan. Det är ett klart steg framåt utifrån Vänsterpartiets perspektiv. Jag tycker att jämförelsen är lite elak att säga att det för Vänsterpartiet nu är samma som med januariavtalet.

Anf. 71 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Det är alltid kul att få komma till kammardebatterna och få ta del av Ola Möllers litterära kanon. Förra gången inledde han med att citera Goethe. Han sa då att mästaren visar sig i sina begränsningar. Jag konstaterar att Ola Möller även den här gången drog över sin anförandetid en smula.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det är inte utan att man slås av den kognitiva dissonans som råder kring Socialdemokraternas förhållningssätt till hur vi använder våra skattemedel. Man är den största kritikern till det man anför vara omotiverade vinster i välfärden när det kommer till mjuka sektorer. Men man har inga som helst problem med att ösa miljarder över privata byggföretag.

Det finns naturligtvis en del som tycker att det är välkommet. Men frågan är: Är det verkligen ett effektivt sätt att använda våra gemensamma pengar i ett land som brottas med betydande problem och svårigheter? Det moderata svaret på den frågan är nej, helt enkelt eftersom stöden har visat sig på totalen ineffektiva.

Det har visat sig att det som byggs i många fall ändå hade byggts. Det har visat sig att de som flyttade in i lägenheterna hade kunnat efterfråga och ha råd med lägenheterna även om de hade byggts utan stödet.

I går kom en rapport från SBAB som visar att vi nu på vissa håll i landet har en överetablering av hyresrätter, medan det byggs alldeles för lite av den boendeform som efterfrågas mest av alla, nämligen småhus.

Min fråga till Ola Möller är: Vad gör regeringen för att vi ska kunna bygga fler småhus i det här landet?

Anf. 72 Ola Möller (S)

Fru talman! Jag får väl skylla på att jag är vikarie i debatten när det gäller att jag drar över talartiden för att få ihop ett anförande. Jag är nybörjare på jobbet i detta sammanhang, så det kan ha varit därför.

Det är en intressant jämförelse med vinster i välfärden. Investeringsstödet innebär i praktiken att hyresgästerna får lägre hyror. Det innebär att lokalsamhället får nya bostäder så att man kan få liv och rörelse i byar och städer där så inte hade varit fallet innan. Det gör att människor får bättre möjlighet till arbetspendling.

Vinster i välfärden innebär att äldre och elever betalar med sin framtid, sin hälsa och sitt välmående för att göda kapitalet. Det är en väsentlig skillnad. Det tyder på en viss oförståelse från Carl-Oskar Bohlin om fenomenens art att han ens en gång väljer att dra den parallellen.

När det gäller småhusbyggnationen delar jag uppfattningen att det behövs högre småhusproduktion. Skillnaden mellan oss är att Moderaterna ställer småhusproduktionen mot hyresgästen. För en socialdemokrat är det både och.

Givetvis vill vi bygga fler småhus. En fråga vi måste komma till rätta med är markfrågan. Den ligger på kommunal nivå. Där vet jag att många av Carl-Oskar Bohlins kolleger ute i landet på kommunsidan är väldigt snåla med att ge tillgång till nybyggnation och friliggande tomter.

Frågan är varför inte hela Danderyd, Lidingö eller Täby, där människor verkligen skulle vilja bo, kryllar av nybyggarprojekt. Det beror inte på att Sveriges riksdag inte vill det, utan det beror på att det sitter kommunalråd från Moderaterna och stoppar och inte ger människor möjligheten att bygga småhus där de vill och drömmer om att bo.

Anf. 73 Carl-Oskar Bohlin (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Det där är en sanning med modifikation. En lång rad av de områdesskyddsbestämmelser som i dag ligger som ett betungande raster över en väldigt stor del av vår landyta styrs från den här kammaren. Ni har inte gjort ett dyft åt det under de senaste sju åren vid makten. Det är grunden för problemet.

Ett annat problem är att under den här mandatperioden har de rödgröna konsekvent röstat nej till alla de förslag som vi har lagt fram för att göra det enklare bygga småhus. Det har handlat om att reformera lantmäteriet, se till att det går att bygga enklare utanför detaljplan och att reformera detaljplaneinstitutet, bara för att nämna några exempel. Men för er finns bara subventionspolitiken.

Fru talman! För den som bara har hammare ser alla problem ut som en spik. Det summerar den socialdemokratiska bostadspolitiken. För Socialdemokraterna kan bostadspolitik bara vara subventioner i en kolumn och inga regelförenklingar, och det är ett problem.

Anf. 74 Ola Möller (S)

Fru talman! Det är intressant att Carl-Oskar Bohlin här lyfter fram sanningar med modifikation. Det byggs fler småhus nu än under förra året Det har stigit med 13 procent. Det byggs fler småhus, och antalet ökar under den socialdemokratiskt ledda regeringens tid vid makten.

Det går inte att bo i en regelförenkling. Hade det varit så att regelförenklingar var sättet att tämja marknaden hade det hänt en väldig massa. Är det någonting som vi har sysslat med i den här kammaren är det regelförenklingar. Åk ut och tala med en bygglovshandläggare! Från PBL 2011 till i dag är det ett virrvarr av nya bestämmelser, vilket i grund och botten bara gör att processerna blir längre och svårare.

I stället för att hålla på och tro att vi kan bo i regelförenklingar är det efterfrågesidan vi måste diskutera. Och då är investeringsstödet lösningen på bostadskrisen.

(Applåder)

Anf. 75 Ola Johansson (C)

Fru talman! Vad gäller bostadsbyggandet och bostadsmarknadens förmåga att leverera bostäder åt de hundratusentals svenskar som står i bostadskö har mycket lite förändrats sedan jag stod här för ett år sedan.

Då kändes det som att vi hade en bred politisk enighet om att något behöver göras åt hyresmarknaden. Utredningen om fri hyressättning pågick, och utifrån de direktiv som den hade fått såg det lovande ut: Från och med den 1 juli ska hyror kunna sättas fritt i nya hyresrätter om hyresvärden och hyresgästen är överens om det, och vi kommer parallellt med den ordinarie reglerade hyresmarknaden att få ett bestånd med mer marknadsanpassade hyror.

Två partier är glada för att förslaget stoppades. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna motsätter sig båda varje förändring som syftar till att skapa en bostadsmarknad som liknar den vi ser i många av våra grannländer, fru talman. Vad som kännetecknar en sådan marknad är främst att man kan få tag i en bostad utan kötid, ofta till en kostnad som motsvarar vad man har råd med och med en standard och ett läge som motsvarar vad man är beredd att betala.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Den 21 juni blev en tuff dag för mig som talesperson, när Moderaterna gjorde gemensam sak med Vänsterpartiet och avbröt reformeringen av hyressättningen som vi varit överens om att genomföra. När det stod klart för dem att det var fel parti som var på väg att lyckas med det föll bilan tungt över januariavtalet och de reformer på bostadsmarknaden som fanns där.

Nu är det upp till Moderaterna och Kristdemokraterna att visa på vilket sätt de är beredda att motverka bostadsbristen och segregeringen på bostadsmarknaden och få fart på byggandet och renoveringar av miljonprogramsområdena med Sverigedemokraternas fot på bromsen. Det går an att klaga, men vägen till att själva åstadkomma något har aldrig varit längre än den nu är för Carl-Oskar Bohlin och Larry Söder. Jag vet vilken kritik ni har fått utstå för att ni sumpade chansen medan den fanns.

Det är 207 av 288 rapporterande kommuner som anger underskott på bostäder i kommunen som helhet. Det är främst nya på bostadsmarknaden som har svårt att ta sig in. Unga, studenter, nyanlända och jobbsökande men även äldre personer och personer med funktionsnedsättning kan inte få tag i en bostad, säger Boverket i sin årliga bostadsmarknadsenkät.

Det är en gradvis förbättring, men långt ifrån vad som skulle behövas. Och det visar med all önskvärd tydlighet att bostadsmarknaden måste reformeras i grunden. De byggsubventioner som nu behålls under ett år för att sedan avvecklas är egentligen helt otillräckliga.

Fler och fler byggföretag och fastighetsbolag upptäcker att de kan få pengar om de bygger enligt det regelverk som regeringen har satt upp. Det är i längden en ohållbar politik att subventionera fram alla de tiotusentals hyreslägenheter som behövs. För att travestera Ola Möller: Man kan inte heller bo i ett investeringsstöd.

Stöd ska, om det finns, kunna riktas till de svagaste bostadsmarknaderna, där bostäder behövs men inga byggföretag vågar satsa. Stöd ska kunna riktas till bostäder åt de hushåll som inte har råd att efterfråga en bostad och som hyresvärdar tvingas neka för att de inte uppfyller inkomstkraven. Jag välkomnar utredningen om en socialt hållbar bostadspolitik men menar att det inte räcker att bara skruva på systemen när de är felaktiga i grunden.

Sverige är moget att föra en diskussion om hur man med hjälp av en ny social bostadssektor, efter förebilder från liknande länder, kan se till att det för utvalda målgrupper byggs och upplåts bostäder. Det handlar om hushåll med begränsade finansiella resurser som lider av strukturell hemlöshet.

Stockholm Stadsmissions rapport, som Emma Hult refererade till, presenterades tidigare i dag. Den underströk det som Centerpartiet varit först ut med att kräva: en ny social bostadssektor som kommer till rätta med den strukturella hemlösheten.

Trots att Centerpartiet har medverkat till att förbättra och vässa investeringsstöden medan vi var med och förhandlade om budgetar har vi hela tiden förespråkat en annan politik, som pressar kostnader och stärker förutsättningar att i de flesta fall bygga efter marknadsmässiga principer.

Fru talman! Sverige är på väg att hämta sig ur en pandemi. För oss är det viktigaste att skapa en tillväxt i ekonomin, att pressa ned arbetslösheten och långtidsarbetslösheten och att stärka jobbskapande och företagande. Då krävs insatser i budgeten för att bland annat finansiera nystartsjobb och samtidigt ta bort arbetsgivaravgifterna för dem som anställer arbetslösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Klimatpolitiken med grön omställning börjar ge resultat när vi ser batterifabriker och lyckosamma försök att tillverka fossilfritt stål. Det har redan skapat en byggboom i de berörda städerna, Luleå och Skellefteå. Vi fortsätter satsningen och utvidgar den till energilagring, tillverkning av vätgas, modern återvinningsteknik och minusutsläpp.

En ny flotta av fossilfria fordon för tunga transporter byggs ut med särskilda premier. För att kunna ta till vara all den förnybara el som produceras främst genom vind, vatten och sol behöver kraftnäten byggas ut och moderniseras.

Omställningen av fordonsflottan omfattar både personbilar och jordbruks- och arbetsmaskiner. Satsningar på förnybara bränslen och el inom flyget behöver göras om människor ska kunna förflytta sig igen. Sverige är ett avlångt land, fru talman, och flyget är lika nödvändigt som ett heltäckande elnät med god kapacitet och bredband till alla hushåll.

Klimatförändringarna sker här och nu. Vi behöver bygga samhällen som klarar av ökande vattenmängder på hårdgjorda ytor i våra städer och som kan leda bort översvämningar, minska skredrisker längs stränder och stoppa övergödningen i vattendragen vid allt tätare hundraårsregn.

Centerpartiet vill genomföra de största satsningarna någonsin på att bygga ut bredband. Vi tänder gatubelysning, rustar upp, bygger ut och tjälsäkrar vägnätet på landsbygden och håller mackar öppna för att skapa förutsättningar för människor att bygga, bo och verka utanför storstäderna.

Ett enklare strandskydd är inte en del av budgeten, men det kommer att bidra till att små orter kan växa och att man kan bygga nytt och bygga invid sjöar och vattendrag. Utan att ta en enda krona i anspråk från skattebetalarna sätter vi fart på bostadsbyggandet i de delar av Sverige där man hindrats av rigida och orimliga strandskyddsbestämmelser

För att få stopp på skjutningar, narkotikahandel och hot och våld mot kvinnor stärker vi rättskedjan och ger polisen förutsättningar att visa sig i de utsatta områdena, att utreda brott och att lagföra kriminella, kvinnomisshandlare och våldtäktsförövare.

Det förebyggande arbetet mot gängkriminaliteten är viktigast. För oss är det viktigt att lyfta de goda exemplen från utsatta områden som likt Gårdsten i Göteborg vänt utvecklingen genom att involvera de boende, vara tydliga med kravställningen och samverka med de lokala näringsidkarna. Renoveringen av våra värst utsatta områden och energieffektiviseringen av 60 år gamla bostäder från miljonprogrammet är kanske vår allra största utmaning nu.

Nära vård, bra skolor och yrkesutbildningar som ger vägar in i arbetslivet är andra områden vi satsar på i den budget på 35 miljarder kronor extra som till någon del finansieras med neddragningar inom det utgiftsområde som i dag debatteras här. Det är omprioriteringar som jag kan motivera eftersom jag ser, och har beskrivit, andra behov som är viktigare än många av dem som görs inom utgiftsområde 18.

Fru talman! Jag beklagar att Sverige har en bostadsmarknad som i sig årligen kräver flera miljarder av skattebetalarnas pengar för att kompensera för sitt bristande funktionssätt. Sverige behöver verkligen fler bostäder, men vi behöver också sänka byggkostnaderna, bygga mer i trä och förenkla planprocesserna för att korta tiden från idé till inflyttningsklar bostad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Lantmäteriet behöver korta sina handläggningstider och beta av köerna till fastighetsbildningen. Vi anser att deras verksamhet borde kunna utmanas av andra aktörer. Vi tror på att öppna och kostnadsfria data från lantmäteriet kan underlätta för alla aktörer som vill medverka till att bygga samhällen - kommuner, stat, myndigheter och inte minst företagen i byggbranschen.

Fru talman! Jag skulle gärna se att den bostadspolitiska debatten följer med oss in i valåret. Ingenting kan vara viktigare än att skapa tryggare och modernare bostäder i utsatta områden, att minska trångboddheten och att få stopp på kriminellas övertagande av bostadsrättsföreningar och svarthandel med hyreskontrakt.

Att bygga en mångfald av bostäder med trädgårdsstäder, egnahem och hyres- och bostadsrätter på det sätt som nu görs längs Norrlandskusten där jobben skapas ser vi som positivt. Vi tror att satsningar som Centerpartiet gör på grön omställning, trygghet, vård och skola och på att stärka landsbygden med äganderätt till skogen och ett enklare strandskydd bidrar till det.

Anf. 76 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! När jag lyssnar på er politik och när jag hör Ola Johanssons anförande hör jag gnällande om marknadshyror. Det känns som att man inte har gått vidare från det. Majoriteten av svenska folket har talat och sagt: Vi vill inte ha detta. Forskarna har talat. All empiri har talat emot det. Vi har visat här i riksdagen att det inte kommer att gå igenom. Det är bara att släppa det och gå vidare.

Det är denna kognitiva dissonans jag hela tiden hänvisar till när jag pratar med Centerpartiet. Man vill helt enkelt inte tro att man kan ha fel. Man har rätt avsett vad forskningen säger. Man har rätt oavsett vad svenska folket säger, som man påstår sig representera. Man bara tror det. Släpp det! Så länge Vänsterpartiet är här kommer vi aldrig att acceptera marknadshyror.

Jag vill också säga att all politik från Centerpartiet går ut på att försämra allt för hyresgästen. Man vill ta bort stödet till renovering och energieffektivisering. Centerpartiet vill profilera sig som ett grönt parti, och jag förstår inte hur detta rimmar med den profileringen. Man vill vara ett grönt parti men vill ändå ta bort just den satsning som ska hjälpa till med energieffektivisering. Hur går det ihop?

Man vill ta bort allt stöd som har med bostadsbyggande att göra, men hyckleriet kommer när det gäller stöd som går till de rika. Allt stöd som går till de välbärgade, till de ägda bestånden, är Centerpartiet väldigt villigt att satsa på. När det handlar om 140 miljarder i rot sedan 2009 är det inget problem. Men när det handlar om 16 miljarder som går till hyresgäster låter det varenda gång från Centerpartiet: Nej, det vill vi inte. Varför?

Anf. 77 Ola Johansson (C)

Fru talman! Vi kan konstatera att detta är en ideologisk debatt. Momodou Malcolm Jallow och jag kommer aldrig att vara överens om den grundläggande synen på vad som driver samhället framåt och vad som skapar investeringar som är till nytta för alla som bor och lever i Sverige. Här kan vi vara väldigt överens om att vi inte är överens och troligtvis aldrig kommer att bli det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Varför släpper jag inte frågan om att reformera hyressättningen? Jo, därför att vi vet att det nuvarande systemet, bruksvärdessystemet, som hade sina styrkor i ett skede, är omodernt och hindrar de nyinvesteringar och renoveringar av exempelvis miljonprogrammet som vi talade om tidigare. Vi var gemensamt i civilutskottet ute och besökte en kommun nära Stockholm där vi ganska tydligt fick ta del av den forskning som säger att bruksvärdessystemet har precis den effekt på nysatsningar, nybyggnation och renoveringar som vi inte vill se.

Att Momodou Malcolm Jallow i sin replik hänvisar till forskning på det här området tycker jag är hårresande. De flesta experter, även inom våra myndigheter som har ansvar för bostadsfrågorna i Sverige, är ganska överens om att det finns en kritik mot det system som Momodou Malcolm Jallow så gärna förfäktar. Det finns dessutom erfarenheter från andra länder, inte minst Finland, Österrike och Nederländerna, som visar att det finns andra vägar att gå än den svenska modellen i det här fallet. Vi kan alltså vara överens om att vi inte är överens.

När det gäller energieffektiviseringar ser vi stora möjligheter med de energideklarationer som finns och de klimatdeklarationer som är under framtagande. Jag tror att starka men också enhetliga krav på byggindustrin, eller på fastighetsägare i det här fallet, är vägen framåt. Jag är också övertygad om att vi inte har sett slutet på utvecklingen av det hållbara byggandet i exempelvis trä och industriella processer inom bostadsbyggandet som drivs just av privata företags vinstintresse och angelägenhet att tillgodose en marknad som skriker efter bostäder.

Anf. 78 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Om jag förstår Ola Johansson rätt är det dåligt för miljön att satsa på energieffektivisering. Det är nämligen detta det innebär. Vi har en satsning på energieffektivisering, och då säger Centerpartiet att vi måste ta bort den. Gör vi det är det bra för miljön. Jag förstår inte. Det är obegripligt. Förklara för mig: Hur kan det vara bra att ta bort en satsning vars enda syfte är att förbättra miljön? Hur kan det vara bra att ta bort den? Det måste du förklara, om inte för mig så för dina egna väljare.

Det finns vidare ett djupt förakt för hyresgäster inom Centerpartiet. Förra veckan hade vi ett förslag här som skulle stärka hyresgästernas ställning. Centerpartiet och Ola valde att inte stödja det. Jag kan fortfarande inte släppa det. Detta var det enda förslaget för att stärka hyresgästernas ställning, och då säger Centerpartiet: Nej, ni ska vräkas. Ni ska vara hemlösa. Varför? Du har nu möjlighet att förklara.

Anf. 79 Ola Johansson (C)

Fru talman! Jag kan konstatera att den satsning som Momodou Malcolm Jallow nu hyllar är ny. Detta är ett stöd som vi inte har med i vårt budgetalternativ, och det finns inte heller i det som vann riksdagens gillande.

Jag var ganska tydlig i mitt anförande. Jag var till och med så ärlig att jag sa att Centerpartiet inte gör några satsningar på utgiftsområde 18 eftersom vi anser att andra saker är viktigare i sammanhanget. Vi tror faktiskt att det finns större och viktigare satsningar att göra på energi- och klimatområdet än dem som Momodou Malcolm Jallow efterfrågar. Jag är helt övertygad om att en tuffare kravställning från statens sida är minst lika verkningsfull. Det ligger inte heller i någon fastighetsägares intresse att låta sitt bestånd förfalla, förfaras och sluka mer energi än vad som är nödvändigt. Det är vår uppfattning. Jag har också pratat om energilagring. Jag har pratat om satsningar på vätgas. Jag hade tänkt prata om ett bonus malus-system som gör att vi ställer om vår fordonsflotta till fossilfria fordon, och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

När det gäller synen på hyresgäster har vi en annan åsikt än Momodou Malcolm Jallow.

Anf. 80 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Ola Johansson nämner den 21 juni som någon form av lägsta punkt för Centerpartiets aktier i denna parlamentariska församling under mandatperioden. Faktum är dock att detta bara är datumet då det alla vi andra redan har vetat sedan januariavtalet ingicks kom i kapp Centerpartiet, nämligen att ni har bedrivit en charad och låtsats inte vara beroende av ett parti som det visade sig att ni var beroende av.

Ola Johanssons problem har funnits ända sedan han ingick januariöverenskommelsen. Under en hel mandatperiod har han nu behövt gå runt och låtsas att han i grunden ställer sig bakom och tror på investeringsstöd. Nu får vi läpparnas bekännelse efter att januariavtalet har fallit. Investeringsstöd är inte någonting att hänga i granen; det ska vi över huvud taget inte ha.

Problemet med detta, fru talman, är att Centerpartiet befinner sig i en fantasivärld som inte har någon bäring på hur den parlamentariska församlingen ser ut. Då måste man låtsas förespråka saker som man inte är för, och när sedan verkligheten kommer i kapp delger man sitt hjärtas mening.

Anledningen till att ni kunde göra detta är att M, KD och SD har förhandlat en budget tillsammans. Anledningen till att den gick igenom var att vi fick benäget stöd av just Centerpartiet i den avgörande voteringen. Men inte heller det vill ni låtsas om.

Fru talman! Centerpartiets problem är att man låtsas att man befinner sig på en plats i svensk politik som inte finns.

Anf. 81 Ola Johansson (C)

Fru talman! Tyvärr räckte inte min talartid till för att avsluta svaret till Momodou Malcolm Jallow. Jag skulle vilja tillägga att vi visst tänker på hyresgästerna. Vi tänker på de hyresgäster som skulle vilja bli hyresgäster, det vill säga de som står längst ifrån bostadsmarknaden. Dessa tänker Vänsterpartiet inte alls på. Man skyddar sina egna intressen och de befintliga hyresgästerna. Det ska man väl göra, men man måste bredda perspektivet.

Till Carl-Oskar skulle jag vilja säga att den 21 juni var en ödesdag för diskussionen om hur vi reformerar hyressättningsmodellen. Jag tror att både Carl-Oskar Bohlin och jag själv trodde på det förslag som var på väg att presenteras. Jag ser också att Carl-Oskar Bohlin nickar instämmande.

Jag kan lova Momodou Malcolm Jallow att jag inte kommer att ta upp den här frågan mer såvida jag inte får besked från främst Moderaterna om hur de tänker driva den här frågan vidare. Kommer Moderaterna att få med bromsklossen - Sverigedemokraterna - på att reformera hyressättningsmodellen? Då är jag jättenöjd och kan förenas med Moderaterna i att argumentera för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag är helt övertygad om att detta är någonting som måste komma till. Med tanke på att vi inte har en reformering av hyressättningen är vi tvingade att betala privata byggföretag för att bygga, och det är ju ett system som vi vill komma ifrån.

När vi i Centerpartiet förhandlade om modellen för investeringsstöd var vi väldigt noga med att detta skulle vässas. Det skulle sättas av en pott till landsbygdskommunerna, och det skulle gå att sätta av en del av beståndet till sociala ändamål. Dessa saker fanns inte med i systemet tidigare. Det fanns också idéer om hur detta skulle kunna utvecklas framöver.

Med den position som vi har i dag är jag helt övertygad om att vi behöver komma bort från subventionspolitiken. Vi behöver skaffa ordentliga incitament för bostadsbyggandet. Där tror jag att Carl-Oskar Bohlin och jag är ganska överens.

Anf. 82 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Det är ju inga objektiva omständigheter i verkligheten som har förändrats, utan det är bara Centerpartiets parlamentariska situation i den här kammaren som gör att man nu kovänder 180 grader. Det är ändå av ganska stor betydelse var man landar i denna fråga.

Vad beträffar den 21 juni handlade detta om huruvida det fanns ett förtroende för regeringen eller inte. Det gjorde det inte, för ni hade ingått ett avtal på falska premisser. Ni hade låtsats som att ni hade en majoritet som ni i själva verket inte hade.

Att man behandlar riksdagen med charader, som om det vore en lekstuga, undergräver såklart förtroendet för den institution vi nu finns i. Jag hoppas att Centerpartiets lärdom av detta är att man börjar förhålla sig till det parlament som finns, både under den tid som återstår fram till valet och efter nästa val.

Anf. 83 Ola Johansson (C)

Fru talman! I postfacket fanns en liten röd skrift som producerats av en tankesmedja som är Moderaterna närstående. I den beskriver man hur det ideala bostadspartiet ser ut. Det är ett parti som förespråkar den typ av reformering på bostadsmarknaden som Centerpartiet har stått för hela tiden.

Jag tycker att detta uppfordrar Carl-Oskar Bohlin och hans partikamrater och samarbetskamrater att se till att även de inkluderas i den krets av partier som uppfyller tankesmedjans krav på hur en bra bostadspolitik behöver utformas. Jag konstaterar att Centerpartiet har varit först ut på den banan.

Anf. 84 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Nu är vi här igen. I Vänsterpartiets budgetmotion Röd politik för en grön omställning föreslår vi en återstart av den svenska ekonomin efter coronapandemin. Vi vill se en stor grön och modern omställning av samhället som skapar utveckling och arbetstillfällen i hela landet.

Krishanteringen i dag handlar även om att reparera de stora skador som nyliberala ekonomiska teorier har orsakat vårt samhälle de senaste 30 åren. Den politiska utvecklingen har alltför länge dominerats av nedmontering av vår gemensamma välfärd och våra trygghetssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Välfärdens underfinansiering, klimatkrisen och den höga arbetslösheten hänger samman med den skeva omfördelningspolitik vi har i Sverige. När kapitalet samlas hos ett fåtal används det inte för att investera i det gemensamma.

Vi i Vänsterpartiet vill ändra på detta. Vår politik skapar i stället välfärd som kommer alla i samhället till del - inte bara de rika. I vår motion för utgiftsområde 18 återspeglas allt detta tydligt.

Som en del av den överenskommelse som vi i Vänsterpartiet ingick med de två tidigare regeringspartierna stödde Vänsterpartiet deras budgetförslag i kammaren eftersom vårt eget förslag till budget hade fallit. Men, fru talman, i slutskedet av utskottsberedningen av budgetpropositionen - dagen före den planerade justeringen - inkom M, SD och KD med ett gemensamt budgetförslag. Detta har försvårat processen.

Vänsterpartiet anser att regeringens budgetförslag i sin helhet är bättre för Sverige än det blåbruna alternativ som vi diskuterar här i dag. Högerns förslag genomsyras av nationalkonservativa värderingar som Vänsterpartiet aldrig kan ställa sig bakom.

Fru talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Vänsterpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18. Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 18 är en del av Vänsterpartiets budgetalternativ, som är en helhet.

I Vänsterpartiets budget för utgiftsområde 18 för år 2022 återfinns en stor satsning på bostäder för dem som allra mest behöver det i bostadsbristens Sverige, det vill säga en satsning på alla de människor i vårt samhälle som inte har stora resurser på banken men som ändå behöver ett tryggt och långsiktigt boende.

Vår budget präglas av en hög ambition att ställa om till ett modernt, grönt samhälle. Bygg- och energisektorn spelar en mycket viktig roll i samhällets omställning, och detta måste tydligt återspeglas i en budget för riksdagens utgiftsområde 18.

Sammantaget anvisar Vänsterpartiet ungefär 6,3 miljarder kronor mer än den blåbruna budgeten för utgiftsområde 18 för 2022 och drygt 5,7 miljarder mer än regeringens eget budgetförslag.

Fru talman! Behovet av investeringar inom samhällsplanering, bostadsförsörjning och bostadsbyggande är omfattande. Bostadsbristen är stor, och behovet av hyresrätter med rimliga hyror är enormt. Bostäder måste byggas, och de måste byggas klimatsmart.

Dessutom är det befintliga flerbostadsbeståndet i stort behov av renovering och klimatanpassning. Om staten inte stöder denna så viktiga omställning ekonomiskt kommer det att slå hårt mot samhällets allra fattigaste hyresgäster.

Med klimatsmarta investeringsstöd kan samhället bidra till allt detta. Vinsten är ett klimatsmart samhälle utan hemlöshet och utanförskap.

Fru talman! När regeringen nu väljer att minska stödet för energieffektivisering med hela 1,2 miljarder, så som den blåbruna budgeten föreslår, väljer Vänsterpartiet i stället att öka stödet med drygt 2,2 miljarder jämfört med högerns budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

För att ytterligare öka takten i byggandet av klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror ökar Vänsterpartiet anslaget Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande med 2 miljarder kronor jämfört med utskottets förslag.

Vi vill också att investeringsstödet mycket tydligare än i dag ska knytas till klimatmålen och att högre krav på klimatsmarta bostäder ska ställas när stöd beviljas.

Fru talman! I syfte att öka byggandet av flerbostadshus i trä föreslår vi dessutom att det inrättas ett nytt anslag på 1 miljard kronor - ett investeringsstöd för uppförande av klimatsmarta flerbostadshus i trä. Ett ökat industriellt träbyggande ger inte bara klimatfördelar utan bidrar också till att arbetstillfällen skapas utanför städerna, precis där jobben så väl behövs.

En annan viktig reform i Vänsterpartiets budget handlar om statliga topplån. Även detta syftar till att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror, och det bidrar också till att öka konkurrensen i byggbranschen.

Fru talman! Utöver detta föreslår vi att kommunerna ska stödjas i sitt arbete med att ta fram klimatneutrala byggplaner och att olika aktörer ska få stöd till projekt som bidrar till att skapa klimatsmarta stadsdelar. Dessutom lägger vi fram förslag som skulle öka tillgängligheten och underlätta för fler människor att få tillgång till samhället på likvärdiga villkor.

Fru talman! Låt mig prata om högerpartiernas - de blåbrunas - budget.

Det är inte flyktingar som har skapat problemen på den svenska bostadsmarknaden, som de bruna påstår. Inte heller är det investeringsstöd eller energieffektiviseringsstöd som har skapat bostadsbristen, hemlösheten, trångboddheten och alltmer segregerade bostadsområden.

I stället är det högerns egna avregleringar och nedmonteringen av den statliga bostadspolitiken som lagt grunden för dagens situation. Avregleringarna började på 90-talet och har sedan fortsatt så snart borgarna haft en ny stund vid makten. Att Socialdemokraterna i stor utsträckning har accepterat de förändringar som genomförts av borgerliga regeringar har banat vägen fram till där vi befinner oss i dag. På bara ett par årtionden förvandlades bostaden från att vara en del av välfärden, en social och mänsklig rättighet, till en privatsak. I dag är bostaden en simpel handelsvara, som vilken annan vara som helst.

Fru talman! Nu fortsätter det. Intentionen i den budget som har lagts fram av riksdagens blåbruna partier är tydlig. Med ett enda penseldrag raderar man ut den bostadspolitik som äntligen, efter så många år, började ta form. Investeringsstödet avvecklas, och det avvecklas snabbt. Och hur vi än vrider och vänder på denna budget är det hyresgästerna som drabbas, framför allt de med lägst inkomster.

Fru talman! Högern säger att man avvecklar investeringsstödet eftersom det inte löser de grundläggande problem som är orsaken till bostadsbristen. Men är inte bristen på bostäder det grundläggande problemet med bostadsbristen? Och i så fall: Hur kan de 50 000 hyresbostäder som investeringsstödet har bidragit till inte vara en del av lösningen på bostadsbristen? Det är svårbegripligt. Jag kan inte förstå det.

Låt mig citera. "Utan investeringsstödet kommer bostadsbyggandet att minska kraftigt i hela landet. - - - Sveriges politiker, oavsett partitillhörighet, måste inse att investeringsstödet är helt avgörande för att bygga bort bostadsbristen. - - - De forna allianspartierna och Sverigedemokraterna - vill nu avskaffa stödet. Helt utan att presentera andra lösningar." Man skulle kunna tro att det är Vänsterpartiets ord, mina ord. Men så skrev i själva verket företrädare för bland annat byggindustrin i en nyligen publicerad artikel i Dagens industri. Och precis så är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Sedan investeringsstöden infördes 2016 har de kostat 16 miljarder. Under bara dessa år har de alltså resulterat i att hela 50 000 hyresbostäder med rimliga hyror har byggts eller börjat byggas. Men högern tar bort stödet, för att det, enligt dem, inte är effektivt och inte träffsäkert.

Samtidigt fortsätter det att regna miljardbelopp i form av bidrag till de ägda bostadsformerna, även i årets budget. Alla dessa bidrag gynnar bara dem som redan har det bäst.

Fru talman! Sedan 2009 har runt 140 miljarder delats ut i rotbidrag. Det är ofantligt mycket pengar, som har gått till ombyggnationer av kök och badrum som i många fall inte ens skulle behöva bytas ut. Hur effektivt är detta bidrag, kan man fråga sig. Rotbidragets träffsäkerhet är det å andra sidan inga problem med. Det träffar med skarp precision de rikaste. Mest rotbidrag har getts till rika kommuner och minst till fattiga. Åtta gånger mer rotbidrag har gått till Danderyd än till Haparanda.

Under perioden 2009-2019 har vi skattebetalare, genom rotbidrag, skänkt 6,7 miljarder i bidrag till personer med en årsinkomst över 1 miljon. Bara under 2019 delades 3,6 miljarder ut till personer med en årsinkomst över 500 000. Skatteverkets siffror är lika tydliga som den blåbruna budgeten; vi ska ta från de fattiga och ge till de rika. Den som har mycket tycks aldrig bli nöjd. Den vill alltid ha mer. Men är det verkligen så vi ska använda våra gemensamma skattepengar? Är det rimlig fördelningspolitik?

Dessa 6,7 miljarder kronor, som gick till miljonärer, kunde i stället ha använts till att påbörja byggande av ytterligare 20 000 hyresrätter med rimliga hyror. Varför är ett investeringsstöd, som i stor utsträckning går till att bygga allmänna bostäder, det vill säga bostäder som i någon form ägs av oss alla tillsammans och finns kvar för oss alla i framtiden, till mindre nytta för samhället än de rikas behov av att riva ut sina kök? Det borde vara självklart för alla, fru talman, att det är mer samhällsnyttigt att satsa våra gemensamma resurser på att utrota hemlösheten än på köksrenoveringar hos de rika.

När moderater och andra högerpartier tjatar om att Vänsterpartiet alltid vill ha bidrag kan man undra hur de tänker. Kanske tänker de: "Om vi kallar det för avdrag märker ingen att vi får bidrag." Men vi ser, och vi förstår, eftersom varje krona av dessa rikemansbidrag måste tas från något annat. Så enkel är matematiken.

I det samhälle Vänsterpartiet vill ha bor ingen på gatan, inte heller i fattighus eller i Liberalernas behovsbostäder. I Vänsterpartiets samhälle har människor egna, trygga hem. Och det ligger ingen till last att ens hem är en hyresrätt.

Fru talman! Vi ser en blåbrun budget och politik som fortsätter att marginalisera och stigmatisera hyresrätten som ett tillfälligt boende, bara för att de rika använder hyresrätten för tillfälliga pauser i livets olika skeden. Man visar stor respektlöshet och stort förakt mot en tredjedel av landets befolkning och deras hem.

Så länge politiken fortsätter att prioritera de rikas boende framför hemlöshet och utanförskap i vårt land kommer Vänsterpartiet att fortsätta kämpa för behovet av hyresrätter med rimliga hyror inom ramen för en generell bostadspolitik, helt enkelt för att ingen annan gör det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Sverige är ett rikt land. Vi har råd att bygga de bostäder som behövs, och vi har råd att renovera de bostäder som kräver det. Men vi har inte råd med utanförskap och hemlöshet. Det är hög tid att våra skattemedel börjar gynna även samhällets mest utsatta, fru talman. Det måste till ett skifte i politiken där fokus inte längre ligger på att varje år ösa miljarder av skattemedel på dem som har det bäst. De enorma summor som i dag subventionerar det ägda boendet borde i stället användas till att bygga bostäder till de människor som i dag står längst ifrån allt vad bostadsmarknaden heter. Det gör vi genom att bygga mycket inom den generella bostadspolitiken och värna allmännyttan.

Fru talman! Genomgående i alla högerpartiernas budgetar är den enorma oförmågan att förstå vad fattigdom är, vad fattigdom innebär. Deras politik handlar bara om att fortsätta sälja ut allmännyttans bostäder och göra det enklare för folk att skuldsätta sig. Borgarna tycks tro att om de sjuka eller fattigaste bara sparar lite av sjukpenningen eller gnetar lite till i sina rutjobb kan de köpa en villa vid någon strand eller i alla fall en bostadsrätt i något miljonprogram.

Det är inte bara sorgligt utan framför allt skrämmande att högern på allvar tror att de fattigaste i vårt samhälle egentligen bara behöver lite mer förmånliga villkor hos banken för att de ska kunna traska iväg och köpa en bostad. Så är det inte. Då har man inte förstått någonting alls om vad det innebär att vara fattig.

Fru talman! Jag avslutar med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation, nummer 1, och jag står bakom vårt särskilda yttrande.

Anf. 85 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 2.

Inom utgiftsområde 18 talar vi om samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. I dag vill jag lyfta fram bostäderna.

Fru talman! Jag har haft förmånen att samarbeta med olika arkitekter, både i arbetslivet och privat. Det finns olika sorters arkitekter. Det finns de som sitter bakom stora datorskärmar eller ritbord och sedan kommer och berättar för mig vad jag borde bygga. Sedan finns det arkitekter som vid första mötet bjuder in genom att sätta sig ned vid ett fikabord och ta en kopp kaffe, för att sedan säga: Berätta om dig själv! Berätta vilka ni är! De är genuint intresserade av vad jag är intresserad av, vad jag önskar bo i och så vidare.

Det är på det sättet vi som politiska arkitekter ska forma bostadspolitiken. Vi ska inte komma med storskaliga lösningar som enbart fungerar på papperet och där alla klumpas ihop till att bo i bostäder som visserligen passar alla men ändå inte passar någon.

Levande och fungerande bostäder som människor trivs i och älskar att bo i växer inte först och främst fram bakom ett ritbord, utan de växer fram genom den organiskt fria marknaden, som bildar en spontan ordning över tid. Det är när politiken säger: Jag vill veta mer om dig.

Fru talman! Vi måste även lära oss av historien. Framtida områden behöver innehålla blandade boendeformer. I sämre fungerande områden, som vi har fått ärva av det som politiken förr ansåg som det bästa, behöver vi komplettera med det som saknas, riva det som inte fungerar och skapa blandning där det i dag finns för få valmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

För att lyfta befintliga bostadsområden där ett stort utanförskap råder har vi i Liberalerna tagit fram ett program vi kallar Förortslyftet, som är klubbat på vårt landsmöte. Det är någonting som jag gärna lyfter fram. Jag kommer att nämna det från denna talarstol om och om igen, för det finns goda lösningar och goda förslag som man kan nå bred uppslutning kring.

Även om jag på min lilla tid här inom bostadspolitiken har förstått att det finns stora ideologiska skillnader tror jag ändå att det finns saker vi kan komma överens om för vårt lands bästa - om vi har en öppen famn gentemot varandra och kan tala med varandra, vill säga.

Låt mig nämna några av dessa förslag. Det handlar till exempel om att inrätta en nationell investeringsfond för utsatta områden som syftar till att förbättra stadsmiljön. Det är små saker som gör skillnad, till exempel fler sopkärl, fler öppna lokaler på bottenvåningar, mer grönytor och bättre och tryggare belysning.

För oss liberaler har även hyrköp varit en prioriterad sak inom bostadspolitiken, och vi hoppas att det ska bli verklighet, detta för att hitta fler varierade bostadsformer som skapar mångfald. Hyrköp, eller vad man nu vill kalla det, skulle även kunna fungera i utsatta områden. Det ger fler människor möjligheten att äga sitt boende och långsiktigt stärka sin ekonomiska ställning. Hyrköp skulle även stärka ungas möjlighet att få nyproducerade bostäder där både insatsen och lånebehovet är lägre.

Fru talman! Jag vill i dag särskilt lyfta fram en budgetpost i vår budget. Det är anslaget till Boverket om 5 miljoner per år. Det är inte det största anslaget i vår budget, men totalt blir det 15 miljoner för att ge Boverket uppdraget att ta fram och utvärdera en ny trångboddhetsnorm. I vissa delar av Sverige är det en stor andel av befolkningen som lever i mycket trånga förhållanden. Så vill nog ingen av oss att det ska vara.

Trångboddheten är en konsekvens av ett delat land, där människor i olika områden har olika stora möjligheter att leva sitt liv efter sin egen vilja. Om Boverket kan ta fram en sådan trångboddhetsnorm kan vi identifiera dem som lever i trångboddhet och påverkas av detta negativt i sin livsmiljö. En sådan norm bör ta hänsyn till mycket. Det handlar om bostadsstorlek och antal rum, vilket också påverkar hälsan och välmåendet. Detta behövs för att ta fram riktlinjer med mål att minska trångboddheten, speciellt i utsatta områden.

En sådan kontinuerlig kartläggning kan sätta press på samhällets aktörer att ta ansvar för att minska trångboddheten - allt för att de sociala klyftorna ska minska mellan utsatta och icke utsatta områden. Det är för barnens skull, tänker jag. Det är för att de ska få bättre möjligheter i livet, vilket de har rätt till. De ska få mindre stressade miljöer, mindre psykisk ohälsa, bättre miljö och utrymme för läxläsning samt lekutrymmen.

Vi har i debatten även nämnt investeringsstödet. Jag vill kort ta upp det. Det har ju knappast blivit som Liberalerna önskar. Det är inte dem med lägst inkomster som det går till. Dessutom går bara 25 procent av stödet till nybyggnationer i storstadsområden, trots att 75 procent av behovet finns just där.

Liberalerna vill hellre se andra åtgärder som bosparande, bostadsstiftelser som bygger bostäder för att bekämpa hemlöshet och andra åtgärder som hjälper dem som står allra längst ifrån bostadsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Låt mig ta upp detta med energieffektiviseringen också. Det är en god tanke, men den håller inte hela vägen. Risken finns att dessa medel går till bolag och företag som inte har skött sig väl. Dessutom är det väldigt krångligt och konstigt utformat, vilket gör att många privata aktörer väljer att inte använda det.

Räntorna är rekordlåga. Byggsektorn går väldigt starkt. Det är alltså ett onödigt stöd. Det finns andra sätt att styra klimatåtgärder på, och vi bör tänka till om vad vi ska använda våra skattemedel till och vilken välfärd vi behöver bygga upp.

Det är med dessa budgetramar som vi liberaler sätter oss ned vid ritbordet. Vi vill vara de politiska arkitekterna som lämnar över en ritning eller en skiss med en konstruktionsberäkning som ger en stadig grund att bygga vidare på. Sedan är det upp till varje individ och människa att själv skapa och bygga sin bostadsdröm.

Anf. 86 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Låt mig citera vad Liberalerna säger i sitt särskilda yttrande: "Det är fria människor och marknadskrafter, inte subventioner till vissa bostadspolitiska insatser, som på allvar möjliggör ett ökat bostadsbyggande och lösningar på den bostadsbrist vi ser i dag." Man talar om fria människor, marknadskrafter - inte subventioner. Liberalerna tror inte på subventioner.

Ni väljer också att ta bort energieffektiviseringen och investeringsstödet. Alla stöd och subventioner som ska gå till att bygga hyresrätter vill ni inte ha, och det är ju i enlighet med det som jag citerade här.

Låt mig också ta upp något annat. Det är 16 miljarder som går till investeringsstöd. Ni vill inte ha dem. Ni tar bort det. Sedan 2016 har man med dessa 16 miljarder byggt 50 000 lägenheter med rimliga hyror.

Den andra subventionen är rotbidrag till de välbärgade. Sedan 2009 är det 140 miljarder det handlar om - 140 miljarder till rika människor som äger sin bostad! Det är människor som har ett hem i Sverige och ett hem i Italien på sommaren som de åker till och renoverar, och de debiterar skattebetalarna för det.

Detta tycker Liberalerna är bra och rimligt, men att ge 16 miljarder till fattiga människor för att renovera sina bostäder eller för att man ska kunna bygga bostäder med rimliga hyror tycker Liberalerna inte är okej. Det är inte rimligt. Jag förstår inte. Det är obegripligt.

Om man är mot subventioner, varför är man för bidrag på 140 miljarder för att subventionera rika människors liv? Men man är inte för 16 miljarder till fattiga människor. Är inte det hyckleri? Eller har jag och hela Sverige missförstått detta? Förklara, tack!

Anf. 87 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Även här inser jag att ledamoten och jag står otroligt långt från varandra ideologiskt och när det gäller hur vi ser på just den fria marknaden.

När den fria marknaden fungerar, vilket vi ska underlätta att den gör, handlar den om människor. Det är människor som har en efterfrågan på hur man vill bo och leva. Det är människor som vill påverka. Det är konsumenten som är i fokus.

Marknaden och byggföretagen lyssnar in, på samma sätt som den goda arkitekten som sätter sig ned och frågar: Vad vill du ha? Här svarar en mycket större andel av människorna i dag att de vill bo i småhus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Men vi i Liberalerna är också absolut för att vi ska bygga hyresrätter, inte bara tillfälligt. Det finns de som vill bo i hyresrätter hela livet. Det är okej att göra det. Jag vill bara förtydliga det, så att vi inte missförstår varandra.

När det gäller andra åtgärder, som rut- och rotavdrag, handlar det om att skapa arbetstillfällen. Det tror jag inte heller ledamoten är emot att man gör.

Nej, subventioner är vi inte för - det är helt rätt uppfattat.

Anf. 88 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Jag kan försäkra min kollega att de som behöver hyresrätter också är människor, och det är många som behöver det här. De kanske inte kan efterfråga de bostäder som Liberalerna vill ha, men de behöver bostäder. Och enligt grundlagen har vi en skyldighet att se till att alla som bor i detta land har ett tryggt hem.

Jag kan säga så här: Vi står på två helt olika sidor i denna fråga. Liberalerna står på de rikas sida. Jag står på de mest utsattas sida. Vi bedömer ett lands framgång genom hur landet behandlar dem som är mest utsatta i landet. Det är väldigt viktigt.

Det pratas om arbetstillfällen. Om en rik person renoverar sitt hus i Italien undrar jag hur det skapar arbetstillfällen för svenska arbetare. Jag tror inte att det gör det. Jag ser inte det. Det är bara vilseledande retorik, som jag inte köper.

Dessutom pratar man om förortslyft. Jag tror att det var er partiledare som sa att man ska vräka föräldrar till kriminella. Jag kan inte begripa Liberalernas politik. Det är fantasi, helt enkelt.

Anf. 89 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Det blir svårt att mötas, känner jag, i att förstå varandras politik. Det spelar nog ingen roll vad jag säger till ledamoten. Han kommer envist att ställa rika och fattiga mot varandra och skapa polarisering i stället för att komma med konstruktiva förslag och lösningar.

Bostadsbyggandet går nu upp och ökar. Det är tufft för en barnfamilj att spara ihop till detta, på grund av hårda amorteringskrav och höga insatskostnader. Men nu ser det ut som att man har lyckats spara ihop till det. Och glädjen hos dem som vill äga sin bostad är stor. Vi ser nu att fler har möjlighet att göra just detta: äga sin bostad och kontinuerligt bygga upp ekonomin.

Anf. 90 Emma Hult (MP)

Fru talman! Det var ett intressant anförande av Jakob Olofsgård. Det var några saker som jag reagerade på. Som oppositionspolitiker nu i denna kammare kan jag ju begära replik lite fritt. Därför passar jag på att göra det.

Jag är övertygad om att det finns en hel del saker som vi behöver komma överens om, precis som ledamoten Olofsgård sa, för landets bästa. Jag är också övertygad om att vi behöver en mångfald av upplåtelseformer. Hyrköp är en av dem, men det finns även en rad andra som jag hoppas att Liberalerna kan tänka sig att närma sig. Det handlar om nya former av kollektiv. Det handlar om byggemenskaper. Men vi kan också konstatera att hyresrätterna kommer att spela en viktig roll för Sverige även i framtiden, framför allt de billiga hyresrätterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Ledamoten Olofsgård är väldigt tydlig med att han inte vill se investeringsstödet. Därför är min första fråga: Hur ska vi se till att bygga billiga hyresrätter för dem som i dag inte har möjlighet att komma in på bostadsmarknaden på grund av hur mycket pengar de har i plånboken?

Jag kan också konstatera, fru talman, att ledamoten sa: Det är inte de med lägst inkomster som får del av dessa bostäder.

Jag skulle jättegärna vilja se den rapporten eller den redovisningen, för det vi hör från Sveriges kommuner är att de använder dessa bostäder också för att tillgodose bostadsbehovet hos dem som står absolut längst ifrån bostadsmarknaden. Det handlar bland annat om hur man väljer att använda reglerna kring förtur, där kommunerna har ett jättestort ansvar.

Jag skulle väldigt gärna vilja fråga den liberala ledamoten i civilutskottet: Hur vill Liberalerna se till att människor med lägst inkomster kommer in på bostadsmarknaden om investeringsstödet, som har varit väldigt lyckosamt de senaste åren och som har skapat väldigt många bostäder i hela vårt land, inte är ett verktyg i ledamotens verktygslåda?

Anf. 91 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Det är en tro på den entreprenörsanda och den kreativitet som finns i Småland, som vi båda två kommer från. Där ser jag att lösningarna finns. Det handlar om att skapa billigare hyresrätter genom modulhusbyggande och industriellt byggande i trä. Regelförenklingar för dessa byggnationer kan skapa lägre byggkostnader.

Sedan kostar det att bygga nytt - så är det. Det är väldigt svårt att se till att de som har allra lägst inkomster får del av nyproduktionen. Här finns det andra saker. Det är förortslyftet i vårt program, som vi vill lyfta fram. Det är andra bostadsformer. Som vi nämnde är hyrköp absolut en sådan sak som gör att det är enklare att få en bostad. Jag säger bostad. Det kan vara en hyresrätt, en bostadsrätt eller ett småhus. Det är en bostad. I vilken form den ska vara får man välja fritt själv.

Men att skapa de allra billigaste hyresrätterna gör man genom rörelse på bostadsmarknaden. Det frigör billigare och äldre men bra bostäder. De har en lägre hyra än just nyproduktionen. Vi måste stimulera nyproduktionen, inte hämma den, genom att den svarar mot den efterfrågan som finns hos den människa som sitter vid arkitektens bord och tar en kopp kaffe.

Anf. 92 Emma Hult (MP)

Fru talman! Jag har också under mina år som yrkesverksam inom byggsektorn och som riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson träffat många arkitekter. Men jag vill bara försäkra mig om att Liberalerna fortfarande står bakom den reform som vi tillsammans har tagit fram om seriellt byggande. Det lät tidigare i ledamotens anförande som att det mesta skulle skapas bit för bit, projekt för projekt. Jag hoppas att vi kan se bättre regler för seriellt byggande och att Liberalerna också fortsatt står bakom den reformen. Det vill jag försäkra mig om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag har en sista fråga till ledamoten Olofsgård. Vi vet att investeringsstödet har gjort absolut störst nytta i de delar av landet där marknaden är svag, ofta på landsbygden. Ser inte ledamoten Olofsgård, som den landsbygdspolitiska talesperson han är, investeringsstödet som ett viktigt verktyg för att vi ska kunna bygga bostäder i hela landet?

Anf. 93 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! När det gäller bostadsbyggande på landsbygden handlar det också om andra åtgärder, som vi lyfter fram i vår bostadsmotion. Det handlar om ett skattebefriat sparande till insatsen. Det handlar om att ta bort det skärpta amorteringskravet. Det är enklare att bygga sig ett småhus på landet. Jag tror också att det är mångas dröm att bo på landsbygden i ett småhus. Men det ska också finnas bostadsrätter. De ska på samma sätt byggas på landsbygden. Sedan finns det andra åtgärder än just detta.

När det gäller just vilka som har fått del av investeringsstödet nämnde ledamoten, fru talman, att hon finns med i Junehem. Det är ett väldigt fint och bra bostadsbolag hemma i Jönköpings kommun. De projekt som jag har besökt i Junehem är väldigt fina.

Anf. 94 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! I går fick Sverige en ny bostadsminister. Om man ska välja att se glaset halvfullt får man väl konstatera att den nytillträdde Johan Danielsson får svårt att få mindre ur händerna än sina två företrädare på den posten.

På papperet verkade det ju så bra med alla stora liberala reformer som skulle komma ur januariavtalet. Men det bidde inte ens en tummetott, fru talman. Den här mandatperioden har tjänat som ett skolboksexempel på vad som händer när man är överens på ett intetsägande papper men i grunden vill åt helt olika håll. Det är också ett smärtsamt exempel på vad som händer när man lever i en fantasivärld och låtsas som om parlamentets sammansättning inte har någon betydelse.

Dessa charader, fru talman, leder inte bara till att man inte får någonting gjort. Det leder också till att man urholkar tilltron till hela vår demokrati, eftersom det framstår som om man befinner sig i en lekstuga snarare än i rikets högsta folkvalda beslutande församling.

Allteftersom mandatperioden har fortlöpt tycks verkligheten ha kommit ikapp de flesta partier här i kammaren. Kvar i fantasivärlden, även refererad till som "den breda mitten", tycks nu bara Centerpartiet vara. Januariavtalet lovade som bekant reformer på bostadspolitikens område. Hittills har vi mest sett bråk om utredningsdirektiv, förseningar och som kronan på verket en fundamental blåsning av Centerpartiet rörande deras påstådda liberalisering av strandskyddet, i allt väsentligt skärpningar för dem som vill bygga nära vatten. Jag förstår att Miljöpartiet äter tårta, även om de naturligtvis hade velat gå ännu längre.

Hur kunde vi hamna här? Jo, vi hamnade här eftersom såväl den nyss avgångna regeringens regeringsunderlag som den nyss tillträddas inte är överens om en gemensam riktning för landet. Man är i grunden bara överens om två saker, och det är vad man är emot. För det första ska man inte prata med Sverigedemokraterna och för det andra ska man lägga ned kärnkraften.

Ur de här två ställningstagandena kommer det ingen bostadspolitik. Det säger sig självt, och det är precis vad vi nu har fått se. Den nytillträdda regeringen saknar, vad jag kan bedöma, helt politik för att göra det enklare att bygga den boendeform som just nu är den mest efterfrågade, nämligen småhus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Som jag nämnde i ett tidigare replikskifte kom den statliga bolåneaktören SBAB i går med en rapport som visar tydliga indikationer på överetablering av dyra hyresrätter på olika håll i Sverige och en kraftig underproduktion av den mest efterfrågade boendeformen, nämligen småhus. Det här är naturligtvis problematiskt, och det borde vara problematiskt även för en regering som i grunden inte har särskilt mycket till övers för att folk ska kunna äga sin bostad under rimliga förutsättningar.

Det borde dock vara av intresse även för en rödgrön eller enbart rödröd regering, eftersom småhusbyggandet sätter fart på flyttkedjorna. Snarare än att lägga miljarder på att bygga hyresrätter som ändå inte kan efterfrågas av de grupper som man här i debatten försöker göra gällande efterfrågar dem är kanske det mest effektiva sättet att faktiskt tillgängliggöra billiga hyresrätter. Om vi får fart på flyttkedjorna är det nämligen precis vad som sker.

Fru talman! Det är något otydligt exakt vilket underlag regeringen har, men jag kan härifrån talarstolen beklaga att man med den här formeringen i parlamentet under mandatperioden konsekvent har röstat nej till de förenklingsförslag som vi har lagt för att göra det enklare att bygga småhus. Det handlar om att reformera detaljplaneinstitutet. Vi ser i dag en utveckling där kommuner många gånger har mer än tio års kötid för detaljplaner. Det är förstås helt oacceptabelt om man vill öka småhusbyggandet.

Vi lade på riksdagens bord ett förslag om att göra det enklare för enskilda människor att bygga utanför detaljplanelagt område, en verklig förstärkning av äganderätten i det här landet. Det förslaget föll, eftersom Centerpartiet var tungan på vågen och röstade med regeringspartierna i frågan.

Att reformera Lantmäteriet har behövt göras i många år, men trots det säger regeringen konsekvent nej till kommuner som vill utmana den dysfunktionella statliga lantmäterimyndigheten genom att starta kommunal lantmäteriverksamhet. Sedan regeringen tillträdde har sju av åtta ansökningar fått nej med hänvisning till kompetensbrist. Det blir naturligtvis ett moment 22. Om man aldrig får visa att man har den kompetens som krävs är det ju omöjligt att få sin ansökan beviljad. Naturligtvis skulle regeringen i stället kunna kontrollera detta i efterhand.

På det hela taget är det här alltså en förlorad mandatperiod för bostadspolitiken. Som väl är fasar vi nu ut ineffektiva subventioner, men vi gör det på ett ansvarsfullt sätt så att de företag som har sökt under förutsägbara former ska kunna ta del av stödet.

Regeringen Andersson kommer inte att kunna leverera någon ny bostadspolitik fram till valet. Men ljuset i tunneln, en dag i december när det är som mörkast på året, är att det bara är 284 dagar kvar till dess att Sverige får en ny regering som kan ta sig an bostadspolitiken på allvar.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 95 Ola Johansson (C)

Fru talman! Det känns fint att kunna dra ut på Carl-Oskar Bohlins medverkan här i parlamentet innan han går på föräldraledighet. Jag önskar honom all lycka och glädje med det. Det är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Charaderna får Carl-Oskar Bohlin stå för. Det måste kännas frustrerande att tillhöra ett parti som inte har haft något som helst inflytande på många år. Jag tror att det är den frustrationen vi märker.

Jag tror också att det är viktigt att som moderat beakta att landet måste kunna styras också i minoritet. Vi har en valrörelse framför oss som blir hård och där sannolikt mycket av det vi diskuterar i dag kommer att följa med oss. Jag tror dock att det är viktigt att ha en ödmjukhet inför det faktum att man måste kunna styra ett land också i minoritet. Det är tråkigt att Carl-Oskar Bohlin inte erkänner det.

Carl-Oskar Bohlin tar upp frågan om strandskyddet. Jag tycker att det är bra att vi diskuterar igenom dessa frågor, för det finns ett intresse från Moderaterna att förminska de reformer som vi har förhandlat fram i januariavtalet. Jag kan förstå det. Det är fel parti som lyckas med det som Moderaterna och vi i alliansregeringen försökte men misslyckades med, eftersom vi hade skilda intressen.

Jag märker att det finns en bristande förståelse hos Moderaterna för vad den reform som kommer att genomföras betyder, nämligen att strandutvecklingsområden inrättas där man kan omfatta en stor del av en kommun, för att inte säga en hel kommun, i ett område utan att det ingår i en översiktsplan till exempel. Det är en viktig sak. Och den allra viktigaste saken är kanske ändå just det som Carl-Oskar Bohlin ibland vill negligera i debatten, nämligen att en grävd damm, ett dike eller ett mindre vatten undantas från strandskyddsreglerna.

Det är en väldigt stor förändring som kommer att påverka väldigt många människor runt om i landet, och jag skulle vilja fråga Carl-Oskar Bohlin om det verkligen är Moderaternas avsikt att stoppa den största reformering av strandskyddet som vi har lyckats med sedan det infördes någon gång på 50- eller 60-talet. Är det er avsikt att spotta era egna kommunalråd i ansiktet på det sättet?

Anf. 96 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Jag noterar att Ola Johanssons grundläggande problem fortsatt är att hans karta inte stämmer med verkligheten. Han refererar till Moderaterna som ett parti som inte har något inflytande, men det är ju vår budget som vi står här och debatterar i dag, Ola Johansson. Detta kommer alltså från en företrädare för ett parti som i huvudsak har använt den gula knappen, det vill säga att avstå, att inte ta ställning, under hela den här höstens avgörande voteringar.

Låt oss dock diskutera strandskyddet, eftersom det efterlystes! Jag noterar att Ola Johansson inte har läst lagrådsremissen, och det beklagar jag. Vad gäller grävda dammar står det explicit i lagrådsremissen att grävda dammar utan naturligt in- och utflöde i dag inte har strandskydd, så där föreslås inga lagändringar. Så mycket för den förhandlingssegern - ni vet ju inte vad ni har gått med på, Ola Johansson. Man föreslår alltså att gällande rätt ska ligga kvar.

När det kommer till småvatten - sjöar under 1 hektar och bäckar bredare än 2 meter - inför ni ett nytt strandskydd kallat fri passage, som i dag inte finns i hälften av alla län i Sverige därför att länsstyrelserna där redan har upphävt det. Det innebär att hälften av alla Sveriges län även här får ett starkare strandskydd än de har i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Problemet, Ola Johansson, är att ni från början har haft en usel förhandlingsposition och att ni inte har en aning om vad ni har kommit överens om. Det är Centerpartiets grundläggande problem, och jag beklagar att ni inte har läst den lagstiftning ni uppenbarligen har satt er kråka på.

Anf. 97 Ola Johansson (C)

Fru talman! Vi har visst läst lagrådsremissen, och vi har också varit delaktiga i att ta fram den.

När det gäller fri passage: Vi kan ta vartenda område som Carl-Oskar Bohlin lyfter fram och skära ned och motbevisa varenda tes som har framförts. Fri passage är något som har funnits i lagstiftningen i alla tider, och att det nu skrivs in ytterligare en gång gör inte att vi ytterligare försvårar för någon som vill bygga och bo. Grejen är ju också den - och det tycks Carl-Oskar Bohlin inte ha insett - att det faktum att diskussionen om fri passage förekommer är ett resultat av att strandnära byggande har blivit enklare även inom stora områden i kommuner där dessa strandutvecklingsområden införts.

Carl-Oskar Bohlin väljer ju att inte ta upp de stora och viktiga förändringarna; strandutvecklingsområdena är något som Carl-Oskar aldrig nämner i sin argumentation i dessa frågor, utan han tar upp små, små saker. När han nämner kartor är det precis detta som är problemet: Länsstyrelser och kommunernas planavdelningar pekar på kartan och säger "Här får ni inte bygga". Så kommer det inte att vara i fortsättningen.

Anf. 98 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Då blir det en sista kunskapslektion för Ola Johansson: Det stämmer att begreppet fri passage har funnits i lagstiftningen sedan 2009. Det var alliansregeringen som införde det, och det var ett misstag. Men det är ju en del i dispensgivning vid strandskyddsdispenser, Ola Johansson, och ni har nu hittat på att detta ska gälla vid vartenda dike, varenda bäck och varenda liten pöl i hela Sverige. Det innebär alltså en skärpning, för i de områden där strandskyddet vid småvatten i dag är avskaffat - en förändring som alliansregeringen också införde, alltså länsstyrelsernas möjlighet att göra detta - finns i dag inte kravet på fri passage.

Nu har ni sett till att det blir en förbudsgata vid varenda liten bäck, för där ska samma regler som vid strandskydd gälla. En 1 meter bred bäck får alltså en 40 meter bred förbudszon på varje sida om bäcken - tack vare Centerpartiets magnifika förhandlande.

(Applåder)

Anf. 99 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Jag önskar att jag kunde stå här och plocka lite saker som finns i Moderaternas bostadspolitik och diskutera dem, men det går inte. Det finns nämligen ingen. Det finns ingen bostadspolitik från Moderaterna. Det är brist på innehåll - på nästan 50 sidor står det ingenting om bostadspolitiken. Rimligen beror detta på att Moderaternas väljare redan har det som många saknar, nämligen ett tryggt hem där man får stanna kvar.

Moderaterna säger att investeringsstödet är ineffektivt och inte nämnvärt har bidragit till att öka bostadsbyggandet. Jag ska än en gång citera den artikel jag citerade tidigare: "Utan investeringsstödet kommer bostadsbyggandet att minska kraftigt i hela landet. - - - Sveriges politiker, oavsett partitillhörighet, måste inse att investeringsstödet är helt avgörande för att bygga bort bostadsbristen. - - - De forna allianspartierna och Sverigedemokraterna vill nu avskaffa stödet. Helt utan att presentera andra lösningar."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det är den sista meningen som är det Moderaterna står för - det finns inga lösningar över huvud taget för hur man ska angripa bostadsbristen. Man vill ta bort alla de lösningar som har föreslagits och alla de stöd som har föreslagits, men man kommer inte med något annat. Det finns nämligen ett djupt förakt för hyresgäster, så man vill inte på något sätt ha förslag som hjälper hyresgäster. När andra lägger fram förslag som hjälper hyresgäster vill Moderaterna ta bort de förslagen.

Jag vill bara ha en förklaring: Varför har Moderaterna inga förslag som hjälper hyresgästerna och som möter bostadsbristen så att vi kan bygga fler bostäder? I artikeln jag citerade står det tydligt att byggandet kommer att stanna utan detta. Det blir inga bostäder byggda.

Anf. 100 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Bara för att man citerar någonting i riksdagens talarstol blir det inte per automatik en sanning.

Jag hade också önskat att Momodou kunde stå här och plocka russinen ur kakan som är den moderata bostadspolitiken. Anledningen till att han inte kan det är förmodligen att han inte har läst vår bostadspolitiska motion, som innehåller 70 skarpa förslag för att göra det enklare att bygga bostäder.

Jag tror inte heller att jag och Momodou kommer att bli överens om vad det är som krävs för att vi ska kunna bygga mer i det här landet. Vi tror helt enkelt inte på subventionspolitiken som det allena saliggörande för att det ska byggas mer. I stället bygger vår bostadspolitik på tanken att förutsättningarna för att enskilda ska kunna bygga fler bostäder måste bli bättre. I den delen är Vänsterpartiets politik helt kliniskt befriad från förslag.

Vad vill ni göra åt problemen med riksintressena, Momodou Malcolm Jallow? Vad vill ni göra åt att det tar för lång tid att få fram detaljplaner? Vad vill ni göra åt att det är så svårt att bygga hus för enskilda utanför detaljplanerat område? Vad vill ni göra åt att det tar ett år att få en tomt avstyckad hos den monopolmyndighet som heter Lantmäteriet? Är det rimligt, Momodou Malcolm Jallow? Svaret är naturligtvis nej, men den regering ni har stött i sju år har inte gjort någonting för att förändra detta faktum. Det är ju det grundläggande problemet.

Jag förstår att ni aldrig kommer att se det, och jag förstår att ni kommer att stånga er blodiga för att återinföra investeringsstöd. Det är därför Vänsterpartiet behöver hållas utanför och inte ha inflytande i bostadspolitiken, liksom i de flesta andra politiska sammanhang.

Anf. 101 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Att Vänsterpartiet behöver hållas utanför och inte ha inflytande i svensk politik tror jag är en mening som hela Sverige känner igen. Vi har gått från att inte ha inflytande till att bli ett av de partier som har mest inflytande i denna kammare och i svensk politik. Att tro att vi inte ska ha inflytande är att leva i en fantasi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Carl-Oskar Bohlin säger att han inte tror på subventionspolitiken. Jag ställer samma fråga som tidigare: Om han inte tror på subventionspolitiken, menar Carl-Oskar Bohlin då den subventionspolitik som ska hjälpa hyresgästerna? Carl-Oskar Bohlin är nämligen väldigt mycket för subventionspolitik som hjälper de välbärgade. Eller har jag missförstått något? Jag vill gärna ha en förklaring.

Som jag sa är det 16 miljarder som går till hyresgäster, och sedan är det över 140 miljarder som går till välbärgade. Det är jättestor skillnad. Carl-Oskar Bohlin har inga problem med 140 miljarder till välbärgade, men han har ett stort problem med 16 miljarder till fattiga människor. Varför?

Anf. 102 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Jag får börja med att ge Momodou rätt i det att Vänsterpartiet har haft ett historiskt stort inflytande under den här mandatperioden. Det beror i huvudsak på Centerpartiet, men den frågan har vi avhandlat sedan tidigare.

Jag har inget principiellt emot att alla partier försöker skaffa sig det inflytande de kan, och i vissa specifika sakfrågor kan vi göra upp med Vänsterpartiet. Jag bara säger att grunden för Vänsterns bostadspolitik inte kommer att föra det här landet framåt. Det kommer inte att befrämja byggande av sådant som efterfrågas, och det kommer inte att befrämja att vi får igång flyttkedjor och därmed bättre kan tillgängliggöra bostadsbeståndet och göra det mer varierat. Vänsterpartiet saknar dock fullständigt förslag i den delen, och jag förväntar mig inte heller att vi ska bli överens om saken.

Anf. 103 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Även en sjumilavandring börjar med ett steg.

Det är med stor glädje jag i dag yrkar bifall till den Sverigevänliga budget som utskottet föreslår. Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna har gemensamt tagit fram ett förslag till budget, ett förslag som tagit bort mycket av det mest skadliga i den budget som regeringen tagit fram.

För civilutskottets del finns det en mycket viktig principiell skillnad i den blågula budgeten. Det handlar om investeringsstödet för hyresbostäder och stödet för energieffektivisering av flerbostadshus.

Den tidigare inriktningen har varit mer stöd i tron att det ska lösa bostadskrisen. Det gör det inte. Investeringsstödet är inte lösningen. Det varken fungerar eller är en bra lösning. Jag tycker att det är viktigt att stöd från staten går till människor som har dålig ekonomi och behöver stöd, inte till den som stått i bostadskö längst eller den som vill bo i ett nybyggt hus på en fin adress. Och när det gäller att bygga på landsbygden, som vi har fått höra om här tidigare, borde i stället redovisningsreglerna ändras.

Kommunutredningen, där Niklas Karlsson från Socialdemokraterna satt som ordförande, lade fram sitt förslag i början av 2017 och pekade ut det här redovisningsproblemet redan då. Det var alltså för mer än fyra år sedan, och fortfarande har regeringen inte återkommit med ett förslag där man ändrat redovisningsreglerna. Det är inte det ekonomiska som är problemet; det är just hur det redovisas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Att man i stället tar pengar från skattebetalarna och ger till dem som har stått längst i bostadskö är väldigt dålig fördelningspolitik. Precisionen när det gäller att ge stöd till dem som faktiskt behöver det saknas helt. Hur mycket Ola Möller än försöker få det att låta annorlunda är det faktiskt så.

När regeringen tog ut riktningen och började med subventionerna var man desperat. För många nya på bostadsmarknaden till följd av en misslyckad flyktingpolitik skapade en enorm brist på mycket kort tid. Det var helt enkelt omöjligt att bygga i samma takt.

Man införde subventioner som inte ens marknaden ville ha. Så här sa till exempel Anna Broman, bostadspolitisk expert på Byggföretagen: "Att stödet fasas ut är välkommet. Den här typen av subventioner stör marknaden och skapar osäkerhet. Bygg- och anläggningsbranschen behöver långsiktiga villkor som ger bättre förutsättningar för en hög och jämn byggtakt." Inte ens den del av marknaden som borde vara vinnare gillar alltså det slöseri med skattepengar som regeringen ägnat sig åt.

Man kan med fog jämföra de statliga subventionerna med en buss som kör åt fel håll. Ju mer man höjer stöden, alltså ju mer man gasar på, desto längre från målet kommer man. Vi måste vända bussen och börja köra åt rätt håll. Den blågula budgeten är en tydlig inbromsning och en början till en vändning. Snart kommer vi att vara på rätt väg igen. Vi kan rikta in oss på rätt mål - för målet måste väl ändå vara att människor ska ha råd att bo i en god miljö, att varje person ska kunna välja boende och att var och en ska betala sitt eget boende och ha ekonomi till det.

I målet för bostadsmarknaden pratar man om en god livsmiljö för alla, men det är svårt att se att subventionerna leder till något annat än en god livsmiljö för den lilla skara som har råd och möjlighet att flytta till de nybyggda områdena.

Jag tror mer på att förstärka människors ekonomi så att de klarar sitt eget boende. Det kan man göra på många sätt. Bostadsbidrag och bostadstillägg behöver stärkas. Startlån för unga, fördelaktigt bostadssparande och att skrota det andra amorteringskravet är viktiga åtgärder som skulle göra skillnad på riktigt.

När subventionerna så småningom blir utfasade blir det naturligt att stärka våra svenska hushåll så att de klarar sitt eget boende. Men som det är nu används enorma summor till subventioner som framför allt gynnar ekonomiskt starka människor i våra städer. Efter hand som dessa subventioner avvecklas frigörs resurser som i stället kan läggas på att stärka enskilda individers och familjers ekonomi så att de har råd med ett bra boende. Jag välkomnar att vi nu har tagit det första steget för att bygga en bättre framtid.

I morse hörde vi den nya bostadsministern Johan Danielsson uttala sig i tv om att vi behöver göra det lättare för människor att finansiera sin första bostad. Efter sju år har alltså även Socialdemokraterna insett detta. Eller är det bara vackra ord? Vi får se vilka förslag man lägger fram den närmaste tiden. Kanske tar man bort de regler som man själv infört när det gäller amorteringskravet. Kanske inför man startlån, som vi har efterfrågat länge. Eller, mest troligt, så tillsätter man en utredning som är klar efter valet.

Fru talman! Bostadsbolagen behöver bra villkor och framför allt förutsägbarhet med tydliga regler som gäller under lång tid. Plötsliga nya regler och pålagor är skadliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Alla företag har drabbats av en mängd nya regelverk och ökad byråkrati under den senaste regeringen. Det har handlat om allt från hållbarhetsrapporter till skatter och särskilda miljöregler. Byggbolagen är inte undantagna från dessa pålagor utan drabbas som de flesta andra företag, möjligen med den skillnaden att de har svårare att flytta utomlands.

Vill vi att byggbolagen ska bygga i Sverige behöver de också ha bra förutsättningar att verka här. Men det är inte bara administrationen som är ett hinder. Det behövs också tillgång till byggbar mark och vettiga regler för att exploatera områden. Bättre samordning mellan utbyggd kollektivtrafik och planläggning kan i många kommuner ge möjlighet att bygga mer och skapa trygga bostadsområden. Det som efterfrågas är trygga områden med närhet till service och arbete, där människor kan känna tryggheten i ett fungerande samhälle.

Fru talman! Tyvärr har regeringen också valt att i onödan begränsa bostadsmarknaden. Regeringen verkar se ned på människor som äger sitt boende och har gjort ytterst lite för att förenkla för den som vill äga sitt boende.

Det byggs till exempel extremt få ägarlägenheter i Sverige. Den som försöker bygga sådana drabbas av försvårande byråkrati, och ibland sätter märkliga regler i planerna stopp för just ägarlägenheter även om planen ger tillåtelse för både hyreshus och bostadsrätter.

Ett förenklingsarbete av regelverken måste komma till stånd. De tillkännagivanden som vi har skickat till regeringen genom åren har inte heller lett till några lättnader när det gäller att äga sitt boende. Bristen på ägarlägenheter är stor.

Fru talman! Avslutningsvis kan jag konstatera att det finns mycket som behöver förbättras på den svenska bostadsmarknaden. Den blågula budgeten är ett första steg, även om mitt parti gärna hade gått längre. Jag ser fram emot att inför kommande år vara med och bygga på ett nytt och bättre regelverk för att bostadsmarknaden ska utvecklas bättre.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Patrik Jönsson och Jimmy Ståhl (båda SD).

Anf. 104 Ola Möller (S)

Fru talman! Hemma i min valkrets, västra Skåne, styrs ett antal kommuner av sverigedemokratiska kommunalråd. När jag besöker dessa kommuner och pratar med deras allmännyttor konstaterar de med all tydlighet att många av de projekt som byggs där inte skulle ha blivit av ifall inte investeringsstödet funnits. Detta beror på nedskrivningsreglerna i K3-reglementet.

För den som inte kan K3-reglementet, vilket de flesta som lyssnar på den här debatten nog inte kan: En värdering av en fastighet är beroende på vilka hyresnivåer som sätts. Med investeringsstödet sänks hyresnivån, vilket gör att värderingen på fastigheten sänks och då ligger på en bättre nivå i förhållande till kostnaden för att bygga fastigheten, alltså produktionskostnaden. Om det blir ett positivt resultat kan man bygga huset; blir det negativt bygger man i regel inte huset. Därför är investeringsstödet inte bara en fråga om en subvention till någon marknad, utan det handlar om att faktiskt möjliggöra byggnation hemma i min valkrets på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

75 procent av de ansökningar om stöd som låg inne, de 23 000 lägenheter som de högerkonservativa upptäckte att de var tvungna att korrigera i civilutskottet, gällde lägenheter på landsbygd. Det är alltså lägenheter som, allt annat lika, inte hade kunnat byggas.

Det är så, Mikael Eskilandersson, att vi inte kommer runt K3-reglementet, även om Mikael Eskilandersson vill att vi ska göra det, för det är bestämt utanför vår kontroll. EU har bestämt att detta ska göras.

Så, Mikael Eskilandersson, hur ska du klara av att bygga på landsbygden när K3-reglementet de facto gäller?

Anf. 105 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Det är intressant att man från regeringens sida inte heller har gjort någonting för att ändra det. Även om man givetvis alltid kan skylla på EU-regler och att det finns EU-direktiv i grunden är det märkligt att vi ska behöva ta pengar från skattekollektivet till att betala för att bygga i kommuner som just Bjuv eller varför inte Båstad eller andra kommuner där det bor människor som faktiskt har råd att betala en högre hyra. Det är inga problem för de flesta. I stället ska vi alltså ta pengar från dem som är fattiga, som kanske bor ute på landsbygden och som har betalat sitt eget boende. De ska också vara med och betala de här hyreshusen som blir för dyra, för att kostnaderna ska hållas nere så att det fungerar med det här regelverket.

Egentligen borde man för länge sedan ha gjort någonting åt just nedskrivningsreglerna. Att man inte ens försöker är också intressant med tanke på att det faktiskt var Niklas Karlsson från Socialdemokraterna som satt som ordförande i den här utredningen som redan 2017 presenterade att det här måste förändras.

Jag ser fortfarande inte varför man ska ta pengar från skattekollektivet och ge till kanske ibland de allra rikaste vi har i samhället för att de ska ha råd att bo på de finaste adresserna. Jag förstår inte logiken.

Anf. 106 Ola Möller (S)

Fru talman! Jag blir alltid lika besviken när jag debatterar med Mikael Eskilandersson, för han har inte läst på.

Regeringen gav ett uppdrag till Bokföringsnämnden under den här mandatperioden för att reda ut detta, för vi ville förändra det. Men Bokföringsnämnden kom tillbaka till regeringen - detta var något som skedde inom ramen för januariavtalet - och sa: Det går inte. Vi kan inte göra något åt det.

Vi hade gärna velat göra något åt detta, men Bokföringsnämnden har sagt att det inte går. Då kan inte en ansvarsfull regering gå fram med ett reglemente som riskerar att dras inför EU-domstolen.

Svaret på frågan, Mikael Eskilandersson, är investeringsstödet. Jag förstår att Mikael Eskilandersson har svårt för det när hans parti sitter i en buss som har växeln inlagd för full fart bakåt.

(Applåder)

Anf. 107 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Det finns faktiskt en ganska stor möjlighet att arbeta inom EU för att förändra ett regelverk om det är EU:s regler som ställer till med bekymmer. Men man kan ju också välja att bara följa regler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag ser fortfarande inte varför man ska ta pengar från de allra fattigaste, ta pengar från dem som bor på landsbygden, och ge dem till personer som egentligen har råd att betala sitt boende utan några som helst problem.

Det finns en marknad för det som byggs nytt i Bjuv och i Båstad, där människor är beredda att betala en högre hyra. Det är inte ett problem. Om man hade velat skulle man i stället kunnat bygga ägarlägenheter. Det hade gått alldeles utmärkt. Men det är för att regeringen är så inriktad på att det bara ska vara hyreslägenheter som man får problemet från början.

Anf. 108 Larry Söder (KD)

Fru talman! En budgetdebatt är både spännande och intressant i många avseenden. Där ska olika idéer brytas mot varandra och skillnaden mellan bostadspolitiska förslag diskuteras.

Exempel på saker som jag vill diskutera är att vi behöver åtgärder för ett bostadsbyggande efter behov, så att alla människor har ett boende och ungdomar inte behöver bo hemma längre än planerat.

Vi behöver åtgärder för att korta ledtiderna från idé till färdigt hus. Kommunala administrativa ledtider men även överklagande, lantmäteriförrättningar med mera behöver åtgärdas för att förverkliga dessa minskade ledtider.

Vi behöver åtgärder för att de otrygga bostadsområden som finns i vårt avlånga land ska bli mer trygga. Vi måste ta tag i problematiken med att småhusbyggnationen är på en nivå som inte på något sätt motsvarar behovet av småhus. Sju av tio vill bo i eget ägt boende, och då är det rent ut sagt skamligt att man bygger ett så litet antal småhus i Sverige.

Kreditrestriktionerna måste ses över i syfte att fler barnfamiljer ska kunna förverkliga sin dröm om ett eget ägt boende. Framför allt behöver man få kommunerna att ta det bostadsförsörjningsansvar som de faktiskt har men i många fall tar väldigt lätt på. De planerar för få bostäder och har en planberedskap som gör att de inte klarar de enskilda målen för bostadsbyggande.

Men denna gång är debatten faktiskt lite annorlunda. Våra förslag från Kristdemokraterna och vårt eget budgetförslag finns givetvis att ta del av. Där tydliggör vi hur vi skulle vilja se en budget och vilka åtgärder vi vill vidta som tar tag i de problem som jag redovisat.

Regeringens budgetförslag är inte ett huvudförslag, utan huvudförslaget är ett gemensamt förslag från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som har förhandlats fram med de tre partiernas budgetförslag som grund. Var det ett förslag från oss tre som skulle ta de stora greppen inom bostadspolitiken? Svaret på frågan är givetvis att det inte hade intentionen att ta greppet om de stora och komplicerade reformerna. För att kunna göra det behöver man ha längre tid än ett år på sig och dessutom möjligheten att skapa underlag för beslut i kammaren under en längre tid än ett år.

Vårt budgetförslag har inriktat sig på att skapa förutsättningar för en tryggare tillvaro för vanligt folk. Det blir mer pengar till polis, rättsväsen, tull med mera - allt för att öka tryggheten för den enskilda människan. Budgetförslaget har inriktats på att du ska känna dig trygg med sjukvården, som ska vara tillgänglig på samma villkor över hela landet. Det har inriktats på att försöka pressa tillbaka den stora arbetslösheten, ett problem som bör få större uppmärksamhet i dagspressen än vad det faktiskt får.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

För att kunna genomföra dessa åtgärder under ett enskilt budgetår är inriktningen några få åtgärder inom ett antal områden för att få Sverige i en ny riktning. Sedan är Sverige en båt som inte kan ändra kurs under ett enskilt år men kan göra en liten kursändring nu som gör det enklare efter nästa val, då det kommer att sitta en annan regering på plats. Då får andra utgiftsområden bidra till denna kursändring, och även inom vårt utgiftsområde har vi fått vara med och bidra till kursändringen. En av dessa var att påbörja utfasningen av investeringsstödet.

Vi kristdemokrater tror inte att det är rätt att ha ett investeringsstöd som går till att bygga hyresrätter med en slutgiltig hyra som bara övre medelklassen har råd att betala. Det finns inget i den satsningen som är inriktat på låginkomsttagare, eftersom det inte är någon av dem som har råd att flytta in i de nya hyreslägenheterna. Snitthyran för en nybyggd lägenhet som är 70 kvadratmeter är över 11 000 kronor. Inte ens de största ivrarna av investeringsstödet kan påstå att det är en hyra som en låginkomsttagare kan betala.

Visst finns det behov av att bygga hyresrätter, men det måste skapas förutsättningar att göra det på normala villkor. Att subventionera en viss del av bostadsbyggandet skapar snedvridning och en dysfunktionell bostadsmarknad, precis som den vi har.

Den andra delen som vi förändrar i vår gemensamma budget är att riksdagen den 20 juni 2021 beslutade att införa ett nytt stöd till energieffektivisering i flerbostadshus. Stöd får ges till merkostnader för energieffektivisering som förbättrar en byggnads energiprestanda med minst 20 procent. Reglerna trädde i kraft den 1 oktober 2021.

Det är som ni förstår ett relativt nytt stöd, men jag anser att det bör finnas andra typer av incitament i dagens samhälle med tanke på klimatdiskussionen och de höga elpriserna. Det leder till att vi inte anser att stödet är nödvändigt för att kunna göra de åtgärder som stödet främjar. Regeringens egen budget stöder faktiskt detta, det vill säga att man även där minskar denna post.

Dock vill jag påminna om att jag är glad åt ökningen av Lantmäteriets del i budgeten. Utökningen denna gång är 13 miljoner kronor och går till att säkerställa fortsatt drift och utveckling av verksamheten vid Onsala rymdobservatorium. Detta tycker vi som är boende i kommunen är oerhört glädjande.

Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

I detta anförande instämde Hans Eklind (KD).

Anf. 109 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Kristdemokraterna har ett extremt stort fokus på äganderätten men väldigt lite fokus på hyresrätten. Den totala oförmågan hos Kristdemokraterna att förstå att alla inte kommer att kunna köpa en bostad eller ens vill göra det är häpnadsväckande.

I dessa tider ser vi en väldigt hög skuldsättning - vi är nummer två i Europa. Kronofogden har meddelat att de aldrig har fått så många ansökningar om skuldsanering. Vi ser barnfamiljer som vräks på grund av de har en skuld på 600 kronor - 600! Om familjer inte kan betala en skuld på 600 kronor, hur kan Kristdemokraterna förvänta sig att de då ska kunna ta flera miljoner i lån för att köpa en bostad? Är det inte rimligt att förstå att det inte är alla som kan köpa eller ens vill göra det? Statistiken säger att sju av tio vill det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Om vi hade lika höga subventioner för hyresrätter som för de ägda bestånden är det klart att alla skulle vilja ha hyresrätter, men så är det inte. De som äger sina bostäder får resurser efter resurser och finansiering genom skattebetalarnas pengar. Det är klart att alla vill ha det så, men vi vill ändra på det.

Förmågan att förstå att alla inte kan eller vill köpa bostäder finns inte hos Kristdemokraterna. Varför är det så? Är det inte okej att vi har blandade boendeformer?

Anf. 110 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag tror att jag i denna talarstol har sagt det flera gånger, men jag kan gärna upprepa det: Vi har inget emot att människor vill bo i hyresrätt. Människor kan föredra hyresrätt i olika skeden av sitt liv. Det finns också människor som bor i hyresrätt i hela sitt liv. Det är helt okej för oss, men vi vill inte föregripa och säga att människor inte får bo i ett eget ägt boende. Det är detta som händer på vår bostadsmarknad i dag. Vi bygger inga småhus, utan man förpassas till att bo i hyresrätt även om man inte vill det.

Man måste kunna välja det boende som man själv vill ha, och då finns det faktiskt en del som väljer eget ägt boende. Vi måste se till att det byggs mer i Sverige. Det byggs många hyresrätter - det är jättebra - men vi behöver också bygga den andra delen, det vill säga eget ägt boende.

Sedan finns det studier som visar att det är bra för människor, både ensamstående och barnfamiljer, att ha ett eget ägt boende - ur ett socialt perspektiv, ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett ekologiskt perspektiv. Varför ska vi förvägra människor att bo i det boende som faktiskt är bäst ekonomiskt, ekologiskt och socialt?

Helt plötsligt ska vi bara bygga hyresrätter. Denna frustration hos Vänsterpartiet när det gäller att vi bara behöver bygga hyresrätter måste de komma ifrån. Vi måste se att människor i olika skeden av livet vill bo i olika typer av boenden. Här i Sveriges riksdag har vi hand om alla människors skatt som kommer in, och vi ska fördela den på bästa sätt. Jag kan inte se, från min horisont, att det bästa sättet är att ge subventioner till bostadsföretag som ska bygga hyresrätter som kostar 11 000 i månaden. Då subventionerar vi inte för dem som har låg inkomst, utan vi subventionerar för medelklassen och den övre medelklassen. Detta kanske Vänsterpartiet kan tala om att de vill.

Anf. 111 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Jag kan konstatera att Vänsterpartiet är för blandade boendeformer. Det ska finnas ägda boenden, och det ska finnas hyresrätter.

Det som Larry Söder missar är dock att omvandlingen av allmännyttans hyresrätter tar över. 100 000 lägenheter har sålts till privata hyresvärdar - 13 stycken om dagen. Man tar det som vi äger och har byggt gemensamt och säljer ut det och omvandlar till bostadsrätter. Tiotusentals hyresrätter har försvunnit från allmännyttan till bostadsrätter under de senaste 20 åren. Så kan vi inte ha det. Det måste finnas en balans i detta. Vi kan inte ta skattebetalarnas pengar och bygga hyresrätter med rimliga hyror till allmännyttan och sedan omvandla dessa till boendeformer som många inte har råd att bo i. Är det så Kristdemokraterna vill ha det?

Anf. 112 Larry Söder (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Jag tror att varje bostadsföretag fattar beslut utifrån sin situation. Ja, en del omvandlar hyresrätter till bostadsrätter, och en del säljer hyresrätter till privata företag. Men det gör man av den anledningen att man vill bygga nya hyresrätter. Det betyder inte att de gör fel val, utan det betyder att de gör ett annat val än vad Vänsterpartiet vill. Jag tycker att bostadsföretagen ska få göra det valet om de själva vill.

Jag kan fortfarande inte se annat än att Vänsterpartiet är ett parti som vill subventionera boende för övre medelklassen, det vill säga att investeringsstödet inte går till låginkomsttagare. Det går till den övre medelklassen, som kan betala 11 000 kronor i månaden för en hyreslägenhet på 70 kvadratmeter. Kan Vänsterpartiet stå rakryggat och tala om att man vill subventionera hyran för den övre medelklassen?

Anf. 113 Jon Thorbjörnson (V)

Fru talman! Återigen debatterar vi budget i civilutskottet. Mycket har handlat om bostadsfrågorna, men i vårt område ingår även konsumentfrågorna. Även om antalet kronor i budgeten inte är lika stort som för bostadsdelen är det ett viktigt område. Vi är alla konsumenter, och det är vi gång på gång.

Det är svårt att komma undan att handla varor och tjänster, även om man kan försöka göra det i mindre omfattning. En del gör det för att spara på jordens resurser och miljön, men för andra handlar det helt enkelt om viktiga prioriteringar.

Det blir allt svårare och mer komplicerat att vara konsument. Mer tekniskt avancerade produkter, fler komplicerade finansiella tjänster och en global marknad innebär många möjligheter men ställer också konsumenterna inför större utmaningar när varor köps från andra sidan gränsen eller från andra sidan jorden.

När man använder sina sista kronor till vinterkläder till barnen är det viktigt att man kan känna sig trygg, för trots att det finns ett omfattande konsumentskydd är konsumenterna oftast i underläge både vad gäller val av produkter och vid tvister.

Dagligen översköljs vi av reklam där vi uppmanas att konsumera mer av varor och tjänster. Marknadsföringen är ofta mycket aggressiv och vänder sig inte sällan till grupper av konsumenter som redan är ekonomiskt utsatta. Därför behöver vi en bra konsumentpolitik för alla.

Fru talman! Vi behöver en jämlik konsumentpolitik som gör att man kan få en bra service och konsumentvägledning oavsett var i Sverige man bor. Därför behövs det satsningar på att göra lokal konsumentvägledning tillgänglig i hela landet. Det ska inte bara vara de som bor i städer eller i rika kommuner som kan få fullgod service, hjälp och stöttning när ett köp har gått snett eller när man har blivit lurad.

För att få lokal konsumentvägledning i hela Sverige behöver vi satsa, och Vänsterpartiet är berett att göra denna satsning. Vi hade pengar i budgeten för detta förra året och året innan det. Och i år har vi med en satsning på 100 miljoner kronor för att göra lokal konsumentvägledning tillgänglig i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Oavsett var du bor ska det finnas möjlighet att träffa en lokal konsumentvägledare som kan följa upp ditt ärende och ge hjälp vid upprepade personliga möten.

Alla partier verkar tycka att det är bra med lokal konsumentvägledning, men det är tunt med partier som vill satsa på att det blir verklighet i varje kommun. Det har överlag varit tunt med satsningar på det konsumentpolitiska området denna mandatperiod, vilket är riktigt dåligt. I regeringens budget finns det inga satsningar, inte heller i M-SD-KD-budgeten. Och både C och L drar ned på området.

Fru talman! Konsumentverket har under många år kartlagt kommunernas konsumentvägledning. Under flera år har kommunerna stegvis skurit ned på sin vägledning, och det är en trend som vi måste bryta. Flera kommuner erbjuder någon form av konsumentvägledning, men tyvärr är denna alltför många gånger bristfällig.

Enligt Konsumentverkets rapport för 2021 har 111 av landets kommuner över huvud taget ingen konsumentvägledning. Det är en minskning med 24 kommuner på bara ett enda år. Det innebär att närmare 2 miljoner människor - 2 miljoner konsumenter - har svårt att få hjälp och stöd när det behövs.

Den lokala konsumentvägledningen har många fördelar. Man kan på ett helt annat sätt jobba förebyggande. Med en lokal förankring kan man till exempel nå ut till skolor och hjälpa till att forma och stärka dem som i framtiden ska klara sig i vårt samhälle och ge dem trygghet och kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter de har som konsumenter.

Jobbar man på plats i en kommun har man också större kunskaper om de lokala förhållandena och kontakter med det lokala näringslivet. Man får möjlighet att följa upp ärenden och ha återkommande möten med dem som behöver stöd och hjälp. Allt detta arbete hjälper till att motverka att människor hamnar i juridiska konflikter eller skuldsättning, och det bidrar i det långa loppet till bättre ekonomi, både för individerna och för kommunerna.

Fru talman! I Statskontorets rapport från 2019 slås det fast att stödet i delar av landet har försämrats för konsumenterna. Statskontoret menar att lagstiftningen om kommunal vägledning är en väg att gå för att komma till rätta med problemet.

Så förutom att avsätta pengar i budgeten för lokal konsumentvägledning i hela landet har vi väckt motioner om att det ska tas fram förslag om hur vi ska kunna se till att denna service finns tillgänglig överallt.

Än så länge har vi inte fått något gehör för detta bland något av de andra partierna. Men vi kommer att fortsätta jobba för att konsumenterna ska känna trygghet och ha möjlighet att få ett ordentligt stöd. Här fyller konsumentvägledning och civilsamhällets organisationer en viktig funktion när det gäller att nå så många som möjligt och skapa kunniga och trygga konsumenter, särskilt när det gäller att nå de utsatta grupper som har svårast att göra val och är mest sårbara.

När den offentliga servicen till konsumenterna blir mindre förväntas civilsamhällets organisationer kunna hjälpa till och kompensera för bortfallet. Men samtidigt skärs det ned på dessa resurser i budgeten. Vi kan inte förvänta oss att de ska kunna vara en konstruktiv del i att stötta konsumenterna om vi inte ger dem de rätta förutsättningarna. Därför vill Vänsterpartiet satsa 9 miljoner kronor på civilsamhällets organisationer.

De ideella organisationerna kan främja hållbar konsumtion genom sina kunskaper, nätverk och kontakter med stora delar av konsumenterna i vårt land. De kan stötta konsumenterna och förebygga konsumentproblem. Civilsamhället har otaliga gånger visat att man med små medel kan nå stora resultat. Därför är det viktigt att vi inte slår undan benen på deras verksamhet.

Fru talman! Jag kan konstatera att nästan ingen har sagt någonting om konsumentområdet i denna debatt. I Vänsterpartiets budget finns det satsningar på konsumentområdet. Vi pratar inte bara om att det är bra med kommunal konsumentvägledning. Vi lägger också fram förslagen och pengarna.

Det är viktigt med kunniga och upplysta konsumenter som kan göra väl avvägda val för sig själva, för samhället och för en hållbar framtid. Det vill vi i Vänsterpartiet satsa på.

(Applåder)

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Det nationella bas-utbudet av flygplatser