Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2005/06:MJU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 december 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Anslag till allmän miljö- och naturvård (MJU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmän miljö- och naturvård för 2006, utom när det gäller ett av anslagen. Riksdagen föreslog, med anledning av ett motionsförslag (s, v, mp), att anslaget till åtgärder för biologisk mångfald ska få 40 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit. Riksdagen talade också om för regeringen att detta anslag både år 2007 och 2008 bör vara 65 miljoner högre än vad regeringen beräknar.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen. Bifall till en motion om höjning av anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald år 2006 och den beräknade storleken på anslaget för vart och ett av budgetåren 2007 och 2008. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 16
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-11-10
Justering: 2005-12-01
Trycklov till Gotab och webb: 2005-12-05
Trycklov: 2005-12-05
Reservationer: 1
Betänkande 2005/06:MJU1

Alla beredningar i utskottet

2005-11-10

Anslag till allmän miljö- och naturvård (MJU1)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmän miljö- och naturvård för 2006, utom när det gäller ett av anslagen. Utskottet föreslår, med anledning av ett motionsförslag (s, v, mp), att anslaget till åtgärder för biologisk mångfald ska få 40 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit. Utskottet talar också om för regeringen att detta anslag både år 2007 och 2008 bör vara 65 miljoner högre än vad regeringen beräknar.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-12-12
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:MJU1, Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Debatt om förslag 2005/06:MJU1

Webb-tv: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Så är det dags för miljö- och jordbruksutskottets långa dag, då vi ska debattera två betänkanden, varav det om miljö är det första, för att sedan avsluta i trevlig samvaro med kalas och sång. Det är så vi lägger upp vår julavslutning. Fru talman! När det gäller de ekonomiska ramarna för våra olika utgiftsområden i riksdagen fastställdes de redan den 23 november - ett beslut som togs av regeringen och dess stödpartier. Naturligtvis hade vi moderater en annan uppfattning om hur politiken för ekonomin skulle se ut för de kommande åren. Ni som läser detta budgetbetänkande för dagens debatt, MJU1, kan då också förstå att vi inte deltog i detta beslut i utskottet och att vi har ett särskilt yttrande i betänkandet som finns på s. 41. Vår generella utgångspunkt för en god politik är att människor måste kunna få känna större frihet över sin vardag. Med kunskap och egen makt är de också beredda att ta ansvar. Det är inte minst viktigt när det gäller arbetet för en god miljö - både i den egna vardagen, i arbetet och i skolan, men också för den som finns runtomkring i naturen. En hållbar utveckling måste därför bygga på en balans mellan det ekonomiska, det sociala och det miljömässiga. Jag anser att regeringen har tappat den balansen. Fru talman! Därför är det oerhört viktigt att arbetslinjen återupprättas i svensk politik liksom att bidragsberoendet och utanförskapet bryts. Vi har därför i vår budget satsat på skattesänkningar för att få fler människor i arbete och så att fler kan leva på sin lön. Dessutom har vi satsat på kärnuppgifter inom sjukvården för att människor ska få vård och i tid, på rättstryggheten för att människor har rätt till en trygg vardag liksom på en skola och en forskning som verkligen ger kunskap och framtidstro. Jag tror att det är just kunniga och engagerade människor som har en god ekonomi och en bra social situation som orkar och vill ta ansvar för vår miljö, både lokalt och globalt. Staten behöver inte göra allt och ska inte heller göra det. Däremot måste den kanske ibland ta vid där enskilda inte mäktar med liksom ha det övergripande ansvaret för miljöforskning, miljöövervakning och viss lagstiftning. Fru talman! I takt med att valrörelsen närmar sig är det naturligt att majoriteten ska känna flåset av oppositionen i nacken. I dessa tider, då den socialdemokratiska majoriteten är alltmer skör och splittrad, är det lätt att tro att de i dagens debatt kommer att påstå att oppositionen brister i samordning. Det är egentligen är rätt märkligt. Regeringen har redan själv tydligt visat att just miljöpolitiken för den är rätt splittrad, så den debatten kan vi lägga åt sidan i dag. Däremot, fru talman, skulle det kunna vara lätt att chockas över den moderata miljöbudgeten. Det är drygt 1 miljard som tas från ett redan i jämförelse litet anslag, men då har man enbart stirrat sig blind på tabellerna och noterat tre stora minustecken bland kontona i utgiftsområdet. Jag tänkte därför lite närmare berätta om just dessa tre minus. Vi värnar och tror på äganderätten. Vi tror att människor vårdar det de äger. Därför har också många värden uppstått för oss alla. Just därför har vi varit konsekvent negativa till regeringens ivriga marksocialisering. Att köpa in mark till staten från enskilda i tron att staten bättre sköter mark och skog anser vi vara direkt felaktigt, i synnerhet om det gäller som en generell regel. Därför har vi dragit ned på kontot för biologisk mångfald. Det är närmare 1 miljard kronor som Socialdemokraterna vill socialisera mark för. Det säger vi nej till. Vi vill i stället att de marker som måste beröras ska gå under skötselavtal. På kontot finns ändå pengar kvar som ska räcka till kalkning, vattenområden och skötsel med mera. Dessutom, fru talman, är det viktigt att sanera förorenad mark. Ändå har vi tagit bort en del även av det anslaget. Vi har saktat av takten - må vara ekonomiskt tänkt, men vi klarar den akuta situationen och lite till. Även regeringen har tidigare nyttjat detta konto för olika omprioriteringar, och denna gång har vi också gjort det. När det gäller det tredje av våra minus, stöd till klimatinvesteringar, har vi inte delat regeringens positiva omdömen om de kommunala projekt som fått pengar. Det är skälet till att vi tar bort dessa medel i budgeten. I Sverige finns en lång erfarenhet av statligt stödda investeringar, som utan tillskott av ytterligare offentliga medel har visat sig ha rätt kort livslängd. Investeringar bör därför ske på marknadsmässiga grunder. Detta var tre minus från den moderata miljöbudgeten - utan att miljön tar skada. Dessa har givit desto fler och större plus i den totala budget som vi moderater har lagt, en budget som i stort också är ett samspel i en allians för ett bättre Sverige. Det kommer att vara en enad allians som ber om väljarnas stöd i valet 2006 på en politik som är bättre både för människor och för miljö. (Applåder)

Anf. 2 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Vi lever på ett mycket litet klot i ett oändligt universum. Kanske finns det miljoner liknande planeter som vår därute. Kanske är vi den enda där liv har uppstått och utvecklats. När man ser bilder på jorden från rymden slås man av hennes skönhet men också av hennes skörhet. Det ställer extra stora krav på oss som arbetar med miljöpolitik. Vi ska vara planetens vakthundar, så att människan inte genom sitt oförstånd och sin okunskap stör den känsliga balans som gör att liv finns på jorden och som gör att det finns en dräglig miljö för alla dem som lever här och nu men också för dem som kommer efter oss. Klimatfrågan är kanske den miljöfråga där detta blir allra mest uppenbart. Därför är det glädjande att konferensen i Montreal gav en enad värld i arbetet framåt. Men det är också oroande att man inte tog större steg och att USA fortfarande bromsar arbetet. Klimatfrågan visar hur viktigt det internationella samarbetet är, men den är också ett exempel på att det finns mycket att göra här hemma. Folkpartiet tror på förutsägbarhet i de styrmedel som används för att få ett bättre klimat. Därför tror vi på ett system med handel med utsläppsrätter för koldioxid. Därför anser vi att det är rimligt att ha avgifter på koldioxidutsläpp. Därför accepterar vi en miljöavgift på flyget. Men det är också därför vi är emot de så kallade Klimppengarna. Kommunerna är en mycket viktig partner i arbetet för en bättre miljö och för ett bättre klimat. Men det måste bli en del av vardagen för kommunerna att arbeta med klimatfrågan. Man kan inte göra det bara när det regnar ned Klimppengar från staten. Risken är nämligen då att man gör det som man får pengar för och inte det som är viktigast, att man gör åtgärder när och om man får pengar, inte när det är lämpligast. Folkpartiet vill se att klimatarbetet blir en del av den kommunala vardagen. Vi öronmärker därför pengar i vår budget till åtgärder för att underlätta just det arbetet. Fru talman! Om klimatfrågan är den globalt viktigaste miljöfrågan så är tillståndet i Östersjön den viktigaste frågan i vårt närområde. Folkpartiet föreslår ett antal åtgärder i vår alternativbudget när det gäller Östersjön. För det första vill vi att minst hälften av de utökningar som går till förstärkning av biologisk mångfald just går till havsmiljöarbete. Det kan gälla arbete med marina reservat men också arbete på land, till exempel anläggning av våtmarker. Andra åtgärder som vi föreslår är att inrätta ett särskilt Östersjökonto. Till en början vill vi att resurserna går till att förbättra säkerheten när det gäller olja och andra farliga transporter till havs, men det finns naturligtvis mycket mer att göra framöver. För det tredje vill vi ytterligare stärka samarbetet med våra grannländer när det gäller bland annat havsmiljöarbetet. Vi utökar därför anslagen till det som heter internationellt samarbete. Fru talman! För några veckor sedan tog vi i den här kammaren ett beslut om att inrätta en hållbarhetskommission, en kommission som likt tsunamikommissionen består av fristående aktörer och som kanske därför har möjlighet att se våra uppbyggda strukturer inom miljöområdet med fräscha och kritiska ögon. Jag ska inte sticka under stol med att det kändes som en ganska så stor seger för oss alla men kanske framför allt för min kollega Sverker Thorén som arbetat flitigt med den här frågan länge. Nu gäller det att fylla kommissionens arbete med innehåll. Folkpartiet vill att man börjar med att se över strukturerna när det gäller havsmiljöarbetet. Vi vill också lägga resurser till kommissionen och har därför gjort det i vår budget. Resurser till en sådan här kommissions arbete kan naturligtvis tas från olika ställen i en budgetpost. Min fråga till representanter för majoriteten blir nu: Vilka åtgärder ämnar majoriteten vidta för att genomföra riksdagens beslut om en kommission? Fru talman! Sist men inte minst: Miljöarbete är ofta beroende av ett folkligt stöd och en folklig förankring. Opinionsbildning är därför en oerhört viktig del av miljöarbetet. Men på den sista tiden i Sverige har alltför mycket opinionsbildning flyttats från politiker, frivilligorganisationer och enskilda debattörer till myndigheter. Det är inte rimligt. Vi ska inte ha en statsåsikt i ett demokratiskt land. Därför vill Folkpartiet flytta resurser från myndigheternas opinionsbildning till frivilligorganisationer. Fru talman! Jag delar inte alltid SNF:s och Greenpeaces åsikter, men de, tillsammans med de andra miljöorganisationerna, utgör en oerhört viktig del av en engagerad demokrati. Jag delar inte heller alltid mina kolleger i utskottets åsikter, men de är också en viktig del av demokratin och debatten, och dessutom är det väldigt trevliga kolleger. Därför vill jag passa på att önska alla en god jul.

Anf. 3 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Vi är ett stenblock som roterar runt en gyllene sol. Vi är miljarder barn sammanvävda med varandra. När jag hör om hålen i atmosfären väller salta strömmar fram i mina ögon. Vi bestiger de högsta berg. Vi får öken att blomma. Vi är så uppfinningsrika och geniala. Vi kan gå på månen. Men när jag hör om hur skogarna försvinner väller salta strömmar fram i mina ögon. Jag har levt för kärlek, men det räcker inte längre. För jorden jag älskar är döende, och jag gråter. Vi utforskar djupaste oceaner, sänder foton från Mars. Vi är så hänförda av hur smarta vi är. Varför ska då ett endaste barn behöva gråta av hunger? Salta strömmar väller fram i mina ögon. Orden, väldigt fritt översatta, kommer från Julian Lennon, John och Yokos son, i sången Saltwater . Jag hörde den i en minneskonsert i Nicolaikyrkan i Örebro i fredags med anledning av att det var 25 år sedan John Lennon mördades. Alla tårar som fälls och borde fällas över mänskliga brister och misslyckanden när det gäller situationen i världen skulle säkert kunna dränka oss alla. Men Johns och Julians, dina och mina tårar kan också dämmas upp och kanaliseras för att ge kraft och energi i arbetet för en bättre miljö och en bättre värld. Fru talman! Jag vill se vårt bidrag genom budgeten på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som ett litet men viktigt uppdämningsarbete, en form av energigenerering som ger oss en hel del möjligheter. Partierna har ju sinsemellan lite olika inriktning och praktiska lösningar, men i fråga om mål och inriktning är vi ganska samstämmiga. Vi vill alla vara en del av lösningen för att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, allt enligt det övergripande miljöpolitiska mål som det råder enighet om. Då Kristdemokraternas förslag till ramar för utgiftsområdet redan har fallit har det inte funnits möjlighet för oss att reservera oss i anslagsfrågorna. Vår politik finns därför beskriven i ett särskilt yttrande som återfinns i betänkandet. Låt mig ändå lyfta fram ett par områden. Fru talman! Hittills har statens kostnader för efterbehandling av förorenade områden varit ca 2 miljarder kronor. För att åtgärda de mest angelägna objekten kommer det enligt Naturvårdsverkets uppskattning att behövas ytterligare 45 miljarder kronor. Man bedömer att för 2005 kommer endast hälften av det mål som satts upp när det gäller att påbörja de mest prioriterade områdena att nås. Det står också nu klart att det finns många fler förorenade områden än man trodde när delmålen för området formulerades. Kristdemokraterna vill öka ambitionerna och anslå mer pengar till saneringsarbetet. Vi tycker också att det är viktigt att den så kallade tioprocentsregeln för kommunernas kostnadsansvar avskaffas för att arbetet ska kunna bedrivas med full kraft. Jag vill i sammanhanget yrka bifall till den enda reservation som finns till detta betänkande och som tar upp just frågan om tioprocentsregeln. Även när det gäller det så kallade klimatinvesteringsstödet, Klimp, menar vi att regeringens ambitioner är otillräckliga. Regeringen anslår 350 miljoner kronor för dessa åtgärder. Ansökningar finns för över 1 miljard, 1,3 miljarder kronor, som tillsammans med egenfinansiering skulle ge miljöinvesteringar på närmare 5 miljarder kronor, runtom i kommunerna framför allt men även i regioner och landsting. Därmed skulle en uppskattad minskning av utsläppen av växthusgaser kunna komma till stånd med 1,8 miljoner ton. Fru talman! I morgon samlas ministrar från EU-länderna med ambitionen att slutföra förhandlingarna om den nya kemikaliepolitiken Reach. I Montreal har ministrar från världens alla hörn förhandlat om klimatfrågorna. Sverige är en oskiljbar del av en global värld där vi alla är gränslöst beroende av varandra. Vi kan göra mycket lokalt, regionalt och nationellt. De stora miljöproblemen, frågorna om att hejda växthuseffekten och arbetet för en miljö med färre gifter och mindre giftighet kan inte föras framåt utan internationella överenskommelser. Trots min djupa oro över att ambitionen och viljan inte är tillräcklig runt förhandlingsborden i Bryssel, Montreal eller var möbeln än är placerad är detta den väg vi måste färdas för att komma framåt.

Anf. 4 Kjell-Erik Karlsson (V)
Fru talman! Som vi alla vet har vi bara ett jordklot, det klot som vi alla lever av och på, och det klotets naturresurser är vi beroende av. Det är naturresurser som ska räcka till alla och som ska användas på ett uthålligt och hållbart sätt. Då gäller det att vara rädd om vårt enda jordklot och se till att dess överlevnad och utveckling sker på ett hållbart sätt. Grunden för Vänsterpartiets politiska arbete utgår ifrån att det bara finns ett jordklot och att de gemensamma resurserna nu snabbt håller på att förbrukas bland annat genom rovdrift. En omfattande och reell miljöomställning måste därför nu både påbörjas och fullföljas på många områden och grunden måste läggas för en ekologiskt hållbar utveckling. Vi får inte vänta med de så kallade gröna gavlarna på folkhemmet. Vi behöver inte bara gröna gavlar, vi behöver åtgärder och resurser så att vi kan få även långsidorna och taket gröna på vårt folkhem. Vi behöver även fylla folkhemmet med de gröna tankarna och åtgärderna. I det har vi alla ett gemensamt uppdrag där olika aktörer måste ta sitt ansvar. Det är vi politiker här i riksdagen och även på andra politiska nivåer som ska ta vårt ansvar för resurstilldelningen. Även myndigheter, länsstyrelser, kommuner, organisationer, näringsliv och enskilda - ja alla - måste ta sitt ansvar för framtidens hållbarhet och överlevnadsmöjligheter. Redovisningen av miljöpolitikens inriktning och resultatbedömning har Vänsterpartiet tillsammans med regeringen och Miljöpartiet klarlagt i budgetpropositionen, och vi står bakom den. Vänsterpartiet och regeringen har även tillsammans tagit fram nya miljömål, en miljömålsproposition som vi redan behandlat här i kammaren. Jag går inte in direkt på målen eftersom vi redan har behandlat dem. Det är mycket som behöver göras för att man ska lyckas på miljöområdet. Framför allt behövs en vilja, inte bara i ord utan även i handling, från oss alla, alltså både från er och från oss. Ska vi nå resultat måste vi alla dra vårt strå till stacken. Om det ska bli en stack som kan klara påfrestningarna krävs det resurser, organisation och planering. Det behövs politiska beslut, men även myndigheter och organisationer som tar sitt sektorsansvar på allvar. Fru talman! I detta betänkande på utgiftsområde 20 som berör allmän miljö- och naturvård i budgetsammanhang omfattar utgiftsområde 20 nästan 4,6 miljarder kronor. Det är en ökning sedan budgeten 2003 på över 1,2 miljarder, eller en ökning med 37 %. Det är en inriktning som man kan vara stolt över även om man kanske inte är nöjd. Däremot verkar det som om Moderaterna tycker att det satsas för mycket på miljöområdet eftersom de på utgiftsområde 20 skär ned anslaget med över 34 %, eller närmare 1,6 miljarder. Vi har i landet många förorenade områden som behöver saneras. Det är föroreningar som oftast olika näringsidkare förorsakat under årens lopp och inte rensat upp efter sig. På det anslaget vill Moderaterna skära ned med närmare 60 % eller över 300 miljoner. Kristdemokraterna vill däremot plussa på det anslaget med 50 miljoner. På miljöforskningen vill Kristdemokraterna öka anslaget med 35 %, men där står de ensamma i den så kallade alliansen. De andra i alliansen nöjer sig med samarbetspartiernas anslagsnivå. Vi står nu inför arbetet att formulera en ny klimatpolitik. Sverige ligger i fronten på detta område, och ska så göra, anser Vänsterpartiet. Sverige har möjligheterna och resurserna att göra det. Vi håller på att skaffa oss de medel och resurser som behövs för att nå en åtgärdsnivå och utsläppsnivå av växthusgaser som kan förändra våra utsläpp till en nivå som är bättre än den nuvarande situationen - en situation som leder oss mot en katastrof om inget görs. I detta sammanhang är det intressant att läsa i budgetmotioner och i detta betänkande, MJU1, att alliansens majoritet vill skära ned anslaget för klimatinvesteringar med 100 %. Alliansen är inte enig och därför kanske man ska ge en eloge till Kristdemokraterna som säger sig ta klimatsituationen på allvar och därmed vill öka på anslaget i sin budgetmotion för klimatinvesteringar med ca 15 %. Samtidigt vill Kristdemokraterna dock halvera momsen på drivmedel vilket betyder att man vill stimulera bilkörandet med 5,4 miljarder per år och därmed öka utsläppen. Ett annat område som är viktigt är biologisk mångfald. Granskar vi betänkandet ur anslagssynpunkt på biologisk mångfald finner vi att Moderaterna vill minska anslaget med 45 %, Kristdemokraterna vill minska det med 33 % och Centern med 15 %. Vad vill Folkpartiet? Jo, de tycker att samarbetspartiernas anslagsnivå är bra. Fru talman! Alliansen spretar budgetmässigt och har därigenom ingen gemensam miljöpolitik. Det är min slutsats. Det skiljer över 1,6 miljarder, eller 54 %, mellan allianspartiernas budgetar. Fru talman! Till sist vill jag nämna att i detta betänkande har Vänsterpartiet ett särskilt yttrande som rör ambitionstakten i marksaneringsarbetet, där vi anser att det går för sakta. Slutligen yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkande MJU1.

Anf. 5 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Det blev som jag trodde. Någon lät sig chockas över siffrorna - de tre stora minus som jag tog upp i mitt anförande och omsatte i ganska höga procent. Det var just det som Kjell-Erik Karlsson också gjorde. Han pekar på siffrorna och tror att de ska leda till en betydligt sämre miljö. Dessutom försöker han peta ut Moderaterna tillsammans med de övriga och säger att alliansen spretar och inte är enig. Det är precis det som man skulle kunna tro om man bara tittar på de siffror som finns på det här utgiftsområdet. Men det är inte så. Jag vill fråga Kjell-Erik Karlsson: På vilket sätt kommer miljön att bli bättre och värnas och vårdas mer enbart beroende på att staten köper in mark från enskilda markägare som i generation efter generation har lagt ned själ och hjärta för att vårda och sköta? På vilket sätt kommer miljön att bli bättre av att staten går in och blir ägare?

Anf. 6 Kjell-Erik Karlsson (V)
Fru talman! Man har gjort olika typer av inventering av bevaransvärda skogsmarker. Där man har sett att det finns skyddsvärd skog har många privata skogsägare ofta börjat avverka innan man hinner skydda områdena. Det är viktigt att staten satsar på att köpa in dessa marker för att vi ska ha långsiktigt skyddade skogsmarker.

Anf. 7 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Jag tycker att det är ganska talande. Vi som känner till historien känner också till hur det såg ut på andra sidan Östersjön där kommunismen såg till att socialisera så mycket som möjligt och staten ansåg att man var bäst som ägare. Vi har också facit i hand på hur rovdriften fullkomligt ödelade allt vad miljö heter. Där togs nämligen inte ansvar. Allas ansvar var helt plötsligt ingens ansvar. Jag kan förvisso förstå, fru talman, Kjell-Erik Karlssons oro över marker runtomkring med fina skogar och bra miljövärden om människor inte tar det här ansvaret. Min uppfattning är dock att det är just de personer och familjer som med själ och hjärta har ägt och vårdat sina marker som har sett till att dessa värden har uppkommit. Jag tycker att det är synd att inte fortsätta att förlita sig på dem och till exempel låta mer av skötselavtal komma till stånd i stället för att man ska gå före och köpa in marken av dessa personer. Det är just denna skillnad i synsätt vi har mellan alliansen och den socialdemokratiska majoriteten, där Kjell-Erik Karlsson också är med och arbetar. Det är också därför vi moderater säger nej. Rent pengamässigt på kontot har vi ett stort minus, nästan 1 miljard. Det blir en hög procentsats. Men det är ganska löjligt, fru talman, att påstå att just den summan skulle göra att det blir en sämre miljö. Det är en ganska löjlig typ av miljödebatt.

Anf. 8 Kjell-Erik Karlsson (V)
Fru talman! Att börja jämföra statens inköp av skogsmark med det som skedde österut tycker jag i så fall också verkar som ett förlöjligande av svenska statens agerande. Anser Moderaterna att svenska staten har ett agerande som är jämförbart med det som skedde österut? Så tycker jag inte att det är. Det är en stor skillnad. Om Moderaterna har den synen på Vänsterpartiet, samarbetspartierna och regeringen tycker jag att det talar för sig självt.

Anf. 9 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Jag begärde ordet för att lite grann klarlägga den missuppfattning som är ofta förekommande när det gäller Kristdemokraternas förslag till halverad moms på alla drivmedel. Det rör just alla drivmedel, även etanol och biogas. Därför behålls relationen mellan bensinpriset och priset på de alternativa drivmedlen, vilket gör att stimulansen finns kvar att gå över till alternativa drivmedel. Jag menar att denna halvering av momsen inte stimulerar till ökat bilåkande. Däremot minskar det pungslåendet av människor som drabbas av kostnader som de inte kan värja sig emot, människor som inte har några alternativ, som inte har råd att snabbt köpa en bil som drivs med alternativa drivmedel. Kjell-Erik Karlssons med flera taktik i det avseendet är att jaga dem, klå dem och straffa dem. Små människor som inte har så stora möjligheter, som är tvungna att ha bilen för att kunna ta sig till jobbet och skjutsa sina barn till aktiviteter, ska straffas bara för att de inte snabbt kan gå över till de nya drivmedlen. En halvering av momsen håller kvar incitamenten att gå över till alternativa drivmedel men minskar bördan något för dem som av olika skäl är tvungna att ha bilen och är beroende av bilen.

Anf. 10 Kjell-Erik Karlsson (V)
Fru talman! Visst kan det låta bra att halvera momsen rätt över för alla drivmedel. Men det är ju ändå bensinen, den fossila delen, som är den stora delen. Den största delen av bilparken drivs fortfarande med den sortens bränsle. Fortfarande blir alltså detta en typ av stimulans att fortsätta att köra på det fossila bränslet. Vad som egentligen behöver göras är att få fram energieffektiva motorer, alltså att minska energiåtgången i transportarbetet. Det är det som kan ge den stora potentialen. Men givetvis ska vi ha många ägg i vår drivmedelskorg; det kan jag hålla med om.

Anf. 11 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Om det vore så att vi inte satsade pengar på forskning och utveckling av motorer, nya drivmedel och sådant kanske Kjell-Erik Karlssons och andras kritik hade varit mer trovärdig. Vi har dock utökade anslag inom miljöområdet just för att förbättra och utöka möjligheterna till forskning på nya drivmedel, nya motorer, energieffektiva drivlinor och så vidare. Vi vill också vara med och resonera om ett utsläppsrelaterat fordonsskattesystem i någon form. Fram till dess att vi är där, när fler människor har möjlighet att köpa en bil som drivs med alternativa drivmedel, säger dock Kjell-Erik Karlsson till den lågavlönade, kanske ensamstående föräldern som bor i glesbygd och är beroende av bilen för att ta sig till jobbet eftersom bussen inte går och järnvägen är nedlagd: Betala! Du ska straffas. Du ska jagas. Du ska klås. Vi säger: Vi vill göra det lite lättare för dig att ta dig till jobbet och att klara ditt dagliga liv utan att behöva gräva fram de sista örena ur börsen. Det tycker vi är en realistisk och rimlig politik på den väg som bär, och som vi är eniga om, mot de alternativa drivmedlen, mot effektivare motorer och mot mindre utsläpp av koldioxid.

Anf. 12 Kjell-Erik Karlsson (V)
Fru talman! Sven Gunnar Persson talar vackert om sin satsning på att halvera momsen. Men då kommer man också in på de pengar som vi därmed går miste om, ungefär 5,4 miljarder. Dem vill man från Kristdemokraternas sida plocka in genom att i stället minska satsningen på kollektivtrafiken. Vem drabbar det, undrar man, om inte de lågavlönade du nyss talade så vackert om? Jag tycker inte att ditt resonemang riktigt går ihop när man ser på vilka förslag ni har lagt fram.

Anf. 13 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Jag ska erkänna att när jag skrev mitt tal till den här debatten funderade jag allvarligt på att låta en stor del handla om detta med taktik och vilka som är mest eller minst eniga. Men så tänkte jag att väljarna faktiskt har rätt att få veta vad Folkpartiet tycker, och så lät jag bli det. Därför tänkte jag nu ta tillfället i akt att kommentera diskussionen om alliansens splittring. Det är rätt fantastiskt: Majoriteten i denna riksdag har faktiskt upptäckt att alliansen består av fyra partier. Det är ganska självklart att fyra partier lägger lite olika vikt vid olika frågor. När man är i opposition finns det faktiskt heller inget krav på att man ska lägga fram en gemensam budget. En budget är nämligen en ögonblicksbild av situationen just nu, och då är det för oss i alliansen viktigare att komma överens om de gemensamma värdegrunderna såsom vi till exempel gjorde när vi tog en gemensam miljömålsproposition. Därför har vi över huvud taget inte brytt oss om att sitta i förhandlingar. Vi skulle naturligtvis kunna hitta enighet och kommer att göra det den dag alliansen sitter i regering. Jag vill också passa på att ställa en fråga till Kjell-Erik om sakpolitiken. Det gäller klimatpengarna, Klimppengarna. Tycker Kjell-Erik att det är rimligt att taxichaufförer i Tomelilla, Östra Göinge och Simrishamn ska betala in pengar i skatt för att subventionera miljöbilsinköp för sina konkurrenter i Kristianstad, pengar som de själva inte har möjlighet att söka? Är det transparens i miljöpolitiken?

Anf. 14 Kjell-Erik Karlsson (V)
Fru talman! Marie Wahlgren talar om fyra olika partier i alliansen, och det stämmer ju. Samtidigt försöker alliansen allt som oftast gå ut och tala om sin enighet: Vi står eniga, vi har kommit överens, vi är alternativet, vi har blivit tajtare. Sedan står hon också här och säger: Vi har inte förhandlat i de här frågorna. Men det har ju mediemässigt varit många olika träffar och möten som man villigt har slagit upp. Men jag skulle anta att det är just på detta område, där man inte har kunnat komma överens, som man inte har förhandlat.

Anf. 15 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Först och främst skulle jag gärna vilja ha svar på de frågor jag trots allt ställde. Sedan ska jag ändå kommentera påståendet om enigheten och alliansen. Vi är fyra partier som till skillnad från det regeringsalternativ som finns i dag har sagt att vi ska komma överens. Vi har börjat arbetet oerhört lång tid i förväg för att arbeta ihop en gemensam grundinställning. Då tar man de stora budgetposterna och de stora och viktiga dragen. Där har vi också gjort ett gemensamt arbete. Men det är inte rimligt att i en budget som bara är en reaktion på majoritetens budget gå in på varenda post och vartenda delområde och skapa en gemensam politik. Då finns det ingen anledning att vara fyra partier. Då kunde vi ha gått fram som ett parti i stället.

Anf. 16 Kjell-Erik Karlsson (V)
Fru talman! När det gäller frågan om klimatinvesteringsprogram kan jag säga att både kommuner och företag kan söka anslag i Klimp. Klimp har faktiskt varit en framgång. Det ser man på vilka utsläppsminskningar som har skett. Kristdemokraterna presenterade från talarstolen sin syn på det, vilken jag kan hålla med om. Det har varit positivt. Däremot har vi från alliansens sida hört andra synpunkter på det anslaget. Jag tycker att det är rimligt att man i kommunerna använder klimatinvesteringsprogram fullt ut. Jag tycker att de används alldeles för lite. När det sedan gäller frågan om taxichauffören skulle betala måste jag säga att jag har svårt att förstå den frågan. Du får nog förklara den bättre för mig. Nu kan du tyvärr inte göra det, men du kan få förklara den för mig efter debatten. Jag har svårt att göra den koppling som du gör. Antingen är det jag som inte är klar i huvudet och kan förstå den. Men jag skulle gärna vilja ha den mer utvecklad. Det får du göra efter debatten. Det finns 21 olika anslag i miljöbudgeten, både stora och små anslag. Fem anslag är man överens med majoriteten om, man stöder regeringens och vårt förslag. Men det finns bara ett förslag som man är överens om i alliansen.

Anf. 17 Claes Västerteg (C)
Fru talman! När vi i Centerpartiet lade fram vårt budgetförslag tidigt i höstas hade det några tydliga prioriteringar. Den alldeles överskuggande prioriteringen är att få fler människor i arbete. Vår utgångspunkt är att det är genom att få fler människor i arbete som vi kan nå en mycket bättre utveckling i landet. Det är inte acceptabelt när närmare 1 ½ miljon människor inte går till arbete en vanlig dag. Det här vill vi nå genom bättre villkor för företagande, sänkta skatter för företagande och genom att göra det mer lönsamt för den enskilda individen att gå från bidrag till arbete. Men ytterligare en viktig prioritering i vårt budgetförslag är det vi diskuterar här i dag Det är miljöpolitikens område. Det finns flera skäl till det. Det alldeles överskuggande är att vi har ett ansvar gentemot kommande generationer. Vi har ett ansvar att se till att vi kan vända den utveckling som är på väg på vårt klot i dag. Men vi ser också stora möjligheter med miljöpolitiken. Vi ser stora möjligheter till både tillväxt och företagande genom miljöteknikutveckling, genom forskning och utveckling av de resurser vi har här i landet och den kunskap vi har. Det kan också leda till fler människor i arbete. Enligt vår uppfattning har traditionell miljöpolitik i alldeles för stor utsträckning sysslat med att lösa vissa frågor en och en. Det har i viss utsträckning varit framgångsrikt. Men tyvärr leder inte detta gnetande till att lösa de överskuggande miljöproblemen. Det går helt enkelt för långsamt. Vi behöver en annan utgångspunkt i miljöpolitiken. Vi måste sluta att ägna så mycket tid åt detaljer som att ersätta enskilda komponenter i produktionsprocessen eller långsamt förfina avgaskraven. Det behövs en mer omfattande systemsyn. Vi ska utgå från att det är produktionsprocessen som behöver förändras, inte dess enskilda delar. Vi vet ganska väl vad som är problemet. Och det finns mycket ny, spännande teknik och vetenskap ute på marknaden eller i forskningsinstitut världen över, teknik och kunskap som om den användes fullt ut världen över skulle minska belastningen av växthusgaser och miljögift. Dilemmat är som sagt att teknikskiftet och kunskapsspridningen inte går fort nog. Det finns en enorm tröghet i systemen i världen, i Europa och även i Sverige. Centerpartiet vill att vi i Sverige ska gå före och stå för nytänkande. Vi ska genomföra det här teknikskiftet, för det är endast genom modern teknik som vi kan ställa om till ett hållbart samhälle. Vi har som politiker ett ansvar att våga visa på en vilja och en dröm om vad vi vill göra för att få en bättre miljö. Men vi får samtidigt inte förledas att detaljstyra, försöka påverka marknaden och framför allt skapa osäkerhet. Men, mina vänner, det räcker inte med fagert tal och visioner. Det krävs resurser. Därför har vi i Centerpartiet satsat rejält med pengar i årets budget på det för oss prioriterade området miljöpolitik, och där har vi framför allt satsat på två områden. Vi har satsat på att fortsätta utvecklingen för att få fram mer förnybara bränslen och vi har satsat på räddandet av Östersjön. Vi lägger totalt 900 miljoner kronor de närmaste tre åren på forskning om och utveckling av förnybara bränslen samt 300 miljoner på att rädda Östersjön. Fru talman! Att förbättra klimatet kräver som sagt teknikskifte och långsiktiga spelregler med tydliga ramar. Det saknas tyvärr i dagens miljö- och energipolitik. Ett utbyte av den här tekniken fungerar bara om privatpersoner, företag och det offentliga Sverige vågar investera och framför allt blir uppmuntrade att göra det. Det måste löna sig att satsa på miljöförbättrande investeringar. Teknikskiftet kräver också kunskap, information och utveckling. Det krävs kunskaps- och informationsspridning om vad en miljöinvestering i mitt hem eller i mitt företag kan leda till i form av långsiktiga ekonomiska vinster. Vi ser det här teknikskiftet som en möjlighet att skapa tillväxt, och en tillväxt som är långsiktigt hållbar. Den här tillväxten kan fånga det marknadsutrymme som oljan lämnar efter sig. Det kan leda till att vi har hybridbilar, ultratunna värmeisolerande fönster och vindkraftsparker. Det kan också på sikt leda till avancerade flygplan. Vi har ett ansvar för att skapa ett innovationsklimat som gör det möjligt att realisera alla de idéer som finns runtom i landet. Det är endast genom tydliga signaler och resurser som det här blir möjligt. Vi har pekat ut vilken riktning vi vill att utvecklingen ska ta. Vi vill se ett fossilfritt samhälle, och första steget i den utvecklingen är att år 2015 ska endast bilar som kan drivas med förnybara bränslen få säljas. Fru talman! Larmrapport efter larmrapport, inget händer. Det pratas och skrivs rapporter. Det forskas och studeras. Regeringen samlar andra regeringar till samtal. Samtidigt försämras tillståndet hela tiden för vårt unika innanhav Östersjön. Den utvecklingen kräver konkreta beslut och åtgärder i alla länder som har sina gränser mot detta värdefulla ekosystem. Vi vill se en förändring. Vi vill rädda Östersjön. Därför föreslår vi just inrättandet av ett nytt anslag för Östersjön. Detta anslag ska gå till att ta fram en heltäckande forskning och en aktionsplan för Östersjöns miljö, ökade forskningssatsningar samt ett åtgärdspaket för att stärka samarbetet som ska bidra till en bättre miljö i Östersjön. Avslutningsvis: Vi i Centerpartiet har som sagt i vårt budgetförslag tydligt visat att miljön är en av våra allra högst prioriterade frågor. Vi måste alla ta ett ansvar både för att agera och för att tillsätta resurser för att vi ska kunna vända utvecklingen. Det är vi skyldiga framtida generationer.

Anf. 18 Sinikka Bohlin (S)
Fru talman! "Jag försöker drömma om ett hållbart samhälle, men allt jag ser är en blänkande stadsjeep." Det är ett citat från Svenska Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges Natur nr 5 från i år. Citatet fortsätter: "Det miljövänliga livet behöver inte bli sämre. Bara annorlunda. Därför måste vi bejaka ny smart teknik som kan bereda vägen för en omställning av vår välfärdskonsumtion." En omställning av Sverige i hållbar riktning är nödvändig. Det vet vi alla som sitter här i kammaren. Det handlar om energisektorn, transportsektorn och vårt konsumtionsmönster. Att vårt sätt att kunna koppla tillväxten till miljöarbetet har varit framgångsrikt syns tydligt i den starka utvecklingen av miljöteknikexporten. Miljöteknik är nämligen den bransch som uppvisar den största exporttillväxten i dag. Detta bevisar att den svenska vägen att satsa på miljön på alla fronter bär frukt i form av nya jobb, bättre miljö och bättre hälsa. Samarbetet har varit grunden för vårt miljöarbete - nationellt, inom EU och internationellt. Det ser man till exempel i fråga om det som nu händer i Montreal - Kyotosamtalen. Trots att vi alla var väldigt pessimistiska har man ändå kommit överens om att gå vidare. Till och med USA har sagt att man vill vara med i samtalet. Inom EU har vi arbetat med kemikaliepolitiken Reach. Där har det också varit mörka moln. Men ändå ser man att vi steg för steg går tillsammans framåt. Nationellt är det många aktörer som på ett seriöst och aktivt sätt bidrar till att nå de miljömål som vi har ställt oss bakom nationellt. Det är miljörörelsen, bildningsförbunden och många andra. Några av aktörerna har nyckelroller. Det är näringslivet, länsstyrelserna och sektorsmyndigheterna. Men jag vill speciellt betona kommunernas viktiga roll. Det är ju där som du och jag bor. Det är där som vi orsakar problemen, och det är där som det ska åtgärdas. Men vi ska inte heller glömma bort oss som individer och vår roll som konsumenter i dagens samhälle. Fru talman! Miljöbudgeten på ca 5 miljarder är bara en del av vår miljöpolitik. För att ställa om Sverige i hållbar riktning görs en rad satsningar för en bättre miljö och ett hållbart energi- och trafiksystem, både inom miljöbudgeten, som vi diskuterar i dag, och inom andra utgiftsområden. De nya satsningarna överstiger totalt 1 miljard per år. Man kan säga att det blir en ny miljard för miljön. Politikområdet miljö, som vi nu diskuterar, omfattar frågor rörande naturvård och biologisk mångfald, vatten och luftvård, sanering och efterbehandling av förorenade områden, avfall, avgaser, miljöskydd, miljöövervakning, miljöforskning och kemikaliekontroll. Det är ett riktigt läckert och omfattande smörgåsbord så här i juletider. Fru talman! Jag ska nu försöka plocka fram några av godbitarna i sortimentet för att visa att den socialdemokratiska miljöpolitiken har en tydlig politisk vilja och medel att nå de miljömål som är grunden för den nationella miljöpolitiken. I den miljömålsproposition som debatterades för bara några veckor sedan tog vi åter nya steg mot ett hållbart Sverige. Tyvärr, Catharina Elmsäter-Svärd, måste jag ta upp de stora och yviga orden från den borgerliga alliansen efter den debatten. Man lyckades då tillsammans med Miljöpartiet få majoritet i fråga om 12 av 207 yrkanden. Nu skulle politiken få en annan, borgerlig, inriktning. Jag förstår att Moderaterna känner sig besvärade eftersom de alltid har varit och fortfarande är i en egen klass i miljöpolitiken. Det förvånade mig lite grann när Folkpartiet uttryckte att budgeten är en ögonblicksbild. Budgeten är för mig det som ska gälla ett år framöver. Den är ett medel för att nå de mål som vi är något så när överens om. Det är inte ögonblick, utan det är långsiktighet. Det förvånar mig att miljöpolitiken inte är ett viktigt anslag i Folkpartiets politik. Jag trodde att Folkpartiet var ett någorlunda miljövänligt parti. Nu är min fundering: Vart tog enigheten vägen när det gäller att finansiera den framtida miljöpolitiken? Trots 43 gemensamma reservationer i miljömålsbetänkandet är det en total splittring i budgeten. Jag tyckte att det var bra gjort av alliansen ändå. Anslaget till biologisk mångfald vill Moderaterna minska med 890 miljoner, Kristdemokraterna med 650 miljoner, Centern med 300 miljoner, och Folkpartiet håller mig i handen. Anslaget till sanering och återställning av förorenade marker vill Moderaterna minska med 312 miljoner. Folkpartiet håller mig i handen. Kristdemokraterna vill öka det med 50 miljoner, och Centern håller mig i handen. Kan man säga att det är en enig bild? Beträffande klimatinvesteringarna är det precis samma bild. Moderaterna vill minska anslaget. Tyvärr har Folkpartiet här hittat en vän i miljöpolitiken, nämligen Moderaterna, och minskar lika mycket. Men Kristdemokraterna vill plussa på det lite grann, så det får jag väl vara glad över. Och Centern tycker fortfarande om mig. Det gläder naturligtvis mitt gamla hjärta att de borgerliga partierna i alla fall är överens om en punkt - alla vill minska anslagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, med 20 miljoner kronor. Det som kanske förvånar mig mest, eftersom ni var så eniga och överens om Hållbarhetskommissionen för några veckor sedan, är att det bara är Folkpartiet som föreslår pengar till den i budgeten. Ändå vill man genomföra detta just nu. Jag hade tänkt räkna upp ett antal procentsatser, men jag ska inte göra det eftersom Kjell-Erik Karlsson gjorde det. I nr 35 i år av tidningen Från Riksdag och Departement är det ganska intressant att titta på de färgade rutorna. Där framgår att Centerpartiet ligger ganska nära Socialdemokraterna. Det finns en viss likhet också med Folkpartiet. Kristdemokraterna har börjat gå lite grann mot det borgerliga hållet. Och Moderaterna seglar sin egen väg som vanligt. Fru talman! Vi socialdemokrater har en idé om det gröna folkhemmet. Kraften i en miljödriven tillväxt bär oss. Den bär oss och bär ganska långt. Visst finns det saker som vi kan göra ännu bättre. Men vi har i varje fall en politik för miljön. Det kan man inte säga om den borgerliga sidan. Ingen av de sex arbetsgrupper som ska förbereda en gemensam borgerlig regeringspolitik handlar om miljön. Det förstår jag nu eftersom Folkpartiet sade att miljön inte är så viktig i detta sammanhang utan att det fanns viktigare saker att vara överens om än vår gemensamma glob. Som sagt, det som man har åstadkommit är en gemensam miljömotion som följdes av 43 reservationer. Men sedan tog det tvärslut. Fru talman! Till sist vill jag tacka Vänsterpartiet och Miljöpartiet för samarbetet inför budgeten, och jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 19 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Jag har inte sagt att miljöpolitiken inte är viktig. Men däremot är miljöbudgeten en väldigt liten del av den stora budget som vi har att ta ställning till i den här riksdagen. Och det är viktigare att komma överens om de stora riktlinjerna där de stora pengarna ligger. Jag tänkte be att få ställa en fråga som jag ställde i mitt anförande till Sinikka Bohlin. Det är trots allt så att den här riksdagen har beslutat om en hållbarhetskommission. De pengarna kan man ju ta från väldigt många olika konton. Kontona i budgetplanen är väldigt breda och innehåller en hel del. Därför har jag egentligen tre frågor till Sinikka Bohlin. Den första är: Hur kommer Socialdemokraterna att arbeta nu med riksdagens beslut om en hållbarhetskommission och var tar man pengarna ifrån? Den andra är: Var i den här budgeten finns pengarna till den oljekommission som Göran Persson har beslutat om? Och så har jag en fråga som rör enigheten på er sida. Det är ju så att Socialdemokraterna trots allt för en politik som innebär att man tycker att man själv har majoritet. Men det har man ju inte, utan den budget ni lägger fram bygger på en förhandling mellan tre partier. Därför skulle jag vilja fråga en sak. Om det är så efter valet att Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte längre har någon påverkan på den socialdemokratiska politiken, kommer då anslaget till biologisk mångfald att vara lika stort och starkt som det är nu?

Anf. 20 Sinikka Bohlin (S)
Fru talman! Jag går bakifrån i mina svar. Efter valet? Då får faktiskt väljarna bestämma hur regeringen ser ut. Den diskussionen lägger jag mig inte i. Så demokratisk är jag . Det andra gäller en enighet mellan tre partier. Vi kan i alla fall förhandla, och vi har lyckats i det mesta. Vi har ett antal budgetar bakom oss, samt ett antal vårpropositioner och ett antal propositioner, fast vi inte sitter i samma regering. Visst finns det frågor som vi inte är överens om, men det är en annan femma. Sedan övergår jag till svaret på vad regeringen tänker göra för Hållbarhetskommissionen. Visst är det en beställning från riksdagen, men jag hade naturligtvis väntat mig att alla borgerliga partier hade haft pengar till den också. Om man vill göra något vill man också hänvisa pengar till det. Men det är inte mer än två eller tre veckor sedan vi hade debatten, så det kanske är lite svårt att effektuera en sådan beställning. Det som oroar mig i det här är fortfarande det som jag har fått många kommentarer om från kommunerna - alltså nedifrånperspektivet - angående vad man egentligen vill. Man håller på att bygga en överhet till, en myndighet till. Samtidigt säger man i ett av Folkpartiets särskilda yttranden att man vill minska antalet myndigheter. Här lyfter man upp det oberoende. Samtidigt ska det vara folkligt stöd till myndigheterna och frivilligorganisationerna. Jag ser faktiskt ingen konsekvens i ert resonemang om hållbarhetskommission. Jag skulle gärna vilja ha lite tydligare regler för detta.

Anf. 21 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Jag tycker ändå att det finns en vits med att det finns olika förslag från de borgerliga partierna i miljöarbetet eftersom man då kan se var de olika partierna ligger. Skälet till att jag ställde frågan om biologisk mångfald till Sinikka Bohlin var att jag också ville se var de olika partierna på er sida ligger. Det är ju rimligt att veta det. Man vet att i den borgerliga gruppen är en röst på Folkpartiet ett stöd för dem som kommer att vara en röst för biologisk mångfald och för mer anslag till biologisk mångfald. Själva innehållet i den budgetposten kommer säkert inte att se likadan ut som den som regeringspartierna har. Jag tror säkert att vi kan ha en diskussion med våra borgerliga kolleger om hur man till exempel ska stödja via reservatbildningar eller andra system när det gäller den biologiska mångfalden. Jag delar deras uppfattning att det kanske är bättre att använda andra metoder med till exempel frivilliga avtal. Men är en röst på Socialdemokraterna en röst på mindre anslag till biologisk mångfald? Det är ju väldigt tydligt i den budget vi har eftersom där finns en tilläggsmotion. Ja, ni kommer överens och ni har förhandlat ihop er. Men det satt ju ganska hårt åt om vi ska vara ärliga. Det satt väldigt hårt åt. Ni var inte klara när budgeten gick till tryckning utan ni var tvungna att lägga en särskild motion. Där fanns det mer pengar till biologisk mångfald. Jag antar att det var Miljöpartiet som var skälet till det.

Anf. 22 Sinikka Bohlin (S)
Fru talman! Om det finns något anslag som vi har ökat år från år är det biologisk mångfald. Vi har i alla fall ökat det i stället för att minska, som finns med här. Det är naturligtvis intressant när alla talar om det här med frivilliga åtgärder. Det finns faktiskt ett tillkännagivande från den här kammaren, med alliansen och Miljöpartiet, om att vi ska satsa på detta. Men om man tittar på pengarna räknar jag med att skogsägarna i så fall gör det gratis. Det behöver inte kosta något.

Anf. 23 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Det är många områden, Sinikka, som ligger utanför de stora överenskommelserna mellan alliansens partier. Det innebär ju inte att vi inte kommer att ha en politik för dem i regeringsställning, självklart inte. Jag tror inte att du behöver bekymra dig så jättemycket över de delarna. Det här kommer vi att lösa. Det kommer vi att lösa på ett sådant vis att vi har en aktiv och dynamisk miljöpolitik. Det är jag säker på. För Kristdemokraternas del är det en förutsättning för att medverka i kommande regeringar. Jag vill ta upp det som finns i den enda, mycket kraftfulla, reservationen till dagens betänkande, som handlar om tioprocentsregeln i saneringsarbete för förorenade områden. Där pekar Naturvårdsverket på att en hake i saneringsarbetet ofta är kommunernas roll. Sinikka pekar själv i sitt anförande på att kommunerna har en viktig roll i miljöarbetet. Man pekar på att det inte sällan är personal- och resursbrist. Ibland saknas kompetens också. I det läget har kommunerna ett åtagande att stå för 10 % av insatserna när det gäller sanering i områden där de själva inte har haft verksamhet utan där företag, som kanske inte finns längre, har verkat. Naturvårdsverket pekar på att det vore bra om det där kunde avskaffas. Regeringen håller på och bereder den frågan enligt betänkandet. Det har man gjort sedan 2004, då rapporten kom. Tycker du inte att det är dags att komma till skott och göra något åt detta och avskaffa den där tioprocentsregeln?

Anf. 24 Sinikka Bohlin (S)
Fru talman! Det är naturligtvis alltid diskussion om hur mycket som ska vara en egen insats. Vi har ju samma diskussion när det gäller Klimp, alltså klimatinvesteringsprogram. Man vill att kommuner, företag, frivilligorganisationer och bolag ska vara med i det här arbetet. Jag vet att det har varit problem på saneringssidan. Frågan har ju diskuterats i Miljöbalkskommittén, just det här att man inte riktigt vet som är ägare från början. Då kanske inte det här blir gjort på det sätt som man skulle vilja. Jag är ändå tacksam att kd står bakom att saneringen är viktig och i den här budgeten till och med ökar. Vi får hoppas att vi kan lösa det här problemet. Jag har själv varit engagerad i ett antal fall och försökt diskutera. Jag begärde också att Miljöbalkskommittén skulle titta på den här lagstiftningen, ägandet, vem som har ägt. Det gjordes inte då men jag hoppas att frågan fortfarande lever så att vi kan lösa den eftersom behovet av sanering är enormt. Man märker att det hela tiden kommer nya områden som faktiskt är i akut behov av marksanering.

Anf. 25 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Det är så, precis som Sinikka påpekar och som jag också sade i mitt anförande, att antalet områden som är sanerade är större än vad man från början trodde. Det är naturligt att kommunerna, när de själva ansöker om Klimpprojekt, svarar för en del av finansieringen utifrån att det ofta är åtgärder riktade mot egen verksamhet, den egna kollektivtrafiken, energiverket eller vad det nu kan vara. Det kan vara trafiksituationer i kommunen som kommunen har ansvar för. Men här är det lite annorlunda. Det är ju ett inventeringsarbete som länsstyrelsen gör. Naturvårdsverket beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas eller vilka projekt som ska prioriteras. Kommunerna hamnar med något slags tioprocentig svartepetter genom att tvingas stå för insatser på områden där man själv inte är orsak till att marken är sanerad. Det gläder mig att Sinikka ändå ser problemet. Jag vill vädja till dig att med dina mycket goda kontakter i Regeringskansliet påskynda arbetet med att komma fram med förslag med anledning av den rapport som gjordes 2004 som pekade på dessa problem. Det skulle vara glädjande om du kunde ge mig ett jul- och nyårslöfte att särskilt ta upp denna fråga med dina polare på andra sidan Strömmen.

Anf. 26 Sinikka Bohlin (S)
Fru talman! Naturligtvis är det viktigt att vi fortsätter att arbeta med saneringsfrågorna men också fortsätter att diskutera klimatinvesteringsprogram. Precis som Sven Gunnar Persson sade har det inkommit sammanlagt 51 ansökningar från kommuner och länsstyrelser som ger enorma effekter i klimatarbetet. Det är ändå i kommunerna vi ska arbeta. Att sanera eller minska klimatproblemen kanske inte kan göras i riksdagen. Jag har naturligtvis också en önskan till jultomten, Sven Gunnar Persson. Det skulle vara roligt att få veta, när ni nu pratar om enigheten, att ni om ni efter valet ska få regeringsmakt kommer att arbeta för en aktiv och dynamisk miljöpolitik. Här var det du som sade att det är kd som ska bära fram den. När jag läste Folkpartiets tidning var det Folkpartiet som äntligen hade blivit en miljöaktör. Det skulle vara roligt att få veta om det är kd som bär fram miljöpolitiken eller om det är någon annan. Jag hoppas att det inte är Moderaterna.

Anf. 27 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Ja, tänk hur det kan gå med replikskiftena fram och tillbaka. Sinikka var inne på ett problem som vi uppenbarligen står inför. Även Sinikka Bohlin har insett att all miljö inte påverkas av det som vi beslutar i vårt utskott, inte ens en gång under det område vi har att fatta beslut om nu, utgiftsområdet 20. Miljön påverkas av så mycket annat. I sitt anförande nämnde Sinikka Bohlin med belåtenhet hur vi nu exporterar miljöteknik och har duktiga företag. Det är fantastiskt. Det jag reagerar mot och funderar över är hur Socialdemokraterna så frenetiskt för att hålla sig kvar vid makten kämpar med näbbar och klor tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern samt hur effekten blir för vanliga människor. Sinikka Bohlin talade inledningsvis om vikten av att människor har arbete och att det finns företag så att människor kan få arbete. Det är just vad människor upplever i dag, nämligen att för få går till jobbet och att det är för få som är företagare. Effekten har däremot blivit att hushållens kostnader har ökat på grund av ökade skatter för energi och avfall. Stockholmsområdet kommer att få ökade kostnader för trängselavgifter. Kol- och oljekraft importeras och miljövänlig kärnkraft stängs ned. På område efter område för sådant som inte berörs av det vi debatterar i dag har det blivit konsekvenser som går rätt emot. Det är knepigt. Anser inte Sinikka Bohlin att det måste vara mer balans mellan ekonomin, det sociala och det miljömässiga?

Anf. 28 Sinikka Bohlin (S)
Fru talman! Den socialdemokratiska miljöpolitiken bär det hela, tvärtemot vad Moderaterna säger om att marknaden löser alla problem. Det går att tydligt se i ert särskilda yttrande att det finns inget område där ni inte säger att det är marknaden som löser problemen. Miljön har ett pris. Det är inte gratis att ta reda på gamla synder som vår generation har orsakat, i luften, marken eller vattnet. Samtidigt måste vi försöka utveckla den kommande miljön på ett bra sätt med ny miljöteknik i företagen, bättre infrastruktur, energianvändningen, transportsektorn, men också vårt konsumtionsmönster. Naturligtvis har jag som konsument ett ansvar för mitt liv, vad jag väljer. Men då måste också samhället ställa upp på att det finns valmöjligheter för mig. Där är samspelet mellan samhället, miljön och företagen.

Anf. 29 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Jag tycker också att det är viktigt att gamla synder ska betalas. Jag nämnde i mitt inledningsanförande att det finns ett anslag för sanering av förorenad mark. Vi tar förvisso bort en del. Det är ett av våra tre minus, men det finns ändå pengar kvar. Om det då är så viktigt att betala för sådant som måste skötas och tas ansvar för är jag förvånad, med tanke på den takt med vilken regeringen tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern har valt att marksocialisera människors enskilda skog och mark, att man inte har avsatt tillräckligt med pengar för att sköta skogen och marken. Det känns omoraliskt mot människorna och inte minst miljön. Om vi skulle leka ett slags tävling om vem som är bäst i miljöpolitik genom att bara titta på siffrorna inom utgiftsområde 20 skulle Moderaterna inte vinna kampen just i dag. Det är helt klart. Under åren sedan 1999 har ni samarbetat, förvisso med gott resultat om jag vore miljöpartist, och ökat anslaget från 1 ½ miljard till 4,2 miljarder. Till vad nytta? Det är fråga om sammanlagda kostnader för enskilda där skatterna har höjts, där den egna ekonomiska situationen har försämrats, där de sociala förutsättningarna har försämrats och de få faktorer som är så viktiga för att ta miljömässigt ansvar har försvunnit. Fokus står nu återigen på högre skatter, sämre villkor för företagare, sämre möjligheter att få en anställning, arbeta och leva på en egen lön. Du ställer frågan till oss om hur framtiden ska se ut. Ja, vi är en enad allians, och vi är rätt trygga i var vi står i de stora frågorna. Det kommer att påverka även miljön. Moderaternas bärande punkt är inte alltid marknaden. Här är det balansen mellan ekonomin och det sociala för ett bra miljömässigt arbete.

Anf. 30 Sinikka Bohlin (S)
Fru talman! Bland alla de många punkterna i frågorna tar jag fram frågan om marksocialiseringen - ett ganska underbart ord. Vi ska komma ihåg varför vi över huvud taget har kontot Biologisk mångfald. Vi har ett internationellt åtagande sedan Riomötet, nämligen att vi ska skydda biologisk mångfald. Vi har miljömålet Levande skogar. Vad jag förstår är vi i stort överens om mängden skog som ska skyddas, men ni har ett annat sätt. Ni vill gärna ha skötselavtal, frivilliga naturvårdsavtal, men halvera kontot. Det innebär för mig att ni klart och tydligt räknar med att skogsägarna ska göra det här gratis för att nå målet. Annars nås inte målet. Jag vet inte om miljöpolitiken för mig är att leka och tävla om vem som har mest pengar. Miljöpolitiken är för mig en mycket allvarlig fråga, kanske den största och svåraste politiska frågan. Vi kanske skulle behöva ha större enighet. Det framgick i en tidningsartikel att många företag i klimatfrågan vill se mer av blocköverskridande politik. Jag ser en väg till det, kanske inte med moderaterna men med andra.

Anf. 31 Claes Västerteg (C)
Fru talman! Sinikka Bohlin målar i sitt anförande upp en positiv bild av Sveriges miljöpolitik och utvecklingen av den den senaste tiden. Jag är den första att erkänna att det sker en del bra saker inom miljöpolitikens områden som leder i rätt riktning. Låt oss titta på uppfyllandet av det mest överskuggande målet, nämligen klimatmålet. Det går inte särskilt bra för våra mål att minska utsläppen, snarare tvärtom. Vi når målet för vårt åtagande i Kyotoavtalet, men vi når inte vårt eget nationella mål. Är det en lyckosam miljöpolitik? För mig är det inte det när man samtidigt får se att det finns en helt handlingsförlamad regering som har utlovat en klimatproposition som fortfarande inte har kommit på riksdagens bord. För tre veckor sedan frågade jag miljöminister Lena Sommestad när klimatpropositionen kommer. Hon sade: Den kommer. Trots att den här frågan är så överskuggande får vi se den propositionen skjutas på framtiden vecka efter vecka efter vecka. Får vi alltså en klimatproposition innan det här riksmötet är slut, Sinikka Bohlin?

Anf. 32 Sinikka Bohlin (S)
Fru talman! Klimatfrågan globalt är naturligtvis den största och svåraste miljöfråga som vi har att lösa tillsammans. Det som framåt egentligen är intressant mellan målen - om vi sätter långsiktiga mål - är vart vi är på väg efter det som hänt i Montreal. Alla länder vill ju fortsätta att diskutera hur vi går vidare från år 2012. Till år 2012 har vi det riksdagsbeslut som i dag finns. Jag tyckte mig höra att det inte finns något klimatpolitiskt beslut, men ett sådant har vi. Vad som finns just nu är rapporter om hur långt vi har kommit för att klara detta med minus 4 från år 1990. Vi är inte riktigt där ännu - det ska jag säga - men vi har kommit långt. Kanske är Sverige ett land inom EU som har kommit långt när det gäller att klara de mål som vi själva har satt upp. Vi ska komma ihåg att det inte är ett krav som EU har ställt utan det som vi själva har höjt.

Anf. 33 Claes Västerteg (C)
Fru talman! Jag är fullt medveten om att det är vi själva som har ställt det kravet på oss. Men i stället för att från regeringens sida välja att ta ett helhetsgrepp inom klimatpolitiken väljer regeringen en form av snuttifiering. Man ska ha krav på mackar som ska tillhandahålla bränsle för att kunna få i gång en omställning. Men det är inte brist på mackar vi har i Sverige, utan det handlar om bristen på förnybara drivmedel. På punkt efter punkt gör man en snuttifiering och åsidosätter marknadens villkor. I förra årets budget halverades energiforskningsmedlen - om än på ett annat utgiftsområde än det vi diskuterar. Vilka signaler sänder det, och vilka signaler sänds när vi inte får möjlighet att ta ett helhetsgrepp om den svenska klimatpolitiken? Detta är en global fråga. Men Sverige måste ha en linje, och då en linje som är aktuell. Avslutningsvis kan jag väl konstatera att i förhållande till replikskiftena här tidigare har vi i alliansen en gemensam grundpolitik. Vi har en gemensam syn på miljöpolitiken. Det är inte som i vänsterkartellen ett parti som står för miljöpolitiken.

Anf. 34 Sinikka Bohlin (S)
Fru talman! Jag är naturligtvis tacksam för att Claes säger att det finns ett parti som har en miljöpolitik. Det tackar jag så mycket för. Naturligtvis väntar allihop på klimatpropositionen. Det har ju varit diskussioner om det skulle ha varit tillsammans med de andra miljömålen. Men eftersom det, tycker jag, handlar om den viktigaste miljöfrågan är det viktigt att vi har möjlighet att diskutera bara klimatfrågan. Den propositionen kommer. Om jag kan tanka min etanolbil tycker jag inte är en liten fråga. Det har inte funnits så många tankar. Inom Norden är detta faktiskt också ett gränshinder. Jag åker till både Finland och Norge men kan inte tanka min bil. Därför är jag tacksam för att det kommer fler tankställen, men då inte bara för etanol. Det är viktigt att också utveckla andra bränslen, till exempel biogas som jag inte ens kan tanka om jag nu skulle ha en sådan bil. Drivmedel, pumpar och bil hänger ihop, eller hur? Jag tackar ändå för att Centerpartiet tycker att jag har en bra miljöpolitik.

Anf. 35 Åsa Domeij (Mp)
Fru talman! Ja, det finns den politik som finns i de vackra talen här och i högtidstalen. Det finns också politik på riktigt. Vad är då skillnaden? Jo, när det gäller politiken när man talar allmänt vackert om vad man vill har väljarna väldigt svårt att skilja partierna från varandra. Många tycker att allt låter så bra, så hur ska man välja? Med politik på riktigt menar jag mycket de skarpa beslut som vi fattar här i kammaren. Då avser jag inte allmänna skrivningar eller mål och visioner i betänkandena, utan jag talar om våra huvuduppgifter: att hantera och att anslå pengar till olika saker, att ta in skatter och att lagstifta - kammarens riktiga huvuduppgifter. Jag tycker att Claes Västerteg formulerade det ganska bra när han sade att det inte är de fagra talen och visionerna som räknas. Budgetpolitik är just politik på riktigt. Under den här mandatperioden och under den förra när vi varit med och förhandlat har utgiftsområde 20, som handlar om miljö, stärkts väldigt tydligt. Det är någonting som stärkt miljöarbetet i Sverige. Sett till de fyra partier som inte har varit med och budgetförhandlat kan man fråga sig hur det ser ut om man tar nedskärningsligan i förhållande till den budget som det finns en majoritet för här i kammaren. Moderaterna leder. De vill minska med 35 %. Kristdemokraterna vill minska med 12 %. Folkpartiet vill minska med 6 %. Centern vill öka med 3 % - detta inte under en mandatperiod utan från ett år till ett annat, även när det gäller de 6 procenten. Det som Folkpartiet föreslår innebär en oerhört stor nedskärning. Men man får tänka sig att det blir en förhandling mellan de här partierna. Går man efter partiernas storlek handlar det då kanske om 15 % nedskärning genom att Moderaterna har så stor tyngd. Men det kan ju hända att Centern ägnar väldig kraft åt en sådan förhandling så att det inte alls blir så mycket som 15 %. Så stora nedskärningar som 15 % på ett år är det inte många utgiftsområden som skulle drabbas av om de borgerliga fick styra. Är man optimistisk kan man tänka att det kanske inte blir så mycket. Men jag undrar varför det är så viktigt att just skära ned med 20 miljoner kronor på SMHI, som alla är överens om. Klimatforskningen är ju så central på SMHI. Dessutom är det många som vill utnyttja intressanta data från SMHI, bland annat inom forskning och offentlig sektor. Man tycker att man redan får betala alldeles för mycket. Det är inte lätt att betala för de data som man behöver med vanliga forskningsanslag. Jag är egentligen inte så bekymrad över att det är olika prioriteringar när det gäller de borgerliga partierna och den här splittringsdiskussionen. Det tråkiga är att det inte är en splittring som handlar om att plussa på. Man skulle ju kunna tänka sig att oppositionen var mer offensiv än majoriteten som faktiskt ska genomföra en budget. Men här tävlas det inte i att plussa på inom olika områden där man har olika prioriteringar, utan det tävlas i nedskärningar. Det tycker jag är tragiskt för miljöområdet. Som Catharina Elmsäter-Svärd sade här är det inte bara anslag som är miljöpolitik. Det kan ju finnas annat som är väl så viktigt och tungt på miljöområdet. Vi har ju lagstiftningen. Kan det handla om miljölagstiftningen? Finns det i stället intressanta förslag där från borgerliga partier som ska stärka miljöpolitiken? Nej, det finns det inte, så det är inte där vi hittar miljöpolitiken i stället. Är det då fråga om ekonomiska styrmedel, såsom grön skatteväxling? Nej, där brukar flera borgerliga partier tala om att det i princip och teoretiskt är väldigt bra med grön skatteväxling men utan att någonsin presentera en egen grön skatteväxling. Catharina Elmsäter-Svärd sade också att den gröna skatteväxlingen har inneburit skattehöjningar för hushållen. Det är helt fel. När det gäller grön skatteväxling under de första åren gjorde Finansdepartementet en väldigt noggrann utvärdering och gick igenom olika grupper av hushåll. Hushållen har fått större skattesänkningar än skattehöjningar genom den gröna skatteväxlingen. Vi har försökt att lägga upp det så att lika mycket som vi höjt skatter för företagssektorn har vi velat sänka skatter, och lika mycket som vi höjt skatter för hushållssektorn har vi velat sänka skatten på arbete. Men vi missade lite grann, så servicesektorn är den sektor som har förlorat något medan hushållen har tjänat på den gröna skatteväxlingen. Mitt råd till alla er i de borgerliga partierna som är väldigt miljöintresserade är följande: När ni ska förhandla internt i era partier och stärka miljöfrågorna förhandla då om pengar och lagstiftning och om en riktig politik, och låt de inte i era partier köpa er bara med att ni får prata om radikala miljömål!

Anf. 36 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Jag beklagar att du, Åsa, har sagt att du inte kommer att fortsätta i riksdagen. Jag uppskattar dig som politiker som en rejäl och hederlig person, men nu tyckte jag att du var ute och svajade lite grann, för en gångs skull skulle jag vilja säga. Det var när du började rota i nedskärningsligan. Där är det viktigt att se till helheten. Ta frågan om biologisk mångfald till exempel och ställ anslaget till inköp av skog på utgiftsområde 20 mot åtgärder för skogsbruket på utgiftsområde 23, där pengarna till naturvårdsavtal ligger. Du vet att både Centern och vi där har rejäla påplussningar till en åtgärd som blir billigare och är verkningsfull. Man måste som sagt se till helheten. Det var lite överdrivet när du talade om vilka dramatiska händelser som inträffar från ett år till ett annat. Jag tror att Åsa Domeij var i förhandlingsrummet - hon kan ge oss goda råd - även när anslaget till miljöforskningen skars ned 50 % på ett år. Det är visserligen återställt nu, men vad händer nästa gång? Om jag inte minns fel var Klimppengarna också drabbade av något utgiftstak vid något tillfälle. Det är inte så enkelt, utan man måste se till den långsiktiga inriktningen. Där kommer det att finnas en bra och kraftfull miljöpolitik. Jag tror att det är viktigt att göra som du säger, att förhandla om pengar på varje budgetpost så att det blir tydligt och klart vilken miljöpolitik som kommer att drivas.

Anf. 37 Åsa Domeij (Mp)
Fru talman! Vi kommer senare till utgiftsområde 23 där skogsfrågorna är med. Visst har kd en del påplussningar där, så det kanske inte blir en nedskärning på 12 %, men även om man tänker på den påplussningen är det totalt sett en väldigt stor nedskärning. Det är också en nedskärning på ett anslag där vi absolut inte når miljömålen. Även om man jobbar med miljövårdsavtalen, och det kanske blir lite billigare till att börja med, tror jag att markägarna kommer att vilja ha full ersättning också. Då behövs det mycket mer pengar för att vi ska nå målet till 2010. Det är kanske lite synd att vi inte har någon opposition i kammaren som kan påpeka just det - till exempel att Folkpartiet hade haft en påplussning på biologisk mångfald. Det kan vara nackdelen med att sitta i förhandlingar. När det sedan gäller utgiftstak är det riktigt att det har drabbat Klimppengarna och att pengarna har fått betalas ut året senare, även om de totalt sett har ökat under den här mandatperioden. Det är problem med systemet. Att plus och minus går ihop, saldot, är inte så viktigt enligt budgetlagen, men utgiftstaket är tungt. Mitt råd till er i borgerliga partier, om ni skulle hamna i regeringsställning, är att ändra lagstiftningen så att det också lagstiftas om en viss budgeteringsmarginal. Annars kommer ni att få lika stora problem som vi har haft. Det ser jag när jag ser vilka anspråk ni har i de olika partierna. Det blir inte så lätt att förhandla.

Anf. 38 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! När vi hamnar i regeringsställning är jag övertygad om att vi kommer att ha en annan inriktning på politiken för biologisk mångfald. Det kommer att vara ett stort ansvarstagande och ett engagemang, men det kommer att vara tillsammans med dem som genom generationer har brukat, bevarat, vårdat och skött naturen och som nu får kartskisser och beslut dängda i brevlådan utan att kunna göra så mycket åt det och som naturligtvis, med rätta, reagerar när de ser att generationers arbete nu får läggas åt sidan och ser att framtida generationer inte får de möjligheter utifrån vilka man har planerat för bruk av marken. Jag tror att arbetet med den biologiska mångfalden bäst sker i mycket närmare samarbete med markägare och brukare och med hänsyn till den produktion som sker, inte genom stora monumentala hektaravsättningar utan genom en träffsäker inventering som så att säga blir mer avskalad och där man tillsammans med dem som brukar marken kan komma fram till bra lösningar. Naturvårdsavtal är enligt många partier i oppositionen ett bättre sätt.

Anf. 39 Åsa Domeij (Mp)
Fru talman! Jag håller med Sven Gunnar Persson om att dialogen mellan myndigheter och markägare många gånger skulle kunna fungera bättre. Där kanske det behövs lite mer utbildning av tjänstemän i hur man får en dialog på ett bra sätt. Det är inga lätta saker. Naturvårdsavtal har visat sig vara lite billigare, men man kan inte tro att det långsiktigt ska bli särskilt mycket billigare. När det gäller reservatsbildning skulle man i fler fall kunna välja att låta markägaren fortsätta att äga marken och få en intrångsersättning. Det kanske marginellt kan bli lite billigare genom att förhandlingen mellan staten och markägaren går smidigare, och skyddet blir lika bra ändå. Även om man skulle kunna göra det lite billigare är det ett faktum att det är en enorm brist på pengar i det här anslaget i förhållande till de mål som de flesta partier i kammaren är överens om. Vi hade nyss en uppföljning av miljömålen då vi såg detta. Jag är lite rädd för att vi kanske har svårt att se det här som en investering. Vi ser det som någon typ av driftmedel. Det är en investering för kommande generationer att faktiskt bevara arter och biotoper. Har vi väl slagit ut dem är det en irreversibel förändring. Vi har svårt att se det som en investering, och därför tycker vi att det ser ut att kosta så mycket pengar, och därför sparar så många partier, tyvärr.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-12-14
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen
    1. bemyndigar regeringen att under år 2006 för ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 70 000 000 kr under perioden 2007-2009,
    2. bemyndigar regeringen att under år 2006 för ramanslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 600 000 000 kr under perioden 2007-2009,
    3. bemyndigar regeringen att under år 2006 för ramanslaget 34:5 Miljöforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 000 000 kr under perioden 2007-2009,
    4. bemyndigar regeringen att under år 2006 för ramanslaget 34:9 Statens strålskyddsinstitut besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kr under perioden 2007-2009,
    5. bemyndigar regeringen att under år 2006 för ramanslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 30 000 000 kr under perioden 2007-2009,
    6. bemyndigar regeringen att under år 2006 för ramanslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar besluta om stöd till klimatinvesteringar som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 640 000 000 kr under perioden 2007-2012,
    7. bemyndigar regeringen att under år 2006 för ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 340 000 000 kr år 2007, 340 000 000 kr år 2008 och 100 000 000 kr under perioden 2009-2011,
    8. för år 2006 anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt utskottets förslag i bilaga 2.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 Utgiftsområde 20 punkterna 1-7 och motion 2005/06:Fi320 yrkande 5, bifaller delvis proposition 2005/06:1 Utgiftsområde 20 punkt 8 och avslår motionerna 2005/06:MJ297 yrkande 1, 2005/06:MJ317, 2005/06:MJ350 yrkande 1, 2005/06:MJ352 yrkande 1, 2005/06:MJ366 yrkandena 1-3, 2005/06:MJ400, 2005/06:MJ464, 2005/06:MJ526 yrkandena 1, 2 i denna del och 4, 2005/06:MJ537 yrkandena 1 och 2, 2005/06:MJ539, 2005/06:MJ545 yrkandena 1-3, 2005/06:MJ591 yrkandena 1-3, 2005/06:MJ596 yrkandena 14 och 43, 2005/06:N338 yrkande 14 och 2005/06:Bo303 yrkande 2.
  2. Åtgärder för biologisk mångfald

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om höjd nivå för anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald för åren 2007 och 2008.
    Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Fi320 yrkande 6.
  3. 10-procentsregeln för sanering av förorenade områden

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ596 yrkande 16.
    • Reservation 1 (kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1250118
    m46009
    fp39009
    kd02805
    v22006
    c19003
    mp13004
    -2000
    Totalt26628154
    Ledamöternas röster