Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anf. 68 Hanna Westerén (S)

Fru talman! Koldioxidutsläppen i världen fortsätter att öka. Under några år såg ökningarna ut att komma av sig, men till min och mången annans besvikelse ser vi nu hur utvecklingen åter går åt helt fel håll. Även i Sverige ser vi att den nedgång vi haft har stannat upp. Högkonjunkturen har stannat upp en nedgång vi varit stolta över.

Det säger oss bara en sak: Det vi gjort hittills räcker inte. Vi måste ytterligare öka våra ansträngningar, politiskt besluta om fler åtgärder, öka våra investeringar för klimatet och se hur vi kan göra det enklare för människor att göra rätt. Hållbarhet får aldrig vara en klassfråga, utan alla måste kunna komma ombord i omställningsarbetet. Svaret på den utmaning vi står inför kan aldrig vara det som Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår: minskade investeringar och färre åtgärder för det gemensamma.

FN:s klimatpanel IPCC har förstärkt allvaret i budskapet. Vi vet nu att konsekvenserna redan vid två graders global temperaturökning är förödande. Vi måste radikalt bryta trenden och minska utsläppen omgående.

Vad vi gör i Sverige betyder någonting på riktigt. Vi kan visa att världens första fossilfria välfärdsland är möjligt. Vi kan visa att den nya tekniken kan ge både minskade utsläpp och fortsatt välstånd.

Sverige måste agera på ett stabilt och trovärdigt sätt. Det är först när vi i Sverige visar att vi samtidigt kan minska utsläppen och klara tillväxt och jobb som vi kan övertyga andra att ta steget mot till exempel koldioxidskatt, flygskatt, reduktionsplikt, klimatinvesteringar, miljöbilsbonusar eller vilka styrmedel de nu finner bäst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Men, fru talman, som jag inledde med att säga: Allt det vi har gjort, alla de investeringar som leder till stora utsläppsminskningar, räcker inte. Det är en enorm uppgift vi står inför, och för att lösa den krävs en handlingskraftig regering. Det krävs en regering som håller klimatförnekarna i Sveriges riksdag borta från inflytande. Om klimatförnekarna ges utrymme blir det inget av med världens första fossilfria välfärdsland. Då ska vi vänta tills andra har gjort något, och då backar vi in i framtiden. Ytterligare andra kommer då att peka på oss och fråga: Men varför gör ni ingenting? Klimatförnekarna kan då svara: Men vi är ett så litet land, så det vi gör påverkar inte så mycket.

Resultatet blir lätt att ingen gör något. Alla bara står och tittar och väntar, vilket är precis den situation vi har haft i 20 år. Vi har alla vetat vad som väntar. Det är en dyrköpt väntan som vi inte har råd med. År 1972 sa Olof Palme i öppningstalet på FN:s miljökonferens: Det är mycket, mycket bråttom. Att det varit mycket, mycket bråttom sedan 1972 är faktiskt något som är mänsklighetens stora sorg. Vi har vetat, och vi har väntat.

Fru talman! Vi har 16 miljökvalitetsmål som denna riksdag har beslutat om. Vi kan inte unna oss lyxen att helt fokusera på klimatfrågan. Samtidigt påverkas vårt sätt att leva av en mängd andra hot och utmaningar. Om den biologiska mångfalden utarmas hotas den känsliga balans som finns i naturen.

Jag vet att det kan vara svårt att förstå varför vi måste värna mossarter eller svampar, insekter, fåglar eller ibland rovdjur. Den mat vi äter, den luft vi andas, det sötvatten vi så väl behöver, byggnadsmaterial, energi och så vidare produceras i ekosystem som är komplexa nät av arter som agerar tillsammans och bearbetar, cirkulerar och uppgraderar grundämnen till näringsämnen. Utan denna mångfald av arter fungerar inte systemen.

När arter försvinner sluter sig detta nät igen, anpassar sig och fungerar till synes som tidigare. Men för varje gång en art försvinner blir nätet tunnare, och systemets motståndskraft minskar. Slutligen kraschar det, och produktionen upphör.

I Sverige har vi en naturtyp som är minst lika globalt viktig som regnskogen i Sydamerika eller savannen i Afrika. Den kallas för det boreala barrskogsbältet eller, som många av oss säger, taigan. Det är planetens syrefabrik. Men det är också en kolinsamlare som bromsar klimatförändringarna.

Vi har i Sverige utvecklat ett skogsbruk som bygger på en balans mellan utnyttjande och bevarande av denna resurs. Skogsbrukets dubbla mål har varit en framgångsfaktor för Sverige, och självklart måste vi strängt bevaka att de naturvårdskrav vi har efterföljs. Självklart måste en del av skogen sparas som genbanker för den biologiska mångfalden. Men de politiska principerna och vår grundlag om äganderätten gör att vi såklart också måste se till att det finns budgetmedel för att ersätta den skogsägare vars skog inte kan brukas som han eller hon hade tänkt på grund av denna genbanksstatus. De här skogsägarna gör någonting som är till för allas bästa och för allas vår framtid. Att i det läget göra som Moderaterna och Kristdemokraterna och kraftigt dra ned på de statliga medlen är allvarligt och därtill ologiskt.

Fru talman! Låt oss åter blicka tillbaka till 1972. Vi kan konstatera att vi i dag har mycket mer kunskap om alla de miljöproblem vi står inför. Vi har ny teknik, och vi har innovationer för att ta nästa steg. Men tyvärr har också problemen vuxit till sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

På ett område ser jag att vi ligger långt efter, och även om medvetenheten har ökat står vi inför viktiga politiska vägval. Det handlar om den cirkulära ekonomin. Jag ser det som en viktig uppgift för oss under innevarande mandatperiod, både i Sverige och i EU, att utveckla politik på området. Det handlar om att se hur vi kan styra materialflöden, hur vi kan utnyttja avfallet som en resurs och hur vi kan minska påverkan på miljö och klimat.

Fru talman! Jag vill avsluta med att tala om havet. Då handlar det åter om de kretslopp som jag var inne på och som naturen själv har skapat. Två otroligt viktiga ämnen i kretsloppen är fosfor och kväve. Det är två ämnen som är grundläggande byggstenar i allt levande, i vårt DNA och i våra näringsämnen.

Det vi människor tyvärr har gjort är att vi har satt dessa kretslopp ur spel. Obalanser som vi ser i dag, i till exempel i mitt hemmahav Östersjön, är i grunden orsakade av hur vi storskaligt har påverkat kretsloppet för kväve och för fosfor. Det är ett sjukt hav vi ser. Det finns stora områden med döda bottnar. Det sker kraftiga svängningar i bestånd av fisk, som drabbar näringen, och av alger som förstör våra kuster.

Regeringen efter regering har tagit fram åtgärder i olika omfattning. Det har gjorts tillfälliga insatser, som ibland har blivit alltför kortvariga på grund av omprioriteringar eller för att en ny regering tillträtt. Därför är jag glad att vi nu har gett i uppdrag till Miljömålsberedningen att försöka samla partierna för att dammsuga de uppslag till lösningar som står till buds. Vi behöver en långsiktig kraftfull politik för haven som står sig över regeringsskiften och mandatperioder. Jag hoppas att alla partier i beredningen kan bidra med en lösningsorienterad inställning.

Fru talman! I dag behandlar vi utgiftsområde 20. Det skulle kunna ha rubriken FRAMTID, med versaler. Utgiftsområdet handlar om politiska åtgärder för att våra barn och barnbarn ska ha en framtid.

Den oerhört anmärkningsvärda nedskärning av politiken för klimat och miljö som är resultatet av budgetomröstningen den 12 december kommer att få långtgående konsekvenser. Klimatlagen - välkänd för denna kammare - kräver att regeringen redovisar hur målen i det klimatpolitiska ramverk som riksdagen har beslutat om ska nås. Att Moderaterna och Kristdemokraterna har tagit bort åtgärder, investeringar och styrmedel utan att tydligt redovisa hur utsläppen i stället ska minska är fruktansvärt oansvarigt gentemot denna riksdags beslut. Det är också oansvarigt gentemot nästa generation, mot de andra länderna i EU och mot de förhandlare i Katowice som med stor förvåning såg hur förebilden på klimatområdet plötsligt vände tvärt och gick bakåt i stället för framåt.

Vi socialdemokrater kommer att lägga ned våra röster i detta ärende eftersom vårt förslag till ramar redan har fallit i denna kammare. Jag sätter i stället mitt hopp till att en ny handlingskraftig regering inom kort kan tillträda och förstärka detta utgiftsområde genom en ändringsbudget - en ändringsbudget som stärker framtidsutsikterna men också återigen stärker vår internationella trovärdighet.

(Applåder)

Anf. 69 Martin Kinnunen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Sverige saknar fortfarande en riktig regering, men Sverige får nu i alla fall en miljöbudget. Jag vill säga att det är en miljöbudget som går i sverigedemokratisk riktning. Det är något som vi får för att Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna i praktiken nu har formerat ett konservativt block, i alla fall när det kommer till budgetbehandlingen.

Vi får mindre av socialistisk och liberal politik på miljöområdet. Den ineffektiva klimatpolitiken börjar skäras ned, och mer effektiva satsningar på forskning och internationella investeringar införs. Vi bromsar den expansiva politik på skogsområdet som hotar svensk industri och tillväxt. Åter kan vi börja ta stegen mot en skogspolitik som lever upp till den inriktning mot frihet under ansvar som har rått. Vi har världens bästa skogsbrukare i det här landet, och de är förtjänta av mer förtroende och mindre klåfingrighet från myndigheternas sida.

Fru talman! Vi är särskilt glada att vi även kan ta ett steg mot en mer effektiv klimatpolitik, där de ineffektiva satsningarna på klimatinvesteringarna kraftigt skärs ned. Klimatpolitik ska inte bedrivas genom ineffektiva subventioner i kommuner och landsting till verksamheter som i alla fall skulle ha fått stöd någon annanstans ifrån.

Vi är nöjda med att elfordonspremien nu avskaffas. Detta har varit lite av typexemplet på de socialistiska partiernas symbolpolitik. Man räddar inget klimat genom att låta skattebetalarna stå för en stor del av kostnaden när storstadsbor ska köpa elcyklar. Elcykelmarknaden växte explosionsartat före subventionerna, och på sikt kommer den att fortsätta att växa helt utan statlig inblandning.

Fru talman! Det talas om en slakt på miljöbudgeten från kammarens socialistiska ledamöter. Det är en märklig verklighetsbild. Den miljöbudget som vi nu klubbar är på ungefär samma nivå som den budget den tidigare rödgröna regeringen beslutade om 2016. Man kan undra om det var ett katastrofalt år för svensk miljö. Jag tror inte det.

Fru talman! Det finns naturligtvis mycket på miljöområdet där vi skulle behöva ännu mer sverigedemokratisk miljöpolitik. Världen är i dag fullkomligt beroende av fossil energi. Mer än 80 procent av all energi är fossil i dag, och det förväntas inte bli någon större förändring de närmaste åren. Vind- och solkraft växer långsamt, och kolkraften fortsätter att växa.

Det är inte så att människor bränner fossila drivmedel och bränslen för att det är kul. Man gör det för att det är kostnadseffektivt och ändamålsenligt och för att fullgoda alternativ saknas. Skulle man i dag helt sluta bränna fossila bränslen skulle det få allvarliga konsekvenser för världsekonomin och därmed allvarliga konsekvenser för människor - människor skulle dö. Det är alltså inte så enkelt som att bara upphöra med detta, utan det måste finnas alternativ.

Då krävs det satsningar på ny teknologi. I Sverige har vi varit förskonade från just fossil energi. Tack vare kärnkraft och vattenkraft har vi ännu inte detta problem, även om den svenska fossilfria energiproduktionen på sikt hotas av den förtida avvecklingen av kärnkraften, som genom politisk påverkan på energimarknaden rycker allt närmare.

Många forskare, inklusive IPCC, har varnat för att tillväxten av kärnkraft i världen ligger på en alltför låg nivå. Vi borde ta detta på större allvar, och därför vill jag nämna Sverigedemokraternas förslag om att inrätta en ny forskningsreaktor för nästa generations kärnkraft och att genom nya ägardirektiv förmå Vattenfall att avbryta nedstängningen av reaktorerna i Ringhals.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Ett annat område jag vill lyfta upp är transportpolitiken, som i dag inte håller ihop. Vi har ineffektiva åtgärder i form av klimatbonus för utsläppssnåla bilar. Det gynnar företag och välbärgade människor samtidigt som barnfamiljer, som kanske har råd med en ny Dacia, har fått fördubblad skatt.

Dessa subventioner hamnar hos företag och biltillverkare som kan öka sina marginaler och hålla högre priser på grund av skattesubventionerna. Företag leasar ut dessa bilar, och när leasingperioden avbryts hamnar bilarna i Norge. Nästan alla våra elbilar hamnar där, så genom skattesubventioner förser vi den norska marknaden med nästan nya elbilar. Det är ett ganska dumt sätt att använda skattemedel, och det borde upphöra omedelbart.

Fru talman! Vi har också en drivmedelspolitik som motverkar sitt syfte. Den svenska reduktionsplikten är på dagens nivå direkt skadlig för klimatet. Världens forskare är tämligen överens om att storskalig användning av biodrivmedel inte fungerar och inte är hållbar. Räknar vi med indirekta effekter är utsläppen från grödobaserade biodrivmedel alltför stora och i regel större än från fossila drivmedel. På senare tid har även svenska forskare uppmärksammat detta, vilket vi kunde läsa om på DN Debatt i förra veckan.

Detta är egentligen mittfåran inom forskningen. Samma forskare som avslöjade dieselbluffen hos Volkswagen har talat om detta i åtskilliga år.

Vad som framstår som bra i våra svenska kalkyler har alltså direkt negativa följder på global nivå. Jag är därför oförstående till att man fortsätter med denna skadliga politik. Det är en politik som också leder till höjda drivmedelspriser, framför allt för diesel. Det återspeglas i priserna vid tank i dag, där vi kan se en ökad prisskillnad mellan diesel och bensin, vilket delvis beror på just att inblandningen i diesel är betydligt högre. Allt pekar dessutom på att priserna kommer att fortsätta att öka till följd av att reduktionsplikten årligen skruvas upp.

Fru talman! Vi behöver fortsätta på den inslagna vägen, med mer effektiv miljöpolitik och ökade satsningar på forskning och utveckling. Årets miljöbudget är ett steg på vägen, men det finns mer att göra.

(Applåder)

Anf. 70 Magnus Ek (C)

Fru talman och ärade riksdagskollegor! Jag ska inte hymla med att det har varit något av en dröm att få stå i just denna talarstol i just denna debatt och representera just mitt parti. Miljö- och klimatfrågorna är i grunden anledningen till att jag engagerade mig politiskt, precis som för många andra i min generation. Jag ville få mer politisk kraft bakom att lösa ödesfrågan för vårt samhälle och för min generation.

Men jag ska också vara ärlig med att det hade varit skönare om vi hade sluppit stå i just denna debatt, om vi inte hade sett de hot vi ser mot hav och sjöar, mot ekosystemen och odlingsförutsättningarna och mot själva grunden för den globala ekonomin och människans möjlighet att försörja både sig själv och vårt moderna samhälle. Att stoppa den globala uppvärmningen och minska vår negativa påverkan på ekosystem, naturliga kretslopp och naturmiljöer är verkligen en ödesfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Centerpartiets ambition i denna budgetprocess liksom under detta riksdagsår och mandatperioden är att möta dessa utmaningar. Vi vill använda politikens kraft för att skapa ett ramverk som styr mot ett hållbart samhälle, mot lägre utsläpp och en cirkulär ekonomi. Vi vill styra individens skaparkraft och marknadsekonomins hela styrka in bakom processen mot detta hållbara samhälle.

Vi vill ta fasta på miljöhoten och lösningarna, men vi vill också visa på ett hållbart samhälle. Det handlar inte bara om att undvika en katastrof utan faktiskt också om att bygga ett bättre samhälle.

Fru talman! Jag är övertygad om att ett samhälle där kvinnor i Bangladesh slipper dö i lungsjukdomar orsakade av koleldade spisar är ett bättre samhälle. Jag är övertygad om att ett samhälle där inte kolbrytning, regnskogsskövling och oljeutsläpp i våra hav raderar ut unika arter och ekosystem är ett bättre samhälle.

Jag är också övertygad om att ett samhälle där energin till våra transporter och de material vi konsumerar inte kommer från oljeindustrin i korrupta diktaturer utan snarare från svensk solenergi eller småländsk tall är ett bättre samhälle - och ett samhälle som är rikare, mer hälsosamt och bättre för de väljare vi företräder.

Ambitionen att styra mot detta bättre samhälle uttrycks i Centerpartiets budgetmotion och i de motioner vi har väckt i kommittéer och som partimotioner. Vi föreslår ett brett reformprogram med kraftfulla styrmedel för att minska utsläppen. Vi vill ställa om fordonsflottan, minska utsläppen från flyget, öka den förnybara energiproduktionen och minska gifterna i vår vardag. Vi vill skydda haven, säkra dricksvattenförsörjningen och värna den biologiska mångfalden.

Vi tror att viktiga förslag för att uppnå detta är precis de förslag vi lägger fram om en grön bilbonus, om miljölastbilspremie, om reduktionsplikt för att få ned koldioxidutsläppen, om förbättrade förutsättningar för såväl storskalig som småskalig produktion av förnybar energi. Vi tror att det handlar om ökade investeringar i både laddinfrastruktur och energilagring och om styrmedel som avfallsförbränningsskatt och kemikalieskatter.

Låt mig särskilt ta upp några av de utmaningar som vi ser och som vi har tagit fasta på i vår motion. Det handlar om miljön i våra hav och sjöar. Även om Sverige jämfört med många av sina grannländer har kommit långt i arbetet för att minska utsläppen av miljögifter och gödningsämnen i Östersjön har vi fortfarande ett stort arbete kvar att göra.

Det gäller att ta itu med de läkemedel vi inte kan rena ut i dag och att snara in de stora punktutsläpp som vi inte har kommit åt. Det handlar också om att vidta åtgärder och skapa system som gör att vi tar oss an utmaningen att styra vattnets väg genom landskapet och se till att vi inte bara styr ut det i våra hav och sjöar, utan att det får flyta mer naturligt.

Detta är inte bara bra för miljön, utan jag tror att många insåg under den extremt torra sommar vi hade vilken fördel det är med stående vatten, för både boskap och brandbekämpning.

Detta är ett typexempel på en miljöpolitik som är bra för samhället, individen och miljön.

Det handlar också om utsläppen från transporter, kanske inte minst flyget. Centerpartiet vill att det införs ett nytt forskningsprogram för att få till en grön omställning av flyget. Ett sådant forskningsprogram ska syfta till att få igång dels demonstrationsanläggningar för bioflygbränsle, med fokus på att starta en storskalig produktion i Sverige, dels forskning kring tekniska lösningar för att ställa om flygsektorn. För detta ändamål avsätter vi 250 miljoner kronor per år i vårt budgetförslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Med styrmedel, ny teknik, företagsamhet och innovationer kan vi få ned utsläppen från flyget samtidigt som vi inte tappar bort att verka internationellt för att kunna lägga fram mer effektiva styrmedel.

Kanske inte minst för att uppnå nollutsläpp 2045 handlar det om att fånga in de utsläpp som vi inte kan undvika. Här vill vi i Centerpartiet jobba med vad vi kallar för minusutsläpp, det vill säga att plocka ned koldioxid från atmosfären och försöka lagra in den koldioxid som avsätts från biobränslen för att faktiskt få negativa utsläpp. Mycket tyder på att det här kommer att vara avgörande både för att sänka våra utsläpp i rätt och för att uppnå netto noll.

En bärande del i Centerpartiets miljöpolitik är som sagt att värna om naturvärden som hotas. Men det gäller också att se till att de som ska bygga det gröna samhället har rätt förutsättningar att göra det. Låt mig vara tydlig, fru talman, med att de förslag som vi lägger fram, till exempel om anslag för skyddsvärd natur, inte handlar om att förstöra förutsättningarna för jord- och skogsbrukssektorn att ta sitt ansvar för att ställa om Sverige.

Våra ambitioner på miljö- och klimatområdet är som sagt att öka takten, att ta ett ansvar här i Sverige och internationellt och inte minst att bygga ett bättre samhälle. Med det, fru talman, vill jag hänvisa till Centerpartiets särskilda yttrande.

(Applåder)

Anf. 71 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Jag uppskattar att höra ledamotens engagemang i talarstolen. Jag hörde också ett engagemang angående regnskogsskövling. Då är min fråga: Varför blir man som bilist i Sverige, på grund av Centerpartiets politik med reduktionsplikt, tvingad att tanka bränslen som leder till just regnskogsskövling?

När man tankar sin dieselbil i dag kommer nämligen en stor del av det bränslet från palmoljebaserade bränslen, alltså bränslen som leder till just utrotning av biologisk mångfald, regnskogsskövling och att arter dör ut. Det är också bränslen som leder till ökad klimatpåverkan jämfört med fossila drivmedel.

Om vi gör en utblick kan vi se att man i mittfåran bland forskarna i världen är tämligen överens om att en storskalig biodrivmedelsinblandning inte är hållbar. Det är samma ledande forskare på ICCT som avslöjade dieselbluffen. De är väldigt tydliga med att den drivmedelspolitik som Sverige för i dag inte är hållbar.

Frågan är varför vi ska ge bilberoende människor höjda drivmedelspriser, minska statens skatteintäkter och försämra för klimatarbetet. Är det för att de svenska kalkylerna ska se bättre ut på papperet, eller vad handlar det om?

Anf. 72 Magnus Ek (C)

Fru talman! Då tackar jag för komplimangen angående mitt engagemang. Det engagemanget saknas inte, kan jag säga, och därför är jag också medveten om att vi här i Sverige måste få till en omställning av vår transportsektor. Det är de absolut viktigaste och mest bärande delarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ska vi dessutom klara av att göra det här till 2030, när vi har satt upp ett delmål om att kapa majoriteten av de här utsläppen, är de flytande biobränslena en integrerad och helt nödvändig del.

För min del är målet att det här ska vara bränslen som produceras i Sverige, som sänker utsläppen och som gör att vi kan ta stora steg i detta. Men vi ser också att vi lever i en globaliserad värld där en del av bränslet i dag kommer från till exempel restprodukter från palmoljeproduktion.

Vi som har varit engagerade i detta vet också att det här är någonting som vi på olika vis har försökt att adressera i Sveriges riksdag. Vi har försökt att lägga fram förslag för att komma åt det här. I den processen har jag saknat Sverigedemokraterna, liksom jag har saknat er i engagemanget för att ersätta fossila bränslen med förnybara. Det handlar inte om en miljöbluff; det handlar om att vi måste få ned våra utsläpp.

Därför blir jag också lite bekymrad när detta delvis beskrivs som att man försämrar skatteunderlaget, för det sista jag tycker att det här ska handla om är skatteunderlag. Det är därför jag är så besjälad av att det i Centerpartiets motion finns förslag för att få upp vår egen produktion av flytande biobränslen. Vi ska se till att det här kommer från svensk skogsproduktion, där vi har de bästa resultaten i världen och där vi har möjligheter att skala upp. Det är precis det som jag tror saknas i Sverigedemokraternas beskrivning av frågan.

Nej, inte heller jag vill ha kvar restprodukten PFAD på lång sikt, och det är därför vi lägger fram förslag till hur vi ska komma från det. Vad har Sverigedemokraterna för förslag angående detta annat än att använda fossil diesel, som dessutom till stor del produceras i länder med mycket bristfällig demokratisk infrastruktur?

Anf. 73 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Jag får tacka ledamoten för frågan. Sverigedemokraterna vill ha en hållbar biodrivmedelspolitik. Biodrivmedel har definitivt en roll att spela inom transportpolitiken, men den rollen är alltför stor i Sverige i dag, vilket leder till att vi får en ohållbar biodrivmedelspolitik.

Forskarna i mittfåran är överens: Den här politiken är inte hållbar. Den ökar utsläppen snarare än minskar dem, och det är att minska utsläppen vi ska syssla med här i Sveriges riksdag. Varför ska vi då ha en politik som enligt forskarna ökar utsläppen?

Det finns heller inga förslag för att få bort palmoljebaserade bränslen, bara förslag om att ursprungsmärka dem. Jag har frågat forskare vilken konsekvens detta får. Ingen alls, säger de, eftersom det är samma marknad i alla fall. Det är också ytterst svårt att säkerställa att det har varit fråga om något slags hållbar produktion.

Det här är alltså en politik som leder till höjda utsläpp men som ser snyggare ut i de svenska kalkylerna. Det är inte snyggt.

Anf. 74 Magnus Ek (C)

Fru talman! Vi kanske ska gå tillbaka till just kalkylerna. Vi kan ta ned konfliktläget lite, för internationellt kan man inte ha samma mål för flytande biodrivmedel som vi har i Sverige. Det är tyvärr en effekt av att resten av världen inte har vårt hållbara skogsbruk. Man har inte de skogsresurser vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Om vi skulle slå ut Sveriges mål och Sveriges tänkande på det här området till hela världen får vi därför inte en kalkyl som håller. Men för att vi i Sverige ska klara våra mål till 2030 är den helt avgörande. Det är viktigt, för vi har ett ansvar att sänka utsläppen på alla sätt vi kan, men jag tror också att det handlar om två andra saker.

Det handlar dels om att ta just det globala ansvaret och visa att man kan sänka utsläppen utan att det drabbar de enskilda medborgarna och tillväxten, dels om att ta ett internationellt ansvar och vara ett föredöme när det gäller utveckling av teknik som kan ersätta dessa bränslen.

Vi har diskuterat fram och tillbaka vad man gör med just de restprodukter som vi pratar om. Vi i Centerpartiet har lagt våra förslag till hur vi tycker att det här skulle se ut. Vad jag hoppas på nästa år är just en offensiv politik från Sverigedemokraterna för att nå 2030-målen. Det ser jag inte i dag.

(Applåder)

Anf. 75 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Efter valet fick inget block egen majoritet. Därför fick vi en övergångsregering som tillfälligt skulle styra så att myndigheternas arbete kunde fortsätta.

Övergångsregeringen lade fram en budget som skulle förvalta det arbetet. I det läget väljer de högerkonservativa att motionera på den, och M och KD lyckas med hjälp av sin budget ta makten bakvägen i en situation där vi inte har någon regering.

Detta ställer oss i en situation där vi har en övergångsregering som ska driva igenom en politiskt färgad budget som ingen egentligen behöver ta ansvar för och där vi inte har någon som kan ställas till svars. Nu står vi alltså här med en statsbudget på 28 sidor och försöker förstå vad det är de högerkonservativa vill att Sverige ska bli, förutom ett bättre samhälle för de redan rika och välbeställda.

I dag talar vi om utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, ett område som minskar med över 2 miljarder i förhållande till övergångsbudgetens förslag. Det är en minskning som betyder färre arbetstillfällen, till exempel 1 450 gröna jobb, mindre resurser för att nå våra miljömål och mindre resurser till våra myndigheter för att genomföra den svenska miljöpolitiken. Det är klart att 2 miljarder får konsekvenser.

Neddragningarna görs främst inom skogsområdet. Det handlar där om minskade anslag för åtgärder och skydd av värdefull natur med över 1,3 miljarder kronor - en halvering. En sådan stor minskning av anslaget kommer att försämra möjligheterna till naturvårdande åtgärder, minska tillgängligheten till friluftsliv och naturområden och ta bort insatser för att skydda hotade arter.

Den biologiska mångfalden handlar om variationsrikedom bland alla levande organismer av alla ursprung, inom och mellan arter och i ekosystem. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på planeten. Här är läget akut - det vet vi. Bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent sedan 70-talet. Fortsätter det så kommer två tredjedelar att vara borta till 2020.

Hela vår ekonomi bygger på naturens ekosystemtjänster. Vi drar nytta av dem varje dag. Naturen tar upp koldioxid, jämnar ut temperaturen och bidrar till att blommor pollineras och att frön sprids. Detta vet vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi får mat, rent vatten, syre och energi. Vår användning av jordens resurser sätter hårt tryck på våra ekosystem. Det är hög tid att vi sköter om och reparerar ekosystemen för att säkerställa vår framtida överlevnad.

Minskade satsningar på åtgärder för värdefull natur ger mindre resurser för att bromsa utarmningen av biologisk mångfald och försvårar möjligheterna att uppnå flera av våra miljömål, som till exempel ett rikt växt- och djurliv, levande skogar och ett rikt odlingslandskap.

I anslaget till skydd av värdefull natur, som Moderaterna och KD nu har halverat, ingår ersättningen för de markägare som har skyddsvärd natur på sina marker. Ersättningen till dem som har nyckelbiotopsrika marker tas nu bort med hänvisning till att man stoppar just nyckelbiotopsinventeringen. Men även om den stoppas finns det många markägare som fortsatt kommer att ha behov av ersättningen när nyckelbiotoper ska skyddas.

För Vänsterpartiet är det självklart att de som har skog och mark som behöver skyddas, till exempel på grund av sin artrikedom, i ökad utsträckning också ska få ersättning för det. Därför är det djupt beklagligt att den ersättningen nu kommer att ges till allt färre skogsägare.

En annan post som fått stryka på foten är klimatinvesteringar, som minskat till mer än hälften. Därmed drar man undan mattan för flertalet företag och kommuner som vill göra klimatinvesteringar och bidra till den nödvändiga klimatomställningen.

Genom Klimatklivet har Naturvårdsverket sedan 2015 och fram till mitten av 2018 beviljat investeringsstöd för närmare 2 000 åtgärder. Det har handlat om transporter, produktion av biogas och energikonvertering. Totalt har Naturvårdsverket fördelat 3,2 miljarder under perioden, skapat över 2 500 nya arbetstillfällen och åstadkommit en minskning av växthusgaser motsvarande 885 000 ton koldioxid per år.

Moderaterna och KD anför gärna att de åtgärder som den förra regeringen vidtog inte hade några effekter, och därför är det bortkastade pengar. Men vad väljer då M och KD att göra i stället? Deras budget är befriad från större visioner om hur vi i stället ska kunna nå våra nationella och internationella miljömål, som vi vet att vi behöver nå.

Tusentals forskare står bakom FN:s klimatrapport som säger att det är bråttom. I det ljuset är den konservativa budgeten ingenting annat än en katastrof. Vi behöver ytterligare satsningar och styrmedel inom klimat och miljöområdet. Det krävs för att nå våra målsättningar för kommande generationer.

M och KD tillsammans med SD väljer nu att göra precis tvärtom. Flyget ska fortsätta att ha gräddfil och slippa betala för sin klimatpåverkan. Det ska bli billigare att använda fossila drivmedel. Mindre resurser ska satsas på att skydda natur och hotade arter. Kortsiktighet och stimulanser till dem med högst inkomster prioriteras framför långsiktiga åtgärder som minskar klyftorna och fördelar våra resurser rättvist och hållbart. Vi ställer oss därför bakom det särskilda yttrande som vi har lämnat.

(Applåder)

Anf. 76 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag, det vill säga Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag inom utgiftsområde 20.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Klimatutmaningen är som vi hört tidigare global. Det innebär att vi i Sverige måste möta den på både ett internationellt och ett nationellt plan. Efter fleråriga förhandlingar är det mycket glädjande att världens länder 2015 enades om ett klimatavtal i Paris. Ett gott internationellt samarbete är helt avgörande för att vi ska nå framsteg.

Nu efter två veckors förhandlingar har klimatmötet i Katowice äntligen gått i mål. Klimatet kräver att världens länder agerar gemensamt. Därför är det oerhört glädjande att länderna har kunnat enas om en regelbok för hur utsläppsminskningarna ska gå till så att Parisavtalets mål kan nås. Sedan skulle vi förstås alltid kunna önska mer.

Vi ser i dag hur de svenska företagen aktivt och utan statliga pekpinnar jobbar för att minska sina egna spår i miljö och klimat. De gör det i dag för att det är en stor konkurrensfördel. De måste ligga i framkant. Det är alltså i många lägen ett eget medvetet val.

Jag kan till exempel nämna hur Stora Enso nu har beslutat om utbyggnad och förbättring av en reningsanläggning på Skoghalls Bruk hemma i Värmland för närmare en kvarts miljard kronor. Investeringarna ska ge bättre kvalitet på returvattnet till Vänern, och slammet kan användas som biobränsle.

Man strävar ständigt efter att använda så stor del av trädet som möjligt och hitta nya användningsområden för sina restprodukter, samtidigt som man minimerar sin miljöpåverkan. Därför tycker vi att det är viktigt att satsa pengar på ytterligare klimatforskning för att stödja företagen i de miljöutmaningar de står inför.

Vi tillför 300 miljoner kronor de kommande tre åren för ökad miljöforskning för att bland annat stimulera forskning om biobränsle för flyget.

Vi vill också avsätta 250 miljoner kronor på tre år för utbyggnad av teknikneutral laddinfrastruktur längs Sveriges vägar. Att det finns möjligheter att ladda elfordon är väldigt viktigt för att skapa förtroende för elfordon och för att möjliggöra laddning när fordonet ska röra sig lite längre. Sverige har mer än bara stadstrafik. Stödet kan användas till att medfinansiera investeringar i publik laddinfrastruktur upp till 50 procent och kommer att fasas in under 2019.

För att snabbt klara av att minska CO2-halten i atmosfären måste vi göra mer än så. Tyvärr riskerar Sverige nu att fasa ut väl fungerande kärnkraftsreaktorer som absolut skulle kunna vara med och ge ett stort bidrag till minskade koldioxidutsläpp. Om vi tittar i IPCC:s rapport som släpptes för några veckor sedan är det tydligt att om vi på en global nivå ska klara målet om minskat CO2-utsläpp bör antalet kärnkraftsreaktorer öka rejält för att kunna möta efterfrågan på el.

I Tyskland lägger man i dag ned kärnkraftverk, och då blir det tyvärr kolkraftsreaktorer som får ersätta en stor del av bortfallet. Jag kan bara exemplifiera lite grann. Om alla kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen och Finland skulle läggas ned skulle vi behöva 80 nya kärnkraftsreaktorer för att kunna ersätta all den elektricitet som de kraftverken skickar ut på nätet. Här har vi otroliga miljövinster att hämta hem. Sedan är det helt klart så att kärnkraftverk inte är den bästa lösningen i alla avseenden, men vad är alternativen nu när vi ska ställa om? Vi behöver ställa om nu!

Fru talman! Ett annat viktigt område är våra hav. Vi har i sommar sett många aktioner där människor boende längs våra kuster är ute och plockar skräp, inte minst plast som flyter i land i otroliga mängder. Tyvärr kan inte all plast plockas upp för hand. Vi har mikroplaster. Därför vill vi satsa på att minska mikroplasterna genom bland annat rening av dagvatten, men också genom nya material och tekniker för att minska mikroplasterna från exempelvis bildäck. Därför avsätter vi mer pengar under åren 2019-2021 för att stödja just investeringar i reningsteknik. Det gäller även läkemedelsrester, som vi absolut måste få bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Utöver detta vill Kristdemokraterna och Moderaterna lägga 600 miljoner kronor under de kommande tre åren för att förbättra situationen i Östersjön. Östersjön är ett av världens mest känsliga hav, och det utsätts i dag för stora miljöhot. Övergödning från näringsläckage och miljögifter rubbar havets ekosystem, med algblomning och stora områden med döda havsbottnar som följd. Vi tillför därför resurser för att stävja det.

Vi fördjupar LOVA-bidraget som Alliansen införde i regeringsställning. Det är en statlig medfinansiering av lokala vattenvårdsprojekt som minskar mängden kväve och fosfor eller miljögifter i haven. LOVA-bidraget har visat sig vara effektivt.

Fru talman! Som jag sa i min inledning är klimatutmaningen global. Således måste även arbetet för en bättre miljö ske globalt. Vi i Sverige kan inte få bukt med allt själva. Därför vill vi förbättra det gemensamma Östersjöarbetet. Moderaterna och Kristdemokraterna satsar på att förstärka det regionala arbetet för Östersjön och Västerhavet och avsätter därför pengar för det under kommande år.

För att stärka det internationella klimatarbetet ytterligare vill vi satsa på ökat klimatbistånd med 3 miljarder extra på tre år. Biståndet ska få tydligare klimatfokus med syfte att sänka utsläppen globalt. Att vi lägger mer pengar på ökat klimatbistånd ger oss en större utsläppsminskning per skattekrona.

Dessutom måste klimatinvesteringar utomlands öka. Därför satsar vi 300 miljoner kronor på detta de kommande tre åren.

Flera rapporter pekar på att ett av de mest kostnadseffektiva verktygen inom klimatpolitiken är internationella klimatinvesteringar genom exempelvis Clean Development Mechanism. Dessa mekanismer har gett goda resultat på flera plan, såsom klimatpåverkan, luftkvalitet och hälsa samt inte minst tekniköverföring och teknikutveckling i andra länder.

Fru talman! I den övergångsbudget som regeringen har lagt fram är det flera satsningar som vi vill ta bort i vår budget. Upprepade gånger har det av forskare och remissinstanser slagits fast att flera av dessa är symbolåtgärder som är ineffektiva ur både miljö- och klimatsynpunkt.

Miljön och klimatet är för viktigt för att inte ta på allvar. Därför vill vi lägga pengar där de faktiskt gör mest nytta för miljön och klimatet. Kristdemokraterna och Moderaterna har därför valt att prioritera bland annat internationella insatser, forskning, fossilfria persontransporter samt havsmiljö.

(Applåder)

Anf. 77 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Tack för ditt anförande, Kjell-Arne Ottosson! Du talade om många frågor, men jag tänker ta upp en annan fråga som du inte har tagit upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ni halverar stödet till åtgärder för värdefull natur. Jag vet ju hur engagerad du är i naturfrågor och inte minst rovdjursfrågor, som du ofta talar om. Faktum är att halveringen av åtgärder för värdefull natur kommer att innebära att ersättningen för rovdjursstängsel också kommer att halveras och även stöden till slåtter- och betesmarker och restaurering av vandringsleder i fjällen och runt om i hela Sverige.

Ni brukar ganska ofta tala om att landsbygden ska leva. Här halverar ni alltså stödet till den typ av åtgärder som gagnar näringsverksamheter och jobb på landsbygden.

Ett anslag handlar också om myggbekämpning. Jag vet att Kristdemokraterna i Uppsala län är väldigt engagerade i att inte sänka det stöd som finns till myggbekämpning, men här halverar ni det rakt av.

Jag undrar därför om ni har varit tillräckligt noggranna med ert budgetunderlag när ni har lagt fram det här förslaget.

Anf. 78 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Maria Gardfjell ställde flera frågor. Vi får se om jag kommer ihåg alla, annars får jag återkomma i min andra replik.

Vi kan börja bakifrån. På anslagsområdet myggbekämpning har vi 650 miljoner kronor kvar. Det handlar om prioriteringar. Vi behöver inte bara vara i Uppsala, utan vi kan åka hem till Värmland där vi har stora myggproblem vid delar av Klarälven, bland annat i Forshaga. Det finns alltså pengar kvar. Det handlar om prioritering.

När det gäller halveringen av pengarna till bland annat skydd av natur vill vi bromsa detta just nu, därför att det går alldeles för fort och för långt när vi ser att personer måste avsätta skog och inte får betalt för skogen. Därför vill vi bromsa det hela nu. Vi vill få en utredning för att vi ska kunna säkerställa att vi får en rättssäkerhet värd namnet, för tyvärr har vi inte det i dag.

När vi har diskuterat de här frågorna har vi kollat upp att den här neddragningen inte innebär att de som redan har ingått avtal kommer att drabbas. De får sina pengar. Men vi väntar med nya avtal tills vi får en rättssäker hantering av det hela.

När det gäller vår debatt om vad som gör verkan, Maria Gardfjell, tycker vi att flera av de här sakerna inte ger den verkan som de faktiskt borde ge. Och jag misstror inte Miljöpartiets vilja att göra gott för naturen; det är inte det som det handlar om. Jag tror att ni gör det för att ni vill väl, självklart, men det måste ändå vara åtgärder som faktiskt ger verkan.

Frågan om rovdjursstängsel får jag komma tillbaka till i nästa replik.

Anf. 79 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Effektiviteten i miljöpolitiken ska jag gå in på i mitt anförande.

Jag vill kommentera det du, Kjell-Arne Ottosson, säger om skydd av natur. Det var ju inte en av mina frågor, men det är en viktig fråga. Är man mån om att skogsägarna ska få ersättning för skydd av natur ska man inte halvera stödet. Då ska man göra som Centerpartiet gjorde och öka stödet.

Jag har en annan fråga, fru talman, och den gäller plasten, som Kjell-Arne Ottosson nämnde i sitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Du säger att det är viktigt att rensa plast från haven och stränderna, men ni sänker anslaget, som bland annat går till Håll Sverige Rent för att städa stränderna från plastskräp, med 150 miljoner årligen. Vad är din kommentar till det?

Anf. 80 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! När det gäller skogen vill vi, som jag sa, ta en paus. När vi har en rättssäker hantering kan vi mycket väl vara med och öka stödet. Regeringen som sitter nu, där Miljöpartiet är med, har ju till och med här i kammaren sagt att man vill avsätta skog. Men det finns inte pengar - det har till och med miljöminister Karolina Skog sagt - när det gäller de fjällnära skogarna.

Vi vill införa ett skogsbytesprogram för att markägare som blir drabbade ska få ersättningsmark att kunna använda, för som skogsägare vill du ha din mark för att använda den av flera skäl.

När det gäller plasten avgör ju inte ett bidrag till en organisation hur vi hanterar plasten i våra världshav. Där har vi betydligt mer att göra internationellt.

Anf. 81 Tina Acketoft (L)

Fru talman! I detta ärende behandlar utskottet regeringens budgetproposition för 2018/2019 i de delar som gäller utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

I propositionen anförs särskilda principer som har tillämpats vid utformningen eftersom den har beslutats av en så kallad övergångsregering. Men som vi alla vet har vi nu dessutom en budget signerad M och KD att förhålla oss till. Och eftersom Liberalernas budgetmotion, som naturligtvis hade varit bäst för Sverige, har fallit avstår vi från ett ställningstagande i ärendet.

Men, fru talman, vi står på okänd mark i och med den parlamentariska situation vi nu befinner oss i. Det kan skapa oro och oreda hos såväl medborgare som våra myndigheter, och kanske skulle de myndigheter som står detta utskott särskilt nära behöva det motsatta. De behöver tydlighet, långsiktighet och arbetsro för att möta de stora utmaningar som Sverige och världen står mitt i, inte inför: de klimatförändringar som leder till extremväder och naturkatastrofer.

Även om vi kan konstatera att sommaren bara hade väder, inget klimat - det brukar forskarna säga - är det ändå en tydlig fingervisning om vart vi är på väg. De som tror att de 60 miljoner flyktingar som i dag befinner sig runt omkring i världen inte påverkas av kommande klimatförändringar och att de inte kommer att öka flyktingströmmarna låter sig luras.

Liberalerna har en tydlig grön liberal miljö- och klimatpolitik, som vi dessutom hyllas för av miljörörelsen. Det tackar jag naturligtvis för, och jag avser att fortsätta leva upp till den. Jag tror att en av orsakerna till detta är att man ser att den bästa miljö- och klimatpolitiken inte enbart handlar om vem som har högst budgetanslag och högst subventioner. Liberalerna utgår från principen att det är förorenaren som ska betala, och vi vill ha en ekonomisk styrning som sker på ett kostnadseffektivt och långsiktigt sätt. Vi föreslår en bred grön skatteväxling där skatter på miljö- och klimatpåverkande verksamheter höjs. Det är mer verkningsfullt att beskatta det som ska bort än att subventionera och rabattera det som ska gynnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I vårt budgetförslag värnar vi hav och stränder, vattendrag, skyddsvärd skog, den viktiga så kallade gammelskogen och den biologiska mångfalden, som är grunden för allt levandes existens. Liberalerna satsar därför på särskilda åtgärder för havs- och vattenmiljö för renare stränder och åtgärder mot stranderosionen. De av oss som bor i Skåne och särskilt på östkusten känner stranderosionen varenda vår och höst.

Vi har åtgärder för värdefull miljö för att utveckla biologisk mångfald och för att bekämpa invasiva arter. Vi satsar också på sanering och återställande av förorenade områden och på Kemikalieinspektionens fortsatta arbete.

Fru talman! Det spenderas i dag mycket skattemedel på det så kallade Klimatklivet, som tydligt har kritiserats av Konjunkturinstitutet. Klimatinvesteringar behövs, men vi behöver inga snedvridande subventioner. Liberalerna avsätter därför 1 500 miljoner kronor årligen till ett nytt anslag med benämningen nationella klimatinvesteringar. Samhället måste ställa om, och då behövs klimatinvesteringar som är långsiktiga och kommer många till del.

Fokus ska vara på att få ned utsläppen, och stöd ska inriktas mot insatser där investerade medel har störst nytta och långsiktig effekt, till exempel inom transport och industri samt jord- och skogsbruket. Det kan handla om biogasanläggningar och metangasreducering inom jordbruket eller cykelinfrastruktur för att underlätta cykelpendling. Det kan vara eldrivna stadsbussar för hållbara städer och en utbyggd laddinfrastruktur runt om i vårt land.

Alltför ofta, fru talman, finns en övertro på att politiken kan subventionera fram de nya lösningarna. Men politiker är dåliga på att förutse vilken teknik som bär framtiden med sig. Den misslyckade satsningen på etanolbränsle är bara ett sådant exempel. Det är nog tyvärr oftast misshushållning med skattepengar att ge subventioner till det som politiker hoppas ska ge miljövänlig effekt. I stället är det mycket bättre att lägga högre skatter på det som vi tycker är miljöskadligt. Då får vi effektiva ekonomiska styrmedel som gör att det miljöskadliga gradvis fasas ut.

Till detta kommer ytterligare ett argument, nämligen att miljösubventioner är fördelningspolitiskt felaktiga eftersom det största bidraget går till den som har störst köpkraft redan från början. Det är helt enkelt inte rimligt att använda skattepengar till att subventionera höginkomsttagares inköp av elbilar, elcyklar och utombordare. Skattepengar ska inte gå till ineffektiva klimatprojekt, privata inköp av båtmotorer och så vidare med ökad administration och byråkrati som följd.

Fru talman! I dag är det inte helt glasklart hur Sverige kommer att styras eller hur budgeten kommer att se ut framöver, men jag och Liberalerna avser att fortsatt leva upp till de löften vi har gett våra barn och föra en miljö- och klimatpolitik som satsar på det som ger effekt på riktigt.

Jag hänvisar till den liberala budgetmotionen, till vår miljömotion och till det särskilda yttrandet i dagens betänkande.

(Applåder)

Anf. 82 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Tack för ditt anförande, Tina Acketoft!

Du skryter lite grann om att Liberalerna har lyfts upp av miljörörelsen som en grön kraft i Alliansen. Samtidigt gör ni nu stora nedskärningar i miljöbudgeten på ungefär 2 miljarder kronor. Ni gör faktiskt större nedskärningar av förvaltningsanslaget till Naturvårdsverket än vad Moderaterna och KD gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Du talar om grön skatteväxling, men min fråga är väldigt enkel. Har ni släppt idén om grön skatteväxling? Du talar om att ni vill ha högre skatter på det som är miljöskadligt, men nu tar Liberalerna helt plötsligt bort flygskatten.

Anf. 83 Tina Acketoft (L)

Fru talman! Nej, jag skryter inte om att miljörörelsen har utsett oss till en grön röst i riksdagen. Det är något som jag tackar för och tar emot, för det är de som har gått före mig i den här kampen som har gjort det gedigna arbetet, och det är någonting som jag avser att leva upp till, som jag sa. Det är inte skryt, utan det är fakta. Så är det. Vi har utsetts till partiet med den bästa gröna politiken - visserligen inom Alliansen i vissa fall men även rent generellt i andra fall.

Grön skatteväxling är något som vi tror på i alla högsta grad, och det är precis som jag säger att vår filosofi, vår vision, är att vi har ett samhälle där det ska kosta att förorena och inte ska kosta att vara en god aktör både på marknaden och som privatperson.

Låt mig säga när det gäller flygbränsle att vi inte är emot en beskattning av CO2, men vi är emot en kategorisk beskattning av flyget oavsett hur mycket CO2 man släpper ut. Den som förorenar mest - den flygplanstyp, den aktör som förorenar mest - ska betala mest också. Men man ska inte straffa flygplan som faktiskt i dag flyger med mindre CO2-skadliga drivmedel. Det är vår syn på hur flygskatten ska utformas, och dessutom anser vi att den bör utformas på EU-basis för att få verklig effekt. Det här är bara en del av vår politik, och vi väljer att se EU som en tydlig aktör där. Sverige är fantastiskt duktigt och ska fortsätta att vara ett föregångsland i EU, men EU ska också vara ett föredöme för resten av världen.

Anf. 84 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Miljöpartiet stöder naturligtvis också tanken att få fram en EU-skatt på flyget, men vi vet att det kan ta väldigt lång tid att få fram en sådan. Därför är den flygskatt som Sverige nu har infört en parallell till flygskatter som har införts i många andra EU-länder.

Du säger, Tina Acketoft, att du hellre skulle vilja ha en differentierad flygskatt. Men varför har inte Liberalerna föreslagit det? Ni föreslår ju att flygskatten ska tas bort helt.

Anf. 85 Tina Acketoft (L)

Fru talman! Ja, vi väljer att ta bort flygskatten som den ser ut i dag; det är helt rätt. Men det är viktigt att vi inte straffar de aktörer som faktiskt gör ett gott arbete i dag, utan det är de som förorenar mer som ska betala mer. Det är viktigt att vi lyfter upp och driver frågan aktivt på EU-basis. Jag är tacksam för att Miljöpartiet är den aktör som vi liberaler kan hålla i handen när vi går ut i den kampen.

Ska vi göra någon verklig skillnad för miljön måste vi se till att de som kan verkligen nyttjar det minst CO2-aggressiva drivmedlet och att det här görs på EU-basis och får verklig effekt för miljön.

Anf. 86 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Den miljöbudget som M och KD tillsammans med SD nu tvingar igenom i riksdagen innebär stora ingrepp i Sveriges miljö- och klimatpolitik. Många viktiga satsningar som regeringen har genomfört de senaste åren stryks i denna sotbudget, och utvecklingen vänds till en nedåtgående trend i stället för en positiv utveckling. Det påverkar naturligtvis situationen i Sverige men riskerar även att urholka Sveriges roll som pådrivande inom det internationella och globala klimat- och miljöområdet. Det är mycket allvarligt. Det är nu vi måste ta vårt ansvar. Klimatet kan inte vänta.

Den vetenskapliga klimatpanelen IPCC har meddelat att det är bråttom. Inom den närmaste tioårsperioden måste vi vända utvecklingen. Sedan behöver vi bli klimatpositiva, alltså få negativa utsläpp för att utsläppsbudgeten ska gå ihop. Ju mindre klimatpolitik vi får de närmaste åren, desto svårare kommer det att bli att nå klimatmålen i tid.

En av forskarrepresentanterna för IPCC, Markku Rummukainen, talade på ett seminarium här i riksdagen om 1,5-gradersmålet. En halv grad spelar roll. Skillnaden mellan en uppvärmning med en och en halv grad och två grader är alarmerande: Hundratals miljoner fler människor utsätts för vattenbrist, och vi får oåterkalleliga förluster av ekosystem.

Fru talman! De ekonomiska ramarna för statsbudgeten fastställdes förra onsdagen, mitt under pågående klimattoppmöte i Katowice. Det är nästan en ödets ironi att det är en budget med de största nedskärningarna på klimatområdet vi någonsin har skådat.

Jag hade gärna stått här i dag och talat om övergångsbudgeten och de särskilda principer som har tagits fram för utformningen, om avstämningen med partiernas finanspolitiska talespersoner och med KU. Ändå respekteras inte denna ordning. Låt vara att SD inte vill vara politiskt korrekta, det vill säga hålla sig till spelreglerna. Men nu har två partier till anslutit sig till SD:s kaoslinje.

Fru talman! Jag är stolt över det Miljöpartiet har åstadkommit under fyra år i den rödgröna regeringen. Vi har en klimatlag på plats, vi har ett klimatpolitiskt ramverk och vi har stärkt budgeten för miljö, klimat och natur. Vi har satt fart på klimatomställningen och visat att även ett litet land kan vara en stor förebild. Det är tack vare våra starka gröna klimat och miljöministrar.

Nu skulle vi dock behöva öka takten. Många kommuner, företag och enskilda har tagit viktiga initiativ för att kunna bli fossilfria, ofta i kombination med de insatser som den rödgröna regeringen har initierat. Ekonomiska styrmedel, investeringsstöd och högt uppsatta mål har betydelse.

Att bli världens första fossilfria välfärdsland är ett fantastiskt bra mål. Klimatutvecklingen kommer att göra Sverige till ett ännu bättre land att leva i.

Klimatinvesteringarna har tagit fart. Klimatklivet är ett övergripande nationellt program för att ställa om Sverige från fossilberoende till ett hållbart och klimatvänligt samhälle. Det består av stöd till en mängd olika åtgärder. För närvarande leder programmet till en minskning av Sveriges klimatutsläpp med ca 1,6 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar utsläppen från 750 000 personbilar, ca 3 procent av Sveriges utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det handlar om stöd till

laddstationer

fjärrvärmenät, fjärde generationens fjärrvärme

omställning av uppvärmning av lokaler och industrier

omställning från fossila bränslen till biobränslen i jordbruket

utbyggnad av tankstationer för biodrivmedel till bilar, bussar och arbetsfordon

utbyggnad av gång- och cykelvägar och cykelgarage

utbyggnad av biogasnät

omställning av tunga fordon

värmeåtervinning

anläggningar som producerar biogas

information och klimatdriven affärsutveckling.

De exempel jag nu nämnde kommer att tas bort eller skäras ned kraftigt i och med M-KD-SD-budgeten. En ny satsning på teknikneutral laddinfrastruktur på 50 miljoner kronor väger inte upp för den stora minskningen i Klimatklivet, där 840 miljoner kronor tas bort.

Fru talman! Som politiker är jag intresserad av styrning och ledning. Jag är intresserad av politisk genomslagskraft. Effektivitet är ett ord som används i debatten om klimatinvesteringsstöden. Jag vill påminna om att när man pratar om effektivitet handlar det om två saker: att uppnå målen inom utsatt tid och att använda resurser effektivt.

Effektiv klimat- och miljöpolitik är den politik som faktiskt genomförs och som bidrar till minskade utsläpp. Genom att dra ned på vissa av anslagen i miljöbudgeten med 2,7 miljarder kronor minskar man drastiskt möjligheterna för Sverige att nå miljömål och klimatmål. Det är oansvarigt.

Det är relevant att jämföra med andra politikområden. Hur många i den här kammaren tror att antalet brott minskar eller att vi ökar möjligheten att lösa brott om vi halverar budgeten till polisen? Ingen. Det är likadant på miljöområdet.

Jag befarar att M, KD och SD har lyssnat sig döva på nationalekonomerna på Konjunkturinstitutet. De har ett mycket snävt synsätt. De räknar inte in nyttor eller dynamiska effekter. Det behövs stöd för att sporra innovation och utveckla företag. Miljöpartiet välkomnar en seriös diskussion om effektivitet, företagsutveckling och hur vi ska bygga Sverige grönare.

Fru talman! I dag är det 100 dagar sedan riksdagsvalet. Under valrörelsen ville alla partier vara miljöpartier. I dag vet vi att det inte stämmer. Nu ser vi tydligt att det är stora skillnader mellan partierna när det gäller miljö, klimat och natur. Det gör det naturligtvis enklare för Miljöpartiet att i nästa val vinna tillbaka alla de väljare som vill att Sverige ska vara ledande i klimatpolitiken, miljöpolitiken och naturpolitiken.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga två saker. Jag vill nämna Industriklivet. Det är ett stöd som går till satsningar på teknikskiften inom industrin. Det främsta exemplet är SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls projekt Hybrit. Där jobbar man med att utveckla en teknik för att kunna skapa stål utan kol.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I sotbudgeten skärs dock möjligheterna att satsa på fler projekt ned kraftigt, och större satsningar blir omöjliga. Varför vill inte högerpartierna satsa på klimatinnovation i fler tunga svenska industriföretag? Utsläppshandeln kommer inte ensam att leda till den teknikförnyelse som behövs i industriföretagen.

Fru talman! Naturvårdsverket drabbas av stora nedskärningar. Inklusive projektbidragen motsvarar nedskärningarna 40 procent jämfört med 2018 års budget. Det toppar Donald Trumps förslag när han tillträdde som president 2017. Han föreslog då att skära ned den amerikanska miljömyndigheten EPA med 30 procent. Som tur var stoppade den amerikanska kongressen den neddragningen. I vårt fall gör riksdagen direkt en värre och större neddragning utan mer fördjupad beredning.

Fru talman! Miljöpartiet tar skarpt avstånd från den budget som M och KD har lagt fram med stöd från SD. Jag hänvisar till vårt lika skarpa yttrande. Därmed avstår vi från ställningstagande.

(Applåder)

Anf. 87 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Man använder ord som sotbudget, kaoslinje och slakt samtidigt som man säger sig vilja ha en seriös diskussion. Det är svårt att få ihop det.

Man kallar vår budget för en slakt. Därför vill jag ställa en fråga. Den miljö- och klimatbudget som vi har lagt på riksdagens bord ligger högre än samtliga andra miljöbudgetar som har passerat denna kammare, förutom valbudgeten nu senast.

Maria Gardfjell vill kalla vår budget för slakt. Vad vill hon då kalla den rödgröna budget som gällde för bara två år sedan och som låg 2 miljarder under Moderaternas och Kristdemokraternas budget, eller för den delen den budget som gällde så sent som för ett år sedan och som låg 1,3 miljarder under Moderaternas och Kristdemokraternas budget?

Anf. 88 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Tack, Maria Malmer Stenergard, för frågan!

Vad vill jag kalla den budgeten? Det är intressant med en övergångsbudget. Det är ju inte någon önskebudget. Övergångsbudgeten är en avskalad och ganska tråkig historia som bara handlar om att upprätthålla myndigheternas möjlighet att fungera när vi har en övergångsregering. En Miljöpartibudget i regeringsställning skulle naturligtvis innebära kanske 2 miljarder extra till miljöbudgeten.

Det har hänt väldigt mycket under de senaste åren, inte bara för att Miljöpartiet har suttit i den rödgröna regeringen utan också för att kunskapen om läget på många områden har ökat dramatiskt. Vi vet att det är bråttom med klimatomställningen. Läget för de hotade arterna är minst lika allvarligt, om inte allvarligare. Vi kan inte titta på när mänskligheten på jorden hotas. Vi måste agera.

Därför behövs det en ökad satsning på miljö- och klimatområdet. Det är tydligt att det som ni bidrar med i arbetet är en risk för utvecklingen framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag kan återkomma med några av de stora risker som finns.

Anf. 89 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för svaret som tyvärr var ett svar på en fråga som jag inte ställde!

Jag nämnde inte övergångsbudgeten, utan jag nämnde de budgetar som den rödgröna regeringen tidigare har presenterat och som man har varit stolt över. Vår budget, som nu förhoppningsvis går igenom i kammaren, ligger alltså betydligt högre än era budgetar.

I slutet kom Maria Gardfjell in på det som hon i sitt huvudanförande kallade för kaoslinje, det vill säga att demokratiskt valda medlemmar av vårt parlament har fått igenom ett annat budgetförslag än det som regeringen har presenterat. Att kalla det för en kaoslinje är att håna vårt demokratiska system. Det finns människor som lever i andra delen av världen som inte kan åtnjuta vårt demokratiska system. De skulle nog ha synpunkter på det uttalandet. Sota inte ned vårt demokratiska system, Maria Gardfjell!

Anf. 90 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Det är självklart att om man har kommit överens i konstitutionsutskottet, om finansministern har kommit överens med ekonomisk-politiska talespersoner om hur en övergångsbudget ska se ut, varför ska man då driva igenom en illa beredd M-KD-budget i riksdagen?

Ni slaktade anslagen till skydd och skötsel av värdefull natur, och det innebär ett ökat hot mot arterna. Men de gröna neddragningarna i sotbudgeten innebär också att väldigt många gröna jobb och även enkla jobb försvinner. Många aktörer i den gröna näringen drabbas.

I själva verket är den här budgeten illa framtagen. Ni har inte sett efter vilka konsekvenser den får. Du brukar vara väldigt varsam och fråga om alla möjliga konsekvenser när vi träffar ministrar i olika sammanhang. Här har ni tagit fram siffror tagna ur luften som ni inte vet vad de kommer att innebära.

Anf. 91 Magnus Ek (C)

Fru talman! Jag har stor respekt för att ledamoten Gardfjell företräder en övergångsbudget. Jag har stor respekt för att det inte är något av budgetförslagen som jag och ledamoten företräder som ser ut att gå igenom i riksdagen. Jag tänker därför inte fördjupa mig alltför mycket i de budgetförslagen.

Jag tänker inte heller lägga tid på det som vi brukar debattera om och som vi inte brukar vara överens om. Det gäller skyddet av värdefull natur och hur vi ser på skogens roll i omställningen. Jag har en ganska rak och enkel fråga med anledning av den kritik som ledamoten riktar mot en annan av våra kolleger från Liberalerna, nämligen om en bristande grön skatteväxling.

När jag ser tillbaka på de senaste fyra åren ser jag att den förra regeringen övergivit idén om grön skatteväxling, idén om att man höjer skatterna på det som är skadligt för miljön medan man sänker skatterna på det som är bra. Man sänker också skatten på arbete.

Den förra regeringen har höjt skatten på arbete mångdubbelt mer än på det som är miljöfarligt. Skatterna har dessutom höjts på förnybar energi. Det kanske tydligaste exemplet är det förslag till bonus-malus-system som den förra regeringen har genomfört och Centerpartiets förslag om en grön bilbonus som egentligen är samma tekniska modell. I stället för att maximera miljönyttan genom en så effektiv grön skatteväxling som möjligt plockade den förra regeringen ut pengar ur systemet. Därmed tappar vi i miljöeffekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Min fråga till ledamoten är: Kommer Miljöpartiet under kommande mandatperiod att driva på för en så effektiv grön skatteväxling som möjligt?

Anf. 92 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Ja, det är en bra fråga, Magnus Ek. Inledningsvis vill jag säga att jag tycker att det var rekorderligt av Centerpartiet att höja anslagen i er miljöbudget och inte sänka dem.

Vi behöver arbeta mycket hårdare med en grön skatteväxling nu och framöver. Då kan man fråga sig: Varför har det inte hänt någonting under de fyra åren? Svaret är ganska enkelt. Vi hade åtta år med borgerligt styre då man under den perioden sänkte både skatt på arbete och miljöskatter väldigt dramatiskt.

Det som behövde göras var att få en balans i den gröna skatteväxlingsmodellen och inte bara fortsätta sänkningarna av skatten på arbete, utan att få denna balans till stånd.

Nu är vi i ett sådant läge där vi behöver ta ett starkt grepp kring grön skatteväxling. Vi har ett gemensamt arbete framöver för att kunna säkerställa att vi får detta på plats.

Anf. 93 Magnus Ek (C)

Fru talman! Det var intressant. Idén om balans i den gröna skatteväxlingen vet jag inte att ni har företrätt med någon större iver tidigare. Det kan inte vara så att ni helt enkelt ville ta ut pengar ur systemet. Pengarna flyttades ju också till helt andra delar i budgetarna. Även om vi inte kan följa en budget såg det inte ut som att det var grön skatteväxling som var prioriterat, utan det gjordes andra prioriteringar som mycket väl kan vara värda att göra. För min del har vårt parti prioriterat andra saker. Men jag har inte hört något om idén om balans i den gröna skatteväxlingen tidigare.

Det gläder mig ändå att Miljöpartiet verkar vilja arbeta för en så effektiv grön skatteväxling som möjligt under åren som kommer där man inte tappar bort att sänka skatten när man höjer miljöskatterna. Det finns utrymme att höja miljöskatterna. Det är en av de delar som vi i Centerpartiet hade velat se i vår budgetmotion.

Även om jag inte tycker om att söka konflikt - tro det eller ej - vill jag säga att jag inte är helt säker på att vi är överens om vad som ska göras med anslaget om att skydda värdefull natur. Det är nu en speciell situation. Vi har inte en fullt ut siffersatt budget. Om ledamoten Gardfjell läser den ser hon att vi har lite olika tankar om vad man ska göra med just skogsmarken.

Anf. 94 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag var ju inte riksdagsledamot under den förra mandatperioden. Men jag är politiskt intresserad, och jag vet hur diskussionen då fördes både inför valet 2014 och efter valet 2014. Det är klart att det hade väldigt stor betydelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Nu har vi en situation där M, KD och SD i sin budget också sänker skatterna mycket, bland annat på arbete. Man höjer inte miljöskatterna, utan dessutom tar man bort dem.

I arbetet framöver behöver vi framför allt ha fokus på höjda miljöskatter. Jag hoppas att vi kan arbeta tillsammans med Centerpartiet när det gäller detta.

Anf. 95 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! I helgen avslutades klimatmötet i Katowice i Polen, där världens länder samlats för att diskutera en av vår tids stora ödesfrågor, klimatet.

Några veckor dessförinnan kom en ny rapport från FN:s klimatpanel IPCC, och den var tydlig: Det kommer att krävas enormt mycket om vi ska klara de klimatmål som sattes upp i Paris, och inte som nu gå mot en uppvärmning på tre grader. Samtidigt duggar ]armen tätt när det gäller våra hav och vatten, med utbredda problem med plast, övergödning och bottendöd.

Visst kan det kännas dystert, men det finns hopp. Människan har i alla tider funnit lösningar på svåra problem. Jag är helt övertygad om att hon kan göra det igen.

Det är för mycket som är dystert i klimatdebatten och som inte speglar det som faktiskt händer utanför det här huset. Svante Axelsson, samordnaren för Fossilfritt Sverige, har sagt: "I stället för att fastna i problemen måste vi börja fokusera på lösningarna. Ser man inte ljuset i tunneln får man ingen handlingskraft." Och det finns verkligen ljus, även i klimatfrågan.

Fråga Göteborgsföretaget Powercell! Det levererar bränslestackar till Nikola Motors vätgaslastbilar. Det är lastbilar som har en räckvidd på 120 mil, och deras enda utsläpp är vattenånga. Lastbilarna kommer att rulla på de norska vägarna redan år 2020.

Fråga Agroetanol i Norrköping! På deras fabriksoutlet kan man tanka spannmålsbaserad etanol som får ned utsläppen med upp till 80 procent. Den koldioxid som trots allt genereras leder man in till Aga, som håller till på grannfastigheten. Där omvandlas den till kolsyra till läsk.

Fråga ABB och Scandlines! De har sett till att man kan tura mellan Helsingborg och Helsingör på världens första högintensiva färjelinje med batteridrift.

Fråga SSAB, LKAB och Vattenfall! De har bestämt sig för att göra världens första fossilfria stål.

Det sjuder av vilja att ställa om. Det finns hopp. Nu är det upp till oss - sju svenska riksdagspartier, som har ställt sig bakom världens kanske mest ambitiösa klimatmål - att tillvarata viljan och hoppet.

Vi kan verkligen vara ett grönt föredöme. Men då måste vi klara av framför allt tre saker:

För det första måste vi minska de egna utsläppen samtidigt som vi låter ekonomin växa.

För att minska utsläppen och bejaka tillväxten säger Moderaterna och Kristdemokraterna nej till symbolåtgärder som saknar klimatnytta, men ja till åtgärder som gör skillnad på riktigt. Under de senaste åren har utsläppen dessvärre ökat. Så var det inte under alliansregeringen. Då ökade tillväxten med 10 procent, medan utsläppen minskade med 19 procent. Dit måste vi tillbaka. Då krävs det att vi satsar på att få ned utsläppen från våra stora utsläppskällor. Det handlar framför allt om transportsektorn och basindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I vår budget föreslår vi exempelvis utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar och vätgasbilar, för att det ska bli lättare att välja en elbil i hela landet. Man ska inte heller glömma att många viktiga klimatåtgärder ligger utanför budgeten, såsom bonus-malus och krav på inblandning av biodrivmedel. Här är jag glad att vi har bred politisk uppslutning.

I vår budget satsar vi också på industrins omställning. Vi vill på sikt se ett mer effektivt klimatavdrag för dem som investerar i revolutionerande teknik som drastiskt kan minska utsläppen. Men fram till dess matchar vi varje krona som den tidigare regeringen avsatt för omställningen inom basindustrin. Det är pengar som exempelvis kan gå till att fånga och lagra koldioxid, vilket FN:s klimatpanel också har sagt är nödvändigt om vi ska klara klimatmålen.

För det andra ska vi bidra till tekniksprång för global klimatnytta.

Därför satsar vi mycket i vår budget på miljöforskning, betydligt mer än de rödgröna har gjort. I kommande forskningsproposition vill vi också se ökade anslag, även för tillämpad forskning, för att minska utsläppen i just basindustrin. Här kan Sverige göra verklig global nytta.

För det tredje ska vi hjälpa andra länder att göra en mer hållbar tillväxtresa än den vi själva har gjort.

Genom vår budget tar vi ett större globalt ansvar genom att satsa mer på de internationella klimatinvesteringarna och utöka klimatbiståndet med 1 miljard kronor. Det senare är en satsning som inte syns i just detta utgiftsområde men som ändå är en viktig del av vår klimatpolitik.

I en annan del av budgeten ligger också frågor som rör våra gröna näringar. Moderaterna och Kristdemokraterna satsar över 1 miljard mer än vad som görs i övergångsbudgeten på de gröna näringarna, som är så viktiga i vårt klimatarbete.

Denna budget handlar inte bara om klimat. Som bekant hänger dock miljö och klimat ofta ihop. Våra hav har fått ta stor stryk på grund av de ökade koncentrationerna av koldioxid. På miljösidan gör vi stora investeringar i havs- och vattenmiljön. Vi vill bland annat intensifiera Östersjösamarbetet och rena avloppsvattnet från läkemedelsrester och mikroplaster.

Moderaterna och Kristdemokraterna har lagt en ambitiös miljö- och klimatpolitik på riksdagens bord. Vi gör nu precis det vi sa före valet att vi skulle göra: Vi gör upp med symbolpolitiken och satsar på det som gör verklig nytta, för klimatet kan inte vänta. Klimatet har inte tålamod med experiment som präglas mer av välvillighet än av effektivitet. Klimatet ställer krav på precision.

Med den här budgeten tar vi viktiga steg mot just detta. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 96 Hanna Westerén (S)

Fru talman! Som jag ser det finns det miljarder skäl att oroa sig för svensk miljö- och klimatpolitik de närmaste åren. Apropå ett tidigare replikskifte vill jag understryka att det som förordades 2016 helt enkelt inte räcker 2018, sett till det vi vet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Maria Malmer Stenergard adresserar själv en del av de utmaningar som vi står inför. Jag kan inte låta bli att fundera över hur ni då kan kasta de satsningar överbord som Naturvårdsverket har gjort transparenta och seriösa beräkningar om. De skulle kunna göra stor klimatnytta. Dessa har man helt kastat överbord. Ni har även kastat resurser för miljötillsyn liksom för sanering av förorenad mark åt sidan.

Hur bidrar detta till att uppfylla svenska klimatåtaganden, som jag hoppas och tror att Maria Malmer Stenergard är väl förtrogen med och också vill sträva mot?

Anf. 97 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Tack, Hanna Westerén, för frågorna, som är väldigt viktiga!

Det är otroligt bråttom. Därför säger vi nu att vi måste göra upp med den symbolpolitik som tyvärr har präglat den rödgröna regeringens politik.

Hanna Westerén nämner Klimatklivet. Flera bedömare, bland andra Konjunkturinstitutet, har sagt att det handlar om pengar till åtgärder som ändå hade genomförts. Vi menar att dessa pengar kan göra bättre nytta någon annanstans.

Jag vill betona att budgeten är en helhet. Vi minskar anslagen på det utgiftsområde vi debatterar i dag, då vi säger nej till ineffektiva klimatsatsningar, till exempel bidrag till elcyklar. Men vi höjer samtidigt anslagen på andra ställen som verkligen skapar klimatnytta. Det handlar om 1 miljard mer till biståndet. Detta öronmärker vi för att minska koldioxidutsläppen globalt. Det handlar även om 1 miljard mer till de gröna näringarna, som använder sina gröna fingrar varje dag för att binda koldioxid.

Anf. 98 Hanna Westerén (S)

Fru talman! Det är tydligt att Moderaterna och Socialdemokraterna inte lyssnar till samma expertis. Moderaterna kanske ändå kan låna industrin sitt öra. I Dagens industri kan vi i dag läsa en kommentar från Gert Nilson, som är teknisk direktör vid Jernkontoret. Han är väldigt orolig över att incitamenten till omställning försvinner och säger: "Det är inte bra. Det finns väldigt få affärsmässiga skäl att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Det gör vi för samhällets skull, då behöver samhället vara med och stödja processen."

Klimathotet finns här och nu. Det sa också Maria Malmer Stenergard. Behovet av åtgärder för att säkra en gemensam framtid är akut. Även det verkar vi på något märkligt sätt vara överens om. Men hur kan då de skattesänkningar som nu ligger för handen vara så fruktansvärt brådskande att klimatet får stå tillbaka?

Anf. 99 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! När det gäller Industriklivet har vi varit extremt tydliga. Jag står fast vid det. Vi vill på sikt göra om det till ett avdrag, vilket vi tror är betydligt mer träffsäkert. Vi har från början sagt att vi vill göra detta i samarbete med industrin. Vi kan behöva komplettera det med satsningar på till exempel demonstrationsanläggningar och liknande. Men fram till att vi har utrett det här på ett noggrant sätt och berett förslaget matchar vi varje krona som regeringen har avsatt till Industriklivet. Det gör vi för att vi vill skapa långsiktighet och bättre förutsättningar för branschen. Det här är väldigt viktigt för oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I sammanhanget kan man nämna att de satsningar som regeringen gör på hela industrins omställning är lägre än de som man har gjort på att subventionera elcyklar.

Anf. 100 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag tackar Maria Malmer Stenergard för hennes anförande.

Du påstår att ni satsar på havet, Maria Malmer Stenergard. Men samtidigt gör ni i er budget stora nedskärningar på åtgärder som gynnar haven. Ni tar bort totalt 150 miljoner kronor från de anslag som bland annat används till Håll Sverige Rent och sanering av miljögifter till havs.

Ingen verkar vilja ta ansvar för de 23 000 tunnor kvicksilver som ligger på botten av Sundsvallsbukten. Det står klart efter att länsstyrelsen fått in yttranden från de företag som länsstyrelsen ansåg kunde vara ansvariga för dumpningen. Under perioden 1945-1968 tillverkades vinylklorid i Stockvik söder om Sundsvall. En restprodukt som uppstod vid produktionen var kvicksilverhaltig katalysatormassa, som först grävdes ned på fabriksområdet men från 1951 till 1964 dumpades till havs.

Det här är inte direkt någon ny upptäckt. Men det är först med den rödgröna regeringen som statsbudgeten haft dedikerade medel till att sanera föroreningar i havet. Nu tar ni bort de här medlen ur budgeten.

Vad säger du till Sundsvallsborna? Kommer gifttunnorna att bärgas?

Anf. 101 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Miljösituationen i våra hav är oerhört kritisk. Det krävs stora insatser för att rädda de marina ekosystemen. Östersjön, ett av världens känsligaste hav, utsätts i dag för stora miljöhot. Övergödning från näringsläckage samt miljögifter rubbar havets ekosystem. Algblomning och stora områden med död havsbotten blir följden.

Det krävs nu kraftfulla åtgärder för att gradvis kunna vända utvecklingen. Därför föreslår vi - ser man om man läser budgeten noga - att anslaget till våra havs- och vattenmiljöer ökar med 200 miljoner kronor. Det här är alltså en prioriterad uppgift för oss moderater och kristdemokrater i budgeten.

En av de viktigare delarna är att satsa på de internationella samarbetena. Maria Gardfjell nämnde plasten. 80 procent av den plast som kommer till västkusten kommer från andra länder. Det är alldeles uppenbart att vi måste stärka det internationella samarbetet. Moderaterna och Kristdemokraterna tar med sin budget viktiga steg mot det.

Anf. 102 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Ökningen av anslagen till havet är i själva verket en minskning. Ni anger att 25 miljoner ska hindra övergödningen av Östersjön. Men samtidigt tar ni bort satsningen på 200 miljoner kronor på våtmarker, våra naturliga filter. Det är kanske den viktigaste delen i arbetet mot övergödningen av Östersjön. Det blir sammantaget minus 175 miljoner kronor i satsning mot övergödning av havet. Är inte det en ganska klen satsning?

Anf. 103 Maria Malmer Stenergard (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det känns lite som att Maria Gardfjell läser den här budgeten som fan läser Bibeln. Det står klart och tydligt under anslag 1:11, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, att vi utökar den satsningen med 200 miljoner kronor. Det är dessutom en prioritering som vi har haft med i våra budgetar under väldigt lång tid. Vi satsar på att utöka LOVA-bidraget, som skapades under alliansregeringen och som visade sig vara en effektiv åtgärd för att komma till rätta med övergödning, spridning av giftiga ämnen och förlust av biologisk mångfald. Ytterligare en del går till kraftfulla investeringar i modern reningsteknik i syfte att rena vårt avloppsvatten från läkemedelsrester, mikroplaster och andra gifter. Är inte det åtgärder som Miljöpartiet och Maria Gardfjell kan ställa sig bakom?

Anf. 104 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Tack för ditt anförande, Maria Malmer Stenergard!

Jag kan börja med att säga att jag håller med dig när du säger att det finns hopp, för det gör det verkligen. Det finns väldigt mycket som görs väldigt bra och som skulle kunna leda till att vi tar oss ur den här krisen, även om det också ser väldigt dystert ut på många håll. Men därför skulle jag vilja fråga: Med alla de här hoppfulla satsningarna, finns det verkligen ingenting mer ni skulle kunna tänka er att lägga de dryga 2 miljarder det handlar om på för att stärka den hoppfulla utveckling du pratar om? Det känns ju som att det finns mycket man skulle kunna göra där.

Sedan vill jag också stanna upp lite vid skogen. Det känns konstigt att som vänsterpartist behöva påminna Moderaterna och Kristdemokraterna om värdet av det egna ägandet, men jag tänker göra det ändå. För många är skogen en livsinvestering. Det är en investering som många vårdar hela livet för att kunna leva på som pension, bland annat. Enligt Naturvårdsverket är det många skogsägare som i dag står på tur för att få ersättning för sina skyddsvärda skogar. Det är en kö av skogsägare. Därför undrar jag hur ni tänker er att ersättningen ska kunna fortsätta betalas ut och hur fler som i dag ännu inte får den här ersättningen ska kunna få den framöver.

Anf. 105 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag tackar Elin Segerlind, inte minst för att hon lyfter fram äganderätten.

Den första frågan var om det inte finns 2 miljarder mer man kan stoppa in i hoppfulla åtgärder. Jag skulle vilja säga att man ska se budgeten som en helhet där vi lägger ytterligare 1,1 miljarder på de gröna näringarna, som verkligen visar att de kan vara ett väldigt vackert internationellt exempel på hur man minskar miljöutsläppen och klimatutsläppen. Där kan vi verkligen tjäna som ett föredöme.

När det gäller biståndssidan har jag tidigare sagt att vi satsar 1 miljard mer än övergångsbudgeten på att minska koldioxidutsläppen internationellt, det vill säga komma till rätta med sjukdomen.

Och så till favoritfrågan, äganderätten! Här vill jag vara extremt tydlig. Om staten ianspråktar mark och förhindrar brukande ska det utgå ersättning. Tyvärr har vi under den gångna mandatperioden sett hur regeringens politik lett till en osäkerhet för dem som gör ett så otroligt viktigt arbete för både klimatet och den biologiska mångfalden i våra skogar. Det är långsiktigt brukande av familjer i flera generationer som har skapat de fina värden som så många nu vill skydda. Vi stoppar därför nyckelbiotopsinventeringarna till dess att de kan ske på ett rättssäkert sätt. Jag vill också påminna om att det finns flera sätt att utge ersättning till dem som inte fullt ut kan bruka sin mark. Det kan till exempel handla om skogsbytesprogram, som Alliansen har lanserat att man vill återinföra.

Anf. 106 Elin Segerlind (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Det var lite det jag ville komma till, för det är detta man har att välja mellan: antingen att sluta skydda skogen som vi har och som vi behöver skydda eller att sluta ge ersättning till dem som har skyddsvärd skog. Ni verkar välja det första alternativet. Jag hoppas då att vi hittar en lösning på detta så snart det bara går.

Ni pratar om budgeten som en helhet. Jag undrar hur skattesänkningar som det sjätte jobbskatteavdraget på något vis skulle kunna hjälpa miljön. Jag kan inte se det.

Jag funderar också på det scenario vi nu går mot, när vi ser att vi bara kommer att nå 2 av våra 16 nationella miljömål. Det är en väldigt kortfattad budget ni har lagt fram. På vilket sätt ser ni att vi ska nå de målen, eller ser ni helt enkelt att vi inte ska ha kvar de nationella miljömålen?

Anf. 107 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Vi ska självklart ha väldigt ambitiösa miljömål och sträva efter att leva upp till dem, även om vi har sett en oroväckande utveckling under de senare åren. Vi ska inte sluta skydda, men vi måste ha lite sans i debatten. Vi kan konstatera, utifrån regeringens egna skrivningar i strategin för skogsprogrammet, att 31 procent av Sveriges skogsmark redan i dag är undantagen från bruk. Frågan är: Hur mycket vill man egentligen undanta?

I förra veckan landade i våra fack här i riksdagen en ny utredning från Riksrevisionen, som har konstaterat att arbetet med skydd av skog hittills till stor del har varit fokuserat på kvantitet i stället för kvalitet och att det behövs en ändring där.

Slutligen: Det sjätte jobbskatteavdraget ger mer pengar i plånboken för konsumenter. Mer pengar i plånboken tillsammans med större kunskap och medvetna val kan verkligen göra stor skillnad i klimatarbetet.

(Applåder)

Anf. 109 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! I området kring Gangesdeltat i Bangladesh bygger befolkningen sina hus på höga pålar. Det området har under årtusenden varit utsatt för svåra översvämningar. Det är inget konstigt. Det ligger vid Ganges, som rinner från Himalaya hela vägen ned till Indiska oceanen. Men de senaste åren har översvämningarna blivit mycket värre. Det har blivit mer oväder, och vattnet har stigit från år till år. Det blir i princip högre varje gång tidvattnet stiger. De landområden som finns där och de öar som finns i deltat försvinner bit för bit i havet och i deltat. Lokalbefolkningen säger att deras hem äts upp av havet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det här är en utveckling som har gått ganska snabbt. Det är under de senaste årtiondena som detta börjat ske. Tusen och åter tusen människor har tvingats fly just från dessa områden. Man räknar med att det är ungefär 100 000 människor om året som flyr från Gangesdeltat och området däromkring på grund av klimatet. Vattnet kommer från två håll till Gangesdeltat. Det ökar och stiger från Indiska oceanen. Samtidigt kommer det alltmer smältvatten från glaciärerna i Himalaya. Människor tvingas fly redan i dag - 100 000 människor om året bara i Bangladesh - på grund av klimatförändringarna.

Detta är saker som vi mycket väl ska diskutera även i vårt parlament, för klimatet och förändringarna i världen hänger ihop. Det är inte bara ett lands ansvar, utan det är allas vårt ansvar. Det är mänsklighetens framtid det handlar om.

Vi ser samtidigt hur det är extrem torka på många håll i världen. Sverige har nämnts här, men det är ännu värre på många andra håll i världen. På Afrikas horn hotas miljoner människor av svält i dag.

Vi ser - det säger jag till dem som är intresserade av natur, miljö och artrikedom - hur världens korallrev just nu håller på att dö ut. År 2016 kunde vi se hur 29 procent av Stora barriärrevet dog - på ett år. Redan nu har mer än 50 procent av de korallrev som fanns för 40 år sedan dött.

Vi ser alltså oerhörda konsekvenser. Vi kommer att få svårt att förklara för våra barn och barnbarn vad som hände och varför vi inte gjorde tillräckligt mycket för att stoppa detta.

Ban Ki Moon, den före detta generalsekreteraren i FN, beskriver situationen för världen ungefär så här: Jorden är som en båt på ett väldigt stort hav i universum. Jorden är en ensam liten planet, och vi finns där. Men om båten sjunker finns det inga livbåtar. Det finns inte heller någon annan båt eller någon annan planet vi kan flytta till. Ansvaret för den här planeten är vårt gemensamma, och vi behöver ta det nu.

Det har nämnts en hel del i dag om IPCC-rapporten, alltså FN:s klimatpanels rapport. Det har nämnts flera gånger även tidigare här i riksdagen hur viktig den rapporten är. Den visar hur allvarlig situationen i världen just nu är och framför allt hur allvarlig situationen är för kommande generationer om vi inte gör någonting.

IPCC-rapporten visar att vi har ungefär tio år på oss att klara målet om en och en halv grad. Annars kommer jorden att bli ännu varmare, och det kommer att få extrema konsekvenser för stora delar av jorden. Vi kan se det som händer just nu i Bangladesh. Enligt de beräkningar som redan finns kommer ungefär en femtedel av Bangladeshs yta förmodligen att försvinna på bara några årtionden. Vi ser att de andra konsekvenserna, som jag nämnde, finns redan i dag. Hur kommer det då att vara om vi inte lyckas möta detta inom tio år?

Detta gör mig väldigt orolig, och jag förstår och hoppas att det gör alla här inne i detta rum och alla i Sverige väldigt oroliga. Man känner att man har ett ansvar att möta dessa utmaningar. Vi kan göra någonting på riktigt som också spelar roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Då blir man ledsen av att se den budget som nu har gått igenom, som kommer från moderater och kristdemokrater som fått stöd av sverigedemokrater. Den slår verkligen ned på miljö- och klimatområdet. I synnerhet skulle jag vilja säga att man blir extra ledsen när man ser på Sverigedemokraternas förslag. Det är ingen nyhet att jag brukar bli besviken när jag läser Sverigedemokraternas förslag, och det blir väl de flesta här i Sverige. Men Sverigedemokraternas förslag är mycket mer långtgående än vad KD:s och M:s förslag är.

Sverigedemokraterna föreslog i sin budget att man skulle skära ned med ungefär 4 miljarder i miljö- och klimatanslagen - 4 miljarder. Det är mer än en tredjedel av de miljö- och klimatanslag som vi har här i riksdagen. Det skulle få oerhört allvarliga konsekvenser att skära ned på det sättet. Någon nämnde Trump här. Det Trump gjorde är absolut en katastrof, men en hel del av det stoppades. Sverigedemokraterna vill göra precis samma sak här, fast mycket värre.

Jag tog faktiskt med mig en Ipad - jag har SD:s budget där - för jag vill läsa upp några av alla de neddragningar som Sverigedemokraterna gör. Det är ganska viktigt att det nämns i riksdagens kammare. Det är inte så många som läser Sverigedemokraternas budget. Vad vill de egentligen? Det är viktigt att det nämns här. Jag vet också att det kommer att skrivas ned för omvärlden. Jag vill nämna detta, för det är trots allt bland annat budgeten som vi diskuterar här i dag.

Sverigedemokraterna vill till exempel dra ned på Naturvårdsverket med 206 miljoner. Man vill dra ned på miljöövervakningen med 53 miljoner. Åtgärder för värdefull natur vill man minska med 200 miljoner. Man vill minska klimatbonussystemet med över 1 miljard - 1 240 000 000. SMHI får också en attack. Sverigedemokraterna har ju tidigare ogillat SMHI, för de tycker att SMHI när de pratar om klimatförändringarna bedriver politik. Det kan jag knappast tycka. SMHI gör det de ska. De ser det som händer och informerar oss som bor i landet om det. Värdefull miljö får också minus på över 1 miljard. Klimatinvesteringar får minus på över 1 ½ miljard.

Sammanlagt är det alltså strax under 4 miljarder som Sverigedemokraterna drar ned.

Jag skulle vilja fråga Martin Kinnunen: Hur tänker Sverigedemokraterna här? Framför allt har jag två ganska viktiga frågor som jag till och med har skrivit upp här och som jag faktiskt vill ha svar på av Sverigedemokraterna.

När jag läser om Sverigedemokraternas politik blir jag väldigt konfunderad. Å ena sidan hör man Martin Kinnunen säga här att de brinner för miljöfrågor. De ska slåss för havet, och klimatet är en viktig fråga. Å andra sidan drar de ned katastrofmycket på dessa satsningar och vill egentligen förstöra det klimat vi har.

Jag vill fråga Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna om två saker. Jag vill verkligen att vi ska få klarhet i detta.

Den första frågan är: Står Sverigedemokraterna bakom Parisavtalet? Jag har nämligen väldigt svårt att tolka det av Sverigedemokraternas politik och de uttalanden man hör av Sverigedemokraterna. Står Sverigedemokraterna bakom Parisavtalet?

Den andra frågan är: Anser Sverigedemokraterna att klimatfrågan är vår tids ödesfråga, som vi andra gör? Tycker Sverigedemokraterna det? Är det vår tids ödesfråga?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

(Applåder)

Anf. 110 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Det är positivt att Magnus Manhammar läser Sverigedemokraternas budgetmotion. Jag är glad att det funkade med koden till slut.

"Katastrof!" Det var många hårda ord här. Jag tycker att vi kan tala lite om vad det är vi vill ändra på.

Det vi vill ändra på i vår budgetmotion är den förra rödgröna regeringens miljöpolitik, som överlever i övergångsbudgeten så som det fungerar.

Vad är det vi drar ned på? Jo, bland annat på skogspolitiken. Men det är för att den är kontraproduktiv. Den bidrar till att beslagta skog från svenska skogsbrukare, som i dag tar väl hand om sin skog. Den har klimatbonusar som går till att subventionera elbilar för de rikaste människorna och för företag som leasar ut bilarna och sedan tar tillbaka dem och säljer dem till Norge så att det blir det norska folket som får ta del av denna miljardsatsning. Den har klimatsatsningar ute i kommuner och landsting som bland annat går till klimatångestkurser.

Ja, det här slaktar vi. Vi vill slakta sådana ineffektiva satsningar, för vi behöver inga klimatångestkurser. Det är ingenting som räddar klimatet eller bidrar till att sänka CO2-utsläppen.

Vi står naturligtvis bakom Parisavtalet. Det har jag sagt många gånger här i kammaren. Ledamoten är ny i utskottet, så jag kan tydliggöra det för sakens skull.

Vi behöver en mer effektiv klimatpolitik. Vi kan inte tro att vi minskar utsläppen genom att blanda in sämre bränslen i våra biltankar. Det är det vi gör i dag - vi tankar palmolja och andra biodrivmedel som är sämre ur klimatnyttoperspektiv samtidigt som det kostar mer och minskar skatteintäkterna. Det är en dålig politik som vi måste dra ned på.

Anf. 111 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Tack för svaret, Martin Kinnunen! Jag är glad att jag fick ett svar, och jag är tacksam att Martin Kinnunen berättade lite om politiken och faktiskt svarade på en av mina frågor. Det uppskattas mycket.

Sverigedemokraterna står, enligt Martin Kinnunen här, bakom Parisavtalet. Det känns i så fall lovvärt, men det är lite synd att politiken som Sverigedemokraterna driver inte alls lever upp till det som vi behöver för att ens komma i närheten av de åtgärder som vi har sagt att vi ska göra enligt klimatavtalet som vi slöt i Paris.

Jag har sett tidigare att Martin Kinnunen tycker så här. Jag kollade i Aftonbladet, och där står det den 9 augusti i år att just Martin Kinnunen säger att Sverigedemokraterna står bakom Parisavtalet. Det kan kännas lite lustigt att se om man följer vad Sverigedemokraterna annars säger om klimatpolitiken.

Jag har med mig en utskrift från DN, där Åkesson berättar hur han ser på klimatpolitiken. Åkesson säger till DN att det är bättre om Sverige lämnar klimatavtalet. Det här sa han i Almedalen 2017. Det finns flera andra företrädare för Sverigedemokraterna som uttrycker sig väldigt negativt om klimatavtalet och som tycker att Parisavtalet inte verkar vara någon god idé. Är det något särskilt för Martin Kinnunen att han är för Parisavtalet medan Sverigedemokraterna inte är det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Om Sverigedemokraterna nu är för Parisavtalet, som Martin Kinnunen säger, varför har man inte en politik som på något sätt försöker göra att vi kan leva upp till de åtaganden som vi tagit på oss i klimatavtalet?

Det jag egentligen undrar är vad det är som gäller. Är det det som Martin Kinnunen säger eller det som Jimmie Åkesson säger?

Anf. 112 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Det som gäller är den politik vi företräder här i riksdagen. Man kan läsa olika citat i olika tidningar. Man kan fundera på hur det lät egentligen och om journalisten citerat korrekt. Det kan man göra.

Men vi kan tydliggöra saken genom att luta oss mot den följdmotion som vi hade när vi behandlade Parisavtalet, där det var tydligt att vi stod bakom avtalet men inte hur man gick till väga när man antog det eftersom man antog avtalet innan man förhandlade fram villkoren i EU.

Sverigedemokraterna står för en effektiv miljö och klimatpolitik. Det är därför vi har en miljardsatsning på klimatinvesteringar utomlands, på ny forskning och utveckling och på ny kärnkraft. Det är vad vi behöver. Problemet i världen att vi har så höga CO2-utsläpp, att vi bränner så mycket kol och olja, beror på att det inte finns ändamålsenlig teknik för att få fram ren energi.

Anf. 113 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Jag tycker att det är intressant att Sverigedemokraterna säger att de satsar på klimatet samtidigt som de vill skära ned miljö och klimatbudgeten med en tredjedel. Det talar sitt tydliga språk i fråga om vad Sverigedemokraterna verkligen vill med klimat och miljöfrågorna här i riksdagen.

Martin Kinnunen säger att Sverigedemokraterna är för Parisavtalet och till och med var det vid omröstningen här i riksdagen fast man hade någon typ av annan åsikt - det var inte tillräckligt berett, eller det var inte färdigt.

Vi kollar hur Sverigedemokraterna sedan röstade. Jag tycker att det är viktigt att inte föra väljarna bakom ljuset. Hur röstade Sverigedemokraterna här i kammaren? Jag har med mig röstningsresultatet. Alla partier röstade ja utom Sverigedemokraterna - 39 stycken nej. Här står det hur alla personer röstade. Här har vi till och med Martin Kinnunen. Det står tydligt att han röstade nej till klimatavtalet. Jag tycker att det är viktigt att svenska folket vet det.

Sverigedemokraternas klimatpolitik är inte vi, inte här, inte nu. Det är någon annan, någon annanstans, någon annan gång. Det är inte ansvarsfullt.

(Applåder)

Anf. 114 Mats Nordberg (SD)

Fru talman! Jag vill komplettera lite grann i fråga om skogsbruk och skydd av skog.

Jag vill också börja positivt. Sverige har tillsammans med Finland antagligen världens bästa skogsbruk. Vi har på hundra år kunnat öka skogsarealen och volymen växande virke och samtidigt avverkningsvolymerna och volymen av alltmer avancerade produkter som vi gör av skogen.

Inom skogen är vi tillsammans med Finland också ledande inom bioekonomi. Sveriges koldioxidutsläpp har minskat ända sedan 70-talet, som Hanna Westerén talade om. De har minskat från 70-talets tio ton per capita och år till dagens fyra ton per capita och år. De viktigaste skälen till detta är för det första utbyggnaden av kärnkraften runt 1980 och för det andra skogsindustrins arbete med att effektivt tillvarata energi från skogens produkter i alla led.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Nu handlar det om bioekonomi. Nu handlar det om att utveckla nya produkter i form av textilier, byggmaterial och bränslen. Dessa material ersätter andra som lett till mer koldioxidutsläpp än vi kommer att få från skogsprodukterna. Staten kan göra stor nytta genom att stödja sådan teknikutveckling, som sedan också kan spridas till andra länder och hjälpa till internationellt med koldioxidutsläppsminskningar och förbättrat klimat.

Samtidigt som vi gjort allt detta har vi varit duktiga på att bevara våra sällsynta arter. I motsats till i tropiska områden pågår inget utdöende i svenska skogar. Vår vardagshänsyn i skogsbruket har utvecklats länge nu och blivit allt bättre, liksom vår kunskap om vilka arter som är mest i behov av hänsyn.

Det finns tre huvudskäl till denna framgångssaga.

Ett skäl är att staten äger skog, men det gör också företag och enskilda. Denna mångfald av ägare bidrar till en mosaik av skogar med olika skötsel, vilket är bra för biologisk mångfald och ger oss större möjligheter att flexibelt möta förändringar i marknadens efterfrågan.

Ett annat skäl är engagerad skogsskötsel av privata ägare som vill lämna vidare en bättre skog till sina barn än de själva en gång ärvde.

Det tredje skälet är att vi sedan 1900-talets början har haft ett förtroendefullt samarbete mellan skogsägare och Skogsstyrelsens fältorganisation, där man försökt undervisa varandra och lösa problemen tillsammans. Den här funktionen är oerhört viktig och måste värnas. Den är en förklaring till den långsiktighet och stolthet som präglar svensk skogsskötsel.

I de flesta andra länder gör man skogsplaner för kanske tio år framåt. I Sverige jobbar vi med minst hundra år när vi planerar hur skogsresurserna ska handhas.

Fru talman! Staten har under föregående mandatperiod lagt mycket pengar på att snabbt öka arealerna formellt totalskyddad skog. Men mellan frivillighet och statliga ingripanden finns en viktig förtroendegräns som inte kan passeras utan allvarliga konsekvenser. Bara om vi här i kammaren hanterar den frågan ansvarsfullt kan skogsbruket fortsätta att vara en framgångssaga.

Det är sant som sagts av många här att vi i vårt budgetförslag vill sänka anslaget för Utgiftsområde 20 till 8 miljarder. Det ligger mitt emellan vad regeringen anslog för åren 2016 respektive 2017.

En stor skillnad är att vi vill ta bort anslag för nytt skydd av skog tills hela systemet har gåtts igenom.

I stället för en snabb ökning av arealer som är undandragna från ägarnas brukande vill vi lägga mer fokus på fortsatt utveckling av frivillig miljöhänsyn i skogsbruket. Vi vill att Skogsstyrelsen ska få tillbaka sin roll som uppmuntrande organisation, som betalar ut bidrag för naturvänligt brukande av speciellt ovanliga biotoper. Men Skogsstyrelsens viktiga funktion ska i första hand vara dialogen med skogsägarna.

Vi har också hört att 25-30 procent av Sveriges skogar redan i dag är undanhållna från skogsbruk. Vi tycker inte att den arealen behöver öka. Det kan behövas en fortsatt omfördelning, och detta ska vi jobba med tillsammans under lång tid framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Förutom att de arealer som är undanhållna ökar väldigt snabbt nu ökar tyvärr också arealerna i gråzonen mellan formellt skyddade och icke formellt skyddade. Markägare vägras tillstånd att avverka, men ersättningen släpar efter under den tid som utredningen av vad som ska ske med marken pågår.

En annan gråzon berör nyckelbiotoper. Staten har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att inventera fler nyckelbiotoper, trots att man vet att detta leder till att markägare varken kan avverka eller få ersättning. Det är ett cyniskt sätt att utnyttja ett missförhållande, där nyckelbiotoper och skogscertifiering leder till att markägare inte kan sälja sitt virke.

Därför vill vi nu sluta inventera nyckelbiotoper. Vi vill att staten ska bidra till att parterna kommer fram till en vettig lösning av den här knuten. När skog inte får eller kan avverkas ska ersättning utgå. Detta är inget litet problem. Nyckelbiotoperna uppgår redan till 470 000 hektar, vilket är en stor del jämfört med hur mycket gammal, slutavverkningsmogen skog vi har. Det är där nyckelbiotoperna finns.

Fru talman! Effektiv naturvård är inte maximal areal; det är maximal nytta av de insatser vi gör. Vi har redan hört en referens till Riksrevisionens kommentar om kvalitet kontra kvantitet.

Den brådska som verkar råda leder till märkliga beslut. LRF har påtalat fall där avverkning nekats eller begränsats med mycket tveksamma motiveringar. Olika lantbrukstidningar svämmar över av sådana fall. Många av dessa avverkningsstopp har blivit rättsfall.

Regeringen har - det ska sägas - före valet lyssnat på den här kritiken på ett par viktiga punkter. Artskyddsförordningen ska nu ses över. Den används i dag för att stoppa avverkningar, ibland på tveksamma grunder och utan reell naturvårdsnytta. Det kan röra sig om förekomst av vanliga arter som tjäder eller lavskrika.

Förvaltningslagen har nyligen omarbetats för att tydliggöra proportionalitetsprincipen. Den innebär att tjänstemän ska beakta att samhällsnyttan av en åtgärd ska överstiga skadan för den enskilde. Vi hoppas att detta ska bidra till bättre respekt för skogsägarnas arbete.

Tyvärr finns det också ändringar i negativ riktning. Kammarkollegiet har drivit ett fall till domstol, där man hävdar att stoppad avverkning inte ska ge ersättning eftersom skogsbruket inte räknas som pågående markanvändning. Det beror i sin tur på att det rör sig om lågproduktiva skogar med långa intervall mellan avverkningarna. Grundsituationen ska dock vara att skogsbruk i skog som inte är skyddad anses som pågående markanvändning.

I en utredning som regeringen beställt föreslås också att expropriering av viss mark ska kunna ske utan ersättning till markägaren.

Jag tror inte att dessa två historier kommer att leda till förändrad praxis. Jag är övertygad om att regeringen kommer att skydda äganderätten. Låt oss hoppas och se till att det verkligen blir så.

Fru talman! Vi vill ha ett stopp för ökade arealer formellt skyddad mark tills nuvarande situation klarats ut. Det är viktigt för att återskapa förtroendefull samverkan mellan skogsägare och myndigheter. Vi vill ha mer fokus på att stödja markägare i deras arbete med att åstadkomma vardagshänsyn i skogsbruket.

Miljövård handlar om att hitta den mest effektiva avvägningen mellan olika intressen: ekologi, ekonomi och landsbygdsbornas väl och ve. Avvägningen behöver återupprättas. Vi behöver en halvhalt. Vi är redo att diskutera lösningar med alla som så vill. Vi är redo att, som det nu verkar heta, ge aktivt stöd till goda förslag från alla som har sådana.

Anf. 115 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Mats Nordberg, det är bara någon månad sedan Världsnaturfonden lade fram sin Living Planet Report här i riksdagshuset. Man sa då bland annat att utrotningen av vilda djur måste upp på den politiska agendan. För att rädda naturen och vår framtid behövs kraftfulla politiska överenskommelser. Man uppmanade alla beslutsfattare i politiken att agera nu. I ett pressmeddelande samma dag sa man att anslagen för skydd och skötsel av natur borde öka till 4 miljarder per år.

Artutrotningen pågår som sagt runt om i världen, och för att skydda arter och viktiga livsmiljöer behövs satsningar. Men genom att kapa i naturskyddet drar man inte bara undan mattan för den biologiska mångfalden och människors möjlighet att komma ut i naturen. Man gör det dessutom svårare för de skogsägare som har värdefull natur på sina marker.

Vi menar från Miljöpartiets sida att det är viktigt med den svenska traditionen i naturvården och att arbeta både med skydd av värdefull natur och med naturvårdsåtgärder i skogsbruket. Vi menar att skogsägarna, precis som lantbrukarna, i större utsträckning än nu borde kunna få ersättning för det arbete man utför när det gäller naturvårdsinsatser.

Vi menar också att de lantbrukare som tar ett särskilt ansvar för naturvården ska kunna kombinera detta med god ekonomi för sin näringsverksamhet. Men, Mats Nordberg, då behövs de resurser som finns i statens budget för att man ska kunna ersätta skogsägarna.

Anf. 116 Mats Nordberg (SD)

Fru talman! Jag tror att jag kan skriva under på i stort sett alla dessa punkter. För det första: Ja, det pågår ett utdöende eller försvinnande av skogar i stora delar av världen, och ibland görs i det avseendet en olycklig sammankoppling med den svenska situationen.

När det gäller till exempel Nagoya talar man om att vi ska skydda mer skog. I den tropiska delen av världen handlar det verkligen om att se till att skogen blir kvar. Den tas bort och ersätts med till exempel oljepalmer, som vi alla vet. De arter som finns där har ofta levt på samma ställe i hundratals miljoner år, har utvecklats där och är endemiska.

I vårt fall är all skog skyddad såtillvida att vi har skydd för markanvändning; detta är svårt att ändra. Faktum är att skogsarealen ökar i Sverige. Den minskar inte alls som på Nya Guinea eller i Brasilien. Och mellan 25 och 30 procent av skogen är som sagt redan i dag undantagen från skogsbruk.

Det bästa sättet att hjälpa markägare att skydda natur är att låta dem sköta sin skog som de vill, men i dialog med Skogsstyrelsen. Naturligtvis vill vi också öka ansträngningarna för att hitta sätt att med EU-bidrag hjälpa dem att sköta sina marker för ökad naturvård.

Om man jämför de oerhört få, om ens några, arter som har försvunnit i skogsbruket med antalet arter som har försvunnit på jordbruksmark ser man att jordbruksmarken har ungefär tio gånger så många försvunna arter per arealenhet. Det är alltså där vi framför allt behöver göra insatser, gärna med EU-medel. Då gäller det till exempel att betesmarker med fler träd eller mindre betesgräs också ger EU-bidrag. Ersättningarna till bönder som kanske sköter marken lite mindre effektivt än med de modernaste metoderna men som bevarar arter behöver vara så höga att det faktiskt lönar sig för lantbrukarna att göra detta.

Anf. 117 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Det är ganska ofta man hör argumentet att vi får mer skog i Sverige. Faktum är att igenväxningen av Sverige ökar och de öppna landskapen försvinner, vilket gör att vi får mer skog. Detta är en av faktorerna, och det är olyckligt att välkomna den utvecklingen.

Mats Nordberg, du säger att du vill stoppa inventeringen av så kallade nyckelbiotoper. Att säga nej till nyckelbiotoper är att säga nej till ett kunskapsunderlag som kan vara väldigt värdefullt också för den enskilde skogsägaren. Att ta bort satsningarna på nyckelbiotoper, som ju ska gå till skogsägare, eller satsningarna på skydd, som ska gå till skogsägare med nyckelbiotoper, påverkar också de skogsägare som redan har inventerade marker i dag.

Det som är viktigt för skogsägarna är möjligheten att få ut ett merpris på marknaden för de produkter som är producerade med ett naturvårdsinriktat skogsbruk med FSC-märkning. Vill du stoppa FSC-märkningen?

Anf. 118 Mats Nordberg (SD)

Fru talman! Nej, vi är inte emot vare sig nyckelbiotopsinventering eller certifiering. Men det som har hänt är att det har blivit en knut här. När vi i Sverige startade detta med mikrobiotoper och certifieringssystem i mitten av 90-talet var nyckelbiotoper en mycket liten företeelse. Det rörde sig kanske om några tiotusental hektar. Nu har det blivit 470 000 hektar.

När man förhandlade om reglerna för certifiering trodde man inte att det skulle bli en stor sak, så man gick i reglerna för FSC med på dels att man ska göra frivilliga avsättningar om 5 procent, dels att företagen inte skulle köpa virke från nyckelbiotoper. Det skapade ett moment 22, där en markägare som inte är certifierad inte kan sälja virke från en nyckelbiotop. Och observera att nyckelbiotoper inte är en skyddsform, utan det handlar, som du säger, om en inventering. Men i och med att man inte får avverka dem och inte får ersättning för dem är det ett system som behöver reformeras. Därför vill vi att man sätter sig ned och pratar om detta och hittar en lösning. Får man inte avverka ska man ha ersättning. I dag är det inte så.

Anf. 119 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Klockan är 13.52 den 18 december 2018, med 409 PPM i atmosfären och mindre än 25 procent av landytan i naturligt tillstånd.

Nu står vi här och diskuterar, i efterhand, en budget som har lagt ramarna för framtiden. När M och KD inte hinner bereda och analysera följderna av sin ekonomiska politik känns det som om de i stället har valt att backa i tiden. Vi backar decennier bakåt i tiden, och mycket av det arbete som har gjorts för jämställdhet, medmänsklighet, kultur, miljö, klimat och natur är nu till stora delar raserat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag gick in i politiken mitt under en klimatkris och en artutrotning, i en människoskapad era som kallas för antropocen, där vi människor är den största drivande faktorn, för jag har insett att det varken är kunskapen, engagemanget eller medvetenheten som saknas, utan det är den politiska viljan. Det ser vi nu svart på vitt när Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna väljer att stryka miljön från agendan.

Det finns kanske någon som sitter och tittar och tänker: Det här har väl utvärderats och diskuterats? Då vill jag säga att svaret är: Nej, det har det inte. Naturvårdsverket förlorar omkring 40 procent av sitt totala anslag, och man fick reda på det först när beslutet redan var taget. Den gröna sektorn och landsbygden kommer att drabbas hårt, med fler än 1 500 förlorade jobb och uteblivna ersättningar på grund av denna ogenomtänkta budget.

Hur ska Sverige kunna agera förebild för andra länder när vi aktivt återinför fossilsubventioner för hundratals miljoner på bekostnad av framtida generationer? Hur ska vi kunna ge hopp till de människor som protesterar varje fredag utanför riksdagen för att politiker ska lyssna på forskarna och på riktigt ställa om och prioritera miljön?

I M:s och KD:s budget försvinner hälften av anslaget till värdefull natur. Det försvinner 750 miljoner kronor från den posten. I en tid då vi måste göra mycket mer väljer de att skära ned. Hur ska vi någonsin kunna nå upp till våra nationella och internationella mål om biologisk mångfald med dessa nedskärningar?

Fru talman! Vad vi ser nu är en budget som har klubbats igenom tack vare en pakt, som har gett den högerkonservativa skaran tillräcklig kraft att genomföra en total miljöslakt. Detta sker i en tid då vi förlorar arter i en rasande takt, innan ens pusslet är lagt!Men sista ordet är inte sagt. Jag ska göra allt i min makt för att förhindra detta kontrakt.Och, ja, det finns säkert de som säger tack för att ni sänkte deras skattoch att ni lägger er platt för den mäktiga eliten,men kom ihåg att den är rätt liten.Folket som drabbas av era nedskärningar kommer knappast att hylla era destruktiva gärningar.Det räcker inte att gynna de få procenten och leva på som om ingenting har hänt än.Sedan jag föddes har planeten värmts upp med en halv grad.Det här måste vi diskutera i Rosenbad.Vi politiker måste ta ett mycket större ansvarmedan det ännu finns någonting kvar.Mer än 935 arter har förlorats redan.Det vi måste göra nu kan inte vänta till sedan.Fru talman! Jag trodde nog att vi alla, oavsett parti kunde känna grundläggande empatiför den här planeten.Men nej, nu befinner jag mig mitt i smeten! Jag kan bara säga att jag djupt beklagaratt det finns politiker som inte bryr sig om miljön ens i dessa dagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

(Applåder)

Anf. 120 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Vi har nu lyssnat till de olika partiernas ståndpunkter när det gäller budgeten för miljö och naturvård. Att uppfattningarna går isär förvånar säkert ingen, men det finns faktiskt ett avsnitt i budgetbetänkandet som samtliga partier är överens om. Det gäller utskottets uppföljning av regeringens resultatredovisning. I år handlar det alltså om övergångsregeringens redovisning.

Som ordförande i miljö- och jordbruksutskottets grupp för uppföljning och utvärdering ska jag berätta lite om detta avsnitt, som säkert kan uppfattas som mycket tekniskt och kameralt. Men faktum är att det som redovisas är värdefull information som är tänkt att ligga till grund för vårt vidare beredningsarbete i utskottet. Att följa regeringens arbete är nämligen en uppgift som samtliga riksdagens utskott ska ägna sig åt, och det finns faktiskt inskrivet i både regeringsformen och budgetlagen.

Syftet är gott. Det handlar om att utskotten ska få information om i vad mån de åtgärder som man har beslutat att satsa på och på olika sätt ta sig an leder till avsedda resultat och huruvida de lagar som vi har beslutat om har fått avsedd effekt.

Miljö- och jordbruksutskottet har jobbat systematiskt med denna uppgift ända sedan 2007. På så sätt har de tillsammans med tjänstemän vid utskottets kansli och Regeringskansliet arbetat fram många bra indikatorer som gör att vi på ett bättre sätt kan följa utvecklingen.

Hur ser det då ut i dag? Som allmän information kan jag nämna att svensk miljöpolitik utgår från 16 miljökvalitetsmål och ett så kallat generationsmål som riksdagen har beslutat om. Målen är på så sätt styrande för allt miljöarbete som Sverige bedriver nationellt, inom EU och internationellt.

Generellt bedömer regeringen, tillsammans med ansvariga myndigheter - detta är något som även Elin Segerlind nämnde - att utvecklingen går åt rätt håll bara för två målområden. Det handlar om målen Frisk luft och Bara naturlig försurning. De menar vidare att utvecklingen är negativ för fem av målen och att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen av de resterande nio. Det är naturligtvis en anmärkningsvärd lägesrapport. Det indikerar också att det är av största vikt att utskottet fortsätter sitt systematiska arbete med de här frågorna.

I årets uppföljning har vi fokuserat på fyra av miljökvalitetsmålen. Det handlar om Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag.

Några av de iakttagelser som utskottet har gjort för dessa områden vill jag särskilt nämna. Det gäller bland annat den högaktuella klimatfrågan, där vi anser att regeringen också bör redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att minska växthusgasutsläppen utomlands. Jag tänker då på utsläpp som har uppstått till följd av svensk konsumtion.

Beträffande målet om ingen övergödning är utskottet bekymrat över utvecklingen, som visar små förutsättningar för infriande. När det gäller målet om giftfri miljö gläds vi däremot åt att Sverige arbetar aktivt inom EU, eftersom vi bedömer att just det internationella arbetet betyder mycket för att vi ska kunna infria förväntningarna om detta mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Slutligen, när det gäller målet för levande sjöar och vattendrag, saknar vi en analys som visar på de målkonflikter som kan uppstå mellan miljökvalitetsmålet i fråga och strandnära byggande. Vi förutsätter därför att kommande regering möter denna förfrågan och även agerar på det tillkännagivande som riksdagen har beslutat om då det gäller vattendirektivet. Överlag vill vi från utskottet på sikt se fler konsekvensanalyser som kan ge en större insikt om hur olika åtgärder kan påverka varandra och vilka målkonflikter som då kan uppstå.

Fru talman! Jag vill slutligen framföra ett tack till samtliga partirepresentanter i utvärderingsgruppen och till de tjänstemän som har bistått oss. Jag hoppas på ett fortsatt gott samarbete.

(Applåder)

Anf. 121 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag har slarvat med att anmäla mig, men jag hoppas att jag hinner med allt jag vill säga på fyra minuter.

Låt mig börja med det positiva. Det verkar vara en trend att vi ska inleda med det positiva som sker, och det finns mycket positivt som händer i Sverige. På Tekniska verken i Linköping produceras nu flytande biogas. Detta är superspännande inför framtida utmaningar med tunga transporter och att byta ut fossila energibärare i industrin. Runt om i Sverige har nästan 20 000 laddpunkter installerats bara de senaste tre åren. Parken Zoo i Eskilstuna tar nu till vara djurens bajs för att använda det som biokol - ett otroligt spännande projekt.

Alla dessa satsningar enskilt ger kanske inte otroligt mycket, men det är många bäckar små. Runt om i Sverige pågår ungefär 2 000 klimatprojekt som får stöd av Klimatklivet, som är regeringens stora investeringsprogram i klimatomställningen. Det motsvarar utsläppsminskningar på 1 570 000 ton koldioxid per år. Det är alltså många bäckar små som leder till en rejält positiv klimateffekt.

Nu har det nya konservativa blocket i svensk politik meddelat att det är slut på det roliga. De drar ned kraftigt på Klimatklivet, men de stannar inte där utan fortsätter med till exempel elcykelpremien, som har blivit någon form av symbol som den konservativa högern alltid pekar på när man vill skära i klimatpolitiken. Det är ironiskt eftersom elcykelpremien är en av de mest effektiva och träffsäkra satsningarna i regeringens budget. Den riktar sig direkt mot vanebilister som prompt kommer att använda sin dieselsuv eller mot gamla människor som kanske inte orkar cykla på en vanlig cykel. Det finns dokumenterat världen över att sådana satsningar har gett en tydlig klimateffekt.

Man kan, påstår vissa, invända att effektiviteten per satsad krona kan ifrågasättas. Jag brukar säga att det finns lögn, förbannad lögn och nationalekonomiska beräkningar som inte förstår sig på statsvetenskapliga insikter. Detta är ett sådant exempel, där man inte förstår att vi behöver satsa mer pengar. Det är helt uppenbart att man kanske ifrågasätter effektiviteten i några av satsningarna men inte inser att klimat- och miljöbudgeten fortfarande bara utgör ungefär 1 procent av den totala statsbudgeten. Att då säga att vi ska dra ned på den är jättemärkligt. Tvärtom borde man styra om pengarna, om det nu är detta man tycker är så viktigt.

Allmän miljö- och naturvård

Men man stannar inte vid att genomföra en drastisk klimatslakt eller neddragning i själva budgetanslagen, utan det man gör i praktiken är att gå över till vad som kan sägas vara en brun skatteväxling, det vill säga man sänker kraftigt skatter eller tar bort skatter på det som sabbar klimatet. I en tid då vi vet att vi kommer att behöva göra mer på alla punkter för att få ned utsläppen tar man bort det enda sätt vi har att reglera utsläppen från flyget. Man drar kraftigt ned på skatten på att släppa ut fossilt.

Budgeten är spiken i kistan på den myt som finns om att det inte skulle finnas skillnader i klimatpolitiken i Sverige. Tvärtom är skillnaderna drastiska. Det rör sig om gigantiska nedskärningar och en negativ skatteväxling där det helt enkelt blir billigare att släppa ut koldioxid.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Näringsliv