Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anf. 56 Marlene Burwick (S)

Fru talman! Tillsammans med resten av världen kämpar Sverige sedan mer än ett och ett halvt år mot covid-19-pandemin. Läget är fortfarande osäkert, men ekonomin återhämtar sig snabbt, fler kommer åter i arbete och nya möjligheter att lösa samhällsproblem skapas.

Den gröna återstarten av svensk ekonomi fortsätter med den här budgeten. Satsningarna ska ta Sverige framåt efter pandemin, samtidigt som vi bygger ett grönare och mer hållbart samhälle.

Klimatförändringarna är vår tids största hot mot mänskligheten och de globala ekosystemen. Världen och Sverige är i stort behov av åtgärder för att hantera bränder, stormar, torka och skyfall som beror på klimatförändringar och som utsätter både människor och ekosystem för stora skador.

Vi socialdemokrater är redo och villiga att ta oss an uppgiften att klara klimatkrisen och begränsa uppvärmningen till 1,5 grader enligt Parisavtalet. Det finns fortfarande tid att vända utvecklingen.

Regeringens budgetproposition innehåller kraftfulla åtgärder för att minska klimatutsläppen och främja omställningen till ett fossilfritt välfärdssamhälle. Alla relevanta politikområden behöver integreras i klimatfrågan och ta hänsyn till de skilda förutsättningar som råder för människor och företag i olika delar av landet. Om vi jobbar tillsammans kan vi klara klimatutmaningarna samtidigt som vi kan ge möjligheter till nya jobb och värna vår välfärd.

Fru talman! Industrin står i dag för en dryg tredjedel av utsläppen i Sverige. Att minska dessa utsläpp är avgörande för att nå klimatmålen. Samtidigt är industrin också en central del när det gäller att minska utsläppen genom att ta fram nya lösningar och innovationer. För att främja en sådan utveckling vill regeringen stärka satsningen på Industriklivet.

Näringslivets vilja att satsa på klimatomställningen är stor. Bland annat har Industriklivet bidragit till utveckling av fossilfritt stål och framställning av grön vätgas. Utöver att främja klimatomställningen inom industrin bidrar satsningen också till att stärka svensk export och Sveriges konkurrenskraft.

Viktigt för att klara klimatomställningen är också att vi fortsätter utveckla nya tekniker som möjliggör negativa utsläpp. Därför inför regeringen ett driftsstöd för avskiljning, infångning och lagring av biogen koldioxid, bio-CCS, genom att använda så kallade omvända auktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Det sker som sagt en grön industrivåg i Sverige. Men allt fler identifierar kompetensbrist som den stora utmaningen för industrins fortsatta klimatomställning. Efterfrågan väntas öka på bland annat tekniker, servicepersonal och ingenjörer för batterifabriker, vätgasanläggningar, nya fossilfria produktionsmetoder och förnybar elproduktion. Regeringen föreslår därför ett nytt statligt finansierat kompetenslyft för klimatet som ska främja näringslivets klimatomställning och omställningen till en cirkulär ekonomi.

Fru talman! Klimatklivet är klimatpolitik i praktiken. Det är ett stöd till lokala och regionala klimatinvesteringar. Med det har cirka 3 600 projekt beviljats stöd och över 65 000 laddpunkter kommit på plats, och hundratals företagsdrömmar om grön omställning har kunnat förverkligas. Nu förstärker vi stödet så att utsläppen kan minska snabbare och laddinfrastrukturen fortsätta byggas ut.

Biogas är också ett viktigt verktyg för klimatomställningen. Biogas görs från restprodukter och avfall och spelar en viktig roll i omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi i Sverige. För att öka produktionen av biogas föreslår regeringen ett biogasstöd på 500 miljoner kronor.

Fru talman! Den biologiska mångfalden minskar globalt, ekosystemtjänsterna försämras och 1 miljon arter riskerar att utrotas från jordens yta. Det behövs insatser för att formellt skydda värdefulla naturområden.

Enligt oss socialdemokrater behövs i Sverige både brukande och skydd av skog. Den skyddade skogen ska vara väl utvald och finnas i hela landet. Det är av stor vikt att vi har en hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Nationellt behöver vi ett mångsidigt brukande som bidrar till att stärka skogarnas motståndskraft mot skadedjur, svamp, storm och torka. Och vi behöver tillväxt för att skapa och upprätthålla höga naturvärden och biobaserade produkter och tjänster.

Regeringen har föreslagit en stor satsning på skydd av värdefull natur. I detta ingår också en möjlighet till ersättning till markägare för skydd av skog.

Därför är det beklagligt att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gör en omfattande neddragning av anslaget för skydd av värdefull natur. Effekten blir att myndigheterna måste prioritera fjällskogen, eftersom den har ett särskilt skydd. Det innebär att skydd i andra delar av landet blir åsidosatt, och det skadar den biologiska mångfalden vid kuster och i skärgårdar. Det blir mindre stadsnära skydd och mindre skydd av ädellövskog.

Det minskade anslaget innebär även att markägares möjligheter till ersättning för skydd av skog avsevärt försämras. Det minskade anslaget riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Fru talman! Vi socialdemokrater tror på en aktiv miljö- och klimatpolitik för framtidens gröna jobb, för omställning i hela landet och för en trygg välfärd. I ett fossilfritt välfärdsland ska alla - oavsett vem man är och var man bor - kunna leva, utvecklas och förverkliga sina drömmar. Det är den socialdemokratiska visionen om det gröna folkhemmet.

Avslutningsvis yrkar jag under punkt 1 bifall till reservationen. Under punkt 2 hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

Anf. 57 Magnus Ek (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ett intressant anförande. Det är många saker i anförandet som jag är glad över och som finns med i Socialdemokraternas budgetförslag, även om det inte är det som i helt oförändrad form har gått igenom i riksdagen. Till exempel är satsningarna på bio-CCS något som har varit viktigt för Centerpartiet, och vi noterar med glädje att de finns kvar.

Det är fint att vissa saker överlever januariavtalet. Även om det har slutat verka är det roligt att se att nyttan som vi gjorde tillsammans där fortsätter även framåt i tiden.

Jag ska ta upp ett något komplicerat och impopulärt ämne i min replik. Det rör just budgeten för skydd av värdefull natur. Jag känner inte på något sätt att jag behöver försvara andra partiers budgetförslag där. Men jag noterar att anslaget för skydd av värdefull natur ökar i alla budgetförslag i år liksom det ökade tidigare år när vi tillsammans förhandlade om en budget.

Den fråga som jag har till Marlene Burwick är: Varför är det så angeläget att just detta anslag inte bara bibehålls på samma nivå utan utökas? Det råder inte brist på angelägna miljöåtgärder att vidta. Vi vet att vi skulle behöva ha en mer offensiv politik vad gäller cirkulär ekonomi och vad gäller övriga insatser för biologisk mångfald, till exempel åtgärderna för att bevara värdefull natur som vi i Centerpartiet har med i vår budgetmotion.

Detta är nog de flesta inte med på. Men det är två olika budgetposter. Det är primärt den som handlar om att införskaffa ny mark och avsätta mer mark för formellt skydd. Men det är ganska mycket mindre pengar till det som handlar om att faktiskt ta till vara det som redan är skyddat och se till att de värden som fanns där från början inte försvinner, vilket tyvärr är en situation som vi har runt om i landet.

Detta är jag alltså genuint intresserad av. Varför är det så viktigt att denna post, i stället för andra åtgärder, inte bara bibehålls utan utökas?

Anf. 58 Marlene Burwick (S)

Fru talman! Jag tackar Magnus Ek för frågan. Det är självklart att väldigt många av de frågor som vi har förhandlat många timmar om när det gäller januariavtalet finns kvar. Januariavtalet innehöll nämligen så mycket bra klimat- och miljöpolitik. Regeringen kommer under våren bland annat att komma med en handlingsplan för plast, som jag vet att ledamoten är djupt engagerad i.

Det är alltså klart att regeringen kommer att leverera väldigt många åtgärder inom detta område, och det finns också med i budgeten.

Men när det gäller detta område har det varit väldigt omfattande diskussioner mellan olika partier för att ta fram en proposition om skogen. Och det är klart att det finns många olika ingångar i detta.

Från Socialdemokraternas sida tycker vi att det är otroligt viktigt att vi kan balansera skogspolitiken i fråga om både skydd och brukande. Vår ingång har varit att vi behöver se till att vi har tillgång till skydd av skog i hela landet. Det finns ett stort behov av det. Vi har haft många diskussioner i denna kammare också om ersättning till skogsägare. Då har många andra partier haft ett ganska högt tonläge i denna fråga. Då behöver det också finnas resurser för att klara av den politiken. Och det var det som regeringen ville göra men som nu inte finns med i denna budget. Det är klart att de 2 miljarder som budgeten sänks med kommer att göra en väldigt stor skillnad på detta område. Det tror jag att ledamoten själv inser.

Anf. 59 Magnus Ek (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Återigen är det väldigt glädjande att de goda delarna i januariavtalet fortsätter. En av dem är just att utredningen om att stärka äganderätten i skogen och att se till att vi långsiktigt stärker förutsättningarna för svenskt skogsbruk realiseras. Jag hoppas verkligen att vi får se att vi har brett stöd för detta i kammaren. Men det är en annan sak än den budgetpost som vi diskuterar just nu. Det är två olika frågor.

Jag ifrågasätter inte att vi har ett skydd av värdefull natur. Och jag ifrågasätter inte att en del av detta skydd är formellt även om jag hoppas att de frivilliga avsättningarna blir norm, precis som sägs i skogspropositionen, och att den delen uppvärderas.

Men frågan kvarstår: Varför är det så viktigt att utvidga just detta? Det är klart att de som får sin mark exproprierad och de vars privata mark blir naturreservat ska ha ersättning för det. Men detta är också kommunicerande kärl.

Vi kan också säga: Det är kanske inte mer formellt skydd som är det allra viktigaste. Och det är inte fler naturreservat som är det allra viktigaste. Lika viktigt är det med andra miljöåtgärder och att vi skyddar det som vi redan har avsatt.

Anf. 60 Marlene Burwick (S)

Fru talman! När det gäller det sistnämnda håller vi socialdemokrater helt med. Det är klart att vi kommer att arbeta på det sättet.

Om vi lägger fram en viktig proposition i Sveriges riksdag är det också kopplat till att man har en finansiering för att kunna klara av denna proposition. Jag hoppas verkligen att vi kommer att ha bra diskussioner om denna proposition här. Men vi behöver också, som sagt, se att den har finansiering.

Nu kommer vi att ha en annan budget som gäller på detta område. Jag hoppas därför att Centerpartiet kommer att hjälpa till för att vi verkligen ska kunna fatta kloka beslut på detta område.

Anf. 61 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Jag tackar Marlene Burwick för hennes anförande.

Även jag tänkte uppehålla mig några minuter vid skogsfrågan. Jag kan börja med att konstatera att det är ganska hårda ord från Socialdemokraterna, vilket är lite märkligt. Det nämndes pengar för ersättning vid nekad avverkning av fjällnära skog. Där föreslår Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna exakt samma anslagsnivå som regeringen föreslog i sin budgetproposition.

Vi kan också konstatera att det finns mer pengar i årets budget jämfört med föregående års budget för ytterligare skydd av värdefull natur, precis som Naturvårdsverket hade önskat i sitt budgetunderlag.

Vad vi säger nej till är de 2 miljarder som regeringen lite oklart har lagt in i sin budgetproposition men som vi ändå får anta syftar till att tvångsöverta en väldigt stor areal mark från alla våra svenska skogsägare, inte minst i den fjällnära skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Då har jag en fråga till Socialdemokraterna. Hur mycket skog anser Socialdemokraterna ska undantas från produktion? Hur ska vi i så fall få fram all den bioråvara som vi vill ha fram för att kunna bygga hus i trä, göra kläder av träfiber och köra bil på restprodukter från skogen? Hur ska vi få fram all denna råvara om vi ska minska vår skogsproduktion?

Frågan blir ju om det yttersta målet är att minska skogsproduktionen i Sverige. Någon annan slutsats kan man nämligen inte dra om vi ska fortsätta undanta mark från produktion i den takt som Socialdemokraterna verkar vilja se framåt.

Anf. 62 Marlene Burwick (S)

Fru talman! Tack för frågan, Jessica Rosencrantz!

Det är som om ledamoten inte lyssnade på mitt anförande. Det jag sa var att det enligt oss socialdemokrater behövs både brukande och skydd av skog i Sverige - både brukande och skydd. Jag pratade också om vikten av en tillväxt för att skapa och upprätthålla såväl höga naturvärden som biobaserade produkter och tjänster.

Det är just den här dubbla sidan i skogspolitiken som det är så viktigt att vi kan stå för i Sveriges riksdag. Vi behöver ha ett hållbart skogsbruk. Vi socialdemokrater ser självklart skogen och biobaserade produkter som en viktig del av klimatomställningen. Det är helt självklart för oss. Men eftersom skogen också är en viktig kolsänka ser vi även vikten av att ha skydd av natur.

Min fråga tillbaka blir därför: Vill Moderaterna över huvud taget skydda skog i hela landet, eller är det enbart fjällnära skog som Moderaterna vill skydda? Och hur ser Moderaterna på den sida av skogspolitiken som också är viktig, det vill säga att vi måste kunna både bruka skogen hållbart och skydda skogen?

Anf. 63 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Jag tackar Marlene Burwick för svaret, även om jag inte uppfattade att det var ett särskilt konkret svar.

Låt mig konstatera att vi kan vara överens om att vi självklart måste bruka men även skydda en hel del värdefulla områden. Det är därför, kan vi konstatera, som mellan en fjärdedel och en tredjedel av all skogsmark - lite beroende på hur man räknar - redan i dag är undantagen från produktion i Sverige. Det är alltså inte så att Sverige i jämförelse med andra länder ligger efter när det gäller att skydda natur.

Vi ska skydda natur, men det måste också finnas gränser om vi samtidigt värnar en bioekonomi. Om vi ska tränga ut fossila alternativ med hjälp av skogsprodukter kan vi inte skydda hur mycket mark som helst; snarare behöver vi ha en tilltro till våra 300 000 privata skogsägare, som varje dag lyckas kombinera produktion med naturhänsyn - och har gjort så i generationer.

Min fråga tillbaka är därför: Vill ni minska skogsproduktionen i Sverige, Marlene Burwick? Är det Socialdemokraternas politik? Då är det nämligen bra att säga det. Hur mycket areal vill ni undanta från produktion? Är det en yta motsvarande till exempel hela Västmanland, som Skogsutredningen föreslog?

Anf. 64 Marlene Burwick (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Nej, vi vill inte minska skogsproduktionen.

En grundläggande del av vår socialdemokratiska skogspolitik är skogsbrukets sektorsansvar och skogsägarnas frihet under ansvar. Vi har också sett till att äganderätten till skog stärks och värnas, och för oss är det även viktigt att se till att det finns tillräckliga resurser för ersättning till markägare. Det är en otroligt viktig del i den samlade skogspolitik som vi står för.

Anf. 65 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Tack för anförandet, Marlene Burwick!

Jag noterade att Marlene Burwick tog upp det gröna folkhemmet. Det är någonting som Göran Persson talade om på sin tid, och jag tycker att det är ett sympatiskt uttryck. Det understryker ju på något sätt att vi ska ha stora, gröna ambitioner på miljöområdet men att vi även ska ha rättvisa.

Innan Socialdemokraterna hamnade i regeringsställning deklarerade man genom nuvarande statsminister Magdalena Andersson att det redan var för dyrt att tanka. Några skattehöjningar skulle det inte bli. Vi vet hur det gick: Det blev skattehöjning på skattehöjning - och sedan kom reduktionsplikten, som nu ökar priset på till exempel diesel med mellan en halv och en hel krona varje år.

Detta drabbar hela samhället, och naturligtvis drabbar det företagare och människor på landsbygden. Framför allt drabbar det människor i lantbruket. Vad är Socialdemokraternas budskap till dessa människor och näringsidkare? Ska världens dyraste diesel bli ännu dyrare? Är det kompatibelt med det gröna folkhemmet, eller är man kanske beredd att se över reduktionsnivåerna nu när nästa kontrollstation närmar sig?

Anf. 66 Marlene Burwick (S)

Fru talman! Tack för frågan, Martin Kinnunen!

För oss socialdemokrater är klimatfrågan den absolut största ödesfrågan, och vi vet att utsläppen från trafiksektorn står för ungefär en tredjedel av utsläppen. Vi måste göra allt vi kan för att minska de utsläppen, och det gör vi på olika sätt. Det är klart att elektrifieringen är en väldigt viktig del, men det handlar också om att kunna ställa om tanken på alla de miljontals bilar som i dag finns i Sverige och som behöver vara med och ställa om.

Därför är reduktionsplikten väldigt viktig, och jag är glad att det finns en bred enighet i Sveriges riksdag kring den. Med de signaler vi sänder till industrin och näringslivet betyder det en ökad produktion av biobränslen i Sverige, vilket förstås också är viktigt ur ett prisperspektiv.

Vill man klara av klimatomställningen - och vill man även se till att hela Sverige är med i den klimatomställningen - behöver man se till att vi kan genomföra reduktionsplikten på ett bra sätt och skicka de signaler till näringslivet som betyder att produktionen ökas och att vi därmed får ett ökat utbud av biobränsle. Det leder på sikt till lägre kostnader.

Anf. 67 Martin Kinnunen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Det låter ju bra att vi ska öka utbudet så att priset minskar. Men nu har Socialdemokraterna suttit vid makten i snart åtta år, och vi ser att andelen importerade biobränslen är densamma. Produktionen i Sverige har visserligen ökat något, men efterfrågan ökar betydligt mer.

Efterfrågan kommer också att öka ännu mer framöver. Det finns ingen realistisk plan för hur vi ska kunna bli i närheten av självförsörjande, utan vad vi ser är ju årliga prisökningar. Det kommer inte att kunna åtgärdas med fler satsningar i Sverige, utan efterfrågebalansen i Europa ser ut på detta sätt: Vi ser varje år prisökningar för dieseln med omkring 75 öre. Är det en rättvis politik där vi får med oss alla? Är detta det gröna folkhemmet - att vi ska ha världens dyraste diesel i Sverige?

Anf. 68 Marlene Burwick (S)

Fru talman! När det handlar om omställningen behöver vi som sagt se till att vi har möjlighet att ställa om hela transportsektorn. Vi vet som sagt att elektrifieringen är på bred frammarsch, men det kommer att ta tid innan vi har ställt om hela transportsektorn. Vi behöver även andra verktyg för att klara av det.

Jag har en fråga tillbaka till Sverigedemokraterna, som ändå talar om att man vill se ett grönt folkhem. Det är ju helt omöjligt att klara av det om man inte ser till att hela Sverige kan vara med i omställningen och om man inte kan se till att det finns tillgång till biodrivmedel så att alla kan vara med och ställa om. Det är det Sverigedemokraterna förvägrar det svenska folket.

Anf. 69 Magnus Ek (C)

Fru talman! Det här är inte bara en debatt om miljöbudgeten, utan det är också den årliga påminnelsen till mig och mina kollegor här i riksdagens kammare om att vi gör för lite för att uppnå våra klimat- och miljömål.

När vi tittar på etappmålen i resultatredovisningen kan vi se att vi bedömer att vi når fyra av målen. Det är fyra mål där vi inte kan lämna någon bedömning, det vill säga att vi inte kan säga om vi når dem eller inte. Resterande mål uppnås inte.

Varje år under den här mandatperioden som jag har stått i kammaren under denna debatt har jag påmint om att detta är mål som skulle vara uppnådda innan min generation behövde börja ta tag i dem. Det har vi inte klarat av. Jag tror att det är bra att vi får den årliga påminnelsen om att vi, även om det finns mycket att vara stolt över när det gäller svensk miljö- och klimatpolitik, inte är där vi själva i decennier har sagt att vi vill vara.

Det kommer att krävas fler insatser, det kommer att krävas större insatser och det kommer att krävas smartare insatser för att vi ska klara av att nå våra mål. Det är inte politiken ensam som löser det här, men politiken har en oerhört viktig faciliterande roll och en oerhört viktig roll som katalysator för att det svenska miljö- och klimatarbetet ska bli just mer effektivt och mer framgångsrikt. Den påminnelsen vill jag ge kollegorna i kammaren även i år.

Fru talman! Det här är dock inte bara skäl att vara modfälld. Vi ska inte gräva ned oss i sanden, konstatera att slaget är förlorat, ge upp, gå hem, ta jul och glömma bort det här, utan det här kan också ses som en uppmaning till oss att faktiskt göra lite mer och att inse att alla de enkla segrarna inte är vunna än. Det finns fortfarande relativt små insatser som skulle kunna göra stor miljönytta om vi från politikens håll vågar göra dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi har fortfarande ett jobb som kan göras för att hitta de här effektiva åtgärderna som faktiskt innebär en omställning av samhället men också minskar samhällets påverkan på ekosystemen, den biologiska mångfalden och den svenska naturen. Det finns fortfarande enkla segrar kvar att vinna.

Det är just en del av de här segrarna som jag skulle vilja ta upp. För visst handlar det här om en samhällsomställning - en omställning av hela vår ekonomi och av hur vi ser på naturen, på kretsloppen och på vårt förhållande till dem. Men det handlar också om att göra en del smarta saker som vi borde kunna ha en bred politisk enighet om.

Ett exempel är cirkulärekonomiområdet, som jag är tacksam för att vi fick Sveriges första strategi för. Där radar vi upp ett antal områden där man skulle kunna göra ganska mycket med ganska små politiska insatser. Det handlar om att vända på avfallstrappan och skruva om den till ett mer cirkulärt tänkande. Det kommer att krävas att vi ser över en del lagstiftning, men grunden för den svenska miljöpolitiken måste vara att gå från ett 1900-talstänkande där vi ska få bort, gräva ned eller bränna upp avfall till att faktiskt se på detta som de resurser det innebär - att kolla på kvalitet snarare än ursprung och att riva bort de hinder som de aktörer möter som vill bygga en mer cirkulär ekonomi. Det finns en hel del att göra där, och politiken har en avgörande roll.

Det handlar om att se på de allra mest kritiska råmaterialen, de som är allra viktigast för att vår ekonomi ska fungera och som vi är allra mest beroende av men som vi också har väldigt lite utvinning eller produktion av i Sverige och Europa, vilket gör att vi är beroende av import av dem, inte sällan från diktaturer och skurkstater eller i bästa fall från länder där arbetsvillkoren är så dåliga att vi nog helst inte vill tänka på hur till exempel våra kritiska jordartsmetaller utvinns.

Här kan vi göra ganska mycket för att öka återvinningen som i dag, till exempel för en del av jordartsmetallerna, är runt 1 procent. Med ganska små insatser skulle vi kunna få upp den återvinningen, vilket gör oss mindre beroende av stater vi inte vill vara beroende av, minskar vår påverkan på klimatet och dessutom ökar den sociala hållbarheten. Det är ett ypperligt exempel på att de olika dimensionerna av hållbarhet - social, ekonomisk och ekologisk - hänger ihop.

Vi har gjort en hel del under den här mandatperioden - Centerpartiet i samarbete med Liberalerna och regeringen - för att öka satsningarna på våtmarker. Det är ett annat exempel på en ganska liten åtgärd där relativt små summor pengar i en statsbudget räcker långt för att öka den biologiska mångfalden, stärka samhällets krisberedskap och minska vår övergödning.

Från Centerpartiets sida skulle vi gärna vilja se att de satsningarna permanentas men också att LEVA-samordnarna, som gör ett fantastiskt arbete med att knyta ihop pengarna med de markägare som faktiskt ska göra insatserna, får fortsätta göra sitt viktiga arbete. Det är ännu ett bra exempel på en väldigt liten åtgärd som skulle göra en enorm nytta för våra miljömål och för det svenska samhället som helhet.

Fru talman! Jag skulle kunna fortsätta rabbla upp förslag, men åtta minuter är trots allt bara åtta minuter. Ni märker den allmänna trenden. För Centerpartiets del handlar det här om att se möjligheterna, fokusera på det där vi kan göra mest nytta men också våga prioritera resurser dit där de gör mest nytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi har också gjort en del annorlunda prioriteringar än vad regeringen har gjort i sin budgetproposition som sedan förändrades av högerpartierna och vann gehör här i kammaren. Till exempel tycker vi att det inte är just anslaget till skydd av natur som ska öka, utan vi ökar i stället budgetposterna för de åtgärder som ibland annat de här skyddade områdena syftar till att bibehålla naturvärdena som från början var anledningen till att områdena skyddades.

Fru talman! Vi måste börja göra upp med tanken om att det är statliga myndigheter som kan se var vi gör de bästa insatserna för den biologiska mångfalden i Sverige och för ekosystemen. Och vi måste inse att de inte alltid har resurserna eller kunnandet för att göra det.

I en motion som vi kommer att behandla senare under riksdagsåret har vi motionerat om att man ska avsluta experimentet med att inventera grön infrastruktur. Det är ett tydligt exempel på när man har haft en övertro på vad staten och statliga myndigheter kan göra. Man har dragit igång ett projekt där man försöker definiera det som är allra viktigast. Men i kartmaterialet ute hos länsstyrelserna visar det sig att en majoritet av länens markareal ritas in som på något vis värdefull för den biologiska mångfalden. Om allt är skyddsvärt, fru talman, är ingenting skyddsvärt.

Det här är ändå inte det stora problemet. Det stora problemet är att när man går ut i landskapet och kollar på vad som är inritat stämmer inte kartan med verkligheten.

Fru talman! Jag fick aldrig göra lumpen, och framför allt inte under kalla kriget, men jag har förstått att inriktningen att det är kartan man ska gå på även om kartan inte stämmer med verkligheten kanske inte alltid är klok, allra minst från politikens sida. Det här är ett typexempel på att även om vi skulle vilja det har staten inte kunnandet, resurserna eller möjligheten att tala om för markägare var det riktigt värdefulla finns. Det kommer alltid den som brukar marken att veta bättre.

Fru talman! Det viktiga för politiken är att vi ser till att de faktiskt är med på spåret, som de flesta vill vara, när det gäller att bygga mer av biologisk mångfald och inte mindre. Det är utgångspunkten för de flesta av Sveriges bönder, snart sagt alla, vågar jag säga. Det måste politiken också inse.

Jag har knappt hunnit med att tala om klimat, fru talman, men jag tror att det kommer att göras här i kammaren i dag. Låt mig bara säga avslutande att det är ödesfrågan som binder ihop alla de andra. Det är den stora utmaningen som vi har att lösa, och det är en förutsättning för att vi ska kunna lösa de andra miljö- och klimatfrågorna. Men resursfrågan, som jag har talat om, är också en aspekt av att lösa klimatutmaningen som vi alltför ofta tappar bort. Det vill Centerpartiet lyfta tillbaka in på kartan.

(Applåder)

Anf. 70 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Ganska mycket av det som Magnus Ek pratade om i sitt anförande kan jag skriva under på. Men frågan är hur det förhåller sig i verkligheten med det som han nämnde. Jag tittade på de områden där Centerpartiet vill skära ned i miljöbudgeten, och det är många av de områden som Magnus Ek själv valde att lyfta i sitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är miljöövervakning och miljöforskning. Kemikalieinspektionen får mindre pengar i Centerpartiets budget. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut får en neddragning i Centerpartiets budget, liksom naturligtvis skyddet av värdefull natur, vilket vi har konstaterat sedan innan. Detsamma gäller Havs- och vattenmyndigheten och så vidare.

På väldigt många områden som Magnus Ek pratade om går hans eget parti fram med ganska drastiska nedskärningar. Jag tycker att det är märkligt att Magnus Ek pratade om just de frågorna och skulle vilja veta varför.

Anf. 71 Magnus Ek (C)

Fru talman! Ledamoten Tovatt står här och pratar med allvarlig ton om hur vi slaktar en radda med poster i miljöbudgeten under utgiftsområde 20. Det blir lite konstigt, fru talman, för jag är säker på att ledamoten Lorentz Tovatt vet att på de allra flesta av de här punkterna, alla utom en som jag nämnde och som jag kommer tillbaka till, är det felräkningspengar som vi har dragit ned. Det handlar om att det finns vissa åtgärder som vi inte är överens om.

Till exempel vad gäller HaV är det helt enkelt uppdrag som vi inte tycker att myndigheten ska få, och då drar vi ned där och lägger de pengarna någon annanstans. Det är ingenting som på något vis skadar vare sig Sveriges klimat- eller miljöpolitiska arbete. Tvärtom drar vi upp, vilket Lorentz inte nämnde, det som jag tog upp här, alltså framför allt det som ligger för att ta hand om, vårda och bevara det som redan är avsatt som formellt skydd.

Det är ett faktiskt problem att vi bildar naturreservat fast det inte finns skötselplaner och finansieringsplaner färdiga. Vi sätter det i ett formellt skydd men tar inte ansvar för att naturreservaten ska fortsätta skyddas och för att miljövärdena inte att ska degraderas, skadas eller försvinna.

Jag är uppvuxen på en gård där man har ett generationsperspektiv på hur man sköter mark. Man måste alltid tänka åtminstone 80 år framåt. För mig är det hål i huvudet att avsätta mark som vi inte är beredda att sköta och vi inte kan förklara vad som ska skötas, hur det ska skötas och hur det ska finansieras. Kunskapen om det behöver ökas innan vi skyddar mer.

När det sedan gäller det som vi faktiskt skär ned på handlar det just om skydd av värdefull skog. Framför allt vill vi minska takten på de formella avsättningarna, och det av ett par olika skäl. Dels måste vi prioritera skötseln, dels är vi inte övertygade om att det är i det formella skyddet vi hittar det mest effektiva miljöpolitiska arbetet, som snarare ligger i frivilliga avsättningar, dels är det en hel del som är undantagen produktion, som vi har varit inne på många gånger tidigare.

Fru talman! Ledamoten Lorentz Tovatt har inte skäl att vara så bekymrad och dyster som han är när han kollar på Centerpartiets budgetmotion.

Anf. 72 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag tackar Magnus Ek för svaren.

Det blev enkelt för Magnus Ek att bara fokusera på skydd av värdefull natur. Jag och Magnus Ek drar helt olika slutsatser vad gäller hur man ska skydda värdefull natur, vilket är känt sedan länge. Vi tycker att man ska skydda på riktigt. Det ska finnas kontroll och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Magnus Ek valde att inte svara på frågorna om de områden där man gör nedskärningar, och jag räknade inte ens upp alla. Man skär ned med 100 miljoner på kompetenslyft för klimatomställningen, och nu när den tunga industrin ställer om är behovet av mer kompetens inom området centralt. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande får också nedskärningar.

Det är alltså rejäla nedskärningar på punkt efter punkt, inte bara på skydd av värdefull natur, så frågan kvarstår.

Anf. 73 Magnus Ek (C)

Fru talman! Jag tror att den som läser protokollet i morgon eller om 50 eller 100 år kommer att se att jag nog svarade på ledamotens fråga.

Jag skulle kunna vända på det hela. Vi lägger 1 miljard till lantbruket, där en hel del handlar om att just kunna bruka marken på ett hållbart sätt. Varför gör inte regeringen det? Det är ju 1 miljard som behövs både för konkurrenskraften och för att vi ska ha ett hållbart jordbruk som skapar biologisk mångfald i odlingslandskapet.

Man kan vrida och vända på detta. Jag vet varför vi gör våra prioriteringar, och jag svara på var och en, dock inte på en minut. Men det är inget problem.

Frågan tillbaka, som Lorentz Tovatt gärna får svara på i sitt anförande senare, är precis den jag ställde till Marlene Burwick: Varför måste vi år efter år blåsa upp just budgetposten Skydd av värdefull natur mer än något annat? För mig börjar det se ut som att vi inte riktigt vet var vi ska göra av pengarna. Vi blåser upp det här området trots att vi vet att andra områden väldigt väl behöver satsningarna. Och vi i den här kammaren är inte alls säkra på om det är just mer och mer av formellt skydd som är det som behövs.

Det här är en svår fråga som man också måste kunna svara på. Men jag har inte hört från regeringen varför denna budgetpost måste ökas kraftigt år efter år.

Anf. 74 Elin Segerlind (V)

Fru talman! I Vänsterpartiets budgetmotion, En röd politik för en grön omställning, presenterar vi omfattande satsningar på välfärden och ett reformerat skattesystem i syfte att öka jämlikheten genom omfördelning och skapa förutsättningar för att lyckas med den gröna omställningen. När var och en gör saker för sig, utan hänsyn till att våra liv är sammanbundna i ett samhälle, drar de rika ifrån, välfärden släpar efter och klimatet havererar. Men när vi gör saker tillsammans blir det bättre för oss alla. Då kan vi stärka välfärden, öka friheten för de flesta av oss, skapa rättvisa och jämlikhet samt lyckas med den nödvändiga omställningen.

I den del av budgeten som vi debatterar här i dag finns en hel del bra förslag från regeringens budget med i den antagna budgeten, som Vänsterpartiet tillstyrker. Det handlar bland annat om satsningar för havs- och vattenmiljön, klimatinvesteringar och Industriklivet. Men det finns också en del som vi menar saknas. Därför har vi i vårt budgetförslag lagt till 4 miljarder extra till det som gick igenom.

Ett av de anslag som vi har lagt till på det här utgiftsområdet handlar om moderna och hållbara städer.

Samtidigt som coronapandemin har slagit och fortsätter att slå hårt mot oss alla har den visat oss att det finns andra sätt att organisera våra liv och vår tid. Vi är ute mer i naturen, luftföroreningarna i flera städer runt om i världen har minskat och biltrafiken har blivit glesare. Flera städer anammade detta och lovade sina medborgare att återstarten efter corona inte skulle bli en återgång till trafikinferno och luftföroreningar. I städer som Milano, Rom och Barcelona har miltals bilväg gjorts om till gång- och cykelvägar. I Paris tog man bort 72 procent av parkeringsytan, och i London ska man införa en av världens största bilfria zoner - bara för att nämna några saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Hela Sverige ska ju vara med i omställningen. I våra städer har vi möjlighet att göra stora förändringar snabbt för att till exempel minska biltrafiken, så låt oss börja där! Sveriges städer har stor potential att följa den globala trenden och bygga transporteffektiva städer som minskar utsläppen och stärker jämlikheten. Genom konsekventa satsningar som minskar utrymmet för bilismen kan vi skapa en mer jämlik tillgång till det offentliga rummet och ge alla rätt till tillgängligt och hållbart resande. Det kommer att gynna alla, men särskilt dem med långa inkomster.

Vi föreslår även statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och grönare städer. Genom satsningen vill Vänsterpartiet ge stöd till en rad olika områden, till exempel bilfria städer, smarta urbana godstransportlösningar, ombyggnad av kontor till bostäder och omvandling av parkeringar till parker samt ett kraftigt utökat gång- och cykelnätverk.

Fru talman! Utsläppen behöver minska betydligt snabbare än vad som för närvarande sker i Sverige och i hela världen. Investeringsstöden behöver öka för att åstadkomma de systemskiften som krävs i hela landet för att nå klimatmålen. För ny teknik behöver marknaden statliga insatser i form av riskdelning och finansiering för att investera i de fossilfria lösningarna. Inte minst inom transportsektorn finns ett stort behov av investeringar i dessa lösningar.

Vänsterpartiet föreslår därför ett ökat riktat stöd för medfinansiering av klimatinvesteringar jämfört med de föreslagna nivåerna och utöver nuvarande Klimatklivet.

Sedan frågan om skogen, som vi så ofta kommer tillbaka till. För Vänsterpartiet var regeringens föreslagna satsningar på åtgärder för värdefull natur välkomna. Vi är glada att de inte har fallit bort i den nya antagna budgeten.

För att möta det ökade besöksintresset behöver områdena tillgängliggöras på ett sätt som bevarar både natur- och upplevelsevärden. Därutöver krävs riktade restaurerande åtgärder för hotade arter som Sverige har åtagande att bevarande. Regeringen har föreslagit en ökning av anslaget för 2022 men föreslår sedan konsekvent en minskning av anslaget för 2023 och 2024. Vänsterpartiet vill i stället se ett fortsatt höjt anslag för att säkerställa att restaureringar och anläggningar av våtmarker och även satsningar på naturnära jobb inte går förlorade i framtiden.

Anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur är ett anslag som M-KD-SD-sidan nu med den antagna budgeten dragit ned på stort jämfört med regeringens förslag till satsning, en satsning som vi i Vänsterpartiet tillstyrkte i vår budget. Vi menar att anslaget är ett av de viktigaste kopplat till skogen, biologisk mångfald och omställning. Syftet med anslaget är att se till att det finns medel för utgifter för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer för biologisk mångfald likaväl som för friluftsliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det här är ett anslag som en part som är ansvarig för en budget håller högt om denne vill se ersättningar betalas ut till markägare som vill att deras mark skyddas i en eller annan form. Ett högt anslag betyder att fler kan få ersättning men också att mer skog kan skyddas. En låg nivå på den här posten innebär det motsatta, att färre kan få ersättning och därmed att en mindre andel skog kan skyddas. Eftersom Sverige inte når upp till sitt mål för andel skyddad skog är det en högst beklaglig neddragning av anslaget.

Människan är i grunden beroende av ekosystemtjänster från naturen som skapas och möjliggörs av den biologiska mångfalden. Artrikedomen är avgörande för vår generations och kommande generationers livsmöjligheter och är i grunden en förutsättning för fortsatt välfärd.

Det intensiva skogsbruket som pågår i Sverige i dag är en bidragande orsak till förlusten av biologisk mångfald i Sverige, och till vems nytta? Av den produktiva skogsmarken i dag kan endast några få procent betraktas som gammal i biologisk mening. Det påverkar inte bara den biologiska mångfalden utan även sociala och kulturella värden. Det förändrar människors förhållande till skogen och naturen och vår möjlighet att leva som en del av den.

För att uppnå ett hållbart skogsbruk som bedrivs inom naturens ramar och som i nödvändig utsträckning skyddar våra kvarvarande skogar med höga naturvärden behöver Sverige ställa om skogsbruket och bland annat sluta att avverka skogar med höga naturvärden, kvalitetssäkra det frivilliga skyddet av skogen och ge ett långsiktigt skydd för de fjällnära skogarna.

Fru talman! Vi i Sverige må säga att vi har ett hållbart skogsbruk. Men naturen ger oss en helt annan bild. Eftersom våra budgetramar har fallit deltar vi inte i beslutet.

Anf. 75 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Klimatet är vår tids ödesfråga. De närmaste åren kommer det att avgöras om mänskligheten kommer att kunna bromsa in de skenande utsläppen av växthusgaser och se till att klimatet inte ohjälpligt förändras på ett sätt som kommer att göra livet för framtida generationer svårare, farligare och fattigare. Det är omätliga värden, såväl mänskliga som naturmässiga, som ligger i vågskålen.

Jag tror inte att vi är ensamma, hemma vid vårt runda köksbord med våra tonårskillar, om att ofta diskutera klimatet. Det ligger nära vår själ. Hemma vid köksbordet kommer det många goda, härliga lösningar, tankar och kreativa förslag.

Klimatutmaningarna går att lösa om vi går rätt till väga. I stället för symbolåtgärder behövs en förnuftsbaserad politik som underlättar den snabba utvecklingen mot en mer klimatvänlig teknik.

Det behövs tydliga marknadsekonomiska styrmedel och tilltro till människors eget ansvar. Den som förorenar ska betala. Klimatanpassning förutsätter ekoutveckling.

Det är många ord som är lite komplicerade i den här debatten. Men för min egen del, fru talman, har jag valt att identifiera klimatpolitiken som sunt liberalt bondförnuft. Jag kommer tillbaka till det strax.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi liberaler är övertygade om att ett lyckat miljö- och klimatarbete måste vara kombinerat med ekonomisk tillväxt och en växande välfärd i Sverige såväl som globalt. Människor måste få möjlighet att ta sig ur fattigdom. Människor som lever ett liv i välstånd måste å andra sidan ha rätt till drömmar. Människor ska kunna bygga och driva växande företag genom vilka idéer och drömmar kan förverkligas. En klimatpolitik som förvägrar människor detta är dömd att misslyckas.

Skydd och vård av natur är vad vi debatterar här i kammaren i dag. Det har legat oss liberaler varmt om hjärtat länge. År 1904 kom den liberale ledamoten Karl Starbäcks motion om att inrätta nationalparker. Jag vill nu här 2021 nämna tre områden i vårt budgetförslag.

Vi börjar med det lite mer tekniska, bio-CCS. Driftsstöd till bio-CCS ökas med 10 miljoner jämfört med regeringens förslag. Ökningen behövs för att hantera att fler aktörer än staten deltar som köpare vid auktionerna vid negativa utsläpp.

Därför höjer vi bemyndigandet kraftigt. Regeringen avsätter 400 miljoner per år för att betala för bio-CCS. Vi sätter målet att 10 miljoner ton CO2 ska fångas in 2030 och 20 miljoner ton 2035. Det kräver att vi trappar upp satsningen på infångning. I den här budgeten ville vi bemyndiga regeringen att ingå åtaganden om infångning av biogen CO2 motsvarande 60 miljarder kronor för perioden ända fram till 2042.

Det är många siffror och många ord. Men vi kan inte ha en passiv syn på en teknik som kommer att vara helt avgörande för att vi ska kunna klara 1,5-gradersmålet och kanske även 2-gradersmålet. Vi kommer att släppa ut mycket CO2. Vi behöver börja samla in igen. Vi kommer inte att kunna komma till nollutsläpp när det gäller metan eller lustgas. De utsläppen behöver vi kompensera.

När det gäller laddinfrastruktur ökas klimatinvesteringarna i vår budget med 1,8 miljarder jämfört med regeringens förslag. Ökningen behövs för att kunna bygga ut laddinfrastrukturen i befintliga byggnader.

Fru talman! Jag har de senaste åren innan min riksdagstid varit i byggbranschen. Jag har sett hur kostsamt det är med byggbranschens åtagande att vid varje parkeringsplats förbereda för laddinfrastruktur.

Nu ska vi lägga till alla de bostäder som finns. Hur mycket dyrare är inte det att komplettera och bygga ut laddinfrastrukturen? Därför lägger vi 3 miljarder på två år, först 1,8 miljarder och sedan 1,3 miljarder 2023.

Det är kostsamt eftersom det är väldigt knepigt att få till det vid befintliga bostäder. Dessutom får man inte glömma att lägga två rör, ett för elen och ett för den digitala kopplingen, för att digitalisera själva styrningen. Det är väldigt dyrt att i efterhand komma på att man har glömt det. Det vet jag av egen erfarenhet.

Sedan vill jag säga några ord om skogen, I have to. Skogen är ett gemensamt rum, fru talman, för friluftsliv, jakten och naturupplevelser. Skogen reglerar vattnet, renar luften, motverkar klimatförändringar och är avgörande för den biologiska mångfalden. I skogen finns unika biotoper och ekosystem som är grunden för många arters överlevnad. Samtidigt är brukandet av skogen något av det viktigaste vi kan göra för att förvalta den.

För oss liberaler är ägandet en väldigt viktig del av den liberala friheten. Men något som kanske är än viktigare är att bruka skogen och på det sättet förvalta den. I min folkpartistiska uppväxt hemma på gården - som jag gärna återvänder till - var skogen precis som djuren en del av livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Om vi inte högg ved på lördagen hade vi inget varmvatten på söndagen. Planterade vi inte granplantor den ena dagen så högg vi den andra dagen vindfället efter Gudrunstormen. Gallrade vi inte och höll rent och snyggt bland björkslyet ena dagen så ägnade vi oss åt att dra fram timret med hjälp av vajerspelet på vår traktor, en Volvo Buster 400.

Nu är gården såld sedan en tid tillbaka. Denna höst gjorde jag mitt första återbesök på sju år. Gissa vad det första samtalsämnet var med den nya barnfamiljen som ägde gården. Det var skogen, eller snarare det biotopskyddade området nedanför vår gamla pulkabacke. Jag frågade: Hur hade det gått med de stora granarna? Hade barkborren tagit dem?

När jag sedan talade i telefon med min far om besöket på gården, fru talman, frågade han mig inte hur de hade renoverat huset, vilka fina maskiner som var inköpta eller hur jag upplevde besöket känslomässigt. Jag grät på vägen dit, och jag grät på vägen hem. Det han frågade mig var: Jakob, hur mår de gamla granarna nere i backen? Det var det viktiga.

Skogen är själen för den som brukar den. Den politik som jag möts av i det här huset som inte litar på en skogsägare - precis som om orden biologisk mångfald skulle vara ett nytt begrepp på den här planeten - utan som i stället vill ta själva brukandet ifrån en skogsägare tar också ifrån denna människa en del av hans eller hennes själ.

Liberalism är mångfald, i livet så som i skogen.

(Applåder)

Anf. 76 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tänk er en miljöbudget på 4-5 miljarder kronor! Det känns väldigt främmande, eller hur? Men det är egentligen inte så främmande, för det var en realitet innan Miljöpartiet hamnade i regeringen. Det var den nivå som Alliansen hade lagt sig på när det gäller ambitionerna i miljö och klimatarbetet.

Det beklämmande var att man inte hade någon ambition att höja över huvud taget. Det stod helt enkelt still under åtta år. Det var den ambitionsnivå man låg på.

Sedan hände något: Miljöpartiet kom in i regeringen, och 4-5 miljarder har nu blivit 22 miljarder. Det är ungefär en femdubbling av miljöbudgeten. Det visar svart på vitt att någonting skedde vid maktskiftet.

Det här innebär väldigt mycket för Sverige och för klimatarbetet. Det innebär till exempel att Boliden nu kan ställa om sina gruvor till eldrift tack vare Industriklivet, som högerpartierna bekämpade tidigare men som de nu har accepterat, vilket jag tycker är väldigt kul.

Det innebär att Ovako nu satsar på grön vätgas i sin stålvärmning, också tack vare Industriklivet. Det innebär förstås också att Hybrit, som är ett världsledande projekt, kan bli verklighet. Som en liten parentes vill jag passa på att säga att det inte bara är Industriklivet som har underlättat för Hybrit utan också de två miljöpartistiska reformerna reformen av EU:s utsläppshandel och utbyggnaden av vindkraft i norra Sverige. Det är dessa två reformer som också ligger som en bas för att Hybrit och andra industrietableringar nu ska kunna bli verklighet.

Det innebär att det nu kryllar av omställningsprojekt runt om i landet tack vare Klimatklivet. Det är nästan 500 projekt bara i jordbruket och nästan 100 000 laddstolpar till följd av regeringens olika laddinfrastrukturstöd. Biogas ploppar upp runt om i vårt land i form av produktionsanläggningar och mackar. Nu ser vi en ofantligt stor utbyggnad av flytande biogas för tung trafik, vilket är avgörande för klimatet. Vi vet ju att det är den tunga trafiken som det tidigare har varit väldigt tufft att få ned utsläppen från.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det innebär också att vi har gått från någon enstaka procent laddbart inom nybilsförsäljningen till att nu ligga på 50 procent tack vare regeringens och Miljöpartiets bonus malus, som har revolutionerat Sveriges nybilsförsäljning och gjort att vi nu ligger tvåa i världen vad gäller elektrifiering av transporterna. Det är en helt otrolig insats, som inte hade blivit av om inte Miljöpartiet hade satt sig i regeringen. Den förra regeringen ville i stället lyssna till Volvo när de sa: Nej, vi vill inte ha bonus malus! Då stoppade den förra regeringen systemet.

Fru talman! Klimatpolitiken och miljöpolitiken är dock bredare än bara ett utgiftsområde. Nu har den blåbruna servettskissen gått igenom i sin helhet, och det har skett tack vare ett passivt stöd från C och L i den här kammaren. Det innebär samlat ett hårt slag mot miljö- och klimatpolitiken. Låt mig ta några exempel.

Mitt i den brinnande situation som vi har just nu med höga elpriser skär man med flera miljarder ned på det effektivaste sättet att minska elkostnaderna, nämligen energieffektivisering. Det här är någonting som förenar högerpartierna; inte heller Centerpartiet vill ha stöd till energieffektivisering. Det är en kraftfull nedskärning.

Man vill även ha färre energi- och klimatstrateger ute i landet. Detta slår mot utbyggnaden av elnätet, som ju är helt central. Det blir svårare att planera för utbyggnad av elnät. Det blir också svårare med nyproduktion. Det är alltså väldigt osmart med tanke på elpriset just nu och med tanke på behovet av ny elproduktion.

Dessa båda och många andra nedskärningar - även den av skydd av värdefull natur - gör att vi riskerar att förlora 34 miljarder kronor i EU-stöd för återstart efter corona. Det riskerar alltså att få väldigt negativa konsekvenser.

Det mest allvarliga är att man nu mitt under klimatnödläget vill göra det billigare att släppa ut koldioxid. Jag vill bara säga till alla som eventuellt lyssnar på debatten: Låt er aldrig luras när högerpartierna pratar om effektiv klimatpolitik! De skrotar den mest effektiva åtgärden av dem alla, det vill säga ett högt koldioxidpris. Det är den mest effektiva klimatpolitik som existerar på planeten, och den riktar man in sig på att skrota. Det är Moderaternas och högerns klimatpolitik - att göra det billigare att släppa ut.

Jag vet att jag har dragit över talartiden, så jag ska försöka runda av nu genom att säga att det som sagt är väldigt stora skillnader i svensk klimatpolitik. Jag är glad över att man från högersidan har börjat förstå värdet av att satsa mer pengar på klimatet. Sedan löser man situationen genom att siffertrixa, flytta lite anslag från andra utgiftsområden och så vidare. Men man har åtminstone börjat satsa lite mer än man gjorde förut, och det är positivt. Men i helheten är det en otroligt stor skillnad mellan framför allt Miljöpartiet och de andra partierna, inte minst högerpartierna.

Med det sagt hänvisar jag till Miljöpartiets särskilda yttrande och yrkar bifall till reservation 1.

Anf. 77 Magnus Ek (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Jag har två huvudpoänger.

Till att börja med läste ledamoten Tovatt i sin replik på mig högt ur tabellverket. Jag tänkte därför att jag skulle bjuda igen lite och ställa en fråga.

Om vi bortser från de 1,7 miljarder som vi drar ned med på skydd av värdefull natur - som jag har redogjort för både i mitt anförande och i det förra replikskiftet - noterar jag att Centerpartiet på detta område lägger lite drygt 731 miljoner mer än vad regeringen gör, där ju Miljöpartiet satt tidigare.

Eftersom det vi räknade bort tydligen var en slakt av miljöbudgeten vill jag gärna höra vad Lorentz Tovatt tänker om att Miljöpartiet - förutom i den budgetpost som framför allt handlar om att ta in naturreservat och att ta mark från privata markägare - faktiskt vill lägga mindre än vad Centerpartiet gör. Jag bjuder alltså tillbaka på detta.

Jag noterar också att Lorentz Tovatt under sitt anförande lade många minuter på att förklara varför det är så himla bra att Miljöpartiet sitter i regeringsställning - när de nu har hoppat av regeringen!

Det är just lite av det här med Miljöpartiets eftermäle i regeringen jag skulle vilja prata om. Jag noterar att det på Miljödepartementet, där det nu har klivit in en ny miljöminister, ligger en hel del utredningar i byrålådorna som jag tror vore bra att få på riksdagens bord innan mandatperioden är slut. Det gäller till exempel producentansvaret för textilier och frivalet i avfallsbranschen, som branschen skriker efter - framför allt eftersom Naturvårdsverket har klyddat till allting genom att definiera om och vidga definitionen av kommunalt avfall. Listan kan göras lång.

Min fråga när vi pratar om Miljöpartiets eftermäle i regeringen är därför: Varför har man inte klarat av att få dessa utredningar till riksdagens bord under hela mandatperioden? Varför har vi färdiga utredningar om angelägna saker att göra i miljöpolitiken som man inte har lyckats få fram från Miljöpartiets sida?

Är man kanske till och med lite glad att man nu kliver av regeringen och inte behöver ta ansvar för att förslagen aldrig får komma till riksdagen?

Anf. 78 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag tackar Magnus Ek för repliken.

Först ska jag bara säga att det inte stämmer att det ligger en massa viktiga utredningar i byrålådor. Vi har jobbat för högtryck. Departementen har mer eller mindre gått på knäna. De har inte hunnit med eftersom vi har jobbat så aktivt och intensivt.

Vi hade för avsikt att lägga fram en hel del propositioner under våren. Jag hoppas att den nya regeringen gör det. Inte minst vore det otroligt viktigt - tyvärr är det någonting som Centerpartiet och de övriga högerpartierna är emot - att gå vidare med Klimaträttsutredningen vad gäller att kunna säga stopp till fossila investeringar. Det hoppas jag verkligen att den nya regeringen gör.

Vad gäller neddragningar i budgeten stod jag här och försökte få ihop det som Magnus Ek pratar om. Centerpartiets totala neddragningar på UO 20 är 973 miljoner kronor, alltså nästan 1 miljard kronor. Magnus Ek vill få detta till att det är Miljöpartiet som gör neddragningar här. Det är ett väldigt kreativt sätt att räkna på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Sedan är det precis som Magnus Ek säger: På vissa punkter ligger man lite över regeringen. Det är ingenting revolutionerande; det handlar om att öka på Industriklivet och Klimatklivet lite. Detta är satsningar som Centerpartiet tidigare har varit emot men som man nu välkomnar, vilket jag välkomnar. Det är jättekul att Centerpartiet har insett att miljöpartistisk budgetpolitik faktiskt leder i rätt riktning.

Det här siffertrixandet som Magnus Ek håller på med förstår jag dock inte riktigt. Tvärtom är jag beklämd över att Centerpartiet på totalen gör väldigt drastiska nedskärningar i miljöbudgeten.

Anf. 79 Magnus Ek (C)

Fru talman! Det finns siffertrixande, och så finns det huvudräkning. Jag ägnar mig inte åt det första, men däremot tycker jag att vi i den här kammaren bör kunna ägna oss åt det andra. Vi lägger 1,7 miljarder mindre på skydd av skog. Det har jag inget emot. Jag tycker till och med att det är bra att vi prioriterar andra saker. Jag noterar också att när vi gör den prioriteringen kan vi lägga mer på annat, och det var det jag ville höra från Lorentz Tovatt: Är inte det bra? Det är ganska enkel huvudräkning som man borde kunna klara av. Han nickar - tack för det, Lorentz Tovatt!

Låt oss då gå vidare till varför propositionerna baserade på utredningar aldrig kommer, propositioner som vore väldigt bra om vi ska få igång cirkulär ekonomi - till exempel om vi ska kunna gå vidare med att återvinna mer textilier, till exempel om vi ska skapa bättre förutsättningar för cirkulär ekonomi och sluta kretsloppen i avfallsbranschen. Då behöver dessa propositioner komma fram.

Jag noterar att svaret är att departementen inte hinner med. När vi då kollar på vilka propositioner man hade aviserat skulle komma till riksdagen innan Miljöpartiet hoppade av regeringen kan vi notera att dessa saknades. Jag tror inte heller att man hade hunnit få in dem innan propositionsstoppet i vår. Det tycker jag bör föras till protokollet.

Anf. 80 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag tackar Magnus Ek för replikskiftet.

Att departementen inte hinner med beror ju på att vi har en så hög reformtakt. Det är realiteten. Det återstår att se om den reformtakten fortsätter även när Miljöpartiet har lämnat regeringen. Jag hoppas verkligen det.

Det Magnus Ek säger när han pratar om budgeten är att om det inte vore för den här neddragningen hade vi satsat mer. Det blir ju konstigt. Man kan göra olika prioriteringar, men en sak vill jag säga: Vi har ju domstolar i det här landet, och de har fattat beslut om att inte minst fjällskogsägare ska få ersättning för sin skog. Det är 700 skogsägare som väntar på ersättning. Det är de pengarna vi lägger till i budgeten, och det är de pengarna Centerpartiet tar bort ur budgeten. Det är där vi är, helt enkelt. Jag förstår inte hur den centerpartistiska logiken går ihop här.

Anf. 81 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Tack för anförandet, Lorentz Tovatt!

Som vanligt pratar Lorentz Tovatt mer om någon annans politik än om sin egen. Jag kommer att ta upp Moderaternas politik i sin helhet i mitt anförande sedan, så låt mig återkomma till den. Men det blir ändå väldigt märkligt att lyssna på Lorentz Tovatt, för det låter som att allting har gått i rätt riktning med Miljöpartiet i regeringen. Har man då missat kritiken från Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet, som konstaterar att utsläppen minskar alldeles för långsamt för att vi ska nå våra klimatmål?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Som det ser ut nu efter regeringens politik under de gångna sju åren kommer vi att missa klimatmålet om en tredjedel av dagens utsläpp. Det motsvarar hela transportsektorns utsläpp. Detta är Lorentz Tovatt stolt och nöjd över, verkar det som.

Framför allt verkar han leva i en parallell verklighet. Jag ser just nu att omställningen utmanas på flera områden, inte minst när det handlar om den energikris som finns runt omkring oss. Jag tror på riktigt att den kan äventyra både företags och människors tilltro till omställningen. Det handlar i grund och botten om att Miljöpartiet har satt ideologiska käpphästar framför klimatet. Det är viktigare för Miljöpartiet att lägga ned fossilfri elproduktion i form av kärnkraft än att rädda klimatet.

Kärnkraften står i dag för en tredjedel av vår elproduktion. Den elproduktionen ska dessutom dubblas till 2045. Detta tror Miljöpartiet på allvar kan lösas enbart med hjälp av vind och sol. Det är ju helt absurt, fru talman. Moderaterna menar tvärtom att vi kommer att behöva både vatten, vind och kärnkraft för att lyckas med omställningen.

Detta är det kanske ensamt största hotet mot omställningen i dag: att vi inte får fram all den rena el som krävs för att de industriprojekt som Lorentz Tovatt nämner ska bli verklighet. De är nämligen inte verklighet i dag. De bygger på en massa mer ren el.

Hur kan Miljöpartiets kärnkraftsmotstånd få gå före klimatet?

Anf. 82 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack för repliken, Jessica Rosencrantz, och välkomna allesammans till Moderaternas kärnkraftsbingo! Det kommer inom de närmaste timmarna att gå ganska snabbt att få bingo om man räknar varje gång man hör "kärnkraft". Moderaterna kommer nämligen att fortsätta att säga det gång på gång. Det är deras strategi för att slippa ta ansvar för den faktiska politiken. Moderaterna drar igång kärnkraftscharader så fort man ska prata om klimat- och miljöpolitik. Man vill inte visa vad man har bakom detta, för det är en annan typ av politik.

Låt oss då komma till den politik som faktiskt spelar roll, som faktiskt påverkar de svenska utsläppen. Jag är helt överens med Jessica Rosencrantz om att utsläppen minskar för långsamt. Det kan nästan vem som helst ställa upp på. Frågan är hur vi tar oss till målet. Det var därför jag bland annat fokuserade på Moderaternas politik i mitt anförande. Vi är nämligen på väg mot våra mål, men Moderaterna är det största hotet mot den politik som tar oss dit.

Vi kan ta Naturvårdsverkets prognoser som exempel. Jessica Rosencrantz har fel när hon pratar om dem, för de visar att med befintlig politik, den förra regeringens politik, tar vi oss i mål vad gäller transportmålet. Naturvårdsverket stryker under att vi klarar målet till 2030 med ny befintlig politik. Det är den politiken som Moderaterna ofta är emot. Bonus malus är en helt central del i att vi ska nå målet till 2030. Moderaterna vill avskaffa bonus malus och minska på omställningen av nybilsförsäljningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är därför jag tycker att det är viktigt att belysa de olika ingångarna i svensk politik. Här har vi en politik som tar oss närmare målet. Moderaterna står för en politik som tar oss längre ifrån att klara målet. Så enkelt är det.

Anf. 83 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Det var inget svar på frågan över huvud taget. Jag tycker att det är oroväckande för omställningen att Miljöpartiet helt ignorerar den energikris som finns runt om oss. Företagen ignorerar den inte. Hushållen ignorerar den inte. Det skadar också tilltron till omställningen. Exempelvis beräknade Konjunkturinstitutet att när man stängde ned Ringhals 1 och Ringhals 2 ökade det utsläppen i Europa med 8 miljoner ton eftersom behovet av fossil kraft ökade i stället.

Att vi potentiellt kommer att nå 2030-målet är tack vare reduktionsplikten. Problemet är hur denna kommer att utvecklas över tid. Miljöpartiet gör ju allt man kan för att begränsa råvarorna till reduktionsplikten, det vill säga biobränslena. Man vill minska på skogsbruket. Vi ser potentiellt att priset nästa år kan öka med 1-2 kronor. Återigen, Moderaterna står bakom detta verktyg. Men så tjatar man om en skattesänkning på 50 öre som egentligen handlar om att kompensera för det faktum att trots att bränslena blir allt bättre, alltmer hållbara och allt bättre för miljön vill denna riksdag fortsätta att höja beskattningen av dem.

Anf. 84 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack, Jessica Rosencrantz, för replikskiftet!

Nu är det några här inne som har fått bingo vad gäller kärnkraften; Moderaterna håller ju på med kärnkraftsbingo.

Jessica Rosencrantz har verkligen fel i sak när det gäller omställningen. Det som de tunga industriaktörerna explicit säger är att de inte vill ha kärnkraft; de vill ha förnybart.

H2GS säger explicit att de inte vill ha kärnkraft. Deras kunder vill inte köpa stål som är producerat med kärnkraft, utan de vill köpa stål som är producerat med förnybara energikällor. Det är därför H2GS etablerar sig i norra Sverige, där det finns förnybara energikällor.

Vi är mitt inne i en situation med väldigt höga elpriser. Hur kan vi ta oss ur den? Energieffektivisering säger Moderaterna nej till. När man pratar om ny kraftproduktion säger Moderaterna "kärnkraft om 20 år". De säger nej till i princip all ny vindkraft i Sverige. Det är ett jättehårt slag mot elpriserna - nästan 60 terawattimmar sägs det nej till i Sverige. Där kan vi snacka om problem med energiomställningen.

(forts. § 12)

Anf. 85 Jessica Rosencrantz (M)

Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! I de flesta svenskar bor en skogsmulle som vill kunna njuta av en ren och välmående natur, både i dag och i morgon. Att vi ska ta hand om vår miljö och planet för kommande generationer är en bärande del av den moderata politiken. Omsorgen om en ren natur, våra hav och dricksvatten och välskötta skogar som ägts av familjer i generationer är bara några delar.

En levande och välmående vattenmiljö är något som länge har prioriterats av Moderaterna i våra budgetmotioner. I den budget vi debatterar i dag och vars ramar riksdagen har sagt ja till ingår fortsatta satsningar för rena hav och vattendrag, med en minskad miljöbelastning och ökad biologisk mångfald. Vi ska åtgärda historiska försyndelser som belastar miljön, inte minst Östersjön som vi vet mår dåligt av decennier av vanvård, och vi ska hejda tillförseln av nya giftiga och skadliga ämnen.

Politiken pratar ibland för lite om människan i naturen. Det svenska friluftslivet och den svenska naturen skänker oss möjligheter till rekreation och avkoppling. Vi värnar den unika allemansrätten med både dess rättigheter och skyldigheter. Vi vårdar och utvecklar områden med värdefull natur. I Sverige ska alla kunna njuta av den fina natur vi har - i dag och i morgon. Därför är det också väldigt positivt med ökade tillskott till det svenska friluftslivet.

Fru talman! En av vår tids absolut största miljöfrågor är klimatet. Den senaste FN-rapporten bekräftar de tidigare: Klimatförändringarna är ett hot mot vår framtid. Jorden värms upp, isar smälter och extremväder blir vanligare. Problemen beror på människan och måste lösas av människan.

Sverige har dock klarat och dragit nytta av stora samhällsförändringar förut. Det ska vi göra igen. Industrialiseringen, med början i 1800-talets mitt, skapade många av de svenska företag som vi i dag är absolut mest stolta över och som exporterar till hela världen. Utbyggnaden av kärnkraften under 70-talet gjorde svensk el fossilfri. Digitaliseringen i slutet av 1900-talet skapade nästa våg av svenska innovationer.

Vi gjorde alla dessa förändringar till våra styrkor. Sverige har en unik möjlighet att ta ledningen också i den globala klimatomställningen, men det kräver en politik som skapar rätt förutsättningar.

I dag vill nästan alla vara med och ta ansvar, inte minst företagen. De svenska företagen är på många sätt den nya miljörörelsen. Titta på Hybrit, som i en snar framtid tillverkar stål utan kol! Titta på Volvo, som planerar att bara tillverka elbilar 2030! Titta på Cementa, som om vi ger dem rätt förutsättningar skulle kunna vara världens första klimatneutrala cementproducent! Och titta på skogsindustrin, som bit för bit ersätter fossila material och drivmedel med produkter från skogen!

Men i dag sviker politiken dessa företag. De får inte den el de behöver, och de fastnar i snåriga tillståndsprocesser.

Sanningen är att regeringens klimatpolitik under de gångna sju åren är ett misslyckande. Utsläppen minskar för långsamt. Naturvårdsverket konstaterar att vi missar det långsiktiga målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 med en tredjedel av dagens utsläpp. Det är ganska långt från målet och motsvarar hela den svenska transportsektorns utsläpp i dag. De effektiva lösningarna har helt enkelt fått stå tillbaka för symbolpolitik.

Nyckeln till omställningen stavas i hög grad elektrifiering av både industri och transporter. Därför krävs mer ren el. Ingen, förutom möjligen Miljöpartiet, kan ha missat den energikris som pågår runt om i Sverige i dag. Den slår mot företag som vill ställa om, den slår mot arbetstillfällen runt om i landet och den slår mot hushållens ekonomi. Viktigast för det vi pratar om i dag är kanske ändå att den riskerar att slå undan benen för hela den gröna omställningen när vi inte får fram all den el vi behöver, och jag är rädd att människors tilltro till omställningen kan gå förlorad.

Regeringens energipolitik är helt enkelt ett haveri. Moderaterna prioriterar en stabil elförsörjning med låga utsläpp från både vatten, vind- och kärnkraft. Kärnkraften behöver utvecklas, inte avvecklas. Vi värnar dagens kärnkraft, men vi vill också ta nästa steg genom att bygga en forskningsreaktor för nästa generations kärnkraft under den kommande mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Dessutom måste företagens omställning liksom utbyggnaden av elnäten snabbas på genom kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser. Ren el, utbyggda elnät och kortare tillståndsprocesser - allt detta måste vi lösa.

Varje land har ett ansvar och en möjlighet att minska sina utsläpp och gå före i omställningen. Den budget som Moderaterna har förhandlat fram tillsammans med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är den största miljö- och klimatbudget som någonsin har antagits av riksdagen. Den innehåller en del saker där vi är överens med regeringen - Industriklivet, stöd till biogas och mycket annat - men jag skulle ändå vilja lyfta tre viktiga förändringar i relation till regeringens budgetproposition.

För det första: För att snabbt minska utsläppen satsar vi på att fånga in och lagra koldioxid genom så kallad CCS-teknik som kraftigt kan minska våra utsläpp. Vi avsätter 36 miljarder kronor totalt under 2026-2046, vilket gör att upp till 2 miljoner ton koldioxid per år kan fångas in. Det motsvarar hela 4 procent av Sveriges samlade utsläpp årligen. Satsningen är också sex gånger större än regeringens förslag - och de partier som står bakom det förslaget. Vi vet att regeringens förslag riskerar att driva upp priserna för lagringen eftersom satsningen är för blygsam, och vi riskerar att gå miste om de stora investeringar som är möjliga att göra och som inte hade blivit av med regeringens blygsamma satsning. Vi vet att infångning och lagring av koldioxid pekas ut av bland annat FN:s klimatpanel som helt avgörande för att nå de globala klimatmålen.

För det andra: För att våra transporter ska kunna ställas om till el krävs laddmöjligheter för både bilar och lastbilar. Det ska gå att ladda din elbil var du än bor, och det ska vara lätt att göra rätt. Under 2022 satsar vi 600 miljoner kronor på att bygga ut laddmöjligheterna. Men i motsats till regeringen förlänger vi satsningen 2023 med 1 miljard i jämförelse med regeringens 0 kronor. Det är inte transporterna som ska bekämpas utan utsläppen, och då måste vi göra det möjligt för människor att använda elbilen oavsett var man bor.

För det tredje: Skogen är central för vår miljöpolitik. Vi värnar äganderätten så att skogen kan brukas hållbart till nytta för klimatet och miljön. Vad vi gör i vår budget är därför att stoppa regeringens planer på att ta över stora områden fjällnära skog mot ägarnas vilja. Regeringens förslag står också i direkt konflikt med äganderätten och även det ökade behovet av skogsråvara som behövs för att tränga ut fossila alternativ.

Socialdemokraterna sa tidigare att man inte vill minska skogsbruket, men det går tyvärr inte ihop att säga så om man samtidigt ska undanta den typen av stora arealer skog från att brukas. Sanningen är att vi vill bygga hus i trä, göra kläder av träfibrer och köra bil på restprodukter från skogen. Då behövs ett aktivt skogsbruk.

Regeringens förslag skulle också ha kostat 2 miljarder kronor per år. Det är pengar som kan användas till mer prioriterade saker. Men vad vi gör i vårt budgetalternativ är att vi satsar mer pengar än tidigare år på skydd av värdefull natur, precis som Naturvårdsverket också har önskat. Och vi ser till att det finns pengar, totalt 410 miljoner, precis som regeringen föreslog i budgetpropositionen, för att ersätta de markägare som nekas avverkning av fjällnära skog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Men det faktum att de partier som står bakom regeringens skogsproposition och budget inte ens är överens om vad pengarna ska användas till visar att det definitivt är klokt att ta bort pengarna. Om regeringen vill att vi ska bruka mindre skog, vilket faktiskt blir resultatet, är det bättre att erkänna det. Det tänker vi sätta stopp för, och det gör vi med den här budgeten. Dessutom tänker vi inte medverka till att underkänna de över 300 000 privata skogsägarna runt om i vårt land, ofta familjer som har ägt sin skog i generationer och brukat den med kärlek och omsorg om naturen.

Fru talman! I dag debatterar vi Sveriges miljö- och klimatbudget, men låt mig ändå avsluta med att konstatera att det är lika viktigt, om inte viktigare, vad vi gör på europeisk nivå för att gemensamt hejda klimatförändringarna. Gränsöverskridande problem kan faktiskt inte lösas bara i Sveriges riksdags kammare utan måste lösas på plats. Jag hoppas att vi kan vara många partier som driver på för stärkt utsläppshandel och andra viktiga åtgärder för att på riktigt gå från symbolpolitik nationellt till verkningsfulla internationella åtgärder.

Sanningen här hemma är att människor runt om i vårt land är oroliga, men de underkänner - det ser vi i opinionsstöd, om inte annat - flera partiers miljöpolitik och den gångna regeringens miljöpolitik under dessa sju år.

Vi i Moderaterna och den gröna högern står för en politik som minskar utsläppen och säkrar tillväxt och välfärd. Sverige har alla förutsättningar att klara omställningen. Vår stabila energiförsörjning, våra skogar och vårt tekniska kunnande var några av de saker som gjorde Sverige rikt en gång i tiden. De styrkorna bygger vi vidare på i den moderata politiken. Vi satsar på att bevara och utveckla vår stabila, rena elförsörjning. Vi värnar och utvecklar skogsbruket, och vi satsar på ny och modern teknik, bland annat CCS-teknik, för att hjälpa oss att klara omställningen.

Sverige är möjligheternas land. Det är dags att vi visar det igen.

(Applåder)

Anf. 86 Marlene Burwick (S)

Fru talman! Jag tackar Jessica Rosencrantz för hennes anförande.

Jessica Rosencrantz och jag brukar ofta debattera tillsammans. Vi träffar ofta näringslivsföreträdare som pratar mycket om just det ledamoten nämnde i sitt anförande, nämligen rätt förutsättningar för omställning. Då brukar vi ofta prata om vikten av att korta tillståndsprocesser. Där har jag uppfattat att vi är överens. Vi behöver korta tillståndsprocesserna för att kunna fatta de beslut och leverera de åtgärder som krävs för klimatomställningen.

Men vad gör då Moderaterna med budgetreservationen? Jo, ni tar bort den satsning som går till länsstyrelsernas arbete med den regionala klimatomställningen. På en direkt fråga till myndigheterna om vad det handlar om får man veta att det handlar om lokal och regional kunskapsutveckling. Det handlar om insatser för effektfrågan. Det handlar om arbete för att dra kraftledningar. Det handlar om vindkraftsstrategi och elektrifieringspiloter. Det är precis de områdena som jag har uppfattat att jag och ledamoten ofta är överens om behövs för att klara klimatomställningen och konkurrensen i näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Är inte det här arbetet viktigt, enligt Moderaterna? Vilka andra satsningar gör ni i budgeten för att korta tillståndsprocesserna?

Anf. 87 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Jag tackar Marlene Burwick för den viktiga frågan.

Tillståndsprocesser är en gigantisk utmaning, och de bromsar i dag näringslivet från att ställa om. I många fall vet vi att det egentligen inte är resurserna som är problemet utan det är oförutsägbara och svårtolkade regelverk som dessutom i en modern kontext inte premierar klimatarbetet utan ser andra perspektiv som tyngre.

Länsstyrelserna har en samlad budget på 3,57 miljarder kronor. Att de nu går miste om 80 miljoner kommer inte att vara avgörande för huruvida vi lyckas med tillståndsprocesserna. Där är det snarare ett problem att ingenting har hänt på sju år med den här regeringen. Det har tillsatts utredningar, men det har inte gjorts något med dem. I vissa fall har utredningarna gått i helt motsatt riktning. Exempelvis vill en utredning införa mer av tidsbegränsade tillstånd för företag. Det, om något, skulle skapa osäkerhet. Vem vill då investera om man riskerar att bli av med tillståndet i en nära framtid?

Visst kan man prata om pengar, men det finns pengar i länsstyrelserna. Där ligger inte hela problemet i omställningen. Det är fråga om svårtolkade regelverk och tillståndsprocesser som drar ut på tid. Det finns ansökningar om gruvverksamhet som har legat på regeringens bord i flera år utan att regeringen ens har vidrört de processerna. Där finns riktiga problem.

Moderaterna vill införa tydligare tidskrav på hur lång tid det får ta på både departement och myndigheter för att få tillstånd. Vi vill se över en del av de regler som i dag överlappar varandra, där EU har vissa krav och Sverige har andra, vilket gör att företag mäts enligt helt olika måttstockar beroende på regelverk. Vi vill ha ändringstillstånd i fler fall, till exempel så att befintliga industrier inte behöver söka om hela tillstånd utan bara ansöka om att förändra den del de vill bygga ut. Det är några regelförändringar som måste till på riktigt.

Anf. 88 Marlene Burwick (S)

Fru talman! Jag tolkar det så att det som myndigheten på en rak fråga säger kommer att drabba arbetet anser Moderaterna inte vara viktigt.

Kärnkraften är en viktig del av svensk elproduktion. Det är vi helt överens om. Samtidigt behöver vi mer el här och nu. Att bygga ut kärnkraften tar tid och blir dyrt, och vi ser att investeringsviljan saknas. Den investeringsvilja som finns är i förnybara energislag.

Är man seriös när man menar att man ska bygga ut kärnkraften måste man i så fall använda skattebetalarnas pengar till det, så min andra fråga är: Om det här är den enskilt viktigaste frågan för Moderaterna, varför lägger ni då inga pengar i budgeten på en fullskalig satsning? Och när skulle en satsning vara klar, enligt Moderaterna? Vilket år?

Anf. 89 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Sanningen är att vi inte litar på vad regeringen skulle göra med de pengarna om vi hade avsatt dem i en budget. Hade vi styrt och suttit i regeringsställning hade vi haft helt andra möjligheter att fullfölja vår politik i alla delar. Men att lägga pengar i handen på en S-MP-regering eller numera en S-regering som i grund och botten inte delar vår ambition att bygga ut kärnkraften, det tycker inte vi är klokt prioriterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I Moderaternas egen budget satsade vi bland annat medel på forskning för att lägga grunden för nästa generations kärnkraft, till exempel med en forskningsreaktor, under nästa mandatperiod. Men vi får återkomma när vi sitter i regeringsställning.

Marlene Burwick började med att säga att vi är överens. Det är vi inte. Den här regeringen gör ju absolut ingenting för att värna eller utveckla kärnkraften.

När vi lade fram initiativ i den här kammaren för att livstidsförlänga en av Ringhals reaktorer vägrade regeringen att rösta för det. Man vägrade att göra någonting. I dag har vi en energikris i Sverige som regeringen på allvar påstår inte har att göra med att man lägger ned fullt fungerande kraftproduktion. Det är ju helt absurt, så vi är inte överens.

Anf. 90 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jessica Rosencrantz nämnde det som hon kallar energikrisen i sitt anförande. Jag har en fråga kopplad till det.

Bakgrunden är denna: Det svensk-norska företaget Njordr planerar Sveriges största vindkraftspark utanför Stockholms skärgård. Den skulle motsvara hela Forsmark i produktion. Svenska Hexicon planerar en stor havsbaserad vindkraftspark utanför Bohuslän. Den skulle motsvara två Ringhalsreaktorer, som Moderaterna ju är oroliga för att man har lagt ned. Utanför Trelleborg planeras en park som skulle motsvara två tredjedelar av den totala befintliga kraftproduktionen i Skåne, som ju lider av väldigt höga elpriser just nu.

De här tre parkerna stoppas eller motarbetas aktivt av Moderaterna. Totalt vill Moderaterna stoppa nya vindkraftsprojekt motsvarande nästan 60 terawattimmar. Det motsvarar betydligt mer än all svensk kärnkraft i dag.

Det här får fyra konsekvenser.

Det slår hårt mot möjligheten att tränga undan fossilt i kraftsystemet, som Moderaterna brukar värna, inte minst i våra grannländer.

Det slår hårt mot näringslivet, som behöver billig el för att ställa om och för att vara konkurrenskraftigt.

Det slår hårt mot hushållen, som i dag pinas av väldigt höga elpriser och som inte kommer att kunna få lägre elpriser om Moderaternas politik får fortsätta gälla.

Det slår mot möjligheterna till jobb och utveckling i hela det här landet.

Varför motarbetar Moderaterna vindkraft i hela Sverige?

Anf. 91 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Jag tackar Lorentz Tovatt för frågan.

Lorentz Tovatt blandar som vanligt ihop äpplen och päron. Det är mycket i den debattartikel som Lorentz Tovatt skrev men också i det han sa nu som helt enkelt inte stämmer.

Vi kan börja med Trelleborg, exempelvis. Trelleborg har sagt ja till att bygga 165 vindkraftverk en bit längre ut till havs som skulle motsvara ungefär halva Skånes elbehov. Sedan har man sagt nej till 16 vindkraftverk lite närmare kusten. Är det vindkraftsmotstånd? Nja, det skulle jag inte säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Däremot kan man inte bygga ut vindkraft var som helst. Så är det ju, och vi värnar möjligheten att lokalt tycka till om lämpligheten i att bygga vindkraft just där.

Jag blir snarare oroad när jag ser på vad regeringen föreslår. Man vill ju gå i riktningen att göra det svårare för människor att påverka sin närmiljö och inte ge dem möjlighet att tycka till om vindkraften.

Sanningen är att vindkraftsutbyggnaden går snabbt. Det är något som Moderaterna bejakar. Däremot vill vi till skillnad från Miljöpartiet se både en vindkraftsutbyggnad och en kärnkraftsutbyggnad. Vi vet ju att länder som Storbritannien och Frankrike planerar för ny kärnkraft under 2020-talet fram mot 2030. Det är också i närtid om man fattar rätt investeringsbeslut. Den ansvarsfulla energipolitiken är att se balansen.

Miljöpartiet utesluter ju, handen på hjärtat, det ena av de här två kraftslagen. Det tycker inte jag är seriöst. Och med den energipolitik som Miljöpartiet och faktiskt också Socialdemokraterna för kommer vi inte att lyckas med omställningen. Även om vindkraften ökar kan den inte ersätta en tredjedel av dagens energiproduktion och dessutom den dubblering som vi behöver framåt. Vi behöver både och.

Moderata kommuner säger i vissa fall ja, i andra fall nej. Vi värnar möjligheten att tycka till lokalt. Frågan är varför Miljöpartiet vill ta ifrån kommuner den möjligheten. Det tror jag kan riskera tilltron till omställningen.

Anf. 92 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! I Gävleborg stoppar Moderaterna två stora vindkraftsprojekt ute till havs. De går längre än så; de drar en röd linje kring vindkraft som teknik. Vi ska inte ha vindkraft över huvud taget längs vår kust, säger de.

Sandviken, Finspång, Ånge, Hanöbukten, Kävlinge - i kommun efter kommun stoppar Moderaterna vindkraft som kan minska elkostnaderna för näringslivet och för hushållen.

Moderaterna har gjort det till en paradgren att populistiskt prata om just elpriset och det man kallar energikrisen. Men när det kommer till den faktiska politiken motarbetar man det snabbaste sättet att få ned elpriset, nämligen att bygga ut vindkraft. Varför gör man det om man tycker att elpriset är så viktigt?

Anf. 93 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Varför utesluter Miljöpartiet ett helt kraftslag om nu klimatet är så viktigt?

Moderaterna utesluter inte något fossilfritt energislag. Vi ser som sagt en massiv utbyggnad av vindkraft, som vi bejakar.

Däremot tycker vi inte, som Miljöpartiet, att vi ska miljardsubventionera den havsbaserade vindkraften och lägga den notan på konsumenterna. Det är ju det som utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften bygger på, så där har vi olika uppfattningar.

Vi ser gärna en utökning av alla dessa olika kraftslag, men vi bejakar dels att inte lägga kostnaden för den havsbaserade vindkraften på skattebetalarna och dels möjligheten att säga ifrån och tycka till lokalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi tycker också att det måste finnas en balans. Om vi bara har väderberoende elproduktion kommer det att bli väldigt instabilt och väldigt dyrt, och då är den här energikrisen bara början.

Det stämmer alltså att vi inte vill ha vindkraft överallt. Men vi vill ha mer vindkraft, och vi vill ha den tillsammans med vattenkraft och kärnkraft.

Anf. 94 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag. Det är lite ovanligt att vi får göra det, men det är glädjande att vi i tre partier tillsammans har lyckats enas om ett förslag.

Det här bör visserligen betecknas som en lightbudget, men den visar en tydlig riktning. Det är ökat fokus på landsbygden och på pensionärerna och mer resurser till rättsväsendet, för att nämna några områden. Det är en försmak av de ambitioner som oppositionspartierna har.

På det här utgiftsområdet handlar det om en satsning på landsbygd, företagande och enskilda hushåll eftersom vi nu kan se fram emot åtminstone ett år utan kraftigt höjda styrmedel på bensin och diesel.

Det handlar om att vi pekar ut en riktning mot en mer effektiv klimatpolitik, där satsningarna på laddinfrastruktur stärks och mer medel satsas på bio-CCS.

Det handlar också om en ambitionshöjning vad gäller tillväxt och äganderätt inom skogsbruket.

Men som det ser ut i dag, med en socialdemokratisk regering, är det inte möjligt för oppositionen att lägga fram en fullständigt omarbetad statsbudget. Därför var det många förslag som vi vill genomföra som inte var möjliga att få med i den här budgeten.

Fru talman! Den största förändringen inom detta utgiftsområde sker på skogsområdet. Detta vill man från Vänstern utmåla som något dramatiskt - ja, som en slakt. Men ingenting kan vara mer fel. Det handlar enbart om att låta anslagen vara på ungefär samma nivå som senast, vilket är en rekordnivå. Vår uppfattning är att man på sikt måste ta ett omtag vad gäller skogen. Vi börjar få en ohanterlig situation.

Den svenska skogsvårdslagen har många år på nacken, men den är god. Den utgår från hur det svenska skogsägandet ser ut. Vi har nämligen inte som andra länder ett ägande som helt domineras av staten, utan vi har i Sverige hundratusentals privata skogsägare. Detta är något vi ska vara tacksamma för. Skogsägandet är en del av den svenska kulturen. Det är också något som lett fram till ett skogsbruk som präglas av såväl miljöhänsyn som tillväxt och produktivitet. Det handlar om frihet under ansvar.

Vad vi ser i dag är att Socialdemokraterna under ledning av Miljöpartiet försöker göra stora delar av Sverige till reservat. Detta har kunnat göras genom att politiker, innan vi i SD kom in i den här församlingen, obetänksamt satte upp visionära och orealistiska mål vad gäller skogen - eller kanske orealistiska i förhållande till hur man definierar skyddade områden och hotade arter. Detta har lett fram till att alltmer skog tas från enskilda skogsägare och övergår i statlig kontroll. Svenska politiker och myndigheter har också varit bäst i världen när det handlar om att snävt definiera skyddade områden så att det framstår som att vi skyddar betydligt mindre än vi faktiskt gör.

Fru talman! Vi behöver ett omtag vad gäller skogen. Vi behöver fortsätta att skydda höga miljövärden, men det är märkligt att detta hela tiden ska utgå från att mer mark behöver skyddas. Vi behöver ett flexibelt system där mark som i dag är skyddad kan återgå i produktion och ersättas av mark med högre miljövärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Sverige har ingenting att skämmas över när det gäller hur vi hanterar skogen, utan jag känner mig trygg med att vi i Sverige kan tjäna som ett oerhört gott exempel för andra länder. Detta är viktigt att komma ihåg nu när EU-kommissionen ser Sverige som en exotisk kolsänka där uppe i norr, som ska bidra till att andra länder inte behöver minska sina utsläpp i den utsträckning som krävs.

Fru talman! Vi går nu mot slutet av en åttaårig socialdemokratisk regeringsperiod. Det som slår en när det kommer till tillståndet på miljöområdet är att det trots åtta år av miljardrullning på det här området enbart blivit värre om man ska tro på tongångarna från vänster. Tillståndet vad gäller biologisk mångfald är tydligen så pass allvarligt att oppositionen hotar tillståndet genom att fastställa vad som är en rekordnivå på området. Vi är inte närmare att uppnå de olika miljömålen i dag än vi var när regeringen tillträdde.

Vi har sett en inriktning mot en nedstängningspolitik som gör att det inte går att öppna gruvor längre. Planer på ny kärnkraft har stoppats, och reaktorer har stängts. Vi har en verklighet där cementindustrin hotas av nedstängning, med samhällskris som följd, och där energibolagen nu är livrädda för de närmaste årens miljöprövningar av vattenkraftverken och för att de ska orsaka omfattande nedstängningar även där.

Miljöprövningarna har blivit ett byråkratiskt monster. Regeringen har tagit ett steg tillbaka och ägnat sig åt att titta på och hoppas att det nog inte ska bli så illa ändå. Detta är en ansvarslös politik som hotar såväl jobb och tillväxt som klimatomställningen.

Fru talman! Världen står inför stora utmaningar på klimatområdet. Förra året såg vi minskade utsläpp till följd av ett massivt efterfrågefall av sällan skådat slag på grund av covid. Men utsläppen minskade trots detta enbart med omkring 7 procent, och i år ser vi att utsläppen ökar drastiskt i linje med återhämtningen i världsekonomin.

För ett par år sedan kunde man nästan utropa kolindustrins slut - trodde vi. I dag ser vi att kolkraften växer i världen. Länder av avgörande betydelse, till exempel Indien, har inte längre problem med hur de ska fasa ut kolkraften. Deras problem är att de inte kan gräva upp tillräckligt många kolbitar tillräckligt snabbt för att hålla elektriciteten igång i hushållen dygnet runt. I stället tvingas de rotera på grund av brist på kolråvara.

Råvarubristen understryker hur grundläggande tillgången på billig fossilfri energi är för att det ska kunna bli någon omställning. För samtidigt som det byggs mer fossilfri energi än någonsin räcker det inte eftersom detta bara delvis täcker ny efterfrågan. Den fossila energin ligger kvar på ungefär samma andel.

Fru talman! Svensk klimatpolitik saknar ofta kontakt med denna verklighet. I stället handlar debatten om att det utgör ett klimathot att sänka skatten på diesel något - ungefär som att det inte är tillräckligt att det är 3-4 kronor dyrare att tanka i Sverige än nere i Europa.

Diskussionerna borde handla mer om hur vi kan göra skillnad. Hur kan vi kombinera minskade utsläpp med hög tillväxt och bli ett föredöme för omvärlden? Stagnerad tillväxt och energikris är sannolikt inget som Kina, USA, Indien eller Ryssland tilltalas av och kan tänkas hämta inspiration från.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Diskussionen skulle kunna handla om hur vi kan stärka jordbrukets konkurrenskraft, hur vi kan börja bruka de där åkrarna som ligger i träda och hur vi kan tillverka klimatsmart mat i Sverige som kan försörja vår egen befolkning. Den skulle kunna handla om hur vi genom växtförädling och genteknik kan minska utsläppen från jordbruket och hur vi genom svensk industri och ökad export kan tränga ut produktion från andra länder och därmed minska utsläppen i världen. Och den skulle kunna handla om hur vi genom satsningar på forskning om och utveckling av kärnkraft kan bidra till att sprida denna fantastiska och miljövänliga teknik till fler länder.

Anf. 95 Marlene Burwick (S)

Fru talman! Martin Kinnunen sa i sitt anförande att det är en lightbudget som gått igenom och att vi inte kan förvänta oss en fullständigt omarbetad budget. Men låt oss i detta replikskifte diskutera hur en sådan kan se ut. Med mindre än tio år kvar på oss att agera för att mota den klimatkris som vi är inne i drar Sverigedemokraterna nämligen ned miljö- och klimatbudgeten med över 9 miljarder kronor. Låt det sjunka in - 9 miljarder.

Ni ger sken av att värna vanligt folk och möjligheten att leva på landsbygden. Men ni förvägrar vanligt folk stöd för att ställa om. När ni tar bort Klimatklivet försvinner möjligheten att få stöd till laddpunkter. Och när ni tar bort möjligheten att få stöd när man köper en klimatbonusbil minskar ni förstås möjligheten att ställa om till elektrifiering.

Av de mer än 4 miljoner bilar som finns i Sverige drivs nästan alla med bensin eller diesel. Många av dessa fordon kommer att rulla på vägarna under hela 2020-talet och en del även efter 2030. Det behövs åtgärder för att även dessa fordon ska kunna bli fossilfria. Men när vi ställer om reduktionsplikt eller konverteringsstöd säger Sverigedemokraterna nej.

Vad är svaret, Martin Kinnunen? Hur ska vanligt folk i hela Sverige kunna ställa om med er politik?

Anf. 97 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Jag tackar för Marlene Burwicks replik. Nu blir det lite dubbla övningar här. Vi har ett budgetförslag som vi står bakom och ett som vi, tillfälligtvis i alla fall, har övergivit.

Men det är korrekt att vi vill se andra prioriteringar i statens miljöbudget. Det handlar mycket om att vi från Sverigedemokraternas sida står upp för det gröna folkhem som Göran Persson redogjorde för på sin tid. Det handlar om att alla ska med, på ett ansvarsfullt sätt. Vi ska inte ha världens dyraste diesel. Skogen ska växa; den ska inte skyddas i stora reservat. Där finns tillväxt, och där finns jobb. Vi ska inte ha någon elprischock. Det är förorenaren som ska betala, men i dag ser vi att de privata hushållens elräkningar ökar med 100 procent. Det finns ingen rimlighet i detta.

Då kan man inte avveckla kärnkraft. Man kan inte subventionera olika energislag på det sätt som Socialdemokraterna har gjort med vindkraft, för vem ska betala för anslutningen av alla dessa enorma vindkraftsparker till havs? Det är en sanslös miljardrullning som kan vara på gång, och det är konsumenterna som kommer att få betala för detta på sina elräkningar. Det är inte ansvarsfullt.

Anf. 98 Marlene Burwick (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Jag konstaterar att svaren från ledamoten uteblir om hur vanligt folk i hela Sverige ska kunna ställa om.

Ett av de bärande förslagen är att i den nuvarande klimatkrisen öka utsläppen från trafiken genom sänkta skatter på drivmedel. I stället för att ställa om förlänger Sverigedemokraterna vårt oljeberoende. Den stora delen av sänkningen går ju till bilisterna i storstäderna samtidigt som politik för glesbygden motarbetas.

Sanningen är också den att de satsningar på areella näringar som fanns i Sverigedemokraternas budgetförslag är helt borta i den lightbudget som nu ligger på riksdagens bord.

Min fråga till Martin Kinnunen, fru talman, är därför: Anser Sverigedemokraterna att Sverige ska ta klimathotet på allvar och leva upp till Parisavtalet?

Anf. 99 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna ser definitivt seriöst på klimatfrågan. Vi måste tillsammans bidra till att minska utsläppen i världen, men Sverige är inte avgörande här. Det är de utsläpp som skenar i den övriga världen som vi måste hitta sätt att minska. Då handlar det om satsningar på forskning och utveckling. Det handlar inte om att subventionera människors Teslaköp.

Elbilsrevolutionen är här, och det är inte vi politiker som vare sig leder den, styr den eller kan stoppa den, ens om vi vill. Människor kommer att efterfråga eldrift. När priserna är på rätt nivå kommer förmodligen de flesta människor att köra runt i en elbil. Vi behöver inte subventionera biltillverkarna i detta avseende. Satsningar måste däremot göras på effektiva åtgärder, som infrastruktur. Laddinfrastruktur är grundläggande för att skapa förutsättningar, men vi behöver inte rabattera Teslabilar.

Anf. 100 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Sverige är i grunden ett bra land att leva i, men i vissa delar går utvecklingen åt fel håll. När det gäller jobben, vården och tryggheten placerar sig Sverige på flera viktiga områden numera i Europabotten. Vi har bland de högsta arbetslöshetssiffrorna i Europa, vi har lägst andel vårdplatser per invånare i Europa och inte i något annat europeiskt land ser vi en så tydlig ökning av det dödliga skjutvapenvåldet. Samtidigt är Sverige det tredje mest polisglesa landet i Europa.

I vårt avlånga land behöver också förutsättningarna för att leva och verka utanför storstäderna förbättras. Den tidigare S-MP-regeringen har inte gjort det som krävs för att vända utvecklingen.

Vi kristdemokrater prioriterar annorlunda. Vi ser människorna bakom de dystra siffrorna. Vi ser patienten i vårdkön. Vi ser den arbetslöse som söker försörjning och en arbetsgemenskap. Vi ser familjer som upplever otrygghet i sina bostadsområden och som verkligen pusslar för att få ihop vardagen. Vi ser barn som har tappat gemenskaper och blivit stillasittande och inaktiva under pandemin. Vi ser de ensamma äldre och den stressade personalen i äldreomsorgen. Vi ser behovet av att livet på landsbygden ska fungera. Det är därför vi har lagt fram en gemensam budgetreservation som börjar vända utvecklingen inom några av de områden där det finns stora samhällsproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

För att få till stånd en verklig förändring krävs en ny regering, men vi vill redan nu göra vad vi kan för att påbörja de viktiga omprioriteringar som krävs. Det är omprioriteringar som ska bekämpa brottsligheten och ge fler vårdplatser och vård i rätt tid. Det är satsningar för mindre barngrupper, mer pengar till civilsamhället och prioriteringar som inte lägger en död hand över stora delar av Sveriges landsbygd.

Fru talman! Klimatomställningen är en av vår tids absolut viktigaste frågor att lösa. Utsläppsminskningarna måste påskyndas kraftigt om klimatmålen ska nås. Det är dock uppenbart att nödvändiga åtgärder för att tillräckligt snabbt minska utsläppen inte har gjorts. Åtgärder för en bättre miljö och lägre utsläpp kan gå hand i hand med jobbskapande och en stark ekonomisk tillväxt. För detta krävs väl utformade och effektiva styrmedel.

Som vi har hört tidigare i debatten ska förorenaren betala för sin miljöpåverkan samtidigt som förnybar och miljövänlig teknik kan växa fram. På så sätt ger våra åtgärder största möjliga resultat för miljön. Om vi ska gå före som det goda exemplet måste vi gå före på ett sådant sätt att det lockar andra länder att följa efter. Det måste vara vår stora mission i omställningsarbetet.

Sveriges utsläpp av växthusgaser är mindre än 2 promille av världens samlade utsläpp. Om all mänsklig aktivitet i landet skulle upphöra i morgon skulle det alltså i stort sett inte märkas på de totala utsläppen. Därför måste vi i stället använda våra forskare, våra tekniker, våra uppfinnare - ja, alla våra upparbetade kunskaper - för att ställa om till en bättre värld med bibehållet välstånd och välfärd och med en fortsatt god tillväxt.

Fru talman! Det budgetförslag som vann majoritet i kammaren den 24 november i år är alltså tidernas största klimatbudget. Dock ska man inte alltid stirra sig blind på siffrorna utan se på vad som faktiskt ligger bakom dem. Om vi hade haft regeringens resurser och mer tid hade vi säkerligen gjort fler ändringar utifrån regeringens budgetproposition, men det är ändå ändringar som pekar på en riktning som jag nämnde i min inledning, en ny riktning som måste till för landet som helhet.

I omställningen till ett fossilfritt samhälle spelar elektrifieringen en nyckelroll. Majoriteten av Sveriges samlade utsläpp kommer från industri- och transportsektorn. Här vill branscherna gå före, och då måste vi ge dem de rätta förutsättningarna för detta. Vår elkris och de fruktansvärt höga elpriser vi nu ser lägger tyvärr stora hinder i vägen för detta. Dock ligger inte just detta inom vårt utgiftsområde som vi debatterar här, men om inte dessa problem löses hjälper det inte vad vi lägger in för satsningar på elektrifiering i budgeten för allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20.

Vi är i Sverige i stort behov av satsningar på fossilfri laddnings- och tankningsinfrastruktur för bland annat bilar och lastbilar för att kunna ställa om transportsektorn till fossilfritt. Om vi ska få fler att välja elbil måste vi alltså bygga ut laddinfrastrukturen kraftigt.

När det gäller försäljning av elbilar noterar vi att vårt grannland i väster, Norge, har gått före och att försäljningen av nya elbilar där tidigare har legat högt över Sveriges. Man har gett de bilister som kör elbil många fördelar jämfört med övriga. Nu är det så pass många som har köpt elbil att man har varit tvungen att ta bort vissa fördelar, vilket leder till att fler börjar se om sitt hus igen och fundera på vilken drivkälla de ska ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Under förra sommarens semestertider var det vid vissa laddningsstationer på norska Sørlandet väntetid på tio timmar för att ladda sin elbil. Den typen av flaskhalsar kan vi inte ha om vi ska få fler att välja elbil. Det är inte så att man kör bil av ideologiska skäl och därmed kan godta så långa väntetider. Man kör bil för att ta sig från punkt A till punkt B, och då måste det fungera. I vårt budgetalternativ avsätter vi mer medel än regeringen för att ge stöd till fossilfri laddnings- och tankningsinfrastruktur, ett stöd som ska vara teknikneutralt.

Vidare behöver vi ta nya tag och större steg när det gäller att ställa om för de tyngre transporterna. Därför måste vi snabbt ta steg mot och hålla fokus på regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer, där de flesta transporter går. Stödet ska även här vara teknikneutralt och ska bland annat kunna användas för el, elvägar och vätgasstationer.

Fru talman! Satsningar på storskalig utveckling av teknik för att fånga upp och lagra koldioxid, CCS och bio-CCS, är effektiva sätt att bidra till att reducera utsläppen. Tekniken har väldigt stor potential och bör därför byggas ut. Tyvärr har regeringen inte svarat upp mot detta på den nivå som behövs.

Återhållsamheten i anslagen när det gäller omvända auktioner riskerar att driva upp priserna på ett olyckligt sätt, och därmed kan potentialen inte utnyttjas fullt ut. För att i stället växla upp detta arbete utökar vi anslagen rejält till Energimyndigheten så att de kan förbereda för en utökad användning av bio-CCS samt se över hur CCS i stort kan implementeras i Sverige. Företagen väntar, men regeringen låter vänta på sig när det gäller svaren.

Slutligen, fru talman, vill jag förstås ägna lite tid åt skogen och Skogsutredningens förslag. I går hade vi debatt här i kammaren kring EU:s skogsstrategi. Jag ondgjorde mig då över EU:s klåfingrighet när det gäller hur den svenska skogen ska skötas och brukas. I dagens debatt är det snarare inhemska faror som lurar, inte minst i de förslag som Skogsutredningen presenterade, ivrigt påhejad av några partier i Sveriges riksdag.

Ska hela Sverige fungera är en av förutsättningarna att fler jobb skapas i de gröna näringarna. Det handlar om att förutsättningarna för företagande och handel och konkurrenskraft ska stärkas så att fler jobb skapas. Ju fler produkter som kan märkas med "Made in Sweden", desto bättre är det ur många perspektiv, inte minst ur ett miljö- och klimatperspektiv.

Skogsindustrin är Sveriges största nettoexportör, och den branschen, om någon, bidrar till omställningen, om vi nu vill ha en omställning på riktigt.

Budgetpropositionens förslag om att öka anslagen med över 2 miljarder för att genomföra Skogsutredningens förslag om att undanta stora arealer fjällnära skog från att brukas har vi tagit bort. Redan i dag är 57 procent av den fjällnära skogen skyddad. Dessutom står Skogsutredningens förslag i direkt konflikt med den ökade efterfrågan på skogsråvara som behövs för att ställa om, på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Politiken ska inte vara den part som hotar Sveriges möjligheter att nå klimatmålen. I stället för att undanta mer skog från brukande och på så sätt straffa vanliga hederliga skogsägare bör staten se till att sköta den skog man redan har exproprierat på olika sätt. Om skog ska skyddas ska det ske på frivillig väg. I Norge hade man liknande konflikter som vi har här kring skogen fram till dess att man gick över till att skydd av skog ska bygga på frivillighet. Då blev konfliktnivån en helt annan. Den gick ned till ett minimum, och parterna är nöjda med sakernas tillstånd. Dit bör vi också komma, men ska vi komma dit är det tydligt att det behövs en ny regering.

Fru talman! Jag vill önska talmannen, talmanspresidiet, kammarkansliet, kansliet i miljö- och jordbruksutskottet och kollegorna i miljö- och jordbruksutskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Anf. 101 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag tror att många svenskar just nu tänker på vad de ska köpa för julklappar. I år tror jag att det är många som funderar mer på klimatet när de vill handla. Kanske vill man köpa färre saker, eller så kanske man vill undvika saker av plast och produkter som är tillverkade av fossila råvaror.

Jag vill i alla fall ha mer klimatsmarta produkter, också från skogen. Jag vill ha mer trähusbyggnation. Jag vill ha kläder av skogsråvara. Jag vill ha smartare förpackningar med mera. Men jag vill inte att de produkterna ska vara tillverkade av utrotningshotade arter eller att de ska tillverkas på bekostnad av utrotningshotade arter. Jag vill att det ska vara gröna produkter rakt igenom. Det är också skälet till att vi måste se till att vi har ett bättre arbete för den biologiska mångfalden i Sverige.

Dagens skogsbruk är inte hållbart, och samhällets fastställda miljömål Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv uppnås inte. I dagsläget är cirka 1 800 skogslevande växt- och djurarter upptagna på rödlistan över hotade arter. Det finns brister i efterlevnaden i fråga om slutavverkningar. Sverige behöver en skogspolitik som tar hänsyn till klimatförändringarna och som motverkar klimatkrisen och naturkrisen.

Miljöpartiet eftersträvar en skogspolitik med höga ambitioner för skydd av områden, för att bevara växt- och djurarter och för att bevara den mest värdefulla naturen. Som miniminivå behöver vi följa beslut som tas inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald.

Genom Nagoyaprotokollet har Sverige förbundit sig att hållbart förvalta områden som används till skogsbruk, så att bevarande av biologisk mångfald garanteras. Vi kan konstatera att vi inte har lyckats, men vi har arbetat hårt för att förbättra oss. Tyvärr finns det partier här i riksdagen som har satt allvarliga käppar i hjulet.

En av Miljöpartiets mest prioriterade frågor är att skogsägare som bidrar i naturvårdsarbetet och som skyddar skog och sköter naturvårdsskogarna ska få en bättre och rimligare ersättning. Vi behöver avsätta mer medel till naturvärdesinventeringar och rådgivning till skogsägare och använda statlig bytesmark, så att skogsägare kan fortsätta bedriva skogsbruk samtidigt som de allra mest värdefulla gammelskogarna och skogarna med höga naturvärden sparas.

Vi vet att det är 700 skogsägare i Sverige som väntar på ersättning för naturreservat som de redan frivilligt har gjort avtal om med myndigheterna. Det fanns pengar i den rödgröna regeringens budget för att de skulle få sin ersättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I regeringsställning har Miljöpartiet bidragit enormt mycket. Jag måste få nämna klimatlagen och satsningar på allt från cirkulär ekonomi till mer naturvård. Precis som Lorentz Tovatt sa tidigare i debatten har Miljöpartiet ökat anslagen från 5-miljardersnivån till 20-miljardersnivån. Om man ska kunna genomföra ett skydd av fjällnära skogar - om skogsägarna vill och när skogsägarna vill - i enlighet med den inriktning som skogspropositionen har måste pengarna finnas. De finns inte i den budget som vi diskuterar här i dag. De är utraderade av klåfingriga moderater, sverigedemokrater och kristdemokrater, som tror att man stärker äganderätten genom att ta bort ersättningar som ska gå till skogsägare.

För att stärka ägarnas rättigheter ger man ersättning för de naturvårdstjänster som de bidrar med i skogsbruket. Det gynnar varken skogsvården eller naturvården att ta bort pengar till skogsägare. Det stärker inte svenskt skogsbruk, och det stärker inte möjligheterna att exportera svenska skogsprodukter i framtiden. Konsumenterna vill köpa miljövänliga produkter för att de är klimatsmarta men också för att de klarar av målen för den biologiska mångfalden.

Fru talman! Jag vill önska hela talmanspresidiet god jul. Jag vill också önska god jul till kammarkansliet och till vårt fina kansli i miljö- och jordbruksutskottet och naturligtvis till alla mina kollegor i utskottet.

Jag har en önskan för nästa år, 2022: att vi räddar ålen. Vi kan börja redan nu till jul. Ålen är en utrotningshotad art. 98 procent av den europeiska ålen har försvunnit. Det är fisket och vattenkraften som är de riktigt stora problemen. Ålen måste fredas, och den bör inte finnas på julbordet. God jul!

(Applåder)

Anf. 102 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Det känns som en déjà vu från i går kväll. Jag kan i alla fall börja med att lova Maria Gardfjell att jag inte ska äta ål i jul, men det är av helt andra skäl än kanske de Maria Gardfjell tänkte sig.

Det var ganska många saker att ta tag i här. Jag vill börja med något av det första som Maria Gardfjell tog upp. Hon vill gärna köpa julklappar tillverkade hållbart, gärna av trä. Vi ska bygga mer i trä, absolut. Vi ska göra kläder av trä och kanske smarta förpackningar också. Men samtidigt ska vi skydda mer och mer.

Jag har tidigare i talarstolen citerat min gode vän Nalle Puh, dock på norska. Eftersom jag bor där jag bor har jag även läst en del Nalle Puh på norska. När han får frågan om han vill ha "håning" eller mjölk till middagen säger han: Ja tack, bägge delarna! Det är också vad Maria Gardfjell säger här. Vi ska göra mer av skogen och använda skogen till kläder, till byggnationer och till att ersätta fossil plast. Samtidigt ska skogen skyddas. Ja tack, bägge delarna!

Hur går den här logiken ihop, Maria Gardfjell? Hur ska vi få till detta när vurmen att skydda alltmer skog är så stor?

Anf. 103 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Ingen är gladare än jag över att Kjell-Arne Ottosson inte ska ha någon ål på julbordet. Det tackar vi för. Och Nalle Puh är också en av mina husgudar och kul att läsa, faktiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag vill säga att svaret på Kjell-Arne Ottossons fråga är att vi i Sverige behöver en cirkulär bioekonomistrategi. Vi har ingen strategi på plats ännu. Vi har hållit på och diskuterat den länge. Det var också en del som fanns med i januariavtalet. Vi har olika åsikter.

En av de linjer som Miljöpartiet driver är att få en betydlig betoning på det cirkulära. Genom att öka andelen långlivade produkter bland sådant som tillverkas av trä kommer vi också att ha en större mängd råvara som kan cirkuleras. Den kan återvinnas, och på så sätt kan vi maximera uttaget av det som vi faktiskt avverkar från skogen, så att man inte slösar bort det för tidigt i produkternas livslängd.

Man kan ta prima trävirke och göra dasspapper av det direkt. Då har det en väldigt kort livslängd. Men man kan också först bygga hus och använda träet till mer långlivade produkter innan det i ett senare skede blir dasspapper. På det sättet ökar vi mängden tillgänglig råvara för våra industrier.

Samtidigt behöver vi ett hållbart skogsbruk, och framför allt behöver vi ett skogsbruk där återväxten är god.

Anf. 104 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Jag ska inte ta upp den diskussion vi hade i går om dasspapper, för att använda Maria Gardfjells uttryck. Den låter jag ligga.

Jag är helt enig med Maria Gardfjell när det gäller det cirkulära och en bioekonomistrategi. Absolut, det är jättebra. Men här får jag ändå inte matematiken att gå ihop.

Den andra del som jag tänkte ställa en fråga om är äganderätten. Jag noterar en del skrivningar som kommer från Miljöpartiet där man ofta jämställer äganderätten med pengar. Men äganderätt handlar ju inte om pengar i första hand. Ägande- och brukanderätt handlar just om ägande- och brukanderätt.

Det man äger förvaltar man och brukar man efter bästa förmåga. Det är äganderätt - inte att staten pekar med hela näven och säger: Detta får du inte göra, men du får en slant! Det är inte äganderätt; det är ersättning. Och ersättning behöver absolut utgå.

Äganderätten är med i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Äganderätten är med i Europakonventionen. Äganderätten är med i den svenska grundlagen. Jag tycker att Miljöpartiet gång efter gång visar ett väldigt liberalt förhållande till äganderätten när det är en så pass viktig sak som ändå finns med i dessa viktiga handlingar.

Tar Miljöpartiet inte äganderätten på allvar när man bara talar om att det handlar om ersättning? Äganderätt handlar inte bara om ersättning; det handlar om att du ska få bruka det som du har, har ärvt, fått eller köpt. Det kanske har gått i generation efter generation, och du har skött det i år efter år för att du ska få avverka och få avkastning. Helt plötsligt rycks mattan bort. Men du får lite ersättning. Är det äganderätt, Maria Gardfjell?

Anf. 105 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Äganderätten är grundlagsskyddad. Miljöpartiet anser absolut att äganderätten är viktig. Men äganderätten är inte oinskränkt.

Skogsutredningen tar upp äganderätten på ett väldigt bra sätt och går igenom i detalj hur äganderätten påverkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi har också lagstiftning som vi har beslutat om här i Sveriges riksdag, bland annat miljöbalken. Den påverkar hur skogsägare ska bruka sin mark. Äganderätten är inte oinskränkt. Allemansrätten är också grundlagsskyddad.

Skogen ska räcka till mycket. Skogen ska räcka till alla de produkter som vi har pratat om, och skogsbruket är en viktig näring i skogen.

Men skogen är också viktig för besöksnäringen, för rennäringen, för friluftslivet och för många andra syften. Den är viktig för att producera andra typer av produkter. I Finland har man skogar där man producerar råvaror till läkemedelsindustrin. Där avverkar man inte skogen utan kan ta ut vissa typer av produkter från skogen.

Det behövs ett mer variationsrikt skogsbruk i Sverige där vi får större nyttor, större klimatnytta och mer produkter. Allra viktigast i det är alla de människor som bor i Sverige och som har en relation till skogen, men också skogsägarna. De 300 000 skogsägarna är oerhört viktiga för Sverige, för jag tror att med ökad lönsamhet, med ökande stöd för naturvården och med ett mer hållbart skogsbruk som är klimatanpassat kommer skogsägarna också att vara en viktigare del i kampen för ett räddat klimat.

Anf. 106 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Det blir möjligen lite upprepning i debatten. Maria Gardfjell talade så fokuserat om skogspolitiken, och den tänkte jag också uppehålla mig vid.

Jag kan först konstatera att det måste smaka lite konstigt i munnen på en miljöpartist att prata äganderätt, för det tror jag inte har hänt tidigare i den här kammaren. Jag får hålla med min kollega i det tidigare replikskiftet om att det är uppenbart att vi definierar äganderätt på väldigt olika sätt.

Rätten att få ersättning när staten tar någonting ifrån dig borde vara ganska grundläggande, men det är inte detta som är att värna äganderätten. Att värna borde vara att se vad de över 300 000 privata skogsägarna bidrar med redan i dag i produktion i skogsbruket men också när det gäller naturhänsyn och bejaka det och låta det få fortsätta. Det är ju verklig äganderätt.

Jag kan också konstatera att det är ett väldigt fokus på de här 2 miljarderna, men man låtsas inte om att det finns 1,7 miljarder i budgeten för att skydda ytterligare natur. Men någonstans måste det väl ändå finnas en hejd på ambitionerna att ta bort skog ur produktion?

Maria Gardfjell talade sig varm för att bygga hus och så vidare. Men sanningen är att den här politiken inte går ihop hur mycket man än pratar om återanvändning, återbruk och vad det nu kan vara.

Ska vi fasa ut det fossila kommer vi att behöva fler produkter från skogen. Då kommer vi att behöva ett skogsbruk.

Redan i dag är mellan en fjärdedel och en tredjedel av all skog undantagen från bruk på olika sätt. Hur mycket vill Miljöpartiet att det ska öka med? Skogsutredningen föreslog att en yta motsvarande hela Västmanland skulle undantas från bruk. Miljöpartiet har tidigare sagt att den skyddade skogen måste dubbleras. Hur stora arealer vill Miljöpartiet ta ur bruk, och finns det någon övre gräns egentligen?

Anf. 107 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag sa i mitt anförande att Miljöpartiet eftersträvar en skogspolitik med höga ambitioner när det gäller skydd av områden med värdefull natur. Som miniminivå behöver vi följa de beslut som tas inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald och de beslut som fattas i EU och i Sverige som styr oss, helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Där är vi inte i dag. Vi ligger på en 5-procentig nivå ungefär av formellt skyddad mark. De siffror som Jessica Rosencrantz hänvisar till är därför mer tagna ur luften - ett slags servettskiss för skydd av vår natur kanske.

När det gäller frågan om hur mycket Miljöpartiet vill skydda och hur mycket man behöver pengar till tycker jag att det som Jessica Rosencrantz sa om att det är grundläggande att skogsägare får ersättning när de bidrar till naturskyddet var väldigt bra. Men om det är så grundläggande förstår jag inte varför man tar bort 2 miljarder kronor ur budgeten när dessa pengar skulle gå till denna grundläggande rättighet att få ersättning.

När det gäller fjällskogarna har vi domstolsbeslut på att staten måste betala ut ersättning till skogsägare om de inte får avverka. Dessa domslut gör att vi behöver ta höjd i statens budget för att faktiskt kunna betala ut dessa ersättningar. Det är just därför som dessa 2 miljarder behövs.

Anf. 108 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Det är just därför som vår budget innehåller exakt samma anslag som budgetpropositionen för att ersätta markägare som nekas avverka fjällnära skog. Det är exakt samma anslagsnivå.

Fru talman! Det är inte konstigt att allt fler skogsägare är, som Maria Gardfjell uttrycker det, intresserade av att ingå avtal med staten när de gör det under galgen. De vet att alternativet är att staten gör det ändå.

Vi tror i grund och botten att det finns alla möjligheter för privata skogsägare att bedriva naturvård under frivilliga former i sitt eget skogsbruk - produktion och naturhänsyn hand i hand.

Jag tycker att det är intressant att även om Miljöpartiet i sina anföranden låter som att det är otroligt viktigt med skogsbruk landar man ändå i slutsatsen att det är överordnat allt att skydda mer, inte att hitta sätt att kombinera detta.

Vi vet att ett antal av våra miljömål i dag är orealistiska så till vida att om man skulle uppnå dem som de är skrivna skulle det i princip innebära att vi måste upphöra med allt skogsbruk.

Den som menar allvar med att säga att vi ska värna båda dessa perspektiv kan därför inte ha som enda lösning att vi ska ta ifrån privata skogsägare deras mark och att staten ska sköta det bättre, vilket staten för övrigt inte gör. Vi har sett rapporter från både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket om att skyddade områden inte underhålls. Det om något hade man behövt lägga resurser och tid på, alltså att faktiskt se till att ta hand om skyddade områden.

Som det är just nu skyddar staten alltmer. Det är ett enormt fokus på kvantitet och att skydda ytterligare arealer men inte på att ta hand om de naturvärden som redan finns i dessa skyddade områden. Detta gör att de så småningom förfaller. I värsta fall kan granbarkborre och annat spridas till närliggande privata markägare.

Tyvärr, det låter väldigt falskt när Miljöpartiet säger att man både vill värna skogsbruket och skydda så mycket mer skog. Det kommer inte att funka.

Anf. 109 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Jag håller med Jessica Rosencrantz. Miljöpartiet får tala alldeles för lite om skogsbruket. Det är otroligt viktigt att vi gör det därför att vi behöver ha ett hållbart skogsbruk. Vi behöver ha mer hyggesfritt skogsbruk och fler brukningsmetoder som är mer naturnära.

I vissa delar av Norrland behöver vi ha lite glesare tallskogar med mer lav, så att rennäringen gynnas mer. Vi behöver ha ett anpassat och ett adaptivt skogsbruk. Det behöver vi i Miljöpartiet prata mycket mer om eftersom det är många som har fått uppfattningen att vi inte vill ha något skogsbruk alls. Det är fel. Däremot vill vi också se till att gammelskogar, urskogar och de absolut finaste biotoper som finns i de svenska skogarna skyddas. Det vill vi göra på ett effektivt och bra sätt.

I den överenskommelse som vi gjorde med Socialdemokraterna och Centerpartiet om skogspropositionen var själva poängen att göra detta tillsammans med markägarna - att inte arbeta med tvång som metod. Faktum är att svenska myndigheter inte har gjort det fram till nu heller. Överenskommelser har varit det allra vanligaste.

Men vi sätter också fingret extra på att skogsägarna inte ska behöva bli av med sin mark och ge den till staten utan att de ska kunna fortsätta att behålla och äga sin mark trots att de får pengarna. De kan också få bruka skogen, ta ved och ta virke för att bygga ett litet hus.

Detta är nya former för naturvården som har tagits fram i de förhandlingar som vi har haft med Centerpartiet, och de borde bejakas och inte förkastas.

Anf. 110 Magnus Ek (C)

Fru talman! Det finns en del saker som jag skulle vilja reda ut med ledamoten Gardfjell. Till att börja med talar man ofta från Miljöpartiet om det ohållbara skogsbruk som vi har i Sverige. Det talas sällan om vad det är som är ohållbart. Om man anför att det svenska skogsbruk som vi har i dag - ett av världens mest hållbara, om inte det mest hållbara, i världen - är ohållbart får man också förklara varför.

Alla nyckeltal går åt rätt håll oavsett om vi pratar om frivilligt eller formellt avsatt skyddad mark eller om vi pratar om dödved. Kollar vi på rödlistade skogslevande arter är det ytterst få som får ett sämre läge. Några är sällsynta antingen för att stammen är liten eller för att det är en art som är sällsynt just i Sverige, även om det finns populationer på andra håll i Europa.

Vad är det som är så ohållbart? Detta är man alldeles för dålig på att tala om. I stället snackar man slentrianmässigt ned ett av de mest hållbara skogsbruken i världen.

Den andra delen har jag redan tagit upp. Den rör just den budgetpost som vi faktiskt talar om som har höjts år efter år. Frågan är varför just den måste höjas år efter år. Vi är helt överens om att folk som får sin mark tagen i anspråk för naturreservat ska ha ersättning. Men håller inte ledamoten Gardfjell med om att det vettigaste systemet är att man innan man skapar naturreservat vet att man har pengarna, att man har en skötselplan och att man har en finansieringsplan för hur detta ska skötas på lång sikt?

Som vi har talat om tidigare blir inte miljötillståndet bättre bara för att vi formellt skyddar någonting. Det handlar om vad vi gör med det. Frågan är varför denna budgetpost ska höjas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Sist men inte minst upprepar Miljöpartiet ofta ett monumentalt sakfel som vi måste ta tag i. Det är inte så att någon gör dasspapper av prima virke. Det finns inte en aktör som gör det. Dasspapper gör vi av massaved som vi får ut från skogsbruk. Vi gör inte bara dasspapper, vi gör en herrans massa annat - kläder, wettextrasor och så vidare. Men det finns ingen som kan torka sig i häcken med en gammal träkåk.

Anf. 111 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Detta är en rolig debatt, tycker jag. Man måste få skratta lite. En och annan ek kanske har blivit dasspapper trots allt.

När det gäller det ohållbara skogsbruket är jag faktiskt lite ledsen över att Magnus Ek inte var med i debatten i går som vi hade här i kammaren då vi pratade om EU:s skogsstrategi. Jag tog upp tre exempel på varför det svenska skogsbruket just nu har oerhört stora problem när det gäller hållbarheten.

Det ena är återväxten. Vi har fått rapporter under hösten från Skogsstyrelsen som visar att det är oerhört stora arealer av ungskogarna i norra Sverige som håller på att dö. Det handlar om törskatesvampen men också om ett tiotal andra skadesvampar. Dessutom finns det naturligtvis problem med älgskador och en del annat.

Att vi har ett så omfattande återväxtproblem är ett gigantiskt problem för skogsbruket. Det som sägs i den rapport som myndigheten har kommit med är att man inte kan fortsätta med de metoder som används i skogsbruket för att åstadkomma och klara av detta, utan det kommer att krävas andra åtgärder. Det som man pratar om är att man helt enkelt får driva upp löv i dessa områden för att se om det kommer någon skog över huvud taget. Detta är inte hållbart.

En annan sak som inte är hållbar tas upp i en rapport som vi nyligen fick från MSB och Skogsstyrelsen och som visar att vi får enorma problem med skred, ras och översvämningar på grund av skogsbruket. Detta handlar om miljardbelopp. Det är inte hållbart.

Anf. 112 Magnus Ek (C)

Fru talman! Då kan man fråga sig hur skadorna tas om hand. Vi vet ju att vi har ökade skogsskador.

När det gäller betesskador har vi problemet att Maria Gardfjells kollega förra året, i en liknande debatt här i kammaren, hävdade att jakt var moraliskt ohållbart och något vi inte skulle ägna oss åt - vargen kunde väl sköta vildsvinsstammen. Den typen av inlägg hjälper oss inte med problemen. Det vi har att göra är i stället att se till att vi faktiskt får sköta vår skog efter eget huvud, för får vi göra det klarar vi av att ta itu med de skador som uppstår.

Förutom det Maria Gardfjell själv nämnde har vi till exempel granbarkborreskadorna, där vi vet att vi ibland har problem att få plocka bort den skog som är skadad. Vi vet också att det blir värre för att länsstyrelserna och de som förvaltar naturreservaten är för långsamma med att plocka bort skogsskadorna, så att vi får ökade skador på grund av det. Det finns ingenting i de förändringar som Maria Gardfjell och Miljöpartiet anför att vi skulle behöva göra som hade underlättat de här problemen, utan de hade tvärtom gjort dem värre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är detta som är problemet när vi slentrianmässigt hävdar att det svenska skogsbruket är ohållbart: Vi kollar inte på sakförhållandena. Varje gång vi flyttar bort makten från dem som brukar skogen - de som lever med skogen och vet hur den ser ut - förlitar vi oss på att det ska finnas en tjänsteman någon annanstans som vet bättre. Och tro mig, fru talman: Det gör det inte. Det är bara att kolla på sakförhållandena.

Även om vi skulle vilja att tjänstemännen tog itu med detta har de inte resurserna till det och kommer aldrig att kunna ha det. Det här är ett för stort och för skogsrikt land för att vi ska kunna delegera makten över brukandet till en liten skara tjänstemän vid statliga myndigheter. Det måste vara så att vi värnar frihet under ansvar, inte bara för skogsbrukarna och inte bara för att vi ska klara klimatomställningen utan också för att vi faktiskt ska klara av att bibehålla naturvärdena.

Anf. 113 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag vill med bestämdhet hävda att skogsägarnas kunskap är viktig. De allra flesta skogsägare har till exempel kunskap om var de har skog, hur skogen ser ut, när de tänker avverka den och sådana saker. Det är dock inte så att alla skogsägare har kunskap om allt som rör deras skogar. Till exempel är det inte så att jag som skogsägare eller Magnus Ek som skogsägare vet exakt om vi har någon utrotningshotad liten lav i våra skogar.

Jag är oerhört tacksam över att vi i Centerpartiets, Miljöpartiets och Socialdemokraternas förhandlingar kom fram till att det behövs rådgivning till skogsägare. Det behövs naturinventeringar, som myndigheterna gör, och det behövs rådgivning så att skogsägarna får den kunskapen och kan ta till sig den när de ska ta viktiga beslut om till exempel skydd av natur, skötsel av skog eller om de ska göra vissa typer av insatser i skogsbruket för att skydda naturen.

De pengar till rådgivning till skogsägare och skydd av natur som faktiskt fanns i den här budgeten är borta nu. Det är på grund av att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lade fram en budget som Centerpartiet indirekt stödde.

Anf. 114 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Vi har lyssnat till en spänstig debatt, stundtals rolig, där de olika partierna har kunnat presentera sina budgetförslag gällande de frågor som rör klimat, miljö och natur.

Att uppfattningarna går isär kanske inte förvånar, men i betänkandet finns det faktiskt ett avsnitt där vi är överens över partigränserna. Det är när det handlar om att analysera och se på regeringens resultatredovisning, vilket gäller redovisningen för 2020. Nu har vi även representanter från näringsutskottet i kammaren, och det här är faktiskt en uppföljning som regeringsformen ålägger alla utskott att göra. Men inom miljö- och jordbruksutskottet har det varit tradition att man åberopar och berättar lite om den i samband med att vi diskuterar budgeten.

Syftet med uppföljningen är framför allt att vi ska kunna analysera och se huruvida regeringen har verkställt det vi har efterfrågat och om de satsningar som har gjorts faktiskt har haft effekt. Det finns alltså en god tanke. I miljö- och jordbruksutskottet är det, precis som i andra utskott, en särskild grupp som har haft till uppgift att hantera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I år har vi tittat särskilt på fyra områden. Det finns i Sverige 16 miljökvalitetsmål, och vi har granskat 4 av dem lite extra. Det är nämligen dessa mål som faktiskt styr politiken på miljö- och naturområdet, och det fattades beslut om dem redan 1999. Det var ett modigt beslut - och ganska framsynt. I dag talar vi mycket om Agenda 2030, men detta är fortfarande det som vägleder den svenska politiken.

Trots det jag säger om att det var framsynt visar detta också hur trögt det går, för av de 16 olika målen är det 14 mål vi inte når. Det är en utmaning vi måste ta oss an och faktiskt försöka lösa. Det finns även 9 tidssatta delmål som skulle ha varit färdiga och införlivade i verksamhet 2020. Av dem nåddes bara 4, det vill säga mindre än hälften. Det är inte ett jättebra facit för oss.

Det finns några utmaningar som vi måste ta oss an men som ändå ger en positiv bild av att vi är på väg. Det gäller bland annat den avancerade reningen av avloppsvattnet, där vi ser tendensen att läkemedel minskar i utsläpp som går ut i vatten och miljö. Det är bra.

En annan fråga som vi måste ta lite mer ansvar för är förorenade områden. Då tittar man särskilt på dem som bedöms vara av stor risk för människa och miljö, och där ser man att det av de kända objekten - det är 9 000 i dag - är 73 procent som återstår att gå på. 73 procent!

Vi ser att antalet inrapporterade fynd av invasiva främmande arter har fyrdubblats sedan 2019. Dessvärre ser vi också att andelen brukad åkermark, liksom antalet betande nötkreatur och får, minskar - och att minskningen fortsätter.

Min talartid är slut, men jag ska säga att det vi särskilt vill fokusera på och föra vidare är att vi måste bli mycket mer resultatorienterade. Vi ska inte bara redovisa och titta på åtgärder utan faktiskt se vad som har effekt och vad vi tror är gynnsamt. Vi behöver även ha mycket mer av en helhetssyn, för dessa 16 nationella miljömål går många gånger på tvärsen. Där måste vi bli duktigare på att prioritera och prata med varandra.

Som sista ord, fru talman, vill jag rikta ett stort tack till alla i utvärderingsgruppen, som med stort engagemang tar sig an de här frågorna.

(Applåder)

Anf. 115 Mats Nordberg (SD)

Fru talman! Jag ska bara prata om skog, för Martin Kinnunen från vårt parti har redan pratat om utgiftsområdet Allmän natur- och miljövård för SD:s räkning.

Vi har världens mest hållbara skogsbruk i Sverige, kanske tillsammans med Finlands. Det kan vara bra att i alla fall hålla i minnet. Det måste finnas ekonomi, men det måste också finnas miljövård - och det måste finnas sociala funktioner. Vi har en allemansrätt; vi plockar bär, vi plockar fisk ur sjöarna om fisket går bra för oss, vi jagar och vi promenerar.

Vi förmår ändå att behålla våra arter i skogsbruket. Vi har nästan inga arter som dör ut på grund av skogsbruk, och de som gör det finns faktiskt längst ned i den sydligaste delen av landet och är arter som är knutna till ekar och andra lövträd. Det är inte arter i norra Sverige. Allra minst är det arter nära fjällen, för där har vi enorma skyddade områden. Det är det område i Sverige där vi har flest skyddade skogar, och det har vi haft ända sedan 1909 då de första nationalparkerna inrättades i vårt land.

Tidigare i debatten nämndes att 57 procent av skogarna i det här området redan är skyddade. 62 procent av landets formellt skyddade skogar återfinns i det här området. Kvar finns alltså en mindre mängd skogar som inte är formellt skyddade men som nästan alltid nekas avverkningsrätt. Det är anmälningsplikt på avverkning och tillståndsplikt på mycket i det här området, så det är väldigt svårt att få avverka.

Vi skulle vilja se över reglerna för hur vi ska ha det med de olika kriterierna för skydd av natur, för det känns som att en skogsägare inte i förväg har möjlighet att gissa om han kommer att få avverka eller inte. Just i det här området verkar det ofta vara så att man inte får det, trots att det är där vi redan har mest skyddat. Det är inte särskilt bra.

Om vi skulle ha genomfört förslaget som fanns i Skogsutredningen skulle alltså ytterligare ett jättestort område skyddas i det område där vi har skyddat mest skog. Det är mycket svårt att förstå vilken art som skulle tjäna på det. Det finns ingen art som skulle hindras att dö ut till följd av det. Prio borde ha legat någon annanstans, och jag kommer att återkomma lite grann till det.

Men vad händer om man tar ned det allra sista? Dessutom har Naturvårdsverket, i väntan på en proposition som man trodde skulle ha godkänts om Skogsutredningens förslag om det här jättereservatet, redan gjort preliminära uppgörelser med några skogsbolag för att de ska avstå från sin skog där och få annan skog på annan ort. Dessutom har man gjort uppgörelser om markbyten med allmänningsskogar som gör att de slutar att bruka där men får ny skog på annan ort.

Det innebär att de skogsägare som blir kvar där uppe kommer att ha mycket svårare att hitta planterare, skördarentreprenörer och skotarentreprenörer. Sannolikt kommer det inte att finnas något sågverk där, vilket gör att de får svårare att hitta marknad. De kommer också att ha svårare att hitta lastbilar. Det kommer inte att vara lönsamt längre. Vi tycker att det här är helt fel fokus.

Den fungerande bygden är jätteviktig för turismen. En fungerande bygd innebär att det finns bönder som fortfarande brukar sin skog och att det finns betesmarker och åkrar.

Jag stod här en gång - jag tror att det var för ett år sedan, innan den här debatten hade kommit igång riktigt - och berättade om Snorre Sturlasson som skrev på 1230-talet om hur Olof den helige reste genom Jämtland och togs emot av skandinaviskspråkiga personer. Det är en väldigt gammal bygd, och den är värd att bevara.

Allmän miljö- och naturvård

Det finns mycket större hot mot de öppna, brukade landskapen i det här fjällnära området än mot skogen som redan är det mest skyddade vi har. Jag har svårt att se meningen med det.

Mycket är redan sagt i dag, och jag vet inte om jag ska fortsätta så länge till. Jag antar att det intressantaste blir debatten. Jag tror kanske att jag ska sluta här, men jag skulle vilja lägga till något om södra Sverige.

Allmän miljö- och naturvård

Vad som verkligen behövs är att vi ser över, och här tror jag att vi är ganska överens, naturvårdsavtal där man varje år kan få en utkomst som skogsägare för att sköta sin skog lite annorlunda, inte minst för att skydda ädellövskog och lövträd.

Vi kan titta på vilka arter som faktiskt har dött ut. Maria Gardfjell från Miljöpartiet talade om 1 800 rödlistade arter. Det betyder att vi har 1 800 arter som man anser vara sällsynta. Sannolikt har de allra flesta av dem alltid varit sällsynta i Sverige och kommer alltid att vara sällsynta. Det är inte fattigdom i naturen att ha rödlistade arter, utan det visar att vi fortfarande har de här sällsynta arterna.

Det intressanta är vilka arter som har dött ut, och då kan vi konstatera att mellanspett och svart stork är skogsarter i barrskogsområdet som har dött ut eller i alla fall kommit och gått och för närvarande inte häckar i Sverige. Resten av de utdöda skogslevande arterna är sådana arter som levde i Blekinge, Halland, Skåne och i viss mån på Gotland.

Det här problemet är ett icke-problem. Om man hittar akut hotade arter på en mark måste man naturligtvis vänta med avverkningen och tänka ut vad man ska göra åt det. Men det är en helt annan sak än att skydda jätteområden där vi redan har jättestor och skyddad areal.

God jul till er alla - till riksdagens kansli, till MJU:s kansli och till alla kollegor!

(Applåder)

I detta anförande instämde Runar Filper (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)

Näringsliv