Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anf. 86 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi har haft ett val. Nu har vi mandatperiodens första miljödebatt. Folket har sagt sitt. Sverige har fått det maktskifte som efterfrågades. Vi har genom Tidöavtalet fått till stånd en ny inriktning på miljö- och klimatpolitiken, och vi kommer, som tydligt framgår av Tidöavtalet, att få se en ambitiös politik på klimat- och miljöområdet.

De låsningar som funnits på energiområdet är över. Ambitionen att rätta till en nedmontering av svensk energiförsörjning som S, C och MP stod för är hög. Målet om 100 procent förnybart försvinner, och äntligen kan vi se fram emot att ny kärnkraft planeras, projekteras och slutligen byggs.

Äntligen kan vi återknyta till den energipolitiska revolution som skedde i Sverige för 40-50 år sedan när vi på kort tid fasade ut fossila bränslen från vår elproduktion och uppvärmning. Detta skedde genom en storsatsning på fossilfri, planerbar energiproduktion. Felet att avveckla kärnkraften kan vi nu rätta till. Det kommer att ta lite tid, men det är inget argument för att inte börja utan snarare ett argument för att vi inte kan vänta längre.

Vi kan se att det bara gick veckor efter att Tidöavtalet presenterats till att ett flertal intressenter offentliggjorde att de planerade för just ny kärnkraft i Sverige. Vi kommer även att få se avskaffade regleringar som nu hindrar nybyggnation av kärnkraft och andra verksamheter. Vi kommer att få se kreditgarantier som anpassas till kärnkraftens villkor, och vi kommer att få se kortare tillståndsprocesser med särskilt hänsynstagande till kärnkraften.

Sverige ska bli ett föredöme på riktigt när det kommer till det klimatpolitiska området, för utan kraftig nybyggnation av kärnkraft i världen finns det sannolikt inga möjligheter att komma i närheten av något tvågradersmål. Vind och sol som levererar när vädret tillåter kan inte vara ensam bas i något energisystem såvida det inte blir så extremt dyrt att ingen folkvald regering kommer att kunna få väljarnas förtroende igen.

Fru talman! Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Den ska vara bra. Den ska vara svensk, för en miljöpolitik som tar hänsyn till allt liv - ja, den är svensk!

Men, fru talman, man ska inte blanda ihop att vara miljövän med att man måste låta som den alltmer radikaliserade miljövänsterrörelsen som tävlar i att skrika högst om att allt kommer att gå åt skogen och som när väljarna inte lyssnar i stället riktar fokus på domstolsprocesser för att genomdriva den politik som de inte lyckades få väljarna att rösta fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Att vara miljövän innebär inte en tävling i vem som kan föreslå flest statliga eller EU-federalistiska regleringar eller vem som kan dränera stats- och EU-budgeten snabbast. Nej, grunden till miljövänlig politik utgår från helt andra saker. Det handlar om att ta till sig forskningen, det handlar om att erkänna problemen med deras risker och det handlar även om att ta hänsyn till intressekonflikter. Det handlar om att inse att naturen och människan ska kunna samexistera och att vi ska kunna dra nytta av varandra.

Låt oss exempelvis säga att vi värderar upp målen om miljöfarliga utsläpp från vårt lantbruk så som EU-kommissionen vill med det omarbetade industriutsläppsdirektivet. Då kan det indirekt styra mot ett lantbruk som värderar ned djurvälfärdsfrågorna. Överlag kommer vi att få se mer av detta, det vill säga klimatpolitik som kommer i konflikt med biologisk mångfald och djurvälfärd - för att inte tala om klimatpolitik som kommer i konflikt med välstånd, vilket i sig gör att en lång rad viktiga samhällsmål motverkas.

För att undvika dessa intressekonflikter så långt det är möjligt måste vår gemensamma miljö- och klimatpolitik utgå från förvaltarskapstanken och sträva efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd.

Det här var direkt hämtat ur Tidöavtalet, som pekar ut en tydlig riktning för svensk miljö- och klimatpolitik. Vi slår även fast i avtalet att klimatpolitiken måste ha ett globalt perspektiv där Sveriges utsläpp sätts i relation till omvärldens. Detta är saker vi sverigedemokrater har fört fram i debatter år ut och år in, men nu är de för första gången en grundläggande del av en svensk regerings politik.

Arbetet med en ny, effektivare och lösningsorienterad klimatpolitik har påbörjats. Vi kan redan nu se att ineffektiva satsningar fasas ut, att arbetet med utbyggnad av laddinfrastruktur trappas upp och att förslaget om omvända auktioner för CCS stärks. Men det tar tid att göra upp med åtta år av symbolpolitik och dyra ineffektiva satsningar. Arbetet har påbörjats, men vi har mycket arbete kvar att göra.

Fru talman! Vi har precis avverkat ett valår. För fyra år sedan när vi hade debatten för första gången hade vi också precis avverkat ett valår. Vi hade också precis fått se reduktionsplikten införas. Nivåerna var då låga, och den dåvarande S-MP-regeringen hade passat på att sänka dieselskatten i samband med införandet så att väljarna inte skulle märka vad som höll på att ske. Sverigedemokraterna lyfte redan vid den här tiden upp den katastrofala reduktionspliktslagstiftningen som skulle göra det oacceptabelt dyrt att transportera varor och människor i vårt avlånga land. Det var reformen som på några års sikt skulle ge oss världens allra dyraste drivmedel. Vi var då ensamma olyckskorpar här i kammaren som pekade på problemen.

Fru talman! Vi kan nu konstatera att Sverigedemokraterna fick rätt. Parti efter parti har anammat samma problemformulering. Reduktionsplikten må rent tekniskt se bra ut på papperet, det vill säga utsläppen minskar i de svenska kalkylerna. Även om de i realiteten hamnar i andra länders bokföringar så ser det bra ut på papperet. Men lagstiftningen var aldrig hållbar. Prisskillnaden mellan diesel och bensin är i dag cirka 5 kronor samtidigt som skatten på diesel har satts ned. Men om omkring 5 miljarder liter diesel förbrukas årligen betyder det att vi har dragit på oss samhällsekonomiska kostnader på en bra bit över 20 miljarder kronor årligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det här systemet skulle aldrig få tolerans. Reduktionsplikten driver upp kostnaderna för kommuner, företag, privathushåll, livsmedelsbutiker med flera. Den driver på inflationen i samhället på ett betydande sätt. Vinsterna hamnar i fickorna hos oljeschejker i arabvärlden och hos den finländska staten.

Fru talman! När vi samlas här om ett år för en ny miljödebatt ska vi enbart ha veckor kvar innan reduktionsplikten sätts ned till miniminivån. Oavsett vad som skrivs i tidningar eller hur många lobbyister som rycker ut till reduktionspliktens försvar vill jag från Sverigedemokraternas sida vara tydlig med att folket har sagt sitt i valet. De valde en annan väg för bränslepriserna. Löftet om miniminivå kommer att infrias, helst i går men absolut senast den 1 januari 2024. Allt annat är naturligtvis fullständigt oacceptabelt.

Fru talman! Partierna till vänster har kommit ut till reduktionspliktens försvar. De här partierna vill alltså till den 1 januari 2024 kraftigt öka på reduktionsplikten. Argumentet är att det blir för dyrt att missa EU:s beslutade klimatmål.

Fru talman! Låt mig inleda med att de mål och den börda som satts upp på EU-nivå är katastrofala för svensk del. Det är inte rimligt att ett land som fasat ut det fossila så som inget annat land har gjort ska åka på den största bördan inom EU. Förhandlingarna som S-regeringen har ansvarat för har skötts på ett fullständigt undermåligt sätt. Nu krävs ett noggrant analysarbete för hur vi på bästa sätt kan minimera de samhällsekonomiska kostnaderna. Att det billigaste är att driva på för kraftigt ökade bränslekostnader med tiotals miljarder i ökade kostnader årligen är osannolikt. Det kan inte vara lösningen, och det kommer inte att bli lösningen.

(forts. § 13)

Anf. 118 Anna-Caren Sätherberg (S)

Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Det blir lite konstigt nu när vi fick vänta lite, ledamoten och jag. Men i den budgetdebatt vi har i dag väljer regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att öka utsläppen trots att riksdagen har beslutat att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till senast 2030.

Ökningen sker bland annat på grund av att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inför valet lovade och i budgeten har aviserat att reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som ska blandas in när vi tankar, ska sänkas till EU:s miniminivå. Sverige har också förhandlat om utsläppskrav med EU, där Sveriges beting i ESR-sektorn är 50 procents sänkning till 2030.

I Dagens Nyheter kunde man i veckan läsa att vi om Sverige gick ned till EU:s miniminivå skulle släppa ut cirka 27 miljoner ton koldioxid för mycket till 2030. Det är nästan dubbelt så mycket som inrikestransporterna släppte ut totalt under 2021, och enligt Dagens Nyheter är siffran konservativt beräknad.

Det finns fyra sätt att kompensera detta: Man kan minska avverkningen av skog. Man kan använda sparade utsläppsrätter eller låna från nästa års utsläppsbudget, men det måste betalas tillbaka redan året efter. Man kan växla utsläppsrätter mellan ESR och ETS, men där finns det ett tak. Man kan också köpa utsläppsutrymme från andra länder, vilket kan bli väldigt dyrt.

Därför är min fråga till ledamoten vilken konsekvensanalys Sverigedemokraterna har gjort. Och vilken kostnadsanalys har man gjort? Vad ska Sveriges skattebetalare betala? Ledamoten säger nämligen i medierna att det kan vara värt för Sverige att betala stora summor för att slippa nå EU:s klimatmål.

Anf. 119 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande har vi nyligen haft val, och de svenska väljarna har röstat för lägre bränslepriser. Så ska det också bli. Bränslepriserna ska bli lägre, och reduktionsplikten ska sättas ned.

Anna-Caren Sätherberg tar upp ESR-kriterierna. Jag måste konstatera att den nivå som har satts för Sverige är fullkomligt orimlig. Jag undrar därför hur Socialdemokraterna tänkte när man gick med på att Sverige skulle få bära den största bördan av länderna i Europa. Vi i Sverige har fasat ut fossila bränslen från vår elproduktion och från vår värmeproduktion - på vilket sätt är det rimligt att vi ska bära den största bördan?

Den katastrofala förhandling som S-regeringen bär ansvar för kommer såklart att få konsekvenser, men även en chockhöjd reduktionsplikt - upp till 75 procent på diesel - kommer att få konsekvenser. Det kommer att få konsekvenser för vårt jordbruk och vårt lantbruk. Det kommer att få konsekvenser för vårt skogsbruk. Det kommer att göra dessa verksamheter väldigt mycket dyrare.

Detta kommer att få konsekvenser för barnfamiljer som ska köpa mjölk i butiken - mjölk som levereras med hjälp av lastbilar som drivs med diesel som blir överlägset dyrast i hela världen. Allt detta skapar extra kostnader i samhället om tiotals miljarder per år, så det är klart att vi måste finna sätt att komma runt den fullständigt misslyckade förhandling som Socialdemokraterna gjorde på EU-nivå och försöka nå så låga samhällsekonomiska kostnader som möjligt.

Det kan mycket väl vara så att det samhällsekonomiskt bästa är att köpa utsläppskrediter från andra länder, men det återstår att se.

Anf. 120 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Som svar på ledamotens fråga: Vi lyssnade precis på statsministern, som sa att man inte ska ställa ut vallöften några dagar före val som man inte kan infria. Att man skulle sänka kostnaden för att tanka med 10 kronor litern var ett typiskt sådant vallöfte från Sverigedemokraterna. Den sänkningen ser inte svenska befolkningen nu. Det är ett vallöfte som definitivt inte är infriat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det var dock inte min fråga. När man ställer ut vallöften måste man på något sätt ha gjort en konsekvensanalys - och i det här fallet också en kostnadsanalys. Ledamoten och hans parti säger att det vore en god idé för Sverige att köpa utsläppsrätter, men vi vet att utsläppsrätterna är mycket färre. Vi vet att alla länder nu har högre utsläppsmål för att det ska gå att klara det vi diskuterar här i dag, nämligen den klimatkris vi står inför.

Min fråga kvarstår därför. Enligt Dagens Nyheter kommer kostnaden för detta att uppgå till 20 miljarder kronor. Det måste Sverigedemokraterna naturligtvis ha diskuterat och tagit konsekvenserna av. Är det skogen som ska stå, så att vi inte har jobb i hela landet och kan göra klimatomställningen med hjälp av skogen? Eller ska vi lägga 20 miljarder på att köpa utsläppsrätter i stället för att lägga pengarna på det ledamoten tar upp, det vill säga barnfamiljer, välfärden och allt annat vi behöver lägga pengar på i denna tid av kris och inflation?

(Applåder)

Anf. 121 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Något som för med sig stora samhällsekonomiska kostnader är reduktionsplikten. Om vi räknar upp priset till vad det skulle bli med en reduktion på 75 procent, vilket jag antar att Socialdemokraterna siktar på, skulle vi landa på ökade kostnader - för Sverige, svenskar, företag, stat och kommuner - på totalt kanske en bra bit över 40 miljarder. Det är betydligt mer än 20 miljarder, men om 20 miljarder är relevant eller inte återstår att se.

Klimaträttsakterna på EU-nivå håller på att bli färdiga. De befinner sig delvis i trilogerna, och i vissa fall har de inte nått dit ännu. I några fall är de färdiga. Gemensamt för allihop är att våra svenska myndigheter inte har analyserat konsekvenserna av dem. Det är alltså ett jobb som återstår att göra.

Från Sverigedemokraternas sida kan jag lova några saker. Vi kommer att leverera på vallöftet om lägre bränslepriser. Vi kommer inte att göra som Socialdemokraterna gjorde innan de tillträdde för åtta år sedan, då de före valet sa att det var för dyrt att tanka - och efter valet höjde priset på bensin varje år samt skaffade fram världens högsta pris på diesel. Det kommer inte Sverigedemokraterna att göra.

Vi kommer att försäkra oss om att få ned reduktionsplikten till miniminivå. Det ska bli billigare att tanka. Det är inte rimligt att vi ska ha världens högsta pris på diesel i Sverige. Konsekvensen av Sverigedemokraternas politik kommer att vara att det blir billigare att tanka, och det kommer att minska de samhällsekonomiska kostnaderna i vårt land.

Anf. 122 Stina Larsson (C)

Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten Kinnunen! Det var intressant att höra en förtroendevald som representerar Sverigedemokraterna prata om miljö. Ni har ju inte varit kända för att prata om dessa frågor; jag hörde det inte i valrörelsen, och jag ser inte heller att miljö- och klimatpolitiken har fått något vidare stort utrymme i Tidöavtalet eller regeringsförklaringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Du nämnde i ditt anförande att ni har en ambitiös klimatpolitik, Martin Kinnunen, men det jag hörde här tyckte jag mest var kritik mot andra partiers förslag gällande klimatomställningen. Min fråga är därför: Hur ser du på klimatförändringarna, och vad anser du att vi ska vidta för åtgärder för att komma till rätta med dem?

Anf. 123 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna har ingen annan uppfattning än vad som är rådande konsensus inom klimatforskningen: Vi har en global uppvärmning som till största delen beror på mänsklig aktivitet. För att mildra effekterna av den globala uppvärmningen behövs klimatanpassning och att vi minskar utsläppen. På det sättet kan vi helt enkelt dämpa temperaturhöjningarna i världen och i Sverige.

Den politik vi kommer att bedriva kommer att innebära att Sverige på ett effektivt och positivt sätt bidrar till minskade utsläpp i Sverige och vår omvärld.

Anf. 124 Stina Larsson (C)

Herr talman! Jag hör att man upprepar att det ska vara en ambitiös politik och att man ska hitta sätt att minska utsläppen, men jag hör inga konkreta förslag.

Det enda svaret på miljöfrågan är kärnkraft. Den första delen av ditt anförande handlade nästan bara om kärnkraft, Martin Kinnunen. Klimatbonusen är till exempel borta. Man vill inte gå före i Sverige, utan saker ska lösas utomlands. Någonstans upplever jag att Sverigedemokraterna resonerar så att någon annan ska ta hand om problemet någon annanstans, någon annan gång.

Jag efterfrågar återigen konkreta förslag. Jag upprepar alltså frågan: Vilka nationella åtgärder ser ni behöver införas för att de svenska klimatutsläppen ska minska?

Anf. 125 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Tidöavtalet innehåller ett antal förslag på det klimatpolitiska området, och vår budget innehåller väldigt mycket klimatpolitik. Det är ju det utgiftsområdet vi diskuterar nu. Men som jag sa i mitt anförande handlar miljö- och klimatpolitik inte om det miljörörelsen och även Centerpartiet tror: fler regleringar, fler skatter och mer symbolpolitik. Det är inte nödvändigtvis så att fler åtgärder leder till en bättre värld.

Vi har sett vad som händer när Centerpartiet får inflytande på energiområdet: Då läggs väldigt viktig kärnkraft ned. Det var det som skedde med Barsebäck en gång i tiden. Om vi fortfarande hade haft den stadiga elleveransen i elområde 4 hade vi haft betydligt lägre elpriser i vårt land i dag, och vi hade också bidragit till minskade utsläpp i Europa.

Tidöavtalet slår fast att vi ska ta fram beräkningsmodeller för exportens klimatnytta. Det är något man inte tar hänsyn till i dag, och i det sammanhanget betyder leveranssäker energi väldigt mycket. Vi kan få tydliga beräkningar på klimatnyttan med exempelvis kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är viktigt att ledamoten nämnde kärnkraft. Vi behöver tala mer i den här kammaren om kärnkraft och dess betydelse. Om man ska kunna uppnå eller komma i närheten av de globala klimatmål som finns kommer världen att behöva mer kärnkraft. Här kan Sverige ta på sig en ledartröja, ta ansvar och visa andra hur man kan göra.

Anf. 126 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Vi hörde innan ajourneringen ledamoten Kinnunen prata om en ny politik som skulle visa vägen för miljö- och klimatarbetet. Trots det verkar politiken bara handla om att skära ned och ta bort.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är enligt det riksdagsbundna generationsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det handlar om att ställa till rätta, ta ansvar för sin egen generations problem och möjliggöra för nästa att leva ett gott liv.

Tyvärr pekar utvecklingen för samtliga miljömål utom två på en negativ trend. Vi ser också en fortsatt ökning av växthusgaser. Hur kommer det sig då att man faktiskt mer än halverar klimatbudgeten under en treårsperiod?

Sverigedemokraterna satt inte i riksdagen när vi antog miljömålen. Min fråga är om ni står bakom dem.

Anf. 127 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Miljömålen, ja. Sverigedemokraterna var inte representerade i miljömålsberedningen när de klimatpolitiska målen antogs och förslaget till ramverk togs fram. Vi var heller inte representerade i riksdagen när de tidigare miljömålen beslutades. Vi var inte med när målen diskuterades och ser gärna att man gör en översyn av många av klimatmålen.

Generationsmålet som Emma Nohrén tog upp låter jättebra och överensstämmer nog i princip med Tidöavtalets skrivningar om förvaltarskapstanken. Det är samma sak som åsyftas. Det är naturligtvis någonting vi ska eftersträva.

Problemet med de olika miljömålen och klimatmålen är ju att man ofta sätter dem på en nivå så att de blir svåra eller omöjliga att uppnå utan att bryta mot andra mål. Det vore relevant att försöka få till stånd en miljömålsstyrning med färre mål och med en realistisk väg framåt som gör att man vet hur man ska kunna uppnå dem. Det vore intressant att se över i framtiden.

Anf. 128 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Jag hör ledamoten säga att det är viktigt med klimatmål och att man ska försöka uppnå dem, men att de inte är utformade som de ska. Frågan är då vilka mål Sverigedemokraterna vill uppnå. Vad har ni för åtgärder?

I utgiftspost efter utgiftspost på det här området skärs det ned, samtidigt som vi vet att klimatförändringarna är här och att vi måste göra vad vi kan för att minska utsläppen av växthusgaser. Sverige måste göra sin del - göra klimatanpassningsåtgärder och samtidigt skydda, återskapa och restaurera biotoper och naturvärden för att inte utarma den biologiska mångfalden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vad ser Sverigedemokraterna som en viktig åtgärd här? Vad jag kan se är det bara en slakt som pågår. I den här budgeten skär man med kirurgisk precision bort allt som handlar om miljö och klimat.

Anf. 129 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Tack för frågorna, Emma Nohrén. Den miljöbudget som vi kommer att fatta beslut om - kanske inte i dag, men i morgon - är en av de största miljöbudgetarna någonsin. Jag skulle nog säga att den är något för stor. Man skulle kunna prioritera bättre bland utgifterna. Huvudanledningen är att staten lägger väldigt mycket skattepengar på att subventionera bilar. Olika typer av laddbara fordon subventioneras med skattemedel, och det är en satsning som nu kommer att fasas ut. Det är eftersträvansvärt och något som vi från Sverigedemokraternas sida har påtalat behovet av i många år.

Det är inte rimligt att lägga en stor del av skattebetalarnas pengar på att subventionera fordon. Det är också en ineffektiv satsning, eftersom en stor del landar i ökade marginaler hos fordonsförsäljarna. En stor andel landar också på den norska marknaden. Det är en dålig, ineffektiv satsning. När vi har fått bort den kommer miljöbudgeten att minskas eftersom det är den största posten.

Vi sverigedemokrater vill också minska införskaffandet av skyddade områden, och det är för att det inte finns något sådant behov. Felaktiga definitioner av skyddade områden ligger bakom alltför stor penningrullning på det här området. Det finns inget sådant akut problem i det svenska samhället.

Vad gäller satsningar återfinns en lång rad sådana i budgeten, till exempel kraftfulla satsningar på laddinfrastruktur och en helt ny politik för mer kärnkraft i Sverige. Vi har även offensiva satsningar på bio-CCS, satsningar på internationella klimatinvesteringar med mera. Det saknas inte satsningar i den här budgeten. Men jag tror definitivt att vi kan slimma miljöbudgeten ytterligare, prioritera ännu bättre med skattebetalarnas pengar och samtidigt nå bra effekter på miljö- och klimatområdet.

Anf. 130 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Vi är här i dag för att debattera utgiftsområde 20 om allmän miljö- och naturvård. Vad kan väl passa bättre än att göra detta dagen efter det att vi fick ta emot de glädjande nyheterna från Montreal där FN:s toppmöte för biologisk mångfald gick i mål?

Vi har fått ett globalt ramverk för biologisk mångfald - ett Parisavtal för djur och natur, arter och naturtyper. Världens länder kom överens om att 30 procent av alla naturtyper, biotoper, ska skyddas innan 2030. På det sättet ska den sjätte massutrotningen, som vi faktiskt är inne i, hejdas. Sloganen var att vi ska stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Det betyder att vi måste skydda, restaurera och sköta om naturen och ta fram kunskap.

Av de åtta miljoner arter som finns på jorden - egentligen är det nog långt fler om man räknar bakterier och annat, men nu menar jag de stora - är ungefär en miljon hotade av utrotning. Arter och naturtyper hotas i dag mest av illegal jakt, förlust av livsmiljöer - det vill säga att vi människor tränger undan dem - och av klimatförändringarna, förstås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vid ett annat klimattoppmöte, för en dryg månad sedan, hade jag förmånen att för utskottets räkning närvara i Sharm el-Sheikh på FN:s 27:e klimatkonferens. Där var 40 000 människor från hela jorden på plats för att försöka fylla Parisavtalet med innehåll, komma vidare med de tekniska lösningarna och komma fram till hur man ska klara att uppnå att hålla jordens uppvärmning under 1,5 grader.

Världens samlade forskarkår är enig om att klimatförändringarna sker, att det går fort och att det beror på oss människor.

Regeringen själv skriver så här i sin budgetproposition: "Den sjätte utvärderingsrapporten som FN:s vetenskapliga panel, IPCC, tagit fram under 2021 och 2022 visar att möjligheterna att begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader blir allt mindre och att kraftfulla samt

skyndsamma åtgärder som begränsar utsläppen krävs. Sambandet mellan den ökade globala medeltemperaturen och extrema väderhändelser är vetenskapligt fastställt."

Herr talman! Vi har gått in i tidsperioden antropocen - en era då människor påverkar varje aspekt av biosfären. Vi hittar plastbitar högst upp på Himalayas topp. Vi hittar miljögifter längst ned i Marianergraven.

Det betyder också att det bara är vi människor som kan stoppa klimatförändringarna, hejda förlusten av biologisk mångfald och göra så att trenderna vänder och så att vi lever inom planetens gränser. Vi måste minska utsläppen av växthusgaser, göra vad vi kan för att hålla oss under 1,5 grader och samtidigt anpassa oss till det kommande klimatet. Jordens medeltemperatur har redan ökat med 1,2 grader. Den kommer att fortsätta öka, för vi kommer inte att sluta med dessa utsläpp i dag. Men vi måste göra vad vi kan för att minska detta och samtidigt anpassa oss till det nya - på FN-språk brukar man kalla detta mitigation and adaptation.

Detsamma gäller för biologisk mångfald. Det är bara vi människor som kan stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Detta är faktiskt en vinn-vinnsituation, för friska ekosystem klarar klimatförändringarna bättre. Friska hav, levande skogar, myllrande våtmarker och regenererade jordar klarar av påfrestningarna bättre. De hjälper oss vid skyfall, binder kol och förser oss med ekosystemtjänster. Grönska i städer sänker temperaturen. Bevuxna jordar tar upp regn. En levande skog och naturliga stränder och strandzoner tar upp koldioxid och förhindrar erosion. Klimat och biologisk mångfald hänger ihop - hav och klimat är två sidor av samma mynt.

Tyvärr gör vi inte det vi ska. Som FN:s generalsekreterare António Guterres sa i sitt öppningsanförande på COP 27: We are on the highway to climate hell with our foot still on the accelerator. Vi är på väg mot klimatets helvete med foten på gaspedalen.

Detta är också vad den nya regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna gör. I den budget som vi debatterar här i dag verkar regeringen med sitt samarbetsparti göra precis tvärtemot vad forskningen säger att vi ska göra. Man skär ned budgeten för klimat- och naturvård med över 50 procent över en treårsperiod. Man har foten på gaspedalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Regeringen skriver själv i sin budgetproposition att utsläppen kommer att öka med den politik man har.

Man säger sig värna havet, strömmingen och torsken, men ändå skär man ned budgeten för havsmiljösatsningar. Man säger sig värna äganderätten i skogen och skogsägarna, men ändå genomför man en slakt av skyddet av värdefull natur. Man aviserar till och med neddragningar i miljöövervakningen.

Det är märkligt att denna regering i helgen satt och förhandlade och tryckte på vikten av miljöövervakning och uppföljning när man var på COP 15. Utan pengar blir det inga mätningar, men det är kanske så den här regeringen vill ha det. Om man inte vet vad som finns kanske man inte heller behöver ta sitt ansvar för att skydda, bevara, restaurera och vårda de ekosystem som vi tillsammans har.

Med kirurgisk precision har man tagit bort eller dragit ned på det som har med klimat och miljö att göra. Vad är svaret? Ny kärnkraft om 10-15 år. Men vi ska fortsätta att köra våra bilar på diesel.

Jag ska inte vara sådan - man har en satsning på våtmarker. Detta kan sägas vara en fortsättning på det som tidigare regeringar har gjort. Men man tar pengar till det från anslaget Skydd av värdefull natur, så det är nog magstarkt att säga att det är en satsning. Däremot är det en öronmärkning.

Till och med internationellt visar man upp sin nonchalans, och vi hör hur folk undrar vad som egentligen har hänt med Sverige. Till COP 27, klimattoppmötet i Sharm el-Sheikh, kom regeringen tomhänt, utan några nya pengar, initiativ eller utfästelser. Mig veterligen är detta första gången på 27 möten som en regering, oavsett färg, har kommit till ett klimattoppmöte utan någonting. Det säger något.

Vi i Miljöpartiet vill annorlunda. I vår budget, som ska ses som en helhet, vill vi bygga ett grönt folkhem där klimatarbetet är världsledande, där välfärden är till för alla och där jämlikhet är en självklarhet. Vi vill genomföra en historisk satsning med utgångspunkt i vetenskapen och göra det som krävs för att Sverige ska nå sin del av såväl Parisavtalet som det nya Montrealavtalet.

Det kräver att man vågar satsa stort. På detta område vill vi vända artkrisen i skogen och göra stora satsningar på att bevara och skydda naturområden samt satsa på skötsel av redan skyddade områden.

Vi vill förstärka arbetet med friluftsliv och allemansrätt. Vi måste fortsätta arbetet med invasiva arter och de hotade arterna samt göra satsningar på att stärka den biologiska mångfalden.

Vi tycker att miljöövervakningen är ryggraden i svenskt miljöarbete, och den behöver få tillräckliga resurser. Arbetet med långa tidsserier är centralt för att man ska kunna följa upp tillstånd och fatta de rätta besluten.

Jag sa tidigare att hav och klimat är två sidor av samma mynt, och det stämmer. Därför måste havsmiljöförvaltningen få en större och tydligare roll i klimatarbetet. Vi måste ha en ekosystembaserad förvaltningsmodell för allt havsmiljöarbete och all klimatpolitik.

Herr talman! Jag ser att min talartid har runnit ut; jag ber om ursäkt för det.

Eftersom vi i Miljöpartiet satsar mer pengar än regeringen på detta område kan jag inte yrka bifall till våra förslag. Detta beror, som alla vet, på att riksdagen redan har beslutat om en snävare budgetram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag vill ändå påpeka att Miljöpartiets budget visar att det går att både nå klimatmålen och stärka välfärden, att skydda samtidigt som vi brukar och att ha en budget som lever upp till Sveriges internationella åtaganden och till de svenska, europeiska och internationella miljömålen. Det är en budget för en framtid att längta till.

Anf. 131 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för ett brinnande anförande! Det var ett anförande med mycket empati. Jag kanske inte håller med om allt som ledamoten tog upp i sitt anförande, men det är ju en annan femma.

I sitt anförande nämnde Emma Nohrén som ett mantra "skydda, bevara och restaurera", och när man läser igenom punkterna i Miljöpartiets budget blir det väldigt tydligt att det är just detta som det handlar om.

För Kristdemokraterna är förvaltarskapsprincipen en viktig och bärande princip. När man förvaltar något brukar man på ett smart sätt. Men till stora delar verkar det inte som att det över huvud taget handlar om brukande här, utan det handlar om just att skydda, bevara och restaurera. Möjligtvis ingår det någon form av brukande när man restaurerar.

Det verkar vara ganska tydligt att Miljöpartiet inte litar på Sveriges markägare eftersom man lägger ned så enormt mycket pengar i sin budget på att ta någon annans mark för att skydda, bevara och restaurera. Är det så, Emma Nohrén, att Miljöpartiet inte ser att Sveriges markägare klarar att göra det jobb som de har gjort hittills? Det är ju faktiskt så att mycket av den natur som vi har i dag som har skyddsvärda arter finns där just därför att den är brukad och just därför att markägarna har skött den.

Ser Miljöpartiet att detta blir ett problem och att man får än större problem och polarisering vad gäller kampen om bland annat ägande- och brukanderätten?

Anf. 132 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag är själv markägare och skogsägare och brukar med hyggesfria metoder. Jag tycker inte att det handlar om antingen eller, utan vi behöver både och. Det senaste tiotalet år har vi brukat för mycket och med icke hållbara metoder, framför allt när det gäller skogen. Våra kontinuitetsskogar, som inte har varit märkta av mänsklig framfart, minskar och fortsätter att avverkas. Miljöpartiet tycker att det inte är mer än rätt att vi kan köpa ut de markägare som har dessa skogar, så att de kan tjäna pengar på sin skog utan att ta ned den och så att vi får gemensamma värden som vi behöver.

I går slöts ett avtal i Montreal om att 30 procent av varje naturtyp måste skyddas om vi ska klara målen. Det finns olika typer av skydd, men vi kommer att behöva göra detta.

Är Kristdemokraterna beredda att göra det som krävs för att vi ska uppnå det nya internationella ramverket?

Anf. 133 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! Jag tackar Emma Nohrén för motfrågan.

Jag vet att Emma Nohrén är markägare och gärna kör hyggesfritt. Dock säger skogsforskningen ganska entydigt att det inte är lösningen, i alla fall inte om man vill ha en mångfald i sin skog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Om vi ska dra ned på skogsbruket, vad ska vi då i stället använda i omställningen? Produkter från skogen kan i dag ersätta allt det som vi i dag kan tillverka av olja. Det visar att skogen är en viktig del i omställningen, om den brukas.

Emma Nohrén nämner också mänsklig framfart. Låt oss gå 200-300 år tillbaka till Värmland. När bergsbruket var igång fanns ingen skog kvar, inte ens en pinne, för då höggs allt ned för att användas i bergsbruket. Mänsklig framfart har vi alltså haft ganska länge. Sedan kom det ny skog, som i början till stor del sköttes som kronoskog. Men när det gick över i privat ägande kom mångfalden, och skogsbruket sköttes på ett betydligt bättre sätt än när staten drev det.

Emma Nohrén nämner mötet i Montreal och vad som togs fram där. Vi har sedan tidigare gamla mål, men här räknar länder väldigt olika. I Sverige vill vi vara Bror Duktig och går några steg längre än alla andra för att vi ska vara bäst. Detta hämmar vår konkurrenskraft, och vi blir alltså inte lika konkurrenskraftiga som andra länder på marknaden eftersom vi alltid ska vara bäst.

Ser ledamoten att vårt räknande in absurdum sätter krokben för oss själva i stället för att göra klimatet en tjänst?

Anf. 134 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Jag hoppas att vi har lärt oss något sedan 1800-talet om hur vi ska bruka skog och vad vi behöver göra. Vi har också andra möjligheter i dag. Jag bor själv på västkusten där man högg ned all skog för att kunna göra olja av sill under sillperioderna. Därefter kom tall och gran upp i stället för den lövskog som fanns tidigare.

I dag brukar vi på fler ställen och med hårdare metoder än vad vi gjorde tidigare. Vi kommer att behöva fortsätta att bruka skogen, men vi måste göra det med skonsammare metoder - och det som ska skyddas behöver skyddas.

Om vi vill veta vad som ska skyddas och hur det ska skyddas behövs miljöövervakning, vilket är något som ledamotens regering drar ned på. Om vi ska veta att vi gör rätt och ska ha data på det vi gör är miljöövervakningen väldigt viktig. Om vi ska mäta som andra länder måste vi också göra det på samma sätt, och då behöver vi ha miljöövervakningsdata.

Om vi ska uppnå våra mål måste vi göra det tillsammans. Vi kommer att behöva skydda mer än vi gör i dag. Vi kommer att behöva bruka annorlunda än vi gör i dag.

I dag är 1 000 arter rödlistade och på väg bort. Det finns 256 olika stekelarter som pollinerar. Vi har haft över 40 olika humletyper i Sverige, och 3-4 av dem är redan nationellt utdöda.

Vi kommer att behöva göra flera olika insatser i flera olika landområden. Det handlar dock inte om att lägga en död hand på dem utan om att stärka upp för framtiden så att våra barn och barnbarn får en bra värld som de kan leva på och bruka för en bra matproduktion.

Anf. 135 Helena Storckenfeldt (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi hörde just statsministerns återrapport och dessförinnan utrikesutskottets debatt. Jag tänkte hålla mig till samma tema, och även Miljöpartiets Emma Nohrén lyfte fram ett internationellt med COP 15.

Världen står milt uttryckt inför extremt stora utmaningar. Pandemin påverkade oss alla på ett eller annat sätt, och vi ser fortfarande effekterna i vår omvärld. På vissa håll pågår den än. Vi närmar oss dessutom årsdagen för Rysslands olagliga och fullständigt oacceptabla anfallskrig mot Ukraina. Om cirka två månader har det ukrainska folket stått upp för sitt land och sin rätt att existera i ett helt år.

I och med detta krig har vi även sett långtgående effekter då tillgången på livsmedel i världen förändrats drastiskt - något som min kollega John Widegren klokt tog upp i lördagens debatt om utgiftsområde 23.

Något som kanske inte hör till denna debatt men som jag ändå vill passa på att nämna i talarstolen är situationen i Iran: Kvinna, liv, frihet!

Världen befinner sig minst sagt i ett mycket volatilt läge. Lägg därtill hög inflation och lågkonjunktur i Sverige samt en klimatkris.

Ibland blir jag påmind om min ålder i detta uppdrag. Som 27-åring kan jag ju inte veta särskilt mycket. Men efter en snabb tillbakablick på historien kan vi nog konstatera att vi aldrig behövt hantera så många olika kriser samtidigt.

Tuffa tider kräver också tuffa beslut, exempelvis en restriktiv budget. Vi ser hur oppositionens budgetar spär på inflationen medan vi ser till långsiktigheten och garanterar att vi fortsatt har utrymme att agera om rådande ekonomiska läge skulle bli långvarigt eller värre.

Det är viktigt att politiken också ser människors vardag. Vad gör vi annars här i kammaren? Alla vi har en gång fattat beslutet att engagera oss politiskt, och jag skulle gissa att de allra flesta av oss motiverades av ambitionen att göra världen till en bättre plats.

Just nu befinner vi oss som sagt i ett svårt läge. Julen närmar sig med stormsteg, och många känner en stor oro. Ekonomin är hårt pressad, och varenda krona måste vändas på för att man ska ha råd med både elräkning och julklappar. Verkligheten är den att vi har barn i Sverige som fryser på grund av att föräldern inte har råd med uppvärmningen. Det är också den verkligheten som statens budget måste utgå från. Allt annat vore orimligt.

Även om budgeten i stort är restriktiv lägger vi fram en historiskt stor budget på detta utgiftsområde. Arbetet för vår gemensamma miljö och för klimatet är prioriterat.

Herr talman! Låt mig vara extra tydlig: Moderaterna och regeringen står fast vid de högt ställda nationella klimatmålen. Sveriges klimat- och miljöarbete är och ska vara ambitiöst. Det ligger djupt rotat i Moderaternas dna att värna och vårda det vi en dag ska lämna efter oss.

Vi är också ett hoppfullt parti. Vi vet att mänsklig aktivitet och förbränning av fossila bränslen höjer medeltemperaturen, men vi tror också att människan genom tekniska framsteg, vetenskap och fakta kan lösa de problem vi står inför. Men det gäller att vi gör det på ett effektivt sätt som är mål- och resultatinriktat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Klimatfrågan är ett globalt problem som också kräver globala lösningar. Sverige står för cirka 0,2 procent av världens utsläpp. Det innebär att även om Sverige nådde nettonollutsläpp i morgon skulle det inte räcka för att stoppa klimatförändringarna. Vår politik tar därför sikte på att minska Sveriges utsläpp och inspirera och uppmuntra andra att följa efter.

Men för att Sverige på riktigt ska vara ett föregångsland och lyckas inspirera måste vi också värna den svenska konkurrenskraften. Ingenting driver på utveckling så fort som konkurrenskraft. Sveriges roll på den internationella arenan måste därför vara att föregå med gott exempel som fler länder vill ta efter.

Under den förra moderatledda regeringen lyckades vi visa världen att man visst kan minska utsläppen samtidigt som man ökar tillväxten. Dessa två värden står inte mot varandra, och det krävs därför en politik som ser till helheten och inte sätter käppar i hjulen för ekonomin, företagens konkurrenskraft och hushållens ekonomi.

För att vi ska nå målen måste detta göras tillsammans, och det kräver en politik som anses vara legitim och som är kostnadseffektiv och målinriktad. Moderaterna har visat att en sådan klimatpolitik är möjlig, och det ska vi göra igen.

En viktig del i detta är att inkludera fler i omställningen. När klimatbonusen infördes var det ett stöd till marknadsintroduktion och då, i juli 2018, uppgick andelen klimatbonusbilar till cirka 5 procent. Nu är det runt 50 procent. Vi lägger därför om riktningen för att öka takten för utbyggnad av laddinfrastruktur, någonting som kommer att se till att elbilen blir ett reellt alternativ för alla invånare i Sverige och inte bara för dem som bor i storstäder.

EU är Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform. Vi välkomnar att gemensamma förslag läggs på områdena miljö och klimat. På EU-nivå kan vi göra stor skillnad, och jag är därför stolt över att grön omställning är en av regeringens prioriteringar under det svenska ordförandeskapet.

Nyligen har EU enats om nya koldioxidkrav för lätta fordon, vilket innebär att alla bilar som säljs inom EU om bara 13 år måste ha nollutsläpp. Det innebär att alla tillverkare som vill sälja på EU-marknaden måste ställa om sin tillverkning. Sverige kan göra mycket, men EU är en mycket större plattform där vi kan åstadkomma mer.

Herr talman! Klimatpolitiken är i grunden en fråga om energi. Utan ren el, ingen grön omställning. Vårt elsystem är eller har varit ett av de bästa i världen med betydligt lägre utsläpp jämfört med länder i vår närhet. De låga utsläppen beror i mycket på en unik mix av fossilfri kraftproduktion bestående av kärn-, vatten- och vindkraft.

Merparten av de svenska utsläppen kommer i dag från industrier och från transporterna. Det är också där som utsläppen måste minska. Vi har i dag många företag som redan är med och bidrar. De sätter egna branschmål, driver på innovationen och pushar politiken och marknaden i rätt riktning. Det är bra, men nu måste politiken också leverera på sitt håll. Vi står fast vid att tillgången på fossilfri el när och där den behövs är den enskilt viktigaste förutsättningen för att industrin och transportsektorn ska kunna genomföra sin mycket avgörande del av klimatarbetet.

Till 2045 kommer Sveriges elbehov att mer än fördubblas. För att möta detta kommer ny fossilfri och planerbar elproduktion att behövas.

Herr talman! Under alltför lång tid har man fokuserat klimatarbetet på projekt som ser bra ut eller känns bra för stunden. Det har lett till att budgeten har ökat, men effekten för klimatet har stannat av. Detta vill vi vända på. Vi väljer en annan väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Klimatarbetet måste ses som legitimt, och vi satsar därför på det som gör störst skillnad. Det handlar om en fungerande elförsörjning som klarar framtidens elbehov. Det handlar om en utbyggd laddinfrastruktur för att elbilen på riktigt ska vara ett alternativ i hela landet. Det handlar också om våra internationella satsningar och om att främja export av klimatvänliga produkter och teknik.

Herr talman! Det finns mycket kvar att göra, och jag har bara hunnit nämna några delar. Den här budgeten är ett första steg i en riktning som kommer att innebära att vi satsar på det som gör störst nytta och går ifrån populismen. För vissa kommer det att kännas obekvämt, och redan har många starka röster höjts. Men det viktigaste är att vi lägger grunden för en politik som når klimatmålen.

Jag vill avsluta med att önska talmannen, Riksdagsförvaltningen och miljö- och jordbruksutskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år. Jag ber om ursäkt för att jag dragit över min talartid.

(Applåder)

Anf. 136 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Tack, ledamoten, för ett bra anförande! Men man kan ändå ifrågasätta när Moderaterna säger att de står bakom klimatmålen men ändå lägger fram en budget som ökar utsläppen. Det är för mig lite grann som en 800-meterslöpare som lunkar sig igenom första varvet och sedan försöker maxa andra varvet. Det är inte riktigt en vinnarpolitik.

Jag skulle vilja ställa ungefär samma fråga som jag ställde till Sverigedemokraterna. I Dagens Nyheter kunde vi i veckan läsa att om Sverige går ned till EU:s miniminivå när det gäller reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som blandas i när vi tankar, skulle utsläppen öka med cirka 27 miljoner ton koldioxid.

Det finns fyra sätt att kompensera detta:

minskad avverkning av skog

att använda sparade utsläppsrätter eller att låna för nästa års utsläppsbudget

att växla utsläppsrätter mellan ESR och ETS

att köpa utsläppsutrymme från andra länder.

ESR var det ju Moderaternas Jessica Polfjärd, en gammal riksdagskollega, som förhandlade om för EU-parlamentets räkning.

Min fråga till Moderaterna är vilket av dessa fyra sätt ni tänker verka för ifall ni nu går vidare med förslaget om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Vilket av de fyra sätten är det som kommer att göra att vi klarar de klimatmål som vi har förbundit oss till genom EU och som vi också har egna beslut om här i Sveriges riksdag?

Anf. 137 Helena Storckenfeldt (M)

Herr talman! Vi anser att all politik måste utgå från rådande läge. Eftersom frågan redan ställts till min kollega från Sverigedemokraterna kommer jag att besvara den på ett liknande sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi ser just nu hur svenska hushåll och företag är otroligt pressade på väldigt många sätt. Det är också där som politiken måste ha sin utgångspunkt. Vad gör vi för att för att underlätta för svenska hushåll och företag?

Vi måste ha en realism i politiken som ser att det på riktigt är barn som fryser i Sverige i dag och att det är pensionärer som lägger hela sin pension på elräkningen. Det är otroligt svårt på väldigt många håll. Detta måste vi utgå ifrån.

Som min kollega tidigare nämnde gick Sverige ensamt fram med högst krav i EU. Det var en ohållbar nivå som man lade sig på. Det var oansvarigt, och det har gått ut över svenskarnas plånböcker.

Vi kommer att gå vidare med det här förslaget, för det är detta som vi ser kommer att behövas just nu. Vi behöver följa en mer långsiktigt hållbar bana. Efterfrågan på biobränslen ökar väldigt stort i hela EU. Det ser vi. Det finns en guldmarknad för biobränslen. Varför måste vi i Sverige alltid vara bäst i klassen och ställa högst krav på oss själva? Detta vill vi gå ifrån. Vi vill gå i riktning mot en politik som faktiskt ser människors vardag och underlättar där också.

Anf. 138 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Jag delar verkligen bilden av den kris som vi är i nu. Ledamoten säger att det är kallt och att elen kostar. Det märker inte minst jag som kommer från Norrland, där elstödet inte betalas ut. Detta blir en tuff vinter i ullunderställ, som energiministern uttryckte det.

Vår budget handlar också om elstöd för alla. Det är en skillnad mot regeringens. Den handlar om höjda barnbidrag nu när vi vet att det är tufft i vinter. Den handlar om en tankrabatt, så att man i glesbygd, där man måste ha bilen, har råd att åka. Den handlar om en stor satsning på välfärden.

Men detta var inte svar på min fråga. Jag instämmer verkligen i de problem som vi har, och vi har också lösningarna på dem. Men min fråga var vilken av de fyra modellerna Moderaterna har tänkt använda för att vi ska uppnå målen. Handlar det om att minska avverkningen av skogen, att använda sparade utsläppsrätter, att växla utsläppsrätter eller att köpa utsläppsrätter från andra länder, vilket kommer att vara väldigt dyrt? Eller handlar det om att Sverige ska ta sitt ansvar och inte lämna över detta på andra länder?

Jag kan tala om för Helena Storckenfeldt att för mig handlar det om att jag vill se svenska jobb i det här landet och inte att de flyttar utomlands.

Det handlar om nya gröna svenska jobb och nya svenska investeringar i vårt land som vi vet är exportberoende och har teknikkunnande. Det är så vi alltid har tagit Sverige framåt.

Min fråga är fortfarande: På vilket sätt avser Helena Storckenfeldt och Moderaterna att kompensera för minskningen av reduktionsplikten?

Anf. 139 Helena Storckenfeldt (M)

Herr talman! Vi fokuserar på det som ger störst effekt. Det vi har sett med reduktionsplikten är att den har varit på en väldigt ohållbar nivå. Den hade inte ens kunnat löpa hela vägen ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är viktigt att ha med ett perspektiv till. Klimatpolitiken måste uppfattas som legitim. Om politiken springer åt ett håll medan invånarna står och skriker åt ett annat håll kommer vi inte att komma någonstans.

Det är otroligt viktigt att vi har det perspektivet när vi diskuterar de här frågorna. Alla ska med på banan. Det är enda sättet som vi kommer att nå målen på.

Det är jättebra att ledamoten Sätherberg lyfter fram de svenska företagen och gröna jobb. Vi tycker också att de ska stanna kvar här i Sverige.

Statsministern stod också nyss här och sa det. Det är otroligt viktigt att vi gynnar våra svenska företag och ser till att de jobben finns kvar och utvecklas.

Det handlar om att vi tar fram nya innovationer här i Sverige. Så tror vi att vi kan göra väldigt stor klimatnytta i hela världen.

Självklart ska Sverige ta sitt ansvar. Men det är viktigt att lyfta det till ett högre perspektiv. Vad kan vår teknik och våra innovationer bidra med på ett internationellt plan? Det ser jag fram emot att få jobba med framöver.

Anf. 140 Stina Larsson (C)

Herr talman! Tack för anförandet, Helena Storckenfeldt!

Alldeles häromdagen kom rapporten efter toppmötet i Montreal om 30 procent skyddad natur. Om jag inte missminner mig var ledamoten där på plats. Det ska bli intressant att få ta del av rapporten därifrån lite senare, gissar jag.

Vi vet att den biologiska mångfalden och klimatförändringarna hänger starkt samman. På nyheterna i morse var det en tråkig nyhet om torkan på Afrikas horn. Där har man nu livsuppehållande insatser för att rädda en hel generation elefanter. Klimatet och mångfalden är väldigt starkt sammankopplade.

Det jag funderar på är hur regeringen och ditt parti, som leder regeringen, ser på klimatförändringar. Det har kommit en del kritik mot regeringen. Man säger att den inte verkar ta klimatfrågan på allvar.

Vi hörde tidigare finansministerns nonchalanta inställning till klimatmålen. Jag har inte sett så många konkreta förslag på åtgärder. Du nämnde själv att klimatbonusen är borta, eller ska plockas bort.

Jag ställer egentligen samma fråga som jag ställde till inledningstalaren här i dag. Hur ser Moderaterna och ledamoten på klimatförändringarna? Vad anser ni att vi ska vidta för åtgärder här i Sverige för att komma till rätta med dem?

Anf. 141 Helena Storckenfeldt (M)

Herr talman! Tack, ledamoten, för en jätteviktig fråga!

Jag har länge brunnit för miljö- och klimatpolitik, och då särskilt klimatdelen. Jag är halvamerikan. I min lilla hemstad i Michigan var det inte alltid som det fanns ett miljö- eller klimattänk över huvud taget. Det var nog där som mitt politiska engagemang väcktes.

Vi står givetvis bakom de högt ställda klimatmålen, precis som jag nämnde i anförandet. Vi ser att det är mänsklig aktivitet, förbränning av fossila bränslen, som ökar medeltemperaturen. Det är vad som orsakar de problem som vi ser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det orsaker extremväder, isarna smälter och korallreven bleks. Det finns otroligt många delar som klimatet påverkar i världen. Precis som ledamoten nämnde hör biologisk mångfald också ihop med detta. Där har vi bland annat återvätning av våtmarker som ett av våra förslag. Det finns en hel rad andra förslag.

Som jag nämnde är det otroligt viktigt att vi ser till vad vi gör vi på det internationella planet? Vad gör vi på EU-nivå? Hur kan vi jobba för att få med oss fler länder på banan?

Vi vill också öka den planerbara elproduktionen. Utan el blir det ingen grön omställning. Det hör otroligt mycket ihop. Vi kommer att behöva alla former av kraftslag. Vi tycker såklart att kärnkraft är otroligt viktig, men vi inkluderar alla kraftslag.

Det behövs laddinfrastruktur så att man ska kunna välja elbilen i stället för en vanlig bränsletörstig bil. Det handlar om koldioxidinfångning och -lagring. Det finns jättemånga förslag. Jag ser fram emot att tala mer om det i nästa replik.

Anf. 142 Stina Larsson (C)

Herr talman! Tack för svaret!

Du nämner de internationella överenskommelserna. Det instämmer jag med helt och hållet. Utsläppen håller sig inte inom våra gränser.

Du nämner också den biologiska mångfalden, våtmarkerna och kärnkraften. Det håller jag också med om. Däremot tycker jag att vi behöver förnybar energi och inte bara fossilfri.

Det handlar om de transporter vi har. Utsläppen kommer överallt ifrån. De kommer från transporter, avfallshantering, industrin, arbetsmaskiner och markanvändning.

Vi behöver komma till rätta med utsläppen här i vårt land just nu och inte bara genom internationella avtal. Vi måste sopa rent framför egen dörr innan vi lyfter blicken, eller åtminstone gör det parallellt.

I ditt anförande tyckte jag att du ställde plånboken mot miljön. Man skulle ta hänsyn till hushållens ekonomi. Det ska vi naturligtvis. Men jag anser att det går att kombinera.

Näringslivet har förstått att Sveriges viktigaste globala uppgift är att gå före. Vi kan gemensamt stoppa utsläpp och klimatförändringar genom att ställa om och nå våra egna klimatmål och dessutom kombinera sänkta utsläpp med ett ökat välstånd.

Vilka konkreta förslag tänker Moderaterna och regeringen att vi ska införa här i Sverige? Vilka nationella åtgärder anser ni att vi ska införa för att minska de svenska klimatutsläppen redan i dag?

Anf. 143 Helena Storckenfeldt (M)

Herr talman! Jag tyckte att statsministern kom med väldigt mycket klokt i dag. Jag ska citera honom igen: Det bästa får inte bli det godas fiende. Det är ett väldigt klokt talesätt. Det är lite det som jag försöker att bära med mig.

Ledamoten nämnde att jag ställde plånboken mot miljön. Jag är helt enig om att det måste gå hand i hand. Det var precis det jag försökte framföra i mitt anförande och i replikerna här.

Får vi inte med oss människorna på banan kommer inte alla dessa förslag att hjälpa. Vi måste se till att näringslivet är med och så att människor i sin vardag får det att fungera och känner att de är en del av arbetet för att nå miljö- och klimatmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag tror absolut att vi har en jätteviktig uppgift att vara det land som går före. Men det är precis som jag nämnde i mitt anförande: Ska vi vara ett föregångsland på riktigt gäller det att vi har länder som vill följa efter.

Om vi visar ett exempel där vi ställer jättehöga krav på oss själva, gör det svårare för våra företag och gör det svårare för våra hushåll, vilket land kommer då att vilja ta efter det exemplet?

Därför väljer vi en annan väg där vi ser till att vi värnar om den svenska konkurrenskraften och ser till att vi kan göra det på ett mycket mer långsiktigt sätt.

Anf. 144 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för hennes anförande och repliker med svar.

Du sa att ni har lagt fram en restriktiv budget för framtida kostnader. Det fastnade hos mig. Alla som ägnar sig åt klimat- och miljöpolitik säger nämligen att det som vi gör nu tjänar vi på i framtiden. De insatser som vi gör på klimat- och miljöområdet i dag är alltså billigare än om vi gör dem i morgon.

Det finns en klimatredovisning i regeringens budget om det klimatpolitiska ramverket och Sveriges klimatmål. Det är en ganska dyster läsning. Vi har varit på rätt väg, men med den nya politiken som den nya regeringen med samarbetspartiet Sverigedemokraterna har lagt fram når vi inte våra klimatmål.

Ledamoten Storckenfeldt sa att Sverige bara står för 0,2 procent av utsläppen. Det stämmer, men vi är ganska mycket mindre än 0,2 procent av världens befolkning. Tittar man på utsläppen per capita släpper svenskarna ut bra mycket mer än genomsnittet. Vi ligger på topp 20. Om varje person i världen skulle släppa ut lika mycket som vi i Sverige gör går det åt fyra jordklot. Lägger vi därtill våra konsumtionsutsläpp, alltså det som vi handlar från andra länder, blir det ännu högre - 8 ton per år. Ska vi nå klimatmålen och Parisavtalet måste vi ned till 1 ton per år.

Jag undrar därför om ledamoten tycker att svenskar ska få släppa ut mer än andra, eller om vi ska ta vårt globala ansvar och minska varje svensks utsläpp också?

Anf. 145 Helena Storckenfeldt (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

När jag var liten sa min mamma att pengar inte växer på träd. Men jag kan konstatera att Miljöpartiet med sin budget inte har gått den kursen. I Miljöpartiets värld verkar saker inte kosta någonting, och man lägger fram en budget som spär på inflationen på ett väldigt oansvarigt sätt.

Ja, denna budget är restriktiv. Men vi väljer att satsa på det som gör störst skillnad både långsiktigt och här och nu.

Att vi skulle tjäna på satsningar som vi gör i dag och inte i morgon händer inte om ingen följer efter. Återigen tror jag verkligen att Sverige har en möjlighet att vara ett föredöme i världen och gå längst fram. Men det gäller inte om ingen följer efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ledamoten säger att vi var på väg åt rätt håll. Men det var vi inte alls. Vi höll inte alls på att nå klimatmålen med den förra regeringen.

Jag tror att det gäller att hålla två tankar i huvudet samtidigt när det handlar om Sveriges miljö- och klimatpolitik. Vi ska fortsatt vara ambitiösa. Det är otroligt viktigt. Men det är också viktigt att vi ser till människors vardag. Hur ser verkligheten ut för människor i dag? Det är det som vår budget utgår från.

Anf. 146 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag märker att jag inte får svar på mina frågor: Får svenskar släppa ut mer än andra? Ska vi ha ett större klimatavtryck per capita än andra?

Ledamoten säger också att vi inte var på väg åt rätt håll. Vi hade inte all politik på plats, men vi var på väg åt rätt håll. Kurvorna gick nedåt, och vi skulle nå 2030-målet.

Men när den nya regeringen minskar reduktionsplikten, som de har aviserat att de ska göra, och gör andra saker vänder kurvorna uppåt igen. Vi kommer att få en ökad biltrafik och ökade utsläpp från fossila drivmedel.

Vi har en expansiv budget - ja. Men vi gör också det som Finanspolitiska rådet och andra säger att man kan göra - låna för saker som vi behöver göra för framtiden. Nu är det läge för det. Vi har en låg statsskuld, och vi är ett rikt land, så vi kan göra det.

Det är många länder som vittnar om att de tack vare Sverige har flyttat fram klimatpolitiken. Många svenska företrädare har haft ledande positioner på de olika klimattoppmötena under åren. Och det är tack vare Sverige, tillsammans med EU förstås. Men vi har lett och varit ett föredöme.

Inför det kommande ordförandeskapet i EU får jag i stället frågor från kollegor ute i Europa. Vad har hänt med Sverige? Kommer ni att klara av detta? Det finns massor med viktig lagstiftning som ska gå igenom.

Bilden av Sverige har alltså redan ändrats, och det har ni lyckats bra med på bara ett par månader. Jag hoppas att ni visar att vi har fel.

Åter till mina frågor: Ska svenskar få släppa ut mer än andra? Ska vi minska våra utsläpp för att alla människor på denna jord ska släppa ut lika mycket? Eller spelar det ingen roll vad Sverige gör för att det är ett så litet land? Men per person blir det stora utsläpp.

Anf. 147 Helena Storckenfeldt (M)

Fru talman! Jag tackar för de upprepade frågorna.

En del i detta är också att vår export inte räknas in. Där tror jag att vi kan göra mer. Men vi kan också se på mer korrekta beräkningar om vi börjar titta på vad Sverige bidrar med i världen. Det ska bli väldigt intressant när vår export börjar räknas in i siffrorna.

Det handlar inte om att skjuta ansvaret ifrån sig, utan det handlar om att vara ett föregångsland som andra länder faktiskt vågar följa. Just nu är det inte ett ekonomiskt läge för en expansiv budget. Det vet jag inte riktigt hur Miljöpartiet kan komma fram till i sitt resonemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Återigen: Pengar växer faktiskt inte på träd, även om det vore intressant för den biologiska mångfalden.

Bilåkandet kommer att öka. Men med vår budget blir det förhoppningsvis med elbilar eftersom vi ska bygga ut laddinfrastrukturen. Det har tidigare inte gjorts på det sättet. Vi vill att det ska vara ett heltäckande nät över hela landet, så att människor faktiskt vågar välja elbilen framför andra alternativ och att det ska bli ett reellt alternativ. Men det ska inte ske genom en klimatbonus som bara innebar att människor ökade sitt innehav av bilar och inte bytte bil till en elbil. Vi vill att det ska vara ett reellt alternativ i hela landet. Vår politik fokuserar på de långsiktiga lösningarna. Det är också det som har störst effekt på klimatet. Det är det som helt enkelt ger mest pang för pengarna.

Anf. 148 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ, och det ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

Fru talman! Klimatet är vår tids ödesfråga. Jorden blir allt hetare. Haven stiger, och isar smälter. Torka, översvämningar, bränder och andra följder av ett förändrat klimat slår redan i dag hårt mot människors möjligheter till ett gott liv.

För att klara klimatkrisen krävs det att vi tar oss an utmaningarna och skapar bra förutsättningar på både kort och lång sikt tillsammans och att klimatomställningen sker rättvist. För oss socialdemokrater finns alltid klassperspektivet med vid utformningen av klimatpolitiken.

Därför samlade vi socialdemokrater vid maktskiftet 2014 näringslivet, forskningen, politiken och andra intressenter i ett innovationsråd under ledning av statsministern.

Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 olika branscher tagit fram färdplaner för att visa hur just de ska kunna stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala.

Efter att den förre moderate statsministern sa att industrin var basically gone gjorde vi precis tvärtom. Vi gjorde satsningar på industriprojekt som biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion och startade jobbet med snabbare tillståndsprocesser.

Vi satsade på Klimatklivet, Industriklivet, bio-CCS, biogasstöd, våtmarksstöd, miljöbilsbonus, laddstolpar och inblandning av förnybara bränslen när vi tankar. Vi satsade på järnvägen och även på nattåg hem till Jämtland och mycket mer. Det är så vi skapar framtidens jobb.

Den gröna industriella revolutionen som startade i norra Sverige sprids nu över hela landet. Det är så vi minskar vår sårbarhet och vårt osunda beroende av fossila insatsvaror. Det var så vi skulle ha nått klimatmålen till 2030.

Nu har vi den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget som ökar utsläppen. Man säger bland annat att reduktionsplikten, som är det biodrivmedel som blandas in när vi tankar, ska sänkas till EU:s lägsta nivå den 1 januari 2024.

Det kan medföra att storskaliga planerade och aviserade investeringar i svenskt biodrivmedel inte fullföljs. Ska Sverige vara beroende av skurkstater för drivmedelsförsörjning? Eller ska vi ha en politik som stärker Sveriges beredskap och bidrar till mer svenskt i tanken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det innebär även att de åtaganden som Sveriges regering förhandlat med EU om inte längre kan använda sig av reduktionsplikten utan på andra sätt måste se till att klara Sveriges beting. Kommer det att betyda en kraftigt minskad avverkning av den svenska skogen?

De senaste dagarna har vi sett uttalanden om att andra länder får ta ansvar och att vi kan köpa utsläppsrätter. Det kan kosta Sveriges alla skattebetalare väldigt mycket pengar, fru talman.

Vad den högerkonservativa regeringen med Sverigedemokraterna vill med miljö- och klimatpolitiken har det varit svårt att få någon som helst klarhet i, förutom att vi för det första ska klara klimatmålen och för det andra tar och ökar utsläppen.

Det går liksom inte ihop, speciellt inte i ljuset av att regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna öppnar för att skrota de nationella klimatmålen. Det är ju "bara text på ett papper". Den moderata finansministern har kommenterat regeringens ambition om att nå klimatmålen så här: "Gör vi det inte så gör vi det inte." En liberal riksdagsledamot skriver: Jag hade gärna sett att Sverige nått klimatmålen 2030. Men det är ju faktiskt som att tro på jultomten. Och Kristdemokraternas energiminister poserar antingen med en dammsugare eller pratar om att vi nu ska ta på oss ullunderställen. Det kommer vi som bor i mellersta och norra Sverige att behöva, eftersom regeringen vägrar att ge oss elstöd.

Fru talman! Regeringen säger sig värna om miljön och ställa sig bakom uppställda klimatmål. Men regeringens och Sverigedemokraternas budgetförslag visar inte det alls. Budgeten skärs ned från drygt 23 miljarder år 2022 till cirka 10 miljarder för år 2025, vilket skulle innebära en minskning med 60 procent jämfört med dagens nivå.

Fru talman! Sverige har en fantastisk och unik natur som är av stor betydelse för såväl biologisk mångfald som människors hälsa och jobb. Skogen är också Sveriges gröna guld, där jobben skapas och nutidens och framtidens fossilfria produkter och förnybart biobränsle tillverkas.

Vi socialdemokrater vill att alla värden som skogen ger oss, exempelvis friluftsliv, jakt, fiske, renskötsel, biologisk mångfald och besöksnäring, ska kunna åtnjutas av alla medborgare. Det är beklagligt att den högerkonservativa regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna gör en omfattande neddragning av anslaget för skydd av värdefull natur. Det har skapat över 2 000 jobb på Sveriges landsbygder. Det minskade anslaget riskerar också att få allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden, friluftslivet, kulturmiljön, besöksnäringen och människors möjligheter att vistas i naturen.

Fru talman! Den högerkonservativa regeringen aviserade i regeringsförklaringen att man ville satsa på särskilda insatser för att motverka övergödningen av Östersjön. Trots det väljer samma regering att minska anslaget för åtgärder för havs- och vattenmiljö med 355 miljoner kronor 2023. Det är ungefär 20 procent.

I budgeten skriver också regeringen att det är särskilt angeläget med ytterligare åtgärder mot övergödning, att öka takten i genomförandet och att de mest värdefulla havsområdena ska skyddas som marina reservat. Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna framgår inte. Även här är regeringen skyldig svenska folket ett svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Vi socialdemokrater satsar totalt 640 miljoner kronor mer än regeringen på utgiftsområde 20. Vår satsning på klimatpremier kommer att snabba på introduktionen av klimatsmart teknik på marknaden och bidra till att minska utsläppen av växthusgaser från tunga transporter och arbetsmaskiner.

Regeringens förslag om att minska nivåerna i anslagen som rör åtgärder och skydd för värdefull natur är inte bra för vare sig klimatet, landsbygden eller skogsägarna. Vi socialdemokrater satsar därför 540 miljoner kronor mer på dessa områden, bland annat på miljöövervakning.

Sverige har ett väl utbyggt system för att övervaka landets miljö. De svenska mätseriernas längd är i många fall unika i världen. Genom att jämföra aktuella lägesbeskrivningar med tidigare mätningar kan förändringar i miljön upptäckas. På så vis kan man se om genomförda åtgärder får önskad effekt eller inte. Det tycker vi är viktigt att man fortsätter med.

Vi satsar vidare medel som ska användas till insatser för skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande och restaurering av biologisk mångfald, insatser för friluftsliv och inte minst ersättning till de skogsägare som fått nekade avverkningstillstånd.

Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Klimatförändringarna finns här och nu och slår hårt mot människors möjligheter till ett gott liv. Dessvärre möter inte regeringens och Sverigedemokraternas budget för år 2023 den situation Sverige står inför. Budgetpropositionen är som vi vet ett pärlband av löftesbrott. Det duger inte. Det krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden, klimatet och kampen mot samhällsproblemen främst och som rustar Sverige och svenska folket för att möta tuffa ekonomiska tider.

Vi socialdemokrater vill modernisera och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Så kan vi klara klimatutmaningarna, värna vår välfärd och se till att framtidens jobb inte försvinner i väg till andra länder.

Fru talman! Om det är fler här inne i kammaren som vill det kan man välja att rösta på Socialdemokraternas budgetmotion.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Malin Larsson (båda S).

Anf. 149 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg redogör för Socialdemokraternas miljöbudget. Jag kan konstatera att skillnaderna mot vår inte är enorma. Det är några procents skillnad.

För Sverigedemokraterna är miljöfrågorna, som jag redogjorde för i mitt anförande, högt värderade. Särskilt viktigt är att vi åtgärdar de miljöproblem som vi själva bär direkt ansvar för i vårt land och som vi mycket enkelt kan åtgärda.

Sanering av förorenade områden har varit ett prioriterat område för Sverigedemokraterna. Tanken är att det är förorenaren som ska betala. Men dessvärre finns huvudmannen inte alltid kvar. Då har staten ett ansvar. Det är ett mödosamt arbete. Det kommer att ta lång tid, och ännu längre tid kommer det att ta att återställa de tusentals områdena om man, som Socialdemokraterna vill göra, kraftigt skär ned stödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Min fråga till Anna-Caren Sätherberg blir således: Varför vill Socialdemokraterna slakta anslaget till sanering av förorenade områden?

Anf. 150 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag skulle inte kalla det att slakta. Jag ser att regeringen väljer att lägga till mer pengar där. Efter att ha hört debatten här i kammaren förut kan jag tänka mig att ledamotens parti har drivit den frågan och att den är viktig för er.

Det är som ledamoten säger; det är förorenaren som betalar. Därför har vi hittills inte sett att alla pengar i regeringens tidigare satsningar på området har gått åt. Vi har valt att i det här fallet göra andra prioriteringar, till exempel på det som jag nämnde. Det är viktigare. Vi kan återkomma till det här.

Ledamoten sa också i ett tidigare replikskifte att vi inte får spä på den ökade inflationen. Här är det viktigt att staten hjälper till. Men det är naturligtvis också viktigt att förorenaren betalar.

Om ledamoten tror att det är de enda satsningar Socialdemokraterna har på området kan jag tala om att vi ser budgeten som en helhet. Det finns andra satsningar, till exempel gratis kollektivtrafik för unga, energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus och omprioritering i rot-stödet, också för energieffektivisering.

I övrigt i den budget som ligger här i dag på detta område är det saker som fanns i satsningar från den före detta socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen och sedan även från den socialdemokratiska regeringen. Det är satsningar som då inte välkomnades av alla partier i denna kammare, som på industrikliv, klimatkliv och annat.

Anf. 151 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg talar om prioriteringar. En viktig prioritering för Socialdemokraterna är att bränslepriserna måste upp och att man på detta sätt behöver spä på inflationen ytterligare.

I valrörelsen 2014 deklarerade dåvarande finansministerkandidaten och sedermera statsministern, Magdalena Andersson, att skatterna på bensin inte skulle höjas. Det var redan alldeles för dyrt att tanka, hette det. Men detta löfte var ingenting värt. Sedan dess har vi haft ökade skatter. Vi har haft nya styrmedel som har ökat bränslepriserna kraftigt.

I den socialdemokratiska budgeten fortsätter man på denna väg. Bränslepriserna ska upp. Man vill ta bort den skattesänkning som Sverigedemokraterna drev igenom. På detta sätt skulle priset för bensin och diesel öka med 1 krona litern. S förordar ett kontantstöd. Det är lite oklart hur man har räknat på det. Riksdagens utredningstjänst har inget pm som visar hur den modellen ser ut. Men det står av allt att döma klart att pengarna skulle ätas upp vid pump på grund av prisökningen, till följd av skatteökningen. Och de administrativa kostnaderna är rimligtvis höga.

Allmän miljö- och naturvård

Om senast ett år kommer Sverigedemokraterna och de övriga samarbetspartierna att ha sänkt reduktionsplikten, men Socialdemokraterna talar sig varma för detta styrmedel. Planen är att reduktionen för diesel ska upp till 75 procent. Det är en chockhöjning.

Då är frågan: Hur högt vill egentligen Socialdemokraterna att priset ska bli på diesel? I år har vi haft en prisvariation på mellan ungefär 23 och 28 kronor. Men med 75 procents reduktion får vi kanske förvänta oss en bit över 40 kronor framöver. Är det rimligt? Varför vill Socialdemokraterna prioritera på detta sätt?

Anf. 152 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Detta är den klimat- och miljöpolitiska debatt som vi har i denna kammare, och ledamoten väljer att prata om hur höga drivmedelspriserna ska vara - varsågod!

När jag i valrörelsen knackade dörr hörde jag detta tydligt: Ja, men Sverigedemokraterna lovar oss 10 kronor. De trodde inte att de skulle behöva vänta så länge på det. Jag tror att man på detta sätt fick väldigt många röster på landsbygden, där det är långa avstånd.

Vi inför i vår budget en tankrabatt just för dem med långa avstånd. Då handlar det inte om 14 öre vid pump, utan då handlar det om en sänkning på typ 2 kronor. Det är lite mer, och det är lite viktigare i dagens läge när vi vet hur hushållen kämpar med ekonomin.

Om ledamoten undrar vad Socialdemokraterna prioriterar kan jag säga att det naturligtvis är ett elstöd som finns i hela Sverige. Varför ska 60 procent av Sveriges yta diskrimineras av regeringen och Sverigedemokraterna?

Undrar ledamoten vad mer vi prioriterar? Vi vet hur hushållen har det just nu. Då prioriterar vi barnbidrag för barnfamiljerna och mycket mer pengar till välfärden, så att undersköterskorna i välfärden inte ska få färre kollegor. Vi ska kunna hålla kvar detta. Det är de socialdemokratiska prioriteringar som vi gör. Och vi prioriterar - detta är ju en klimat- och miljödebatt - att vi ska klara klimatmålen och inte öka utsläppen.

(Applåder)

(forts. § 19)

Anf. 154 Helena Storckenfeldt (M)

Fru talman! Även om det blir något av en antiklimax när man bryter i en debatt vill jag tacka ledamoten för anförandet!

Som jag lyfte i mitt eget anförande befinner vi oss i en otroligt tuff situation just nu. Jag vet inte om ledamoten Sätherberg också har fått ta del av det, men jag har i alla fall fått mejl efter mejl som beskriver en fullständigt horribel situation. Barn fryser, och pensionärer tvingas att lägga hela pensionen på elräkningen. Dessutom vet vi att vi kommer att behöva ungefär dubbelt så mycket el till 2045 - för utan el, ingen grön omställning.

Min fråga till den socialdemokratiska ledamoten Sätherberg är: Hur kan man i dagens läge motivera att socialdemokrater satt i denna kammare och applåderade när man röstade för att lägga ned kärnkraften?

Anf. 155 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! I dag ska vi diskutera utsläpp, miljö och klimat. Men självklart kan vi även ta en energidebatt. Annars brukar det alltid vara Sverigedemokraternas kärnkraftstourettes som slår igenom. Jag har alltid fått diskutera kärnkraft med dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag vet inte om ledamoten var ledamot när det här beslutet fattades, men att Socialdemokraterna applåderade känner jag inte igen. Däremot kan vi säga så här att hela det beslutet fattades 2015 av bolaget. Det var alltså ett marknadsmässigt beslut som fattades innan vi 2016 gemensamt gick fram tillsammans med Moderaterna i en energiöverenskommelse, där vi också fattade beslut om att slopa effektskatten.

Trots att vi gjorde det ville marknaden ändå fortsätta att lägga ned. Eon, som är ett privat bolag, lade ned Oskarshamn 2. Den tidens marknadsekonomi gjorde att man valde att lägga ned kärnkraften. Den lades inte ned av någon politiker i den här kammaren, vare sig av Moderaterna som höjde effektskatten mest eller av Socialdemokraterna.

Fru talman! Jag delar verkligen ledamotens uppfattning att det är tufft. Det är tufft för barnfamiljer, och därför ökar vi barnbidraget för dem i vinter. Som ledamoten sa är elräkningarna dyra, och vi vill att ett elstöd inte bara ska hamna där ledamoten bor utan även där vi övriga 60 procent bor, nämligen i mellersta och norra Sverige. Vi vill ha en tankrabatt för att mildra effekterna.

Vi gör väldigt många saker som ledamoten inte gör i sin budget.

Anf. 156 Helena Storckenfeldt (M)

Fru talman! Vi pratar om 2020, alltså inte så jättelänge sedan. Vi vet att vi hade befunnit oss i en väldigt annorlunda situation i dag om man inte hade fattat det beslutet.

Elprisstödet är ett jätteviktigt förslag, och om jag inte minns helt fel var det den förra regeringen som gav uppdraget att ta fram förslaget. Jag har väldigt svårt att tro att man hade lagt fram något annat förslag i ett läge när det är viktigt att faktiskt få ut pengarna så fort som det bara är möjligt.

Socialdemokraterna har en otrolig förmåga att frånsäga sig ansvar, och det gör man även nu. Vi vet att det inte berodde på marknadsmässiga skäl, något som har blivit väldigt tydligt eftersom intressenter plötsligt har dykt upp i Sverige igen efter regeringsskiftet.

Det var politiken som stod för nedläggningen. Applåderna var inte okej då, och de är inte ens nästan okej nu. Jag skulle vilja uppmana Socialdemokraterna att ta människors situation på allvar. Vi vill se ny, planerbar produktion överlag, i första hand kärnkraft. Vad vill S göra för att garantera elförsörjningen i Sverige?

Anf. 157 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag måste ändå få protestera mot historiebeskrivningen. Fram till 2019 var Helena Storckenfeldts och mitt parti helt eniga om hur det här skulle gå till. Innan dess var Alliansen helt enig och höjde effektskatten ordentligt för kärnkraften.

År 2016 och fram till 2019 var vi helt överens. Det är tre år sedan, fru talman. För tre år sedan lades det ett utskottsinitiativ i näringsutskottet, där jag satt, där man helt plötsligt ville säga till regeringen att regeringen skulle tala om för ett bolag vad bolaget skulle göra angående något som de hade planerat från 2015. Bolaget sa att det inte gick att stoppa, och det sa de redan 2015.

Är det detta vi ska diskutera här, eller ska vi diskutera framtiden? Här och nu kräver faktiskt vi socialdemokrater, och har lagt ett utskottsinitiativ i finansutskottet om det, att elstödet ska gälla hela Sverige. Hela Sverige är drabbat av de dyra kostnaderna, och därför borde regeringen ta ansvar för hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vad gäller utbyggnad av elkraft delar vi uppfattning. Det står till och med i våra gemensamma papper att vi måste fördubbla produktionen. Men då måste man också ta ansvar i de södra kommunerna och kanske säga ja till havsvindkraft och annat som kan ske här och nu.

Jag delar uppfattningen att samhället måste elektrifieras mer, och därför ska vi naturligtvis också se till att förutsättningarna för det finns. Men att säga att det parti som jag representerar har lagt ned kärnkraft är någonting som jag tycker att Moderaterna får sluta med.

(Applåder)

Anf. 158 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg nämnde framtiden i förra replikskifte. Jag kan inte låta bli att reflektera över hur det lät i valrörelsen. Där var det väldigt lite framtidsförslag från Socialdemokraterna. Det handlade mest om att tala om hur alla andra har gjort fel. Jag noterade även att det tog sju minuter innan ledamoten i sitt anförande kom med förslag från Socialdemokraterna. Innan det handlade det bara om vad alla andra har gjort fel.

Med tanke på vad som står i inledningen till Socialdemokraternas särskilda yttrande måste jag ändå påminna om att det faktiskt är ni som varit med och styrt de senaste åtta åren. Det är lite svårt att se när man läser i det särskilda yttrandet.

I delar av debatten i dag har Anna-Caren Sätherberg pratat om något som ligger både henne och mig varmt om hjärtat, nämligen skogen och brukandet av skogen. Frågan är hur vi ska göra för att fortsätta att bruka skogen. Anna-Caren Sätherberg pratar om framtidens jobb - något skogen utgör.

Nu när Socialdemokraterna står här ensamma och driver sin egen politik, kommer vi att få ta del av en annan syn på skogen, en annan syn på äganderätten och en annan syn på hur vi samarbetar med likasinnade länder jämfört med vad vi har sett tidigare?

Vi har tidigare kritiserat socialdemokratiska ministrar för att de inte har deltagit i gemensamma möten på EU-nivå där man kan prata med likasinnade om skogspolitiken. Man har valt att inte skriva under ministerbrev för att trycka på hur vi ska jobba med skogen, ur perspektivet att bruka skogen, för klimatet, för omställningen.

Hur ser Socialdemokraterna på skogspolitiken nu när ni kan presentera er egen politik och egen budget?

Anf. 159 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för frågorna.

Jag tänkte börja där ledamoten började, det vill säga att han upplevde att vi inte pratade så mycket om framtiden i valrörelsen. Vi pratade om tre saker, nämligen trygghet i Sverige, klimatomställningen och välfärden.

Det var inte Socialdemokraterna som i valrörelsen gick ut med löften som är omöjliga att infria tidsmässigt eller på annat sätt. Detta har andra partier - jag tittar på representanten för ett av dem - stått för under den här valrörelsen. Det är inget som vi gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ledamoten kunde i mitt anförande höra om den politik som har skapat jobb i Sverige. Det är den gröna industriella revolutionen i norr som nu flyttar ned. Det har varit strategiskt arbete från politiken, näringslivet, forskningen och organisationernas sida. Vi har i dag diskuterat hur vi ska klara klimatmålen till 2030, som vi med den nuvarande regeringens politik inte kommer att göra.

Vad gäller skogspolitiken tog vi fram en skogsproposition, som jag helt står bakom. Precis som ledamoten väl vet är målen för skogen lika mycket värda, det vill säga både produktion och miljö. Jag vill absolut inte säga att det ena är över det andra. I stället är det på så sätt svensk skogspolitik har varit framgångsrik, genom att vi har sett ytterligare tillväxt i skogen, har brukat skogen och använt skogen i klimatomställningen. Precis som ledamoten säger har fossila varor bytts ut till förnybara och fossilfria varor. Det är styrkan med svensk skog.

Anf. 160 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg anklagar mig för löftesbrott. Vi har styrt i nio veckor, och man hinner inte allt på nio veckor. Det vet även Anna-Caren Sätherberg. Annars kan man välja att göra som Socialdemokraterna till stor del gjorde i valet, nämligen att inte avge vallöften eller tala om framtidsutsikter. Då bryter man inga vallöften.

Det är inte bara avsaknad av närvaro i EU som har gett oss de problem som finns med skogen. Vi noterar hur vi i Sverige hanterar skogen och hur vi rapporterar in till EU. Det sätter oss i en svår sits. Vi rapporterar på ett sätt, men många andra EU-länder rapporterar på ett annat sätt. Därmed sätter vi oss i en svårare sits.

Även när det gäller LULUCF, som ledamoten tog upp tidigare, ser vi att ett annat stort skogsland, Finland, rapporterar på ett sätt, och Sverige rapporterar på ett helt annat sätt. Så kan vi inte fortsätta. Det här ser vi nu över så att vi bland annat kan säkra det svenska skogsbruket för att kunna bruka skogen i omställningen.

Är Socialdemokraterna beredda att göra en omsvängning för att vara med och se till att vi kan hantera frågorna lika inom EU, det vill säga att vi rapporterar på lika sätt?

Grundfrågan är i sig att skogen är nationell kompetens, vilket jag noterar att även Socialdemokraterna hävdar. Men om man inte deltar på mötena i EU och driver den svenska skogsnäringens mening blir det tråkigt. Vi har sett hur stor frånvaro det har varit på dessa möten.

Kommer vi att se en omsvängning där Socialdemokraterna krokar arm med oss för att säkra det hållbara svenska skogsbruket, inte minst i fråga om agerandet i EU?

Anf. 161 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tackar återigen för frågorna.

Jag tänkte säga något om vallöften, nämligen den 1 november och högkostnadsskyddet, amorteringskravet samt drivmedelspriset. Det är tre löften. Jag inser också att man inte kan göra allt på två månader, men vissa löften är tidssatta - och de har inte infriats. Det kan inte ledamoten säga något om.

Jag delar ledamotens uppfattning när det gäller rapporteringen av skog inom EU. Det har vi gjort länge. Därför gav vi ett uppdrag till Naturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen att titta över förra perioden, så att de började rapportera på annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Finland rapporterar på ett sätt, men alla andra länder rapporterar på ett annat sätt. Man kan alltså inte säga att alla rapporterar på ett visst sätt inom EU. Det skulle jag vilja att man gör. Då skulle det gå att jämföra, och alla skulle rapportera på samma sätt. Då skulle det inte bli underrapportering eller överrapportering.

Nu följer en retorisk fråga. Ledamoten säger att vi ska klara skogsbruket. Den frågan har jag hållit med om länge. Jag kallade ministern till utskottet, som ledamoten säkert kommer ihåg, just för att hon skulle tala om för mig hur svenskt skogsbruk klaras när reduktionsplikten har sänkts. Den frågan har ingen i regeringen eller kollegor från andra sidan bordet i utskottet klarat av att svara på än.

Den debatten har jag haft tidigare med Sverigedemokraterna och Moderaterna. Om reduktionsplikten sänks finns fyra vägar att gå. En av dem är att minska avverkningen av den svenska skogen. En annan är att köpa utsläppsrätter och inte ta ansvar. På de frågorna fick jag inte heller svar av ledamotens kollegor.

Anf. 162 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Stor snösmocka över Värmland. Risk för 10 centimeter snö. Extremkylan drar in över Sverige. Minus 20 grader. Det här är överskrifter från medierna de senaste två veckorna.

10 centimeter snö i Värmland i december är ingen snösmocka. 20 grader kallt i Värmland i december är ingen extremkyla. Jag funderar över vilka ord man ska använda i medierna när det verkligen kommer mycket snö eller blir riktigt kallt. Liknande tongångar hör vi i budgetdebatten, kanske inte så mycket här som inför debatten i medierna. Men det har pratats om slakt och misshandel.

Fru talman! Den budget som vi i dag debatterar kommer med mycket stor sannolikhet efter morgondagens votering att vara den näst största miljö- och klimatbudgeten som någonsin har vunnit majoritet i kammaren. Den största var i fjol, och det var också en budget där Kristdemokraterna var en del av majoritetspartierna.

Sedan ska sägas att allt inte handlar om mängden pengar, utan det handlar även om hur man använder dem och till vad man använder dem. I budgeten framgår det att klimat- och miljöpolitiken ska vara kostnadseffektiv och målinriktad. Jag ser med tillförsikt fram emot den här regeringens budgetar när vi kan få effektiva satsningar och inte bara en vurm för att lägga pengar på ineffektiva satsningar och symbolpolitik, som till stor del, tyvärr, präglade den förra regeringens miljö- och klimatbudgetar.

Sedan ska jag till deras försvar säga att några av de ur klimat- och miljösynpunkt sämsta symbolpolitiska satsningarna tog man bort efter hand, och man bättrade på andra satsningar för att de verkligen skulle göra skillnad. En eloge för det ändå.

Men åter till 2022 och budgeten för 2023, där vi ser att Vänsterpartiet och Miljöpartiet tävlar om att lägga mest pengar och nu pengar som staten inte ens har.

Fru talman! Jag har stor okunskap inom många områden - jag är inte bättre än så - och även många brister. En av dem är att jag inte är ekonomiskt skolad. Trots det förstår jag mycket väl att i en så osäker tid som den vi är i nu, med en inflation på 9,5 procent i november, kan man inte strössla pengar även om man skulle vilja det och i vilket fall inte dela ut pengar som inte finns. Tryckpressen hjälper sannerligen inte på inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag noterar att Miljöpartiet föreslår att Sverige ska gå med underskott samtliga år som budgeten täcker. Man vill driva upp belåningen med 275 miljarder jämfört med regeringen.

Vänsterpartiet föreslår att Sverige ska gå med underskott två av tre år under budgetperioden och vill driva upp belåningen med drygt 200 miljarder jämfört med regeringen - detta i en tid när Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge och vi går mot en ekonomisk vinter där många kämpar med höga el- och drivmedelspriser, hög inflation och dessutom högre räntor. Det var framför allt högre priser på el som bidrog till en ännu större uppgång av inflationen under november.

Detta måste hanteras på rätt sätt. Den budget som samarbetspartierna har lagt fram prioriterar det allra viktigaste. Vi vill stötta hushållen i en svår situation och satsa på rättsväsen, försvar och välfärd, och vi gör det utan att spä på inflationen. Vi ser också till att skapa handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare än vad vi nu ser framför oss.

Fru talman! Nu behöver vi vässa Sveriges klimatpolitik så att vi kan minska utsläppen kraftigt, och den viktigaste delen i detta är elektrifiering. Det är därför vi är så angelägna om all ren energiproduktion - vind, sol och vatten - och att snabbt få på plats ny kärnkraft. Dessutom är en utökad produktion med på att sänka de höga priserna.

Avskaffad avfallsförbränningsskatt, mer pengar till energieffektivisering och Klimatklivet är några av de centrala energiåtgärderna och därmed klimatåtgärderna i budgetpropositionen.

En annan viktig del handlar om att öka investeringarna i laddinfrastruktur, inte minst i landsbygds- och glesbygdsområden. Det handlar i första hand om stöd till publika laddstationer för lätta fordon och stöd till elektrifiering av tunga transporter. Totalt satsas 1,1 miljarder kronor under 2023 på detta, en ökning med 500 miljoner kronor jämfört med 2022. Regeringen aviserar även införandet av en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen till egen bil eller förmånsbil.

Även energieffektivisering får en större pott med pengar. Totalt vill regeringen satsa cirka 1,2 miljarder under 2023-2025, bland annat för att stödja konvertering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande renovering av småhus som i dag värms med direktverkande el eller gas. Vidare ska man öka skattereduktionen för installation av egna solceller från 15 till 20 procent.

Fru talman! Jag var tidigare i mitt anförande kritisk till delar av den politik som de tidigare regeringarna har fört. Något som dock har blivit riktigt bra allteftersom vägen har format det är Industriklivet. Industrin har gjort stora framsteg, vilket man måste göra om man ska vara med på spelplanen i dag. Ändå står industrin för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Det finns alltså mer att göra.

Därför fortsätter och förstärks satsningarna på Industriklivet till 1,35 miljarder. Här handlar det om åtgärder som på olika sätt kan minska utsläppen av koldioxid inom industrin, till exempel bio-CCS.

När det gäller bio-CCS fortsätter regeringen även den satsning som redan beslutats, vilket innebär ett stöd på 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046. Detta stöd ska fördelas genom så kallade omvända auktioner, där de som levererar bio-CCS till lägst kostnad vinner. Det här är en satsning som varit med i Kristdemokraternas budget tidigare, så jag är glad att det fortsatt är med och att det nu är en del av regeringens budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Regeringen avsätter även 40 miljoner kronor till Sveriges geologiska undersökning för att utreda lämpliga lagringsplatser för koldioxid i Sverige.

Även Klimatklivet har gjort betydliga framsteg från att det infördes och får förstärkning med runt 400 miljoner kronor per år, framför allt för att öka satsningarna på laddinfrastruktur.

Fru talman! I budgetpropositionen aviserar regeringen även att man ska återkomma om att ändra så att målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 ersätts med mål om 100 procent fossilfri elproduktion. Det kanske låter som hårklyverier, men det är avgörande om vi verkligen vill ställa om på riktigt. Ska vi kunna ställa om är elektrifieringen helt avgörande.

Fru talman! Signalerna från näringslivet är mycket tydliga. Ska man vara spelbar på marknaden i dag måste man ha gjort sin läxa vad gäller hållbarhet.

Tyvärr är det staten som ligger och bromsar den omställning som är den ur flera aspekter mest effektiva. Här handlar det förutom om att få fram ren el om att ha effektiva tillståndsprocesser som främjar omställning, inte bromsar den.

Detta med tillståndsprocesser kommer regeringen att ha skarpt fokus på i sitt kommande arbete för att vi ska få effektiva och ändamålsenliga tillståndsprocesser, vilket vi tyvärr till stor del inte har i dag.

Här ser jag också fram emot att vi efter nyår får ett gemensamt departement för både miljö och näring. Stuprören måste bort, och man måste samarbeta för omställningens skull. Därför är det av största vikt att man får ett tätare samarbete där man ser varandras utmaningar.

Jag noterar nu, fru talman, att min utmätta talartid har passerats. Jag hade tänkt prata om våtmarker, skog, äganderätt och så vidare, men av respekt för övriga som ska tala under kvällen väljer jag att låta det ligga.

Jag avslutar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Jag vill också önska talmannen, talmanspresidiet, kammarkansliet, miljö- och jordbruksutskottets kansli och kollegorna i miljö- och jordbruksutskottet en god jul och ett gott nytt år.

Anf. 163 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag delar verkligen Kjell-Arne Ottossons längtan efter snö, det vita guldet. Det är någonting som vi delar. 20 grader kallt - det bara knarrar lite under skorna. Däremot vet vi som bor där uppe att elräkningarna blir därefter. Ett elstöd hade passat i hela Sverige.

Den här budgeten ökar ju utsläppen, så en fråga till ledamoten är hur han menar att man ska nå målet 2030.

Sedan vill jag kommentera att ledamoten säger att han var lite kritisk till den socialdemokratiska regeringens satsningar. Jag är inte så hemskt säker på det, för jag ser att ni följer alla våra satsningar när det gäller allt från Klimatklivet och Industriklivet till bio-CCS, biogasstöd, våtmarksstöd och laddstolpar. Ni kanske tar bort nattågen till Jämtland bara för att ni inte bryr er om någonting norr om Dalälven, men jag hoppas att det inte blir så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag har en fråga nummer två till ledamoten.

I veckan kunde vi läsa att klimat- och miljöministern säger att förbud mot blykulor för hagelgevär är en av de fem viktigaste åtgärder regeringen ser för att skydda hotade arter. Jag blir lite förvånad över det här, för jag kommer ihåg att den debatten har förts i Sveriges riksdag väldigt länge.

Ministern sa också att det här var en väldigt nischad fråga, vilket kanske förvånar dem som följt debatten länge. Vi vet ju att det bor jägare överallt i hela Sverige.

När kommer regeringens förslag om ett förbud mot blykulor för hagelgevär? Det är min andra fråga, fru talman.

Anf. 164 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Jag kan väl travestera det och säga att Anna-Caren Sätherberg skjuter både högt och lågt i debatten.

Vad gäller elstödet kommer jag osökt att tänka på Cato och "För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras", som han avslutade vartenda tal med.

Det förslag till elstöd som ligger bygger till stor del på det som togs fram av den föregående regeringen, det vill säga Anna-Caren Sätherbergs regering. Det bygger också på att man ska ha nått över ett genomsnittspris på 75 öre per kilowatt, vilket man i de norra delarna av Sverige har gjort först nu i december. De södra delarna har slitit med det här i över ett år. Däri ligger skillnaden. Om man ser att de höga elpriserna fortsätter i Norrland och ligger kvar där de ligger nu, då måste man göra insatser även där. Men det är alltså ett problem som man i södra Sverige haft i över ett år men som man inte haft i norra Sverige tack vare att man har den tillgång på el som man har där uppe i och med de stora älvarna. Det är de så kallade flaskhalsavgifterna - man har betalat väldigt mycket där - som nu ska betalas tillbaka. Därav detta.

Ja, vi har, som jag också sa i mitt anförande, varit kritiska till delar av regeringens satsningar. Men jag sa också att en del har blivit bättre längs vägen. Både Industriklivet och Klimatklivet har blivit bättre längs vägen, även om det i början fanns delar som verkligen förtjänade kritik, som också kom från bland annat Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen. Att det fanns en del barnsjukdomar i de satsningarna är det ingen tvekan om.

Nu ser jag att min tid är ute, så jag återkommer till fråga nummer två i nästa replik.

Anf. 165 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! För att ledamoten inte ska glömma fråga nummer två vill jag påminna om att den handlade om att klimat- och miljöministern har sagt att hon ska lämna över ett förslag om förbud mot blykulor för hagelgevär. Det är enligt klimat- och miljöministern en av de fem viktigaste åtgärder regeringen ser för att skydda hotade arter. Min fråga, så att vi inte glömmer den, är när vi får se regeringens förslag till förbud.

Jag kan säga apropå högt och lågt att jag inte vet vad som är högt och vad som är lågt. Den nuvarande energiministern poserade i snön med en dammsugare för att tala om för Sverige att man måste få dammsuga när man vill. Nästa kommentar från energiministern var: Ta på er ullunderställen! Det kan jag tala om, ledamoten, att vi behöver i norra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Om ledamoten tittar efter ser han att det inte bara är i december det har varit höga kostnader för el i Norrland. Jag kan inte förstå att det är den värmländska ledamotens uppfattning att norra Sverige inte ska få ta del av elstödet - att man inte ser att det finns ett Sverige ovanför Dalälven. Det bor ingen minister där, men man borde ha andra som kan tala om exakt vad som sker uppe i Norrland. Man borde också förstå att kyla och allt annat, som ledamoten sa, gör att det går åt lite mer el än på andra ställen.

Men en annan fråga som jag definitivt inte fick svar på var hur man, nu när man ökar utsläppen, ska nå målet 2030. Den andra fråga jag ställde var den, som klimat- och miljöministern sa, nischade frågan om förbud mot blykulor för hagelgevär.

Anf. 166 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för denna kanonad av frågor! Jo, jag är fullt medveten om att det nu är bekymmer med elpriset även i norra Sverige. Som jag sa och som man har sagt från regeringen ser man över detta nu eftersom priserna har höjts även där. Men elstödet bygger på hur det historiskt har sett ut under det senaste året, och då är det elområdena 3 och 4 som har haft de absolut största utmaningarna eftersom elbristen är större där, bland annat. Därför har man haft betydligt högre priser där, över genomsnittspriset på 75 öre per kilowatt som man i elprisområdena 1 och 2 inte har kommit upp i förrän sent nu i höst - därav detta.

Som jag sa följer regeringen detta för att se om priserna fortsätter att stiga på samma vis även i elprisområdena 1 och 2. I så fall kommer man att göra saker även där. Men vi måste se på vad som faktiskt har hänt.

Vad gäller blyet är det rätt intressant att en ledamot från Socialdemokraterna lite slår sig för bröstet i den frågan. Det är ju mycket tydligt att det, när detta hanterades av socialdemokratiska och miljöpartistiska ministrar nere i Bryssel, inte framfördes någon kritik mot detta förslag. Det kom ingen kritik förrän vi till slut i EU-nämnden kunde visa på att vi i Sverige har en majoritet för en annan åsikt än den som S-MP-regeringen framförde i Bryssel. Då först ändrade man sig, och då var det för sent.

Det man gör nu är att verkligen se över om det finns undantag man kan göra. I och med att det handlar om en förordning på EU-nivå är det svårt, men det är ingen tvekan om att Sveriges jägare och sportskyttar inte ska lämnas i sticket i detta. Regeringen ser över vad man kan göra.

Anf. 167 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Klockan börjar bli mycket. Jag hade kanske inte tänkt uppehålla kammaren mycket längre, men sedan hörde jag mitt parti nämnas. Det slogs på stora trumman gällande alla konstiga saker vi gör.

De konstiga saker som Miljöpartiet gör är att vi håller våra vallöften. I valrörelsen lovade vi våra väljare att vi skulle stärka välfärden, öka jämlikheten och satsa på klimatarbetet. Och det gör vi med vårt budgetförslag.

Ledamoten sa att det är inflationsdrivande att låna pengar. Sverige är ett av världens absolut rikaste länder. Vi har inte haft så låg statsskuld sedan 70-talet. Det är många som föreslår att vi nu ska låna pengar för att kunna göra det som är oundvikligt för att inte bita oss i svansen senare - Finanspolitiska rådet, till exempel, och många namnkunniga nationalekonomer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

De stora investeringar i förnybar energiproduktion och energieffektivisering som vi föreslår är sådant som kommer att sänka priset på energi i stället för att det fortsätter att öka. Vi gör också vissa skattehöjningar som dämpar inflationstakten. Klimatförändringarna är så viktiga att vi inte kan ta en paus från detta nu.

Detsamma gäller biologisk mångfald. Regeringen säger att man ska värna äganderätten i skogen och skogsägarna. Ändå minskar man anslagen och hela miljöbudgeten med över 50 procent under en treårsperiod.

Vi har nu ett globalt avtal om att vi ska skydda 30 procent av våra skogar, sjöar och vad vi nu har för olika naturtyper till 2030. Hur ska det gå till med den här budgeten? Står regeringen bakom det man tog fram i Montreal?

Anf. 168 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan, även om det nu börjar dra ut på tiden!

Som jag sa i ett tidigare replikskifte - det var väl till och med när vi stod här senast, fast i ombytta roller - är det tack vare att vi har människor som sköter sin natur, sin skog, som vi har den biologiska mångfalden. Ta till exempel naturbetesmarker. Vi skulle behöva ha väldigt mycket mer naturbetesmarker, för är det någonstans den biologiska mångfalden verkligen främjas är det i naturbetesmarker. Problemet är att vi har både partier och vissa lobbyorganisationer som ganska häftigt driver att vi inte ska ha kött, men betande mular ska vi ha. Det går inte ihop.

Vill vi ha naturbetesmarker och verkligen få större biologisk mångfald där är det just våra djur vi måste ha. Då måste vi ge förutsättningar för att ha fler djur, bland annat genom våra stöd, men även se till att vi har en rovdjurspolitik värd namnet för att man ska våga ha dessa naturbetesmarker.

Det andra är att man sköter sin skog. Det borde snarare vara defaultläge att när en skog anmäls för avverkning är naturvärdena höga. Det borde vara det normala. Men i dag är det många som inte vågar sköta sin skog på det sätt de skulle kunna göra, för de vet att då får de inte avverka. Den vägen kan vi inte gå. Då skjuter vi verkligen oss själva i foten på flera sätt. Vi får inte avverka, vilket drabbar markägaren, samtidigt som vi inte får virke - vi får inte det material till omställningen som vi så väl behöver.

Det är detta som är utmaningen för Miljöpartiet. Man klarar inte att se helheten, som jag ser det, utan man plockar bara ut vissa delar. Därmed straffar man både landet och den enskilde markägaren.

Anf. 169 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Som jag ser det är det Kristdemokraterna och Kjell-Arne Ottosson som inte ser helheten. Vi ska skydda 30 procent av våra olika naturtyper till 2030. Brukad skog kan vara en av dem, men vi måste också skydda obrukad skog. I dag ser vi att avverkningstakten i värdefulla skogar är rekordhög. Det är skogar som på papperet borde skyddas, men det görs inte i dag.

Vi är helt överens när det gäller naturbetesmarker. Detta har vi också med i vår budget. Vi behöver fler betande mular. Men det betyder också att vi måste ha en djurhållning som gör att vi får fler djur ute.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ska inte till exempel de världsunika fjällnära skogar som vi har i Sverige bevaras som de är? Ska all natur brukas? Är det så Kristdemokraterna och Kjell-Arne Ottosson tycker?

Anf. 170 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Till stor del ska det bero på den enskilde markägaren. Skydd av skog ska bygga på frivillighet.

Jag bor som känt nära den norska gränsen. I Norge har man tidigare haft en väldigt hög konfliktnivå gällande skogen. Så gick man över till en form av frivilligt skydd, där markägaren fick ha ett större avgörande själv och inte blev en motpart till staten. Därmed sjönk konfliktnivån, och man hittade en väldigt mycket bättre väg att gå framåt. Den vägen tror jag på, för de allra flesta markägare vill skydda de här riktigt fina områdena. Det är väldigt mycket bättre att man har avgörandet själv i sin hand än att storebror staten kommer och pekar med hela näven och talar om hur man ska göra.

Äganderätt handlar inte bara om att få ersättning för sin skog. Det är bara någon sorts plåster på såren. Man får inte glömma bort att äganderätten är så mycket mer. Någon kanske har ärvt skog i generationer. Då är det inte lätt när staten kommer och säger: Det här ska vi ha! Jag vet att Emma Nohrén själv är markägare, och jag tror att hon ändå klarar att inse att det handlar om mer än ekonomisk ersättning.

Om jag inte minns helt fel är 61 procent av den fjällnära skogen redan skyddad i dag. Att vi inte skulle skydda någon fjällnära skog stämmer inte. Väldigt mycket är redan skyddat. Vad gäller de 30 procent som man nu har kommit överens om i Montreal vill jag påminna om det som jag nämnde i mitt replikskifte med Anna-Caren Sätherberg. Nu är det verkligen viktigt att vi räknar lika och gör lika. Vi i Sverige ska inte göra som vi brukar göra och gå tre steg längre än alla andra för att vara Bror Duktig. Då skjuter vi oss själva i foten. Det önskar ingen av oss. Tack och god jul!

Anf. 171 Andrea Andersson Tay (V)

Fru talman! I en tid då världen behöver kraftsamla för att möta klimatkrisen skämmer regeringen ut Sverige och sänker de svenska klimatambitionerna. Med nuvarande utveckling når Sverige varken klimatmålen eller övriga miljökvalitetsmål. I det läget väljer regeringen att lägga fram en budget som tar oss allt längre från att uppnå de av riksdagen uppsatta nationella målen. Regeringen abdikerar också från globala åtaganden såsom 1,5-gradersmålet och löften om att bevara den biologiska mångfalden.

I budgetpropositionen konstaterar regeringen att utsläppen kommer att öka till följd av flera klimatskadliga förslag. Det är uppenbart att regeringens och Sverigedemokraternas ointresse för klimatet och miljön nu har omsatts i passivitet och ett klimatfientligt reformprogram. De som satte sin tilltro till Liberalerna i hopp om att de skulle värna klimatperspektivet i en högernationalistisk regering har all anledning att känna sig besvikna. Högerpartierna har inlett en drakonisk nedskärningspolitik på miljöområdet. Nedläggningen av Miljödepartementet är tyvärr långt ifrån det enda exemplet. Fram till 2025 har de styrande partierna aviserat en halvering av miljöbudgeten.

Bristen på investeringar, reformer och initiativ för att stärka Sveriges klimatarbete är ett historiskt svek mot kommande generationer och samtidigt dålig politik för vår tid. De styrande partierna sällar sig till den krympande skara av regeringar som ignorerar eller ifrågasätter klimatkrisen. Den här bristen på krisinsikt och reformvilja riskerar att försena eller förhindra omställningen inom industrin, transportsektorn och fastighetssektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Om Vänsterpartiet hade fått bestämma hade vi nästa år påbörjat uppstarten av ett historiskt investeringsprogram för klimatet, som skulle genomföras från 2024 och växlas upp under tio år. Redan 2023 skulle vi sjösätta satsningar för att värna värdefull natur och återställa naturliga kolsänkor. Det är viktiga miljöinsatser som skulle gynna den biologiska mångfalden och sänka utsläppen.

Vänsterpartiet anser att klimatkrisen och artdöden måste vara i fokus för ökade satsningar inom utgiftsområde 20. Dessa båda kriser hänger intimt samman och måste lösas gemensamt. Ett enigt forskarsamhälle varnar för att både klimat och biologisk mångfald är akut hotade och att dessa hot hänger samman. I Parisavtalet betonas vikten av att länderna skyddar och ökar kolförråd och kolsänkor. Friska ekosystem med rik biologisk mångfald är mer motståndskraftiga mot de negativa effekterna av klimatkrisen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem ger dessutom stora möjligheter att fånga in och lagra koldioxid från atmosfären.

Jämfört med regeringens budget vill Vänsterpartiet satsa 1,8 miljarder kronor mer på åtgärder för värdefull natur. Pengarna skulle bland annat gå till restaurering av våtmarker och återvätning av torvmarker - åtgärder som ger många vinster för miljön och klimatet. Utdikade våtmarker läcker kol, och genom att återväta dem kan de i stället bli kolsänkor. Att anlägga våtmarker har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Våtmarker stärker också landskapets skydd mot torka, översvämning och brand, vilket bidrar till klimatanpassning. Regeringens så kallade satsning på området är pinsamt låg i jämförelse med vår och innebär i själva verket en nedskärning, eftersom pengarna bara flyttas från annat naturskydd och dessutom minskar de kommande åren. Utöver våtmarker vill vi satsa på åtgärder för hotade arter och på restaurering av naturbetesmarker.

Vänsterpartiet vill också storsatsa på skydd av värdefull natur. Vi lägger i vår budget över 3 miljarder kronor mer på detta jämfört med regeringen. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar i sin senaste rapport att åtgärder för att bevara ekosystem är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem ger stora möjligheter att lagra koldioxid. För att värna skogens betydelse för den biologiska mångfalden och klimatet krävs en omställning av skogsbruket. Utvecklingen för den biologiska mångfalden i skogen är negativ. Hotade arter och livsmiljöer minskar. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas i stället för att skyddas.

Det krävs styrmedel och regleringar för att uppnå ett hållbart skogsbruk. De naturskogar som finns kvar i Sverige måste få ett långsiktigt skydd, och för det krävs ökade statliga medel. En stor del av de skogar som behöver skydd är fjällnära skogar. Med de otillräckliga resurser som regeringen avsätter riskerar många av dessa skogar att i stället avverkas, och många skogsägare som vill få sin skog skyddad riskerar att bli utan ersättning. Oersättliga naturvärden går därmed förlorade. Vänsterpartiet anser att de stora sammanhängande fjällnära naturskogarna långsiktigt bör skyddas genom formellt skydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om avveckling av klimatbonusen för elbilar. Mindre än en tredjedel av de nya bilarna det senaste året var elbilar. Det är en alldeles för låg andel. Om klimatmålen ska kunna nås utan att en massa nya bilar skrotas behöver nybilsförsäljningen snabbt ställa om till 100 procent fossilfria bilar. Det är därför helt centralt att fortsätta stödja köp av elbilar och förbättra laddinfrastrukturen. Stödet måste utformas så att det ger incitament till att utveckla bilar som vanliga hushåll har råd med. Vi föreslår därför en ny utformning av klimatbonusen som gör att fler får möjlighet att köpa elbilar till lägre pris samtidigt som dyrare bilar inte ger någon bonus. Ett särskilt utformat stöd för begagnade elbilar finns också med i vårt förslag.

Förändringarna i systemet är kostnadsneutrala för staten i förhållande till det system som gällde tidigare. Vi vill också införa ett klimatomställningsstöd för personbilar bestående av en skrotningspremie och stöd till konvertering från bensin- och dieseldrift till drift med förnybara bränslen.

Vänsterpartiet föreslår också ett nytt investeringsstöd för produktion av förnybara drivmedel och laddinfrastruktur. De svenska utsläppen behöver minska betydligt snabbare än i dag. För ny teknik behöver marknaden statliga insatser i form av riskdelning och finansiering för att investera i de fossilfria lösningarna. Vänsterpartiet föreslår därför ett ökat riktat stöd till klimatinvesteringar jämfört med regeringen och utöver nuvarande Klimatklivet. Genom detta investeringsstöd för produktion av biogas, elektrobränslen och andra hållbara drivmedel skulle vi stärka våra inhemska möjligheter till ökad produktion av biodrivmedel och uppnå högre grad av nationell självförsörjning. Givetvis ska dessa drivmedel produceras på ett sätt som inte minskar naturliga kolsänkor eller äventyrar den biologiska mångfalden. Vi vill också använda stödet för ökad tillgänglighet till laddinfrastruktur och snabbare utbyggnad av vätgasinfrastruktur.

Vänsterpartiet vill också satsa 1 miljard kronor på forskning för klimatomställning. Syftet är bland annat att ta hjälp av forskningen för att utforma klimatåtgärder som kan få bred folklig acceptans. Vi vill också stärka forskningen för utformande av hållbara bruksmetoder för att stärka kolinlagringen i de gröna näringarna.

Sammantaget anvisar jag och mitt parti drygt 5 ½ miljard kronor mer än regeringen till utgiftsområde 20 för år 2023.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Vänsterpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 20. Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområdet är en del av vårt budgetalternativ, som är en helhet. Vi redovisar våra prioriteringar i vårt särskilda yttrande.

Anf. 172 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Ledamoten nämnde Liberalerna, så det var svårt att låta bli att ta replik.

Vår och regeringens ambition är att Sverige ska ha en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Detta sa statsministern i regeringsförklaringen, och det framgår av Tidöavtalet. Den budget vi nu lägger fram är den näst största miljöbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är alltid spännande att lyssna på Vänsterpartiet i budgetdebatter. Det är allt som oftast så att kassakistan ter sig bottenlös. För det förra utgiftsområdet vi debatterade satsar Vänsterpartiet 3,4 miljarder mer än regeringen, och här satsar man 5,5 miljarder mer än regeringen, om jag uppfattat allt rätt.

Min fråga till ledamoten, fru talman, är: Hur tänker man finansiera dessa satsningar?

Anf. 173 Andrea Andersson Tay (V)

Fru talman! Om man vill se hur vi finansierar våra satsningar kan man titta i vår budget. Den är i balans, så det är inget problem.

Som jag sa föreslår vi, med start 2024 och de följande tio åren, ett investeringsprogram som kommer att vara lånefinansierat, men det skulle ändå göra Sverige till ett av de minst skuldsatta länderna i Europa. Vi ser därför inte att det skulle vara något problem att finansiera det.

Jag tycker att det är intressant att ledamoten säger att regeringen vill att deras klimatpolitik ska vara ambitiös och att det är den näst största miljöbudgeten. Regeringen beskriver själva i budgeten att de förslag som läggs fram kommer att leda till att utsläppen ökar, så ur mitt perspektiv är detta inte tillräckligt ambitiöst. Målet måste vara att lösa problemen, och även om budgeten är den näst största växer ju problemen hela tiden. Att slå sig för bröstet och säga att man lägger fram en budget som är den näst största framstår som lite konstigt i mina ögon.

Anf. 174 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Miljömässig hållbarhet är ett av de mål som vi har att jobba med. Vi har också social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.

Vi har nu tagit över styret efter åtta år av socialdemokrati, med många problem att hantera. Vi har alltså fler områden än det som vi debatterar i dag som behöver finansieras och hanteras.

Den budget som regeringen lagt fram är bra för miljön och för klimatet.

Anf. 175 Andrea Andersson Tay (V)

Fru talman! Där är vi inte eniga.

Jag kan konstatera att det område vi nu debatterar kanske är det allra viktigaste för vår långsiktiga överlevnad. Om man tycker att man inte har råd att finansiera det är det lite märkligt.

Anf. 176 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Tack, Andrea Andersson Tay, för ditt anförande! Egentligen hade jag inte tänkt ta replik, men när jag satt och lyssnade på Vänsterpartiets representant kliade det lite för mycket i fingrarna.

Det är känt att Vänsterpartiets älsklingssyskon är storebror staten, och detta framgick tydligt i det anförande som Andrea Andersson Tay höll. Vad gäller skogen handlade det mycket om styrmedel och regleringar från staten, statliga pengar, tydliga statliga pekpinnar, formellt skydd och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Äganderätten är en del i FN-stadgan, en del i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och en del i den svenska grundlagens kapitel 2. Men detta verkar inte spela så stor roll för Vänsterpartiet. Ser Vänsterpartiet inte några problem med att man hanterar andras egendom på det sättet och att staten så tydligt är inne och styr och ibland till med går så långt så att man exproprierar skog? Ser inte Vänsterpartiet att det någon gång kan vara ett problem att man så tydligt går in och styr äganderätten, som stadgas av både FN, Europakonventionen och grundlagen?

Anf. 177 Andrea Andersson Tay (V)

Fru talman! Jag nämnde också i mitt anförande att vi avsätter mer pengar som går till ersättning till de markägare som faktiskt vill skydda sin skog. Där har regeringen dragit ned.

Anf. 178 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Det är helt riktigt som Andrea Andersson Tay säger. Så är det. Men det finns en anledning till att vi har minskat den biten, och det är att vi nu måste se till att den skog som staten redan har tagit tas om hand.

Vi noterar på många håll i landet att staten har tagit skog som man sedan inte sköter om och som inte ser bra ut över huvud taget. Man säger ofta att den är till för exempelvis det rörliga friluftslivet, men många av de skogar som staten tagit har inget rörligt friluftsliv därför att det inte går att ta sig fram över huvud taget. Detta är orsaken till att vi har dragit ned. Det handlar om att vi ska rikta om pengarna för att tydligt markera att det som vi redan har tagit måste tas om hand.

Det gäller återigen det enskilda ägandet. Det man äger vårdar man. Om man har en skog som kanske ärvts i generationer ligger det jättedjupt att ta väl hand om den. Det är ingen som vill missköta sin skog, som det ibland låter som. Det låter också som att staten är betydligt duktigare på att hantera skog, men vi har många exempel på hur det såg ut tidigare i de stora kronoskogarna. Strax efter att dessa hade gått över i privat ägo var de betydligt mer välskötta.

Ser inte Vänsterpartiet någon gång att den enskilda markägaren kan göra ett bättre jobb än staten, bara staten kan lita på den enskilda markägaren och den enskilda markägaren kan lita på staten? Det viktiga här inte pengarna, som Andrea Andersson Tay nämner, utan att det finns andra delar som är betydligt viktigare, nämligen att visa respekt för vad äganderätten egentligen betyder.

Anf. 179 Andrea Andersson Tay (V)

Fru talman! Oavsett vilka ambitioner regeringen eller enskilda markägare har kan vi konstatera att läget för den biologiska mångfalden är kritiskt. Det är uppenbart att de åtgärder som finns på plats och de åtgärder som är planerade av regeringen är inte tillräckliga för att lösa problemen. En lång rad arter som är beroende av skogen är hotade i dag, och då behöver staten gå in och ta ansvar och göra mer.

Anf. 180 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Vi är alla helt beroende av den biologiska mångfalden och våra ekosystem för vår överlevnad. De utgör en del av själva fundamentet i vårt samhälle och för vårt välstånd. Vi har alla ett ansvar - både gentemot oss själva och, kanske framför allt, gentemot kommande generationer - att göra vad vi kan för att skydda växter och djur från att utrotas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Sverige har, och kommer att fortsätta ha, en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Det står klart när man läser regeringsförklaringen, Tidöavtalet och den budget som vi nu håller på att baxa igenom kammaren. Vi ska nå klimatmålen. Och vi ska göra det med en politik som gör rätt saker, en politik som bygger på forskning och vetenskap och som skapar förutsättningar för både hushåll och företag att ställa om.

Sverige är ett av de länder i världen som ligger längst fram i den gröna omställningen. Det ska vi fortsätta göra. Våra ambitioner är höga. Vi fortsätter prioritera den gröna omställningen. För att kunna åstadkomma detta är elektrifieringen av transportsektorn nödvändig, och vi behöver möjliggöra för företag att vara en del av denna. För detta behövs en stabil energiförsörjning.

Fru talman! Vi behöver se till att vi kan lämna över en värld i ekologisk balans till kommande generationer. Detta är också vår ambition. Det övergripande målet är just att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, och detta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik.

Som sagt: Sveriges klimat- och miljöpolitik ska sikta högt, och politiken måste stämmas av mot forskningen och baseras på fakta. Både klimatpolitiken och miljöpolitiken behöver bli mer långsiktiga, och de behöver sträva mot att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna utan att skada näringar eller få negativa konsekvenser för landsbygden.

En sådan långsiktig satsning som regeringen nu genomför är återvätningen av våtmarker. Att fokusera och satsa på just våtmarkerna är betydelsefullt. Dessa är en viktig kolsänka som har betydelse för klimatet, den biologiska mångfalden och övergödningen, och de minskar konsekvenserna av skyfall och översvämningar. Våtmarkerna spelar dessutom en stor roll för minskningen av utsläppen av växthusgaser. De positiva egenskaper som våtmarkerna besitter försvinner vid utdikning, något som skett i ganska stor skala under flera hundra år i Sverige. Detta har historiskt haft ganska positiva effekter för Sverige genom ökad produktion av både jord och skog. Men det får ju negativa effekter eftersom det ökar utsläppen av växthusgaser. Här behöver vi alltså agera, och därför är det mycket bra att vi just nu satsar på återvätning och fortsätter den satsning som har gjorts även tidigare.

Därför känns det extra bra att kunna stå här och påpeka att regeringen i år har lagt den näst största klimat- och miljöbudgeten någonsin. Regeringens budget gör skillnad på riktigt!

(Applåder)

Anf. 181 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för ditt anförande! Jag tänkte börja med att kommentera det replikskifte du hade tidigare där du sa att det fanns mycket att göra efter åtta år med socialdemokratisk politik. Då vill jag ändå berätta för ledamoten, ifall hon har missat det, att en åtgärd som vi gjorde var att vi fick ned statsskulden så att den var den lägsta sedan 70talet. Samtidigt klarade vi av att göra enorma satsningar på skola, vård, omsorg, klimatet och miljön och att göra stora industrisatsningar.

Detta är ju viktigt för ett Sverige som ska hålla ihop. Vi såg också till hela landet i de satsningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ledamoten pratade om vikten av ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Den åsikten delar jag och många i vårt utskott, och därför var det kanske med förvåning vi såg att man strök dem i den nya EU-akt som vi förhandlade om bara häromdagen. Liberalerna tyckte verkligen att det var jättebra med den strykningen, som handlade just om den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna.

Men min fråga går till Liberalerna. Jag har alltid tyckt att Liberalerna ligger i framkant när det gäller klimat- och miljöfrågorna, att ni har varit framåtsyftande och verkligen har haft en stor politisk vilja i de här frågorna.

Nu däremot kan jag inte se det, när den första budgeten man lägger efter åtta år verkligen ökar utsläppen och man inte kan förklara hur vi ska klara klimatmålen; när man tar bort just de grejerna som gjorde att vi skulle klara klimatmålen. Här är verkligen Liberalerna svaret skyldiga. Jag förstår att det är svårt när man styrs av sverigedemokrater, men Liberalerna får helt enkelt snäppa upp sig lite!

Anf. 182 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det första först: När jag i mitt tidigare replikskifte talade om vad Socialdemokraterna har gjort under de åtta åren som vi nu städar upp efter var det kanske inte just det här utgiftsområdet jag syftade på. Det var främst integrationen, gängkriminaliteten och skolan, där vi nu har massiva insatser som vi har vidtagit och som tar en stor del av budgeten i anspråk.

Men till ledamotens fråga: Vi har inte sänkt våra klimat- och miljöambitioner. Vi kommer att fortsätta att jobba för att ligga i framkant i de här frågorna. Nu har vi suttit i regering i nio veckor - ge oss lite mer tid, får jag vädja om. Målet är fortsatt att vi ska klara klimatmålen. Det är det besked jag har att ge.

Anf. 183 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för svaren! Man kan ha starka ambitioner, men Sveriges anseende har ju sjunkit under den här tiden när det gäller klimat- och miljöpolitiken. Vi får höra att Tjeckien som nu sitter till den 1 januari försöker förhandla de flesta akterna för att de inte vill att Sverige ska göra det eftersom de helt enkelt inte vet vad Sverige gör nu för tiden.

Man kan ha höga ambitioner, men man måste ju också bevisa vad det är för sakpolitik man ska använda för att klara dessa höga ambitioner. Vi kunde läsa om hur mycket utsläppen ökar nu när man vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägsta nivå. Det handlade om 27 miljoner ton koldioxid till 2030. Här blir Liberalerna svaret skyldiga, för kan vi samtidigt se att Sverigedemokraterna, som är det största partiet och regeringens samarbetsparti, talar om att man gärna köper utsläppsrätter och att det får kosta.

Detta har inte riktigt varit den svenska vägen fram till nu, utan det har varit att vi tar ansvar för det vi släpper ut. Vi tar ansvar samtidigt som vi skapar nya, gröna jobb för hela Sverige. När vi tar ansvar och ställer om är industrin med. Det kommer nya batterifabriker, stål utan kol, nya innovationer - Sverige ligger i framkant. Som det exportberoende lilla land vi är tar vi innovationerna framåt och visar ledarskap. Här är frågan: Är det regeringens och Liberalernas uppfattning att vi ska köpa jättedyra utsläppsrätter från andra länder eller ska vi ta ansvaret själva?

Anf. 184 Elin Nilsson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för frågan! Vi ska såklart ta ansvar för våra egna utsläpp och för vår egen miljöpolitik så långt det är möjligt. Det är det besked jag har. Ansvaret är vårt, och vi ska ta det.

Anf. 185 Andrea Andersson Tay (V)

Fru talman! Regeringen framhåller i sin budget att klimat- och miljöpolitiken ska stämmas av mot forskningen och baseras på fakta. Man kan tycka att det borde vara en självklarhet. Det är ju i grund och botten naturens lagar som avgör vilka konsekvenser vårt agerande får för klimatet och miljön.

Tyvärr finns det anledning att tvivla lite på regeringens uppriktighet här. Dels har regeringspartierna gett sig i lag med de ökända klimatforskningsförnekarna i Sverigedemokraterna, dels gör Liberalernas egen klimat- och miljöminister ideligen uttalanden som tyder på att hon antingen ignorerar eller missförstår forskarnas budskap.

Det klimatforskningen säger oss är att vi måste minska utsläppen så snabbt som möjligt för att minimera effekterna av klimatkrisen. Vi har inte tid att först öka dem för att minska dem senare, vilket är vad regeringen föreslår. Då kommer vi att misslyckas.

Jag vill fråga ledamoten från Liberalerna: Har ni i de styrande partierna i själva verket övergett klimat- och miljömålen? Och vore det i så fall inte ärligare att erkänna det inför svenska folket?

Anf. 186 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Vårt besked är tydligt, och det är också statsrådets besked: Vår klimat- och miljöpolitik ska baseras på forskning och fakta. Där har vi inte ändrat någon ståndpunkt.

De uttalanden som ledamoten refererar till, fru talman, är okända för mig, så jag kan inte kommentera dem.

Men jag återkommer till att vi i år presenterar den näst största miljö- och klimatbudgeten någonsin. Det kommer att få effekt. Vi har inte övergett några ambitioner, utan våra ambitioner är fortsatt höga. Vi har stora frågor, och vi behöver ha en ambitiös och långsiktig klimat- och miljöpolitik. Det är också vår ambition.

Anf. 187 Andrea Andersson Tay (V)

Fru talman! När Naturskyddsföreningen inför valet frågade de politiska partierna hur de ställde sig till 22 olika förslag svarade Liberalerna ja på 18 av frågorna.

Ni sa bland annat ja till att anta en svensk kolodixidbudget i enlighet med Parisavtalet, till att skydda 30 procent av Sveriges land och hav till 2030, till att göra en översyn av skogspolitiken och till miljardsatsningar på gröna renoveringar av miljonprogramsområden.

Jag vet att många svenskar i dag är djupt besvikna på Liberalerna för era brutna löften. Att göra som klimat- och miljöministern och ursäkta sig med att ni har tvingats till kompromisser med mindre ambitiösa partier klingar falskt. Faktum är att Liberalerna kan välja att lämna regeringen vilken dag som helst och se till att Sverige får ett nytt styre. Men ni väljer aktivt att styra tillsammans med partier som förnekar klimatkrisen framför att samarbeta med oss som faktiskt vill lösa den.

Anf. 188 Elin Nilsson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Vi har som sagt styrt i nio veckor. Ge oss lite tid att bevisa att vi står upp för de klimatmål och miljömål som vi tidigare har sagt att vi står fast vid! Vi står fast vid dem.

Om man ska lämna det här området lite och komma in på regeringsunderlaget och det samarbete vi ingår i tror jag att Tidöavtalet och den regering som nu sitter är det bästa alternativet för Sverige givet det valresultat vi fick.

Nu har vi en regering som har stor samsyn i många frågor och som har mandat att ta sig an stora och viktiga samhällsutmaningar i Sverige - och sådana finns det många av - som vi behöver hantera. Klimat- och miljöpolitiken är en, men vi har också brottsligheten, vi har integrationen och vi har arbetslösheten. Det är sådant som vi verkligen behöver adressera och där vi verkligen behöver agera. Nu har vi stöd i Sveriges riksdag för att göra det.

Anf. 189 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Tack till ledamoten Elin Nilsson för ditt tal! Du tog upp biologisk mångfald. Det är någonting som ditt parti Liberalerna har hållit väldigt högt genom många år. Det är många gånger som Miljöpartiet och Liberalerna har hamnat på samma sida i debatten. Vi har stått upp för att vi ska miljöpröva vattenkraften och våtmarkerna. Vi har varit emot förändringar i restaureringsakten och varit för ett ökat ålfiskeförbud.

Nu har ni hamnat i regeringsställning, och det har blivit annat ljud i skällan. Jag vet att det är svårt att vara ett mindre parti i en regering, men något mer borde ni väl göra än vad ni faktiskt gör?

Sedan regeringen tillträdde har vi en miljöminister som på en rak fråga om de fem viktigaste saker man ska göra för biologisk mångfald svarade: våtmarker. Det är bra, men det är också en satsning man tar från skydd av natur. Vi hör om blyhagelsförbud, vilket också är bra. Men sedan var det ganska svamligt, och jag vet inte riktigt vad kontentan blev av de här fem delarna.

Däremot finns det en sak som jag hittills har sett som är bra i regeringsförklaringen. Där står det att ni vill öka insatserna för att minska övergödningen. Det står också att ni ska flytta ut gränsen - det står inte "trålgränsen" men "gränsen" - för industrifiske, stora fiskebåtar eller någonting sådant.

Ändå skär ni ned på budgeten för havs- och vattenmiljö. Ni säger er värna havet och strömmingen, men det blir nästan 1 miljard mindre på havs- och vattensatsningar fram till 2025, och 200 miljoner mindre redan nästa år. Hur ska vi kunna reparera våra skadade kustekosystem och få tillbaka stor fisk när ni gör så?

Anf. 190 Elin Nilsson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Tack, ledamoten Nohrén, för frågorna! Jag har bara en kort kommentar om vattenkraften och den översyn som nu görs. Vi står fast vid att vi har ett viktigt arbete att göra med att ta bort vandringshinder och öka den biologiska mångfalden i vattendrag och så vidare. Men just nu ser vi att läget på energimarknaden är så känsligt att vi behöver ta en paus och fundera på vad som är den bästa åtgärden framåt. Vi i Liberalerna säger inte att det är totalstopp, men vi behöver helt enkelt få tid att tänka.

Jag uppskattar också att ledamoten ser vikten av de satsningar på våtmarker som vi gör. Det är viktigt, och det är kanske den absolut viktigaste satsningen vi har i vår miljöbudget.

Nu ska vi se vad frågan var .

(EMMA NOHRÉN (MP): Havs- och vattenmiljön.)

Ja, jag delar ledamotens syn på att det här är väldigt viktiga frågor. Vi har hav och vattendrag som kräver åtgärder för att må bra, och det finns stora problem med den biologiska mångfalden. Det krävs åtgärder där. Men nu är regeringen nio veckor gammal, och jag är riksdagsledamot sedan åtta och en halv vecka. Jag är långt ifrån fullärd, så här får jag faktiskt bli svaret skyldig.

Anf. 191 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! För tids vinning kan jag stryka den sista repliken och bara passa på att önska utskottet god jul och gott nytt år.

Anf. 192 Stina Larsson (C)

Fru talman! Klimatförändringarna är vår tids stora ödesfråga. Det har sagts i den här salen tidigare, och jag säger det igen: Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga.

Den ökade koldioxidhalten i atmosfären håller på att ändra livsbetingelserna på vår jord. Vi måste göra något åt detta. Vi måste bromsa den negativa utvecklingen, ta hand om vår miljö och värna den biologiska mångfalden. Miljöarbetet och klimatarbetet hänger starkt samman och måste drivas globalt genom exempelvis FN och EU, men också lokalt i våra kommuner och regioner där det som beslutas på andra nivåer faktiskt ska bli verklighet.

Världen börjar också få upp ögonen. Vi har sett ett klimatmöte i Sharm el-Sheikh i november och ett miljötoppmöte i Montreal, och EU:s klimatpaket om framtida utsläppshandel avslutades i helgen. Det finns hopp. Än är det inte för sent.

Flera aktörer behöver bidra, och det gäller både näringslivet och oss som enskilda individer. Det ska vara enkelt för var och en av oss att göra miljömedvetna val i vår vardag. För Centerpartiet är det naturligt att driva en miljöpolitik som värnar naturen och kretsloppen samtidigt som vi kan öka tillväxten och välståndet.

Fru talman! Hur ska vi då göra? Ja, klimatet räddas inte genom att vi stoppar utvecklingen och blickar bakåt. Det behövs uppfinningsrikedom och en grön tillväxt. Ny miljöteknik och smarta lösningar kan bidra till jobb och tillväxt i hela landet.

Högerregeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har hittills inte lyckats något vidare med att upprätta ett förtroende inom miljöområdet. Varken i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen får miljöpolitiken det utrymme den förtjänar. Allt fokus ligger på elektrifiering och kärnkraft. Tre månader in i den nya mandatperioden står det klart att den gröna omställningen inte på långa vägar är en prioritering för vår regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Om Centerpartiet hade fått bestämma hade vi återinfört klimatbonusen. Många familjer som ville göra rätt val för klimatet kände sig lurade när regeringen över en natt stoppade detta och de nu inte längre har råd med ett klimatsmart alternativ. Den plötsliga avvecklingen har mötts av stark kritik från många håll, och vi i Sverige riskerar nu att öka utsläppen från våra transporter och missa klimatmålen för 2030.

Det svenska lantbruket behöver också ges långsiktiga förutsättningar för att underlätta klimatomställningen. Centerpartiet är det enda partiet som har skarpa förslag om en grön biopremie för jordbruket som syftar till att utjämna prisskillnaderna mellan HVO och diesel. Vi har i vår budget också gjort nya satsningar på biodrivmedelsanläggningar för att öka den inhemska produktionen.

I samband med att regeringen sänkte reduktionsplikten för bränsle meddelade miljöministern att man i stället ska vara effektiv och satsa jättehårt på många små åtgärder. Sådana åtgärder har lyst med sin frånvaro. Jag och Centerpartiet föreslår att regeringen i stället satsar mer på övergången till en cirkulär ekonomi. I dag har Sverige världens femtonde största ekologiska fotavtryck, och därför måste vi ändra vår linjära produktion och konsumtion. Det behövs en nationell strategi och handlingsplan för en cirkulär ekonomi.

Centerpartiet var med och tog fram en sådan plan under förra mandatperioden, med 100 konkreta förslag för industriomställning, materialförsörjning, teknikutveckling och avfallshantering. Tyvärr går denna plan inte längre att finna. Efter regeringsskiftet har den, liksom flera andra likvärdiga strategier, plockats bort från regeringens hemsida.

I vår budgetsatsning med extra prioriteringar på Industriklivet vill vi omsätta förslagen till handling med modern återvinningsteknik för till exempel plaster och textilier. Vad gäller textilier har vi lång väg kvar. Att använda kläder och skor längre samt reparera och uppgradera dem är bland det bästa vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan. Centerpartiet vill se en starkare delningsekonomi där tjänster för återbruk, reparation och delning eller hyra av kläder ökar och där vi tar vara på moderna digitala lösningar.

Det är därför djupt beklagligt att regeringen väljer att höja momsen på reparationer av kläder. Det sänder en mycket tråkig signal från regeringen att resurseffektivitet inte är prioriterat - särskilt när vi går in i ekonomiska kristider där många familjer har det svårt.

Fru talman! Skogarna, kusterna, våtmarkerna och odlingslandskapet är alla viktiga förutsättningar för livet och en hållbar utveckling. Förlusten av arter och ekosystem är ett av de mest akuta miljöproblemen i världen i dag.

Sverige har över 5 000 naturreservat och 30 nationalparker, och de allra flesta svenskar har i genomsnitt bara några få kilometer till skyddad natur. Det är positivt och unikt. Dessvärre är skötseln av många skyddade områden eftersatt, och de uppvisar tyvärr inte de naturvärden som det var tänkt. Vi vill därför öka takten i arbetet med att restaurera och återställa skyddad natur så att även kommande generationer får dra fördel av livskraftiga ekosystem. Åtgärderna för värdefull natur vill vi ska ökas med ytterligare 130 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Centerpartiet vill också se särskilda satsningar på att stärka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. På flera ställen i landet är det konkurrens om mark- och vattenresurser, och det krävs att vi är mer försiktiga med exploateringen om vi ska uppnå en god ekonomisk hushållning. Speciellt i Skåne, som jag kommer ifrån, finns det jordbruksmark av mycket hög kvalitet på stora arealer, vilket behövs för livsmedelsproduktion - samtidigt som vi behöver fler bostäder och rekreationsområden.

Sverige måste öka självförsörjningsgraden genom hållbar produktion av energi, livsmedel och material. För oss är den enskilda markägaren en central del i arbetet med att bevara och öka den biologiska mångfalden. De har den lokalkännedom som är nödvändig och känner sin egen mark bäst, vilket ger mer effektivitet än statligt tvång. Vi vill ha ett nationellt program med lokala åtgärdssamordnare som bygger på långsiktighet och ett nära samarbete med markägaren.

Invasiva arter är ett av de stora hoten mot biologisk mångfald i Sverige. Regeringen har ett stort ansvar att se till att det finns en ordentlig styrning och struktur i detta arbete. Jag kan konstatera att det inte fungerar i dag.

Förutsättningarna för livet i havet måste också stärkas. Centerpartiet vill öka takten i att rusta upp och skydda havet. I Östersjön finns en yta större än hela Danmark där botten nu är död, och ett helt ekosystem kan kollapsa. Det är illa ställt med fiskbestånden i Östersjön och Västerhavet, och akuta åtgärder krävs. Vi vill flytta ut trålgränsen längs hela Östersjökusten, halvera fiskekvoterna för de stora trålarna och reglera bottentrålning hårdare än i dag. Centerpartiet vill även ha fler marina naturreservat.

Allmän miljö- och naturvård

Övergödningen i haven är också ett akut problem som vi måste komma till rätta med snarast. Många länder runt Östersjön är med och bidrar till övergödningen. Centerpartiet vill införa ett nytt system där de länder som smutsar ned också ska få betala, inspirerat av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Centerpartiet vill även genomföra en historiskt stor upprustning av den svenska VA-infrastrukturen och se satsningar för att effektivisera vattenförbrukningen i hushållen. Genom att utrusta vattenreningsverken med modern teknik, restaurera våtmarker och involvera fler lantbrukare kan vi förebygga övergödningen och ge nytt liv till våra hav.

Fru talman! Förlusten av arter och den biologiska mångfalden påverkar människan i grunden. En av de mest allvarliga konsekvenserna rör våra egna möjligheter att få tillräckligt med mat att äta, rent vatten att dricka och ren luft att andas. Just nu krävs det större insatser för att vi ska uppnå de svenska miljömålen. Men det går att vända trenden: En rapport beskriver hur forskare som har följt 50 hotade arter i Europa under lång tid kan konstatera att arterna tack vare skyddsåtgärder och reglerad jakt har återhämtat sig. Det gäller både däggdjur och fågelarter.

Allmän miljö- och naturvård

Avslutningsvis: Vi behöver höja kunskapen. Föroreningarna måste minska, och vi måste gemensamt sköta, restaurera och återskapa natur på frivillig basis. Vi behöver se till att lägga in en högre växel för att bekämpa invasiva främmande arter och minska vår produktion och konsumtion, som har negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Det finns stora utmaningar, men än finns det hopp. Än är det inte för sent.

Med det vill jag säga tack för ordet och passa på att önska alla i presidiet och miljö- och jordbruksutskottet en god jul.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 december.)

Näringsliv