Anf. 35 Pia Nilsson (S)
Herr talman! Spårbyte Göteborg-Alingsås, kontaktledningsbyte Laxå-Falköping, förstärkta tunnlar i Stockholm, spårbyte Boden-Bastuträsk och spårbyte Tillberga-Ransta - det är bara några av alla de underhållsåtgärder som blivit möjliga tack vare regeringens förstärkta resurser till järnvägsunderhållet. Det handlar om 2 miljarder extra på två år, och satsningarna fortsätter de kommande åren. Så, herr talman, jag är stolt.
Oavsett om du arbetspendlar, hälsar på släkt och vänner eller köper en godstransport ska du kunna lita på att järnvägen levererar. Där är vi inte än. En hel del arbete återstår, så jag är inte helt nöjd, herr talman.
Men i en socialdemokratiskt ledd regering finns det inget som heter att ge upp. Tvärtom! Arbetet med att förbättra punktligheten, öka tilltron och höja kvaliteten på den infrastruktur vi har fortsätter med oförminskad styrka. Robustheten och tilliten ska öka.
Herr talman! Regeringspartierna och Vänsterpartiet har beslutat att anslå 55 miljarder kronor till infrastrukturområdet nästa år. Det är ungefär lika mycket pengar som staten får i intäkter från alkohol- och tobaksskatten på två år. Varför gör då vi denna stora satsning? Det finns minst tre skäl:
En robust infrastruktur är stommen och förutsättningen för jobb och bostäder och för hela välfärden. Utan fungerande infrastruktur stannar Sverige.
En robust och pålitlig infrastruktur gör det möjligt att göra arbetsmarknadsregionerna större så att möjligheten att matcha arbetssökande med lediga jobb stärks.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
En robust infrastruktur gör att vi kan nå regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020, och dit ska vi.
Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det har riksdagen bestämt.
Regeringens bedömning av utvecklingen så här långt visar både på positiva och på negativa trender.
Positivt är att tillgängligheten har förbättrats för befolkningen i storstadsregioner och för personer med funktionsnedsättning. Förutsättningarna att välja kollektivtrafik, gång och cykel har också ökat. Positivt är också att färre omkommer eller skadas allvarligt i trafiken och att andelen förnybar energi i transportsystemet fortsätter att öka.
Negativt är däremot att tillgängligheten har minskat något för befolkningen i glesbygd, att jämställdheten i transportsystemet fortfarande uppvisar stora skillnader och att utsläppen av växthusgaser var oförändrade 2015.
Regeringens ambition är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, och då kommer ytterligare åtgärder att krävas.
Herr talman! Ett viktigt klimatbeslut som regeringen har fattat är stadsmiljöavtalen. Sedan 2015 anslås varje år 500 miljoner kronor som kommuner och landsting kan söka bidrag från. Det kan till exempel handla om investeringar i gator, spår, kajer eller hållplatser. Regeringen stöttar på så sätt lokala och regionala kollektivtrafiksatsningar som medborgarna efterfrågar och som bidrar till en hållbar stadsmiljö och ökat bostadsbyggande.
Nästa år förstärker vi med ytterligare 250 miljoner kronor, och då kommer även åtgärder för ett ökat cyklande att omfattas.
Herr talman! It-frågorna är ett annat prioriterat område. Målet är att vi ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och Sverige ligger i framkant. Men många andra länder närmar sig med stormsteg och är snart i kapp. Det är dags att steppa upp, som min kollega Teres Lindberg brukar säga, och Teres kommer att utveckla detta mer i sitt anförande strax.
Och, herr talman, vad vore Sverige utan en stark och konkurrenskraftig sjöfart? Regeringen har nu tagit ytterligare ett steg för att stärka svensk sjöfart genom att införa den efterlängtade tonnageskatten. Det betyder att rederier får betala skatt på sitt faktiska tonnage, oberoende av vinster eller förluster. Förhoppningsvis får vi nu fler svenskflaggade fartyg i handelsflottan.
Till sist, herr talman: Det går bra för Sverige. Fler jobbar. Färre är arbetslösa. Fler bostäder byggs. Välfärden stärks.
Regeringen investerar i det som bygger Sverige starkt. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg investerar vi i vårt gemensamma samhällsbygge, där en hållbar infrastruktur har sin givna plats, där stora satsningar på järnvägsunderhåll har sin givna plats och där trimningsåtgärder på utpekade godsstråk - rälsbyte på sträckan Jönköping-Nässjö, spårbyte på sträckan Vislanda-Mosselund och många andra objekt - har sin givna plats.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
I detta anförande instämde Johan Andersson, Lars Mejern Larsson, Teres Lindberg, Jasenko Omanovic, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).