Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anf. 1 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Vi i Moderaterna står bakom vår budgetmotion, men eftersom riksdagen har antagit andra totalramar och vi ser statens budget som en helhet deltar vi inte i beslutet avseende utgiftsområde 22 Kommunikationer utan lämnar i stället ett särskilt yttrande.

Kommunikationer

En väl fungerande infrastruktur i hela landet är en bärande del av Moderaternas plan för ett starkare Sverige. Infrastrukturen är Sveriges blodomlopp som lägger grunden för jobb och tillväxt.

Genom att satsa på en robust järnväg, tyngre lastbilar, ett transportpolitiskt råd och utbyggnad av laddstolpar kommer Moderaternas budgetmotion att bidra till att detta blodomlopp fungerar bättre samtidigt som klimatpåverkan minskar.

Tyvärr är det uppenbart att regeringens budget ger med den ena handen och tar med den andra. Regeringen framställer sig som alla goda gåvors givare, men notan för alla nya bidrag och så kallade satsningar skickas till Sveriges löntagare och företag, och vi ser hur flyget, lastbilarna och bilisterna får höjda skatter. Det är en skadlig politik för jobb och tillväxt i Sverige.

Vi moderater ställer inte trafikslag mot varandra. Sverige behöver tåg, bilar, lastbilar, flyg och fartyg, och vi vill inte medverka till en debatt där ett trafikslag ska prioriteras upp på ett annat trafikslags bekostnad. Bilen är lika viktig för landsbygdens vardag som pendeltåget är för storstadens. Om man menar allvar med att hela Sverige ska leva är man skyldig att se alla människors och företags transportbehov.

Herr talman! Politik handlar inte bara om kronor och ören. I en värld av prioriteringar handlar det om vad vi lägger pengarna på och hur. Det är alla politikers skyldighet att verka för att varje skattekrona används så effektivt som möjligt. Inte minst gäller detta statens infrastrukturinvesteringar.

Därför vill vi i Moderaterna i vår budgetmotion inrätta ett transportpolitiskt råd likt det finanspolitiska råd som finns i dag. Förslaget innebär att en kommitté av oberoende experter ska granska hur medlen till infrastrukturen används för att säkerställa att den samhällsekonomiska nyttan väger tungt och på så sätt bidra till att varje investerad skattekrona gör maximal nytta för samhället.

Samtidigt ser vi hur regeringen blundar för de systemfel som finns på svensk järnväg. De stora satsningar som görs på underhåll kommer inte ut i spåren, eftersom det är trångt och för att det finns problem i organisationen. Därför tycker jag att det är anmärkningsvärt att regeringen inte agerar utifrån de slutsatser som finns i vår tids största utredning av järnvägens organisation. Man till och med vägrar att skicka utredningen på remiss.

Samtidigt bedriver regeringen en ideologisk experimentverkstad med ett återförstatligande av järnvägsunderhållet - ett återförstatligande som den egna utredningen varnar för och som enligt all forskning skulle ge oss mindre underhåll för varje satsad krona. Det är en oklok politik, herr talman.

Järnvägen är central för att arbetspendlingen och människors resande ska fungera runt om i landet. Resenärer och företag ska kunna lita på att tågen går i tid. Därför bygger vi vidare på alliansregeringens framgångsrika ökade satsningar på järnvägsunderhåll. Den tid då underhållet användes som en budgetregulator måste vara förbi.

Herr talman! Det är uppenbart att Miljöpartiet har fått ett stort inflytande över regeringens transportpolitik. Ett exempel är hur man motarbetar en viktig reform gällande tunga lastbilar. Plötsligt säger regeringen att de tunga lastbilarna inte ska vara tillåtna på de vägsträckor där det finns andra transportalternativ, till exempel på sjön eller järnväg. Det känns något märkligt när regeringens egen myndighet Trafikverket samtidigt säger att till exempel E4:an och andra stora, viktiga vägar skulle lämpa sig väl för de tyngre lastbilarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I Moderaternas budget satsar vi för att stärka våra vägar och tillåta tyngre lastbilar upp till 74 ton, något som Finland gjorde redan 2013 och då till och med upp till 76 ton. Vi vill investera 2,4 miljarder kronor över åtta år för att stärka våra vägar. Reformen leder till att samma transporter som görs i dag kan utföras med färre lastbilar, till gagn både för miljön och för lönsamheten hos våra svenska åkerier. Men regeringen och Miljöpartiet driver på för att göra denna reform verkningslös. Jag tycker att det är sorgligt att Miljöpartiets vägmotstånd har fått grepp om hela regeringen.

Herr talman! Moderaterna ser att mobilitet, tillväxt och minskade klimatutsläpp kan gå hand i hand. Med elbilar, elvägar och biodrivmedel ser vi till att utsläppen begränsas, medan transporterna kan tillåtas fortsätta öka. Ett avlångt land som Sverige är beroende av fungerande transporter.

Avslutningsvis vill jag återigen understryka Moderaternas strävan efter en transportpolitik som håller ihop hela Sverige och som fokuserar på att få ut så mycket och så god infrastruktur som möjligt för varje investerad krona. Vi får inte missbruka vår makt för politiska prestigeprojekt. Infrastrukturen ska bygga Sverige starkt och komma hela Sverige till del för jobb och tillväxt i hela landet.

I detta anförande instämde Sten Bergheden, Erik Ottoson, Edward Riedl och Boriana Åberg (alla M) samt Anders Åkesson (C).

Anf. 2 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Jag tyckte att det var intressant att få ta del av Moderaternas syn på transporter, och jag fäste mig särskilt vid att ni anser att bilen är viktig för landsbygdens vardag.

Det tror jag verkligen stämmer. Även om vi vill bygga ut järnvägar och cykelvägar är det nog otvivelaktigt så att de flesta människor som bor utanför storstäderna tycker att bil är viktigt för att klara de nödvändiga transporterna.

Då undrar jag hur laddstolpar ska klara transporterna för vardagen. Det finns 5 000 elbilar i Sverige i dag, medan personbilsflottan i Sverige totalt sett uppgår till 4,5 miljoner bilar. En elbil kostar i runda slängar 150 000-200 000 kronor mer än en vanlig bil, så jag ser inte riktigt hur vi rent praktiskt ska lösa transporterna på landsbygden med hjälp av laddstolpar.

Om Jessica Rosencrantz frågar sina kollegor i Östergötland eller Västergötland hur människor ska kunna förflytta sig och klara sina dagliga transporter lär hon få höra att tågpendling är ganska viktigt som komplement till bil. Därför undrar jag hur Moderaterna kan minska utvecklingsanslaget i sin budget.

Jessica Rosencrantz säger att Moderaterna bygger vidare på alliansregeringens satsning, men det var ju alliansregeringen som tog initiativ till Sverigebygget så att Ostlänken och en ny stambana mellan Stockholm och Göteborg skulle kunna bli av. Av vilken anledning tycker Jessica Rosencrantz inte längre att det alliansinitiativet var en god idé?

Anf. 3 Jessica Rosencrantz (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Tack, Karin Svensson Smith, för frågan! Vi i Moderaterna är väldigt tydliga med att vi både behöver öka järnvägsunderhållet och bygga ut svensk järnväg. Därför är vi för att Ostlänken byggs, och därför är vi för att den nya sträckan mellan Göteborg och Borås byggs.

Däremot har vi sagt att ett totalt projekt om höghastighetståg som leder till en samhällsförlust på 250 miljarder inte är en klok investering.

Vi tycker att man bör se kunna se över om även de delar som ligger i nuvarande nationell plan - alltså de sträckor som Karin Svensson Smith nämner - går att anpassas till mer traditionell hastighet om 250 kilometer i timmen. Vi är tydliga med att järnvägsinvesteringarna ska bli av, men vi tycker inte att politiska prestigeprojekt får dra iväg. Om ett projekt som kostar 230 miljarder kronor riskerar att tränga ut många andra viktiga investeringar måste man dra i nödbromsen.

Så ja, vi vill satsa på svensk järnväg. Men vi vill också satsa på laddstolpar, elvägar, ett system med bonus-malus och en reduktionsplikt för att se till att vi ställer om hela fordonsflottan. Vi vill möjliggöra för städer att reservera mark för bilpooler. Vi har en mängd olika förslag för att ställa om också på vägsidan.

Vi tror, till skillnad från Miljöpartiet, att vi inte ska bedriva krig mot vägen eller mot bilen utan mot de utsläpp som förstör klimatet. Det är en väsentlig skillnad.

Anf. 4 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Jag har förstått att ni säger att man inte ska ställa transportslag mot varandra, Jessica Rosencrantz. Men såvitt jag vet kan inte staten använda samma pengar två gånger, lika lite som jag tror att du kan göra det i din personliga budget. Om man ökar något måste något annat minska om man inte har mer pengar.

Vad jag kan se i ert yttrande har ni mindre pengar till utveckling. Hur ska man då kunna hålla för troligt det som dina partikollegor i Västra Götaland och Östergötland säger - att vi självklart måste kunna färdigställa järnvägen så att vi kan åka snabbt mellan de olika städerna? Hela världen har en urbanisering, och jag trodde att Moderaterna - åtminstone tidigare - var ett modernt parti som bejakar att människor vill bo i städer och vill kunna resa snabbt mellan städer. Hur ska de kunna göra det om ni anslår mindre pengar till utveckling av transporter?

Anf. 5 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! I nästa ärende som vi ska diskutera talar vi om den kommande tolvårsplanen för svensk infrastruktur. Där tycker jag att det är uppenbart att Moderaterna har större ramar än vad regeringen har. Så nog har vi höga ambitioner när det gäller att bygga ut svensk infrastruktur!

Det är precis som jag sa: Vi ställer inte transportslag mot varandra. Vi ser att vi kommer att behöva investeringar i järnväg, väg, sjöfart, flyg och cykel. Det innebär alltså att vi till exempel inte accepterar regeringens kommande ramar, som enligt Trafikverkets egen generaldirektör riskerar att försämra vägstandarden runt om i landet. Vi accepterar inte den formen av politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Tack vare att vi också säger nej till höghastighetståg för 230 miljarder kronor har vi möjlighet att fokusera på att bygga annat. Det återstår att se. Regeringen har inte presenterat någon seriös finansiering eller tidsplan för sina höghastighetståg. Men utan tvivel kommer den typen av satsningar att innebära att dagens järnväg och dagens vägar får stå tillbaka. För som sagt: Inte heller regeringen har obegränsade resurser utan kommer att behöva göra prioriteringar.

Vi kommer att säkerställa att svenskt vägnät håller hög standard. Vi kommer att bygga ut järnvägen, och vi kommer att underhålla järnvägen, men vi kommer att göra det klokt. Och vi kommer inte att låta politiska prestigeprojekt dra iväg. Vi tar ansvar för skattebetalarnas pengar.

(Applåder)

Anf. 6 Per Klarberg (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna hade en högre satsning på utgiftsramarna än regeringen. Riksdagen gjorde därmed en annan beräkning av statens inkomster för 2017 än vad som hade blivit fallet med vårt förslag. Eftersom riksdagsmajoriteten i budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den Sverigedemokraterna önskat avstår vi från att delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 22.

Vår gemensamma infrastruktur betingar ett enormt värde och är en resurs utan vilken staten som sådan hade varit omöjlig. För att hålla jämna steg med statens ambitioner att ständigt erbjuda bättre och effektivare service för medborgarna måste infrastrukturen kontinuerligt utvecklas. Minst lika viktigt är att satsningarna görs samhällsekonomiskt sunt och på de projekt som är mest brådskande och lönsamma och skapar störst nytta samtidigt som man tar hänsyn till aspekter som landsbygd, familjeliv och företagande.

ERTMS är en standard för signalhantering på järnväg. Sverigedemokraterna anser att ERTMS i Sverige inte bara skulle vara ekonomiskt oförsvarbart utan dessutom helt onödigt. Sverige har redan ett adekvat signalsystem, och de enda sträckor som egentligen är betjänta av ERTMS är höghastighetsjärnväg med tåg som färdas i över 250 kilometer i timmen. Därför vill Sverigedemokraterna slopa regeringens satsning på införandet av ERTMS. Jag ämnar återkomma till ERTMS-frågan i vår nästa debatt i dag.

Sverige har Europas sämsta kontaktledningssystem. 20 procent av alla driftsstörningar i infrastrukturen för järnväg består av nedrivna kontaktledningar, jämfört med 9 procent i övriga Europa. Denna avvikelse påvisar att genomgripande åtgärder är nödvändiga för att säkerställa energiförsörjningen. Därför vill Sverigedemokraterna, som ett första steg, EU-certifiera elsystemetet för att förhindra kontaktledningsnedrivningar.

Järnvägsunderhållet i Sverige har nästan helt havererat. En alltför stor del av arbetet utgörs av akuta åtgärder i stället för förebyggande underhåll, mycket på grund av att infrastrukturen under lång tid använts som en budgetregulator. Därför väljer Sverigedemokraterna att kraftigt satsa på järnvägsunderhållet i väntan på regeringens tillförda medel efter innevarande mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För att ytterligare stärka svensk infrastruktur vill Sverigedemokraterna införa en särskild marknadspott för att åtgärda hastigt uppkomna flaskhalsar som står i vägen för till exempel betydande näringslivssatsningar. Anslaget ska disponeras av Trafikverket, och det ligger i linje med vad som har framförts av Näringslivets Transportråd.

Regeringen vill kanske införa en så kallad kilometerskatt, det vill säga en skatt som betalas av åkerierna för varje avverkad kilometer. Detta skulle ovanpå tidigare nämnda faktorer innebära nådastöten för många svenska åkerier, med i vissa fall en nära nog fördubbling av skattetrycket när det gäller trafikspecifika skatter. Sverigedemokraterna motsätter sig därför en skatt på avstånd.

Registrering av cabotagetransporter anser vi ska ske vid ankomst till våra gränser. Sverigedemokraterna förespråkar ett elektroniskt system likt det tyska LKW-Maut-systemet för bilar vägande över tolv ton. Systemet bygger på att transpondrar monteras i de lastbilar som man vill ska utföra transporter i Sverige, vilket gör att myndigheterna lätt kan kontrollera färdväg och antal dygn som en utländsk bil har befunnit sig i landet. Detta säkerställer att avgifter betalas samt att kör- och vilotidsdirektivet efterlevs. Polisen skulle på detta vis få ett effektivt verktyg för att stävja det alltmer omfattande fusket.

För att beivra fusket på vägarna kommer det framöver även att krävas stora satsningar på trafikpolisen. Sedan mitten av 1980-talet har antalet trafikpoliser på våra vägar minskat från drygt 1 800 till omkring 190 i dag. Därför anser Sverigedemokraterna att det krävs en ambitionshöjning gällande utbildning och rekrytering av specialiserade poliser. Dessa bör i sin tur vara organiserade i en separat gren av polisen i likhet med tyska BAG och liksom sin tyska förebild på sikt kunna bli helt självförsörjande.

I övrigt, herr talman, hänvisar jag till Sverigedemokraternas särskilda yttrande.

Anf. 7 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Sverigedemokraterna föreslår 2 miljarder mer till järnvägsunderhåll, 1 miljard till ett slags marknadspott och 250 miljoner kronor till en isbrytningsverksamhet som staten ska finansiera.

Jag tycker att det skulle vara väldigt intressant att höra om Per Klarberg, Sverigedemokraterna, kan tala om hur det här ska finansieras. Är det så att den satsning på 2 miljarder extra ni gör på järnvägsunderhåll sker på bekostnad av den extra satsning vi gör på lågstadiet i form av färre elever i klasserna, alltså mindre grupper? Är det bättre att ha ett högre järnvägsunderhåll?

Är det möjligtvis så att marknadspotten kommer att betalas genom att ni tar bort bostadstillägget för pensionärer 2017? 800 miljoner står det i er budget att ni ska ta bort för pensionärerna. Det låter ju behjärtansvärt med en marknadspott, men ska det ske till priset av att nästa års bostadstillägg för pensionärer tas bort?

Det är likadant när det gäller isbrytningsverksamheten. 250 miljoner kronor säger Per Klarberg, Sverigedemokraterna, att staten ska gå in och betala. Det Per Klarberg inte vill att staten ska betala är barnbidraget fullt ut. Där tar ni bort ungefär 500 miljoner. Föräldraförsäkringen minskar ni med 190 miljoner nästa år. Hur får ni detta att gå ihop?

Anf. 8 Per Klarberg (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Vad gäller satsningarna som Pia Nilsson anförde är vi i princip självfinansierade vad gäller omstruktureringar i budgetalternativet för utgiftsområde 22.

Man kan bland annat läsa att vi drar ned med ungefär 2 miljarder på utvecklandet av ERTMS-systemet i Sverige. Vi drar även in 250 miljoner kronor för cykelinfrastruktur. Det är pengar som vi anser behövs betydligt bättre i det förebyggande underhållet.

Vad gäller isbrytningen anser vi att den är rent tokig. En järnvägsvagn som färdas över Öresundsbron är inte med och bekostar snöröjningen på svenska vägar. Varför ska då en järnvägsvagn som färdas mellan Sverige och Tyskland, mellan Trelleborg och Sassnitz, bekosta isbrytningen uppe i Bottenviken? Det är anledningen till vår satsning - vi vill att staten går in och subventionerar och betalar isbrytningen.

Anf. 9 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Omstruktureringen du talar om, Per Klarberg, alltså att inte införa det nya signalsystemet ERTMS, betyder att ni ändå måste få fram pengar till att åtgärda det befintliga systemet ATC. De pengarna syns inte i ert budgetförslag, så du blir svaret skyldig.

Tala om för svenska folket hur det är! Det är inte nog med att ni vill försämra barnbidraget, försämra lågstadiet och ta bort bostadstillägg för pensionärer. Ni tar också bort 16 miljarder till kommunerna - 16 miljarder 2017. Hur ska detta kunna ses som ett tillfredsställande förslag från ett av Sveriges största oppositionspartier? Ni vill försämra på område efter område, men ni vill ha 250 miljoner kronor till isbrytning. Det är viktigt.

Anf. 10 Per Klarberg (SD)

Herr talman! Jag tror bestämt att Pia Nilsson har missuppfattat det här med ERTMS kontra ATC. Att man sparar in 2 miljarder på ERTMS-systemet innebär i sak inte att ATC-systemet är i behov av en upprustning för 2 miljarder kronor. ATC-systemet i Sverige är uppbyggt och välfungerande. Vi har inga behov av någon som helst renovering av ATC-systemet. Om vi sparar 2 miljarder på ERTMS-systemet innebär det alltså inte att ATC-systemet behöver 2 miljarder kronor.

Jag hävdar fortfarande att vårt budgetalternativ är det bästa och att vi har en budget i balans.

Anf. 11 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Självklart står jag som företrädare för Centerpartiet i denna debatt bakom den budget som Centerpartiet har lagt fram i Sveriges riksdag och som vi har att diskutera en del av.

Herr talman! Sverige behöver ett nytt ledarskap. Trots att vi befinner oss i en högkonjunktur, där fler jobb borde växa fram och sysselsättningen borde stiga, ökar tudelningen i samhället. Tudelningen finns mellan unga och äldre, mellan högutbildade och dem som saknar gymnasieexamen samt mellan inrikes och utrikes födda. Tudelningen är också regional. Samtidigt som en del orter växer och utvecklas drabbas andra orter av neddragningar i globaliseringens och tidigare finanskrisers och lågkonjunkturers spår. Regeringen, den socialdemokratiska och miljöpartistiska med stöd av Vänsterpartiet, har hittills visat sig vara rätt oförmögen att hantera dessa utmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

En väl fungerande transportinfrastruktur - vägar, järnvägar, sjöfart, flyg och it - är en grundförutsättning för att det ska gå att bo, leva, arbeta och finnas i hela landet. Att näringslivets transporter fungerar är viktigt för att möjliggöra landets välstånd och för att det ska finnas företagsamhet, arbete och utbildning i hela landet.

I fråga om den viktiga transportinfrastrukturen är Centerpartiet - till skillnad från regeringen - övertygat om att teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar, fortsatt liberalisering och en omställning till biobaserade drivmedel gör att ett växande transportarbete i hela landet kan ske utan att miljö- och klimatpåverkan ökar.

Mitt intryck, herr talman, är att regeringen - Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet - tänker och resonerar precis tvärt-om. Det tar sig uttryck i bland annat ett energiskt utredande av massiva skattechocker på avståndsberoende gods- och persontransporter. Så vill regeringen möta klimatutmaningen - på ett helt omvänt vis som kommer att driva på urbanisering och utslagning av landsändar och samtidigt försvåra övergången till biobaserade drivmedel. På det hela taget är det djupt tragiskt.

Till skillnad från regeringen driver Centerpartiet på för en politik där de nationella målen om en fossiloberoende fordonsflotta och att alla delar av landet ska ha möjlighet att bidra och växa är förenliga mål.

Herr talman! I Centerpartiets politik spelar de statliga infrastrukturinvesteringarna en viktig roll. De gör skillnad mot den politik regeringen för. Järnvägen, flyget, sjöfarten, riksvägarna och de 42 000 milen enskilda vägar är alla lika viktiga.

För Centerpartiet är även it ett transportslag - det femte transportslaget. Bredband och mobiltelefoni minskar avstånden mellan människor och möjliggör digitala tjänster som kan ersätta, komplettera och effektivisera fysiska transporter och kommunikationer över avstånd. Det leder till produktivitets- och teknikutveckling i den befintliga transportinfrastrukturen. Därför, herr talman, är det rimligt att tala om fem transportslag.

Centerpartiet prioriterar till skillnad från regeringen att öka underhållet av järnvägen, att öka och tidigarelägga nyinvesteringar i transportinfrastruktur med hjälp av alternativa finansieringslösningar och att ytterligare investera i it- och bredbandsutbyggnad. Eftersom Centerpartiet till skillnad från regeringen värnar om hela landets utveckling är det av största vikt för Centerpartiet att de resurser som satsas på infrastruktur också fördelas över hela landet.

Person- och godstransporter på de svenska vägarna och järnvägarna samt via flyg och sjöfart ökar varje år. Därför är det angeläget med fortsatta satsningar på underhåll. Men i det budgetförslag från regeringen som vi just nu hanterar kan vi konstatera att av regeringens satsningar på nyinvesteringar i infrastruktur, 8,7 miljarder kronor, ligger hela summan bortom denna mandatperiods utgång. Det får anses vara rätt defensivt.

När det gäller underhåll och kapacitetshöjningar i det befintliga järnvägssystemet ökar regeringen sammanlagt med endast 0,2 miljarder för 2017. Inte heller det kan anses vara offensivt eller tillräckligt. För att snabbt påbörja arbetet för en mer välfungerande järnväg föreslår därför Centerpartiet i sin budgetmotion att ytterligare 200 miljoner kronor för 2017 och 300 miljoner kronor för 2018 satsas på järnvägsunderhållet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Som tidigare nämnts betraktar Centerpartiet it, informationsteknik, som det femte transportslaget, vid sidan av de fyra traditionella. Regeringen har - utöver ett stort fummel med utauktionerandet av 700-megahertzbandet - visat sig vara rätt så ointresserad av att ytterligare stötta de krafter som arbetar för en bättre digital infrastruktur och vardag i hela landet. För att den pågående digitaliseringen av hela Sverige ska kunna fortsätta föreslår Centerpartiet därför att ytterligare 1 miljard avsätts för förbättrad bredbandsinfrastruktur i hela landet.

Jag yrkar givetvis bifall till Centerpartiets reservation 2.

Anf. 12 Nina Lundström (L)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. I övrigt hänvisar jag till det särskilda yttrandet vad gäller Liberalernas budgetförslag, då vi inte deltar i beslutet om ramarna.

Herr talman! Liberalerna har andra prioriteringar och förslag jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområde 22 Kommunikationer. Vad saknas?

Trafikslag anses i dag vara järnvägstrafik, vägtrafik, luftfart och sjöfart. Politiska beslut och myndigheternas insatser och redovisning inom transportsektorn följer denna modell.

Men cykling betraktas inte som ett trafikslag. Att cykling inte är ett trafikslag påverkar mål, medel och uppföljning. Cykling handlar om transporter, men också om folkhälsa. Vi kan konstatera att exempelvis andelen barn som cyklar nu sjunker. Vi i Liberalerna anser att det behövs ett ytterligare trafikslag och att cykling ska betraktas som ett sådant.

Det behövs samlad och ny kunskap kring hur cyklismen ska utvecklas. Kunskapen behöver samlas så att alla kan ta del av kunskapsläget. Vi avsätter därför l0 miljoner kronor för att skapa ett kompetenscenter på nationell nivå, där kompetens och kunskap kan utvecklas. Vi anser också att det ska finnas en cykelambassadör, som ska samordna insatserna på nationell nivå. Vi vill alltså ha ett nationellt kompetenscenter - ett kansli - för samlad kunskap och best practice.

Vi avsätter också 75 miljoner kronor årligen i ett nationellt anslag för cykelinfrastruktur. Antalet utbyggda kilometer har nämligen minskat mellan 2014 och 2015. Vidare vill vi att trängselskatter och värdeåterföringsmodeller i kommunerna ska kunna användas även för insatser som avser regionala cykelstråk samt gångtrafikanter. Därutöver finns naturligtvis medel i länsplaner och hos kommunerna.

Vi vill också satsa 5 miljoner kronor per år på it-sektorn och den digitala utvecklingen, med kompetensutveckling och möjlighet till agila avtal, och 15 miljoner kronor på äldres delaktighet.

Herr talman! Uppföljning i utskotten är viktigt. Hur ser målen ut? Vilka indikatorer finns för att följa utvecklingen? Går utvecklingen i den riktning som man önskar? Uppföljningen kan också leda till tydligare mål. Målen kan kopplas till medlen. Det är en viktig demokratisk princip att kunna se och följa hur skattemedel används och också kunna lägga fram förslag till andra prioriteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det finns utvecklingspotential i regeringens budgetproposition. Transparensen i förslagen som rör satsningar på infrastruktur och underhåll behöver öka. Utskottets uppföljningsgrupp har synpunkter på regeringens resultatredovisning och samlade bedömningar. Strukturen kan förbättras för att förtydliga resultatredovisningen. Detta återfinns i Liberalernas reservation 1.

Vi i Liberalerna vill också göra fler insatser för att både öka finansieringen och exempelvis förbättra miljön. Vi vill gärna se avgifter för dubbdäck - hellre avgifter än förbud. I dessa dagar med snökanoner och ishalka vill vi framhålla vikten av att trafiksäkerhet och avgiftssystem kan gå hand i hand.

Vi har låtit riksdagens utredningstjänst utreda vad den norska modellen skulle innebära för Sverige. Vi ser gärna avgifter i de tre storstadsregionerna. Pengarna kan återföras för miljöåtgärder i Stockholm, Malmö och Göteborg. Det ska vara ett frivilligt system.

Vi vill öka trafiksäkerheten, inte minst för kollektivtrafikresenärer och cyklister.

Herr talman! Det kostar att bygga infrastruktur. Finansieringen är därför avgörande för hur mycket infrastruktur samhället klarar av att bygga. Att finansiera infrastruktur genom att i huvudsak satsa på statliga anslag är fel väg att gå.

Vi i Liberalerna vill se fler OPS-lösningar, men också OPS-lösningar som utvecklas i olika modeller. Man ska titta på hur långa avtalen kan vara, hur brukaravgifter kan användas och hur statens delaktighet ska se ut. Internationellt sett används modellerna för att skapa mer infrastruktur, och vi menar att Sverige också ska fortsätta på den vägen i vissa fall. Det är avtalsfrågor det handlar om.

Herr talman! Samplanering av bostäder och infrastruktur är otroligt viktigt. Vi menar att det behövs ytterligare insatser för att göra detta möjligt. Det ansvariga verket, Trafikverket, ska ges ett tydligt ansvar för samplaneringen. Vi avsätter 2 miljoner kronor för detta arbete så att också infrastrukturplanering och bostadsbyggande verkligen går hand i hand. Vi avsätter också 100 miljoner kronor mer för bredbandsutbyggnad, vilket är en viktig fråga för lands- och glesbygd.

Herr talman! Liberalerna vill rusta och bygga ut järnvägs- och vägnätet. Där avsätter vi också mer medel redan från 2018. Men vi avstyrker vissa frågor som handlar om exempelvis stadsmiljöavtalen.

Herr talman! Det är inte resorna i sig som är problemet; det är resandets effekter på klimat och miljö som måste åtgärdas. Där kan Sverige bidra genom forskning och innovationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Boriana Åberg (M) och Anders Åkesson (C).

Anf. 13 Robert Halef (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Debatten handlar om olika satsningar på kommunikationer under de kommande åren. Kristdemokraterna har en egen fördelningsmodell med 41 egna förslag för att göra infrastrukturen mer tillgänglig, robust, trygg och säker. Inte minst föreslår vi åtgärder för att stärka svensk konkurrenskraft för att göra det möjligt att bo och verka i olika delar av landet. Målet är att hela Sverige ska leva.

Herr talman! Åkerinäringen i Sverige är i dag utsatt för en hård, osund konkurrens. Fusket är utbrett och måste tas på stort allvar. Oseriösa aktörer som struntar i cabotagereglerna slår ut seriösa aktörer på marknaden.

Sedan den 1 juli i år är det möjligt att klampa fordon för vilka sanktionsavgift för överträdelse av cabotagereglerna inte betalats, men fordon får endast klampas i 24 timmar. Kristdemokraterna vill skärpa reglerna och föreslår att fordon ska kunna klampas i mer än 24 timmar för att stoppa fusket.

Herr talman! Kristdemokraterna vill tillåta tyngre och längre godståg och även tyngre och längre lastbilar. Det kommer att minska utsläppen, samtidigt som effektiviteten ökar för godstransporter.

Regeringen har i budgetpropositionen öppnat för att införa en kilometerskatt. Det gör mig väldigt orolig. Jag är orolig för jobben och för näringslivets konkurrenskraft. Lastbilar står för 90 procent av de inrikes godstransporterna i Sverige. För en åkerifirma som kör timmer kommer det att kosta en halv miljon om året för varje lastbil.

Den sammanlagda kostnaden för branschen bedöms bli ca 5 miljarder. Ofta finns inget alternativ till lastbilen. Att straffbeskatta godstransporter är att straffbeskatta hela åkerinäringen. I slutändan får konsumenten betala priset. Utredningen borde omedelbart läggas i papperskorgen.

Herr talman! Regeringen ligger inte på latsidan för att försämra för svenskt näringsliv. Nyligen kom en utredning om en nationell flygskatt, en flygskatt som riskerar att minska resandet med över 1,2 miljoner resor per år och kosta 7 000-10 000 jobb. Det drabbar turistnäringen, arbetspendlingen och många små och stora företag. Många regionala flygplatser kan tvingas stänga.

Regeringen ger med ena handen i budgeten och satsar 82 miljoner kronor på regionala flygplatser för att de ska överleva, men samtidigt lägger man fram en nationell flygskatt på ca 2 miljarder som läggs direkt på biljettpriset, vilket kommer att slå ut de regionala flygplatserna. Det är fel väg att gå. Flygskatten slår hårt mot svensk ekonomi och hämmar tillväxten i landet. Kristdemokraterna säger nej till nationell flygskatt.

Herr talman! Sverige är världens näst bästa land för innovationer, enligt Global Innovation Index. Fordonsindustrin står inför en ny era. De fossila utsläppen måste över tid ned till noll, och då behövs elbilen. För säkrare och mer effektiva transporter behövs även självstyrande bilar. Kristdemokraterna vill att Sverige ska ligga i framkant även vad gäller självstyrande bilar och elbilar. Därför vill vi att regeringen tar fram två strategier, en för självstyrande fordon och en för elbilar.

Herr talman! Elbilen är på frammarsch, och det är mycket positivt. Ska människor och företag våga investera i elfordon behöver de kunna laddas. Kristdemokraterna föreslår därför en satsning om 125 miljoner kronor per år utöver regeringens satsning för utbyggnad av laddinfrastrukturen.

Vi föreslår också en ändring av pumplagen. I dag är den som driver en bensinstation tvungen att sälja ett alternativt drivmedel, men det alternativa drivmedlet får inte vara el. Vi kristdemokrater vill ta bort undantaget för el i pumplagen. Då kan varje bensinstation i Sverige bli en laddstation. Dessutom föreslår vi ett bonus-malus-system för personbilar. Det ska vara detsamma som 2030-sekretariatet föreslår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Allt fler ser cykeln som ett användbart transportmedel. Det medför goda effekter för folkhälsan, miljön och trängseln i städerna. Men trafikmiljön är i dag inte i tillräckligt hög grad anpassad för cykling. När andra kategorier av trafikanter drabbas av färre dödsfall och färre allvarliga olyckor än tidigare är utvecklingen tyvärr inte lika gynnsam för cyklister. Kristdemokraterna satsar extra resurser för en ökad och säker cykling.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag ta upp behovet av att åtgärda det eftersatta underhållet av järnvägen. Alla är överens om att fler borde åka kollektivt och att mer gods bör transporteras via järnväg och sjöfart. Det behövs om vi ska minska koldioxidutsläppen och gå mot en mer fossiloberoende transportsektor.

De två stambanorna, som tjänat oss väl, är byggda i mitten av 1800talet och räcker inte till längre. Järnvägen brister både i kapacitet och i kvalitet, och den måste underhållas bättre. Därför satsar vi kristdemokrater 1,24 miljarder kronor per år på underhåll under perioden 2016-2018 och ökar därefter satsningen till 3,7 miljarder år 2019 och 5 miljarder 2020.

Med detta, herr talman, hänvisar jag till Kristdemokraternas särskilda yttrande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders Åkesson (C).

Anf. 14 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Det var en nyhet jag hörde i Robert Halefs anförande som jag måste passa på att fråga om. Menade Robert Halef att man skulle ha laddstolpar på alla ställen där man i dag försäljer bensin och diesel? Det var i så fall en intressant nyhet.

Pumplagen signalerar ju att vi inte kan lita på 100 procent fossila drivmedel, vilket jag tycker är en klok inriktning. Eller rättare sagt: Pumplagen var klok när den infördes, men såvitt jag vet beviljas alla ansökningar om dispens från den i dag eftersom vi är på väg över till helt nya styrmedel för att öka andelen förnybart vid försäljningen. Flera av oss står bakom något slags ordnad övergång via reduktionsplikt i stället för att man fokuserar på andra styrmedel.

Är det riktigt uppfattat att elstolpar på landsbygden är det som ska tillgodose rörligheten för landsbygdsbefolkningen i Kristdemokraternas vision?

Anf. 15 Robert Halef (KD)

Herr talman! Karin begränsar vår syn på hur man ska bygga infrastrukturen för de utmaningar som vi har i dag och de utmaningar som vi kommer att möta i framtiden. Med bara laddstolpar kommer vi inte att komma till rätta med koldioxidutsläppen.

Vi satsar 125 miljoner mer än regeringen gör just på utbyggnaden av laddinfrastruktur. Vi vill stimulera till att fler ska köpa elhybrider och så vidare.

Men låt mig svara på din fråga om el och pumplagen, Karin. I dag är el inte klassificerad som alternativdrivmedel. Om vi ändrar på lagen kommer de flesta eller alla bensinstationer runt om i landet att ha möjlighet att ha laddstolpar för elhybrider, vilket kommer att stimulera fler till att köpa elbilar, som är mer miljövänliga.

Anf. 16 Karin Svensson Smith (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Tack, Robert Halef, för det upplysande svaret! Både Miljöpartiet och hela samarbetsregeringen är positiv till en ökad elektrifiering av transportsystemet. Framför allt står vi för den elektrifieringen genom att vi vill att fler transporter ska ske på järnväg, vilket ju är ett näst intill helt elektrifierat transportsystem. Vi tror också att det i städerna, särskilt av luftkvalitets- och bullerskäl, kommer att finnas fler elektrifierade transporter. Men att vara så visionär som Kristdemokraterna och säga att det ska finnas laddstolpar vid lanthandlarna, så långt tror jag inte att Miljöpartiet kan sträcka sig. Min kännedom om lanthandlarnas ekonomi säger mig att man knappast kan påföra dem ett krav på att sätta upp laddstolpar.

Hela pumplagen är så konstruerad att man får dispens. Ju mindre omsättning man har, desto lättare är det, och man blir inte kravskyldig. Lanthandlarna har problem med att överleva över huvud taget. Att då kräva av dem att de ska ha laddstolpar skulle slå undan benen på den service i landsbygd som jag tror att många av dem som bor där tycker är viktig. Den delen tror jag alltså inte är särskilt realistisk.

Samarbetsregeringen står för de stora stråken, att satsa på järnväg, stadsmiljöavtal och cykelstrategier, som vi sätter i fokus. Om det i Sverige finns 5 000 elbilar av den totala bilflottan om 4,5 miljoner bilar är det nog ett slag i luften - eller ett slag i himlen; vad vet jag? - att sätta upp laddstolpar hos lanthandlarna i dag. Ursäkta mig.

Anf. 17 Robert Halef (KD)

Herr talman! Jag skulle föreslå att Karin Svensson Smith läser pumplagen ordentligt. I dag är el inget alternativ som drivmedel. Titta på pumplagen! Den behöver verkligen ändras för att vi ska kunna se till att det finns tillräckligt med laddstolpar i hela Sverige. Det finns många bensinmackar som är strategiskt belägna. En bensinstation i dag har elektricitet; det handlar bara om att göra det möjligt att klassificera el som alternativbränsle enligt pumplagen.

Sedan gäller det de övriga bitarna, som du var inne på, Karin. Vi satsar lika mycket som regeringen på underhållet av järnvägar. Vi är för att man inför bonus-malus-system. Vi är för att vi ska jobba med utveckling av nya biobränslen. Och vi är för olika satsningar som gäller hur vi ska kunna få mer gods transporterad via järnväg och sjöfart. Det handlar exempelvis om att satsa mer på infrastrukturen runt de inre vattenvägarna.

Vi har många fler förslag som jag inte hann med att läsa upp under de sex minuter jag hade på mig. Det är inte så att hela förslaget står och faller med laddstolparna. Men vi tycker att laddstolparna är viktiga för att man ska kunna driva på så att fler köper elbilar i stället för att köra med bensindrivna bilar.

Anf. 18 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag skulle vilja börja anförandet med att ge oss en aktualitet. I vilken situation står vi här och debatterar i dag, den 12 december 2016? I dag kan man läsa en krönika av Johan Rockström i Dagens industri. Jag ska citera någonting som för mig är en inramning av vad det är vi ska tala om här. Johan Rockström konstaterar: "Vi slår i taket för den maximala temperaturen på jorden sedan förra istiden. Det finns inte fler ekosystem och ändliga resurser vi kan ta i anspråk för att kortsiktigt leverera till vår ekonomi, utan att riskera välfärden för kommande generationer."

Det vi har att se framför oss är extrema värmeböljor, torka, översvämningar, nya sjukdomar och mat- och vattenkriser samt nya flyktingströmmar som en följd av detta.

Det som är chocken och temat såväl i denna krönika som i Vetenskapsradions krönikor i går är värmeböljan på Arktis. Där har man varit van vid att isen lägger sig i september. Nu är det 20 grader varmare än det borde vara. Havsisen har liksom inte velat lägga sig. Vi vet inte vad det betyder. Vi vet inte om det kommer att bli permanent och vad som följer. Det finns olika spekulationer när det gäller havsströmmar och annat som kan ge vem som helst kalla kårar.

Vi skriver i vårt betänkande att man behöver ha indikatorer för att följa upp detta. Det är inte bara forskningsgruppen i trafikutskottet utan hela utskottet som säger att vi måste veta lite mer bestämt vad det är som ger effekt av det vi gör. Vi har påpekat det, och vi gör det igen. Man måste se hur det ser ut. Hur är det nu med klimatpåverkan i Sverige? Ja, man redovisar inrikes transporter. Men om man även tar utrikes transporter ser man tyvärr att klimatpåverkan ökar. Utrikes resor med flyg har ökat väldigt mycket. Lastbilstransporterna ökar. Personbilsförsäljningen har slagit i taket.

Då kan man fråga sig: Ska man ge upp när man hör så deprimerande fakta i förhållande till det hela? Nej, jag tror att man ska göra som man har gjort i skoldebatten. Man kan väl diskutera hur kloka PISA-mätningarna är, men de ger någon sorts jämförbarhet både mellan länder och mellan år. Och mätningarna har lett till en seriös diskussion om hur tillståndet är och vad vi kan göra för att det ska bli bättre. Sedan får man arbeta systematiskt med att förbättra situationen för att skolresultaten ska förbättras.

Så tror jag att vi kan sammanfatta hur samarbetsregeringen vill ta sig an frågan om klimatpåverkan av transportinfrastrukturen. Det handlar om ett systematiskt och långsiktigt arbete där vi både måste göra det dyrare att förstöra klimatet och erbjuda människor goda alternativ. En sammanfattande målsättning för hela trafikpolitiken är att vi ska tillgodose tillgänglighetsmålet inom ramen för hänsynsmålet. Hänsynsmålet är en sammanfattning av miljö, klimat, hälsa med mera.

Vi ska se till att människor har goda möjligheter att förflytta sig men utan att förstöra det som är själva betingelsen för livet. Vad är det då vi gör? Jo, vi satsar på stadsmiljöavtal. Vi satsar på klimatkliv. Det bereds en nationell cykelstrategi. Cyklingen är definitivt att betrakta som ett eget transportslag - det har vi sagt i utskottet. Strategin bereds i Regeringskansliet. Vi satsar på, förbereder och utreder flygskatt och vägslitageskatt. Vi satsar mer på järnvägen.

Det är bara så man systematiskt så småningom kan få ett långsiktigt hållbart transportsystem som inte påverkar klimatet negativt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vad gör då Alliansen? Jag har inte hittills hört att ni förnekar klimatpåverkan - det tror jag inte att ni gör. Ni har inte heller sagt någonting emot ambitionen, som Stefan Löfven uttryckte, att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Ibland säger ni att det var ni som var först med begreppet fossilbränsleoberoende transportsektor. Det är bra. Då kan vi i alla fall enas om det långsiktiga målet. Men för att man ska nå målet måste man också försöka komma överens om några åtgärder. Såvitt jag vet är det flera av er som säger: Nej, stadsmiljöavtal är ingen bra idé; det har vi inte med i vår budget. Klimatkliv är vi tveksamma till. Flygskatt - nej, det ska man lösa på internationell nivå. Vägslitageskatt - nej, man ska inte ställa transportslag mot varandra.

Men tyvärr är det den krassa verkligheten. Tänk om man satt i skolan och sa: Vi ska ha mer av alla skolämnen. Vi ska inte ställa dem mot varandra. Hur skulle skoldagen då se ut för eleverna? Det är precis likadant inom transportsektorn. För att de mer hållbara transportslagen ska kunna utvecklas och få de anslag de behöver måste man faktiskt finansiera det genom att dra ned investeringar för de transportslag som påverkar klimatet negativt.

Anf. 19 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Jag vill understryka att jag delar den oro för klimatet, de globala vädersystemen och vår gemensamma framtid på detta klot som Karin Svensson Smith nyligen gav uttryck för. Jag tror att det är många som står bakom den oron.

Men vi kan ta ned det till de konkreta åtgärder som Karin Svensson Smith angav. Samarbetsregeringen, med stöd av Vänsterpartiet, motiverar införandet av kilometerskatt för tunga fordon och flygskatt med att det handlar om miljö i pågående eller nyligen genomförda utredningar.

Vi kan då titta på en avståndsbaserad vägslitageavgift, en kilometerskatt för fordon. Den riskerar att bli fullständigt kontraproduktiv. Det biobränsle som vi faktiskt kokar - det som vi vill hälla i våra tankar i stället för fossila bränslen - riskerar nämligen att inte komma fram till industrin eftersom det blir fel incitament.

Flygskatten har enligt sin egen utredning en närmast obefintlig miljöeffekt.

Herr talman! Jag har då en fråga till Karin Svensson Smith. Här handlar det om skattechocker på 10-15 miljarder kronor om året för svenska löntagare och svenska företag. Vad är det egentligen som driver samarbetsregeringens ambitioner kring just dessa båda åtgärder? De är förklädda till att handla om miljö, men i mina ögon handlar det snarare om skattehöjningar.

Anf. 20 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Det som driver oss är att vi har följt erfarenheterna från andra länder när det gäller avståndsbaserade avgifter för lastbilstrafik. I Europa var Schweiz det första land som införde detta, 2001. Det gjordes inte för att de är miljöextremister. De såg med sorg hur det kanske blev mindre snö på glaciärerna. Man smutsade ned landet. De slog vakt om sina alper. Det tror jag var huvudmotivet till att detta infördes, och det finns en stor uppslutning kring att ha ganska höga kilometerskatter på lastbilstrafik.

Intäkterna från de här lastbilsavgifterna har man använt för att bygga järnvägstunnlar. Den som i dag kommer med en lastbil till Schweiz ställs inför valet att antingen köra upp på en järnväg eller betala avgiften. De flesta väljer då att köra upp på järnvägen. Denna har också byggts ut, eftersom intäkterna har ökat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag tror att vi i samarbetsregeringen försöker att se det lika rationellt. Man kan inte bara bygga ut det som är bra utan att också se till att det som förbränner olja blir dyrare. Om vi i Sverige skulle ha motsvarande skattesystem för bilismen som för flygtrafiken skulle bensinen kanske kosta 4 kronor per liter. Vem som helst kan förstå att det då skulle bli ännu svårare att nå klimatmålen.

Man måste bita i det sura äpplet och vara ärlig mot människor - jag tror att de tål det. Vi ska göra det så bra som möjligt för att folk ska kunna förflytta sig utan att påverka klimatet negativt. Men då måste det också bli dyrare att inte göra detsamma.

Anf. 21 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Centerpartiet delar oron för klimatet och miljön. Men för oss finns det andra vägar framåt, som bejakar mer transporter, mer människokontakter och mer utbyte mellan länder och mellan människor i olika delar av ett land.

Vi pekar på biobränslet. Vi pekar på elen. Vi pekar på transporteffektivitet. Vi pekar på FN-organisationen ICAO:s nyligen undertecknade överenskommelse för hur vi ska få ned mängden utsläpp från flyget.

Jämförelsen med Schweiz var intressant. Menar Karin Svensson Smith att vi ska bygga järnväg ut till de svenska skogarna för att på så vis få fram det skogsbränsle och de skogsråvaror som skapar välstånd i vårt land? Skogen är ju den svenska industrigren som ger det absolut största exportnettot för vår välfärd.

Karin Svensson Smiths och samarbetsregeringens framtid är alltså ett vidsträckt järnvägssystem ut i den svenska skogen. På så vis vill man ersätta lastbilstransporterna med järnvägstransporter. Det är ju inom skogsindustrin och byggnadsindustrin som de massiva, stora och många transporterna går, Svensson Smith!

Vad gäller flyget har jag tidigare sagt - och detta vet vi båda två - att utredningen kom fram till att nettoeffekten av den flygskatt som presenterades förra veckan var så blygsam att den möjligtvis motsvarar rökning och nyårsfyrverkerier i vårt land. Det måste finnas bättre metoder om det är miljön som är drivkraften bakom denna massiva skattechock, som slår mot löntagare, företag och hela landets förmåga att leva och utvecklas.

Det handlar om mycket pengar. Det är allvar. Vi måste använda rätt styrmetoder, Svensson Smith. Vad är egentligen drivkraften när effekterna är så blygsamma?

Anf. 22 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Jag tycker mig märka en viss inkonsekvens i Anders Åkessons anförande. Man kan inte först säga att flygskatten är så marginell att den knappt märks och sedan tala om en skattechock. Man får bestämma sig för vilket ben man ska stå på.

Hur det här kommer att se ut vill jag vänta med att uttala mig om till dess att remissen är färdig och detta är berett på Regeringskansliet.

Jag tycker att det är lite tragiskt att Centern inte noterar att det finns två andra transportslag som är väl så lämpade för att transportera gods. Vad samarbetsregeringen står för i fråga om investeringar ska vi debattera i samband med nästa betänkande, lite senare i dag. Det är ett rationellt förslag när det gäller nya stambanor och förgreningar av regional järnväg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi har också sjöfarten. Sverige har en lång kust och 52 hamnar, som i dag används alldeles för lite jämfört med andra länder som har tillgång till sjöfart. I Centraleuropa använder man inre vattenvägar mycket mer.

Syftet med en slitageskatt är precis det som står i EU:s vitbok: att långväga lastbilstransporter i större utsträckning ska gå med järnväg och sjöfart. Det sägs inte att de korta transporterna ska flyttas över till järnväg och sjöfart. Självklart är jag mycket väl medveten om att vi inte får fram vare sig järnväg eller sjöfart till avverkning i skogen.

Av de transporter som rullar i Skåne är det 78 procent som bara går rakt igenom Skåne. De har vare sig start eller mål där utan belastar vägsystemet, med olyckor och klimatpåverkan som följd. En del av dem skulle flyttas till sjöfart eller järnväg om man införde en vägslitageskatt. Denna skatt är lika rationell som trängselavgiften i Stockholm.

Anf. 23 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Nu känner vi igen Karin Svensson Smith i retoriken. Vi stod här alldeles nyss - då betonade hon att alla trafikslag behövs, även vägar och bilar. Nu konstaterar Karin Svensson Smith att vi måste införa flygskatt, kilometerskatt och det ena med det fjärde.

Då ställer jag mig frågan varför Miljöpartiet motsätter sig varje förslag om att effektivisera våra vägtransporter. Alliansregeringen inledde ett viktigt arbete med elvägar, som den nya regeringen nu har fått inviga, till exempel i Gävle - en viktig reform för att effektivisera våra lastbilstransporter och se till att utsläppen minskar. Detta har jag aldrig hört Miljöpartiet nämna eller slå ett slag för.

I ännu större utsträckning kan vi tala om de tyngre lastbilarna, som Finland införde redan 2013. Dessa gör det möjligt att sänka utsläppen per transporterat ton med 10 procent och förbättrar dessutom möjligheterna för en hårt ansatt svensk åkerinäring.

Bland andra Socialdemokraterna framförde i valrörelsen att detta var något som verkligen behövdes, men sedan dess har vi inte hört någonting. Jag hör sällan - för att inte säga aldrig - Karin Svensson Smith slå ett slag för den här typen av effektiviseringar av lastbilstransporterna. Då verkar man ju vara emot lastbilstransporter över huvud taget - annars skulle man väl tycka att det var positivt om vi kunde minska utsläppen på våra vägar. I ett land som Sverige - ett land med långa avstånd, där vi inte kan dra räls in i varje skogsglänta - borde man bejaka denna typ av reformer.

Vi har tidigare fått höra i den här kammaren att det skulle komma en proposition med ett förslag om tunga lastbilar. Den var tänkt att komma i våras, men jag har ännu inte hört någonting om vad som har hänt med denna proposition. Kan Karin Svensson Smith kanske reda ut hur hon ser på de tunga lastbilarna, hur hon ser på elvägarna och om det kommer några fler förslag från regeringspartierna?

Anf. 24 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Det finns en lagrådsremiss om upp till 74 ton tunga lastbilar, och såvitt jag vet bereds den i Regeringskansliet. Den beredningen är dock inte färdig, och så länge den inte är färdig vill jag inte kommentera den heller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Däremot vill jag väldigt gärna effektivisera transportsystemet. Det handlar om att man ska hitta en effektiv fördelning mellan väg, järnväg och sjöfart. Utan att förhäva mig vill jag hävda att samarbetsregeringen ligger mycket närmare EU-direktiv - och längre bort från svenska särlösningar - än vad Moderaterna gör. Ni brukar ju annars påpeka att ni vill ha internationella lösningar på problem, som ni till exempel har sagt vad gäller flyget.

I fråga om transporterna säger EU:s vitbok tydligt att långväga lastbilstransporter i större utsträckning måste flyttas till järnväg och sjöfart för att vi ska kunna klara av kapacitets- och klimatproblemen. Det är den sortens effektiviseringar som vi framför allt står bakom.

Varje transportslag måste också bli så effektivt som möjligt. Till exempel har man tagit fram underlag för att använda längre och tyngre tåg i Sverige. Där handlar det dels om att förstärka järnvägen, dels om växlar, bromsregler, förbigångsspår och så vidare. Jämfört med resten av Europa har vi de längsta lastbilarna och de kortaste tågen, vilket kan tyckas märkligt om Sverige ska vara föregångare när det gäller att bli ett fossilfritt välfärdsland. Detta är vi väldigt mycket för.

Vad gäller el är vi för teknik och utveckling. Men det finns ett eldrivet godssystem där man inte behöver platooning, eftersom ett godståg med 40 vagnar har en helt överlägset låg energiåtgång per transporterat ton. Det behövs vare sig platooning eller elektrifiering, eftersom elen redan finns där. Vi tror att det är bättre att satsa på det som finns och fungerar bra, även om man också ska forska för framtiden.

Anf. 25 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Jag tycker också att det är klokt att bygga ut vår svenska järnväg. Jag tvivlar dock på att regeringen har pengar för att både bygga höghastighetståg i södra Sverige för 230 miljarder och för att bygga järnvägsräls ända in i varje norrländsk skogsglänta. Jag tror att inte ens samarbetsregeringen får ihop den ekonomin, oavsett hur kreativt man försöker att räkna. Vi kan alltså konstatera att det behövs andra transportslag.

Karin Svensson Smith raljerar gärna över att vi från allianspartiernas sida vill ha globala avtal när det gäller till exempel flyget. Men det är ju ganska rimligt, herr talman, när man konstaterar ungefär det som min kollega Anders Åkesson gjorde alldeles nyss, det vill säga att regeringens egen utredning konstaterar att effekterna av till exempel en nationell flygskatt blir marginella för klimatet men att kostnaderna för människor, företag och konkurrenskraft blir höga.

Karin Svensson Smith har en kollega, Karolina Skog, miljöminister närmare bestämt, som uttryckte sig i medierna för ett tag sedan och sa att det är bättre med globala avtal för flyget än nationella särregler. Det tycker jag var väldigt klokt av henne. Då tänkte jag: Vad bra när ICAO, den internationella flygorganisationen, nu kommit fram till ett globalt avtal för flyget som ett första steg. Då kanske den här regeringen skulle välja att gå den vägen i stället för enskilda nationella straffskatter som slår mot jobb och tillväxt.

Då kan jag fråga Karin Svensson Smith: Avser man att gå vidare med en flygskatt som uppenbarligen inte får de miljöeffekter som man vill ha men slår mot jobb och tillväxt? Eller tänker regeringen lyssna på sin egen miljöpartistiska minister som sagt just detta att globala avtal för flyget är bättre än nationella särskatter?

Anf. 26 Karin Svensson Smith (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Samarbetsregeringen arbetar såväl lokalt som globalt och nationellt. Vi vill inte spara någon ansträngning som kan göras på mötena i ICAO. Jag vet att vi var väl företrädda där och försökte att få fram en tillräckligt vass internationell överenskommelse om flyget. Men tyvärr blev den inte tillräckligt vass. Det tar tid innan den träder i kraft, och den går bara ut på att man i princip ska kompensera för de utsläpp som redan görs.

Om vi ska ha en nationell målsättning som är högre, det vill säga att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, måste vi komplettera de globala överenskommelserna med nationella styrmedel som gör att det vi säger har någon som helst trovärdighet.

Det var faktiskt alliansregeringen som myntade begreppet fossilbränsleoberoende, och jag tycker att den förre statsministern tog klimatfrågan på allvar. Fossilbränsleoberoendet vill vi i samarbetsregeringen nu göra mer verkstad av genom att hitta såväl den infrastruktur som de avgifter som gör att man kan tillgodose tillgängligheten inom ramen för hänsynsmålet: att människor och gods kan förflytta sig utan att förstöra klimatet.

Sedan är EU en verklighet, och i en värld där de flesta vill säga upp bekantskapen med varandra tror jag att man ska slå vakt om EU-regler. EU:s vitbok om hur man fördelar godset är väldigt bra. Sverige har undantag från lastbilsregler. Vi får försöka hitta en avvägning så att vi inte behöver gå på tvärs med omvärlden i precis varenda fråga. Då försöker vi hitta styrmedel som gör att vi kan leva upp till både globala målsättningar och egna ambitioner att bli fossilbränsleoberoende.

Anf. 27 Nina Lundström (L)

Herr talman! Vi kunde här i inledningen höra Karin Svenssons Smiths engagemang, ett engagemang som vi övriga också delar, i miljö- och klimatfrågorna och i att det, som det uttrycktes, inte finns fler ekosystem.

Vi diskuterar nu också transportfrågor, och vanligtvis är det väldigt mycket fokus på inte minst vägar, järnvägar och kollektivtrafik. Liberalernas förslag är att verkligen vässa transportpolitiken och att i realiteten satsa på cykelinfrastruktur, kompetens och kunskapsöverföring, men jag noterar att alla dessa förslag avslås.

Som Karin Svensson Smith säger finns det ett tillkännagivande om en cykelstrategi, och den väntar vi med stor spänning på. Men samtidigt finns det mycket annat som skulle kunna göras i avvaktan på strategin.

Utskottet fick nyligen information om exempelvis behovet av att öka kunskapen och om att kunskapen inte finns samlad på nationell nivå. Vi kan notera att den kunskap som finns ligger ute som öar på kommunal nivå. Om inte kunskapen överförs riskerar man i många olika sammanhang att upprepa misstagen i stället för att satsa på best practice och det som går att göra. Jag menar att det vore anmärkningsvärt sett till miljö- och klimatmålen. Cyklingen skulle ju kunna bidra som ett transportslag, för det är väldigt många som pendlar till jobbet eller till studier med just cykel.

Därför är min fråga till Karin Svensson Smith: Varför avslås alla förslagen? Finns det något i förslagen, som kanske inte ingår i den nationella strategin, vilket Karin Svensson Smith tycker att man borde ta fasta på? Riksdagen och utskottet har ju möjlighet att gå före. Är det aktuellt, och är det möjligt?

Anf. 28 Karin Svensson Smith (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Tack för att jag får prata om cykel! Det ligger mig särskilt varmt om hjärtat. Jag har ett synfel som gör att jag inte har körkort för bil, så cykel är mitt transportslag.

Mitt engagemang är inte nyväckt sedan jag hamnade i riksdagen. Det är en fråga som man kan jobba väl så mycket med lokalt. Den cykelhighway som förbereds mellan Malmö och Lund tog jag och Karolina Skog initiativ till när vi båda var kommunpolitiker, hon i Malmö och jag i Lund.

När det gäller de nationella förslagen förbereds det en cykelstrategi på Regeringskansliet, och många av de åtgärder som Nina Lundström tar upp kanske föreslås inom ramen för denna. Men jag vill inte uttala mig om den innan den är färdig.

Däremot finns det en sak som Nina Lundström sa som jag direkt kan säga att jag sympatiserar med. Det var med anledning av den redovisning vi fick när VTI var och hälsade på oss i utskottet, nämligen att det finns ett akut behov av att samla ihop kunskap om vad det de facto är för åtgärder som är effektiva för att öka cyklingens andel. Det tror jag behövs, men om det sedan ska ske via ett uppdrag till Vinnova eller VTI eller hur det ska gå till ligger lite grann utanför min räckvidd. Det är en fråga om gränsar till forskningsfrågorna. Men detta kanske vi kan yttra oss om tillsammans när vi får forskningspropositionen för yttrande i trafikutskottet.

Apropå trängsel vill jag erinra om en viktig sak som vi rödgröna har gjort, nämligen infört trängselavgift i Stockholm. Och jag kan inte påminna mig att Liberalerna, då Folkpartiet, var särskilt pådrivande i frågan. Snarare var ni tyvärr motståndare. Om ni frågar cyklisterna i Stockholm tror jag att de inte hade velat tampas med ännu fler bilar, vilket hade blivit fallet om er linje i trängselavgiftsfrågan i Stockholm hade blivit verklighet.

Anf. 29 Nina Lundström (L)

Herr talman! Nej, jag förstår att Karin Svensson Smith inte kan uttala sig om exakt vad som kommer från regeringen när det gäller cykelstrategin, men det finns ändå en möjlighet för utskottet att ta initiativ i kommande hanteringar.

Som vi hörde från VTI finns det ett behov av någon form av kompetenscenter på nationell nivå. Det har gjorts försök, men projekten har avslagits. Samtidigt satsar regeringen, där Miljöpartiet sitter, på andra uppdrag till exempelvis VTI, som det också står om i våra handlingar. Det handlar exempelvis om satsningar på kollektivtrafik, och det är bra. Men det går att göra mycket mer.

Vad gäller behovet av att samla kompetens skiljer sig Sverige från en del andra länder. Vi måste få fram kompetensen och forskningen, och det handlar om trafiksäkerhet och mycket annat. Det är då lite intressant att de enda som egentligen bedriver forskning och samlar på sig kunskaper just nu är försäkringsbolag. Skälet är att det sker ett antal olyckor varje år med cyklister och att de vill hitta möjligheter till förebyggande arbete.

Det finns oerhört mycket mer som man kan göra. Liberalerna har föreslagit att trängselavgifterna ska kunna användas också för cykelåtgärder, vilket vi tror vore alldeles utomordentligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det återstår att ställa frågan: Är Karin Svensson Smith beredd att genom utskottets och riksdagens arbete förstärka cykelpolitiken? Den möjligheten finns ju. Utskottet har varit aktivt tidigare, och om det inte kommer fler förslag från regeringen finns det möjlighet att agera här. Vi har mängder av förslag som vi kan behandla framöver. Men det intressanta är vad Karin Svensson Smith själv är beredd att medverka till. Kommer Karin Svensson Smith att medverka till att vi får fram de konkreta cykelåtgärderna så att cykling blir ett eget trafikslag?

Anf. 30 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Självklart är jag beredd att verka för detta, men den konkreta verkställigheten ligger inte riktigt i trafikutskottets uppdrag.

Jag medverkade i högsta grad till att vi gjorde ett tillkännagivande om en nationell cykelstrategi, att cykeln ska vara ett eget transportslag och att man ska ge myndighet åt vuxna cyklister att själva välja var de ska cykla, så jag väjer inte för något av det som behövs.

Liberalerna ger här via dig, Nina, ett seriöst intryck av att vilja satsa på cykel, och jag instämmer till hundra procent i din plädering för att man måste samla kunskaper och ha forskning. Man att ni i er motion säger nej till stadsmiljöavtalen tycker jag är kontraproduktivt. Är man cyklist vill man att städerna i större utsträckning ska satsa på kollektivtrafik och cykel och mindre på att bilen ska dominera när det gäller tillgänglighet.

Vi har tagit till oss kommunernas kritik av hur stadsmiljöavtalen är beskaffade, så i fortsättningen kommer de även att kunna finansiera åtgärder för cykel. Det är en konkret sak som samarbetsregeringen har bestämt sig för, även om vi inte är färdiga med cykelstrategin. Det öppnar upp stadsmiljöavtalen för cykelinvesteringar. Då är det tragiskt att ni i er budget vill ta bort stadsmiljöavtalen.

Jag tycker att stadsmiljöavtalen är en förträfflig åtgärd, där vi utan att detaljstyra kommunerna kan medfinansiera det de behöver för att människor lättare ska kunna cykla och åka kollektivt i städerna.

Anf. 31 Robert Halef (KD)

Herr talman! I det sex minuter långa anförande som Karin höll saknade jag en del områden, och jag undrar om Miljöpartiet saknar politik på dessa områden. Jag ska nämna några, så får Karin kommentera det.

Jag hörde inget om satsningar på bredbandsutbyggnad, elvägar, självkörande bilar, säkrare räcken för motorcyklister, skärpta regler för användning av drönare, en östlig förbindelse i Stockholm, längre godståg och så vidare.

Herr talman! Anledningen till att jag begärde replik på Karin är att hon slår sig för bröstet och vurmar för skattehöjningen på inrikesflyget.

Regionerna är beroende av de regionala flygplatserna. De har stor betydelse för regionernas utveckling. Karin företräder regeringen, och Sverige har via regeringen bett EU om dispens för att få gå in med extrastöd om 82 miljoner i statliga medel så att de regionala flygplatserna kan överleva. Men som representant för regeringen förespråkar nu Karin en skattehöjning på 2 miljarder på inrikesflyget.

Det kommer att försvinna 10 000 jobb. Hur kommer dessa människor att kunna verka i olika delar av landet med denna skattehöjning som du driver så hårt, Karin?

Anf. 32 Karin Svensson Smith (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Jag tror inte att det är fysiskt möjligt att på sex minuter beröra alla transportpolitiska frågor.

Längre och tyngre tåg har jag fått tillfälle att tala om i talarstolen i denna debatt.

Det jag saknar bland det du räknade upp och som är angeläget är våra ambitioner när det gäller bredband och digitalisering. Jag var själv med och skrev propositionen om it åt alla då den dåvarande rödgröna majoriteten bestämde sig för att det är viktigt att människor får tillgång till bredband så att datorerna fungerar med hyfsat hög hastighet i hemmen och att det finns en utbredd täckning för mobiltelefoni. Vi är inte nöjda, men jag vet att regeringen förbereder stora reformer på detta område.

Det är sant att all infrastruktur inte är fysisk; den kan också vara digital.

Jag tror inte att vi ligger i lä här. Sverige är fortfarande ett land med hög tillgänglighet, och vi har ambitionen att det ska bli ännu bättre.

Jag var själv med när kammaren beslutade om att införa en flygskatt. Det var före valet 2006. Då hade vi en differentiering av skatten i tre olika steg. Hur flygskatten kommer att utformas den här gången har jag ingen som helst möjlighet att uttala mig om. Utredningen är utskickad på remiss, och sedan ska den beredas.

Låt mig upprepa att vår avsikt är att tillgängligheten ska tillgodoses men utan att det knapras på hänsynsmålen och möjligheten att minska oljeberoendet i Sverige.

Anf. 33 Robert Halef (KD)

Herr talman! Nu kom det fram att man på sex minuter inte kan dra upp alla de budgetförslag man har. Det var det du antydde i ditt replikskifte med mig, Karin Svensson Smith. Jag tog upp detta för att markera att vi kan hänvisa till vårt förslag om man vill fördjupa sig mer i våra frågor.

Herr talman! Det har konstaterats i en analys av analysföretaget WSP att uppemot 10 000 jobb kommer att försvinna med flygskatten. Även Svenskt Näringsliv har kommit fram till detta.

Vi vet att miljöpåverkan är global. Karin vet att det för några månader sedan gjordes en internationell överenskommelse i FN:s flygorganisation ICAO för att minska utsläppen. Även inom EU finns en överenskommelse om att hela tiden minska antalet utsläppsrätter för att komma till rätta med utsläppen från flyget.

Trots det vill Karin och regeringen lägga på inrikesflyget en flygskatt som kommer att göra att de flesta av våra regionala flygplatser tvingas stänga. Tusentals människor kommer att bli utan jobb.

Problemet är snarare brist på biobränsle till flyget. Det gäller att genom innovation och utveckling se till att det finns tillräckligt med effektiva motorer och god tillgång på biobränsle så att även flyget kan ta sitt ansvar vad gäller utsläppen. Man kan inte bara beskatta denna näring och tro att man kommer till rätta med det.

Vilket svar har du, Karin, till de 10 000 familjer som blir berörda av skatten och blir utan jobb?

Anf. 34 Karin Svensson Smith (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Vi måste lyfta upp diskussionen om klimat och arbetstillfällen på en högre nivå. Vi har i dag ett transportsystem som till stor del drivs av importerad olja. 78 procent av Sveriges oljeimport går till transportsektorn.

Det kan vara intressant att notera att 60 procent av oljan kommer från Ryssland, och vi kanske inte känner oss alldeles trygga med den försörjningen långsiktigt.

Det finns starka motiv för att vår transportförsörjning i större utsträckning ska vara beroende av den energi vi själva kan generera. Det är en övergripande inriktning från samarbetsregeringen, och en av de saker vi tänker på när vi säger att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Vi har mycket skogsråvara. Vi har massor av teknik för utvinning av biogas - avlopp och biologiskt avfall finns i alla Sveriges kommuner - och Sverige är världsledande på att ta denna teknik i anspråk för att röta biogas. Vi har fordonsindustri. Vi har precis allt som behövs för att vi i större utsträckning ska kunna ha ett transportsystem som drivs på råvaror vi har i Sverige. Vi har vattenkraft så att vi kan ha fossilfri el.

Jag tror att detta skulle ge många fler arbetstillfällen i Sverige än om vi fortsätter att ha ett transportsystem som till allra största del är beroende av importerad olja.

Anf. 35 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Spårbyte Göteborg-Alingsås, kontaktledningsbyte Laxå-Falköping, förstärkta tunnlar i Stockholm, spårbyte Boden-Bastuträsk och spårbyte Tillberga-Ransta - det är bara några av alla de underhållsåtgärder som blivit möjliga tack vare regeringens förstärkta resurser till järnvägsunderhållet. Det handlar om 2 miljarder extra på två år, och satsningarna fortsätter de kommande åren. Så, herr talman, jag är stolt.

Oavsett om du arbetspendlar, hälsar på släkt och vänner eller köper en godstransport ska du kunna lita på att järnvägen levererar. Där är vi inte än. En hel del arbete återstår, så jag är inte helt nöjd, herr talman.

Men i en socialdemokratiskt ledd regering finns det inget som heter att ge upp. Tvärtom! Arbetet med att förbättra punktligheten, öka tilltron och höja kvaliteten på den infrastruktur vi har fortsätter med oförminskad styrka. Robustheten och tilliten ska öka.

Herr talman! Regeringspartierna och Vänsterpartiet har beslutat att anslå 55 miljarder kronor till infrastrukturområdet nästa år. Det är ungefär lika mycket pengar som staten får i intäkter från alkohol- och tobaksskatten på två år. Varför gör då vi denna stora satsning? Det finns minst tre skäl:

En robust infrastruktur är stommen och förutsättningen för jobb och bostäder och för hela välfärden. Utan fungerande infrastruktur stannar Sverige.

En robust och pålitlig infrastruktur gör det möjligt att göra arbetsmarknadsregionerna större så att möjligheten att matcha arbetssökande med lediga jobb stärks.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

En robust infrastruktur gör att vi kan nå regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020, och dit ska vi.

Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det har riksdagen bestämt.

Regeringens bedömning av utvecklingen så här långt visar både på positiva och på negativa trender.

Positivt är att tillgängligheten har förbättrats för befolkningen i storstadsregioner och för personer med funktionsnedsättning. Förutsättningarna att välja kollektivtrafik, gång och cykel har också ökat. Positivt är också att färre omkommer eller skadas allvarligt i trafiken och att andelen förnybar energi i transportsystemet fortsätter att öka.

Negativt är däremot att tillgängligheten har minskat något för befolkningen i glesbygd, att jämställdheten i transportsystemet fortfarande uppvisar stora skillnader och att utsläppen av växthusgaser var oförändrade 2015.

Regeringens ambition är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, och då kommer ytterligare åtgärder att krävas.

Herr talman! Ett viktigt klimatbeslut som regeringen har fattat är stadsmiljöavtalen. Sedan 2015 anslås varje år 500 miljoner kronor som kommuner och landsting kan söka bidrag från. Det kan till exempel handla om investeringar i gator, spår, kajer eller hållplatser. Regeringen stöttar på så sätt lokala och regionala kollektivtrafiksatsningar som medborgarna efterfrågar och som bidrar till en hållbar stadsmiljö och ökat bostadsbyggande.

Nästa år förstärker vi med ytterligare 250 miljoner kronor, och då kommer även åtgärder för ett ökat cyklande att omfattas.

Herr talman! It-frågorna är ett annat prioriterat område. Målet är att vi ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och Sverige ligger i framkant. Men många andra länder närmar sig med stormsteg och är snart i kapp. Det är dags att steppa upp, som min kollega Teres Lindberg brukar säga, och Teres kommer att utveckla detta mer i sitt anförande strax.

Och, herr talman, vad vore Sverige utan en stark och konkurrenskraftig sjöfart? Regeringen har nu tagit ytterligare ett steg för att stärka svensk sjöfart genom att införa den efterlängtade tonnageskatten. Det betyder att rederier får betala skatt på sitt faktiska tonnage, oberoende av vinster eller förluster. Förhoppningsvis får vi nu fler svenskflaggade fartyg i handelsflottan.

Till sist, herr talman: Det går bra för Sverige. Fler jobbar. Färre är arbetslösa. Fler bostäder byggs. Välfärden stärks.

Regeringen investerar i det som bygger Sverige starkt. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg investerar vi i vårt gemensamma samhällsbygge, där en hållbar infrastruktur har sin givna plats, där stora satsningar på järnvägsunderhåll har sin givna plats och där trimningsåtgärder på utpekade godsstråk - rälsbyte på sträckan Jönköping-Nässjö, spårbyte på sträckan Vislanda-Mosselund och många andra objekt - har sin givna plats.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I detta anförande instämde Johan Andersson, Lars Mejern Larsson, Teres Lindberg, Jasenko Omanovic, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).

Anf. 36 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Det var ett vackert anförande, Pia Nilsson. Det fanns knappt en genomförd underhållsåtgärd som inte nämndes. Möjligtvis finns det skäl att för ordningens skull påminna ledamoten och kollegan i trafikutskottet om att det var alliansbudget under ett av de två år med stora satsningar som nämndes.

Det förvånar mig att Pia Nilsson inte med ett ord berörde ordning och reda i lastbilstrafiken. Det är ett ytterst aktuellt tema, med den oordning som råder med illojal konkurrens och så vidare.

Socialdemokraterna brukar använda den illojala konkurrensen som argument för att införa en avståndsbaserad kilometerskatt i vårt land. Miljöargumentet förekommer också, men det har vi redan avfärdat i diskussionen, då miljöeffekten i bästa fall är närmast obefintlig och i värsta fall direkt kontraproduktiv mot ambitionen att ställa om till biobaserat.

Flygskatten har vi också berört. Där har Vänsterpartiet hittat ett utgiftsområde i dag, och det är lite intressant.

Ordning och reda är viktigt. Jag vill fråga Pia Nilsson, som är gruppledare för Socialdemokraterna i trafikutskottet: På vilket sätt skulle en avståndsbaserad vägslitageavgift eller kilometerskatt på 10 miljarder om året för svenskt näringsliv bidra till ordning och reda när det gäller illojala konkurrensmetoder?

Anf. 37 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Det är en viktig fråga och ett viktigt område som Anders Åkesson tar upp.

Om det är något som regeringen har tagit på största allvar är det just ordning och reda på våra vägar. Vi ser i dag en omfattande illegal cabotagetrafik, och där har vi tvingats reagera betydligt starkare än vad tidigare regeringar har gjort.

Under de två år som vi har styrt Sverige har vi vidtagit en mängd olika åtgärder. Vi har bland annat infört en sanktionsavgift på 40 000 kronor och klampning under 24 timmar, och där utreds nu om man kan gå vidare. Åtgärderna har haft effekt, enligt trafikpoliser runt om i landet, och det känns förstås väldigt bra.

Vägslitageskatten är ytterligare ett sätt att försöka få bukt med illegal cabotagetrafik och gör att vi kan lyfta fram och gynna den viktiga svenska åkerinäringen. Hur skatten kommer att utformas har vi inte riktigt svar på i dag, och dessutom har man fått förlängd utredningstid. Det tror jag är bra, för vi måste se till att detta blir riktigt och rätt från början och att vi gör det tillsammans med svensk åkerinäring.

Detta kan vara en viktig pusselbit i arbetet för att minska den illegala cabotagetrafiken. Vi ser många utländska chaufförer som lever under slavliknande förhållanden och åkerier som inte alls följer de regler som har beslutats i EU.

Detta är ett väldigt viktigt område för oss, och det ska bli intressant att se vilka förslag utredningen landar i.

Anf. 38 Anders Åkesson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Tack för svaret, Pia Nilsson!

Pia Nilsson tillhör samarbetsregeringen, som med stöd av Vänsterpartiet styr detta land, och har rimligen större insikt i utredningens arbete än vad vi i oppositionen har.

Det har nämnts i sammanhanget att en del av avgiften skulle bestå av en avgift på 1-2 kronor milen för uppsättandet av ca 400 kontrollkameror runt om i landet, som på något vis skulle hålla reda på lastbilsrörelserna. Personligen är jag utomordentligt tveksam till om detta har någon som helst effekt, i all synnerhet som vi lägger betydande mängder av våra gemensamma resurser på polisväsendet, Transportstyrelsen, Skatteverket och Tullverket.

Herr talman! Vore det inte bättre att använda redan avsatta resurser för ordning och reda i samhället för det jobb som de ska göra, i stället för att påföra åkerinäringen en avgift på 10-12 miljarder kronor om året? Finns det inte, som Pia Nilsson ser det, en risk för att vi snarare höjer kostnadsgolvet för alla? Men när det gäller kostnadsskillnaden mellan dem som sköter sig korrekt och dem som missbrukar sina anställda och systemet kunde det väl snarare sättas ett hårdare kostnadstryck, så att vi därmed föser dem som faktiskt sköter sig och sina åligganden gentemot samhället och sina anställda åt sidan.

Beträffande illegala cabotageavgifter har det nyligen kommit fram synpunkter och uppgifter om att statliga Postnord i detta sammanhang är synnerligen aktivt i underleverantörsledet. Där kan faktiskt samarbetsregeringen redan i dag vidta åtgärder. Man behöver inte invänta en kilometerskatt.

Jag är en stor motståndare till kilometerskatten, vilket Pia Nilsson säkert känner till. Men på vilket sätt skulle svenska företags konkurrensförutsättningar förbättras av en skattechock på 10-12 miljarder kronor om året?

Anf. 39 Pia Nilsson (S)

Herr talman! När det gäller Postnord och cabotagetrafiken är det illavarslande. Detta har vi uppmärksammat, och vi har påtalat det för regeringen. Jag förutsätter därför att åtgärder kommer att vidtas.

När det gäller vägslitageskatten, eller avgiften, har det cirkulerat många rykten i fråga om kronor och ören. Det är synd eftersom det ännu inte finns något förslag, vare sig på 1, 2 eller 100 kronor eller vad man nu tror. Det är viktigt att inte gå omkring och tro, tycka och lyssna på rykten i detta läge. Vi inväntar den utredning som jobbar med detta, och den kommer att jobba fram till februari, för att se vad som är rimligt att landa på. I direktivet står det att man ska samarbeta nära med åkerinäringen. Detta är viktigt. Vi har nämligen en svensk åkerinäring som inte alls samfällt tycker att detta är ett dåligt förslag. Man ser faktiskt positiva delar i detta, inte minst i konkurrenshänseende, när det gäller att få bort den illegala cabotagetrafiken eller åtminstone reducera den rejält. Detta görs på olika sätt. Just vägslitageskatten kan vara en viktig pusselbit, som jag sa tidigare.

Vi stärker även trafikpolisens möjligheter att bevaka just detta genom att anslå 25 miljoner mer. Man behöver alltså jobba på många fronter för att stärka svensk åkerinäring. Men vägslitageskatten kan definitivt vara ett sätt.

Anf. 40 Nina Lundström (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! I ett tidigare replikskifte nämndes stadsmiljöavtalen. Liberalerna säger nej till avtalen. Varför gör vi det? Jo, därför att de är kortsiktiga, oprecisa och riktar inte in sig på de grupper som vi anser behöver långsiktiga åtgärder.

Det var 7 kommuner som fick bidrag 2015 och 19 kommuner 2016. Men det var ett antal kommuner som inte fick några som helst bidrag.

Vi tror att man måste ha långsiktiga åtgärder och att man måste ha mycket precisa åtgärder. Därför föreslår Liberalerna att det ska vara ett tydligt anslag för ett nationellt kompetenscenter och att vi också ska se till att verkligen tydliggöra hur mycket infrastruktursatsningar som cyklingen kan förväntas få årligen. Vi föreslår 75 miljoner kronor per år till allt annat som kommer från kommunal och regional nivå.

Stadsmiljöavtalen bidrar alltså inte till vare sig långsiktighet eller större åtgärder. Nu står det i budgetpropositionen att det år 2017 är möjligt att använda dem för vissa cykelåtgärder.

Min första fråga till Pia Nilsson är: Vilka belopp är det som ni diskuterar och till vilken typ av åtgärder?

I dag kan man använda anslagen bara till anläggningar för kollektivtrafik.

Vi hörde från Karin Svensson Smith att det fanns kritik från kommunerna, vilket har gjort att ni har valt att ändra inriktningen. Men det är fortfarande mycket oklart vad man kan söka pengar för.

Jag kan konstatera att vi har försökt att få fram information om vilka belopp och vilka åtgärder som det handlar om. Mig veterligt finns det inga sådana svar. Men jag ser fram emot att höra Pia Nilssons svar på vilka cykelåtgärder som diskuteras.

Anf. 41 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Jag blev förvånad när jag såg Liberalernas förslag att säga nej till stadsmiljöavtalet, just med tanke på att ni så förtjänstfullt lyfter fram cyklingen som mycket viktig. Samarbetsregeringen anser också att cyklingen är viktig.

Det som också förvånar mig är att Liberalerna tycks tro att samma insatser och samma åtgärder ska gälla i alla kommuner och i alla landsting över hela Sverige. Det är väl en mycket icke-liberal inställning? Jag tycker inte heller att den är speciellt trovärdig. Förutsättningarna ser nämligen mycket olika ut i våra kommuner och landsting, och det måste de få göra. Fördelen med stadsmiljöavtalet är att man söker utifrån lokala och regionala förutsättningar. Det är poängen, eftersom man då också får de insatser och de förstärkta stadsmiljöer som medborgarna efterfrågar. Det är bättre att det görs där än att vi från staten ska säga att man nu ska använda ett visst antal miljoner eller hundra tusen till just cykling, till hållplatser, till att förbättra kajer eller vad man nu väljer att göra. Jag tror att man är mer lämpad att göra det lokalt och regionalt.

När det gäller Nina Lundströms fråga om specifikt cyklingen finns det inget svar att ge mer än att vi satsar 250 miljoner kronor mer 2017 för att möjliggöra att cykling också omfattas av detta stadsmiljöavtal. Men vi ska inte stå här och ange att det ska vara en bestämd summa till cykling. Det kan vara allt från 50 till 750 miljoner. Det vore dumt av oss riksdagsledamöter att över huvud taget spekulera om det.

Anf. 42 Nina Lundström (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Precis som Pia Nilsson säger är det ingen som i dag vet vad man kan söka pengar för och om man över huvud taget kommer att kunna använda dem för vissa typer av åtgärder. Det är därför som vi i Liberalerna tycker att det är dags att uppgradera cyklingen till ett eget transportslag, så att vi får samma tydlighet i propositioner och i vår behandling av anslagen som för övriga transportslag.

Det finns ingenting som säger att man ska ha samma åtgärder i vissa kommuner. Det har Liberalerna inte heller föreslagit. Vi säger att det ska vara tydlighet och att vi ska ha tydliga anslag, så att alla vet vilka medel som finns att tillgå.

Det handlar också om ett nationellt kompetenscenter, som vi dessutom tycker ska ha ett eget anslag.

Men denna otydlighet gör att cyklingen återigen hamnar i ett märkligt läge. Det är en kortsiktig satsning för år 2017. Om det vore ett transportslag i sig självt skulle det vara långsiktiga och precisa åtgärder. Man skulle kunna följa anslagen, och man skulle kunna göra en uppföljning av hur anslagen används. Men denna kortsiktiga lösning med ettåriga projektanslag, där ingen i dag vet vad pengarna kommer att användas till, gynnar inte möjligheterna att utveckla cykling som transportslag och för arbetspendling.

Det är också intressant att notera att Pia Nilsson säger att läget har förbättrats när det gäller trafiksäkerhet. Så ser det inte ut enligt materialet i budgetpropositionen. Där konstateras att de oskyddade trafikanternas olycksfrekvens har ökat från 35 procent 2005 till 49 procent 2014. Vi måste satsa på både gående och cyklister, och vi måste vidta åtgärder. Ett sätt att göra det är att bli tydlig i fråga om finansiering och uppdrag och från statligt håll se till att detta blir möjligt. Sedan får naturligtvis kommunerna själva avgöra vad som är de viktiga åtgärderna lokalt.

Anf. 43 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Om det är någonting som den här regeringen verkligen gör är det att satsa på cykling och på kollektivtrafikinsatser. Det gör vi bland annat genom stadsmiljöavtalet, som för 2017 kommer att ge 750 miljoner kronor som kommuner och landsting kan söka pengar från. Det är en rejäl satsning.

Dessutom kommer en cykelstrategi, förmodligen före årsskiftet, att klargöra vad det kommer att satsas mer på framöver.

Den som nu lyssnar ska alltså inte tro att vi inte satsar. Det vill jag verkligen med eftertryck avfärda.

Däremot har jag lite svårt att hänga med i den liberala politiska polkan. Det är lite grann som att ni vill, men ändå säger ni nej till åtgärder för till exempel cykling. Det hade varit ganska enkelt för Liberalerna att säga: Ja, vad bra med stadsmiljöavtal, där möjlighet till cykelåtgärder motsvarande 250 miljoner ingår.

I stället säger ni: Nej, vi tar bort stadsmiljöavtal, och sedan satsar vi 75 miljoner ändå. Det är lite svårt att hänga med i de där hoppsastegen eller vad man nu ska kalla dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag är stolt att samarbetsregeringen nu satsar så hårt som den gör. Stadsmiljöavtalet är som sagt en del; det finns en hel del annat vi gör - inte minst Klimatklivet, vilket vi kommer att återkomma till i nästa debatt.

Anf. 44 Robert Halef (KD)

Herr talman! Regeringen vill införa en kilometerskatt om ca 5 miljarder. För en åkerifirma som kör timmer kommer kilometerskatten att kosta en halv miljon om året per lastbil - 500 000 kronor per lastbil och år. Vi vet också att det inte finns något alternativ till lastbilen när det gäller att köra gods kortare sträckor. Godset måste transporteras till järnvägen och till hamnen, och det måste transporteras till grosshandlare, butiker med mera.

Frågan är, herr talman: Vad vill regeringen egentligen åstadkomma med denna straffskatt?

Anf. 45 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Hur kan du veta att det kommer att kosta 500 000 per lastbil och år, Robert Halef? Det säger du att du vet. Det vet inte jag, trots att jag tillhör regeringsunderlaget för den samarbetsregering som har gett uppdraget att utreda detta.

Utredningen är inte klar än, Robert Halef. Det vet du. Det kommer förhoppningsvis att läggas fram ett förslag i slutet av februari. Innan det förslaget läggs fram finns det ingen anledning att prata om vare sig 500 000 eller någon annan siffra per år. Det ska bli väldigt intressant att se vad utredningen landar i. Vägslitageskatten ska tas fram i samråd med näringen, och det ska bli mycket intressant att ta del även av de remissvar som följer när utredningen väl är klar och ska processas politiskt.

Anf. 46 Robert Halef (KD)

Herr talman! Tack för svaret, Pia Nilsson! Mina siffror är baserade på de siffror som har läckt ut från utredningen. Detta ska ge 5 miljarder årligen i intäkter till staten. Det är 5 miljarder i skattehöjning på avstånd. Det är 2 miljarder i flygskatt, vilket stryper det regionala inrikesflyget. Ovanpå detta är det över 40 miljarder i skattehöjningar på jobb och tillväxt, och många av dessa skattehöjningar kommer att försämra konkurrenskraften och bromsa tillväxten i landet.

Min fråga till dig, Pia Nilsson, är: Vad säger du till alla de lastbilschaufförer som kommer att bli uppsagda på grund av kilometerskatten? Vad säger du till de åkerier - familjeföretag - som tvingas lägga ned sina verksamheter på grund av denna straffskatt?

Anf. 47 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Jag säger så här: Lyssna inte på Robert Halef, för han vet inte vad detta kommer att resultera i! Utredningens förslag är ännu inte klart. Jag säger också: Vänta tills utredningen läggs fram i slutet av februari! Det är inte seriöst att i det här läget stå och säga att någonting har "läckt ut", Robert Halef. Och har nu något "läckt ut" vet vi inte alls om det är det slutgiltiga förslaget - eftersom det inte finns något slutgiltigt förslag än.

Anf. 48 Emma Wallrup (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Ett problem som omnämns i årets budgetbetänkande är att tillgängligheten i transportsystemet har förbättrats något i storstadsregionerna men försämrats i de mer glest befolkade regionerna.

Vänsterpartiet har motionerat om att planeringen av transportsystemet ska utgå från fler samhällsnyttor än den att lösa transportbehoven endast i befolkningstäta regioner. För att bygga en robust och jämlik ekonomi måste vi jämna ut skillnader mellan stad och land, mellan Stockholm och Norrland och mellan områden i centrum och områden i ytterkanterna av städer. Det är väldigt viktigt. Vi behöver jämlikhet igen. Vi ser hur ojämlikheten sliter sönder landet.

Utsläppen från transportsektorn har inte avstannat under 2015, vilket beror på ökade trafikvolymer som orsakar mer utsläpp trots högre energieffektivitet. Det har skett en minskning över längre tid, men under 2015 har minskningen planat ut.

Det stöds tydligt av forskningen att vi måste satsa på samhällsplanering om vi ska nå klimatmålen. Man kallar det "inducerad trafik". Det betyder att ju mer satsningar man gör på bilism och bilvägar, desto mer bilar och utsläpp får man. IVL, FN:s klimatpanel, forskare på KTH och utredningen för en fossiloberoende fordonsflotta, som den borgerliga regeringen tog initiativ till, pekar mycket tydligt på att vi behöver bygga färre bilvägar för att nå klimatmålen.

Arktis signalerar nu tydligt att jordens hela klimatsystem knakar. En temperaturhöjning om 20 grader där kan enligt forskare vara tecken på att en eskalerande klimatförändring är på gång - en förändring vi kanske inte kan hantera om vi inte agerar väldigt fort. Det innebär att vi måste dra i nödbromsen. Vi måste göra allt vi kan för att ställa om, och vi måste lyssna ordentligt på trafikforskare och forskare som tittar på hur vi kan nå klimatmålen.

Vi skulle behöva ge Trafikverket ytterligare prioriteringar och se till att kompetensen när det gäller järnväg förstärks. Det vi hör från väldigt många olika håll är nämligen att man på Trafikverket fortfarande sitter fast i vägplanering. Man låser fast sig vid bilen alltför mycket. Det finns exempel ute i regionerna där det finns cykelpengar som ska gå till cykling men där det inte läggs ut några cykelsatsningar. Fokus ligger i stället på bilvägarna.

Detta måste stanna upp om vi ska kunna se våra barn i ögonen och om vi ska ha en framtid på jorden. Vi måste prioritera rätt. Det går visserligen också framåt; det är nu lättare än tidigare att välja cykel och kollektivtrafik. Det är väldigt positivt, men vi behöver öka takten i omställningen rejält. Det behöver gå fortare.

Godstågens punktlighet har heller inte ökat sedan 2014. Det är jätteallvarligt eftersom näringslivet efterfrågar punktlighet för att kunna välja järnvägen i stället för lastbil. Underhållet behöver också skärpas till, och kompetensen när det gäller järnvägen behöver stärkas även på den här punkten. Mer pengar behövs, och vi i Vänsterpartiet är glada att vi har lyckats förhandla upp nivåerna till järnvägsunderhållet i nästa infrastrukturplan. Det är nästa ärende vi ska debattera.

Det kommer dock att behövas ytterligare medel, och vi behöver styra upp organisationen bättre - samt, som jag sa tidigare, höja kompetensen för att pengarna ska användas så effektivt som möjligt. Vi ser fram emot det arbete som nu görs för att staten ska ta den samlade kontrollen över järnvägsunderhållet. Det är nämligen nödvändigt att ta ett nytt grepp eftersom vi ser hur dåligt det har fungerat och hur svårt det är med så många aktörer efter att Trafikverket har släppt kunskapen om själva banorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Målet för postsektorn är att det ska finnas en tillförlitlig postverksamhet i hela landet. Detta kan vi faktiskt inte säga att vi lever upp till, vilket är mycket allvarligt.

Det är framför allt fattiga människor som drabbas när räkningar med mera inte kommer fram i tid och när företagen, i marknadens tidevarv, blir fräckare och fräckare när det gäller korta återbetalningstider. Vi måste se till att övergången till it-samhället inte orsakar problem för de mest utsatta och landets medborgare under tiden. Det är därför positivt att utskottet kräver av regeringen att det vid nästa årsredovisning ska finnas en plan för hur vi kan få till en postservice som gynnar kvalitet i hela landet.

Detta är en budget där det satsas mer på järnvägen igen - något som vi inte har sett att man gjorde under de borgerliga mandatperioderna. Det är jag glad för. Jag är även glad för att alla partier nu pratar järnväg igen, för vi behöver satsa så mycket vi bara kan på de smarta, klimateffektiva transportslagen om vi ska nå klimatmålen och om vi ska klara att upprätthålla vår civilisation som den nu ser ut på jorden.

Anf. 49 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Emma Wallrup och Vänsterpartiet är samarbetsregeringens stöd i både den proposition vi strax ska diskutera och budgetarbetet; det känner vi till.

Mot bakgrund av detta finner jag det rätt intressant att Emma Wallrups partiledare Jonas Sjöstedt i dag har gett uttryck för att Vänsterpartiet fordrar och ställer som krav inför de budgetförhandlingar som Wallrup just refererade till att flygskatten ska gå till att göra tågbiljetterna billigare. Det är ett villkor, säger partiet.

Mot bakgrund av de ambitioner Emma Wallrup alldeles nyss från riksdagens talarstol gav uttryck för om verksamhet och liv i hela landet skulle jag vilja be henne utveckla resonemanget om effekterna av att införa en ur miljösynpunkt verkningslös flygskatt på 2 miljarder kronor om året och använda denna intäkt - efter det att vi har ändrat budgetlagen, men det är bara en detalj - till att sänka tågbiljettpriserna i landet.

Hur går detta ihop?

Anf. 50 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag skulle tro att människor i detta land blir glada när det hållbara transportmedlet blir billigare och det icke hållbara transportmedlet blir dyrare. Jag har talat med många människor som tycker att det är helt orimligt att det är så pass billigt att flyga när vi vet att det förstör klimatet och när vi vet att flygsektorn nu har nått upp i nivåer som ligger i paritet med hela biltrafiken i Sverige. Det gör att vi inte klarar klimatmålen. Då måste vi göra någonting, och vi måste satsa på det som leder rätt. Vi måste satsa mer på tågtrafiken än på flygtrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det som Alliansen pekar på är ICAO:s arbete med att minska utsläppen. Men jag undrar hur ni tänker när detta i själva verket kommer på plats först 2027. Det är väldigt lång tid kvar till dess. Vi ser nu 20 graders temperaturhöjning i Arktis. Det innebär att det är nödbromsen som gäller. Jag har jobbat med klimatfrågan sedan 2005 och följt klimatrapporterna hela tiden. För någon som kanske inte följer dem så noggrant kanske detta känns som en rapport bland andra. Men Johan Rockström och andra skrev på Twitter precis när rapporten hade släppts: Det här är den viktigaste nyheten på länge, för detta indikerar att hela klimatsystemet knakar i fogarna. Detta är ett av de tecken som vi har varit rädda för.

Vi står inför ett läge som vi inte vet vad det kommer att innebära. Då måste vi ha åtgärder som fungerar, och vi måste agera ännu mer skyndsamt. Vi skulle behöva ta till mycket drastiska åtgärder. Vi skulle behöva ha nya klimatsamlingar och faktiskt se över vår klimatpolitik en gång till utifrån bara denna rapport.

Därför tycker jag att det här är ett mycket bra förslag där man gör precis rätt: Man gynnar det hållbara transportmedlet och gör det lätt och billigare att göra rätt.

Anf. 51 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Jag har inte hört något inlägg från talarstolen eller i repliker här i dag av någon som uttrycker annat än samma ambition att klara klimatet och ta Rockström med flera forskares signaler på djupaste allvar.

Men nu var det inte det frågan gällde, utan frågan var: Hur skapar vi en politik för att hela landet ska leva och samtidigt ser till att ha verktyg i klimatarbetet som är verkningsfulla?

Den flygskatt som Vänsterpartiet hänvisar till och som ska hämta in ett par miljarder kronor har enligt utredarna själva en nettoeffekt motsvarande CO2-utsläppen av rökning och nyårsfyrverkerier, eller uttryckt på ett annat sätt: två års konsumtion av värmeljus. Det är mycket, men det kan knappast anses vara särskilt verkningsfullt. Dessa pengar vill Vänsterpartiet casha in och stoppa in i sänkta biljettpriser.

Min fråga, som jag ber att få svar på, var: På vilket sätt upprätthåller det Vänsterpartiets ambition att hela landet ska vara möjligt att bebo? Ingen här är emot verkningsfulla verktyg för ett bättre klimat. Men på vilket sätt kommer Vänsterpartiets idé, eventuellt snart omsatt i en budgetproposition från samarbetsregeringen, att medverka till att hela landet ska leva och att människor kan bidra med arbete och utbildning till en bättre framtid i vårt land? Det var den fråga jag ställde.

Anf. 52 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Detta är ett väldigt nyttigt förslag just utifrån denna aspekt. Något som också ingår i det förslag som Jonas Sjöstedt lägger fram är att vi vill förstärka nattågen. Det är ett ypperligt sätt om man vill transportera sig till möten eller pendla och så vidare. Det är bra om man vill kunna leva i landets alla delar och arbeta på annan ort. Detta är alltså ett förslag som går just i denna riktning. Vi lägger fram flera förslag på hur man ska kunna stärka tåginfrastrukturen i hela landet för att man ska kunna ha sitt klimatsamvete i behåll samtidigt som man reser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det är fullkomligt orimligt att man i modern tid ska behöva ta flyget inrikes i Sverige när tåget är ett sådant smart fortskaffningsmedel som många tycker är bekvämt att resa med. Det är lätt att arbeta på tåg, och det är effektivt eftersom man kommer direkt in i en stad när man ska någonstans i stället för att behöva transporteras från en flygplats. Det finns många människor som hellre vill välja tåget än flyget just när man reser långväga i Sverige.

Detta är ett förslag som går exakt i den riktning som Anders Åkesson efterfrågar.

Anf. 53 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman, ledamöter och åhörare! Väl fungerande transporter är avgörande för samhället på många olika sätt, men det är också avgörande för att vi ska nå andra viktiga politiska mål om ökad sysselsättning, den lägsta arbetslösheten i EU 2020 och inte minst, som har framgått av tidigare replikskiften här, de klimatmål som vi har. Det gäller de klimatmål som vi har politiskt men kanske ännu mer de klimatmål som handlar om de krav som jorden ställer på oss.

Efter två mandatperioder av kraftiga underinvesteringar i bland annat transportinfrastruktur och järnvägsunderhåll finns mycket att göra. Alltsedan regeringen tillträdde har vi prioriterat ett särskilt järnvägsunderhåll. Det är viktigt att tågen kommer i tid och att företagens transporter kommer fram. Det positiva med investeringar i just järnvägsunderhåll är att de är en investering i vårt klimat eftersom de möjliggör för både resenärer och företag att välja klimatsmarta transporter samtidigt som de är investeringar i fler jobb. Det kortsiktiga genomförandet av underhållet ger jobb, men det skapar också förutsättningar för fler företag att etablera sig, för människor att pendla och för arbetsmarknadsregioner att växa.

Det tar tid att vända utvecklingen. Men vi satsar på järnvägsunderhåll, och nu syns det också ute i spår. Låt mig ta ett exempel. Under hösten besökte jag en av de järnvägssträckor som har långt ifrån tillräcklig kvalitet. Det handlar om sträckan mellan Boden och Bastuträsk. Här har hela sträckan behövt ett totalt spårbyte, och nu har tre etapper genomförts och hela 124 kilometer spår bytts ut. Det är ett av Europas allra största spårbyten i år. Den sista etappen planeras att avslutas under oktober 2017, och det innebär att hela sträckan kommer att vara färdigställd nästa år. Det är naturligtvis bra för persontrafiken, men det är framför allt en oerhört viktig funktion för godstrafiken.

Det råder ingen tvekan om att de 1,24 miljarder per år som regeringen avsätter ytterligare till järnvägsunderhåll - utöver den ram som den dåvarande regeringen fastslog i nationell plan för transportsystemet - gör skillnad på riktigt. Men vi behöver göra ytterligare insatser. En viktig del är att hela landet ska leva. Därför fortsätter den särskilda satsningen på underhåll av väg och spår i landsbygd liksom satsningen på kollektivtrafik i landsbygd också under 2017.

Utöver detta gör vi under 2017 en särskild satsning om 200 miljoner på åtgärder som förbättrar kapaciteten och robustheten i järnvägssystemet. Sverige är en stark industrination, och godsets framkomlighet är en förutsättning för tillväxt och växande export. Vi vill se att mer gods kan fraktas på järnväg och vatten, inte av någon sorts principiella skäl så där i största allmänhet, utan därför att det både är bättre för miljön och avlastar den ganska hårt ansatta landinfrastrukturen. För detta är självklart järnvägsunderhållet oerhört viktigt, och den tonnageskatt vi nu inför kommer att vara avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Men vi behöver också effektivisera vägtransporterna. Därför har regeringen lagt fram en lagrådsremiss om en ny bärighetsklass, BK4, vilket ska möjliggöra trafik med 74-tonslastbilar i delar av vägnätet. Det är en angelägen reform, eftersom 74-tonslastbilar underlättar industrins godstransporter och leder till lägre utsläpp per transporterat ton. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition i den här frågan.

Låt mig stanna något vid den tunga trafiken på våra vägar! Vi har ett stort problem i Sverige med illegal lastbilstrafik som riskerar att konkurrera ut seriösa åkerier som betalar rätt skatter och avtalsenliga löner, följer kör- och vilotider och så vidare. Vi ska inte ha det på det sättet i Sverige. Därför avsätter vi årligen 25 miljoner fram till och med 2020 för att polisen ska kunna kontrollera den tunga lastbilstrafiken bättre.

Ett välfungerande transportsystem är inte enbart en fråga om resurser. Vi pratar här om komplexa och stora system som ska fungera vart för sig men också tillsammans. Det här är i allra högsta grad ett område som - för att vi ska nå framgång - kräver samverkan mellan de politiska partierna i Sveriges riksdag, mellan politiken, näringslivet och forskningen samt mellan olika nivåer i samhället: kommuner, landsting, regioner, riksdag och regering. Jag tror att just samverkansfrågorna kommer att vara något som vi behöver lägga ännu mer kraft på framöver. Det gläder mig att höra att vi har en stor samsyn till exempel kring det stora behovet av järnvägsunderhåll och ökade satsningar på det.

Med tanke på inläggen från den borgerliga kanten kan jag dock inte låta bli att notera att man får många nya insikter av att hamna i opposition, till exempel avseende flera av de satsningar som man nu kräver att den här regeringen ska göra. Det som man kan fråga sig är vad det var som gjorde att den dåvarande alliansregeringen avstod från stora satsningar på järnvägsunderhåll, avstod från att införa nya bärighetsklasser, avstod från stora cykelsatsningar och avstod från stora klimatomställningar. Nu tar den här regeringen tag i väldigt mycket av det som den dåvarande alliansregeringen inte mäktade med. Det känner jag en stor stolthet över, och jag ser med tillförsikt fram emot nästa debatt på det här området.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Lars Mejern Larsson, Rikard Larsson, Teres Lindberg, Pia Nilsson, Jasenko Omanovic, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).

Anf. 54 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för inlägget. Jag kan börja med att konstatera att det är ganska tråkigt att höra flera från den andra kanten raljera över vilka järnvägssatsningar som gjordes under den förra mandatperioden. Som ni vet dubblerade alliansregeringen järnvägsunderhållet - så har vi det sagt. Det finns att läsa mer om i samtliga infrastrukturpropositioner. Det är också så att vi gjorde allt förberedande arbete för införande av tunga lastbilar på våra vägar. Sedan har ni tyvärr förhalat den här reformen i flera år. Ni har till och med fördröjt er egen proposition, som ni har annonserat. Då har vi fört det till protokollet! Men jag är inte den som är den, utan jag kommer såklart att glädjas den dag ni äntligen lägger fram en proposition om tyngre lastbilar. Jag är också glad att ni tar vid alliansregeringens arbete och fortsätter att satsa på järnvägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Men, herr talman, min replik handlar främst om det som inte nämns av statsrådet. Man slår sig för bröstet om viktiga reformer, men glömmer att nämna hur de ska finansieras, glömmer att nämna att hela syftet med regeringens transportpolitik verkar vara att vi inte ska ha några transporter. Kilometerskatt, flygskatt, höjda bensin- och dieselskatter - på område efter område slår skatterna mot jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Jag tänkte rikta in mig på den utredning om flygskatt som kom häromveckan. Utredningen själv konstaterar att klimateffekterna blir marginella; man kommer att välja bilen i stället. Vi kan också se i nästa ärende som vi debatterar i den här kammaren att det finns en majoritet i Sveriges riksdag för globala avtal men inte för en nationell flygskatt.

Jag undrar om statsrådet har dragit några nya slutsatser med anledning av utredningens tydliga besked om bristande klimateffekter och av att det saknas parlamentariskt stöd för en nationell flygskatt.

Anf. 55 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Jag tackar Jessica Rosencrantz för inlägget. Jag tror att man ska börja med att konstatera - som vi redan har gjort flera gånger - att vi behöver tillförlitliga och effektiva transporter i Sverige, inte minst eftersom vi är ett land med stora avstånd och stort exportberoende. Men vi behöver också transporter som tar hänsyn till att vi bara har ett jordklot och att livet på detta jordklot är hotat. Därför behöver vi vidta alla de åtgärder som krävs för att ställa om transportsektorn från att vara ett problem i klimathänseende till att vara en del av lösningen. De flesta partier som sitter i kammaren har också varit väldigt aktiva i Miljömålsberedningen, med väldigt höga ambitioner på bland annat transportområdet. Men varje gång det kommer till att vidta åtgärder som skulle förändra någonting och som skulle göra det dyrare att välja klimatosmarta alternativ sätter sig de borgerliga emot. Jag tycker att det är intressant att man väljer att sätta mål men sedan inte är beredd att bidra till åtgärder som syftar till att nå de målen.

Det är också intressant att konstatera att skatter i den borgerliga världen alltid bara är en pålaga som tynger ned och försvårar för människor. I mitt huvud och i verkligheten är det så att de intäkter man får från skatter används för att stärka samhället där samhället behöver stärkas, till exempel genom ökat järnvägsunderhåll och satsningar på skolan, välfärden och inte minst kompetensförsörjning, som väldigt många företag i Sverige skriker efter i dag. Sammantaget kan skatterna ha en väldigt positiv inverkan, vilket syns i utvecklingen just nu, när vi har lägre arbetslöshet och den högsta sysselsättningen på mycket länge.

Anf. 56 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Vi har hört andra socialdemokrater säga att det är häftigt att betala skatt. Jag är också mån om att skriva under på att vi behöver skatteintäkter, men vi kan alla konstatera att varken människor eller företag lever i ett överflöd i det här landet. Många människor har svårt att få vardagen att gå ihop. Vi behöver fler företag som kan bidra till jobb och tillväxt. Det finns gränser, herr talman, för hur mycket skatter man kan påföra svenska folket och våra företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Men den här diskussionen handlar lika mycket om vad som är effektiva åtgärder. När regeringens egen utredning konstaterar att en nationell flygskatt flyttar transporterna till vägsidan måste man ställa sig frågan: Varför vill regeringen då gå vidare med den här typen av skatter? Är det bara för att få in pengar, så att man kan bygga höghastighetståg för 230 miljarder? I så fall kommer det att ta sin tid med dessa årliga 2 miljarder. Eller är det så att man helt enkelt har låst sig ideologiskt vid att vi måste bekämpa flyget och vägsidan?

Jag kan konstatera, herr talman, att Moderaterna och Alliansen har många goda förslag på hur vi kan möjliggöra för människor och företag att välja klimatsmarta alternativ utan att straffa ut transporterna. Sverige är EU:s till ytan tredje största land. Vi behöver transportera oss. Vi har långt till marknaderna i Europa. Vi har därmed en konkurrensnackdel. Att då införa en ensidig flygskatt i Sverige när vi borde ha globala avtal och är på väg att få sådana är dumdristigt och slår mot jobb och tillväxt.

Supermiljöbilspremie, bonus-malus, ett system inom ICAO på global nivå för att reglera flyget, elvägar, laddstolpar, fortsatt satsning på järnvägsunderhåll - jag kan ge många exempel på en smart klimatpolitik. Men rena straffskatter på avstånd utan effekt på klimatet när människor och företag behöver transporter är inte klokt. Nu finns det heller inte en majoritet i riksdagen för en nationell flygskatt. Hur ser statsrådet på det?

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).

Anf. 57 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Principiellt tycker jag och regeringen att det är rimligt att ha skatter som också fungerar som effektiva styrmedel. Det innebär till exempel att det bör vara dyrare att göra klimatosmarta val än att göra klimatsmarta val. Man behöver göra både pålagor på det som är ett oönskat beteende och lättnader för det som är ett önskat beteende.

Vi behöver totalt sett ha olika styrmedel. Det gäller ekonomiska liksom andra styrmedel som handlar om lagstiftning och regleringar. Det kan vara stadsmiljöavtal, som underlättar för omställning till förbättrad kollektivtrafik och åtgärder för cykling och gångtrafikanter. Samtidigt måste vi även titta på den andra sidan. Flygskatt är därför en rimlig åtgärd. Man måste dock se till att de åtgärder man vidtar får den effekt som man eftersträvar och inte får orimliga konsekvenser.

Därför är det bra att utredningen nu kommer med sitt förslag. Detta ska remitteras. Hur det sedan ska hanteras får den fortsatta behandlingen visa. Men att ideologiskt alltid motsätta sig alla typer av utredningar av ökade skatter på drivmedel är inte heller klokt i en situation där vi verkligen behöver ställa om transportsektorn.

Anf. 58 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Välkommen till dagens riksdagsdebatt, Anna Johansson!

I mitt huvudanförande och i mina replikskiften har jag uttryckt en stor oro för regeringens handfallenhet vad gäller ambitionen om miljön och att hela landet ska kunna leva med stöd av den transportpolitik som vi har. Detta tar sig uttryck i skatt på avstånd, oavsett om det handlar om lastbilstrafik eller flyg, och ett stort fummel med det trådlösa bredbandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Därför vill jag, herr talman, höra något om statsrådets samlade bedömning utifrån de klimatutmaningar som vi står inför och att hela landet ska leva. Betraktar statsrådet den vägslitageavgift som just nu utreds och som enligt läckage eller källor från utredningen själv skulle kunna innebära en avgift på uppemot 10 miljarder om året som en hållbar finansiering av samhällets välfärd? Det var på det viset statsrådet alldeles nyss argumenterade för skatter.

Jag delar synen på skatt och att skatt ska användas till att jämna ut ojämnheter och skapa ett gott samhälle. Men det är viktigt för mig att få veta om statsrådet betraktar kilometerskatten som en över tiden hållbar finansiering av välfärden i vårt land.

Anf. 59 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! För denna regering är det av stor vikt att vi har möjlighet att både leva och verka i alla delar av landet. Där har naturligtvis transporterna en viktig funktion. Det innebär att vi till exempel fortsätter satsa på kollektivtrafik i landsbygd, vilket jag noterar att Centerpartiet inte har med i sin budget. Vi har även flera andra åtgärder som syftar till att förstärka möjligheten till en ökad tillgänglighet och hög tillgänglighet också i mer glesbefolkade delar av landet.

Vägslitageskatten har flera olika syften. Ett är naturligtvis att få in mer medel så att vi har ytterligare förutsättningar att genomföra välbehövliga reformer, bland annat på transportområdet. Det handlar även om det som vi har hört i tidigare replikskiften, och som jag också nämnde i mitt inledningsanförande, nämligen att vi i dag har en illojal konkurrens i den tunga trafiken.

Med en vägslitageskatt skulle detta gynna dem som väljer effektivare motorer, vilket skulle ge en positiv miljöpåverkan. Vi skulle också få bättre möjligheter att kunna övervaka den tunga trafiken genom att ha kontroll på den trafik som rör sig på våra vägar. Sammantaget anser regeringen att det är viktigt att fortsätta att titta på möjligheten att använda vägslitageskatt för att nå dessa mål.

Hur en sådan ska utformas är ännu inte klargjort. Denna utredning lämnar inte sitt betänkande förrän i februari. Eftersom siffrorna i bara den här diskussionen har rört sig mellan 4 och 11 miljarder vill jag nog upprepa Pia Nilssons rekommendation om att ha lite is i magen och avvakta det förslag som utredningen så småningom faktiskt lägger fram.

Anf. 60 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag tolkar trots allt svaret som att statsrådet ser på en vägslitageavgift, kilometerskatt, som en uthållig finansiell intäkt för staten, oaktat vilken nivå den hamnar på. Detta går också att tolka på ett sådant sätt att oavsett hur åkeriföretag, fordonsutvecklare och transportköpare beter sig kommer de att bestraffas för det avstånd som de har mellan råvara, förädling och marknad. Statsrådet inser säkert att detta kommer att driva på urbaniseringen i vårt land och utflyttningen av produktion ur vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag tycker att det fanns skäl att ställa frågan eftersom samarbetspartiet Vänsterpartiet redan har hittat ett utgiftsområde för den flygskatt som vi också har berört.

Apropå ordning och reda finns det skäl att påminna om att vi lägger åtskilliga miljarder på polisväsendet i vårt land, nu ytterligare förstärkt av regeringen med 25 miljoner kronor. Hur ordning och reda skulle kunna påverkas i rätt riktning för att förhindra illojal konkurrens genom att göra det dyrare för svensk produktion och svensk åkerinäring med ett kostnadsgolv på 4, 10 eller 12 miljarder kronor om året är för mig en gåta. Men detta kan säkert statsrådet utveckla.

Anf. 61 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Återigen tror jag att vi ska ha behovet av hållbara transporter som utgångspunkt. När vi talar om hållbarhet och vägslitageskatten är det tydligt att det handlar om hållbarhet i alla tre dimensioner: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Vägslitageskatten syftar till att i alla dessa tre perspektiv bidra till en mer hållbar transportnäring.

Det är inte riktigt så enkelt som att en ökad skatt per definition alltid kommer att innebära en styrning. Anders Åkesson drar i detta fall väldigt långtgående slutsatser om vad detta skulle innebära. Vi kan väl avvakta tills utredningen har lagt fram sitt förslag innan vi drar stora växlar på summor, försvunna arbetstillfällen eller något annat.

Detta kan även bidra till nya arbetstillfällen eftersom vi faktiskt även får en stimulans att välja mer effektiva motorer, göra effektivare transportupplägg och utnyttja de fördelar och möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Genom att öka kostnaden för lastbilstransporter kan man också få en drivkraft för förändring. Lastbilstransporter är, hävdar många i dag, för billiga i förhållande till de kostnader som uppstår runt dem. En förändring är precis vad regeringen avser att uppnå.

Låt oss avvakta utredningens förslag, den påföljande remissomgången och den därpå följande regeringsbehandlingen. Jag är övertygad om att vi kommer att hitta en utformning av denna skatt som kan falla många på läppen.

Anf. 62 Nina Lundström (L)

Herr talman! Min första fråga till infrastrukturministern handlar förstås om varför cykling inte är ett eget transportslag. Kommer ministern att medverka till att det blir så?

När vi läser budgetpropositionen och övrigt material är det slående hur man kan följa alla andra transportslag över tid. Man kan även se hur pengar fördelas. Det kan man dock inte för cykling, vilken vi liberaler anser självklart borde vara ett eget transportslag.

Min andra fråga handlar om järnvägsunderhållet. Det är allmänt vedertaget - alla vet om det - att alliansregeringen fördubblade underhållet. Liberalerna menar dessutom att vi måste fortsätta att se till att järnvägsunderhållet förbättras. Även driftsförutsättningarna behöver förbättras. Små åtgärder ska hållas små.

Vi vill också att man i infrastrukturplaneringen kontinuerligt, långsiktigt, transparent och tydligt årligen avsätter medel för att vidmakthålla och öka underhållet. Vi måste även se upp för osäkerhet, driftsstörningar och sådant som också oroar många i branschen. Vi noterar att det finns ett stort orosmoln just nu. Många diskuterar förutsättningarna med det nya signalsystemet ERTMS som skapar stor oro också över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Då är min fråga till infrastrukturministern: Med tanke på att det i utskottet och i riksdagen förs en diskussion om att man ska lyssna in kritiken från de aktörer som finns, är ministern villig att lyssna in deras synpunkter och vid behov pausa införandet av signalsystemet ERTMS?

Anf. 63 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Jag börjar med frågan om cykling. Det pågår just nu en beredning av den cykelstrategi som regeringen har utlovat. Möjligen kan en del av de frågorna få sitt svar där.

Jag noterar att av den diskussion som den här debatten gäller, nämligen budgeten för 2017, har Liberalerna motsatt sig att man ska fortsätta med stadsmiljöavtal. Där ökar regeringen faktiskt ramarna till stadsmiljöavtal med 250 miljoner kronor för 2017 och ytterligare 250 miljoner för året därefter, varav stora delar skulle kunna gå till cykelinfrastruktur, något som också har efterfrågats av kommunerna.

I stället väljer Liberalerna att lägga 75 miljoner på en särskild cykelsatsning. De kritiserar stadsmiljöavtalen för att de bara kommer några kommuner till del. Man menar att den egna satsningen på 75 miljoner skulle gå till alla kommuner, om jag har förstått saken rätt.

Då vill jag bara konstatera att 75 miljoner kronor på ett år innebär 258 000 kronor per kommun i Sverige. Jag tror inte att man får så mycket cykelinfrastruktur för dessa pengar. Just stadsmiljöavtalens konstruktion - att man delar på ansvaret och att stat, kommun och region lägger ihop sina ansträngningar för att få ut största möjliga nytta av skattebetalarnas medel - är en väldigt bra modell att jobba vidare med.

Vi har satsat väldigt mycket mer på järnvägsunderhållet. Man får väl säga att alliansregeringen gjorde en omvändning under galgen. De hävdade att vi tidigare hade överinvesterat i järnväg. Vi kommer att fortsätta att satsa också för att förbättra organiseringen av hur pengarna används och säkerställa att vi får en större andel till förebyggande underhåll, och därmed blir det mindre pengar till ineffektivt avhjälpande underhåll.

Anf. 64 Nina Lundström (L)

Herr talman! Jag noterar att statsrådet inte svarade på frågan om signalsystemet. Det finns en väldigt stor oro ute bland många aktörer. Den oron finns också inom det europeiska samarbetet, sett till den implementering som har skett så här långt. Det handlar om väldigt mycket pengar, någonstans kring 34 miljarder för de kommande åren.

I stället för att skapa en experimentverkstad när det gäller järnvägen behöver vi nu se till att det blir så lite störningar som möjligt.

Det finns också aktörer som vill transportera gods på järnväg och som känner oro för att transporterna inte kommer fram. Det finns starka önskemål om att pausa eller ta det lite långsammare med införande tills att man har löst alla tekniska problem. Det finns länder i vår närhet som gör precis samma analys. Dessutom pågår det en revidering av arbetsplanen från 2009 på grund av att den implementeringen inte har gått att fullfölja.

I och med att det pågår ett arbete inom EU för att se över arbetsplanen vore det intressant att veta vilken linje som Sverige driver. Om det är så som många aktörer ger uttryck för - både de som ska transportera gods och de som är operatörer - att det finns anledning till oro för att tekniken inte fungerar, då tycker jag att politikerna ska lyssna. Det är därför som Liberalerna föreslår att man ska vänta och se, lösa de tekniska problemen och pausa under tiden. Ifall det frigörs medel till ytterligare insatser för att underhålla järnvägen bör man framför allt se till att tillförlitligheten på järnvägen inte störs. Det hindrar transporter att övergå från väg till järnväg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Detta är en otroligt viktig och stor fråga, om man ska lyssna på de aktörer som finns. Då vill jag återigen ställa frågan till statsrådet: Kommer statsrådet att medverka till att lyssna in kritiken?

Anf. 65 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Som jag nämnde i mitt anförande nyss är samverkan mellan olika aktörer oerhört prioriterat för regeringen. Det gäller självklart även i den här frågan. Samtidigt måste man inse att vi har ett åtagande i förhållande till EU om att ERTMS ska vara infört i alla medlemsländer senast 2030. Ibland hänvisas det till att Danmark har skjutit på sitt införande. Det är förvisso sant, men Danmark kommer att ha infört detta 2023. Det innebär att Sverige är långt ifrån längst fram eller duktigast i klassen, men vi följer den plan som vi har - en ganska försiktig plan, får man nog säga.

Jag tror att Nina Lundström och alla som åker tåg med någon frekvens är väl medvetna om termen signalfel. Det är nämligen någonting som uppstår lite för ofta i det svenska järnvägssystemet. ERTMS är ett sätt att helt enkelt uppgradera signalsystemet, att gå från analogt till digitalt, precis som vi har gjort på så många områden i samhället. Vi ska se till att vi gör det på ett sätt som är så tryggt som möjligt, och vi ska säkerställa att tekniken fungerar.

Botniabanan drogs med ganska svåra infasningsproblem när man införde ERTMS. Tendensen nu är att man har en högre punktlighet och mindre störningar än motsvarande banor där det inte har införts ERTMS. Men vi ska självklart se till att vi utnyttjar teknikens fördelar och att vi också lyssnar in den kritik som finns och samverkar med de aktörer som finns på det här området.

Anf. 66 Robert Halef (KD)

Herr talman! Åkerinäringen i Sverige är i dag utsatt för en hård osund konkurrens. Fusket är utbrett och måste tas på stort allvar. Oseriösa aktörer som struntar i cabotagereglerna slår ut seriösa aktörer på marknaden.

Sedan den 1 juli i år är det möjligt att klampa fordon om man inte har betalat sanktionsavgifter för överträdelse av cabotagereglerna.

Men fordon får endast klampas i 24 timmar. Kristdemokraterna vill skärpa reglerna och föreslår att fordon ska kunna klampas längre än 24 timmar för att man ska komma åt fusket inom branschen.

Min fråga till ministern är: Kommer ministern att medverka till att fordon får klampas längre än 24 timmar?

Anf. 67 Statsrådet Anna Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Det här är verkligen ett område som är oerhört viktigt. Det berör många fler delar än bara det som man kan tycka är smalt berört, nämligen konkurrensförutsättningar för svenska åkerier. Det berör tilltron till EU-systemet, eftersom en hel del är kopplat till den fria rörligheten för arbetskraft.

Tyvärr är det inte så enkelt som Robert Halef vill göra det till, att det enbart handlar om cabotageöverträdelser. Det finns också svenskägda åkerier som med falska egenföretag och andra kreativa upplägg utnyttjar de möjligheter som finns, ibland inom och på gränsen till vad lagens ramar medger.

Detta är en fråga som vi har ägnat mycket intresse och kommer att fortsätta att arbeta stenhårt för att förändra.

Vi tycker att det är rimligt med en fri rörlighet inom EU, men den ska ske på villkor som inte medför social dumpning och illojal lönekonkurrens. Svenska löntagare ska inte behöva betala med försämrade villkor. Det är en oerhört viktig fråga för regeringen.

Det finns flera delar i det här. En av de delarna handlar naturligtvis om att se till att regelverket efterlevs. Jag nämnde tidigare att vi nu skjuter till 25 miljoner per år för att polisen ska få ökade resurser. Men vi har också gett Transportstyrelsen ett ganska stort uppdrag. Det handlar bland annat om att se över den nya lagstiftningen när det gäller både sanktionsavgifter och klampningsmöjligheter, om den nya lagstiftningen har haft önskad effekt eller om det finns anledning att gå vidare.

Det finns flera andra delar i det som jag gärna återkommer till i min nästa replik. Men Tranportstyrelsen har fått ett uppdrag, och vi ska avvakta det resultatet innan vi tar ställning till om just den åtgärden är den mest effektiva.

Anf. 68 Robert Halef (KD)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag hoppas att vi i kommande diskussioner kan komma fram till att man ska kunna skärpa till detta så att dessa fordon kan klampas längre än 24 timmar.

Kristdemokraterna vill även tillåta tyngre och längre godståg och även tyngre och längre lastbilar. Det minskar utsläppen samtidigt som effektiviteten för godstransporter ökar. Längre och tyngre fordon kan frakta mer gods åt gången.

Vi vill tillåta 30 meter långa och 75 ton tunga lastbilar. Dessutom föreslår vi längre godståg i samma längd som exempelvis Danmark och Tyskland har, 830 meter.

Min fråga till ministern är: Kommer ministern att verka för att möjliggöra att vi kan ha samma tåglängd som Tyskland och Danmark har för godståg?

Anf. 69 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! I samband med att regeringen tog initiativ till lagrådsremissen om att tillåta 74-tonstrafik och införa en ny bärighetsklass 4 på vägarna i Sverige tog vi också initiativ till att Trafikverket skulle se över förutsättningarna för både längre och tyngre godståg. Där har det skett en del förändringar. Det som krävs för att kunna tillåta längre och tyngre godståg är framför allt att man bärighetssäkrar de delar av järnvägssystemet som är aktuella och att man tillser att det finns tillräckligt långa förbigångsspår, mötesspår och godsbangårdar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Den typen av insatser kommer att bli föremål för en åtgärdsplanering inför nästa nationella plan. Det är åtgärder som i så fall kommer att rymmas inom de prioriteringar som görs där. Men principiellt ställer sig regeringen väldigt tydligt bakom både längre och tyngre godståg. Det skulle helt enkelt effektivisera transportmöjligheterna och bidra till en ökad attraktivitet för att föra över gods till det klimatsmarta och energieffektiva tåget som transportmedel. Där kommer vi att fortsätta de ansträngningarna.

Jag vill kort återvända till frågan om konkurrensvillkoren i den tunga transportnäringen. Här finns flera delar. Det handlar också om upphandlingsfrågor och att säkerställa att Skatteverket och andra myndigheter samverkar. Det är inte så att det bara handlar om utländska åkerier som bryter mot cabotageregler. Problemet är betydligt större och värre än så. Här kommer vi att behöva vidta åtgärder på EU-nivå, på nationell nivå och i väldigt stor utsträckning i samverkan mellan myndigheter och branschen för att nå resultat.

Anf. 70 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Vi är nu inne på den tredje timmen av dagens väldigt viktiga debatt om transport och utgiftsområdet som rör just trafik och transport. Det finns väldigt många viktiga frågor inom politikområdet som såklart måste beröras. Nu i den tredje timmen tror jag att det börjar bli dags att också tala om lite it och digitalisering. Även det ligger trots allt inom detta politikområde. Vissa kanske tycker att det känns onaturligt; andra tycker att det känns helt självklart.

Digitaliseringen är en oerhört stark kraft som nu drar igenom vårt samhälle och påverkar oss i nära nog varenda stund i vår tillvaro och nära nog varenda aspekt i våra liv. Den är såklart någonting som också spelar en väldigt stor roll. I Sverige ligger vi i stora delar i framkant vad gäller just utbyggnad av it-infrastruktur.

Det finns fortfarande mycket kvar att göra. Men vi börjar nu uppnå en punkt där det inte bara handlar om att tala om hur vi på bästa sätt ska fortsätta att bygga ut infrastrukturen för informationsteknologi utan också hur vi kanske ska använda den. En väl utbyggd infrastruktur är såklart fundamentet som vi kan bygga på. Men sedan måste det fyllas med ett innehåll.

Man skulle kunna föreställa sig att det i en budgetproposition någonstans nära dig fanns en plan för hur det skulle utnyttjas och utvecklas på absolut bästa sätt. Det finns vissa fröer till resonemang om man läser budgetpositionen. Men det finns, herr talman, ingen plan. Det är faktiskt ganska planlöst. Vissa ögonblick undrar man vem det är som kör. Eller om man ska tala it-språk: Vem är det som fyller routerfunktionen i Regeringskansliet?

Det skulle rimligtvis vara någon form av it-minister. Men han är inte här. Han är någon annanstans. När han tog rollen som it-minister för lite mer än ett halvår sedan meddelades det genom lite olika kanaler att han sin första tid som minister kommer att behöva fokusera på bostadspolitik och annat. It-frågorna fick komma i ett senare skede.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Om arbetsbelastningen är så överväldigande för statsrådet som har ansvar för it-frågor kan man fråga sig om inte en omfördelning av ansvaret för att kunna lyfta upp dessa viktiga frågor på agendan vore på sin plats. Det skulle vara någonting som innebar att dessa frågor fick ta den plats de förtjänar och ge it-politiken lite go och step up, herr talman.

Det kanske vore dags med tanke på att om man tittar utanför fönstret är detta en av de absolut mest relevanta frågor som diskuteras och upplevs i dag överlag. Men både it-ministern och planen lyser med sin frånvaro. Man skulle nästan kunna skönja ett ointresse för just dessa frågor. Det tycker jag är väldigt oroväckande. Det finns trots allt väldigt mycket att göra framför allt inom svensk statsförvaltning.

Den offentliga sektorn utgör trots allt en väldigt stor del av det liv vi lever. Våra kontakter med myndigheter skulle kunna utvecklas väldigt mycket mer till att bli väldigt mycket mer kostnadseffektiva och smidiga. Offentliga handlingar skulle kunna vara väldigt mycket mer lättillgängliga om det var så att vi ville att de skulle vara det. På det viset skulle vi också minska kostnader för svenska myndigheter i administration och i arbete med arkivering och utlämning av handlingar.

Man skulle för all del kunna skapa väldigt många stora nyttor, inte bara inom statsförvaltningen utan också för svensk tillväxt och svenskt näringsliv genom att möjliggöra för att på ett lättare sätt komma åt all den information som har ackumulerats inom svensk offentlig sektor under decennier och sekler. Det är en väldigt stor mängd information som rätt använd skulle kunna skapa väldigt stora nyttor. Men inte ens en plan finns, herr talman.

Statsministern brukar raljera i debatten när vi säger att vi har en plan för ett starkare Sverige och säga: Jönssonligan hade också en plan. Det är en väldigt vågad liknelse av statsministern. I den liknelsen är han rimligtvis Wall-Enberg, och vi i Moderaterna som har en plan för Sverige är de som oftast vinner i slutändan. Vi ska komma ihåg att alternativet är att köra planlöst utan karta och kompass. Då vet man inte heller var det är någonstans man hamnar.

Herr talman! Vi behöver en plan för ett starkare it-Sverige. Vi har i vår följdmotion till denna proposition, i motioner till andra propositioner och även under allmänna motionstiden poängterat behovet av en utbyggd it-infrastruktur och att använda den it-infrastrukturen på ett ansvarsfullt och verkningsfullt sätt. Men frågan återstår. Var är regeringens plan? Vad vill man? Jag har inte hört någonting.

I detta anförande instämde Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M).

Anf. 71 Teres Lindberg (S)

Herr talman! Vi talar i dag om infrastruktur och budgeten som rör infrastrukturen. Det är klart att den digitala infrastrukturen är precis lika viktig som all annan infrastruktur för att ha ett fungerande samhälle. Men det kanske handlar ännu mer om demokrati, delaktighet, jämlikhet och jämställdhet. Det är därför glädjande att se att regeringen och Sverige har och har haft höga ambitioner, och det ska vi vara stolta över.

Målsättningen med it-politiken är att vi ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Om vi bara tänker efter lite ser vi att vi befinner oss i en revolutionerande tid. Man skulle till och med kunna tala om en teknisk revolution även om vi inte tänker på det varje dag. Med mycket stor sannolikhet kommer vi om 50 år att blicka tillbaka och konstatera: Rackarns, vad det gick undan där i början på 2000-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

De förändringar vi ser på teknikområdet påverkar oss politiskt, inom alla samhällsfält och inte minst oss som individer. Tekniken påverkar arbete, privatliv, näringsliv, miljöarbete och sjukvård. Ja, den påverkar allt. Om vi hanterar frågorna på rätt sätt kommer vi att kunna göra allt smartare och bättre med hjälp av digitaliseringens möjligheter.

Utvecklingen går i en rasande takt. Det är klart att det inte är riskfritt. Sverige har legat i framkant och ligger fortfarande i framkant, men många andra springer i kapp. Därför jobbar regeringen med en digitaliseringsstrategi som kommer att presenteras efter årsskiftet, någon gång under våren. Det är både bra och viktigt. Vi behöver strategierna och satsningarna. Det behövs en medveten politik som pekar ut riktningen för framtiden.

Därför finns i regeringens budget 850 miljoner inom ramen för landsbygdsprogrammet för att hela landet ska leva. Om inte alla hänger med kommer vi att missa tåget. Vi måste se till att alla i vårt land har tillgång till en bra uppkoppling och till ett bra bredband. Det handlar om rättvisa och demokrati.

Häromveckan presenterade regeringen dessutom ytterligare 150 miljoner inom ramen för landsbygdsprogrammet. Totalt pratar vi om 1 miljard i satsning på bredband till hela landet för att få hela landet att leva.

Detta innebär att den satsning som vi nu jobbar för i fråga om bredbandsutbyggnad är uppe i 4,25 miljarder. Det är rätt mycket pengar.

Erik Ottoson verkade i sitt tidigare anförande orolig. Jag kan lugna honom. Om han hade varit här i förra veckan och lyssnat på frågestunden hade han dessutom hört ansvarig minister berätta om den nya bredbandsstrategin. Där framgick att ambitionen är att den ska presenteras före årsskiftet. Det var precis vad han sa här i riksdagens kammare.

Hys ingen oro, Erik Ottoson. Det kommer en ny bredbandsstrategi. Med lite tur har vi den före årsskiftet. Annars kommer den precis efter nyåret. Den kommer att innehålla kraftigt höjda ambitioner.

Det mål som finns nu, som var en hög ambition när målet fastslogs, att 90 procent av invånarna ska ha tillgång till 100 megabits uppkopplingshastighet, är bra, men det duger inte. Vi behöver "jacka upp" it-politiken, och den nya bredbandsstrategin kommer att vara en god bit på väg.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lars Mejern Larsson, Rikard Larsson, Jasenko Omanovic, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).

Anf. 72 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Jag tackar Teres Lindberg för hennes försök att lugna mig.

Jag förstår att det är en it-strategi på väg fram. Man vill inte kalla den för en plan. Jag förstår det. Kalla den strategi i stället. Det låter mindre Jönssonliganaktigt.

Jag har med ljus och lykta i debatter, under seminarier och under trafikutskottets utfrågningar av statssekreteraren till statsrådet Peter Eriksson sökt efter en tillstymmelse till ambition som ska utmynna i en strategi. Jag har letat efter det politiska fundamentet som en sådan strategi ska bygga på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

När vi debatterade it sist i kammaren hade Teres Lindberg många egna ambitioner som hon beklagade att hon inte hade fått gehör för i den egna regeringen. Teres Lindberg har säkert insyn i vad som komma skall, men kommer hon att få gehör för sina tankar och idéer? Kommer vi att se den höjda ambitionen som hon då pratade om? Eller kommer det här att vara den tjänstemannaprodukt som den riskerar att bli när man har en politisk herre utan egna idéer och ambitioner?

Bara för att det ska finnas en strategi till årsskiftet innebär det inte att den faktiskt bygger på någon form av framåtblickande vision som är politiskt grundad.

Kommer Teres Lindberg att få gehör för sina idéer? Finns det något som Teres Lindberg kan berätta för oss redan nu? Kommer det att ingå en politisk strategi, eller kommer det att bli ytterligare en hyllvärmare?

Anf. 73 Teres Lindberg (S)

Herr talman! Tack, Erik Ottoson, för frågan - trots den raljerande tonen. Vi får inte glömma att det är den förra regeringens bredbandsstrategi som regeringen jobbar efter nu. Är den bara tomma ord med inget innehåll, men kan den ändå placera Sverige på kartan med höga ambitioner? Jag konstaterar att Erik Ottoson hade precis samma raljerande ton under en debatt i våras om it-politiken.

Jag är glad eftersom jag kommer att få gehör för de krav jag har ställt om att "steppa upp" bredbandspolitiken och it-politiken, det vill säga att ha högre ambitioner. Det gäller inte bara där. Det syns i forskningspropositionen och i näringsministerns arbete. På område efter område ser vi hur politiken och regeringen höjer ambitionerna just nu.

Om inte Erik Ottoson ser detta får jag uppmana honom, herr talman, att öppna tidningarna och läsa dem på morgnarna. Det går att göra även i "paddan". Du behöver inte ens ha tidningarna i pappersform. Så modern är världen just nu.

Sedan var det frågan om strategierna. Det är inte bara fråga om en utan om två. Å ena sidan är det en bredbandsstrategi som handlar om infrastrukturen, om hur vi ska se till att hela landet ska få tillgång till bra uppkopplingshastighet som gör att alla har samma demokratiska möjligheter och rättigheter att delta i ett aktivt samhällsliv. Å andra sidan är det lika mycket den digitaliseringsstrategi som ska läggas fram, som är mycket bredare. Den kommer att handla om såväl arbetsmarknaden som sjukvården - det mesta, allt det som digitaliseringen berör i vårt samhälle i dag.

Anf. 74 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Det är mycket riktigt att den befintliga bredbandsstrategin och den befintliga it-politiken i stort - två år in på den nya mandatperioden - fortfarande är den som alliansregeringen lade fast. Problemet är att det har gått mer än halva mandatperioden, och den sittande regeringen har inte kommit längre än till att bereda nya strategier.

Det är riktigt att den strategi som lades fast av den tidigare alliansregeringen då var djärv och nytänkande. Problemet med nytänkande strategier är att vartefter tiden går så går tiden. Då blir man mindre nytänkande när djärva politiska beslut helt plötsligt blir mainstream.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Därför behövs ständigt en utveckling av it-politiken, som nu i två år totalt har avstannat. Tidigare statsrådet Mehmet Kaplan, som hade ansvar för dessa frågor, beskrev i kammaren hur bra han tyckte att den tidigare allianspolitiken var. Vi får väl tacka för det. Han såg inte några omedelbara saker som behövde utvecklas eller förbättras. Hans intryck var att saker och ting var bra, och därför vidtogs inte några större åtgärder inom hans ansvarsområde under den tid han var statsråd.

Jag kan också läsa tidningen. Jag brukar göra det i min Ipad. Det funkar bra, precis som Teres Lindberg beskriver. Jag ser snarare en regering som släpas efter omvärlden, där teknikutvecklingen går fort och man får successivt anpassa sig efter hur det de facto ser ut i stället för att vara den drivande kraft som regeringen skulle kunna vara inom dessa frågor.

Jag hoppas med hjärta och lust att de strategier som Teres Lindberg beskriver kommer att skapa den drivkraften. Var är den nu?

Anf. 75 Teres Lindberg (S)

Herr talman! Jag vet inte om det är fräckt att uppmana Erik Ottoson att tvätta öronen. Jag sa att den nya bredbandsstrategin lär komma om några dagar - möjligen efter årsskiftet. Inom loppet av en månad kommer vi att ha den. Det är bra och viktigt att det faktiskt finns en medveten strategi för att höja ambitionerna. Det är vad det handlar om.

Det är klart att den tidigare strategin var ambitiös. Vi satte upp ett mål om att 90 procent skulle ha tillgång till 100 megabits uppkopplingshastighet. Det är klart att den tidigare strategin var ambitiös, men den dög inte. Den tidigare borgerliga politiken duger inte, och regeringen vill öka ambitionerna. Jag blir fundersam över Erik Ottosons påståenden här, för det är ju precis tvärtom.

På område efter område höjs ambitionerna när det gäller digitaliseringens möjligheter. För att kunna möta framtidens utmaningar och konkurrensen från resten av världen och dessutom vässa innovationspolitiken är det digitaliseringen som är vår möjlighet framåt. Om du, Erik Ottoson, inte ser att minister efter minister på område efter område jobbar intensivt med det här varje minut undrar jag faktiskt vilka medier som du tar del av.

Jag är i dag både glad och stolt över att vi alldeles strax kommer att ha en ny bredbandsstrategi som också kommer att höja ambitionerna för Sverige i framtiden.

Anf. 76 Jimmy Ståhl (SD)

Herr talman! Som göteborgare med havet i hjärtat tänkte jag tala lite grann om sjöfart. Vi har inte talat så mycket om sjöfart här i debatten, så jag tänkte att jag skulle göra ett inlägg om det.

När man ser fartygen komma med all världens gods är det klart att man undrar vad det är som kommer. Det är allt från kläder till teknik och smycken.

Med tanke på hur Sverige ligger i Europa kan man likna vårt land vid en ö. Då är det inte konstigt att mycket gods fraktas hit med just fartyg.

Om man tittar på hur svenskarna bor i Sverige ser man att hela 49 procent av befolkningen bor inom en mil från kusten. Inom två mil från kusten bor 58 procent, inom tre mil bor 63 procent och inom fem mil från kusten bor hela 71 procent av befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Varför bor man nära kusten? Det är inte konstigt. Det har alltid varit enkelt att frakta gods till sjöss. Vägarna förr var undermåliga om det över huvud taget fanns vägar. Vi har utvecklat åtminstone 50 hamnar som har möjlighet att ta emot en massa gods, men det är en mycket liten del av den inhemska frakten som i dag går sjövägen. Vi har stora möjligheter att frakta mer på fartyg än vad vi gör i dag.

Nu har vi fått möjlighet att göra lite lättnader genom tonnageskatten. Regeringen har också infört en maritim strategi. Vi sverigedemokrater är inte sämre; vi satsar också på sjöfarten. Vi satsar även på miljön i Östersjön genom en lättnad för fartyg som väljer att släppa ut avloppsvatten i hamnar i stället för i Östersjön.

Sverigedemokraterna vill, som tidigare har sagts, också lätta på farledsavgifterna för att underlätta för isbrytningen. Det är stora kostnader för fartygen, och det är Sverige och Finland som har de här avgifterna.

Någonting som är mycket viktigt för att våra inre vattenvägar ska börja fungera är att vi bygger slussarna i Trollhättan och gör dem mer effektiva. Det innebär stora kostnader, och när man väl bygger de nya slussarna är det bra om man gör dem mycket större så att de även passar containerfartyg. Har vi nya fina slussar gäller det också att se till att jordskredssäkra älven som går upp till Trollhättan och Vänerhamn från Göteborg.

En sådan insats innebär enorma kostnader men är också av största vikt med tanke på att det längs älven ligger gammal industrimark som riskerar att glida ned i älven då stora delar av de här ytorna är byggda på kvicklera. Skulle ett jordskred inträffa försvinner möjligheten för närmare 700 000 människor i Göteborgsområdet med omnejd att få dricksvatten.

Jag stannar där, herr talman, för jag ser att talartiden håller på att rinna ut.

Anf. 77 Tony Wiklander (SD)

Herr talman! Vi har två stora betänkanden att debattera i dag, och de har verkligen blandats samman ordentligt. I den tretimmarsdebatt som vi nyss har avnjutit har man berört båda betänkandena samtidigt och i en enda röra. Jag ska inte vara sämre.

När man är långt ned på talarlistan hinner man lyssna en del. Låt mig säga några ord om ERTMS. Det finns nämligen en benägenhet, i synnerhet från ansvarigt håll - regeringshåll inte minst - att beröra de största bekymren och problemen i betänkandena minst. Det är klart att det finns en oro angående ERTMS. Vi sverigedemokrater försökte läsa in oss duktigt på det här, och vi har också fackfolk som är väl insatta i det. Ju mer jag själv har studerat det här signalsystemet, desto mer betänksam blir jag till att över huvud taget införa det i vårt land.

Jag hörde statsrådet säga att signalfel är väldigt vanliga. Det är klart. Det är inte som en annan talare sa att järnvägen har blivit avsevärt försummad de senaste åtta åren - jag tror att det var Pia Nilsson - utan den har blivit försummad i trettiotalet år. Det har inte gjorts någonting.

Det enda den socialdemokratiska regering som var före den borgerliga gjorde var att sälja ut järnvägen. Man avreglerade den och gjorde inte ett smack för att förbättra den. Det är tyvärr sanningen. Det finns ingen anledning för någon av sidorna att slå sig för bröstet.

En sammanfattande mening om ERTMS är att det är en olönsam och onödig investering. Mycket bättre kan det inte uttryckas.

Jag vill säga några ord om flygfrågorna. De är verkligen i strykklass. Nu kommer utskottet att ge ett tillkännagivande till regeringen vad gäller regionala flygplatser. Det är faktiskt regeringens ansvar att göra klart för EU att den här sortens överstatlighet inte är acceptabel. Jag är inte så naiv att jag tror att EU kommer att lyssna, för en överstatlig, federal organisation är precis vad man vill vara.

Kommunikationer

Regeringen får lov att ta itu med att planera för nödvändiga åtgärder. Det går att vidta åtgärder för att eliminera detta hot innan de här regionala flygplatserna läggs ned.

När det gäller flygskatt har Sverigedemokraterna talat klarspråk i frågan sedan 2014 när vi hörde talas om den. Vi säger alltså nej tack till en helt enkelt dum skatt som inte tjänar någonting annat till än att närmast sabotera för en hel transportsektor.

Nu är det risk att jag närmar mig förnekarhållet. Jag hörde vår ordförande i utskottet säga att ingen här ännu har sagt sig vara förnekare av klimatet. Det behöver vi inte heller, utan det sköter Miljöpartiet. En klimatförnekare är enligt deras definition den som går emot Miljöpartiets olika flygfientliga och teknikfientliga förslag, i synnerhet avseende flyget. Vi har Brommadebatten i gott minne.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 december.)

Infrastruktur för framtiden