Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2019/20:TU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
12 december 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Drygt 61 miljarder till kommunikationer (TU1)

Cirka 61,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar, cirka 25,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 24,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen sa också ja till förslaget till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-11-26
Justering: 2019-12-03
Trycklov: 2019-12-06
Betänkande 2019/20:TU1

Alla beredningar i utskottet

2019-10-24, 2019-11-26

Drygt 61 miljarder till kommunikationer (TU1)

Cirka 61,3 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar, cirka 25,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 24, 6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till förslaget till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området. 

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-12-11
Debatt i kammaren: 2019-12-12
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:TU1, Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Debatt om förslag 2019/20:TU1

Webb-tv: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Jens Holm (V)

Kommunikationer

Herr talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 22 Kommunikationer i förslaget till statsbudget. Vänsterpartiet har lagt fram sitt eget budgetförslag, En plan för jämlikhet och grön omställning, där vi satsar långt mer än regeringen på att bygga ett mer jämlikt och hållbart Sverige. Därför avstår vi från ställningstagande i det kommande beslutet i detta utgiftsområde. Jag hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande, som finns med i betänkandet.

Herr talman! Det här är ett viktigt utgiftsområde med utgifter på drygt 60 miljarder kronor. Det handlar om viktiga satsningar för att minska utsläppen från transportsektorn, för att kommunikationerna i vårt land ska fungera och för att vi ska nå målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Inte minst handlar det om att nå vårt mål om att minska utsläppen från transportsektorn med minst 70 procent till 2030. I dagsläget ligger vi tyvärr långt från det målet. Vi behöver minska våra utsläpp med ungefär 8 procent årligen för nå detta mål. I dag minskar dock inte utsläppen från transportsektorn, utan de ökar.

Det här är ett viktigt mål eftersom transporterna står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Det är också viktigt eftersom världens klimatexperter återigen har konstaterat att det är mycket bråttom om vi ska hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader Celsius. Även i EU:s nya gröna giv och på klimattoppmötet COP 25 i Madrid ges tydliga signaler om att transportsektorn måste ställa om.

Vi har bara denna planet, och den sätter ramar för vårt handlande. Når vi inte våra klimatmål äventyrar vi goda liv för våra barn och barnbarn. Det är alltså en mycket viktig fråga.

Det är dock fullt möjligt att nå våra klimatmål på transportområdet. Inom detta utgiftsområde handlar det om att göra kollektivtrafiken billigare och bättre och att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart.

Vi behöver också öka persontransporterna på järnväg, och då behöver vi investera mer i både ny järnväg och underhåll av befintlig järnväg. Vi behöver bygga höghastighetsbanor och knyta ihop våra svenska järnvägslinjer med de europeiska.

Vi behöver ge SJ nya ägardirektiv där de uppdras att köra nattåg ned till kontinenten och att ombesörja utlandsbiljetter. Dessutom måste ett ensidigt vinstfokus ersättas med att köra mer tåg till rimliga biljettpriser.

Marknadsexperimentet i järnvägsunderhållet måste få ett slut. Målet ska vara att få en järnväg i toppklass avseende punktlighet, service och turtäthet. Det kommer förstås att kosta, men det går att finansiera, bland annat genom höjd flygskatt och avgift på långa lastbilstransporter.

Vi behöver också se cykling som ett transportslag. Cykelinfrastrukturen ska byggas ut i sammanhängande nät, och vi behöver fler cykelparkeringar och lånecykelsystem. Vi måste också se till att cykel kan tas med på tåg.

Vår personbilsflotta behöver elektrifieras. Därför vill Vänsterpartiet ha ett försäljningsförbud mot nya personbilar som drivs på fossila drivmedel.

Överlag måste bilnormen brytas. Vänsterpartiet vill inte bygga nya motorvägar, som ökar bilismen och utsläppen. Våra städer behöver planeras för gång, cykel- och kollektivtrafik, inte utifrån bilens behov.

Biobränsle kommer att behövas för de tunga transporterna, men även här kommer elektrifiering att vara nödvändig.

Mer investeringar måste göras för att skapa en hållbar sjöfart med hållbarare drivmedel. Sjöfartsverkets funktion som ett affärsverk med ständigt höjda avgifter är inte hållbar och försvårar den nödvändiga omställningen. Sjöfartsverket bör finansieras som andra myndigheter, främst genom anslag från statsbudgeten.

Herr talman! Detta var några exempel på frågor som sorterar inom det utgiftsområde vi nu debatterar och där vi i Vänsterpartiet har lagt fram konkreta förslag till förbättringar.

Det budgetförslag som har lagts fram av S-MP-regeringen, med stöd av Centerpartiet och Liberalerna, lever inte upp till de målsättningar som Vänsterpartiet vill se på detta område. Sverige behöver helt enkelt investera mer i transportsektorns omställning. Det är därför Vänsterpartiet anslår 5,8 miljarder kronor mer än regeringen på det här utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Ja, 5,8 miljarder kronor är mer än vad något annat parti satsar på detta område. Det handlar om mer pengar till kollektivtrafik, både till investeringar och till drift så att det ska bli billigare, enklare och bättre att resa kollektivt.

I sitt alternativa budgetförslag anslår Vänsterpartiet också mer pengar till järnvägsunderhåll och utbyggnad av nya järnvägsbanor.

Vänsterpartiet anslår också mer pengar till investeringar i cykelinfrastruktur och till miljökompensation för godstransporter på järnväg så att godstransporter kan flyttas över från väg till järnväg.

Vi föreslår också ett helt nytt konverteringsstöd så att personer som konverterar sin fossildrivna bil till etanol eller biogas ska kunna få ett stöd från staten för att de gör sin bil mer hållbar.

Dessutom föreslår vi en helt unik satsning på kompetensförsörjning för järnvägsbranschen. Vi behöver fler bantekniker, eltekniker, signaltekniker och fler spårsvetsare. Därför är denna satsning viktig.

Herr talman! Vi lägger alltså mer pengar än något annat parti på omställningen av transportsektorn. Vi lägger mer än Moderaterna och Kristdemokraterna, som bara satsar 300 miljoner kronor mer än regeringen. Vi lägger mer än Sverigedemokraterna, som lägger 2,6 miljarder kronor mer än regeringen. Vi lägger förstås även mer än Centerpartiet och Liberalerna, som står bakom regeringens otillräckliga budget. Detta är förstås bara siffror, men de säger något om partiernas prioriteringar.

Vänsterpartiet är tydligt: De som smutsar ned ska få betala mer, och de som tjänar mycket ska bidra mer till klimatomställningen. Därför höjer vi skatter och avgifter på utsläpp och kapital och för höginkomsttagare. På så vis kan vi finansiera den rättvisa klimatomställningen. Vi kallar det En plan för jämlikhet och grön omställning.


Anf. 2 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Budgetdebatterna står som spön i backen så här års i kammaren. Regeringspartierna, och nytt för i år även Liberalerna och Centerpartiet, försvarar regeringens politik, och oppositionen förklarar varför deras respektive budget hade varit bättre för Sverige. Jag tänker inte göra er besvikna. Jag ska förklara vad Moderaterna prioriterar, och jag kommer att klaga lite på regeringen.

Jag tänkte ta min utgångspunkt i det transportpolitiska målet, som alla här tycker är bra. Det handlar om att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det är bra. Vad gäller digitalisering ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och Sverige ska ha bredband i världsklass. Det är också bra.

Jag har heller ingen annan uppfattning än regeringen att vi måste öka takten för att se till att Sverige ska vara rustat för en fossilfri framtid, som det står i budgeten. Men det räcker inte med ord för att nå dit. Vi måste också se handling. Återkommande ord i budgetpropositionen är: påbörjat arbete, en långsiktig plan ska tas fram, regeringen bereder, regeringen kommer att följa upp och regeringen kommer att bjuda in till samtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Transportsektorn står inför stora utmaningar. Vi måste bryta beroendet av fossila bränslen, och vi måste främja teknikutvecklingen och använda mer järnväg och sjöfart för att nå våra klimatmål. Det vet vi alla. Då kan jag inte låta bli att förundras över, eller bli besviken på, alla dessa "bereder" och "följer upp". Vad har hänt med den klimatpolitiska handlingsplanen, som ju enligt uppgift skulle ha varit klar i september, som måste komma före årsskiftet och som vi ännu inte har sett. Det är såklart några dagar kvar till nyåret.

Det är numera känt vad Moderaterna tycker om höghastighetståg och skälen till att vi säger nej. Men det förvånar mig ändå att det inte har kommit någon inbjudan att tala om höghastighetståg, i alla fall till de partier som säger ja.

Regeringen verkar också nöjd med sin digitaliseringspolitik. Man skriver att Sverige har ett gott utgångsläge, men hur länge kommer vi att ha det? Vi har halkat efter, och vi ser ett stort och ökat digitalt utanförskap hos människor. Lägg därtill att våra offentliga myndigheter i Sverige inte på långa vägar nyttjar potentialen som finns i digitaliseringen. Här måste regeringen visa större handlingskraft och visa att man är engagerad och prioriterar frågan.

Herr talman! En fungerande infrastruktur lägger grunden för jobb och tillväxt, och det är en förutsättning för att Sverige och svenska företag ska stå sig väl i en allt hårdare global värld. Våra transporter ska vara klimatsmarta, hållbara och konkurrenskraftiga, och man ska kunna lita på att de fungerar. Det handlar om att återupprätta samhällskontraktet. Transporterna måste fungera.

Det här är tyvärr min sista budgetdebatt - och första också, för den delen - i trafikutskottet, men jag har ofta under året hört att vi inte ska ställa transportslag mot varandra. Det säger vi alla lite till mans, är min uppfattning, men jag tycker faktiskt att det är vad många just nu gör. I ärlighetens namn tycker jag att diskussionen om höghastighetståg har upptagit alldeles för mycket tid av den politiska debatten. Jag är orolig för att det hindrar utvecklingen och planeringen för andra viktiga infrastrukturprojekt. Därför menar jag att många ställer järnvägen mot övriga transportslag.

Vi borde tala om hur vi kan elektrifiera inrikesflyget. Vi borde tala om hur vi ska elektrifiera våra vägar. Vi borde tala om hur vi kan lägga en grund för en fungerande fossilfri infrastruktur. Vi borde tala om forskning, företagande och innovationer - kort och gott om framtiden. I stället har den här regeringen lagt en stor, våt filt över att prata om höghastighetståg. Riksrevisionen sa nyligen att vi borde trycka på stoppknappen för detta projekt, vilket regeringen tyvärr inte lyssnar på. Det är allvarligt och beklagligt.

Sverige är ett avlångt land. Vi vill att det ska vara enkelt och smidigt för människor att arbetspendla, vi vill att företag ska kunna frakta sitt gods från norr till söder och vi vill att våra vägar och järnvägar ska fungera.

Transportsektorn står, som vi vet, för en tredjedel av koldioxidutsläppen. Jag har sagt det tidigare, men om vi ska nå klimatmålen måste vi skynda på utvecklingen mot fler koldioxidfria transporter. I detta kommer eldrivna transporter att spela en viktig roll, även om de inte är allt.

Jag blir därför lite beklämd när jag läser i budgetpropositionen vad regeringen skriver om elvägar. Det är sex rader, som avslutas med: "En långsiktig plan . ska tas fram."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För oss moderater räcker inte detta. Moderaterna prioriterar elektrifieringen av våra transporter. Vi vill öka antalet provsträckor, och vi vill se till att elektrifieringen av vårt nätverk går fortare.

Jag inser att det finns hinder på vägen. Det finns behov av gemensamma standarder. Men det får inte hindra politiken från att våga kliva fram och visa vad vi vill.

Det finns beräkningar på att det skulle kosta 28 miljarder att elektrifiera de stora vägarna i triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö. Jag kan inte låta bli att jämföra detta med vad höghastighetstågen påstås komma att kosta - vi vet att de kommer att kosta flera hundra miljarder - jämfört med 28 miljarder. Jag tycker att det är dags att vi vågar prioritera om vi ska nå klimatmålen. Med en moderat budget hade vi kunnat intensifiera arbetet med elektrifiering av vårt vägnät, och det hade varit viktigt.

Herr talman! En statsbudget innehåller mycket. Det gäller även vårt budgetområde. Det står mycket om luftföroreningar, buller, post och annat, som jag såklart gärna hade lyft upp i denna debatt, men tiden räcker inte till för det. Men jag vill säga några ord om otryggheten i kollektivtrafiken.

Det framgår i budgeten att hela 36 procent av kvinnorna upplever otrygghet i kollektivtrafiken. Det är en ökning sedan 2012 med 6 procent. I går i kammaren debatterades rättsfrågorna. Jag tänker såklart inte upprepa den debatten, men jag anser att om vi menar allvar med att vi vill att fler människor ska åka kollektivt måste vi också satsa på tryggheten. Det gör man bland annat med fler poliser och fler ordningsvakter.

Herr talman! Jag är hoppfull. Jag tror inte på alarmismen, men jag tror att vi är inne i ett teknikskifte. Mycket händer i omställningen av vår fordonsflotta. Det är inte bara fråga om elektrifiering utan också om biobränslen, gas och andra fossilfria bränslen som kommer att vara nödvändiga; vi ska inte lägga alla ägg i samma korg.

Trafikutskottet besökte Volvo för ett par veckor sedan. Många av oss har också besökt Scania, och några av oss besökte Airbus i Toulouse i höstas. Vi vet att alla företag och hela näringslivet drar i oss för att nå fram i klimatomställningen.

Vi kunde häromdagen läsa i Dagens industri om Fossilfritt Sveriges och petroleum- och biodrivmedelsbranschens löfte om att branschens utsläpp i Sverige ska vara klimatneutrala senast 2045. Det ger mig hopp.

Moderaterna vill fasa ut de fossila bränslena. Detta ska ske genom forskning, innovation, elektrifiering av våra flygplatser och vägar samt genom att bygga en infrastruktur för fossilfria bränslen.

Vi behöver bil, flyg, buss och båt i framtiden. Men för att nå dit måste vi intensifiera vårt arbete. Det krävs mycket mer än ord. Det krävs också handling. Vidare krävs inte bara sol, vind och vatten utan också kärnkraft. Tågen ska gå i tid, och flygets utsläpp ska minskas. Buller och annat ska försvinna. Med tiden ska vi ha en fossilfri flotta. Men för detta krävs politiker som orkar prioritera och som vågar gå från ord till handling. Det behövs inga höghastighetståg, men det behövs ny politik och en ny regering.

(Applåder)


Anf. 3 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Jag tycker att det Jessika Roswall sa om kollektivtrafiken var viktigt. Det är fint att även Moderaterna är överens med till exempel oss i Vänsterpartiet om att fler bör resa kollektivt. Det ska självklart vara tryggt att resa i kollektivtrafiken.

Därför är jag lite förvånad när jag tittar i Moderaternas utgiftsmotion. Jag ser inte en enda krona ytterligare till kollektivtrafiken. Om man vill att människor ska resa mer kollektivt, och om man vill investera i kollektivtrafiken så att den blir tryggare och bättre, då borde man väl också anslå mer pengar till kollektivtrafiken. Vi i Vänsterpartiet anslår till exempel 2,5 miljarder kronor extra redan nästa år till kollektivtrafiken.

Jag tycker också att det är intressant att Moderaterna å ena sidan pratar om omställning av transportsektorn och står bakom målet att utsläppen från denna sektor ska minska med minst 70 procent till 2030. Det är om tio år. Men när man tittar på Moderaternas politik på detta område ser man å andra sidan avskaffande av det viktiga Klimatklivet - som har klimatinvesteringar som i synnerhet tillfaller transportsektorns omställning - och att det ska bli billigare att släppa ut genom sänkt drivmedelsskatt, avskaffande av flygskatt och nya subventioner till flygplatser och nya motorvägar.

Av den anledningen vill jag fråga Jessika Roswall: Hur ska vi kunna nå vår målsättning att minska utsläppen från transportsektorn med minst 70 procent med avskaffade klimatsatsningar?


Anf. 4 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Kollektivtrafiken hade vi en debatt om här i kammaren i våras. Jens Holm vet att vi alla prioriterar kollektivtrafiken och vill öka andelen åkande. Sedan planeras och ligger mycket av de pengarna på regional nivå. Men det är glädjande att vi faktiskt kunde ha en liten diskussion här om tryggheten. Den kan vi säkert återkomma till vid ett annat tillfälle.

Klimatklivet har blivit hårt kritiserat. Jag tycker att vi ska fokusera på saker som ger effekt. Därför blir jag provocerad av att det är mycket tal från Vänsterpartiet om till exempel höghastighetståg, som vi vet är en dyr och mycket olönsam investering som inte ger klimatnytta här och nu. Varför ska vi inte fokusera på det som gör att vi faktiskt når målen?

Jag vill lägga till något som jag kanske inte var tillräckligt tydlig med tidigare. Jag tror att vi ibland fokuserar lite för mycket på en sak. Vi behöver fokusera på flera saker. Jag tror att vi behöver prata om biobränslen för att nå målen i det korta perspektivet. Men sedan behöver vi prata mycket mer om elektrifiering för att nå målen i det långa perspektivet. Där önskar jag att vi också kunde prata om hur vi ska få fossilfri el.

Det finns alltså många saker som jag tycker att Moderaterna definitivt satsar på för att nå målen, inte bara med ord utan med handling.


Anf. 5 Jens Holm (V)

Herr talman! Utsläppsmålet för transportsektorn är alltså till 2030. Då ska våra utsläpp ha minskat med minst 70 procent.

Jessika Roswall tog i sitt anförande upp saker som investeringar i ny kärnkraft. Den första kärnkraftsreaktorn kommer inte ens att kunna tas i bruk före 2030. Elektrifiering av transportsektorn kommer också att ta lång tid, men det är vällovligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag undrar ändå: Ifall vi ska göra denna omställning, hur menar Moderaterna att vi ska kunna göra den på tio år med avskaffade klimatsatsningar? Där måste ju Moderaterna ha ett konkret svar, och det har jag inte hört ännu.


Anf. 6 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Det är inte några avskaffade klimatsatsningar. Jag har pekat på många saker som kommer att bidra och ge effekt.

Jag skulle vilja lyfta blicken lite grann. Menar vi allvar med att nå klimatmålen i världen måste vi se till att satsa rätt. Sverige står för en väldigt liten del av världens klimatutsläpp. Jag önskar att vi kunde ha en lite större diskussion om var vi kan sätta in rätt resurser.

Jag vill också, om jag hinner det på de 30 sekunder som är kvar, säga en sak som kanske inte riktigt hör till saken. Det är att om vi ska få alla i Sverige att vilja vara med på denna omställning måste alla som behöver det kunna nyttja sin bil, till exempel för att hämta sina barn och ta sig till och från jobbet. Vi måste se till att ge människor den möjligheten.


Anf. 7 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Jag hörde den moderata ledamoten tala mycket om påbörjat arbete, utredning och bjuda in till samtal.

Är det något vi vet när det gäller vårt utgiftsområde och trafik är det ju att detta att planera, bygga nytt och underhålla är långa tidssekvenser, och det måste man faktiskt titta seriöst på.

Därför blir jag lite orolig, för Moderaterna lämnade sin egeninitierade Sverigeförhandling. Nu står kommunerna som tagit i hand där och väntar. Man lämnade gängsamtalen. Man hotade att lämna försvarssamtalen. Landsbygdskommitténs enighet höll i en dag eftersom Moderaterna dagen efter underskriften inte längre stod bakom förslaget. Och nu har man efter tre år lämnat energiöverenskommelsen.

Hur ser Moderaterna på långsiktighet? Vad är ett handslag värt för Moderaterna? Hur ska företagen som ska investera veta vad politiken vill, vad de ska satsa på eller vilka spelregler som finns? Det är väldigt kort bästföredatum på de överenskommelser man sluter.


Anf. 8 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Vi börjar med energiöverenskommelsen, som ju ligger närmast till hands. Detta var för ett par dagar sedan. Det var en nödvändig och viktig överenskommelse som vi träffade. Det mesta i den överenskommelsen är uppfyllt.

Som vi pratat om och jag lagt mycket fokus på finns det ett stort behov av elektrifiering av transportsektorn. Det är många andra sektorer som också behöver elektrifieras. Då är det beklagligt att regeringen inte lyssnar på de behov som finns och inte vill prata om exempelvis hur vi når fossilfri energi och då bland annat prata om kärnkraft.

Det är inget konstigt. Vi måste ju se samtiden som den är. När överenskommelsen träffades fanns det något annat.

Jag tycker definitivt att man ska lita på Moderaterna. Det är klart att jag tycker det, för vi har en långsiktig plan. Nu sitter ju inte vi i regeringsställning, som Anna-Caren Sätherberg vet, utan vi bedriver oppositionspolitik för att få långsiktiga spelregler för våra företag och våra medborgare. Det är vårt syfte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag förstår alltså inte riktigt frågan. Jag skulle önska att vi i stället kunde fokusera på hur vi ska nå de klimat- och transportpolitiska målen.


Anf. 9 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Tack, Jessika! Eller tack till Jessika Roswall, den moderata ledamoten som står mitt emot mig, ska jag kanske säga.

Min synpunkt på detta är att när vi antar dessa stora planer även i vårt utskott handlar det om planering. Det handlar om långsiktiga förutsättningar och spelregler för både industri och företag när man ska bygga. Det handlar om underhåll och byggande.

För mig är frågan därför väldigt relevant: Om man har väldigt kort bästföredatum på överenskommelser och lätt kan bryta löften, hur ska vi då kunna samarbeta i de stora, viktiga, långsiktiga frågor som vi har hand om i trafikutskottet?


Anf. 10 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag ska återigen säga något om höghastighetstågen. Det var mycket riktigt en Sverigeförhandling, som var rätt och riktig då. Men man måste ju - det gäller även energiöverenskommelsen - titta på omvärlden och hur det ser ut. Vi fick nyligen en rapport från Riksrevisionen som visar att man borde dra i nödbromsen. Man borde inte fortsätta planera detta eftersom det inte ger effekt, är för dyrt och en massa andra saker som tas upp i rapporten.

Jag tycker att det är att visa styrka och kraft att Moderaterna vågar säga "Nej, det här är inte rätt. Det är inte rätt sätt att använda våra skattepengar, och det är inte rätt för miljön. Därför måste vi våga säga nej." Det önskar jag att regeringen också hade gjort i den frågan och även i energifrågan och i försvarsfrågan.

Jag känner att vi måste våga stå upp för våra värderingar och säga nej när det inte duger.


Anf. 11 Emma Berginger (MP)

Herr talman! Ledamoten Roswall säger sig inte vilja ställa transportslag mot varandra. Det förbryllar mig något, för vi har ju trots allt ett begränsat budgetutrymme.

Ledamoten Roswall säger också att det är viktigt att prioritera, och det vill jag verkligen instämma i. Det är viktigt att vi prioriterar vad vi vill satsa på för transportslag för att kunna uppnå våra klimat- och miljömål. Allt åt alla är som bekant inte en särskilt framgångsrik väg.

Min fråga blir: Hur vill då Moderaterna lösa kapacitetsbristen på de befintliga stambanorna? Det är ju praktiskt taget fullt. Det innebär att det är svårt att utöka tågtrafiken och att genomföra nödvändigt underhåll, och det är också svårt att upprätthålla en god standard på trafiken, för störningarna fortplantar sig ju som ringar på vattnet.

Hur vill man säkra en godstrafik och en persontrafik som är både energieffektiv och fossilfri? Elvägar i all ära, men ett dubbelspår motsvarar 15 filer.

Jag vill också instämma i det som min kollega Anna-Caren Sätherberg sa om att Moderaterna faktiskt sviker kommunerna när de väljer att nu lämna det som man en gång initierade som Sverigebygget. Sverigebygget var ett väldigt vällovligt projekt och initiativ som Miljöpartiet och Socialdemokraterna har fört vidare. Här står ett antal kommuner i södra Sverige och har tecknat avtal. Moderaterna vill nu lämna dem i sticket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag tycker att det vore viktigt med en bred uppgörelse om nya stambanor för höghastighetståg för att kunna utveckla och bygga det fossilfria välfärdssamhället.


Anf. 12 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Hur ska man bygga klart stambanorna? Det vi har sagt är att vi måste fokusera och prioritera där det verkligen behövs, alltså kring storstad, där vi har trånga sektorer och det blir stopp, precis som Emma Berginger säger.

Ostlänken är ett exempel som byggs. Den är ju en del. Den ska byggas klart. Jag hade önskat att vi faktiskt hade haft mer diskussion om de sträckor som vi ser behövs, till exempel Lund-Hässleholm eller Borås-Göteborg. Men det finns också andra sträckor runt om i Sverige som är trånga sektorer som vi också måste fokusera på. Då handlar det om att prioritera.

Det som Moderaterna och alla vi som säger nej till höghastighetståg gör är att prioritera och se till att pengarna används där de behövs som mest. Jag har heller inte sett några andra pengar. Det skulle i så fall vara intressant att veta när de kommer. Men i huvudsak säger jag att om vi ska nå målen gäller det att prioritera, och det är det vi gör.

Jag ber om ursäkt för att jag glömde bort den andra frågan.


Anf. 13 Emma Berginger (MP)

Herr talman! Att fokusera på storstäderna kan man göra. Risken är då att vi bygger små snuttar som inte ger den utväxling och nytta som ett helt system skulle kunna ge. Ett helt system ger ju ett betydligt större underlag.

En av de saker som ledamoten Roswall har tagit upp här tidigare är den samhällsekonomiska lönsamheten för dessa system. Den blir såklart betydligt bättre om vi får ett helt system med hela det underlag och alla de nyttor som det för med sig.

Jessika Roswall har också tagit upp att man vill satsa på elvägar i stället. Jag vill understryka att regeringen gör stora satsningar på att utveckla elvägar, men det vore huvudlöst att satsa mer innan vi vet vilken standard som kan säkerställa att vi får elvägar som kan användas i många år framöver.


Anf. 14 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Möjligtvis är det fel att satsa på storstäderna, men man måste satsa där människor bor, och det är ju det som man gör med höghastighetsbanorna. Man satsar på södra Sverige men ingenting i norra Sverige. Runt Sundsvall behövs det också järnväg. Jag tycker att det är en ganska osjyst anklagelse.

När det gäller elvägar sa jag i mitt anförande att det finns problem. Men från branschen och andra är det tydligt: Ska vi nå målen måste politiken visa att vi vill det. Det finns en diskussion om vilken standard vi ska välja, men det betyder inte att vi kan slå oss till ro och inte satsa på detta. Det är först nu som Miljöpartiet vågar prata om elvägar, och det gläder mig förvisso, men det hade varit bra om vi redan lite tidigare hade kunnat peka ut att detta är något vi ska satsa på.


Anf. 15 Jimmy Ståhl (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Sverigedemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområde 22 ligger över den nivå som är beslutad, vilket innebär att vi inte kan reservera oss till förmån för vårt förslag. Sverigedemokraternas förslag bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande.

Herr talman! Det talas ofta om att infrastrukturen är landets blodomlopp. Jag kan hålla med om att liknelsen är ganska bra. Vi behöver en fungerande infrastruktur för att landet ska fungera. Tyvärr ser det ut som om kroppen Sverige har åkt på en ordentlig förkylning, och den har suttit i ett bra tag. Det stora problemet är att det inte finns någon quickfixmedicin för att lösa problemet. Det larmas ständigt om nya problem, och det är hög tid att få upp kroppen från sjuksängen.

Som tidigare sagts måste vi se helheten. Infrastruktur i Sverige ska ses som en helhet, och det är viktigt att vi arbetar på alla plan för att få varor till butikerna i rätt tid och att få personerna till deras arbeten eller fritidsaktiviteter i tid. Att kunna lita på infrastrukturen är och har varit mycket viktigt under en lång tid, speciellt då företag arbetar med tesen "just in time". Då ligger alla varulager på vägarna, på järnvägarna och i sjöfarten, på väg till fabriker, butiker med mera.

Vad gäller persontransporter är det minst lika viktigt att man inte får fördyringar genom förluster av anslutningar med mera. Sverigedemokraterna kan inte nog påpeka hur viktigt det är att man inte ställer trafikslagen mot varandra. Vi behöver alla trafikslag för att samhället ska fungera optimalt. Vi behöver tåg, fartyg, bilar, lastbilar och flygplan, men inte minst behöver vi digitalisering.

Herr talman! Järnvägen har använts som budgetregulator under lång tid, och underhållet har blivit kraftigt eftersatt. Järnvägen har under senare tid fått ett jätteuppsving vad gäller resandet och viljan att transportera gods. Vi anser att det finns ett flertal prioriterade järnvägssträckor som behöver byggas eller utökas till dubbelspår eller fyrspår. Det finns även ett behov av att se över hastigheterna för att kunna möjliggöra för fler godstransporter att flyttas över. Vi vet att hastigheterna på järnvägen är avgörande för att man ska kunna utnyttja den mer optimalt.

Genom relativt små justeringar kan vi öka kapaciteten markant. Regeringen bör kanske prioritera om lite i den nationella planen 2018-2029 och tidigarelägga vissa järnvägssatsningar. Vi föreslår med andra ord en liten förstärkning där vi skjuter till 500 miljoner extra i investeringar i järnvägsinfrastruktur. Vi lägger dessutom ytterligare 50 miljoner till näringslivspotten, så att man enklare kan få industrispår.

Låt oss titta på underhållet. Förr i tiden fanns det mycket mer schemalagt underhåll, men i dag har det övergått mer till akut underhåll, där man lagar trasig järnväg. Vi måste tillbaka till det som var förr, alltså att vi underhåller järnvägen till 80-90 procent och har väldigt lite akut avhjälpande underhåll.

Herr talman! Åkeribranschen får vi inte glömma. Här behöver enorma satsningar göras, framför allt för att få sjysta villkor. Vi kan inte fortsätta att konkurrera ut den svenska åkeribranschen. Vi måste ha kontroll på de svenska vägarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Sverigedemokraterna har föreslagit att vi ska ha elektroniska kontrollenheter där vi kan se att cabotagereglerna efterföljs.

Det är också viktigt att vi ser att lastsäkringen ombord på transporterna fungerar, för det är väldigt dåligt lastsäkrat i mängder av lastbilar. När jag gick en lastsäkringskurs var en av tio rätt lastsäkrad. Med andra ord var nio av tio under den koll vi gjorde inte rätt lastsäkrade, vilket innebär en enorm fara för trafiksäkerheten.

Herr talman! Vi har också valt att satsa ganska mycket på kommunala vägar. Vi halverade stadsmiljöavtalet och lade 500 miljoner på kommunala vägar med särskilda behov. Men vi tyckte inte att det var tillräckligt, så vi sköt till ytterligare 500 miljoner. Vi satsar alltså 1 miljard extra på att rusta upp kommunala vägar. Då kan man undra: Varför väljer vi att göra detta? Jo, när 100 kommuner av 290 lade fram sina budgetar hade de röda siffror. De går back. Kommunerna har enorma problem med att klara av sin ekonomi. Därför känner vi att vi måste hjälpa till. Infrastrukturen är så viktig att vi inte kan tillåta kommunerna att prioritera bort den. Vi vet att kommunerna har kärnfrågor som skola och sjukvård, och det måste de kunna ta hand om. Därför skjuter vi till dessa pengar.

Nu pratar vi om kommuner och kommunala vägar. Vi vet att kommunerna även har hamnar, inte alla kommuner men väldigt många. Vi måste kunna få bra anslutningsvägar till och från hamnarna för att sjöfarten ska kunna fungera tillfredsställande.

Vad gäller sjöfarten är det väldigt viktigt att vi börjar titta på Sjöfartsverket. Vi som läser Sjöfartstidningen kan se att Sjöfartsverket har enorma problem med ekonomin. Deras enda sätt att få in pengar är att belasta sjöfarten med ytterligare avgifter, vilket innebär en risk. Nu byggs Fehmarn Bält-tunneln. Det finns då en risk att man inte har möjlighet att frakta med fartyg hela vägen till Sverige. Man kanske väljer att avstå från att åka med sina fartyg till Sverige och hellre lägger till i Danmark och Tyskland, där kostnaden är lägre, och kör in i Sverige med lastbilar i stället. Det är inte bra för miljön.

Jag ser, herr talman, att tiden börjar springa iväg, så jag hoppar över lite. Men jag vill påpeka att vi måste satsa på tryggheten. Vi har tidigare hört Jessika Roswall diskutera otryggheten. Jag kan bara bekräfta att vi har otrygghet ute på vägarna och i våra kollektivtrafikanordningar. Jag tänker framför allt på ett reportage alldeles nyligen om Skånetrafiken, där man blir bespottad och attackerad.

(Applåder)


Anf. 16 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Ledamoten Jimmy Ståhl säger att Sverigekroppen är förkyld, och ett sätt att få förkylningen ur Sverigekroppen är att inte göra den mer sjuk, det vill säga ta hand om klimat och miljö.

Jag har en klok vän i Arjeplog. Hon heter Britta Flinkfeldt. Hon säger så här: Tänk dig att du och din familj har ett hus som ni bor i, som producerar spillolja som avfall! Tänk dig också - nu förenklar vi - att det enda stället där man kan släppa ut spilloljan är barnens sandlåda! Barnen är små. Du måste ta på dem galonisar och stövlar när de ska ut och leka, för det är lögn att få bort spilloljan från kläderna - det är ett besvärligt läge. Ska föräldrarna försöka minska mängden spillolja som huset producerar för att barnens sandlåda ska bli renare? Eller ska de titta sig omkring och se att grannen faktiskt har det värre och helt enkelt inte göra något åt detta? Man tänker då bara på att andra ska göra någonting. Funkar det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Många av oss har i dag diskuterat omställningen. När jag tittar på Sverigedemokraternas budget och jämför den med regeringens och Centerpartiets och Liberalernas undrar jag om ni på riktigt tror att vi behöver ställa om och om ni på riktigt tror att det finns ett klimathot. Är ni beredda att jobba för en klimatsmartare transportsektor? Det är något som vi socialdemokrater verkligen vill.


Anf. 17 Jimmy Ståhl (SD)

Herr talman! Vad gäller sandlådan tänker vi inte sätta oss där med Socialdemokraterna, utan där får de sitta själva.

Klimatet är självklart jätteviktigt. Ser man klimatet som ett stort träd i stället för en tråkig sandlåda med oljespill i skulle jag vilja påstå att Socialdemokraterna hela tiden tittar på det rödaste äpplet högst upp, som är svårast att plocka. Jag kan inte förstå, herr talman, varför man hela tiden ska göra det så svårt att göra klimatet bättre. Det ska vara dyrt. Det ska vara jobbigt. Visst, det är ett vackert äpple, men effekten är liten.

Vi kan till exempel titta på bonus-malus-systemet. Där beskattar man de absolut modernaste och fräschaste bilarna, som släpper ut minst avgaser i naturen, och lägger bonusen på elbilar, som ett fåtal människor har råd att köpa. Jag kan inte förstå logiken. Med andra ord sitter man och gynnar skrotbilar som släpper ut mängder med koldioxid i atmosfären, för det är de som är billiga att äga. I stället borde man införskaffa en bonus för dem som väljer att skrota sina bilar. Och man borde inte gynna elbilarna. De som säljer elbilar har inga incitament att sänka priset, för de subventioneras med skattemedel, vilket innebär att elbilarna inte blir billigare per automatik. Men om få väljer att köpa dem måste man sänka priserna, vilket innebär att fler kan köpa dem.

Plocka lågt hängande äpplen!

(Applåder)

I detta anförande instämde Angelica Lundberg (SD).


Anf. 18 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Jag tänker att poängen faktiskt var att ingen skulle vara i sandlådan, utan man skulle städa själv, Jimmy Ståhl.

Jimmy Ståhl pratar om klimat och säger att vi ska plocka de lägst hängande frukterna. Jag tycker att man ska plocka alla frukter. Därför tänker jag så här: Är det någonting som vi alla i den här salen vet är det att drivmedelsskatten faktiskt får ned koldioxidutsläppen. Då är det en väldigt lågt hängande frukt att ha kvar, i stället för att man sänker drivmedelsskatten.

När jag läser Sverigedemokraternas budgetmotion ser jag att man vill sänka drivmedelsskatten med 1 krona, och man säger att det kostar 1,9 miljarder. Så läser jag Moderaternas förslag. De vill sänka den med 1 krona, och där kostar det 6 miljarder. Är Sverigedemokraternas budget underfinansierad, eller har Moderaterna helt fel i sina beräkningar?


Anf. 19 Jimmy Ståhl (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! När det gäller hur man räknar beror det antagligen på hur mycket biodrivmedel eller andra produkter som man har i bensinen. Vi har i alla fall räknat med att det ska bli 1 krona billigare vid pump. Så har vi räknat. Hur Moderaterna har räknat vet jag faktiskt inte. Jag säger inte att de har fel, och jag säger inte att vi har fel. Jag säger inte att de har rätt, och jag säger inte att vi har rätt - jo, det gör jag.

Det är klart att man måste jobba på alla punkter. Jag tror att vi alla vill ha en bra miljö. Som jag tidigare har sagt: Våra företag i Sverige ligger långt i framkant. Våra företag är innovativa. Vi säljer lösningar. Många gånger kan vi tjäna mycket mer på miljön genom att exportera både kunskap och utbildning. Jag tror att vi måste satsa globalt, för miljön är global.


Anf. 20 Emma Berginger (MP)

Herr talman! Jag har inte lika fiffiga liknelser som Anna-Caren Sätherberg, men jag vill också lyfta frågan om klimatet. Det är nämligen en fråga som är utestående i Sverigedemokraternas budget.

Man kan snarare säga att Sverigedemokraternas budgetmotion är direkt skadlig politik för klimatet. De vill förutom att sänka bensinskatten, som har nämnts här tidigare, minska reduktionsplikten, avskaffa bonus-malus och slopa flygskatten. Det är visserligen sådant som hör till ett annat utgiftsområde. Men det är ändå viktigt i sammanhanget.

I Sverigedemokraternas budget för just detta utgiftsområde ser man, förutom att de ondgör sig över nattåg, att de vill utöka kapaciteten för flygplatser, inte minst för Arlanda.

Stadsmiljöavtalen vill de göra om från att vara klimatbidrag till kommunernas klimatomställning med satsningar på kollektivtrafik och cykeltrafik till att användas för utbyggnad av kommunala vägar, just för att de prioriterar klimatskadlig politik.

Min fråga måste bli: Finns det någon någonstans inom Sverigedemokraterna som tar klimatfrågan på allvar, och hur vill Sverigedemokraterna komma till rätta med Sveriges klimatutsläpp?


Anf. 21 Jimmy Ståhl (SD)

Herr talman! Kan du, Emma Berginger, förklara för mig hur man ska kunna åka i kollektivtrafik utan kommunala vägar? Jag kan inte det. Kan herr talmannen förklara för mig hur man ska kunna tanka alla fordon genom att ha en högre reduktionsplikt och hur det påverkar klimatet med palmoljor med mera? Jag kan inte det, herr talman.

Jag vet att vi har satsningar som Miljöpartiet inte har. Miljöpartiet vill till exempel bygga höghastighetståg som kommer att generera enormt mycket koldioxidutsläpp och bli klara 2070 eller kanske 2100 i stället för att återigen ta de lätta frukterna och bygga så att befintlig järnväg kan transportera mer gods och fler personer och det ganska snabbt.


Anf. 22 Emma Berginger (MP)

Herr talman! Kollektivtrafik kan såklart gå på en kollektivtrafikled. Man kan använda stadsmiljöavtalsmedel för att bygga ut vägar för kollektivtrafiken. Men som jag tolkar Sverigedemokraternas budget är det just de andra vägarna, vägarna för biltrafiken, som Sverigedemokraterna vill prioritera. Det är just därför som de vill avskaffa stadsmiljöavtalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi behöver såklart biobränslen vid omställningen av transportsektorn. Men vi behöver också elektrifiering. Det finns mycket som man kan göra för att säkra en omställning av biltrafiken.

Slutligen vill jag säga att höghastighetståg är helt nödvändiga för att vi ska kunna utveckla de befintliga järnvägarna, så att vi får det underhåll som behövs och en säkrad järnvägstrafik.

Vi behöver också ha en mycket snabb utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg. Men där är Sverigedemokraterna inte behjälpliga.


Anf. 23 Jimmy Ståhl (SD)

Herr talman! I sak är det jättepositivt med höghastighetståg. Jag har åkt med höghastighetståg. De är helt underbara. Hade man kunnat få höghastighetståg genom att använda ett trollspö och utan att de kostar någonting hade man kunnat bygga dem. I sak är vi inte emot höghastighetståg. Problemet är kostnaden och den tid som det tar att färdigställa dem. Att bygga någonting för pengar som man inte har är naivt, och Riksrevisionen håller med oss. Man gör inte på det sättet med så mycket pengar. Det talas om att det skulle kosta 200 miljarder kronor eller 320 miljarder kronor. Och i verkligheten stannar det säkert på 500 miljarder kronor. Men det är egentligen ointressant, eftersom jag i dagsläget hoppas att det inte blir av.

Ledamot Berginger har fel om stadsmiljöavtalen. Vi vill inte avskaffa dem. Däremot vill vi minska dem för att kunna gynna även kommuner i norr som inte har kollektivtrafik i den utsträckning som man har i Lund eller i Göteborg.


Anf. 24 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Riksdagen har redan fastställt budgeten. Då Kristdemokraternas budget på detta område ligger ca 1 miljard kronor högre över en treårsperiod kommer vi inte att rösta om detta utan hänvisa till vårt särskilda yttrande där vi berättar hur vi ser på utgiftsområde 22.

Herr talman! Kristdemokraterna vill skapa ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i en hård internationell konkurrens. En väl fungerande ekonomisk politik ger oss möjlighet att satsa på välfärden, såsom vård, omsorg och en bra skola.

Genom arbetsmarknads- och skattereformer kan vi förbättra människors möjligheter att få både bostad och jobb. Den ekonomiska politiken ska stärka familjer och det civila samhället, vilket är grunden för ett samhälle byggt på gemenskap och där människor känner tillit till varandra. Kort och gott sätter vi kristdemokrater välfärden och tryggheten före annat, och vi vill genomföra reformer som stärker samhällsgemenskapen.

Herr talman! Kristdemokraterna anser att goda kommunikationer är en förutsättning för att Sverige ska utveckla välstånd, sysselsättning och konkurrenskraft. För ett glest befolkat land som Sverige är transporterna av särskilt stor betydelse. Vår politik utgår från att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet. Ett väl utbyggt transportsystem i form av vägar, järnvägar, flygförbindelser, sjöfart, fungerande postservice samt goda tele- och datakommunikationer är en förutsättning för en fortsatt god utveckling.

Utvecklingen av infrastrukturen måste ske på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Det är bland annat därför som vi lyfter fram behovet av en ny trafik- och bränslebeskattning som skapar en större rättvisa mellan stad och land samtidigt som den försvårar illojal konkurrens från utländska åkare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi anser att Sverige måste minska sitt beroende av fossila bränslen inom transportsektorn. För att nå målet om ett minskat fossilberoende anser vi att man ska underlätta för elektrifiering av sjöfarten, flyget och fordonssektorn. Det kommer dock inte att lyckas om vi har ett energisystem som titt som tätt drabbas av effektbrist. Vi måste få till en effektutredning som säkerställer att det finns både el och effekt i hela landet vid de tillfällen då brukarna behöver den.

Herr talman! Inom trafikutskottet finns en stor samsyn. Vi har alla i princip samma investerings- och underhållsbudget. Även om vi kristdemokrater har ett antal satsningar som gör att vi under de kommande tre åren satsar ca 1 miljard kronor mer än regeringen på infrastruktur är det i stort sett inga större skillnader.

Det finns dock oroande signaler om att Trafikverket har svårt att genomföra det underhåll och de investeringar som vi beslutar om i budgeten, och då framför allt på vägsidan. Detta måste vi följa upp, då det är viktigt att de planer som vi har beslutat om också genomförs.

På landsbygden är det viktigt att underhållet av de enskilda vägarna fungerar. Regelverket måste skapa möjligheter att avsätta tillräckliga resurser för investeringar och underhåll av enskilda vägar. Väghållningen av de enskilda vägarna fungerar oftast bra, och de är ett viktigt komplement till de statliga, kommunala och regionala vägarna. För att underlätta för Sveriges alla vägföreningar, som tar ett stort ansvar för den lokala infrastrukturen, vill vi utöka medfinansieringen av de enskilda vägarna med ytterligare 100 miljoner kronor.

Trafikverket håller på att klassificera nya BK4-vägar. För att påskynda detta viktiga arbete avsätter vi 10 miljoner kronor till personalförstärkningar. Det är viktigt att arbetet går snabbare än i dag, eftersom tillgången till BK4-vägar gynnar den svenska konkurrenskraften genom att tyngre och längre lastbilar får möjlighet att använda dessa vägar.

För att påskynda omställningen av lastbilsflottan vill vi satsa 150 miljoner kronor på en utbyggnad av laddstolpar för lastbilar. Utöver detta satsar vi ytterligare 25 miljoner kronor inom näringsutskottets ansvarsområde för en fortsatt utbyggnad av laddstolpar för bilar. Det är för övrigt konstigt att det hamnade där.

Vi föreslår också en satsning på ytterligare 200 miljoner kronor för att stärka infrastrukturen för cyklar. Cyklingen har en stor utvecklingspotential med goda miljö, klimat- och hälsoeffekter. Cyklingen måste ses som ett eget trafikslag och få en högre prioritering inom stadsplaneringen. Där enskilda kommuner satsar på infrastruktur för cyklar ökar andelen som cyklar, vilket minskar belastningen i det övriga trafiksystemet.

I detta sammanhang vill jag även påpeka att det är viktigt att vi följer utvecklingen av elsparkcyklar för att se hur vi på sikt ska arbeta för att även detta trafikslag ska fungera på ett bra sätt inom hela trafikmiljön.

Järnvägen är ett viktigt transportslag. Vi arbetar för att man ska rusta upp nuvarande spår samt bygga nya stambanor i syfte att binda samman olika arbetsmarknadsregioner.

Vi anser också att man ska fortsätta att rusta upp järnvägen i Norrland, vilket får positiva konsekvenser för hela transportsystemet. Vi har även ställt oss bakom regeringens förslag om att stödja nattåg, då de ökar mobiliteten för dem som bor och verkar i norra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Flyget är en viktig del av den nationella kollektivtrafiken. Ska alla delar av Sverige ha samma förutsättningar att dra nytta av våra starka tillväxtregioner måste vi ha ett fungerande flyg. Vi anser därför att kommuner och regioner ska ha möjlighet att upphandla det flyg som de bedömer är nödvändigt för att stärka det lokala näringslivet samt ge medborgarna goda förutsättningar att resa i landet.

Samtidigt är det viktigt att flyget fortsätter att minska sina utsläpp. Vi föreslår därför att det genomförs en riktad satsning på forskning och utveckling av el samt biobränsle för flyg. Vi avsätter 100 miljoner kronor för att stärka den forskning som redan pågår på bland annat framtagande av elflyg. Utöver det satsar vi 50 miljoner på biojet inom utgiftsområde 20.

Herr talman! Sverige är en handelsnation, och ca 90 procent av allt gods som lämnar och kommer till Sverige gör det via en hamn. Vi vill stärka den svenska sjöfarten, och därför säger vi nej till regeringens neddragning av sjöfartsstödet med 20 miljoner kronor. Regeringen väljer att gå fram med en sänkning av stödet med 1 procent, vilket vi anser är extremt olyckligt. Det skadar branschens tilltro till staten, och det riskerar att hämma den positiva inflaggning av fartyg som vi har sett de senaste åren.

Samtidigt hämmas möjligheten till överflyttning av gods till sjöfart, vilket står i strid med miljömålen. Det är viktigt att avgiftssystemen och skatterna styr mot klimatsmarta val. Investeringar i klimatsmart teknik måste löna sig för att fler aktörer ska göra dessa val. Det finns i dag möjlighet till miljörabatt för företag som gör sådana investeringar, men för många redare har miljörabatterna minskat jämfört med de miljörabatter som fanns tidigare. Detta är olyckligt. Incitamenten för redare att göra miljöinvesteringar måste stärkas, och därför satsar vi 30 miljoner kronor på en förstärkning av miljörabatten.

Herr talman! Vi har redan talat om trygghet i kollektivtrafiken. Det är en viktig fråga; kollektivtrafiken är en viktig del av infrastrukturen. Tyvärr har vi kristdemokrater noterat att det finns en ökad otrygghet inom kollektivtrafiken, framför allt i våra större städer. Vi avsätter därför 10 miljoner kronor för att motverka denna otrygghet via övervakningskameror och andra åtgärder som syftar till att stärka säkerheten på gator, i busskurer och på järnvägsstationer.

Vi genomför en utökad satsning på bredband med 50 miljoner. Höga kostnader för enskilda brukare är i dag det största hindret för utbyggnation av bredband. Det är därför viktigt att stödet för utbyggnation av bredband finns kvar. Alla som jobbar med dessa frågor inser att bredband tillsammans med 5G kommer att vara ett av de riktigt stora tekniksprången. Framtidens fordon, vård, hemtjänst, utbildning och företagande kommer att vara helt beroende av fungerande digitala lösningar. I dag ser vi att landsbygden inte har fått samma goda förutsättningar som våra tätorter, och därför är det viktigt att vi fortsätter att satsa på byggnation av bredband i hela Sverige.

Herr talman! Jag närmar mig slutet av mitt anförande.

Vi i trafikutskottet är överens om det mesta, men jag är orolig för bristen på framförhållning. I fredags hade jag en debatt med Tomas Eneroth avseende när uppgraderingen av statens investeringsplan ska ske. Tyvärr var svaret att det bereds i regeringen, vilket betyder att man inte har påbörjat den utvärdering och uppgradering som ska ske 2022. Detta skapar oro och planeringssvårigheter hos kommuner, regioner och näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Vi kristdemokrater står bakom vår politik och vårt särskilda yttrande gällande utgiftsområde 22.


Anf. 26 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag läser i Kristdemokraternas alternativa budget och söker efter täckning för de satsningar på klimatomställningen som Magnus Jacobsson var inne på. I stället hittar jag en lång rad neddragningar på klimatområdet.

Kristdemokraterna avvisar Klimatklivet, man avskaffar stadsmiljöavtalet och man vill att det ska bli billigare att släppa ut genom sänkta drivmedelsskatter och en avskaffad flygskatt. Det blir inga extra satsningar på utbyggd kollektivtrafik, vilket jag tycker är märkligt eftersom jag helt och hållet håller med Magnus Jacobsson om vikten av att öka tryggheten i kollektivtrafiken och överlag få fler att resa kollektivt.

Vi har som bekant en målsättning om att minska våra utsläpp på det här området med minst 70 procent under de närmaste tio åren. Jag får inte ihop det med Kristdemokraternas politik. Hur ska Kristdemokraterna se till att vi uppnår det här målet med minskade klimatsatsningar?


Anf. 27 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Jens har fel i sak, för i den här budgeten har vi ställt oss bakom flygskatten. Det är bland annat de pengarna vi använder till investeringar för att hitta andra möjligheter att göra flyget mer miljövänligt genom el och andra bränslen. Där har vi alltså gjort en positionsförändring jämfört med den förra budgeten.

När det gäller många av de frågor som lyfts fram handlar det egentligen om regional och kommunal finansiering, och vi anser att det ska vara regional och kommunal finansiering. Det är också så att flera av de projekt som nu lyfts fram i positiva ordalag tyvärr har visat sig väldigt ineffektiva. De har inte haft de effekter man eftersträvade, och vi har väldigt svårt för idén att man ska kasta goda pengar efter dåliga.

När det sedan gäller själva sakfrågan kan vi konstatera att CO2-utsläppen minskade med 19 procent under allianstiden. Under nuvarande period har man klarat av att minska dem med 0,4 procent. Jag tror inte att någon av oss på den borgerliga sidan har särdeles mycket att skämmas för när det gäller miljöpolitik. Vi är stolta över den miljöpolitik vi för, och vi vill göra en omställning. Vi tror dock inte på idén att straffbeskatta landsbygden.


Anf. 28 Jens Holm (V)

Herr talman! Vad gäller kollektivtrafiken får jag inte riktigt ihop det. Å ena sidan säger nämligen Magnus Jacobsson att detta är någonting för regionerna att satsa på, men å andra sidan vill Kristdemokraterna anslå 10 miljoner kronor - tror jag att det var - till övervakningskameror. Det är ingen jättesatsning på kollektivtrafiken. Vill vi verkligen få fler människor att resa kollektivt, och kanske i synnerhet i glesbygd, tänker jag att vi helt enkelt får gå in och hjälpa de regionala kollektivtrafikmyndigheterna med särskilda anslag från statsbudgeten. Det är precis vad vi i Vänsterpartiet gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Sedan tycker jag att det är mycket märkligt att Kristdemokraterna avfärdar det effektivaste sättet att i närtid minska våra utsläpp från transportsektorn, nämligen drivmedelsskatter. Det är klart att det går att kompensera människor som bor på landsbygden, och det vill vi i Vänsterpartiet göra. Varför avfärdar ni det effektivaste sättet att minska utsläppen från transportsektorn, Magnus Jacobsson?


Anf. 29 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Jag är glad för framför allt den sista frågeställningen. Det är inte så att Kristdemokraterna avfärdar drivmedelsskatter; tvärtom har vi vid flera tillfällen försökt lyfta fram ett helt nytt sätt att tänka.

Vi hade ett seminarium i Almedalen om detta, där vi sa att det behövs en ny trafik- och bränslebeskattning. Vår idé bygger på att man använder sig av de digitala förutsättningar som nu växer fram och som gör att man skulle kunna ha en beskattning där det är helt olika skatt vid olika tider på dygnet, olika skatt beroende på var i landet du kör, olika beskattning beroende på vilken tyngd det är på fordonet och så vidare. Det är alltså tvärtom så att vi skulle vilja ha ett system som verkligen använder sig av positiva och negativa incitament för att få en bättre beskattning av trafiken. Det skulle gynna landsbygden, och det skulle gynna kollektivtrafiken i tätort.

Sedan kommer vi inte att ha en kollektivtrafik som är lika bra i hela Sverige som den är i Stockholm, och därför måste vi acceptera bilen som ett viktigt färdmedel.


Anf. 30 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Först vill jag säga: Hurra! I över tio år har vi socialdemokrater drivit på för nya, sjysta villkor på vägarna. Det har vi gjort med hjälp av socialdemokratiska Europaparlamentariker som Jens Nilsson, Marita Ulvskog och nu Johan Danielsson, samt med vår infrastrukturminister Tomas Eneroth. Nu kom beskedet om lyckade förhandlingar i EU - vi ska få nya regler som ska skapa ordning och reda på vägarna för lastbilschaufförer och konkurrens på lika villkor för åkerierna. Detta är en seger! Nu hoppas vi att Europaparlamentet ska godkänna förslaget.

(Applåder)

I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande nr 1, vilket innehåller regeringens förslag om drygt 1 miljard i veckan år 2020 till att bygga och underhålla vår infrastruktur i Sverige.

Det är en del av att bygga ett starkare och tryggare Sverige som håller ihop. Regeringen gör detta för att vi ska kunna leva och arbeta i hela vårt land och för att vi ska kunna transportera de rikedomar som finns runt om i landet och som är så viktiga för svensk ekonomi. Regeringen gör detta för att man ska kunna ta sig tryggt, säkert och i tid till jobbet eller till skolan och för att ställa om så att våra barn, våra barnbarn och framtida generationer ska veta att de av oss i Sveriges riksdag som står bakom Parismålen och de av oss som sa ja till en klimatlag också kommer att jobba för att bygga ett mer robust, starkare och tryggt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Omställningen måste också vara rättvis. Ingen ska lämnas i sticket på grund av klass, kön eller bostadsort.

Omställningen måste genomsyra alla politikområden. Den berör allt från industrins produktion och maten vi äter till husen vi bor i och hur vi konsumerar. Det finns faktiskt inga transporter som är gratis. Vi har satt ett bra men utmanande mål om att minska utsläppen från transporterna med 70 procent till 2030.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

När jag läser hela betänkandet ser jag att det finns en styrka där, nämligen att vi i trafikutskottet i stort sett är överens om väldigt mycket. Men vis av erfarenheterna från den senaste tiden ser jag även att det man lovar verkar alltför lätt att bryta; de överenskommelser man gjort får ett väldigt kort bästföredatum.

Jag tar dock inte ut några sorger i förskott utan kan konstatera att det för att planera, för att bygga nytt och för att underhålla infrastrukturen krävs att man långsiktigt är så överens som möjligt. Det behövs när vi jobbar med våra största utmaningar: att klara de viktiga klimatmål vi satt upp och samtidigt klara tillgängligheten såväl på landsbygd som i stad med fungerande infrastruktur när Sveriges befolkning växer, när företag vill investera, när bostäder byggs, när arbetare ska pendla till jobbet och när människor ska kunna ta sig till skolan eller till skidbacken.

Herr talman! På våra vägar rullar fler och fler elbilar. Sverige tillhör de länder i Europa där en hög andel av nyregistreringarna är laddbara bilar. Vi ser också ett ökat antal registreringar av eldrivna bussar och lätta lastbilar.

Sedan Klimatklivet startade har 30 000 nya laddpunkter tillkommit. Men det behövs mer, så regeringen föreslår en elektrifieringskommission för att påskynda arbetet med elektrifieringen av transportsektorn. Vi behöver den. Vi behöver mer biodrivmedel, och vi behöver öka reduktionsplikten för att göra våra resor och transporter på vägarna klimatsmartare.

Det är glädjande att svensk kollektivtrafik nästan är helt fossilfri. Det är viktigt att det offentliga Sverige går före. Viktig är också satsningen på ett biljettsystem för hela landet. Det ska vara lätt att vara kollektivtrafikgäst.

Herr talman! Det miljonte tåget gick för några veckor sedan. Det är trångt på spåren. Kapaciteten behöver byggas ut - för arbetspendlingen, för långväga resor, för den växande besöksnäringen och för godstransporterna.

Trafikutskottet besökte Västra Götalandsregionen för några veckor sedan. Budskapet vi fick var tydligt: Det är fullt på spåren.

Vi ser det från Lund till Luleå. Vi ser vikten av Norrbotniabanan när vi vet hur viktiga de naturresurser som Norrland producerar är för svensk export och för Aktiebolaget Sveriges ekonomi. Järnvägen tar en mycket större roll varje år i denna infrastrukturplan jämfört med den förra.

Som socialdemokrat från Jämtland måste jag också säga hur glad jag är att regeringen lyssnar och inte bara satsar på järnväg utan även på att tåg ska gå på den. Ett exempel på detta är satsningen på nattåg till Jämtland. Vem vill inte uppleva snö och skidåkning i Åre eller Jämtlandsfjällen, herr talman? Alla är naturligtvis hjärtligt välkomna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Järnvägen behöver mer underhåll. Vi har en underhållsskuld som vi nu tar tag i. För alla som stått och väntat i regn och kyla på en perrong behöver tåget komma och gå i tid. Förseningar kostar hela samhället.

Herr talman! När vi i trafikutskottet gjorde vårt besök i Göteborg handlade det inte bara om att det är fullt på spåren och om bygget av Västlänken utan också om den för Sverige så viktiga Göteborgs hamn. Där invigde infrastrukturministern i år den första alkobommen. Det är viktigt för trafiksäkerheten.

Herr talman! Sjöfarten är enormt viktig för vår export. För den och för våra andra transportslag blir regeringens godstransportstrategi viktig. Vi vill ju se omflyttning till järnväg och sjöfart, och det är glädjande att den svenska flaggan vajar på fler och fler fartyg. Med satsningar på mer forskning, med ekobonus och med mer satsningar än förut i infrastrukturplanen ser vi ett uppsving för svensk sjöfart.

Svensk sjöfartsnäring har nollutsläpp som mål till 2050. Vi ser många positiva exempel, som att de som turar mellan Helsingborg och Helsingör gör det på batteridrivna färjor. Vi ser modern design och den senaste tekniken, som på det fartyg - Thun Venern - som jag hade förmånen att bli gudmor till.

Vi ser också nya jobb. Mellan 2015 och 2018 ökade antalet direkt anställda inom det svenska sjöfartsklustret med ca 1 000 personer, och jag är väldigt glad att min son är en av dem.

Luftfarten skapar den tillgänglighet som behövs i vårt avlånga land. Vi är det näst mest glesbebodda landet i Europa. Vi behöver flyget om vi på ett effektivt sätt ska kunna resa och transportera när avstånden inrikes eller utrikes är för långa. Men flyget måste också ställa om, och infrastrukturen och transportslagen i sin helhet måste jacka i varandra för den både klimatsmartaste och mest effektiva resan eller transporten.

Herr talman! Det trygga, starka och hållbara samhällsbygget måste fortsätta med bredband i hela landet, där staten också måste garantera tillgång till en säker och pålitlig digital allmännytta. Det måste fortsätta med cykelvägar för unga och gamla, med trafiksäkra vägar som trafikeras av klimatsmarta fordon och med sjysta villkor.

Detta samhällsbygge måste fortsätta med flyg som drivs av el eller biobränsle, med en utbyggd och underhållen järnväg där godset transporteras och där människor reser till nya besöksmål eller arbetspendlar. Det måste fortsätta med en utvecklad, klimatsmart sjöfart som fraktar gods både utomlands och till våra egna och nära hamnar.

Sverige behöver samtliga trafikslag. Vi har en rejäl utmaning i att ställa om. Vi har också en rejäl utmaning i att hela landet ska ha en fungerande infrastruktur och tillgång till bra kommunikationer.

Vi socialdemokrater räds aldrig en utmaning. Det starka, trygga och hållbara samhällsbygget har trafikutskottets betänkande 1 definitivt en del i.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic, Johan Büser, Elin Gustafsson, Teres Lindberg och Jasenko Omanovic (alla S).


Anf. 31 Jimmy Ståhl (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Vad ska man säga? Jag tycker överlag att budgeten är ganska bra - den fångar ganska mycket av helheten.

När jag hörde att Anna-Caren Sätherberg var uppe och pratade om EU blev jag himla glad. Jag uppfattade dock inte att vår egen lille sverigedemokrat Nalles namn nämndes från talarstolen. Vår Nalle har tillsammans med den forne socialdemokraten Jens Nilsson drivit igenom mobilitetspaketet, vilket gör oss väldigt stolta. Både Nalle och Jens Nilsson har länge och gediget kämpat för att få till sjysta villkor för åkeribranschen.

Men, herr talman, mobilitetspaketet kräver också att vi har fungerande kontroller, för utan kontroller på vägarna blir ju mobilitetspaketet totalt meningslöst.

Jag tänkte egentligen bara fråga Anna-Caren Sätherberg vilka satsningar Socialdemokraterna gör för att säkerställa att vi har kontroller av mobilitetspaketet för att inte låta detta gedigna arbete i EU bara rinna mellan fingrarna.


Anf. 32 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag känner personligen inte Nalle - jag vet nog inte vem Nalle är. Jag är däremot helt övertygad om att alla vet att Socialdemokraterna definitivt är garanten när det gäller sjysta villkor.

Detta jobb har, som jag sa, pågått otroligt länge. Om man ska ha sjysta villkor både för dem som kör lastbilarna och för åkerierna måste man också ha kontroll. Vi har, till exempel under den förra mandatperioden, försökt att få till fler inspektörer.

Som infrastrukturministern gick ut med för kanske ett halvår sedan - jag kommer inte ihåg hur länge sedan det är - tittar vi nu också på att utreda om vi kan få en egen inspektion med civila inspektörer som ska kunna ta detta jobb och göra det ordentligt, så att vi får ordning och reda på våra vägar.


Anf. 33 Jimmy Ståhl (SD)

Herr talman! Jag tycker att det är helt riktigt. Jag har stor respekt för infrastrukturministern och det arbete som utförs.

Vi behöver ett batteri av åtgärder för att få åkeribranschen att fungera och att få svenska åkare att kunna konkurrera på sjysta villkor. Det är väldigt viktigt.

En annan viktig aspekt med att ha mer myndighetspersonal ute på vägarna är inte minst tryggheten. Vi kunde alldeles nyligen läsa om en åkare som låg och sov. Han vaknade av att lastbilen rörde sig, vilket innebar att han tittade ut. Han såg då en människa med en AK4 som stod utanför medan lastbilen höll på att tömmas på varor. Han blev ju livrädd.

Det är just detta som vi måste stävja. Hur lång tid tar det innan åkarna kan känna sig säkra på vägarna?


Anf. 34 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Tack för frågan! Jag har ingen annan åsikt än att man naturligtvis ska känna sig säker och trygg på vägarna.


Anf. 35 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Det är självklart att transport- och it-infrastrukturen, de fem transportslagen tillsammans, är en fullständig förutsättning för att kunna leva, bo och producera saker i hela landet. Att näringslivets godstransporter fungerar är viktigt för att möjliggöra företagsamhet och arbete, lika viktigt som att persontransporterna fungerar så att människor kommer till och från arbete och utbildning och för deras sociala liv. Teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter och en ökad andel förnybara bränslen kommer tillsammans att fortsätta ge goda kommunikationer i hela vårt land och samtidigt göra det möjligt att klara av den tuffa utmaning som vi har tagit på oss i form av en klimatlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Centerpartiet är starkt pådrivande för att Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och utsläppsminskningar motsvarande 70 procent från 2010 till 2030. Centerpartiets bedömning är att det är ett tufft men möjligt klimatmål och att det är förenligt med god mobilitet för människor och gods i hela landet.

Herr talman! Det går att förena människors rörlighet och gods flöden med höga klimatambitioner.

I det arbetet har givetvis den statliga transportinfrastrukturen - statens vägar, järnvägar, sjöfart, flyg och it - en väldigt viktig roll att spela. Det vi diskuterar i den här debatten i dag är den ram och de förutsättningar vi ger.

Centerpartiet har i budgeten prioriterat att öka underhållet av i synnerhet det finmaskiga väg- och järnvägsnätet, att effektivisera underhållet av järnvägen och att öka och tidigarelägga investeringar i transportinfrastruktur med hjälp av alternativa finansieringslösningar. Vi har prioriterat satsningar på elektrifiering, förnybar energi och mer kollektivtrafik samt ytterligare investeringar i den så viktiga it- och bredbandsutbyggnaden - det femte transportslaget.

Ett transportsystem måste också vara jämställt. Det ska kunna nyttjas av både kvinnor och män.

Persontransporterna är grundläggande för vår vardag, och jämställda sådana handlar om att ge kvinnor och män lika förutsättningar för arbetspendling, utbildningspendling och resorna i livet. I dag reser kvinnor och män på olika sätt. Kollektivtrafiken nyttjas främst av kvinnor, medan män i större utsträckning väljer bilen. För ett mer jämställt och därmed mer hållbart transportsystem krävs att både kvinnor och män deltar i planering och beslut som rör transportsystemet. Så är det inte i dag. Kvinnor är jämfört med män underrepresenterade i beslut och planering av transportinfrastrukturen, vilket också speglas i hur den utformas avseende trygghet, tillgänglighet med mera.

Ökad regional kollektivtrafik gynnar en hållbar regionförstoring och ger tillgång till fler attraktiva utbildnings- och arbetsplatser, vilket framför allt gynnar gruppen kvinnor. I dag är en kvinna mer geografiskt begränsad i sitt resande än en man.

I syfte att uppnå en mer tillgänglig och jämställd arbetsmarknad måste vi därför i vårt land förstora arbetsmarknadsregionerna och göra geografin större inom vilken jag kan utbilda mig och arbeta. Då är en utbyggd transportinfrastruktur - vägar, järnvägar, kollektivtrafik och möjlighet att färdas med eget färdmedel - medlet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Flyget måste bli bättre på att minska sin klimatpåverkan och sina utsläpp. Men principen att det är utsläppen, inte transporterna i sig, som är bekymret gäller också flyget. Det är främst vad gäller klimatet som flyget har sin stora utmaning. Det är inte flygresan utan utsläppen som den genererar som måste hanteras. Om man vill styra flyget i en klimatmässigt vettig riktning är det alltså oklokt att beskatta själva flygresan. Det är bränslevalet som måste styras.

För att kunna nyttja flyget i vårt mycket avlånga land spelar statens flygplatser stor roll, men lika stor roll spelar de regionala flygplatserna. Vi är helt beroende av att de fungerar, och det är de som möjliggör att både människor och högvärdigt gods kommer dit de ska i vårt land och utanför landets gränser. De regionala flygplatserna binder samman Sverige. De drivs, ägs och förvaltas av kommuner och regioner och i något fall ett företag.

Regeringen tillsatte en flygplatsöversyn för att se över statens långsiktiga roll som stödgivare för icke statliga flygplatser. Denna översyn har ännu inte redovisats. Det duger givetvis inte. Det är angeläget att staten skapar långsiktigt hållbara driftsförutsättningar också för de icke statliga flygplatserna.

Nya stambanor har varit på tapeten tidigare här i debatten. I dag vet vi att den svenska järnvägens kapacitet inte räcker till i vare sig norra eller södra Sverige. En kraftig tillväxt i tågtrafiken har lett till ett högt nyttjande och ett eftersatt underhåll, samtidigt som järnvägen under mycket lång tid varit i behov av ytterligare förstärkningar vad gäller drift och underhåll. Prognoserna visar på en fortsatt stark tillväxt av personresor och godstransporter i vårt land. För att då enbart vidmakthålla järnvägens andel av transportarbetet måste kapaciteten kraftigt förstärkas. Dagens situation gör järnvägssystemet mycket känsligt för störningar, såväl planerade som tekniska och väderbaserade. Slutresultatet riskerar att bli låg pålitlighet och lågt förtroende för tåg, såväl för persontrafik som för godstransport.

Herr talman! De som i dag motsätter sig att vi stärker det svenska järnvägssystemet med nya stambanor blir givetvis svaret skyldiga. Hur avser man då möta det växande behovet av tillförlitlig järnvägstrafik vid sidan av tillförlitligt flyg, sjöfart och vägtrafik? Hur avser man att möta det växande behovet av att transportera människor och gods i vårt land?

Tunga transporter liksom enskilda vägar berörs ordentligt i budgeten. Tunga transporter på väg och järnväg behöver bli tyngre och längre för att uppnå transporteffektivitet, miljövinster och högre säkerhet. Vägsystemet är ett sammanhållet vägsystem, från den minsta enskilda vägen och ut på den största Europavägen. Systemet måste hänga ihop för att teknikvinster och transporteffektivitet ska vara möjligt.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att det är när alla de fem transportslagen väg, järnväg, flyg, sjöfart och bredband fungerar tillsammans som livet fungerar bäst. Det är det, herr talman och mina vänner, som trafikpolitiken handlar om.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mikael Larsson (C).


Anf. 36 Helena Gellerman (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet gällande utgiftsområde 22.

Vi ska i dag debattera budgeten för 2020 för infrastruktur, post och it. Inom området finns en rad mål, inte minst klimatmålet med en 70-procentig reduktion av koldioxidutsläppen till 2030.

Att sätta mål är en sak, men det är uppföljningen som är den pådrivande kraften för att saker ska hända. I uppföljningen från förra året kan vi läsa att persontågens punktlighet sjönk under 2018. Vi vet dock att den har förbättrats väsentligt under 2019, vilket är glädjande. Det gör att resenärer vet att de kommer fram i tid, och då vågar de ställa bilen och resa med tåg till arbetet.

Vi kan också läsa att de flesta trafikslag inte betalar sina egna kostnader. Ett undantag är biltrafiken på landsbygden som betalar mer än sina egna kostnader. Detta är viktigt att väga in när vi framöver ser över styrmedel för hur vi ska nå klimatmålen 2030.

Ett av Sveriges mål är att vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Det är glädjande att se att vi oftast rankas högt - bland de fem bästa i internationella sammanhang. Trots det är utvecklingspotentialen stor, inte minst inom de flesta offentliga områden.

Digitaliseringen är ett av de viktigaste medlen för att klara en åldrande befolkning, effektivisera transporter och i övrigt erbjuda tjänster som underlättar vardagen för våra invånare. Därför bör arbetet med att ta fram en digitaliseringsstrategi påskyndas, till exempel vad gäller att skapa infrastruktur som kan hantera stora datamängder med hjälp av artificiell intelligens.

För att driva på utvecklingen i Sverige har vi en digitaliseringsmyndighet, men vi bör även se över hur digitaliseringen drivs i riksdagen, herr talman. I dag är frågan nämligen fördelad över ett stort antal utskott, och jag tror att det påverkar riksdagens möjligheter att driva på digitaliseringen i Sverige.

Vi kan också se i uppföljningen att flyget har haft ett tufft år, delvis på grund av utsläppsdebatten. Flyget är oöverträffat för längre resor, och därför arbetar vi i Liberalerna för att vi inom Sverige ska kunna flyga elflyg före 2030 och att elektrifieringen av våra vägtransporter går snabbt så att vi ska få tillräckligt med biobränslen till utrikesflyget.

Om vi nu i stället lyfter blicken framåt och ser på innehållet i budgeten för 2020 finner vi några satsningar som jag vill lyfta fram.

Det går för långsamt med elektrifieringen av våra vägtransporter. Det är en global utmaning som vi har framför oss om vi ska klara klimatet. Liberalerna lyfte därför i Almedalen i somras behovet av en elektrifieringskommission, och det är därför glädjande att se att den nu blir verklighet 2020.

Uppgiften är att skynda på investeringar i elvägar, laddinfrastruktur för ellastbilar och andra tillämpningar. Kommissionen ska också undersöka finansieringsfrågorna, inte minst hur el snabbt kan dras fram till väg, liksom effekter på elförsörjningen av att vägtransporterna ställer om. För att kunna korta införandetiden är det viktigt att näringslivet och andra berörda aktörer deltar i arbetet så att förslagen redan är förankrade när de presenteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I budgeten har bredbandsutbyggnaden fått 650 miljoner över tre år. Bra uppkoppling med hög överföringshastighet är viktigt för att hela Sverige ska fungera. Det främjar företagen och även klimatmålen om invånarna börjar använda digitala kommunikationssätt i stället för att transportera sig fysiskt.

Vi lever sedan många år med ett investeringsunderskott inom transportområdet, och budgetens 61 miljarder består därför till drygt hälften av investeringar, alltså 33 miljarder, under 2020. Inte minst krävs underhåll och investeringar i järnvägsnätet och förbättring av de enskilda vägarnas funktion för utvecklingen av landsbygden.

Därför är satsningen på den långsiktiga kompetensförsörjningen och utbildning inom infrastruktur- och transportsektorn viktig. Vi investerar stort i infrastrukturen, men då krävs det också att fler personer med rätt kompetens, framför allt i järnvägssektorn, kommer fram.

Samtidigt står infrastruktur- och transportsektorn inför ett omfattande teknikskifte som ställer nya krav på både medarbetare och tekniken. Det är också därför jag vill lyfta fram de forsknings- och innovationsinsatser som finns i budgeten inom transportområdet för att klara detta teknikskifte.

Jag vill också ta upp bilstödet till personer med funktionsnedsättning, något som jag har inte har hört någon annan tala om. Det är en frihetsfråga att fritt kunna välja hur man tar sig till jobbet och spontant kunna besöka vänner. Det ska alla i Sverige kunna göra, och därför tycker vi att det här är mycket viktigt.

Ska vi klara en effektiv och hållbar godstrafik och samtidigt nå våra klimatmål behöver vi främja överflyttningen av gods från väg till järnväg och sjöfart. Därför är satsningen på omlastning av gods mellan olika transportslag i våra hamnar viktig.

Regeringen beslutade i januari 2017 om en strategi för flygets roll i framtidens transportsystem. Strategin anger bland annat att förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som dess miljö- och klimatpåverkan ska minskas. Liberalerna står bakom att det är utsläppen som vi ska komma åt. Vi ska inte gå på ett specifikt transportslag.

Med bland annat elflyg runt hörnet är det viktigt att man klarar övergången från dagens system. Därför behöver vi undersöka hur den snabba utvecklingen av elflyget och dess behov av de regionala flygplatserna påverkar slutsatserna i flygplatsöversynen från 2017, det vill säga den översyn som blev klar innan elflyget tog fart. Nu pratar vi om kanske ett och ett halvt år. Det säger någonting om förändringskraften inom det vi står inför.

Vi liberaler anser att alla transportslag behövs och att det är utsläppen som ska minska, inte ett visst trafikslag. Det behövs för att hela landet ska leva och vi samtidigt ska nå våra klimatmål.


Anf. 37 Emma Berginger (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Sverige och världen står inför en rad utmaningar. För det första är det ett klimatnödläge där vi ännu inte har lyckats vända utsläppskurvorna nedåt för den kraftiga minskning av utsläppen av koldioxid som krävs för att vi ska kunna säkra uppnåendet av Parisavtalets målsättningar om max 2 grader och helst 1,5 graders temperaturökning. Det är de nivåerna som ger en hanterbar framtid för våra barn och barnbarn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För det andra ser vi en polarisering av samhället med ökande främlingsfientlighet, kriminalitet och därtill ett ifrågasättande av demokratins grundpelare.

Nu ställs vi alla inför viktiga val: Ska vi handla, eller ska vi inte handla? Ska vi stå upp för åtgärder som behövs för att säkra ett hållbart klimat? Ska vi stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter?

Anständighetens tid måste vara nu. Tillsammans med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna tar Miljöpartiet ansvar för att säkra att Sverige har en regering som håller konservativa och främlingsfientliga krafter borta från makten. Tillsammans lägger vi fram en budget som sätter miljön och klimatet främst och som ger förutsättningar för ett Sverige som håller ihop.

Alternativet såg vi i den konservativa budget som M och KD drev igenom tillsammans med Sverigedemokraterna förra året. Det var en budget som slaktade de miljö- och klimatsatsningar som Miljöpartiet jobbat hårt för under åren i regering. Vår budget säkrar ett återupprättande av de miljö- och klimatsatsningar som är nödvändiga för en hållbar omställning.

Regeringen har stakat ut visionen: Sverige ska bli världens första koldioxidneutrala välfärdsland, men för att nå dit behöver vi lyckas med omställningen av transportsektorn, som står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp.

Just nu pågår COP 25, där världens länder diskuterar vägen framåt för Parisavtalet. Greta Thunberg har precis blivit utnämnd till årets person av tidningen Times. Hon har blivit en internationell symbol för alla oss som vill se den nödvändiga omställningen. Modigt lyfter hon upp forskningens slutsatser och de nödvändiga frågorna och ställer världsledare till svars.

För att världen ska ställa om behöver omställningen ske även nationellt och lokalt. Sverige ska nå nettonollutsläpp till år 2045. Detta innebär i princip att alla sektorer behöver nå nollutsläpp. Vi har inte råd att misslyckas med klimatomställningen. Riksdagen har fattat beslut om att vi till år 2030 ska ha minskat utsläppen från inrikes transporter med 70 procent. Det är en stor utmaning, och vi är än så länge långt ifrån att nå målet. Med nu beslutade åtgärder bedöms vi enbart nå 40 procents minskning, enligt Trafikverket.

För att vi ska nå målen har Klimatpolitiska rådet understrukit betydelsen av att de transportpolitiska målen är förenliga med klimatmålen. Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Riksdagen har dessutom beslutat om funktionsmål som handlar om tillgänglighet och ett hänsynsmål som handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Dessa båda mål har jämbördig status, men under alltför lång tid har hänsynsmålet i många fall fått stå tillbaka för tillgänglighetsmålet. Regeringen presenterar därför i budgetpropositionen en precisering av förhållandet mellan tillgänglighetsmålet och hänsynsmålet. Tillgänglighetsmålet ska huvudsakligen uppnås inom ramen för hänsynsmålet. För att det övergripande transportpolitiska målet ska uppnås är det nödvändigt att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Regeringen presenterar också ett nytt etappmål för hänsynsmålet - det av riksdagen tidigare beslutade klimatmålet för transportsektorn: att utsläppen från de inrikes transporterna ska minska med 70 procent till år 2030. Detta tydliggör betydelsen av klimatmålet. För att ställa om transportsektorn behövs både snabba åtgärder i det korta perspektivet och långsiktiga åtgärder som lägger grunden för hållbara transporter för många år framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För att lyckas med omställningen räcker det inte med att bara byta en bensin- eller dieselmotor mot en motor som drivs på el eller biobränslen. Vi behöver också en kraftfull effektivisering av transporterna. Detta är nödvändigt om den förnybara energin och bioråvaran ska räcka, inte bara till omställningen av transportsektorn, med persontrafik, godstrafik på väg och järnväg, flyg och sjöfart, utan till hela samhällets omställning.

För att få till en omställning till mer effektiva och fossilfria transporter krävs att man vågar satsa på de hållbara alternativen och prioritera. Stommen i ett hållbart transportsystem är järnvägen. Järnvägen är det mest energieffektiva sättet att transportera många och mycket på ett snabbt och energieffektivt sätt. Det är av denna anledning som det är så viktigt att regeringen gör historiskt stora satsningar på järnvägen.

I den nationella infrastrukturplanen läggs 125 miljarder under planperioden på vidmakthållande av järnväg, vilket är en ökning med 47 procent, motsvarande 40 miljarder. Därutöver tillförs medel från banavgifter, som beräknas uppgå till 27,4 miljarder för planperioden. Regeringen har också, i enlighet med Miljöpartiets nollvision för tågstrul, gett Trafikverket i uppdrag att ta fram en långsiktig underhållsplan avseende genomförande av järnvägsunderhåll.

För år 2020 bedöms större investeringar utifrån nationell plan uppgå till strax över 10 miljarder. I den internationella infrastrukturplanen finns också de första etapperna på de nya stambanorna för höghastighetståg med. I närtid behöver vi fatta avgörande beslut för att komma vidare med planeringen av hela systemet för nya stambanor. I dag är det nämligen praktiskt taget fullt på de befintliga stambanorna i södra Sverige, och ny kapacitet behövs så att fossilfria och energisnåla välfungerande järnvägstransporter erbjuds såväl till den som vill resa långt som till den som vill pendla i sin region eller den som behöver transportera gods.

I januariavtalet är vi överens om att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Vi är också överens om att fortsätta att bygga ut järnvägen i Norrland. För Miljöpartiet är en utbyggd järnväg i hela landet en högt prioriterad fråga.

För att ersätta flygresor och resor där man behöver resa riktigt långt kan nattåg utgöra ett bekvämt alternativ, då man kan förflytta sig när man sover. I budgetpropositionen finns flera satsningar både på upphandlad nattågstrafik till europeiska städer och på att säkerställa nattågstrafik mellan norra Sverige och Stockholm, vilket är vällovligt.

Jag vill understryka att det utöver järnvägstrafik behövs bra och välutbyggd kollektivtrafik och cykelinfrastruktur. Här har Miljöpartiet varit med och säkerställt att kommuner kan få statlig medfinansiering via stadsmiljöavtalen, som nu uppgår till 1 miljard om året. Detta gör att såväl viktiga spårsatsningar som BRT-lösningar och cykelvägar kan byggas ut. I städerna finns goda förutsättningar för att kollektivtrafik och cykel ska kunna bli normen för persontransporter.

Bilen har också sin plats i framtiden. Det är dock fullkomligt nödvändigt att biltrafiken ställs om så att även den blir fossilfri. Därför har Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna infört bonus-malus, reduktionsplikt med mera för att påskynda omställningen. Regeringen föreslår också en elektrifieringskommission för att påskynda arbetet med elektrifiering av transportsektorn, vilket är väldigt positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Som jag inledde: Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna har presenterat en budget som sätter miljön och klimatet främst och som ger förutsättningar för ett Sverige som håller ihop.

(Applåder)


Anf. 38 Jens Holm (V)

Herr talman! Att sätta klimatet först - jag är inte helt säker på att man gör det. Precis som Emma Berginger själv sa i sitt anförande kommer regeringen, med nu fattade beslut och åtgärder, inte att nå vårt klimatmål på området, nämligen att minska utsläppen med minst 70 procent till 2030. Det är därför vi i Vänsterpartiet prioriterar annorlunda. Vi höjer skatter och avgifter för höginkomsttagare och kapital och även för utsläpp, och vi har därför mer än 40 miljarder extra i ett separat klimatpaket för de kommande tre åren för att ställa om Sverige.

Just på detta utgiftsområde anslår vi 5,8 miljarder kronor mer till bättre järnvägsunderhåll, snabbare utbyggnad av järnvägen, mer pengar till överflyttning av godstransport från väg till järnväg, en cykelpott, 2 ½ miljard kronor till ökade satsningar på kollektivtrafik, ett helt nytt konverteringsstöd för bilar etcetera. Vi säger också nej till att bygga nya motorvägar. Vi vill i stället satsa allt på järnvägen och kollektivtrafiken.

I diskussionerna tycker jag att Miljöpartiet framstår som väl nöjda med den budget som nu ligger. Jag tycker att detta är märkligt eftersom budgeten inte kommer att nå de klimatmål som vi har satt upp. Därför vill jag fråga Emma Berginger: Vilka nya åtgärder och beslut anser Miljöpartiet är nödvändiga på transportområdet för att vi ska nå målet att minska utsläppen med 70 procent?


Anf. 39 Emma Berginger (MP)

Herr talman! Precis som jag underströk i mitt anförande når vi inte hela vägen fram ännu. Det behövs ytterligare åtgärder för att kunna nå de klimat- och miljömål som Sveriges riksdag har beslutat om. Åtgärder behöver inte bara presenteras i en budget, utan det finns en klimathandlingsplan som kommer att presenteras i närtid. Det kommer också att finnas ett behov av att utveckla ytterligare politiska instrument under många år framöver. Detta är jag helt övertygad om.

Att Vänsterpartiet har en outtömlig förmåga att finansiera åtgärder som går utöver vad alla andra partier har möjlighet att finansiera är inte någon nyhet. Miljöpartiet sätter klimat- och miljöfrågorna främst. Vi har också valt att ta det ansvar som gör att vi kan vara med och ha ett inflytande över politiken.

Det gör att vi kan sitta i en regering tillsammans med Socialdemokraterna. Det innebär att vi kan ingå ett januariavtal tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. För det måste man ha en förmåga att kompromissa och vara konstruktiv.

Det innebär inte att Miljöpartiet har släppt de krav och visioner som vi har på miljö- och klimatområdet. Vi arbetar tvärtom hårt för att vårt parti ska få ett så stort genomslag som möjligt i förhandlingar med andra partier.

När vi inte har ett parti som har en egen majoritet i Sveriges riksdag behöver en budget vara en kompromissprodukt. Just därför tycker Miljöpartiet att vi har lagt fram en väldigt bra budget tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna.

Den innebär att vi tar ett ansvar för framtiden genom att vi återställer många av de neddragningar som Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna genomförde i den förra budgeten. Vi tar stora kliv framåt på klimatområdet, inte minst med de målsättningar som jag nämnde.


Anf. 40 Jens Holm (V)

Herr talman! Tidigare borgerliga regeringar har sänkt skatterna med över 100 miljarder kronor. Nu fortsätter den här regeringen och sänker skatten för de absolut rikaste med nästan 6 miljarder kronor. Det finns mycket pengar att ta av. Jag skulle inte säga att det är en outtömlig resurs. Men det finns väldigt mycket pengar att fördela till dem som har de största behoven och för att ställa om vårt samhälle så att vi lever inom de ramar som planeten sätter upp för oss.

Där saknar jag lite Miljöpartiet i diskussionerna nu för tiden. Jag nämnde några konkreta saker. Vi satsar mer pengar på järnväg och underhåll. Vi vill ha ett separat konverteringsstöd så att man ska kunna efterhandskonvertera sin bil och en separat cykelpott. Vi säger nej till nya motorvägar. Det gäller till exempel Tvärförbindelse Södertörn som kommer att kosta 11 miljarder kronor och som avfärdas av Naturvårdsverket. Tycker Miljöpartiet att något av de förslagen skulle kunna vara bra i en kommande budget?


Anf. 41 Emma Berginger (MP)

Herr talman! Det är flera vällovliga förslag som Jens Holm räknar upp här. Miljöpartiet har självt föreslagit ett konverteringsstöd som vi har som ingångsbud i kommande förhandlingar. Vi tycker självklart att det finns mer som man kan göra på klimat- och miljöområdet. Men vi vill också se på vad som är möjligt att driva igenom rent politiskt.

Herr talman! Här tycker jag att Vänsterpartiet och Jens Holm blir svaret skyldiga då man har visat att man inte kan göra de kompromisser som krävs för att man ska kunna få igenom sin politik. Det är minst lika viktigt som att klara av att hålla upp ett plakat och tala om vad man vill för någonting. Man måste både kunna visa vad man vill och ha en förmåga att genomdriva sin politik.

Kommunikationer

Miljöpartiet fortsätter att driva klimat- och miljöfrågorna hårt i vårt samarbete både med Socialdemokraterna och med Centerpartiet och Liberalerna.

(forts. § 8)


Anf. 108 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Låt mig börja med att likt Anna-Caren Sätherberg säga hurra, fantastiskt och vilken seger, för i natt fick vi beskedet att mobilitetspaketet är färdigförhandlat. Vi har kämpat för detta under lång tid, och jag vill inte minst lyfta fram Jens Nilsson från Jämtland, som gjorde en otrolig insats för att skapa förståelse för vikten av att få sjysta villkor inom åkerinäringen för dem som jobbar inom transportbranschen i hela Europa.

När mobilitetspaketet går igenom kommer det att ge sjysta svenska villkor från dag ett för dem som jobbar i transportbranschen och har cabotagetransporter eller kombitransporter. Det kommer att innebära att vi får bättre konkurrensvillkor och ordning och reda. Detta har vi kämpat för länge, och det är en viktig seger för oss som har velat ha ordning och reda inom transportbranschen. Det är glädjande.

(Applåder)

Samtidigt pågår COP 25, det stora, viktiga miljömöte som skulle vara i Santiago men nu är i Madrid. Tanken var att också transportministrarna skulle bjudas in eftersom transportministrarna är de nya klimat- och miljöministrarna. Det är på transportsektorn ansvaret ligger att se till att omställningen sker snabbare för att vi ska klara vårt åtagande enligt Parisavtalet.

I en tid när USA och många andra länder drar sig ur viktiga multilaterala arenor och insatser för att möta klimatutmaningen blir det desto viktigare att Sverige och andra länder, inte minst hela Europa, tar sitt ansvar och visar att det går.

När miljontals människor demonstrerar ute på gatorna av rädsla för klimatförändringarna måste vi ta politiskt ansvar och visa att vi kan förändra. Det går att bibehålla ambitionen att ha god välfärd och bra konkurrenskraft och samtidigt klara klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det är därför vi säger att vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Det är därför vi säger att vi med investeringar, tydliga regleringar, breda åtaganden från branscher och ett handslag med näringsliv och akademi kan klara av denna omställning.

Vi vet att 70-procentsmålet till 2030 är tufft. Häromdagen fick vi siffror från Naturvårdsverket som visar att utsläppen från transportsektorn minskar tack vare biobränsleinblandning och effektivisering. Men mer behöver göras - och vi gör mer.

Sverige gör otroligt mycket för att ställa om. Vi har en bred elektrifiering av transportsystemet, som inte minst görs möjlig tack vare energiöverenskommelsen. Sedan den nåddes har det tagits investeringsbeslut i förnybar energi för över 85 miljarder bara i Sverige. Det gör att vi har det största elöverskottet någonsin. Det gör att vi skulle kunna elektrifiera hela transportsektorn och ändå kunna fortsätta att exportera.

Detta visar på vikten av långsiktiga beslut och tydliga spelregler men också att vi inte kan förhandla bort klimatomställningen. Den finns där och måste genomföras.

Detta gör att Sverige är ett land som många länder tittar på. De vill se hur vi klarar omställningen och elektrifieringen, hur vi minskar flygets klimatpåverkan och hur vi lägger över mer transporter på klimatsmarta färdsätt.

Häri ligger hela tanken bakom Infrastrukturdepartementet: att ha infrastruktur, energi, telekom och bredband inom ett och samma departement för att uppgradera och modernisera Sverige så att vi klarar klimatkraven, stärker konkurrenskraften och blir en permanent världsutställning som visar att det med ny teknik går att effektivisera, elektrifiera och öka biobränsleinblandningen.

Vi kan göra det på ett sätt som också väcker tankar om att modernisera hela synen på samhällsplanering. I senaste nationell plan lyfte vi in bostadsbyggandet som en viktig del. Fyrspår till Jessica Roswalls Uppsala kan ge 50 000 bostäder, och satsningen på nya stambanor tack vare Sverigeförhandlingen kan ge över 200 000 bostäder. Det är ett nytt sätt att se på samhällsplanering och infrastrukturbyggande.

Låt oss passa på när vi nu moderniserar infrastrukturen att framöver också väva in jämställdhet, jämlikhet och klimat i synen på samhällsplanering.

Vi har stora investeringar framför oss. I nationell plan handlar det om över 700 miljarder. Vi har en kraftig ökning av järnvägsinnehållet och stora nyinvesteringar. Detta är nödvändigt för att klara klimatomställningen. På järnvägen handlar det om att möta det kapacitetstak vi snart når. Jag är förvånad över att höra att partier nu ändrar sig och inte ser behovet av att bygga nya stambanor. I ett läge där kapacitetstaket är nått, där svenska företag vill skicka mer gods på järnväg och där människor vill åka mer tåg måste vi bygga mer järnväg.

I och med att vi väljer att lägga höghastighetstågen och nya stambanor som en del utöver nationell plan ser vi till att det inte tränger ut andra angelägna infrastruktursatsningar. Då kan vi både ha nattåg till Åre och tåg ut i världen. Då kan vi samtidigt satsa på Norrbotniabanan, Sydostlänken och vägar i Västerbottens inland. Det är så vi bygger Sverige, och det är så vi klarar klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

På vägsidan är naturligtvis elektrifieringen viktigast, med elkommission, elektrifieringsstrategi och utbyggnad av elvägar, där Sverige är världsledande. Världens första permanenta elväg kommer med all sannolikhet att finnas i Sverige. Om vi kan se till att det blir den standarden som sätts i Europa finns också stora näringspolitiska vinster. Det gäller inte minst för svensk fordonsindustri. Framför allt kan vi växla över så att tunga transporter också blir fossilfria. Det är nödvändigt om vi ska klara klimatmålen och vårt åtagande gentemot nästa generation.

Vi bygger ut infrastrukturen. Det är fråga om 30 000 laddpunkter bara med klimatklivspengar. Det tål att fundera över i ett läge där Moderaterna och ytterligare något parti vill ta bort klimatklivspengarna. Hur går det då med aktiv handling och att se till att agera nu? Vi agerar nu. Det är nu vi ser till att bygga infrastrukturen, det är nu vi renoverar och reparerar och det är nu vi skapar förutsättningar för omställningen även för vägtransporter, med bonus-malus, med elbusspremien och med utbyggnad av laddinfrastruktur.

Det finns ett starkt engagemang i hela trafikutskottet för sjöfarten. Vi är nog många som gläds åt att svensk sjöfart nu stärks. Det är viktigt. Branschen själv ser ju behovet av att modernisera. Därför är det viktigt att fortsätta med elektrifieringen och moderniseringen i sjöfarten.

Jag vill understryka den nationella samordnarens betydelse för att utveckla sjöfarten för transporter inom landet. Här finns en betydande potential som i sig kan innebära att vi minskar pressen på vägtransporter och kanske också ser till att få än mindre klimatbelastning för transporterna framöver.

Vi vet att det väntar en stor omställning för flyget, men flyget behövs. Flyget är viktigt. Men då måste också flyget ställa om.

Nu noterar jag att några partier har ändrat sig och accepterat flygskatten. Det är bra. Låt oss gemensamt arbeta för att vi får tydliga ekonomiska styrmedel så att vi även internationellt kan beskatta fossilt flygbränsle, så att vi på Europanivå har ett fungerande system för utsläppsrätter och så att vi samtidigt i Sverige ökar biobränsleinblandningen och stimulerar elektrifieringen av flyget framöver. Det är en spännande utveckling.

Med januariavtalet som grund har vi visat att vi kan fortsätta att investera i och öka förutsättningarna för klimatsmart resande. Det är fråga om ett nationellt biljettsystem, klimatdeklarationer, nattåg till Åre och till kontinenten, satsningar på elinfrastruktur och elektrifieringskommission samt en modernisering av Sverige som januariavtalspartierna tar ansvar för.

Detta står i bjärt kontrast till Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, som inte ser klimatpolitiken som viktigast och som inte kan stå upp för långsiktiga beslut. Jag beklagar det. Sverige behöver i detta läge mer investeringar. Det är frånvaron av investeringar i järnvägssystemet och moderniserad infrastruktur som är det stora bekymret för Sverige just nu.

Vi måste för klimatets och konkurrenskraftens skull och för att Sverige ska hålla ihop i alla delar av landet våga fatta långsiktiga beslut, vare sig vi talar om nya stambanor eller för den delen om elektrifiering av vår infrastruktur.

Vårt budskap till dem som nu demonstrerat i Madrid, vid COP 25, eller på andra ställen i världen, är att vi tar vårt ansvar, att vi gör vår plikt under vår tid på jorden och att vi ser till att ställa om transportsystemen. Sverige visar att det går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic, Elin Gustafsson, Teres Lindberg, Jasenko Omanovic och Anna-Caren Sätherberg (alla S).


Anf. 109 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Det är bra att det finns el. Det är otroligt bra att vi satsar på järnväg. Det är dock lite problematiskt att det med jämna mellanrum råder effektbrist, vilket givetvis påverkar dem som ska använda elen. Man vill gärna ha effekten när man gör de stora investeringarna i infrastruktur.

Det är samma sak att det är bra med järnväg, men det blir ett dilemma om vi samtidigt bygger upp en underhållsskuld för vägar. Oavsett vad vi tycker i denna kammare tar sig de flesta som åker till förskolan, jobbet, sjukhuset, vänner och släktingar dit med bil. Det kommer de att göra även framgent.

Så sent som i fredags debatterade jag med infrastrukturministern om ett av de områden som svarar på mina frågor mer än vad talet i dag gör, nämligen den nationella planen. Den gäller i tolv år. Jag delar uppfattningen att man ska ha en positiv inställning till avtal och så vidare. Men den avtalade nationella planen ska uppvärderas, uppgraderas och revideras vart fjärde år. Det innebär att den behöver revideras 2022. Det svar jag hittills har fått, och jag misstänker att jag får samma svar i dag, är att frågan bereds på Regeringskansliet. Det känns tryggt för alla ute i Infrastruktursverige som väntar på att planen ska påbörjas.

En annan fråga jag vill ställa till ministern gäller flygets situation. Sverige är ett stort och långt land, och vi ser hur flyglinjer avvecklas. Näringsliv påverkas, och människor påverkas. Vi kristdemokrater och SKR har lyft fram frågan att man ska kunna upphandla flyg kommunalt och regionalt. Är detta något ministern är beredd att börja arbeta för?


Anf. 110 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Låt mig först säga till Magnus Jacobsson att det blir en tiodubbling av investeringarna i nätkapacitet de kommande åren. Vi ökar investeringarna inte bara i förnybar energi utan också i nätkapacitet. Det avtal som nyligen kunde slutas, där regeringen kunde presentera en satsning ihop med energibolagen, för att frigöra kapital för att öka investeringarna, är en viktig del i elektrifieringen. Det är så vi tar ansvar, det vill säga genom att skapa förutsättningar så att det finns kapacitet i hela nätet i hela Sverige.

Det är oroväckande om man lämnar en energipolitisk överenskommelse och drar undan grunden för tilltron till förutsättningar för elektrifieringsstrategin, att inte orka stå upp för långsiktiga avtal som har varit så viktiga för Sverige, vare sig vi pratar energipolitik eller för den delen andra viktiga breda överenskommelser. Detta är viktigt inte minst med tanke på satsningar på att modernisera infrastrukturen även på vägsidan. 164 miljarder kronor är det historiskt höga belopp som nu finns för underhållssatsningar på väg. På samma sätt ökar vi också underhållssatsningarna på järnväg med 47 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Den fråga jag funderar över, om Magnus Jacobsson vill redovisa, är om Kristdemokraterna fullföljer sin linje att inte ställa sig bakom byggandet av nya stambanor. Vad blir då svaret till Jönköping, Borås, Norrköping och Hässleholm? För mig och för regeringen är det viktigt att ge långsiktiga besked och att fullfölja det som Sverigeförhandlingen arbetar med och låta det vara till grund när vi sedan reviderar en nationell plan. En del förutsättningar måste först vara kända innan man går vidare i revideringen av nationell plan.

Vi väntar på besked. Vad kommer Kristdemokraterna att säga till Jönköping, Borås, Norrköping och Hässleholm och andra som trodde på vad alliansregeringen sa? De ställde upp i Sverigeförhandlingen och ville ha nya stambanor.


Anf. 111 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag konstaterar att jag inte fick ett enda svar på min fråga om flyget och flygets förutsättningar, det som bland annat SKR lyfte fram om möjligheten att upphandla flyg för att på så sätt säkerställa att även de som bor i delar av vårt avlånga land som inte ligger i närheten av en järnväg ska kunna ta sig till Stockholm eller andra tätorter för att dra nytta av den ekonomiska muskel som finns där.

Jag tackar för frågan om järnvägen. Ministern och jag debatterade så sent som i fredags, och mitt besked är detsamma i dag som då, nämligen att vi inte har något emot att man rustar upp järnväg. Tvärtom är vi positiva. Vi vill gärna att nya järnvägar byggs där de behövs, men vi har sagt nej till projektet med höghastighetståg, av det enkla skälet att det inte är ekonomiskt lönsamt och inte håller ihop. Vi ska inte kasta pengarna i sjön.

Vi behöver göra en bra satsning, och då behöver vi få ett besked om när den nationella planen kommer.


Anf. 112 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det är ju intressant, för effekten av frånvaron av investeringar kommer att skapa betydande bekymmer i det svenska järnvägssystemet. Det är konsekvensen när vi nu slår i kapacitetstaket, och ansvaret för det måste Kristdemokraterna och andra partier som säger nej till nya stambanor ta. Det är frånvaron av investeringar under alliansregeringen som ligger till grund för de utmaningar vi nu har.

Nu gör vi den största järnvägssatsningen i modern tid. Vi renoverar, reparerar och bygger nytt. Men vi ser också det långsiktiga behovet av att både för klimatets och för konkurrenskraftens skull bygga nya stambanor, något som bara sker vart hundrade år. Det är viktigt att kunna stå upp för den typen av långsiktiga beslut.

När det gäller flyget är det välkänt att jag precis som hela trafikutskottet har sagt att vi inte vill ha kommunal upphandling av till exempel internationell flygtrafik. Det ska ske på kommersiella grunder. Men inom Regeringskansliet pågår en översyn av hela den regionala flygplatsstrukturen. Den är viktig, för flyget behövs i Sverige. Men flyget måste ställa om.


Anf. 113 Jens Holm (V)

Fru talman! En viktig del i att minska utsläppen från transportsektorn är att vi transporterar mer gods på järnväg och till sjöss. Det är hållbarare än att transportera på väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Samtidigt får de som transporterar gods på järnväg betala alltmer pengar till staten i form av så kallade banavgifter. I fjol uppgick banavgifterna till nästan 2 miljarder kronor, och de ökar ständigt.

Det här underlättar inte överflytten till järnväg. Därför har tågbolagen haft möjlighet att få tillbaka en del av de pengarna i form av så kallad miljökompensation - i alla fall fram till nu. Såvitt jag vet löper den kompensationsmöjligheten ut med detta år. Jag kan inte se någon förlängning av miljökompensationen i regeringens budget och har inte hört om det tidigare från ministern.

Jag skulle vilja veta av Tomas Eneroth om regeringen kommer att förlänga möjligheten att få miljökompensation. Eftersom det inte finns något anslag för det i budgeten skulle jag också vilja veta ungefär hur mycket pengar som kommer att anslås.


Anf. 114 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det är viktigt att hitta stödfunktioner som gör att vi kan fortsätta växla över vägtransporter till järnväg och inte minst till sjöfart. Det är därför vi har en godstransportstrategi där vi arbetar intensivt med att göra den omställningen, handgripligt genom Pia Berglunds arbete med sjöfarten men också strategiskt genom upphandlingsstrukturer och inte minst olika stödfunktioner för att stärka godstransporterna.

Miljökompensationen upphör. En halv miljard har betalats ut under de två år den varit giltig. I stället utreder vi nu och tittar på förutsättningar för andra typer av omlastningsstöd. Vi har en utmaning, och det vet trafikutskottets ledamöter kanske bättre än många andra i Sverige, i att se till att det finns plats och utrymme för godstransporter på järnväg och samtidigt finns konkurrenskraftiga koncept. Det arbetar vi på, och det tror jag faktiskt att fler gör, för att stärka järnvägens konkurrensförutsättningar.

Jag tror att detta är en viktig del för att vi ska klara att nå klimatmålen. Det är också en viktig del för att vi ska kunna få över mer gods till järnväg. Då behövs nya stambanor. Då behövs investeringar i järnväg.

Därför är det viktigt, det besked som också Jens Holm ger, att Vänsterpartiet ställer sig bakom byggandet av nya stambanor, för vi behöver mer kapacitet i det svenska järnvägssystemet.


Anf. 115 Jens Holm (V)

Fru talman! Självklart vill Vänsterpartiet bygga nya stambanor - alla dagar i veckan. Men den här debatten handlar om miljökompensationen, och här blir jag oroad över ministerns svar.

Om lite drygt två veckor skriver vi januari 2020, och då finns det alltså ingen miljökompensation för dem som transporterar gods på räls att hämta in. Det innebär att möjligheterna att transportera gods med tåg kommer att bli ännu sämre 2020 än de varit hittills.

Ministern säger att detta utreds, men utredningar hjälper inte dem som vill transportera mer på räls. De vill ju veta om de kan bli kompenserade för de ständigt ökande banavgifterna. Där tycker jag att det är viktigt att ministern är tydlig.

Jag tycker att man borde förlänga miljökompensationen, åtminstone fram till dess att man har ett bättre system. Det är därför vi i Vänsterpartiet har anslagit 500 miljoner extra för en sådan förlängning. Vad anser ministern om det förslaget?


Anf. 116 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Det är välbekant i denna kammare att Vänsterpartiet ofta har mycket mer pengar än många andra. Det är ju vällovligt om man då har möjlighet att lägga resurser på allt man önskar.

Nu är vi i regeringsställning. Vi tar ansvar tillsammans med januariavtalspartierna för ett samlat budgetalternativ som av allt att döma går igenom i riksdagen. En viktig del i det är de stora satsningar vi gör på moderniseringen av svensk infrastruktur, de investeringar vi gör och de styrsignaler vi skickar ut.

Godstransporter på järnväg ökar, och de kommer att fortsätta öka med den omställning som just nu sker. Om miljökompensationen upphör finns det andra stödsystem som vi också tittar på. Det viktiga är att ingen ska tvivla på den omställning som just nu pågår i svensk transportsektor.

Jag tror att inte minst klimatdeklarationer kommer att vara ett viktigt styrinstrument när transportköparna framöver ser det tydliga behovet av att tala om att transporter ska gå där de gör minst koldioxid- eller klimatavtryck och där det är effektivast för transportörerna.


Anf. 117 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Jag tackar infrastrukturministern, som är nöjd i dag. Det är inte första gången jag ser honom nöjd.

Det är många fina ord. Som jag sa i mitt anförande är det mycket "bereder" och "följer upp", och här hörde vi att mycket "ska bli". Jag vill passa på att påminna infrastrukturministern och regeringen om att ni regerat i fem år nu.

Jag tackar för inspelet om fyra spår. Äntligen! säger jag såklart om det. Men det är inte fullt finansierat, och det är ett av de problem som vi hela tiden dras med.

Jag tänkte ta upp en annan sak, fru talman. På uppdrag av Svensk Kollektivtrafik har WSP gjort en analys av samhällsekonomiska kostnader för förseningar i kollektivtrafiken. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Den totala samhällsekonomiska kostnaden för förseningar är 8,5 miljarder. Det motsvarar 14 procent av trafikens totala kostnader. Storstädernas andel ligger på 75 procent.

Detta ligger i det som vi moderater har försökt säga. Vi behöver fokusera på flaskhalsarna i pendeltrafiken. Detta måste prioriteras. Regeringen väljer en annan väg. Regeringspartierna och även andra partier pratar höghastighetståg. Jag tycker att det är underligt.

Varför väljer regeringen och infrastrukturministern att inte lyssna på Riksrevisionen, som säger att projektet med höghastighetståg måste läggas på is - åtminstone tills vi får svar som visar vad det kostar och vad samhällsnyttan är?


Anf. 118 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag blir bekymrad när Moderaterna försöker framställa en motsatsställning mellan satsningar på nya stambanor och att pendeltåg ska komma fram eller att godskapaciteten ska öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Alla vi som jobbar med järnvägssystemen vet att det faktiskt är en förutsättning att vi kraftigt ökar kapaciteten. Om pendeltågen ska komma fram och godskapaciteten ska öka behöver vi nya stambanor, för vi har slagit i kapacitetstaket.

Med nya stambanor kommer godskapaciteten på Södra stambanan att kanske tredubblas och pendeltågen att få bättre förutsättningar - givet att vi samtidigt fortsätter ha en hög ambitionsnivå när det gäller järnvägsunderhållet.

Vi kan faktiskt se en förbättrad punktlighet, inte minst tack vare de investeringar vi gör i järnvägsunderhållet med en 47-procentig ökning. Det behövs, för vi kommer från en period med återkommande underinvesteringar. Jessika Roswalls företrädare under den regeringsperioden valde att låta bli att satsa på det svenska järnvägssystemet, trots att svenska folket vill åka tåg mer än någonsin och trots att företagen vill skicka mer gods med tåg än någonsin. Priset för de underinvesteringarna betalar vi i dag i form av förseningar. Man kan också räkna på vad de kostar samhället.

När vi nu reparerar, renoverar och bygger nytt innebär det att det samhällsekonomiska priset för förseningar minskar och att fler kan komma i tid. Ökar vi kapaciteten med nya stambanor innebär det också att vi minskar klimatbelastningen på våra resor.

Vi vågar ta ansvar för detta genom att göra den största järnvägssatsningen i modern tid. Vi vågar ta ansvar också för framtida omställning av transportsystemet genom att säga att nya stambanor behövs för att klara ett klimatsmart resande, förbättra pendlingsmöjligheterna och stärka godskapaciteten. Det är så vi ser till att klara både klimatmålen och konkurrenskraften.


Anf. 119 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Jag är faktiskt hjärtligt trött på att höra detta tjat om historiska satsningar. Det blir ju lite galet. Det är som om jag skulle stå här och jämföra med vilka satsningar som Göran Persson-regeringen gjorde. Faktum är ju att alliansregeringen gjorde kraftiga ökningar av budgeten, men det är inte så intressant. Det intressanta är att Moderaterna och Kristdemokraterna satsar lika mycket på infrastruktur som regeringen och lite mer på elektrifiering, vilket jag skulle vilja fråga om. Låt oss vara seriösa och jämföra pengar med pengar.

Det är väldigt glädjande att ministern är nöjd, men det är kanske inte alla de som står och fryser på perrongerna.

Jag skulle också vilja säga något om de sex raderna om elvägar som jag nämnde i mitt anförande. Elektrifiering är en viktig del, vilket vi verkar vara överens om. Branschföreträdare har om och om igen påpekat att vi från politikens sida måste säga vart vi vill. Jag tror att ministern sa "bred satsning", men ändå är det bara sex rader om elvägar.


Anf. 120 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det är ju inte antalet rader utan innehållet i politiken som avgör. Vi tillsätter en elkommission. Vi har en elektrifieringsstrategi som vi arbetar med. Vi är först i världen med att sannolikt få en permanent elväg. Vi har en omfattande försöksverksamhet med elvägar.

Vi har 30 000 laddstolpar bara tack vare Klimatklivet. Det är resurser som Moderaterna vill ta bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi ser nu till att vi elektrifierar den svenska infrastrukturen. Och ja, vi kommer långsiktigt att behöva ha en struktur för hur vi bygger ut både elvägar och vägel, både för att klara den omställning som behövs när det gäller vägtransporterna och för att se till att vi nu har möjlighet att sätta den standard för elektrifieringen av transportsystemet som hela Europa behöver. Det är därför vi har avtal tillsammans med Tyskland och Frankrike. Det är för att se till att den omställning som Europas transportsystem nu gör, som den nya kommissionären von der Leyen redovisar i Green Deal, också ska göras med svensk teknik och svensk standard.


Anf. 121 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Hade vi befunnit oss i Schweiz tror jag att godstransporterna på järnväg hade kunnat öka i den omfattning som minister Eneroth talar om. Problemet är att vi inte befinner oss i Schweiz. Vi befinner oss i Sverige.

Jag är jätteglad över att det satsas mycket pengar på järnväg. Men genom att vi inte prioriterar godstransporter i Sverige utan persontrafik kommer sannolikheten att vara att godstrafikflödet inte kommer att öka mer än marginellt om man inför en höghastighetsjärnväg. Därför är det väldigt viktigt att vi satsar på att bygga upp dagens järnväg - att vi satsar på att fullfölja dubbelspår där det behövs och att bygga fyrspår där det behövs för att öka dagens kapacitet. Att SJ och andra aktörer som eventuellt skulle ta över höghastighetsbanan skulle släppa befintliga spår till konkurrerande företag som MTR och Snälltåget är nog inte troligt, utan det blir alltså en lyxklass på höghastighetsjärnvägen. Sedan har man fjärrtåg och snabbtåg, och så en underklass med de lite långsammare regiontågen.

Fru talman! Jag tror tyvärr inte att regeringens satsningar på höghastighetståg kommer att leda till att godsflödena får större utrymme, speciellt inte när en av de föregående talarna, Jens Holm, kunde berätta att godstransporterna beläggs med högre och högre avgifter, vilket gör dem dyrare. Det skulle vara intressant om ministern kunde visa att jag har fel.


Anf. 122 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det är alltid hårt att säga att någon har fel, men jag tror att du har det om jag ska vara ärlig, Jimmy Ståhl. Utgångspunkten för de investeringar som behöver göras i nya stambanor är att vi har slagit i kapacitetstaket. Klarar vi inte av att göra väsentligt större investeringar än de som nu ligger i nationell plan blir det svårt att öka godskapaciteten. Och en tredubbling av godskapaciteten på Södra stambanan är inte helt fel i ett läge där företag vill skicka mer gods med tåg och där vi behöver minska godstransporternas klimatpåverkan.

Även om vi lyckas med en omställning på vägtransportsidan - med elektrifiering och biobränsle - kommer de ökade transportbehov vi ser i Sverige med den industriella utvecklingen att innebära att vi måste kunna lägga över mer gods på järnväg. Då är det nödvändigt att skapa mer kapacitet.

Det Sverigedemokraterna efterfrågar - dubbelspår och att bredda kapaciteten i de nuvarande systemen - gör vi redan. Det är detta som nationell plan handlar om. Det är detta som näringslivspotten i nationell plan också handlar om. Det är det arbete som just nu pågår med Sydostlänken eller för den delen Norrbotniabanan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Men ska vi ta ansvar för det som är utvecklingen de kommande 10, 20 eller 30 åren måste vi också ha förmågan att fatta beslut som håller längre än så. Då måste vi se behovet av att stärka kapaciteten. Gör vi inte detta får vi precis den klassindelning som Jimmy Ståhl talar om, där fjärrtågen trängs med pendeltågen, som trängs med godstågen och tränger ut dem.

Det är trängseln på spåren som gör att vi får en skiktning. Genom att bygga mer kapacitet frigör vi förutsättningarna för både godstrafik, pendeltåg och fjärrtåg, så att vi kan ta oss ut på kontinenten eller till våra släktingar i Luleå med snabbtåg.


Anf. 123 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Jag hoppas innerligt att jag har fel. Jag har jobbat i logistikbranschen i närmare 20 år och vet hur viktigt det är att driva godstrafik på järnväg. I Göteborg hade vi till exempel en central station. Därifrån är det ungefär 10-15 minuter ut till Göteborgs hamn. Där valde man att köra gods på järnväg ut i hamnen för att slippa kösystem med mera. Att föra gods på järnväg är väldigt effektivt även på korta sträckor. Det har jag egen erfarenhet av.

Men jag är fortfarande orolig över att godstrafiken kommer att trängas ut. Egentligen borde vi utmana ministern att ge godstrafiken mer utrymme i spårtrafiken - alltså att man skulle kunna närma sig lite hur det ser ut i Schweiz.

Underhållspengarna är slut. Trafikverket blöder och har inga pengar för underhåll. Det är alarmerande.


Anf. 124 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag blir lite förvånad, för Trafikverket har aldrig haft så mycket resurser för järnvägsunderhåll som nu. Vi har aldrig gjort så stora insatser för att renovera och reparera det svenska järnvägssystemet som nu. Det är också nu vi gör satsningar i Göteborgs hamn och på att öka möjligheterna att ha järnvägstransporter ut till sjöfarten. Den omställning som Jimmy Ståhl efterfrågar pågår alltså redan. Det är nu vi klarar den.

Det är sant: Vi talar mer gods nu än någonsin, och jag ska ärligt säga att jag är jätteglad över det. Det är tack vare den godsstrategi som vi lanserade. Från en ensidig fokusering på persontrafik i svensk infrastrukturpolitik har vi gått över till att nu prata gods, näringspolitik och industrinytta. Detta är viktigt, och det är ett framsteg för oss som ser att vi måste ha goda förutsättningar för att både kunna transportera klimatsmart och ha bra och konkurrenskraftiga företag.

Med detta sagt, fru talman, vill jag tacka hela trafikutskottet för gott samarbete. En riktigt god jul är ni väl förtjänta av också!

(Applåder)


Anf. 125 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Den här regeringen har på punkt efter punkt glömt bort landsbygden och dess förutsättningar.

Den här regeringen har nyligen röstat nej till skattesänkningar på bensin och diesel. Man har röstat nej till en skattesänkning på 1 krona per liter, detta trots att det kokar runt om i landet på grund av de höga bränsleskatterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Människor på landsbygden, våra företag och hela vårt land är beroende av att vi har bilar, bussar, lastbilar och fungerande vägar. Men i stället för att förstå detta fortsätter denna regering att brandskatta bilägarna och vägtrafiken. Sedan jobbar regeringen med att bygga ett olönsamt höghastighetståg - ett dyrt och olönsamt höghastighetståg som ska gå mellan landets tre största städer.

Fru talman! Den här regeringen vill fortsätta med att brandskatta landets nödvändiga vägtrafik. Den här regeringen vill att de som saknar alternativ, som tunnelbanor och spårvagnar, ska betala ännu mer i bränsleskatter. Den här regeringen vill ta dina skattepengar och bygga ett dyrt och olönsamt höghastighetståg. Sverige behöver en utbyggnad och en upprustning av både vägar och järnvägar, så att de fungerar. Men vi behöver absolut inte ett olönsamt och dyrt höghastighetståg.

Vi i Sverige behöver också satsa på en utbyggnad av våra elvägar och se till att vi har en laddinfrastruktur för elbilar som fungerar. Det är här vi kan minska utsläppen och samtidigt skapa jobb och tillväxt i Sverige. Med en utbyggnad av elvägarna och laddinfrastrukturen kan vi öka både tillverkningen och användningen av elfordon i Sverige och dessutom vara med och utveckla en modern laddinfrastruktur. Det kan ge nya jobb och tillväxt i hela Sverige.

Fru talman! För att klara elförsörjningen och omställningen måste vi också vara tydliga med att vår kärnkraft behövs. Vi behöver bygga ut den för att säkra den långsiktiga elförsörjningen och för att säkra konkurrenskraften för våra viktiga industrier och företag i Sverige. Med miljövänliga elbilar och en miljövänlig elproduktion, där kärnkraften är en naturlig del, kommer Sverige att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Fru talman! Vi moderater tänker fortsätta att slåss för bilen, för landsbygden och för att vägtrafiken ska fungera. Det är förutsättningen för att hela Sverige ska kunna växa. Det är modern teknik som kommer att lösa framtidens miljökrav och inte denna regerings gamla landsbygds- och vägfientliga straffbeskattningspolitik.

Fru talman! Människor som måste ha bilen för att kunna leva och bo där de är har fått nog av regeringens ständiga skattehöjningar.

Fru talman! Vad borde egentligen regeringen ägna sig åt? Jo, man borde se till att bekämpa den olagliga yrkestrafiken i Sverige. Det behövs fler trafikpoliser som kan ta bort den olagliga konkurrensen och som kan stoppa de olagliga transporterna med stöldgods med mera. Regeringen behöver ta tag i alkobommarna och se till att de kommer upp i våra hamnar och gränsstationer. Vi gjorde ett tillkännagivande om detta 2015, men inget händer. I dag har vi fått svar. Ministern är nöjd. Efter fem år har han lyckats få upp en alkobom i Göteborgs hamn - starkt jobbat!

Fru talman! Tullen måste ha bättre befogenheter att stoppa utförsel av stöldgods och införsel av olagliga vapen och droger med mera. Regeringen ägnar sig åt att jaga lagliga jägare och sportskyttar i stället för att stoppa införseln av olagliga vapen i landet.

Trafikutskottet har också sagt att man ska se över kör- och vilotiderna och införa samma regler som Danmark tillämpar - en viss avvikelse kan tolereras. Ingenting har hänt i den frågan. Vi har begärt att man ska klampa olagliga fordon på riktigt vis, det vill säga tills böter är betalda och fel är åtgärdade. Ingenting har hänt i den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Gör trafikpolisens roll tydligare med en egen budget och en egen styrning, liknande det tyska BAG-systemet, så att vi får ordning på yrkestrafiken och den olagliga konkurrensen!

Fru talman! Se till att bygga ut rastplatserna i Sverige, så att yrkestrafiken och övriga vägtrafikanter har säkra och trygga rastplatser! Det räcker inte att tillsätta en utredning som ska vara färdig om tio år. Vi behöver verkstad nu.

Fru talman! När kommer konkurrenskraftsutredningen när det gäller svensk åkerinäring, som trafikutskottet har beställt? Den har vi inte sett något av under den här tiden. Men ministern har framfört att han är nöjd i alla andra avseenden.

Fru talman! Se till att säkra vägarna för mc-åkare! Detta klarar man av i andra länder, men ingenting händer med sosseregeringen i Sverige.

Vi kommer snart att gå in i en lågkonjunktur, vilket innebär att många företag och jobb riskeras i Sverige. Då bör regeringen i stället för att fantisera om dyra och olönsamma höghastighetståg lägga kraft på att rusta upp våra befintliga vägar och järnvägar samt säkra våra lokala och regionala flygplatser. De behövs för att hela Sverige ska leva.

Bygg ut Västra stambanan, så att gods- och persontrafiken fungerar! Skynda på muddringen av Göteborgs hamn, så att vi kan behålla konkurrenskraften för näringslivet och hamnen! Bygg ut och rusta upp vägar, så att vi kan köra tyngre lastbilar! Sänk bensin- och dieselskatten, så att svenskt näringsliv kan stärka sin konkurrenskraft och därmed klara av jobben!

Sverige behöver inte en ny olönsam och dyr höghastighetsbana. Sverige behöver i stället en ny regering som inte sitter och fantiserar om olönsamma höghastighetståg som helt saknar finansiering.

Till sist, fru talman, vill jag önska trafikutskottets kansli, ledamöterna i trafikutskottet, talmannen och talmanskansliet samt alla skaraborgare en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)


Anf. 126 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tillhör det socialdemokratiska partiet, som Sten Bergheden beskriver i väldigt konstiga ordalag, måste jag säga. Jag brinner för landsbygdens förutsättningar, och jag satt i den parlamentariska landsbygdskommittén. Där tog vi fram 75 förslag. Vi var eniga, men dagen efter kom det moderata partiet och sa: Nej, vi ska absolut inte ha reseavdrag som är avståndsbaserade. Det är väldigt viktigt för landsbygden.

Jag vill även påminna om allt annat som har hänt under den här perioden. Vi har byggt ut flera servicekontor. Vi har sagt nej till att myndigheter ska centraliseras och bara vara lokaliserade i Stockholm. Vi har flyttat ut dem. Vi ska nu se till att man ska kunna bygga strandnära. Otroligt mycket har hänt. Av de 75 punkterna är faktiskt två tredjedelar redan genomförda. Landsbygden är en av anledningarna till att jag är politiskt engagerad.

Jag vill också påminna om det Sten Bergheden, den moderate ledamoten, alltid anför. Det gäller bensinen. I ert förslag om drivmedel är det en sänkning för alla bilister. Det är ingen landsbygdssatsning. Ni säger nej till satsningen där vi sänker skatten för dem som bor i stödområde A, till exempel. Det säger ni nej till. Ni vill sänka bensinskatten, men ni vill höja matmomsen med 3 procent. Vad betyder det för ett hushåll? Vad betyder det för den ensamstående mamman på landsbygden? Varför vill ni sänka priset på bensin men höja priset på mat? Hur ser er tanke om omställning ut?


Anf. 127 Sten Bergheden (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Tack för frågan, Anna-Caren Sätherberg! Det är rätt intressant att lyssna på vad ni har gjort. Ni har lagt ut några hundra miljoner kronor och försökt behålla några servicekontor. Samtidigt går ni ut och höjer skatterna för bensin och diesel och vägrar att gå med på vår skattesänkning på 7 miljarder när det gäller bensin och diesel. Vi pratar om 7 miljarder för att stärka konkurrenskraften för åkerinäringen, för att stärka konkurrenskraften för näringslivet och för att se till att de människor ute på landsbygden som har fått nog ska få en skattesänkning i fråga om det enda sättet de har att transportera sig på - det handlar om bilen.

För lastbilarna här i landet handlar det om 60 000 kronor per år i lägre dieselskatt. Det handlar om konkurrenskraft för åkerinäringen. Det handlar om konkurrenskraft för företagen.

Fru talman! Vi går snart in i en lågkonjunktur. Ni tror att det går att lägga ut några små portionerade grejer och rädda någon liten verksamhet här och var och säga: Det här borde vi vara nöjda med. Men vi tar gärna in dessa skattepengar, för dem ska vi använda till ett olönsamt höghastighetståg som ska gå mellan de stora städerna i Sverige.

Detta köper inte svenska folket. Vi har ett landsbygdsuppror på gång i landet. Man vägrar att acceptera den väg som ni går.

Se till att vanliga människor på landsbygden faktiskt har råd att tanka sin bil och kan köra sina barn till aktiviteter, skola, sjukhus och allt vad det handlar om! Detta är människor som betalar en tusenlapp vid bensinpumpen varje gång de tankar, och ni tar ungefär 60 procent av de pengarna.


Anf. 128 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Vi vill ställa om. Drivmedelsbeskattning är faktiskt ett sätt att få ned koldioxidutsläppen. Men vi vill också se till att det är rättvist i hela landet. Därför sänker vi skatten för de medborgare som bor där vi har längst avstånd. Det säger Moderaterna nej till.

När vi vill ställa om gör vi inte det genom att, som Sten Bergheden säger, sänka bensinskatten med 7 miljarder kronor och samtidigt höja skatten på mat med 10 miljarder kronor. En höjning av matmomsen med 10 miljarder, hur drabbar det den ensamstående mamman på landsbygden, och hur drabbar det för övrigt alla andra också som kanske inte har det lika bra ställt som Sten Bergheden?


Anf. 129 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Återigen har vi hört samma argument. Först samlar man in ordentligt med skattepengar - man ser till att få in bränsleskatter - för att sedan ge lite allmosor tillbaka till landsbygden genom olika småsatsningar. Ni skapar förutsättningar för landsbygden som inte håller. Ni ser till att produktiv skog, som man ska producera och som ska skapa jobb och tillväxt här i landet, konfiskeras och läggs i reservat. Ni ser till att man inte producerar någonting längre där ute. Det är klart att vi inte kan ha reservat och vargar i Sverige om vi ska ha en levande landsbygd. Vi måste ha människor som bor och jobbar där ute.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi moderater vill sänka både bensin- och dieselskatten med 1 krona. Ni har sagt nej till det, och ni gör en massa småsatsningar som inte kommer att komma landsbygden till del i den utsträckning som en rejäl skattesänkning på bensin och diesel skulle göra.


Anf. 130 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Sten Bergheden drömmer den moderata drömmen om att bränna på i sin dieseldrivna SUV i obegränsad hastighet. Detta ser jag som ett hån mot de ungdomar som är oroliga för sin framtid, som är oroliga för att vi inte kommer att ha en värld där det är drägligt att leva, där klimatkonsekvenserna inte har blivit alltför stora och där man faktiskt kan ha ett tryggt och gott liv.

Vi från Miljöpartiet vill skapa alternativ som gör att man faktiskt kan leva ett gott liv utan att för den skull drabbas av dåligt klimatsamvete.

Vi behöver utökad kapacitet på järnvägen, som faktiskt är stommen i ett hållbart transportsystem. I dagsläget är det i princip fullt på stambanorna i södra Sverige. Vi behöver nya stambanor. När vi nu bygger nya stambanor är det självklart att de ska byggas för moderna och snabba tåg, så att man kan resa riktigt snabbt.

Sten Bergheden menar att detta skulle vara olönsamt. Ja, säg den järnvägsinvestering som inte bedöms som olönsam enligt de strikta samhällsekonomiska kalkylerna. Vi vet att de har svårt att fånga in alla de nyttor som man faktiskt får ut av nya järnvägar och nya stambanor.

Handelskamrarna i södra Sverige står upp för detta projekt och tycker att det är otroligt viktigt att vi satsar på att bygga ut järnvägen. Tågoperatörerna ser en god möjlighet att ha lönsamhet i att bedriva tågtrafik på nya stambanor för höghastighetståg. Självklart ser vi också stora nyttor med ökat bostadsbyggande och med sammanlänkade arbetsmarknadsregioner. Detta är inte bara en klimatsatsning utan en satsning på att hela Sverige, inte minst de som bor på landsbygden, ska kunna leva ett gott liv utan dåligt klimatsamvete.


Anf. 131 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Först kan jag säga att det i så fall är märkligt att Miljöpartiet och regeringen inte ställer sig bakom vår moderata budget, där vi faktiskt satsar mer på elvägarna och vill ha in mer elfordon. Det handlar om att kunna ställa om till el när det gäller vår fordonspark.

Sedan är det en annan sak som aldrig kommer fram i denna debatt, nämligen att vi också vill bygga ut järnvägen. Men vi vill inte bygga ut med olönsamma höghastighetståg. Varje satsad krona på höghastighetståg ger 40 öre tillbaka. Andra satsningar på järnvägen runt om i Sverige - om vi lägger in Västra stambanan, Borås-Göteborg och andra - ger 70 öre tillbaka per satsad krona. Fortfarande är järnvägen egentligen olönsam. Men den blir i alla fall mindre olönsam om man bygger den på rätt ställe och inte bygger höghastighetståg.

Dessutom har denna regering ägnat sig åt att fördröja de järnvägsprojekt som faktiskt finns i Sverige. Man har fördröjt Borås-Göteborg med ett till två år på grund av att man sitter i någon förhandling på Regeringskansliet och diskuterar olönsamma höghastighetståg. Lägg ned detta och återvänd till verkligheten, och sluta fantisera om pengar som inte finns!


Anf. 132 Emma Berginger (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Sten Bergheden vill se mer pengar till elvägarna. Regeringen satsar redan på att utveckla piloter för elvägar. Men elvägar utökar inte kapaciteten. Ett dubbelspår motsvarar 15 filer väg. Självklart behöver vi utökad kapacitet både för personer och för gods på järnvägen.

Sten Bergheden säger också att han vill att järnvägen byggs ut. Men han specificerar inte på vilket sätt och hur han skulle kunna få detta att fungera.

Elbilen, gott folk, kommer aldrig att köra i 320 kilometer i timmen. Vi måste ha ett robust system så att vi kan transportera både många människor och mycket gods på ett klimatsmart och hållbart sätt. Allt annat, fru talman, är faktiskt ett hån mot de ungdomar som är oroliga för sin framtid.


Anf. 133 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Det är bara att titta i Trafikverkets plan. De har en planering för hur vi kan bygga ut järnvägen här i landet för att den ska fungera. Men det intressanta är att denna sosseregering faktiskt skiter i vad Trafikverket säger. Den ägnar sig i stället åt att tala om höghastighetståg, som till och med Trafikverket har avrått från. Och Riksrevisionen har sagt att dessa planer borde dras tillbaka.

Man måste faktiskt inse att man inte kan sitta och tala om pengar som inte finns och säga att vi inte vill satsa. Vi vill göra satsningar med de pengar som finns. Ni vill hitta på pengar som inte finns, och det är ett bekymmer.

När det gäller elvägarna gick Bil Sweden i dag ut och sa att man kommer att sälja mycket fler bilar fram till 2030. Det som är problemet i dag är att infrastrukturen här i landet inte hinner byggas ut när det gäller både elvägar och laddinfrastruktur. Den biten borde man därför satsa på. Då kan man lägga ned planerna på höghastighetstågen och satsa på elvägar.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-12-12
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut: Utgiftsområde 22 Kommunikationer, Beslut

Beslut: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2020Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 22 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 22 punkt 9 och avslår motionerna

    2019/20:2625 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD),

    2019/20:2697 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V),

    2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 1, 4, 79 och 86 samt

    2019/20:3295 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 1 och 5-7.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
    1. för 2020 ta upp lån i Riksgäldskontoret för vissa infrastrukturprojekt som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 45 500 000 000 kronor,
    2. under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 22 punkterna 1 och 10.c) Godkännande av investeringsplanerRiksdagen godkänner investeringsplanen för Sjöfartsverket för 2020-2022 som en riktlinje för Sjöfartsverkets investeringar och investeringsplanen för flygtrafikledning för 2020-2022 som en riktlinje för Luftfartsverkets investeringar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 22 punkterna 4 och 7.d) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska målRiksdagen 
    1. godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket samt bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet i enlighet med vad regeringen förordar, 
    2. bemyndigar regeringen att för 2020 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar,
    3. godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket samt bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet i enlighet med vad regeringen förordar, 
    4. bemyndigar regeringen att för 2020 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar,
    5. fastställer avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kronor under 2020. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 22 punkterna 2, 3, 5, 6 och 8.