Anf. 180 Teres Lindberg (S)
Fru talman! Vi befinner oss i en märklig tid. Det är ett annorlunda år. När vi i utskottet för ett år sedan debatterade utgiftsområde 22 kunde vi nog inte ens i vår vildaste fantasi föreställa oss det läge vi nu befinner oss i.
Pandemin påverkar vårt land på alla ledder. Det påverkar vårt sätt att leva och vårt sätt att vara. Det påverkar vårt sätt att konsumera, och det påverkar vårt sätt att förflytta oss. Det påverkar inte minst våra kommunikationer och transporter.
Fru talman! Vi behandlar nu trafikutskottets betänkande TU1 och utgiftsområde 22. Inledningsvis vill jag yrka bifall till trafikutskottets förslag i betänkandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
För utgiftsområdet handlar det om drygt 1,4 miljarder per vecka i syfte att uppnå de två övergripande politiska målen som vi har på utgiftsområdet. Därutöver tillkommer de totalt närmare 700 miljarder som ligger i nationell plan. Infrastruktur är ett kapitaltungt område men också viktigt för att vårt samhälle ska fungera både i staden och på landsbygden, från norr till söder och från öst till väst.
Transportpolitiken handlar om att säkerställa en samhällsekonomisk effektivitet och en hållbar transportförsörjning. På digitaliseringsområdet, som är det andra området och de andra politiska målen vi har, handlar det om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Fru talman! Utskottet brukar återkommande ha diskussioner om hur vi ska öka andelen som reser kollektivt. Men sedan i våras har våra diskussioner snarare handlat om hur vi ska kunna bidra till att minska människors resande, begränsa trängsel och på så sätt minska smittspridningen.
Kollektivtrafiken måste dock fungera även i kristider. Sjukvårdspersonalen måste kunna ta sig till jobbet utan att utsätta sig för smittrisk. Under det år som har gått har vi därför förstärkt kollektivtrafiken och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna med 3 miljarder. I nästa års budget tilldelas ytterligare 2 miljarder för detta ändamål.
Sjöfarten är ett annat område som har haft det otroligt tufft. Det är främst personfärjetrafiken som har drabbats. För att underlätta för sjöfarten har dels tillstånden förlängts för sjömännen så att de ska slippa behöva genomgå nya utbildningar, dels de generella stöden gått till många olika verksamheter i vårt land, till exempel korttidspermittering. Kanske det viktigaste för sjöfarten har varit kreditgarantiramarna hos Exportkreditnämnden. De har bidragit till att sjöfarten och exportindustrin har fortsatt att fungera.
Att trafiken upprätthålls och att transporterna fungerar är helt nödvändigt i vårt samhälle. Människor, företag, organisationer och ekonomin är ytterst beroende av transportsystemet. Pandemin får oss kanske att inse detta på ett mer konkret sätt. Det är helt enkelt avgörande för ett samhälle, det vill säga för att vi ska klara viktiga politiska mål, till exempel sysselsättning, matförsörjning, hantera smittspridning, få ut vaccin och inte minst klara klimatmålen.
En grundläggande syn hos oss socialdemokrater är att trafikslagen kompletterar varandra. De behövs alla i ett modernt, välorganiserat och fungerande samhälle. Det ska funka överallt i hela landet. Transportpolitiken ska jämna ut klyftor, och samtidigt behöver transportsystemet bli mer hållbart.
Laddinfrastrukturen för elbilar blir allt viktigare, och trafiksäkerheten kommer alltid att vara central för oss. Ingen ska behöva dö i trafiken. Inte minst ska transportsektorn kännetecknas av ordning och reda.
Fru talman! I dag kan vi vara tacksamma för framsynta politiker före oss. Tack vare att de har gått före och bidragit till en välutbyggd bredbands- och mobilnätsinfrastruktur kan många arbeta hemifrån. Naturligtvis kan inte alla yrkesgrupper göra det, men det är så pass att vi faktiskt ser en avlastning i persontrafiken. Men det duger inte att en snabb uppkoppling inte kommer alla till del. Därför anslås också ytterligare 1,4 miljarder för att stärka det nationella stödsystemet för bredbandsutbyggnad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
I den budgetproposition som regeringen har lagt fram har också återhämtning av den akuta krisen haft prioritet. Därför kommer välavvägda investeringar som ger välfärd, grön omställning och jobb över hela landet. Bredbandspengarna är ett exempel på investeringar som inte bara är välbehövliga, utan de kan också ge snabb effekt på sysselsättningen.
Andra viktiga investeringar för ekonomisk återhämtning på vårt område är 500 miljoner till järnvägsunderhåll och ytterligare 500 miljoner till vägunderhåll med fokus på det finmaskiga vägnätet på landsbygd.
En annan grupp som drabbas hårt av pandemin är ungdomarna. De drabbas alltid hårt av svackor i ekonomin. För att de ska kunna stärka sina möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden utvidgar vi också möjligheten till körkortslån för ungdomar mellan 18 och 20 år.
Fru talman! Transportsystemets utveckling är central för att Sveriges klimatmål ska nås. Riksdagen har satt upp målet att Sverige ska vara världens första fossilfria välfärdsland. År 2045 ska transporterna vara helt fossilfria, och till 2030 ska utsläppen ha minskat med 70 procent.
I den budget som vi nu behandlar finns en rad åtgärder för att minska utsläppen från transporter. Alla ligger inte specifikt inom vårt anslagsområde, men de är helt avhängiga budgeten för att vi i framtiden ska klara målen om fossilfria transporter.
Det handlar bland annat om drivmedelsfrågan. Här finns ingen envägslösning, utan det måste vara en bred palett av åtgärder. Därför förändrar vi nu systemet med bonus-malus genom förenkling och förstärkning. Vi har sett hur bonus-malus-systemet ökar incitamenten att köpa nollutsläppsbilar och på så sätt bidrar till att successivt byta ut fordonsparken. Det högsta bonusbeloppet kommer därför att höjas från 60 000 till 70 000 kronor vid inköp av ny bil.
För att den befintliga fordonsparken ska bidra förstärks bränslebyten inom ramen för reduktionsplikten. Det kommer också att införas en reduktionsplikt för flyget.
I dag importeras nära 85 procent av den svenska efterfrågan på biodrivmedel. Det är ohållbart i längden. Där går vi också fram med ökade stöd till produktion av biodrivmedel, samtidigt som vi ger Energimyndigheten ökade anslag för att öka sin analyskapacitet.
Fru talman! Vi behöver fortsätta att ställa om godstransporterna från väg till sjöfart och järnväg. Därför kommer också i budgeten en årlig avsättning om 400 miljoner fram till 2025 för att bidra till ett miljövänligt transportsystem. Den nationella sjöfartssamordnaren har också fått ett förstärkt uppdrag för detta ändamål, vilket involverar hamnarna. Dessutom ges i budgeten ett kapitaltillskott till det statliga Green Cargo, som är den enskilt största järnvägsoperatören för godstransporter. Det är en viktig investering för att Green Cargo ska kunna säkra långsiktig stabilitet och lönsamhet.
Även cyklingen behöver öka. Den bidrar till klimatet och till att stärka folkhälsan. Inom ramen för stadsmiljöavtalen kommer en förstärkning i budgeten av statens cykelinfrastruktur och kommunernas möjligheter till cykelinvesteringar. Därtill kommer ytterligare resurser för samverkan med civilsamhället för att främja ökad cykling.
Vi behöver öka takten i omställningen av transportsektorn till eldrift för att nå klimatmålen. Därför är det glädjande att regeringen redan i förra årets budget, alltså för innevarande år, aviserade om att tillsätta en elektrifieringskommission. Den är nu på plats och ska jobba med att titta närmare på hur tunga lastbilar ska elektrifieras antingen med batterier eller med vätgasdrift.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
I sammanhanget vill jag också nämna de 200 mil elektrifierade vägar som aviseras inom tio år och 300 mil elväg till 2035. Det är viktiga signaler för transportsektorn. Lastbilar ska i framtiden kunna laddas längs vägen i stället för att köras på diesel.
Räckviddsångest är ett begrepp bland elbilsförare i dag. Det är också ett hinder som innebär att många låter bli att välja en elbil. Därför måste vi fortsätta att bygga ut laddinfrastrukturen, och Klimatklivet har här varit helt avgörande. Om vi jämför november 2019 med november 2020, alltså i år, har antalet laddpunkter ökat från drygt 9 000 till drygt 11 000 - detta trots coronapandemin, som med stor sannolikhet har bromsat utbyggnadshastigheten.
Utbyggnaden av snabbladdare måste också öka. Här har Trafikverket fått ett särskilt uppdrag att utreda hur detta ska gå till.
Fru talman! När jag ändå är inne på elektrifiering, låt mig nämna några ord om flyget. Vi har under många år sett en trend med färre flygresor utifrån ett miljöperspektiv hos befolkningen. Det är på många sätt positivt att människor gör medvetna klimatval. Men under året har vi gått från en vikande trend till en näst intill flygdöd. Effekten är förstås en följd av pandemin, och den är oroväckande och kommer att behöva hanteras på olika sätt framöver.
Samtidigt tror jag på en spännande framtid för flyget. Inte minst elektrifieringen öppnar för nya resmönster med fossilfria och mindre elektrifierade plan. Kanske kommer vi att transportera oss helt annorlunda i framtiden - på kors och på tvärs.
Digitaliseringen kommer att påverka vårt resande. Det är inte så att vi kommer att sluta resa, men jag tror att det vi har upplevt sedan i våras kommer att bidra till att vi inte kommer att resa lika ofta.
Snart rullar vaccinationsprogrammet ut, och vi kommer att få bukt med pandemin inom sinom tid. Då kommer vi i allt högre utsträckning att fokusera på återhämtning. Vi kommer att behöva fokusera på en på många sätt blödande transportnäring, inte minst utmaningen i att återställa människors förtroende att resa tillsammans. Även i framtiden är det smart att resa tillsammans.