Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anf. 203 John Widegren (M)

Fru talman! Vi ska nu debattera utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Såklart sparar vi det bästa till sist och bästa sändningstid på tv - ingen blir förvånad över det.

Fru talman! Jag hade gärna sett att landsbygdsministern var här och deltog i debatten. Jag hade gärna sett att landsbygdsministern hade stått i denna talarstol och pekat ut en väg: Hit ska vi, det här är visionen!

Det var vad vi gjorde när vi antog en livsmedelsstrategi för tre och ett halvt år sedan i denna kammare, brett över partigränserna. Det var en livsmedelsstrategi som sa att vi skulle öka vår produktion, öka vår självförsörjning och öka exporten. Tyvärr är vi inte på väg dit, fru talman, utan det är negativa tendenser här. Det är fortfarande så att ett antal mjölkbönder lägger ned varje vecka, och vi har i princip den lägsta mjölkproduktionen i hela EU. Mjölken är som vi alla vet motorn i svenskt lantbruk, så det är jätteoroväckande.

Om vi ska uppnå målsättningarna för livsmedelsstrategin till 2030 samtidigt som antalet mjölkproducenter minskar varje vecka kommer de som är kvar att behöva bli väldigt mycket större om vi ska klara av att öka produktionen. Om det är dit vi vill ska vi också säga det - att det är den storleksrationaliseringen vi vill se och att vi bara vill se större lantbruk så att vi klarar att höja produktionen enligt strategins målsättning. Det hade varit väldigt intressant att få ha med vår landsbygdsminister här i dag och höra vart vi ska.

Detta år har inte varit något annat år likt. Det har i alla fall varit glädjande på det viset att efterfrågan på svenskproducerade livsmedel har gått upp under året. Detta beror på att man har ätit lite mindre ute på restaurang och köpt hem mer mat. Det är glädjande att konsumenten inser värdet av att köpa den svenska maten och att det finns en hållbarhet i att göra det. Det är mat som är producerad med mycket mindre antibiotika och på ett miljö- och klimatmässigt hållbart sätt. Det är väldigt glädjande.

Jag är dock rädd för att konsumtionen av svenska livsmedel kommer att minska igen när vi kommer ur pandemin, och då får vi också svårt att uppnå livsmedelsstrategins målsättningar. Jag tycker att regeringen är svaret skyldig här. Hur ska vi vända trenden nu? Hur ska vi få siffrorna och framtidstron att vända uppåt? Från Moderaternas sida har vi ett antal förslag i ett landsbygdspaket, och jag tänkte kort föredra några av dessa.

Först vill jag säga att det jag tyckte att regeringen gjorde riktigt bra, vilket av regeringspartierna eller samarbetspartierna som nu vill ta på sig ansvaret för det, var den stora självfinansieringen av landsbygdsprogrammet. När vi fick en mindre budget för jordbruket på EU-nivå såg Sverige till att göra en självfinansiering av landsbygdsprogrammet, och det är jätteviktigt.

Det är lika viktigt att det nya landsbygdsprogrammet blir intressant och ändamålsenligt så att många vill använda det som kommer att finnas i det. Annars har vi i alla fall ingen vinst vunnen.

Så till några förslag i Moderaternas budget.

Jag börjar med Skogsstyrelsen. Vi skjuter till pengar för att Skogsstyrelsen ska kunna genomföra den samverkansprocess som man har tagit fram, där man pratar om 88 åtgärder för att öka produktionen i skogen.

Detta borde ha varit en viktig del i den skogsutredning som presenterades för någon vecka sedan, där man skulle prata om ökad produktion och stärkt äganderätt och hur vi ställer om till en cirkulär bioekonomi. Tyvärr handlade skogsutredningen snarare om hur vi tar mer mark ur produktion och försämrar äganderätten, men det är en annan debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi har också skjutit till pengar för ersättning av viltskador. Vi tycker att det behöver finnas en större pott pengar att ta ur när man blir utsatt för rovdjursangrepp på sina tamdjur och lantbruksdjur.

Det har koppling till en liten satsning vi gör på länsstyrelserna som inte ligger under det här utgiftsgiftsområdet men som är viktig att ta med. Vi tycker att staten ska ta hela kostnaden för skyddsjakt på rovdjur.

Vi hade en debatt för någon vecka sedan om skyddsjakt på varg. Vi tycker att det är viktigt att staten går in och tar den utgiften. Jag läste en nyhet precis innan jag gick hit som handlade om en varg som nu är skyddsjagad, en problemvarg. Det har lagts ned 696 mantimmar på att jaga den här vargen, plus diverse resekostnader, men länsstyrelsen säger att ingen ersättning ska utgå till dem som utfört skyddsjakten. Det är helt orimligt. Därför tycker vi att staten ska gå in och ta den kostnaden.

Vi har en annan satsning på länsstyrelserna som är starkt kopplad till jordbruket. Vi vill stärka länsstyrelserna när det gäller att genomföra miljökonsekvensutredningar för att det ska bli enklare och gå fortare för lantbrukarna att få sina miljötillstånd. I dag kan det ta upp till tre fyra år att få ett miljötillstånd. Då har kanske möjligheten försvunnit och banken sagt att det inte längre är intressant. Kontraktet som man eventuellt skulle ha fått finns inte kvar längre om det tagit tre fyra år att få ett miljötillstånd för att utöka sin produktion. Det är helt orimligt, och det motverkar helt livsmedelsstrategins mål.

Jag hoppar tillbaka till utgiftsområde 23.

Regeringen gjorde också en satsning på trikintesterna. Man ska gå in och ta kostnaden för trikintesterna, och det tycker jag är jättebra och viktigt. Men vi behöver också gå in och ta kostnaderna för cesiumproverna. Detta därför att vildsvinsstammen i dag växer i de områden där cesiumprover behöver tas. Därmed är det oerhört viktigt att vi bibehåller hög avskjutning, och det är rimligt att staten tar kostnaden för både trikinprov och cesiumprov.

Vi har också satsningar på områden där regeringen tyvärr sänkte eller nästan helt tog bort sina satsningar. Det gäller pengar rakt in till livsmedelsstrategin. Där har vi gjort en större satsning från Moderaternas sida. Vi tycker att det är viktigt att bibehålla den ekonomiska nivån för att komma framåt med livsmedelsstrategin. Som sagts tidigare är den en bra bit från att uppfylla sina mål, och därför behövs det mer medel.

En annan viktig satsning som vi gör från Moderaternas sida är att vi skjuter till pengar till fler platser på veterinärutbildningen. Det är oerhört viktigt. Det är stor efterfrågan på veterinärer, framför allt på lantbruksdjurssidan, så det behöver bli fler platser. Det finns ett annat problem med veterinärerna, och det är att det är så många som inte vill jobba med lantbruksdjur. Den diskussionen ska vi inte ha i dag. Men Moderaterna tycker att det är viktigt att satsa på fler veterinärplatser.

Vi har också tagit med en nedsättning av slakteriavgifterna, som är en stor konkurrensnackdel för svenska bönder i dag. Vi skjuter till 70 miljoner extra i vår budget för att ta det. Sverige har valt ett system som tyvärr innebär en ganska stor konkurrensnackdel för svenskt jordbruk, och därför tycker vi att det är otroligt viktigt att utöver de 107 miljoner som finns i budgeten tillföra ytterligare 70 miljoner för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi tror och vet att Sveriges jordbrukare och skogsbrukare behöver öka sin produktion. Det är genom ökad produktion vi får stärkt lönsamhet, och på det sättet kan jord- och skogsbruket leverera de miljö- och klimatnyttor som vi vill och begär att de ska göra.

(Applåder)

Anf. 204 Isak From (S)

Fru talman! Tack, John Widegren, för anförandet!

John Widegren lyfte upp flera satsningar som Moderaterna tycker är särskilt viktiga på områden där de tycker att regeringsunderlaget gör för lite.

John Widegren lyfte inte upp naturnära jobb eller att Moderaterna inte tycker att naturnära jobb är en viktig satsning nu när vi har en ganska stor mängd unga arbetslösa som skulle kunna komma in och få både utbildning och försörjning från Skogsstyrelsen eller någon av de andra myndigheter som ingår. Moderaterna har också dragit bort pengarna från Skogsstyrelsens arbete med det här. Sedan har man kanske glömt att ta bort pengarna från de andra myndigheterna. Det kan vara en sådan där fadäs som kan hända. Annars får John Widegren gärna kommentera varför man tar bort pengarna från Sveaskog men inte från Naturvårdsverket eller SGU eller för den delen från länsstyrelserna.

John Widegren nämnde inte heller att man tycker att Sveaskog ska privatiseras och att en stor del av vår gemensamt ägda skog ska säljas.

Vi har tidigare sett hur det går när Moderaterna är med och styr och Sveaskog ska användas som markbytesverktyg. Då kommer de stora, produktiva skogsmarkerna i de andra skogsbolagens ägo, vilket ju är en ny form av baggböleri.

Jag stannar där, så kan John Widegren utveckla varför man inte satsar på naturnära jobb.

Anf. 205 John Widegren (M)

Fru talman! Tack för frågorna!

Vad gäller naturnära jobb tycker vi att det är mycket bättre att stärka själva näringarna. Kan vi stärka näringarna och ge dem verktyg så att de kan öka lönsamheten kommer de också att anställa fler människor, vilket kommer att leda till att fler människor kommer ut i jobb. Det är den tanke vi moderater har för att skapa nya jobb. De naturnära jobben är mer av en socialdemokratisk tanke. Vi har olika uppfattning om hur man skapar nya jobb; så är det.

Men det gläder mig att jag ska få tala om vårt försäljningsprogram för Sveaskog. Det är jätteintressant.

Till skillnad från regeringen och den skogsutredning som presenterades har vi ingen misstro mot de privata skogsägarna. I skogsutredningen pratar man om hur mycket mer mark man ska ta ifrån de privata skogsägarna för att bevara höga naturvärden. Vi tror att de privata skogsägarna kan bevara höga naturvärden själva.

Det är också de privata skogsägarna som har tagit fram de höga naturvärdena genom att bruka sin skog på ett ansvarsfullt sätt. Skogsutredningen leder snarare till en misstänksamhet hos skogsägarna. De tänker att om de tar hand om skogen på ett bra sätt kommer staten och lägger en död hand över den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi tycker i stället att fler svenskar ska få möjlighet att bli skogsägare. Därför har vi tittat på ett förslag om att sälja ut mindre delar av Sveaskog. De ska inte säljas till de stora bolagen, och man ska bara kunna köpa en del var i Sveaskog. Detta för att fler svenska medborgare ska få chansen att bli skogsägare och känna den glädje som det är att vara just skogsägare.

Anf. 206 Isak From (S)

Fru talman! Vi kan konstatera att när Moderaterna tillhör regeringsunderlaget lägger man fram propositioner som försätter skogsägarna i en situation där de inte har rätt till ersättning. Vi har varit glasklara med att skogsägarna självklart ska ha den grundlagsskyddade rätten till ersättning om det är frågan om intrång.

Jag vet inte om John Widegren har läst hela Skogsutredningen på 1 200 sidor. Man kan konstatera att den lyfter väldigt många perspektiv. Nu ska den ut på remiss, och vi ska ta emot den och inom ramen för januariavtalet bereda alla de frågor som finns med där: äganderättsskyldigheter, internationella åtaganden och säkerställande av skyddet för biologisk mångfald på relevanta marker. Moderaterna fortsätter med sina förslag om fullskalig privatisering.

Anf. 207 John Widegren (M)

Fru talman! När det gäller de internationella åtagandena har vi faktiskt också med pengar till Skogsstyrelsen för att titta på och utreda hur vi jämför de internationella åtagandena - hur vi jämför skyddad natur med övriga länder i Europa. Det framgår med ganska stor tydlighet att vi i Sverige har valt att tolka detta på ett sätt som vittnar om självskadebeteende, som vi tyvärr många gånger gör här.

Jag har faktiskt redan läst mycket av Skogsutredningen, och jag är positiv till förslaget att det alltid ska utgå ersättning för markintrång. Däremot har vi från Moderaternas sida sagt att vi måste lugna ned oss när det gäller markintrång och att ta över mark. Procentuellt behöver vi förmodligen inte undanta mer skogsmark från produktion. Det är vi övertygade om från Moderaternas sida. Men just förslaget om att ersättning alltid ska utgå är väldigt bra.

Anf. 208 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! John Widegren ger en intressant redogörelse för de satsningar som Moderaterna gör i budgeten men nämner inte med ett ord vilka satsningar Moderaterna inte gör eller var man skär ned.

Ett sådant område är det ekologiska jordbruket. Min fråga till John Widegren är varför Moderaterna vill försämra konkurrenskraften för svenskt jordbruk och skära ned på satsningarna på ekologiskt jordbruk.

Min andra fråga till John Widegren är vad han rekommenderar de ekologiska lantbrukare som finns i dag, som brukar ungefär 20 procent av Sveriges åkerarealer, att göra när John Widegren skär ned deras möjlighet att fortsätta.

Min tredje fråga är om inte Moderaterna tycker att det är ganska bra att vi har 20 procent ekologiskt jordbruk i Sverige, som bidrar till 8 av de 17 globala hållbarhetsmålen, bland annat genom 50 procent högre artrikedom för växter och pollinerare, minskade klimatutsläpp, stor potential för minskat näringsläckage och skydd av yt- och grundvatten.

Anf. 209 John Widegren (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag tackar för frågorna. När det gäller den peng till ekologisk produktion som vi har dragit ned handlar det alltså om 25 miljoner. Det är den extrasatsning som gjordes på ekologisk produktion som vi har tagit bort. Vi har i stället skjutit till 50 miljoner för livsmedelsstrategin därför att vi vill främja hela det svenska jordbruket.

Jag vet att Miljöpartiet har en onormalt stor vurm för den ekologiska produktionen. Men någonstans måste man börja inse att det inte är den som är räddningen i jordbruksfrågan. Vi ser i år hur efterfrågan på ekologiskt producerade varor minskar kraftigt i Sverige. Prisbilderna harmonierar numera i princip med den konventionella odlingens. Efterfrågan har alltså sjunkit så pass mycket att man inte får betalt.

Och man får egentligen inte betalt för de mervärden som Miljöpartiet många gånger framhäver, till exempel att det skulle vara klimatmässigt bättre att odla ekologiskt. Det finns ingen som helst essens i det. Det är absolut inte bättre; det är snarare så att man i den ekologiska odlingen kör sex till åtta gånger mer traktor per odlad hektar än vad man gör i den konventionella. Det låter inte så klimatsmart i mina öron.

Vi är inte motståndare till den ekologiska produktionen. Men om den inte kan stå på egna ben kanske den inte är så pass mycket bättre som Miljöpartiets vurm för den antyder.

Vi vill stärka hela det svenska jordbruket och öka efterfrågan på de svenska produkterna, oavsett om det handlar om ekologiskt eller konventionellt producerade livsmedel.

Anf. 210 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! De 25 miljonerna till Jordbruksverket för ekologiskt jordbruk är nödvändiga för att till exempel kunna satsa på exporten.

Jag läser i en rapport från LRF som kom 2018 att en satsning på mer ekologiskt jordbruk i Sverige även gynnar det konventionella jordbruket i Sverige. Så här står det också: "Trots att vi i Sverige har lägre konventionella skördar har vi ändå förutsättningar att ha högre ekologiska skördar än andra länder i Västeuropa. Vi har heller inte samma problem .[som man har i andra] länder. Detta ger en hög relativ konkurrenskraft för ekologisk odling i Sverige jämfört med andra europeiska länder." Den konkurrenskraften vill du ta bort.

Anf. 211 John Widegren (M)

Fru talman! Det är detta jag menar med den onormala vurmen för den ekologiska produktionen. Om det hade varit så fantastiskt hade också marknaden velat betala för detta. Men det vill den inte. Ska vi fortsätta att bedriva någon form av konstgjord andning med en massa extrastöd för att hålla liv i den ekologiska produktionen?

Jag ser också att ekologiskt och konventionellt kan ge varandra fördelar. De kan vara beroende av varandra och ha nytta av varandra. Men vi ska inte fortsätta med konstgjord andning, utan vi ska stötta hela den svenska produktionen, oavsett om den bedrivs konventionellt eller ekologiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi vet också att vi har en otroligt stor hållbarhet i dag. När man på den konventionella sidan använder sig av blommande kantzoner och annat är artrikedomen i form av fjärilar och andra saker minst lika stor som hos de ekologiska odlarna.

Från Moderaternas sida bibehåller vi vår linje: Vi ska stötta hela det svenska jordbruket, oavsett om det är ekologiskt eller konventionellt.

Anf. 212 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi budgeten för utgiftsområde 23, som innefattar areella näringar, livsmedelspolitik och en del av landsbygdspolitiken.

Utgiftsområdets tre delområden är sammanflätade, och de areella näringarna utgör grunden för de två andra. Om de areella näringarna har god lönsamhet är det mycket mer som är möjligt. Det gäller en levande landsbygd såväl som vad som är möjligt i fråga om naturhänsyn och livsmedelskvalitet.

Svenskt jord- och skogsbruk är välutvecklat, effektivt och miljövänligt. Jordbruket måste dock ges rimligare konkurrensförutsättningar. Jordbrukets lönsamhet har varit låg under många år, och det har medfört flera problem för näringen.

För skogsbruket gäller det att föra en politik som uppmuntrar markägare att sköta och utveckla sin skog. Ett aktivt skogsbruk är avgörande för att utveckla Sveriges bioekonomi och för klimatet.

För alla areella näringar är det viktigt att söka synergier, så att åtgärder samtidigt som de främjar miljön även ger bättre förutsättningar för produktion och främjande av andra värden. På så sätt blir det möjligt att beakta alla de värden som finns knutna till de areella näringarna.

Sverigedemokraterna föreslår att utgiftsområde 23 förstärks med 661 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Tillika minskar vi arbetsgivaravgiften i jämförelse med regeringens budget och tar bort sjuklöneansvaret för de minsta företagen samt minskar drivmedelsskatten.

Svenskt jordbruk kräver ett batteri av åtgärder på kort och lång sikt. Först måste den negativa spiralen brytas. Det allra viktigaste är ökad lönsamhet, och det måste börja omgående. Vi kan inte nöja oss med livsmedelsstrategin och missa det korta tidsperspektivet.

En ökad lönsamhet skulle med ens minska sårbarheten och skapa nya möjligheter och vägval. Detta ska åstadkommas genom att minska omkostnader, öka efterfrågan och skapa och tillhandahålla förutsättningar för teknisk utveckling samt ge kostnadsersättning för vissa svenska merkrav.

Det är också viktigt att undanröja hinder genom minskad administration, förenklingar och en mer tillförlitlig myndighetsprövning och tillsyn. Vi gör allt detta.

Ett exempel på omedelbar sänkning av omkostnaderna, som av outgrundlig anledning är lite kontroversiellt, är en sänkning av skatten på diesel för jord- och skogsbruk till dansk nivå. Tillsammans med andra skattesänkningar ger det jordbruksnäringen en ökad lönsamhet omgående. Detta kompletterar vi förstås med en rad åtgärder som ska stärka jordbrukets funktion och lönsamhet på lång och medellång sikt. Från denna styrkeposition kan svenskt jordbruk sedan bli ännu mer miljö- och klimatvänligt utan att äventyra ekonomin. Det handlar alltså om att göra saker i rätt ordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Svenskt vattenbruk har problem med regelkrångel, men det har också en stor potential. Vi lägger uppdrag och pengar för att möjliggöra förenklingar.

Sverige har kanske världens bästa djurskydd, men det kan ändå bli bättre. Vi kan inte acceptera bedövningsmetoder inför slakt inom grisnäringen som orsakar stort lidande, även om de är bättre än andra metoder. Vi anslår medel till forskning för att ta fram skonsammare bedövningsmetoder. Vi möjliggör även en översyn av landets djurparker för att säkerställa ett gott djurskydd.

Rennäringen är också en betydelsefull näring i norra Sverige. Vi ökar anslaget med 10 miljoner kronor årligen. Skadorna från rovdjur är större än vad man tidigare har vetat.

Nu är det dags att satsa på skogsskötsel. Först av den enkla anledningen att skogsskötsel är eftersatt i både reservat och många produktionsskogar, men också för att orosmolnen om de så kallade nyckelbiotoperna har skingrats något. Sverigedemokraterna har varit drivande i att peka på att registreringen av nyckelbiotoper har skapat stora problem för skogsbruket, för rättssäkerheten och faktiskt indirekt också för miljön när den viktiga tilliten och dialogen försämras. Nästan alla partier har instämt i det, och nu senast även Skogsutredningen. Det är glädjande.

Vi höjer anslagen med 65 miljoner för att öka Skogsstyrelsens insatser för aktiv skogsskötsel i dialog med markägaren. Men nya orosmoln har dykt upp. Det föreslås ökad byråkrati och stora nya avsättningar av skogsmark, som skulle lägga en död hand över en stor del av vår landsbygd. Detta förslag och andra förslag bortser från den miljönytta som skogsskötsel kan bidra med. Sveaskog har visat goda exempel i sina ekoparker, där till och med den vitryggiga hackspetten nu är på väg tillbaka.

Skogssektorn har stora förväntningar på sig knutna till dess viktiga roll i omställningen till mer hållbara produkter och när det gäller att binda koldioxid. Därför är det viktigt med forskning om hur skogens tillväxt kan öka. Vi lägger 50 miljoner extra per år till det.

För att specialister ska finnas tillgängliga utanför de stora städerna är det viktigt att också bevara utbildningarna där. Praktiskt inriktade specialistutbildningar måste prioriteras om det ska finnas tillgång till utbildad personal för att möta de alltmer komplicerade uppgifterna i de areella näringarna. Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg är ett utmärkt exempel.

Grundforskningen får också 50 miljoner för forskning om ökad skogsproduktion och utveckling av nya virkesbaserade produkter

Även om stora delar av landsbygdspolitiken ligger inom andra utskotts områden vill jag säga några ord om våra tankar om landsbygden.

Hur ska man få landsbygden att leva? En kamrat besvarade den frågan med: Låt landsbygden vara i fred! Det ligger faktiskt mycket i det. Regler och beslut påverkar vardagen mycket för alla människor, och i hög grad har beslutsfattare på kommunal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå varit skumögda för landsbygdsbornas behov. Det måste ändras.

Men det handlar även om att uppmuntra företagande och andra idéer. Vi har gjort ett första försök att samla vår politik från olika utskott i en landsbygdsmotion. Den kan ni gärna läsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Där finns mängder av konkreta förslag, till exempel att fastighetsskatten från vattenkraft och andra liknande fastigheter ska stanna på landsbygden. Vi föreslår sänkt arbetsgivaravgift för småföretag, förenklat strandskydd, bättre reseavdrag, förbättrad service och satsningar på det finmaskiga nätet av väg och järnväg som håller ihop Sverige i stället för på storstilade storstadssatsningar samt mycket mer.

Låt mig slutligen återvända till jordbruket. Det är ännu mer som måste göras. Till exempel måste regelkrånglet minska. Vi ger ett särskilt uppdrag till myndigheterna där de löpande ska föreslå regler som kan avvecklas. Vi inrättar en specialiserad miljöprövningsdelegation som förstår jordbrukets förutsättningar och som leder till proportionerliga beslut. Vi ställer kompetenskrav på kontrollanter om förståelse för näringarnas förutsättningar. Vi skärper även instruktionerna till myndigheterna direkt att noga följa förvaltningslagens bestämmelser.

Pengar går till fler veterinärer och till nedsättning av slakteriavgifter. Beteskravet för mjölkkor ska kompenseras. Vi möjliggör kostnadseffektivt uppfyllande av miljömålen och avancerad växtförädling. Vi inrättar ett sekretariat för synkronisering av forskning och jordbrukets behov. Vi följer upp biologin för både miljöns och produktionens skull. Vi höjer viltskadeersättningen och boostar livsmedelsstrategin. Allt detta går utöver vad regeringen gör.

Då har jag inte nämnt de mjuka bitarna än. Sveriges mjölkbönder har en svår situation, inte minst de små gårdarna, och var tionde djurhållare tar aldrig ut semester. De har inte råd att hyra in avbytare på grund av låg lönsamhet. Det beror till stor del på politiska beslut. Politiken har en skyldighet att agera. Utökade möjligheter till ledighet skulle göra arbetet mer socialt hållbart och attraktivt för ungdomar, liksom mer jämställt. Sverigedemokraterna föreslår en utredning, och i väntan på att den blir färdig föreslår vi ett pilotprojekt i två län.

Jordbruksfrågan börjar och slutar med lönsamhet, vare sig man vill det eller inte. Alla åtta partier har ett ansvar för detta. Det finns olika idéer om hur lantbruket ska se ut i framtiden, men det säger jag er: Ingen av de modellerna kommer att bli verklighet om inte lönsamheten finns! Låt oss därför samarbeta alla åtta för att säkerställa denna viktiga förutsättning.

Anf. 213 Isak From (S)

Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för anförandet! Sverigedemokraterna tycks vilja väldigt mycket. Man lyfter fram väldigt många olika insatser, och det låter som om det behövs väldigt stora stöd om Sverigedemokraterna skulle vara med och styra.

Jag har roat mig lite med att läsa och jämföra budgetsiffror. Där intar Sverigedemokraterna en särställning. Sverigedemokraternas budget skiljer sig i elva olika delar från regeringen. Dessutom har Sverigedemokraterna åtta helt egna, nya satsningar.

Sverigedemokraterna jobbar ju här för att vara med i ett högerkonservativt block. Hur kommer det att gå när man skiljer sig så flagrant från Moderaterna? På det här budgetområdet skiljer man sig på 17 olika punkter, och skillnaden är mer än 800 miljoner jämfört med vad Moderaterna lägger i sin budget. Då funderar jag: Är detta bara ett spel och en sifferbingo? Eller är det på samma sätt som Sverigedemokraterna har agerat i Natofrågan - ena dagen ska vi absolut inte gå med, nästa dag går det alldeles utmärkt att gå med?

Anf. 214 Staffan Eklöf (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Tack, Isak From, för frågan! Visst är det många saker jag tar upp. Detta är ett stort område, och man måste försöka se helheten. Med all respekt, det saknas många bitar i regeringens politik som måste fixas till. Det handlar om en mängd olika områden, som framgick av mitt anförande.

När jag lyssnade på Moderaternas anförande slog det mig att det fanns många likheter. Det gör det. Sedan är det ju så att man inte kan anpassa sin politik innan man går in i ett samarbete, utan man får möta varandra. Jag tror att goda argument kommer att räcka långt. Grundsynen delar vi med Moderaterna, nämligen att näringarna är av främsta betydelse och helt avgörande för om vi ska nå även andra mål - inte bara ekonomiska mål utan även miljömål, livsmedelskvalitetsmål och djurskyddsmål. Allting hänger ihop.

Det allra starkaste kittet oss emellan är att vi har en helhetssyn. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har en väldigt stark helhetssyn och ett konsekvensetiskt tänkande. Konsekvenser har stor betydelse. Man måste analysera vad en åtgärd ger för konsekvenser på andra områden. Då är det nog en svårare sits som Socialdemokraterna har satt sig i när de samarbetar med Miljöpartiet, som enligt min mening har en ganska enkelspårig uppfattning.

Anf. 215 Isak From (S)

Fru talman! Ledamoten Staffan Eklöf svarar väldigt tydligt att man kommer att anpassa detta. Siffrorna är alltså bara på låtsas.

Jag kan säga att varken denna regering eller tidigare regeringar har lyckats med det som pandemin har lyckats med. Efterfrågan på svenska kvalitetsprodukter har faktiskt ökat kraftigt nu. Lokalproducerade produkter är efterfrågade som aldrig tidigare.

Detta ska vi naturligtvis också långsiktigt dra nytta av. Det är väldigt viktigt för lönsamheten. Det är väldigt viktigt för tilltron till och satsningen på de gröna näringarna. Detta har egentligen sin grund i livsmedelsstrategin. Hur kan vi få en ökad efterfrågan på svenska kvalitetsprodukter samtidigt som vi kan exportera våra högkvalitativa varor till andra länder?

Anf. 216 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Jag tycker att detta visar att vi delar många åsikter också med Socialdemokraterna. Livsmedelsstrategin är alldeles utmärkt. Det är bara synd att det är en fördröjning på den. Därför måste man göra åtgärder även nu, på kort sikt, för att få lönsamhet direkt.

Vi kan inte invänta den nya CAP heller, för det dröjer också ett par år. Vi kommer att få mängder med konkurser om vi inte gör saker på kort sikt och ökar lönsamheten på kort sikt. Det är helt avgörande. Framtidstron kommer heller inte att finnas.

Vi har många satsningar. Kompromisser kanske kommer att krävas. Det vet vi inte, men vad som är väldigt tydligt med alla våra många förslag är att vi pekar på många svagheter i regeringens budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag hoppas också att efterfrågan på svenska livsmedel finns kvar efter pandemin. Men till stor del beror efterfrågan på, precis som John Widegren sa, att vi nu äter mindre mat på restaurang och äter mer mat hemma.

Anf. 217 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Regeringen anför i propositionen att målet med politiken för areella näringar, landsbygd och livsmedel är att bidra till en hållbar utveckling i alla delar av landet. Det är en god målsättning, som jag tror att de flesta av oss här skriver under på. Frågan är då: Hur tar vi oss dit?

Vänsterpartiets budget innehåller flera delar som ökar jämlikheten genom omfördelning och skapar förutsättningar för att lyckas med den gröna omställningen. För oss är det en självklarhet att folk ska kunna bo och leva i hela landet. Då krävs god tillgång på samhällsservice och statlig närvaro. Barn ska inte behöva ta bussen i gryningen för att närmsta skola har lagts ned. Äldre ska ha möjlighet att flytta till ett äldreboende nära hemmet när den dagen kommer. Polis ska finnas i hela landet. Och vi vill att det ska finnas en god infrastruktur med bussar och tåg som går i tid.

I dag samlas mycket av resurserna i storstadsregionerna, men det är hela landet som har jobbat ihop rikedomarna. Därför föreslår vi ett skattesystem som omfördelar pengarna så att de kommer hela Sverige till del. Hela landet behövs nämligen för att vi ska klara omställningen till ett grönt och hållbart samhälle, från vindkraftsparkerna i norr till rapsfälten i söder.

I ett grönt och hållbart samhälle är ett hållbart jordbruk centralt. Det svenska jordbruket har alltid varit en viktig del av den svenska självbilden och en viktig faktor i samhällsutvecklingen. Bra skördeår har historiskt gett ett välmående samhälle. Så kan det bli igen, och så behöver det vara genom att vi tryggar vår tillgång på livsmedel som producerats nära, hållbart och ekologiskt. Det blir en grön omställning som bidrar till biologisk mångfald och skapar jobb i hela landet.

Vänsterpartiet vill se att vi i Sverige höjer ambitionerna för vår självförsörjning från 50 till 80 procent och inför ett beredskapslager för livsmedel och bränslen. Sverige har haft det tidigare, men det har successivt avvecklats.

Coronakrisens inledande fas med snabbt stängda gränser och begränsade möjligheter till transporter mellan länder visade på sårbarheten och att vi inte kan förlita oss enbart på marknaden för att ta oss igenom krisen. Därför behöver vi återigen beredskapslagren.

Vi behöver också bygga upp vår uthållighet. Därför lyfter vi ett förslag från myndigheterna som finns sedan tidigare om att man ska påbörja en pilotstudie där naturbruksgymnasierna testar att löpande producera beredskapslivsmedel. Det skulle minska vårt importberoende och öka motståndskraften mot störningar. Det är ett förslag med många vinster för både miljön och jordbrukets hållbara utveckling.

Jordbruket har stora möjligheter att bidra till förbättrade klimatanpassningar, men det står också självt inför stora utmaningar. Torka likaväl som skyfall kommer att ställa andra krav än tidigare på jordbrukets vattenhantering, med ökade kostnader som följd. Därför föreslår vi ett nytt statligt stöd för investeringar och satsar 450 miljoner kronor till 2023 på åtgärder inom jordbruket som stärker vattenhanteringen i ett förändrat klimat.

Vänsterpartiet vill se en ökad andel växtbaserade livsmedel. Jag vet att detta är en punkt där många av er kanske drar öronen åt er och reagerar från ryggmärgen. Det ses ofta som ett hot mot det svenska jordbruket eftersom vi pratar om det i samband med en ökad vegetabilisk kost. Men varför skulle det vara det? Självklart ska våra framtida växtbaserade livsmedel produceras i Sverige. Efterfrågan från konsumenterna finns, och det svenska jordbruket har redan nu många bra produkter att erbjuda. Detta är såklart något som vi måste vara med och stötta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

För Vänsterpartiet är det viktigt att stärka ekologiskt jordbruk. Det har flera fördelar då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. Vi vill ge stöd för omställning från konventionellt jordbruk till ekologiskt. Det ger oss en starkare biologisk mångfald likaväl som en stärkt djurvälfärd. Stödet vi vill se riktar sig både till omställningen och till produktionen. Vi vill också se en ökning av anslaget för stöd till betesmarker.

För att främja möjligheten till småskalighet och öka djurvälfärden föreslår Vänsterpartiet ett investeringsstöd för mobila slakterier. Antalet slakterier har minskat, och det är långa avstånd, vilket inte är att föredra ur djurskyddssynpunkt. Trycket på att hålla ned priser på grund av importerat kött samt konkurrensen från stora slakterier är ett par faktorer. Dessutom är det brist på utbildad personal. Genom att förbättra tillgången på lokala slakterier kan vi minska behovet av långa djurtransporter och på samma gång stärka den nära och lokala produktionen. På så vis förbättrar vi även vår självförsörjning.

Jag tror att flera av er har sett att det har startats ett nytt upprop från en del av jordbruket. Det heter Stor nog. De menar att Sverige behöver fler bönder och fler gårdar och att Sverige behöver värna de småskaliga och arbeta för att de ska få förutsättningar att överleva. Jag menar att de har rätt.

Sverige och EU har fört en jordbrukspolitik som i bästa fall främjar det storskaliga. I värsta fall tvingar den in bönder i en allt större produktion, som inte eftersträvas av dem själva, för att de på så vis ska hålla sig flytande.

För att vi ska få ett hållbart jordbruk med stark lokal anknytning, en närhetsprincip och ett fokus på ekologisk hållbarhet behöver vi värna även de mindre producenterna. De kanske inte i första hand bidrar med volymerna. Men de har andra viktiga värden, som arbetstillfällen, en stark biologisk mångfald och kunskap om mark, djur och produkten som produceras.

Sist men inte minst föreslår vi en ny satsning för att främja utvecklingen av biogas. Sverige är i stort behov av att ersätta fossila drivmedel med förnybara parallellt med en ökad eldrift för att på sikt uppnå fossilfria transporter. Sverige har också ett behov av att öka produktionen av dessa drivmedel.

Biogasen har en rad användningsområden, och potentialen för att öka biogasproduktionen i Sverige är god. Den svenska biogasproduktionen har däremot i dag svårt att konkurrera med den i Danmark, som har ett generöst produktionsstöd som godkänts av EU. I Sverige saknar vi det. Vänsterpartiet menar att man därför bör införa produktionspremier, som Biogasmarknadsutredningen föreslår, och avsätter 500 miljoner kronor i stöd för det.

Anf. 218 Magnus Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag vill börja mitt anförande med att tacka alla Sveriges jordbrukare för det stora och viktiga arbete som ni lägger ned för att vi konsumenter ska få livsmedel, Att vara jordbrukare är inte ett vanligt sju-till-fyra-jobb utan långt mycket mer. Det är inte ett vanligt jobb från måndag till fredag, utan man kan få jobba sju dagar i veckan.

Får våra jordbrukare den uppskattning och det beröm som de är värda? Det är nog tyvärr si och så med det. Ord som "bondeskam" och "miljöbovar" och annat används tyvärr ofta i den offentliga debatten. Vi ska ju få våra ungdomar att vilja satsa på att bli jordbrukare, men de matas i skolan med att det är på det sättet. En bonde hörde av sig till mig för en vecka sedan och sa att hans dotter som gick i åttan hade fått se en film i skolan där all skam lades på bönderna. Filmen var inte ens gjord i Sverige. Att våra ungdomar får möta detta tycker jag, handen på hjärtat, visar hur förfärligt det ser ut i dag.

Faktum är att inget ju kan vara mer fel. Våra bönder är hjältar som håller uppe vårt land. Faktum är att utan våra jordbrukare - ingen mat. Så enkelt är det.

Sweden Food Arena har jobbat en längre tid. Vad säger de? De säger att det är i den gröna näringen som vi har en fantastisk framtid. De talar om 50 000 nya jobb till 2030. Det är helt fantastiskt! Var någonstans kan vi förvänta oss så många nya arbeten? Jag vet inte. Men inom den gröna näringen finns detta, och då måste vi såklart vara med och satsa på det.

Fru talman! Vid mina besök runt om i landet får jag alltid samma fråga. Det slår aldrig fel. Oavsett om det är Luleå eller Lund säger de så här: Hur går det med livsmedelsstrategin, Magnus? Lönsamheten skulle ju öka för oss jordbrukare.

Då är det lite tufft, tycker jag, för vad ska jag säga? Jag säger som det är: Faktum är att vi inte ser att regeringen gör tillräckligt.

Det här börjar bli ett skämt bland bönderna, och ni möter det säkert allihop som träffar jordbrukare. De tycker att det där med livsmedelsstrategin bara var typiskt vanligt prat - mycket prat och en massa nya dokument.

Här menar jag, mina vänner, att regeringen måste skärpa sig. Grundstenen för hela den strategi som vi antog här i kammaren sommaren 2017 var att det svenska jordbruket skulle stärkas och konkurrenskraften och lönsamheten öka. Sverige skulle sluta med politik för att avveckla svenskt jordbruk. I stället skulle vi utveckla det. Det menar jag att vi inte har märkt så mycket av än.

Om vi menar allvar med att stärka konkurrenskraften och höja lönsamheten menar vi kristdemokrater att en åtgärd som man direkt skulle kunna göra vore att till exempel sänka drivmedelsskatten i ett första steg.

Fru talman! En annan grundsten i livsmedelsstrategin är att självförsörjningen av livsmedel ska öka. Hur har det gått med det målet efter de här åren med livsmedelsstrategin? Inte speciellt bra, tyvärr. Vi är faktiskt fortsatt nere i bottennivåer. Varannan tugga vi äter kommer inte från vårt land.

Fru talman! John Widegren var inne på antalet mjölkbönder, som minskar drastiskt. Antalet har halverats på tio år och är nu nere på ungefär 3 200 mjölkföretag. Antalet mjölkkor har minskat med 50 000 på tio år. I dag finns det cirka 300 000 kvar. I Sverige minskar mängden invägd mjölk. Vi är ett av de länder i Europa där det minskar mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I pandemins fotspår ser vi tydliga konsekvenser. Alla minns vi säkert de tomma hyllorna i matbutikerna. Jag tänkte för mig själv: Är det tomt här?! Här brukar jag köpa mjöl och jäst - nu är det tomt! Är det här i Sverige? tänkte jag. Ja, det var i Sverige.

Allt går tyvärr inte att skylla på den här regeringen. Faktum är att även den förra alliansregeringen var blåögd i detta och sa att det ordnar sig. Det fixar sig. Maten kommer. Det var blåögt.

Fru talman! Det är en ödesfråga för vårt land att det finns livsmedel att tillgå i händelse av kris eller krig. Då duger det inte med en självförsörjning på runt 50 procent. Vi borde lära oss av vårt duktiga grannland Finland, som har ett helt annat tänk när det gäller landets självförsörjning - minst 80 procent.

Fru talman! Vildsvinsstammen är för stor i Sverige. Jag kan inte tänka mig att någon säger något annat. Även om landets jägare aldrig har skjutit så många vildsvin som den här säsongen är vildsvinsstammen fortfarande alldeles för stor i vissa delar av Sverige. Det handlar om skador i miljardklassen för jordbruket. Det är enorma mängder skador i trafiken och förstörda villaträdgårdar. Detta är en del av vad vildsvinen orsakar.

Jag har noterat att regeringen har pratat mycket om ett vildsvinspaket. Vi har dock inte sett så mycket än, mer än att trikintestet ska bli gratis. Det är ett bra förslag; det har nämligen vi kristdemokrater motionerat om i flera år. Vi föreslår också att cesiumtesterna på vildsvin ska bli gratis. I vissa delar är tyvärr halterna för höga.

Det absolut viktigaste är dock, tror vi, att jägarna, efter att testerna är gjorda, själva kan sälja köttet till konsumenter, butiker och restauranger. Det här tror vi är jätteviktigt, och vi lägger i vårt budgetförslag 50 miljoner mer än regeringen för att minska vildsvinsstammen i Sverige.

(Applåder)

Anf. 219 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Magnus Oscarsson berättade i talarstolen att antalet mjölkkor minskar dramatiskt och har minskat med 50 000 på tio år. Mjölkgårdarna lägger ned i rask takt.

En av Kristdemokraternas käpphästar i arbetet med livsmedels- och jordbrukspolitiken är att konkurrenskraften ska öka. Hur kan arbetet med konkurrenskraften stoppa nedläggningen av mjölkgårdar?

Anf. 220 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Maria Gardfjell, för frågan! Det var jättebra att jag fick den frågan, för det är precis det som det handlar om!

Tendensen har en längre tid varit att antalet mjölkgårdar har minskat. Vi hade en period där vi såg fyra fem mjölkgårdar lägga ned varje vecka. Nu är det nere på en, två eller kanske tre i veckan.

När jag pratar med mjölkbönder, något som kanske även ledamoten Gardfjell gör då och då, säger de till mig: Magnus, vi märker att konkurrenskraften och lönsamheten är för dålig och måste stärkas.

Jag menar att då måste man lägga fram förslag som gör att dessa mjölkbönder känner att vi gör någonting som gör skillnad för dem.

Det duger inte att vi år efter år pratar om att det finns problem om vi inte gör något åt dem. Jag nämnde exempelvis sänkt drivmedelsskatt. Det är en del i att stärka konkurrenskraften. Varför? Jo, för att exempelvis i andra europeiska länder har de mycket lägre drivmedelsskatt. Här måste vi komma närmare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det finns andra saker också. Vi kan titta på regelverket. Om en mjölkbonde i dag också har växtodling har hon eller han 600 regler att hålla sig till. 600 regler! Här måste vi naturligtvis göra skillnad. Jag vet att regeringen pratar och pratar om saken, men vad händer? Här måste vi se till att det blir en skillnad.

Samtidigt måste vi få fram ett annat regelverk som gör att mjölkbönderna inte känner sig som bovar när de vaknar. Vid minsta misstag blir det avsteg från betalning.

Anf. 221 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Vänsterpartiets ledamot nämnde tidigare uppropet Stor nog i talarstolen. Jag har faktiskt själv skrivit under uppropet. Det är så tydligt att de små mjölkgårdarna är illa ute på grund av att de blir utkonkurrerade av mjölkprodukter och ostprodukter som importeras från andra länder.

Att hela tiden bara ha fokus på konkurrenskraften gör att de lantbruk som finns i Sverige blir utkonkurrerade. Det måste finnas ett annat recept för att stärka det svenska jordbruket, nämligen kvalitet. Men hur? Kan Kristdemokraterna omformulera sitt politiska program för att faktiskt stärka de små mjölkgårdarna runt om i Sverige?

Anf. 222 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar Maria Gardfjell för frågorna.

Det här är jättebra. Vi behöver verkligen diskutera frågorna. Det här är allvarligt. Jag nämnde tendensen, att näringen tappar varje vecka. Antalet kor har minskat.

Vi ser också att det är lönsamheten som är problemet. Även om en jordbrukare har 40, 50 eller 60 kor säger denne att lönsamheten är för dålig. Här måste vi hjälpas åt.

Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten, men nu kan hon inte svara. I miljöbalken står det att jordbruk är miljöfarlig verksamhet. Där är det viktigt med en förändring.

Anf. 223 Isak From (S)

Fru talman! Vi debatterar nu MJU2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, och jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

År 2020 blev inte som vi förutsåg när vi stod här för ett år sedan. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet har regeringspartierna och samarbetspartierna överlämnat tolv extrabudgetar och ordinarie sedvanliga vår- och höstbudgetar till riksdagen. Den pågående pandemin har bidragit till att visa på de stora skillnader som finns i samhället. Detta har varit viktigt, och inte minst har prioritet legat på att säkerställa hälso- och sjukvården. Det är extremt viktigt att hälso- och sjukvården och omsorgen fungerar i hela landet, så även på landsbygden.

Det har dock visat sig att landsbygden har stått starkare och klarat pandemin bättre än storstadsområdena. Särskilt det område vi befinner oss i nu har klarat sig extremt dåligt. Kommande utredningar får utvärdera vad det kan bero på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi ser en ny trend att unga familjer vill flytta ut på landsbygden. Det välkomnar vi särskilt. I Sverige ska vi kunna leva och förverkliga våra drömmar oavsett var vi bor. De stöd som har genomförts i form av höjd akassa, förbättrad sjukförsäkring, stärkta statsbidrag till kommuner och regioner har varit viktiga. När jag tittade på näringsutskottets budgetdebatt tidigare under eftermiddagen hyllade i stort sett alla tidigare allianspartier just permitteringsstöden till våra företag. Så var det inte 2008-2009 under alliansregeringen. När vi då krävde permitteringsstöd till industrin och handeln var de i Reinfeldts Sverige ett särintresse. Så är det inte i dag.

Vi socialdemokrater anser att landsbygdspolitiken ska byggas ihop med andra budgetområden. Det ska vara möjligt att leva och bo i hela landet oavsett om vi är i Vilhelmina, Bollnäs eller Sölvesborg. Därför föreslår vi satsningar på många olika områden. Livsmedelsstrategin, skogsprogrammet, den gemensamma jordbrukspolitiken och havs- och fiskeripolitiken bidrar till målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken.

Det är viktigt, tycker vi och regeringsunderlaget, att vi fortsätter att stärka näringslivsutvecklingen i de mest utsatta små kommunerna. De 70 miljoner som vi tillförde till de 39 minsta kommunerna i stödområden A är relativt lite pengar i den totala budgeten men viktigt för att säkerställa att vi utvecklar näringspolitiken även där. En skattesänkning även i dessa kommuner med 1 600 kronor för kommunmedborgarna är viktig. Vi kommer ihåg att flera av högerpartierna röstade nej till den reformen när den frågan avhandlades i skatteutskottet.

Det är riktigt som det har sagts här att det har satsats på vägunderhåll på landsbygden, järnvägsunderhåll och utbyggnad av bredband.

Det är ur flera aspekter bra att vi ökar biogasstödet.

Livsmedelsstrategin har lyfts fram här. Vi anser att livsmedelsstrategin är grunden. Nu genomför vi stora satsningar på försvarsområdet för att säkerställa en beredskap, som flera olika regeringar har monterat ned. Nu är det dags att ändra på det.

Vi ser också tydliga tendenser att fler väljer svenskt och lokalproducerat. Vi tackar för att fler verkar vara intresserade av ursprungsmärkning på restauranger.

Regeringen genomför i budgeten flera viktiga satsningar. Konkurrenskraften i livsmedelssektorn stärks med 19 miljoner. Eldrimner, det vill säga Resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling, stärks med 10 miljoner. Jordbruksverket tillförs 25 miljoner för arbetet med ekologiska livsmedel. Vidare är det 5 miljoner till SLU för arbetet med växtförädling. De är alla mycket viktiga satsningar.

Vi hoppas att vi kan lämna jordbruks-CAP-perioden med ett extremt fragmentiserat stödsystem som har varit mycket svårhanterligt för ansvariga myndigheter. Just därför tillför vi här pengar till Jordbruksverket för att säkerställa att det går att fortsätta bygga ut den digitala kompetensen på myndigheten så att jordbruksföretagare ska få ut sina stöd.

Allt är inte klart än. Just nu är många delar fortfarande osäkra. En del har med brexit att göra. En del har med långtidsbudgeten att göra. Polen och Ungern har hittills vägrat att gå med på skrivningar som kopplar ihop budgeten med de rättsstatsprinciper som bland annat Sverige tydligt krävt. Vi uppmanar alla att stå fast vid kraven och säkerställa att överenskommelsen om långtidsbudgeten håller så att vi kan gå vidare, så att vi kan få en långsiktig finansiering, en ny CAP-period, för våra bönder. Vi tycker att vi har nått en bra överenskommelse gällande landsbygdsprogrammet - eller om det nu ska heta strukturprogram - nämligen att vi går in och finansierar det med nationella medel. Det är väldigt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Magnus Oscarsson lyfte upp det här med unga bönder. Jag lät göra en RUT-utredning förra året, och nu publicerar LRF en liknande rapport som i princip pekar i samma riktning: Lånefinansieringen till unga jordbrukare är svag, och särskilt svag är den till unga kvinnor. Unga kvinnor som vill bli landsbygdsföretagare får inte låna pengar.

Det här är ett allvarligt bekymmer inte bara för livsmedelsförsörjningen, utan det är också ett jämställdhetsproblem som vi på allvar måste ta tag i. Mer än 60 procent av de kvinnor som har svarat i LRF:s jämställdhetsundersökning säger att de inte får låna pengar. De kanske vill starta en trädgårdsodling, ha en fårgård eller investera i något annat. Men banken eller finansieringsinstituten säger: "Nej, det tycker vi verkar vara en dålig idé." Är man en medelålders man kan det dock gå betydligt bättre. Det här är inte acceptabelt, inte i ett jämställt Sverige. Det måste vi faktiskt ta på oss att åtgärda på riktigt.

Vi tillför också nödvändiga resurser för att komma till rätta med mycket av den skada som vildsvinen orsakar. Vildsvinspaketet på 20 miljoner är välkommet. Det krävs också att vi går vidare med det förslag om utfodringsrestriktioner som är på väg fram. Vi behöver fortsätta arbetet med det här, och vi behöver säkerställa att vildsvinen kommer ut på marknaden.

Fru talman! Jag är medveten om att jag drar över min talartid, men jag vill gå in på skogspolitiken och tydligt deklarera att målen ligger fast. Skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö; det är den grundläggande delen. Även skogsbrukets sektorsansvar och skogsägarnas frihet under ansvar ligger fast, och det är därför både äganderättsutredningen och Artskyddsutredningen - som ska presentera sitt arbete senare nästa år - är väldigt viktiga för att vi ska komma till rätta med många av de motstående både mål och lagstiftningar som har gjort att många inte har fått rättmätig ersättning, att vi inte har kunnat skydda rätt områden och att vi inte känner tilltro till att vidare förädling av och satsning på skogen är tillräckligt säkert. Det är något vi kommer att få prata väldigt mycket om nästa år.

En annan del som redan nu lyfts fram i Skogsutredningen är det skogsskadecentrum som vi planerar att förlägga till SLU. Det är väldigt viktigt. Undersökningarna pekar nu på att törskatesvampen, som orsakar stora skador på tall i norra Sverige, är lika omfattande som granbarkborreangreppen och klövviltskadorna i södra Sverige. Det är extremt angeläget att vi tar tag i de skadorna.

Slutligen vill jag lyfta det här med naturnära jobb. Det är inte långsiktigt hållbart att fortsätta låta gästarbetare med dålig status utföra alla de underhållsjobb som behöver utföras i skogen. Det handlar om sådant som skötsel av leder, röjning, gallring och så vidare. Därför är det jätteviktigt att många av de unga som nu går ut i arbetslöshet ges möjlighet att ta del av de naturnära jobben.

Vi i MJU började tidigt i morse, vid 07.30, och nu avslutar vi kvällen här i kammaren. Det märks tydligt att det är vi i miljö- och jordbruksutskottet som håller ihop riksdagsarbetet! Vi är grunden för försörjningen, oavsett om det handlar om ekonomi från skogsnäringen eller livsmedelsproduktion. Jag vill avsluta med att önska god jul till kollegorna och rikta ett stort tack till MJU-kansliet för allt stöd. Vi får verkligen hoppas att vi under nästa år kan återgå till en större normalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Med det önskar jag en god jul och ett gott nytt år!

Anf. 224 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna har en ambition om en levande landsbygd. Förvisso finns det många svagheter i regeringens budget, som jag sa tidigare, men det finns också en hel del som är bra.

Kanske skulle Socialdemokraterna faktiskt kunna lyckas, åtminstone om man samarbetade med Sverigedemokraterna i stället. Nu gör man inte det, och vi ska inte samarbeta. Socialdemokraterna har bestämt sig för att samarbeta med Miljöpartiet, och hur ska det gå? Man ställer sig bakom ökade bensinkostnader, försämrade reseavdrag och många andra saker som innebär att människor med normala och låga inkomster på landsbygden får det sämre - och så har man bonus-malus-systemet, som ger leksaker till överklassen. Hur ska det gå till att få landsbygden levande, och hur går det ihop med Socialdemokraternas fördelningspolitik?

Dessutom ska 30 procent av Sveriges yta avsättas till reservat, och den nya skogsutredningen tycker att det är lämpligt att lägga detta i Norrlands inland. Jag tror inte att de människor som bor i Norrlands inland tycker att det är en bra idé. Det blir inte mycket levande landsbygd av det.

De regler som kallas taxonomireglerna innebär ytterligare detaljstyrning från EU:s sida. Som jag ser det har regeringen varit väl passiv i de förhandlingarna, vilket nu riskerar att leda till att det blir mycket detaljregler för skogen. Det blir svårt att få lönsamhet, om det vill sig illa. Dessutom stipulerar reglerna att endast konventionellt jordbruk kommer att få investeringspengar. Man måste nämligen följa ekoförordningens regler om bekämpningsmedelsanvändning.

Jag tror nog att det är fler än jag som undrar hur regeringen ska få ihop den här kalkylen och få till en levande landsbygd med den politik som förs och som finns runt hörnet.

Anf. 225 Isak From (S)

Fru talman! Nu kanske det inte är på just politikområdet areella näringar som S och SD skiljer sig mest. Sverigedemokraterna och Miljöpartiet är två olika partier. Vi tycker inte alltid lika, men vi har en god dialog i de flesta frågorna. Det stora problemet mellan Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna här är att vi tycker fundamentalt olika i så många andra frågor, till exempel utrikespolitik, social rättvisa, public service och kulturpolitiken. Vi är olika i vår syn på fria och öppna medier och på alla människors lika värde. Det är där den stora skillnaden ligger.

När det kommer till Skogsutredningen är det just en skogsutredning, och den är tillsatt utifrån ett samarbete mellan fyra partier. Vi har lyft in flera olika delar i utredningen, och den är väldigt omfattande. Hela orsaken till Skogsutredningen är att det fanns enormt stora brister som inte täcktes av vare sig tidigare målsättningar eller tidigare lagstiftningar, som i mångt och mycket går mot varandra.

En utredning som ligger på bordet är dock inte detsamma som vårt parti. Vi ser vissa hinder, kanske till och med stora hinder, med att skydda enbart den fjällnära skogen. Vi ser att skyddet nog behöver spridas ut över landet. Vi behöver säkerställa en finansiering av detta så att det blir långsiktigt hållbart. Vi behöver säkerställa att de skogsägare som faktiskt ska ingå i detta gör det på frivillig väg och känner sig nöjda med ersättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Låt mig vara väldigt tydlig när det gäller taxonomin: Här är nog många väldigt förvånade över hur en tekniskt skriven akt helt plötsligt kan bli ett ekonomisk-politiskt styrdokument i en helt annan riktning. Det kan inte vi heller ställa upp på.

Anf. 226 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Jag anar lite stridsvilja där, och jag hoppas få se det i Bryssel. Det här med taxonomin måste vi vända, och jag kommer att spana efter resultat och kommer att kritisera om det inte kommer något resultat.

Kalkylen går inte ihop på det här området. Isak From vänder sig då till andra områden och diskuterar dem, men jag vill fortsätta att diskutera areella näringar. Jag nämnde ett antal problem, men dessa är inte de enda.

Vi ska ju nu enligt nya EU-strategier minska antibiotikaanvändningen med 50 procent, minska växtskyddsmedelsanvändningen med 50 procent och göra en massa andra saker enligt enkelspåriga, fasta siffermål. Det är en ny planekonomi för EU.

Anf. 227 Isak From (S)

Fru talman! Vi hade en tidigare debatt här med repliker där det gjordes väldigt tydligt att Sverigedemokraterna även på detta område skiljer sig väldigt mycket - man skiljer sig från regeringen på 18 olika budgetområden. Även det på detta område är det ju stor skillnad, och man vill vara inne och peta på väldigt många detaljer.

Jag tror att det kommer att bli väldigt svårt för den regering som måste samarbeta med Sverigedemokraterna. Gud hjälpe oss - vi ska göra precis allt vi kan för att det inte ska hända.

Anf. 228 John Widegren (M)

Fru talman! Timmen börjar bli sen, och vi har budgetdebatt om utgiftsområde 23. Jag tycker att vi har fantastiskt roligt och hoppas att vi kommer att hålla på länge än!

Jag har en fråga, fru talman, eller rättare sagt flera frågor.

Vi är några som har lyft upp att vi minskar antalet mjölkkor och att vi minskar antalet nötkreatur. Många åberopar problemet med att svenska naturbetesmarker växer igen; det betas inte tillräckligt mycket.

Samtidigt står Socialdemokraterna här i talarstolen och pratar om allt gott som regeringen genomför nu, om alla strategier som är på gång och om framtidsvisioner. Även livsmedelsstrategin nämns. Men oroas man inte från regeringens sida av att så många kurvor faktiskt går åt fel håll? Är man inte orolig över att antalet nötkreatur i Sverige minskar? Vi vet ju att detta är en jättemotor i svenskt jordbruk, att vi behöver fler betesdjur och att mjölken faktiskt är motorn i det svenska jordbruket. Är man inte orolig? Och när tänker man faktiskt börja göra något annorlunda i sin politik? Det kan jag undra, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det är ju alldeles uppenbart och tydligt att det som genomförts fram till nu inte är det som bönderna efterfrågar för att vända denna trend och börja producera mer livsmedel. De vill ju ha någonting annat. Har regeringen funderat på det, och - framför allt - har regeringen verktyg och kompetens att vända det här? Tiden går, och produktionen går nedåt.

Anf. 229 Isak From (S)

Fru talman! Moderaterna har tidigare genom åren varit väldigt tydliga med att även detta politikområde helt och fullt borde vara marknadsanpassat. Hade vi haft en fullständig marknadsanpassning med den efterfrågan vi har i dag hade vi förmodligen haft både mindre mjölk och färre kor.

Men jag delar John Widegrens uppfattning att vi behöver hålla markerna öppna. Detta arbete är framgent väldigt viktigt. Precis som jag sa i mitt anförande ser vi att det finns väldigt många unga människor som faktiskt vill bli bönder, men de får inte låna pengar till sin dröm eftersom de inte anses vara tillräckligt kapitalstarka. Här måste vi fundera på vilka insatser vi kan göra och vilka insatser vi kan styra från landsbygdsprogrammet, eller om det nu ska heta strukturfondsprogram. Det finns ju en liten pott där till nya bönder som man kan satsa på, men jag tror att vi behöver göra mycket mer.

Till syvende och sist handlar det ändå om vad vi har för efterfrågan. Vi har väldigt god kvalitet på våra råvaror, både på mjölken och på köttet och på vetekornen, kornen och havren. Allt det här behöver också kunna exporteras; det behöver vara en grund i detta. Vår egen självförsörjningsgrad kommer inte att fixa det här.

När man räknar självförsörjningsgraden räknar man in även citrusfrukter, kaffe, choklad och många andra grejer, men på de stora basvarorna är vi nästan självförsörjande. Däremot behöver vi säkerställa försörjningskedjor ut över landet. Vi behöver bygga lager i olika omfattning. Vi behöver styra med sjysta villkor och upphandling från offentlig sektor på ett betydligt bättre sätt.

Anf. 230 John Widegren (M)

Fru talman! Jag tackar för svaret, om vi nu ska kalla det för svar - jag tycker egentligen inte att Isak From kom fram med någonting konkret om vad vi faktiskt behöver göra annorlunda. Det som görs i dag verkar ju inte vara tillräckligt för att vända trenden.

Någon tidigare talare nämnde ett antal nya EU-strategier som är på gång. Väldigt många av dem handlar om att vi ska minska olika insatsmedel. Vi ska ta mark ur produktion. Men jag hör att Socialdemokraterna och regeringen egentligen vill att vi ska öka vår produktion. Hur ska det här gå till?

Samtidigt som vissa regeringspartier vurmar väldigt mycket för den ekologiska produktionen, som innebär en mindre mängd producerat foder, säger EU-strategierna att vi ska minska mängden mark som vi har i produktion. Hur ska man få ihop den ekvationen, och är regeringen beredd att verkligen jobba i EU för att detta ska anpassas efter de svenska systemen? Annars kommer vi ju att fortsätta att minska produktionen här i Sverige.

Anf. 231 Isak From (S)

Fru talman! Ja - absolut. Låt mig påminna om Riksrevisionens granskning av alliansregeringens utformning av landsbygdsprogrammet. Det bidrog till en programstruktur som möjliggjorde varken för företagen eller för myndigheterna att uppnå uppsatta mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Här kan vi hjälpas åt med att utforma en ny programperiod som underlättar för företagen och inte stjälper dem och som underlättar för konsumenterna och myndigheterna utifrån vad programmet faktiskt ska uppnå.

Anf. 232 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tänkte ställa en fråga till ledamoten Isak From.

Jag tycker att det är bra att ledamoten tar upp detta med ungdomar. Att det är tufft för ungdomar är ett problem som även jag stöter på. Om man verkligen har drivet och vill bli jordbrukare är det svårt med ekonomin. Det gäller även unga kvinnor som blir bönder.

I mitt anförande tog jag upp att lönsamheten är för dålig. Vi antog ju en livsmedelsstrategi sommaren 2017, och i den sa vi faktiskt väldigt många bra saker. Jag tycker att den har varit väldigt bra; jag var ju själv med och förhandlade om den med dåvarande landsbygdsministern och andra här i kammaren.

Mycket av det som sas vad väldigt viktigt. För en gångs skull pratade vi om att vi ville utveckla svenskt jordbruk. Många pratar om att vi hela tiden vill avveckla, men då sa vi att vi ville utveckla.

Men om vi summerar hur det ser ut ser det kanske egentligen inte så jättespännande ut, för vi har ju inte sett att lönsamheten har gått upp eller att konkurrenskraften har stärkts. Eller har jag fel? Jag vill gärna ha ett svar från ledamoten Isak From.

Anf. 233 Isak From (S)

Fru talman! S-regeringen och dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht byggde ju livsmedelsstrategin på alliansregeringens konkurrenskraftsutredning. Jag tror inte att det har förändrats jättemycket. Konkurrenskraftsutredningen visade ju väldigt tydligt att de bönder som har ett ben att stå på har en svag ekonomisk ställning, speciellt arrendebönderna som har det riktigt dåligt ställt. De jordbrukare som har fler ben att stå på - jordbruket, skogsbruket och kanske någon form av vidareförädling - har en ganska god lönsamhet. Det är också de som till stor del köper upp och lägger ned andra gårdar.

Vi behöver utforma en politik som möjliggör för fler unga som vill bli jordbrukare att faktiskt bli jordbrukare. Man ska inte bli fullständigt bankrutt när man lånar pengar till det. Och det ska finnas ett stödsystem som säkerställer att vi får en återväxt i jordbruksnäringen.

Anf. 234 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Isak From, för svaret!

Ni har nu haft regeringsmakten i sex år, och livsmedelsstrategin har funnits sedan sommaren 2017. Om man själv hade suttit i någon form av regering funderar jag på om man inte skulle fråga sig hur det ser ut i dag, om det har lyckats och gått framåt, om vår självförsörjning och antalet bönder ökat. Svaret är att det är tvärtom. När det exempelvis gäller antalet mjölkbönder är det tyvärr en sluttande kurva nedåt. Det är väldigt allvarligt, så jag vill fråga om ni med regeringen diskuterar ett hållbart åtgärdsprogram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag vill samtidigt önska ledamoten och mina kollegor en god jul.

Anf. 235 Isak From (S)

Fru talman! Jag tror att det för ledamoten Magnus Oscarsson, som ju har varit med på alla de CAP-möten som Landsbygdsdepartementet med Jennie Nilsson och statssekreterare Per Callenberg har haft med oss, tydliggjorts att vi har en väldigt tydlig ambition att säkerställa att den nya programperioden blir bra.

Vi har nu suttit vid regeringsmakten i lite olika konstellationer. Sedan hade vi hoppats att vi 2019 hade fått regera med en egen budget och inte med en SD-stödd M-KD-budget. Vi hade också hoppats att vi hade sluppit pandemin och kunnat fokusera på fler insatser på flera områden.

Nu ser vi att efterfrågan på goda svenska produkter ökar, så jag skulle nog ändå säga att vi är på rätt spår. Och jag tycker att vi tillsammans kan lyfta fram de här viktiga frågorna även här i Sveriges riksdag.

Anf. 236 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Det är den 10 december, Nobeldagen, men det blir inte något vanligt firande på grund av den pandemi som hela världen befinner sig i. Jag kan tycka att det är lite synd, för det är ju många framstående prestationer som inte får chansen att bli lika kända som de hade blivit vid ett mer normalt firande.

Just i år känns det lite extra spännande ur miljö- och jordbruksutskottets synvinkel när Nobelpriset i kemi går till utvecklingen av en så kallad gensax för att underlätta att ta fram nya grödor som är viktiga för en hållbar livsmedelsproduktion. Det handlar bland annat om att kunna minska användandet av växtskyddsmedel, och då är den här tekniken en av förutsättningarna. Det handlar också om att öka livsmedelsproduktionen och om en robusthet kopplad till klimatförändringar. Det kanske är så nära ett svenskt Nobelpris som vi kommer på mycket länge, inte vet jag. En del kanske önskar sig att vi före jul får ytterligare något slags julklapp i form av en forskningsproposition, vilket vore spännande inte minst kopplat till det område som vi debatterar i dag.

Nobels fredspris går till World Food Programme. Vi hade i utskottet förmånen att få träffa FN:s chef där, mr David Beasley, när han för ett tag sedan besökte Sveriges riksdag för att diskutera de mycket stora utmaningar som hela världen står inför när hungern ökar, delvis beroende på den coronapandemi som vi befinner oss i men också beroende på klimatförändringar och extremväder av olika slag, torka eller regn.

När vi ser den här utvecklingen tänker jag att vi i Sverige har ett ansvar för att öka vår matproduktion, så att fler får äta sig mätta. Och för att fler ska få chansen att äta miljöriktig, sund och säker mat från svenska gårdar behövs det fler aktiva bönder. Ibland glöms det perspektivet bort när olika debattörer tycker till om alltifrån kornas klimatpåverkan till industrijordbrukets bidrag till övergödningen.

Centerpartiet värnar ett konkurrenskraftigt, hållbart svenskt jordbruk, och genom januariavtalet har vi fått unika möjligheter att påverka inriktningen på just jordbrukspolitiken. Den möjligheten har vi i årets budgetförhandlingar utnyttjat för att stärka Sveriges bönders konkurrenskraft.

Fru talman! Årets budget för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel omsluter närmare 23 miljarder kronor. Det är mycket pengar, och det har stor betydelse inte bara för de gröna näringarna och landsbygderna utan för hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

För Centerpartiet är det självklart att människor ska kunna leva och jobba i hela landet, och det har vi tyckt i 110 år. Tyvärr kan vi ännu i dag inte säga att det finns likvärdiga villkor vad gäller att bo och leva i alla delar av landet. Därför har vi drivit på för att landsbygdsprogrammet, som kanske är den nationella landsbygdspolitikens främsta verktyg, inte ska drabbas av neddragningar i och med neddragningarna i EU:s långtidsbudget. Det gör vi genom att skjuta till ytterligare 4,3 miljarder kronor i nationell medfinansiering över två år tills den nya jordbrukspolitiken träder i kraft 2023. Det betyder att vi för 2021 och 2022 har säkrat resurser till landsbygdens fortsatta utveckling, vilket är viktigt för såväl jordbrukets konkurrenskraft som miljön och själva landsbygdernas utveckling.

4,3 miljarder eller 4 300 miljoner kronor. Jag vill uppehålla mig lite grann vid den siffran, för i den här typen av debatter blir det lätt så att siffrorna fort passerar förbi. Men det är ju tack vare den här satsningen som vi slipper dra ned på insatser som exempelvis möjliggör nya investeringar i moderna djurstallar med hög djurskyddsstandard och god arbetsmiljö. Vi slipper dra ned på etableringsstöd för nya unga lantbrukare, något som ju debatterades här i kammaren för bara några minuter sedan. Med många nya unga lantbrukare tillför vi en åldrande jordbrukarkår nya idéer, ny energi och ny kompetens. Det blir fler betande mular som håller våra betesmarker fria från sly och igenväxning. Det blir rådgivningsinsatser som Greppa näringen. Vi kan fortsätta att stötta nödvändiga investeringar i lanthandlar och mackar på landsbygden och i glesbygd. Och lokala eldsjälar och föreningar får förutsättningar att utveckla sin bygd utifrån sina behov.

Utöver tillskottet till landsbygdsprogrammet har Centerpartiet varit med och bidragit till att livsmedelsstrategin får resurser för en tredje handlingsplan. Förutom att subventionera kostnader för trikinanalyser för alla vildsvin som skjuts innehåller livsmedelsstrategisatsningen bland annat ett förenklingspaket riktat till de gröna näringarna. Konkret handlar det bland annat om att Livsmedelsverket nu får muskler att åstadkomma en mer likvärdig livsmedelskontroll och att Tillväxtverket kan fortsätta sitt arbete med att utveckla tillståndsprövningen. I dag tar miljötillståndsprocessen alldeles för lång tid och är krånglig, vilket gör den till ett hinder för målsättningarna i den nationella livsmedelsstrategin.

Centerpartiet ser fram emot att kunna stärka upp arbetet med att nå livsmedelsstrategins mål ytterligare i kommande budgetförhandlingar genom att möjliggöra ett mer konkurrenskraftigt jordbruk.

Fru talman! Om man kommer från Västsverige känns det naturligt att i varje debatt åtminstone lyfta upp något exempel från Sveriges framsida, och det är mycket spännande som händer där. I dag tänker jag bara ge ett exempel, nämligen vattenbruket med landbaserad fiskodling som ju är en av framtidsbranscherna.

Annie Lööf besökte i veckan Sotenäs kommun, i den här delen av landet kanske mest känd för delar av kommunen som Smögen eller Kungshamn, vad vet jag. Men där finns många spännande projekt på gång. Det var givetvis ett digitalt besök i coronatider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Där har det under många år bedrivits utvecklingsarbete inom fiskenäringen tillsammans med kommunen och andra aktörer, och nu är spännande investeringar på gång som ger både mat och jobb. Det är bra.

Tyvärr är ansökningstiderna för olika typer av tillstånd här i Sverige alldeles för långa. Här behöver det verkligen göras skillnad framöver om vi vill skapa förutsättningar för ett hållbart vattenbruk.

Fru talman! De areella näringarna är en framtidsbransch, och det är extremt viktigt att kompetensförsörjningen framöver tryggas på olika sätt. Dels är det viktigt att näringen känner att den har de rätta politiska och ekonomiska förutsättningarna för att ägna sig åt sitt hållbara företagande och att vi inte slår undan benen för näringen genom plötsligt indragna stöd eller onödiga administrativa pålagor. Dels behöver det finnas en uppslutning från oss konsumenter och en framtidstro inom näringen.

Därför var det extra glädjande att ta del av LRF:s rapport Grönt näringslivsindex häromdagen som visar att fyra av fem branscher inom jord och skog känner ökad framtidstro. Det är bra, men vi är fullt medvetna om att det finns många utmaningar som vi behöver arbeta med politiskt för att både stärka och göra utvecklingen mer hållbar.

Som konsumenter gör vi många val när vi handlar, går på restaurang eller väljer catering. De areella näringarna ger oss allt gott som vi snart hittar på julbordet: skinka, grönkål, sill, potatis, ägg, köttbullar och rödbetor. Jag känner hur det vattnas i munnen. Därför hoppas jag att vi är många som kommer att välja svenska, närproducerade läckerheter i jul.

Avslutningsvis önskar jag talmannen, ledamöterna i utskottet, de fantastiska och kompetenta tjänstemännen i miljö- och jordbruksutskottets kansli, åhörarna och kanske framför allt alla er som förser oss med mat, julgran och allt annat vi uppskattar i juletid en riktigt fin julhelg.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 237 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

För oss liberaler handlar det här området i budgetpropositionen lika mycket om de gröna näringarna som om miljövård och klimatpolitik. Det ska gå att leva i hela landet. Samhällsservicen och infrastrukturen ska fungera oavsett var i Sverige man väljer att bo. Det är en frihetsfråga som vi liberaler arbetar hårt för också i andra utskott, till exempel genom satsningar på bredband och goda kommunikationer.

Den ena delen av den liberala politiken är att det ska gå att driva företag inom de gröna näringarna. Staten ska sköta sin del genom ett effektivt myndighetsarbete så att företagarna kan ägna sig åt att skapa värde ur skogen, marken och havet.

Den andra och lika viktiga delen av den liberala politiken handlar om en ansvarsfull förvaltning av ekosystemen och om skogens, markens och havens betydelse för klimatarbetet.

Jordbruket, skogsbruket och fisket måste bedrivas effektivt, men det måste också bedrivas på ett sådant sätt att det inte utarmar ekosystemen. Här finns mycket mer att göra, för det gäller att utveckla hållbara arbetssätt.

Vi liberaler menar att staten har en viktig roll i att utveckla de här arbetssätten men också i att sprida den kunskap som redan finns. Samtidigt får inte insatserna för att skydda ekosystemen slentrianmässigt utformas så att de omöjliggör jordbruk, skogsbruk, rennäring eller fiske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I de fall det är nödvändigt att skydda till exempel skogsmark för att bevara höga naturvärden ska statlig skog användas för markbyten. När det inte är möjligt ska markägaren få ersättning för att skogen blir obrukbar.

Fru talman! Vi liberaler har i budgetförhandlingarna sett till att få på plats rejäla åtgärder för att ta kontrollen över vildsvinsstammen, och det är vi stolta över. Skadorna som orsakas av vildsvinen måste minska. Jakt men även försäljning och distribution av vildsvinskött underlättas när vildsvinspaketet nu förstärks.

Problemen med skador på skogen som orsakas av granbarkborren fortsätter att växa. Liberalerna har länge arbetat för att myndigheterna ska få möjlighet att på allvar ta tag i problemen. Därför är vi glada över att ha enats med Centerpartiet och regeringen om att tillskjuta medel till Skogsstyrelsen för att förebygga skador på skogen, inte bara av granbarkborren utan också av bränder, stormar och klövvilt. SLU får också medel för att inrätta ett skogsskadecentrum som ska öka kunskapen om dessa skador.

Fru talman! Utmaningarna som skogsbruket, jordbruket, rennäringen och haven står inför orsakas till stor del av att klimatet förändras. Arbetet med skogsskador är ett sätt att lindra de konsekvenser näringarna redan drabbats av. Ett annat är de forskningsanslag för växtförädling som SLU får i budgeten.

Växtförädling har i tusentals år varit ett viktigt verktyg i jordbruket. Tack vare genteknikens genombrott har vi nu för tiden mycket bättre möjligheter än tidigare att ta fram växter som är motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter. Vi ska vara stolta över att vi har lärt oss hur vi effektivt kan modifiera genomet och främja de egenskaper som behövs.

Så här på Nobeldagen och med årets pris i kemi till gensaxen är det givetvis extra roligt att konstatera att budgeten lyfter fram den viktiga genmodifieringen i anslaget till SLU. Vi kommer att behöva alla verktyg vi har för att hantera de förändringar vi kommer att uppleva innan vi har stoppat klimatförändringarna.

Fru talman! Skogen, marken och havet är oerhört viktiga både för klimatarbetet och för att bevara den biologiska mångfalden. Utmaningarna i klimatarbetet är väl kända, men vi glömmer ofta hur viktig frågan om den biologiska mångfalden är. Vi förlorar arter snabbare än någonsin tidigare, och klimatförändringarna gör tyvärr att ökningen tilltar.

Bara i Sverige finns 5 696 rödlistade arter. Ungefär hälften av dessa finns i skogen och hälften i jordbrukslandskapet, eller jag kanske ska säga att de borde finnas där.

Skogsbruket och jordbruket är den direkta orsaken till att många arter är hotade. Samtidigt är det företagarna i dessa sektorer som har möjlighet att förhindra att fler arter försvinner.

Också i klimatarbetet är jordbrukarna och skogsägarna mycket viktiga. Näringarnas egna utsläpp behöver minska, våtmarker behöver återställas, gödselhanteringen behöver förändras och de fossila bränslena behöver ersättas med fossilfria alternativ. Men skogen och marken ger också möjlighet att börja ta tillbaka och binda in koldioxid som vi redan har släppt ut.

Fru talman! Vi liberaler menar att statens och även EU:s stöd till de gröna näringarna ska användas för att ersätta företagarna för de stora nyttor de gör och kan göra både i klimatarbetet och för att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

För oss är det en viktig princip att förorenaren ska betala, men lika viktigt är att den som städar upp efter gamla tiders synder ska få betalt. Jordbrukarna, skogsbrukarna, renskötarna och fiskarna är inte bara företagare. De är våra viktigaste naturvårdare och ofta också hela avgörande för kulturvården. De gör stora insatser för oss alla och förtjänar vår uppskattning.

Jag yrkar åter bifall till utskottets förslag.

Slutligen vill jag önska god jul både från mig och min liberala kollega i utskottet, Nina Lundström.

Anf. 238 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Helena Gellerman pratar om gensaxen CRISPR, bland annat, och genmodifiering. Det gjorde även Ulrika Heie från Centerpartiet. Detta gör mig glad, för det är en fråga som uppmärksammas alldeles för lite. De svårigheter som finns för växtförädlingen i dag har sitt ursprung inte minst i regleringen i EU, för det är där de stora problemen finns. Det regleras på EU-nivå, och det finns politiska låsningar som gör att det inte kommer fram några godkännanden för att odla nya sorter.

Gensaxen har klassificerats och reglerats på samma sätt som GMO. Det gör att inte heller gensaxen, där man gör mycket mindre och riktade förändringar och där man vet exakt vad resultatet blir, kommer att bli verklighet inom EU med nuvarande regler, i praktiken. Det var en fråga som var uppe tidigare, i fjol. Då gjorde Liberalerna, Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna gemensam sak och krävde att regeringen skulle agera i Bryssel för att få ordning på reglerna och förnya dem så att de blir teknikneutrala och att man riktar in sig på vad som är riskabelt och vad som inte är det i stället för på vilken teknik som används.

Det resulterade i att kommissionen skulle skriva en rapport, som kommer i april. Nu visar det sig att den förmodligen kommer att bli ett stort jaså. Då undrar jag: Är Liberalerna beredda att ta nästa steg för att möjliggöra att genredigering kan få användas?

Anf. 239 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för frågan!

Detta med teknikneutralitet driver Liberalerna på många olika områden, så även på detta område. I och med att vi ser stora risker med klimatförändringarna och också vill kunna få ut mer från jordbruket, såsom större skördar, är det viktigt att vi kan göra genförändringar så att grödorna blir mer motståndskraftiga.

Det är glädjande att man nu ger kemipriset till just gensaxen, som gör att man mer kirurgiskt kan gå in och hitta de delar i generna som behöver bytas ut för att de ska bli mer motståndskraftiga.

Vi har inte ändrat ståndpunkt. Vi var med om tillkännagivandet, och vi står bakom att fortsätta att driva denna fråga. Med tanke på klimatförändringarna och att det kanske blir varmare och varmare i Sverige måste vi se vad vi kan göra för att stärka de grödor som är bra och lättodlade i Sverige. Vi är naturligtvis intresserade av att fortsätta samarbetet just när det gäller genmanipulering.

Anf. 240 Staffan Eklöf (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Tack så mycket för svaret, Helena Gellerman!

Principen om teknikneutralitet är, precis som Helena Gellerman sa, viktigt på detta område och även på andra områden. Det är en väldigt viktig princip i bland annat energisammanhang. Detta gör att det blir fokus på det som gör skillnad, inte på det som är mindre viktigt i sammanhanget. Därför är jag väldigt glad över att Liberalerna kommer att fortsätta att stödja tanken om teknikneutralitet.

Anf. 241 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Detta med teknikneutralitet driver vi i många olika utskott. För oss gäller det effekten av saker som kommer ut, inte hur. Vi politiker ska inte hålla på och säga hur och bestämma, utan det finns sådana som har betydligt högre kompetens än vad vi har inom området. Vi ska lägga fast plattformen och säga vad vi vill uppnå. Sedan får andra komma på hur och vilken teknik som är mest lämpad för att komma till olika steg.

Anf. 242 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag kan passa på att inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.

Vi är mitt uppe i en pandemi, och vi har stora globala utmaningar framför oss med klimatförändringarna och med att undvika den sjätte massutrotningen av arter.

På sätt och vis är det ett positivt tecken att försäljningen av varmkorv ökar på grund av coronapandemin. I stället för att trängas på köpcentrum och i gym går många svenskar, tack vare allemansrätten, ut i skog och mark. Vi grillar korv, växtbaserad eller av kött. Att vara ute i skogen ger oss trygghet, minskar smittspridningen och lär oss mer om att umgås i och med naturen. Att lära sig mer om naturen är själva grunden för att vi ska vilja skydda våra skogar. Det kommer att behövas.

Skogsutredningens förslag kom förra veckan och är startskottet på en bred och förhoppningsvis bra diskussion här i Sveriges riksdag de kommande åren. Ett förslag från utredningen är att skydda 100 mil skog längs fjällkedjan. Det är inte bara bra för naturen, utan det skapar också förutsättningar för en långsiktigt hållbar svensk skogsexport.

World Economic Forum har presenterat sin Global Risks Report för 2020, och för första gången i historien visar den att miljöhänsyn dominerar de högsta långsiktiga riskerna för näringslivet. Misslyckande i klimatomställning och klimatanpassning är på första plats - den främsta risken - och den näst mest påverkande risken är förlust av biologisk mångfald.

De skriver att den nuvarande utrotningsgraden är tiotals till hundratals gånger högre än genomsnittet under de senaste 10 miljoner åren, att den accelererar och att förlust av biologisk mångfald har kritiska konsekvenser för mänskligheten genom att mat- och hälsosystemen och hela försörjningskedjorna kollapsar.

Jag skulle vilja säga att förutsättningarna för näringslivet och samhället kommer att förändras radikalt av riskbedömningen. Kraven på att Sverige klarar att leva upp till miljömålen kommer att öka. Vi har ett gott utgångsläge i Sverige, och kunskaperna om att satsningarna på biologisk mångfald i skogsbruk och jordbruk är en möjlighet och inte ett hot måste få genomslag i skogsindustrins styrelserum, i organisationer som LRF och bland alla partier här i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Skogsnäringen står för hela cirka 10 procent av Sveriges totala varuexport och skapar jobb och ekonomisk utveckling i hela landet. Skogen måste brukas hållbart.

Forskningen, Ipbes, beskriver att utarmning av biologisk mångfald och ekosystem direkt underminerar möjligheten att nå 35 av de 44 globala målen för hållbar utveckling, relaterade till en mängd olika områden, bland annat klimatmålet.

Skogen har en viktig roll i klimatarbetet, en växande cirkulär bioekonomi och en roll för hållbar utveckling, liksom betydelse för biologisk mångfald och sociala värden. I statsbudgeten står det svart på vitt: "Den årliga avverkningsnivån har ökat de senaste decennierna och har alltmer närmat sig den årliga tillväxten tillgänglig för avverkning". Samtidigt väntas den framtida efterfrågan på svensk biomassa öka kraftigt i takt med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi.

Hur går matematiken ihop? Jo, det är enbart när bioekonomin utvecklas klokt med hänsyn till konsekvenserna för kolsänkor och biologisk mångfald som det kommer att vara möjligt att klara klimatmålen. Hushållning, effektivisering och resurssnålhet måste bli steg ett. Skogen ska erbjuda ersättningsprodukter till oljeekonomin men också biologisk mångfald som skapar möjlighet att nå klimatmålen.

Fru talman! Det är svårt att få total överblick över hur coronapandemin påverkar livsmedelssektorn. Det finns framgångssagor, som korven, och det finns katastrofer för många enskilda företagare.

Jag besökte nyligen en livsmedelsföretagare i Vännäsby som sa: Vi har sett otaliga kollegor runt om i världen tvingas slå igen.

Jag håller inte bara tummarna för att så många livsmedelsföretag som möjligt, särskilt restauranger och leverantörer till restauranger, klarar att övervintra coronapandemin. Livsmedelsföretagen är en motor för den svenska maten. De är viktiga.

En väldigt viktig sak som vi får nu är UTP-direktivet, som ska införas i Sverige och skydda livsmedelsföretagen mot otillbörliga handelsmetoder.

Fru talman! Det är dags att se vilka julklappar som budgeten innehåller.

En julklapp i budgeten är närodlad. Eldrimner Nationellt resurscentrum för mathantverk får 10 miljoner kronor. Jag är extra stolt över den satsningen.

En annan julklapp är ekologisk. 25 miljoner kronor per år ges till samordningsfunktionen för ekologiska livsmedel för att säkerställa möjligheterna till export av ekologisk mat och utveckling av marknaderna. Det ekologiska paketet ger oss ett myller av biologisk mångfald, minskad spridning av bekämpningsmedel, mer klimatnytta och öppna landskap, som i stor utsträckning ligger till grund för vårt lands gastronomiska utveckling.

Det finns många fler små och stora julklappar, bland annat ett "bondepaket" för ett fortsatt kraftfullt landsbygdsprogram.

Det finns ett "djurvälfärdspaket" som uppfyller djurskyddslagens höga intentioner. Från Miljöpartiets sida hoppas vi att det innebär att Jordbruksverket äntligen tar sitt ansvar och ändrar föreskrifterna för minkhållningen, som behöver fasas ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det finns en julklapp till alla länder i världen med råd från Sverige om att minska antibiotikaanvändningen i djurhållningen globalt. Här är vi ledande. Insatserna ska minska risken för antibiotikaresistens.

Det finns ett "paket att använda i händelse av kris". En tryggad livsmedels- och dricksvattenförsörjning blir nu viktiga delar i ett motståndskraftigt civilt försvar.

Det finns ett "fiskepaket" med åtgärder för att minska bottentrålning och bygga upp torskbeståndet i Östersjön och skärpt fiskerikontroll.

Det kommer en klapp med fler naturnära jobb på många myndigheter runt om i Sverige.

Alla dessa julklappar håller i många år.

Ni kanske har hört, och fru talmannen kanske har hört, att enligt handeln är det ett stormkök att använda på utflykten som är årets julklapp. Jag kan tipsa mina kära kollegor i miljö- och jordbruksutskottet om att det bästa nyårslöftet är att vara ute mycket mer i naturen.

Fru talman! Jag har dragit över tiden. Jag skulle också ha velat säga ganska mycket om landsbygdsutvecklingen och hur viktigt det är med en sammanhållen landsbygdspolitik för hela landet, men jag slutar här.

Jag önskar god jul och gott nytt år till talmannen, till alla medarbetare på riksdagen, till MJU-kansliet och till alla mina kollegor.

Anf. 243 John Widegren (M)

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för ett intressant anförande!

Jag tänkte till att börja med rikta in mig på skogen.

Det lyftes fram ett antal internationella rapporter om biologisk mångfald och den problematiken. Det skulle vara intressant att höra om Miljöpartiet och regeringen tycker att vi i dag har stora problem med att hantera den biologiska mångfalden i den svenska skogen med det svenska skogsbruket.

Vi kan ju se siffror på att nästan inga arter har försvunnit ur den svenska skogen sedan vi införde trakthyggesbruk. De arter som försvunnit går i princip att räkna på en hand, och ett antal nya arter har tillkommit.

Vi vet också att kurvorna för flera av de parametrar som vi brukar mäta biologisk mångfald med - mängden död ved, mängden lövträd, mängden grova lövträd, antalet fåglar - går åt rätt håll sedan den nya skogsvårdslagen infördes 1993.

Miljöpartiet pratar här om mängden skyddad areal och om att fortsätta skydda fjällnära arealer. Finns det några gränser för hur mycket man vill skydda? Hur mycket ska vi ta ur produktion?

Från Moderaternas sida har vi sagt att vi nog inte behöver ta mer mark ur produktion därför att det är viktigare att vårda de naturvärden vi har skyddat genom att tillsätta medel till det än att ta mer mark ur produktion.

Finns det faktiskt en misstro mot att skogsägarna själva skulle kunna ta hand om naturvärdena genom att få behålla bestämmanderätten och förfoganderätten över sina marker? Det är de som har byggt upp de här naturvärdena under lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I dag kanske en lantbrukare eller skogsägare är rädd för att ta fram något som liknar det som snart försvinner som begrepp, en nyckelbiotop, för då kanske någon lägger en död hand över det. Jag tror att många skogsägare snarare vill ta fram de här naturvärdena, men man vill fortsätta bestämma över dem.

Det skulle vara roligt att få höra lite om detta från Miljöpartiet.

Anf. 244 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag tackar för en lång och omfattande fråga från John Widegren.

Inledningsvis nämndes de rapporter som jag också tog upp i mitt anförande. Jag tycker att det finns några rapporter som är särskilt viktiga att sätta sig in i när det gäller just skogen, biologisk mångfald och klimat.

Det finns en rapport från SMHI och Naturvårdsverket som samlat visar på hur de två stora vetenskapliga samlingarna, både IPCC och Ipbes, tillsammans ser på kunskapen om klimat och biologisk mångfald. Den rapporten är ny och väldigt läsvärd - julläsning, rentav.

Det finns en annan rapport från Skogsstyrelsen om klimatanpassning i skogsbruket. Det är också en viktig rapport som jag tror att många har nytta av att läsa.

När det gäller Miljöpartiets inställning till skogen är det väl ganska väl känt att det är oerhört viktigt att spara den gammelskog och de värdefulla skogar som verkligen har enormt stora naturvärden.

Det är också viktigt, tycker Miljöpartiet, att säkerställa att de små enskilda skogsägarna får det stöd de behöver för att bedriva ett naturvårdsarbete som ger dem möjlighet att sälja sin skog till de virkesuppköpare som ställer krav på biologisk mångfald. Det tror jag kommer att bli mycket viktigare.

De små skogsägarna känner sina marker, men det är inte säkert att de känner till alla hotade arter.

Anf. 245 John Widegren (M)

Fru talman! Jag tänker faktiskt hoppa till något helt annat nu när det är sista chansen jag får här i kväll.

Det handlar om matsvinn. Vi har pratat om det förut, men jag skulle vilja prata om matsvinn på ett lite annat sätt än förut - om våra slakterier och våra slakteriveterinärer och hur man gör bedömning av slaktkroppar och djur som kommer in till slakterierna.

Jag har till exempel fått signaler om att vi i dag har en större kassering av svensk slaktkyckling än man har i exempelvis Danmark. Jag tror inte att vi har sämre djur här än man har i Danmark.

Från Moderaternas sida har vi i budgeten gjort en satsning på att få en mer rättssäker och jämn bedömning av våra besiktningsveterinärer. Det kan nämligen leda till ett stort matsvinn om vi har en ojämn bedömning.

Skulle Miljöpartiet och Maria Gardfjell kanske vilja problematisera lite kring detta?

Anf. 246 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Självklart är frågan om veterinärer ganska komplex. Vi har brist på veterinärer, det finns behov av att veterinärer ska finnas tillgängliga och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men jag tycker att det viktigaste när det gäller matsvinn och slakterierna är att vi måste ta till vara allt det som djuren ger: skinn, kött och naturligtvis också mjölk. Ju mer man kan använda av ett djur, desto mindre blir faktiskt klimatpåverkan.

Men klimatpåverkan beror inte bara på antalet kilo kött. Jordbruket producerar mer. Det handlar också om biologisk mångfald, maskar i marken och allt vad det är. Vi måste alltså bredda bilden av hur klimatpåverkan ska mätas.

Anf. 247 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman och Maria Gardfjell! Maria Gardfjell pratar om den sjätte massutrotningen. Jag har förstått detta som att biologisk mångfald minskar överallt. Det är ett av argumenten för åtgärder för biologisk mångfald i Sverige. Bland annat ska stora reservat avsättas i svensk skog.

Min fråga är: Vad grundar Maria Gardfjell slutsatsen om att det pågår en sjätte massutrotning på? Varifrån kommer dessa data? Slutsatser om globala trender kräver ju mycket stora datasamlingar.

Jag är inte intresserad av vilka artiklar som refererar till dem som har tagit fram data utan av varifrån de kommer. Vad grundar Maria Gardfjell slutsatserna om att det pågår en sjätte massutrotning på? Det är ju ganska alarmerande, och då är det viktigt att man vet att det stämmer, tänker jag.

Anf. 248 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Den rapport som är viktigast överlag är Ipbes stora rapport om den samlade forskningen på området biologisk mångfald. Detta är det viktigt att läsa på om.

När det gäller artutrotningen och de frågorna är det naturligtvis enormt viktigt att komma ihåg att man inte kan jämföra äpplen och päron. Ett viktigt misstag som ibland görs i den politiska debatten är att det sägs att vissa arter ökar och andra minskar, och så jämställer man detta. Men man kan inte jämföra en utrotningshotad art som finns på rödlistan med en invasiv art som ökar i antal i Sverige. Detta görs tyvärr lite nu och då i denna debatt.

Det är väldigt viktigt att komma ihåg att vi när vi ska skydda naturen måste skydda dels naturtyper som är lite ovanliga och enskilda arter, dels sammanhängande områden så att områdena hänger ihop och arterna kan röra sig och utveckla en genetisk mångfald. Detta med genetisk mångfald är en viktig fråga som vi hade uppe i debatten när det gällde skyddsjakt på varg, där ju bland annat Sverigedemokraterna och även andra partier ansåg att den genetiska mångfalden inte är så viktig.

Anf. 249 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Det man normalt brukar referera till är WWF:s initiativ plant life index; WWF är i alla fall med i det och använder sig av det. Det handlar om att man har tagit enorma mängder data - man har mätt 8 procent av världens djurpopulationer. Det är en gigantisk uppgift. Man har tagit fram ett globalt genomsnitt och ser mycket riktigt en minskning i populationerna.

Men nu har delvis samma forskare gjort en djupare statistisk analys. Den kom den 18 november i Nature. Man ser att endast 2 procent av populationerna minskar; 98 procent av populationerna är stabila. Stora regionala skillnader finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Slutsatsen blir densamma som Sverigedemokraterna har dragit tidigare: Man måste vidta åtgärderna där de behövs och anpassa dem till de arter som är drabbade. På så vis får man effektiva åtgärder. One size doesn't fit all.

Anf. 250 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Vi kan se att detta med hotade arter är en väldigt viktig fråga över huvud taget. Ett område där det sker en stor påverkan är just markanvändningen inom jord- och skogsbruk.

Tittar vi på jordbruket kan vi se att det ekologiska jordbruket har stora fördelar för arterna. I en stor internationell vetenskaplig rapport från Holland visar man till exempel att det ekologiska jordbruket har i genomsnitt 50 procent högre artrikedom när det gäller växter och pollinerare. Detta är viktigt, och det beror bland annat på att man använder mycket mindre bekämpningsmedel.

Anf. 251 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Eftersom John Widegren tyckte att vi skulle vara här länge och väl tänkte jag att jag får ta tillfället i akt. Jag uppskattar att John också sitter kvar länge och väl och lyssnar till detta.

Denna för oss väldigt långa dag kanske ska avslutas lite mer positivt. Även om det var ett viktigt ämne som togs upp i det senaste replikskiftet var det med en viss misstänksamhet det diskuterades. Därför skulle jag i stället vilja rikta fokus mot ett område som både Maria Gardfjell och jag har berört i debatten, nämligen uppropet Stor nog. Jag uppfattade att hon i sitt anförande också hänvisade till Eldrimner och det arbete de gör. De har också ett väldigt tydligt fokus på det småskaliga och det lokala mathantverket, som ligger även mig väldigt varmt om hjärtat.

Jag skulle vilja passa på att fråga Maria hur Miljöpartiet, men kanske även regeringen, tänker sig att framöver fortsätta att kanske ännu mer och tydligare främja det lokala och småskaliga jordbruket och det lokala mathantverket.

Anf. 252 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Tack, Elin Segerlind, för frågan! Det var väldigt nära att den satsning som gjorts på Eldrimner sedan början av 2000-talet fick ett abrupt slut nu. Men så blev det inte, för Miljöpartiet och säkert också något annat parti bland de fyra som jobbar med statsbudgeten tyckte att detta inte får ta slut.

Utvecklingen inom livsmedelssektorn och livsmedelsförädlingen är väldigt viktig för lönsamheten för det svenska jordbruket. Men den är också viktig för den gastronomiska mångfalden och otroligt viktig för att vi ska få svensk mat på våra tallrikar. Vi köper nämligen inte råvaror, utan vi köper färdiga produkter. Även om vi kanske tänker att vi köper råvaror, som vetemjöl eller bönor, måste de ju torkas, malas och allt vad det är, och då behövs livsmedelsindustrin. Och ska vi få någon lokal mat behöver vi ha lokala matproducenter.

De livsmedelsföretag som växer starkast i Sverige är de små, och nu under coronapandemin har de vuxit ännu starkare just tack vare att många av de små, lokala mathantverkarna också kan sälja sina produkter direkt till konsument genom rekoringar och sådana kanaler.

Anf. 253 Elin Segerlind (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Personligen blev jag väldigt glad när jag såg uppropet Stor nog. Det är helt i linje med vad vi behöver för att utveckla det svenska jordbruket.

Som jag nämnde i mitt anförande ser vi ett problem med att gårdarna växer men blir färre till antalet. Samtidigt ser jag också den utveckling som Maria nämner här, med ökat intresse för det lokala och också det närproducerade, där bland annat rekoringarna har spelat en stor roll.

Jag funderar på vad ledamoten tycker att regeringen kan göra för att främja upprop som Stor nog och andra liknande initiativ och få dem att känna den framtidstro som de behöver för att fortsätta.

Anf. 254 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Vi behöver i livsmedelsstrategin sätta större fokus på att få fler lantbrukare och småbrukare i Sverige och inte arbeta så hårt för att strukturrationalisera mer. Vi behöver verkligen värdera att vi får fler företag inom denna sektor. Det tror jag är det absolut viktigaste.

Sedan behöver vi också säkerställa att de stöd som vi får från EU också ska kunna användas av mindre lantbrukare. Ett område som jag särskilt har pekat på är grönsaksodlingen. I Finland är en väldigt stor andel av de grönsaker som säljs faktiskt odlade i Finland, trots att Finland är ett ganska nordligt land jämfört med Sverige. Här ligger vi långt efter. Vi kan verkligen fråga oss vad vi kan lära av Finland för att vår trädgårdsnäring ska kunna växa i Sverige. Det kanske också är en hel del mindre aktörer som behövs.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)