Anf. 143 Jennie Nilsson (S)
Herr talman! Jag vill börja med att konstatera att det så här långt har varit en något märklig debatt, åtminstone om man betänker att det som vi ska debattera är NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv. Det som vi debatterar här är de insatser som vi gör för att stärka näringslivet i Sverige. Det är olika typer av riktade insatser fördelade via våra verk och myndigheter. Liberalernas missförstånd kan möjligen förklara varför man skär så otroligt hårt i detta anslag.
Samtliga partier avsätter betydligt mindre pengar än vad regeringen gör på detta utgiftsområde. Däremot drar man ned på väldigt olika sätt, vilket visar på en stor spretighet i dessa frågor. Tillsammans kapar man bort ohyggligt mycket, om man skulle väga samman alla deras olika hyvlingar på området.
Det är kanske det som är skälet till att man har valt att tala så lite om själva utgiftsområdet i den här debatten. Snarare har det handlat om allt möjligt annat, även om det för allt i världen är sådant som berör näringslivet.
Den gemensamma nämnaren så här långt är skattesänkningar. Räknar man ihop samtliga skattesänkningar som de borgerliga partierna föreslår landar man på drygt 80 miljarder. Då ska man komma ihåg att det inte är länge sedan som vi lämnade en politik som handlade om just skattesänkningar som universalmedel för att hantera alla utmaningar som både näringslivet och samhället i övrigt har.
Den förra borgerliga regeringen sänkte skatter med 130 miljarder kronor, utan att för den sakens skull få någon vidare skjuts på vare sig näringsliv, jobbtillväxt eller välfärd. Det är en politik som är testad och som har misslyckats.
Därför har vi nu i stället en regering som gör investeringar i människor, i att bygga svensk konkurrenskraft och som investerar i jobb och tillväxt.
Trots att man skulle kunna tro att det går väldigt dåligt för Sverige just nu kan jag - som motbild - konstatera att det inte är min bild. Det går bra för Sverige, och det går bra för svenska företag. Nyföretagandet ökar, inte minskar som man skulle kunna tro när man lyssnade på Helena Lindahl och Centerpartiet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Investeringar i produktivitet ökar för första gången sedan finanskrisen. Det skulle man inte kunna tro när man lyssnar på Lars Hjälmered och Moderaterna.
Restaurangbranschen växer trots fruktansvärda övertoner om hur denna bransch skulle drabbas av en rödgrön regeringspolitik. Jag noterade att hamburgerkedjan Max, som har varit aktiv i valrörelsen och i den här debatten innan beslut fattades, nu planerar för sin största rekryteringssatsning någonsin. Man ska anställda 750 nya medarbetare på kort tid.
Jobben blir fler. Det har blivit ungefär 120 000 fler jobb. Det är lika många jobb som skapades under den borgerliga alliansregeringen. Man brukar säga att det beror på att det har varit finanskris. Det är sant. Vi hade en finanskris 2008 och 2009. Men innan dess var det två tillväxtår, och efter det var det fyra tillväxtår. Den matematiken gick inte ihop.
Den här regeringens politik för att stärka svensk konkurrenskraft har faktiskt lyckats.
Jobben blir fler. Arbetslösheten är nu under 7 procent, alltså lägre än vad den var under hela den borgerliga alliansregeringen. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta i EU, vilket den definitivt inte var för bara några år sedan. Tillväxten har stabiliserat sig på höga nivåer, runt 3 procent, vilket för tillfället är den högsta tillväxten i hela EU - högre än i USA.
Givetvis har vi också stora utmaningar. De som de företagare som jag möter ofta beskriver som de största flaskhalsarna är bristen på personal med rätt kompetens. Det är brist på bostäder, så man kan inte flytta dit jobben finns. Det gäller också infrastruktur.
Alla dessa tre områden investerar regeringen tungt i. Det är också områden som, i varierande grad, de borgerliga partierna och SD avvisar i budgeten. Man vill inte lägga några pengar på dem. Man avvisar Kompetenslyftet med 70 000 nya utbildningsplatser i såväl yrkesvux som UH-platser och högskoleplatser. Detta är centralt och avgörande för en fortsatt svensk tillväxt.
Jag har noterat att man på sina håll har gjort avbön och bett om ursäkt för den förda politiken, inte minst hos Moderaterna. Finns det någonting som man borde göra avbön för är det att man inte satsade på detta område när man hade möjlighet.
Det byggs också mer nu än vad det har byggts sedan 70-talet, då man byggde miljonprogrammet. Det byggs 64 000 nya bostäder i år och 67 000 nya bostäder nästa år, enligt Boverkets prognoser.
När det gäller det utgiftsområde som vi har att hantera här i dag - alla andra frågor ligger egentligen på andra utgiftsområden - är det sorgligt att man från den samlade oppositionen avvisar regeringens satsningar på exempelvis nyindustrialiseringsstrategin.
Detta med fuljobb och finjobb får stå för den som säger det. För mig finns inga fula och inga fina jobb. Men man kan ju fundera på hur man tänker om man inte tycker att det är viktigt att satsa på digitalisering, på automatisering, på kompetensutveckling, på stärkt innovationskraft och på testbäddar - bara för att ta några exempel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Också demofonden har stor betydelse för den fortsatta tillväxten. Den ligger också inom det här utgiftsområdet. Även Almis utlåning till företag i hela landet ingår i området. Det är områden som delvis skärs bort av flera av de borgerliga partierna.
Exportstrategin är ohyggligt viktig. Svensk konkurrenskraft och svensk tillväxt blir stark av att vi är ett starkt exportland. Också här skär flertalet - dock inte alla - av de borgerliga partierna ned på de satsningar som regeringen gör.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jonas Eriksson (MP).