Näringsutskottets betänkande

2017/18:NU1

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 24, som uppgår till ca 7,4 miljarder kronor för 2018. Utskottet tillstyrker också reger­ingens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Utskottet noterar att SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB den 16 mars 2017 namn­ändrades till RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE AB). Utskottet tydliggör i sitt ställningstagande att ansla­get 1:2 Verket för inno­va­tionssystem: Forskning och utveckling får an­vändas även för stats­bi­drag till RISE Research Institutes of Sweden AB för riks­mät­plats­er. 

Därmed avstyrker utskottet opposi­tions­partiernas alternativa budgetförslag och övriga behandlade motioner.

Utskottet har därtill följt upp regeringens resultatredovisning för utgifts­området och redovisar i ett ställningstagande sina iakttagelser med utgångs­punkt i uppföljningen.

I betänkandet finns en reservation (SD). Moderaterna, Centerpartiet, Libe­ral­­erna och Kristdemokraterna har inte deltagit i anslagsbeslutet. Dessa partier redo­visar i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:1, utgiftsområde 24 Näringsliv.

Cirka 20 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 24

Inledning

Utskottets ställningstagande

Redovisade tillkännagivanden

Tillkännagivande om SJ AB

Tillkännagivande om handläggningstider

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Anslag inom utgiftsområde 24

Propositionen

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservation

Anslag inom utgiftsområde 24 (SD)

Särskilda yttranden

1.Anslag inom utgiftsområde 24 (M)

2.Anslag inom utgiftsområde 24 (C)

3.Anslag inom utgiftsområde 24 (L)

4.Anslag inom utgiftsområde 24 (KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens och oppositionens förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 4
Utskottets anslagsförslag

Bilaga 5
Utskottets förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 6
Reservanternas anslagsförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Anslag inom utgiftsområde 24

a) Anslagen för 2018

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 24 enligt utskottets förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 24 punkt 5 och avslår motionerna

2017/18:901 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2017/18:916 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 2,

2017/18:922 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 4,

2017/18:927 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2,

2017/18:1447 av Jörgen Warborn (M) yrkande 2,

2017/18:2531 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2017/18:2743 av Jenny Petersson (M),

2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 11 och 22,

2017/18:3698 av Helena Lindahl m.fl. (C),

2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 1,

2017/18:3788 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 18,

2017/18:3797 av Said Abdu m.fl. (L) och

2017/18:3882 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1–6.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1. tillskjuta 200 000 000 kronor till den statliga stiftelsen Stiftelsen Norrlandsfonden,

2.under 2018 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 450 000 000 000 kronor,

3.under 2018 ställa ut kreditgarantier för investeringar som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor,

4. för 2018 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 125000000000 kronor för systemet med statsstödda exportkrediter,

5. under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 24 punkterna 1–4 och 6.

Reservation (SD)

Stockholm den 30 november 2017

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M)*, Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M)*, Josef Fransson (SD), Hanif Bali (M)*, Helena Lindahl (C)*, Lise Nordin (MP), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)*, Mattias Jonsson (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD)*, Anna-Caren Sätherberg (S), Patrik Engström (S), Mathias Sundin (L)* och David Lindvall (S).

* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2017/18:1 i de delar som gäller utgiftsområde 24 Näringsliv och 19 motions­yrkan­den från allmänna motionstiden 2017/18. Regeringens förslag till riks­dags­beslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2018 och beställ­nings­­bemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sve­rige­­demokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna före­slår i sina anslagsmotioner. I bilaga 4 finns utskottets förslag till anslags­för­delning, och i bilaga 5 finns utskottets förslag till beställnings­bemyndigan­den. Reser­van­ternas anslagsförslag finns i bilaga 6.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget i budgetprocessen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdags­ordning­en).

Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2018 för utgiftsområde 24 Näringsliv till 7 370 651 000 kronor (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54). I detta ärende ska närings­utskottet före­slå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgifts­om­­des­ramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för ut­gifts­området ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdags­ordning­en), vilket motsvarar det andra och avslutande steget i budgetprocessen.

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen redovisa de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riks­dagen har beslutat.

I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens upp­följning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande upp­följningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot infor­mation om resultatet av statens verksamhet.

Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultatredo­vis­ning för utgiftsområde 24 i budgetpropositionen. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlas de tillkännagivanden som regeringen redovisar i bud­get­propositionen. Slutligen behandlas de förslag i budgetpropositionen och i motioner som gäller anslag och bemyndiganden inom utgiftsområde 24.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 24

Inledning

Hösten 2015 genomförde näringsutskottet en uppföljning av regeringens resul­tat­redovisning i budgetpropositionen för 2016, utgiftsområdena 19 Regio­­nal tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv. Uppföljningen omfattade i första hand en översiktlig genomgång och analys av de mål och indikatorer som an­vänds inom respektive utgiftsområde. Därutöver undersöktes resultat­redo­­vis­ning­ens struktur och förhållandet mellan mål, indikatorer och vissa resultat. Syftet med uppföljningen var att ta fram ett fördjupat underlag till närings­ut­skottets beredning av budgetpropositionen och för utskottets fortsatta dialog med regeringen om utvecklingen av mål- och resultatstyrningen inom närings­utskottets beredningsområde. Utskottets ställningstaganden med an­led­­ning av iakttagelserna redovisades i utskottets budgetbetänkanden för respek­tive ut­gifts­område (bet. 2015/16:NU1, bet. 2015/16:NU2 och bet. 2015/16:NU3).

Hösten 2016 följde näringsutskottet sedan upp i vilken utsträckning reger­ingen hade beaktat och tillgodosett de synpunkter på resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) som utskottet hade redovisat i det närmast föregående årets budgetbetänkande (bet. 2016/17:NU1, bet. 2016/17:NU2 och bet. 2016/17:NU3). Även denna uppföljning resulterade i ett antal förslag till förbättringar inför kommande års resultatredovisningar.

Utskottets grupp för uppföljning och utvärdering har även fört en dialog med flera berörda statssekreterare om regeringens resultatredovisning. I juni 2016 och februari 2017 hade gruppen möten med statssekreterare Nils Vik­mång, Miljö- och energideparte­mentet, för att närmare diskutera resultat­redo­visningen inom utgiftsområde 21 Energi. I februari 2017 hade gruppen även ett möte om resultatredovisningen inom ut­gifts­område 24 Näringsliv med stats­sekreterarna Oscar Stenström, Utrikes­departementet och Niklas Johan­sson, Närings­departe­ment­et.

Näringsutskottets grupp för uppföljning och utvärdering har följt upp resul­tat­redovisningen i budgetpropositionen för 2018. Detta år har uppföljningen varit tvådelad. Utöver att liksom föregående år följa upp tidigare framförda syn­punkter har gruppen i år även genomfört en närmare uppföljning av ett anslag per utgiftsområde. Syftet med denna delfördjupning har varit att för­tydliga de önskemål som utskottet tidigare har framfört om vikten av att det går att koppla de mål som sätts upp till de medel som avsätts i form av anslag och det resultat som olika anslagsfinansierade insatser genererar i förhållande till målen.

Utskottets ställningstagande

Allmänna iakttagelser

Liksom föregående år vill utskottet inledningsvis framhålla att en klar och tydlig resultatredovisning bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslags­medel används och vilka resultat de får. Reger­ingens resultatredovisning är ett viktigt underlag för riksdagens budgetberedning. En utgångspunkt för riks­dag­ens uppföljning av budget­propositionens resultat­redo­visning är att det ska vara möjligt för utskottet att följa kopp­lingen mellan mål, gjor­da insatser, upp­nådda resultat och regeringens budgetförslag. Utskottet välkomnar det arbete som på­går med att utveckla den ekonomiska styrningen och som bidrar till att för­bättra resultat­redovisningen från regeringen till riksdagen.

Hösten 2015 genomförde näringsutskottet en uppföljning av regeringens re­sultatredo­visning i budgetpropositionen för 2016, utgiftsområdena 19 Regio­­nal tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv. Uppföljningen omfattade en över­sikt­lig genomgång och analys av i första hand de mål och indikatorer som används inom respektive utgifts­område. Där­ut­över undersöktes resultat­redo­vis­ningens struktur och förhållandet mellan mål, indi­katorer och vissa resultat. Syftet med uppföljningen var att ta fram ett fördjupat underlag till närings­utskottets beredning av budgetpropositionen och för utskot­tets fort­satta dialog med regeringen om utvecklingen av mål- och resultat­styrningen inom utskot­tets bered­ningsområde. Utskottets ställnings­taganden med anledning av iakt­ta­gelserna redovisades i utskottets budgetbetänkanden för respektive utgifts­område (bet. 2015/16:NU1, bet. 2015/16:NU2 och bet. 2015/16:NU3). I sam­band med budgetberedningen hösten 2016 följde utskottet upp i vilken ut­sträck­ning regeringen hade beaktat och tillgodosett utskottets synpunkter på resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) för res­pek­tive utgiftsområde (bet. 2016/17:NU1, bet. 2016/17:NU2 och bet. 2016/17:NU3).

Näringsutskottet har i samband med budgetberedningen hösten 2017 följt upp i vilken utsträckning regeringen har beaktat och tillgodosett utskottets syn­punk­ter på resultat­re­dovisningen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2016/17:1). Utskottet har därutöver genomfört en fördjupad uppföljning av ett an­slag per utgiftsområde. Uppföljningen görs mot bakgrund av att utskottet tidigare noterat att det är svårt att följa sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag. Utskottets för­hopp­ning är att den fördjupade uppföljningen kan vara ett konstruktivt bidrag i ett fortsatt arbe­te med att förtydliga den röda tråden i resultatredovisningen.

På ett allmänt plan konstaterade utskottet hösten 2015 att flera iakttagelser inte bara är gemensamma för de tre ut­gifts­områden som utskottet bereder utan också är giltiga för andra utgifts­om­råden. Det är också viktigt att påpeka att fler­talet av dessa iakttagelser inte ansågs vara specifika för 2016 års budget­pro­position. Vidare noterade utskottet att resul­tat­redo­vis­ningens struktur skilde sig åt mel­lan de tre utgiftsområdena. Med anledning av detta ansåg utskottet att det var berättigat att re­flek­tera över om detta främst avspeglar de tre utgifts­områdenas särarter eller om en mer enhetlig disposition hade varit möjlig att använda för att öka läs- och jämförbar­heten. Denna reflektion kvar­stod även hösten 2016 och gör så fortfarande.

Utskottet vill inledningsvis med anledning av årets genomgång av resultat­redovisningen framhålla att det är positivt att regeringen numera refererar till utskottets iakttagelser i föregående års betänkande. Generellt har det inom utgifts­områdenas resultatredovisning genomförts vissa föränd­ringar och tillägg jämfört med förra årets budgetproposition, vad gäller både mål, indi­ka­tor­er och resultatredovisning. Utskottet anser dock fortfarande att det inom samt­­liga tre utgiftsområden är möjligt för regeringen att ytterligare tydliggöra sam­banden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budget­förslag. Ut­skottet vill här särskilt uppmärksamma de iakttagelser som görs i det här avseendet under avsnittet Den röda tråden för respektive utgiftsområde.

Utskottet vill därutöver med anledning av årets genomgång av resultat­redo­vis­ningen fram­hålla ytterligare några iakttagelser som är gemensamma för samtliga utgiftsområden. Inom samtliga utgiftsområden presenteras utöver målet för utgiftsområdet andra mål och prio­riteringar som regeringen anger att poli­tik­en ska bidra till. Utskottet vill utöver att fram­hål­la vikten av att reger­ingen förtydligar hur de olika målen förhåller sig till varandra även påminna om att regeringen enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska lämna en redo­vis­ning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

Utskottet ser positivt på att regeringen inom alla de tre utgiftsområdena i större ut­sträckning än tidigare har valt att visualisera resultatutvecklingen genom att använda olika diagram, företrädesvis linjediagram. Sådana diagram kan i många fall göra det lättare för en läsare att bedöma om resultat­utveck­lingen är den önskvärda i förhållande till de mål som har beslutats. Utskottet vill även framhålla den allmänna uppfattningen att information i tabeller eller dia­gram inte bör lämnas okommenterad, utan regeringen bör underlätta tolk­ning­en av resultatinformationen genom att i löptexten lyfta fram den del av infor­mationen som är relevant för bedömningen av resultatet i förhållande till de riksdagsbundna målen.

Slutligen anser utskottet att resultatredovisningen skulle bli tydligare om de olika avsnit­ten renodlades i större utsträckning. I dag förekommer det t.ex. att regeringen redovisar mål under andra rubriker än det inledande målavsnittet och att resultat redovisas tillsam­mans med presentationen av indikatorerna och under avsnittet Analys och slutsatser.

Iakttagelser om utgiftsområde 24 Näringsliv

Målen

Utgiftsområde 24 Näringsliv är uppdelat i två politikområden: Näringspolitik samt Utri­keshandel, export- och investeringsfrämjande. Det finns för utgifts­om­rådet inget generellt mål, utan i stället finns ett mål för vart och ett av de två politikområdena. Vad gäller poli­tikområdet Närings­politik konstaterade utskottet hösten 2015 att regeringen i budgetpro­po­sitionen inte tyd­lig­gjorde hur det riksdagsbeslutade målet förhöll sig till målen på EU-nivå och reger­ingens sysselsätt­ningsmål. Därför såg utskottet det som önskvärt att reger­ingen för­tyd­li­gade detta. Utskottet noterade i samband med sin be­redning av bud­get­pro­positionen 2017 (bet. 2016/17:NU1) att regeringen inte hade gjort något sådant förtydligande, och utskottet ansåg således fortfarande att ett för­tyd­li­gan­de var önskvärt.

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2018 mot bak­grund av att ut­skot­tet har efterfrågat ett förtydligande om hur de olika målen för­håller sig till varandra anför att det näringspolitiska målet är samman­kopplat med sysselsättningsmålet. Det är po­sitivt att regeringen uppmärk­sammat att utskottet efterfrågat ett förtydligande om hur målen förhåller sig till varan­dra. Utskottet menar samtidigt att det i resultatredovisnings­sam­manhang inte är tillräckligt att peka på att målen hänger samman. Flera mål anges som ska upp­nås inom politikområdet Näringspolitik, dels de som riks­dagen har beslutat, dels EU-mål, dels valda mål för regeringens politik. Utskottet kan även konstatera att det i årets budget­pro­position tillkommit ytterligare mål som de närings­politis­ka insatserna ska bidra till, nämligen de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030. Även för dessa mål saknas det ett resonemang om hur de för­håller sig till det riksdagsbundna målet för utgifts­området. Utskottet skulle där­för välkomna ett mer utvecklat resone­mang där målen tyd­ligare prioriteras i förhållande till varandra. Detta är särskilt viktigt i de fall där de olika målen kan tänkas hamna i konflikt med varandra. Det kan i sammanhanget på­minnas om att regeringen enligt budgetlagen (2011:203) ska lämna en redovisning av resul­tat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Som utskottet tidigare har konsta­terat (bet. 2015/16:NU1, bet. 2016/17:NU1) är de riksdags­beslutade målen för de båda politikområdena inom utgiftsområdet övergripande, och de kan därför vara svåra att följa upp. I den proposition som föregick den refor­merade budgetlagen uttalades att mål bör vara formulerade på ett sådant sätt att de är möjliga att följa upp (prop. 2010/11:40). I de fall som målen inte är formulerade på ett sådant sätt kan re­sul­tatindikatorer eller delmål tas fram för att kunna följa resultatens utveck­ling i förhållande till målen.

När det gäller politikområdet Utrikeshandel, export och investerings­främjande noterar utskottet att re­geringen i målavsnittet, i likhet med tidigare år, anför att den även vill främja en rättvis handel. Det framgår dock inte hur denna prioritet förhåller sig till det riksdagsbundna målet. Vidare redovisar regeringen målen för ex­port­strategin. Dessa mål redovisas dock inte under målavsnittet, och det saknas även ett resonemang om hur målen för strategin förhåller sig till det  riks­dags­beslutade målet för politikområdet Utrikeshandel, ex­port- och inve­ste­rings­främjande. Utskottet noterar att vissa av målen i exportstrategin hand­lar om turism och ställer sig därmed frågan om dessa kanske snarare bör rela­ter­as till målet för politikområdet Näringspolitik.

Indikatorer och andra bedömningsgrunder

Hösten 2015 instämde utskottet i regeringens bedömning att utvecklingen i näringslivet påver­kas av en rad olika nationella och internationella faktorer som kan vara svåra för regeringen att påverka. Detta var särskilt påtagligt för utrikeshandeln, som i betydande utsträckning påver­kas av omvärlds­föränd­ring­ar och internationella aktörer. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att det var positivt att regeringen hade tagit fram resul­tat­in­dikatorer och att läng­re tids­­serier redovisades där det var möjligt. Det var utskottets upp­fattning att de indika­torer som redovisades för politikområdet Näringspolitik gav en god bild av ut­veck­lingen inom området. Utskottet framförde dock att regeringen borde motivera hur indikatorerna var kopp­lade till det mål som riksdagen har beslutat för politikområdet.

Utskottet konstaterade hösten 2016 att regeringen kopplade en av indika­torerna till det riksdagsbeslutade målet, men att något liknande inte gjordes på ett tydligt sätt för de övriga indikatorerna. Utskottet konstaterar att regeringen även i årets resultatredovisning i viss utsträckning kopplar de valda indika­torerna till de riksdagsbeslutade målen för politikområdet Näringspolitik, och i något fall har kopp­lingen även tydliggjorts något. Utskottet vidhåller dock sin upp­fatt­ning att regeringen i större utsträckning bör motivera hur indika­torerna är kopp­lade till det mål som riksdagen har beslutat för politikområdet. Vidare anser ut­skot­t­et, i likhet med vad det har framfört tidigare, att resultat­indika­torer­na främst visar på om­världsförändringar, varför det kan vara svårt att använda dem för att mäta resultatet av de insatser som regeringen låter genom­föra. Re­sul­tat­indikatorerna bör i första hand spegla upp­nådda resultat och inte insatser eller omvärldsförändringar.

Hösten 2016 lyfte utskottet fram det faktum att regeringen proble­ma­ti­serade och motiverade indi­ka­torerna samt på ett tydligare sätt än tidigare kopplade re­sul­taten av de statligt ut­förda insatserna till indikatorerna. Utskot­tet fram­höll att det såg det som ett steg i rätt rikt­ning och önskade att reger­ingen vidare­ut­veck­lar detta ytterligare. Utskottet noterar att regeringen i årets resul­tat­redo­vis­ning anför att det med anledning av utskottets synpunkter pågår ett arbete med att tydliggöra hur insatserna bidrar till målet för politikområdet Närings­politik och att rege­ringen avser att fortsätta det utvecklingsarbetet. Utskottet välkom­nar detta.

Utskottet noterar att det inledande avsnittet i resultatredovisningen för poli­tik­området Näringspolitik har ökat i omfattning och att regeringen anger att den med kon­kurrenskraft avser den svenska ekonomins produktivitet i jäm­förelse med andra länders ekonomier. Vidare fram­går vilka indikatorer som används för att mäta den svenska konkurrenskraften. Utskottet noterar att regeringen anför att dessa sammantaget sägs ange denna produk­tivitet och svenska företags kon­kurrens­förmåga på internationella marknader. Utskottet noterar sam­tidigt att regeringen i likhet med tidigare år konstaterar att kon­kurrenskraft inne­håller många olika aspekter och därför kan mätas på många olika sätt. Utskottet saknar i det sammanhanget en närmare motivering av valet av mått, dvs. relativ enhetsarbetskostnad och exportförmåga, och noterar även att det i avsnittet Analys och slutsatser presenteras uppgifter om hur Sverige placerar sig på flera internationella index som mäter konkur­renskraft. Utskottet frågar sig om dessa internationella index också skulle kunna fungera som indikatorer för att följa den övergripande utvecklingen i näringslivet och om utfallet för dessa därmed skulle kunna redovisas tillsammans med övriga övergripande indika­to­rer.

När det gäller texterna om indikatorerna för politikområdet Näringspolitik vill utskottet framhålla att de är välskrivna och informativa. Det skulle dock underlätta ännu mer för läsaren om det som står inom parenteserna efter indikatorerna för­klarades, t.ex. om det angavs att indika­torn näringslivets utveckling mäts genom antal sysselsatta, antal arbetade timmar osv. Vidare skulle kopplingen mellan mål och indikator kunna anges och vilket anslag som finans­ierar verksam­het­en.

Utskottets genomgång av årets resultatredovisning visar vidare att det har skett en viss förändring av indikatorerna för politikområdet på övergripande nivå i jämförelse med förra året. Utskottet noterar att förändringen inte kommen­teras av regeringen. Denna iakttagelse gäller även valet av indikatorer för att mäta export- och investeringsfrämjande inom politikområdet Utrikes­handel, export- och investeringsfrämjande. Utskottets uppfattning är att indi­ka­torer generellt sett inte bör variera från år till år efter­som det är önskvärt att kunna följa utvecklingen över tid. Samtidigt är det positivt att det sker ett ut­veck­lings­arbete, och i vissa fall kan det vara motiverat att byta indikatorer efter­som de nya indikatorerna på ett bättre sätt fångar uppnådda resultat inom utgifts­området. Utskottet anser dock att förändringar i valet av indikatorer och mått bör kommenteras.

När det gäller den struktur som har använts för att redovisa resultatet och indikatorerna för politikområdet Utrikeshandel, export- och investerings­främjan­de konstaterade ut­skot­tet hösten 2016 att den har ändrats och därmed blivit mer lättöverskådlig. I likhet med vad utskottet tidigare anfört (bet. 2015/16:NU1, bet. 2016/17:NU1) anser utskottet dock fortfarande att många av de indikatorer som redovisas under rubrikerna Exportfrämjande och Investe­r­ings­främjande är på en sådan detaljnivå att de mer fram­står som Business Swe­dens indikatorer än regeringens egna indikatorer. Vida­re önskar utskottet att regeringen motiverar hur de redovisade indikatorerna för­håller sig till det mål som riksdagen har beslutat för politikområdet. Nu görs endast en kopp­ling mellan indikatorerna för export­strategin och de målformuleringar som finns inom strategin. I avsnittet Analys och slut­satser anför regeringen dock att de ut­maningar som exportstrategin ska möta relaterar till målen för utgifts­området. Det görs emellertid inget förtydligande om hur de relaterar till målen.

Utskottet framhöll hösten 2016 att det var positivt att regeringen tagit fram relevanta indikatorer för verksamhetsområdet EU:s inre marknad och tydlig­gjort bedömningsgrun­derna för verksamhetsområdet Internationell handels­politik. Utskottet välkomnade också att regeringen kopplade indikatorerna för verksamhetsområdet EU:s inre marknad till det riksdagsbeslutade målet för politikområdet på ett tydligt sätt och att indikatorerna och bedöm­nings­grunderna för verksamhetsområdet Internationell handelspolitik i viss ut­sträck­ning problematiserades. Utskottet saknar dock fortfarande en koppling mellan be­döm­nings­grunderna för internationell handelspolitik och det riks­dags­be­slut­ade målet.

Resultatredovisningen

Utskottet har tidigare konstaterat att resultatredovisningens struktur för de båda politik­om­rådena Näringspolitik och Utrikeshandel, export- och inve­ster­ings­främjande skiljer sig åt. Utskottet kunde dock notera att regeringen i bud­get­propositionen för 2017 gjort förändringar i strukturen som utskottet ansåg gick i rätt riktning, och utskottet uttalade en önskan om att förändrings­arbetet skulle fortsätta. Som utskottet tidigare har anfört under­lättar en mer enhetlig struktur i resultatredovisningen riksdagens arbete. Utskottet noterar att det har gjorts vissa förändringar i strukturen inom respektive politikområde i jäm­förel­se med tidigare år. Strukturen mellan politikområdena skiljer sig dock fort­farande åt, och såvitt utskottet kan bedöma har det inte skett några steg mot en mer enhetlig struktur i jämförelse med förra året.

I likhet med i budgetpropositionerna för 2016 och 2017 redovisar reger­ingen resultatet för politikområdet Näringspolitik i två olika strukturer som delvis över­lappar varandra. Dels redovisas resultat kopplat till resultat­indikatorerna, dels redovisas statliga insatser och åt­gärder i efterföljande avsnitt. Utskottet noterar att det i jämförelse med tidigare år har till­kommit två avsnitt, Väl fung­er­ande marknader, som kopplas till konkurrenspolitiken och Särskild insats – en­klare vägar till jobb, som kopplas till regeringens syssel­sätt­nings­mål. Ut­skottet anser att läsningen av resultaten av statliga insatser och åtgärder skul­le underlättas om redovisningen i denna del utökades med fler tabeller och dia­gram. Det skulle öka redovisningsvärdet och ge läsaren en bättre överblick. Text­utrymme skulle i stället kunna användas till att kommen­tera de uppgifter som framkommer i tabeller och diagram. Utskottet vill i det sammanhanget också framföra vikten av att resultat som pre­sen­teras i tabeller och diagram kom­menteras.

Hösten 2015 noterade utskottet att de resultatindikatorer som regeringen inledningsvis redovisade inte på ett tydligt sätt gick att koppla till de insatser som redovisades i de efter­följande avsnitten. Hösten 2016 noterade utskottet att strukturen i stort sett var oför­ändrad, samtidigt som regeringen hade tydlig­gjort redovisningen av indikatorer, insatser och resultat. I några enstaka fall gjor­d­es en hänvisning till de valda indikatorerna i det redovisade resultatet. Dock kvarstod iakttagelsen att resultatindikatorerna oftast inte kopp­lades till de utförda insatserna. Utskottet gör ingen annan bedömning av årets resul­tat­redo­visning i det här avseendet. Utskottet vill i sammanhanget även fram­hålla att det saknas en tydlig koppling mellan redovisade insatser och anslag.

När det gäller politikområdet Utrikeshandel, export- och investerings­främ­jande konstate­rar utskottet att regeringen, i likhet med föregående år, inte redo­visar resultat för samtliga indikatorer. Samtidigt noterar utskottet att det i år finns med ett avsnitt om exportstrategin i resultatre­dovis­ningen. Utskottet vidhåller sin uppfattning att regeringen rimligen bör redovisa resultat för de indika­torer som presenteras inledningsvis. Åtmin­stone bör reger­ingen i annat fall kommentera varför den inte redovisar utfallet för samtliga indikatorer.

Utskottet har tidigare efterfrågat att regeringen gör en sammanfattande bedöm­ning av i vilken utsträckning de näringspolitiska och handelspolitiska in­sat­serna har bidragit till att uppnå de mål som riksdagen har beslutat. Ut­skottet väl­komnade att regeringen i budget­propositionen för 2017 hör­sammat ut­skottet på den här punkten vad gällde politikområdet Näringspolitik. Ut­skottet konstaterar att regeringen nu även gör motsvarande sammanfat­tan­de be­döm­ning för politikområdet Utrikeshandel, export- och investerings­främ­jande.

Som utskottet tidigare framhållit bör regeringen i resultatredovisningen åter­koppla till de riksdagsbeslutade målen. Utskottet kan konstatera att det fort­farande i stor utsträck­ning saknas en tydlig redovisning av hur resul­tatet av utförda insatser och åtgärder bidrar till att uppnå de riksdags­beslutade målen, samtidigt som regeringen t.ex. gör en koppling mellan exportstrategins primära målindikatorer i resultatredovisningen för strategin. Även om det gene­rellt är positivt att resultat relateras till mål vill utskottet i sammanhanget på­min­na om att regeringens resultatredovisning ska göras i förhållande till de riksdagsbeslutade målen för utgiftsområdet. Utskottet noterar vidare att det under resultatredovisningen för exportfrämjande återfinns ett avsnitt om håll­bart företagande. Det saknas dock redovi­sa­de indikatorer för hållbart före­tagan­de, och det görs inte heller någon koppling till något mål. Avsnittet åter­finns inte heller under rubriken Analys och slutsatser.

I likhet med tidigare år kan utskottet konstatera att det till största del är insatser och pres­tationer som redovisas snarare än resultat i termer av effekter. Utskottet vill också särskilt problematisera att regeringen när det gäller utlands­myndigheternas främjandeverksamhet endast anför att resultaten av akti­vi­teterna har redovisats i samband med verksamhetsdia­lo­gen. Det är ut­skot­tets upp­fattning att resultatet av den verksamhet som finansieras med statens medel bör redovisas för riksdagen så att riksdagen har möjlighet att göra en själv­stän­dig värdering av resultaten. Det vore därför önskvärt med en mer transparent redo­vis­ning av utlandsmyndigheternas främjandeverksamhet framöver.

Utskottet noterar vidare att flera av de tabeller som redovisar de över­gripande indika­to­rerna för politikområdet Näringspolitiken endast sträck­er sig fram till 2014 och därmed inte säger något om utvecklingen i relation till de insatser som har genomförts därefter. Vidare redovisas utvecklingen av handeln med varor och tjänster inom den inre markna­den endast för två år. Ut­skottet anser att det vore önskvärt med både mer aktuella uppgifter och längre tidsserier.

När det gäller dispositionen noterar utskottet att det förekommer att resultat presen­teras först under avsnittet Analys och slutsatser. Utskottet anser att resul­tat­redovisningen skulle bli tydligare om de olika avsnitten renodlades i större utsträckning så att det t.ex. inte till­kom­mer någon ny information under avsnittet Analys och slutsatser utöver regeringens bedömning av de resultat som tidigare har redovisats.

Utskottet noterar avslutningsvis att regeringen har gett Tillväxtanalys i upp­drag att lämna förslag på hur tillämpningen av metoder och modeller för analyser och utvärderingar av offentliga insatser för hållbar tillväxt, struktur­om­vand­ling och ekonomisk förnyelse på såväl nationell som regional och lokal nivå kan utvecklas. Utskottet välkomnar detta.

Den röda tråden

Utskottet har under de två senaste åren framhållit värdet av att regeringen kopp­lar sina bedömningar av måluppfyllelsen till det anslagsförslag inom utgifts­området som är kärnan i reger­ingens budgetförslag. Hösten 2015 under­strök utskottet att tydlighet i detta avseende underlättar riksdagens beredning av bud­get­för­slagen. Kopplingen mellan mål, anslag och resultat och vice versa kan utvecklas ytterligare. Utskottet anser att det ska gå att identifiera en röd tråd mellan dessa olika delar i budgetpropositionen.

För att ytterligare tydliggöra denna synpunkt har utskottets grupp för upp­följning och utvärdering i år valt att göra en närmare analys av hur ett specifikt anslag inom utgiftsom­rådet har redovisats i budgetpropositionen. Inom utgifts­område 24 Näringsliv har anslaget 1:20 Bidrag till företags­ut­veck­ling och inno­vation valts.

Av denna analys framgår det sammanfattningsvis att den röda tråden när det gäller an­slaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation är svår att följa. Anslaget har ett brett användningsområde och kan kopplas till det över­gripande målet för politikområdet Näringspoliti­k. Det är dock svårare att se någon kopp­ling mellan avsnitten Mål och Resultatre­do­visning när det gäller anslaget, vilka indikatorer som mäter vad och i relation till vilket anslag. Ingen referens görs till anslaget i redovisningen av resultat. En del av de redo­visade upp­gifterna ger en indikation på i vilken utsträckning anslaget 1:20 har använts och till vilken mål­grupp – t.ex. antalet lån respektive förstudiemedel som Almi har be­viljat, eller antal kunder som fått rådgivning av Almi – och utgör en värde­full beståndsdel i resultat­redovisningen. Detta kom­pletteras till viss del med redo­vis­ning av vilka effekter det fått (t.ex. Statistiska Centralbyråns effekt­mätning).

Det redovisas relativt mycket om Almi Företagspartner AB men utspritt på flera olika avsnitt och underrubriker. Det är svåröverblickbart om läsaren vill bilda sig en upp­fatt­ning om vad anslaget har finansierat och vilka resultat det har lett till. I sammanhanget kan nämnas att resultat för Almi när det gäller kom­mer­sialisering presenteras först under avsnittet Analys och slut­satser. Analysen av de redovisade resultaten skulle enligt utskottets uppfatt­ning kun­na bli mer framträdande. Slutsatserna ligger ofta på en mycket över­grip­an­de nivå, av typen verksamheten fungerar väl.

Utskottet noterar att regeringen föreslår en planerad anslagsminskning 2019 och 2020 för anslaget 1:20, men utskottet kan inte utläsa orsaken till den justerade anslagsnivå som regeringen föreslår vare sig i redovisningen av resul­tat eller i analys och slutsatser. Utskot­tets uppfattning är att orsaken till jus­ter­ingar i anslagsnivån bör framgå.

Med hänvisning till dessa iakttagelser är utskottets slutsats att det fort­farande finns en bety­dande potential för regeringen att förbättra beskriv­ning­arna i budget­propositionen av sam­banden mellan målen för politik­området Näringspolitik, de medel i form av anslag som avsätts för olika insat­ser som ska bidra till mål­uppfyllelsen och de resultat som insatserna genererar i för­hållande till målen.

Redovisade tillkännagivanden

Tillkännagivande om SJ AB

Bakgrund

I ett tillkännagivande den 18 november 2015 ställde sig riksdagen bakom det som näringsutskottet anfört i sitt betänkande om förvaltningen av SJ AB (bet. 2015/16:NU4). I tillkännagivandet framhåller utskottet att regeringen bör om­vär­dera sina prioriteringar till SJ AB och att regeringen inom ramen för SJ AB:s beslutade ekonomiska mål bör agera på ett mer ansvarsfullt sätt.

Regeringen återrapporterade i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 24 s. 86) sin syn på förvaltningen av SJ AB och ansåg där­med att det aktuella tillkännagivandet var slutbehandlat. I sitt yttrande till konstitutions­utskottet (yttr. 2016/17:NU6y) anförde näringsutskottet att det ansåg att reger­ing­ens redogörelse inte motsvarade det som efterfrågades i tillkänna­givandet och att det därmed inte kunde anses vara tillgodosett. Utskottet ansåg att reger­ing­en därför borde återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur man har omvärderat sina prioriteringar i förhållande till SJ AB för att där­med agera på ett mer ansvarsfullt sätt i förvaltningen av bolaget inom ra­men för befintliga ekono­miska mål. Alternativt skulle regeringen, om den inte dela­de riksdagens upp­fatt­ning i den aktuella frågan, återkomma med en redo­görelse för skälen till detta. Konstitutionsutskottet konstaterade att regeringen i de fall då ett utskott i ett yttrande anfört att ett tillkännagivande inte är slut­be­handlat ska åter­komma till riksdagen med sina redovisningar och bedöm­ningar (bet. 2016/17:KU21).

Propositionen

I budgetpropositionen för 2018 (utg.omr. 24 s. 55) konstaterar regeringen bl.a. att SJ AB under senare år uppvisat en god utveckling ur såväl ett verksamhets­mässigt som ett ekonomiskt perspektiv. Under den senaste femårsperioden har bolaget investerat knappt 3 miljarder kronor i verk­sam­heten. Till följd av bolag­ets goda konkurrensförmåga och marknadens till­växt har nämnda inve­ster­ingar samt de utdelningar som gjorts till ägaren ändå inte medfört att bolagets skuldsättning nått målintervallet.

Regeringen konstaterar vidare att den beslutade investeringsplanen om totalt ca 9miljarder kronor, omfattande total uppgradering av X 2000-flottan, in­köp av nya snabbtåg samt renovering av nattågsflottan, på ett par års sikt be­döms medföra att SJ AB:s kapitalstruktur blir i enlighet med ägarens mål. Reger­ingen avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet. I och med denna redovisning anser regeringen att till­känna­givandet är färdigbehandlat.

Tillkännagivande om handläggningstider

Bakgrund

I ett tillkännagivande från våren 2017 ställde sig riksdagen bakom det som när­ingsutskottet anförde om handläggningstider (bet. 2016/17:NU12, rskr. 2016/17:192). Utskottet anförde bl.a. att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att alla myndigheter som företag kommer i kontakt med ska sätta tydliga tids­gränser för sina handläggningstider. En avvikande uppfattning redovisades i en reservation (S, MP och V).

Propositionen

Av budgetpropositionen för 2018 (utg.omr. 24 s. 47) framgår att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande har gett Tillväxtverket i upp­drag att ta fram förslag på hur myndigheterna kan arbeta för att korta ned handlägg­nings­tiderna för företag. Någon bedömning av hur regeringen ser på den vid­tagna åtgärden i förhållande till riksdagens tillkännagivande i termer av slut­be­hand­lat eller inte slutbehandlat framkommer inte.

Vissa kompletterande uppgifter

Om hanteringen av tillkännagivanden

Vid sin behandling av regeringens skrivelse 2016/17:75 Riksdagen skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016 tog konstitutionsutskottet upp behandling­en av tillkännagivanden (bet. 2016/17:KU21). Konstitutions­utskottet fram­höll då inled­ningsvis att den tidigare välkomnat att regeringen tydligt re­do­visar när den behandlar ett tillkännagivande i t.ex. budget­propositionen, och att regeringen i förekommande fall är tydlig i den aktuella propositionen med huru­vida den anser att ett tillkännagivande är slutbehandlat eller inte med det som redovisas och föreslås. Utskottet får därmed en möjlighet att reagera i samband med att regeringen gör sin bedömning. Frågan kan där­med behandlas i sitt sakliga sammanhang. Konstitutionsutskottet anförde vidare att det berör­da utskottet då lämpligen kan redovisa sin syn i samband med att regeringen i t.ex. budgetpropositionen redovisar sin behand­ling av ett tillkänna­givande. Om rege­ringen har redovisat sin syn för riksdagen i en proposition eller skri­velse och inte mött invändningar bör den enligt konstitu­tionsutskottet, inför fram­tagandet av skrivelse 75, kunna utgå från att riksdagen inte har invänd­ningar mot den han­tering som redovisats. Konstitutionsutskottet anför dock sam­tidigt att det inte finns något formellt hinder mot att ett utskott som av något skäl inte upp­märk­sammat regeringens redovisning återkommer i sam­band med be­han­d­ling­en av skrivelse 75.

Uppdrag om handläggningstider

Av regeringens beslut om uppdrag om korta och effektiva handläggnings­processer för företag från den 20 juli 2017 (dnr N2017/04845/FF) framgår att uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2018. I uppdraget ingår bl.a. att analysera och värdera effekter av åtgärder som maxtider, tidsgränser och ser­vice­garantier för handläggningsprocesser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar regeringens redovisning med anledning av riksdagens tillkänna­givande om SJ AB och att regeringens bedömning är att till­känna­givan­det i och med denna redovisning är slutbehandlat. Utskottet gör ingen annan be­dömning.

När det gäller tillkännagivandet om handläggnings­tider konstaterar utskot­tet att regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att bl.a. analysera och vär­de­ra effekter av åtgärder som maxtider, tidsgränser och servicegarantier för hand­lägg­ningsprocesser. Utskottet noterar att uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 28 februari 2018. Utskottet noterar att regeringen inte anför något om huruvida den anser att tillkänna­givandet är slutbehandlat eller inte med det som redo­visas. Utskottet förutsätter att ärendet kommer att beredas vidare och att regeringen återkommer till riksdagen i frågan.

Anslag inom utgiftsområde 24

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 24 i enlig­het med vad utskottet föreslår och som framgår av bilaga 4. Ut­skot­tets förslag till anslag överensstämmer med regeringens förslag. När det gäller ändamålet för anslaget 1:2 Verket för inno­vationssystem: Forskning och utveckling noterar utskottet att SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB den 16 mars 2017 namn­ändrades till RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE AB). Utskottet tydliggör i sitt ställningstagande att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling även får användas för statsbidrag till RISE Research Institutes of Sweden AB för riks­mät­platser. Riksdagen lämnar också de bemyndi­ganden som regeringen har begärt. Motioner med alternativa förslag till anslags­fördelning och övriga behandlade motioner avslås.

Jämför reservationen (SD) och särskilt yttrande 1 (M), 2 (C), 3 (L) och 4 (KD).

Inledning

Den 22 november 2017 fattade riksdagen beslut om ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv till 7370651000 kronor för 2018 samt om en preliminär fördelning av utgifter inom utgiftsområdet för 2019–2020 (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1). Av budgetpropositionen (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget för 2018, finansplan m.m.) framgår att regeringens förslag till statsbudget bygg­er på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Näringsutskottet har i ett yttrande till finansutskottet (yttr. 2017/18:NU1y) föreslagit att det ska tillstyrka regeringens förslag till ramar för 2018 för ut­gifts­området. I yttrandet har Moderaterna, Sverigedemokraterna, Center­par­tiet, Liberalerna och Kristdemokraterna i avvikande meningar förordat sina res­pek­tive partiers förslag till ram för utgiftsområde 24. Regeringens och oppo­sitionens förslag till ramar för 2018 samt beräkningar för perioden 2019–2020 framgår av tabell 1.


Tabell 1 Regeringens och oppositionens förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 24 Näringsliv

Miljoner kronor

År

Regeringens

förslag

Avvikelse från regeringen

M

SD

C

L

KD

2018 (föreslagen utgiftsram)

7 371

838

350

610

1 598

1 318

2019 (utgiftsberäkning)

7 493

978

534

594

1 614

1 436

2020 (utgiftsberäkning)

7 218

1 083

539

303

1 690

1 590

I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgifts­området ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställnings­tagan­de till an­slag inom utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riks­­dags­ordningen).

Regeringens förslag till fördelning på olika anslag inom utgiftsområdet framgår av tabellen i bilaga 2. I bilagan redovisas också de motförslag som finns i motionerna 2017/18:3882 (M), 2017/18:2531 (SD), 2017/18:3698 (C), 2017/18:3797 (L) och 2017/18:3747 (KD). De förslag som lagts fram i motionerna har som utgångspunkt en annan ram för utgifts­om­rådet än vad regeringen har föreslagit.

Enligt förslaget i propositionen kompletteras fyra av anslagen inom utgifts­om­rådet med bemyndiganden för regeringen att ingå ekonomiska åta­gan­d­en, vilka leder till utgifter de kommande åren (se bilaga 3). Dessutom före­slår reger­­ingen att riksdagen fastställer bemyndiganden om Stiftelsen Norr­lands­fonden, kreditgarantier för exportkrediter samt kreditgarantier för inve­ste­ringar och AB Svensk Exportkredit.

I det följande redovisas inledningsvis utgiftsområdets omfattning så som det beskrivs i budgetpropositionen. Efter det redovisas målen för utgifts­området och övriga mål och prioriteringar som omnämns i budget­pro­posi­tionen. Sedan refereras det som regeringen anför i budget­propo­sitionen om po­li­tikens inriktning. Därefter redovisas regeringens över­vägan­den om vart och ett av de 28 anslagen inom utgiftsområdet. Slutligen refereras de motioner som innehåller förslag som direkt gäller anslag­en eller som bedöms kunna på­verka de föreslagna anslagen.

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 24 Näringsliv omfattar politikområdena Näringspolitik samt Utrikeshandel, export- och investerings­främjande.

Inom politikområdet Näringspolitik ryms insatser för att skapa goda ram­villkor för före­tag, företagsutveckling, främjande av entrepre­nör­skap, arbete för att stärka inno­vations­kraften, arbete för att förenkla för före­tag, kon­kurrens­­­främjande arbete, turistfrämjande samt immaterial- och associations­rättsliga frågor. Vida­re ingår undersökning av och information om landets geologi och mineral­han­tering, tillstånd och tillsyn enligt mineral­lagen (1991:45) samt miljö­­k­ring. Därutöver ingår bidrag till forskning och utveckling.

Politikområdet Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande består av verk­sam­hets­om­rådena Export- och investeringsfrämjande samt Handelspolitik och EU:s inre marknad. Verksamheterna syftar till att skapa hållbar tillväxt och syssel­sätt­ning i Sverige genom att bl.a. främja exporten och utländska investeringar i Sverige. Det sker också genom att man gör EU:s inre marknad mer effektiv, vilket också förbättrar EU-ländernas konkurrenskraft, samt genom att man verk­ar för öppenhet i EU-ländernas handel med omvärlden.

Mål för utgiftsområdet

Utgiftsområde 24 Näringsliv har inget övergripande mål. I stället finns mål antagna av riksdagen för de två politikområden som ingår i utgiftsområdet.

Målet för politikområdet Näringspolitik är att stärka den svenska kon­kurrens­kraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24, bet. 2014/15:NU1).

Målet för politikområdet Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande är enligt riks­dagens beslut (prop. 2008/09:1 utg.omr. 24, bet. 2008/09:NU1)

      högsta möjliga grad av frihandel

      en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU

      ett förstärkt multilateralt handelssystem inom Världshandelsorgani­sa­tionen (WTO)

      ökande handelsutbyte mellan Sverige och världen

      ökade utländska investeringar i Sverige.

Övriga mål och prioriteringar

Utöver de riksdagsbeslutade målen för politikområdena redovisas andra mål som relaterar till de mål som riksdagen har beslutat.

Vad gäller politikområdet Näringspolitik anförs att de näringspolitiska insatserna ska bidra till att uppnå de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 samt målen i EU:s gemensam­ma strategi för tillväxt och syssel­sättning, Europa 2020, som omfattar de tre priorite­ringar­na smart, hållbar och inklu­deran­de till­växt. Därtill framför regeringen att ett övergripande syssel­sätt­nings­mål väg­leder reger­ingens politik. Sysselsättningsmålet innebär att antalet personer som arbe­tar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sve­rige når lägst arbets­löshet i EU 2020.

För politikområdet Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande fram­håller regeringen att den vill främja en fri och rättvis världshandel. Det fram­går vidare att regeringen kommer att arbeta för progressiva inter­natio­nella handelsavtal och riva handelshinder samtidigt som regeringen står upp för miljön, löntagarnas intressen och människors hälsa. Handelsavtal ska respek­tera demo­kratiskt fattade beslut. Regeringen anför också att den vill främja en fri och rättvis handel.

Där­till redovisar och hänvisar regeringen till ett antal andra mål i resultat­redovisningen som inte har beslutats om av riksdagen. Det handlar exempelvis om mål som EU, re­ger­ingen eller en myndighet har beslutat. Därutöver före­kom­mer även begrepp av mål­lik­nande karaktär såsom prioriteringar, mål­sätt­ning­ar och olika insatsers särskilt angivna syften.

Näringspolitikens inriktning

I budgetpropositionen för 2018 anger regeringen under rubriken Politikens inrik­tning att näringspolitiken fokuserar på att möta företags utmaningar med bl.a. en hårdnande internationell konkurrens och en ökad digitalisering och att näringspolitiken syftar till att stärka företags förutsättningar att ska­pas, växa och exportera med bas i Sverige.

I propositionen anförs att en stor del av svensk tillväxt bygger på att fler före­tag är verksamma på internationella marknader och att fler internationella företag investerar i Sverige. Det är så svensk konkurrenskraft prövas och utveck­las. De exportfrämjande insatser som regeringen genomför är kopp­lade till förutsätt­ningar för att investera i Sverige. Genom att öka attraktions­kraften för Sverige och svenska utvecklings- och innovationsmiljöer avser man att dels be­hålla, och i vissa fall också ta hem, svenska företags investeringar i landet, dels öka inter­nationella aktörers närvaro och delaktighet i svensk inno­vation och produk­tion, dels attrahera kompetens. Kombinationen av insatser för att skapa, växa och exportera uppges bidra till att det svenska närings­livet utveck­lar sin för­ny­else­förmåga för att hitta lösningar på fram­tidens sam­hälls­ut­maningar, att närings­livet utvecklas och ökar sin omställ­nings­förmåga, samt att svenska varor och tjäns­ter kan vinna ökad spridning och framgång på inter­na­tionella mark­nader. På detta sätt skapas också fler jobb i Sverige.

Under rubriken Skapa – möta framtidens utmaningar med nya lösningar fram­för regeringen att de strategiska samverkansprogrammen även fortsätt­nings­vis är prio­ri­terade liksom att vidareutveckla Testbädd Sverige. Genom att kunna ge till­stånd för lokala, kontrollerade test och experiment kan tiden innan värde­skapan­de inno­va­tion­er når marknaden minska. Regeringen avser att verka för att säker­ställa ett innovationssystem där regulatoriska processer och rutiner stöttar innovation. Regeringen betonar vidare att man gör insatser för att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta och att omställningen till en cirku­lär och biobaserad ekonomi är en av flera åtgärder för att minska miljö- och klimat­påverkan. Regeringen fram­håller även satsningar på socialt företagan­de, ungas entreprenörskap och bättre förutsättningar för att tillvarata im­materiella vär­den. I propositionen anges även att regeringen kommer att utveck­la och fort­sätta genomförandet av åtgärder inom strategin Smart industri, och särskild vikt kommer att läggas vid att stärka digitali­sering, robotik och auto­mation i små och medelstora företag. Ett breddat genom­förande av arbetet med smart indu­stri på regional nivå kommer också att vara priori­terat.

Under rubriken Växa – utveckla befintligt näringslivs konkurrenskraft anges att tillgång till kapital är avgörande för företag i olika utvecklingsskeden och är centralt för att fler växande och exporterande företag ska utvecklas i hela landet. För att bättre kunna möta behoven av finansiering med riskkapital i norra Sverige görs en särskild satsning på detta område.

Regeringen framför vidare att man avser att förbättra villkoren för före­tagan­de för att fler individer ska vilja och våga ta steget att bli företagare. Bland annat anges att regeringen avser att öka ambitionerna när det gäller att moder­nisera vill­koren för företagande, utöka växa-stödet och verka för kortare betal­tider. Regeringen uppger även att den arbetar för att göra det enklare att driva före­tag och minska företagens administrativa kostnader. Regeringen redo­visar även att man avser att förbättra förutsättningarna för industrin att hitta rätt arbets­kraft genom att bättre ta till vara nyanländas kompetens.

Under rubriken Exportera – stärka Sveriges attraktivitet i omvärlden anförs att regeringen har initierat ett arbete riktat mot ett mer aktivt och fokuserat in­ves­terings­främjande. Satsningar inom området ska enligt propositionen bidra till att investerare, industriföretag och industriellt relevanta startup­före­tag väljer att för­lägga produktion, industrinära tjänsteverksamhet, forsk­ning, ut­veck­ling och test­verksamhet i Sverige.

Regeringen anger vidare att den avser att stödja den positiva utvecklingen i besöks­näringen och framhåller bl.a. satsningar för att stärka marknads­föring­en av Sverige som turistland utomlands och en upprustning av Göta kanal som vik­tiga delar i det arbetet.

Under rubriken Särskilda åtgärder – enklare vägar till jobb framhålls att en av de största utmaningarna just nu handlar om att fortsätta investera i tillväxt och pressa ned arbetslösheten. Regeringen anför att det därför behövs fler in­sats­er som riktas mot de grupper som står längre från arbetsmarknaden samt att åtgärder som bidrar till att skapa enklare vägar till jobb och fler jobb med läg­re kvalifika­tionskrav behöver vidtas inom flera olika områden. Det ska bl.a. bli enklare och tryggare för företag att anställa med anställningsstöd.

Dessa förändringar anges bl.a. förbättra förutsättningarna för bemannings­före­tag och matchningsaktörer att anställa personer med svårbedömd kompe­tens, t.ex. nyanlända och personer som varit utan arbete en längre tid. Vidare fram­förs att särskilda satsningar görs 2018–2020 för att bl.a. kunna skala upp fram­gångsrika initiativ som syftar till att matcha arbetssökande och arbets­givare med utgångspunkt i företagens behov.

Vidare anges att det inom naturvård och markvård finns arbetsuppgifter som kan utföras av personer med kortare utbildning. Dessa uppgifter ökar till­gäng­ligheten till friluftsliv och rekreation, vilket ger ett mervärde för många män­ni­skor. Regeringen framför att satsningar med anledning av detta görs på flera myndig­heter och att dessa myndigheter kommer att få i uppdrag att sam­arbeta kring de insatser som syftar till att skapa arbetstillfällen inom naturvård, mark­vård m.m.

Regeringen anger i sammanhanget även att det är viktigt att den potential och kompetens som utrikes födda och nyanlända kvinnor har tas till vara. Därför föreslås en satsning för att främja utrikes födda kvinnors företagande och att Tillväxtverket får ett uppdrag att stärka nätverkande och öka kontakt­ytorna med arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor.

Politikens inriktning för Utrikeshandel, export- och investerings­främjande

När det gäller inriktningen för politikområdet Utrikeshandel, export- och investerings­främjande framför regeringen under rubriken Exportfrämjande att en stark export är central för att skapa fler jobb och ekonomisk utveckling i hela lan­det. Det statliga exportfrämjandet ska stärka svensk handel och konkurrens­kraft genom att främja små och medelstora företags export och inter­nationali­sering samt svenska företags affärer på viktiga marknader. Det statliga främ­jan­det kan stödja näringslivet med marknadskompletterande insatser inom ra­men för gällande statsstödsregler, t.ex. information och rådgivning om export och enskilda exportmarknader, garantier och finan­si­eringslösningar, kon­tak­ter med inköpare och andra beslutsfattare, samlade presentationer av svenska lös­ning­ar och hjälp med byråkratiska handelshinder.

Regeringen antog i september 2015 Sveriges exportstrategi, och riksdagen be­handlade en skrivelse om strategin i mars 2016 (skr. 2015/16:48, bet. 2015/16:NU13). Syftet med strategin är att ytterligare stärka det svenska närings­livets internationalisering i vidare bemärkelse. Strategin omfattar 22 in­sat­s­er som spänner över flera politik- och utgiftsområden.

Regeringen anför att fokus i den exportfrämjande verksamheten läggs på att stötta små och medelstora företags export samt på marknader med hög BNP, hög förväntad tillväxt eller höga trösklar för att ta sig in på marknaden. En priori­tering av 26 länder har därför utarbetats. Regeringen kommer också att arbeta vidare med vissa sektorer där det bedöms finnas en outnyttjad potential för ökad export och internationalisering samt där det finns ett intresse ut­om­lands för svenska erfarenheter och lösningar för att möta olika samhälls­ut­maning­ar, exempelvis livsmedelssektorn.

Under rubriken Investeringsfrämjande framhåller regeringen att utländska inves­teringar även bidrar till den svenska exporten och ger tillväxt och syssel­sätt­ning. Investeringsfrämjandet syftar till att attrahera utländska företags direkt­­inves­ter­ing­ar som skapar sysselsättning eller tillför kapital, kompetens eller nya mark­nader till det svenska näringslivet.

Under rubriken Exportfinansiering framhåller regeringen att ett väl funge­ran­de och marknadskompletterande exportkreditsystem är betydelsefullt för svensk utrikeshandel. Svenska exportörer ska erbjudas exportfinansiering på mot­svaran­de villkor som jämförbara konkurrerande länder. För att anpassa export­finansi­er­ing­en till kundernas behov i enlighet med exportstrategin ska Ex­port­kredit­nämn­d­en fortsätta att sänka trösklarna för små och medelstora före­tag i samband med export.

Under rubriken Hållbart företagande anges att hållbart företagande är en själv­klar hörnsten i ett modernt och konkurrenskraftigt näringsliv. Hållbarhet är också en bärande del i många svenska företags affärsmodeller och omfattar bl.a. mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och antikorruption, men också jämställd­het, barnrättsperspektiv, mångfald, affärsetik och beskattning. Genom att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan men också ta till vara nya affärs­modeller och hållbara lösningar skapas bättre förut­sätt­ning­ar för tillväxt och jobbskapande. Företagen har också en nyckelroll i ge­nom­förandet av Agenda 2030. Regeringen framhåller även att arbetet för håll­bart företagande är ett viktigt verktyg för att stärka kvinnors och flickors män­skliga rättigheter, både inter­nationellt och nationellt. Sverige ska verka för att integrera jämställdhets­pers­pek­tivet i agendan för hållbart företagande.

Under rubriken Handelspolitik och EU:s inre marknad framför regeringen att Sverige som ett handelsberoende land verkar för en öppen, fri och rättvis hand­el. Mot bakgrund av att den globala handeln bromsade in efter den finan­siella krisen och att den nu växer i betydligt långsammare takt är målet att ska­pa förutsätt­ning­ar för hållbar tillväxt och för ett moderniserat handels­regel­verk. En alltmer tjänsteberoende och digitaliserad handel växer fram både globalt och på EU:s inre marknad. Regeringen prioriterar därför ett arbete som syf­tar till att underlätta handel med varor och tjänster samt skapar de rätta förut­sätt­ningarna för inves­ter­ing­ar och en framtidsinriktad digital ekonomi.

Regeringens politik för att effektivisera EU:s inre marknad anges fortsätta under 2018 i stor utsträckning kopplat till kommissionens redan antag­na strategier för den inre marknaden respektive för en digital inre mark­nad, vilka förväntas avslutas under året. Strategierna innehåller ett antal för­slag till initiativ som nu omsätts i lagstiftning eller andra konkreta åtgärder. Reger­ingens arbete inriktas nu på att säkerställa att svenska intressen till­godoses inom ramen för förhandlingar om lagstiftning och övriga processer där kommis­sionens förslag resulterar i konkreta åtgärder. För Inre­mark­nads­strategin för varor och tjänster är det särskilt prioriterat att modernisera regel­verk­et för varor och att fortsätta avveckla hinder för tjänsteföretag. Reger­ingens fokus, inom ramen för Strate­gin för den digitala inre marknaden, är på den digi­tala ekonomin och en inre mark­nad som främjar digitala företag, nya innovativa tjänster och nya affärs­modeller.

Under rubriken Internationell handelspolitik anför regeringen att Sverige bidrar till utveckling av det internationella regelsamarbetet på både multi­lateral, regio­nal och bilateral nivå. Regeringen lägger i detta sammanhang stor vikt vid arbetet i Världshandelsorganisationen (WTO) och EU:s pågående frihandels­för­hand­lingar t.ex. mellan EU och Japan. Regeringen kommer att arbeta för progressiva internationella handelsavtal och riva handelshinder sam­tidigt som man står upp för miljön, jämställdhet, löntagarnas intressen och människors hälsa. Handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut. En­ligt vad som framförs i proposi­tion­en fortsätter Sverige att arbeta för en fri och rättvis handel som kan bidra till en bättre utveckling för människor som lever i fattigdom. Regeringen fortsätter driva att EU ska ha en öppen och regel­baserad handelspolitik gentemot omvärlden. I linje med detta fortsätter reger­ingen att motverka EU:s användande av handels­politiska skyddsåtgärder och för­slag om att minska tillträdet till EU:s marknad för offentlig upp­hand­ling.

Regeringens politik på området redovisas i övrigt under rubrikerna Myndig­heter och övriga aktörer samt Insatser inom andra politik- och utgifts­om­­den.

Anslag m.m. för 2018

Regeringen föreslår att drygt 7 370miljoner kronor anvisas till utgiftsområde 24 Näringsliv för 2018. Hur beloppet fördelas på de olika anslagen inom utgifts­området framgår nedan samt av bilaga 2.

Anslaget 1:1 Verket för innovationssystem finansierar förvaltningsavgifter för Verket för innovationssystem (Vinnova). Anslaget föreslås uppgå till knappt 238miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling finan­sierar utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklings­verk­samhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter. Av ända­mål­et framgår att anslaget även får användas för statsbidrag till SP Sveriges Tek­niska Forskningsinstitut AB för riksmät­plats­er. Anslaget föreslås uppgå till drygt 2915 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel får användas för utgifter för statsbidrag för strategiska kompetensmedel för industri­forsknings­instituten med ägande under RISE Research Institutes of Sweden AB, liksom utgifter för RISE Research Institutes of Sweden AB:s verksamhet, samt vissa om­struktureringsutgifter för RISE-instituten. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att förstärka institutens verk­sam­het. Anslaget föreslås uppgå till knappt 741 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:4 Tillväxtverket finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Anslag­et får även användas för utgifter för Tillväxtverkets uppdrag att svara för utgifter för lokaler, ekonomi- och personaladministration samt övrig admi­ni­stra­tiv service åt Nämnden för hemslöjdsfrågor. Anslaget 1:4 föreslås uppgå till ca 272 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling finansierar näringslivsfrämjande åtgärder. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 2 miljoner kronor per år för 2018–2019 för att finansiera särskilda satsningar för ett minskat och förenklat upp­gifts­lämnande för företagare inom restaurang- och besöks­näringen enligt över­ens­kom­melse med Sveriges Kommuner och Landsting. Anslaget 1:11 Bo­lags­verket minsk­as med motsvarande belopp. Regeringen föreslår därtill att an­sla­get ökas med 200 miljoner kronor 2018 för tillskott till Stiftelsen Norr­lands­fond­en. Anslaget före­slås även ökas med 10 miljoner kronor 2018 för prak­tik­platser till industrin genom utökat program via Kungl. Ingenjörs­veten­skaps­akademien för nyanlända ingenjörer och naturvetare. Regeringen före­slår att anslaget ökas med 20 miljoner kronor 2018 för att stödja utveckling av bio­bränsle till flyg. Anslaget föreslås ökas med 8 miljoner kronor 2018 för in­satser för förbättrat nätverkande och fler kontaktytor med svensk arbets­mark­nad. Regeringen föreslår även att anslaget ska ökas med 50 miljoner kro­nor 2018 för satsningar på matchningsaktörer. Anslaget föreslås vidare ökas med 20 miljoner kronor 2018 för smart industri på regional nivå. Reger­ingen före­slår också att anslaget ökas med 25 miljoner kronor 2018 för vidare­ut­veckling av en nationell export- och investeringsplattform för smarta städer (Smart City Sweden). Vidare föreslår regeringen att anslaget ökas med 20 mil­jo­ner kronor 2018 för satsningen på automationsprogram för små och medel­stora företag. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 24 miljoner kronor 2018 för en satsning på ungt entreprenörskap. Regeringen föreslår att anslaget till­förs 8 miljoner kronor för 2018 för satsningen på nyanlända kvinnors före­tagande. Regeringen föreslår vidare att anslaget ökas med 180 miljon­er kronor 2018 för en satsning på elektrifiering av fordonsparken samt på biogas. Anslag­et 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveck­ling minskas med 40 miljoner kronor 2018 för att finansiera satsningen. Anslaget föreslås vi­dare tillföras 50 miljoner kronor 2018 för socialt före­tagande. Ansla­get ökas även med 5 miljoner kronor 2018 för en förstärkning av Tillväxtverkets arbete med Verksamt.se. Anslaget 1:5 föreslås sammanlagt uppgå till drygt 1081mil­jon­er kronor 2018.

Anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser får användas för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers för­valtningsutgifter. Regeringen föreslår att knappt 60 miljoner kronor anvisas under anslaget 1:6 för 2018.

Anslaget 1:7 Turistfrämjande får användas för kostnader för statens aktie­ägar­till­skott till V.S. Visit Sweden AB. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 15miljon­er 2018 med syfte att stärka marknadsföringen av Sverige som turist­land utomlands. Anslaget föreslås uppgå till drygt 114 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning får användas för Sveriges geo­logiska undersöknings förvaltningsutgifter. Regeringen föreslår att an­slaget ökas med 26 miljoner kronor 2018 för att finansiera särskilda insatser för att förfina och utöka kartläggningen och karaktäriseringen av grund­vatten­resurser i sär­skilt ut­satta regioner. Regeringen föreslår att anslaget även ökas med 8mil­jon­er kronor 2018 för att kunna prioritera angelägna uppgifter som kan ut­föras av personer med kortare utbildning eller som står långt från arbets­mark­naden. Anslaget 1:8 föreslås uppgå till ca 239 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning får användas för utgifter för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forsk­ning. Anslaget föreslås uppgå till knappt 6 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar får användas för utgifter för efterbehandling av tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak, Malå kommun, inklusive miljö- och funktionskontroll, för­valt­ning och nödvändiga underhålls- och miljösäkrande åtgärder vid efter­be­hand­lade anlägg­ningar. Anslaget föreslås uppgå till 14 miljoner kronor för 2018.

Anslaget 1:11 Bolagsverket får användas för utgifter för likvidatorer och för associationsrättsliga ärenden samt förvaltning och utveckling av teknisk infra­struk­tur för förenklat uppgiftslämnande. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 8 miljoner kronor 2018 för att bidra till finansiering av insolvens­register enligt EU-förordningen om insolvensförfaranden. Anslaget 1:5 Sve­riges Dom­stolar inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med mot­svaran­de belopp. Anslaget 1:11 minskas vidare med 2 miljoner kronor 2018 för att finansiera sär­skilda satsningar för ett minskat och förenklat upp­giftslämnande för företagare inom restaurang- och besöksnäring. Anslaget 1:5 Närings­livs­utveckling ökas som tidigare nämnts med motsvarande belopp. Anslaget 1:11 ökas med drygt 22mil­joner kronor 2018 som en följd av att de ändamål och verk­samheter som avser kostnadsfritt tillhanda­hållande av registerinformation inom området digital förvaltning flyttas från utgiftsområde 22 Kommunika­tioner (prop. 2016/17:100, bet. 2016/17:KU26). Anslaget 2:6 Gemensamma e-förvalt­nings­projekt av strategisk betydelse inom utgiftsområde 22 Kom­mu­ni­ka­tioner har flyttats till ett nytt anslag 1:18 Digitali­serings­myndigheten inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans­förvalt­ning och minskas med mot­svarande belopp. Anslaget 1:11 föreslås uppgå till drygt 53 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien får användas för utgifter för statsbidrag till Kungl. Ingenjörs­veten­skaps­akademiens (IVA) grundläggande verksamhet. Anslaget föreslås uppgå till drygt 8 mil­jon­er kronor 2018.

Anslaget 1:13 Konkurrensverket får användas för Konkurrensverkets förvalt­ningsutgifter. Anslaget föreslås uppgå till knappt 146 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:14 Konkurrensforskning får användas för utgifter för forskning med anknytning till Konkurrensverkets verksamhetsområde med forskare före­trädes­vis vid universitet och högskolor. Anslaget får användas för utgifter för upp­drags­forskning, seminarier och informationsinsatser på konkurrens- och upp­hand­lingsområdet. Anslaget får användas för utgifter för arvoden till leda­möter i rådet för forskningsfrågor. Anslaget föreslås uppgå till knappt 14miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal får användas för utgifter för statsbidrag för upprustning och drift av Göta kanal. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 80 miljoner kronor 2018 för drift och omfattande reno­ver­ing av kanalen. Anslaget föreslås uppgå till drygt 153 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag får användas för utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveck­ling av företag med statligt ägande. Anslaget föreslås uppgå till drygt 23 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag får användas av regeringen, efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall, för kapitalinsatser i statligt ägda bo­lag. Anslaget får även användas till utgifter för att förvärva eller bilda aktiebolag för ny eller befintlig statlig bolagsverksamhet. Anslaget föreslås upp­gå till 1 miljon kronor 2018.

Anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer får användas för utgifter för avgifter och statsbidrag som avser Sveriges deltagande i inter­natio­nella näringspolitiska organ. Anslaget föreslås uppgå till knappt 18miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader får användas för utgifter för rättegångskostnader med anledning av mål och ärenden som avser över­klagande av Konkurrensverkets beslut eller i vilka Konkurrensverket för talan. Ansla­get före­slås uppgå till 18 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation får användas för utgifter för statsbidrag till Almi Företagspartner AB, för marknads­kom­p­le­tteran­de finansiering och företagsrådgivning. Anslaget föreslås uppgå till drygt 309 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:21 Patent- och registreringsverket får användas för Patent- och regi­strerings­verkets förvaltningsutgifter. Regeringen föreslår att anslaget minskas med drygt 3 miljoner kronor 2018 med anledning av att namn­verk­sam­het­en överfördes till Skatteverket den 1 juli 2017. Anslaget föreslås upp­gå till drygt 317 miljoner kronor 2018.

Anslaget 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighets­verk­sam­het får användas för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontrolls förvalt­ningsutgifter. Anslaget föreslås uppgå till ca 25 miljoner kronor 2018.

Anslaget 2:2 Kommerskollegium får användas för Kommerskollegiums för­valt­ningsutgifter. Anslaget föreslås uppgå till drygt 87 miljoner kronor 2018.

Anslag­et 2:3 Exportfrämjande verksamhet får användas för utgifter för stats­bidrag för det statliga uppdraget i fråga om exportfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden), för näringslivsfrämjande åtgär­der och för främjande av svenska företags affärer kopp­lade till projekt­export och andra typer av offentligt upphandlade affärer. Anslaget får an­vändas för näringslivsfrämjande på strategiska marknader och områden, export­ut­veck­ling, förstärkt närvaro i ekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska åtgärder. Anslaget före­slås minskas med 10 miljoner kronor 2018 för att medel från regering­ens ex­port­offen­siv överförs till anslaget 2:4 Inve­ste­rings­främjande. Anslaget ökas med 17 miljoner kronor 2018 med anledning av regeringens satsning för att stärka den regionala exportrådgivningen. Anslaget ökas med 10 miljoner kro­nor under 2018. För att möjliggöra det svenska deltagandet på Expo 2020 ökas an­slag­et med ca 3,5miljoner kronor 2018. Anslaget föreslås uppgå till drygt 382 miljoner kronor 2018.

Anslaget 2:4 Investeringsfrämjande får användas för utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget i fråga om investeringsfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) och för utredningsinsatser inom om­rådet. Anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2018 för att medel från reger­ingens export­offensiv som tidigare nämnts överförs från anslaget 2:3 Export­främjande verk­sam­het. Anslag­et 2:4 föreslås uppgå till knappt 73 miljoner kronor 2018.

Anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer får användas för utgifter för avgifter och bidrag till samt särskilda insatser med anledning av Sveriges deltagande i följande internationella handels­organi­sationer: Världs­handelsorganisationen (WTO), Internationella rådet för sam­arbete på tullområdet (WCO) och Internationella Byrån för Utställ­ningar i Paris (BIE). Anslaget föreslås uppgå till knappt 21 miljoner kronor 2018.

Anslaget 2:6 Bidrag till standardiseringen får användas för utgifter för stats­bidrag till Sveriges standardiseringsförbund. Anslaget föreslås uppgå till drygt 31miljoner kronor 2018.

Anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning får användas för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuellt underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Anslaget föreslås uppgå till 10 miljoner kronor 2018.

Regeringen begär därtill, som framgår av regeringens förslag till riks­dags­beslut, bemyndiganden av riksdagen när det gäller ett antal anslag och verk­sam­heter. Det handlar om bemyndiganden att besluta om bidrag som medför be­hov av framtida anslag. Följande anslag berörs: anslaget 1:2 Verket för inno­va­tions­system: Forskning och utveckling, anslaget 1:5 Närings­livs­ut­veck­ling, anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning och anslaget 1:14 Konkurrens­forsk­ning.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att tillskjuta 200 mil­jo­n­er kronor till den statliga stiftelsen Stiftelsen Norrlandsfonden.

Som framgår av regeringens förslag till riksdagsbeslut begär regeringen också bemyndiganden om att under 2018 ställa ut kreditgarantier för export­kredit­garantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 450miljar­der kronor och ställa ut kreditgarantier för investeringar som inklu­sive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 miljarder kronor. Vidare be­gär regeringen ett bemyndigande om att för 2018 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upp­låning uppgår till högst 125 miljarder kronor för systemet med statsstödda export­kredit­er.

Motionerna

Moderaterna

I kommittémotion 2017/18:3882 av Lars Hjälmered m.fl. (M) föreslås en ök­ning av anslagen 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel med 25 miljoner kronor och 1:4 Tillväxtverket med 36 miljoner kronor i förhållande till reger­ing­ens förslag. Motionärerna föreslår en minskning av följande anslag i för­håll­ande till regeringens förslag: anslagen 1:1 Verket för innovationssystem (–‍23 miljoner kronor), 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och ut­veck­ling (–64 miljoner kronor), 1:5 Näringslivsutveckling (–612 miljoner kronor), 1:7 Turistfräm­jande (–15 miljoner kronor), 1:8 Sveriges geologiska under­sökning (–8 miljoner kronor), 1:20 Bi­drag till företagsutveckling och inno­vation (–130 miljoner kronor), 2:3 Export­främ­jande verksamhet (–27 miljoner kronor), 2:4 Investeringsfrämjande (–10 miljoner kronor) och 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda export­kredit­givning (–10 miljoner kronor).

Motionärernas samlade förslag till anslag för utgiftsområde 24 Näringsliv är 838 miljoner kronor lägre än regeringens förslag. Samtliga förslag till anslag enligt yrkande 1 framgår av tabellen i bilaga 2.

När det gäller anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel fram­hålls att RISE-instituten kan ta en större roll i att arbeta med samhälls­ut­man­ingar och involvera små och medelstora företag i detta arbete, men att det då be­hövs en större bas­finan­siering för ändamålet. För att åstadkomma detta före­slår motionärerna där­för ett tillkännagivande om att det ska avsättas 25 mil­joner kronor extra år­ligen från 2018 (yrkande 2).

När det gäller anslaget 1:4 Tillväxtverket förordas i motionen yrkande 3 ett till­känna­givande om att Ung Företagsamhet (UF) ska erbjudas på alla gym­nasie­program i hela Sverige. Motionärerna anför att det utifrån de erfaren­heter som finns är rimligt att anta att detta skulle leda till att fler förtag startas över tid. Motio­när­erna vill även att det ska göras ett kompetenslyft av UF-verksam­heten (yrkande 4). För dessa två ändamål bör det avsättas 16 miljoner kronor för 2018. Vidare föreslås i yrkande 5 ett tillkännagivande om att Drivhuset bör få ett utökat uppdrag att etablera sin verksamhet på yrkeshögskolor så att fler elever ges en möjlighet och får hjälp med att starta och driva fler nya företag. För detta ända­mål bör det enligt motionärerna avsättas 5 miljoner kronor 2018. Slutligen föreslås ett tillkännagivande om att främja entreprenörskap hos nyan­lända genom att samverkan mellan staten och civilsamhällets organi­sationer fördjupas och det med grund i detta inrättas en samordningsfunktion. Till detta ändamål ska det enligt vad som anförs i motionen avsättas 15 miljo­ner kronor 2018.

I kommittémotion 2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11 för­ordas ett tillkännagivande om utbildningsorganisationen Ung Företag­sam­het (UF). Motionärerna framhåller UF:s betydelse för att öka företagsamheten i Sverige och anser att alla gymnasieelever i Sverige bör erbjudas en möjlighet att läsa UF. I samband med denna reform är det även enligt motionärerna ange­läget att göra ett kvalitetslyft av UF.

För att främja entreprenörskapet hos nyanlända föreslås vidare ett tillkänna­givande om att samverkan mellan staten och civilsamhällets organisa­tioner bör fördjupas och att det med detta som grund bör inrättas en samord­nings­funktion (yrkande 22). Motionärerna lyfter fram Internationella Företagar­före­ningen i Sverige (IFS) och Nyföretagarcentrum som två exempel på aktörer som skulle kunna involveras i arbetet.

I motion 2017/18:1447 av Jörgen Warborn (M) yrkande 2 föreslås i likhet med i motion 2017/18:3882 (M) ett tillkännagivande om att Drivhusets verk­samhet även ska omfatta studenterna på yrkeshögskolan. På så sätt kan nyföre­tagan­det bland Sveriges studenter främjas.

Även i motion 2017/18:2743 av Jenny Petersson (M) föreslås satsningar på entreprenörskap i skolan. Motionären förordar bl.a. att alla gymnasieelever oav­sett program ska få möjlighet att driva ett UF-företag på gymnasiet.

Sverigedemokraterna

I kommittémotion 2017/18:2531 av Josef Fransson m.fl. (SD) föreslås ökningar av flera anslag i jämförelse med regeringens förslag. Bland annat föreslås anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 20 miljoner kronor för att öka kunskapen om möjlig­het­er­na som finns att starta sociala företag som en del av en satsning på att ge­nom­föra förbättringar för personer med funktions­ned­sättning på arbets­marknaden. Även anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxt­politiska utvär­der­ingar och analyser föreslås ökas med 10 miljoner kronor. Motionärerna anför att myndig­heten bidrar med rapporter och analyser som utgör ett viktigt underlag för beslutsfattare. Vidare före­slås en ökning av anslaget 1:7 Turist­främjande med 31 miljoner kronor för att Visit Sweden ska öppna ett kontor i Indien. När det gäller anslagen 1:8 Sveriges geologiska undersökning och 1:9 Geo­veten­skap­lig forskning föreslår motionär­erna en ökning med 11 respektive 4miljoner kronor för att främja gruvnäringen. Motio­närerna anför att Sverige­demo­kra­terna identifierar gruvdrift och mineral­hantering som ett nyckel­om­råde inom svenskt näringsliv. Samtidigt föreslås att regeringens satsning på gröna jobb om 8 miljoner kronor 2018 tas bort. Motionärerna anser att Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien fyller en angelägen samhällsfunktion och fö­re­slår en ökning av anslaget 1:12 med 1miljon kronor. Motionärerna föreslår även en ökning av anslaget 1:20 Bidrag till före­tags­utveckling och innovation med 41 miljoner kronor för mer kapital till Almi Företagspartner AB för mark­nads­komplet­terande finansiering och före­tags­rådgivning. Det ökade anslaget ska användas för att införa en markands­kom­pletterande fond med mycket låga avkastnings­krav vars kapital ska riktas särskilt mot investeringar i avfolk­ningskommuner. I dessa områden är riskerna extra stora för fastig­hets­inve­ster­ingar, och banker­na är därmed ovilliga att ge gångbara lånevillkor.

I motionen föreslås även två nya anslag. För att Sverige ska kunna ligga i fram­kant när det gäller s.k. exponentiella teknologier som t.ex. bioinformatik, robot­teknologi, medicin och nanoteknologi föreslås att det ska inrättas ett natio­nellt råd med sakkunniga experter som ett forum vars uppgift blir att arbeta med expo­nentiella teknologier och andra viktiga teknologiområden. För detta ända­mål avsätts 10 miljoner kronor till det nya anslaget Forum för expo­nentiella tekno­logier. Vidare föreslås att det ska anslås 275 miljoner till det nya anslaget Starta-eget-bidrag för yrkesverksamma. Bidraget ska under vissa förutsättningar kunna ges till yrkesverksamma som vill ta tjänst­ledigt för att försöka förverkliga en företagsidé. Bidraget ska ligga i nivå med a-kassa. Motionärerna föreslår att Tillväxtverket ska förmedla bidraget och garan­tera att stödet ges till innovativa och nyskapande affärsidéer som på sikt har po­ten­tial att få hela den svenska eko­no­min att växa.

Motionärerna föreslår även sänkningar av några anslag i jämförelse med reger­ing­ens förslag. Anslagen 1:1 Verket för innovationssystem och 1:2  Verket för innova­tionssystem: Forskning och utveckling föreslås få minskade an­slag med 37 respektive 465 miljoner kronor. Motionärerna menar att det med ut­gångspunkt i en analys genomförd av Tillväxtanalys finns skäl att ifrågasätta hur effektiv Vinnovas stödjande verksamhet för små och medel­stora företag är. Samtidigt framhålls att frågan bör genomlysas grundligt innan förut­sätt­ning­arna för Vinnova och de företag som får stöd från myndigheten radikalt än­dras. Den höjning som regeringen föreslår avvisas dock av motio­när­erna. Även för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling föreslås en minskning i jäm­­rel­se med regeringens förslag (–251 miljoner kronor). Motionärerna anser att an­slag­et bör ha ett tydligare fokus på tillväxt och jobbskapande. Motionärerna vänd­er sig därför emot vissa av de satsningar som regeringen aviserar och vill sam­tidigt förstärka andra. Vidare föreslås anslaget 1:5 minskas mot bakgrund av att motio­närerna förespråkar en mer ansvarsfull ekonomisk politik.

Motionärernas samlade förslag till anslag för utgiftsområde 24 Näringsliv är 350 miljoner kronor lägre än regeringens förslag. Samtliga förslag till anslag framgår av tabellen i bilaga 2.

I kommittémotion 2017/18:901 av Josef Fransson m.fl. (SD) framhålls poten­tial­en i s.k. exponentiella teknologier som t.ex. bioinformatik, robot­teknik, medicin och nanoteknologi. För att Sverige ska kunna ligga i framkant när det gäller dessa områden bör riksdagen enligt motionärerna tillkännage för reger­ing­en att det bör inrättas ett nationellt råd med sakkunniga experter vars upp­gift blir att arbeta med exponentiella teknologier samt andra viktiga tek­no­logi­områden.

I kommittémotion 2017/18:916 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 2 förordas att riksdagen ska tillkännage för regeringen att Visit Sweden bör få i upp­drag att öppna ett kontor i Indien. Motionärerna anför att Indien är en växan­de ekonomi med många potentiella framtida turister för Sverige. För att kun­na ta del av dessa framtida turister bör Visit Sweden genom ett eget kontor i In­di­en marknadsföra Sverige på plats.

I kommittémotion 2017/18:922 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 4 före­slås ett tillkännagivande om att staten över tid bör avsätta mer resurser för rik­tad geo­vetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning i syfte att främ­ja gruv­när­ing­en.

I kommittémotion 2017/18:927 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2 förordas ett tillkännagivande om ett program för starta-eget-bidrag till yrkes­verk­sam­ma. Ersättningen bör enligt motionärerna motsvara arbets­lös­hets­er­sätt­ning­en, och för att ingå i programmet ska det ställas höga krav på att det finns en affärsidé som t.ex. kretsar kring en ny innovation och att det finns poten­tial för tillväxt. Program­met bör hanteras centralt inom t.ex. Tillväxt­verket.

Centerpartiet

I kommittémotion 2017/18:3698 av Helena Lindahl m.fl. (C) föreslås en ökning av anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation med 8miljo­ner kronor 2018 och med motsvarande belopp efterföljande år i jäm­före­l­se med reger­ing­ens förslag, till följd av Centerpartiets förslag om att öka re­surs­erna till Internationella Företagarföreningen i Sverige (IFS) och pro­gram­met Investera i invandrarkvinnor.

Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling före­slås minskas med 14 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Motio­närerna vill ta bort en tidigare anslagshöjning om 20 miljoner kronor på insatser inom immaterialrätten. Vidare före­slås anslaget ökas med 6 miljoner kronor för insatser för Centerpartiets för­slag om vardags­nära innovation i offen­tlig sektor.

Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling föreslås minskas med 343 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Motionärerna förordar att an­slaget mot bakgrund av tidigare anslagshöjningar för att förstärka ett snabbspår för före­tagare, innovationsrådet och nyindustrialisering ska minskas med 22, 150 respek­tive 40 miljoner kronor 2018. Motionärerna lyfter i sammanhanget fram egna förslag om t.ex. ingångsföretag, vars syfte är att förenkla integration via företagande. Motionärerna avvisar regeringens förslag om förbättrat nät­verk­ande och fler kontakt­ytor med svensk arbetsmarknad, fler match­nings­aktörer, smart industri på regional nivå, vidareutveckling av en nationell export- och investeringsplattform för smarta städer, automations­program för små och medel­stora företag samt insatser för nyanlända kvinnors företagande, och föreslår därmed att anslaget minskas  med 8, 50, 20, 25, 20 respektive 8miljoner kronor 2018. Motionärerna hänvisar i sammanhanget till en egen före­slag­en satsning på matchnings­anställ­ning­ar inom utgiftsområde 14 Ar­bets­mark­nad och arbetsliv.

Anslaget 1:8 föreslås minskas med 8 miljoner kronor 2018 i jämförelse med regering­ens förslag till följd av att regeringens förslag om att prioritera upp­gifter som kan utföras av personer med kort utbildning avvisas. Motio­närerna före­slår vidare att den aviserade upprustningen av Göta kanal skjuts fram i tiden, och därmed föreslås anslaget 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal mins­kas med 80 miljoner kronor 2018.

Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet föreslås minskas med 147 mil­jo­ner kronor 2018 i jämförelse med regeringens förslag. Av dessa är 130 mil­jo­ner kronor kopplade till ett förslag om att en tidigare anslagshöjning för insatser inom ramen för exportoffensiven återställs. Motionärerna avvisar reger­ingens förslag om en överföring av medel till exportoffensiven, och som följd av det beräknas anslaget att ökas med 10 miljoner kronor 2018. Regeringens för­slag om anslags­höjning­ar för regional expertrådgivning och stärkt svensk när­varo på tillväxtmarknader avvisas också, och anslaget föreslås därför mins­kas med 17 respektive 10miljoner kronor 2018.

Anslaget 2:4 Investeringsfrämjande föreslås minskas med 15 miljoner kro­nor 2018 i jämförelse med regeringens förslag. Motionärerna föreslår en minsk­ning med 5 miljoner kronor 2018 som en följd av att en tidigare anslags­höj­ning till investeringsfrämjande återställs och med 10 miljoner kronor som en kon­se­kvens av att regeringens förslag om att överföra medel till export­offen­siven avvisas.

Av motionen framgår även att Centerpartiet föreslår en lägre uppräk­nings­takt inom den s.k. pris- och löneomräkningen (PLO)[1], vilket påverkar nio myn­dig­hets­anslag inom utgiftsområdet.

Motionärernas samlade förslag till anslag för utgiftsområde 24 Näringsliv är ca 610 miljoner lägre än regeringens förslag. Samtliga förslag till anslag en­ligt yrkandet framgår av tabellen i bilaga 2.

I kommittémotion 2017/18:3788 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 18 för­ordas ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för fler vardagsnära innovationer inom vård och omsorg. Av motionen framgår att Centerpartiet vill inrätta sär­skil­da innovationscheckar för innovationer inom vård och omsorg. Checken ska hjälpa kvinnor som jobbar inom vård och omsorg att få extern hjälp med att t.ex. under­söka affärsmöjligheter, skriva affärsplaner och hantera immateriella tillgångar eller göra marknadsanalyser.

Liberalerna

I kommittémotion 2017/18:3797 av Said Abdu m.fl. framgår att Libe­ral­erna vill prioritera extra resurser till ökat företagande genom att öka resurserna till Almi och anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation med 20 miljoner kronor 2018. Motionärerna lyfter vidare fram in­sats­er som görs inom andra utgiftsområden för att underlätta för företagande och avvisar mot bakgrund av andra satsningar i Liberalernas budgetmotion rege­ringens förslag till anslags­höjningar när det gäller anslagen 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, 1:5 Näringslivsutveckling, 1:7 Turistfrämjande, 1:8 Sveriges geologiska undersökning, 2:3 Export­främ­jande verksamhet och 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda export­kredit­giv­ning. Motionärerna anser också att det behövs en återgång till tidigare anslags­nivåer när det gäller anslagen 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, 1:5 När­ings­livsutveckling, 1:7 Turistfrämjande och 2:3 Exportfrämjande verk­sam­het. Dessutom föreslås att uppräkningen inom den s.k. pris- och löne­om­räk­ningen justeras ned med 20 procent årligen, vilket påverkar sex myndig­hets­anslag inom utgiftsområdet. Sammantaget innebär detta minskningar i för­håll­ande till regeringens förslag av följande anslag: anslaget 1:1 Verket för inno­vationssystem (–13 miljoner kronor), anslaget 1:2 Verket för innovations­sys­tem: Forsk­ning och utveckling (–460 miljoner kronor), anslaget 1:3 Insti­tutens strategiska kompetens­medel (–2 miljoner kronor), anslaget 1:4 Tillväxt­ver­ket (–1 miljon kronor), anslaget 1:5 Näringslivsutveckling (–945 miljoner kro­nor), anslaget 1:7 Turist­främ­jande (–25 miljoner kronor), anslaget 1:8 Sve­riges geo­logiska undersökning (–9 mil­jon­er kronor), anslaget 1:21 Patent- och re­gi­strerings­verket (–1 miljon kronor), anslaget 2:3 Export­främ­jande verk­sam­het (–152 miljoner kronor) och anslaget 2:7 AB Svensk Export­kredits stats­stödda export­kredit­givning (–10 miljo­ner kronor).

Motionärernas samlade förslag till anslag för utgiftsområde 24 Näringsliv är ca 1,6 miljarder kronor lägre än regeringens förslag. Samtliga förslag till anslag enligt yrkandet framgår av tabellen i bilaga 2.

Kristdemokraterna

I kommittémotion 2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) föreslås ett nytt anslag – Företagsrådgivning – inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Motio­när­erna föreslår att anslaget ska tillföras 10 miljoner kronor 2018.

I motionen framhålls vikten av att påtagligt minska tiden som företag ägnar sig åt administration så att tiden de lägger på kärnverksamheten, att skapa värde och jobb, kan öka. Kristdemokraterna vill därför i likhet med rege­ring­ens för­slag avsätta 2 miljoner kronor under perioden 2018–2020 under anslaget 1:5 När­ings­livs­ut­veckling för minskat och förenklat uppgifts­läm­nande för före­tagare. Anslaget 1:5 föreslås dock minskas med 728 miljoner kronor i jäm­­relse med rege­ringens förslag.

I motionen föreslås vidare anslagsbesparingar som en följd av att Krist­demo­kraterna anser att det finns utrymme för en justering av anslagen till de myn­digheter som tillämpar pris- och löneomräkning (PLO). Lönekostnader sägs svara för en betydande del av myndigheternas utgifter, och en ned­juster­ing av PLO skulle enligt motionärerna bidra till en effektivisering av myndig­het­er­na, samtidigt som det finansierar prioriterade satsningar. Juste­ringen är be­räk­nad som en 30-procentig minskning av PLO-uppräkningen under 2017–2020.

Kristdemokraterna föreslår följande anslagsminskningar i förhållande till reger­ingens förslag: anslaget 1:1 Verket för inno­vationssystem (–11 miljoner kronor), anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (–429mil­joner kronor), anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel (–103 mil­joner kronor), anslaget 1:4 Tillväxtverket (–2 miljoner kronor), ansla­get 1:5 Näringslivs­ut­veck­ling (–728 miljoner kronor), anslaget 1:6 Myndig­heten för tillväxtpolitiska utvär­dering­ar och analyser (–1 miljon kronor), an­slag­et 1:7 Turist­främjande (–15 mil­jon­er kronor), anslaget 1:8 Sveriges geo­lo­giska under­sökning (–36 miljoner kronor), anslaget 1:13 Konkurrens­verket (–1 miljon kronor) och anslaget 1:21 Patent- och regi­strerings­verket (–2 mil­jo­ner kronor).

Sammantaget föreslås ett minskat anslagsutrymme för utgiftsområde 24 När­ings­liv för 2018 med ca 1,3 miljarder kronor i jämförelse med regeringens för­slag. Samtliga förslag till anslag enligt yrkandet framgår av tabellen i bilaga2.

Vissa kompletterande uppgifter

Industriklivet

I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen inom ramen för utgifts­om­råde 20 Allmän miljö- och naturvård ett stöd till processindustrin för tek­nik­ut­veckling för att minska dess utsläpp av växthusgaser, det s.k. Indu­stri­klivet. Reger­ingen föreslår att satsningen ska omfatta 300 miljoner kronor 2018 och där­efter motsvarande belopp årligen t.o.m. 2040. Industriklivet om­fattar stöd både till forskning och förstudier och till investeringar. Regeringen anför att det riktade investeringsstödet, som ska baseras på fördjupade studier av effek­tiva klimatåtgärder, ska skapa förutsättningar för en snabb och effek­tiv om­ställ­ning av industrin. Satsningen ska bygga vidare på bl.a. Smart indu­stri och Energimyndighetens uppdrag om innovationsfrämjande insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser.

Unga företagare

Ung Företagsamhet (UF) är en organisation vars syfte är att bl.a. införa entre­pre­nörskap i utbildningssystemet. Organisationen finns representerad i hela Sve­rige och finansieras av bl.a. Statens skolverk (Skolverket). Enligt Tillväxt­ver­kets regleringsbrev för 2017 ska Skolverket disponera en del av Tillväxt­verkets medel för verksamhetsstöd till tjänster eller organisationer som främjar företagande bland unga inom gymnasieskolan.

Vidare kan nämnas att organisationen Drivhuset arbetar för att studenter ska starta och driva företag. Organisationen finns representerad på 14 orter i Sve­rige och arbetar nära högskolor och universitet på orten. Drivhuset finan­sieras bl.a. genom årliga driftsbidrag från Tillväxtverket.

Nyanländas företagande

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 24 s. 37) anför regeringen att entreprenörskap och företagande är viktiga inslag i utmaningen att integrera nyanlända på arbetsmarknaden. Regeringen framhåller att det är vik­tigt att ta till vara nyanlända kvinnors och mäns kompetens, erfarenhet och kun­skap. Vidare framgår det att Tillväxtverket under 2016 genomförde en rad kun­skaps­spridande insatser, exempelvis vid seminarier och konfe­renser, samt ut­lyste medel till projekt med integrationsinriktning. Bland dessa kan nämnas att det genomfördes en utlysning till arbets­inte­greran­de sociala företag och att fle­ra utlysningar riktades till projekt för att underlätta nyan­ländas eta­ble­ring. För att klarlägga hur regler hindrar eller möjlig­gör före­tag­an­de för personer som har sina rötter i ett land utanför EU tog myndig­heten fram en rap­port om asyl­sökandes och nyanländas förutsättningar för arbete och före­tags­start i Sve­rige. I propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) avsatte reger­ingen 18 miljoner kronor för att främja nyanländas för­e­tagande. Detta resulterade i att Tillväxtverket fick regeringens uppdrag att underlätta för nyan­lända att snabbt starta företag i Sverige. Inom ramen för upp­draget genom­förde myndigheten en utlysning, och 22 projekt fick medel att genom­föra exempelvis informations- och språkinsatser, nät­ver­k­ande och mentor­skap. Av Tillväxtverkets delredovisning framgår att fram­gångs­rika mo­del­l­er bl.a. inne­höll tydliga inslag av individuellt anpassade insats­er som dess­utom till­handa­hölls på deltagarnas språk.

Besöksnäringen

Visit Sweden tilldelades 30 miljoner kronor 2015 och 20 miljoner kronor per år under 2016 och 2017 för att genomföra ett antal insatser som ska stärka Sve­rige­bilden utomlands (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, yttr. 2014/15:NU3y). Visit Sweden ska bl.a. marknadsföra Sverige på nya tillväxt­mark­nader som Indien och Kina, öka marknadsföringen av hållbar natur- och eko­turism på landsbygden samt genomföra insatser för att fler turister ska stanna längre.

Vad gäller Indien anger Visit Sweden bl.a. att deras marknadsföringsfokus är att få in fler svenska upplevelser i indiska researrangörers program och att inspi­rera indiska medier med berättelser om Sverige. Arbetet med att intro­ducera Sverige som ett resmål i Indien görs i samarbete med svensk besöks­näring, Sveriges ambassad och de nationella turistorganisationerna för Norge och Danmark.

Regeringen beslutade den 13 oktober 2016 om att tillsätta en särskild utredare som ska föreslå en sammanhållen politik för hållbar turism och växan­de besöksnäring (dir. 2016:83). Syftet med utredningen är att ge reger­ing­en underlag för att stärka besöksnäringen som export- och jobbmotor i hela landet. Utredaren ska bl.a. analysera utvecklingen och bedöma framtida utmanin­g­ar och möjligheter för näringen. Utredaren ska vidare lämna förslag till en politik som skapar förutsättningar för tillväxt, företagande och syssel­sättning och som bidrar till att aktörerna gemensamt kan kraftsamla inom besöks­när­ing­en. Utredningen ska redovisas senast den 1 december 2017. I kommitté­direktivet anger regeringen också att hållbara mötes-, idrotts- och kultur­eve­ne­mang är viktiga reseanledningar.

Industriforskningsinstituten

Våren 2016 biföll riksdagen regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, den s.k. forsk­ningspropositionen (bet. 2016/17:UbU12). I propositionen presenteras inriktningen för forskningspolitiken de kommande tio åren. När det gäller industriforskningsinstituten framgår det bl.a. av propositionen att regeringen vill se en förstärkning av RISE och bedömer att RISE-gruppen som helhet med det nya sammanslagna RISE AB har goda förutsättningar att agera katalysator för det svenska näringslivet och att mer aktivt bidra till den struktur­om­vandling som är nödvändig för att Sverige ska kunna hävda sig i den globala kon­kur­rensen. Regeringen räknar upp ett antal områden som den anser att RISE AB bör fortsätta att verka för. Här kan nämnas att RISE AB bör verka för att stödet till medelstora företag blir mer attraktivt och att främja den egna förmågan och företagens, särskilt små och medelstora företags, förmåga att medverka i och dra nytta av internationella forskningssamarbeten inom EU:s forsknings­program.

I samband med behandlingen av forskningspropositionen avstyrkte utbild­nings­utskottet ett förslag om en förstärkning av indu­stri­s­ektorn genom RISE, lik­nande det i motion 2017/18:3882 (M). I sitt ställ­ningstagande noterade utbildningsutskottet att regeringen i propositionen bedömer att den nya organisation som RISE AB har ökar förutsättningarna för en effektivare styr­ning och ett bättre utnyttjande av anslaget och att det nya RISE bättre kommer att kunna bidra till att genomföra prioriterade forsknings­om­råden och initiera bransch­övergripande och tvärsektoriella projekt. Mot den bak­grun­den ansåg utbildningsutskottet att det inte fanns någon anledning för riksdagen att ställa sig bakom bl.a. för­slaget om en förstärkning av RISE. I ett yttrande till utbildnings­utskottet av­styrk­te även näringsutskottet (yttr. 2016/17:NU5y) detta förslag med hänvisning till regeringens aviserade för­stärk­ning av RISE. I såväl yttrandet som betänkandet framförde företrädare för Moderaterna en annan uppfattning.

Innovationscheckar

Vinnova erbjuder innovationscheckar till små och medelstora företag. Syftet är att etablerade små och medelstora företag ska kunna pröva en idé som de annars inte skulle vidareutveckla. Checkarna är värda 100 000 kronor och kan användas av företaget för att köpa in kunskap från forskningsinstitut, uni­ver­sitet, högskolor eller privata aktörer. Det kan t.ex. handla om utveckling av inno­vativa affärs­modeller, produkter, tjänster och processer. Checkarna kan också användas för att ta fram en strategi för hantering av immateriella till­gång­ar. Vinnova har efter en utlysning beslutat att ge i uppdrag till Almi, Coompanion och Industriella utvecklingscentra (IUC) att förmedla checkarna under perioden 2015–2017. Budgeten omfattar upp till 90 miljoner kronor und­er perioden, dvs. 30 miljoner kronor per år.

Kapitalförsörjning

Våren 2016 antog riksdagen regeringens proposition Staten och kapitalet – struk­tur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt (prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23). I propositionen föreslogs att ett nationellt statligt ägt ut­vecklingsbolag ska inrättas (Saminvest AB). Bolaget ska bedriva finan­sier­ings­verksamhet med inriktning mot innovativa företag med hög tillväxt­potential genom marknadskompletterande indirekta investeringar. Genom ett fond-i-fond-upplägg anses det privata utbudet av riskkapital kunna främjas, och volym­erna av riskvilligt utvecklingskapital förutses öka när statliga medel växlas upp med privata. Statens del av fondkapitalet finansieras av befintliga medel inom de statligt ägda bolagen Fouriertransform AB och Inlands­inno­vation AB. Den nya lagen trädde i kraft den 1 januari 2017, och Saminvest AB startade sin verksamhet under 2017.

Utskottet avstyrkte våren 2017 ett förslag om en marknadskompletterande fond med särskild inriktning mot investeringar i avfolkningskommuner (bet. 2016/17:NU12). I sitt ställningstagande hänvisade utskottet till det antagna för­slaget om en ny struktur för det statliga riskkapitalet. Enligt utskottets uppfattning skulle den nya strukturen gagna finansieringsmöjligheterna brett och inom områden där det då saknades riskvilligt kapital. Utskottet anförde vidare att vad som är marknadskompletterande behov och viktiga investerings­om­råden dock förändras med tiden. Det var därför enligt utskottets mening viktigt för det nationella utvecklingsbolaget att kunna vara följsamt i dessa för­ändr­ingar för att på bästa sätt fylla behoven i hela landet. Inom ramen för det natio­nella utvecklingsbolaget såg utskottet att det skulle kunna täcka olika faser och branscher beroende på de behov och förutsättningar som finns. En annan upp­fattning uttrycktes i en reservation (SD).

Tillväxtanalys utvärderingar av stöd till innovativa företag

I en rapport publicerad 2014 (2014:16) presenterade Tillväxtanalys resultatet av en kontrafaktisk effektutvärdering av Vinnovas företagsstöd till innovativa små och medelstora företag (Vinn Nu och Forska och Väx-program) mellan 2006 och 2010. Tillväxtanalys hade följt företagens utveckling, under och upp till fem år efter stödet. Effekten av företagsstöden analyserades i fråga om antal anställda, arbetskraftens produktivitet, omsättning och omsättningstillväxt samt andelen arbetstagare med högre utbildning eller forskartjänst. Analysen indikerade inga statistiskt säkerställda positiva effekter av stöden på antalet anställda, arbets­kraftsproduktiviteten, andelen högutbildade arbetstagare eller andelen forskare, varken under programmens löptid eller efter det att stöden hade av­slut­ats. Den enda positiva effekten var att stödföretagen med högst sex an­ställda efter att stödprogrammet hade avslutats uppvisade ca 20 procents för­sälj­nings­ökning. För större företag fanns det dock ingen effekt på för­säljningen. Resultaten fick Tillväxtanalys att landa i slutsatsen att det inte fanns något stöd för att de två programmen som utvärderats fram till dess hade haft de önskade effekterna under den studerade tidsperioden jämfört med den kontra­faktiska gruppen.

I en uppföljande studie från 2015 (2015:17) tillfördes en regional dimen­sion till den tidigare genomförda analysen, vilket ändrade den tidigare beskrivna genomsnittsbilden betydligt. Analysen visade att effekten av stöden variera­de kraftigt mellan regioner. Ett huvudresultat var att effekten av stöden blev mer positiv med stigande tillgång på högutbildad arbetskraft. Efter avslutat stöd­program utvecklades sysselsättningen, försäljningen och pro­duk­tiviteten sär­skilt väl i regioner med god tillgång på högutbildad arbetskraft. Den regio­nala varia­tionen var så stor att det som tidigare var en statistiskt säkerställd negativ effekt ändrades till en statistiskt säkerställd positiv effekt när den regionala dimen­sionen tillfördes analysen. I vissa regioner utvecklades således stöd­före­tagen sämre än andra jämförbara företag medan det motsatta gällde i regioner där stöden visade sig stärka de stödmottagande företagens konkur­rens­kraft. Ett annat resultat var att omsättningen utvecklades särskilt svagt i regioner med hög intensitet i nyföretagande.

Ändamål för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

I budgetpropositionen föreslår regeringen att ändamålet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ska vara följande. An­slag­et får användas för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utveck­lingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och program­an­knutna utgifter. Anslaget får även användas för statsbidrag till SP Sveriges Tek­ni­ska Forskningsinstitut AB för riksmätplatser.

Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swedish ICT har gått samman i RISE, Research Institutes of Sweden. Moderbolaget RISE Research Institutes of Sweden AB namnändrade till RISE Research Institutes of Sweden Holding AB (RISE Holding AB) den 28 februari 2017. Dotter­bolaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB namnändrade till RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE AB) den 16 mars 2017.

Utskottets ställningstagande

Regeringens budgetproposition är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet, och utskottet noterar att regeringens förslag till anslag inom utgiftsområdet är beräknat med utgångspunkt i den inriktning för politikområdena Näringspolitik och Utrikeshandel, export- och investerings-främ­jande som redovisas i budgetpropositionen.

Utskottet vill inledningsvis uttala sitt stöd för inriktningen bakom anslags­fördelningen inom politikområdena Näringspolitik samt Utrikeshandel, export- och investerings­främjande som beskrivs i budgetpropositionen. Utskot­tet konsta­terar att regeringen fokuserar politiken på de utmaningar som företagen möter i och med den ökande globala konkurrensen. Regeringen lyfter särskilt fram tre centrala samhällsutmaningar – digitalisering, klimat och hälsa. Genom att sam­verka kring lösningar inom dessa områden finns det goda möjligheter att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förut­sätt­ningar för fler jobb i växande företag i alla delar av landet. En aktiv närings­politik är centralt för att öka sysselsättningen. Regeringen anför att närings­politiken fokuserar på fram­tidens och samtidens utmaningar genom inve­ster­ingar som bl.a. syftar till att stärka förutsättningarna för företag att skapa och exportera med Sverige som bas. Utskottet delar regeringens uppfattning att prioriterade insatser inom närings­politiken bör vara att stärka entreprenörskap och inno­vations­klimat och samtidigt främja lösningar som ligger i gränslandet mellan olika samhälls­utmaningar. Utskottet håller också med regeringen om att det bör vara ett särskilt fokus på små och medelstora företag i de insatser som genomförs för att svenska företag ska växa. I likhet med regeringen anser även utskottet att Sverige har mycket att vinna på en närmare samverkan mellan offentlig verksamhet och näringsliv, att integrera klimat- och miljöfrågan i närings­politiken och att kvinnor och män har jämställda förut­sättningar att delta i näringslivet. När det gäller klimat- och miljöfrågan i relation till närings­politiken vill ut­skottet utöver de insatser som nämns nedan särskilt framhålla den betydande sats­ningen som regeringen föreslår inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård på ett lång­siktigt omställ­ningsstöd till den svenska processindustrin för att stimulera teknikutveckling för minskade klimatutsläpp, det s.k. Industri­klivet. Förutom att kraftigt minska process­industrins utsläpp av växthusgaser förväntas sats­ningen stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Att när­ings­livet har en nyckel­roll i genomförandet av Agenda 2030 är också något som utskottet vill betona.

I motion 2017/18:2531 (SD) föreslås att det ska inrättas en marknads­kompletterande fond med mycket låga avkastningskrav, vars kapital ska riktas särskilt mot investeringar i avfolkningskommuner. Utskottet har tidigare avstyrkt ett liknande förslag med hänvisning till det antagna förslaget om en ny struktur för riskkapitalet (bet. 2016/17:NU12). Utskottet delar dock motio­närernas problembeskrivning att det kan vara svårt för företag i vissa delar av landet att få tillgång till finansiering, och vill därför särskilt uppmärk­samma den bankdialog som regeringen tagit initiativ till under 2017. Av budget­pro­po­sitionen framgår att regeringen kommer att fortsätta dialogen i syfte att små och medelstora företag i hela landet ska få bättre tillgång till finan­siering från banker. Utskottet välkomnar detta. Utskottet konstaterar även att regeringen före­slår en förstärkning av Stiftelsen Norrlandsfonden med 200miljoner kronor för att säkerställa att fonden ännu bättre ska kunna möta behov­en av finan­sier­ing i norra Sverige.

I motion 2017/18:2531 (SD) förordas att anslaget 1:2 Verket för forskning och innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 465 mil­jon­er kro­nor. Motionärerna menar att det utifrån en analys som Tillväxt­analys har gjort går att ifrågasätta hur effektiv denna stödjande verk­samhet är. Motio­när­erna anför samtidigt att frågan bör genomlysas grundligt innan förut­sätt­ning­arna för Vinnova och de företag som får stöd från myndig­heten ändras radi­kalt. Utskottet vill med anledning av detta framhålla en senare genomförd analys där Tillväxtanalys har lagt till en regional dimension. Som framgår av det före­gående avsnittet framträder genom denna analys en betyd­ligt mer nyanserad bild. Den regionala variationen var så stor att effekten i vissa fall gick från signifikant negativ till signifikant positiv. En viktig slut­sats från analysen är att företag i regioner med god tillgång till hög­utbildad arbets­kraft utvecklades särskilt väl efter avslutat stöd. 

När det gäller förslagen i motionerna 2017/18:1447 (M), 2017/18:2743 (M), 2017/18:3405 (M) och 2017/18:3882 (M) om Ung Företagsamhet och Drivhuset vill utskottet påminna om att det tidigare avstyrkt liknande förslag (bet. 2016/17:NU1, bet. 2016/17:NU12). Utskottet vill i likhet med då hänvisa till de insatser som redan görs som även refereras i det föregående avsnittet. Utskottet vill därtill framhålla den satsning som görs inom ramen för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling om 24 miljoner kronor årligen under perioden 2018–2020 för att stärka arbetet med entreprenörskap och företagande bland unga i grund­skolan och högskolan och universitet.

Utskottet har också tidigare avstyrkt förslag liknande de i motionerna 2017/18:3698 (C) och 2017/18:3788 (C) om vardagsnära innovationer inom vård och omsorg (bet. 2016/17:NU1). Utskottet hänvisade då till redan befint­liga insatser i Vinnovas verksamhet. Utskottet noterar att regeringen i enlighet med den tidigare behandlade forsknings­propo­sitionen (prop. 2016/17:50) före­slår att Vinnova tillförs 20 miljoner kronor för 2018 och ytter­ligare 10mil­jo­n­er kronor fr.o.m. 2019 för en ökad satsning på bidrag till verifiering av forsk­ningsresultat och projekt. Utskottet vill även påminna om den satsning som beskrivs i forsknings­propositionen på klinisk forsk­ning som bl.a. ska bidra till att utveckla forsknings- och inno­vations­sam­arbeten mellan hälso- och sjukvården, högskolesektorn och närings­livet.

Utskottet vill med anledning av de förslag som finns i motionerna 2017/18:3405 (M), 2017/18:3698 (C) och 2017/18:3882 (M) om nyanländas före­tagande inledningsvis framhålla att det inte har någon annan uppfattning än motionärerna om att entreprenörskap och företagande kan spela en betydan­de roll när det gäller att integrera nyanlända på arbetsmarknaden. Utskottet kon­staterar att även regeringen delar denna uppfattning, som särskilt redogörs för i det föregående. Utskottet noterar även att Tillväxtverket har ett särskilt upp­drag att främja nyanländas företagande. Utskottet konstaterar också att reger­ingen i budgetpropositionen föreslår en särskild satsning inom anslaget 1:5 Näringslivsutveckling för att främja utrikes födda kvinnors företagande. Satsningen omfattar 38 miljoner kronor under perioden 2018–2020.

När det gäller förslaget i motionerna 2017/18:916 (SD) och 2017/18:2531 (SD) om att Visit Sweden bör få i uppdrag att öppna ett kontor i Indien konsta­terar utskottet att regeringen föreslår en förstärkt satsning på Visit Sweden med syfte att stärka mark­nads­föringen av Sverige som turistland utom­lands. Sats­ning­en omfattar 90 miljoner kronor under perioden 2018–2020.

Utskottet vill vidare med anledning av förslaget i motion 2017/18:2531 (SD) om en satsning på 20 miljo­n­er kronor på sociala företag påminna om att re­ge­ringen föreslår en satsning på ytterligare 50 miljoner kronor årligen under perio­den 2018–2020 utöver de insatser som redan görs för att främja sociala företag inom anslaget 1:5 Näringslivsutveckling.

Utskottet vill i övrigt när det gäller förslag som återfinns i motionerna som inte särskilt berörts ovan hänvisa till de insatser och prioriteringar som görs i budget­propositionen för 2018 som utskottet står bakom. När det gäller insatser inom politikområdet Näringspolitik vill utskottet utöver de satsningar som redan nämnts särskilt fram­hålla den föreslagna satsningen om 100 miljoner kronor fr.o.m. 2018 inom ramen för anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel för att förstärka RISE verksamhet. Vidare görs det betydande satsningar inom ramen för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling som föreslås ökas med samman­lagt ca 622 miljoner kronor. Några av dessa satsningar har redan nämnts men därutöver kan även framhållas ett stöd för att utveckla biobränsle till flyg, satsningar på match­nings­aktörer, smart industri på regional nivå, en nationell export- och inve­steringsplattform för smarta städer, automationsprogram för små och medel­stora företag och elektrifiering av fordonsparken samt bio­driv­medel. Utskottet vill även framhålla satsningarna på att skydda grundvattnet och gröna jobb inom ramen för anslaget 1:8 Sveriges geologiska under­sök­ning. Satsningarna omfattar totalt 92 respektive 24 miljoner kronor under perio­den 2018–2020.

När det gäller politikområdet Utrikeshandel, export- och inve­sterings­­främ­jande instämmer utskottet i regeringens bedömning att en stark export är centralt för att skapa fler jobb och ekonomisk utveckling i hela landet samt att export­strategin är en viktig del i detta arbete. Exportfrämjandet ska stärka svensk handel och konkurrenskraft genom att främja små och medel­stora före­tags export och internationalisering samt svenska företags affärer på viktiga utländ­ska marknader. Handeln drivs av företagen, men det statliga främ­jandet kan stötta med marknadskompletterande insatser inom ramen för gällande stats­stödsregler. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning om betydelsen av investeringsfrämjande insatser för att locka utländska företag att göra direkt­investeringar, vilket skapar sysselsättning eller tillför kapital, kompetens eller nya marknader till det svenska näringslivet.

Utskottet vill särskilt framhålla de satsningar som görs inom ramen för anslag­et 2:3 Exportfrämjande för att stärka den regionala exportrådgivningen, öka den svenska närvaron på tillväxtmarknader och möjliggöra det svenska del­tagandet på Expo 2020 under perioden 2018–2020.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag för utgiftsområde 24 Näringsliv och förordar att riksdagen anvisar anslagen enligt utskottets förslag i bilaga 4. När det gäller ändamålet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling noterar utskottet att SP Sve­riges Tekniska Forskningsinstitut AB den 16 mars 2017 namnändrades till RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE AB). Anslaget får således använd­as även för statsbidrag till RISE Research Institutes of Sweden AB för riks­mät­platser.

Utskottet förordar vidare att riksdagen godkänner de bemyndiganden som regeringen föreslagit inom utgiftsområdet, vilka fram­går av bilaga 5. Därmed avstyrker utskottet samtliga här behandlade motions­yrkanden.

Reservation

Anslag inom utgiftsområde 24 (SD)

av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

a) Anslagen för 2018

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med förslaget i bilaga 6.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:901 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2017/18:916 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 2,

2017/18:922 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 4,

2017/18:927 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2017/18:2531 av Josef Fransson m.fl. (SD),

bifaller delvis proposition 2017/18:1 utgiftsområde 24 punkt 5 och avslår motionerna

2017/18:1447 av Jörgen Warborn (M) yrkande 2,

2017/18:2743 av Jenny Petersson (M),

2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 11 och 22,

2017/18:3698 av Helena Lindahl m.fl. (C),

2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 1,

2017/18:3788 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 18,

2017/18:3797 av Said Abdu m.fl. (L) och

2017/18:3882 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1–6.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

= utskottet

Ställningstagande

Sverigedemokraterna är i grunden ett marknadsliberalt och handelsinriktat parti. Att skapa ett gott näringslivsklimat för att såväl nya som gamla företag ska kunna verka och växa, och att Sveriges anor som en innovationsdriven nation ska fortleva är högt prioriterat för oss. Det är entreprenörer som skapar de nya affärsmöjligheterna och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Vi sverigedemokrater vill se tydliga och långsiktiga spelregler för hela näringslivet, för såväl stora som små företag. Vi anser att det är angeläget att företag får verka på en marknad fri från onödiga detaljregleringar. På så vis kan framtidens välstånd byggas.

För att förbättra näringslivsklimatet vill vi bedriva en offensiv politik för att förenkla regelbördan och minska de administrativa kostnaderna, upprätta inter­nationellt konkurrenskraftiga skatter och förenkla handel och export. Sverigedemokraternas satsningar på små och medelstora företag är omfattande vad gäller sänkta kostnader för att anställa. Småföretag har en nyckelroll för Sveriges väg mot ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Det är därför vår uppfattning att näringspolitiken bör inriktas på att ta bort de hinder som finns för att därigenom få fler små företag att starta och växa. Vi förordar därför generella satsningar på små och medelstora företag, vilket kommer att gynna alla branscher och företagare. Därutöver är det vår uppfattning att det behövs åtgärder som berör fler politikområden än bara näringspolitiken för att skapa ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat i Sverige, däribland energi­politiken, skattepolitiken och utbildningspolitiken.

Som framgår av tabellen i bilaga 2 gör vi en annan bedömning än reger­ingen för flera av anslagen inom utgiftsområdet. I det följande redovisar vi våra förslag till anslagsnivåer i de fall som dessa skiljer sig från regeringens, och vi redogör även för våra överväganden.

Vi anser att anslaget 1:1 Verket för innovationssystem bör minskas med 37miljoner kronor, och anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling bör minskas med 465 miljoner kronor. Utifrån resultaten av en analys som Tillväxtanalys gjort av myndighetens stöd till små och medelstora innovationsdrivna företag går det att ifrågasätta hur effektiv denna stödjande verk­samhet är. Vi anser generellt att diskussionen om tillväxt och innovation sannolikt bör föras bortom statliga skattefinansierade satsningar. Samtidigt som vi gör detta konstaterande vill vi understryka att frågan bör genomlysas grundligt innan förutsättningarna för Verket för innovationssystem (Vinnova) och de företag som får stöd från myndigheten ändras radikalt. Vi avvisar emeller­tid den stora ökning av Vinnovas anslag som regeringen föreslår i bud­get­propositionen.

För att genomföra förbättringar för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden föreslår vi en ökning av anslaget 1:4 Tillväxtverket med 20 miljoner kronor. Den extra satsningen syftar till att öka kunskapen om och möjligheterna att starta s.k. sociala företag.

Sverigedemokraterna motsätter sig arbetsmarknadsåtgärder med en dis­kri­mi­nerande ingång och vill se generella åtgärder oavsett om man är man, kvinna, infödd eller invandrad. Vi anser därför att anslaget 1:5 Näringslivs­utveck­ling ska ha ett tydligare fokus på tillväxt och jobbskapande, snarare än att det ska gå till socioekonomiska och diskriminerande projekt som vi menar är fallet i dag. Vi motsätter oss därför vissa av de satsningar som regeringen före­slår och vill i stället skjuta till mer till andra. Vi vill bl.a. dubblera sats­ningen på automationsprogram för små och medelstora företag. Vi mot­sätter oss praktik­platser till industrin, förbättrat nätverkande och fler kontaktytor med svensk arbetsmarknad, satsningen på matchningsaktörer och nyanlända kvin­nors företagande eftersom vi anser att de har en diskriminerande ingång. Vidare anser vi att regeringens budget inte värnar en sund ekonomisk hushåll­ning med statens resurser. Utifrån den slutsatsen tar vi också bort medel för utveckling av biobränslen för flyg, Smart City Sweden, elek­tri­fiering av fordonsparken och biodrivmedel. Sammantaget föreslår vi att anslaget 1:5 När­ings­livsutveckling ska minskas med 251 miljoner kronor 2018 i för­håll­ande till regeringens förslag.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser bidrar genom sina rapporter och analyser med viktiga redskap för att beslutsfattare ska kunna fatta välgrundade beslut om tillväxtpolitik. Myndighetens omvärlds­ana­lyser, vilka bl.a. görs av ett antal utlandsbaserade kontor, är också ett stöd såväl för politiken som för näringslivet som verkar på den internationella mark­nad­en. Sverige är ett exceptionellt exportberoende land, och vi ser goda möjlig­heter för exporten att växa med Sverigedemokraternas politik och förordar att anslag­et 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska studier och analyser ökas med 10mil­joner kronor 2018.

Visit Swedens uppdrag är att marknadsföra Sverige internationellt och bidra till att stärka Sveriges varumärke för att få fler turister att resa hit. Visit Sweden är i dag närvarande på 13 prioriterade marknader med egna kontor. Dessa lokalkontor ger en exklu­siv närvaro för att hitta lämpliga målgrupper och segment och kan där­med matcha efterfrågan med upplevelser. Sverige­demo­kraterna ser Indien som en växande ekonomi med många potentiella framtida turister för Sverige, och Indien utgör därmed ytterligare en marknad som bör prioriteras. För att kunna ge goda förutsättningar för att öka turismen från Indien menar vi att Visit Sweden bör öppna ett eget kontor i Indien med syfte att marknadsföra Sverige. Vi föreslår därför att anslaget 1:7 Turist­främ­jande ska ökas med 31 miljoner kronor 2018 i jämförelse med regeringens förslag.

Vi vill vidare öka anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning och anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning med 11 respektive 4 miljoner kronor 2018 i jämförelse med regeringens förslag. Sedan 2009 ingår ett särskilt organ i myndigheten med uppgift att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Sverigedemokraterna identifierar gruvdrift och mineral­hantering som ett nyckelområde inom svenskt näringsliv. Vi vill dock delvis se en annan inriktning på området än regeringen och vill ta bort satsningen på gröna jobb om 8 miljoner kronor årligen under perioden 2018–2020.

Sverigedemokraterna ser vidare ett behov av att generellt lyfta de natur­vetenskapliga institutionerna i Sverige. Vi anser att Ingenjörsvetenskaps­akade­mien fyller en angelägen samhällsfunktion och föreslår en ökning av anslag­et 1:14 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien med 1 miljon kronor 2018.

Vi föreslår också en ökning av anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation om 41 miljoner kronor 2018. Vi vill att Almi Företagspartner AB får ökade resurser för marknadskompletterande finansiering och företags­rådgivning. Det finns en generell trend sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet att bankerna tar mindre risker vid företagslån, vilket i sig är sunt, men det drabbar företag på avfolkningsorter särskilt hårt. Detta, menar vi, tenderar att ytterligare förstärka utflyttningen från dessa orter, vilket är förödande i perspek­­tivet att hela Sverige ska leva. När det t.ex. gäller industrifastigheter kräver bankerna generellt en hög grad av eget kapital vid investeringar, och ett företag som på affärsmässigt goda grunder har för avsikt att expandera sin verksamhet kan helt stoppas på grund av detta dilemma. För att komma till rätta med den här snedvridningen i vilja till utlåning i stad kontra landsbygd vill vi införa en marknadskompletterande fond med mycket låga avkastnings­krav. Syftet med fonden är att kapital riktas mot just investeringar i avfolk­nings­kommuner, efter­som det är där riskerna är extra stora för fastighets­investeringar och bank­erna därmed är mest ovilliga att ge gångbara låne­villkor.

Vi föreslår därtill två nya anslag inom utgiftsområdet. Den teknologiska utveck­lingen är i dag väsentligt annorlunda än vad den har varit tidigare i mänsklighetens historia. Det som skiljer vår tids teknologiska utveckling från tidigare utveckling är att den är exponentiell. På endast sju dubbleringar har tekno­logier med en sådan utvecklingskurva ökat över 100 gånger i kraft­full­het. Det är framför allt informationsbaserade teknologier som följer en sådan utvecklingskurva, och allteftersom fler teknologier blir informations­basera­de faller de under en exponentiell utvecklingstakt. Några teknologiska om­råden som benämns som omdanande eller exponentiella är bioinformatik, data­tekno­logi, nätverk och sensorer, artificiell intelligens, robotteknologi, digital tillverk­ning, medicin, nanomaterial och nanoteknologi. Vissa anser att dessa områden besitter en potential att tillgodose människors behov av hälso­sam mat, rent vatten, energi, medicin, sjukvård och utbildning. Ytter­ligare en aspekt av dessa teknologier är att de har en kumulativ verkan, dvs. när framsteg sker inom en teknologi påverkar det potentialen hos andra teknologier. Det här innebär att det är meningsfullt och relevant att förhålla sig till dessa tekno­logier som helhet och inte enbart som självständiga teknologi­områden. För att Sverige ska kunna ligga i framkant inom det här området anser vi att det bör inrättas ett nationellt råd med sakkunniga experter som ett forum vars uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier och andra viktiga teknolo­gi­områden. Mot den bakgrunden föreslår vi att det nya anslaget 99:1 Forum för expo­nen­tiella teknologier ska tillföras 41 miljoner kronor 2018.

Vi föreslår vidare att riksdagen anvisar 275 miljoner kronor till det nya anslaget 99:2 Starta-eget-bidrag för yrkesverksamma. I Sverige finns hjälp att få om man vill starta ett företag, ett s.k. starta-eget-bidrag. För att få ta del av ett sådant bidrag krävs det dock att man är arbetslös och står långt från arbets­mark­naden. Vi vill därför inrätta ett nytt system där man som yrkes­verksam, under vissa förutsättningar, ska ha rätt att ta tjänstledigt från ett arbete för att försöka förverkliga en företagsidé och där man ges ekonomiska förutsättningar som motsvarar nivån för arbetslöshetskassan. Stödsystemet ska organiseras genom Tillväxtverket, som ska garantera att stödet ges till innovativa och nyskapan­de affärsidéer som på sikt har potential att få hela den svenska eko­nomin att växa.

I motionerna 2017/18:901 (SD), 2017/18:916 (SD), 2017/18:922 (SD) och 2017/18:927 (SD) föreslås tillkännagivanden om att inrätta ett nationellt råd med sakkunniga experter vars uppgift blir att arbeta med exponentiella tekno­logier och andra viktiga teknikområden, om att Visit Sweden ska få i upp­drag att öppna ett kontor i Indien, om att stärka resurserna till geovetenskaplig grund­forsk­ning och tillämpad forskning respektive om att inrätta ett program för starta-eget-bidrag till yrkesverksamma. Samtliga dessa tillkännagivanden ligger i linje med det som vi har anfört ovan och de anslagsförslag som föreslås i motion 2017/18:2531 (SD) och tillstyrks därmed.

När det gäller ändamålet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling föreslår vi att anslaget mot bakgrund av den namn­ändring som gjorts även får användas för statsbidrag till RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE AB) för riks­mät­platser.

Utöver det vi här har framfört gäller det som sägs i budgetpropositionen för 2018 om dels anslagen, dels bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Sammanfattningsvis förordar vi att riksdagen bifaller motionerna 2017/18:901 (SD), 2017/18:916 (SD), 2017/18:922 (SD), 2017/18:927 (SD) och 2017/18:2531 (SD) i berörda delar. Regeringens förslag till anslagsfördel­ning och inriktning för anslagen avstyrks i de fall då de inte överensstämmer med förslagen i de nyss­nämnda motionerna. Även övriga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt avstyrks.

Särskilda yttranden

1.

Anslag inom utgiftsområde 24 (M)

Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Hanif Bali (M) och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) anför:

Moderaternas utgångspunkt är att det ska löna sig bättre att jobba och att statens kärnuppgifter som skola, vård och trygghet måste stärkas. Vårt budget­alter­nativ innehåller därför reformer för att öka jobbchanserna och satsningar för att återupprätta kunskapsskolan, halvera vårdköerna och stärka primär­vården samt den största trygghetssatsningen på över 20 år. Samtidigt behöver Sverige också rusta inför nästa lågkonjunktur. När den kommer ska Sverige kunna möta den med en aktiv stabiliseringspolitik som inte drabbar samhällets svagaste. Det kräver en mer återhållsam inriktning på politiken i dagens hög-konjunktur. Vi moderater har därför ett finansiellt sparande som är 10 miljar­der kronor starkare än regeringens varje år. Kombinationen av offensiva sats­ning­ar och en stramare finanspolitik blir möjlig genom tydliga prioriteringar där jobb, trygghet och välfärd alltid går före bidrag och subventionspolitik. Vår syn på den övergripande ekonomiska politiken i övrigt framgår av parti­motion 2017/18:3681 (M).

Den 22 november 2017 beslutade riksdagen om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. Riksdagen har där­med ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. Genom beslutet fastställdes att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv inte får över­stiga 7370651000 kronor (bet. 2017/18:FiU1). I enlighet med riks­dagens ram­besluts­process ställs regeringens budgetförslag och oppo­si­tions­partiernas bud­get­förslag mot varandra som helheter, och budgeten be­slutas sedan i två steg. Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riks­dagen genom det nyssnämnda rambeslutet har ställt sig bakom regeringens för­slag väljer vi att inte delta i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgifts­område 24 Näringsliv. I stället redovisar vi i detta särskilda yttrande vår syn på näringspolitiken i allmänhet och på regeringens förslag. Vi referer­ar också den anslagsfördelning och de förslag som Moderaterna presen­terar i motion 2017/18:3882 och övriga förslag i motioner som ligger i linje med dessa förslag som behandlas i betänkandet.

För att människors inneboende kraft, kreativitet och entreprenörskap ska ha möjlighet att förverkligas menar vi att det är grundläggande med ett gott före­tags­klimat. Att företag satsar och växer är grunden för jobb och finansieringen av vår gemensamma välfärd. Fler företag och fler i arbete betyder fler händer i vården och fler lärare på skolorna. Moderaterna vill därför skapa bättre förut­sätt­ningar för att fler företag ska kunna anställa och växa. Det förutsätter bl.a. tillgång till kompetent arbetskraft, kapital som kan investeras i företagen och att företagens regelbördor minskar.

Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och inno­vationer från hela världen. För att Sverige ska kunna konkurrera på den globala marknaden menar vi att villkoren för företagsamhet och entre­pre­nör­skap behöver bli bättre. En ambitiös politik för företagande, entreprenör­skap och innovationer är en förutsättning för att klara jobben och välfärden. För att säker­ställa goda villkor för företagande behöver de system Sverige har kon­tinuer­ligt utvärderas och förbättras. Vi anser att det finns många områden där Sveri­ge kan och bör bli bättre.

Sverige är ett starkt handelsberoende land. Export är beroende av import och därför är ökad frihandel i världen prioriterad då den utvecklar kompetens över gränserna. Vi anser att Sverige även fortsatt ska vara en pådrivare för mer fri handel. Det ger fler möjligheter för svenska företag. Begränsande han­dels­hinder såsom tullar, kvoter och standardiseringar måste i största möjli­ga mån undvikas.

Om ramarna för Moderaternas samlade budgetförslag hade antagits av riks­dag­en i budgetprocessens första steg hade det funnits andra förutsättningar för att driva en framgångsrik och företagsfrämjande politik. Vår uppfattning om hur anslagsfördelningen bör se ut stämmer överens med vad som framgår av motion 2017/18:3882 (M). Vi menar att RISE-instituten skulle kunna ta en större roll i att arbeta med samhällsutmaningar och involvera små och medel­stora företag i det arbetet, men då behövs en större basfinansiering för detta. Vi anser därför att anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel borde ökas med 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag årligen från 2018. I enlig­het med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveck­lings (OECD) rekommendationer föreslog Moderaterna redan i samband med bered­ningen av 2016 års forsknings- och innovations­proposition ökade till­skott till RISE. Liksom OECD vill vi att Sverige ska utveckla en forsknings- och innovationspolitik där prioriteringar, styrkeområden och samhälls­ut­maningar kommer i fokus. Därtill menar vi att det behövs ett sammantaget grepp där hela det svenska forsknings- och innovationssystemet tar större hänsyn till internationell forskning och rekommendationer. Den förstärkning av instituten som gjordes under den tidigare alliansregeringen behöver enligt oss ta ytter­ligare steg vidare, vilket även är i linje med det som OECD framhåller.

När det gäller anslaget 1:4 Tillväxtverket vill vi anföra följande. Det är önsk­värt att fler människor väljer att starta eget företag. För att nå dit menar vi att det är viktigt att jobba med attityder. En undersökning från Tillväxtverket visar att 68 procent av unga i åldern 18–30 år kan tänka sig att starta ett eget företag. Däremot är det bara 4 procent som i slutändan gör det. Vidare har under­sökningar av Ung Företagsamhet (UF) visat att bortåt var fjärde elev som går igenom UF senare i livet startar företag. De som genomför UF är också i högre utsträckning chefer, får högre lön och har kortare arbetslöshetsperioder än de som inte går UF. Vi anser därför att det är rimligt att anta att fler företag skulle startas över tid om fler elever erbjöds och valde att gå UF. Vi moderater anser att alla gymnasie­elever i Sverige ska erbjudas att läsa UF. För det ända­målet anser vi att det borde avsättas 16 miljo­ner kronor 2018. Vi anser också att det i samband med en sådan satsning vore angeläget att göra ett kvalitetslyft av UF-verksamheten. En annan viktig del av ökad företagsamhet sker på yrkes­hög­skolorna runt om i landet. Drivhuset har en etablerad verksamhet med goda resultat vars idéer skulle lämpa sig väl även på yrkeshögskolorna. Vi vill därför ge Drivhuset i uppdrag att etablera närvaro och verksamhet på landets yrkeshögskolor för att ge fler elever möjlighet och hjälp att starta och driva fler nya företag. Vi anser därför att det borde avsättas 5 miljoner kronor 2018 för detta ändamål. För att öka företagandet vill vi vidare se över hur nyanlända i ett tidigt skede kan ges introduktion och vägledning i hur man startar och driver företag. Vi ser gärna att detta sker i nära samarbete med civilsamhället. Internationella Företagar­föreningen i Sverige (IFS) och Ny­före­tagar­cent­rum är två exempel på aktörer som skulle kunna involveras i detta viktiga arbete. Företagande är en väg för många utrikes födda att komma in på arbets­marknaden. Andelen företagare bland utrikes födda, och framför ­allt utrikes födda från utomeuropeiska länder, är högre än bland inrikes födda. Erfarenhet visar att mindre företag som drivs av utrikes födda är mer benägna att anställa andra utrikes födda än motsvarande företag drivna av svensk­födda. Ett uppenbart problem är att det i dag inte görs någon systematisk resurskart­läggning av nyanländas erfarenhet av företagsamhet. Vi menar att Sverige inte har råd att låta sådan entreprenörs­kompetens rinna ut i sanden. För detta ändamål menar vi att det borde avsättas 15 miljoner kronor 2018. Samman­taget anser vi att anslaget 1:4 Tillväxtverket borde ökas med 36 mil­joner kronor i jämförelse med regeringens förslag.

När det gäller anslaget 1:5 Näringslivsutveckling anser vi att det borde minskas med 251 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi menar att dessa satsningar borde stå tillbaka till förmån för andra prioriterade sats­ningar. Som vi anförde inledningsvis är företag som startar och växer grunden för fler jobb och finansieringen av vår gemensamma välfärd. Moderaterna vill därför skapa bättre förutsättningar för att fler företag ska kunna anställa och växa. Det förutsätter bl.a. tillgång på kompetent arbetskraft, kapital som kan inve­steras i företagen och att företagens regelbördor minskar. Vi anser att reger­ingen agerar i motsatt riktning. Under mandatperioden kommer skatten att ha höjts med 60 miljarder kronor, varav 88 procent slår mot jobb, tillväxt och sparande. Utanförskap och integration tillhör de riktigt stora utmaningarna för Sverige under de kommande åren. Vi vet att nio av tio jobb skapas i mindre företag. Då menar vi att det är rimligt att göra reformer som underlättar för småföretagare och entreprenörer. Regeringen har med olika besked och beslut, t.ex. att göra det dyrare att anställa samt mindre lönsamt att jobba, försäm­ringar av RUT- och ROT-avdragen, diskussion om vinst i välfärden, nya regler för upphandling och lastbilsskatt och flygskatt, fört Sverige i fel riktning. Mer­parten av landets företagare upplever att det blivit krångligare att starta och driva företag de senaste tre åren.

Vidare anser vi att anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning borde minskas med 8 miljoner kronor 2018. Av kvarvarande medel anser vi att 26 miljoner kronor borde användas för att genomföra en kartläggning av grund­vatten­förutsättningarna i syfte att fördjupa kunskaperna om vattenbrist och torka. Motsvarande belopp borde även användas för samma ändamål 2019 och 2020.

Vi anser även att följande anslag borde minskas i förhållande till regeringens förslag då vi gör andra bedömningar och prioriteringar än reger­ingen: anslaget 1:1 Verket för innovationssystem (–23 miljoner kronor), anslag­et 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (–64 miljoner kronor), anslaget 1:7 Turistfrämjande (–15 miljoner kronor), anslaget 1:20 Bidrag till företags­ut­veck­ling och innovation (–130miljoner kronor), anslaget 2:3 Exportfrämjande verk­sam­het (–27 miljoner kronor), anslaget 2:4 Invester­ingsfrämjande (–10 miljoner kronor) och an­slag­et 2:7 AB Svensk Export­kredits statsstödda exportkreditgivning (–10 mil­jo­ner kronor). Sammantaget anser vi att anslagen inom utgiftsområdet borde min­skas med 838 miljo­ner kronor.

Motionerna 2017/18:3882 (M), 2017/18:3405 (M), 2017/18:1447 (M) och 2017/18:2743 (M) innehåller förslag till tillkännagivanden om RISE, UF, Driv­huset och entreprenörskap hos nyanlända som ligger i linje med det som vi anfört ovan och våra förslag till anslag. Eftersom dessa förslag är kopplade till beslutet om anslag inom utgiftsområdet, ett beslut vi valt att inte delta i, kan vi inte heller tillstyrka dessa förslag. Vi står dock givetvis i sak bakom för­slagen. 

2.

Anslag inom utgiftsområde 24 (C)

Helena Lindahl (C) anför:

Mitt i en stark internationellt driven högkonjunktur växer problemen i den svenska ekonomin. Tudelningen ökar på den svenska arbetsmarknaden, där utsatta grupper utgör en allt större andel av de arbetslösa. Samtidigt öppnar sig en klyfta mellan de orter som växer och har följt med i den globala upp­gången och de orter som har ställts utanför.

Jag och Centerpartiet anser att regeringen bedriver en oansvarig ekonomisk politik som minskar det strukturella sparandet och förstärker riskerna för en överhettning. Centerpartiet vill i stället vara sparsamt när konjunkturen är god, både för att ha resurser att mota nästa kris och för att inte förstärka riskerna för en överhettning. Hur Centerpartiet ser på den övergripande ekonomiska politik­en framgår av partimotion 2017/18:3716.

Riksdagen har genom sitt beslut den 22 november 2017 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv inte får överstiga 7370651000 kronor 2018 (bet. 2017/18:FiU1). Eftersom riksdagen har gett budget­politiken en helt annan inriktning än den jag och Centerpartiet förordat avstår jag från att delta i beslutet om anslagens fördelning. Centerpartiets budget­förslag måste betraktas som en helhet där delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. I stället redovisar jag i detta särskilda yttrande den fördel­ning av anslagen inom utgiftsområdet som förordats i Centerpartiets motion 2017/18:3698.

Företagsamhet är grunden för Sveriges välstånd. För att skapa långsiktiga förutsättningar för tillväxt, jobbskapande och högre reallöner måste villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras. Det är dessutom viktigt för att kunna öka antalet sysselsatta och minska utanförskapet. En stark efter­frågan på arbetskraft, från växande företag, är en förutsättning för att fler människor ska komma i arbete. Ett gott företagsklimat i allmänhet, och ett mycket gott små- och nyföretagarklimat i synnerhet, är nödvändigt för att Sverige ska kunna dra nytta av de möjligheter som globaliseringen ger och möta de utmaningar som globaliseringen samtidigt ställer Sverige inför. Vill­koren för företagen måste vara minst lika goda i Sverige som i andra länder. Jag och Centerpartiet menar att den svenska jobbskaparpotentialen finns i de små och växande företagen. Dessa jobbskapare måste därför få rejält sänkta trösklar till att ta steget att anställa. På samma sätt måste det svenska före­tagan­det tillgängliggöras för fler. De första stegen som anställd eller företagare måste vara betydligt enklare och mer tillgängliga än i dag. För att stimulera till­växten krävs att villkoren för att starta, driva och utveckla företag kon­ti­nuer­ligt förbättras. Sveriges välstånd vilar ytterst på att människor anstränger sig, driver företag och tar risker.

Världshandeln ökar i betydelse och allt fler länder knyts på så sätt allt närmare varandra. Sveriges välstånd är i hög grad byggt på frihandel och på att bejaka öppenhet mot omvärlden. Därför är det för Centerpartiet en själv­klarhet att fortsätta arbetet för ökad handel, genom att verka för att tullar och andra handelsstörande subventioner och hinder mot resten av världen tas bort.

Jag anser att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling borde minskas med 20 miljoner kronor 2018 som en följd av att Centerpartiet anser att en tidigare genomförd anslagshöjning i samband med bered­ningen av budgetpropositionen 2016 för insatser inom immaterial­rätten borde upphöra. Centerpartiet anser vidare att regeringens förslag om att finan­siera en ny myndig­het för arbetsmiljökunskap borde avvisas, vilket skulle leda till att anslaget ökas med 5 miljoner kronor 2019 och 2020. Jag anser samtidigt att anslaget borde ökas med 6 miljoner kronor 2018 till följd av Center­partiets för­slag om vardagsnära innovationer i offentlig sektor. Sam­man­taget anser jag och Centerpartiet att anslaget 1:2 borde minskas med 14miljo­ner kronor 2018.

Vidare anser jag att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling borde minskas till följd av att Centerpartiet anser att flera av regeringens tidigare anslags­höj­ningar som beslutades i samband med budgetpropositionen 2016 borde upp­höra. Det gäller anslagshöjningarna för att genomföra en förstärk­ning av snabb­spår för företagare (–22 miljoner kronor), innovationsrådet (–150 miljo­ner kronor) och nyindustrialisering (–40 miljoner kronor). När det gäller snabb­spåret för företagare vill jag i sammanhanget påminna om att Center­partiet har egna förslag, bl.a. om ingångsföretag som syftar till att förenkla inte­gration via företagande. Jag anser vidare att anslaget 1:5 Näringslivs­utveckling borde minskas till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens förslag om förbättrat nätverkande och fler kontaktytor med svensk arbets­marknad (–8 miljoner kronor), fler match­nings­aktörer (– 50 miljoner kronor), smart indu­stri på regional nivå (–20 miljoner kronor), vidare­utveck­ling av en nationell export- och investeringsplattform för smarta städer (–25 miljoner kronor), automationsprogram för små och medelstora företag (– 20 miljoner kronor) och insatser för nyanlända kvinnors företagande (–8 miljoner kronor) i årets budget­proposition. Här vill jag bl.a. hänvisa till att Centerpartiet har förslag om en kraftfull satsning på matchningsanställningar inom utgifts­område 14 Arbets­marknad och arbetsliv och förslaget inom anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation som beskrivs nedan. Samman­taget anser jag att anslaget 1:5 Näringslivs­utveckling borde minskas med 343miljoner kronor 2018 i för­hållan­de till rege­ringens förslag.

Jag anser även att anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning borde minskas med 8 miljoner kronor 2018 till följd av att Centerpartiet avvisar reger­ingens förslag om att prioritera uppgifter som kan utföras av personer med kort utbildning.

Vidare anser jag att upprustningen av Göta kanal kan skjutas framåt i tiden och att anslaget 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal därmed borde minskas med 80 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation borde ökas med 8 miljoner kronor 2018 till följd av Centerpartiets förslag om att öka resurserna till Inter­natio­nella Företagar­före­ningen i Sverige (IFS) och pro­gram­met Inve­stera i invandrar­kvinnor.

Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet borde minskas med 130miljo­ner kronor 2018 till följd av att Centerpartiet anser att den tidigare anslags­höjningen i samband med budgetpropositionen 2016 med anledning av reger­ingens exportoffensiv borde upphöra. Samtidigt borde anslaget 2:3 ökas med 10 miljoner kronor 2018 som en konsekvens av att regeringens förslag om en överföring av medel till exportoffensiven borde avvisas. Anslaget 2:3 borde vidare minskas med 17 miljoner kronor 2018 till följd av att Center­partiet anser att förslaget om regional exportrådgivning (–17 miljo­ner kronor) och stärkt svensk närvaro på tillväxtmarknader (–10 miljoner kronor) i årets bud­get­propo­sition borde avisas. Sammantaget borde anslaget 2:3 minskas med 147 miljo­ner kronor 2018 i förhållande till regeringens förslag. Även anslaget 2:4 Investeringsfrämjande borde minskas med 15 miljoner kronor 2018 i för­hållan­de till regeringens förslag. Av dessa är 5 miljoner kronor en följd av att Centerpartiet avvisar en tidigare anslagshöjning i samband med budget­propo­sitionen som jag menar borde upphöra och återgå till tidigare nivå och 10 mil­jo­ner kronor som en följd av att regeringens förslag om att överföra medel till export­offensiven borde avvisas.

Avslutningsvis anser jag att nio myndighetsanslag borde minskas eftersom Center­partiet anser att man bör ha en lägre uppräkningstakt inom den s.k. pris- och löneomräkningen (PLO).

Sammantaget anser jag och Centerpartiet att anslagen inom utgiftsområdet borde minskas med drygt 610 miljoner kronor.

I motion 2017/18:3788 (C) förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för fler vardagsnära innovationer inom vård och omsorg. Detta förslag ligger i linje med det som jag anfört ovan när det gäller anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Eftersom förslaget om tillkännagivande är kopplat till beslutet om anslag inom utgiftsområdet, ett beslut jag valt att inte delta i, kan jag inte heller tillstyrka detta förslag. Jag vill dock uttrycka mitt stöd till förslaget i sak.

3.

Anslag inom utgiftsområde 24 (L)

Mathias Sundin (L) anför:

De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningen växer och ekonomin befinner sig i en högkonjunktur. Men i stället för att använda högkonjunkturen för att bygga en buffert för sämre tider väljer regeringen att elda på ekonomin och presentera ofinansierade bidragshöjningar. I stället krävs en liberal eko­no­misk politik där utbildning belönas, där skatten på jobb är lägre än i dag och där det alltid är lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Alltför många står utanför arbetsmarknaden, och ofta är det personer med bris­tan­de utbildning eller som är utrikes födda. En stor andel elever lämnar grund­skolan utan fullständiga betyg. Miljö- och klimatutmaningarna kräver kraft­fulla och effektiva svar. Det finns fortsatt brister i sjukvård och omsorg.

Migrations- och integrationsutmaningen växer. Att vi är fast förvissade om att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget under­stryker bara behovet av att vårda de offentliga finanserna. För att vända utvecklingen behövs en ny vision för vad Sverige ska vara och nya och kraftfulla förslag för att nå dit. För att möta framtidens utmaningar behöver Sverige en ny reformagenda.

I motion 2017/18:3752 lägger Liberalerna fram en budget med reformer för framtiden. Vi satsar på bättre kunskaper i skolan, bättre möjlighet för företag att anställa, en fungerande polis i hela landet och ett försvar med kapacitet att för­svara Sverige. Den säkerhetspolitiska situationen i vårt när­om­råde har kraftigt försämrats på kort tid, vilket ställer höga krav på vår bered­skap vad gäller både det nationella försvaret och våra samarbeten med andra. Dessutom presenterar vi en integrations- och migrationspolitik som bygger på lika delar huma­nism och realism som fokuserar på jobb och skola och som motverkar parallellsamhällen och hedersvåld.

Den 22 november 2017 beslutade riksdagen emellertid om ramar för stats­budgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster för 2018 enligt regeringens förslag (bet. 2017/18:FiU1). Genom rambeslutet avvisade riksdagen således förslagen till inkomstberäkning och fördelning av utgifter per anslagsområde i budgetmotion 2017/18:3752 (L). Därmed tar Sverige nu en annan väg än den Liberalerna vill se, vilket jag beklagar.

Mitt partis budgetförslag är att betrakta som en helhet. Liberalerna ser ett värde i att budgeten och budgetprocessen hålls samman. Även enskilda och på kort sikt motiverade utbrytningar riskerar att på lång sikt försvaga denna vik­tiga process och äventyra effektiviteten i finanspolitiken. Jag väljer därför att inte delta i beslutet om fördelningen till anslag inom utgiftsområde 24 När­ings­liv. I detta särskilda yttrande vill jag dock redovisa Liberalernas syn på närings­politiken i enlighet med motion 2017/18:3797 (L).

Liberalerna vill att det ska löna sig att driva företag och ta risker. Växande företag betyder fler jobb, högre tillväxt och ökade skatteintäkter, vilket finan­sierar vår gemensamma välfärd. Jag menar att Sverige ska uppmuntra entre­pre­nörer och företagare genom ett bra företagsklimat, konkurrenskraftiga skatte­regler och väl fungerande finansiella marknader.

Globaliseringen främjar tillväxt och öppenhet, och handel med omvärlden som är grunden för en välmående ekonomi. Svensk export motsvarar nästan hälften av Sveriges BNP. Därför anser jag att Sverige ska verka för att fortsätta riva handelshinder samtidigt som man värnar konsumentskyddet och miljön. Sverige ska enligt min mening fortsätta vara pådrivande för ambitiösa handels- och in­ve­sterings­avtal med alla länder i hela världen. Varje ratificerat fri­han­dels­avtal som sluts menar jag gynnar de svenska företagen och är viktigt för svenska handelsförbindelser.

Vid sidan av globaliseringen påverkar också digitaliseringen alla, och i synnerhet Sveriges företag. Utvecklingen utgör en utmaning, men kan sam­tidigt innebära en potential att stärka tjänstesektorns och industrins långsiktiga konkurrenskraft på en global marknad. Sverige är ett litet exportberoende land med en tradition av att knyta kontakter med företag och konsumenter i andra länder. Det anser jag vara en god grund att stå på när en ny, modern närings­poli­tik ska tas fram för att möta dessa båda utmaningar.

Även om jag avstår från att delta i beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområdet står jag fast vid uppfattningen att anslagen borde utformas i enlighet med förslagen i motion 2017/18:3797 (L).

Som framgår i denna motion anser jag och Liberalerna att anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation borde ökas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att förstärka Almis inno­va­tions- och tillväxtfinansiering. Almi har framgångsrikt arbetat med insatser för företag i tidiga utvecklingsskeden, och Liberalerna vill utveckla dessa insatser ytter­ligare genom det ökade anslaget.

För att prioritera andra satsningar i Liberalernas budgetmotion 2017/18:3752, däribland satsningar för att förbättra företagsklimatet som t.ex. påskyndandet av bredbandsutbyggnaden i hela landet, skattelättnader för före­tagen och uppbyggnaden av en offentlig portal för upphandling, anser jag att rege­ringens förslag till anslagsökningar inom utgiftsområde 24 för 2018 i övrigt borde avvisas. Jag anser därutöver att det behövs en återgång till tidigare anslagsnivåer och därmed att tidigare genomförda anslagshöjningar borde upp­höra. Slutligen menar jag att myndig­hets­anslagens nivåer borde minskas som en följd av att Liberalerna föreslår att PLO-uppräkningen för åren justeras ned med 20 procent. Detta innebär sammantaget följande minskningar i för­hållande till regeringens förslag: anslaget 1:1 Verket för inno­vations­system (–13 miljoner kronor), anslaget 1:2 Verket för inno­vations­system: Forskning och ut­veckling (–460 miljoner kronor), anslaget 1:3 Institutens strategiska kompe­tens­medel (–2 miljoner kronor), anslaget 1:4 Tillväxt­verket (–1 miljon kro­nor), anslaget 1:5 Näringslivsutveckling (–945 miljoner kronor), anslaget 1:7 Turist­främjande (–25mil­joner kronor), anslaget 1:8 Sveriges geo­logiska under­sökning (–9 miljoner kronor), anslaget 1:21 Patent- och regi­strerings­verket (–1 miljon kronor), anslaget 2:3 Export­främ­jande verk­samhet (–152 mil­jo­ner kronor) och anslaget 2:7 AB Svensk Export­kredits stats­stödda ex­port­kredit­givning (–10 miljo­ner kronor).

Sammantaget anser jag och Liberalerna att anslagen inom utgiftsområdet borde minskas med 1598 miljoner kronor.

4.

Anslag inom utgiftsområde 24 (KD)

Penilla Gunther (KD) anför:

Kristdemokraterna vill skapa förutsättningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den allt hårdare globala konkurrensen. En välfungerande ekonomisk politik ger oss resurser att satsa på välfärden, såsom en god vård och omsorg och en bra skola. Med genom­tänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi förbättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap. Den ekonomiska politiken ska också stärka familjerna och det civila samhället, vilket är en grund för ett samhälle byggt på gemenskap där människor känner tillit till varandra.

För ökad gemenskap och framtidstro vill jag och Kristdemokraterna ha en politik som skapar förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet. Det behövs reformer som återupprättar det välfärdslöfte som den nuvarande regeringens politik helt har tömt på innehåll. Krist­demo­kra­ter­nas syn på den övergripande ekonomiska politiken redovisas närmare i parti­motion 2017/18:3798.

Genom sitt beslut den 22 november 2017 fastställde riksdagen att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv inte får överstiga 7370651000 kronor 2018 (bet. 2017/18:FiU1). Som tidi­gare fram­gått är utgångs­punkten i detta ärende således att ramen för utgiftsområdet är fast­ställd. Jag står fast vid uppfattningen att anslagen inom utgiftsområde 24 borde ha ut­formats i enlighet med förslaget i den ovannämnda partimotionen 2017/18:3798 (KD). I motionen har Kristdemokraterna presenterat en politik som är ett helhets­alternativ till regeringens budgetproposition. När det förslaget till budgetram för utgiftsområde 24 Näringsliv nu har fallit avstår jag från att delta i utskottets beslut när det gäller anslagen för 2018. I detta sär­skil­da yttrande redovisar jag den syn på näringslivspolitiken som Krist­demo­kra­ter­na har presenterat i motion 2017/18:3747.

Målet för Kristdemokraternas näringspolitik är att bygga en långsiktig och stabil grund för välfärd och sysselsättning genom ökat företagande inom sociala och ekologiska ramar. Detta står också i samklang med Krist­demo­krater­nas målsättning att uppmuntra ett ökat personligt ansvarstagande. En reger­ing som vill åstadkomma ekonomisk utveckling, förstärkt välfärd och goda möj­lig­heter till arbete måste bedriva en näringspolitik som stimulerar till enskildas initiativ och företagande. Det är viktigt att lagar, skatter och regler utformas på ett sätt som gör det enklare för människor att starta och driva företag. De regler staten ställer upp för företagen bör vara långsiktiga. Vidare ska likvärdiga villkor gälla för olika företagsformer, oavsett företagets storlek och placering i landet.

De små och medelstora företagen, som ofta är familjeföretag, ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken. Samtidigt har Sverige för­månen att ha en tillväxt av större internationella företag som också efterfrågar ett gynnsamt regelverk för att kunna fortsätta växa och stanna kvar i landet. Att de små företagen får möjlighet att växa och att de större företagen kan fortsätta utveck­las är en förutsättning för att Sverige även framöver ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen med kompetens, produkter och tjänster. Med fler sysselsatta kan fler försörja sig själva och därmed få mer makt över sina liv. Med fler sysselsatta skapas också resurser för att förstärka samhälls­eko­nomin och därmed värna välfärdssystemen så att de som bäst behöver sam­hällets stöd också kan få det. En del i detta är att även se eget företagande som en naturlig väg till arbete, både för sig själv och för andra.

Export gynnar företag, konsumenter och samhällsekonomin i stort då det inne­bär ökade intäkter och möjligheter till specialisering och storskalighets­för­delar. Importen har också positiva effekter på ekonomin då det ger fler val­möjligheter och lägre priser och leder till att varor som skulle vara dyra att producera i t.ex. Sverige kan köpas in billigare från utlandet. Det gör i sin tur att svenska varor kan produceras till lägre kostnader och bli mer konkurrens­kraftiga.

EU:s pågående frihandelsavtalsförhandlingar syftar till att lyfta handeln ytter­ligare och ge EU:s medlemsländer en puff framåt i ekonomin. Genom handels­avtal kan hinder som uppkommer som en konsekvens av olika stan­darder för produkter, certifieringar eller utformning av tariffer som gör det dyrt och svårt avlägsnas. För Kristdemokraterna är det av stor vikt att även de små och medelstora företagens behov täcks av pågående förhandlingar.

En förutsättning för att de stora globala klyftorna ska kunna minska är handel på rättvisa villkor över hela världen. Det är främst genom handel som de minst utvecklade länderna kan resa sig ur fattigdomen. Därför menar Krist­demo­kraterna att en fri och rättvis handel måste utvecklas där geografiska gränser har minskad betydelse. Handelshinder som tullar och export­sub­ven­tio­ner bör således motverkas.

När det gäller anslagsfördelningen inom det aktuella utgiftsområdet 24 Närings­liv har jag och Kristdemokraterna förordat en annan anslagsfördelning än regeringen. Jag anser i enlighet med Kristdemokraternas förslag i motion 2017/18:3747 att det borde införas ett nytt anslag – Företagsrådgivning – och att detta anslag borde tillföras 10 miljoner kronor 2018. I övrigt anser jag mot bakgrund av att Kristdemokraterna gör andra prioriteringar att följande minsk­ningar borde göras i förhållande till regeringens förslag, vilket även inkluderar en minskning av PLO-uppräkningen: anslaget 1:1 Verket för inno­vations­system (–11 miljoner kronor), anslaget 1:2 Verket för inno­va­tions­system: Forskning och utveckling (–429 miljoner kronor), anslaget 1:3 Insti­tu­tens strategiska kompetensmedel (–103 miljoner kronor), anslaget 1:4 Till­växt­verket (–2 miljoner kronor), anslaget 1:5 Näringslivsutveckling (–728 mil­joner kronor), anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (–1 miljon kronor), anslaget 1:7 Turist­främjande (–15 miljoner kro­nor), anslaget 1:8 Sveriges geologiska under­sök­ning (–36 miljoner kro­nor), anslaget 1:13 Kon­kurrens­verket (–1 miljon kronor) och anslaget 1:21 Patent- och registrerings­verket (–2 miljoner kronor).

När det gäller anslaget 1:5 Näringslivsutveckling delar jag dock reger­ingens bedömning att det finns ett behov av ett minskat och förenklat upp­gifts­lämnande för företagande och accepterar därmed regeringens satsning om 2miljo­ner kronor under perioden 2018–2020. Kristdemokraterna anser att det borde införas en garanti för att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myn­dig­heterna och att uppgiften sedan slussas vidare till aktuell myndig­het. Det skulle påtagligt minska tiden som företag behöver lägga på admini­stration och öka tiden de kan lägga på sin kärnverksamhet, att skapa värde och jobb.

Sammantaget anser jag och Kristdemokraterna att anslagen inom utgifts­om­rådet borde minskas med ca 1318 miljoner kronor 2018.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:1 Budgetpropositionen för 2018 utgiftsområde 24:

1.Riksdagen bemyndigar regeringen att tillskjuta 200 000 000 kronor till den statliga stiftelsen Stiftelsen Norrlandsfonden (avsnitt 3.6.2).

2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 450 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.8).

3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ställa ut kreditgarantier för investeringar som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.8).

4.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2018 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 125 000 000 000 kronor för systemet med statsstödda exportkrediter (avsnitt 4.6.9).

5.Riksdagen anvisar för budgetåret 2018 ramanslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning. [Här avses anslagstabellen på s. 10 i prop. 2017/18:1 utg.omr. 24.]

6.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i tabell 1.2. [Här avses anslagstabellen på s. 10 i prop. 2017/18:1 utg.omr. 24.]

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

2017/18:901 av Josef Fransson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt råd med sakkunniga experter vars uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier samt andra viktiga teknikområden och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:916 av Johan Nissinen m.fl. (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Visit Sweden bör få i uppdrag att öppna ett kontor i Indien, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:922 av Josef Fransson m.fl. (SD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka resurserna till geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning samt tillkännager detta för regeringen.

2017/18:927 av Josef Fransson m.fl. (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett program för starta-eget-bidrag till yrkesverksamma och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1447 av Jörgen Warborn (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Drivhusets verksamhet även ska omfatta studenterna på yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2531 av Josef Fransson m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2017/18:2743 av Jenny Petersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga satsningar på entreprenörskap i skolan och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett kvalitetslyft bör genomföras inom gymnasiets yrkesprogram som bl.a. innebär att kopplingen till arbetslivet stärks med hjälp av UF samt att UF ska erbjudas på alla gymnasieprogram i hela Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördjupa samverkan mellan staten och civilsamhällets organisationer och med det som grund inrätta en samordningsfunktion för att ytterligare främja entreprenörskapet hos nyanlända och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3698 av Helena Lindahl m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2017/18:3788 av Helena Lindahl m.fl. (C):

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för fler vardagsnära innovationer inom vård och omsorg och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3797 av Said Abdu m.fl. (L):

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2017/18:3882 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på Rise och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att UF ska erbjudas på alla gymnasieprogram i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett kvalitetslyft bör genomföras inom gymnasiets yrkesprogram som bl.a. innebär att kopplingen till arbetslivet stärks med hjälp av UF och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Drivhuset bör få ett utökat uppdrag att etablera sin verksamhet på yrkeshögskolor och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördjupa samverkan mellan staten och civilsamhällets organisationer och med det som grund inrätta en samordningsfunktion för att ytterligare främja entreprenörskapet hos nyanlända och tillkännager detta för regeringen.


Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens

Avvikelse från regeringen

förslag

     M

     SD

     C

     L

     KD

1:1  

Verket för innovationssystem

237 566

−23 000

−37 000

−1 140

−13 000

−11 000

1:2  

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

2 915 255

−64 000

−465 000

−14 000

−460 000

−428 517

1:3  

Institutens strategiska kompetensmedel

740 629

+25 000

−3 170

−2 000

−103 000

1:4  

Tillväxtverket

272 106

+36 000

+20 000

−1 560

−1 000

−2 000

1:5  

Näringslivsutveckling

1 081 022

−612 000

−251 000

−343 000

−945 000

−728 000

1:6  

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

59 735

+10 000

−530

−1 000

1:7  

Turistfrämjande

114 613

−15 000

+31 000

−25 000

−15 000

1:8  

Sveriges geologiska undersökning

239 005

−8 000

+11 000

−10 140

−9 000

−36 000

1:9  

Geovetenskaplig forskning

5 923

+4 000

1:10  

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

14 000

1:11  

Bolagsverket

53 285

1:12  

Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

8 327

+1 000

1:13  

Konkurrensverket

145 803

−740

−1 000

1:14  

Konkurrensforskning

13 804

1:15  

Upprustning och drift av Göta kanal

153 210

−80 000

1:16  

Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag

23 200

1:17  

Kapitalinsatser i statliga bolag

1 000

1:18  

Avgifter till vissa internationella organisationer

17 780

1:19  

Finansiering av rättegångskostnader

18 000

1:20  

Bidrag till företagsutveckling och innovation

309 472

−130 000

+41 000

+8 000

+20 000

1:21  

Patent- och registreringsverket

317 386

−1 590

−1 000

−2 000

2:1  

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet

25 042

−130

2:2  

Kommerskollegium

87 474

−410

2:3  

Exportfrämjande verksamhet

382 389

−27 000

−147 000

−152 000

2:4  

Investeringsfrämjande

72 772

−10 000

−15 000

2:5  

Avgifter till internationella handelsorganisationer

20 517

2:6  

Bidrag till standardiseringen

31 336

2:7  

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning

10 000

−10 000

−10 000

Nya anslag

99:1  

Forum för exponentiella teknologier

+10 000

99:2  

Starta-eget-bidrag för yrkesverksamma

+275 000

99:3  

Företagsrådgivning

+10 000

Summa för utgiftsområdet

7 370 651

−838 000

−350 000

−610 410

−1 598 000

−1 317 517


Bilaga 3

Regeringens och oppositionens förslag till beställningsbemyndiganden

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens

förslag

Tidsperiod

Avvikelse från regeringen

     M

     SD

     C

     L

    KD

1:2  

Verket för innovationssystem:

Forskning och utveckling

2 500 000

2019–2022

±0

±0

±0

±0

±0

1:5

Näringslivsutveckling

1285 750

2019–2021

±0

±0

±0

±0

±0

1:9

Geovetenskaplig forskning

5 000

2019–2020

±0

±0

±0

±0

±0

1:14

Konkurrensforskning

12 000

2019–2021

±0

±0

±0

±0

±0

Summa beställningsbemyndiganden

3 802 750

±0

±0

±0

±0

±0


Bilaga 4

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2018 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från regeringen

Utskottets förslag

1:1

Verket för innovationssystem

±0

237 566

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

±0

2 915 255

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

±0

740 629

1:4

Tillväxtverket

±0

272 106

1:5

Näringslivsutveckling

±0

1 081 022

1:6

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

±0

59 735

1:7

Turistfrämjande

±0

114 613

1:8

Sveriges geologiska undersökning

±0

239 005

1:9

Geovetenskaplig forskning

±0

5 923

1:10

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

±0

14 000

1:11

Bolagsverket

±0

53 285

1:12

Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

±0

8 327

1:13

Konkurrensverket

±0

145 803

1:14

Konkurrensforskning

±0

13 804

1:15

Upprustning och drift av Göta kanal

±0

153 210

1:16

Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag

±0

23 200

1:17

Kapitalinsatser i statliga bolag

±0

1 000

1:18

Avgifter till vissa internationella organisationer

±0

17 780

1:19

Finansiering av rättegångskostnader

±0

18 000

1:20

Bidrag till företagsutveckling och innovation

±0

309 472

1:21

Patent- och registreringsverket

±0

317 386

2:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet

±0

25 042

2:2

Kommerskollegium

±0

87 474

2:3

Exportfrämjande verksamhet

±0

382 389

2:4

Investeringsfrämjande

±0

72 772

2:5

Avgifter till internationella handelsorganisationer

±0

20 517

2:6

Bidrag till standardiseringen

±0

31 336

2:7

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning

±0

10 000

Summa för utgiftsområdet

±0

7 370 651


Bilaga 5

Utskottets förslag till beställningsbemyndiganden

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från regeringen

Utskottets förslag

Tidsperiod

1:2

Verket för innovationssystem:

Forskning och utveckling

±0

2 500 000

2019–2022

1:5

Näringsliv

±0

1 285 750

2019–2021

1:9

Geovetenskaplig forskning

±0

5 000

2019–2020

1:14

Konkurrensforskning

±0

12 000

2019–2021

Summa beställningsbemyndiganden

±0

3 802 750


Bilaga 6

Reservanternas anslagsförslag

Reservation (SD)

Förslag till beslut om anslag för 2018 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Anslag

Avvikelse från regeringen

Reservanternas förslag

1:1

Verket för innovationssystem

–37 000

200 566

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

–465 000

2 450 255

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

±0

740 629

1:4

Tillväxtverket

+20 000

292 106

1:5

Näringslivsutveckling

–251 000

830 022

1:6

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

+10 000

69 735

1:7

Turistfrämjande

+31 000

145 613

1:8

Sveriges geologiska undersökning

+11 000

250 005

1:9

Geovetenskaplig forskning

+4 000

9 923

1:10

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

±0

14 000

1:11

Bolagsverket

±0

53 285

1:12

Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

+1 000

9 327

1:13

Konkurrensverket

±0

145 803

1:14

Konkurrensforskning

±0

13 804

1:15

Upprustning och drift av Göta kanal

±0

153 210

1:16

Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag

±0

23 200

1:17

Kapitalinsatser i statliga bolag

±0

1 000

1:18

Avgifter till vissa internationella organisationer

±0

17 780

1:19

Finansiering av rättegångskostnader

±0

18 000

1:20

Bidrag till företagsutveckling och innovation

+41 000

350 472

1:21

Patent- och registreringsverket

±0

317 386

2:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet

±0

25 042

2:2

Kommerskollegium

±0

87 474

2:3

Exportfrämjande verksamhet

±0

382 389

2:4

Investeringsfrämjande

±0

72 772

2:5

Avgifter till internationella handelsorganisationer

±0

20 517

2:6

Bidrag till standardiseringen

±0

31 336

2:7

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning

±0

10 000

Nya anslag

99:1

Forum för exponentiella teknologier

+10 000

99:2

Starta-eget-bidrag för yrkesverksamma

+275 000

Summa för utgiftsområdet

–350 000

7 020 651


[1] PLO syftar till att myndigheterna i sina anslag kompenseras för omvärldens

prisförändringar samtidigt som det ställs ett effektivitets- och produktivitetskrav på dem.