Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anf. 1 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag om anslag för utgiftsområde 4. Vi i Socialdemokraterna ställer oss också bakom de reservationer vi har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 13.

Herr talman! Utskottets utgiftsområde omfattar ett anslag på 42,5 miljarder. Drygt hälften av de pengarna går till Polismyndigheten. Därför är det inte konstigt att halva utskottets betänkande berör just den myndigheten, hur den organiseras och vad som ska prioriteras.

Vi, samtliga partier, står bakom den omorganisation som beslutades av riksdagen och som trädde i kraft den 1 januari 2015. Det är viktigt att poängtera. Regeringen, men även vi i utskottet, har följt ombildningen med stort intresse. Polisens möjlighet att leva upp till sitt uppdrag är grundstommen i människornas trygghet. Sverige är ett tryggt land att leva i, men det finns områden runt om i Sverige som präglas mer än andra av brottslighet och otrygghet. Vi kan inte tillåta ett samhälle där otrygghet tillåts slå rot. Det undergräver förtroendet människor emellan, men det undergräver också grunden för den svenska samhällsmodellen.

Vi vet att arbetslöshet påverkar den kriminella utvecklingen. Vi vet att trångboddhet och bristande utbildning ger större incitament att söka sig till kretsar där brott är en del av vardagen. Sverige ska vara ett land i arbete och sammanhållning. Regeringen satsar genom breda och långsiktiga åtgärder på att bygga ett starkare samhälle, där rättsväsendet tillsammans med andra aktörer tar ansvar för att ge människor en tryggare tillvaro.

Herr talman! Det är just samverkan som är nyckeln till ett tryggare samhälle. Det finns ingen möjlighet för polisen eller någon annan aktör att själv klara av den utmaning samhället står inför - det är en organiserad brottslighet som är gränsöverskridande eller tar vissa områden i besittning och en vardag där bedrägeribrotten ökar kraftigt eller där våld och hot breder ut sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

I arbetet mot den organiserade brottsligheten är den samverkan mellan tolv myndigheter som regeringen beslutat om - och där vi i riksdagen utifrån regeringens förslag har kunnat ge fler verktyg till våra myndigheter - en av de mest effektiva metoderna för att nå målet att minska brottsligheten. Vi hör om dagliga exempel på det.

Men det finns mer att göra innan vi känner att den polisorganisation som riksdagen ställt sig bakom fungerar fullt tillfredsställande. Framför allt vilar det på myndigheten att genomföra omorganisationen. Men ett enigt utskott har lyft fram vikten av fler poliser närmare medborgarna. Det gäller både kommunpoliser, som har ett övergripande kontaktansvar gentemot kommunerna, det civila samhället och det brottsförebyggande arbetet, och områdespoliserna, som står för det kontaktskapande och trygghetsskapande arbetet gentemot medborgarna och som ska finnas allra närmast medborgarna.

Här råder ingen oenighet när det gäller vare sig regeringen eller Polismyndigheten. Men för att skapa förutsättningar för detta gäller det bland annat att renodla polisens arbetsuppgifter. Därför känns det extra roligt att frågan om polisens handräckning gentemot andra myndigheter, transport av frihetsberövade, har varit hos Lagrådet. Detta förväntas resultera i en proposition inom en snar framtid. När det gäller just den frågan interpellerade jag 2013 dåvarande justitieministern, Beatrice Ask.

Men det viktigaste, herr talman, är att det inte sker några brott. Därför är det brottsförebyggande arbetet otroligt viktigt. Det är ett av regeringens prioriterade områden. Jag vet att det pågår många arbeten runt om i landet. Men jag vet också, efter att ha besökt alla kommuner i mitt län, att de behöver råd och stöd. Det gäller att sprida kunskap, utveckla metodstöd och att arbeta för att förebygga återfall för dem som en gång begått ett brott. Brottsförebyggande rådet har en central nationell roll. Men när det gäller att stötta kommunerna runt om i landet är det mycket positivt att pengar avsätts för att man via länsstyrelserna ska kunna samordna på lokalt och regionalt plan.

Den sista delen jag vill beröra gäller de reservationer vi har i betänkandet. Det kan synas konstigt att reservera sig i fråga om brott mot äldre och bedrägeribrott. Båda dessa områden är mycket viktiga. Men att tillkännage något för regeringen som redan sker eller är på gång tycker vi är att slå in öppna dörrar.

När det gäller brott mot äldre finns det en nationell modell för brottssamordning som Polismyndigheten själv har beslutat om. Där identifierar polisen mönster i tillvägagångssätt och jämför spår för att komma åt seriebrottslighet. Det sker ett samarbete mellan PRO, SPF och det nationella bedrägericentrumet. Region Väst har ett speciellt uppdrag när brottet väl skett, genom Cirkagruppen, som också har ett nationellt ansvar för samordning av seriebrott. I arbetet ingår att identifiera misstänkta gärningsmän, initiera samordning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och verksamhetsstöd till andra utredningsgrupper men också att arbeta förebyggande. Det finns mycket mer att göra för att brott mot äldre eller mot någon annan inte ska ske, men vi vet att det pågår arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

När det gäller bedrägeribrott instämmer vi i majoritetens uppfattning att arbetet är viktigt och behöver förstärkas. Brotten har ökat i antal, bland annat som en konsekvens av teknikutvecklingen. Det har blivit lättare att via internet beställa varor i andras namn men också att lura människor att lämna ut sina uppgifter. Det har skett en förbättring i rättsväsendets arbete med bedrägerier, mycket tack vare det nationella bedrägericentrumet, där kunskap och metodutveckling kan samordnas, vilket bland annat efterfrågats av Brå. Rapporten från Brå bereds för närvarande av regeringen. Vi ser också att de frågor majoriteten tar upp redan är uppmärksammade.

Anf. 2 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Vi ska ha en lång och spännande debatt om en av de största utmaningar vi nu har i svenskt samhälle. Det handlar om att återfå ett fungerande rättsväsen. Vi ska diskutera utvecklingen lite närmare längre fram i debatten. Men jag tänkte passa på att fråga Helene Petersson om tillkännagivandena när det gäller de äldre. Det är två stycken i dag. Ni har insett att det ena är helt riktigt och svårt att reservera sig mot. Men jag är fortfarande förvånad över att ni inte tycker att just brott mot äldre ska prioriteras.

Vi ser alltmer organiserade ligor som tränger sig in hos äldre. De lurar sig in. De uppger att de är släktingar eller luras på annat sätt för att komma åt värdesaker, kontanter och smycken - sådant som har ett stort värde. Detta medför ofta ett stort trauma för de äldre. Det handlar inte bara om det som de har förlorat utan också om den otrygghet de känner efter detta. Många gånger leder det tyvärr till att de inte kan bo kvar i sitt hem på samma sätt som tidigare.

Det är allvarligt. Därför vill vi se åtgärder. Nu har Helene Petersson lagt ut texten lite grann i talarstolen. Men vi har med viss förvåning läst reservationen. Det hänvisas i och för sig till ett bra samarbete med pensionärsorganisationerna. Men pensionärsorganisationerna och de äldre själva lämnas med ansvaret att vidta de förebyggande åtgärderna. Vi ska vara väl medvetna om att den här informationen inte kommer att nå alla äldre. Det kan heller inte vara så att de äldre alltid ska stå för detta ansvar själva. På samma sätt hänvisar man till id-kapning. Men det är bara att skumma lite grann på ytan av problemet.

Därför måste jag, trots den uppräkning som finns, fråga Helene Petersson: Varför tar ni inte dessa brott på allvar? Hur många av dessa brott har lett till en fällande dom? Hur många gånger har utredningar lagts ned i ett tidigt skede?

Anf. 3 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Herr talman! Liksom Krister Hammarbergh själv börjar med att säga tog jag upp detta i mitt anförande, för jag tycker att det är ett otroligt viktigt område. Det är ett av de områden där vi tycker att det ska arbetas vidare.

Men jag säger också att det redan görs. Region Väst har ett specialuppdrag. Polisen har ett specialuppdrag som handlar just om att jobba med brott mot äldre. Att man tar upp att PRO och SPF tillsammans med Nationellt bedrägericentrum också har ett förebyggande uppdrag tycker jag är jättebra. Pensionärsorganisationerna är faktiskt de som når de allra flesta, inte bara sina egna medlemmar, utan de har en kontaktyta ut bland pensionärerna som kan verka förebyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det allra bästa är ju att brottet inte sker, för det är när brottet väl har skett som otryggheten kommer. Det är viktigt att man som äldre kan bli informerad och få mer kunskap om vad man kan göra när telefonen ringer och någon vill att man ska köpa något eller lämna ut sina kortuppgifter.

Det här är det brott som ökar mest. Vi har väldigt många inbrott liksom rent fysiska brott mot äldre, men det är bedrägerisidan som ökar mest, och därför tycker jag att det är väldigt bra att de gör detta arbete.

I mitt anförande tog jag väldigt ingående upp att det pågår ett arbete, och vi ser därför inte att ett tillkännagivande på detta område skulle vara nödvändigt.

Anf. 4 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Helene Petersson säger att detta är den brottstyp som ökar mest, och därför reserverar hon sig mot riksdagens tillkännagivande om att just dessa brott ska prioriteras. Det hänger inte riktigt ihop.

Jag ska ställa min sista fråga en gång till: Hur stor del av dessa brott - som ökar allra mest - mot våra utsatta äldre leder till en utredning som i sin tur leder till en fällande dom? Hur stor del av dessa brott utreds, och hur stor del läggs ned utan åtgärd?

Detta måste prioriteras, och det är i grund och botten anledningen till vårt tillkännagivande.

Jag har all respekt för det goda arbete som våra pensionärsorganisationer gör. Min mamma deltar med glädje i detta. Men jag är också väl medveten om att man inte når alla äldre, och det tror jag att Helene Petersson också är. Många gånger når man inte de äldre äldre - de äldre som inte ens finns med i statistiken, vilket vi nu ska försöka åtgärda genom ett beslut i dag.

Det räcker inte med att stå och prata i riksdagens talarstol. Regeringen måste också ta saken på allvar, både genom att driva fram den lagstiftning som behövs efter våra beställningar och genom att använda regleringsbrev för att styra våra myndigheter.

Det får vara slut på pratandet nu. Nu ska någonting göras!

Anf. 5 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Herr talman! Vi anser att det görs en hel del. Det förebyggande arbetet är en del, men det handlar också om att Polismyndigheten faktiskt har ett specialuppdrag. Vi har inrättat ett bedrägericentrum som också har till uppgift att se till det här. Det handlar egentligen inte bara om brott mot äldre utan alla bedrägerier.

Nationellt har Region Väst ett specialuppdrag när det gäller just brott mot äldre. Jag vill därför inte säga att man överlämnar hela arbetet till PRO, men jag menar att PRO och de övriga pensionärsorganisationerna är bra aktörer när det gäller det förebyggande arbetet.

Polisen arbetar exempelvis förebyggande ute i kommunerna med grannsamverkan och med medborgarlöften. Det är många kommuner som har lyft upp både brott mot äldre och vardagsbrott såsom stölder och bostadsinbrott i sina medborgarlöften. Då omfattas även äldre.

Jag ser att det försiggår ett stort arbete när det gäller detta. Det kan absolut bli mer: Man måste identifiera gärningsmän, man måste se om det blir seriebrott och man måste jobba vidare med DNA-märkning. Det finns många olika delar man kan jobba vidare med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Brott mot äldre är ett prioriterat område och ett arbete pågår alltså. Jag anser att ett tillkännagivande är på sin plats när man ser att någonting behöver göras som inte görs.

Anf. 6 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Jag tycker att det är lovvärt att man talar om fler poliser. Det är något som Sverigedemokraterna har talat om under en längre tid och som är väldigt nödvändigt.

Det utlovas fler poliser som ska jobba närmare medborgarna. Det utlovas fler områdespoliser. Det utlovas fler närvarande poliser på landsbygden. Det utlovas fler poliser lite överallt. Ett problem är dock att poliserna själva upplever att de är alldeles för få till antalet för att klara av att vara just närmare medborgarna, närmare landsbygden, närmare alla de samhällsproblem som regeringen näst intill bär ansvar för.

Det här bottnar så klart mycket i de bristfälliga satsningar som den rödgröna regeringen har gjort när det gäller att utbilda poliser under de här åren.

Jag skulle därför vilja fråga: Kan vi nu med facit i hand få ett litet erkännande från regeringspartierna att man har varit alldeles för sparsmakad med satsningen på att utbilda fler poliser?

Jag skulle också vilja fråga: Anser inte regeringen att det, liksom Sverigedemokraterna har föreslagit, behövs uppemot 7 000 nya poliser för att klara av det uppdrag som Polismyndigheten står inför?

Anf. 7 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Herr talman! Självklart behövs det fler poliser, och det har även Polismyndigheten själv talat om. Man har satt ett mål om åtminstone 21 500 poliser fram till 2020.

Därför har man också utökat antalet platser på utbildningen. Enligt de prognoser vi har nu är det 660 studenter som ska börja nu i vår och 570 som kommer att börja till hösten. Det är ett ökande antal. Nu till våren är det nästan en fördubbling; normalt har antalet varit drygt 300 för att hålla den nivå vi har i dag.

Självklart är både Polismyndigheten, regeringen och regeringspartierna väldigt medvetna om att det behövs fler poliser. Men vi får inte glömma att vi också har andra åtaganden. Vi har gjort en omorganisation där vi säger att vi vill ha fler poliser närmare medborgarna. Det här är ett arbete som pågår. Jag kan läsa i tidningen vid olika tillfällen att kommunerna tillförs fler poliser. Man har kommit fram till att nästan alla kommuner, faktiskt alla, tror jag, har kommunpoliser. Däremot är det några kommuner som delar på det uppdraget, och det kan väl diskuteras om det kan utökas så att varje kommun får egna kommunpoliser.

Vi är absolut med på att det behövs fler poliser. Men poliserna har olika uppdrag.

Anf. 8 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Det är absolut ingen hemlighet att vi har ganska olika uppfattningar om hur många poliser det behövs i vårt land för att klara av det som medborgarna förväntar sig av Polismyndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

När vi talar om att det kanske finns områdespoliser i samtliga kommuner vill vi också utforma det så att dessa poliser inte ska ha uppdrag för det allmänna, utan de ska vara stationerade ute i områdena mer permanent, just för att kunna göra det som är så viktigt - att komma närmare medborgarna.

I dag är det nämligen så att områdespoliserna kanske befinner sig ute i de utsatta områdena, men när det krävs en utryckning måste de åka i väg och lämna området. Vi kräver därför en mer närvarande polis än vad regeringen gör, och det kräver också fler poliser till antalet.

Jag roade mig lite grann med att kolla på förra årets debatt. Då var Helene Petersson uppe i talarstolen mot min kollega Kent Ekeroth och kritiserade Sverigedemokraterna för att vi hade så mycket fokus på att det behövs fler poliser och att vi har för lite politik på området när det gäller kriminalvården.

Jag vill poängtera att man från regeringens sida har haft mycket fokus på dem som begår ett brott och hur livet ska göras enklare för dem i stället för att faktiskt fokusera på det som är vårt utskottsområdes viktigaste uppgift, nämligen att se till att det finns tillräckligt många poliser för att hantera det uppdrag som finns.

Då återkommer jag till min första fråga. Inser regeringen att man har satsat alldeles för lite på polisen med tanke på den situation som har uppstått framför allt de två senaste åren?

Anf. 9 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Herr talman! Nu kan jag inte ställa en fråga till Adam Marttinen eftersom den då bara blir retorisk.

Områdespoliserna och kommunpoliserna har ett specifikt uppdrag. Det är riktigt som Adam Marttinen säger att det händer att områdespoliserna får ge sig ut i ingripandeverksamheten vid sjukdom eller när det fattas folk. Men det klara uppdrag de har fått i omorganisationen är att de ska arbeta förebyggande.

Jag var med områdespolisen i en av mina kommuner hela måndagen och långt in på kvällen. Vi var ute i bostadsområdena. Polisen är väl medveten om vilka personer som finns där. Man cirkulerar i området och ser om de är hemma, om deras bilar är hemma. Man besöker fritidsgården och diskuterar och pratar med fritidsledarna och ungdomarna. Man får många tips och idéer om vad som föregår, hur mycket narkotika som befaras finnas där och vad fritidsledarna ser. Områdespolisen gör ett förebyggande arbete.

Jag sa förra året att skillnaden mellan oss är att vi vill förebygga ett brott. Vi vill över huvud taget inte att brott ska ske. Därför är samverkan och det förebyggande arbetet så viktigt. Vi tror inte att det blir bättre med en mängd bråk och konfrontation. Därför är områdespolisernas stationering i områdena mycket viktig.

(Applåder)

Anf. 10 Roger Haddad (L)

Herr talman! Helene Petersson talade inte bara om poliser utan även om det förebyggande arbetet. Det är mycket viktigt. Jag blev glad över att Socialdemokraterna lyfte upp frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det finns ett par punkter som jag reagerade på, bland annat att det inte ska finnas någon motsättning mellan oppositionen och regeringspartierna om ambitionsnivån. Det är inte sant. Jag återkommer till detta när jag ska gå igenom våra siffror. Detta är ju också en budgetdebatt för 2017 års verksamhet.

Min fråga handlar just om det brottsförebyggande arbetet, dels det lokala brottsförebyggande arbetet, dels det lokala brottsförebyggande arbetet mot extremism och radikalisering. Båda delarna tas upp i utskottets överväganden och analys under de kriminalpolitiska målen som viktiga delar att jobba med.

Var i denna budget, Helene Petersson, kan jag hitta konkreta satsningar på det lokala brottsförebyggande arbetet?

Anf. 11 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Herr talman! Bland annat har Brå ett nationellt uppdrag. Vi lägger också extra pengar ut mot länsstyrelserna för att få en lokal och regional samverkan.

När det gäller brottsförebyggande arbete har kommunerna ett ansvar. Kommunerna jobbar också med sitt ansvar. Men det är inte bara ett polisiärt ansvar, utan det är även fråga om socialtjänst, fritidsverksamhet och teknisk verksamhet. Det gäller alla som har med kommunen att göra. Vidare gäller det också civilsamhället och idrottsrörelsen. Alla som finns i ett samhälle måste jobba tillsammans med det brottsförebyggande.

Jag ser också de små kommunerna som finns runt omkring mig. Jönköping är betydligt större, men resten av kommunerna är små. De klarar inte arbetet själva. När jag har besökt Mullsjö har de sagt att de inte har kapacitet utan att de måste samverka med Jönköping. De måste få metodstöd av Jönköpings kommun och lära av varandra.

Det är därför jag tror att de satsningar som vi gör på länsstyrelsernas samordningsmöjligheter är viktiga. Kommunerna behöver utbilda sin personal. De måste se på det brottsförebyggande arbetet med många ögon för att det ska bli bra.

Anf. 12 Roger Haddad (L)

Herr talman! Liberalerna motsätter sig regeringens förslag till en nationell samordnare och till regionala samordnare. Vi tycker att det inte behövs fler byråkrater, och vi anslår mer pengar i budgeten för det lokala brottsförebyggande arbetet. De pengarna hade vi hellre sett gå till lokala verksamheter och lokala projekt, inte fler handläggare på länsstyrelserna.

Det stämmer inte heller att det i kommunallagen finns ett uppdrag till kommunerna att jobba brottsförebyggande. Liberalerna föreslog i juni att åtagandet - kravet - skulle skrivas in. Det är högst frivilligt i många kommuner att vilja och tycka att detta arbete är viktigt. Det är därför det blir än mer angeläget att staten och regeringen genom polisen och andra myndigheter stöder kommunerna eller myndigheterna - inte minst polisen - så att de kan jobba brottsförebyggande. Det absolut vanligaste som poliser för fram till mig, oavsett om de befinner sig i södra, mellersta eller norra Sverige, är att de inte hinner med det brottsförebyggande arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Därför blir jag förvånad att regeringen gör en så stor grej av det hela. Det är mycket bra, men det återspeglas tyvärr inte i budgeten.

Anf. 13 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Herr talman! Jag tror inte att vi behöver kalla en person som jobbar med att samordna det brottsförebyggande arbetet på länsstyrelsen en byråkrat.

Jag lyfte upp i mitt anförande och i min replik att de många kommuner som jag har varit ute i för att diskutera dessa frågor efterfrågar hjälp med utbildning av personal. Det klarar inte kommunerna själva. De måste få större utbildningsmöjligheter. Då kan det vara bra att det finns en samordnare på länsstyrelsen som ordnar utbildningarna.

Kommunerna behöver hjälp med metodstöd. Det kan vara så att lilla Aneby kommun med 6 000 invånare inte kan fixa detta själv - oavsett om kommunen får ett litet bidrag. Jag räknade ut att med de pengar som Liberalerna skulle avsätta skulle min kommun få ungefär 30 000. Det kommer man inte långt med i fråga om utbildning, metodstöd och samverkan.

I det brottsförebyggande arbetet måste kommunerna samverka. Åtminstone på småländska höglandet kan det vara så att någon gör en "drive", kör in i en kommun, begår stölder och bostadsinbrott, och sedan far runt i de andra kommunerna. I grannsamverkan finns polisen med och framför allt kommunen. I medborgarlöftena lyfts det brottsförebyggande arbetet fram. Kommunerna jobbar med dessa frågor, men det behövs en bra samordning.

Anf. 14 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservationerna 1 och 10. För tids vinnande yrkar jag inte bifall till fler reservationer - även om de är många.

Herr talman! Vi står inför en stor utmaning nästa år. Kommer trenden för rättsväsendet att vända?

Budgeten omfattar hela rättsväsendet från polis till kriminalvård. Jag har upplevt år med problem med finansiering av åklagarväsendet och Kriminalvården, bland annat därför att det då var mycket att göra och mycket inte hanns med.

I dag är situationen annorlunda. Åklagarväsendet har lite att göra. Kriminalvården har tomma platser. Det beror på att den yttersta kedjan, den yttersta tryggheten, polisen, i dag har stora bekymmer. Det beror delvis på en omorganisation som naturligtvis har tagit tid och resurser. Det har varit förväntat, och det är en omorganisation som alla har varit positiva till. Men det behöver inte innebära att man är positiv till genomförandet. Det går heller inte att skylla allt som i dag skaver enbart på omorganisationen.

Det är ett avgörande år, herr talman. Vi möter i dag medborgare som upplever att polisen är frånvarande. Man ringer. Det kommer ingen.

Vi ser att utredningsresultaten sjunker dramatiskt. Så sent som i oktober såg vi det senast. De har aldrig varit så här låga under tiden man har mätt.

Vi har socialdemokratiska kommunalråd från norr till söder som uppvaktar regeringen med förslag och frågar varför den inte vidtar några åtgärder.

Vi har tomma utbildningsplatser, inte för att det finns brist på sökande utan för att det finns ett grundläggande systemfel. Det kan man inte skylla på en omorganisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

En mängd utredningsbara brott utreds inte. Det gällde tidigare egendomsbrott men börjar tydligen alltmer gälla även våldsbrott. Det är allvarligt, för det sänder kraftiga signaler till medborgarna att samhället inte längre tar det här riktigt på allvar.

Vi har missnöjda poliser. För första gången i historien har vi poliser som aktivt söker sig ut ur polisorganisationen. Medan vi tidigare snarast hade för låg personalomsättning börjar den nu bli för hög.

Vi har en inneboende konflikt i Polisförbundet, inte minst vad gäller lönenivåer. Man tar i dag in civilanställda. Det är positivt och bra - de behövs. Det behöver inte finnas en konflikt mellan de yrkesgrupperna, men när lönesättningen är betydligt lägre för den ena gruppen leder det naturligtvis till skav i organisationen.

För första gången sedan man började mäta ordentligt sjunker enligt SCB allmänhetens förtroende för polisen. Sedan NTU-undersökningarna infördes 2006 har förtroendet ökat stadigt varje år. Vi får väl hoppas att det ser ut så även i NTU-undersökningen nästa år, men det finns en oroväckande tendens. Vi har alltså sett ett trendbrott. Förtroendet inom organisationen likaväl som förtroendet hos allmänheten för organisationen och det den presterar sjunker. Allt detta har skett dramatiskt de sista två åren.

Till detta måste vi se till att det finns resurser. Inför omorganisationen påtalades det att det fanns ett behov av rätt mycket pengar. Det tog inte denna regering på fullt allvar.

Det läggs nu en budget för nästa år som är uppenbart underfinansierad. Den bygger på sparade pengar. Anslagsökningen på 100 miljoner i budgeten ges av att det finns 700 miljoner i tidigare sparade pengar.

Vi får se vad utfallet blir för i år, men uppenbarligen kommer polisorganisationen ganska snart att leva på kredit. Årets anslag är förbrukat, och det som finns kvar är det som är sparat från de gamla goda åren. En realistisk fråga till regeringen är hur man ska se till att fylla upp detta, för snart kommer polisen att gå på anslagskredit. Det återstår att se.

Vi prioriterar polisen. Vi inser att vi måste göra det resursmässigt - från Moderaternas sida med ungefär 1,1 miljarder. De nya poliser som kommer till måste ju finansieras. De nya civilanställda som redan är anställda måste ju finansieras.

Det behövs utrustning. Vi måste justera lönenivån, och vi inser att polisorganisationen i sig inom den ram man har inte kan klara av detta själv. Vi ska inte in och peta i lönerörelsen, men vi måste se till att justera ramen. Annars går inte den här snedsitsen att rätta till. Annars kommer inte skavet att försvinna.

Vi måste prioritera den nya tidens moderna brott, it-brotten, långt mer än tidigare. Till det krävs det resurser.

Vi måste se till att vår insatsstyrka har flyttförmåga så att den kan agera mot terroristbrott på flera ställen.

Vi har relativt kort talartid i den här budgetdebatten. Vi kan i alla fall konstatera att det kommer att bli ytterligare åtta tillkännagivanden. Det är ett nytt rekord. Med dagens votering har regeringen på två år kommit upp i 66 tillkännagivanden - ett rekord i sig.

Utskottet har lite att göra. Det är mest motionsbetänkanden och relativt få propositioner. Hälften av sammanträdena får ställas in. Det i sig är inget problem för justitieutskottet, men det är ett problem att det pratas väldigt mycket och görs ganska lite. Enligt vår uppfattning och enligt regeringsformen måste regeringen faktiskt börja styra. När en myndighet inte fungerar måste man styra, och man måste tillföra de resurser som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Vi står inför en vändpunkt. Vi måste vända utvecklingen nu, och vi måste återskapa förtroendet. Vi ska göra vad vi kan från riksdagens sida, men nu måste regeringen spela med.

(Applåder)

Anf. 15 Annika Hirvonen Falk (MP)

Herr talman! Under hela Krister Hammarberghs anförande väntade jag på att få förklarat för mig hur Moderaterna tänker när de talar om bättre brottsuppklaring och samtidigt skär ned på densamma.

34 miljoner - det är vad Moderaterna skär ned med på rättsliga biträden. Pengar som går till offentliga försvarare och målsägarbiträden stryks.

Målsägarbiträdet är brottsoffrets stöd i rättsprocessen, och ett tidigt och bra stöd från en kompetent jurist ökar sannolikheten för att den skyldige döms för brottet. Utredning efter utredning och rapport efter rapport visar att om vi vill få fler våldtäktsmän dömda för sina brott är satsningar på just målsägarbiträden tidigt i processen det som behövs. Det är viktigt.

Nyligen konstaterade sexualbrottskommittén att det skulle kosta 14 miljoner kronor att uppnå detta resultat. Moderaternas nedskärningar är mer än två gånger större än det, herr talman. Hur förklarar Krister Hammarbergh dessa nedskärningar? Jag kan inte se någon annan förklaring än att det handlar om prioritering av populistisk retorik framför att göra det som verkligen skulle göra skillnad för att få fler förbrytare fällda för brott.

Anf. 16 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Det är nästan så att man blir tyst. Här vill vi alltså satsa på dem som utreder brott så att de över huvud taget ska kunna gå till en åklagare och så att en åklagare ska kunna gå till en domstol och ställa den skyldige inför rätta. På detta satsar vi 1,1 miljarder.

Men tydligen är Miljöpartiets ingång i detta att det här ska lösas med rättsliga biträden. Ja, rättsliga biträden är viktiga, men det är inte där problemet sitter i dag. Det är inte därför förundersökningar läggs ned utan åtgärd. Det gäller att fokusera på problemen, och det gäller att ta människors oro på allvar.

Vi kommer att se till att det finns tillräckliga resurser för rättsliga biträden. Vi har drivit de frågorna. Under regeringstiden utökade vi de möjligheterna. Men fokusera nu på rätt problem, Annika Hirvonen Falk! Problemet är att utredningar läggs ned.

Anf. 17 Annika Hirvonen Falk (MP)

Herr talman! I rättsväsendet finns det många utmaningar. En av dem är att alltför få våldtäktsmän döms för sina brott. Det är ett problem som vi har tittat noggrant på. Åklagarna har tittat på det. Polisen har tittat på det. sexualbrottsutredningen har tittat på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det man har pekat ut som en konkret, verkningsfull lösning är att se till att det finns tillräckliga resurser för att målsägarbiträdena förordnas tidigt i processen. Det sker inte i dag. Det sker inte trots dagens reglering och trots att riksdagen har sagt att det är avsikten.

Ett problem är bristen på resurser. Det behövs mer pengar. Varför skär Moderaterna ned på precis den budgetpost som skulle göra skillnad för att få fler sexualbrottslingar dömda för sina brott?

Det är nämligen så att målsägarbiträden i bästa fall finns med tidigt i processen, under förundersökningen, och det är just det som spelar roll. Det är det som gör att brottsoffret känner sig tryggare och ger bättre underlag för polisens utredning.

Målsägarbiträden som är kompetenta och kommer in tidigt kan också påverka utredningen så att man drar i relevanta trådar och kanske hittar just det som kommer att göra skillnad för om man kan gå till domstol och åtala och för om domstolen har tillräckliga bevis för att döma för de här brotten.

Jag delar Krister Hammarberghs uppfattning att det finns många utmaningar; polisen är en av dem. Men dessa nedskärningar är ansvarslösa om vi vill klara upp fler brott.

Anf. 18 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Jag ska försöka säga rätt namn: Annika Hirvonen. Du har ju suttit med i utredningen om sexualbrott, och jag är inte säker på att alla som sitter med i den utredningen skulle ha hållit det anförande vi har hört.

Ni har uppenbarligen kommit fram till att utredningarna är för dåliga. Det löser man rimligen genom att se till att de som ska utreda brott, polisen, blir bättre på det och genom att satsa resurserna på dem. Annars kommer vi inte att få fler fällande domar. Rättsliga biträden är viktiga, men de leder inte förundersökningar. Det är inte de som tar fram bevisning, utan det är polisen.

Jag förstår, herr talman, att det gäller att hitta någon form av angreppspunkt, men nu när vi har ett problem med nedlagda förundersökningar blir försöket att angripa oss för en liten nedskärning på 35 miljoner av ett väldigt stort anslag faktiskt ganska roligt. Naturligtvis hade min motdebattör kunnat räkna ut hur många promille det handlar om, men vad hon glömmer att säga är att hon själv inte vill satsa på polisen - just de som ska utreda denna typ av brott.

Anf. 19 Linda Snecker (V)

Herr talman! Moderaterna säger i en motion att man vill ha fler poliser i tjänst, och därför ska poliser deltidsanställas. Enligt Moderaterna ska alltså utbildade poliser arbeta deltid för att kunna sättas in i akuta situationer. Detta gör mig lite förvånad och konfunderad, men det visar också vad Moderaterna anser att polisen är: en patrullerande ordningsvakt som ska komma när något akut händer.

Just nu har polisen ett stort utredningsunderskott. Det saknas utredare som kan ta hand om alla anmälningar. Vi vet att domstolarna vittnar om detta; det kommer in färre mål. Detta väcker många frågor om vad Moderaterna anser att myndighetsutövning är. Jag trodde i min vilda fantasi att Moderaterna ville att alla poliser skulle arbeta heltid inom myndigheten och inte skulle komma in och jobba lite ibland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Hur tänker sig Moderaterna att dessa poliser ska kunna ta del av till exempel underrättelseuppgifter? Hur tänker sig Moderaterna att polisen ska kunna arbeta med utredningar om man jobbar deltid? Och om det är pensionerade poliser som ska komma in lite då och då undrar jag hur Moderaterna ser på den extremt hårda arbetsbelastning de kommer att utsättas för.

Ni skriver att man ska kunna sätta in dessa deltidspoliser vid händelser som Husbykravallerna. Hur tänker ni att pensionerade poliser, som har ett extremt långt och lärorikt arbetsliv bakom sig, ska sättas in när det sker stenkastning och våldsamheter? Är det sådant Moderaterna tror att människor över 65 år allra helst arbetar med? Ut och jaga kids - varför ska de göra det?

Anf. 20 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Det är bra att Linda Snecker tar upp detta. Om du hade läst motionen noga hade du sett att vi inte har sagt att man ska göra så här; vi har sagt att det finns anledning att titta på detta.

Jag skulle gärna vilja utveckla idén under mer än två minuter om det fanns möjlighet. Jag skulle gärna bjuda upp dig till Norrbotten någon gång så du får se hur verkligheten för många ser ut i Sveriges glesbebyggda delar. Där kan en polisutryckning ta tre till fyra timmar, och människor känner en stor otrygghet. Det begås brott där också. Det skedde ett yxmord i Arvidsjaur för inte länge sedan, och det tog lång tid innan polisen var på plats.

Kommunpolitiker i Jämtland har uppvaktat regeringen och även diskuterat med Alliansen. Själva är de positiva till denna idé, för de har sett att räddningstjänsten faktiskt fungerar. De har till och med anropstider, och man vet ganska säkert när räddningstjänsten kommer.

Det kanske inte är en lösning, men det är väl värt att titta på. Vi har nämligen svårt att bemanna i glesbebyggda områden, och även de som bor i sådana områden har rätt att få tillgång till polis. Vi har drivit fram ett försök till lösning i gränsområdena genom ett samarbete mellan länderna, men det klarar vi inte av att göra överallt. Därför är detta väl värt att titta på.

Vi har haft en diskussion om beredskapspolisen som lades ned. Den var organiserad på ett sätt som gjorde att den aldrig var tillgänglig. Detta är ett sätt att försöka se till att man ändå får en lokalt förankrad polis - åtminstone någon form av resurs - när det kniper och människor faktiskt behöver hjälp. Det är utgångspunkten.

Sedan tycker jag inte att man ska racka ned på äldre poliser med lång erfarenhet. Det kan vara så att de tack vare sin erfarenhet och auktoritet kan lugna ned stämningen i svåra situationer. Det märkte vi inte minst när utskottet var i Holland - poliser med både rund mage och lång livserfarenhet såg till att det fanns ett lugn i bostadsområdena. Så underskatta inte de äldre poliserna!

Anf. 21 Linda Snecker (V)

Herr talman! Jag bor i Östergötland, och jag kan lova dig, Krister Hammarbergh, att det också i Ydre är alldeles för långt till polisen. Det enda du angrep mig för var att jag rackade ned på pensionerade poliser eftersom jag inte anser att den bästa arbetsuppgiften för dem är att jobba med stenkastare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Ni i Moderaterna måste tänka igenom detta lite mer. Ni vill nu att dessa pensionärer ska stanna längre inom myndigheten som deltidsanställda, vilket är beaktansvärt om de orkar - absolut. Men detta regleras ju redan i arbetsavtalet ATA för polisen. Vill ni i Moderaterna på politisk väg bryta ATA? Varför då? Vilka andra samverkansavtal och tidsavtal för våra myndigheter vill ni på politisk väg bryta? Är detta Moderaternas plan för Sverige - att gå in och bryta olika arbetstidsavtal?

Och vilka andra statliga tjänstemän anser Moderaterna ska arbeta deltid? Ska statligt anställda stå på standby i lite olika myndigheter? Ska Migrationsverkets handläggare stå på standby och ha något avtal eller kunna tas in lite när som helst? Är det andra tjänster inom rättsväsendet som ska stå på standby? Jag är jättenyfiken på er politik, för i motionen står det väldigt kort om detta; ni har inte utvecklat det.

Jag skulle vilja ha ett ordentligt svar från Moderaterna. Hur ställer ni er till ATA för polisen? Hur blir det med arbetsbelastningen för pensionärerna? Är det där de kan användas allra bäst? Om detta är Moderaternas plan för Sverige måste ni nog gå tillbaka till partikansliet och arbeta om den lite.

Anf. 22 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Det gäller att inte se möjligheterna - det låter nästan som en byråkratisk bekännelse. Syftet är att se till att få en mer närvarande polis. Det bygger inte på att bryta ingångna avtal utan på att se över möjligheter, exempelvis det som redan existerar i dag inom räddningstjänsten. Jag ska inte anklaga Linda Snecker för att med sin argumentation vilja ta bort deltidsbrandkårerna, för det vore väl fånigt. De behövs. Men alla de byråkratiska skäl hon anför talar inte emot att se över möjligheten att faktiskt kunna ha någon form av polisresurs ute i glesbygd och på landsbygd.

Sedan tycker jag också att vi måste se till den yrkeskompetens som finns hos många äldre. De som vill delta i arbetet och känner att de har kraft och erfarenhet att erbjuda ska vi naturligtvis utnyttja. De är inte dåliga människor.

Anf. 23 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande begränsar jag mina yrkanden till reservation 12 om antagning till polisutbildningen och reservation 24 om brottskoder och statistik.

Vi har nu sett halva mandatperioden passera, och utvecklingen i samhället har dessvärre på många sätt gett anledning till mer oro i dag än när mandatperioden inleddes. Vi har fått se vad den rödgröna regeringens underfinansiering av Polismyndigheten resulterat i. Allt fler poliser säger upp sig, och missnöjet med arbetsförhållandena och en tyngre arbetsbörda är vida utbrett inom polisen. Den omorganisation som var tänkt att ge positiva synergieffekter har saknat ett nödvändigt resurstillskott och för den delen också ett tydligt ledarskap med koppling till polisiära erfarenheter.

Denna utveckling ser vi alltså inom Polismyndigheten samtidigt som vi fortsatt blir fler invånare, inte minst genom de bristfälliga gränskontrollerna, vilket på sikt även kommer att belasta polisen ännu mer då fler personer kommer att behöva utvisas. Vi ser allt fler tunga brottsutredningar som staplas på hög i brist på utredningsresurser. Skottlossningar avlöser varandra, och allvarliga mord skakar allt fler städer med allt jämnare mellanrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Om det var någon som trodde att tryggheten i vårt land skulle bli mer påtaglig av att regeringen underfinansierar Polismyndigheten kan jag göra dem besvikna och säga att det inte har blivit så. Men något positivt är att jag tror att jag under året i alla fall har hört representanter från de flesta partier prata om att vi behöver fler poliser. Det verkar också som att regeringen har insett att man inte kan lova fler närvarande poliser på fler platser utan att själva poliserna också blir fler till antalet.

Det är en välkommen insikt, och bäst i klassen - om man får säga så - efter Sverigedemokraterna är Moderaterna som menar att det behövs 2 000 nya poliser. Man menar alltså inte att de behövs i dag, utan man anser att vi har alldeles tillräckligt med poliser i dag. Det är en åsikt som delas av resterande allianspartier - och för den delen också av regeringen.

Det är ju så att det tar ett litet tag innan man kan få ut nya poliser på fältet; de måste utbildas först. Hade man velat ha fler poliser i dag skulle man ha satsat på det för ett par år sedan. För ett par år sedan satsade allianspartierna precis lika lite på att öka antalet poliser som regeringen gjorde. Man utbildade alltså ungefär noll fler poliser.

I dag får vi därför anta att samtliga partier förutom Sverigedemokraterna är nöjda med det antal poliser vi har. En del av de andra partierna föreslår dock att det ska utbildas lite fler poliser, som alltså kan komma i tjänst om några år. Det får ses som ett framsteg även om de enskilda satsningarna är långt ifrån tillräckliga. För att ställa Moderaternas förslag om 2 000 nya poliser i relation till Sverigedemokraternas förslag: Vi föreslår att vi under samma period ska utbilda 7 000 nya poliser.

Herr talman! Om vi hade haft en mer generös satsning på polisen redan från mandatperiodens första år, vilket Sverigedemokraterna då var ensamma om att föreslå, hade det varit betydligt enklare att behålla fler poliser i yrket och enklare att attrahera fler att söka sig till polisyrket. I stället inleddes mandatperioden med en underfinansiering av Polismyndigheten, samtidigt som man sjösatte en historiskt omfattande omorganisering av myndigheten.

Enda sättet att bryta den negativa spiral som ni andra partier har försatt Polismyndigheten i är att kraftsatsa på polisen. Sverigedemokraterna vill satsa 1,4 miljarder mer än regeringen. Av det vill vi använda 650 miljoner till att förbättra arbetsvillkoren och lönerna, framför allt för poliser i yttre tjänst. Vidare anslås 300 miljoner kronor för att öka antalet civilanställda, och 20 miljoner anslås för att återinföra den beredskapspolis alliansregeringen lade ned under förra mandatperioden.

Vi avsätter 25 miljoner kronor till att förstärka vittnesskyddsverksamheten, och dessutom anslås 50 miljoner kronor för att öka den nationella insatsstyrkans kapacitet att verka på flera platser samtidigt. 80 miljoner anslås också för att införskaffa bättre förstärkningsvapen åt polisen.

Även om Polismyndigheten är den största utgiften på vårt utgiftsområde är det inte den enda. Precis som tidigare år anslår vi lika mycket som regeringen, men oftast mer, på resterande anslagsområden. Säkerhetspolisen får 110 miljoner extra för att bland annat stärka arbetet mot terrorism. Åklagarmyndigheten får 150 miljoner mer än vad regeringen föreslår, bland annat för att minska ledtiderna inom rättsprocessen. Ekobrottsmyndigheten får mer medel, och Sveriges domstolar föreslås få 168 miljoner mer för att bland annat stärka säkerheten i rättssalarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Kriminalvården får en halv miljard mer för att kunna hantera effekterna av vår samlade politik med skärpta straff utan att för den delen försämra kvaliteten. Brottsoffermyndigheten får mer medel för att stärka arbetet för brottsutsatta, och vi har höjda anslag för ersättningar på grund av skador och brott. Syftet är bland annat att staten ska garantera brottsoffer det skadestånd som döms ut vid en rättegång.

Herr talman! Det finns både fler anslagshöjningar i vår budget och fler idéer för varje anslagshöjning, men jag ser att min talartid börjar gå mot sina sista sekunder. Jag kan dock kort konstatera att vi har åtta tillkännagivanden i detta. Bland annat har vi medverkat till att stärka polisnärvaron både på landsbygd och i brottsutsatta områden.

Sammanfattningsvis kan man säga att Sverigedemokraterna genom dessa satsningar fortsatt är Sveriges främsta kriminalpolitiska parti.

I detta anförande instämde Runar Filper (SD).

Anf. 24 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Jag vet inte om Sverigedemokraterna blir stressade när vi försöker påpeka att vi måste satsa på polisen och därför ger sig in i något slags överbudsdiskussion, men jag är lite förvånad över historiebeskrivningen. Den uppfattningen är nämligen inte korrekt.

När alliansregeringen tillträdde 2006 fanns det 17 423 poliser. Det var otillräckligt, och vi satte upp ett mål om 20 000 poliser. Det har senare fastslagits av riksdagen, under den här mandatperioden, eftersom regeringen rev upp det målet. Ni stod bakom målet, tillsammans med oss. Det tar ju tid att utbilda poliser, och 2010 var målet uppnått - vi hade 20 292 poliser, för att vara exakt. Anledningen var att man för att få kvalitet inte kan utbilda 7 000 samtidigt. För att få kvalitet i detta måste man i stället se till att utbildningsväsendet, det vill säga polisutbildningen, kan leverera i den takten och att det finns någon som tar hand om polisaspiranterna när de väl kommer ut.

Sedan har målet upprätthållits, och det har varit ca 20 000 poliser varje år. Nu har vi kommit fram till att vi bör höja detta mål, och det gör vi därför att vi ser att befolkningen har ökat ganska kraftigt under de senaste tio åren. Ska vi hålla samma polistäthet ligger siffran ganska realistiskt kring just 2 000 ytterligare poliser. Det är möjligt att man i framtiden måste se än fler, men vi är rätt övertygade om att den ökning vi aviserar är ungefär vad vårt utbildningsväsen kan klara av för att kunna leverera poliser som har god kvalitet.

Jag vet inte vad lösningen på detta är. Handlar det egentligen om att Sverigedemokraterna alltid - oavsett vad vi säger - kommer att ligga på siffran över? Det kanske inte har så mycket med att lösa problem att göra, utan det kanske handlar mer om att markera att man vill satsa mer än alla andra. Är det så, Adam Marttinen?

Anf. 25 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Det brukar väl kanske snarare vara så att Moderaterna oavsett vad vi gör hamnar lite grann under. Om man tror att vi är stressade inför det faktum att Moderaterna föreslår 2 000 nya poliser kan man kanske kolla tillbaka på hur historien har utvecklat sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi har alltså flera år i sträck föreslagit 7 000 nya poliser under budgetperioden, medan Moderaterna förra året föreslog 1 000 nya poliser och i år föreslår 2 000 nya poliser. Är det någon som är stressad av det faktum att vi har haft tidigare förslag verkar det vara Moderaterna, som är stressade över att vi alltid är lite bättre än vad Moderaterna är på detta område. Man ökar så att säga det föreslagna antalet utbildade poliser från 1 000 till 2 000 per år.

Det kan också tala lite grann för den framtidsprognos man inom Moderaterna säger sig vara skicklig på att göra. Om man ett år föreslår 1 000 nya poliser och ett annat år föreslår 2 000 nya poliser för att ge polisen de förutsättningar den behöver för att klara sitt uppdrag har man kanske inte riktigt kalkylerat rätt.

Vi har ett helt annat förhållningssätt än Moderaterna när det gäller antalet poliser i ett land. Vi har sedan många år tillbaka sagt att vi behöver relatera antalet poliser till antalet invånare i landet. Det är ett mycket bättre förhållningssätt än att bara fastslå en viss summa. Därför har vi sagt att vi ska ha 250 poliser per 100 000 invånare, och för att nå det målet har vi en målsättning för hur många som ska utbildas varje år för att vi ska komma dit. Antalet utbildningsplatser ska givetvis vara kopplat till det målet.

Det är vår ingångsvinkel, och den har varit konsekvent - till skillnad från Moderaternas inställning till antal poliser.

Anf. 26 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Det jag vänder mig mot är den historieskrivning som gavs här. Vi ökade kraftigt - från 17 000 poliser har vi gått upp till målet 20 000 poliser. Vi har tittat på polistätheten och har i år kommit fram till att 2 000 poliser är det korrekta. Den diskussionen fördes även föregående år, utifrån det budgetutrymme som fanns. Det handlar ju också om att ta ansvar för en budget och att se till en helhet. Förslaget förra året var 1 000 - det är helt korrekt.

Jag kan möjligen ha respekt för att man mer ambitiöst vill ha fler poliser, en snut i varje knut, eller vad det nu är frågan om. Men, Adam Marttinen, grunden för en bra debatt måste vara att vi baserar det på de fakta som finns och att vi gör de korrekta analyserna.

Vi måste också se till att systemet hänger ihop, för vi kan inte utbilda 7 000 poliser på ett par år. Det går inte - vi kommer inte att få poliser av den kvalitet som vi vill ha. Jag kan förstå det som ett långsiktigt mål, även om jag inte är säker på att jag delar den målbilden. Jag anser nämligen även att vi måste få ut mer effektivitet ur de poliser vi redan har på platser där det finns många poliser. Vad vi nu främst behöver göra är att fylla upp de luckor vi har på platser där vi saknar poliser, nämligen i brottsutsatta områden och på glesbygden.

Anf. 27 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Krister Hammarbergh talar om 7 000 nya poliser på ett par år, men det är inte så vi har lagt upp förslaget, vilket jag tror att Krister är väl medveten om.

Vi hade denna diskussion redan förra året, och vi konstaterade då - som vi gör nu - att denna målsättning gäller för hela budgetperioden, det vill säga betydligt längre tid än två år. Krister behöver alltså inte vara orolig för att vi skulle få problem att fylla dessa platser på utbildningarna. Det hela börjar inte ens nästa år, utan vi har ett förberedelseår innan vi börjar med våra utbildningsplatser, som alltså sträcker sig över hela budgetperio-den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Om man har en generell underfinansiering för Polismyndigheten, och även har haft det historiskt, har man också problem att attrahera personer att söka sig till polisen.

Därför tycker jag att det är positivt att Moderaterna har gaskat upp sig från att tidigare under mandatperioden ha legat på samma låga nivåer som regeringen när det gäller satsningar på Polismyndigheten. Jag säger det igen: samma låga nivåer! Ni satsade precis lika mycket som den rödgröna regeringen gjorde på Polismyndigheten det första året under denna mandatperiod, men i dag satsar ni nästan 1 miljard mer än regeringen.

Detta är positivt. Detta är en utveckling som går åt rätt håll - den går åt det håll som Sverigedemokraterna har pekat åt hela tiden. Vi har ett ökat behov av polisens verksamhet, vilket också kräver mer resurser. Ni är välkomna till den inriktning som Sverigedemokraterna har pekat ut för länge sedan.

Anf. 28 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Herr talman! När jag hör Sverigedemokraterna prata på det rättspolitiska området kommer jag alltid att tänka på en sång ur Annie Get Your Gun: Allt vad ni gör kan vi göra bättre!

Det kvittar nästan vad något annat parti säger - ni höjer beloppet. Men detta gäller bara på det rättspolitiska området. Ser ni någon annan möjlighet, på några andra områden, där resurserna behöver förstärkas?

I mitt anförande lade jag ganska mycket krut på att tala om samverkan. Det kvittar vilken brottsrubricering vi sätter eller vilket område vi ger oss in på - det hjälper inte med bara poliser.

Vad gäller dessa 14 utsatta områden vet jag inte om Adam Marttinen är bekant med det förslag som statsministern presenterade i somras på hur vi ska jobba med denna fråga. Förslaget innebär förstärkning när det gäller den polisiära närvaron. Det ska finnas stationerade områdespoliser. Men det gäller också att knäcka långtidsarbetslösheten, att lyfta upp skolor och elevernas resultat, att stärka samhällsservicen, att minska bostadssegregationen och trångboddheten, att stödja civilsamhället och att ägna sig åt det demokratiska arbetet.

Om man tittar på ert budgetalternativ kan man se att det inte finns några pengar till sådana här saker, och om det finns pengar så är det definitivt inte i samma omfattning som regeringen föreslår. Är det då bara polisen som ska stärkas för att vi ska komma till rätta med de utmaningar vi ser i samhället, Adam Marttinen?

Anf. 29 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Om vi ska diskutera utanför vårt ansvarsområde, vilket denna debatt har begränsats till, kan man konstatera att Socialdemokraterna inte har ett speciellt bra track record när det gäller att motverka utanförskapsområden och långtidsarbetslöshet, eller arbetslöshet generellt.

Den utveckling som vi har sett under stora delar av 2000-talet - med ett växande antal utanförskapsområden, tilltagande gängkriminalitet och allt vad detta innebär - är i hög grad kopplad till den massinvandring som ni har hyllat under ganska många år och som vi ser tendenser till att ni vill tillbaka till. Vad gäller denna utveckling måste jag säga att ni inte slår oss på fingrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Beträffande vårt utgiftsområde uppfattar jag det som att Helene Petersson konstaterar att vi är bäst i klassen. Vi satsar på flest poliser. Vi satsar mest resurser på vårt utgiftsområde. Jag ser inte detta som någon kritik i sammanhanget.

Under flera år har vi i debatten hört från socialdemokratin att det inte hjälper med enbart fler poliser. Men om man frågar Polismyndighetens anställda - kanske bortsett från Dan Eliasson - som jobbar ute i verksamheten om det hjälper med fler poliser tror jag att de har en annan uppfattning än Helene Petersson. Jag tror att poliser i verksamheten delar vår uppfattning i betydligt större utsträckning än vad Helene Petersson gör.

Anf. 30 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Herr talman! För oss är brottsförebyggande mer än bara poliser. Men jag vill också ställa en annan fråga. Adam Marttinen säger att Polismyndigheten är underfinansierad. Vilka belägg har han för detta?

Vi har i dag ett anslagssparande som myndigheten kommer att få ta i anspråk. Det tillförs mer medel. Polismyndigheten själv säger att när man utbildar fler personer kommer det också att behövas mer medel. Detta har regeringen avsatt - regeringen avsätter 2 miljarder under programperioden för detta. I våras tillförde regeringen mer resurser, eftersom Polismyndigheten ansåg att det behövdes.

Jag vill fråga Adam Marttinen: Med vilka belägg säger ni att myndigheten är underfinansierad?

Anf. 31 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Jag skulle nästan kunna nöja mig med att tacka för frågan, för den säger nästan mer än vilket svar jag än ger. Här blir jag anklagad för att jag säger att Polismyndigheten behöver mer pengar. Den som frågar myndigheten får varje år svaret att man vill ha mer pengar än vad regeringen föreslår. Om det finns ett överskott beror detta på att regeringen har varit väldigt sparsam när det gäller att satsa på polisen.

Om man inte satsar tillräckligt mycket på polisen - om man drar åt svångremmen tillräckligt hårt - slutar fler poliser för att de är missnöjda. Då blir det såklart svårt att göra av med pengarna på sista raden. Då blir det pengar över, vilket ju är ett problem och inte ett tecken på att Polismyndigheten mår speciellt bra. Att man inte har möjlighet att göra av med de pengar som finns på de anställda som borde finnas inom myndigheten i dag är ytterligare ett tecken på att Polismyndigheten är underfinansierad.

Jag tackar för frågorna, som jag tycker var väldigt klargörande för var vi står i denna fråga. Sverigedemokraterna vill ha fler poliser och ökade satsningar på Polismyndigheten. Om Polismyndigheten själv blir tillfrågad om vad man tycker om sitt uppdrag och om de resurser som man får från regeringen tror jag att man delar vår mening i detta avseende.

Anf. 32 Annika Hirvonen Falk (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Sverige är på många sätt ett tryggt och bra land att leva i. Vi har högre sysselsättning än på mycket länge, och utvecklingen går åt rätt håll.

Samtidigt har ojämlikheten ökat över tid. Den tidigare moderatledda regeringens skattesänkarpolitik lämnade inte bara stora hål i de offentliga finanserna utan fick också konsekvenser för tryggheten och för utsattheten, särskilt i samhällets mest utsatta områden.

Genom våra prioriteringar sätter vi nu fokus på och satsar på dessa områden, bland annat inom polisen. Regeringen tar krafttag mot utvecklingen mot ökad ojämlikhet och otrygghet i utsatta områden.

Det handlar om tydliga prioriteringar, och de särskilt utsatta områdena är en av de högst prioriterade frågorna för polisen.

Vi satsar på brottsförebyggande arbete, för vi vill att brotten aldrig ska begås. Vi prioriterar arbetet mot grov organiserad brottslighet med satsningar på rättsväsendets område genom lagändringar men också genom samverkan med många aktörer, både statliga myndigheter, som kan få direkta uppdrag, och kommuner, civilsamhället och näringslivet, som stöds att samverka och motverka organiserad brottslighet.

Andra prioriterade områden är brott som hotar demokratin, till exempel hatbrott. Hatbrotten ökar tyvärr. Hatbrott med rasistiska motiv är ett stort problem i dagens samhälle. Och det är väldigt glädjande att ett av Miljöpartiets viktigaste vallöften, att lyfta fram och prioritera den här problematiken, nu är verklighet och arbetas med.

Ett annat mycket angeläget område som regeringen prioriterar är våld mot kvinnor och barn. Den nya nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor är bara den senaste i raden av satsningar på området, där mycket nya resurser tillförs och där också prioriteringen för första gången är att se till att våldtäkten aldrig begås och att slaget inte utdelas.

Att motverka och utreda sexualbrott är en annan av regeringens prioriteringar. Nu har även Moderaterna till slut lagt ned sitt motstånd mot en modern sexualbrottslagstiftning som sätter varje kvinnas sexuella integritet i centrum.

I replikskiftet med Krister Hammarbergh från Moderaterna lyfte han fram att polisens utredningar av sexualbrott är för dåliga. Det är en slutsats som vi instämmer i och något som vi därför prioriterar att göra någonting åt. När rikspolischefen Dan Eliasson besökte utskottet kunde vi konstatera att styrningen fungerar och att även Dan Eliasson har tagit till sig problembilden på det här området och lovar att förbättra utredningsresultaten.

Herr talman! Jag ska också komma ihåg att yrka bifall till det utmärkta förslag till anslagsfördelning som regeringen presenterade och som utskottet har ställt sig bakom. Miljöpartiet reserverar sig i ett antal frågor, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservation 13 som handlar om praktik i polisutbildningen.

Jag ska också säga några ord om polisutbildningen, för jag välkomnar verkligen oppositionens engagemang i frågan om framtidens polisutbildning. Det tillkännagivande som föreslås handlar om att redan i det här skedet, innan förslaget är färdigberett i Regeringskansliet, gå in och peta i hur det ska falla ut. Men jag tycker att det visar på ett starkt engagemang för att vara med i diskussionen om framtiden.

Faktum är nämligen, herr talman, att utvecklingen redan pågår. Utbildningen förändras. De lärosäten som i dag utbildar poliser säger att den utbildning de ger är av så pass hög kvalitet att den meriterar för högskolepoäng, vilket är glädjande. Jag ser fram emot konstruktiva diskussioner i den delen framöver.

Anf. 33 Krister Hammarbergh (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Man blir lite förvånad över att utskottets vice ordförande uppenbarligen inte har läst på mer, trots att hon till och med har suttit i sexualbrottskommittén. Kommitténs direktiv, apropå det motstånd som Moderaterna skulle ha haft, kom ursprungligen från alliansregeringen, framför allt därför att diskussionen om oaktsamhetsbrotten dök upp. Vi var intresserade av att se om det kunde vara en bra lösning, inte minst utifrån den långa diskussion vi hade haft under många år just vad gäller samtycke och problemet med det i rättstillämpningen. Det var alltså alliansregeringen som tillsatte utredningen ursprungligen. Sedan utvidgades den till att bli parlamentarisk. Om det var en fördel lämnar jag osagt. Men initiativet togs ursprungligen av alliansregeringen, apropå motståndet.

Sedan måste jag verkligen ställa en fråga om engagemanget när det gäller sexualbrott. Annika Hirvonen Falk var väldigt bekymrad över att Moderaterna har gjort en liten randbesparing på rättsliga biträden, eftersom hon anser att de rättsliga biträdena uppenbarligen är nödvändiga under förundersökningar och för att få människor fällda i domstol.

Då måste jag fråga Annika Hirvonen Falk: Varför vill ni då spara 15 procent av anslaget? Ni vill spara 370 miljoner, inte 34 miljoner. Ni sänker ju anslaget till rättsliga biträden från 2,7 miljarder till 2,3 miljarder. Det är en total macheteövning ni har ägnat er åt. Kan du förklara det?

Anf. 34 Annika Hirvonen Falk (MP)

Herr talman! Krister Hammarbergh säger att sexualbrottsutredningens direktiv togs fram av den moderatledda regeringen, och det stämmer. Det var efter långa och hårda påtryckningar i riksdagens kammare, med tillkännagivanden och också kampanjer ute bland allmänheten, som dåvarande justitieminister Beatrice Ask kände att det inte var hållbart att gå till val med den hållning som Moderaterna så länge hållit fast vid, nämligen att det inte skulle vara tillräckligt att någon inte frivilligt ville delta i sexuella handlingar för att en person som ändå utförde sådana handlingar skulle kunna dömas för ett brott. Men som jag sa i anförandet, herr talman, välkomnar jag verkligen Moderaternas svängning i frågan. Det var verkligen in i det sista som Moderaternas representanter även i utredningen höll emot i frågan om samtyckeslagstiftning. Men det är naturligtvis slutresultatet som räknas.

När ärendet kommer till kammarens bord ser jag fram emot att vi alla kan stämma in i den kör som säger att rätten till den sexuella integriteten är okränkbar och att det inte spelar någon roll hur offret har agerat, utan ansvaret ska ligga på gärningspersonen.

Herr talman! Vad gäller frågan om rättsliga biträden har regeringen gjort en bedömning av vad som behövs. Där skär Moderaterna ned utan någon motivering i vare sig anförandet eller motionen.

Anf. 35 Krister Hammarbergh (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Jag kanske inte ska nämna ord som ful retorik och avsaknad av fakta. Men man ska inte klistra på någon en uppfattning. Jag tycker faktiskt att det är oförskämt att justitieutskottets vice ordförande påstår att vi skulle vara ointresserade av sexualbrotten. Oaktsamhetsbrotten var något nytt som kom in i den diskussionen. Det var viktigt att tillsätta en utredning, och direktiven kom därifrån. Klistra inte på någon annan en uppfattning, Annika Hirvonen Falk! Använd inte den typen av härskartekniker!

Du har i tidigare replikskifte varit väldigt upprörd över att vi sparar 34 miljoner kronor. Du nämnde inte ens att ni själva har kapat 370 miljoner kronor. Du får ursäkta mig, men jag tycker att det är en ganska oärlig debatteknik.

Jag ska skicka dig en sista fråga, eftersom du inte vill svara på frågan om rättsliga biträden och tycker att de 370 miljonerna i besparing var en korrekt bedömning. Du ska få en ny fråga, och den gäller sexuella ofredanden på allmän plats. Moderaterna trycker på att vi behöver ha en utökad polisiär närvaro, inte minst på de festivaler där flickor blir särskilt utsatta. Vi tycker att detta är nödvändigt.

Det tycker inte Miljöpartiet. Jag utgår inte från något jag hittar på utan från det ni skriver i betänkandet. Ni anser inte att ett tillkännagivande till regeringen om utökad polisiär närvaro på särskilt utsatta platser är nödvändigt eftersom Polismyndigheten har utrett frågan.

Det vi säger är att det behövs en utökad polisiär närvaro. Om du bekymrar dig om dessa situationer, Annika Hirvonen Falk, hur kan du då motivera avslaget? Varför vill du inte ha den utökade polisiära närvaron?

Anf. 36 Annika Hirvonen Falk (MP)

Herr talman! Jag tackar Krister Hammarbergh för frågan. Den exemplifierar tydligt skillnaden mellan hur regeringspartierna och oppositionen vill styra polisen.

Vi tycker inte att det är seriöst att i riksdagens kammare bestämma att det ska vara si eller så många poliser på en plats vid en viss tidpunkt. Det är inte seriöst att vi säger hur många poliser det ska vara på den eller den festivalen. Vi har förtroende för att myndigheten gör kloka bedömningar vad gäller vilken polisiär närvaro som behövs. Polisen har tagit ofredandena på festivaler på stort allvar. Av det skälet känner jag att riksdagens kammare inte behöver göra ytterligare tillkännagivanden. Däremot delar jag verkligen Krister Hammarberghs engagemang för frågan.

Vad gäller sexualbrotten har Moderaterna röstat emot samtyckeslagstiftning i alla sammanhang, utom nu senast i sexualbrottskommittén. In i det sista har Moderaterna hållit emot. Det är synd att Krister Hammarbergh inte med egna ord kan utveckla varför. Jag kan dock inte konstatera annat än att Moderaterna har haft en ovilja mot förslaget om samtyckeslagstiftning och att de har ändrat sig på sluttampen. Kanske blev de äntligen övertygade av alla kloka argument och insåg att det var ohållbart att hålla emot i en fråga som är så viktig för jämställdheten och för många människor i Sverige.

Anf. 37 Johan Hedin (C)

Herr talman! Trygghet är kärnan i många människors livsdröm. Den är för många en grundförutsättning för att finna glädje i jobb, familj, utbildning och fritid. Trygghet är viktig för såväl kvinnor som män, unga som gamla. Trygghet är viktig för den vars släkt levt i Sverige i många generationer liksom för den som nyligen flyttat hit. Den ska värnas i hela landet oavsett om du bor på landsbygden, i storstadens centrum eller i förorten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Att garantera tryggheten för den enskilda människan är en av statens viktigaste uppgifter. Trygghet handlar till stor del om att veta att om man behöver polisen så finns den där, och om man utsätts för ett brott finns rättssystemet som stöd och för att lagföra gärningspersonen. Tydliga och lättbegripliga lagar och genomtänkta mekanismer för rättssäkerhet är förutsättningar för ett tryggt samhälle.

De allra flesta har ingen kontakt med rättsväsendet fram till det tillfälle då det verkligen behövs för att man har utsatts för ett våldsbrott eller ett inbrott eller för att man förlorat pengar till bedragare på internet. I det läget är det viktigt att man känner att polisen och rättsväsendet finns till hands med de medel som finns för att stötta, hjälpa och få den skyldige lagförd för det brott som har begåtts. Hela rättskedjan är viktig.

I en fungerande rättsstat måste förtroendet för rättsväsendet vara starkt. Om människor upplever att de brott de anmäler inte utreds eller om ingen åtalas, trots att det upplevs vara förhållandevis enkelt att bevisa vem som har begått brottet, riskerar detta förtroende att minska. Det riskerar också att få till följd att människor låter bli att anmäla brott.

Detta, herr talman, är en väg som leder åt fel håll. Människor kommer att söka andra sätt att säkra sin trygghet, och inget av dessa sätt är särskilt bra. Rättssamhället måste helt enkelt fungera.

Under förra riksdagsåret behandlade vi en del förslag från Centerpartiet och Alliansen som vann riksdagens gillande.

Genom Centerpartiets förslag att särrubricera systematiska stölder skulle särskilt fokus riktas mot brott som begås av stöldligor som härjar på landsbygden. Här har regeringen ännu inte levererat, och jag vill uppmana mina utskottskollegor från regeringspartierna och närvarande statsråd att lägga på ett kol. Som det ser ut kommer det nämligen i dag en lång rad nya tillkännagivanden.

Bland annat väntas vi i dag fatta beslut om att stärka förutsättningarna för en lokalt förankrad polis. Det var något av polisreformens huvudnummer, men det har inte blivit verklighet i landets alla delar. De för tryggheten så viktiga områdespoliserna och även kommunpoliserna ska bli fler för att säkra den viktiga samverkan mellan de storheter som är satta att arbeta med tryggheten lokalt. Polisen måste höja sitt engagemang för dem som behöver det mest genom ökad närvaro i brottsutsatta områden.

Något annat som är mycket viktigt är att vi går vidare med ökad kunskap om det som kallas hedersrelaterad brottslighet. Det är svårt att se någon heder i att man utsätter en närstående för allvarliga kränkningar, hot och våld för att tillfredsställa en egen skruvad moraluppfattning.

Jag är glad över att vi tillkännager för regeringen riksdagens önskan om bättre kunskap och statistik när det gäller brott mot äldre. Människor som kan vara särskilt utsatta genom minskad rörlighet och annat blir måltavlor för fega uslingar som utan vare sig hänsyn eller respekt angriper den mest försvarslösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det finns också angelägna åtgärder som vi ännu inte har lyckats få majoritet för i utskottet.

En av de allra viktigaste frågorna när det gäller förtroendet för polisen och rättsväsendet är svarstiderna när någon ringer och behöver hjälp. Polisen måste vara bemannad så att utryckningstiderna inte blir alltför långa eller utryckning i värsta fall uteblir. Även glesbefolkade områden behöver ha en polisiär bemanning som innebär att polis kan rycka ut när det behövs. Det måste vara enkelt att komma i kontakt med polisen oavsett var i landet man bor.

Det bör allmänt sett även vara enkelt att skicka in bilder eller filmer till polisen från en mobiltelefon. Snabbare tillgång till uppgifter och bevismedel av denna typ skapar bättre förutsättningar för att klara upp brott. Polisen måste också använda sig av modern teknik för en noggrann uppföljning och återkoppling till brottsoffer vid brottsanmälan.

Centerpartiet har både egna reservationer och reservationer tillsammans med andra partier. Jag står bakom dem alla, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 7 under punkt 13 om brottsförebyggande arbete. Det är en viktig del som riskerar att komma i skymundan när vi talar så mycket om polisens allvarliga situation. Brottsförebyggande arbete är viktigt, och jag hoppas att vi kan sätta mer fokus på det framöver.

Herr talman! Sverige behöver ett nytt ledarskap, och det gäller på många områden. Vad gäller jobb och företagande är bristerna med regeringens politik uppenbara. Jag har själv elva år bakom mig som småföretagare och kan bli alldeles mörkrädd av regeringspartiernas akuta brist på insikt i företagandets villkor.

Ledarskap handlar för mig om kraften och modet att vara långsiktig och ta långsiktigt ansvar. För att kunna bygga landet starkt så att vi tål stötar och motgångar och kan bli rimligt motståndskraftiga mot yttre hot krävs det att vi har en stark ekonomi.

För att vi ska kunna garantera människors trygghet, för att vi ska kunna ha tillräckligt med poliser och för att polisen ska kunna svara i telefon när människor ringer krävs det också att vi har en stark ekonomi. Då kan vi lägga de resurser som krävs när det behövs - inte flera år fram i tiden och hoppas på tur.

Herr talman! Det är ingen hemlighet vad som bygger en stark ekonomi. Det är att vi har företag i hela landet som lyckas och som har goda förutsättningar att verka och utveckla sina verksamheter, attrahera nya kunder och samla på sig investeringsmedel och använda dem på klokast möjliga sätt.

Men regeringen verkar göra allt man kan för att göra livet så trist som möjligt för alla dessa hjältar runt om i hela landet genom entreprenörsskatt, flygskatt och skatt på transporter och avstånd. Regeringen vill införa en skatt på flygresor, vilket diskuterats mycket den senaste tiden, trots att inga påvisbara miljöeffekter förväntas genom förslaget.

Tydligen tycker regeringen så illa om företagare som lyckas att man för vissa branscher överväger ett så kallat vinsttak. Det är i praktiken lika med ett vinstförbud.

Alltför stora skattebördor i dag slår undan förutsättningarna för tillväxt i morgon. Det är väl på sätt och vis okej att regeringen driver en sådan linje om man tror på den. Men inte ens med alla dessa fantasifulla sätt att klämma åt landets jobbskapare lyckas regeringen avsätta några betydande satsningar på tryggheten under nästa budgetår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Man avsätter 100 miljoner för en myndighet som på vissa håll verkar befinna sig i fritt fall. Allt är inte nattsvart. Det finns många hjältar och hjältinnor runt om i en polisorganisation som gör små mirakel varje dag. Men 100 miljoner räcker ingenvart.

Faktum är att inte ens de 520 miljoner som vi i Centerpartiet föreslår i vårt budgetalternativ för nästa år räcker för att höja nivån till där jag skulle vilja se polisen. Men det är en bit på vägen, och första steget tar vi i dag.

(Applåder)

Anf. 38 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Herr talman! Johan Hedin började med att säga att det behövs fler områdespoliser, att tryggheten på landsbygden inte har ökat och att det är ett arbete som vi måste fortsätta med. Då kan jag glädja Johan Hedin. För drygt ett år sedan var vi på samma tillställning i Ljungby, om trygghet på landsbygden. Även inrikesministern var där. I början av veckan kunde jag läsa i tidningen att de har fått en ny kommunpolis som jobbar oerhört mycket med förebyggande arbete. De har även fått en fördubbling av antalet poliser. I dag är de ungefär 70, och man är på väg att anställa ytterligare 9 plus 15 civila. Detta har gjort att utredningssidan har hunnit i kapp - det finns inga högar. Antalet brott har sjunkit med 50 procent de senaste åren. Jag tycker att vi ska vara lite försiktiga med att svartmåla allt. Det finns faktiskt ganska mycket som är positivt.

Jag har lite funderingar när det gäller Centerpartiets budget och framför allt den nationella polisreserven. Jag undrar: Är det ett nytt ord för beredskapspolis, och vilka uppgifter kan de tänkas få? Man nämner exempelvis terrorbrott, men för mig är en polis som ska jobba med terrorbrott någon som har speciell utbildning. Om man ska vara med i en insats vid terrorbrott ska man ha tunga vapen. Frågan är om man kan använda en polisreserv till sådana arbetsuppgifter.

Anf. 39 Johan Hedin (C)

Herr talman! Som jag nämnde i mitt anförande - jag hoppas att Helene Petersson i Stockaryd hörde det - är det inte allt som är nattsvart. Det finns många enskilda polismedarbetare runt om i landet som gör fantastiska saker, och de historier man hör berättas när man reser i landet är mycket imponerande. Men de behöver fortfarande bättre förutsättningar för att arbeta, och detta är ett arbete som vi måste fortsätta med, med oförtruten intensitet.

Jag förstår att regeringspartierna vill försvara utvecklingen. Den går åt rätt håll på många sätt, men det är långt ifrån en acceptabel situation när det kan ta flera timmar att komma fram till polisen när man ringer 11414. Det är sådana saker som vi måste arbeta med, och jag är glad att vi har tillkännagivanden på just den punkten.

När det gäller en nationell polisreserv kan det finnas situationer där man behöver extra förstärkning. Jag tror inte att det ska vara ett nytt införande av beredskapspolisen exakt så som den såg ut tidigare. Det är därför det finns en ny benämning på den.

Något som stör mig mycket är att i den situation som nu har uppkommit i polisorganisationen, där det finns ganska mycket missnöje och frustration och där många väljer att sluta, riskerar en massa upparbetad kompetens att gå förlorad. Jag vill verkligen att vi med gemensamma krafter ska försöka se hur vi kan fånga upp dem som har en polisutbildning och som är väldigt kompetenta men som har valt att gå vidare till andra yrken. Sådana människor skulle kunna ingå i en polisreserv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Sedan får man se vilka uppgifter som reserven ska utföra och vilka som den ordinarie polisen ska utföra, men detta är helt klart resurser som riskerar att gå till spillo om vi inte använder dem på ett bättre sätt. Det skulle jag hemskt gärna vilja att vi gör, och jag hoppas att vi genom samtal i utskottet kan gå vidare med detta tillsammans.

Anf. 40 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Herr talman! När det gäller svarstider förtydligade Johan Hedin nu att det är 11414. I talarstolen talade han dock om utryckning, och när det gäller utryckningspoliser är det 112. Där är svarstiderna inte i närheten av vad Johan Hedin säger att de är för 11414. Jag vet att det finns bekymmer när det gäller 11414 och att man jobbar med dem. Det är jätteviktigt att man gör det.

Jag tycker att det är viktigt att man lyfter fram de goda exemplen, för det lyfter också medarbetarna. Man kanske ser hur man jobbar på andra ställen. Där har vi som politiker ett ansvar för att inte svartmåla en organisation och myndighet som jobbar stenhårt. Där finns medarbetare som lägger ned sin själ och sitt hjärta, och hur roligt är det då att få höra att vi har en myndighet som inte fungerar? Där tycker jag att vi ska passa oss.

Jag har en annan fråga till Johan Hedin. Ni avstyrker regeringens och utskottets förslag att föra över vissa arbetsuppgifter från sjöpolisen till Kustbevakningen. Vi håller på med ett arbete för att försöka renodla polisens uppgifter. Kustbevakningen har sagt att det fördröjer ett utredningsförfarande när de inte får fortsätta och utreda färdigt själva. Om de har uppmärksammat ett brott på sjön är de tvungna att lämna över det till sjöpolisen, vilket gör att utredningen mer eller mindre börjar om från början och tar mycket längre tid.

Frågan är varför ni avstyrker detta, Johan Hedin. Är det inte ett bra förslag att kunna renodla polisens uppgifter även på detta område?

Anf. 41 Johan Hedin (C)

Herr talman! Nej, jag tycker inte att det är ett särskilt bra förslag. Sjöpolisen gör ofta fantastiska saker. Kustbevakningen utför visserligen viktiga uppgifter, men det finns brott som begås på sjön som polisen måste jobba med.

Kustbevakningen har jobbat mycket med en statistik som ser fin ut. De följer upp många hastighetsbrott, sjöfylleribrott och så vidare. Det är visserligen viktiga saker, men det finns annat som behöver följas upp och göras av polisen.

Jag har pratat med folk från fritidsbåtsorganisationer och andra, och förtroendet för sjöpolisen är väldigt högt, mycket högre än för Kustbevakningen. Det är viktigt att satsa på sjöpolisen och att den fungerar på ett bra sätt.

Anf. 42 Annika Hirvonen Falk (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Mitt miljöpartistiska hjärta slog en volt av glädje när jag insåg att även flygskatten och klimatfrågorna skulle bli föremål för diskussion här i samband med debatten om utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Jag har med en dåres envishet hävdat att hela samhället hänger ihop och att det vi gör på ett område kan få återverkningar på brottsligheten. Jag tror naturligtvis att detta även gäller klimatfrågan. Om vi inte löser den på lång sikt får vi enorma samhällsutmaningar, inte minst sociala. Därför är det utmärkt att regeringen tar tag i flygsektorn, som länge har varit subventionerad och skattebefriad.

Men över till det som jag hade tänkt säga i min replik på Johan Hedin, som pratade mycket om det brottsförebyggande arbetet: Jag vill tacka Centerpartiet, som nu har bytt fot och prioriterar det lokala brottsförebyggande arbetet. I budgeten för ett år sedan ville Centerpartiet sänka anslagen till lokalt brottsförebyggande arbete med 15 miljoner kronor, men nu har detta i stället blivit något som Centerpartiet vill satsa på. Det är glädjande, och jag och regeringen håller med om denna prioritering.

Det behövs riktade insatser för att stärka kommunerna så att de kan möta polisen i dess uppdrag genom medborgarlöften och samverkansöverenskommelser. Det behövs även stöd så att näringslivets och civilsamhällets organisationer på ett bra sätt kan verka för att förebygga brott.

Anf. 43 Johan Hedin (C)

Herr talman! Jag vet inte om man ska bli glad eller rädd när man får beröm av motståndare. Miljöpartiet tycker tydligen att Centerpartiets budgetförslag för 2017 är så himla bra att det bara är i budgetalternativet för förra året som man har hittat något att kritisera. Det är naturligtvis bra.

Skämt åsido ska jag förklara vad det handlar om. Vi hade nämligen en tanke om att överföra en större del av det brottsförebyggande arbetet till kommunerna. Det är en tanke som jag tycker är ganska bra i grunden, för där finns mycket kompetens. Nu har vi valt ett annat spår och får en gemensam linje tillsammans med Alliansen - och, som det verkar, också med regeringspartierna - för en avsevärd förstärkning av det brottsförebyggande arbetet. Då väljer vi att gå den vägen - man är inte sämre än att man kan ändra sig.

Anf. 44 Annika Hirvonen Falk (MP)

Herr talman! Det gläder mig att åtminstone Centerpartiet ser värdet av att vi med de statliga resurserna faktiskt kan stötta upp där det behövs som bäst, detta till skillnad från kollegorna i Liberalerna som undrade var i budgetpropositionen som detta tas upp. Jag kan meddela att detta tas upp på s. 47. Liberalerna är inte så förtjusta i dessa satsningar. De vill hellre ha lite enskilda projekt, ingen samordning och så vidare.

Jag tänkte ta upp en annan sak som Johan Hedin nämnde i sitt anförande, nämligen arbetet mot våld i hederns namn. Det är också ett område som är otroligt viktigt och som regeringen har haft mycket fokus på, bland annat i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor som presenterades för tre veckor sedan och även när det gäller att se över lagstiftningen. Det har bland annat införts ett nytt stämplingsbrott - vilseledande till äktenskapsresa med mera - som behöver utvärderas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

I måndags var jag i Botkyrka för att få information om deras arbete i dessa frågor. De har fått till en mycket bra samverkan just med polisen för att förebygga våld, inklusive våld i hederns namn. Jag tror att vi är på rätt väg. Detta arbete behöver fortsätta, och polisen behöver komma närmare medborgarna och samverka mer lokalt med kommuner och andra aktörer. Men jag kan konstatera att vi är på rätt väg och att det är bra med tydliga signaler i denna fråga även från riksdagen.

Anf. 45 Johan Hedin (C)

Herr talman! Jag tolkar det sista mer som ett retoriskt medskick och att Annika Hirvonen Falk håller med om det som jag anförde om hedersrelaterad brottslighet.

För en tid sedan träffade jag organisationen Tris, Tjejers rätt i samhället. Jag blev mycket imponerad av deras stora kompetens på detta område och insåg hur lite jag egentligen visste om det. Jag tror att det är en uppfattning som gäller många av oss här. Vi måste skaffa mycket mer kunskap om detta angelägna ämne. Det är också viktigt att vi försöker ta fram relevanta fakta och statistik, så att vi kan bedöma problemets omfattning.

Jag rekommenderar er andra att träffa Tris och tala med dem, vilket de flesta säkert har gjort. De har ganska många idéer. Men det är bra med detta tillkännagivande om att vi ska ha en ökad kunskap om ämnet.

Anf. 46 Linda Snecker (V)

Herr talman! Jag vill leva i ett samhälle som är tryggt, med en välfärd som är stark, som har en skola för alla och där det finns bostäder, en sjyst polis och en rättvis domstol. Detta är mitt och Vänsterpartiets mål när vi tillsammans med regeringen lägger fram denna budget. Vi vill nämligen ha ett samhälle för alla. Mycket i denna debatt i dag har handlat om polisen. Men jag lovar att justitieutskottet är ansvarigt för otroligt många fler frågor än så, även om jag inte tror att någon kommer att uppfatta det så i dag.

Om vi går tillbaka lite grann i tiden, då Beatrice Ask var justitieminister i den förra alliansregeringen, storsatsade man på polisen. Men fler brott blev ändå inte lösta.

I den budget som vi nu lägger fram storsatsar vi också på polisen. Men fler brott löses ändå inte. Ändå handlar den stora konflikten mellan oss politiker i dag om hur mycket pengar som vi lägger på polisen.

Fler brott löses inte, och polisen har just nu ganska dåliga siffror när det handlar om utredningsstatistiken. Det beror antagligen på att det inte är polisen som löser alla problem. Det är snarare i en annan ände som vi löser problemen, nämligen i det brottsförebyggande arbetet. Och där satsar regeringen, tillsammans med Vänsterpartiet, stort. Jag är jättestolt över det. Detta är en budget som faktiskt kommer att göra skillnad. Detta är en budget som skapar trygghet.

Alliansen kommer antagligen nu att säga att den inte alls gör det. Polisen har jätteproblem. Någon måste avgå, kanske rikspolischefen. Och poliser måste få högre lön. Men det är inte alls så en avtalsrörelse fungerar.

Alliansen skyller sedan allt på den sittande regeringen som har suttit vid regeringsmakten i två år, medan Alliansen satt i åtta år. Båda dessa regeringar har haft samma problem med polisen. Det är för att lösningen inte är så enkel och för att man inte alltid vågar ta tag i det komplicerade, nämligen det brottsförebyggande arbetet. Vi har i dag hört folk säga att detta inte ens ligger inom vårt ansvarsområde. Jo, det gör det visst det, eftersom det är polisens främsta arbetsuppgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Problemet är att Alliansen tror att rättsväsendet är en del av samhället där hårda tag och fler poliser löser precis allt. Men så är det inte. Det är en trygg välfärd som löser många av de problem som finns i dag - en stark och bra skola, en bostad för alla och en välfärd att lita på. Det hugger av viljan att försörja sig på brottsliga handlingar. Samhället är en helhet där alla delar måste samspela med varandra. Det är så vi skapar trygghet.

Det är detta som är skillnaden mellan höger och vänster, alltså viljan att förebygga innan någonting händer och ha en politik för detta eller att enbart kunna slänga in hårdare straff när det är för sent och brottsligheten redan har skett.

Det går bra för tryggheten i Sverige i dag. Tryggheten ökar, likaså förtroendet för rättsväsendet. Ändå är det många som inte känner sig trygga. Jag är en av dem. Antalet anmälda brott ökar. Samtidigt har många brott, till exempel sexualbrott, faktiskt minskat. Återfallen i brott minskar också. Där gör kriminalvården ett fantastiskt bra arbete. De sociala insatsgrupperna fungerar mycket bra i de kommuner som har sådana. Och det kommer att tillsättas en nationell samordnare mot våld i nära relationer. Detta är riktigt bra politik. Det är regeringens och Vänsterpartiets satsningar.

Men det finns mycket som kan bli bättre. Tjejer får fortfarande frågor i domstol om vad de hade på sig. Mina kamrater ute i Husby och Rinkeby upplever att segregeringen, eller utanförskapet på "moderatska", har blivit större. De upplever att de rasistiska strömningarna växer. Det är klart att man blir jätteorolig.

Därför gör vi vår del i denna budget om rättsväsendet. Ni kan se hur tunn den är. Det är för att detta är en del av en större helhet. Detta är inte någonting som ligger för sig. Vi vill nämligen att saker och ting ska bli bättre. Vi tror att brottsförebyggande satsningar är bättre än längre straff. Vi tror att man skapar trygghet genom gemenskap i stället för med vattenkanoner. Vi vet nämligen att med en bra skola, en sjyst arbetsmarknad och en bra välfärd kommer stenkastningen att sluta, eftersom allt hänger ihop.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och till reservation 28.

Anf. 47 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Jag tänkte ställa en kort fråga. När man talar om skillnaderna mellan regeringen och framför allt Sverigedemokraterna återkommer man ofta till generella välfärdssatsningar och en minskning av klyftorna i samhället som en viktig del i att bekämpa de brott som begås. Men man ska i sammanhanget komma ihåg att det är ganska få personer i förhållande till befolkningen som är kriminella och som begår brott, och av dem är det ännu färre som faktiskt är livsstilskriminella och som alltså har kriminalitet som sin huvudsakliga försörjning.

När det kommer till välfärdssatsningen lever nästan alla dessa kriminella på välfärden i dag. Det är ingen av dem som är hemlös eller som behöver begå brott för att få en inkomst eller mat för dagen. Det här rör sig ofta om personer som av andra skäl har valt att bli kriminella eller som har lockats att bli kriminella.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är som vi har sagt flera gånger: När man står inför valet att begå ett brott eller inte, kalkylerar man givetvis med olika former av risker. Det visar många beteenden som kriminella har. Är det låg risk att ha ett vapen på sig på allmän plats, då har man vapen på sig på allmän plats. Är det höga risker att åka dit för en viss typ av brott, då ägnar man sig åt en annan typ av brott.

Jag frågade vad det är som de livstidskriminella saknar. Hur mycket pengar anser Vänsterpartiet att de behöver? Jag förespråkar en annan politisk inriktning, och det är att man ska sätta dit dessa personer och låta dem sitta lång tid i fängelse för de brott som de har begått och där få en insikt om att det inte lönar sig att vara kriminell.

Jag tror inte att de generella välfärdssatsningar som de rödgröna partierna har pratat om i många år är huvudlösningen för att komma åt de problem med kriminaliteten som vi ser i dag.

Anf. 48 Linda Snecker (V)

Herr talman! Nej, det är väl ingen hemlighet att Sverigedemokraterna över huvud taget inte tror på något slags gemensam välfärd där alla ska kunna leva i ett gott samhälle. Med "alla" menar jag verkligen alla. Ni tror ju inte på begreppet "alla", utan ni kör ju med att peka ut olika grupper i samhället och kategorisera människor beroende på var de kommer ifrån, och denna kategorisering är oftast baserad på etnicitet.

Vilka är de kriminella som lever på välfärden? Men, Adam Marttinen, lever vi inte alla på välfärden? Lever inte du och jag på välfärden? Vilka är det som betalar vårt arvode? Vilka är det som betalar för att du och jag ska kunna stå här och debattera? Jo, det är välfärden. Vi har alla rätt att leva på denna välfärd. Det är därför som vi har ett rättsväsen och en polis. Jag vill också informera Adam Marttinen om att även polisen lever på välfärden. En statlig tjänstemannalön är inte given av Gud, utan den kommer från dina och mina gemensamma skattemedel. Vi delar på välfärden.

Sedan finns det några som utnyttjar systemet och begår kriminella handlingar. Och sedan finns det olika anledningar till att man blir kriminell. Vi motverkar kriminaliteten genom en stark välfärd. Det är, precis som jag sa i talarstolen, genom brottsförebyggande satsningar och genom att ge människor flera val i livet vi motverkar kriminalitet. De som begår brottsliga handlingar ska dömas. Man kalkylerar med vilken risk som man tar när man begår en brottslig handling. Är det därför som ni i Sverigedemokraterna återkommande använder järnrör och hamnar i krogbråk i ert uteliv? Ni kalkylerar vilken risk som ni tar. Ska vi höja straffen även för de brotten?

Anf. 49 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Du sänkte ribben ganska rejält, men du svarade inte på frågan. Det kan väl ses som en röd tråd när vänsterpartister håller sina anföranden här i riksdagen.

Det jag efterlyste var hur man kommer åt problemen med kriminalitet i samhället. Vänsterpartiets inställning är att vi måste ha en mer generös välfärd. Jag ställer mig frågande. Det finns inga hemlösa kriminella i dag, utan dessa personer har oftast en lägenhet och bidrag som gör att de klarar sitt uppehälle. Men Vänsterpartiets lösning är att de ska ha mer bidrag och mer pengar. De ska kanske ha en trerummare i stället för en tvåa. Då kanske de slutar att begå brott. Jag tror inte att det är den huvudsakliga lösningen för att komma åt den grova kriminalitet som vi ser i samhället i dag. Där måste det till mer repressiva åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi måste se till att allvarliga brott också får allvarliga konsekvenser. Det gäller inte minst för alla brottsoffer - ett perspektiv som regeringen och framför allt Vänsterpartiet saknar i den här debatten. De som begår ett brott brukar ofta utsätta ett brottsoffer för en kränkning. Straffet ska också vara en del av upprättelsen för brottsoffret. Men ett hårt straff är också en förutsättning för att man ska kunna vända på sitt liv. En längre tid i fängelse ger en bättre förutsättning för rehabilitering.

Med Vänsterpartiets politik kommer alla per automatik ut efter två tredjedelar av ett redan lågt straff. Vi har helt olika syn på det här, och mot bakgrund av det svar som jag fick av Vänsterpartiet är jag inte speciellt imponerad av nivån i debatten.

Anf. 50 Linda Snecker (V)

Herr talman! Nej, jag är inte vald för att imponera på Sverigedemokraterna, snarare tvärtom. Jag är vald för att med alla medel motverka er politik och ert inflytande.

Ni angriper alltid Vänsterpartiet för detta med brott och straff. Vi baserar vår politik på evidens, på forskning. Det finns ingen forskning som visar att långa fängelsestraff gör att utslussningen till samhället blir bättre. Nej, det gör det inte.

Adam Marttinen verkar tro att man om man satsar på en stark välfärd gynnar organiserad brottslighet. Han säger också att kriminella bor i en lägenhet. Det är ett mycket konstigt resonemang. Jag har i talarstolen nästan enbart pratat om brottsförebyggande arbete. Jag föreslår att du tar del av det som jag sa och kollar: På vilket sätt sa Linda Snecker att hon vill ge mer bidrag till kriminella? Du tror att välfärd är lika med bidrag, men det är inte så vårt sjukförsäkringssystem eller andra former av stöd från samhället är organiserade.

Adam Marttinen återkommer till vilka som är brottslingar och hur vi ska åtgärda kriminaliteten. Det vill ju alla partier. På vilket sätt motverkar Vänsterpartiet detta? Vi är nog det parti som har de absolut bästa lösningarna för att minska kriminalitet. Vi ser hela människan. Vi vet att en människa kan begå dåliga handlingar och sedan återkomma till samhället som en väl fungerande person. Vi lever alla ett långt liv i välfärdens tjänst, och vi kan alla bli bättre, så även Sverigedemokraterna.

Anf. 51 Roger Haddad (L)

Herr talman! Först vill jag för Liberalernas vidkommande yrka bifall till reservation 1 om mängdbrott och vardagsbrott. Jag vill också yrka bifall till reservation 9 som är en gemensam reservation från Alliansen om medborgarlöften.

Det är spännande att lyssna till den här debatten. I utskottets betänkande summeras det redan i ingressen att regeringen inte uppnår de kriminalpolitiska målen i Sverige.

Jag har lyssnat på Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Vänsterpartiet är ett slags hybrid. Ena gången är man i opposition, men i det här sammanhanget, i budgetdebatten, är man en del av budgetunderlaget. Då är man nöjd med utvecklingen och anser att den går åt rätt håll. Nej, allt är inte nattsvart. Men tyvärr måste jag konstatera att det har gått åt fel håll sedan den här regeringen tillträdde för två år sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

På den lokala nivån har det blivit färre poliser i yttre tjänst. Svensk polis har kommit längre från medborgarna. Också allianskollegan tog upp detta med att ringa till polisen. Det är ett problem som många medborgare berörs av. Man har hört av sig till oss för att vi ska lyfta fram problemet, och det gör vi gärna även i den här debatten.

Utsatta områden och polisens omorganisation är en viktig del i betänkandet. Liberalerna kommer därför att fokusera just på polisen, för det är där som det största problemet finns inom justitieutskottets ansvarsområde. Det gäller hanteringen av riksdagens beslut om omorganisationen.

Vi har begärt en hearing i justitieutskottet. Vi har haft besök av både regering och rikspolischef. Statskontoret har också kommit och berättat för oss att i vissa delar har det hänt saker, men på många områden går det åt fel håll. Det gäller inte minst detta med lokal polisiär närvaro och resurser till det lokala polisiära arbetet. Den lokala nivån har fått allt fler arbetsuppgifter, men det har svällt i midjan, nämligen på regionpoliskanslierna. Detta är allvarligt.

Vi ställde också frågan till Statskontoret om det var rimliga ambitioner eller realistiska tidsramar för omorganisationen att sätta sig. Svaret från generaldirektören var ja. Riksdagen hade kunnat förvänta sig att man skulle ha kommit lite längre i denna omorganisation.

Även frågan om utsatta områden har berörts. Där har vi varit väldigt engagerade. Jag har ägnat två år åt att resa runt i dessa så kallade utsatta områden och särskilt utsatta områden. Vi talar oftast om 14 stycken, men det finns även andra områden som är utsatta och dessutom ytterligare andra som inte ens finns med på polisens lista över utsatta områden. Dessa får vi heller inte glömma bort, herr talman, i denna viktiga debatt.

Under debatten har en medborgare från Lessebo hört av sig om vardagsbrott och mängdbrott. Hans mamma hade blivit utsatt för stöld av hemtjänsten. Sonen blev då uppmanad att själv ta reda på vilka inom äldreomsorgen som hade jobbat under den timme eller det pass det gällde och sedan leverera underlag och information till polisen. Medan anhöriga gjorde detta och sedan hörde av sig till polisen hade den naturligtvis redan hunnit lägga ned ärendet. Detta är bara ett ärende och ett fall, men det är ett tecken på - och det indikerar - att vi har problem inom svensk polis.

I den alliansgemensamma reservationen har vi särskilt uppmärksammat vardagsbrotten. Regeringspartierna ställer sig inte bakom den, vilket jag tycker är olyckligt.

Malmöpolisen gick häromdagen ut och informerade allmänheten om att Region Syd och Malmöpolisen inte längre kommer att kunna prioritera och hantera vardagsbrott, eller mängdbrott som det heter i betänkandet. Det är ytterst allvarligt med en sådan signal från en regional polismyndighet i en av våra absolut största städer, en stad som också är väldigt utsatt för mord, skjutningar, handgranater och annat.

Nej, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, jag tror definitivt inte att situationen går åt rätt håll, snarare tvärtom.

Till skillnad från regeringens 75 miljoner till polisen i nästa års budget lägger vi 795 miljoner kronor. Vi vill påbörja en förstärkning med 2 500 fler poliser och ytterligare 1 100 civilanställda i myndigheten för att dels avlasta, dels komma åt uppklaringsprocenten och utredningarna. Detta är i dag ett stort hinder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi lägger mer pengar på det brottsförebyggande arbetet, ytterligare 65 miljoner, som fördelas på det lokala planet och på arbetet mot våldsbejakande extremism. Vi återkommer i vår budget och satsar på Åklagarmyndigheten för att den ska utreda fler terroristmisstänkta, inte minst de som återvänder till Sverige. Av de återvändande har domstolarna hittills åtalat och dömt två personer för terroristbrott utomlands.

Fru talman! Regeringspartierna säger återkommande och även i detta betänkande att de aviserar en satsning på socialt utsatta områden. Jag vill gärna veta var denna finns, för jag hittar den inte.

(Applåder)

Anf. 52 Linda Snecker (V)

Fru talman! Jag är faktiskt lite förvånad över att ett parti som Liberalerna, som har varit bärare av Sveriges utbildningspolitik under många år, motsätter sig högre utbildning. Liberalernas motion om att polisutbildningen ska innehålla mer praktik går igenom i utskottet. Och det låter ju bra: Poliserna ska vara ute på gator och torg, och då behövs mer praktisk erfarenhet och inte någon som har suttit med näsan i en bok.

Det är fel resonerat. Polisutbildningen bör bli en högskoleutbildning som leder till en yrkesexamen. En högskolexamen ger mycket bättre förutsättningar att exempelvis begära en högre lön. Det finns så otroligt många positiva synergieffekter med att våra statliga tjänstemän har en akademisk examen att jag inte riktigt vet var jag ska börja argumentera.

Detta är inte ett val mellan en polis som "kan gatan" eller en polis som kommer att arbeta vid ett skrivbord, utan det är ett val att få poliser med en god utbildning i botten som ger en bred kompetens. Vid ingen annan utbildning i Sverige lägger vi fram argument om att akademiska meriter är av ondo för professioner som jobbar med människor.

Därför undrar jag vad Roger Haddad tror att akademisk teoribildning är. Och i vilka andra utbildningar som leder till en yrkesexamen anser han att man ska ha mindre teori? Är det kanske läkarutbildningen? Varför är det enbart polisen som statlig myndighet som inte ska ha akademisk examen när vi de facto kräver det av statliga tjänstemän på alla andra myndigheter?

Anf. 53 Roger Haddad (L)

Fru talman! Jag håller mig till justitieutskottet och polisutbildningen. Vi har varit väldigt aktiva i Polisutbildningsutredningen, men eftersom det var en referensgrupp hade vi inga möjligheter att demokratiskt reservera oss. Därför har vi agerat i utskottet för att markera att vi tycker annorlunda än vad utredaren har lagt fram som förslag.

Vi har under de senaste åren sagt att man måste kunna tillgodoräkna sig vissa poäng och att man enklare ska kunna konvertera dem till högskolesystemet. Vi har även uppvaktat och besökt Polisförbundet för att höra vad de tycker om att förlänga dagens polisutbildning på två och ett halvt år till tre år. Vi frågade om de tycker att det vore bra att denna förlängning består av mer praktik. Svaret på det var ja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Om man vill kan man alltså hitta en kompromiss där man gör om utbildningen till en högskoleutbildning i vilken förlängningen utgörs av praktiska moment. Vi har ödmjukt och öppet sagt att vi är beredda att titta på en sådan lösning. Men vi har inte sett något sådant i direktiven, och det var näst intill omöjligt att föra sådana diskussioner i själva utredningen.

Därför har vi valt att markera och signalera att vi behöver utredare, specialister och fler poliser. Dessa behövs inomhus, men vi måste också göra mer för att få ut fler poliser och uppvärdera yrket i yttre tjänst. Därför lägger vi, till skillnad från Vänsterpartiet, även en lönepott på 50 miljoner till poliser som jobbar i yttre tjänst. Vi behöver både och, för vi menar att det i dag finns en slagsida som innebär att det är lite finare och lite bättre att sitta inomhus.

Anf. 54 Linda Snecker (V)

Fru talman! Jag noterar att Roger Haddad inte svarar på vad akademisk teoribildning är. Han talar också bara om polisen i yttre tjänst. Detta visar återigen att det är där Liberalerna lägger mest fokus. Kontentan av en sådan politik blir att man tror att polisen bara patrullerar och går omkring på gatan. Jag vill informera Roger Haddad om att polisen är mycket mer än så.

Jag vill ta upp lite om polisforskningen, ett område som är eftersatt. Det finns inte så mycket forskning på området. Om polisutbildningen blir en högskoleutbildning skulle detta förmodligen ändras, och vi skulle nog till och med få poliser som kan forska. Det skulle även innebära att utbildningen kan stå på en stadigare vetenskaplig grund. Det vore jättebra.

Men det här verkar svischa Liberalerna förbi. För dem är polisen något statiskt som existerar i ett vakuum, där god kunskap om verksamhet, sociologi, psykologi och för den delen hela människan verkar vara lite onödigt.

I högskolelagen står det att en högskoleutbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem och ge beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Detta tycker jag att polisutbildningen verkligen ska innehålla.

Jag vill ha ett ordentligt svar från Liberalerna om vad de tror att akademisk teoribildning är och varför detta inte ska ingå i polisens utbildning. Jag undrar också varför de i sina förslag inte heller vill satsa mer på polisforskning. Vad har egentligen Liberalerna för åsikt när det gäller utbildningspolitiken för polisen?

Anf. 55 Roger Haddad (L)

Fru talman! Jag ger ett kort svar: Det är absolut viktigt att poliser ska ha karriärmöjligheter, växla över och bli specialister, fortbilda sig och räkna in högskolepoäng. Sedan 2009 - några började till och med tidigare - ligger polisutbildningarna på högskolor och universitet i Umeå och Växjö. Och nyligen tillkom Sörentorp som successivt håller på att flyttas över till Södertörns högskola. Utbildningarna tillhör akademiska institutioner och involverar absolut polisforskning, kriminologisk forskning, sociologi och så vidare. Dessa moment finns redan.

Men när jag fram till förra året satt i Rikspolisstyrelsens styrelse och fick en utvärdering av polisyrket visade det sig att det fanns stora brister i hantverksdelen. Det handlade om de praktiska momenten, inte de teoretiska. Det är klart att jag tar till mig en sådan revision, som har gjorts på Rikspolisstyrelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Dessutom har jag alltså pratat med Polisförbundet, och jag måste lita på deras bedömning. Om man nu skulle vilja akademisera, är det mer teori och akademisk metod som behövs, eller är det mer praktik? Då har svaret varit praktik, och vi instämmer.

(Applåder)

Anf. 56 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! I sitt anförande pekade Roger Haddad ut ett antal områden där det inte går åt rätt håll. Han menade att vi från Miljöpartiet inte ser det. Det handlade till exempel om att få fler poliser närmare medborgarna och om en mer lokalt förankrad polis. Men där måste jag säga att vi är överens, fru talman. Det är också därför Miljöpartiet står bakom de tillkännagivanden som handlar om att sätta tryck för att myndigheten ska leverera i enlighet med de mål som en enig riksdag har satt upp för polisens omorganisation, nämligen att polisen ska komma närmare medborgarna och ha mer lokal förankring och att vi ska ha områdespoliser och kommunpoliser i hela landet. Det här är någonting som även Statskontoret i sin utvärdering av reformen pekar ut som områden att arbeta på. Det är också så att regeringen har satt tryck i frågan.

Roger Haddad undrade också var i budgetpropositionen insatserna för särskilt utsatta områden finns. Bland annat finns de på s. 44 under utgiftsområde 4. Dessutom kan jag rekommendera Roger Haddad att titta på statsministerns presentation av det här långsiktiga arbetet från Almedalen i somras och den presskonferens som justitieministern och inrikesministern nyligen höll om säkerheten för blåljuspersonal och om ungdomsbrottslighet, för att bara nämna några saker.

Anf. 57 Roger Haddad (L)

Fru talman! Det låter som att vi är överens, men vi är inte överens. Ni avsätter 75 miljoner i nästa års budget. Det är det vi ska fatta beslut om i eftermiddag. Varför lägger ni bara 75 miljoner på polisen i nästa års budget, Annika Hirvonen Falk? Vi lägger 795 miljoner på polisen i nästa års budget.

Om inte organisationen, rikspolischefen och polisledningen levererar räcker det inte att vi antar ställningstaganden i utskottet. Då har man ett antal verktyg, fru talman, och ett av dem är budgeten. Just nu har Annika Hirvonen Falks parti den fantastiska möjlighet som det innebär att ingå i regeringen och därmed kunna förstärka olika myndigheter, inte minst polisen, så att man kan anställa fler poliser och även fler civila utredare i Polismyndigheten för att bokstavligen få ut fler poliser närmare medborgarna.

Men det har inte skett. Det är det som är problemet. Det är därför vi står här och ägnar full kraft åt detta dygnet runt - ja, när vi är vakna i alla fall. Hur går det i de utsatta områdena? Varför hade vi i maj och juni, när jag frågade riksdagens utredningstjänst, bara 400 områdespoliser på papperet? Borlänge har två områdespoliser för hela Dalarna, och de är bara förordnade på ett år. De viktiga områdespoliserna ska jobba och vara basen tillsammans med kommunpolisen när det gäller medborgarlöftena utifrån den lokala lägesbilden. Men finns det inga områdespoliser och kommunpoliser får vi inte den samverkan som även Annika Hirvonen Falk är ute efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Därför undrar jag: Hur kommer det sig, om vi nu är överens, att ni bara lägger 75 miljoner till polisen i nästa års budget?

Anf. 58 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Jag räknade till minst tre gånger då jag hade velat rekommendera Roger Haddad att läsa regeringens budgetproposition. Herregud - det står ju där! Framför allt är 75 miljoner en felaktig siffra.

Men anledningen till att vi inte lägger en massa pengar är att en massa pengar inte är lösningen. Roger Haddads regering sköt under många år till stora resurser till polisen utan att få önskat resultat. Därför tillsattes en utredning för att göra om polisens organisation till en sammanhållen myndighet som skulle trycka ut resurserna närmare medborgarna. Nu är det detta vi behöver fokusera på.

Därutöver har Polismyndigheten framhållit att det finns ett behov av mer resurser. Till skillnad från Liberalerna med flera ser vi det dock inte som en politisk uppgift att peka ut hur många som ska vara poliser och hur många som ska vara civilanställda, utan vi tillför resurser till Polismyndigheten och lovar att följa utvecklingen och se om det behövs ytterligare förstärkningar eller om det utvecklas på olika sätt.

Men vi ska inte lura oss själva att tro att bara för att vi tillför mer resurser löser vi de centrala problem som jag ändå uppfattar att vi är överens om, Roger Haddad. Det handlar om att vi behöver få ut de poliser som finns dit där de behövs som bäst. När vi gör just det, fru talman, som i exemplet i Botkyrka, ser vi också att utvecklingen går i rätt riktning, med en polis som samarbetar hand i hand med kommunen för att förebygga brott och motverka brott i de utsatta områdena.

Anf. 59 Roger Haddad (L)

Fru talman! Jag besökte Botkyrkas lokalpolischef i går. Att de får extra pengar beror på att de ingår i kategorin särskilt utsatta områden. Flertalet av de poliser som de har fått har omflyttats från andra delar av Polismyndigheten. Vi vill i stället göra en ekonomisk förstärkning för att totalt sett tillskapa fler tjänster, oavsett om det är utredare eller poliser.

Annika Hirvonen Falk framhåller att Löfven höll presskonferens i somras. Men det spelar ingen roll. Det är bara aviseringar. Hans presskonferens levererade inte en enda krona extra till det som vi debatterar just nu, nämligen fler områdespoliser som ska komma närmare medborgarna.

Jag förstår att det här är en indikator på hur MP och S för budgetdebatter och diskussioner internt. Innan ni kom in i regeringen hade ni en polismotion där ni skulle spara 300 miljoner på att effektivisera Polismyndigheten. Vi har fått färre poliser efter att ni klivit in i regeringen. Vi har kommit längre ifrån medborgarna. Kontakten och kommunikationen med allmänheten och medborgarna blir bara sämre. Nu aviseras också besparingar i stora regioner. De tillfälliga pengar som polisen fick i år - 250 miljoner för flyktingmottagande och polisstöd - finns inte i nästa års budget.

Fru talman! Jag har absolut läst polisbudgeten. Ni anslår 100 miljoner till Polismyndigheten, varav bara 75 miljoner ska gå till polisen för att man ska anställa fler poliser eller civila utredare. Det ska jämföras med exakt 795 miljoner. Vi hittar inte på. Vi baserar våra åtaganden i budgeten på rikspolischefens underlag. Det är ni som blundar för hans begäran.

Anf. 60 Andreas Carlson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Att polisen kommer när den behövs och har förmåga att beivra brott och lagföra brottslingar är centralt för att upprätthålla lag och ordning i vårt samhälle. Men en väl fungerande polis betyder mycket mer än så. Att samhället reagerar när människor utsatts för våldsbrott, rån, sexuella trakasserier eller inbrott i sitt hem är en förutsättning för upprättelse för brottsoffren och för att värna medborgarnas tillit till centrala samhällsfunktioner.

I dag ser vi hur den tilliten hotas när människor utsätts för brott. Som enskild ska man alltid kunna lita på att polisen har de resurser som krävs för att klara sin uppgift att förebygga, förhindra och beivra brott. Ett rättsväsen som står upp för de allra mest utsatta är en förutsättning för ett gott samhälle som håller samman.

Förtroendet för svensk polis sjunker just nu till följd av kraftigt försämrade resultat, larmrapporter runt om i landet och det faktum att man tvingas prioritera ned grova brott. Krisen inom polisen har nu gått så långt att man tvingas nedprioritera inte bara brott som cykelstölder utan även sådant som grov misshandel och rån. Det är mycket anmärkningsvärt, då det rör sig om allvarliga brott.

Fru talman! Detta leder till att tilliten skadas och att oron tilltar. För mig och för Kristdemokraterna handlar det om att ta den oro på allvar som växer när medborgare märker av polisens oförmåga.

Det kan vara tjejen som är orolig för att gå på festival, villaägaren på landsbygden som är orolig för att drabbas av inbrott, eller företagaren som får ytterligare en stöld i sin butik som inte klaras upp. För de personerna är fler poliser en fråga om trygghet. De behöver fler poliser som står på deras sida och skyddar våra gemensamma värden.

Människors känsla av otrygghet och utsatthet måste tas på allvar. Får den gro är risken stor att fler så kallade medborgargarden tar, som de själva säger, saken i egna händer. Det är en utveckling som ingen av oss önskar. Ordningen måste upprätthållas och rättssäkerheten tryggas. Polisen ska finnas där i situationer när vi och vår omgivning utsätts för kriminalitet. Det måste vi kunna lita på.

I budgetbetänkandet som debatteras i dag föreslår Kristdemokraterna en kraftfull satsning på svensk polis. Vi föreslår 2 600 nya polisanställda. Vi vill se löneökningar för att färre ska sluta. Vi vill återinföra beredskapspolisen och dubblera insatsstyrkan. De kommande fyra åren satsar vi 4,4 miljarder på svensk polis, vilket är ungefär dubbelt så mycket som regeringen avsätter till 2020.

Regeringens budgetsatsning på polisen är otillräcklig. Den ligger längre fram i tiden. Efter nästa val kommer de stora satsningarna. Nästa år avsätter regeringen 100 miljoner kronor på polisen. Det duger inte, fru talman, när situationen är så allvarlig. Regeringens satsning kan liknas vid ett litet plåster på ett stort sår.

Det är för sent att komma med 700 miljoner i budgetförstärkningar 2019 och 1 miljard 2020. Det täcker inte de kostnader som polisen har för de utökningar man har gjort med fler antagna på Polishögskolan och fler civilanställda. Vi har två statsråd som är med i debatten i dag. Ett är i kammaren just nu. Det är positivt att statsråden deltar i debatten. Jag förväntar mig svar och besked. När kommer det en kraftfull satsning på svensk polis i närtid som möter de behov som polisen har nu?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Med regeringens politik riskerar personer som i dag anställs inom Polismyndigheten att förlora jobbet 2018 och 2019 eftersom budgeten är underfinansierad i förhållande till polisens behov. Det är oerhört allvarligt. Regeringen måste ge Polismyndigheten och svenska folket långsiktiga förutsättningar i stället för den vänta-och-se-mentalitet som nu råder. Jag förväntar mig besked i dagens debatt.

Fru talman! Enligt Brottsförebyggande rådet läggs 96 procent av anmälningarna om nätkränkningar ned av polisen. Tittar man på de grövsta formerna av trakasserier, som fridskränkningar och olaga förföljelse, var det bara 18 procent som ledde till åtal. Denna typ av brott anses svår att utreda, och det anses svårt att säkra bevis. Lagen har inte kunnat ge människor det skydd som de har rätt att förvänta sig. Det duger inte.

Samma uppsättning av värderingar måste gälla på nätet som IRL, eller i verkliga livet, som är en direktöversättning av det uttrycket. Därför är det angeläget att förslaget från Integritets- och straffskyddsutredningen, som Alliansen tillsatte för att stärka lagen mot näthat, också blir verklighet. Utredningen är klar. Remissvaren har inkommit. Den ligger hos regeringen. En fråga jag vill ställa i debatten i dag är: När kommer lagförslaget?

Vi vill också att polisen ska ha en enhet som arbetar specifikt mot nättrakasserier och att det genomförs ett kunskapslyft inom hela rättsväsendet om internetrelaterad brottslighet. Utöver det behöver skolorna få förbättrat stöd för att förebygga och följa upp mobbning även på internet. Det näthat och den mobbning som unga människor och elever i skolan i dag möter, som kanske tidigare lämnades på skolgården när de gick hem, finns i dag tillgängligt dygnet runt i mobiler och på internet. Skolorna måste få bättre stöd i att hantera det.

Fru talman! För tids vinnande som man brukar säga, yrkar jag i debatten bifall till reservation 1 och reservation 26. Vi står givetvis bakom alla de reservationer som Kristdemokraterna har själva och tillsammans med Alliansen i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 61 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Tack för en intressant diskussion och debatt nu på förmiddagen. Det är många teman som man känner igen och som går igen. Jag kan inte kommentera alla, men jag vill nämna sak.

Sverigedemokraterna kunde i vanlig ordning inte låta bli att skylla kriminaliteten på massinvandringen, som representanten sa i en replik. I ett läge när en sverigedemokratisk riksdagsledamot i går dömdes för brott och en annan är föremål för förundersökning är det rätt våghalsigt. Jag vill säga till Sverigedemokraterna: Städa nu upp i er egen riksdagsgrupp först innan ni börjar skylla på invandrarna!

För två år sedan tillträdde regeringen. Vi tillträdde i ett läge där arbetslösheten hade ökat kraftigt under den borgerliga regeringen. Långtidsarbetslösheten hade ökat, ungdomsarbetslösheten var rekordhög och klyftorna ökade mest i hela västvärlden. Bostadssituationen hade försämrats, bostadsbyggandet hade minskat och trångboddheten hade ökat. Skolresultaten hade samtidigt fallit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det var vad den borgerliga regeringen lämnade efter sig. Det var ökad arbetslöshet, ökade klyftor, trångboddhet och fallande resultat i skolan. Om man misslyckas på de centrala områdena misslyckas man också i kriminalpolitiken. Då kommer man nämligen inte att kunna bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Flera talare i dag har pekat på de sambanden. Helene Petersson i Stockaryd, Annika Hirvonen Falk och Linda Snecker har gjort det.

Ovanpå det misslyckandet ägnade den tidigare regeringen väldigt lite intresse åt en annan stor fråga som vi har kommit att få hantera under denna mandatperiod, nämligen terrorismen och terrorhotet. Den gamla borgerliga regeringen vidtog inga som helst åtgärder för att kriminalisera terrorresorna. Det fick vi göra. Den gamla borgerliga regeringen klippte av säkerhetspolisen från FRA-information som kan vara oerhört viktig att få underrättelser om för att kunna förbereda sig för eventuella angrepp. Det var först efter det att vi i opposition ingrep 2010 som den informationen återställdes.

I motsats till vad Krister Hammarbergh påstod i debatten har vi under dessa två år haft en mycket hög reformtakt. Justitiedepartementet har lagt fram 72 propositioner på riksdagens bord. Det är en mycket högre reformtakt än vad den borgerliga regeringen hade under sina två inledande år.

Vi har kriminaliserat terrorresorna. Det är glädjande att den information vi har nu är att de i praktiken har upphört. Vi har inriktat oss på den organiserade kriminaliteten. I somras stiftade riksdagen lag i över 30 avseenden för att bland annat skärpa synen på och möjligheten att komma till rätta med den organiserade kriminaliteten. Vi kommer att fortsätta att jobba inriktat mot den organiserade kriminaliteten. Det kommer fortsätta att stå i centrum för oss under de kommande åren.

Därutöver kommer vi också att lägga mycket större vikt än vad tidigare regeringar har gjort vid det förebyggande arbetet. Där har vi lagt en god grund genom att steg för steg försöka lösa de grundläggande saker som måste vara på plats. Arbetslösheten faller och långtidsarbetslösheten faller. Ungdomsarbetslösheten är nu den lägsta på 13 år. Vi har 120 000 nya jobb på två år. Vi har just nu 100 000 lediga arbetstillfällen. Så sent som i dag kom en ny prognos som sa att den situationen kommer att fortsätta.

Vi bygger också mer än vad vi har gjort på 40 år. Bostadsbyggandet har ökat. Vi kan konstatera att skolresultaten förbättras, men med den viktiga reservationen att skillnaderna mellan olika skolor och olika elever tenderar att öka. Det är därför vi går in med särskilt riktade insatser mot skolsektorn som helhet men också riktat mot de skolor som kanske har de största utmaningarna.

Det är 13 000 fler anställda i skolverksamheten i dag än det var för ett par år sedan. Det beror bland annat på att vi vet hur viktigt det är att kunna gå in med tidiga insatser för barn och ungdomar som kanske inte mår så bra, som kanske har det svårt hemma och som kanske inte hänger med. Om vi inte bryter denna utveckling tidigt - vilket man bland annat gör med satsningar på skolan och övrig välfärd - kan det bli stora bekymmer i efterhand.

Vi växlar upp ytterligare när det gäller det förebyggande arbetet. Vi har lagt en bra grund, vi går fram med ett nytt brottsförebyggande program med en särskild samordnare och dessutom är särskilda pengar avsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Om vi ska lyckas både i det förebyggande arbetet och i att knäcka den organiserade kriminaliteten måste vi sätta ännu mer fokus på narkotikafrågan. Vi ser nu till exempel hur Malmöpolisen slår ned hårt på den öppna narkotikahandeln. Det är helt rätt. Vi ska inte ha öppen narkotikaförsäljning i Sverige. När man nu till och med i Christiania i Danmark kan köra bort den typen av handel ska väl inte vi vara sämre i Sverige, kan man tycka.

Narkotikafrågan är central för den organiserade kriminaliteten. Det är ofta den som finansierar kriminaliteten, och det är också ofta den som är källan till en del av de konflikter som vi ser nästan dagligdags i dag. Om vi ska krossa gängen måste vi slå ut narkotikahandeln.

Vi förebygger brott, vi slår mot den organiserade kriminaliteten och avslutningsvis: Vi värnar brottsoffren. Brottsofferjourerna och kvinnojourerna har nu mer pengar att röra sig med än vad de någonsin har haft tidigare. De kan därmed fortsätta att bygga ut och utveckla sitt viktiga arbete för att stödja brottsoffren. Det är otroligt viktigt. Det handlar till exempel om hjälp i samband med brottsutredningar och rättegångar. Vi kommer att fortsätta detta arbete, bland annat med det som nämndes tidigare här i debatten om att kunna gå in tidigt med professionellt stöd i form av målsägandebiträden när det gäller vissa brott. Vi har framför allt pekat ut sexualbrotten, där vi kommer att återkomma.

Fru talman! Det övergripande målet för vårt politikområde är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Då måste man använda hela verktygslådan: arbetsmarknadspolitiken, socialpolitiken, utbildningspolitiken och rättsväsendet. På det sättet bekämpar vi brotten, men vi bekämpar också brottens orsak.

(Applåder)

Anf. 62 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Det är trevligt att se statsråden i debatten. Jag känner mig lätt inspirerad av detta anförande, vilket innebär att jag kommer att yrka bifall till ytterligare en reservation - reservation 38 om kompetens för att utreda narkotikabrott. Jag hoppas att ministern talar lite grann med sina partikamrater i utskottet om vikten av detta område.

Vi har inte riktigt samma syn på historieskrivningen, vare sig när det gäller hur eländigt det var i Sverige eller när det gäller hur fantastiskt det är nu. Ibland måste man ändå vara lite sansad. Vi såg att vi hade en utveckling där sysselsättningen ökade. Nu blir skolresultaten bättre, och det beror inte på reformer som har skett det senaste halvåret utan på ett långsiktigt arbete. Sverige toppade nästan alla internationella undersökningar. Det gör vi förvisso nu också, och det är positivt.

Vi kommer ihåg debatten vi förde om hemliga tvångsmedel. Det är viktigt att ha en majoritet om saker i den här kammaren. Den tidigare socialdemokratiska regeringen misslyckades med det. Man kom inte överens med sina samarbetspartner, men detta kunde sedan genomföras under alliansregeringen. FRA-debatten var het, och det fanns problem. Därför var det bra att Socialdemokraterna i opposition kunde göra upp om frågan, som vi var överens om vikten av.

Egentligen tänkte jag begära replik på grund av något som jag hittade i budgeten och som förvånade mig. Under din tid i riksdagen, Morgan Johansson, drev ni hårt fram tillkännagivanden inte minst om kriminalvården, som du ansvarar för. Det handlade om att få en ordinär tillsyn om detta efter påpekanden av JO och ett flertal utredningar. Vi var helt överens om detta i det utredningsarbete som sedan kom inför den förändrade polisorganisationen. Där föreslogs att det skulle finnas en ordinär tillsyn av polis och kriminalvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Detta verkar nu vara helt förändrat. Nu stegar regeringen iväg åt ett annat håll. Det är lite förvånande eftersom det gjordes ett klart och tydligt ställningstagande från Socialdemokraterna att införa detta. Nu är man i regeringsställning och har bytt fot. Min fråga är: Varför?

Anf. 63 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det är roligt att Krister Hammarbergh tycker att det jag säger om narkotikabrotten är inspirerande. Jag menar verkligen vad jag säger, nämligen att om vi inte får ordning på det som handlar om den öppna narkotikaförsäljningen kommer detta bara att fortsätta. Det handlar om finansieringen av de kriminella gängen och om rekryteringen av nya ungdomar. Konflikterna kommer att fortsätta. Det är därför jag säger att jag tycker att det är utmärkt när polisen visar att man inte accepterar detta, som man till exempel alldeles nyss har gjort i Malmö.

Vi måste dock göra mycket mer än så. Min poäng i mitt anförande är att man inte kan se rättsväsendet som isolerat från resten av samhället. Man måste också se vad som händer runt om. Problemen efter åtta år med en borgerlig regering var just detta: Vi hade en rekordhög ungdomsarbetslöshet, växande klyftor och ett ökat antal av det ni själva hade talat om, nämligen utsatta områden och utanförskap. Ni misslyckades på alla dessa punkter. Det berodde på att ni bara prioriterade skattesänkningar och inte gjorde någonting när det gäller förebyggande insatser.

Man löser inte situationen i de utsatta bostadsområdena med några jobbskatteavdrag, utan man löser dem genom systematiska satsningar på socialtjänst, skola och fritidsverksamhet. Vet Krister Hammarbergh att när jag talar med poliser är det precis detta de säger? De säger ofta: Det är klart att vi skulle vilja vara några fler, men det måste också finnas en grundläggande kommunal verksamhet som fungerar.

Det är därför vi gör så här. Vi prioriterar inte de stora skattesänkningarna med 140 miljarder, utan vi prioriterar skattesatsningar med till exempel 10 nya välfärdsmiljarder. Vi inför också en ny nationell ledningsfunktion när det gäller det förebyggande arbetet. Det tror jag kommer att vara väldigt viktigt.

Frågan om tillsynen över Kriminalvården och polisen bereder vi just nu, och vi kommer att återkomma till riksdagen när vi är färdiga med det.

Anf. 64 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Vi har inte så gott om tid på oss, så det är bra om vi håller oss lite grann till ämnet.

Låt mig bara kort sammanfatta, för att inte prata bort min tid: Jag upplever att den historiebeskrivning vad gäller läget i landet för två år sedan som kommer från justitieministern är fel. I stället för att tala om skatter och den besatthet av skatter som uppenbarligen finns här skulle jag vilja tala om rättsväsendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Låt oss koncentrera oss på frågan om extraordinär och ordinär tillsyn av polisen. Polisen och Kriminalvården är myndigheter som har stora befogenheter. De är de myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och som kan frihetsberöva en människa. Ingen annan myndighet har det. Det finns en skillnad mellan extraordinär och ordinär tillsyn. Den så kallade extraordinära tillsynen utövas av Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Därtill har vi ett antal myndigheter som har ordinarie regeltillsyn. Inte minst skolväsendet har en omfattande tillsyn, och den som inte samarbetar kan få ett vitesföreläggande. Men vi har inget motsvarande för de myndigheter som har de absolut största möjligheterna att ingripa mot individer.

Som jag sa tidigare finns en historik där Morgan Johansson med flera drev på ganska kraftigt för ett tillkännagivande i konstitutionsutskottet. Konstitutionsutskottet tryckte så sent som 2015-2016 på behovet av denna ordinarie tillsyn.

Ni tryckte på, och vi lyssnade under den tiden. Utredningen tillsattes och utvidgades till att se över både polis och kriminalvård. Det fanns en total enighet om behovet av detta i utredningen. Det fanns inga reservationer över huvud taget förutom möjligen när det gäller vitesdelen, men att detta skulle ske var man totalt överens om.

Jag vet att det finns delar inom myndigheter som inte vill ha denna tillsyn. Jag vet att rikspolischefen inte vill ha den, och uppenbarligen vill inte heller Kriminalvården ha den. Men det får inte vara ett skäl till att säga nej.

Min fråga är: Varför är ni inte nöjda med att man har levererat det ni tidigare önskade?

Anf. 65 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Som jag minns det lades detta i utredningen, och som jag minns det var det inte socialdemokratin som drev på hårdast. Det var Folkpartiet, vid den tidpunkten. Om jag inte minns alldeles fel lyftes frågan av en folkpartistisk ledamot i utredningen.

Detta var vad utredningen kom fram till. Vi bereder som sagt ärendet, och vi har tagit in åsikter från remissinstanserna. När vi är färdiga med analysen kommer vi att återkomma till riksdagen med precis hur vi ska göra. Men jag kan säga: Det är kanske inte det som är den allra största utmaningen just nu när det gäller rättsväsendet, polisen eller kriminaliteten - huruvida det finns en tillsynsöverbyggnad till över en statlig myndighet. Jag ser nog mycket större utmaningar framöver, skulle jag vilja säga. Men i sinom tid, när vi är färdiga med analysen, återkommer vi till riksdagen.

Anf. 66 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Jag vill återknyta till en fråga jag ställde i mitt anförande. I integritets- och straffskyddsutredningen finns det en rad förslag som tar sikte på näthat och nätkränkningar. Utredningen kom i februari. Den har remissbehandlats. I juli sa Morgan Johansson: Vi kommer så fort som möjligt att gå vidare till riksdagen för att få lagändringar på plats.

I dag är det den 7 december. Det besked vi har fått från Justitiedepartementet är att detta beräknas till september 2017. Jag vill fråga Morgan Johansson om det stämmer och om det verkligen är så fort som möjligt. Vi talar om september 2017 samtidigt som vi ser de stora problem som finns i dag. Framför allt unga människor möter näthat, nättrakasserier och mobbning. Detta finns tillgängligt dygnet runt, veckans alla dagar, i mobiltelefoner eller i annan form på internet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Mina frågor är: När kommer lagförslagen? Är det i september 2017? Varför inte snabbare, Morgan Johansson?

Anf. 67 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag delar helt åsikten att vi måste förstärka den här lagstiftningen. De förslag som har lagts fram handlar bland annat om att inrätta ett nytt brott som man kallar för olaga integritetsintrång. Det handlar till exempel om att man lägger ut kränkande bilder eller filmer på internet. Det är en handling som i sig inte har varit kriminaliserad tidigare. Det finns också förslag om att utvidga paragrafen kring olaga hot. Det handlar alltså om hot om att lägga ut den här typen av bilder. Det finns flera andra förslag, till exempel om möjlighet till brottsskadeersättning.

Det är ett ganska omfattande lagstiftningsarbete med en väldigt tydlig bäring på andra typer av lagstiftningar, till exempel yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetslagstiftningen. Det handlar också om diskussionen över huvud taget kring vad man ska få lov att yttra i det offentliga samtalet. Det gör att det inte är alldeles enkelt att komma fram här.

Jag är ändå rätt övertygad om att vi kommer att göra det. För oss är det prioriterat. Lagrådsremissen kommer att kunna läggas fram någon gång under våren. Därefter kommer vi att gå vidare till riksdagen. Den tidsplan som du har fått beskriven för dig är den som vi arbetar efter.

Ibland är man ledsen över att inte kunna jobba fortare. Men när det är komplicerad lagstiftning man har att göra med måste systemet ha sin gång. Men departementet jobbar vidare så fort det kan.

Anf. 68 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Det stämmer att vi delar uppfattning om inriktningen. Det är en utredning som tillsattes av Alliansen. Detta är ett mycket angeläget område. Det är ett stort problem som väldigt många möter inte bara dagligen - de är utsatta för detta hela tiden.

Jag hade önskat att Morgan Johansson hade kunnat säga att man kan jobba ännu snabbare, att man kan fokusera på detta och att man kanske kan avdela resurser för att Regeringskansliet ska kunna komma med ett lagförslag tidigare än i september 2017. Utredningen kom i februari. Det har snart gått ett år sedan förslagen lades på regeringens bord i form av denna utredning.

Jag vill bara vädja till Morgan Johansson att lägga på ett kol extra. Jag förstår och har stor respekt för att det är komplicerad materia. Men jag tycker att det borde kunna tidigareläggas något. Jag undrar hur Morgan Johansson ser på det.

Anf. 69 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag kan gå tillbaka igen och stämma av tidsplanen - det kan jag göra. Men jag vet också: Ska det här vara en lagstiftning som fungerar i verkligheten måste man ha tänkt igenom det i flera steg. Det är ofta lätt att säga: Nu ändrar vi den formuleringen. Sedan tänker man inte igenom vilka följdändringar det medför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi jobbar så fort vi kan. Samtidigt konstaterar jag att vi på Justitiedepartementet har haft en oerhört hög reformtakt. Vi har en otrolig produktivitet. Det är över 70 propositioner som är framlagda. Alla har gått igenom riksdagen. Det är en mycket högre takt än under den borgerliga regeringens inledande år. Men det beror förstås på att vi har fått jobba ikapp för att försöka knyta upp en del trådar som inte var uppknutna tidigare.

Jag går gärna tillbaka och stämmer av tidsplanen en gång till. Jag delar uppfattningen att detta är en fråga som vi verkligen måste se till att klara ut.

Anf. 70 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Vi befinner oss nu i halvtid av mandatperioden. Det kan vara värt att påminna oss om vad som har hänt under de senaste två åren.

För två år sedan var det fortfarande lagligt att åka till Irak eller Syrien och ansluta sig till Daish eller, som det då kallades, Isis eller IS. I dag är terrorkrigsresor kriminaliserade. Terrorkrigsresorna har i praktiken upphört. Och ytterligare lagstiftning är på väg.

För två år sedan hade inte en enda kommun en samordnare mot våldsbejakande extremism eller en handlingsplan för hur man skulle komma till rätta med problemen. I dag har samtliga kommuner en samordnare och de flesta kommuner en handlingsplan.

För två år sedan var 176 000 giltiga svenska pass på vift. Under tio år ökade antalet förkomna pass varje år. I dag har ny lagstiftning satt stopp för missbruket av svenska pass, och för första gången på mycket länge ser vi en minskning av antalet förkomna pass.

Jag vill gärna ta tillfället i akt att tacka oppositionen för att den har varit med och konstruktivt bidragit till de här förändringarna och till att vi gemensamt har kunnat ta krafttag mot terrorismen. Jag tror att det arbetet gjorde både att förslagen kom på plats tidigare och att de blev bättre än de annars skulle ha varit.

Det är glädjande att vi, när vi nu samlas för budgetdebatt i riksdagen, har fler poliser i Sverige än vi hade när vi samlades för ett år sedan. Det är glädjande att vi satsar mer resurser på polisen än vi någonsin tidigare har gjort i Sverige. Och det är glädjande att vi har fler anställda i Polismyndigheten än vi någonsin tidigare har haft.

Men polisverksamheten är också hårt ansträngd. Vi har haft det största antalet asylsökande någonsin i Sverige. Vi har haft de första gränskontrollerna på 20 år. Vi har haft ett förhöjt terrorhot. Vi har haft allt detta samtidigt som den största polisreformen någonsin har genomförts - det är en polisreform som samtliga riksdagspartier, polisfack och polisledning har varit överens om och ansett nödvändig. Allt detta har naturligtvis påverkat polisverksamheten, och det är en delförklaring till att många års fallande resultatutveckling ännu inte har kunnat brytas.

Redan i våras sköt regeringen till betydande resurser till Polismyndigheten. I budgetpropositionen för 2017 satsar vi de närmaste åren över 2 miljarder kronor mer på svensk polis. Förutom regeringens satsningar kommer polisen även att kunna använda sitt anslagssparande under kommande år. Det innebär fler poliser och fler civilanställda. Men det innebär också möjlighet till förbättrad arbetsmiljö och förbättrade arbetsvillkor för polisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är viktigt att satsa resurser på polisen, men minst lika viktigt är det att polisen kan koncentrera sig på sitt kärnuppdrag så att vi kan få ut mer resultat av de resurser vi satsar på polisen. Vi renodlar därför polisens arbetsuppgifter. Handräckningar och transporter som i dag tar lång tid och sliter sönder arbetspass flyttas bort. Fiskeribrott och liknande kommer i fortsättningen att kunna utredas av Kustbevakningen. Anmälningar av företeelser som inte är brott ska inte behöva belasta polisens administration i onödan.

Samhället förändras, och polisen måste följa med i den utvecklingen. Därför gör vi nu om polisutbildningen till en riktig högskoleutbildning.

Ett fåtal bråkstakar ska inte kunna förstöra för det stora flertal som varje morgon går upp, tar sig till jobbet och gör rätt för sig. Vi måste vända den sociala utvecklingen - 10-15 år av växande klyftor, stigande arbetslöshet och sjunkande skolresultat som inte minst har drabbat våra förorter hårt.

Förebyggande insatser är, som justitieministern tidigare gav uttryck för, naturligtvis grundläggande. Det som också är grundläggande är att vi har lyckats vända utvecklingen. De senaste två åren har 120 000 nya jobb skapats, och 120 000 människor har lämnat arbetslösheten och gått in i jobb.

Vi ser hur utvecklingen av skolresultaten har brutits. Från att ha haft OECD:s sämsta utveckling ökar nu gymnasiebehörigheten, och i Timss och PISA firar den svenska skolan vändningar. Detta är naturligtvis många hårt arbetande lärares och rektorers förtjänst.

Men vi måste också trycka tillbaka den organiserade brottsligheten och skjutningarna. Bara i år har regeringen lagt fram mer än ett trettiotal nya lagar och lagskärpningar mot den organiserade brottsligheten, och 72 propositioner har lämnat Justitiedepartementet och fått riksdagens bifall.

Vi kriminaliserar förberedelse till grovt vapenbrott. Gängledare kan numera ställas inför rätta för att inte ha förhindrat brottslighet de själva har känt till. Det har blivit enklare att förverka brottsvinster, vilket ett antal kriminella fått upptäcka när de har försökt åka på semester eller ge sig ut på krogen i Stockholm och då fått lämna ifrån sig sin Porsche Cayenne och gå hem.

Regeringen backar inte för uppgiften. Steg för steg ska vi vidta de åtgärder som krävs. Vi är nämligen övertygade om att trygghet inte får vara ett privilegium för ett litet fåtal - det är en rättighet för alla.

(Applåder)

Anf. 71 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Jag ska säga som jag sa till justitieministern tidigare: Det är trevligt att statsrådet är här och debatterar budgeten!

Det är klart att vi måste samarbeta när det gäller att ta fram viktig lagstiftning, och det upplever jag också att vi har gjort de gånger som det har behövts.

Problemen med Daish har inte funnits speciellt många år, tack och lov, och det är klart att åtgärder måste vidtas. Därför var det bra att det fanns samtal om hur vi skulle bemöta terrorismen, och det är positivt att regeringen också tagit våra förslag och lagt fram propositioner. Det är ett bra samarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är bra att regeringen har gått fram med skärpt lagstiftning om passen utifrån de utredningsdirektiv som vi tidigare lade fram. Det regeringen har gjort när det gäller den grova organiserade brottsligheten är bra, utifrån de direktiv och initiativ som vi tog.

Det är bra att man har gjort det även när det gäller id-kapningen, vilket ursprungligen kommer från alliansregeringen. Förverkande av egendom är något mycket kraftfullt, precis som inrikesministern säger. Vi har även förslagen om skärpta straff vad gäller narkotika och maskeringsförbud.

Det har inte blivit helt perfekt alla gånger. Det som gäller passen måste kompletteras; detsamma gäller maskeringsförbudet. Det är klart att när vi får nya händelser i samhället och vi upptäcker luckor i vår lagstiftning så måste vi verka åt samma håll.

Allt detta är alltså inte bara tack vare goda idéer från sittande regering, utan den större delen av det arbetet hade inletts redan tidigare. Låt oss fortsätta odla samtal när samhället behöver det!

Jag är däremot lite bekymrad över polisens finansiering, eftersom en stor del av anslaget bygger på gamla sparade medel. Dessa medel verkar inte finnas kvar när vi går mot årsskiftet. Min fråga är: Om polisen nu hamnar i en helt annan och mer prekär ekonomisk situation, hur tänker statsrådet hantera det under det kommande året?

Anf. 72 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Ett rakt svar på Krister Hammarberghs fråga är att vi naturligtvis måste följa polisens resultatutveckling noga. Jag är glad över att polisen har en bra budgetuppföljning och att man till och med i en svår tid har kunnat visa överskott. Kommer det att finnas behov av att skjuta till ytterligare medel måste vi naturligtvis ta ställning till det. Vi är fast beslutna om att vi ska få fler polisanställda och fler poliser.

Sedan vill jag bara kommentera den exposé som Krister Hammarbergh ägnade sig åt i början och säga att politiska förslag ska bedömas utifrån deras kvalitet och inte utifrån deras upphovsman eller upphovskvinna. Finns det bra förslag i den politiska debatten kan jag därför garantera att vi kommer att bejaka dem, även om de skulle råka komma från Moderaterna.

Anf. 73 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Det sista är säkert alldeles nödvändigt.

Inrikesministern har nu i ett antal debatter, frågestunder och skriftliga svar hävdat att polisen får 2 miljarder i ökade anslag. Det stämmer om man är inne och lånar väljarnas mandat även för nästa mandatperiod, för de här höjningarna av ramanslagen kommer ju inte nu. För nästa år är det en ramanslagshöjning på blygsamma 83 miljoner kronor. Det är lite mer 2018 med en höjning på 622 miljoner kronor.

Jag vill återkomma till det jag sa tidigare. Det är förstås viktigt att vi följer utvecklingen, men vi kan hamna i en ganska svår situation om vi inte redan i vårändringsbudgeten vidtar åtgärder. Därför är det dags att vi lyfter upp detta i budgetdebatten.

I början räknade regeringen med ett gammalt, samlat överskott på 700 miljoner kronor. Det innebar också att man skulle ha gjort ett överskott i årets verksamhet. Som det ser ut nu verkar årets anslag gå plus minus noll: Det förbrukas. Kvar är det som finns kvar från de gamla goda åren, 411 miljoner eller något liknande, vilket innebär att det redan vid årets ingång saknas 300 miljoner kronor av regeringens finansiering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Samtidigt meddelar rikspolischefen, vilket vi tycker är korrekt, att polisutbildningen utökas kraftigt och en stor mängd civil personal anställs. Dessa anställs nu i slutet av året, det vill säga de har inte kostat en hel årslön. Ändå är anslaget helt förbrukat. Då kan vi ganska snabbt inse att vi kommer att ha kraftiga kostnadsökningar nästa år för att betala dessa personers löner, och det är människor som behövs.

Det finns alltså mycket som pekar på att det saknas mer än 300 miljoner kronor in på nästa år. Därför undrar jag: Hur går diskussionerna inom regeringen och Finansdepartementet? Hur ska ni korrigera detta?

Anf. 74 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Låt mig bara först uttrycka min glädje över att Krister Hammarbergh kallar de första socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringsåren för de "goda åren"! Det hedrar honom i den politiska debatten.

Vi måste även ha ett fortsatt krav på effektivisering av polisens verksamhet. Den polisreform som alla partier här har varit överens om syftade till att vi skulle få fler poliser närmare medborgarna och en ökad effektivitet. Vi slog ihop 23 myndigheter till en myndighet, länsmyndigheterna blev en myndighet, vi fick en it-avdelning och en personalavdelning.

Dessa vinster har inte polisen lyckats få ut i verksamheten än så länge. Även om vi har en ansträngd situation inom polisen kan vi inte minska kraven på att vi ska kunna hämta hem effekterna av den omorganisation som vi har varit överens om.

Skulle det ändå behöva skjutas till mer medel kommer vi naturligtvis att ta den diskussionen med polisen och polisverksamheten.

Anf. 75 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Det finns såklart mycket man skulle kunna diskutera. Vi har ju ett ganska stort ansvar inom vårt utgiftsområde.

När vi lyssnar på Anders Ygeman hör vi att vi har fler poliser och fler polisanställda än vad vi någonsin har haft. Vi satsar också mer pengar på både det ena och det andra än vad vi någonsin har gjort.

Det låter fint, men för att det ska finnas en relevans måste man fråga sig: I förhållande till vad? Där är föregående år inte ett speciellt imponerande jämförelsetal, särskilt inte eftersom vi är ett land med en ganska kraftigt växande befolkning.

Vore det inte bättre att göra som Sverigedemokraterna vill, nämligen att relatera antalet poliser till befolkningen? Utgår man från det har vi faktiskt färre poliser när den här mandatperioden är slut i förhållande till den befolkning vi har då än vad vi har i dag med regeringens satsning. Det blir ett lite ärligare mått på den satsning man gör och sätter ett tydligare finger på den satsningens förmåga att faktiskt göra skillnad.

Vore det inte bättre om regeringen talade klarspråk och gjorde sina satsningar i förhållande till antalet i befolkningen?

Anf. 76 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Nej, det vore det inte. Om man vill ha ett sådant relevant jämförelsemått skulle jag rekommendera Sverigedemokraterna och alla andra att jämföra med antalet i befolkningen som är i brottsaktiv ålder. Varken antalet spädbarn eller antalet pensionärer påverkar brottsligheten i speciellt stor omfattning. Polisen har få problem med kriminella åldringsligor eller kriminella spädbarnsligor.

Anf. 77 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Vi får väl tacka för det förhållandevis roliga svaret, även om det i sammanhanget var ett innehållslöst svar på frågan.

Många andra länder i Europa har ett sådant förhållande till polisen att man relaterar till antalet invånare. Det finns såklart en poäng med det. Det handlar inte om att spädbarnen blir fler och att de utgör ett problem i samhället. Men om det blir fler personer i ett samhälle inkluderar det även personer i brottsaktiv ålder. Det är det relevanta i sammanhanget, och det är det som andra länder har tittat på när de tittar på antalet poliser.

Det är inte speciellt imponerande när Ygeman säger att det finns fler poliser än någonsin, speciellt inte när faktum är att det blir färre poliser i förhållande till antalet invånare i ett land med regeringens politik. Det vore lite mer klädsamt och ärligt om man satte fingret på den satsning som regeringen gör. Det blir färre poliser i förhållande till antalet invånare i Sverige när mandatperioden tar slut om regeringen får bestämma. Det påverkar såklart polisens samlade förmåga att utföra sitt uppdrag med fler invånare i ett land. Det har vi också hört från Polismyndighetens sida. Tack vare den kraftiga migrationen till Sverige med ett ökat antal invånare har det också ställts betydligt mer krav på polisens uppdrag.

Visst kan man försöka skämta bort faktumet, men jag tycker inte att det är speciellt klädsamt i sammanhanget - speciellt inte när poliskåren så tydligt signalerat att det finns problem med för få kollegor.

Anf. 78 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Jag förstår att Adam Marttinen inte uppskattade humorn. Det må vara hänt. Men faktum kvarstår att det är ett bättre mått att jämföra med antalet personer i brottsaktiv ålder.

Vi kan konstatera att även om du väljer Sverigedemokraternas egenpåhittade mått med befolkningen i övrigt är Sverige det land i Norden som har högst polistäthet. Då kan Adam Marttinen tala om hur det ser ut i de andra länderna, om det i europeiskt perspektiv verkar vara låg polistäthet. Det är möjligen sant om du bara tittar i tabellen. Men du måste titta på vad poliserna utför för verksamhet. Många av de poliserna är i stället parkeringsvakter eller väktare. De utför helt andra uppdrag än vad svensk polis gör.

Jag vågar hävda att svensk polistäthet står sig bra i ett nordiskt perspektiv och i ett EU-perspektiv. Brås rapporter visar att Sverige har en duktig polis. Jag tycker att det ibland försvinner i debatten att alla dessa 29 000 - flest polisanställda någonsin - gör ett fantastiskt jobb med att säkra vår trygghet, frihet och demokrati, även om det ibland innebär att de får gripa en och annan sverigedemokrat.

Anf. 79 Beatrice Ask (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Det är intressant att lyssna på debatten. Vi skulle förmodligen kunna hålla på hela dagen. Många olika diskussioner och debatter har förts. Det är bra och helt nödvändigt.

Krister Hammarbergh inledde sitt anförande med att lista en del av de problem som vi står inför. Han nämnde dålig polisiär närvaro på många håll, sjunkande utredningsresultat, att utredningsbara brott förblir liggande, sjunkande förtroende för Polismyndigheten och grov kriminalitet på många håll. Listan kan göras ännu längre.

Det här är problem som vi måste ta på allvar och arbeta med. Det är viktigt att erinra om det. Samtidigt är det här en budgetdebatt, och det finns uppenbara ekonomiska bekymmer. Vi riskerar snart att ha en polis på kredit. Det håller inte i längden, och det inser alla.

Vi kan diskutera hur många fler poliser det ska vara hit eller dit, men alla vet att det handlar om en budgetram. För att åstadkomma den budgetramen måste statsråd och respektive parti slåss mot andra verksamheter. Det är den verklighet vi har att förhålla oss till. Det är ett bekymmer att pengarna inte räcker till och att resurser inte alltid används helt effektivt.

Vi moderater tar problemen i rättsväsendets ekonomi på stort allvar. Det är också skälen till att vi gör de resursförstärkningar vi nu gör. Jag vågar säga att jag hade önskat mig ännu mer pengar till vissa saker utan att för den skull gödsla överallt, men jag tycker att man ska se frågorna.

När det gäller många av de frågor som har diskuterats här är det min bestämda uppfattning att regeringen är alldeles för passiv. Jag tror att det var Andreas Carlson som sa att det råder ett slags vänta-och-se-mentalitet. Det är ett problem. Ni har gjort en hel del, men sanningen är att många lagförslag, inte minst för att bekämpa den grova brottsligheten, kommer från initiativ som togs av Alliansen. Så fungerar det. Det är inget konstigt med det. Det är bra att lagförslagen har kommit på plats. Vi kommer från moderat sida att säga ja till alla konstruktiva, vettiga förslag som finns eftersom något måste göras.

Nu har jag inte så mycket anmäld talartid, och därför vill jag ta upp en annan viktig sak. Jag varnar för förenklade historieskrivningar.

Ett stort bekymmer som finns just nu är de utsatta områden som polisen har definierat i en särskild rapport. Den kom för några år sedan, och den har reviderats i några omgångar. Morgan Johansson var inne på den diskussionen.

Först och främst vill jag säga att dessa områden inte är nya. Miljonprogramsområdena byggdes mellan 1965 och 1974 under socialdemokratisk ledning. Områdena fick snabbt sociala problem. Där samlades många människor med svårigheter.

Socialdemokraterna hade under lång tid direkt beröringsskräck för att tala om de problem som finns där. Jag säger inte att alla förorter har problem, men det finns en koncentration. Det har förvärrats över tiden. Beröringsskräcken har Socialdemokraterna kommit över - tack och lov! Nu kan vi prata om de särskilda problem som finns.

Jag erinrar mig bland annat en debattartikel från 2005. Jag har inte skrivit den, utan det har någon helt annan. Man konstaterade i artikeln att antalet anmälda våldsbrott i de sex mest brottsutsatta områdena var dubbelt så stort som i landet i övrigt. Jag konstaterar också att man i den artikeln - för att ta ett exempel - pekade på att några av de mest bekymmersamma områdena låg i Göteborg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det här är inte nya problem. Men jag vågar också erkänna att ingen av oss har svaret på frågan om vad som ska göras. Jag tycker att samordningsminister Ibrahim Baylan är på väg mot någonting som är någorlunda konkret - om han menar att han vill ha en operativ samordning vad gäller vissa av områdena. Om det inte bara blir prat tror jag på det. När alliansregeringen tog initiativ till mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet samordnade vi insatser från många olika håll i ett operativt och konkret arbete. Det är bara så problemen kan lösas.

För de utsatta områdena kommer det att krävas ett konkret handlag med fler poliser och fler insatser från olika håll. Vi kan inte stå och prata om förebyggande insatser när folk skjuter varandra. Det måste komma folk dit som gör något åt det. Jag välkomnar nödvändiga initiativ på området.

Det finns många fler saker att ta upp, och jag är säker på att vi kommer att återkomma till många förslag. Vi ska ha en del möten framöver för att bland annat hantera kampen mot terrorism. Det är utmärkt!

Att terrorismresor har blivit kriminaliserade är bra. Man kan diskutera vem som var först på bollen, men det svåra just nu är det faktum att kriminaliseringen innebär att vi har stängt fönstret för Säpo att få information från signalspaning, vilket är helt nödvändigt i terroristbekämpningen. Där finns en del frågetecken som behöver rätas ut.

Socialdemokraterna ska vara tacksamma för att vi moderater och en del andra vågar agera på områdena. Jag är inte så säker på att era regeringskollegor är lika positiva och lika konstruktiva.

Herr talman! Jag önskar statsråden, utskottets ledamöter, kanslipersonalen och riksdagens ledamöter en god jul så småningom.

Vi har ett stort ansvar för att lösa de allvarliga problem vi står inför när det gäller brottslighet och kriminalitet i det här landet. Vi har ett ansvar att vara konstruktiva. Jag tycker att många inlägg i debatten har visat att Sveriges riksdag tar det ansvaret.

(Applåder)

Anf. 80 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag förstår om Beatrice Ask värjer sig mot historieskrivningen. Den faller ju inte ut till hennes fördel.

Hon talar om miljonprogramsområdena. Jag tror att det är ganska många socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister som har vuxit upp i miljonprogramsområden. Jag gjorde det själv, i vart fall under mina första sex år. Det är i grunden bra områden. Det är i grunden bra kvalitet på fastigheterna. Det är bra områden med goda fysiska förutsättningar.

Problemen uppstår när vi inte klarar av de grundläggande sociala frågorna, när arbetslösheten och klyftorna ökar. Det är precis då man får problem med till exempel nyrekrytering till gängkriminalitet. Det var det jag pekade på i mitt inlägg.

Under Beatrice Asks åtta år i regeringen växte klyftorna i Sverige mer än i något annat OECD-land, och ni gjorde ingenting åt det - tvärtom. Ni satsade, bara för att ge ett exempel, 19 gånger så mycket pengar på skattesänkningar som ni lade på skolan.

Vi gör tvärtom. Vi satsar på välfärden. Vi riktar också resurser till socialtjänsten, till skolan, till hälso- och sjukvården och till de områden och de människor som verkligen behöver de här insatserna. Vi medverkar till att sluta klyftorna igen, dem som ni ökade i så stor utsträckning. Det är så man lägger grunden för ett bra förebyggande arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det här tror jag att Beatrice Ask egentligen håller med om. Problemet är att hennes och hennes regerings record när det gäller klyftor och sociala problem är så förfärligt dåligt. Vårt record bara under de här två åren är mycket bättre.

Sedan var det inte så, herr talman, att det var vi som stängde något fönster för Säpo eller FRA. Det var ni som gjorde det. Ni stängde Säpos möjlighet att inrikta FRA under tre års tid.

Anf. 81 Beatrice Ask (M)

Herr talman! Vi rättade också till det hela. Dessutom är det riktigt som jag säger att den kriminalisering av terrorresor som vi införde har skapat en del nya problem.

Jag tror att det är väldigt viktigt att hålla sig i nutid och att använda historien till att se framåt. Jag har inte den förortserfarenhet som Morgan Johansson kanske har, men jag är uppvuxen i en liten HSB-lägenhet med en ensamstående mamma. Jag har en del kunskap om utanförskap och att stå vid sidan av de finare miljöerna, så kom inte dragande med det!

Vi har som jag talade om ett problem i de här områdena, i många av våra förorter. Det är ett problem som vi måste ta på allvar och diskutera.

Däremot delar jag inte uppfattningen att klyftorna ökade under alliansregeringen. Sanningen är att de har ökat i decennier i Sverige. Det som hände med jobbskatteavdrag och annat var att vanligt folk fick lite mer i plånboken - pengar som ni nu håller på att ta tillbaka. Det fanns ett skäl till att vi förde en debatt om arbetslinjen eller bidragslinjen. Ni vill alltid öka på bidragen i stället för att ge människor jobb, och vi har lite olika syn på det.

För att återgå till vårt område handlar det om att försöka fokusera på att lösa problemen. Då menar jag att det är helt nödvändigt att säkerställa att vi får mer resurser till polisiär närvaro, till lokalkännedom, till kontakt med människor i de här områdena så att vanligt, hyggligt folk som bor i utsatta områden kan leva ett normalt liv. Just nu är de rädda och vågar många gånger inte ens berätta för polis och rättsväsende vad de sett och varit med om. Det är en utmaning för oss att ta itu med de problemen, och där måste mer göras.

Anf. 82 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Återigen, herr talman, förstår jag att Beatrice Ask vill hålla sig i nutid och inte i dåtid. Det var ju precis det här hon ansvarade för under sina åtta år i regeringen.

Sanningen är ju den att arbetslösheten ökade. Klyftorna ökade. Det är inte bara jag som påstår det - OECD konstaterade att de ökade snabbast i hela västvärlden under er regeringstid. Socialbidragstagandet ökade. Bostadsbyggandet gick ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag pekade på att alla de här faktorerna har vi på två år faktiskt lyckats vända. Med det har vi också lagt grunden för att kunna bryta den allvarliga utveckling som vi har haft under ganska lång tid - det håller jag med om - när det gäller nyrekrytering till kriminella gäng. Då behöver man ha brottsbekämpande insatser, vilket vi går fram med - jag var väldigt tydlig i fråga om narkotikapolitiken och polisens insatser där - men också mer förebyggande insatser.

Jag talade om att vi har 13 000 fler anställda i skolan nu än vi hade för ett par år sedan. Det är människor som kan jobba med att till exempel se den där killen eller tjejen som inte riktigt hänger med eller som kanske har problem hemma. Då måste det finnas personal i skolan, och det måste finnas personal i socialtjänsten. Det finansierar man inte med några jobbskatteavdrag, som ni trodde, utan det finansierar man med skattepengar som man är beredd att gå in med. Det är också det vi gör - bland annat med de 10 miljarderna extra.

Vi ska inte tävla i erfarenheter; det är dumt. Jag bara pekade på att vi är ganska många som har vuxit upp i miljonprogramsområdena, som ni moderater har haft en tendens att bara komma in i och besöka lite då och då eftersom ni själva inte har den erfarenheten. Jag bara säger att om vi ska kunna komma till rätta med detta måste vi jobba tillsammans med dem som bor i de områdena. Förändringen måste komma underifrån på det sättet.

Anf. 83 Beatrice Ask (M)

Herr talman! När det gäller narkotikapolitiken och skärpta straff för grova narkotikabrott är det ju ingen hemlighet att de förslag som ni har fattat beslut om bygger på förslag som vi tog initiativ till och som vi har drivit på. Vi har hela tiden drivit på för att få de här besluten, som ni nu är stolta över.

Jag tycker nästan att det är lite pinsamt när statsrådet står i talarstolen och hävdar att regeringen efter två år, varav ett med oppositionens budget, har löst alla de stora samhällsproblem som Sveriges riksdag diskuterar och har att hantera. Så är det naturligtvis inte. Det är väl bra om ni är stolta över att ni gör några insatser, men försök att vara lite realistiska och redovisa verkligheten!

Det är så att väldigt många förslag kommer från den tidigare regeringen. Det är så att vi haft problem både före 2006 och långt tillbaka som vi fortfarande inte har rett ut.

Jag vågar påstå att problemet med utsatta områden vars situation har förvärrats, delvis under de senaste åren, kommer vi inte att lösa under den här regeringen heller. Det kommer att återkomma till nästa regering, och vi kommer då att diskutera om ni gjorde något åt det.

Just nu förvärras ju läget. Man skjuter fler och fler. Det är en värre situation i dag än det var för ett år sedan i många av de här områdena. Ska jag skylla det på Morgan Johansson? Naturligtvis inte.

Det jag tror att vi måste fokusera på är vad vi ska göra för att rätta till det här. Då är ett av de förslag som vi uppenbarligen är rätt överens om att det behövs fler poliser. Vi lägger också mer resurser på att möjliggöra det. Ni har sett till att man använder fler av de poliser som finns till att komma ut i de här områdena. Frågan är om det räcker.

Låt oss för Guds skull sikta framåt och ta itu med de problem vi har! Jag tror att det är det medborgarna förväntar sig av oss alla. Det är också ett sätt att höja anseendet för den politiska debatten.

Anf. 84 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Jag ska för att undvika att debatten urartar i någon sorts Monty Python-sketch undvika att berätta om min uppväxt.

Jag ska börja med att bejaka lite självkritik, som Beatrice Ask talade om. Jag tror att även socialdemokratin har en del i att inte tillräckligt ha uppmärksammat problemen i våra förorter. Vi har inte satsat tillräckligt stora ekonomiska resurser där tidigare. Alltför mycket av samhället, både det privata och det offentliga, har dragit sig ur förorterna och behöver nu komma tillbaka och vara en del av detta.

Men om man inte gillar den socialdemokratiska historieskrivningen som jag och tidigare Morgan Johansson gav uttryck för kan man väl ändå bejaka den moderata. Er egen rapport visar ju att efter åtta år med moderatledd regering var det fler utanförskapsområden, med era egna ord, i Sverige än det var när ni började. Det var fler efter åtta år än när ni började. Arbetslösheten har ökat, skolresultaten har sjunkit och klyftorna har ökat; det är klart att det betyder någonting.

Och självklart behövs det mer än sociala insatser i dessa områden - det behövs fler poliser. Och i alla dessa 14 områden finns nu fler poliser än tidigare. I exempelvis norra Botkyrka, som är ett av problemområdena, finns mer än dubbelt så många poliser som när regeringen tillträdde. Det är klart att de behövs för att skapa trygghet för medborgarna.

Men det behövs också en socialtjänst som kan omhänderta ungdomar i dåliga miljöer. Det behövs ny lagstiftning för att komma till rätta med detta och göra polisens insatser kraftfullare. Och det behövs satsningar på jobb och utbildning så att vi vänder utvecklingen i dessa förorter. Det behövs helt enkelt en samlad politik.

Anf. 85 Beatrice Ask (M)

Herr talman! Jag blir väldigt provocerad av grova generaliseringar om vem som röstar si eller så. Jag tycker att det är bättre att diskutera sakfrågor.

Vi ser stora problem i många av dessa utanförskapsområden. Men låt mig då, när statsrådet tycker att det är så roligt att försöka påskina att det skulle vara alliansregeringens fel, påpeka att väldigt många ligger i socialdemokratiskt styrda kommuner och leds av socialdemokratiska stadsdelsförvaltningar. Så har det varit i decennier, och det har uppenbarligen inte gjort särskilt mycket nytta.

Jag tror att vi har strukturella problem i många av dessa områden, och jag tror att det finns saker att ta itu med. Det kommer att kräva mycket av oss framöver.

Det som ändå är förvånande när inrikesministern nu begär replik är att det inte kommer några synpunkter på punkteringen inom svensk polis. Det är ingen tvekan om att vi i riksdagen måste vara allvarligt bekymrade över den kritik som från alla möjliga håll, även inifrån, riktas mot den genomförandeprocess som polisen har genomgått.

Vi kan inte ha en polisverksamhet som har punktering, för den orkar inte driva framåt. Vi behöver en stark och fungerande polis i Sverige. Här har vi rader av bekymmer, och jag är besviken över att det inte tas initiativ för att rätta till det hela.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Statskontoret kom i höstas med en rapport som vi har diskuterat i flera interpellationsdebatter. Den innehöll en lång lista över åtgärder som behöver vidtas för att få ordning på genomförandet och förverkligandet av den polisreform vi ändå var överens om. Varför händer det ingenting från regeringens sida i den frågan?

Anf. 86 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Jag delar inte a) beskrivningen av svensk polis och alla duktiga polismäns och poliskvinnors insatser och b) beskrivningen att regeringen skulle vara handlingsfattig och inte vidta åtgärder. Jag ägnade en betydande del av mitt anförande här i kammaren i dag åt att beskriva just de åtgärderna och även en del av de ljuspunkter vi faktiskt ser.

Exempelvis faller svarstiden för 114 14, som jag tror att Centerpartiet tog upp här tidigare, dramatiskt. Utanför Stockholmsområdet är svarstiden nu två minuter. I Stockholm kommer den tyvärr upp i åtta minuter, så här finns fortfarande saker kvar att göra.

Vi ser hur många av de allvarliga skjutningar vi har haft leder till fällande domar med kraftfulla fängelsestraff. Det tycker jag är bra.

Vi ser hur det blir fler poliser i våra mest utsatta områden - betydligt fler än under den tid då Beatrice Ask var ansvarig.

Vi kommer säkert att komma tillbaka till dessa frågor igen, för vi måste få ut mer av den reform vi har varit överens om. Men den som läser Statskontorets rapport ser också att det tack vare den reformen har hänt en del positiva saker redan nu, och vi har rätt att vänta oss mer.

Jag vill också i min sista replik passa på att tacka justitieutskottets ledamöter för en bra debatt och önska justitieutskottets ordförande och ledamöter en riktigt god jul!

Anf. 87 Beatrice Ask (M)

Herr talman! Det finns många poliser som gör fantastiska insatser, men det vore väl förment att säga att polismyndigheten just nu fungerar väl; det gör den inte. Det finns alldeles för många brister. Jag missade faktiskt vilka åtgärder regeringen vidtar, men jag ska läsa protokollet.

Vad gäller svarstiderna när man ringer till polisen uppmanar jag alla att titta på Veckans brott från i går, där man försökte ringa upp polisen. Tyvärr var det inte ett satirprogram utan ett verklighetsprogram, som visade hur illa det fortfarande fungerar. Det är oacceptabelt.

Man pekade också i går på att fler och fler av de mord vi ser är gänguppgörelser och att väldigt få av dem klaras upp, även om vi får en och annan fällande dom, vilket naturligtvis är bra. Men det är färre som utreds, och utredningarna är oerhört resurskrävande - så resurskrävande att det inte finns utredare till väldigt många andra brott. Här har vi verkligen stora problem att ta tag i.

Jag tror att det är viktigt att peka på problemen. Man ska passa sig för att göra som en del rektorer ibland gör: att inte erkänna att det finns problem på den egna skolan för att man är rädd att den ska få dåligt rykte. Som mångårig förälder till skolbarn tror jag att man har större respekt för dem som faktiskt vågar peka på de bekymmer som finns och kanske dessutom kan ange en eller annan idé om hur de ska lösas.

Rättsväsendet

Jag lovar att vi från moderat sida kommer att fortsätta att bidra med många konkreta åtgärder för att svensk polis ska fungera bättre och för att tryggheten i Sverige ska gå åt rätt håll så att vi får en bättre situation när det gäller brottsbekämpningen än den vi ser just nu. Tack för debatten.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)