Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anf. 2 Johan Forssell (M)

Fru talman! Vi ska nu diskutera rättsväsendet och dess anslag för nästa år.

Vi är ju inte riktigt framme vid nyår än, men man kan väl ändå passa på att göra en liten tillbakablick på det år som har varit och konstatera att det har varit ett väldigt turbulent år - tyvärr av fel anledningar, med skjutningar och sprängningar. Årsstatistiken är inte sammanräknad helt och hållet ännu, men man kan ändå konstatera att vi tyvärr går mot ännu ett rekordår vad gäller antalet skjutningar i vårt land.

Sprängningar verkar inträffa så ofta nu att jag tror att många människor vaknar på morgonen och inte förfäras av att det har sprängts någonstans i natt utan snarare ställer sig frågan var i Sverige det har sprängts i natt. Det är en förfärlig utveckling, skulle jag vilja säga. Denna typ av saker, som faktiskt inte hör hemma i Sverige, har tyvärr blivit någon form av vardagsmat i Sverige 2019.

Justitieutskottet har nyligen diskuterat den situation vi har när det gäller personer som utgör ett hot mot vårt lands säkerhet och rör sig ute på våra gator trots att de är dömda till utvisning och egentligen inte borde vara i Sverige. Ändå fortsätter de att vara här eftersom lagstiftningen inte har hängt med, inte har förändrats och inte möter den nya typ av hot och verkligheter som vi tyvärr upplever.

Det är väl omöjligt att tala om denna höst utan att också konstatera att vi moderater tog initiativ till det som sedan kom att beskrivas som gängsamtal. Jag tycker att det var en bra ambition att försöka se om det gick att enas om viktiga reformer här och nu.

Vi var flera partier som var med. Alla fick ju inte vara med, men vi som var med gjorde ett seriöst försök att se om det gick att ta fram någonting som möter den allvarliga utveckling som vi nu ser.

Rättsväsendet

Det var dock helt enkelt så - i alla fall enligt mig - att det som regeringen valde att lägga på bordet var långt ifrån tillräckligt för att hantera de skjutningar och sprängningar, den gängkriminalitet och den otrygghet vi nu ser växa fram. Det blev helt enkelt inte möjligt för oss moderater att skriva under på någonting som vi inte tror kommer att vara tillräckligt.

Nu siktar vi mot 2020. Det är anslagsområdet som ska debatteras här i dag. Man kan konstatera att det är ett område som står inför stora utmaningar.

Vi moderater lägger i vår budget sammantaget 3,2 miljarder mer till hela rättsväsendet nästa år. Det är 2,5 miljarder mer än vad regeringen och dess samarbetspartier har valt att anslå i sin budget. Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar och Sveriges brottsoffer - alla får de mer pengar med Moderaterna än med regeringen. Det finns inget område inom detta anslagsområde som får mer pengar med regeringen i förhållande till vad vi moderater har presenterat.

Politik är ju enkelt när man inte behöver välja, när man kan lova allt till alla. Vi moderater har gjort tuffa prioriteringar i vår budget.

Fru talman! Vi anslår inga miljarder till friår. Vi anslår inga miljarder till ytterligare semesterdagar. Vi anslår inga miljarder till att minska försörjningskravet vid anhöriginvandring. Vi lägger i stället pengarna på sådant som vi verkligen tycker är viktigt i det land som vi nu lever i, där rättsväsendet naturligtvis är en väldigt stor del. Hur rimligt är det till exempel att biståndet nästa år är dubbelt så stort som den summa som satsas på polisen, mot bakgrund av den nya otrygghet som vi ser växa fram?

Fru talman! Jag tror att dessa pengar behövs, för situationen är ansträngd. Den största satsningen i vår budget, som uppgår till nästan 2 miljarder kronor, är en satsning på 2 000 statliga ordningsvakter, med början redan nästa år. Syftet med denna satsning är att överbrygga det glapp som finns i polisrekryteringen.

Det är faktiskt så att när vi ses här inne i kammaren i dag har vi i princip lika många - eller kanske ska man säga lika få - poliser som vi hade när alliansregeringen lämnade över makten 2014. Trots att befolkningen ökat kraftigt, trots att antalet skjutningar och sprängningar ökat och trots att otryggheten har ökat väldigt kraftigt är poliserna egentligen inte fler nu. De kommer att bli fler, men detta kommer också att ta tid. Vi ser dessutom problem med avhopp och med poliser som tyvärr väljer att lämna sitt jobb i förtid.

Hur hanterar man den situationen? Vi moderater pekar till exempel på en riktad lönesatsning - på att göra polisutbildningen betald och på att öka attraktiviteten i det så viktiga polisyrket. Men vi tror även att statliga ordningsvakter under en begränsad tid kan spela en stor roll genom att arbeta trygghetsskapande på gator och torg och genom att lagstiftningen förändras så att dessa ordningsvakter också kan avlasta polisen i deras viktiga arbete.

Det första som rikspolischefen pekade på under höstens gängsamtal - för att frigöra polisiära resurser och för att öka förmågan här och nu - var just att vi ska se till att våra poliser kan göra det som de är utbildade för och det som de vill göra. De ska till exempel inte bli någon form av ambulerande transportverksamhet för Kriminalvården.

Man kan också gå vidare och fundera på transporter till och från tunnelbanan i Stockholm, där vi befinner oss i dag. Där tror vi att ordningsvakter kan spela en väldigt stor och viktig roll, så att poliserna i stället kan koncentrera sig på det som de är utbildade för, på det som bara de kan göra och på det som de faktiskt vill göra ute i samhället.

Fru talman! Vid sidan av detta anslår vi, som jag nämnde, ytterligare medel till Säkerhetspolisen. Vi tror att detta är motiverat mot bakgrund av det beklagliga faktum att det nu finns säkerhetshot som rör sig ute i samhället. Dessa medel kan användas både för att öka och förbättra det viktiga utredningsarbetet och för att på ett annat sätt än i dag punktbevaka olika typer av säkerhetshot i väntan på att utvisningar ska verkställas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi har från Moderaternas sida pekat på flera viktiga saker som vi tror att man behöver göra. Det handlar till exempel om ett system med diplomatiska garantier, om att förändra LSU-lagstiftningen och om att öka möjligheten att placera personer i förvar under längre tid.

Vi anslår också ytterligare medel till Sveriges Domstolar. Det är beklagligt att det nu råder en situation där många domstolar faktiskt går på knäna och där ärendeinströmningen är så stor att man helt enkelt inte hinner med.

Jag tycker att det går att sätta ett frågetecken för om det ens blir en besparing i detta. Vi vet ju att dessa långa ledtider - dessa väntetider - inte bara är dåliga för brottsoffren, som får vänta väldigt lång tid på att få upprättelse, utan att det också är kostsamt att ha dessa köer, precis som det är i en lång rad andra samhällssektorer.

Fru talman! Jag ber att få återkomma om ett litet tag med den reservation som jag tänker yrka bifall till.

Anf. 3 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Halveringstiden på moderata ståndpunkter har blivit allt kortare. Vi har sett stora omsvängningar när det gäller försvarsfrågan, energipolitiken, asylpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, grundlagsfrågor, arbetskraftsinvandring och rättspolitiken. Det enda man verkligen står fast vid som moderat är jobbskatteavdragen.

I maj skedde det en stor moderat omställning på ett område i EU-valrörelsen. Den fick inte lika stort utrymme som många av dem jag nämnde tidigare, men den kanske borde ha fått det. Det gäller åklagarmyndigheten Eppo.

Moderaterna gick från att ha sagt nej helt till det Eppo som har diskuterats - alltså en europeisk åklagarmyndighet där man samarbetar kring bidragsbrott när det gäller EU-medel - till att förespråka ett Eppo som skulle vara väsentligt större och ta uppgifter som är centrala i det svenska rättssystemet, exempelvis gällande terrorbekämpning. Detta var inte efterfrågat av någon annan.

Fru talman! Den fråga som jag skulle vilja ställa till Moderaterna är om det egentligen är så klokt att oreserverat förespråka en anslutning till ett Eppo som är så mycket större än det som har diskuterats utan att ens titta över konsekvenserna i förväg.

Anf. 4 Johan Forssell (M)

Fru talman! Tack för frågan, Rasmus Ling! Det här med principfasthet kan man diskutera fram och tillbaka. Låt mig bara konstatera att principfasthet kanske inte är just den beskrivning som jag tänker på först när jag funderar kring Miljöpartiets insats i regeringen de senaste åren. Nog har det funnits ett par områden där man skulle kunna beskriva just Miljöpartiets olika ställningstaganden och förändrade ställningstaganden på ett annat sätt. Eller hur var det egentligen med migrationspolitiken, för att ta ett konkret exempel? Det kan Rasmus Ling fundera vidare på sedan, men det är klart att det alltid är bra att sopa rent framför egen dörr innan man beskyller andra för olika saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

När det gäller frågan om terror har vi ett problem som har vuxit markant bara de senaste åren. Det är bara att läsa Säkerhetspolisens rapporter. Det finns ingen enskild, enkel lösning på det, utan det handlar om att göra flera olika saker samtidigt. Precis som jag nämnde i mitt anförande behöver vi både öka resurserna till Säkerhetspolisen och förändra lagstiftningen. Där vill jag gärna uppmana Rasmus Ling att fundera exempelvis på detta med deltagandebrottet. Där har det nu gått flera år sedan vi tog i hand med regeringen, som ju Rasmus Ling ändå får sägas företräda i den här diskussionen, och det finns fortfarande inte någon sådan lagstiftning på plats. Den kommer att dröja ytterligare ett par år.

Tyvärr är ju terror även gränsöverskridande väldigt många gånger. Jag tror helt enkelt inte att varje land alltid hanterar detta bäst ensamt. Jag tror att det på ett annat sätt än i dag kommer att krävas internationella samarbeten, och där tror vi att detta kan spela en viktig roll. Jag konstaterar att även statsministern i den regering som Miljöpartiet deltar i har uttalat sig i samma riktning. Därför blir jag lite förvånad när Rasmus Ling ställer denna fråga till mig. Han skulle kunna ställa den till statsministern i stället.

Anf. 5 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Vi såg även i de gängsamtal som fördes i slutet av sommaren och början av hösten att Moderaterna är redo att agera utan att fundera. Man hade fått igenom tillkännagivanden om att utreda frågan om anonyma vittnen, men i dessa samtal var en utredning inte tillräckligt. I stället ville man pang på, utan att göra några överväganden, införa ett sådant system. Det är inte ett seriöst sätt att agera politiskt.

Vi har en grundlag och ett beredningstvång i Sverige. Det tycker jag är bra, och det tycker Miljöpartiet och regeringen är bra. Det är i sådana här situationer som det visar sig behövas.

Vi behöver definitivt samarbeta på terrorismområdet, och det görs. Men att huvudlöst slänga sig in och ge befogenheter från den svenska Åklagarmyndigheten till en europeisk utan att fundera över konsekvenserna är inte seriöst.

Anf. 6 Johan Forssell (M)

Fru talman! Vi ska nog backa bandet lite här. Det är alltså statsministern i den regering som Miljöpartiet sitter i som inte bara har gjort en omsvängning utan dessutom på eget bevåg har sagt att Sverige ska ansluta sig till detta, utan att ens hålla en överläggning i det justitieutskott som Rasmus Ling sitter i. Där om någonstans kan man tala om solospel - att bara förklara i en intervju att nu ska Sverige göra detta, utan att ens komma till riksdagen och be om en ståndpunkt. Sedan står Rasmus Ling här och pratar om Moderaterna.

Ofta är det så det låter från den här regeringen. Det är alltid Moderaternas fel. Det är alltid alliansregeringens fel. Och är det inte alliansregeringens fel är det väl regeringen Bildts fel. Jag bara väntar på att få höra Arvid Lindmans namn komma upp i debatten. Det är alltid någon annans fel. Det är så det låter på Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Kan man inte och vill man inte ta ansvar tycker jag att man kan lämna över till någon annan att försöka i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

(Applåder)

Anf. 7 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Vi är här för att debattera utgiftsområdet för rättsväsendet. Det är ett väldigt viktigt område för många medborgare ute i landet, ett område som berör väldigt många och som också upprör väldigt många medborgare - inte minst mot bakgrund av att vi har haft en utveckling i vårt land där det grova våldet har eskalerat, där skjutningar och sprängningar har satt skräck i allt fler bostadsområden och där familjer har blivit berövade sin trygghet på grund av den eskalerade brottslighet som har fått pågå år efter år med en rödgrön regering.

Anslagen till rättsväsendet är avgörande för vilken typ av kapacitet våra myndigheter ska kunna röra sig med när det kommer till att både angripa och förebygga denna typ av brottslighet, som upprör så många i vårt land. Det vi har kunnat konstatera under åren med den rödgröna regeringen är att vi har haft en regering som alltid har underfinansierat rättsväsendet till förmån för andra åtgärder, en regering som alltid har agerat senfärdigt och i panik när någonting väldigt allvarligt har inträffat i vårt land.

Sverigedemokraterna var det första parti i Sveriges riksdag som under 2000-talet föreslog att vi skulle utbilda fler poliser. När vi föreslog det tyckte ni andra partier att det var lite löjligt. Ni tyckte att Sveriges poliser kunde jobba mer effektivt. Det var ert förslag utifrån hur det såg ut under förra mandatperioden.

Sverigedemokraterna gjorde en annan bedömning. Vi gjorde bedömningen att den utveckling som sker med en okontrollerad migration till Sverige skulle fortsätta att bygga de utanförskap som vi har sett växa fram under 2000-talet. Den okontrollerade migrationen skulle fortsätta att bygga på de motsättningar som finns mellan exempelvis myndigheter och de områden där utanförskapet tillåts växa fram.

Det är också den utvecklingen vi har sett. Sverigedemokraterna fick rätt. Det krävs i dag dubbel bemanning för ett vanligt ingripande i ett utsatt område jämfört med andra ställen runt om i vårt land.

När man tillåter dessa utanförskapsområden att växa fram i tron att det ska leda till tillväxt och en blomstrande mångkultur är det klart att man i slutändan kommer att stå där och behöva agera i panik och säga: Nu behöver vi 10 000 fler poliser! Nu behöver vi det här och det här! Men vet du vad vi behöver, fru talman? Vi behöver en regering som agerar med insikt om hur verkligheten fungerar. Vi behöver ett ledarskap i Sveriges riksdag. Det är någonting som vi har varit i total avsaknad av under förra mandatperioden och under inledningen av denna.

Sverigedemokraterna satsar precis som tidigare mer pengar på rättsväsendet än vad den rödgröna regeringen gör. Vi har exempelvis för Polismyndigheten 2,6 miljarder mer än regeringen. Det bygger på en insikt: Om vi ska ha fler poliser när vi kommer till slutet av 2024 och nå de målsättningar som till och med Socialdemokraterna har satt upp krävs det fler åtgärder för att se till att de poliser som finns i dag stannar i tjänst. Vi har fortsatta avhopp från en myndighet som befinner sig i en stark tillväxtfas. Vi har flera hundra poliser som slutar av andra skäl än pension, detta i en tid när man satsar rekordmycket pengar på polisen. Det gör de därför att man satsar på fel sätt på Polismyndigheten. Varenda människa som jobbar på Polismyndigheten borde vara väldigt intresserad av att stanna kvar där, eftersom myndigheten har en tillväxt. Men man satsar på fel saker. Man har inte lyssnat på den kritik som de polisanställda har och som de har gett väldigt tydligt uttryck för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi har en historiskt dålig löneutveckling för Sveriges poliser, i en situation där det ställs allt högre krav på de poliser som arbetar. Man får arbeta i situationer som är mycket mer komplicerade än vad de var för tio år sedan, där man kanske till och med riskerar sin familj och sitt liv, sin hälsa och sin säkerhet för att man gör sitt vardagliga jobb i de mest utsatta områdena.

Här krävs det att politiken ser vad problemet är. Ska vi se till att ha 10 000 fler anställda, där merparten - minst 6 000 eller 7 000, tycker Sverigedemokraterna - är poliser, krävs det att man gör stora satsningar på de problem som våra poliser upplever. Respekt genom lön liksom befogenheter och stöd från politiken för att polisen ska få göra sitt jobb saknas i dag från den rödgröna regeringen.

Sverigedemokraterna lägger fram en betydligt större satsning än något annat parti i den här församlingen på just löneutveckling för Sveriges poliser, nästan 1 ½ miljard, för att nämna någonting i den satsning vi gör på Polismyndigheten. Givetvis krävs det fler satsningar. Vi har pratat om betald polisutbildning och andra åtgärder som stärker polisernas ställning i den myndighet som de arbetar för.

Men vi behöver också stärka resten av rättskedjan. Vi har pratat om Säkerhetspolisen i många år. Vi har föreslagit utökade ramar för Säkerhetspolisen eftersom vi har sett att det finns en utveckling som leder till att vi har allt fler extremister som utgör ett hot mot vårt land.

Nu har vi kanske hundra personer som återvänder från Syrien och Irak och från fängelser i Turkiet eller liknande och som har varit delaktiga i terrorkriget i Syrien och Irak på IS sida. De här personerna behöver komma under Säkerhetspolisens uppsikt. Det är klart att det krävs fler som jobbar med detta. Det krävs mellan 20 och 30 årsarbetskrafter för att hålla koll på en individ. Sedan kan man börja räkna på hur många det handlar om. Det finns alltså 2 000 extremistiska islamister i vårt land, och hundra är på inkommande.

Vi kan inte ens utvisa dem som nätverkar i och radikaliserar de här miljöerna och som är utlänningar och befinner sig i Sverige. Vi släpper ut dem på våra gator, och de får till och med återvända till moskéerna där de utgör det största säkerhetshotet och kan rekrytera nya individer som sedan utgör säkerhetshot.

Det är klart att Säkerhetspolisen behöver mer pengar. Men här ser vi också en handlingsförlamning hos den rödgröna regeringen, som bara tror att allting kan rulla på som vanligt tills det händer någonting väldigt allvarligt. Först då kommer vi att få höra den rödgröna regeringen säga: Nu måste vi göra någonting! Men då är det för sent.

Det är exakt så här den politiska utvecklingen har sett ut. Sverigedemokraterna agerar i tid, pekar på uppenbara brister och hot och säger: Det här behöver vi göra nu i dag och inte i morgon, i övermorgon eller nästa år. Men sedan kommer den rödgröna regeringen, saktfärdigt, när det väl har hänt någonting och säger: Nu kan vi göra någonting! Men då är det för sent. Då är skadan skedd. Säkerhetspolisen behöver mer resurser för att hantera det säkerhetshot som den rödgröna regeringen har släppt in i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi behöver också mer pengar till Sveriges Domstolar, för vi ser att måltillströmningen kommer att öka. Redan nu har man signalerat att man inte får de resurser som krävs från den rödgröna regeringen. Det här kommer att leda till att mål i Sveriges Domstolar kommer att läggas på hög. Människor som vill få sina ärenden processade i domstolar kommer att få vänta längre tid med den rödgröna regeringens politik.

Det här är ovärdigt vårt land. Vi har resurser att fördela. Vi har en möjlighet att göra det här på ett tillfredsställande sätt så att de personer som vill processa sina mål i domstolarna också kan göra det tidsmässigt i nära anslutning till när brottet inträffade, för då vet vi att det också blir bäst kvalitet i rättegångarna.

Vi måste också öka säkerheten i Sveriges Domstolar och exempelvis utveckla arbetet med larmbågar och olika ingångar för målsägande och tilltalade så att man, när man är på väg in eller sitter i ett väntrum innan rättegången börjar i rättssalen, slipper möta den förövare som man kanske har blivit utsatt för ett väldigt allvarligt brott av. Det här arbetet måste påbörjas nu.

Vi har också utökade anslag för Kriminalvården, inte minst mot bakgrund av att vi har haft milda straffskärpningar som ändå leder till att det behövs ganska många fler anstaltsplatser. Här har vi föreslagit att vi måste kunna hyra fängelseplatser i andra länder eftersom vi har haft en så senfärdig regering som aldrig har agerat och som har hoppats på att straff i frihet kanske är den lösning som vi ska se framöver. Vi tycker att det är viktigt att inkapacitering av farliga människor fortsätter och att vi fortsätter att skärpa straffen i vårt land.

För att hantera situationen nu när vi har haft en senfärdig regering måste vi börja titta på hur vi kan lösa det här. Hyr fängelseplatser i andra länder! Exempelvis kan vi låta dem som ska utvisas efter avtjänat straff sitta i något annat europeiskt land.

Vi har också på egentligen vartenda område utökat anslagen mer än vad regeringen har gjort. Det är för att vi tar ansvar för rättsväsendet. Vi har alltid tagit ansvar och satsat på rättsväsendet när vi har sett en regering som alltid har agerat för sent.

I den här debatten kan vi inte påverka de ramanslag som finns, men jag kan yrka bifall till reservationen om beredskapspoliser som Sverigedemokraterna står bakom.

Anf. 9 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Regeringen har sedan 2014 presenterat mer än 50 straffskärpningar. Vad som inte presenteras är några som helst brottsförebyggande åtgärder, alltså det som faktiskt gör att brott inte sker över huvud taget. Vi har en regering som bara kan leverera politiska förslag när det redan är för sent.

Anstalterna och häktena är överfyllda, det är fler poliser än på väldigt länge och straffen har aldrig varit så här långa, men ändå minskar inte skjutningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

För 50 straffskärpningar krävs 50 brottsförebyggande åtgärder. Vad som behövs är stora satsningar på det brottsförebyggande arbetet, att bryta machokulturen som föder våld och skjutningar och se till att kommunernas socialtjänst i alla fall har en chans att kopplas in. Riktig upprättelse får brottsoffer om brott inte sker över huvud taget.

Regeringen har totalt misslyckats med sin hårdare-tag-politik. För varje straffskärpning måste en välfärdssatsning göras. För varje polis som anställs måste en socialsekreterare finnas.

Fru talman! Små ekonomiska klyftor är den mest brottsförebyggande åtgärd ett land kan ha. Ändå gör socialdemokratin allt för att de ekonomiska skillnaderna mellan människor inte ska minska.

Med den budget som regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna lägger fram tvingas kommunerna att gå på knäna. Fyra av fem kommuner sparar på skolan. Medan Sveriges höginkomsttagare får 6 miljarder i skattesänkningar får Sveriges 2 miljoner skol- och förskolebarn dela på en satsning på dryga 100 miljoner kronor. Det säger en hel del.

Polisen finns på plats ute i vårt land och ropar efter att resten av samhället ska finnas med i arbetet med att bekämpa brott. Med regeringens budget har inte kommunerna resurser att sätta in sina brottsförebyggande insatser. Det är viktigare för regeringen att presentera straffskärpningar och skattesänkningar än att brottsförebygga och stärka upp välfärden. Det spelar ingen roll om satsningarna är enorma i just det här utskottet när regeringen låter höginkomsttagare få öppna en julkalenderlucka varje dag med RUT-avdrag och skattesänkningar.

Vill vi minska brottsligheten på riktigt är det ett övergripande arbete för att minska inkomstskillnaderna som måste göras. Ekonomisk politik är grunden till hela samhällsbygget. Så länge som regeringen vägrar att sanda och skotta trottoaren och enbart laddar upp med gips och morfin i förrådet kommer Vänsterpartiet att vara det stenhårda oppositionspartiet. Men den dagen då regeringen vill driva politik som minskar kriminalitet på riktigt finns vi i Vänstern här. Låt oss börja med att minska inkomstklyftorna och sluta spara in på skolan!

Fru talman! Vad Vänsterpartiet satsar på inom justitieutskottets område är, som vi alla vet, inte höjda straff och fler hemliga tvångsmedel. Vänsterpartiets fokus ligger alltid på att stärka välfärden. Men i utgiftsområde 4 satsar vi på att Åklagarmyndigheten och domstolarna ska kunna genomföra rättegångar där barn har utsatts för brott, och dessa rättegångar ska kunna hållas inom tre månader.

Vi vill också utveckla ett särskilt behandlingsprogram inom kriminalvården för personer som har begått hedersrelaterad brottslighet. Vi vill bygga ut frivården för att kunna utveckla arbetet med straff i frihet. I stället för gränskontroller där polisen lägger stora resurser på att kontrollera människors pass på Öresundståget vill vi att gränspolisen ska arbeta vid inre gräns för att motverka stöldligor och trafficking.

Med det yrkar jag bifall till reservation 4 och hänvisar till Vänsterpartiets budgetmotion för utgiftsområde 4.

Anf. 10 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Det finns mycket att debattera på området rättspolitik när vi har budgetbetänkandet från justitieutskottet på bordet i dag.

Att bekämpa och beivra brott och värna medborgarnas trygghet och säkerhet är verkligen en av statens viktigaste kärnuppgifter. Alla människor har rätt att känna sig trygga i vardagen. En minskad brottslighet är det bästa sättet att öka tryggheten, och här finns det mycket att göra. De som drabbas av brott ska få stöd och hjälp till upprättelse. Att rättsväsendet lyckas med sina huvuduppgifter, att utreda brott, gripa misstänkta och döma de skyldiga, är en del av denna upprättelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Tyvärr ser vi en rad brister på det området. Vi har en regering som "inte såg det komma". Agerandet har också på punkt efter punkt präglats av senfärdighet. Även när vi debatterar budget finns det brister i regeringens agerande och i regeringens budget, trots att man gör allt för att vi inte ska se dem. Man vill gärna att det ska framstå som att man har handlingskraft, som att man vidtar olika åtgärder. Man kallar även till presskonferenser om sådant som redan är känt.

Regeringen har lagt fram en budget som inte är långsiktig. För polisens anslag saknas budgetmedel efter 2020. Den polislönesatsning som vi i KD tillsammans med M lade in i vår budget är numera borttagen. Man bygger inte heller ut polislönesatsningen enligt den trappa som vi föreslog tillsammans med Moderaterna. Det är allvarligt när 64 procent av poliserna anser att lönen är den viktigaste frågan för om de ska stanna kvar i yrket. Därför vill vi både ha kvar en riktad polislönesatsning och bygga ut den enligt vår och Moderaternas budgetreservation som gått igenom här tidigare.

Kristdemokraterna vill även se en riktad satsning för att locka poliser som närmar sig pensionsåldern att stanna kvar och för att återanställa nyligen pensionerade poliser. Vi är övertygade om att de är en outnyttjad resurs när det gäller att snabbt nå målet om fler poliser. Det är anmärkningsvärt att man gör så lite för att använda den erfarenhet och kompetens som de besitter.

Åklagarväsendet är underfinansierat redan nästa år. Och domstolarna får bara hälften av vad de har begärt. Jag tänker fokusera lite på det senare.

Redan under 2018 hade domstolarna svårt att nå målen som regeringen hade satt upp för verksamheten. Domstolsverket fick i M-KD-budgeten vad man begärde. Men det visade sig inte räcka då måltillströmningen ökar i snabb takt. Det ledde till nedskärningar under 2019.

Domstolarna kommer att få problem med den rena ärendemängden om de inte får det begärda anslaget. Sveriges Domstolars prognos är att ärendemängden för brottmål ökar med 35 procent mellan 2015 och 2022. Ökade väntetider i domstolarna innebär en förlängning av tiden det tar för ett brottsoffer att få upprättelse. Det kan också leda till att kostnaderna skjuts över på andra samhällssektorer. Exempelvis kan längre väntetider hos mark- och miljödomstolen innebära att stora projekt blir försenade och att kostnaderna blir stora.

För att domstolarna ska klara av ärendemängden behöver domare utbildas. Det måste ske kontinuerligt. Att utbilda domare tar, som vi vet, lång tid. Man är notarie i två år, går domarutbildning i fyra år och tjänstgör sedan i eller utanför domstolarna i ett antal år. Personalneddragningar, som vi nu har sett och som eventuellt behövs i ännu större omfattning nästa år, är mycket svåra att kompensera.

Domstolarna behöver även pengar till ett förstärkt säkerhetsarbete. Det blir allt viktigare med tanke på våldsutvecklingen och kriminella personers förhärdade brist på respekt för rättsvårdande myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är viktigt att se att rättsväsendet inte bara handlar om polissatsningar för att nå 10 000 fler poliser. Man måste också ta konsekvenserna av de satsningar som görs och bygga ut hela rättsväsendet. Kristdemokraterna vill därför se just en sådan utbyggnad genom att tillföra Åklagarmyndigheten ytterligare resurser och genom att stärka upp domstolarna. I vår skuggbudget ger vi dem mer än de har begärt, då vi ser ett behov av att bygga fler domstolar på fler platser än i dag.

Fru talman! Kriminalvården är också hårt ansträngd. Det behövs ytterligare resurser både för att möta behovet av fler platser och för att möjliggöra en bra miljö. En bra miljö i kriminalvården är en förutsättning för återanpassning och rehabilitering av de intagna.

Vi vill också att det inom Kriminalvården ska inrättas en särskild enhet för unga gängmedlemmar och avsätter medel för det i vår budget. Det gör vi även i vår totala budget, för insatser motsvarande dessa på Statens institutionsstyrelse. Sådana enheter skulle behövas för att utveckla det återfallsförebyggande arbetet, utveckla avhopparverksamheten samt använda individanpassade program i betydligt större utsträckning än i dag.

I vår budget har vi kraftfulla satsningar, som inte omfattas av det här området, på sociala insatser för att förebygga och bekämpa brott. Alla vet att brottslighet börjar allt tidigare i åldrarna. Unga rekryteras knappt till den miljön, utan de växer upp i den. De växer upp till att bli kriminella. Därför behöver socialtjänsten få betydligt bättre och mer effektiva verktyg. Vi hör larmrapporter från kommun efter kommun om att man saknar medel men framför allt verktyg. Man vet inte vilka verktyg och vilka åtgärder som får effekt. Det bemöter vi i vår skuggbudget.

Vår satsning på sociala insatser motsvarar totalt ungefär 1 miljard kronor. Satsningar på socialtjänsten och det jag sa om kriminalvård och Statens institutionsstyrelse är delar av detta.

Fru talman! Jag vill lyfta fram ett förslag som också har bäring på det område vi i dag debatterar, nämligen en kraftfull satsning på att bygga ut psykiatriambulanser i regionerna. Polisen åkte förra året ut på drygt 15 000 självmordslarm, enligt händelserapporter i polisens rapporteringssystem. Man larmades till en plats för att det fanns risk för ett självmord. Detta motsvarar två larm i timmen, dygnet runt, året runt. Det är en larmsignal om den psykiska ohälsa som vi ser på så många områden.

När vi nu debatterar polisens anslag borde vi också titta på hur vi kan se till att personer som är i en mycket utsatt situation kan få ett bättre omhändertagande genom att möta vårdpersonal, utbildade psykiatrisjuksköterskor, som snabbt kan komma till platsen. Då skulle polisen också avlastas och kunna arbeta med andra uppgifter än att ta hand om personer som lider av psykisk ohälsa. Polisen ska givetvis kunna finnas på plats; det kan bli våldsamma situationer. Men vi tror att en satsning på psykiatriambulanser också skulle möta de behov som finns inom polisen för att kunna arbeta mer med polisens huvudarbetsuppgifter, som ingen annan kan göra.

Sammantaget omfattar vår skuggbudget en kraftfull satsning på att bekämpa brottslighet och brottslighetens orsaker.

Anf. 11 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Sverige har i dag stor brist på anstalts- och häktesplatser. När fler döms till längre fängelsestraff krävs också fler platser. Att bygga nya anstalter tar lång tid. Det kräver planering. Det kräver en plats. Det kräver utrymme, detaljplanering och så vidare. Kriminalvården räknar med att det tar ungefär tio år från idé till att anstalten står klar. Det är förvisso kortare tid än för att bygga ett nytt kärnkraftverk, men det är ändå ganska lång tid. På tio år kan man också hinna göra ganska många förändringar i rättssystemet, till exempel skärpa straffen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Kriminalvården har under ganska lång tid arbetat för att hitta en plats i södra Sverige. Tidigare fastnade man för Svedala. Det visade sig finnas en lokal opinion som var emot och ville stoppa byggnaden. De lyckades till sist. Det bildades ett lokalt parti, och Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ställde sig på motståndarnas sida. De lyckades. I och med det fick Kriminalvården börja om från början och tappade ett par år.

Fru talman! Jag kommer inte att kräva Andreas Carlson och Kristdemokraterna på alla detaljer i Svedalapolitiken. Men likaväl som att vi politiker talar om att statliga myndigheter måste ha väl etablerad kontakt med kommunerna underlättar det i vissa fall om vi politiker på den statliga nivån har det med våra kommunala företrädare.

Min fråga är: När det gäller Kriminalvårdens fortsatta arbete med att hitta en ny plats för en ny anstalt, kommer Kristdemokraterna att dra lärdom av det som hände i Svedala och inte stoppa en sådan när de har kommit en bra bit på vägen?

Anf. 12 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Detta är intressant. Regeringen har faktiskt alla möjligheter att på ett tidigt stadium föra dialog med kommuner. Jag vet att det finns andra kommuner i Skåne som har ett intresse av att få anstaltsplaceringar.

Det är anmärkningsvärt när en företrädare för ett parti som utgör regeringsunderlaget avkräver svar från oppositionen när det gäller Kriminalvårdens kontakter med kommunerna i samband med etablering. Det är klart att det brister i regeringens långsiktighet när det gäller att planera kriminalvårdsplatser. Det ser vi inte minst i den budget som vi i dag debatterar.

Jag ser självklart gärna att det byggs anstalter i olika kommuner, men vi har en god princip i Sverige i och med det kommunala självstyret. Det blir inte särskilt lyckat om man från statlig nivå påtvingat bygger något mot kommuners vilja. Däremot finns som sagt många villiga kommuner. Jag besökte tidigare i år Tidaholmsanstalten tillsammans med min kollega Ingemar Kihlström. Där vill företrädare för såväl kommunen som det lokala näringslivet och anstaltsledningen att det blir en utbyggnad, men där finns hinder på vägen.

Låt regeringen tillsammans med Kriminalvården ta ansvar för helheten! Jag tror inte att Rasmus Ling inbillar sig att anstalten i Svedala skulle möta hela det stora behov som finns här och nu och som också kommer att finnas i framtiden när det gäller kriminalvård.

Frågan är därför vilka lärdomar regeringen drar av detta. Kommer ni att tänka mer långsiktigt? Har ni en tioårsplan för kriminalvårdens utbyggnad eller är det bara ett duttande och ett alltför sent uppvaknande som kommer att prägla regeringen även i framtiden?

Jag ber om ursäkt, men jag vill använda de återstående sekunderna till att yrka bifall till reservation 2 som handlar om brott som människor utsätts för i sin vardag. Det är något som vi kristdemokrater också vill prioritera framöver.

Anf. 13 Rasmus Ling (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Jag blir besviken och en smula konfunderad över svaret. Uppenbarligen har Kristdemokraterna och Andreas Carlson inte lärt sig någonting av denna process, vilket jag beklagar. Det måste man göra om det här ska funka nästa gång. Det fanns en väldigt tydlig och genomarbetad dialog mellan Kriminalvården och kommunen. Det fanns ett intresse från Svedala kommun. Men problemet som uppstod var en senkommen opinion från Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och ett nytt parti. Det spelar ingen roll hur Kriminalvården eller regeringen agerar nästa gång, om lokala kristdemokrater i sista stund vaknar upp och motarbetar det hela.

Vi har ett kommunalt självstyre, och det ska vi ha. Men då krävs också att vi politiker som finns på olika nivåer talar med varandra och inte kommer in och stör i ett viktigt arbete som har pågått under flera år och därmed förvärrar en redan ansträngd situation.

Anf. 14 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Jag tackar Rasmus Ling.

Jag noterar att jag inte fick ett enda svar på frågorna om regeringens långsiktiga plan, synen på kriminalvårdens utbyggnad och varför det saknas resurser i budgeten för en långsiktig utbyggnad. Vi kan givetvis diskutera olika lokala exempel, men helheten brister när det gäller regeringens planering för att bygga ut kriminalvården och även domstolsväsendet, vilket jag var inne på i mitt huvudanförande.

Det är djupt alarmerande att man inte ger mer än hälften av vad domstolarna har begärt samtidigt som man slår sig för bröstet för historiskt stora satsningar på polisen. Rasmus Ling och regeringen behöver ta tillbaka detta och ta fram en långsiktig plan. Det blir bakläxa för regeringens budget. Givetvis kan vi diskutera lokala exempel, men regeringen behöver ta ansvar för hela landet och för att rättsväsendet i dess helhet håller ihop.

Anf. 15 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Fru talman! Sverige är i grunden ett tryggt land, men vi har också problem som måste mötas med kraft. Kriminalitetens utveckling i Sverige är ett sådant. Över tid har den organiserade brottsligheten vuxit. Antalet utsatta bostadsområden har ökat. Skjutningar och öppen narkotikahandel är problem vi ännu inte har lyckats knäcka. Dessutom dödades förra året 22 kvinnor av en man de tidigare älskat. Många gånger skedde det i tystnad utan större samhällsdebatt.

Varje våldsdåd är ett för mycket. Sverige ska vara ett tryggt land för alla. För oss socialdemokrater är det därför viktigt att polisen fortsätter att växa. Vi kan aldrig acceptera att människor känner otrygghet i sitt bostadsområde på grund av kriminella gäng, att utredningar läggs ned på grund av resursbrist eller att den som bor på landsbygden är osäker på om polisen kommer.

Det är till polisen du vänder dig i de mest utsatta situationerna i livet. Dess insatser är avgörande för vår trygghet. Det är polisen med sina befogenheter som är den yttersta garanten för att lag och ordning upprätthålls i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi behöver också med samlad kraft knäcka gängkriminaliteten. Det handlar både om tuffare tag mot de kriminella och om att stoppa rekryteringen av unga.

Samtidigt behöver vi bekämpa mäns våld mot kvinnor. Fler sexualbrottsutredningar måste leda till fällande domar. Kraven på dömda att delta i behandling måste skärpas. Och barn som bevittnar våld ska få status som brottsoffer.

Fru talman! Även om vi alla här i debatten företräder olika partier, brinner för olika delar eller jobbar med olika saker är jag ändå övertygad om att vi alla vill en gemensam sak: att säkerställa ett tryggt samhälle med minskad brottslighet. Det är ett gemensamt mål att sträva mot och att bidra till. Det är i grunden en styrka som vi skulle kunna använda mycket mer konstruktivt än vi ibland gör.

För mig är trygghet en förutsättning för ett jämlikt samhälle. För att skapa det behöver vi samlas för att minska klyftorna, bryta segregationen, bekämpa brottsligheten och stärka sammanhållningen i vårt land. Brottsligheten utgör ett hot mot hela det demokratiska samhället och ska bekämpas med alla medel. Det är när tron på framtiden går förlorad som gängen och våldet blir ett alternativ.

Människors trygghet och säkerhet är avgörande för att samhället ska hålla ihop. Tryggheten behöver öka i bostadsområden liksom på sjukhus, tågstationer, gator och torg. Poliserna behöver bli fler och bättre rustade i kampen mot brott. Samtidigt behöver det brottsförebyggande arbetet och civilsamhället stärkas. Det effektivaste sättet att hindra unga människor att välja kriminalitet är att erbjuda något som är bättre: en bra utbildning, något meningsfullt att göra på fritiden, ett första jobb eller möjlighet att flytta hemifrån.

Vi genomför nu reformer för ett tryggare Sverige som sluter klyftorna, stärker välfärden och motverkar segregation och kriminalitet. Vi anställer och utbildar fler poliser, förstärker rättsväsendet, gör investeringar för snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden och satsar på utsatta skolor. Vi vill att den starka ekonomin i vårt land ska komma alla till del och att sammanhållningen i Sverige stärks.

Fru talman! En framgångsrik brottsbekämpning förutsätter tidiga och förebyggande insatser och hela samhällets engagemang. Rättssamhället ska alltid reagera kraftfullt mot brottslighet. Genom de påföljder ett brott får demonstrerar vi våra värderingar och befäster vad som är rätt och fel.

De som begår brott ska alltid räkna med kännbara straff. Ungdomar som har hamnat i kriminalitet behöver en väg ut från miljöer som förvärrar deras problem. Mäns våld mot kvinnor orsakar död och oerhört lidande. Det är oacceptabelt. Samhället ska aldrig stå passivt medan drogförsäljning pågår och människor får sätta livet till i kriminella uppgörelser. Vårt arbete framöver behöver handla om fler poliser men också om satsningar på skolan och sociala insatsgrupper.

För att minska brottsligheten och öka tryggheten behövs ett effektivt brottsförebyggande arbete. Regeringen genomför en rad åtgärder för att rättsväsendet ska klara upp fler brott och få ett slut på det grova våldet. Men vi måste fortsätta att förstärka det brottsförebyggande arbetet. Detta arbete startar med striden mot fattigdom och segregation.

Jag är övertygad om att rikspolischefen har rätt när han säger att hela samhället behöver sluta upp bakom polisen för att få ned skjutvapenvåldet och strypa nyrekryteringen. I justitieutskottet förmår vi ofta att samla oss kring hårdare tag och vassare verktyg i brottsbekämpningen. Lika ofta behöver vi här i riksdagen enas kring brottsförebyggande arbete och insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

En jämlik skola som har resurser att hjälpa varje barn att lyckas, en socialtjänst som har muskler och som kan kliva in och på allvar bryta utvecklingen för en ung människa som har hamnat på glid, reformer som bryter segregationen, förbättrar integrationen och skapar bra bostäder åt alla och där utbildning och arbete står i fokus - det duger inte framöver att bara prata om detta; vi måste också här i riksdagen visa att vi sätter välfärden främst, att vi är beredda att satsa på det all forskning och erfarenhet visar gör skillnad på riktigt.

Jag har tillsammans med kamraterna sett hur man framgångsrikt jobbar i Malmö för att bekämpa den organiserade brottsligheten, hur skjutningarna har gått ned i Göteborg och hur man har tagit tillbaka kontrollen över torg runt om i Stockholms län när man samlat sig i det offentliga mot den grova kriminaliteten. Det är inget enkelt arbete, men samlar vi samhällets krafter är vi så mycket starkare än gängen. Gängkriminaliteten är inte ett förortsproblem utan ett samhällsproblem, och samhällsproblem löser vi bäst gemensamt här.

Vi har lagt fram en budget för ett helt samhällsbygge. Jag yrkar bifall till utskottets förslag gällande utgiftsområde 4. Men väldigt mycket av det vi behöver för att klara vårt uppdrag som politiker på justitieområdet ligger på alla de andra utskotten och i hela det samhällsbygge som budgeten så tydligt sätter främst.

(Applåder)

Anf. 16 Johan Hedin (C)

Fru talman! Att styra med en budget är lite grann som att styra med ett rep. Drar man tillbaka resurser försvinner verksamhet direkt, men det går inte att sätta fart på verksamheter genom att trycka på repet. För det krävs andra drivkrafter, inte minst ledarskap. När ett tillräckligt gott ledarskap kommer upp i fart måste vi alltid vara beredda att skjuta till medel om det behövs för att målen för vår politik ska kunna uppnås.

Svensk polis har i dag mer resurser än någonsin tidigare. Faktum är att man inte hinner göra av med alla pengar. Förra året fick man 1 miljard över, i år ungefär en halv. Men de gör väldigt mycket bra med de resurser de får, och vi måste vara beredda att släppa till mer i takt med att de och andra rättsvårdande myndigheter blir bättre och kan omsätta dessa medel i konkret brottsbekämpande förmåga.

Även om många delar av utvecklingen på rättsområdet går åt rätt håll är det alldeles för mycket som inte gör det. Den trygghet som människor känner urholkas varje dag - för varje skjutning, för varje mord, för varje inbrott, för varje dieselstöld och för varje bedrägeri.

Men insatser görs. Efter en skakig tid för polisen sitter nu den nya organisationen på plats, och förmågan verkar faktiskt så sakta börja öka. Initiativ tas. Nya metoder utvecklas och börjar tillämpas på ett sätt som kommer att öka den brottsbekämpande förmågan. Utvecklingen kan vändas även på de områden som just nu går käpprätt åt fel håll.

Hela riksdagen är överens om ett kvantitativt mål för en förstärkning av polisen. Till 2024 ska vi ha 10 000 fler polisanställda. Det är ett ambitiöst mål som inte kommer att uppfylla sig självt. Vi måste jobba för det och följa upp varje steg på vägen dit mycket noga. Vid minsta tecken på avvikelse ska insatser tillgripas för att styra tillbaka utvecklingen på den fastslagna vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

När målet om mer muskler väl är på plats är det dags att ta nästa steg. När vi nu har ökat kvantiteten inom polisen är det dags att börja titta på kvaliteten.

När jag pratar med poliser runt om i landet som lyckas med sitt viktiga uppdrag är det ofta två saker de har gemensamma. För det första visar de i varje ord och handling att de förstår värdet av ledarskap. De är helt enkelt goda ledare. För det andra handlar det om hur de använder och tillämpar kunskap från forskning och beprövad erfarenhet. Det är få polisiära problem som är helt unika för ett specifikt lokalpolisområde. Många hjul har uppfunnits parallellt för att man inte tagit sig tid att snegla på hur andra gjort.

Metoden för att säkra informationsdelningen är just forskning. Vi måste bli bättre på polisforskning i Sverige, och vi måste bli bättre på att tillämpa den forskning som finns. Ofta finns det även många goda exempel från andra länder som direkt eller med modifikation kan användas i Sverige.

Fru talman! Med tiden har jag lärt mig uppskatta värdet av långsiktighet. Kopplat till det ligger också det absolut väsentliga i att ha en plan och följa den. Verkligheten förändras ständigt, och ny information tillkommer som ställer gamla uppfattningar på ända. Men det förändrar inte det faktum att vi för att komma någonvart måste skaffa oss en tydlig idé om vad vi vill.

Min högsta önskan för rättspolitiken är att vi ska skaffa en gemensam bild, som är så brett förankrad som möjligt, av vad som är vår uppgift och vad vi ska uppnå. Må vara att vi har en mängd olika idéer om hur vi bäst ska ta oss dit, men låt oss för ett ögonblick lägga frågan "hur" åt sidan och vila tanken på "vad". Formuleringarna kommer att vara olika, kanske även de politiska drivkrafterna, men någonstans tror jag att vi alla är överens om de stora dragen: Tryggheten ska öka, och Sverige ska vara ett tryggt land att leva i.

Möjligen kan prioriteringarna för de olika delmängderna i denna trygghet variera mellan oss, men ett faktum är att trygghetsklyftorna de senaste åren har ökat. Områden som redan är trygga blir ännu tryggare, medan områden som är otrygga blir ännu värre. För mig är den klyftan mycket allvarlig och måste överbryggas.

Var och en i hela landet, oavsett vem man är, vilket kön eller ursprung man har och om man ingår i en stor majoritet eller tillhör en minoritet, ska känna att risken att utsättas för brott är tillräckligt liten för att man inte ska behöva gå omkring och oroa sig för det. Den andra sidan av samma mynt är att vi känner att myndigheters och domstolars beslut är rättssäkra.

Som politiker är det naturligtvis roligt att bli uppmärksammad, men faktum är att vårt mål måste vara att bygga landet så tryggt att det inte längre är akut intressant att höra om våra olika förslag.

Sveriges invånare ska, om vi lyckas, lita på att vi fattar kloka beslut baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Att vi ser och kan värdera trygghetsproblem är naturligtvis en nyckel. Vi ska inte vara rädda för fakta och rättvisande statistik, men vi har också ett enormt ansvar att använda dessa fakta på ett korrekt sätt och inte plocka russinen ur kunskapskakan för att med hjälp av falska bilder av tingens tillstånd driva andra agendor än den som vi alla måste vara överens om är viktigast just nu: att trycka tillbaka kriminaliteten och bygga ett tryggare Sverige för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Lockelsen kan givetvis vara stor att försöka utnyttja människors oro för att plocka politiska poäng, men för att lyckas med vår del i allt det här måste vi i detta läge visa ledarskap, höja oss över tjafset och bli mer konstruktiva. Kanske kan vi fokusera mindre på vems felet är och titta mer på hur felen kan rättas till.

Fru talman! Centerpartiets allra högsta prioritet i de samtal om gängvåldet som ägde rum tidigare i höst var en långsiktig åtgärd, snarare än alla goda och intressanta idéer om lagändringar som måste ske på kort sikt. Vi tror att vi måste hitta en form för att staka ut de stora dragen i svensk rättspolitik, skaffa en bättre och mer ensad bild av problemens natur och utifrån den kunskapen vaska fram en tydligare riktning för svensk rättspolitik.

Vår mening är att detta bäst sker i en parlamentarisk beredning där samtliga av riksdagens partier ingår, en trygghetsberedning. Det är ett svar på ett av rättspolitikens allvarligaste tillkortakommanden de senaste åren: brist på tydlig riktning.

Om man ska vara lite generös kan man kanske till någon del förklara denna brist på riktning med ett knivigt parlamentariskt läge. Man vet helt enkelt inte på förhand hur majoriteten i rättsfrågorna kommer att se ut. Men det är faktiskt ingen ursäkt. Den som gör anspråk på att regera landet ikläder sig också ansvaret för att skapa majoritet för sin politik. Var och en som vill genomföra sin politik bär ansvaret för att bygga tillräckligt med förtroende för att den ska gå att genomföra.

Regeringen slår sig gärna för bröstet för den volym lagstiftning den presterar på rättsområdet. Volymen är faktiskt bra, till och med ganska imponerande om man jämför med andra beredningsområden.

Resultaten är dock inte lika imponerande. Ska man även på denna punkt vara lite generös kan man erkänna det faktum att det tar tid för många åtgärder att börja verka. Men, fru talman, vi har hållit på en tid nu. En annan allvarlig orsak till de svaga resultaten är bristen på sammanhang och systemtänkande inom rättspolitiken.

Visst gör regeringen en massa saker, men den gör det först efter att någon annan har satt tryck på den. Det är naturligtvis bra att vi alla bidrar till att sätta detta tryck när regeringen själv inte har något driv. Men det gör ofrånkomligen rättspolitiken mindre effektiv än vad den behöver vara om vi ska klara av att lösa de allvarliga problem som påverkar alltför många människor i Sverige i dag.

Anf. 17 Johan Pehrson (L)

Fru talman! Liberalerna står bakom detta budgetbetänkande. Vi anser dock att det är väldigt tydligt att vårt rättsväsen i nuläget är otillräckligt dimensionerat. Sverige växer, och tyvärr gör den grova brottsligheten detsamma, inte sällan med internationella kopplingar. Även om brottsligheten inte ökar generellt är fyra skjutningar alltid mer än fem bostadsinbrott.

Vi ser ett rättsväsen som har det otroligt tufft och som har en uppgift som överstiger de resurser det i dag besitter. Därför är den här budgeten en unikt stor satsning på det svenska rättsväsendet. Från 2018 och så långt vi kan prognostisera - det är ännu inte färdigförhandlat för 2022 - rör det sig om en ökning från 45 till 55 miljarder i grova slängar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är en unik satsning som har tillkommit för att Liberalerna och andra tycker att detta har varit viktigt. Sedan är det så att en opposition alltid har mer pengar; så har det varit i den här kammaren i 100 år. Oppositionen tycker att det är för lite, för sent och för dåligt, så även i år.

Vad är det då vi ser, fru talman? Det är naturligtvis en brist på poliser. Den är betydande när Sverige växer. Återkommande i budgetpropositionen framkommer det att vi har ökat antalet områdespoliser till 616 från året innan, då det var 580 stycken. Det är väldigt få områdespoliser om man menar allvar med att polisen ska jobba förebyggande. Det är ungefär två per kommun, stora som små.

Det behövs alltså fler poliser, och där har vi en långsiktig plan.

Vi kan också se hur domstolarna står upp till knäna i mål och ärendeakter. Situationen inte minst i migrationsdomstolarna, och för den delen också i en hel del tingsrätter, är besvärande. Det riskerar att ta längre tid och kosta mer på vägen. Vi riskerar att få ett sämre utfall, och rättssäkerheten och rättstryggheten är den förlorande parten. Här är Liberalernas bedömning att vi kommer att behöva återkomma.

Det är också fullt på våra häkten och anstalter. Bara Kumlaanstalten i länet där jag bor har just nu en beläggning på 460 personer på 420 ordinarie platser. Där sitter de absolut grövsta kriminella och försöker att sona sina brott. Vi får se hur det går, men det blir i alla fall besvärligare med den ganska omfattande överbeläggningen.

Liberalernas uppfattning är att det inte finns något alternativ. Vi måste göra de här satsningarna på minst 10 miljarder under mandatperioden, för om det grova våldet sprider sig vet vi inte vart det tar vägen. Om gängkriminaliteten, skjutningarna och sprängningarna biter sig fast vet vi inte om vi närmar oss en tipping point, där den svenska rättsstaten får svårt att komma tillbaka.

Vi ser att de här satsningarna är helt avgörande. Det har aldrig utbildats så många poliser, jurister och kriminologer som i dag. Dessa kommer nu in i de verksamheter som det här betänkandet handlar om. De börjar jobba inom polisen som poliser eller som andra viktiga medarbetare, de börjar jobba i våra domstolar och de kommer in i Kriminalvården. Det har aldrig blandats, och kommer aldrig att blandas, så mycket cement för att bygga nya anstalter som nu. Det är tyvärr helt nödvändigt.

Vi liberaler vill dock föra fram att det inte bara går att ösa på med hur mycket pengar som helst. Polisen har till exempel på ett år fått 2,4 miljarder mer, och de kommer att få 2,5 miljarder mer nästa år. Som tidigare nämndes här i talarstolen gör de alltså inte av med alla sina resurser.

Det är det långsiktiga målet som är viktigt. Det är 10 000 medarbetare i svensk polis som är det avgörande. Vi har vid denna månads ingång 20 452 poliser, och antalet kommer att fortsätta att öka den närmaste tiden. Det finns även 11 284 centrala och viktiga övriga medarbetare. Tillsammans blir det närmare 32 000 medarbetare i svensk polis.

Men man måste också kunna svälja. Vi har i dag en utbildningskapacitet som vi aldrig har sett tidigare. Vi har fem utbildningar som är uppe och rullar för att kunna fylla på med de poliser som det här landet behöver. Det är centralt för oss liberaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Även försvaret växer på ett unikt sätt just nu. Vi hade ju en tid när det lades ned på ett unikt sätt, vilket kanske sett i efterhand inte var så smart. Men nu växer både försvaret och polisen. Jag tror att vi behöver ytterligare en enhet vid Rekryteringsmyndigheten, där man också prövar ut värnpliktiga till försvaret, så att man kan ta sig an det stora behovet framöver.

Nu sätter vi den här budgeten. Oppositionen kommer att säga att det är för lite, för sent och för dåligt - ungefär som vi har haft det i 100 år - och jag lovar, mina vänner: Jag har också varit i opposition och alltid haft mer pengar. Men från Liberalerna vill vi ändå peka på att det finns en mängd saker som är viktiga att göra parallellt. Det är inte bara pengar, och det är inte bara fler personer. Det är viktigt att säga.

Det handlar även om polisens verktyg. Verktygslådan måste bli bättre och vassare. Vi i den här kammaren måste se till att begära att regeringen återkommer med förslag som innebär att polisen får bättre resurser för att kunna upptäcka, övervaka och klämma åt de misstänkta grovt kriminella och ta dem till domstol.

Vi bör ha en relevant straffrätt så att man i domstolen får straff som är relevanta och inte kontraproduktiva. Det handlar om allt från rimliga straff för hedersrelaterat våld till dagens orimliga straffrabatter utifrån mängden brott.

Vi behöver stärka samverkan. Jag var häromdagen i Ljusnarsberg och såg på nära håll hur viktigt det är att man lokalt jobbar mellan olika myndigheter för att driva ut kriminalitet som annars biter sig fast i ett litet, utsatt samhälle. Detsamma gäller på nationell nivå, där polisen känner att man vill ha ökad kraft och effektivitet i sitt samordningsansvar till exempel när det gäller att jobba med Skatteverket eller Kronofogden för att klämma åt grovt kriminella och på lång sikt pressa tillbaka brottsligheten.

Det handlar också om det förebyggande, fru talman. Vi kommer aldrig ifrån att det handlar om våra unga. Det handlar om fungerande skolor, och det handlar om förutsättningarna för en vettig framtid. Det är helt avgörande. Går det ändå åt pipan måste socialtjänsten gå in. En effektivare socialtjänst med muskler efterlystes också tidigare i talarstolen, och ingenting kunde väl glädja en liberal mer. Tidigare och tydligare insatser är vägen framåt.

Vi måste jobba bättre förebyggande mot extremism. Det har vi pratat om en hel del här i kammaren under hösten.

Vi behöver förstärka Europasamarbetet. Den nyligen avslutade Operation Trident var inte bara en bra samverkan mellan polisen, kustbevakningen och tullen utan hade också internationella inslag som visar på hur vi i Europa har ett gemensamt ansvar för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten.

Fru talman! Liberalerna står bakom denna budget för rättsväsendet. Vi är inte helt nöjda i alla delar. Vi tror att vi kommer att behöva komma tillbaka i kommande budgetförhandlingar. Resurserna kommer att behöva öka ytterligare, långsiktigt och i en rimlig takt.

Låt mig avslutningsvis understryka att ungefär 10 miljarder, enligt den budgetproposition som vi alla kan titta i om vi vill, är substantiella förstärkningar som är nödvändiga - det är rätt förstärkningar som det svenska rättsväsendet nu får.

(Applåder)

Anf. 18 Rasmus Ling (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Trygghet är en människas fundament. Trygghet är en förutsättning för tillit. Och utan tillit, trygghet och solidaritet kommer samhället inte att fungera. Rättsväsendet är statens makt och medel för att åstadkomma säkerhet, och därigenom trygghet, för sina medborgare. Trygghet och säkerhet är inte helt samma sak. Det finns inget nödvändigt samband, men båda är förstås oerhört viktiga, och staten ska tillförsäkra både säkerheten och tryggheten.

Antalet mord i Sverige har inte ökat över tid, men de har ändrat karaktär. I dag mördas fler i det offentliga rummet, på öppen gata - ibland en avrättning - än för ett par decennier sedan. De skjutningar som förekommer i Sverige måste stoppas - liksom explosionerna. Explosionerna är speciella eftersom de inte förekommer i andra länder på det sätt vi ser i Sverige.

Fru talman! I slutet av augusti skedde ett fruktansvärt mord i Malmö. Det var en varm sensommardag. Ett par hundra meter från Ribersborgsstranden sköts en småbarnsmamma ihjäl med sitt spädbarn i famnen. Grymheten och råheten gjorde hela Sverige bedrövat.

Efter dådet inleddes blocköverskridande samtal. Under ett par veckors tid samlades partierna, förde fram förslag och diskuterade. I slutskedet avvek ordförandena från Moderaterna och Kristdemokraterna. De tog kort vecka och åkte iväg till Tel Aviv. Det var synd att de hoppade av, och det var synd att det inte blev en blocköverskridande överenskommelse. Icke desto mindre lades 34 punkter fram av regeringen. Det var fråga om massiva insatser för att komma åt skjutningarna och orsakerna bakom dem, och de handlade om ett starkt rättsväsen och en stark polis.

Jag är glad att vi, trots avhoppet, har en bred samsyn i förhandlingarna mellan partierna om att polisen ska vara stark och växa, få mer resurser och fler verktyg. Regeringen presenterade i går nya möjligheter till hemlig dataavläsning och att underlätta husrannsakan. Tidigare har det funnits ärenden om förenklat förfarande för kameraövervakning. I programmet finns också nya påföljder, till exempel vistelseförbud.

Fru talman! Framför allt ingick stärkta förebyggande insatser i regeringens förslag. De handlar om skola och socialtjänst samt mellantvång i socialtjänstlagen. Vidare handlar det om att vara tydlig gentemot kommunerna om hur de kan bidra i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Sedan handlar det, inte minst, om det myndighetsgemensamma arbetet, till exempel för att minska segregationen. Det är här de stora politiska skiljelinjerna finns, snarare än i fråga om att polisen ska växa och bli starkare.

Sedan finns det som ofta glöms bort, tyvärr, nämligen att de som lever kriminella liv ska kunna lämna kriminaliteten och bli hederliga medborgare med jobb och egen försörjning. Det finns avhopparverksamheter runt om i landet, och flera av dem fungerar väl. Det är oerhört viktigt att det arbetet växlas upp och stärks på nationell nivå. Vi måste också ha en kriminalvård som faktiskt rustar dem som sitter inlåsta så att de har bättre förutsättningar när de kommer ut. Från Miljöpartiets och regeringens sida ser vi inte fler anstalter som en kommunal angelägenhet för berörda kommuner, utan vi ser dem som något vi alla tillsammans måste arbeta för - oavsett vad Kristdemokraterna tycker i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Det är mycket som återstår på området. Utgiftsområde 4 är en viktig del, men trygghets- och säkerhetsarbetet finns även på fler områden, departement, utgiftsområden och utskott. Det som vi gör i denna budget och på utgiftsområde 4 är steg i rätt riktning. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 19 Johan Forssell (M)

Fru talman! Rasmus Ling har varit en flitig frågeställare under debatten. Man vill inte vara sämre utan naturligtvis ställa en fråga också till företrädaren för ett regeringsparti.

När det gäller brottsligheten och kriminaliteten har jag flera gånger haft förmånen att få debattera med Rasmus Ling om vikten av fler poliser och skärpta straff. Där är Miljöpartiet en stabil röst för en annan politik än den jag vill se. Jag tror att det är viktigt att skärpa straffen för en rad brott just för att markera brottens allvar och på ett annat sätt än i dag ge upprättelse till de, tyvärr, många brottsoffer som finns i vårt land.

Men det finns också ett annat område där vi inte är ense, nämligen rättssäkerhet. Jag vet att Miljöpartiet och Rasmus Ling ofta talar om vikten av rättssäkerhet. Det är oerhört bra. Men som alltid handlar det inte om vad man säger utan om vad man faktiskt gör.

Miljöpartiet ger i den här budgeten, tillsammans med andra partier, ungefär hälften av det som Domstolsverket har äskat för nästa år. Jag har också pekat på vad följderna av detta kommer att bli. Det handlar om längre handläggningstider. Brottsoffer kan få vänta längre tid på att få upprättelse. Det kan till och med bli tal om uppsägningar, sägs det. Det här rör inte bara brottmål utan även familjemål. Barn kommer att behöva vänta längre tid på att målen ska klaras av.

Vi moderater ger det som Domstolsverket har äskat, och regeringen ger ungefär hälften. Vad jag inte förstår är hur rättssäkerheten i Sverige blir bättre av att Sveriges Domstolar även i fortsättningen underfinansieras på detta viktiga område.

Anf. 20 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Det är glädjande att Moderaterna tar upp rättssäkerhetsaspekterna. Det är något som inte alltid är närvarande i de förslag som läggs fram och de debatter som förs. Jag välkomnar att man tar upp dessa frågor.

Det är helt riktigt att domstolsväsendets oberoende och finansiering är helt avgörande för att samhället ska fungera och för att det inte heller ska uppstå flaskhalsar i systemet.

Vi tillför medel till domstolarna. Jag är helt säker att det kommer att behöva tillföras ytterligare pengar i kommande budgetar. Precis som Johan Pehrson sa tidigare i talarstolen, fru talman, är det enklare att vara opposition och inte behöva göra de hårda prioriteringar som vi måste göra. Men vi tillför medel. Jag är helt säker på att vi kommer att behöva tillföra mer medel, och jag välkomnar intresset från Moderaternas sida för rättssäkerhetsfrågorna.

Anf. 21 Johan Forssell (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Om det är så enkelt att vara i opposition låter det nästan som att ni drömmer er tillbaka dit. Jag önskar er lycka till framöver, och jag hoppas att ni snart får möjlighet att leva den enkla oppositionstillvaron, Rasmus Ling.

Men det var kanske inte riktigt svar på frågan ändå. Rasmus Ling talar här om vikten av mer rättssäkerhet, men när det kommer till pengarna väljer regeringen att underfinansiera Sveriges Domstolar medan vi i oppositionen lägger mer. Till och med Vänsterpartiet lägger mer pengar till Sveriges Domstolar. Men Rasmus Ling, Miljöpartiet, och Socialdemokraterna väljer att bara ge hälften. Det blir längre handläggningstider, längre väntan och sämre upprättelse för brottsoffren.

Jag förstår fortfarande inte hur Miljöpartiet kan tala om rättssäkerhet när ni gör någonting helt annat i er budget. Siffrorna ljuger väl inte, Rasmus Ling?

Anf. 22 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Jag drömmer inte om någon enklare tillvaro. Det är klart att man kan sukta efter stranden i Tel Aviv och känna att det vore skönt. Men vi från Miljöpartiet och Socialdemokraterna med samarbetspartier har siktet inställt på att fortsätta att genomföra den viktiga politik som finns i budgeten och i januariavtalet.

Siffrorna ljuger inte - vi gör en förstärkning. Vi gör inte den äskade förstärkningen. Det kan vi inte göra för alla myndigheter. Det finns många myndigheter som är i behov av pengar, och vi behöver göra tuffa prioriteringar. Det gör vi. Jag är glad att vi tillskjuter pengar. Vi kommer alldeles säkert att behöva mer pengar även framöver.

Att Moderaterna värnar rättssäkerheten i detta budgetanslag är bra. Vänsterpartiet vill till och med ge mer.

Anf. 23 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Jag kan faktiskt inte låta bli att kommentera Tel Aviv-besattheten som tycks råda hos Rasmus Ling. Jag tycker att Miljöpartiet och Rasmus Ling ska gå hem och sopa rent framför egen dörr. Apropå flygresor flög ju deras eget språkrör för en halv miljon mer än självaste statsministern förra mandatperioden, och det berodde på ganska många resor i business class. Vi kan gärna prata flygresor en annan gång, Rasmus Ling, men jag tycker inte att det tillför något till debatten att lyfta fram det på detta sätt.

Det är uppenbart att Rasmus Ling har ett intresse för kriminalvården. Jag tänker ställa en fråga till Rasmus Ling om detta, men först har jag en annan fråga.

Jag blev fundersam när jag hörde replikskiftet med Johan Forssell. Vad är det som är så svårt för Rasmus Ling och regeringen med att ge domstolarna vad de har begärt? Det vill jag ha svar på.

Den andra frågan är hur det blir bättre med 120 miljoner kronor mindre till Kriminalvården jämfört med Kristdemokraternas skuggbudget. Hur ser Rasmus Lings långsiktiga plan ut för utbyggnaden av Kriminalvården?

Vi har talat om Svedala tidigare i debatten. Det var ju faktiskt en folkomröstning som låg till grund för beslutet där. Rasmus Ling brukar i vanliga fall respektera demokrati och förespråka folkomröstningar i ganska stor utsträckning. Den majoritet på 67 ½ procent som röstade nej, ska den stå tillbaka för den minoritet på 26,7 procent som röstade ja? Hur ser Rasmus Ling på den folkomröstning som faktiskt gjordes i Svedala i denna fråga?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag undrar också hur Rasmus Ling ser på möjligheten att bygga ett fängelse i någon annan kommun i Skåne. Trelleborg, exempelvis, sa direkt att man gärna skulle ha en anstalt där. Det finns plats, säger kommunalrådet i en intervju som jag läst. Det finns alltså möjligheter. Det som saknas är regeringens långsiktighet.

Anf. 24 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Jag avsåg inte att haka upp mig på Tel Aviv i onödan. Men jag hoppas att Andreas Carlson tycker att det är skillnad på att flyga i tjänsten och att lämna landet på torsdag morgon och inte vara närvarande när den kanske viktigaste politiska frågan avhandlas mellan partierna under den mest turbulenta perioden. Jag tycker att det är ganska stor skillnad. Jag hoppas att Andreas Carlson också tycker det. Jag missunnar ingen att åka på semester, men det finns en tid och en plats för allt.

Fru talman! När det gäller Kriminalvården har Trelleborg visat intresse. Det har andra kommuner också. Det är naturligtvis glädjande, för det behövs. Men även i fallet Svedala var man initialt väldigt på. Man ville ha detta. Men sedan kom en lokal opinion, framdriven av Kristdemokraterna, och stoppade det i ett sent läge. Det skulle kunna hända även i Trelleborg eller i andra kommuner.

Jag hoppas att Andreas Carlson gör sitt för att föra dialog och hitta en plats så att det kan bli av och man inte spiller tid på det sätt som man gjorde här. Man måste kunna ta lite större ansvar än vad Andreas Carlson gör nu, fru talman.

Anf. 25 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Det är alltid kul att höra regeringen med sitt icke-ansvar möta upp med förväntan att oppositionen ska ta ansvar. Men det är så det är med den regering vi har nu, så inget nytt under solen.

Jag fick inte svar på frågan vad det är som är så svårt med att ge domstolarna vad de har begärt. Det förväntar jag mig att få svar på.

Vad gäller Tel Aviv tror jag att Rasmus Ling underskattar internetutbyggnaden och telefonuppkopplingen i den staden. Där finns det mer att utforska.

Men åter till grundfrågan här, Kriminalvården och långsiktigheten. Hur ser Miljöpartiets och regeringens långsiktiga plan ut?

Anf. 26 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Om vi nu pratar om långsiktighet: Under den tid då Beatrice Ask och alliansregeringen hade ansvaret för dessa frågor lade man ned fängelseplatser. Det fanns då ett överskott, så man kan säga att det var rationellt. Men ska man ha långsiktighet i detta tar det tio år, minst, och när Kristdemokraterna stoppar det tar det naturligtvis ännu längre tid. Ska man ha långsiktighet gäller det alltså att det inte kommer in kristdemokrater i sista stund och stoppar det.

Regeringen och Kriminalvården hade väldigt bra kontakt med ledningen. Men sedan kom det en lokal opinion som Kristdemokraterna utnyttjade och stoppade detta. Det finns alltså en långsiktig planering, men om den ska fullföljas gäller det att det inte kommer kristdemokrater och stoppar upp processerna i sista stund.

Anf. 27 Johan Pehrson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Vi lämnar den tillträdande landshövdingen i Södermanland och Tel Avivs internetinfrastruktur och återgår till gängsamtalen. Det var ju så att också vi liberaler lämnade dem. Varför? Ja, det var inte för att någon partiledare var i Tel Aviv, utan det berodde på att vi tyckte att de inte riktigt räckte till - och för oss var det ganska uppenbart att det är Miljöpartiet som bromsar.

En vettig sosse brukar det inte vara så mycket fel på, brukar jag säga. Dem kan man prata med. Men det har kommit in människor som hela tiden är emot att vidta de åtgärder på straffrättsområdet som är nödvändiga för att komma framåt.

Vi hörde tidigare om Malmö, som Rasmus Ling har god insikt i. Där pågår Operation Rimfrost mot grov brottslighet. Man har identifierat 80 barn mellan 8 och 14 år som ingår i gängstrukturer. 8 år!

Vilka skarpa åtgärder vill Miljöpartiet vidta för tidigare och tydligare insatser för dessa barn? De riskerar ju evigt elände för sig själva och andra om man inte gör insatser snabbare. Vilka åtgärder kan Rasmus Ling tänka sig att vidta för att hjälpa till med detta?

Det är lite som att jag budgetförhandlar här nu, för när den här budgeten är färdig och vi har klubbat den sätter vi igång med nästa budget. Då gäller det att Miljöpartiet är med och inte bara står här och pratar.

Sedan har vi alla ungdomar mellan 15 och 18 år, som kan dömas i domstol. Vad ska vi göra med dem? Där måste vi också ha åtgärder, och där krävs också resurser för att man ska kunna gripa in tidigare och tydligare.

Och så dessa rabatter! Varför ska 19 och 20-åringar som ägnar sig åt grov organiserad brottslighet ha automatisk rabatt i domstol, Rasmus Ling?

Anf. 28 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Med tanke på att denna kammare de senaste fem åren har skärpt straffen för över 50 brott har jag svårt att se att Miljöpartiet skulle ha varit en bromskloss, åtminstone inte en särskilt effektiv sådan.

Vi tycker att det ska vara rätt straff för rätt brott. Det ska finnas proportionalitet. Flera av de straffskärpningar som gjorts har varit väldigt efterlängtade och viktiga, och de har förbättrat situationen jämfört med tidigare. Inte minst är jag glad att vi införde samtyckeslagstiftningen, som Miljöpartiet var enda parti att förespråka för så lite som tio år sedan. Vi kunde också skärpa vapenbrottet och införa obligatorisk häktning för det. Det är viktiga åtgärder som vi har fått på plats.

Fru talman! Jag är minst lika orolig som Johan Pehrson för de riktigt unga som begår brott, för de 8-14-åringar som begår rån eller andra riktigt allvarliga brott. Det är uppenbart att det krävs åtgärder på bred front för att hantera den situationen.

Skolan måste fungera, för 8-14-åringar ska gå i skolan. Man ska göra mer än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Socialtjänsten måste också stärkas. Ett exempel som fanns i 34-punktsprogrammet som Liberalerna lämnade var mellantvång i socialtjänsten, en jätteviktig åtgärd för att komma åt detta.

Att kriminalisera eller skärpa straffet för dem som rekryterar unga personer är ett förslag som Miljöpartiet har fört fram. Det blev ett resultat av detta, och det är en viktig åtgärd. Vi ska lägga ansvaret på dem som är äldre och drivande bakom det här, inte på dem som är åtta år gamla.

Anf. 29 Johan Pehrson (L)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag ser fram emot de kommande budgetförhandlingarna, där vi ser till att skapa resurser för att kunna hjälpa kommunerna med att omhänderta unga personer som måste bort från gatan nu. Signalvärdet är ju katastrofalt. Ungdomar springer runt och rånar andra och sätter skräck i bygden, och ingenting händer. Vi måste se till att de kommer bort från gatan. Kan de inte anhållas och häktas måste vi se till att de omhändertas på annat sätt, för annars kommer detta bara att fortsätta. Tidiga och tydliga insatser är otroligt viktigt.

Sedan lyfter jag gärna fram en diskussion om mellantvånget - det är viktigt. Föräldrar ska inte ha rätt att säga nej till insatser. Vi har snart barnkonventionen som lag. Det är barnets bästa som ska vara det viktiga, inte att föräldrar kan ha barn som något slags socialterapeutisk insats för att rehabilitera sig själva.

Slutligen kommer Liberalerna, om inte Rasmus Ling medverkar till resursförstärkningar och andra åtgärder, att finna nya majoriteter i riksdagen för att driva straffrätten framåt.

Anf. 30 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Jag är jätteglad över engagemanget för att lösa problemet med att alltför många, alltför unga barn är ute och begår brott. Det är tydligt för mig, för regeringen och uppenbarligen för Johan Pehrson att detta är väldigt angeläget och att åtgärder måste sättas in brett.

Vi har många diskussioner om straffrätten; det är viktigt. Jag tror inte att man i varje läge löser problemen genom att höja straffen. Jag tycker att man ska ha rätt straff och att det ska finnas en proportionalitet. Hade det varit så enkelt att vi hade kunnat lösa problemen genom att skärpa straffen hade vi gjort det. Vi har gjort 50 straffskärpningar. Jag tror inte att Johan Pehrson heller tror att vi skulle trolla bort brottsligheten om vi gjorde ytterligare skärpningar och kom upp i 100. Jag tror att vi är överens om att även annat måste till.

Anf. 31 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Sverige ska vara ett tryggt land för alla. Detta är grundläggande för att ett samhälle ska hålla ihop. Samhället måste vara starkt nog att skydda människor mot allt från vardagsbrottslighet till grov organiserad brottslighet och terrorism. Det är mot denna bakgrund som Sverige gör den största trygghetssatsningen i modern tid.

Sverige har i dag allvarliga problem med skjutningar och sprängningar. Problemen har vuxit fram under lång tid, och många bör känna ansvar för att inte mer gjorts tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Orsakerna till gängvåldet är flera och av olika karaktär. Några direkta orsaker är tillgång till vapen och sprängmedel, narkotika och strukturella orsaker som bristande integration och social utsatthet. Här ryms också fler aspekter, som skolmisslyckanden, arbetslöshet, fattigdom och trångboddhet.

Låg upptäcktsrisk vid brott är en annan bidragande orsak. Detta beror bland annat på att polisens och tullens resurser och verktyg har varit för svaga under lång tid. Detta håller vi på att förändra, inte minst genom den historiska satsningen på 10 000 fler anställda inom polisen och regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.

Polisen kraftsamlar just nu genom Operation Rimfrost för att trycka tillbaka gängvåldet i Sverige. Insatserna löper preliminärt över sex månader. Målet är att reducera antalet skjutningar och sprängningar, reducera antalet personer i kriminella miljöer genom fängelsedomar och avhopparverksamhet, öka antalet beslag av vapen och sprängmedel och öka allmänhetens känsla av trygghet.

I dag diskuterar vi budgetbetänkandet. Tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet intensifierar regeringen nu kampen mot brottsligheten och dess orsaker. I januariavtalet framgår tydligt att tryggheten ska öka, polisen ska byggas ut och attraktiviteten för polisyrket ska fortsätta att förstärkas.

I budgetpropositionen görs satsningar för att stärka hela rättsväsendet och öka tryggheten i samhället. Detta är långsiktigt helt rätt. Vi tar ansvar för Sverige i en tid när det behövs stora satsningar på ökad trygghet.

Låt mig få utveckla med några ord om Polismyndigheten. Arbetet med att anställa 10 000 fler inom polisen till 2024 fortsätter. Detta motsvarar en ökning med 30 procent. Polismyndigheten ska öka antalet anställda från strax under 30 000 till närmare 40 000 till 2024.

Detta är inte en enkel operation; det kommer säkert bakslag. Men vi är fast beslutna att lyckas, för det stärker samhällets förmåga att hantera detta, liksom möjligheterna för de förebyggande insatserna att fungera i hela Sverige. Det stärker också tryggheten i hela landet. Detta är en insats som kommer att märkas i hela Sverige.

För att sätta detta lite i perspektiv hade Polismyndigheten 2017 ca 22 miljarder kronor för att finansiera sin verksamhet. Den summan har 2020 vuxit till drygt 28 miljarder kronor. Vi gör nu en historisk satsning på polisverksamheten, men det kommer att fortsätta att krävas resurser för att genomföra utbyggnaden av polisen de kommande åren.

I arbetet med att trycka tillbaka gängvåldet får vi aldrig glömma andra typer av grova brott. Jag tänker särskilt på de kvinnor som dagligen utsätts för våld i nära relationer. Det har funnits en diskussion kring om detta ska prioriteras bort eller om det trycks undan nu när vi har skjutningar och sprängningar att hantera. Jag vill säga att detta inte är något som får tryckas åt sidan. Det ska ha samma höga prioritet som annan grov kriminalitet.

Jag tror inte att någon i denna kammare har kunnat undgå att läsa det fasansfulla reportaget i DN om Josefin, som nästan misshandlades till döds av sin partner. Bilderna visar resultatet av ett kvinnohat som det är svårt att sätta ord på. Dessa avskyvärda handlingar förtjänar vår uppmärksamhet. Vi kräver ett långsiktigt arbete för att stoppa mäns våld mot kvinnor - ett arbete som måste växlas upp.

Detta är lite underutvecklat i argumentationen, men de 10 000 fler polisanställda som vi talar om kommer att få avgörande betydelse också för kvinnors trygghet runt om i Sverige. Ökad polisnärvaro på gator och torg runt om i Sverige kommer att öka tryggheten i vardagen. Men genom expansion av polisen möjliggörs nu också den satsning som genomförs med 350 anställda som särskilt fokuserar på våldtäkter, brott i nära relationer och vålds- och sexualbrott. Det är en enormt viktig satsning som polisen just nu genomför runt om i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Att motverka våld i nära relationer är en högt prioriterad fråga för regeringen. Under den innevarande mandatperioden höjs ambitionsnivån ytterligare. Detta märks också i budgetsammanhang genom satsningar på kvinnojourer, brottsofferstöd och annat som verkligen behövs för att ta denna fråga på absolut största allvar. Det handlar om det akuta stödet till våldsutsatta och deras barn och det förebyggande arbetet med insatser för att få personer som utövar våld att förändra sitt beteende.

För att öka tryggheten i Sverige måste vi också orka med att ta oss an grundorsakerna till att unga personer dras in i kriminalitet. Flera har varit inne på detta tidigare i debatten. En bred politisk uppslutning skulle behövas kring långsiktiga åtgärder för att färre unga ska dras in i kriminalitet. Annars riskerar våra straffskärpningar, våra nya verktyg till polisen och vår större polismyndighet att få mindre effekt för tryggheten i Sverige.

Under förra mandatperioden presenterade regeringen det första nationella brottsförebyggande programmet på 20 år. Vi stärkte Brottsförebyggande rådets nationella funktion för stöd och samordning. Vi införde regionala aktörer som brottsförebyggande samordnare vid landets länsstyrelser.

Kommunerna har en central roll i det brottsförebyggande arbetet och kan bidra med viktiga insatser i form av socialtjänst, skolverksamhet, arbete med tillsyn, samhällsplanering och bostadspolitik. Men stora delar av detta arbete sker i dag på frivillig basis. Regeringen har därför tillsatt en utredning om att se över hur ett lagstadgat brottsförebyggande ansvar för kommunerna skulle kunna utformas.

Vi måste ha ett särskilt fokus på barn och ungdomar. Det handlar om skolan, barn- och ungdomsvården, Kriminalvårdens försöksverksamhet med olika inslussningsprogram, 34-punktsprogrammet och det nationella avhopparprogrammet. Det handlar om det som nämndes tidigare: förebyggande åtgärder med en särskild satsning på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden och på socialtjänst på kvällar och helger i samma områden.

Men det handlar också om att ta ett långsiktigt grepp om detta. Jag vill därför understryka det som inte minst Centerpartiet lyft i debatten: behovet av att vi i denna kammare inte bara snabbt kommer överens om en del straffskärpningar och nya verktyg utan att vi också har en helhetssyn på trygghetsfrågorna. Därför kommer regeringen inom kort att återkomma till Sveriges riksdag med förslaget om en trygghetsberedning.

Samtidigt som vi behöver hindra nyrekrytering till gängkriminalitet och motverka att unga personer kommer in i den måste vi ta vara på det som Miljöpartiet tog upp i debatten, nämligen vilket ansvar gängen och de kriminella grupperingarna har när de rekryterar och drar in unga människor i de kriminella miljöerna. Det finns också med i 34-punktsprogrammet, där vi tittar på straffskärpningar för den typen av aktiviteter.

Jag tror att vi alla är medvetna om att kraftfulla satsningar som nu görs för att stärka polisens verksamhet också behöver följas av resurstillskott för att stärka andra delar av rättsväsendet. I budgeten tillförs därför Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården och Rättsmedicinalverket mer resurser för att möta den ökade arbetsbelastningen. Totalt tillförs rättsväsendet 700 miljoner kronor under 2020. Från och med 2022 beräknas satsningen uppgå till 1,4 miljarder kronor. Vi gör förstärkningar av hela rättskedjan, för det avgör vår samlade förmåga att bygga ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Avslutningsvis, fru talman, är vi mitt uppe i en snabb utveckling. Vi avser att driva denna utveckling vidare med kraft. Vi kommer att hålla ut och hålla i. Vi är helt övertygade om att vi steg för steg kommer att kunna vända utvecklingen och minska gängvåldet men också skapa ökad trygghet i Sverige.

(Applåder)

Anf. 32 Johan Forssell (M)

Fru talman! Precis som flera har varit inne på under den här debatten har vi på många sätt just nu en väldigt problematisk och allvarlig situation i landet vad gäller tryggheten eller snarare otryggheten. Bara i år har det varit 300 skjutningar, och vi verkar gå mot ett nytt svart rekord. Sprängningar biter sig fast i människors medvetande - beklagligt men naturligt.

För att hantera situationen måste man göra flera saker samtidigt. Det handlar om fler poliser, vilket flera har varit inne på. Det handlar om skärpta straff, vilket är viktigt för att markera brottets allvar. Där hade vi en diskussion i gängförhandlingarna, men det gick tyvärr inte att mötas hela vägen. Förklaringen till detta - om jag ska ta ett exempel som gäller straffen - var väl det som Miljöpartiet pekade på vid pressträffen efteråt, nämligen att det som regeringen valde att gå fram med var en "marginell förändring" av straffrabatten för unga. Trots att det faktiskt finns en majoritet i kammaren för att gå betydligt längre orkade regeringen inte göra det. Då blir det svårt för oppositionen att medverka i en överenskommelse.

Men det finns också ett annat perspektiv, och det handlar om vikten av förebyggande åtgärder. Tyvärr är det nu många kommuner runt om i Sverige som berättar att de behöver göra neddragningar nästa år, till exempel i skolan.

Ett aktuellt exempel är situationen i Malmö, där man nu går fram med besparingar på 50 miljoner kronor. Föräldrar protesterar mot besparingarna. Det har talats om att uppemot var tionde lärare i grundskolan kan behöva bli uppsagd nästa år. Om vi inte bygger skolor och har en bra kvalitet i skolan är det klart att vi förr eller senare kommer att behöva bygga fängelser.

Min fråga till inrikesministern är: Hur går talet om förebyggande åtgärder ihop med att statsbidragen nu är så låga att många kommuner kommer att behöva göra neddragningar i skolorna nästa år?

Anf. 33 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är intressant att Moderaterna väljer att diskutera det förebyggande arbetet, för vi har hört väldigt lite om detta fram till nu. Men det är väldigt välkommet.

Innan vi börjar kan vi säga att vår ekonomiska situation kopplat till vilka resurser vi har i samhället också påverkas av den budget som M och KD drev igenom, med 20 miljarder i ett nytt jobbskatteavdrag. Det är få människor jag träffar på stan som säger att detta var den viktigaste åtgärden nu med de problem som vi har i sjukvården, i skolan och på arbetsmarknaden. Men det är en annan diskussion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vad gör vi då i till exempel Malmö, där man har stora utmaningar i sin ekonomi? Det första och viktigaste är att vi i budgeten tillför 5 miljarder kronor till kommunernas generella statsbidrag. Vi ändrar likvärdighetsstödet till kommunerna, så att Malmö verkligen kan söka och få del av de pengar som Skolkommissionen har föreslagit för att öka likvärdigheten i svensk skola. Vi gör stora insatser för att också ge stöd till lärarna, inte minst när det gäller lärarassistenter, så att lärarna får ännu mer stöd och hjälp i klassrummet.

Vi gör stora satsningar på kommunerna och kommer att fortsätta göra det. Det prioriterar vi före stora skattesänkningar.

Å andra sidan är Malmö en kommun som trots svåra utmaningar verkligen har lyckats vända utvecklingen i svensk skola. Åtta år i rad av stigande skolresultat i Malmö, trots de utmaningar som Malmö har haft, visar att Malmö är en kommun som, om man bara får rätt förutsättningar, också kommer att fortsätta att prioritera svensk skola.

Anf. 34 Johan Forssell (M)

Fru talman! Jag tycker att vi här i kammaren återkommer till förebyggande åtgärder många gånger. Men man kanske hör det man vill höra. Det finns ju många förslag om just detta i vår budget.

Det är lite märkligt ändå. Som vi nu fick höra är det alltid någon annans fel. Regeringen är nu inne på sitt sjätte år, men det är fortfarande Moderaternas och Kristdemokraternas fel. Det märkliga är att vi i vår budget lyckas med att anslå mer pengar till statsbidrag till skolor, både lokalt i Malmö, där vi plussar på 100 miljoner kronor för att inte behöva göra besparingar, och i en extra ändringsbudget som vi har krävt. Där lägger vi 5 miljarder mer, utöver det som regeringen presenterar.

Det handlar om prioriteringar. Är det svårt att hitta pengar föreslår jag till exempel att man funderar på det rimliga i att lägga miljarder på friår, ytterligare semesterdagar eller utbyggt bistånd. Det finns ju pengar att lägga på rättsväsendet och på förebyggande åtgärder om man bara vill, Mikael Damberg.

Anf. 35 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi kan ha en allmänpolitisk diskussion om Moderaternas giftcocktail mot Sveriges kommuner, där man verkligen drar ned resurserna till det som har med stöd till sjuka och arbetslösa att göra, liksom med insatser som gör att man avlastar kommunerna i kostnader. Skulle man lyfta över alla dessa kostnader på en kommun som Malmö skulle det bli stora underskott där. Det är inte att ta ansvar för kommunernas ekonomi.

Men låt oss ta ett väldigt konkret exempel. Vi satt i gängsamtalen, och när de bröt samman hörde jag Moderaterna säga: Vi ska stötta alla punkter i 34-punktsprogrammet. En av punkterna handlade om riktat stöd till de kommuner som har särskilt stora problem i skola och socialtjänst. Det var en av punkterna. Men det första som händer är att Moderaterna två veckor senare stryker hela det anslaget från budgeten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Detta är insatser som långsiktigt ska verka i de kommuner som har störst problem med segregation och stora sociala utmaningar i skolan. Det börjar ni med att stryka. Det är inte ansvarsfullt. Vi behöver långsiktiga satsningar mot segregation, och det kommer vi att fortsätta med.

(Applåder)

Anf. 36 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Jag tror att jag och inrikesministern delar chocken över att för första gången få höra Moderaterna tala om brottsförebyggande arbete. Jag har nog aldrig hört det tidigare i denna kammare.

Däremot har jag hört mycket prat om straffskärpningar, nykriminaliseringar och hemliga tvångsmedel. Det har tyvärr varit alldeles för ofta, och det har kommit från regeringen och inrikesministern.

Det är ingen överraskning att jag kommer med denna kritik. Jag tycker att regeringens fokusering inom rättsväsendet är alldeles för ensidig. 50 straffskärpningar sedan 2014 kräver också 50 brottsförebyggande förslag.

Mycket av det som inrikesminister Mikael Damberg tar upp i sitt anförande och i replikskiftena låter jättebra. Det är nu ett större fokus på brottsförebyggande förslag, och jag välkomnar det. Men när vi tittar på vad som verkligen sker i budgeten kan vi se att siffrorna inte hänger ihop. Kommunerna saknar 20 miljarder för att möta den demografiska utvecklingen. Man sänker skatten för höginkomsttagare med 6 miljarder. Man drar ned på skolan med 985 miljoner kronor. Det som inrikesministern säger hänger inte ihop med det som vi verkligen behöver göra i Sverige för att minska kriminaliteten.

Jag tycker också att det är bra att vi talar mer om mäns våld mot kvinnor och om den machokultur som är alltför utbredd och som faktiskt är en av de stora anledningarna till skjutningarna och gängkriminaliteten. Men vad jag saknar är en fortsättning på det metoo-paket som regeringen lade fram tillsammans med Vänsterpartiet under förra mandatperioden. Det har betydelse vilka man budgetsamarbetar med. Jag saknar pengarna när det kommer till mäns våld mot kvinnor.

Anf. 37 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag har stor respekt för Vänsterpartiets engagemang i de sociala frågorna och i det förebyggande arbetet. Där har vi nog samma grundsyn. Sedan är det kanske lättare för Vänsterpartiet att vara i opposition och säga att det inte görs tillräckligt mycket.

Men jag har lite svårt att få argumentationen att gå ihop. Vilka straffskärpningar är det som Vänsterpartiet tycker är fel?

Handlar det om det grova vapenbrottet, som förra året innebar att polisen tog 1 000 vapen i Sverige och att ungefär 230 personer sattes i fängelse? Det var väl ganska bra?

Är det straffskärpningen för de grova narkotikabrotten? Vi vet att narkotika är grogrunden för gängkriminaliteten i Sverige.

Handlar det om det som vi nu föreslår? Vi tittar på husrannsakan för att ge polisen nya möjligheter att stoppa en våldsspiral. När det sker en skjutning är risken stor att det sker en till skjutning. Ska inte polisen kunna gå igenom källarförråd i kända kriminella miljöer för att leta efter vapen och se till att det inte blir en skjutning och en sprängning till?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det måste vara lite mer specifikt. Ska vi inte ge - där har jag tidigare hört att ni har varit mer kritiska - polisen möjlighet att läsa krypterad information i gängens mobiltelefoner? Jag tror att det är helt avgörande om man ska kunna slå sönder dessa gäng att man faktiskt också kan läsa deras tekniska kommunikation med varandra.

Detta är viktiga frågor. Det blir inte tryggare i förortsområdena om gängen får fortsätta skjuta eller spränga eller ha kvar sina vapen och sin narkotika.

Men vi måste också orka med att göra satsningar på skolan. Det är i dag 31 000 fler anställda i svensk skola, vilket nog är en av anledningarna till att PISA-resultaten vänder uppåt för Sverige igen. Det är klart att det är satsningar på förebyggande insatser. Vi säger i 34-punktsprogrammet att vi tänker återkomma till riksdagen med särskilda satsningar i de socialt utsatta områdena när det gäller skola, socialtjänst - socialtjänst på helger och kvällar - samt mellantvång, så att socialtjänsten har fler legala verktyg att jobba med. Det är också viktiga frågor.

Anf. 38 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Det är intressant att jag ställer en fråga om brottsförebyggande arbete och att inrikesministern börjar prata väldigt engagerat om straffskärpningar. Jag vill också få fört till protokollet angående PISA-resultatet att det var elever som hade högutbildade föräldrar med höga inkomster som fick ett gott resultat, inte elever som hade tuffare förhållanden och föräldrar som till exempel hade osäkra deltidsjobb. Arbetarklassen har det fortfarande alltför tufft.

Det är ingen hemlighet: Regeringen har gjort en undermålig terrorlagstiftning, som Vänsterpartiet är emot. Den är ogenomtänkt. Den är odefinierad. Vi kommer inte heller att välkomna förslaget om hemlig dataavläsning, eftersom det är alltför rättsosäkert. Datalagringen kommer inte att fungera i den utsträckning som regeringen hoppas på. Där vill vi ha en riktad lagring. Däremot har vi varit med och höjt straffen när det gäller sexualbrott, samtyckeslagstiftning och vapenlagstiftning.

Anf. 39 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Min poäng var att Vänsterpartiet gör fel när man ställer dessa frågor mot varandra. Vi måste göra båda delarna. Ska vi komma åt mycket av det sexuella våldet på nätet, till exempel, måste vi ha datalagring. Du kan inte veta på förhand vilka som är misstänkta för barnpornografibrott. Då hade vi inte behövt datalagring. Vi behöver datalagring för att komma åt de kriminella kretsar som utnyttjar barn och kvinnor på nätet, till exempel. Då måste man ha moderna verktyg.

Men jag välkomnar engagemanget i de sociala frågorna. Jag tycker att vi, våra två partier, har stått lite ensamma i de frågorna i förhållande till många andra partier som har prioriterat annat.

Jag tror att samhällsutvecklingen nu visar att den växande segregationen inte är hållbar. Den skapar också konflikter och ökad brottslighet. Då måste vi orka med att göra båda delarna. Det hoppas jag att vi kan samarbeta om brett i den här kammaren.

(Applåder)

Anf. 40 Andreas Carlson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Jag har en konkret fråga till statsrådet. Domstolsverket begärde 550 miljoner kronor i sitt underlag till regeringen. Domstolsverket - Sveriges Domstolar, fick 280 miljoner kronor. Det är hälften av vad man begärde. Man pekar på konsekvenser: uppsägningar, minskat antal notarier eller nedskärningar.

Min fråga är: Hur rimmar detta med orden om den stora satsningen på rättsväsendet? Delar statsrådet Rasmus Lings bedömning att det, som jag uppfattar det, är svårt att prioritera detta? Vilka långsiktiga konsekvenser ser inrikesministern framför sig när det gäller de bristande resurserna till domstolarna? Hur blir rättssäkerheten bättre av att domstolarna tvingas dra ned?

Anf. 41 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Tack, Andreas Carlson, för en viktig fråga! Oberoende domstolar är avgörande för både rättssäkerhet och demokrati, och verksamheten i domstolarna ska vara effektiv och bedrivas med hög kvalitet.

Det är uppenbart att vi de senaste åren har sett en ökad mängd mål. Det är en ökad arbetsbelastning på domstolarna. Det gäller i princip samtliga måltyper. Ökningen förväntas fortsätta framöver, och därför gör vi satsningar på domstolarna.

Det som man kanske hoppar över lite i diskussionen är att vi gjorde en ökning i höständringsbudgeten för 2019 med 174 miljoner kronor. Och nu föreslår regeringen att anslaget ska öka med 280 miljoner kronor för nästa år. Det är alltså en nivåhöjning. Men detta är en fråga som vi kommer att följa över tid, för hela rättskedjan måste fungera. Och det måste naturligtvis finnas en rättssäkerhet i domstolar. Men det är inte så att vi bara gör satsningen med de 280 miljoner kronorna. Det hänger ihop med höständringsbudgetens anslag på 174 miljoner kronor extra.

Anf. 42 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Det stämmer att det gjordes en ändringsbudget, och det byggde på att M-KD-budgeten gav vad Domstolsverket hade begärt. Sedan såg man att måltillströmningen ökade, så man var tvungen att göra en ändringsbudget.

Nu har vi bättre prognoser. Domstolsverket pekar på att måltillströmningen kommer att öka med uppemot 35 procent, och på flera tingsrätter är det ännu mer. När regeringen ser detta - det är så jag uppfattar Mikael Dambergs svar - undrar jag: Varför görs ingenting nu? Det är ju nu man måste göra uppsägningar. Det är nu man måste begränsa antalet notarier. Detta kommer att få mycket långsiktiga effekter på domstolarnas verksamhet. Då förväntar jag mig att regeringen inte bara säger att man ser detta och att man kommer tillbaka utan att man också agerar. Vi diskuterar ju budgeten nu för nästa år. Varför har man bara gett domstolarna hälften av vad de har begärt? Jag frågar också: Vilka konsekvenser ser Mikael Damberg framför sig att det här kommer att få långsiktigt?

Anf. 43 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! I den budget som vi nu debatterar föreslås det 280 miljoner kronor mer till Domstolsverket. Vi konstaterade att vi var tvungna att ändra. Vi tyckte inte att M-KD-budgeten var till fyllest när det gällde domstolarna och tvingades då gå in med 174 miljoner kronor extra. Det är alltså ett arbete som vi bedriver systematiskt. Det måste vara långsiktigt. Det går inte att lösa det bara i en budget eller så, utan det är en långsiktig utveckling. Vi kommer att följa det väldigt noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Men det är inte bara den frågan. Det handlar också om andra systemförändringar som vi diskuterar i denna kammare. Snabbare lagföring är något som jag tror kan frigöra tid och kraft i många olika processer, kanske till och med i domstolarna. Det handlar också om frågan om de stora brottmålen, som jag hoppas att vi kan återkomma till. Hur kan man se till att en del av de riktigt resurskrävande brottmålen kan läggas upp på ett annorlunda sätt, så att det också frigörs tid och utrymme i domstolarna?

(Applåder)

Anf. 44 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Jag måste nästan ta vid där Andreas Carlson slutade. Det gäller just Sveriges Domstolar. Det finns ett budgetäskande från Sveriges Domstolar, och det finns ett anslag från regeringen som inte möter upp det äskandet. Det kommer att få konsekvenser; det är den samlade bedömningen från Sveriges Domstolar att det kommer att få konsekvenser. Det handlar om förmågan att hantera de inkomna ärendena i domstolar men också om att man kanske måste säga upp personal inom Sveriges Domstolar.

Det är klart att det blir svårt, om regeringen säger att det här ska följas över tid, att sedan återrekrytera personer som har lämnat verksamheten och utbilda på nytt. Man misshandlar alltid minst en myndighet inom rättsväsendet från regeringens sida, och just nu är det domstolarna som man ger sig på. Jag vill faktiskt ha en motivering till detta. Vad är motivet till att man inte lever upp till de budgetäskanden som Sveriges Domstolar har gjort?

Min andra fråga handlar om kriminalvården. Vi ser att vi har en mycket ansträngd situation på våra anstalter. Samtidigt har vi sedan 2015 haft ett etablerat system inom Europa som innebär att utlänningar som är EU-medborgare och som begår brott i Sverige ska avtjäna sina straff i sina respektive hemländer. Det är ungefär 3 000 utlänningar som skrivs in på våra anstalter varje år, och det är ungefär 50 personer som får avtjäna sina straff i sina respektive hemländer.

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att det arbete som finns på plats sedan 2015 ska bli mycket bättre, så att de europeiska medborgare som begår brott i Sverige i betydligt högre grad avtjänar sina straff i sina egna hemländer och därmed avlastar den mycket ansträngda kriminalvård som vi har i Sverige i dag?

Anf. 45 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag tror att vi ska vara lite varsamma med orden. Detta är en budget som innebär en kraftig satsning på hela rättsväsendet - hela rättskedjan - med 700 miljoner kronor för 2020. Det kommer att växa till långt över 1 miljard kronor till 2022 enligt de förslag som föreligger.

Om vi tittar på just Domstolsverket får de enligt höständringsbudgeten och den budgetproposition som nu föreligger ett tillskott på 454 miljoner kronor. Det är ändå den verklighet som vi har att förhålla oss till.

Men vi säger öppet och ärligt att vi kommer att följa detta över tid. Myndigheterna måste pröva sina kostnader, och de måste göra det också i detta läge. Men det är inte så att vi misshandlar en myndighet som får 454 miljoner kronor i ökade anslag under en mycket kort tid eftersom vi ser att det finns en ökad mängd arbete för myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Återigen: Vi visar i denna budget att vi är beredda att tillskjuta mer pengar när det behövs, och vi kan göra det framöver också om det skulle visa sig nödvändigt.

När det gäller kriminalvården kan jag dela Adam Marttinens frustration över att en del av dem som sitter på svenska fängelser och anstalter faktiskt inte borde göra det. De borde avtjäna sina straff i sina hemländer. Det finns ett system där länderna är överens om att ta emot sina medborgare och människor med anknytning till dessa länder. Men det görs i alltför liten utsträckning. Jag kommer inom ganska kort tid att återkomma med nya förslag på detta område för att se till att vi gör vår hemläxa på absolut bästa sätt. Men sedan bygger det också på att andra länder tar sitt ansvar.

Anf. 46 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Jag tror att det råder delade meningar om just Sveriges Domstolar - om de anslag som regeringen faktiskt anslår och det som Sveriges Domstolar anser sig behöva. Det kommer att få konsekvenser, och vi kommer att få anledning att diskutera varför man inte tillförde de anslag som behövdes i denna budget. Om man säger att man ska studera detta över tid och kanske återkomma, då är det för sent, som jag har sagt i tidigare anförande. Detta behöver göras nu.

Detta system har varit etablerat sedan 2015, alltså ungefär lika lång tid som regeringen har suttit vid makten. Samtidigt har vi sett att av de personer som skrivs in på svenska anstalter är det i dag färre som utvisas och avtjänar sina straff i sina hemländer än när regeringen tillträdde. Då är den naturliga frågan: Vad är det som händer på Regeringskansliet? Arbetar man över huvud taget med denna fråga? Varför har man inte gjort någonting under de fem sex år som man har suttit vid makten? Det måste finnas en plan för att man ska underlätta arbetet med att se till att de som ska avtjäna sina straff i sina hemländer också gör det.

Anf. 47 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är riktigt att myndigheterna i dag har ett ansvar att försöka göra detta möjligt men inte har gjort det i tillräckligt stor utsträckning. Därför kommer regeringen att återkomma i denna fråga. Å andra sidan är det inte alla som sitter på anstalter som är föremål för dessa regler. Det är för dem som sitter under längre tid som regelverket slår in. Men det är inte desto mindre viktigt att jobba med det, eftersom det skulle frigöra kapacitet på våra egna anstalter. Det är därför en viktig fråga, och jag kommer att återkomma inom kort om detta.

Jag konstaterar att vi i detta betänkande diskuterar en stor kraftsamling för hela rättsväsendet, och den utbyggnad som vi nu gör kommer att få betydelse för både ökad trygghet och minskad brottslighet i Sverige. Det är jag helt övertygad om.

(Applåder)

Anf. 48 Katja Nyberg (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Sverige befinner sig i ett allvarligt läge där den grova kriminaliteten breder ut sig. Rättsväsendets behov av resurser ökar och verkar aldrig bli tillräckligt tillgodosedda. Trycket ökar alltmer för var dag.

Medan regeringen helt tycks sakna insikt på området och släpar benen efter sig drabbas oskyldiga människor. Det går inte en dag utan att vi tvingas ta del av hur grova brottslingar raserar tryggheten för vanligt hederligt folk, detta alltmedan regeringen står handfallen.

Den här regeringen saknar inte bara sakpolitik nog att göra något åt situationen. Den saknar dessutom förmåga att se helheten. Rättsväsendet behöver ses som en hel kedja. Om polisen får ökade resurser behöver även resterande delar av rättsväsendet extra resurser för att kunna möta upp effekterna av en resursförstärkning till Polismyndigheten. Det handlar om logiskt konsekvenstänk.

Kriminalvården är i dag en springande punkt. Man behöver kraftigt öka antalet anstaltsplatser, och det är akut. Både fängelser och häkten är nära maxkapacitet och är i vissa fall i dag redan överbelagda.

Eftersom det tar tid att bygga ut befintliga anstalter och bygga nya anstalter finns det inga snabba lösningar här i Sverige. Detta tåg har redan gått. Ett alternativ som Sverigedemokraterna har lyft fram är att hyra anstaltsplatser utomlands, inte för att spara pengar - i alla fall inte i detta läge - utan för att komma till rätta med den akuta brist som råder i dag.

Med detta som utgångspunkt behöver det även anställas mer personal till Kriminalvården för att en tillfredsställande verksamhet ska kunna bedrivas. Sverigedemokraterna föreslår därför ett ökat anslag till Kriminalvården med 1,9 miljarder kronor i förhållande till regeringens förslag.

Om regeringen har ett fullgott alternativ till platsbristen som snabbt kan implementeras får man gärna redogöra för detta alternativ här och nu.

En av de viktigaste frågorna för Sverigedemokraterna är att stärka rättsväsendet och se till att antalet poliser ökar, och då inte bara till numerären. Det ska även finnas poliser ute på gator och torg.

I dag är det tyvärr så att antalet poliser minskar där de behövs som mest, nämligen i det brottsförebyggande arbetet, vid ingripanden samt i utredningsverksamhet. Däremot har den polisiära närvaron ökat markant i fråga om stöd och service, underrättelseverksamhet samt Nationella operativa avdelningen.

Regeringen säger att det till och med 2024 ska anställas ytterligare 10 000 polisanställda. Det antal som ska vara poliser respektive civila polisanställda är dock otydligt.

Men det går inte att bara öka numerären av polisanställda. Polismyndigheten behöver även bli mer effektiv och använda befintliga resurser på ett bättre sätt. I dag täcker Polismyndigheten upp det polisiära tappet med civila polisanställda. Civila polisanställda med spetskompetens behövs i den polisiära verksamheten och som stödverksamhet till poliser. Men det är viktigt att tänka på att civila polisanställda inte kan ersätta polisiär kunskap och erfarenhet. Och utifrån hur samhället ser ut i dag är det en kompetens som inte får underskattas.

Det finns dock en outnyttjad möjlighet när det gäller att stärka Polismyndigheten, och det är redan utbildad personal som har sökt sig till andra arbetsplatser på grund av dåliga villkor, dåliga löner med mera. Vi behöver locka tillbaka dessa personer som skulle utgöra en ovärderlig resurs i arbetet med en starkare polismyndighet och ett tryggare samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Sverigedemokraterna vill därför genomföra en riktad lönesatsning, där varje enskild polis får ett lönelyft på i genomsnitt 6 000 kronor och betald polisutbildning samt att det blir ett ökat fokus på arbetsmiljöfrågor. Detta kommer inte bara att öka Polismyndighetens attraktivitet som arbetsgivare för återrekrytering utan även se till att befintliga medarbetare vid myndigheten stannar kvar. Sverigedemokraterna har därför budgeterat för ett ökat anslag om knappt 2,7 miljarder kronor till Polismyndigheten i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet ska även finansiera anställning av administrativ personal som kan avlasta poliserna. En utbildad polis arbetsuppgifter innefattar i dag en stor del administrativt arbete, och det tar självklart tid från det rent polisiära arbetet. På detta sätt kan de poliser som finns arbeta mer effektivt.

Ett bra exempel som Nationella operativa avdelningen använder sig av är en administrativ grupp som kallas Operativt utredningsstöd. Gruppen avlastar poliser med databearbetning, åklagarpresentationer, enklare förhör, administrativa system, reseräkningar med mera. Den hjälp som Operativt utredningsstöd erbjuder skulle kunna gynna fler utredningsavdelningar inom Polismyndigheten och borde implementeras på fler avdelningar.

För att avlasta Polismyndigheten ytterligare vill Sverigedemokraterna återinföra beredskapspolisen, som avskaffades 2012. Beredskapspolisen skulle kunna avlasta och effektivisera polisens arbete till exempel genom att hjälpa till med bevakningsuppdrag och transporter, upprätthålla ordning vid olyckor och störningar i infrastruktursystem med mera.

Även Säkerhetspolisens arbete måste prioriteras i en tid där människor återvänder från terrorism i den så kallade Islamiska staten, där de redan i dag är tillbaka och begår brott, där lagstiftningen släpar efter så mycket att utvisningar av säkerhetshot inte kan verkställas, där vi inte kan hålla dem i förvar och där vi inte kan ta terroristers medborgarskap ifrån dem. Vi måste göra allt för att hålla våra medborgare säkra. Vi måste ge Säkerhetspolisen mer resurser till punktbevakning av dessa återvändande islamister och andra säkerhetshot. Därför väljer Sverigedemokraterna att utöver regeringens tillskott satsa ytterligare 210 miljoner för 2020.

Svenska folket har fått nog av fagert tal och lappa-och-laga-lösningar. De vill se handlingskraft. De vill se en regering som på riktigt vidtar åtgärder som ger hållbara och långsiktiga effekter. De vill se att deras vardag blir tryggare, om än i små steg. Det regeringen visar upp så här långt imponerar inte - det imponerar inte på mig och det imponerar inte på stora delar av poliskåren. Det imponerar heller inte, av opinionsundersökningar att döma, på svenska folket.

Pyttipannapolitikens mest uppenbara misslyckande mäts dock i mänskliga tragedier. I söndags misshandlades en tolvårig av ett ungdomsgäng i Sköndal. En flicka i Hallstahammar blev natten till söndag indragen i ett buskage och våldtagen. En kvinna i Sundbyberg rånades och våldtogs för bara någon vecka sedan. Allt detta är mänskliga tragedier, och staten och samhället behöver markera stenhårt mot det. För att ha muskler nog att kunna göra denna markering krävs ett helt nytt synsätt, kombinerat med mer resurser. På inget av dessa områden levererar regeringen. Sverige behöver en ny politik.

Jag yrkar bifall till reservation 29.

Anf. 49 Helena Vilhelmsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för en intressant och bra debatt, med spänstiga replikskiften, om detta utgiftsområde.

Vi har i dag ägnat oss åt att diskutera hur främst polisen men även hela rättsväsendet ska använda sina pengar och prioritera sin verksamhet. Målet är vi alla överens om: Vi ska vara trygga. Tryggheten ska öka, och brotten ska minska - eller upphöra. Vi har dock lite olika prioriteringar när det gäller hur målen ska nås.

Ett område som jag tycker att det pratas alldeles för lite om och som behöver lyftas fram mer - som är bortglömt - är våld mot kvinnor. Jag tänker ta mig friheten att lite grann sätta fokus på den brottskategorin.

Vi har den senaste tiden nåtts av rapporter om fruktansvärda brott - misshandel, våldtäkt och hot - som ibland leder till dödsfall och som, obegripligt nog, i de flesta fall utförs av närstående. De senaste veckorna har vi också nåtts av rapporter inte bara om dödsfall utan även om mycket grov misshandel. Det finns dock brottsoffer som är så otroligt modiga att de går ut offentligt och visar upp sina skador. Det medger öppna förhandlingar, och detta öppnar ögonen på oss - på dig, på mig och på hela samhället - för att det ser ut så här. Man säger: Sätt stopp för detta!

Vi vet också att vi har problem att sätta fast de män - för det är allra oftast män - som förstör livet för tusen och åter tusen unga kvinnor och tjejer som tvingas in i prostitution. Vilka är då de kvinnor som blir utsatta för prostitution? Ja, det är ofta utsatta, sårbara kvinnor med en trasslig bakgrund. Inte sällan kommer de från fattiga länder i Europa, och de är väldigt utsatta. Det är ett trixande med sexköpslagen, sexualbrottslagen och lagen mot människohandel för att få fast dessa människohandlare.

Vi vet även att pornografin skördar offer. Män som kan fastna i porrberoende flyttar hela tiden fram gränsen för vad som ger en kick och tillfredsställelse. Våldspornografin är filmade övergrepp, inget annat, och detta sker trots att det är förbjudet att skildra våldsscener i stillbild och rörlig bild. Detta har våra barn och ungdomar fri tillgång till i sina mobiltelefoner. Regeringen skriver i sin proposition att en allt större tillgång till internet och smarta mobiltelefoner i viss mån kan ha bidragit till en ökning av vissa typer av sexualbrott. Det är helt riktigt, menar jag, och därför förväntar vi oss att regeringen snarast kommer med förslag på området för att stävja detta.

Även här är kvinnorna de mest utsatta, men ingen vågar anmäla. Varför då? Jo, därför att det finns otroligt mycket pengar i pornografiindustrin. Det är hot och trakasserier, och de utsatta vågar helt enkelt inte. Hur kan det då gå så här långt? Vi vet att det förekommer ett bra arbete inom polisen på många håll, men vi tror att ökad kunskap är nödvändigt både inom polisen och inom hela rättsväsendet. Statsrådet Damberg berättade här om straffrättsliga åtgärder som är satta i sjön för att stävja detta, vilket är jättebra, men vi behöver också bli skarpare på att jobba förebyggande.

De utsatta kvinnorna är brottsoffer och behöver adekvat stöd, vård och skydd. När jag satt i kommunstyrelsen i Nora hade vi på vårt bord att behandla en projektansökan - en bidragsansökan. Nora har inget eget skyddat boende, men vi hade att behandla en ansökan om bidrag till kvinnohuset i Örebro. Det är ett skyddat boende för kvinnor. Hur kan det komma sig? Hur kan det komma sig att kvinnorörelsen måste ansvara för sin egen finansiering? Vilka andra offer för misshandel eller missbruk måste själva finansiera sin egen behandling? Jag menar att detta sitter i strukturerna och att vi måste ta ett rejält omtag för att finna en långsiktig lösning när det gäller att skydda våldsutsatta kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

I betänkandet slås fast att det finns mycket kvar att göra. Nationella trygghetsundersökningen visar att kvinnor fortfarande är mer otrygga i sitt bostadsområde än män. Vi ser ett kraftigt ökat antal anmälningar om sexualbrott och ökat dödligt våld mot kvinnor. Vi har nyligen bildat ett nätverk här i riksdagen, på temat våld mot kvinnor. Vi kommer tillsammans att lyfta och stödja förslag som vi alla kan stå bakom, samt informera oss och sprida kunskap om goda exempel. Vi kommer att se till att det pratas mer om detta i kammaren - inte mindre.

(Applåder)

Anf. 50 Johan Forssell (M)

Fru talman! Kansliet gjorde mig uppmärksam på att jag inte yrkade bifall till en reservation, vilket jag självklart vill göra. Jag yrkar bifall till reservation 26.

Av den tidigare sittande talmannen fick jag inte heller tillfälle att svara på den fråga jag fick av inrikesministern, så det vill jag gärna göra. Jag tycker att det är lite tramsigt att stå i kammaren och säga att Moderaterna gör stora besparingar på det förebyggande arbetet när jag är helt övertygad om att inrikesministern har läst vår budget och känner till att vad vi gör är en förändring från riktade statsbidrag till generella statsbidrag. Det är precis det som många socialdemokratiska kommunpolitiker där ute efterlyser, det vill säga en större frihet kring pengarna.

Därutöver anslår vi i vår moderata budget 2 ½ miljard mer till kommunerna bara nästa år. Det är pengar som kan gå till exempel till att undvika de besparingar på skolan som Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu genomför i Malmö - uppemot var tionde lärare. Det är lätt att tala om förebyggande insatser, men man måste också leva som man lär. Till inrikesministern vill jag säga: Om det nu är så viktigt med pengar till Delmos - jag tror att det är 500 miljoner, någonting - tänk då hur mycket det går att uträtta med fem gånger mer! Det är vad kommunerna skulle få med Moderaternas budget, redan nästa år.

Jag tror att detta är justitieutskottets sista debatt före julledigheten, och för att ändå avsluta lite positivt vill jag önska alla - inklusive ministern, naturligtvis - en riktigt god jul.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)