Till innehåll på sidan

Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

Betänkande 2017/18:FiU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 november 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Användningsområdena i finansmarknadsdatabasen utvidgas (FiU13)

Fler uppgifter ska kunna läggas in i finansmarknadsdatabasen. Ändringen ska leda till bättre analyser av utvecklingen på finansmarknaden och en effektivare hantering av informationen i databasen.

Finansmarknadsdatabasen är en databas som finns för att Riksbanken och Finansinspektionen ska kunna övervaka finansmarknaderna. Men innehållet i databasen får bara användas för att sammanställa och analysera information om vissa specifika områden. Till exempel de verksamheter som Riksbanken, Finansinspektionen och SCB har för att ta fram statistik.

I och med ändringen ska det även gå att lägga in:

  • Uppgifter om Riksbankens och Riksgäldskontorets ekonomiska förhållanden.
  • Allmänt tillgängliga uppgifter om till exempel räntor och valutakurser.
  • Uppgifter från andra centralbanker.
  • Uppgifter om juridiska personers resultat- och balansräkningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-10-24
Justering: 2017-11-09
Trycklov: 2017-11-09
Reservationer: 1
Betänkande 2017/18:FiU13

Alla beredningar i utskottet

2017-10-24

Användningsområdena i finansmarknadsdatabasen utvidgas (FiU13)

Fler uppgifter ska kunna läggas in i finansmarknadsdatabasen. Ändringen ska leda till bättre analyser av utvecklingen på finansmarknaden och en effektivare hantering av informationen i databasen.

Finansmarknadsdatabasen är en databas som finns för att Riksbanken och Finansinspektionen ska kunna övervaka finansmarknaderna. Men innehållet i databasen får bara användas för att sammanställa och analysera information om vissa specifika områden. Till exempel de verksamheter som Riksbanken, Finansinspektionen och SCB har för att ta fram statistik.

I och med ändringen ska även det gå att lägga in:

  • Uppgifter om riksbankens och riksgäldskontorets ekonomiska förhållanden.
  • Allmänt tillgängliga uppgifter om till exempel räntor och valutakurser.
  • Uppgifter från andra centralbanker.
  • Uppgifter om juridiska personers resultat- och balansräkningar.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag och att ändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-11-15
Debatt i kammaren: 2017-11-16

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 115 Olle Felten (SD)

Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finans-marknaderna

Fru talman! Arbetet med finansiell stabilitet är viktigt för hela den svenska ekonomin, och det är därför bra att regeringen har lagt fram propositionen om utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Databasen är en viktig källa till information för de myndigheter som har att hantera de olika delarna av arbetet med finansiell stabilitet i Sverige. Vi yrkar därför bifall till regeringens förslag.

I Sverige är arbetet med finansiell stabilitet uppdelat på tre olika myndigheter: Finansinspektionen, som har ett övergripande ansvar för arbetet med finansiell stabilitet, Riksbanken, som har ett eget ansvar för att betalningssystemet är stabilt och ett ansvar för penningpolitiken, och Riksgälden, som har ansvaret för resolution av banker i kris.

Samtliga dessa myndigheter måste följa finansmarknaderna noga för att kunna vara förberedda och riggade att hantera olika uppgifter när det behövs. Situationer som kräver åtgärder i detta sammanhang kan innebära allvarliga risker för stora ekonomiska störningar i hela samhället. Det är därför avgörande för arbetet med finansiell stabilitet att de har snabb tillgång till relevanta data.

SCB förvaltar den aktuella databasen, som används för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna och är nödvändig för att understödja arbetet med finansiell stabilitet. Den blir därmed en viktig förutsättning för det förebyggande arbete som är helt avgörande för att myndigheterna ska kunna agera snabbt och rätt i varje uppkommen situation.

Fru talman! I dag är det enbart Riksbanken och Finansinspektionen som har egen tillgång till databasen. Riksgälden, som har ansvaret för att planera och genomföra omhändertagandet av krisande banker, har däremot inte tillgång till databasen. Det är både ologiskt och dumt, eftersom Riksgäldens uppgift är mycket komplex och omfattande. Den ställer dessutom extremt stora krav på att åtgärderna vidtas både snabbt och rätt. För att det ska vara möjligt måste Riksgälden ha tillgång till information som finns i den aktuella databasen.

I dag måste Riksgälden gå via Finansinspektionen för att komma åt den, vilket skapar en onödig byråkrati och minskad effektivitet. Båda dessa brister är direkt negativa om man vill att myndigheternas arbete ska vara effektivt.

De uppgifter som Riksgälden har i detta sammanhang regleras genom ett EU-direktiv, det så kallade krishanteringsdirektivet, som har införlivats i en svensk lag om resolution. Det är en mycket omfattande uppgift som ligger i detta och som kan omfatta allt från att tvinga bort olönsamma delar av en bankverksamhet genom omstrukturering till att införliva en hel bank under statlig kontroll. Det kan även innebära att man tvingas sätta en bank i konkurs, sälja delar av den och i slutänden få till en bankverksamhet som fungerar självständigt och kan säljas till en ny ägare.

Databasen innehåller, som jag tidigare har varit inne på, viktiga data som är nödvändiga för att Riksgälden ska kunna planera och genomföra sitt resolutionsuppdrag. Vi menar att Riksgälden, som en av de tre centrala aktörerna i arbetet med finansiell stabilitet, liksom Finansinspektionen och Riksbanken, bör ha egen direktåtkomst till databasen för sitt planerings- och förberedelsearbete och för att kunna agera säkert, snabbt och effektivt i ett skarpt läge. Det är avgörande för att åtgärder i detta sammanhang ska kunna få avsedd effekt, och det är i sin tur viktigt för svensk ekonomi.

Fru talman! Vi ser det som en stor brist i ramverket för arbetet med finansiell stabilitet och riskhanteringen i den finansiella sektorn att våra myndigheter inte har tillgång till de verktyg de behöver för att lösa sina uppgifter på bra sätt. Tillgång till relevanta data är en absolut grundförutsättning som vi måste förse myndigheterna med.

Vi anser därför att dagens beslut om utökade möjligheter att behandla data i databasen behöver kompletteras med en ny punkt i § 7, som ger Riksgälden egen tillgång till databasen, med samma villkor som Riksbanken och Finansinspektionen. Tillägget bör ha följande lydelse: "Riksgälden ska ha direktåtkomst till uppgifterna i databasen i sin verksamhet inom ramen för resolutionsuppdraget samt i sin verksamhet för framställning av statistik."

Vi är mycket förvånade över att varken regeringskoalitionen eller allianspartierna tycks ha förstått detta problem. Myndigheterna ser det, och Riksgälden påtalade detta redan i ett remissvar 2013. Förhoppningsvis kan denna debatt få en positiv effekt så att problemet till slut blir löst.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.


Anf. 116 Björn Wiechel (S)

Fru talman! Ärendet handlar som sagt om den finansiella stabiliteten. Egentligen finns ingen större konflikt i frågan.

Propositionen har sin grund i att Riksbanken har inkommit med en skrivelse till regeringen. Riksbanken vill att den databas som kallas finansmarknadsdatabasen ska få utökade möjligheter att sambehandla uppgifter. Databasen förs i dag hos SCB, och den rymmer uppgifter om Riksbankens övervakning av och Finansinspektionens tillsyn över finansmarknaderna.

Riksbanken har gjort bedömningen att den skulle vilja kunna samla in fler slags uppgifter än vad som var tänkt från början. Motivet är att kunna göra bättre bedömningar av finansiella risker.

Vidgningen beskrivs i propositionen. Det handlar om uppgifter som rör Riksbankens eller Riksgäldskontorets ekonomiska förhållanden, uppgifter som är allmänt tillgängliga, exempelvis gällande räntor, växelkurser och branschtillhörighet, uppgifter från andra centralbanker, uppgifter om juridiska personers resultat- och balansräkningar med mera.

Utifrån den skrivelsen har regeringen berett det här ärendet. Ett förslag har skickats ut på remiss och fått smärre justeringar. Regeringen har också undersökt huruvida förslaget är förenligt med annan befintlig lagstiftning om exempelvis sekretess och med befogenheter att skapa statistik och funnit att så är fallet. Därpå har regeringen lagt fram en proposition och finansutskottet skrivit fram ett betänkande. Inga konstigheter!

SD:s reservation grundar sig på att en av remissinstanserna, Riksgälden, i sitt remissvar påpekat att de också gärna skulle vilja ta del av den vidgade databasen. Sverigedemokraterna vill att propositionen ska gå Riksgäldens önskan till mötes.

Jag yrkar avslag på SD:s reservation. Skälet till att regeringen inte tillmötesgår Riksgälden i den här propositionen är att sådant kräver ny hantering, ytterligare utredning och ytterligare beredning. Det här ärendet har helt enkelt inte berört den frågan. Det saknas därmed också underlag och beredning för att kunna ta ställning till den saken. I det fall att Riksgälden fortsättningsvis önskar en förändring är de välkomna att precis som Riksbanken inkomma med en skrivelse till regeringen där de för fram sitt ärende, varpå ställning får tas till saken.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 117 Olle Felten (SD)

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en följdfråga till Björn Wiechel. Vi menar att det tillägg som vi har föreslagit är fullt förenligt med den hantering av propositioner som gäller för vårt arbete här i riksdagen. I enlighet med Betänkandehandboken kan vi komma med tilläggsförslag som berör ett aktuellt ärende. Detta är definitivt fallet här, eftersom Riksgälden också behöver denna information, vilket jag har redogjort för. Riksgälden har också som sagt redogjort för detta mycket föredömligt i sitt remissvar redan 2013, så det har funnits gott om tid att förbereda även den frågan.

Vad är det som ni anser gör att det inte går att hantera denna fråga nu? Om ni inte vill hantera den nu eller tycker att ni inte kan göra det, är ni då beredda att gå vidare och lyfta den här frågan? Det kan man ju faktiskt göra genom utskottet. Riksgälden kan naturligtvis också komma in med en formell begäran. Det finns alltså många möjligheter att lösa problemet. Frågan är om ni är beredda att göra det.


Anf. 118 Björn Wiechel (S)

Fru talman! Jag tror inte att det i grunden finns någon oenighet om behovet av finansiell stabilitet eller några konflikter i den här frågan, utan det är så att ärendet har grundat sig på den skrivelse som Riksbanken har skickat in till regeringen. Det är det underlag och den grund som regeringen sedan har tagit ställning till, berett och landat i en slutsats om. För att göra ett annat ärende krävs en annan beredning. Det bästa vore om Riksgälden helt enkelt inkom med en skrivelse, precis som Riksbanken har gjort. Det finns ingenting som hindrar det, och det borde vara en ordning att förorda.


Anf. 119 Olle Felten (SD)

Fru talman! Man kan naturligtvis se på ärendet på det viset. Men det skulle ha gått att hantera den frågan i det här ärendet. Man kan tycka att en politisk kraft som vill dra Sverige rätt skulle vara beredd att ta initiativ även i en sådan här fråga, som faktiskt har stor betydelse för den svenska ekonomiska utvecklingen. Jag tycker att det är lite synd att man backar och uppenbarligen inte heller är beredd att ta egna politiska initiativ här. Vi kommer sannolikt att försöka driva den här frågan vidare på ett eller annat sätt, så den kommer säkert tillbaka ändå.


Anf. 120 Björn Wiechel (S)

Fru talman! Som det står i propositionstexten gör regeringen bedömningen att den typen av tillägg skulle kräva ytterligare beredning, och det finns inte utrymme för det i den här propositionen. Kan det tas ytterligare initiativ? Ja, absolut! Riksgälden är välkommen att lämna in en skrivelse, precis som Riksbanken har gjort.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-11-16
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:219.
  2. Riksgäldskontorets tillgång till databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:305 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) och

    2017/18:1746 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkande 5.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920021
    M700013
    SD04006
    MP21004
    C16006
    V19002
    L15004
    KD14002
    -0202
    Totalt24742060
    Ledamöternas röster